Implementering av Constraint Induced Movement Terapi i Sverige: ett 10-årsperspektiv

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Implementering av Constraint Induced Movement Terapi i Sverige: ett 10-årsperspektiv"

Transkript

1 Implementering av Constraint Induced Movement Terapi i Sverige: ett 10-årsperspektiv Professor Ann-Christin Eliasson, arbetsterapeut Habilitering och Hälsa och Karolinska Institutet. I denna artikeln kommer implementeringsprocessen av Constraint Induced Movement Therapy (CI-terapi) för barn med unilateral CP i svensk barnhabilitering att rapporteras. Evidens för CI-terapi som behandlingsmetoden kommer att redogöras för, likaså kommer skälen för hur metoden modifierats att beskrivas. Dessutom kommer arbetsterapeuter och sjukgymnasters syn på metodens användbarhet och deras erfarenheter att redovisas från tre olika landsting. Vad är CI terapi CI-terapi är en behandlingsmetod som specifikt fokuserar på intensivträning av handfunktion för personer som fått halvsidiga funktionsbortfall efter hjärnskada. Det typiska träningsupplägget för vuxna är träning under 2-veckor som inkluderar ett strukturerat träningsprogram på 6 timmar per dag. Dessutom förses den icke påverkade, friska handen med en handske eller slinga av något slag som förhindrar dem från att använda den handen 90 procent av deras vakna tid. Det specifika träningsprogrammet innehåller finmotoriska övningar, shapingtekniker och repetitioner. CI-terapi utvecklades från neurofysiologisk forskningen av Taub och medarbetare. På åttiotalet introducerades behandlingen för vuxna som haft stroke 1. Utvecklingen av CI terapi för barn i Sverige CI-terapi för barn med CP hemiplegi eller unilaterlal CP som det numera benäms introducerades för drygt 10 år sedan i Sverige. Det startade i Habilitering och Hälsa i Stockholm 1999 med ett barn och därefter med en mindre pilotstudie. Resultaten var lovande, utifrån de videoinspelningar som gjordes före och efter träningen var det enkelt att se att barnen använde sin hemiplegiska hand mer och bättre i olika aktiviteter. Detta inspirerade oss att starta ett större forskningsprojekt. Det fanns dock inget lämpligt bedömningsinstrument som kunde användas för yngre barn med unilateral CP. Det fanns inte heller någon litteratur som beskrev hur man skulle kunna genomföra behandling av barn. Vid den tidpunkten fanns

2 bara ett fåtal publikationer om CI-terapi för vuxna och endast en fallstudie på ett barn. Efter en del diskussioner om behandlingsupplägg och idéer om ett nytt bedömningsinstrument startade vi det första småbarnsprojektet Det blev starten på ett 10-årigt intensivt utvecklingsarbete av träningsmodellen och bedömningsinstrumentet Assisting Hand Assessment (AHA) 3. Vi inkluderade barn från 18 månaders ålder. Vid den tiden var det mycket diskussioner huruvida träningen hindrade utvecklingen av den icke påverkade dominanta handen. Valet av 18 månader byggde på att vid den åldern hade den viktigaste finmotoriska utvecklingen skett. Det byggde också på ideen att det är viktigt att barnen kommer igång och använder sin hemiplegiska hand i så tidiga år som möjligt för att de ska lära sig vad de kan göra med den handen även om den har lägre kapacitet. Den modell vi då skapade var unik och har med åren förfinats och tydliggjorts till att i vår sista publikation 2011 kallas ECO-CIMT 4. Metoden har också beskrivits i en svensk metodbok som tillkom 2009 (www.habilitering.nu). Frågan om de äldre barnens möjligheter diskuterades också vilket resulterade i vårt första tonårsläger Vi var mycket undrande över hur detta träningskoncept skulle tas emot av ungdomarna. Det gjordes därför en utvärdering av ungdomarnas inställning och syn på träningen. Sammanfattningsvis kan man säga att ungdomarna upplevde det väldigt krävande men väldigt stimulerande eftersom de uppfattade att de förbättrades (FOU rapport). Vi har haft ytterligare två läger 2005 och 2011 med samma tydliga resultat. Över hundra barn och ungdomar i Stockholms läns landsting har varit inkluderade i olika forskningsprojekt under denna 10-årsperiod. Forskningsprojekten i Sverige har huvudsakligen bedrivits vid Karolinska Institutet och Habilitering och Hälsa i Stockholm läns landsting men flera magisterarbeten och mindre projekt har bedrivits på andra håll i landet. Evidens för CI terapi Litteraturen som beskriver effekterna av CI-träning för barn har ökat drastiskt de sista åren. När den första Cochrane reviewn på området publicerade 2007 fanns endast tre artiklar som höll tillräcklig vetenskaplig standard som krävs för inkludering, varav en av dem var vår studie from Redan då kunde man konstatera att resultaten var entydiga och att effekten av CI-terapi var medelgod. Den vetenskapliga evidensen ökar ständigt och vid senaste sökning (nov 2011) fanns mer än 20 randomiserade kontrollerade studier. Dessa studier har olika upplägg och jämförelsegrupper och bedömningsinstrument. Anmärkningsvärt är att alla studier visar på positiv effekt även om det är varierande effektstorlek. Det mest frekvent

3 använda bedömningsinstrumentet är AHA 3,7,8. Resultaten från det bedömningsinstrument visar att barnen använder sin hemiplegiska hand mer effektivt i bimanuella aktiviteter efter träningen. I olika frågeformulär stöds detta, föräldrarna uppfattar viktiga förändringar. CIterapi är därmed en av de få metoderna som man idag kan beskriva som evidensbaserade. Fortfarande behöver man undersöka med vilken intensitet man bör träna och vi vet vi inte vid vilken ålder det är bäst att genomföra träningen. Det var ingen skillnad i resultat om man jämförde åldersgrupperna 4-8 och 9-13 år 9. Effekterna är också visade för tonåringar 5 och små barn 2. Vid 6-12 månaders uppföljningar är resultaten huvudsakligen bestående 10. Effekterna av upprepade behandlingar är bara undersökt i en studie som visat att det går att få ytterligare effekt av träningen ett år senare 11. CI-terapi har också jämförts med andra former av bimanuel träning och med kombinerad uni and bimanuell träning 12,13. Resultaten är ganska lika vilket visar att det finns fler sätt att förbättra handfunktionen hos denna målgrupp. Implementering av metoden CI terapi När man ska implementera en metod för nya patientgrupper, i detta fall barn med unilateral CP, kan man välja olika vägar. Vanligt är att använda sig av en exakt kopia av metoden. Det görs vanligtvis när det finns välundersökt forskning. Då är det viktigt att säkerställa att metoden används på rätt sätt. Ett annat sätt är att använda sig av iterative utveckling, det används när man tar en välundersökt modell och anpassar den och testar den igen. Den senare sättet har vi använt för CI-terapi i barnhabiliteringen. Skälet var att det behandlingsupplägg som fanns för vuxna inte självklart skulle fungera för barn i unga åldrar. Intensitet är viktigt i den ursprungliga CI-terapi modellen (6 timmars träning per dag i 2- veckor). Den grundiden stöds av forskning på många andra områden. Den höga intensitet är dock svår att genomföra och även olämplig att utsätta yngre barn för. Små barn har kortare koncentrationsförmåga och det är många saker som de ska klara av. Ett 2-timmars program prövades och befanns möjligt att genomföra. För att uppnå mängden träning förlängdes tidsperioden till 8 veckor. Den andra modifiering gällde hur man skulle förhindra barnen från att använda sin dominanta hand. Rekommendationerna att använda ingipsning eller mitella ansåg vi inte vara barnvänligt och inte heller nödvändigt. Konceptuellt handlar träningen om vad man gör med den hemiplegiska handen, inte den typiskt utvecklade handen. Vi valde en enklare form av vante som förhindrar att barnen kan använda handen för att gripa föremål, en vante som var förhållandevis bekväm. Syftet var att uppnå ett omvänt mönster, att den hemiplegiska handen skulle bli den bäst fungerande handen och därmed använd på barnens

