PANIKSYNDROM. en vanlig sjukdom

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "PANIKSYNDROM. en vanlig sjukdom"

Transkript

1 PANIKSYNDROM en vanlig sjukdom

2

3 P A N I K S Y N D R O M en vanlig sjukdom De första panikattackerna De första panikattackerna är oftast de allra värsta. De kommer utan förvarning och hotar hela din existens. Dessutom är det ofta så att den som drabbas aldrig tidigare har hört talas om vare sig panikattacker eller paniksyndrom. Plötsligt en kväll när du sitter där framför TV:n och tittar på Rapport börjar ditt hjärta slå volter och din strupe snöra ihop sig. Du får en stark smärta i bröstet samtidigt som det liksom sticker i dina armar och ben. Du får svårt att andas, du svettas och fryser om vartannat, hjärtat skenar nu, du blir alltmer yr, vardagsrummet känns overkligt, du själv känner dig overklig, allting snurrar och du skriker åt din partner att för Guds skull ringa ambulans. Du håller på att dö och nu handlar det bara om sekunder. Men när du väl kommer till akutmottagningen känns det lättare att andas igen. Hjärtat slår inte längre så fort och stickningarna har försvunnit. EKGtestet visar ingenting onormalt så läkaren föreslår att du ska åka hem. Du är frisk som en nötkärna och har puls som en elitidrottsman, säger han med ett snett leende och buffar dig vänskapligt på axeln. Du åker hem, men minnet av panikattacken har för alltid lagrats i ditt minne. Doktorn måste ha missat något. Man kan inte nästan dö utan att vara sjuk. 3

4 Vad händer vid en panikattack? Ångest och panik är delar av ett larmsystem som alla människor måste ha för att snabbt kunna reagera vid fara. Ångesten och paniken gör oss alerta och ger oss extra krafter så att vi kan strida framgångsrikt eller fly snabbt. Det här larmsystemet brukar aktiveras i farliga situationer, till exempel när vi riskerar att kvävas till döds. Men hos en del människor kan det också aktiveras vid andra tillfällen, till exempel när vi har pressat oss själva för mycket under en längre period eller varit utsatta för andra yttre och inre påfrestningar. Det system av nervceller som aktiveras vid en panikattack finns i hjärnstammen och kontrolleras i sin tur av andra nervceller. Vid en panikattack skickas nervimpulser uppåt i hjärnan, så att vi upplever stark ångest, och ut i kroppen, där en mängd obehagliga, men ändamålsenliga, symptom kan kännas av. Det är hjärnan som styr vår kropp! Hjärnan ger kommandon till musklerna när vi rör oss (detta styrs av vår vilja). Men hjärnan styr också våra inre organ via det autonoma nervsystemet. Det autonoma nervsystemet kontrollerar framför allt andningsvägarna, hjärtat, blodkärlen och mag-tarmkanalen. Det autonoma nervsystemet kan vi inte kontrollera själva det styrs omedvetet men påverkas också av känsloreaktioner. När allt fungerar som det ska märker vi inte mycket av det som sker i kroppen, förutom hungerkänslor och hjärtklappning när vi anstränger oss. Men vid en panikattack börjar det autonoma 4

5 nervsystemet arbeta intensivt, vilket bland annat kan ge oss häftig hjärtklappning och diarré. Många människor tycker att det känns svårt att andas under en panikattack och börjar därför andas snabbt och ytligt (hyperventilation). Hyperventilation gör koldioxidhalten i kroppen onormalt låg, vilket i sin tur kan leda till pirrningar, krypningar, yrsel och overklighetskänslor. Pröva att andas i en papperspåse i några minuter om du tror att du hyperventilerar! Det brukar rätta till balansen av koldioxid i blodet och på så sätt minskar de obehagliga symptomen. Den som just upplevt en panikattack tolkar ofta symptomen som onormala och som tecken på allvarlig fysisk eller psykisk sjukdom och fasar för att råka ut för samma sak igen. En mängd oroliga tankar far runt i huvudet. Tänk om jag dör av nästa attack? Tänk om jag tappar kontakten med verkligheten och blir psykotisk? Tänk om overklighetskänslorna och yrseln beror på att jag har en hjärntumör? Tyvärr kan det ibland ta ganska lång tid innan en människa som drabbats av panikattacker får en riktig diagnos. Under tiden hinner han eller hon skrämma upp sig själv ganska rejält. Kom ihåg: Man kan inte dö av panikattacker. Man kan inte bli galen (psykotisk) av panikattacker. Man kan inte fastna i panikattacker. Man gör aldrig någonting tokigt under panikattacker (även om det känns så). Det är mycket ovanligt att man svimmar under panikattacker. 5

6 Ungefär tio procent av vår befolkning drabbas någon gång under sitt liv av en panikattack. För mellan två och tre procent av befolkningen fortsätter panikattackerna att komma och ett så kallat paniksyndrom utvecklas. På nästa sida kan du se vad som krävs för att man ska få diagnosen paniksyndrom. Människor med paniksyndrom drabbas väldigt olika. En del kämpar i många år med sina symptom. För andra går det lättare. Om du känner igen dig i stora delar av beskrivningen av paniksyndromet i den här broschyren så ska du veta att du inte är ensam om dina problem. Men om du å andra sidan tycker att dina symptom är mycket lindrigare än de som beskrivs här, så behöver du inte oroa dig för att du självklart måste drabbas av alla symptom som nämns. Alla människor är olika. Också människor som lider av paniksyndrom. Händelseförloppet vid utveckling av paniksyndrom Ångestupplevelse Upplevelse av onormala kroppsfunktioner Aktivering av panikcentrum ( falsklarm ) Sjukdoms- och katastroftankar, förväntansångest Aktivering av centra för autonoma nervsystemet Signalökning till kroppsorgan 6

7 Diagnosen paniksyndrom enligt det psykiatriska diagnossystemet DSM IV För att du ska få diagnosen paniksyndrom krävs det att du har haft minst fyra av de symptom som räknas upp här nedanför. Dessutom ska de ha uppträtt tillsammans, som en attack och nått maximal intensitet inom tio minuter. Attackerna ska ha dykt upp minst fyra gånger under den senaste månaden, eller en gång, men i gengäld orsakat minst en månads oro för en ny attack. Hjärtklappning Svettning Darrningar och skakningar Andnöd Kvävningskänsla Smärta eller obehag i bröstet Illamående eller magbesvär Svindel, ostadighetskänslor eller matthet Overklighetskänslor inför sig själv eller omgivningen (depersonalisation och derealisation) Rädsla att mista kontrollen eller bli tokig Rädsla att dö Domningar eller stickningar Frossa eller värmevallningar 7

8 Varför drabbas man av omotiverade panikattacker? Studier där man följt tvillingar under lång tid visar att paniksyndrom till en viss del är ärftligt. En del människor föds med ett känsligare larmsystem och ett oroligare autonomt nervsystem än andra. Stressfaktorer spelar också in. En människa som har höga krav på sig själv och som dessutom har svårt för att säga nej och sätta gränser kan på sikt hamna i ett så pressat tillstånd att tröskeln för panikångest är sänkt. En tuff period på jobbet, en nära anhörigs död eller första barnets födelse är också omständigheter som kan utlösa panikattacker. Alkohol- och narkotikamissbruk (cannabis, amfetamin, ecstasy) och för tvär avslutning av bensodiazepin medicinering (mediciner som till exempel Valium och Sobril) kan också vara utlösande faktorer. Koffein i större doser kan också utlösa panikattacker. Koffein finns ju inte bara i kaffe utan till exempel också i Coca Cola och Treo-tabletter (mot smärtor). Vanliga följder av paniksyndromet Den som lider av paniksyndrom drabbas ofta av ångest för ångesten så kallad förväntansångest. Förväntansångest innebär en ständig rädsla för nya panikattacker och kan på sikt bli minst lika påfrestande som panikattackerna i sig. Förväntansångesten leder ofta till att man blir självcentrerad och får svårt att koncentrera sig på och intressera sig för livet runt omkring. 8

