Implementering av Constraint Induced Movement Terapi i Sverige: ett 10-årsperspektiv

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Implementering av Constraint Induced Movement Terapi i Sverige: ett 10-årsperspektiv"

Transkript

1 Implementering av Constraint Induced Movement Terapi i Sverige: ett 10-årsperspektiv Professor Ann-Christin Eliasson, arbetsterapeut Habilitering och Hälsa och Karolinska Institutet. I denna artikeln kommer implementeringsprocessen av Constraint Induced Movement Therapy (CI-terapi) för barn med unilateral CP i svensk barnhabilitering att rapporteras. Evidens för CI-terapi som behandlingsmetoden kommer att redogöras för, likaså kommer skälen för hur metoden modifierats att beskrivas. Dessutom kommer arbetsterapeuter och sjukgymnasters syn på metodens användbarhet och deras erfarenheter att redovisas från tre olika landsting. Vad är CI terapi CI-terapi är en behandlingsmetod som specifikt fokuserar på intensivträning av handfunktion för personer som fått halvsidiga funktionsbortfall efter hjärnskada. Det typiska träningsupplägget för vuxna är träning under 2-veckor som inkluderar ett strukturerat träningsprogram på 6 timmar per dag. Dessutom förses den icke påverkade, friska handen med en handske eller slinga av något slag som förhindrar dem från att använda den handen 90 procent av deras vakna tid. Det specifika träningsprogrammet innehåller finmotoriska övningar, shapingtekniker och repetitioner. CI-terapi utvecklades från neurofysiologisk forskningen av Taub och medarbetare. På åttiotalet introducerades behandlingen för vuxna som haft stroke 1. Utvecklingen av CI terapi för barn i Sverige CI-terapi för barn med CP hemiplegi eller unilaterlal CP som det numera benäms introducerades för drygt 10 år sedan i Sverige. Det startade i Habilitering och Hälsa i Stockholm 1999 med ett barn och därefter med en mindre pilotstudie. Resultaten var lovande, utifrån de videoinspelningar som gjordes före och efter träningen var det enkelt att se att barnen använde sin hemiplegiska hand mer och bättre i olika aktiviteter. Detta inspirerade oss att starta ett större forskningsprojekt. Det fanns dock inget lämpligt bedömningsinstrument som kunde användas för yngre barn med unilateral CP. Det fanns inte heller någon litteratur som beskrev hur man skulle kunna genomföra behandling av barn. Vid den tidpunkten fanns

2 bara ett fåtal publikationer om CI-terapi för vuxna och endast en fallstudie på ett barn. Efter en del diskussioner om behandlingsupplägg och idéer om ett nytt bedömningsinstrument startade vi det första småbarnsprojektet Det blev starten på ett 10-årigt intensivt utvecklingsarbete av träningsmodellen och bedömningsinstrumentet Assisting Hand Assessment (AHA) 3. Vi inkluderade barn från 18 månaders ålder. Vid den tiden var det mycket diskussioner huruvida träningen hindrade utvecklingen av den icke påverkade dominanta handen. Valet av 18 månader byggde på att vid den åldern hade den viktigaste finmotoriska utvecklingen skett. Det byggde också på ideen att det är viktigt att barnen kommer igång och använder sin hemiplegiska hand i så tidiga år som möjligt för att de ska lära sig vad de kan göra med den handen även om den har lägre kapacitet. Den modell vi då skapade var unik och har med åren förfinats och tydliggjorts till att i vår sista publikation 2011 kallas ECO-CIMT 4. Metoden har också beskrivits i en svensk metodbok som tillkom 2009 (www.habilitering.nu). Frågan om de äldre barnens möjligheter diskuterades också vilket resulterade i vårt första tonårsläger Vi var mycket undrande över hur detta träningskoncept skulle tas emot av ungdomarna. Det gjordes därför en utvärdering av ungdomarnas inställning och syn på träningen. Sammanfattningsvis kan man säga att ungdomarna upplevde det väldigt krävande men väldigt stimulerande eftersom de uppfattade att de förbättrades (FOU rapport). Vi har haft ytterligare två läger 2005 och 2011 med samma tydliga resultat. Över hundra barn och ungdomar i Stockholms läns landsting har varit inkluderade i olika forskningsprojekt under denna 10-årsperiod. Forskningsprojekten i Sverige har huvudsakligen bedrivits vid Karolinska Institutet och Habilitering och Hälsa i Stockholm läns landsting men flera magisterarbeten och mindre projekt har bedrivits på andra håll i landet. Evidens för CI terapi Litteraturen som beskriver effekterna av CI-träning för barn har ökat drastiskt de sista åren. När den första Cochrane reviewn på området publicerade 2007 fanns endast tre artiklar som höll tillräcklig vetenskaplig standard som krävs för inkludering, varav en av dem var vår studie from Redan då kunde man konstatera att resultaten var entydiga och att effekten av CI-terapi var medelgod. Den vetenskapliga evidensen ökar ständigt och vid senaste sökning (nov 2011) fanns mer än 20 randomiserade kontrollerade studier. Dessa studier har olika upplägg och jämförelsegrupper och bedömningsinstrument. Anmärkningsvärt är att alla studier visar på positiv effekt även om det är varierande effektstorlek. Det mest frekvent