4 egna initiativ. Barnen tillåts även använda båda händerna för att lyfta stora och tunga saker eller hålla balansen. Med handskhanden är det omöjlig att gripa föremål därmed väljer barnen sin hemiplegiska hand för dess aktiviteter och lekar. Det tredje anpassningen som gjordes var inriktningen på träningen. Repetition och shaping är nyckelbegrepp i den ursprungliga CIträningskonceptet. Repetition är ett naturligt inslag för barn i yngre år, om uppgifterna är intressanta kan barn upprepa dem många gånger, speciellt om de märker att de lyckas och blir bättre. Däremot är shaping tekniker, där man ska tala om exakt hur barnen ska göra svårare att instruera kring. Framförallt har vi funnit det viktigt att träningen är grundad i väletablerade teorier om barns utveckling, motorisk lärande och motorisk kontroll Ledmotiven har varit att barnen ska göra meningsfulla aktiviteter på lagom utmanande nivå. En fjärde anpassning till barn och det svenska samhället och vårt sjukvårdssystem gäller kring frågor som vem ska göra tränigen och var ska den bedrivas. Den ursprungliga modellen bygger på att specialister genomför träningen på sjukhus eller rehabiliteringsenhet för inneliggande patienter. Detta är svårt att genomföra i Sverige där vi inte har dessa typer av institutioner och där dessutom båda föräldrar ofta arbetar heltid. Vi tror också att det är bra att bedriva träning av små barn i deras vanliga välkända miljö. Den anpassning som prövats är huruvida föräldrar, förskollärare och assistenter kan genomföra CI-terapi om de får utbildning och stöd av arbetsterapeuter och sjukgymnaster på ett strukturerat sätt. Detta har visat sig fungera bra och vara genomförbart för förskolebarn. Rapporterade barn som fått CI terapi CI-terapi har används i klinisk praktik redan från början av 2000-talet i varierande grad. Sedan 2007 kan denna träningsinsats registreras i ett nationell kvalitetsregister CPUP, det är ett uppföljningsprogram för barn med cerebral pares som alla Sveriges landsting deltar i. Under åren har det registrerats 213 CI-terapi behandlingar. Det innebär att cirka en tredjedel av de barn med unilateral CP som finns registrerade i CPUP födda åren har haft CI-terapi någon gång under (CPUP årsrapport 2011). Det vanliga är att en träningsperiod genomförs men flera perioder under barnens uppväxt kan förekomma. Antalet genomförda behandlingar måste betraktas som hög för en metod som nyligen införts och som dessutom kräver både tid och specifika kunskaper. De flesta landsting har rapporterat att man använts sig av CI-terapi men till varierande grad (Figur 1).

5 Fördelning av barn som haft CI terapi % 80% 60% 40% 20% 0% Västmanland Gotland Jönköping Dalarna Kronoberg Värmland Västerbotten Kalmar Blekinge Gävleborg Västernorrland Östergötland Jämtland Halland Skåne Västra Götaland Uppsala Stockholms läns Örebro Norrbotten Sörmland Fig 1. Procentuell fördelning av barn födda som rapporterats haft CI-terapi Procentsatsen är beräknad på antal rapporterade barn och att prevalensen av unilateral CP inom gruppen CP är 30%. Det var flest barn rapporterade 2007, därefter en nedåtgående trend som sedan bryts 2010 (Fig 2). Det verkar också som metoden huvudsakligen kommit att implementeras för barn i förskoleåldern, endast 35 barn var skolbarn. Antalet barn skulle kunna ha påverkats av forskningsprojektet i Stockholm, men dessa representeras bara av 12 barn 2007 och 6 barn 2008 då projektet avslutades. Metodboken som kom 2009 kan eventuellt ha påverkat den uppgående trenden då den verkar vara relativt välkänd. Antal barn som haft CI terapi Åldersfördelning av barn Figur 2A. Antal rapporterade barn i CPUP registret som haft CI-terapi under åren B, samt antal barn i varje årskull. CI terapi blev upptagen som behandlingsmetod i barnhabiliteringen CI-terapi uppkom i ett skede när det fanns behov för något nytt. Vikten av att fokusera på träning i meningsfulla aktiviteter hade fått fäste i barnhabiliteringen. Tidigare idéer att skapa förutsättningar för grundmotoriska funktioner hade falnat och idéer om motoriskt lärande

6 hade tagit fart. Frågan var mer hur detta skulle genomföras för barn med unilateral CP. Man såg behoven men hade svårigheter att organisera träningen och det fanns inga klara rekommendationer. Eftersom konceptet CI terapi är tydligt och ganska enkelt blev det intressant. Metoden var dock kontroversiell och skapade direkt mycket diskussion. Dessa diskussioner sammanföll med andra diskussioner om värdet av intensivträningens som ide, vilket var ganska nytt inom barnhabiliteringen i början på 2000-talet. Det genomfördes ganska många seminarier om CI-terapi i verksamheten och på nationella konferenser vilket öppnade upp för möjligheter att börja pröva metoden i klinisk praktik på ett ganska enkelt sätt. Det var uppenbart redan från början att i Sverige passade det inte att använda den exakta kopian och modifierade former av CI-terapi började direkt att användas. Genom forskningsprojekten i Stockholm har vi haft möjlighet att arbetat systematiskt med implementeringen. Projekten skedde i nära samarbete med barnets ordinarie arbetsterapeut och sjukgymnast i habiliteringen. I sista forskningsprojekt som pågick var barnens ordinarie arbetsterapeuter ansvariga för behandlingen under handledning från projektledningen med gemensamma behandlingsplaneringar och uppföljningar. Det innebar att 22 terapeuter gavs möjlighet att genomföra CI-terapi under handledning. Kunskap och erfarenhet är givet vis viktigt vid införandet av nya metoder men det är många faktorer som samverkar för att implementering ska bli lyckosam. Metoden måste också stämma med den implementerande organisationens normer, värderingar och arbetssätt. I detta fall fanns ett ganska öppen inställning som tillät att metoden kunde testas. Implementeringsprocessen Implementering av nya forskningsresultat och evidensbaserad kunskap i klinisk praktik är en av de största utmaningarna för sjukvården. Hur detta ska göras och prioriteras är oftast slutligen en ledningsfråga men påverkas givetvis också av medarbetarnas inställning. Det krävs en kombination av flera olika insatser såsom 1) utbildning, 2) praktisk träning och 3) återkoppling, 4) fortlöpande stöd och vägledning av god kvalitet, 5) tid och resurser samt att 6) involvera användarna i ett tidigt skede i processen. I Habilitering och Hälsa har vi arbetat ganska strategiskt med dessa frågor med stöd av ledningen. Vi har visat på metodens effekt genom forskning i den egna verksamheten, genom ett flertal föreläsningar, genom att handleda personal i praktiskt arbete, genom att ta fram en metodbok och fortsatt anordna utbildningstillfällen för föräldrar och personal varje termin. Utifrån detta kan man ställa sig frågan om detta är tillräckligt men också om det är nödvändigt att göra allt detta. Om detta är

7 viktigt borde metoden fått ett starkare fäste i Stockholm än andra regioner där man troligen inte arbetat lika systematiskt med implementeringsprocessen. Forskning om Implementering Implementeringsforskning är en vetenskaplig studie av metoder som underlättar systematiska upptag av forskningsresultat och andra evidensbaserade metoder i det dagliga arbete för ökad kvalité och effekt på hälsa ( 17. Vi har undersökt implementeringsprocessen av CI-terapi genom en enkät som gått ut till arbetsterapeuter och sjukgymnaster i tre olika landsting. Vår hypotes var att det är lättare att införa nya behandlingsmodeller om forskning har bedrivits nära verksamheten och om implementeringsprocessen pågått kontinuerligt jämfört med om kunskapen måste sökas av medarbetarna själva. Utifrån detta antagande borde fler barn i Stockholm fått CI-terapi jämfört med övriga landet där frågorna troligtvis drivits mindre systemetiskt. Likaså borde personalen känna sig mer kompetent och kunnig i Stockholm då många arbetat tillsammans med forskarna i projekten och handledning och stöd varit lättillgängligt. Den mer generella frågan är hur attityder till nya metoden påverkas av forskning och implementeringsinsatser. Enkäterna har gått ut till arbetsterapeuter och sjukgymnaster i Stockholm läns landsting, Örebro län och Dalarna. Resultat av enkäten Frågeformuläret gick ut till 71 personer i Stockholm och svarsfrekvensen var, 89% ( 63 personer). I Örebro gick enkäten ut till 23 personer, svarsfrekvensen var 74 % (17 personer) och i Dalarna var det 31 som tillfrågades och svarsfrekvensen var 74% (23 personer). Nästan alla svarande hade arbetat i organisationen mer än 3 år (S-87%; Stockholm, Ö-100%; Örebro och D-87%; Dalarna). Kunskap om CI terapi Kunskapen om CI-terapi var hög i alla tre landstingen. Nästan alla, S-94%, Ö-94%, D-87% har läst någon rapport om CI-terapi. Det var ett mer varierat deltagandet i seminarium, föreläsning eller konferens (S-84 %, Ö-53% D-39%). Diskussioner om CI-terapi har förekommit på de olika arbetsplatserna från enstaka tillfällen till många gånger. Många tar upp att de lärt sig mycket om CI-terapi genom kolleger som arbetat med CI-terapi. Alla medarbetarna i Örebro hade deltagit i dessa diskussioner och de flesta i Stockholm (95 %). I Dalarna var det mindre förekommande, 20% av medarbetarna hade aldrig diskuterat ämnet. Metodboken för CI-terapi kom ut våren 2009 och ligger sedan dess på Habilitering och Hälsas