9 Det är också vanligt att en människa med paniksyndrom utvecklar fobier. Ungefär hälften av alla paniker drabbas av agorafobi rädslan för att komma för långt hemifrån och/eller hamna i en situation som kan vara svår att ta sig ur. Agorafobi betyder torgskräck på svenska. Med torg menas inte en stor, ödslig plats utan ett torg fullt med handel, liv och rörelse ungefär som dagens stormarknader. En människa som lider av agorafobi är ofta rädd för att gå i affärer, åka buss, tunnelbana, spårvagn, tåg, flyg, båt, hiss, åka över broar och genom tunnlar, på motorvägar kort sagt befinna sig på platser som är svåra att fly ifrån om panikkänslorna skulle dyka upp. Människor som lider av agorafobi är rädda för att känna sig instängda, inte få luft, tappa kontrollen över sig själva och rusa iväg i panik eller skrika av ångest. Paradoxalt nog är paniksyndromdrabbade människor experter på att dölja sin ångest och visar mycket sällan utåt det inre kaos de upplever. Många människor som lider av paniksyndrom utvecklar hypokondri. Hypokondri innebär att man oroar sig extremt mycket för sin hälsa. En hypokondriker är väldigt rädd för sjukdom och känner sig ibland säker på att vara drabbad av en sjukdom, trots att han eller hon kanske nyligen varit hos en läkare och undersökt sig. Panikattacker och förväntansångest kan ge kraftiga fysiska och psykiska symptom inte undra på att panikångestdrabbade människor ibland tolkar dem som tecken på allvarlig fysisk eller psykisk sjukdom. Dessutom blir en människa som lider av paniksyndrom ofta väldigt uppmärksam på sin egen kropp och registrerar allt som händer i den även normala kroppsliga reaktioner som de flesta andra människor inte lägger märke till. 9

10 Aspekter på behandling och behandlingstid Flera hundra tusen svenskar lider av paniksyndrom. Ungefär dubbelt så många kvinnor som män är drabbade. Det kan kännas skönt att veta att ungefär var tionde vuxen lider av något slags ångestsyndrom och att varannan kvinna och var fjärde man någon gång i livet råkar ut för en depression. Ångestsjukdomar och depression tillhör våra folksjukdomar. Det finns en koppling mellan paniksyndrom och depression, vilket innebär att ungefär hälften av dem som lider av paniksyndrom har eller får en depressionsperiod. Paniksyndrom kan också vara kombinerat med andra ångestsjukdomar, till exempel social fobi och generaliserat ångestsyndrom. Det kan ta lång tid att behandla paniksyndrom, vilket i så fall ofta beror på att den drabbade har utvecklat fobier. Det är också ganska vanligt att panikattackerna kommer tillbaka efter en panikattackfri period på kanske flera år. Du ska veta att varje ny period med panikattacker är lika tacksam att behandla som den första. 10

11 Hur behandlas paniksyndrom? Läkemedelsbehandling Idag domineras behandlingen av paniksyndrom av selektiva serotoninåterupptagshämmare, så kallade SSRI-preparat (Zoloft, Cipramil, Seroxat, Fontex och Fevarin). Dessa mediciner kallas också antidepressiva, eftersom de även används vid behandling av depression. SSRI-preparaten gör så att flödet av signalsubstansen serotonin ökar i hjärnan, vilket efter en tids behandling brukar innebära att paniken inte blossar upp så lätt och att förväntansångesten minskar. Det tar ett tag för hjärnans nervceller att ställa in sig på den ökade mängden serotonin och därför kan en del må sämre i början av läkemedelsbehandlingen. Försök att uthärda denna ibland svåra period i regel blir det bättre efter några veckor. En del människor behöver stöd av en lugnande medicin under den här första perioden, en så kallad bensodiazepin (till exempel Valium, Stesolid, Sobril och Xanor). Bensodiazepiner kan framkalla ett beroende men de är viktiga som smärtlindring när ångesten blir för stark. SSRI-preparat är inte beroendeframkallande men det är mycket viktigt att man trappar upp dosen sakta i inledningen av medicineringen och att man sätter ut medicinen försiktigt när man ska sluta. Behandlingstiden varierar mellan sex månader och flera år. Sluta aldrig med medicinen utan att samråda med din läkare. Vid behandling av paniksyndrom används ibland också äldre antidepressiva mediciner, till exempel Anafranil, Klomipramin och Saroten. Dessa har i regel fler biverkningar, men kan fungera bättre för en del människor. Både SSRI-preparat och äldre antidepressiva 11

12 läkemedel används också vid behandling av tvångssyndrom såsom tvångstankar och tvångshandlingar. Psykologisk behandling av paniksyndrom Lämpliga alternativ eller komplement till läkemedelsbehandling är vissa psykologiska behandlingsmetoder, framför allt kognitiv beteendeterapi (KBT). I kognitiv beteendeterapi får du lära dig att hantera din ångest utan att öka på den genom att tänka katastroftankar. Om du har utvecklat fobier får du i den kognitiva beteendeterapin möjlighet att utsätta dig för de situationer som skrämmer dig och lära dig att hantera den ångest som uppstår. Tyvärr är det ont om kognitiva beteendeterapeuter i Sverige, och de som finns är oftast inte anslutna till Försäkringskassan, vilket gör behandlingen dyr för patienten. Stödjande aktiviteter och rådgivning erbjuds av Svenska Paniksyndromsällskapet som har lokalföreningar och kontaktpersoner på olika håll i landet (se adresslista längst bak i denna broschyr). Det brukar vara skönt för den panikångestdrabbade att få träffa andra människor som vet hur det känns att leva med en ångestsjukdom. Detta kan vara ett mycket viktigt komplement till den behandling du får på andra håll. 12

13 Det är bra om du skaffar dig mycket kunskap om panikattacker och paniksyndrom! Det vaccinerar dig mot feltänkande som till exempel katastroftankar. Dessutom gör kunskapen dig mer motiverad att genomföra din behandling och mindre orolig om du råkar ut för bakslag på vägen. Och kom ihåg: Man dör inte av panikattacker. Man kan inte fastna i panikattacker. Man kan inte bli psykotisk av panikattacker. Panikattacker och paniksyndrom är vanliga. De går att behandla! 13

14 Förteckning över Svenska Ångestsyndromsällskapet Riksförbundet, lokalföreningar och kontaktpersoner: STOCKHOLMS LÄN Stockholms lokalförening Fridhemsgatan STOCKHOLM Tfn: Södertörns lokalförening Carina Jansson Roslagens lokalförening Britt-Louise Steffen SKÅNE LÄN Malmös lokalförening c/o PS! Lund Annegården, Norra gränsvägen LUND Tfn: Lunds lokalförening Annegården, Norra gränsvägen LUND Tfn: UPPSALA LÄN Uppsala lokalförening Ylva Blom Ängelholms lokalförening Tfn: Berith Wahlgren ÖSTERGÖTLANDS LÄN Norrköpings lokalförening Marianne VÄSTRA GÖTALANDS LÄN Göteborg lokalförening Mellangatan GÖTEBORG Tfn: KRONOBERGS LÄN Växjös lokalförening Bibbi Nilsson