3 använda bedömningsinstrumentet är AHA 3,7,8. Resultaten från det bedömningsinstrument visar att barnen använder sin hemiplegiska hand mer effektivt i bimanuella aktiviteter efter träningen. I olika frågeformulär stöds detta, föräldrarna uppfattar viktiga förändringar. CIterapi är därmed en av de få metoderna som man idag kan beskriva som evidensbaserade. Fortfarande behöver man undersöka med vilken intensitet man bör träna och vi vet vi inte vid vilken ålder det är bäst att genomföra träningen. Det var ingen skillnad i resultat om man jämförde åldersgrupperna 4-8 och 9-13 år 9. Effekterna är också visade för tonåringar 5 och små barn 2. Vid 6-12 månaders uppföljningar är resultaten huvudsakligen bestående 10. Effekterna av upprepade behandlingar är bara undersökt i en studie som visat att det går att få ytterligare effekt av träningen ett år senare 11. CI-terapi har också jämförts med andra former av bimanuel träning och med kombinerad uni and bimanuell träning 12,13. Resultaten är ganska lika vilket visar att det finns fler sätt att förbättra handfunktionen hos denna målgrupp. Implementering av metoden CI terapi När man ska implementera en metod för nya patientgrupper, i detta fall barn med unilateral CP, kan man välja olika vägar. Vanligt är att använda sig av en exakt kopia av metoden. Det görs vanligtvis när det finns välundersökt forskning. Då är det viktigt att säkerställa att metoden används på rätt sätt. Ett annat sätt är att använda sig av iterative utveckling, det används när man tar en välundersökt modell och anpassar den och testar den igen. Den senare sättet har vi använt för CI-terapi i barnhabiliteringen. Skälet var att det behandlingsupplägg som fanns för vuxna inte självklart skulle fungera för barn i unga åldrar. Intensitet är viktigt i den ursprungliga CI-terapi modellen (6 timmars träning per dag i 2- veckor). Den grundiden stöds av forskning på många andra områden. Den höga intensitet är dock svår att genomföra och även olämplig att utsätta yngre barn för. Små barn har kortare koncentrationsförmåga och det är många saker som de ska klara av. Ett 2-timmars program prövades och befanns möjligt att genomföra. För att uppnå mängden träning förlängdes tidsperioden till 8 veckor. Den andra modifiering gällde hur man skulle förhindra barnen från att använda sin dominanta hand. Rekommendationerna att använda ingipsning eller mitella ansåg vi inte vara barnvänligt och inte heller nödvändigt. Konceptuellt handlar träningen om vad man gör med den hemiplegiska handen, inte den typiskt utvecklade handen. Vi valde en enklare form av vante som förhindrar att barnen kan använda handen för att gripa föremål, en vante som var förhållandevis bekväm. Syftet var att uppnå ett omvänt mönster, att den hemiplegiska handen skulle bli den bäst fungerande handen och därmed använd på barnens

4 egna initiativ. Barnen tillåts även använda båda händerna för att lyfta stora och tunga saker eller hålla balansen. Med handskhanden är det omöjlig att gripa föremål därmed väljer barnen sin hemiplegiska hand för dess aktiviteter och lekar. Det tredje anpassningen som gjordes var inriktningen på träningen. Repetition och shaping är nyckelbegrepp i den ursprungliga CIträningskonceptet. Repetition är ett naturligt inslag för barn i yngre år, om uppgifterna är intressanta kan barn upprepa dem många gånger, speciellt om de märker att de lyckas och blir bättre. Däremot är shaping tekniker, där man ska tala om exakt hur barnen ska göra svårare att instruera kring. Framförallt har vi funnit det viktigt att träningen är grundad i väletablerade teorier om barns utveckling, motorisk lärande och motorisk kontroll Ledmotiven har varit att barnen ska göra meningsfulla aktiviteter på lagom utmanande nivå. En fjärde anpassning till barn och det svenska samhället och vårt sjukvårdssystem gäller kring frågor som vem ska göra tränigen och var ska den bedrivas. Den ursprungliga modellen bygger på att specialister genomför träningen på sjukhus eller rehabiliteringsenhet för inneliggande patienter. Detta är svårt att genomföra i Sverige där vi inte har dessa typer av institutioner och där dessutom båda föräldrar ofta arbetar heltid. Vi tror också att det är bra att bedriva träning av små barn i deras vanliga välkända miljö. Den anpassning som prövats är huruvida föräldrar, förskollärare och assistenter kan genomföra CI-terapi om de får utbildning och stöd av arbetsterapeuter och sjukgymnaster på ett strukturerat sätt. Detta har visat sig fungera bra och vara genomförbart för förskolebarn. Rapporterade barn som fått CI terapi CI-terapi har används i klinisk praktik redan från början av 2000-talet i varierande grad. Sedan 2007 kan denna träningsinsats registreras i ett nationell kvalitetsregister CPUP, det är ett uppföljningsprogram för barn med cerebral pares som alla Sveriges landsting deltar i. Under åren har det registrerats 213 CI-terapi behandlingar. Det innebär att cirka en tredjedel av de barn med unilateral CP som finns registrerade i CPUP födda åren har haft CI-terapi någon gång under (CPUP årsrapport 2011). Det vanliga är att en träningsperiod genomförs men flera perioder under barnens uppväxt kan förekomma. Antalet genomförda behandlingar måste betraktas som hög för en metod som nyligen införts och som dessutom kräver både tid och specifika kunskaper. De flesta landsting har rapporterat att man använts sig av CI-terapi men till varierande grad (Figur 1).

5 Fördelning av barn som haft CI terapi % 80% 60% 40% 20% 0% Västmanland Gotland Jönköping Dalarna Kronoberg Värmland Västerbotten Kalmar Blekinge Gävleborg Västernorrland Östergötland Jämtland Halland Skåne Västra Götaland Uppsala Stockholms läns Örebro Norrbotten Sörmland Fig 1. Procentuell fördelning av barn födda som rapporterats haft CI-terapi Procentsatsen är beräknad på antal rapporterade barn och att prevalensen av unilateral CP inom gruppen CP är 30%. Det var flest barn rapporterade 2007, därefter en nedåtgående trend som sedan bryts 2010 (Fig 2). Det verkar också som metoden huvudsakligen kommit att implementeras för barn i förskoleåldern, endast 35 barn var skolbarn. Antalet barn skulle kunna ha påverkats av forskningsprojektet i Stockholm, men dessa representeras bara av 12 barn 2007 och 6 barn 2008 då projektet avslutades. Metodboken som kom 2009 kan eventuellt ha påverkat den uppgående trenden då den verkar vara relativt välkänd. Antal barn som haft CI terapi Åldersfördelning av barn Figur 2A. Antal rapporterade barn i CPUP registret som haft CI-terapi under åren B, samt antal barn i varje årskull. CI terapi blev upptagen som behandlingsmetod i barnhabiliteringen CI-terapi uppkom i ett skede när det fanns behov för något nytt. Vikten av att fokusera på träning i meningsfulla aktiviteter hade fått fäste i barnhabiliteringen. Tidigare idéer att skapa förutsättningar för grundmotoriska funktioner hade falnat och idéer om motoriskt lärande