8 hemsida där den kan laddas ned gratis. I Stockholm kände 76% av medarbetarna till att metodboken fanns ett år efter att den tillkommit och många har läst den helt eller delvis (60%). I Örebro känner 71% till den och i Dalarna 39%. Metodboken har endast presenterats på ett nationellt möte, Habliteringschefernas metoddag 2009, så informationen har huvudsakligen skett på informella vägar. Kunskapsläget i Stockholm och Örebro skiljer sig inte åt medan det är lite lägre i Dalarna. Erfarenhet av CI-terapi i klinisk verksamhet I Stockholm har ett 100-tal barn har varit aktuella i projekten de senaste 10 åren. Det är därför inte så konstigt att 90 % av medarbetarna känner till något barn som haft CI-terapi. I det senaste projektet var 21 arbetsterapeuter ansvariga för träningen under handledning från projektledningen varav 18 svarat på denna enkät. 35 % av terapeuterna i Stockholm har också genomför CI-terapi utanför projektet. I Örebro känner också alla till något barn som haft CIterapi och 41% har själva genomfört CI-terapi. I Dalarna är det 48% som känner till något barn som haft CI-terapi och 29% som själva genomfört CI-terapi. Kompetens för att utföra CI- terapi Av de 22 personer (35%) som genomfört CI-terapi i Stockholm ansåg 19 att de var kompetenta, de kände sig säkra i handledarrollen och kunde uppmuntra annan personal och föräldrar att genomföra behandlingen. Tolv av dessa har haft glädje av metodboken medan 9 hade genomfört CI-terapin innan metodboken fanns. Tre personer uppfattade sig själva som osäkra och kontaktade andra för stöd. I Örebro hade 7 personer genomfört CI-terapi varav 4 kände sig säkra och 3 ansåg sig behöva stöd av andra. I Dalarna hade också 7 personer genomfört CI-terapi, 3 kände sig säkra och 4 ansåg sig behöva mer stöd. Sammanfattningsvis uppfattar terapeuterna i Stockholm sig säkrare i rollen att genomföra träningen än de två övriga landstingen. Skäl att ej använda CI-terapi Majoriteten av de som svarade på enkäten hade inte själva genomfört CI-terapi. Orsakerna varierade, i enkäten fanns möjlighet att ange flera skäl till att man ej använt sig av CI-terapi. En vanlig orsak var att någon annan i teamet tagit ansvar för träningen (S-25%, Ö-40%, D- 6%). Det är oftast arbetsterapeuten som tagit ansvar för träningen men ibland har sjukgymnasten varit ansvarig och ibland har det varit ett delat ansvar. Brist på utbildning anges som ett skäl till att ej använda sig av CI-terapi (S- 17%, Ö-30%, D-25%). En del anser

9 att metoden inte passat det aktuella barnet (S-34%, Ö-10%, D-19%). Detta ska nog ses skilt från när föräldrarna tackat nej vilket endast gällde ett fåtal (S-8 %, D-16%). Ett flertal angav också att de inte haft något barn med unilateral CP i behandling (S-7%, Ö-20%, D-31%). Det finns ingen enskild avgörande orsak till att man ej använd metoden. Alternativet, Tror ej på metoden hade ingen kryssat för men i Figur 3 kan man se att störst osäkerhet om nyttan av behandlingen finns i Dalarna. Framtidsperspektivet Det är givetvis av stort intresse att ta reda på hur personalen ser på CI-terapi ur ett framtidsperspektiv. I Stockholm tror 63% att metoden kommit för att stanna och tillämpas systematiskt i verksamheten framöver, endast en person trodde den skulle försvinna och resten visste inte. Motsvarande siffror för Örebro var 65% som tror att metoden kommer stanna och 29 % vet inte. I Dalarna var majoriteten (87%) osäker, bara 9% trodde metoden skull finnas kvar och 4 % att den skulle försvinna. Dessa svar grundar sig troligtvis på hur man ser barnets nytta av träningen. I Stockholm, är 71% säkra på att barnen drar nytta av metoden medan något färre var säkra på det i Örebro och Dalarna (Figur 3). Man var positiv till metodboken och trodde sig kunna ha nytta av den framöver (S-86%, Ö- 65% D-87%). Den 10-stegsmodell som beskrivs i metodboken verkar ha fått ett ganska tydligt fäste. Många, S-59 % Ö-75%, kommer använda sig av den helt eller delvis. Frågan var givetvis svår att svara på i Dalarna där ganska få kände till metodboken. En större grupp planerar att initiera CI-träning det kommande året i Stockholm och Örebro (S-33%, Ö-31%) medan intresset var lågt i Dalarna (9%). 17% 10% Stockholm 2% Ja Delvis 12% 13% Örebro Ja Delvis 35% Dalarna 43% Ja Vet ej Vet inte Delvis 71% Nej 19% 56% Blank 22% Figur 3. Redovisning på frågan Anser du att barn med unilateral CP generellt drar nytta av CIterapi?

10 Sammanfattningsvis verkar CI-terapi användas över stora delar av landet, i vissa landsting har ganska stor andel barn haft tillgång till denna behandlingsform. Stockholm utmärker sig inte, flest rapporterade barn finns i Halland därefter kommer Örebro (Fig 1). Det var också minimala skillnader i svarsmönster mellan Örebro och Stockholm vad det gäller kunskap och erfarenhet. Ett skäl till att skillnaden var så liten kan vara att i Örebro finns en arbetsterapeut med särskilt ansvarig för insatser kring handfunktion som också fortgående förmedlat information om CI-terapi. I Dalarna är kunskapsläget mer oklart och det är färre personer som har erfarenhet och kompetens om CI terapi, därmed också mer osäkra om nyttan av CI-terapi och hur man ska se på metoden i verksamheten framöver. Det verkar finnas ett samband mellan kunskap om metoden, erfarenheter av att ha använt den och synen på dess effekt. Detta är kanske förväntat men belyser vikten av hur i habiliteringens organisation förhåller sig när en ny typ av insats tillkommer. Med detta vill jag tacka de medarbetarna som medverkat och därmed belyst skillnaderna i hur det kan fungera. Det är också viktigt att se att CI-terapi bara är bara en typ av behandlingsinsatser och ger givetvis inte en bild av det generella arbetet bedrivs i barnhabiliteringen. Då CI-terapi infördes som behandlingsmetod för endast 10 år sedan måste man anse att metoden fått stor genomslagskraft. Det har genomförts en stor mängd forskning på området och CI-terapi är idag en av de få metoder som det finns evidens för i barnhabiliteringen. Det är också imponerande att arbetsterapeuter i klinisk praktik känner sig så pass insatta i metoden och skaffat sig så mycket erfarenhet på området. I detta perspektiv kan man nog påstå att implementeringen av CI-terapi har lyckats till ganska hög grad. Detta är i hög grad beroende på att individuella arbetsterapeuter bestämt sig för att pröva metoden. Det har i de flesta fall inte föregåtts av övergripande ledningsbeslut. Det har i princip alltid gjorts inom ramarna för befintliga resurser vilket faktiskt är ännu mer imponerade. Acknowledgement Speciellt tack Karin Shaw som med stor entusiasm arbetat tillsammans med mig alla dessa år, utan dig hade aldrig det här projektet blivit så bra. Tack också till alla medarbetare i Stockholm som deltagit på olika sätt och slutligen alla ni i Örebro och Dalarna som så villigt medverkat i enkäten. Tack också Lars Wallin vid Karolinska Institutet för kreativa diskussioner kring hur man arbetar med implementeringsforskning.