15 HALLANDS LÄN Halmstads lokalförening Nämndemansgatan HALMSTAD Tfn: Falkenbergs lokalförening Agneta Jirevall KALMAR LÄN Kalmars lokalförening Fabriksgatan KALMAR Tfn: MEDELPAD/ ÅNGERMANLANDS LÄN Medelpads lokalförening Inga-Lihl Sandström SPS Stiftelsen för panikångest och social fobi Marknadsvägen Täby Tommy Davidsson (ej medlem i Paniksyndromsällskapet) GÄVLEBORGS LÄN Hudiksvall lokalförening Eva-Marie Buske Läs mer om ångestsjukdomar på Pfizers hemsida: 15

16 Denna broschyr är avsedd för alla som är intresserade av paniksyndrom Ungefär tio procent av vår befolkning drabbas någon gång under sitt liv av en panikattack. För mellan två och tre procent av befolkningen fortsätter panikattackerna att komma och ett så kallat paniksyndrom utvecklas. Människor med paniksyndrom drabbas väldigt olika. En del kämpar i många år med sina symptom. För andra går det lättare. Denna broschyr berättar om hur personer med paniksyndrom upplever det och hur de kan bli hjälpta. Den riktar sig både till personer med paniksyndrom och till deras anhöriga men också till alla som vill veta lite mer. Broschyren har tagits fram av Pfizer AB i samarbete med överläkaren Torgny Persson, Rättspsykiatriska avdelningen, Göteborg och Åza Svensson vid Paniksyndromsällskapet i Göteborg. Box 501, Täby, tel , fax , För mer information om depression och ångest S-99-ZOL-030

PANIKSYNDROM. en vanlig sjukdom

PANIKSYNDROM. en vanlig sjukdom PANIKSYNDROM en vanlig sjukdom P A N I K S Y N D R O M en vanlig sjukdom De första panikattackerna De första panikattackerna är oftast de allra värsta. De kommer utan förvarning och hotar hela din existens.

Läs mer

Bakom masken lurar paniken

Bakom masken lurar paniken Bakom masken lurar paniken Paniksyndrom Information till patienter och anhöriga Människor med paniksyndrom döljer ofta en stark rädsla för nya panikattacker, för att vara allvarligt sjuka, hålla på att

Läs mer

Panikångest med och utan agorafobi (torgskräck)

Panikångest med och utan agorafobi (torgskräck) Panikångest med och utan agorafobi (torgskräck) En panikattack drabbar minst var tionde människa någon gång i livet. Vid den första panikattacken uppsöker patienten ofta akutmottagningen. De kroppsliga

Läs mer

Vet du att det finns hjälp att få, stora tokerier är nå t man rår på. Mindre tokerier bör man ha, dom berikar och är bra!

Vet du att det finns hjälp att få, stora tokerier är nå t man rår på. Mindre tokerier bör man ha, dom berikar och är bra! Vet du att det finns hjälp att få, stora tokerier är nå t man rår på. Mindre tokerier bör man ha, dom berikar och är bra! Susanne Bejerot: Ur Vem var det du sa var normal? Paniksyndrom utan agorafobi (3-5%)

Läs mer

Socialstyrelsen, Nationella riktlinjer, 2010 SBU:s sammanfattning och slutsatser, 2005 Nordlund. (2004).Ångest om orsaker, uttryck och vägen bort

Socialstyrelsen, Nationella riktlinjer, 2010 SBU:s sammanfattning och slutsatser, 2005 Nordlund. (2004).Ångest om orsaker, uttryck och vägen bort Socialstyrelsen, Nationella riktlinjer, 2010 SBU:s sammanfattning och slutsatser, 2005 Nordlund. (2004).Ångest om orsaker, uttryck och vägen bort från den Ottosson & d`elia. (2008). Rädsla, oro, ångest

Läs mer

Att inte våga synas kan vara tecken på social fobi

Att inte våga synas kan vara tecken på social fobi Att inte våga synas kan vara tecken på social fobi Social fobi Information till drabbade och anhöriga Går du ständigt omkring med en stark rädsla för att göra bort dig inför andra människor? Brukar du

Läs mer

Oroliga själar. Om generaliserat ångestsyndrom (GAD), för dig som är drabbad och dina närmaste.

Oroliga själar. Om generaliserat ångestsyndrom (GAD), för dig som är drabbad och dina närmaste. Oroliga själar Om generaliserat ångestsyndrom (GAD), för dig som är drabbad och dina närmaste. 1 Sluta oroa dig i onödan! Om du har generaliserat ångestsyndrom har du antagligen fått uppmaningen många

Läs mer

Vad är Paniksyndrom? Christian Rück Med dr, specialist i psykiatri INFORMATION TILL PATIENTER OCH ANHÖRIGA OM PANIKSYNDROM

Vad är Paniksyndrom? Christian Rück Med dr, specialist i psykiatri INFORMATION TILL PATIENTER OCH ANHÖRIGA OM PANIKSYNDROM INFORMATION TILL PATIENTER OCH ANHÖRIGA OM PANIKSYNDROM H. Lundbeck AB CNS-företaget Box 23, 250 53 Helsingborg Telefon 042-25 43 00 www.lundbeck.se 1 PANIKATTACK.indd 1-2 CIP.41.2007 Vad är Paniksyndrom?

Läs mer

Är depression vanligt? Vad är en depression?

Är depression vanligt? Vad är en depression? Depression Din läkare har ställt diagnosen depression. Kanske har Du uppsökt läkare av helt andra orsaker och väntade Dig inte att det kunde vara en depression som låg bakom. Eller också har Du känt Dig

Läs mer

Ångest kan kännas på olika sätt olika gånger. Och det är inte alltid man vet att det man känner i kroppen är just ångest.

Ångest kan kännas på olika sätt olika gånger. Och det är inte alltid man vet att det man känner i kroppen är just ångest. Ångest och Panikångest Alla upplever ibland ångest i olika situationer. Det beror på att själva känslan av ångest har som uppgift att tala om att nu är något fel, på tok, till och med farligt. Och då måste

Läs mer

Kognitiv beteendeterapi som stöd i skolfrånvaro. Psykoterapeut Petra L. Berg Vasa 10.4.2014

Kognitiv beteendeterapi som stöd i skolfrånvaro. Psykoterapeut Petra L. Berg Vasa 10.4.2014 Kognitiv beteendeterapi som stöd i skolfrånvaro Psykoterapeut Petra L. Berg Vasa 10.4.2014 Vad är KBT kognitiv beteendeterapi? KBT ett paraplynamn KBT baserar sig på vetenskapligforskning och har bl.a.

Läs mer

Ångest, ångest är min arvedel min strupes sår, mitt hjärtas skri i världen. Pär Lagerkvist 1916

Ångest, ångest är min arvedel min strupes sår, mitt hjärtas skri i världen. Pär Lagerkvist 1916 Å N G E S T Ångest, ångest är min arvedel min strupes sår, mitt hjärtas skri i världen. Pär Lagerkvist 1916 Riksföreningen Ananke och Svenska Ångestsyndromsällskapet arbetar för patienter och anhöriga

Läs mer

F2 Ångestsyndrom 2011-06-01. Upplägg. Kämpa eller fly? kämpa? stressor. fly? Cecilia Eriksson Grundläggande psykiatri, 7.5 hp

F2 Ångestsyndrom 2011-06-01. Upplägg. Kämpa eller fly? kämpa? stressor. fly? Cecilia Eriksson Grundläggande psykiatri, 7.5 hp F2 Ångestsyndrom Cecilia Eriksson Grundläggande psykiatri, 7.5 hp 1 Upplägg Sammanfattning av föreläsningen Stress Paniksyndrom Generaliserat ångestsyndrom (GAD) Tvångssyndrom (OCD) Fobier Posttraumatiskt

Läs mer

En broschyr om Tvångssyndrom

En broschyr om Tvångssyndrom En broschyr om Tvångssyndrom Riksförbundet för Social och Mental Hälsa Förekomst Tvångssyndrom är en form av psykiska besvär som över 2 % av befolkningen har. Man talar därför om det som en folksjukdom.