6 hade tagit fart. Frågan var mer hur detta skulle genomföras för barn med unilateral CP. Man såg behoven men hade svårigheter att organisera träningen och det fanns inga klara rekommendationer. Eftersom konceptet CI terapi är tydligt och ganska enkelt blev det intressant. Metoden var dock kontroversiell och skapade direkt mycket diskussion. Dessa diskussioner sammanföll med andra diskussioner om värdet av intensivträningens som ide, vilket var ganska nytt inom barnhabiliteringen i början på 2000-talet. Det genomfördes ganska många seminarier om CI-terapi i verksamheten och på nationella konferenser vilket öppnade upp för möjligheter att börja pröva metoden i klinisk praktik på ett ganska enkelt sätt. Det var uppenbart redan från början att i Sverige passade det inte att använda den exakta kopian och modifierade former av CI-terapi började direkt att användas. Genom forskningsprojekten i Stockholm har vi haft möjlighet att arbetat systematiskt med implementeringen. Projekten skedde i nära samarbete med barnets ordinarie arbetsterapeut och sjukgymnast i habiliteringen. I sista forskningsprojekt som pågick var barnens ordinarie arbetsterapeuter ansvariga för behandlingen under handledning från projektledningen med gemensamma behandlingsplaneringar och uppföljningar. Det innebar att 22 terapeuter gavs möjlighet att genomföra CI-terapi under handledning. Kunskap och erfarenhet är givet vis viktigt vid införandet av nya metoder men det är många faktorer som samverkar för att implementering ska bli lyckosam. Metoden måste också stämma med den implementerande organisationens normer, värderingar och arbetssätt. I detta fall fanns ett ganska öppen inställning som tillät att metoden kunde testas. Implementeringsprocessen Implementering av nya forskningsresultat och evidensbaserad kunskap i klinisk praktik är en av de största utmaningarna för sjukvården. Hur detta ska göras och prioriteras är oftast slutligen en ledningsfråga men påverkas givetvis också av medarbetarnas inställning. Det krävs en kombination av flera olika insatser såsom 1) utbildning, 2) praktisk träning och 3) återkoppling, 4) fortlöpande stöd och vägledning av god kvalitet, 5) tid och resurser samt att 6) involvera användarna i ett tidigt skede i processen. I Habilitering och Hälsa har vi arbetat ganska strategiskt med dessa frågor med stöd av ledningen. Vi har visat på metodens effekt genom forskning i den egna verksamheten, genom ett flertal föreläsningar, genom att handleda personal i praktiskt arbete, genom att ta fram en metodbok och fortsatt anordna utbildningstillfällen för föräldrar och personal varje termin. Utifrån detta kan man ställa sig frågan om detta är tillräckligt men också om det är nödvändigt att göra allt detta. Om detta är

7 viktigt borde metoden fått ett starkare fäste i Stockholm än andra regioner där man troligen inte arbetat lika systematiskt med implementeringsprocessen. Forskning om Implementering Implementeringsforskning är en vetenskaplig studie av metoder som underlättar systematiska upptag av forskningsresultat och andra evidensbaserade metoder i det dagliga arbete för ökad kvalité och effekt på hälsa ( 17. Vi har undersökt implementeringsprocessen av CI-terapi genom en enkät som gått ut till arbetsterapeuter och sjukgymnaster i tre olika landsting. Vår hypotes var att det är lättare att införa nya behandlingsmodeller om forskning har bedrivits nära verksamheten och om implementeringsprocessen pågått kontinuerligt jämfört med om kunskapen måste sökas av medarbetarna själva. Utifrån detta antagande borde fler barn i Stockholm fått CI-terapi jämfört med övriga landet där frågorna troligtvis drivits mindre systemetiskt. Likaså borde personalen känna sig mer kompetent och kunnig i Stockholm då många arbetat tillsammans med forskarna i projekten och handledning och stöd varit lättillgängligt. Den mer generella frågan är hur attityder till nya metoden påverkas av forskning och implementeringsinsatser. Enkäterna har gått ut till arbetsterapeuter och sjukgymnaster i Stockholm läns landsting, Örebro län och Dalarna. Resultat av enkäten Frågeformuläret gick ut till 71 personer i Stockholm och svarsfrekvensen var, 89% ( 63 personer). I Örebro gick enkäten ut till 23 personer, svarsfrekvensen var 74 % (17 personer) och i Dalarna var det 31 som tillfrågades och svarsfrekvensen var 74% (23 personer). Nästan alla svarande hade arbetat i organisationen mer än 3 år (S-87%; Stockholm, Ö-100%; Örebro och D-87%; Dalarna). Kunskap om CI terapi Kunskapen om CI-terapi var hög i alla tre landstingen. Nästan alla, S-94%, Ö-94%, D-87% har läst någon rapport om CI-terapi. Det var ett mer varierat deltagandet i seminarium, föreläsning eller konferens (S-84 %, Ö-53% D-39%). Diskussioner om CI-terapi har förekommit på de olika arbetsplatserna från enstaka tillfällen till många gånger. Många tar upp att de lärt sig mycket om CI-terapi genom kolleger som arbetat med CI-terapi. Alla medarbetarna i Örebro hade deltagit i dessa diskussioner och de flesta i Stockholm (95 %). I Dalarna var det mindre förekommande, 20% av medarbetarna hade aldrig diskuterat ämnet. Metodboken för CI-terapi kom ut våren 2009 och ligger sedan dess på Habilitering och Hälsas

8 hemsida där den kan laddas ned gratis. I Stockholm kände 76% av medarbetarna till att metodboken fanns ett år efter att den tillkommit och många har läst den helt eller delvis (60%). I Örebro känner 71% till den och i Dalarna 39%. Metodboken har endast presenterats på ett nationellt möte, Habliteringschefernas metoddag 2009, så informationen har huvudsakligen skett på informella vägar. Kunskapsläget i Stockholm och Örebro skiljer sig inte åt medan det är lite lägre i Dalarna. Erfarenhet av CI-terapi i klinisk verksamhet I Stockholm har ett 100-tal barn har varit aktuella i projekten de senaste 10 åren. Det är därför inte så konstigt att 90 % av medarbetarna känner till något barn som haft CI-terapi. I det senaste projektet var 21 arbetsterapeuter ansvariga för träningen under handledning från projektledningen varav 18 svarat på denna enkät. 35 % av terapeuterna i Stockholm har också genomför CI-terapi utanför projektet. I Örebro känner också alla till något barn som haft CIterapi och 41% har själva genomfört CI-terapi. I Dalarna är det 48% som känner till något barn som haft CI-terapi och 29% som själva genomfört CI-terapi. Kompetens för att utföra CI- terapi Av de 22 personer (35%) som genomfört CI-terapi i Stockholm ansåg 19 att de var kompetenta, de kände sig säkra i handledarrollen och kunde uppmuntra annan personal och föräldrar att genomföra behandlingen. Tolv av dessa har haft glädje av metodboken medan 9 hade genomfört CI-terapin innan metodboken fanns. Tre personer uppfattade sig själva som osäkra och kontaktade andra för stöd. I Örebro hade 7 personer genomfört CI-terapi varav 4 kände sig säkra och 3 ansåg sig behöva stöd av andra. I Dalarna hade också 7 personer genomfört CI-terapi, 3 kände sig säkra och 4 ansåg sig behöva mer stöd. Sammanfattningsvis uppfattar terapeuterna i Stockholm sig säkrare i rollen att genomföra träningen än de två övriga landstingen. Skäl att ej använda CI-terapi Majoriteten av de som svarade på enkäten hade inte själva genomfört CI-terapi. Orsakerna varierade, i enkäten fanns möjlighet att ange flera skäl till att man ej använt sig av CI-terapi. En vanlig orsak var att någon annan i teamet tagit ansvar för träningen (S-25%, Ö-40%, D- 6%). Det är oftast arbetsterapeuten som tagit ansvar för träningen men ibland har sjukgymnasten varit ansvarig och ibland har det varit ett delat ansvar. Brist på utbildning anges som ett skäl till att ej använda sig av CI-terapi (S- 17%, Ö-30%, D-25%). En del anser