11 References 1. Taub E, Wolf SL. Constraint induced movement techniques to facilitate upper extremity use in stroke patients. Topics in Stroke Rehabilitation 1997;3(4): Eliasson AC, Krumlinde-Sundholm L, Shaw K, Wang C. Effects of constraint-induced movement therapy in young children with hemiplegic cerebral palsy: an adapted model. Dev Med Child Neurol 2005 Apr;47(4): Krumlinde-Sundholm L, Holmefur M, Kottorp A, Eliasson AC. The Assisting Hand Assessment: current evidence of validity, reliability, and responsiveness to change. Dev Med Child Neurol 2007 Apr;49(4): Eliasson AC, Shaw K, Berg E, Krumlinde-Sundholm L. An ecological approach of Constraint Induced Movement Therapy for 2-3-year-old children: A randomized control trial. Research in Developmental Disabilities 2011 Nov;32(6): Eliasson AC, Bonnier B, Krumlinde-Sundholm L. Clinical experience of constraint induced movement therapy in adolescents with hemiplegic cerebral palsy - a day camp model. Dev Med Child Neurol 2003 May;45(5): Hoare BJ, Wasiak J, Imms C, Carey L. Constraint-induced movement therapy in the treatment of the upper limb in children with hemiplegic cerebral palsy. The Cochrane Database of Systematic Reviews 2007;(2):CD pub2. 7. Krumlinde-Sundholm L, Eliasson AC. A Rasch-built measure intended for children with unilateral upper limb impairments. Scandinavian Journal of Occupational Therapy 2003;10: Holmefur M, Krumlinde-Sundholm L, Eliasson AC. Interrater and intrarater reliability of the Assisting Hand Assessment. American Journal of Occupational Therapy 2007 Jan;61(1): Gordon AM, Charles J, Wolf SL. Efficacy of constraint-induced movement therapy on involved upper-extremity use in children with hemiplegic cerebral palsy is not agedependent. Pediatrics 2006 Mar;117(3):e363-e Sakzewski L, Ziviani J, Abbott DF, Macdonell RA, Jackson GD, Boyd RN. Equivalent retention of gains at 1 year after training with constraint-induced or bimanual therapy in children with unilateral cerebral palsy. Neurorehabilitaion and Neural Repair 2012;25(7): Charles JR, Gordon AM. A repeated course of constraint-induced movement therapy results in further improvement. Dev Med Child Neurol 2007 Oct;49(10): Gordon AM, Chinnan A, Gill S, Petra E, Hung YC, Charles J. Both constraint-induced movement therapy and bimanual training lead to improved performance of upper extremity function in children with hemiplegia. Dev Med Child Neurol 2008 Dec;50(12):957-8.

12 13. Aarts PB, Jongerius PH, Geerdink YA, van Limbeek J, Geurts AC. Effectiveness of modified constraint-induced movement therapy in children with unilateral spastic cerebral palsy: a randomized controlled trial. Neurorehabilitaion and Neural Repair 2010 Jul;24(6): Bronfenbrenner U, Morris PA. The ecology of developmental processes. In: Daman W, LErner RM, editors. Handbook of Child Phsychology: Vol. 1: Theoretical models of human development. New York: Wiley; p Smith RA, Wrisberg CA. Motor learning and performance. A problem-based learning approach. 2nd ed. Baltimore: Human Kinetics Publisher.; Thelen E, Smith L.B. A dynamic systems approach to development of cognition and action. Cambridge Massachusetts: MIT press; Eccles PM, Mittman BS. Welcome to Implemetation Science. Implementation Science 2006;1(1):doi: /

Metodbok för CI-terapi

Metodbok för CI-terapi METODBOK 20080915, uppdaterad 2013 Metodbok för CI-terapi - Modifierad Constraint Induced Movement Therapy för barn 18 månader till 6 år Karin Shaw och Ann-Christin Eliasson Uppdaterad 2013: Ann-Christin

Läs mer

Vad händer med händer hos bebisar med hemiplegi: har tidig träning effekt

Vad händer med händer hos bebisar med hemiplegi: har tidig träning effekt Vad händer med händer hos bebisar med hemiplegi: har tidig träning effekt Ann-Christin Eliasson, Professor, arbetsterapeut Vad ska vi säga till Noas föräldrar? Född vecka 25, vikt 525 gram, WMDI med moderate

Läs mer

har du råd med höjd bensinskatt? har du råd med höjd bensinskatt?

har du råd med höjd bensinskatt? har du råd med höjd bensinskatt? 82 535 000 kronor dyrare med bensin för invånarna här i Blekinge län. 82 535 000 kronor dyrare med bensin för invånarna här i Blekinge län. 82 535 000 kronor dyrare med bensin för invånarna här i Blekinge

Läs mer

Levnadsvanor diskuteras i samband med besök i primärvården

Levnadsvanor diskuteras i samband med besök i primärvården 1 Alkoholvanor diskuterades Ålder 44 år eller yngre 24 22,7-24,7 18 17,3-18,5 20 19,1-20,1 45-64 år 29 * 28,4-29,8 17 16,6-17,5 22 * 21,2-22,1 65-74 år 25 23,8-25,3 14 * 13,6-14,7 19 18,3-19,2 75 år och

Läs mer

Antal anmälda dödsfall i arbetsolyckor efter län, där arbetsstället har sin postadress

Antal anmälda dödsfall i arbetsolyckor efter län, där arbetsstället har sin postadress Antal anmälda dödsfall i arbetsolyckor efter län, där arbetsstället har sin postadress 2015 1 01 Stockholm 4-1 - - - 5-03 Uppsala - - - - - - - - 04 Södermanland 1 - - - - - 1-05 Östergötland 2 - - - -

Läs mer

Vilken är din dröm? Redovisning av fråga 1 per län

Vilken är din dröm? Redovisning av fråga 1 per län Vilken är din dröm? Redovisning av fråga 1 per län Vilken är din dröm? - Blekinge 16 3 1 29 18 1 4 Blekinge Bas: Boende i aktuellt län 0 intervjuer per län TNS SIFO 09 1 Vilken är din dröm? - Dalarna 3

Läs mer

Kammarkollegiet 2013-02-27 Bilaga 2 Statens inköpscentral Prislista Personaluthyrning Dnr 96-107-2011:010

Kammarkollegiet 2013-02-27 Bilaga 2 Statens inköpscentral Prislista Personaluthyrning Dnr 96-107-2011:010 Kammarkollegiet 2013-02-27 Bilaga 2 Statens inköpscentral Region: 1 Län: Norrbottens län Västerbottens län Enheten för upphandling av Varor och Tjänster Region: 2 Län: Västernorrlands län Jämtlands län

Läs mer

Kvinnors andel av sjukpenningtalet

Kvinnors andel av sjukpenningtalet Vägen till ett sjukpenningtal på 9,0 Kvinnors andel av sjukpenningtalet Redovisning 2016-12-27 Sid 1 December 2016 Vägen till 9,0 Kvinnors andel av sjp-talet 6,5 6,2 7,3 8,3 7,9 7,3 6,8 6,8 6,8 6,8 8,3

Läs mer

Pressmeddelande för Västerbotten. juli 2015

Pressmeddelande för Västerbotten. juli 2015 Pressmeddelande för Västerbotten juli 2015 Uppsala Halland Gotland Norrbotten Stockholm Jönköping Dalarna Västerbotten Västra Götaland Kalmar Jämtland Värmland Örebro Kronoberg Västernorrland Östergötland

Läs mer

Handfunktion ur ett 20- årsperspektiv, vad har vi lärt? Ann-Christin Eliasson, arbetsterapeut

Handfunktion ur ett 20- årsperspektiv, vad har vi lärt? Ann-Christin Eliasson, arbetsterapeut Handfunktion ur ett 20- årsperspektiv, vad har vi lärt? Ann-Christin Eliasson, arbetsterapeut Beskriva 1994 Behandlings effekter 2004 Evidens 2014 1994 -Vad Vadär ärklumpig klumpigmotorik motorik? 6 year

Läs mer

För ytterligare information: Stefan Håkansson, pressekreterare Svenska kyrkan, E post:

För ytterligare information: Stefan Håkansson, pressekreterare Svenska kyrkan, E post: Andel som känner sig mycket eller ganska stressad inför julen. Andel som får lite eller mycket sämre humör i julruschen Gotland 22 Stockholm 30 Stockholm 21 Södermanland 30 Uppsala 21 Västernorrland 30

Läs mer

forskning pågår CI-terapi för barn med hemiplegi Sammanfattning

forskning pågår CI-terapi för barn med hemiplegi Sammanfattning forskning pågår Vetenskaplig red. Birgit Rösblad CI-terapi för barn med hemiplegi Ann-Christine Eliasson och Andrew M Gordon Sammanfattning Constraint Induced Movement Therapy (CI-terapi) har på senare

Läs mer

Antal självmord Värmland och Sverige

Antal självmord Värmland och Sverige Antal självmord Värmland och Sverige Ordförklaring Självmordstal (SM-tal) = Antal självmord per 0 000 personer. Säkra självmord = Inget tvivel om att det är ett självmord. Osäkra självmord = Oklart om

Läs mer

Företagarpanelen Q Dalarnas län

Företagarpanelen Q Dalarnas län Företagarpanelen Q4 2014 s län Produktionen/försäljningsvolymen Produktionen/försäljningsvolymen, idag/för 6 mån sedan 100 90 6 4 80 33 31 70 60 Vet ej/ej svar 50 40 42 41 Högre Oförändrat Lägre 30 20