Läs mer

Det finns minnen som inte lämnar någon ro

Det finns minnen som inte lämnar någon ro Det finns minnen som inte lämnar någon ro Posttraumatiskt stressyndrom Information till patienter och anhöriga Har du varit med om en livshotande eller livsförändrande händelse? Så omskakande eller grym

Läs mer

31 Panikångest. Fysiologiska reaktioner

31 Panikångest. Fysiologiska reaktioner 31 Panikångest Många unga vuxna psykiskt friska har någon gång haft en panikattack. Det innebär inte att de har ångestsjukdomen panikångest. För cirka 3,5 % av befolkningen kommer ångestattackerna, eller

Läs mer

1. Ont i ryggen Nervositet eller inre oro Återkommande tankar, ord eller idéer som Du inte kan göra Dig fri från

1. Ont i ryggen Nervositet eller inre oro Återkommande tankar, ord eller idéer som Du inte kan göra Dig fri från INSTRUKTIONER Din ålder: Nedan följer en lista över problem och besvär som man ibland har. Listan består av 90 olika påståenden. Läs noggrant igenom ett i taget och ringa därefter in siffran till höger

Läs mer

Till dig som är barn och lider av ångest

Till dig som är barn och lider av ångest Till dig som är barn och lider av ångest Det är väl inget svårt att vara modig när man inte är rädd Ur Mumintrollet av Tove Jansson Alla människor känner sig rädda ibland. Rädsla är en normal reaktion

Läs mer

Välkommen till modul 1 i internetbehandlingen för paniksyndrom!

Välkommen till modul 1 i internetbehandlingen för paniksyndrom! Välkommen till modul 1 i internetbehandlingen för paniksyndrom! Modul 1 fungerar som en introduktion och översikt till hela behandlingsprogrammet. Samtidigt är temat för modul 1 vad paniksyndrom egentligen

Läs mer

Ångest, fobier och tvångshandlingar

Ångest, fobier och tvångshandlingar Psyche av John William Waterhouse Ångest, fobier och tvångshandlingar Orsaker, symtom och hur kan man förhålla sig? Föreläsning av Marika Ördell 2011-10-12/13 Marika.ordell@gmail.com SYFTE MED FÖRELÄSNING

Läs mer

ATT MÅ DÅLIGT Vad kan orsaka att man börjar må dåligt?

ATT MÅ DÅLIGT Vad kan orsaka att man börjar må dåligt? ATT MÅ DÅLIGT De allra flesta har någon gång i livet känt hur det är att inte må bra. Man kan inte vara glad hela tiden och det är bra om man kan tillåta sig att känna det man känner. Man kanske har varit

Läs mer

Psykiatrisk behandling. Medicinsk behandling

Psykiatrisk behandling. Medicinsk behandling Psykiatrisk behandling Medicinsk behandling Evidensbaserad behandling Evidens betyder bevis Forskning och vetenskapliga resultat bevisar att behandlingen ger resultat Vård ska enligt hälso- och sjukvårdslagen

Läs mer

Hur psykologi kan hjälpa vid långvarig smärta

Hur psykologi kan hjälpa vid långvarig smärta Hur psykologi kan hjälpa vid långvarig smärta Ida Flink, Sofia Bergbom & Steven J. Linton Är du en av de personer som lider av smärta i rygg, axlar eller nacke? Ryggsmärta är mycket vanligt men också mycket

Läs mer

Vad är stress? Olika saker stressar. Höga krav kan stressa

Vad är stress? Olika saker stressar. Höga krav kan stressa Stress Att uppleva stress är en del av livet - alla blir stressade någon gång. Det händer i situationer som kräver något extra och kroppen brukar då få extra kraft och energi. Men om stressen pågår länge

Läs mer

Läkemedelsbehandling mot OCD/tvångssyndrom

Läkemedelsbehandling mot OCD/tvångssyndrom Av Susanne Bejerot, psykiatiker- Läkemedelsbehandling mot OCD/tvångssyndrom Det finns vissa läkemedel som har visat sig vara mycket effektiva vid behandling av tvångssyndrom. Dessa läkemedel, som alla

Läs mer

Abstinensbesvär Det man känner när man saknar effekten av något man brukar använda eller göra.

Abstinensbesvär Det man känner när man saknar effekten av något man brukar använda eller göra. Alkoholberoende Ordförklaring Abstinensbesvär Det man känner när man saknar effekten av något man brukar använda eller göra. Alkoholberoende innebär att man inte längre kan styra över sitt drickande. Alkoholberoende

Läs mer

Ångest, oro, rädsla, panik. Vad är vad och hur kan vi hjälpa?

Ångest, oro, rädsla, panik. Vad är vad och hur kan vi hjälpa? Ångest, oro, rädsla, panik. Vad är vad och hur kan vi hjälpa? Lisa Boutz Leg. psykolog Barn- och ungdomspsykiatri Ångest = ett sinnestillstånd som karaktäriseras av oro och rädsla och som påverkar oss

Läs mer

FRÅGOR OCH SVAR OM OCD

FRÅGOR OCH SVAR OM OCD FRÅGOR OCH SVAR OM OCD INNEHÅLLSFÖRTECKNING Vad är OCD?... 1 Varför får man OCD?... 1 Vilka drabbas?... 2 Kan man bli frisk?... 2 Hur många lider av OCD?... 2 Hur behandlar man tvång?... 2 Finns det fler

Läs mer

Louise. Louise försöker hantera ångesten. Ångest begränsar livet. STORK - beteendeanalys. Beteendeformeln

Louise. Louise försöker hantera ångesten. Ångest begränsar livet. STORK - beteendeanalys. Beteendeformeln Ångestbesvär - och behandlingsmetoder Vänersborg 29 nov 2012 Marie Söderström Leg psykolog, med.dr Karolinska Institutet Marie.Soderstrom@kbtcentralen.se www.kbtcentralen.se Louise Sjukskriven för utmattning,

Läs mer

Psykiska första hjälpen Ångestsyndrom

Psykiska första hjälpen Ångestsyndrom Psykiska första hjälpen Ångestsyndrom Christina Björklund 24.9.2007 ÅNGEST En fysiologisk reaktion som har sin grund i aktivering av det autonoma nervsystemet: ökad hjärtfrekvens, svettning, yrsel, illamående.

Läs mer

Rätten att ställa diagnos inom hälsooch sjukvården är inte reglerad i någon lag. I allmänhet är det dock läkare som gör det. Många av psykiatrins

Rätten att ställa diagnos inom hälsooch sjukvården är inte reglerad i någon lag. I allmänhet är det dock läkare som gör det. Många av psykiatrins Om diagnoser Rätten att ställa diagnos inom hälsooch sjukvården är inte reglerad i någon lag. I allmänhet är det dock läkare som gör det. Många av psykiatrins patienter har först kommit till primärvården.