9 att metoden inte passat det aktuella barnet (S-34%, Ö-10%, D-19%). Detta ska nog ses skilt från när föräldrarna tackat nej vilket endast gällde ett fåtal (S-8 %, D-16%). Ett flertal angav också att de inte haft något barn med unilateral CP i behandling (S-7%, Ö-20%, D-31%). Det finns ingen enskild avgörande orsak till att man ej använd metoden. Alternativet, Tror ej på metoden hade ingen kryssat för men i Figur 3 kan man se att störst osäkerhet om nyttan av behandlingen finns i Dalarna. Framtidsperspektivet Det är givetvis av stort intresse att ta reda på hur personalen ser på CI-terapi ur ett framtidsperspektiv. I Stockholm tror 63% att metoden kommit för att stanna och tillämpas systematiskt i verksamheten framöver, endast en person trodde den skulle försvinna och resten visste inte. Motsvarande siffror för Örebro var 65% som tror att metoden kommer stanna och 29 % vet inte. I Dalarna var majoriteten (87%) osäker, bara 9% trodde metoden skull finnas kvar och 4 % att den skulle försvinna. Dessa svar grundar sig troligtvis på hur man ser barnets nytta av träningen. I Stockholm, är 71% säkra på att barnen drar nytta av metoden medan något färre var säkra på det i Örebro och Dalarna (Figur 3). Man var positiv till metodboken och trodde sig kunna ha nytta av den framöver (S-86%, Ö- 65% D-87%). Den 10-stegsmodell som beskrivs i metodboken verkar ha fått ett ganska tydligt fäste. Många, S-59 % Ö-75%, kommer använda sig av den helt eller delvis. Frågan var givetvis svår att svara på i Dalarna där ganska få kände till metodboken. En större grupp planerar att initiera CI-träning det kommande året i Stockholm och Örebro (S-33%, Ö-31%) medan intresset var lågt i Dalarna (9%). 17% 10% Stockholm 2% Ja Delvis 12% 13% Örebro Ja Delvis 35% Dalarna 43% Ja Vet ej Vet inte Delvis 71% Nej 19% 56% Blank 22% Figur 3. Redovisning på frågan Anser du att barn med unilateral CP generellt drar nytta av CIterapi?

10 Sammanfattningsvis verkar CI-terapi användas över stora delar av landet, i vissa landsting har ganska stor andel barn haft tillgång till denna behandlingsform. Stockholm utmärker sig inte, flest rapporterade barn finns i Halland därefter kommer Örebro (Fig 1). Det var också minimala skillnader i svarsmönster mellan Örebro och Stockholm vad det gäller kunskap och erfarenhet. Ett skäl till att skillnaden var så liten kan vara att i Örebro finns en arbetsterapeut med särskilt ansvarig för insatser kring handfunktion som också fortgående förmedlat information om CI-terapi. I Dalarna är kunskapsläget mer oklart och det är färre personer som har erfarenhet och kompetens om CI terapi, därmed också mer osäkra om nyttan av CI-terapi och hur man ska se på metoden i verksamheten framöver. Det verkar finnas ett samband mellan kunskap om metoden, erfarenheter av att ha använt den och synen på dess effekt. Detta är kanske förväntat men belyser vikten av hur i habiliteringens organisation förhåller sig när en ny typ av insats tillkommer. Med detta vill jag tacka de medarbetarna som medverkat och därmed belyst skillnaderna i hur det kan fungera. Det är också viktigt att se att CI-terapi bara är bara en typ av behandlingsinsatser och ger givetvis inte en bild av det generella arbetet bedrivs i barnhabiliteringen. Då CI-terapi infördes som behandlingsmetod för endast 10 år sedan måste man anse att metoden fått stor genomslagskraft. Det har genomförts en stor mängd forskning på området och CI-terapi är idag en av de få metoder som det finns evidens för i barnhabiliteringen. Det är också imponerande att arbetsterapeuter i klinisk praktik känner sig så pass insatta i metoden och skaffat sig så mycket erfarenhet på området. I detta perspektiv kan man nog påstå att implementeringen av CI-terapi har lyckats till ganska hög grad. Detta är i hög grad beroende på att individuella arbetsterapeuter bestämt sig för att pröva metoden. Det har i de flesta fall inte föregåtts av övergripande ledningsbeslut. Det har i princip alltid gjorts inom ramarna för befintliga resurser vilket faktiskt är ännu mer imponerade. Acknowledgement Speciellt tack Karin Shaw som med stor entusiasm arbetat tillsammans med mig alla dessa år, utan dig hade aldrig det här projektet blivit så bra. Tack också till alla medarbetare i Stockholm som deltagit på olika sätt och slutligen alla ni i Örebro och Dalarna som så villigt medverkat i enkäten. Tack också Lars Wallin vid Karolinska Institutet för kreativa diskussioner kring hur man arbetar med implementeringsforskning.