Läs mer

Resultat överbeläggningar och utlokaliserade patienter december 2015

Resultat överbeläggningar och utlokaliserade patienter december 2015 Resultat överbeläggningar och utlokaliserade patienter december 215 Mätning av överbeläggningar och utlokaliserade patienter Sedan hösten 212 använder alla landsting och regioner en gemensam metod för

Läs mer

Pressmeddelande för Västerbotten. maj 2015

Pressmeddelande för Västerbotten. maj 2015 Pressmeddelande för Västerbotten maj 2015 Uppsala Stockholm Halland Stockholm Halland Västerbotten Jönköping Västerbotten Jönköping Dalarna Västra Götaland Norrbotten Kalmar Norrbotten Jämtland Kalmar

Läs mer

Sammanställning av evidens för effekten av Constraint induced movement therapy

Sammanställning av evidens för effekten av Constraint induced movement therapy HABILITERINGENS SIDHUVUD Sammanställning av evidens för effekten av Constraint induced movement therapy Professor Ann-Christin Eliasson, leg arbetsterapeut Evidensrapport 2013. Nummer 4 FAKTA: Evidensrapporterna

Läs mer

Uppföljnings- program. Nationellt kvalitetsregister

Uppföljnings- program. Nationellt kvalitetsregister 21-22 oktober 2013 Marianne Arner Caroline Gudmundsson Gunnar Hägglund Lena Krumlinde Sundholm Eva Nordmark Elisabet Rodby Bousquet Philippe Wagner Lena Westbom Penny Lindegren Ann Alriksson Schmidt Annette

Läs mer

Individuell löneutveckling landsting

Individuell löneutveckling landsting Individuell löneutveckling landsting Definitionen av individuell löneutveckling är att medlemmen båda åren registreras på samma befattning, befattningsnivå samt i samma region. Tabellen är sorterad enligt

Läs mer

HEFa 1: regional konferens 081106

HEFa 1: regional konferens 081106 HEFa 1: regional konferens Historik EBH nationellt Kvalitetssäkring HEF:a regionalt Nya internationella definitioner 2008-10-30 Jan Arvidsson 1 Från föredrag 2007-11-01 50 år Barnhabilitering i Jönköping

Läs mer

När barnet behöver rörelseträning. Informationsmaterial från sjukgymnasterna vid Barn- och ungdomshabiliteringen i Västerbotten

När barnet behöver rörelseträning. Informationsmaterial från sjukgymnasterna vid Barn- och ungdomshabiliteringen i Västerbotten När barnet behöver rörelseträning Informationsmaterial från sjukgymnasterna vid Barn- och ungdomshabiliteringen i Västerbotten Så här arbetar vi I den här broschyren vill vi informera er föräldrar om den

Läs mer

Företagarpanelen Q Hallands län

Företagarpanelen Q Hallands län Företagarpanelen Q3 2014 s län Produktionen/försäljningsvolymen Produktionen/försäljningsvolymen, idag/för 6 mån sedan 100 90 5 2 80 34 40 70 60 Vet ej/ej svar 50 40 43 44 Högre Oförändrat Lägre 30 20

Läs mer

Rehabiliteringsgarantin RESULTAT FRÅN DE TRE FÖRSTA KVARTALEN 2011

Rehabiliteringsgarantin RESULTAT FRÅN DE TRE FÖRSTA KVARTALEN 2011 Rehabiliteringsgarantin RESULTAT FRÅN DE TRE FÖRSTA KVARTALEN 2011 1 Stockholm i december 2011 Sveriges Kommuner och Landsting Avdelningen för vård och omsorg. Annie Hansen Falkdal 2 Innehåll Sammanfattning...

Läs mer

Överbeläggningar och utlokaliseringar augusti 2013

Överbeläggningar och utlokaliseringar augusti 2013 Överbeläggningar och utlokaliseringar augusti 2013 Mätning av överbeläggningar och utlokaliserade patienter Sedan hösten 2012 använder alla landsting och regioner en gemensam metod för att mäta överbeläggningar

Läs mer

Är du orolig för att du i framtiden inte kommer att klara dig på din pension? Undersökning från Länsförsäkringar november 2010

Är du orolig för att du i framtiden inte kommer att klara dig på din pension? Undersökning från Länsförsäkringar november 2010 Är du orolig för att du i framtiden inte kommer att klara dig på din pension? Undersökning från Länsförsäkringar november 2010 1 Sammanfattning 1 (2) En tredjedel av de svenskar som inte redan är pensionärer

Läs mer

Resultat överbeläggningar och utlokaliserade patienter september 2016

Resultat överbeläggningar och utlokaliserade patienter september 2016 Resultat överbeläggningar och utlokaliserade patienter september 216 Mätning av överbeläggningar och utlokaliserade patienter Sedan hösten 212 använder alla landsting och regioner en gemensam metod för

Läs mer

22.03.2011 09:26 QuestBack export - Smärtvården 2011

22.03.2011 09:26 QuestBack export - Smärtvården 2011 Smärtvården 2011 Publicerad från 21.02.2011 till 25.03.2011 813 respondenter (749 unika) 1. Kön? 1 Kvinna 72,4 % 583 2 Man 27,6 % 222 Totalt 805 1 2. Ålder? 1 Under 19 år 0,4 % 3 2 20-29 år 1,9 % 15 3

Läs mer

Företagarpanelen Q Kalmar län

Företagarpanelen Q Kalmar län Företagarpanelen Q4 2012 län Företagsamma människor och konkurrenskraftiga företag i gemenskap leder Sverige till ökat välstånd. Produktionen/försäljningsvolymen Produktionen/försäljningsvolymen, idag/för

Läs mer

Mätning av överbeläggningar och utlokaliserade patienter januari 2015

Mätning av överbeläggningar och utlokaliserade patienter januari 2015 Mätning av överbeläggningar och utlokaliserade patienter januari 215 Mätning av överbeläggningar och utlokaliserade patienter Sedan hösten 212 använder alla landsting och regioner en gemensam metod för

Läs mer

Motorisk träning. Karin Shaw. karin.shaw@sll.se

Motorisk träning. Karin Shaw. karin.shaw@sll.se Motorisk träning Karin Shaw karin.shaw@sll.se Bakgrund motorisk träning Bedömning Träning Avslut Motoriska träningsmetoder Motoriskt lärande, (motor learning and performance) Beroende på: Individen och

Läs mer

Antal hyreshusenehter per län för hyreshustaxeringen 2016

Antal hyreshusenehter per län för hyreshustaxeringen 2016 Antal hyreshusenehter per län för hyreshustaxeringen 2016 Länsnamn Beskrivning Antal Blekinge län Hyreshusenhet, tomtmark. 74 Blekinge län Hyreshusenhet, med saneringsbyggnad 2 Blekinge län Hyreshusenhet,

Läs mer

Aborter i Sverige 2011 januari juni

Aborter i Sverige 2011 januari juni HÄLSO- OCH SJUKVÅRD Publiceringsår 2011 Aborter i Sverige 2011 januari juni Preliminär sammanställning SVERIGES OFFICIELLA STATISTIK Statistik Hälso- och sjukvård Aborter i Sverige 2011 Januari-juni Preliminär

Läs mer

Resultat överbeläggningar och utlokaliserade patienter mars 2016

Resultat överbeläggningar och utlokaliserade patienter mars 2016 Resultat överbeläggningar och utlokaliserade patienter mars 216 Mätning av överbeläggningar och utlokaliserade patienter Sedan hösten 212 använder alla landsting och regioner en gemensam metod för att

Läs mer

PPM-BHK Punktprevalensmätning av följsamhet till basala hygienrutiner och klädregler. Landstingens resultat HT11

PPM-BHK Punktprevalensmätning av följsamhet till basala hygienrutiner och klädregler. Landstingens resultat HT11 PPM-BHK Punktprevalensmätning av följsamhet till basala hygienrutiner och klädregler Landstingens resultat HT11 Punktprevalensmätningar av följsamhet till basala hygienrutiner och klädregler PPM Antal

Läs mer

Bilaga 3 Datakvalitet, rapportering till kvalitetsregister m m jämförelse av landstingen

Bilaga 3 Datakvalitet, rapportering till kvalitetsregister m m jämförelse av landstingen 26 juni 2006 Bilaga till rapporten Öppna Jämförelser av hälso- och sjukvårdens kvalitet och effektivitet. Jämförelser mellan landsting 2006 Bilaga 3 Datakvalitet, rapportering till kvalitetsregister m

Läs mer

Eget företagande och livskvalitet. En undersökning om småföretagares villkor och attityder från Fria Företagare och Visma

Eget företagande och livskvalitet. En undersökning om småföretagares villkor och attityder från Fria Företagare och Visma Eget företagande och livskvalitet En undersökning om småföretagares villkor och attityder från Fria Företagare och Visma Hösten 2013 Eget företagande ger högre livskvalitet Tre av fyra företagare anser