Läs mer

Kallades detta förr Betecknar ett mindre antal olika typer av psykiska besvär. Förknippad med psykodynamiska teorin. Exempel på moderna diagnoser är

Kallades detta förr Betecknar ett mindre antal olika typer av psykiska besvär. Förknippad med psykodynamiska teorin. Exempel på moderna diagnoser är Ångest, tvång, fobi Kallades detta förr Betecknar ett mindre antal olika typer av psykiska besvär. Förknippad med psykodynamiska teorin. Exempel på moderna diagnoser är bland annat fobier, ångeststörningar

Läs mer

EXEMPEL PÅ BEHANDLINGAR SOM HAR VISATS KUNNA HJÄLPA

EXEMPEL PÅ BEHANDLINGAR SOM HAR VISATS KUNNA HJÄLPA INNEHÅLL Sidan INLEDNING 4 ÅNGEST 5 BEHANDLINGAR 16 PSYKOTERAPI 18 EXEMPEL PÅ BEHANDLINGAR SOM HAR VISATS KUNNA HJÄLPA 31 MIN EGEN ROLL OCH ANDRAS 33 SÅ FICK JÖRGEN HJÄLP 38 INLEDNING den här broschyren

Läs mer

Hälsa. Vad innebär hälsar för dig?

Hälsa. Vad innebär hälsar för dig? Hälsa Vad innebär hälsar för dig? Hälsa Hälsa är ett begrepp som kan definieras på olika sätt. Enligt världshälsoorganisationen (WHO) är hälsa ett tillstånd av fullständigt fysiskt, psykiskt och socialt

Läs mer

Social fobi. Inledning

Social fobi. Inledning Social fobi Inledning När jag kom in i fikarummet kändes det som om alla vände sig om och stirrade på mig. Tiden stannade och jag kände hur jag började började bli varm i hela kroppen. Nu är det kört,

Läs mer

PSYKIATRISK EGENBEDÖMNING. Institutionen för klinisk neurovetenskap, sektionen för psykiatri Karolinska institutet 1995-05-01

PSYKIATRISK EGENBEDÖMNING. Institutionen för klinisk neurovetenskap, sektionen för psykiatri Karolinska institutet 1995-05-01 PSYKIATRISK EGENBEDÖMNING Institutionen för klinisk neurovetenskap, sektionen för psykiatri Karolinska institutet 995-5- PSYKIATRISK EGENBEDÖMNING Namn... Datum... Avsikten med detta formulär är att ge

Läs mer

det psykologiska perspektivet

det psykologiska perspektivet För den som lider av psykisk ohälsa finns en rad behandlingsmetoder, främst olika former av samtalsoch läkemedelsbehandling. Ofta används en kombination. Grundläggande är att man har med sig både det medicinska,

Läs mer

Ångestsyndrom-Anxiety

Ångestsyndrom-Anxiety Ångestsyndrom-Anxiety Resource Center i Umeå AB Socionom Leg Psykoterapeut Lärare och handledare i psykoterapi Mobil: +46 70 2138312 Emajl: kogterapi@gmail.com 1 ÅNGESTSTÖRNINGAR 1. PANIKATTCK 2. PANIKSYNDROM

Läs mer

Ringa in eller ange den siffra som du tycker bäst stämmer med hur du mått de senaste tre dagarna.

Ringa in eller ange den siffra som du tycker bäst stämmer med hur du mått de senaste tre dagarna. Hur mår du idag? Namn Ålder Datum Avsikten med detta formulär är att ge en detaljerad bild av ditt nuvarande sinnestillstånd. Vi vill alltså att du skall försöka gradera hur du mått under de senaste tre

Läs mer

Forskning och böcker av. Luftfartsstyrelsen i Sollentuna 29 mars 2007. Nedärvda stressreaktioner. Kris: hot eller möjlighet? Vem är du?

Forskning och böcker av. Luftfartsstyrelsen i Sollentuna 29 mars 2007. Nedärvda stressreaktioner. Kris: hot eller möjlighet? Vem är du? Firma Margareta ivarsson Forskning och böcker av Luftfartsstyrelsen i Sollentuna 29 mars 2007 Stress och stresshantering Bosse Angelöw Marianne Frankenhaeuser Daniel Goleman Howard Gardner Aleksander Perski

Läs mer

Totalt antal poäng på tentamen: Max: 59p För att få respektive betyg krävs: 70% =G: 41p 85% = VG:50p

Totalt antal poäng på tentamen: Max: 59p För att få respektive betyg krävs: 70% =G: 41p 85% = VG:50p Klinisk medicin: Psykisk ohälsa och sjukdom Provmoment: Ladokkod: Tentamen ges för: Skriftlig tentamen 61SÄ01 Ssk 07b 3 högskolepoäng TentamensKod: Tentamensdatum: 2012-10-25 Tid: 17:00-21.00 Hjälpmedel:

Läs mer

Depressions och ångestbehandling

Depressions och ångestbehandling Depressions och ångestbehandling NU sjukvården, maj 2010 Ebba Holmberg överläkare psyk klin, leg psykoterapeut Gunilla Kenne, psykolog. leg psykoterapeut Frekvens ångest och depression Minst 25% av alla

Läs mer

Information del 1. Om allt fungerat har du idag tränat en gång och det är nu 14 gånger kvar. Tanken är att du ska träna totalt 15 gånger:

Information del 1. Om allt fungerat har du idag tränat en gång och det är nu 14 gånger kvar. Tanken är att du ska träna totalt 15 gånger: Information del 1 Om allt fungerat har du idag tränat en gång och det är nu 14 gånger kvar. Tanken är att du ska träna totalt 15 gånger: Träningsomgång Dag Datum Webbadress Klar 1 Mån 31 okt Samma 2 Tis

Läs mer

PANIKSYNDROMSKALAN (PDSS) THE PANIC DISORDER SEVERITY SCALE

PANIKSYNDROMSKALAN (PDSS) THE PANIC DISORDER SEVERITY SCALE PANIKSYNDROMSKALAN (PDSS) THE PANIC DISORDER SEVERITY SCALE Copyright 1992, Department of Psychiatry, University of Pittsburgh School of Medicine All rights reserved Developed and tested by M. Katherine

Läs mer

Apotekets råd om. Nedstämdhet och oro

Apotekets råd om. Nedstämdhet och oro Apotekets råd om Nedstämdhet och oro Vi drabbas alla någon gång av nedstämdhet och oro. Nedstämdhet är en normal reaktion på tillfälliga på - frestningar, övergångsfaser i livet och svåra livssituationer.

Läs mer

För den som lider av psykisk ohälsa finns en rad behandlingsmetoder, främst olika former av samtalsoch läkemedelsbehandling.

För den som lider av psykisk ohälsa finns en rad behandlingsmetoder, främst olika former av samtalsoch läkemedelsbehandling. Om behandling För den som lider av psykisk ohälsa finns en rad behandlingsmetoder, främst olika former av samtalsoch läkemedelsbehandling. Ofta används en kombination. Grundläggande är att man har med

Läs mer

LIKAMEDEL. När livet har gått i moln. FRÅGA EFTER. Information om depression och den hjälp du kan få.

LIKAMEDEL. När livet har gått i moln. FRÅGA EFTER. Information om depression och den hjälp du kan få. När livet har gått i moln. FRÅGA EFTER LIKAMEDEL Läkemedelsrådet i Region Skåne Box 1, 221 00 Lund. Tel 046-15 30 00. Fax 046-12 79 49. E-post: lakemedelsradet@skane.se www.skane.se/lakemedelsradet Information

Läs mer

Till dig som fått VELCADE. Information till patienter och anhöriga

Till dig som fått VELCADE. Information till patienter och anhöriga Till dig som fått VELCADE Information till patienter och anhöriga Information om Velcade till patienter och anhöriga Din läkare har rekommenderat behandling med VELCADE (bortezomib). VELCADE är det första

Läs mer

Tvångssyndrom (OCD) Tycker du själv att du tvättar dig ovanligt mycket? Kontrollerar du dörrar, kranar, lås etc. för mycket?