11 References 1. Taub E, Wolf SL. Constraint induced movement techniques to facilitate upper extremity use in stroke patients. Topics in Stroke Rehabilitation 1997;3(4): Eliasson AC, Krumlinde-Sundholm L, Shaw K, Wang C. Effects of constraint-induced movement therapy in young children with hemiplegic cerebral palsy: an adapted model. Dev Med Child Neurol 2005 Apr;47(4): Krumlinde-Sundholm L, Holmefur M, Kottorp A, Eliasson AC. The Assisting Hand Assessment: current evidence of validity, reliability, and responsiveness to change. Dev Med Child Neurol 2007 Apr;49(4): Eliasson AC, Shaw K, Berg E, Krumlinde-Sundholm L. An ecological approach of Constraint Induced Movement Therapy for 2-3-year-old children: A randomized control trial. Research in Developmental Disabilities 2011 Nov;32(6): Eliasson AC, Bonnier B, Krumlinde-Sundholm L. Clinical experience of constraint induced movement therapy in adolescents with hemiplegic cerebral palsy - a day camp model. Dev Med Child Neurol 2003 May;45(5): Hoare BJ, Wasiak J, Imms C, Carey L. Constraint-induced movement therapy in the treatment of the upper limb in children with hemiplegic cerebral palsy. The Cochrane Database of Systematic Reviews 2007;(2):CD pub2. 7. Krumlinde-Sundholm L, Eliasson AC. A Rasch-built measure intended for children with unilateral upper limb impairments. Scandinavian Journal of Occupational Therapy 2003;10: Holmefur M, Krumlinde-Sundholm L, Eliasson AC. Interrater and intrarater reliability of the Assisting Hand Assessment. American Journal of Occupational Therapy 2007 Jan;61(1): Gordon AM, Charles J, Wolf SL. Efficacy of constraint-induced movement therapy on involved upper-extremity use in children with hemiplegic cerebral palsy is not agedependent. Pediatrics 2006 Mar;117(3):e363-e Sakzewski L, Ziviani J, Abbott DF, Macdonell RA, Jackson GD, Boyd RN. Equivalent retention of gains at 1 year after training with constraint-induced or bimanual therapy in children with unilateral cerebral palsy. Neurorehabilitaion and Neural Repair 2012;25(7): Charles JR, Gordon AM. A repeated course of constraint-induced movement therapy results in further improvement. Dev Med Child Neurol 2007 Oct;49(10): Gordon AM, Chinnan A, Gill S, Petra E, Hung YC, Charles J. Both constraint-induced movement therapy and bimanual training lead to improved performance of upper extremity function in children with hemiplegia. Dev Med Child Neurol 2008 Dec;50(12):957-8.

12 13. Aarts PB, Jongerius PH, Geerdink YA, van Limbeek J, Geurts AC. Effectiveness of modified constraint-induced movement therapy in children with unilateral spastic cerebral palsy: a randomized controlled trial. Neurorehabilitaion and Neural Repair 2010 Jul;24(6): Bronfenbrenner U, Morris PA. The ecology of developmental processes. In: Daman W, LErner RM, editors. Handbook of Child Phsychology: Vol. 1: Theoretical models of human development. New York: Wiley; p Smith RA, Wrisberg CA. Motor learning and performance. A problem-based learning approach. 2nd ed. Baltimore: Human Kinetics Publisher.; Thelen E, Smith L.B. A dynamic systems approach to development of cognition and action. Cambridge Massachusetts: MIT press; Eccles PM, Mittman BS. Welcome to Implemetation Science. Implementation Science 2006;1(1):doi: /

Metodbok för CI-terapi

Metodbok för CI-terapi METODBOK 20080915, uppdaterad 2013 Metodbok för CI-terapi - Modifierad Constraint Induced Movement Therapy för barn 18 månader till 6 år Karin Shaw och Ann-Christin Eliasson Uppdaterad 2013: Ann-Christin

Läs mer

Vad händer med händer hos bebisar med hemiplegi: har tidig träning effekt

Vad händer med händer hos bebisar med hemiplegi: har tidig träning effekt Vad händer med händer hos bebisar med hemiplegi: har tidig träning effekt Ann-Christin Eliasson, Professor, arbetsterapeut Vad ska vi säga till Noas föräldrar? Född vecka 25, vikt 525 gram, WMDI med moderate

Läs mer

Vilken är din dröm? Redovisning av fråga 1 per län

Vilken är din dröm? Redovisning av fråga 1 per län Vilken är din dröm? Redovisning av fråga 1 per län Vilken är din dröm? - Blekinge 16 3 1 29 18 1 4 Blekinge Bas: Boende i aktuellt län 0 intervjuer per län TNS SIFO 09 1 Vilken är din dröm? - Dalarna 3

Läs mer

Kammarkollegiet 2013-02-27 Bilaga 2 Statens inköpscentral Prislista Personaluthyrning Dnr 96-107-2011:010

Kammarkollegiet 2013-02-27 Bilaga 2 Statens inköpscentral Prislista Personaluthyrning Dnr 96-107-2011:010 Kammarkollegiet 2013-02-27 Bilaga 2 Statens inköpscentral Region: 1 Län: Norrbottens län Västerbottens län Enheten för upphandling av Varor och Tjänster Region: 2 Län: Västernorrlands län Jämtlands län

Läs mer

Sammanställning av evidens för effekten av Constraint induced movement therapy

Sammanställning av evidens för effekten av Constraint induced movement therapy HABILITERINGENS SIDHUVUD Sammanställning av evidens för effekten av Constraint induced movement therapy Professor Ann-Christin Eliasson, leg arbetsterapeut Evidensrapport 2013. Nummer 4 FAKTA: Evidensrapporterna

Läs mer

När barnet behöver rörelseträning. Informationsmaterial från sjukgymnasterna vid Barn- och ungdomshabiliteringen i Västerbotten

När barnet behöver rörelseträning. Informationsmaterial från sjukgymnasterna vid Barn- och ungdomshabiliteringen i Västerbotten När barnet behöver rörelseträning Informationsmaterial från sjukgymnasterna vid Barn- och ungdomshabiliteringen i Västerbotten Så här arbetar vi I den här broschyren vill vi informera er föräldrar om den

Läs mer

22.03.2011 09:26 QuestBack export - Smärtvården 2011

22.03.2011 09:26 QuestBack export - Smärtvården 2011 Smärtvården 2011 Publicerad från 21.02.2011 till 25.03.2011 813 respondenter (749 unika) 1. Kön? 1 Kvinna 72,4 % 583 2 Man 27,6 % 222 Totalt 805 1 2. Ålder? 1 Under 19 år 0,4 % 3 2 20-29 år 1,9 % 15 3