Läs mer

Rapport från Soliditet Inkomstutveckling 2008

Rapport från Soliditet Inkomstutveckling 2008 Rapport från Soliditet Inkomstutveckling 2008 September 2009 Rapport från Soliditet: Inkomstutveckling 2008 Soliditets granskning av totalt 5,4 miljoner deklarationer, motsvarande cirka 75 procent av samtliga

Läs mer

Lönestatistik 2014 Individuell löneutveckling landsting

Lönestatistik 2014 Individuell löneutveckling landsting Lönestatistik Individuell löneutveckling landsting Definitionen av individuell löneutveckling är att medlemmen båda åren registreras på samma befattning, befattningsnivå samt i samma region. Tabellen är

Läs mer

Vem vill du ska få värdet av din pension om du avlider innan du hinner gå i pension? Undersökning från Länsförsäkringar Hösten 2009

Vem vill du ska få värdet av din pension om du avlider innan du hinner gå i pension? Undersökning från Länsförsäkringar Hösten 2009 Vem vill du ska få värdet av din pension om du avlider innan du hinner gå i pension? Undersökning från Länsförsäkringar Hösten 2009 Sammanfattning 87 procent av dem som har avtalspension betald av arbetsgivaren

Läs mer

Skogsmarksfastighetspriser och statistik för olika regioner

Skogsmarksfastighetspriser och statistik för olika regioner Skogsmarksfastighetspriser och statistik för olika regioner LRF Konsult är Sveriges största mäklare för skogsfastigheter och producerar fortlöpande prisstatistik på området. Prisstatistiken grundas på

Läs mer

Diagram 1. Andel aktiviteter efter verksamhetsform 2008 Diagram 1. Share of activities by type of activity 2008

Diagram 1. Andel aktiviteter efter verksamhetsform 2008 Diagram 1. Share of activities by type of activity 2008 Diagram 1. Andel aktiviteter efter verksamhetsform 28 Diagram 1. Share of activities by type of activity 28 Annan gruppverksamhet 11% Studiecirklar 44% Kulturprogram 45% Diagram 1. Andel aktiviteter efter

Läs mer

Läkare inom Barn och ungdomsneurologi med habilitering. SNFP:s bemanningsenkät september 2011

Läkare inom Barn och ungdomsneurologi med habilitering. SNFP:s bemanningsenkät september 2011 Läkare inom Barn och ungdomsneurologi med habilitering SNFP:s bemanningsenkät september 2011 Läkare inom barn-och ungdomsneurologi med habilitering SNPF:s bemanningsenkät sept 2011 Tidigare har 2st enkäter

Läs mer

Mätning av överbeläggningar och utlokaliserade patienter september 2013

Mätning av överbeläggningar och utlokaliserade patienter september 2013 Mätning av överbeläggningar och utlokaliserade patienter september 2013 Mätning av överbeläggningar och utlokaliserade patienter Sedan hösten 2012 använder alla landsting och regioner en gemensam metod

Läs mer

Grönt ljus för ÖJ? Vårdanalysutvärdering av Öppna jämförelser inom hälso- och sjukvården. 14 mars 2014

Grönt ljus för ÖJ? Vårdanalysutvärdering av Öppna jämförelser inom hälso- och sjukvården. 14 mars 2014 Grönt ljus för ÖJ? Vårdanalysutvärdering av Öppna jämförelser inom hälso- och sjukvården 14 mars 2014 Öppna jämförelser tas fram av Socialstyrelsen och Sveriges kommuner och landsting tillsammans Finns

Läs mer

Finanskrisens påverkan på sparande, amorteringar och lån. Undersökning från Länsförsäkringar Hösten 2009

Finanskrisens påverkan på sparande, amorteringar och lån. Undersökning från Länsförsäkringar Hösten 2009 Finanskrisens påverkan på sparande, amorteringar och lån Undersökning från Länsförsäkringar Hösten 2009 Sammanfattning 86 procent av bolånetagarna i Sverige gör ingenting särskilt med anledning av finanskrisen

Läs mer

Stora skillnader för drabbade av tarmcancer

Stora skillnader för drabbade av tarmcancer Stora skillnader för drabbade av tarmcancer Aftonbladet skriver 21 november 2011. Läkare struntar i riktlinjerna Varje dag får 20 svenska män och kvinnor veta att de har tarmcancer. Hälften dör. En tidigare

Läs mer

Billigt att bo dyrt att flytta

Billigt att bo dyrt att flytta Billigt att bo dyrt att flytta En undersökning från Länsförsäkringar 1 44 procent av de svenskar som äger sin bostad anser att de bor billigt Om du eller någon du känner egentligen vill flytta, men tvekar

Läs mer

Utvecklingen av kompetens inom evidensbaserad psykologisk behandling. Redovisning av utbetalda medel till landstingen

Utvecklingen av kompetens inom evidensbaserad psykologisk behandling. Redovisning av utbetalda medel till landstingen Utvecklingen av kompetens inom evidensbaserad psykologisk behandling Redovisning av utbetalda medel till landstingen Citera gärna Socialstyrelsens rapporter, men glöm inte att uppge källan. Bilder, fotografier

Läs mer

YH - antal platser med avslut

YH - antal platser med avslut YH - antal platser med avslut 2017-2023 Ekonomi, administration och försäljning Teknik och tillverkning Samhällsbyggnad och byggteknik Data/IT Hälso- och sjukvård samt socialt arbete Hotell, restaurang

Läs mer

Rapport Medicine Studerandes Förbunds sommarjobbsenkät 2010

Rapport Medicine Studerandes Förbunds sommarjobbsenkät 2010 Rapport Medicine Studerandes Förbunds sommarjobbsenkät 2010 Av Ida Johansson, Ledamot Förbundsstyrelsen Inledning: Att bevaka samt försvara läkarstudenters intressen på arbetsmarknaden är en av Medicine

Läs mer

Föräldrar villiga bidra mer till bostaden än barnen tror Utkast för analys

Föräldrar villiga bidra mer till bostaden än barnen tror Utkast för analys Föräldrar villiga bidra mer till bostaden än barnen tror Utkast för analys Kontantinsats Undersökning bland föräldrar och unga om hur de ser på finansieringen av den första bostaden Juni 2015 1 Föräldrarna

Läs mer

Underbehandling av förmaksflimmer Rapport från AuriculA till Landstingen

Underbehandling av förmaksflimmer Rapport från AuriculA till Landstingen Underbehandling av förmaksflimmer Rapport från AuriculA till Landstingen 16 mars 2016 Uppsala Science Park, MTC Dag Hammarskjölds väg 14B 752 37 UPPSALA http://www.ucr.uu.se 1 UNDERBEHANDLING MED... INNEHÅLL

Läs mer

Ungas attityder till företagande

Ungas attityder till företagande Ungas attityder till företagande Entreprenörskapsbarometern Fakta & statistik 2013 Fler exemplar av broschyren kan beställas eller laddas hem som PDF-fil på www.tillvaxtverket.se/publikationer Beställningar

Läs mer

PPM-BHK. Punktprevalensmätning av Basala hygienrutiner och klädregler. Landstingens resultat VT 12

PPM-BHK. Punktprevalensmätning av Basala hygienrutiner och klädregler. Landstingens resultat VT 12 PPM-BHK Punktprevalensmätning av Basala hygienrutiner och klädregler Landstingens resultat VT 12 PPM-BHK 2010-2012 PPM-BHK HT10 VT11 HT11 VT12 Antal observationer 14024 24832 24042 27019 Sjuksköterska/barnmorska

Läs mer

Kvinnors och mäns företag i Sverige och i länen

Kvinnors och mäns företag i Sverige och i länen Kvinnors och mäns i Sverige och i länen Statistik från SCB:s RAMS-databas (2006, 2008, 2010 & 2012), bearbetat av Tillväxtverket 1 Om statistiken Anger ens operativa sledare, dvs. den person som sköter

Läs mer

Källsortering vanligaste miljöåtgärden bland svenskarna. Undersökning av Länsförsäkringar 2008

Källsortering vanligaste miljöåtgärden bland svenskarna. Undersökning av Länsförsäkringar 2008 Källsortering vanligaste miljöåtgärden bland svenskarna Undersökning av Länsförsäkringar 2008 Sammanfattning Mer än 9 av 10 svenskar uppger att de källsorterar papper och glas. Den näst vanligaste miljöåtgärden

Läs mer

Kömiljarden resultatet. Socialdepartementet

Kömiljarden resultatet. Socialdepartementet Kömiljarden 2009 - resultatet Kömiljarden 2009 - bakgrund Lanserades i Budgetpropositionen i september 2008 450 miljoner att dela på för de landsting som klarar att erbjuda 80 procent av patienterna besök

Läs mer

Folkhälsoenkät Förekomsten av dålig psykisk hälsa är 16 % för män och 20 % för kvinnor.