Tvångssyndrom (OCD) Tycker du själv att du tvättar dig ovanligt mycket? Kontrollerar du dörrar, kranar, lås etc. för mycket? Tvångssyndrom (OCD) Tycker du själv att du tvättar dig ovanligt mycket? Kontrollerar du dörrar, kranar, lås etc. för mycket? Upplever du så mycket osäkerhet, tvivel och oro? Har du påträngande tankar som

Läs mer

Litet råd kring speciella typer av lidande

Litet råd kring speciella typer av lidande Litet råd kring speciella typer av lidande I detta avsnitt kommer vi kort belysa några olika typer av lidande. Vi kommer att reflektera över egenvård i sammanhanget men också över när det är en god idé

Läs mer

Depression och ångestsyndrom. vad du kan göra och vad vården bör göra. Rekommendationer ur nationella riktlinjer

Depression och ångestsyndrom. vad du kan göra och vad vården bör göra. Rekommendationer ur nationella riktlinjer Depression och ångestsyndrom vad du kan göra och vad vården bör göra Rekommendationer ur nationella riktlinjer ISBN 978-91-86585-34-1 Artikelnr 2010-6-17 Redaktör Charlotta Munter Text Ida Persson Foton

Läs mer

Panikångest. Innehållsförteckning:

Panikångest. Innehållsförteckning: Södertörns högskola Journalistik och multimedia Projektarbete i journalistik, vt 2005 Handledare: Cecilia Aare Examinator: Magdalena Nordenson klass: V03 Slutseminarium 2005-05-23 Slutversion 2005-06-01

Läs mer

Stress och Sömn. Kortvarig stress kan därför verka positivt vid vissa tillfällen.

Stress och Sömn. Kortvarig stress kan därför verka positivt vid vissa tillfällen. Stress och Sömn Stress När man talar om stress menar man ibland en känsla av att man har för mycket att göra och för lite tid att göra det på. Man får inte tiden att räcka till för allt som ska göras i

Läs mer

Beteendeanalys Positiv och negativ förstärkning KBT i praktiken Exemplet paniksyndrom KBT vid depression KBT vid kroniska tillstånd Nya trender

Beteendeanalys Positiv och negativ förstärkning KBT i praktiken Exemplet paniksyndrom KBT vid depression KBT vid kroniska tillstånd Nya trender Innehåll: Beteendeanalys Positiv och negativ förstärkning KBT i praktiken Exemplet paniksyndrom KBT vid depression KBT vid kroniska tillstånd Nya trender Människan är rationell! Men vi gör ju så dumma

Läs mer

Till dig som har varit med om en svår upplevelse

Till dig som har varit med om en svår upplevelse Till dig som har varit med om en svår upplevelse Vi vill ge dig information och praktiska råd kring vanliga reaktioner vid svåra händelser. Vilka reaktioner är vanliga? Det är normalt att reagera på svåra

Läs mer

Depression. Helena Eriksson. Handledare Annica Claesson

Depression. Helena Eriksson. Handledare Annica Claesson Depression V i m m e r b y f o l k h ö g s k o l a A d m i n i s t r a t i o n i v å r d e n V å r t e r m i n e n 2 0 1 3 Helena Eriksson Handledare Annica Claesson Sammanfattning Anledningen till den

Läs mer

S B K S B K S B K. = förstärkning. Beteendet förstärks. Introduktion till KBT. Introduktion till KBT. Människan är rationell!

S B K S B K S B K. = förstärkning. Beteendet förstärks. Introduktion till KBT. Introduktion till KBT. Människan är rationell! Människan är rationell! Innehåll: analys Positiv och negativ förstärkning KBT i praktiken Exemplet paniksyndrom KBT vid depression KBT vid kroniska tillstånd Nya trender Men vi gör ju så dua saker? Det

Läs mer

Sömn och stress. www.somnhjalpen.se

Sömn och stress. www.somnhjalpen.se Sömn och stress www.somnhjalpen.se S ömnen tillhör ett av våra primära behov. Vi sover i genomsnitt ca 1/3 av våra liv. Sömnen är livsviktig för våra olika kroppsfunktioner. Om vi inte sover tillräckligt

Läs mer

Information. till dig som behandlas med Risperdal eller långtidsverkande Risperdal Consta.

Information. till dig som behandlas med Risperdal eller långtidsverkande Risperdal Consta. Information till dig som behandlas med Risperdal eller långtidsverkande Risperdal Consta www.schizofreni.se Innehåll Ett viktigt steg för att komma i själslig balans...4 Du är inte ensam...5 Psykisk sjukdom

Läs mer

Prov: Möte i korridor, Medicin Svar elev A.

Prov: Möte i korridor, Medicin Svar elev A. Prov: Möte i korridor, Medicin Svar elev A. Uppgift 1. Vad gör du och hur bemöter du kvinnan? Svar. Jag går framtill henne och säger att jag är undersköterska och säger mitt namn, och frågar vad det är,

Läs mer

Introduktion till KBT. - Det bara verkar dumt för att vi inte förstår vad i konsekvensen som är belönande. Introduktion till KBT

Introduktion till KBT. - Det bara verkar dumt för att vi inte förstår vad i konsekvensen som är belönande. Introduktion till KBT Människan är rationell! Innehåll: analys Positiv och negativ förstärkning KBT i praktiken Exemplet paniksyndrom KBT vid depression KBT vid kroniska tillstånd Nya trender Men vi gör ju så dua saker? Det

Läs mer

fortsättning: Psykiatriska problem och behandling av unga Tillstånd som är specificerade inom

fortsättning: Psykiatriska problem och behandling av unga Tillstånd som är specificerade inom Psykiatriska problem och behandling av unga 1. Utgångspunkter i den barnpsykiatriska behandlingen 2. Behandling inom ungdomspsykiatrin 3. Mentaliseringsbegreppet 4. Depression/Ångest 5. Terapiformerna

Läs mer

ENKLA REGLER FÖR HUR DU MÄTER DIN PULS KÄNN DIN PULS FÖRHINDRA EN HJÄRNINFARKT

ENKLA REGLER FÖR HUR DU MÄTER DIN PULS KÄNN DIN PULS FÖRHINDRA EN HJÄRNINFARKT ENKLA REGLER FÖR HUR DU MÄTER DIN PULS KÄNN DIN PULS FÖRHINDRA EN HJÄRNINFARKT Känn din puls förhindra en hjärninfarkt Vet du om ditt hjärta slår så som det borde? Slår ditt hjärta regelbundet, är pulsen

Läs mer

När din mamma eller pappa är psykiskt sjuk

När din mamma eller pappa är psykiskt sjuk Folderserie TA BARN PÅ ALLVAR Vad du kan behöva veta När din mamma eller pappa är psykiskt sjuk Svenska Föreningen för Psykisk Hälsa in mamma eller pappa är psykisksjh07.indd 1 2007-09-10 16:44:51 MAMMA

Läs mer

Till dig. som har varit med om en svår händelse. ljusdal.se

Till dig. som har varit med om en svår händelse. ljusdal.se Till dig som har varit med om en svår händelse ljusdal.se När man har varit med om en svår händelse kan man reagera på olika sätt. Det kan vara bra att känna till vilka reaktioner man kan förvänta sig

Läs mer

Psykisk hälsa hos äldre. Och ohälsa

Psykisk hälsa hos äldre. Och ohälsa Psykisk hälsa hos äldre Och ohälsa Vilka är det vi möter? Äldre Psykisk ohälsa Två ingångar i området Äldre personer som utvecklar psykisk ohälsa En person med psykisk ohälsa som blir äldre Lite siffror

Läs mer

KOL. den nya svenska folksjukdomen. Fråga din läkare om undersökningen som kan rädda ditt liv.