Läs mer

HEFa 1: regional konferens 081106

HEFa 1: regional konferens 081106 HEFa 1: regional konferens Historik EBH nationellt Kvalitetssäkring HEF:a regionalt Nya internationella definitioner 2008-10-30 Jan Arvidsson 1 Från föredrag 2007-11-01 50 år Barnhabilitering i Jönköping

Läs mer

Eget företagande och livskvalitet. En undersökning om småföretagares villkor och attityder från Fria Företagare och Visma

Eget företagande och livskvalitet. En undersökning om småföretagares villkor och attityder från Fria Företagare och Visma Eget företagande och livskvalitet En undersökning om småföretagares villkor och attityder från Fria Företagare och Visma Hösten 2013 Eget företagande ger högre livskvalitet Tre av fyra företagare anser

Läs mer

Överbeläggningar och utlokaliseringar augusti 2013

Överbeläggningar och utlokaliseringar augusti 2013 Överbeläggningar och utlokaliseringar augusti 2013 Mätning av överbeläggningar och utlokaliserade patienter Sedan hösten 2012 använder alla landsting och regioner en gemensam metod för att mäta överbeläggningar

Läs mer

Antal hyreshusenehter per län för hyreshustaxeringen 2016

Antal hyreshusenehter per län för hyreshustaxeringen 2016 Antal hyreshusenehter per län för hyreshustaxeringen 2016 Länsnamn Beskrivning Antal Blekinge län Hyreshusenhet, tomtmark. 74 Blekinge län Hyreshusenhet, med saneringsbyggnad 2 Blekinge län Hyreshusenhet,

Läs mer

Mätning av överbeläggningar och utlokaliserade patienter januari 2015

Mätning av överbeläggningar och utlokaliserade patienter januari 2015 Mätning av överbeläggningar och utlokaliserade patienter januari 215 Mätning av överbeläggningar och utlokaliserade patienter Sedan hösten 212 använder alla landsting och regioner en gemensam metod för

Läs mer

Finanskrisens påverkan på sparande, amorteringar och lån. Undersökning från Länsförsäkringar Hösten 2009

Finanskrisens påverkan på sparande, amorteringar och lån. Undersökning från Länsförsäkringar Hösten 2009 Finanskrisens påverkan på sparande, amorteringar och lån Undersökning från Länsförsäkringar Hösten 2009 Sammanfattning 86 procent av bolånetagarna i Sverige gör ingenting särskilt med anledning av finanskrisen

Läs mer

Skogsmarksfastighetspriser och statistik för olika regioner

Skogsmarksfastighetspriser och statistik för olika regioner Skogsmarksfastighetspriser och statistik för olika regioner LRF Konsult är Sveriges största mäklare för skogsfastigheter och producerar fortlöpande prisstatistik på området. Prisstatistiken grundas på

Läs mer

Rehabiliteringsgarantin RESULTAT FRÅN DE TRE FÖRSTA KVARTALEN 2011

Rehabiliteringsgarantin RESULTAT FRÅN DE TRE FÖRSTA KVARTALEN 2011 Rehabiliteringsgarantin RESULTAT FRÅN DE TRE FÖRSTA KVARTALEN 2011 1 Stockholm i december 2011 Sveriges Kommuner och Landsting Avdelningen för vård och omsorg. Annie Hansen Falkdal 2 Innehåll Sammanfattning...

Läs mer

Stora skillnader för drabbade av tarmcancer

Stora skillnader för drabbade av tarmcancer Stora skillnader för drabbade av tarmcancer Aftonbladet skriver 21 november 2011. Läkare struntar i riktlinjerna Varje dag får 20 svenska män och kvinnor veta att de har tarmcancer. Hälften dör. En tidigare

Läs mer

Läkare inom Barn och ungdomsneurologi med habilitering. SNFP:s bemanningsenkät september 2011

Läkare inom Barn och ungdomsneurologi med habilitering. SNFP:s bemanningsenkät september 2011 Läkare inom Barn och ungdomsneurologi med habilitering SNFP:s bemanningsenkät september 2011 Läkare inom barn-och ungdomsneurologi med habilitering SNPF:s bemanningsenkät sept 2011 Tidigare har 2st enkäter

Läs mer

Billigt att bo dyrt att flytta

Billigt att bo dyrt att flytta Billigt att bo dyrt att flytta En undersökning från Länsförsäkringar 1 44 procent av de svenskar som äger sin bostad anser att de bor billigt Om du eller någon du känner egentligen vill flytta, men tvekar

Läs mer

Vem vill du ska få värdet av din pension om du avlider innan du hinner gå i pension? Undersökning från Länsförsäkringar Hösten 2009

Vem vill du ska få värdet av din pension om du avlider innan du hinner gå i pension? Undersökning från Länsförsäkringar Hösten 2009 Vem vill du ska få värdet av din pension om du avlider innan du hinner gå i pension? Undersökning från Länsförsäkringar Hösten 2009 Sammanfattning 87 procent av dem som har avtalspension betald av arbetsgivaren

Läs mer

Den svenska lanthandeln. Om situationen för butiker på landsbygden och intresset för att bilda en förening

Den svenska lanthandeln. Om situationen för butiker på landsbygden och intresset för att bilda en förening Den svenska lanthandeln Om situationen för butiker på landsbygden och intresset för att bilda en förening 1 Inledning Sveriges lanthandlare har och har haft en viktig funktion. Lanthandeln har bidragit

Läs mer

Rapport från Soliditet Inkomstutveckling 2008

Rapport från Soliditet Inkomstutveckling 2008 Rapport från Soliditet Inkomstutveckling 2008 September 2009 Rapport från Soliditet: Inkomstutveckling 2008 Soliditets granskning av totalt 5,4 miljoner deklarationer, motsvarande cirka 75 procent av samtliga

Läs mer

Länsstyrelsernas handläggningstider. skl granskar

Länsstyrelsernas handläggningstider. skl granskar Länsstyrelsernas handläggningstider skl granskar Förord Den 2 maj 2011 fick Sverige en ny plan- och bygglag. Målet var att reglerna för bygglov och planering skulle förenklas. Man ville snabba upp bygglovsprocessen

Läs mer

Företagarpanelen Q1 2015 Extrafrågor

Företagarpanelen Q1 2015 Extrafrågor Företagarpanelen Q1 2015 Extrafrågor Företagets resultat i kronor senaste tre månader jämfört med förra året 100% 90% 80% 70% 60% Om du ser till de senaste tre månaderna, har ditt företags resultat i kronor