Folkhälsoenkät Förekomsten av dålig psykisk hälsa är 16 % för män och 20 % för kvinnor. Folkhälsoenkät 2008 Förekomsten av dålig psykisk hälsa är 16 % för män och 20 % för kvinnor. Den högsta andelen ses bland unga kvinnor i åldern 18-34 år.. Dålig psykisk hälsa är vanligare bland förtidspensionärer,

Läs mer

Den svenska lanthandeln. Om situationen för butiker på landsbygden och intresset för att bilda en förening

Den svenska lanthandeln. Om situationen för butiker på landsbygden och intresset för att bilda en förening Den svenska lanthandeln Om situationen för butiker på landsbygden och intresset för att bilda en förening 1 Inledning Sveriges lanthandlare har och har haft en viktig funktion. Lanthandeln har bidragit

Läs mer

40% 35% 30% 25% 20% 15% 10% Kalmar. Östergötland Sverige. Kronoberg. Norrbotten. Stockholm. Halland Jämtland. Uppsala. Blekinge.

40% 35% 30% 25% 20% 15% 10% Kalmar. Östergötland Sverige. Kronoberg. Norrbotten. Stockholm. Halland Jämtland. Uppsala. Blekinge. 4 35% 3 25% 15% 1 5% bussföretag (*för att bli NTF-godkänd krävs en trafiksäkerhetspolicy, godkänd hastighetsregulator, två eller trepunktsbälte på samtliga platser, alkolås, information om trafiksäkerhet

Läs mer

Landstingens och SKL:s nationella patientenkät

Landstingens och SKL:s nationella patientenkät Landstingens och SKL:s nationella patientenkät Resultat från Institutet för kvalitetsindikatorer Patientupplevd kvalitet läkar- och sjuksköterskebesök vid vårdcentraler Resultat för privata och offentliga

Läs mer

Bättre liv för sjuka äldre. Överenskommelsen 2013

Bättre liv för sjuka äldre. Överenskommelsen 2013 Bättre liv för sjuka äldre Överenskommelsen 2013 Vision Esther Esther ska uppleva trygghet och oberoende samt leva ett självständigt liv som förstärks av ett handlingskraftigt nätverk. Esther: Vet vart

Läs mer

Länsstyrelsernas handläggningstider. skl granskar

Länsstyrelsernas handläggningstider. skl granskar Länsstyrelsernas handläggningstider skl granskar Förord Den 2 maj 2011 fick Sverige en ny plan- och bygglag. Målet var att reglerna för bygglov och planering skulle förenklas. Man ville snabba upp bygglovsprocessen

Läs mer

Utvärdering av behandling av barn med cerebral pares med botulinumtoxin i gastrocnemius.

Utvärdering av behandling av barn med cerebral pares med botulinumtoxin i gastrocnemius. 1 Utvärdering av behandling av barn med cerebral pares med botulinumtoxin i gastrocnemius. Karolin Persson Bakgrund: Cerebral pares (CP) är en samlingsbeteckning för fysisk funktionsnedsättning som är

Läs mer

En statistisk analys av personliga assistenters löne- och anställningsvillkor under perioden 2003-2005

En statistisk analys av personliga assistenters löne- och anställningsvillkor under perioden 2003-2005 Bilaga Dnr a06-1969 En statistisk analys av personliga assistenters löne- och anställningsvillkor under perioden 2003-2005 Från januari 2004 till oktober 2006 har antalet medlemmar som arbetar som personlig

Läs mer

I landsting, kommuner och hos privata vårdgivare

I landsting, kommuner och hos privata vårdgivare AKADEMISK SPECIALISTTJÄNSTGÖRING FÖR SJUKSKÖTERSKOR I landsting, kommuner och hos privata vårdgivare 2015-02-26 Lisbeth Löpare Johansson Sandra Zetterman Innehållsförteckning 1 Brist på specialist... 3

Läs mer

Statistikbilder. för december 2016

Statistikbilder. för december 2016 Statistikbilder för december 206 i december 206 som andel (%) av den registerbaserade arbetskraften 6 64 år = 6,7 % = 6,8 8,8 % = 8,9 % Genomsnitt för Riket +/- procentenhet O W S Z T E X U D F N G H K

Läs mer

Pneumokockvaccination av små barn i Sverige i dag och i morgon

Pneumokockvaccination av små barn i Sverige i dag och i morgon Pneumokockvaccination av små barn i Sverige i dag och i morgon en kartläggning av landstingens informations- och utbildningsinsatser samt budgetbeslut Max blev döv på grund av en pneumokockinfektion vid

Läs mer

Bilaga 1 Premiepriser Ärende: Frisktandvård, Folktandvården Skåne Diarienummer: 1200962 Premiepriser i frisktandvård nuvarande treårspremie, nuvarande premiepris per månad, nytt förslag på treårspremie

Läs mer

Blekinge. Vilket speciellt resmål eller plats skulle ni helst åka till i Sverige under sommaren?

Blekinge. Vilket speciellt resmål eller plats skulle ni helst åka till i Sverige under sommaren? Blekinge Dalarna Östergötland Örebro Västra Götaland Västmanland Västernorrland Västerbotten Värmland Uppsala Södermanland Stockholm Skåne Norrbotten Kronoberg Kalmar Jönköping Jämtland Halland Gävleborg

Läs mer

Viktigt vid val av pensionsförvaltare. Undersökning av Länsförsäkringar 2009

Viktigt vid val av pensionsförvaltare. Undersökning av Länsförsäkringar 2009 Viktigt vid val av pensionsförvaltare Undersökning av Länsförsäkringar 2009 Sammanfattning Vad av följande är viktigt vid val av pensionsförvaltare av avtalspension? På frågan vad som är viktigt vid val

Läs mer

Företagsamhetsmätning - Gotlands län. Johan Kreicbergs

Företagsamhetsmätning - Gotlands län. Johan Kreicbergs Företagsamhetsmätning - Gotlands län Johan Kreicbergs Våren 2009 Gotland Företagsamhetsmätning Svenskt Näringslivs företagsamhetsmätning presenteras två gånger per år. Syftet är att studera om antalet

Läs mer

Företagsklimatet 2016 Kronobergs län

Företagsklimatet 2016 Kronobergs län Företagsklimatet 2016 Kronobergs län Om undersökningen Intervjuperiod januari-april 2016 Genomfört av Demoskop på uppdrag av Svenskt Näringsliv Metod: webbenkät, postal enkät och telefonintervjuer Antal

Läs mer

Företagarpanelen Q1 2015 Extrafrågor

Företagarpanelen Q1 2015 Extrafrågor Företagarpanelen Q1 2015 Extrafrågor Företagets resultat i kronor senaste tre månader jämfört med förra året 100% 90% 80% 70% 60% Om du ser till de senaste tre månaderna, har ditt företags resultat i kronor

Läs mer

2005:7. Assistansersättning åren 2000 2004 ISSN 1652-9863

2005:7. Assistansersättning åren 2000 2004 ISSN 1652-9863 25:7 Assistansersättning åren 2 24 ISSN 1652-9863 Statistikinformation försäkringsstatistik Assistansersättning åren 2 24 Utgivare: Upplysningar: Försäkringskassan Försäkringsdivisionen Enheten för statistik

Läs mer

Lönekartläggning behövs!

Lönekartläggning behövs! SKTFs utökade undersökning om personalchefers syn på lönekartläggning. Lönekartläggning behövs! (Uppdaterad version) Mars 28 2 Inledning SKTF har under många års tid hävdat, och jobbat för, att lönekartläggning

Läs mer

Pressmeddelande. december 2013

Pressmeddelande. december 2013 Pressmeddelande december 2013 Uppsala Stockholm Halland Stockholm Halland Jönköping Dalarna Västra Götaland Kalmar Jämtland Norrbotten Kronoberg Gotland Kronoberg Gotland Örebro Värmland Skåne Gävleborg

Läs mer

B - ÅRLIG RAPPORT OM KLINISK FORSKNING

B - ÅRLIG RAPPORT OM KLINISK FORSKNING B - ÅRLIG RAPPORT OM KLINISK FORSKNING Enkätsvaren skickas in senast den 29 februari. Upplysningar om enkäten Sakinnehåll: Kerstin Sjöberg, 08-452 76 67 eller kerstin.sjoberg@skl.se. Tekniska frågor: Kenneth

Läs mer

Psykisk hälsa hos äldre. Och ohälsa

Psykisk hälsa hos äldre. Och ohälsa Psykisk hälsa hos äldre Och ohälsa Vilka är det vi möter? Äldre Psykisk ohälsa Två ingångar i området Äldre personer som utvecklar psykisk ohälsa En person med psykisk ohälsa som blir äldre Lite siffror

Läs mer

Patientnämnden. Region Östergötland

Patientnämnden. Region Östergötland Patientnämnden Patientnämnden Enligt lag om patientnämndsverksamhet m.m. (1998:1656) ska varje landsting/region och kommun ha en eller flera patientnämnder med uppgift att stödja och hjälpa patienter.