KOL. den nya svenska folksjukdomen. Fråga din läkare om undersökningen som kan rädda ditt liv. KOL den nya svenska folksjukdomen. Fråga din läkare om undersökningen som kan rädda ditt liv. Den kallas för den nya folksjukdomen och man räknar med att omkring 500 000 svenskar har den. Nästan alla är

Läs mer

Svensk Förening för Psykosocial Onkologi & Rehabiliteringg

Svensk Förening för Psykosocial Onkologi & Rehabiliteringg Svensk Förening för Psykosocial Onkologi & Rehabiliteringg Ångest och depression vid cancer Pia Dellson Enheten för cancerrehabilitering Skånes onkologiska klinik Skånes universitetssjukhus Psykiska problem

Läs mer

Oro, ångest och depression

Oro, ångest och depression Oro, ångest och depression Annika Pohl öl LAH Motala Annika Pohl öl LAH Motala 1 Marianne 57år -85 opererad för hudförändring på hö ben juli diagnos av malignt melanom med spridning till lever, lunga,

Läs mer

www.angest.se SVENSKA ÅNGESTSYNDROMSÄLLSKAPET En broschyr om ÅNGESTSYNDROM från

www.angest.se SVENSKA ÅNGESTSYNDROMSÄLLSKAPET En broschyr om ÅNGESTSYNDROM från En broschyr om ÅNGESTSYNDROM från SVENSKA ÅNGESTSYNDROMSÄLLSKAPET PANIKSYNDROM SOCIAL FOBI GENERALISERAT ÅNGESTSYNDROM POSTTRAUMATISKT STRESSSYNDROM www.angest.se V äldigt många människor drabbas under

Läs mer

INFORMATION OM INVEGA

INFORMATION OM INVEGA INFORMATION OM INVEGA Du är inte ensam Psykiska sjukdomar är vanliga. Ungefär var femte svensk drabbas varje år av någon slags psykisk ohälsa. Några procent av dessa har en svårare form av psykisk sjukdom

Läs mer

Att leva med schizofreni - möt Marcus

Att leva med schizofreni - möt Marcus Artikel publicerad på Doktorn.com 2011-01-13 Att leva med schizofreni - möt Marcus Att ha en psykisk sjukdom kan vara mycket påfrestande för individen liksom för hela familjen. Ofta behöver man få medicinsk

Läs mer

Behandla barnet varsamt och med tålamod, eftersom oro och smärta kan förvärra allmäntillståndet hos barnet.

Behandla barnet varsamt och med tålamod, eftersom oro och smärta kan förvärra allmäntillståndet hos barnet. Medicinsk chock Blodcirkulationen försämras Medicinsk chock betyder att blodtrycket och blodflödet i kroppen minskar. Då får viktiga organ i kroppen syrebrist och arbetar sämre. Tillståndet är allvarligt

Läs mer

Seminarium. 1.Ångest. 1. Ångest 2. Utmattning 3. Depression 4. Bipolär sjukdom 5. Psykoser. Orsak:

Seminarium. 1.Ångest. 1. Ångest 2. Utmattning 3. Depression 4. Bipolär sjukdom 5. Psykoser. Orsak: [Psykiatri Seminarium STUDIEOMRÅDE 4] Seminarium 1. Ångest 2. Utmattning 3. Depression 4. Bipolär sjukdom 5. Psykoser 1.Ångest Orsak: Något obehagligt som hänt eller som man oroar sig för. En gammal rädsla

Läs mer

Vem bestämmer du eller din blåsa?

Vem bestämmer du eller din blåsa? Vem bestämmer du eller din blåsa? Känner du igen problemet? Går du på toaletten ovanligt ofta? Besväras du av täta trängningar? Händer det att du inte hinner fram till toaletten i tid? Symtomen kan bero

Läs mer

Har Du lagt märke till någon oro, spänning eller ångest de senaste två dagarna?

Har Du lagt märke till någon oro, spänning eller ångest de senaste två dagarna? Klinisk ångestskala (CAS) - för att mäta effekten av ångestbehandling (Snaith & al., Brit J Psychiatry 1982;141:518-23. Keedwell & Snaith, Acta Psychiatr Scand 1996;93:177-80) Om något av ångestsyndromen

Läs mer

EN BROSCHYR OM ÅNGESTSJUKDOMAR Innehållsförteckning

EN BROSCHYR OM ÅNGESTSJUKDOMAR Innehållsförteckning DDet här är en broschyr om ångestsjukdomar eller ångestsyndrom, som de också kallas. Till ångestsjukdomarna räknas panikångest/paniksyndrom, social fobi, generaliserat ångestsyndrom, posttraumatiskt stressyndrom,

Läs mer

Riv 65-årsgränsen och rädda liv. Susanne Rolfner Suvanto Omvårdnadsinstitutet i Sverige AB

Riv 65-årsgränsen och rädda liv. Susanne Rolfner Suvanto Omvårdnadsinstitutet i Sverige AB och rädda liv Susanne Rolfner Suvanto Omvårdnadsinstitutet i Sverige AB Ni har hört det förut! Äldres psykiska hälsa och ohälsa är ett eftersatt område När jag trodde att vi tagit ett sjumilasteg så. Jag

Läs mer

Ätstörningar. Att vilja bli nöjd

Ätstörningar. Att vilja bli nöjd Ätstörningar Ätstörningar innebär att ens förhållande till mat och ätande har blivit ett problem. Man tänker mycket på vad och när man ska äta, eller på vad man inte ska äta. Om man får ätstörningar brukar

Läs mer

När din mamma eller pappa är psykiskt sjuk

När din mamma eller pappa är psykiskt sjuk Vad du kan behöva veta När din mamma eller pappa är psykiskt sjuk Den här skriften berättar kort om psykisk sjukdom och om hur det kan visa sig. Du får också veta hur du själv kan få stöd när mamma eller

Läs mer

Agenda. Bakgrund. Diagnos och behandling vid ångest och depression. Bakgrund. Diagnostik. Depression. Ångestsyndrom. Sammanfattning- take-home message

Agenda. Bakgrund. Diagnos och behandling vid ångest och depression. Bakgrund. Diagnostik. Depression. Ångestsyndrom. Sammanfattning- take-home message Diagnos och behandling vid ångest och depression Louise Hamark Distriktsläkare och KBT-terapeut Uppsala Agenda Bakgrund Diagnostik Depression Sammanfattning- take-home message Bakgrund 1/3 av primärvårdens

Läs mer

SÖMNAPNÉ OCH TYP 2 DIABETES

SÖMNAPNÉ OCH TYP 2 DIABETES SÖMNAPNÉ OCH TYP 2 DIABETES Sömn är livsviktigt Alla behöver en god sömn för att kroppen ska kunna återhämta sig och fungera normalt. Mest sömn behöver barn och tonåringar. En vuxen behöver ca 6-9 timmar

Läs mer

Om läkemedel. vid adhd STEG 1. Din första kontakt med BUP? Ring BUP-linjen, , var du än bor i länet.