Läs mer

Uppföljning och utvärdering av MSB:s regelbundna samverkanskonferenser på nationell nivå

Uppföljning och utvärdering av MSB:s regelbundna samverkanskonferenser på nationell nivå MSB-51.1 Myndigheten för samhällsskydd och beredskap PM 1 (8) SI-SAM Fredrik Djurklou & Maria Pålsson 0722035873/0725203366 fredrik.djurklou@msb.se maria.palsson@msb.se Uppföljning och utvärdering av MSB:s

Läs mer

Bilaga 1 Premiepriser Ärende: Frisktandvård, Folktandvården Skåne Diarienummer: 1200962 Premiepriser i frisktandvård nuvarande treårspremie, nuvarande premiepris per månad, nytt förslag på treårspremie

Läs mer

Den svenska lanthandeln. Om situationen för butiker på landsbygden och intresset för att bilda en förening

Den svenska lanthandeln. Om situationen för butiker på landsbygden och intresset för att bilda en förening Den svenska lanthandeln Om situationen för butiker på landsbygden och intresset för att bilda en förening Inledning Sveriges lanthandlare har och har haft en viktig funktion. Lanthandeln har bidragit till

Läs mer

Grönt ljus för ÖJ? Vårdanalysutvärdering av Öppna jämförelser inom hälso- och sjukvården. 14 mars 2014

Grönt ljus för ÖJ? Vårdanalysutvärdering av Öppna jämförelser inom hälso- och sjukvården. 14 mars 2014 Grönt ljus för ÖJ? Vårdanalysutvärdering av Öppna jämförelser inom hälso- och sjukvården 14 mars 2014 Öppna jämförelser tas fram av Socialstyrelsen och Sveriges kommuner och landsting tillsammans Finns

Läs mer

Ungas attityder till företagande

Ungas attityder till företagande Ungas attityder till företagande Entreprenörskapsbarometern Fakta & statistik 2013 Fler exemplar av broschyren kan beställas eller laddas hem som PDF-fil på www.tillvaxtverket.se/publikationer Beställningar

Läs mer

Föräldrar villiga bidra mer till bostaden än barnen tror Utkast för analys

Föräldrar villiga bidra mer till bostaden än barnen tror Utkast för analys Föräldrar villiga bidra mer till bostaden än barnen tror Utkast för analys Kontantinsats Undersökning bland föräldrar och unga om hur de ser på finansieringen av den första bostaden Juni 2015 1 Föräldrarna

Läs mer

ARBETSMARKNADSRAPPORT 2007 Kvartal 4

ARBETSMARKNADSRAPPORT 2007 Kvartal 4 ARBETSMARKNADSRAPPORT 7 Kvartal 4 Bästa arbetsmarknaden för Jusekmedlemmar under -talet Andelen Jusekmedlemmar med ersättning från Akademikernas erkända a-kassa, AEA, har fortsatt sjunka under 7. Under

Läs mer

Psykisk hälsa hos äldre. Och ohälsa

Psykisk hälsa hos äldre. Och ohälsa Psykisk hälsa hos äldre Och ohälsa Vilka är det vi möter? Äldre Psykisk ohälsa Två ingångar i området Äldre personer som utvecklar psykisk ohälsa En person med psykisk ohälsa som blir äldre Lite siffror

Läs mer

Hur många elever berörs av ett vinstförbud i skolan?

Hur många elever berörs av ett vinstförbud i skolan? Hur många elever berörs av ett vinstförbud i skolan? Frågan om ett eventuellt vinstförbud för privata aktörer i välfärden är en fråga som kommer att diskuteras under Socialdemokraternas partikongress den

Läs mer

Mäklarinsikt 2013:1 Uppsala län

Mäklarinsikt 2013:1 Uppsala län Uppsala län Mäklarinsikt 2013:1 Uppsala län Undersökningen genomfördes mellan den 20 februari och 17 mars 2013. Den skickades ut till samtliga medlemmar i Mäklarsamfundet och besvarades av 1 508 fastighetsmäklare.

Läs mer

En statistisk analys av personliga assistenters löne- och anställningsvillkor under perioden 2003-2005

En statistisk analys av personliga assistenters löne- och anställningsvillkor under perioden 2003-2005 Bilaga Dnr a06-1969 En statistisk analys av personliga assistenters löne- och anställningsvillkor under perioden 2003-2005 Från januari 2004 till oktober 2006 har antalet medlemmar som arbetar som personlig

Läs mer

Självskadeprojektet för VGR och Örebro

Självskadeprojektet för VGR och Örebro Självskadeprojektet för VGR och Örebro Projektansvarig Lise-Lotte Risö Bergerlind Projektledare Jerry Bergström VGR-Noden Bakgrund I en överenskommelse mellan Sveriges kommuner och landsting (SKL) och

Läs mer

Resultat. Politikerpanelen - Kommun. Demoskop 2012/2013

Resultat. Politikerpanelen - Kommun. Demoskop 2012/2013 Resultat Politikerpanelen - Kommun Demoskop 2012/2013 Om politikerpanelen Politikerpanelen är ett årligen återkommande instrument där Demoskop speglar utvecklingen i Sveriges kommuner, landsting och regioner

Läs mer

Spelet om hälsan. - vinst eller förlust?

Spelet om hälsan. - vinst eller förlust? Spelet om hälsan Vägval för neurosjukvården - vinst eller förlust? Landsting Sjukhus Aktuellt väntetidsläge Aktuellt väntetidsläge till neurologisk specialistsjukvård Väntetider i vården. SKLs hemsida.