Läs mer

Uppföljning och utvärdering av MSB:s regelbundna samverkanskonferenser på nationell nivå

Uppföljning och utvärdering av MSB:s regelbundna samverkanskonferenser på nationell nivå MSB-51.1 Myndigheten för samhällsskydd och beredskap PM 1 (8) SI-SAM Fredrik Djurklou & Maria Pålsson 0722035873/0725203366 fredrik.djurklou@msb.se maria.palsson@msb.se Uppföljning och utvärdering av MSB:s

Läs mer

Patienters tillgång till psykologer

Patienters tillgång till psykologer Patienters tillgång till psykologer - en uppföljande kartläggning av landets vårdcentraler 2011 - genomförd av Sveriges Psykologförbund 2011 2011-12-14 Syfte och genomförande Psykologförbundet har gjort

Läs mer

Kvalitetsregister ECT. Inspirationsdag Stockholm

Kvalitetsregister ECT. Inspirationsdag Stockholm Kvalitetsregister ECT Inspirationsdag 2016-09-08 Stockholm Könsfördelning 2015 Södertälje (31) 71% S:t Göran/Norra (118) 67% Visby (27) 67% Huddinge/Sydväst (184) Stockholms sjukvårdsregion (634) 63% 62%

Läs mer

Rekrytering. Har ni försökt rekrytera medarbetare under de senaste 6 månaderna? Källa: Demoskop. Bas: Alla (3818) %

Rekrytering. Har ni försökt rekrytera medarbetare under de senaste 6 månaderna? Källa: Demoskop. Bas: Alla (3818) % Rekrytering Bas: () Har ni försökt rekrytera medarbetare under de senaste 6 månaderna? Kalmar Värmland Uppsala inkl Norrtälje Jämtland Örebro Blekinge Östergötland Västra Götaland Norrbotten Stockholm

Läs mer

ARBETSMARKNADSRAPPORT 2007 Kvartal 4

ARBETSMARKNADSRAPPORT 2007 Kvartal 4 ARBETSMARKNADSRAPPORT 7 Kvartal 4 Bästa arbetsmarknaden för Jusekmedlemmar under -talet Andelen Jusekmedlemmar med ersättning från Akademikernas erkända a-kassa, AEA, har fortsatt sjunka under 7. Under

Läs mer

Diagrammet visar beviljat* och utbetalat belopp per år från bidragets start till och med

Diagrammet visar beviljat* och utbetalat belopp per år från bidragets start till och med Dokumentets innehåll: Sid 1: Trendrapport från bidragets start Sid 2: Beviljade bidrag, svis på karta Sid 3: Detaljrapport från bidragets start Sid 4: Trendrapport senaste året Sid 5: Detaljrapport för

Läs mer

Den svenska lanthandeln. Om situationen för butiker på landsbygden och intresset för att bilda en förening

Den svenska lanthandeln. Om situationen för butiker på landsbygden och intresset för att bilda en förening Den svenska lanthandeln Om situationen för butiker på landsbygden och intresset för att bilda en förening Inledning Sveriges lanthandlare har och har haft en viktig funktion. Lanthandeln har bidragit till

Läs mer

Företagsamheten 2014 Västmanlands län

Företagsamheten 2014 Västmanlands län Företagsamheten 2014 Västmanlands län Medlemsföretaget Carolines kök, Nacka Västmanlands län 2 Innehåll 1. Inledning... 3 2. Sammanfattning Västmanlands län... 4 3. Företagsamheten... 5 Företagsamma unga...

Läs mer

Provundersökning om dansstatistik

Provundersökning om dansstatistik Provundersökning om dansstatistik Kontaktuppgifter Institutionens/Gruppens/Koreografens namn Postadress Postnummer och ort Kontaktperson Telefonnummer E-postadress Produktion och repertoar 1. Produktioner

Läs mer

Självskadeprojektet för VGR och Örebro

Självskadeprojektet för VGR och Örebro Självskadeprojektet för VGR och Örebro Projektansvarig Lise-Lotte Risö Bergerlind Projektledare Jerry Bergström VGR-Noden Bakgrund I en överenskommelse mellan Sveriges kommuner och landsting (SKL) och

Läs mer

Handläggarnas upplevelser och användning av metoder och aktiviteter - länsuppdelat Försäkringskassans metodundersökning 2005

Handläggarnas upplevelser och användning av metoder och aktiviteter - länsuppdelat Försäkringskassans metodundersökning 2005 Handläggarnas upplevelser och användning av metoder och aktiviteter - länsuppdelat Försäkringskassans metodundersökning 2005 INLEDNING... 1 METOD... 1 ATT ARBETA MED METODSAMLINGEN... 1 ÖVERGRIPANDE FRÅGOR...

Läs mer

Landstingsstyrelsen 31 mars 2015

Landstingsstyrelsen 31 mars 2015 Landstingsstyrelsen 31 mars 2015 Hälso- och sjukvårdsförvaltningen Ragnhild Holmberg 2014-03-31 Landstingsstyrelsen 1 Faktisk väntetid inom 60 dagar HSF HSF Jan Feb Mars Apr Maj Juni Juli Aug Sep Okt Nov

Läs mer

2 000 kronor per månad Svenskens vanligaste sparande. Undersökning av Länsförsäkringar

2 000 kronor per månad Svenskens vanligaste sparande. Undersökning av Länsförsäkringar kronor per månad Svenskens vanligaste sparande Undersökning av Länsförsäkringar Sammanfattning 1 (3) 46 procent av svenskarna sparar mindre än 1 000 kronor i månaden eller inget alls. 21 procent sparar

Läs mer

FAS 3 INOM JOBB- OCH UTVECKLINGSGARANTIN

FAS 3 INOM JOBB- OCH UTVECKLINGSGARANTIN U T R E D N I N G S T J Ä N S T E N Ellinor Fridh Tfn: 08-786 44 15 PM 2011-01-18 Dnr 2011:32 FAS 3 INOM JOBB- OCH UTVECKLINGSGARANTIN Följande frågeställningar önskas besvarade för tredje fasen av jobb-

Läs mer

Landstingsstyrelsen Kvalitet och patientsäkerhet

Landstingsstyrelsen Kvalitet och patientsäkerhet Landstingsstyrelsen Kvalitet och patientsäkerhet Krister Björkegren Patientsäkerhet Barometern 9 nov 2012 Trycksår 2008: Landstingets första trycksårsmätning - var femte patient har trycksår 2009-2012:

Läs mer

Mer information om arbetsmarknadsläget i Dalarnas län i slutet av augusti 2013

Mer information om arbetsmarknadsläget i Dalarnas län i slutet av augusti 2013 2013-09-11 Mer information om arbetsmarknadsläget i Dalarnas län i slutet av augusti 2013 Något minskad omsättning till arbete i augusti men fortfarande högre nivå än i riket Under augusti påbörjade drygt

Läs mer

Hur många elever berörs av ett vinstförbud i skolan?

Hur många elever berörs av ett vinstförbud i skolan? Hur många elever berörs av ett vinstförbud i skolan? Frågan om ett eventuellt vinstförbud för privata aktörer i välfärden är en fråga som kommer att diskuteras under Socialdemokraternas partikongress den

Läs mer

Rangordning Personaluthyrning Dnr 96-107-2011

Rangordning Personaluthyrning Dnr 96-107-2011 Kammarkollegiet Statens inköpscentral Region: 1 Län: Norrbottens län Västerbottens län 2013-03-19 Bilaga 1 4 Academic Work Sweden AB 5 Bemannia AB 1 2 3 4 5 Manpower AB StudentConsulting Sweden AB Perido

Läs mer

God tandhälsa och besök i tandvården inte självklart för alla. Andreas Cederlund

God tandhälsa och besök i tandvården inte självklart för alla. Andreas Cederlund God tandhälsa och besök i tandvården inte självklart för alla Andreas Cederlund Tandvårdslag (1985:125) Målet för tandvården är en god tandhälsa och en tandvård på lika villkor för hela befolkningen Nationell

Läs mer

Spelet om hälsan. - vinst eller förlust?

Spelet om hälsan. - vinst eller förlust? Spelet om hälsan Vägval för neurosjukvården - vinst eller förlust? Landsting Sjukhus Aktuellt väntetidsläge Aktuellt väntetidsläge till neurologisk specialistsjukvård Väntetider i vården. SKLs hemsida.

Läs mer