Om läkemedel. vid adhd STEG 1. Din första kontakt med BUP? Ring BUP-linjen, , var du än bor i länet. Om läkemedel vid adhd Din första kontakt med BUP? Ring BUP-linjen, 010-476 19 99, var du än bor i länet. STEG 1 BUP-mottagning finns på alla orter i Halland: Kungsbacka Tfn 0300-56 52 17 Varberg Tfn 0340-48

Läs mer

Vill du veta mer om psykisk ohälsa och vad RSMH gör?

Vill du veta mer om psykisk ohälsa och vad RSMH gör? Om du är missnöjd Enligt Hälso- och sjukvårdslagen (HSL) och verksamheter som tar emot uppdrag från hälso- och sjukvården har psykiatrin en skyldighet att ge god vård. Om man är missnöjd med vården och

Läs mer

Ann-Sofi Barth Olofsson, BUP Brommaplan 1

Ann-Sofi Barth Olofsson, BUP Brommaplan 1 2011-01-20 Ann-Sofi Barth Olofsson, BUP Brommaplan 1 PFPP = Panikfokuserad psykodynamisk psykoterapi (Symtomfokuserad psykodynamisk terapi) Metoden är utvecklad i USA av Barbara Milrod, - psykiater och

Läs mer

PATIENTINFORMATION. om Colrefuz och behandling av gikt

PATIENTINFORMATION. om Colrefuz och behandling av gikt PATIENTINFORMATION om Colrefuz och behandling av gikt Viktig information Tala med läkare eller apotekspersonal innan du tar Colrefuz om du har problem med ditt hjärta, njurar, lever, mag-tarmkanalen, är

Läs mer

att andas lite fel under en längre period kan framkalla likartade symptom som vid hyperventilering,

att andas lite fel under en längre period kan framkalla likartade symptom som vid hyperventilering, Naturlig hälsa Andas dig frisk och Andas rätt det ökar din energi och fettförbränning och håller dig friskare. Jag vill att folk ska bli medvetna om sin andning i vardagen, inte bara när de går på yoga,

Läs mer

KBT vid OCD Vad är tvångssyndrom?

KBT vid OCD Vad är tvångssyndrom? KBT-metoder vid OCD och paniksyndrom Dagens agenda KBT vid OCD med och utan samsjuklighet med autismspektrumstörningar KogNUS utbildning 2011-09-07 Gunilla Antonsson Leg psykolog/leg psykoterapeut Handledare

Läs mer

LÄKARENS UTVÄRDERINGSHANDLEDNING (LUH) uppdaterad för DSM-IV

LÄKARENS UTVÄRDERINGSHANDLEDNING (LUH) uppdaterad för DSM-IV PRIMARY CARE EVALUATION OF MENTAL DISORDERS LÄKARENS VÄRDERINGSHANDLEDNING (LUH) uppdaterad för DSM-IV INSTRUKTIONER Instruktioner till läkaren är tryckt i fet stil i blå färg. Läkarens frågor eller kommentarer

Läs mer

En ny behandlingsform inom RA

En ny behandlingsform inom RA En ny behandlingsform inom RA Du som lever med reumatoid artrit har antagligen redan genomgått en hel del olika behandlingsformer. Nu har din läkare ordinerat MabThera (rituximab) för din RA. Din läkare

Läs mer

Medicinering av barn vid OCD

Medicinering av barn vid OCD Texten är fritt översatt från http://www.ocfoundation.org/what-is-ocd.html Medicinering av barn vid OCD När ska man överväga att medicinera barn med OCD? Medicinering ska bara övervägas när barnet upplever

Läs mer

NÄR KROPPEN SÄGER IFRÅN Program för självhjälp

NÄR KROPPEN SÄGER IFRÅN Program för självhjälp NÄR KROPPEN SÄGER IFRÅN Program för självhjälp Britt W. Bragée NÄR KROPPEN SÄGER IFRÅN Copyright 2012, Britt W. Bragée Ansvarig utgivare: Britt W. Bragée Framställt på vulkan.se ISBN: 978-91-637-1769-7

Läs mer

Kvällens schema. Mentaliseringsbaserad terapi. MBT-teamet består nu av:

Kvällens schema. Mentaliseringsbaserad terapi. MBT-teamet består nu av: Kvällens schema Mentaliseringsbaserad terapi Vad är borderline personlighetsstörning? Varför får man borderline personlighetsstörning? Vad är mentalisering? Vad är agentskap? Vad gör vi här? Vad kan man

Läs mer

HUR MÅNGA LÄKEMEDEL KAN EN GAMMAL MÄNNISKA HA? Det går naturligtvis inte att ge något entydigt svar på den

HUR MÅNGA LÄKEMEDEL KAN EN GAMMAL MÄNNISKA HA? Det går naturligtvis inte att ge något entydigt svar på den VARFÖR BEHÖVER ÄLDRE MÄNNISKOR MER LÄKEMEDEL ÄN YNGRE? Den biologiska klockan går inte att stoppa hur mycket vi än skulle vilja. Mellan 70 och 75 år börjar vår kropp åldras markant och det är framför allt

Läs mer

FLER DRICKER MER Allt fler människor dricker alkohol regelbundet, och i större mängd än tidigare.

FLER DRICKER MER Allt fler människor dricker alkohol regelbundet, och i större mängd än tidigare. FLER DRICKER MER Allt fler människor dricker alkohol regelbundet, och i större mängd än tidigare. Ungefär en miljon människor i Sverige har alkoholvanor som medför en ökad risk för ett stort antal hälsoproblem

Läs mer

Social fobi. Några vanliga svåra situationer. Symtom vid social fobi. Svårighetsgrad av social fobi. Förlopp vid social fobi

Social fobi. Några vanliga svåra situationer. Symtom vid social fobi. Svårighetsgrad av social fobi. Förlopp vid social fobi Social fobi Rädsla för uppmärksamhet/kritisk granskning i sociala interaktions- och prestationssituationer. Grundar sig i rädsla för att bete sig pinsamt eller visa symtom på ångest. Kan ha stark förväntansångest

Läs mer

Alkoholberoende, diagnos

Alkoholberoende, diagnos Alkoholberoende, diagnos I Läkemedelsverkets behandlingsrekommendationer från år 2007 anges att 5 procent av befolkningen beräknas vara alkoholberoende, vilket motsvarar drygt 450 000 personer. (1) Utöver

Läs mer

Tänk brett! Testfråga: Vad är flygrädsla? Diagnostik vid ångest. Diagnostik. Symtom. Michael Rangne Specialist i psykiatri mrangne@gmail.

Tänk brett! Testfråga: Vad är flygrädsla? Diagnostik vid ångest. Diagnostik. Symtom. Michael Rangne Specialist i psykiatri mrangne@gmail. Paniksyndrom Realångest Testfråga: Vad är flygrädsla? Agorafobi Social fobi Specifik fobi Tvångssyndrom Generaliserat ångestsyndrom Separationsångest (barn) Krisreaktion Anpassningsstörning Sekundärt till

Läs mer

Intervjudatum: Intervjuar ID: Respondentens Initialer: "50+ i Europa" Skriftligt frågeformulär

Intervjudatum: Intervjuar ID: Respondentens Initialer: 50+ i Europa Skriftligt frågeformulär Household-ID 1 3 0 4 2 0 0 Person-ID Intervjudatum: Intervjuar ID: Respondentens Initialer: "50+ i Europa" Skriftligt frågeformulär A 1 Hur man besvarar detta frågeformulär: De flesta frågor på de följande

Läs mer