Läs mer

Investeringsstöd till äldrebostäder

Investeringsstöd till äldrebostäder Dokumentets innehåll: Sid 1: Trendrapport från bidragets start Sid 2: Beviljade bidrag, svis på karta Sid 3: Detaljrapport från bidragets start Sid 4: Trendrapport senaste året Sid 5: Detaljrapport för

Läs mer

2 000 kronor per månad Svenskens vanligaste sparande. Undersökning av Länsförsäkringar

2 000 kronor per månad Svenskens vanligaste sparande. Undersökning av Länsförsäkringar kronor per månad Svenskens vanligaste sparande Undersökning av Länsförsäkringar Sammanfattning 1 (3) 46 procent av svenskarna sparar mindre än 1 000 kronor i månaden eller inget alls. 21 procent sparar

Läs mer

Bättre liv för sjuka äldre. Överenskommelsen 2013

Bättre liv för sjuka äldre. Överenskommelsen 2013 Bättre liv för sjuka äldre Överenskommelsen 2013 Vision Esther Esther ska uppleva trygghet och oberoende samt leva ett självständigt liv som förstärks av ett handlingskraftigt nätverk. Esther: Vet vart

Läs mer

Landstingsstyrelsen Kvalitet och patientsäkerhet

Landstingsstyrelsen Kvalitet och patientsäkerhet Landstingsstyrelsen Kvalitet och patientsäkerhet Krister Björkegren Patientsäkerhet Barometern 9 nov 2012 Trycksår 2008: Landstingets första trycksårsmätning - var femte patient har trycksår 2009-2012:

Läs mer

Rapport från Soliditet. Svenskarnas skulder hos Kronofogden April 2009

Rapport från Soliditet. Svenskarnas skulder hos Kronofogden April 2009 Rapport från Soliditet Svenskarnas skulder hos Kronofogden April 2009 Rapport från Soliditet: Svenskarnas skulder hos Kronofogden Studien i sammandrag: 360 941 personer har skuldsaldo hos Kronofogdemyndigheten.

Läs mer

Mäklarinsikt 2015:2 Blekinge län

Mäklarinsikt 2015:2 Blekinge län Blekinge län Mäklarinsikt 2015:2 Blekinge län Undersökningen genomfördes mellan den 25 februari och 20 mars 2014. Den skickades ut till samtliga medlemmar i Mäklarsamfundet och besvarades av 1033 fastighetsmäklare.

Läs mer

Mångfald och valfrihet för alla

Mångfald och valfrihet för alla Mångfald och valfrihet för alla Vårdval, tillgänglighet och jobbmöjligheter Skåne 1 Rätt att välja som patient Före maj 2009 kunde du få gå till annan vårdcentral än den som du bodde närmast men vårdcentralerna

Läs mer

Karies hos barn och ungdomar

Karies hos barn och ungdomar 2015-03-11 1(6) Avdelningen för utvärdering och analys Andreas Cederlund Andreas.cederlund@socialstyrelsen.se Artikelnummer 2015-3-20 Korrigerad 2015-04-07: Tabell 4, Andel kariesfria approximalt för region

Läs mer

Mäklarinsikt 2015:2 Skåne län

Mäklarinsikt 2015:2 Skåne län Skåne län Mäklarinsikt 2015:2 Skåne län Undersökningen genomfördes mellan den 25 februari och 20 mars 2014. Den skickades ut till samtliga medlemmar i Mäklarsamfundet och beades av 1033 fastighetsmäklare.

Läs mer

Mäklarinsikt 2015:1 Uppsala län

Mäklarinsikt 2015:1 Uppsala län Uppsala län Mäklarinsikt 2015:1 Uppsala län Undersökningen genomfördes mellan den 13 november och 2 december 2014. Den skickades ut till samtliga medlemmar i Mäklarsamfundet och beades av 1036 fastighetsmäklare.

Läs mer

PRESSINFORMATION. En jämförelse länen emellan visar signifikanta skillnader (över-, underrepresentationer) för följande län och drömmar:

PRESSINFORMATION. En jämförelse länen emellan visar signifikanta skillnader (över-, underrepresentationer) för följande län och drömmar: PRESSINFORMATION Bilaga 1 Visby, 22 november Drömbarometern Svenska folkets livsdrömmar - per län Utmärkande skillnader mellan Sveriges län Svenska folkets livsdrömmar skiljer sig mellan länen. Topplistorna

Läs mer

Kunskap till praktik. Utveckling av missbruks- och beroendevården

Kunskap till praktik. Utveckling av missbruks- och beroendevården Kunskap till praktik Utveckling av missbruks- och beroendevården Utveckling av missbruks- och beroendevården Kunskap till praktik är ett utvecklingsarbete som startade i maj 2008 inom Sveriges Kommuner

Läs mer

Starka tillsammans. Om undersökningen

Starka tillsammans. Om undersökningen Om undersökningen Fältperiod: 19-25 februari 2009 4126 riksrepresentativa svar från Kommunals medlemspanel Svarsfrekvens: 68,6% Datainsamling: Webbenkät med en påminnelse Viktning: Resultaten har viktats

Läs mer

Mäklarinsikt 2014:4 Blekinge län

Mäklarinsikt 2014:4 Blekinge län Blekinge län Mäklarinsikt 2014:4 Blekinge län Undersökningen genomfördes mellan den 9 och 29 september 2014. Den skickades ut till samtliga medlemmar i Mäklarsamfundet och beades av 1074 fastighetsmäklare.

Läs mer

Företagsamheten 2014 Västmanlands län

Företagsamheten 2014 Västmanlands län Företagsamheten 2014 Västmanlands län Medlemsföretaget Carolines kök, Nacka Västmanlands län 2 Innehåll 1. Inledning... 3 2. Sammanfattning Västmanlands län... 4 3. Företagsamheten... 5 Företagsamma unga...

Läs mer

Flera når långt. GÄVLEBORG Kortast väntetid vid ändtarmscancer. DALARNA Kortast väntetid vid lungcancer

Flera når långt. GÄVLEBORG Kortast väntetid vid ändtarmscancer. DALARNA Kortast väntetid vid lungcancer Cancerkartan Sverige På kommande sidor redovisar vi en bild av hur väl landstingen uppfyller de mål för processer som är satta i de nationella riktlinjerna för bröst-, lung-, tjock- och ändtarmscancer

Läs mer

Stöd till införandet av nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder

Stöd till införandet av nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder Stöd till införandet av nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder Rubrik Irene Nilsson Carlsson 2013-11-22 Huvuddragen i riktlinjerna De nationella riktlinjerna 2013-11-22 3 Varför riktlinjer

Läs mer

Företagarnas Entreprenörsindex 2013

Företagarnas Entreprenörsindex 2013 LÄTT ATT STARTA - SVÅRT ATT VÄXA Företagarnas Entreprenörsindex 2013 Rapport Februari 2013 Innehåll Sammanfattning... 3 Inledning... 3 Så gjordes Entreprenörsindex... 4 Högre Entreprenörsindex sedan 2004,men

Läs mer

mot strategisk nivå Polisens chefs- och ledarcenter

mot strategisk nivå Polisens chefs- och ledarcenter POLISENS CHEFsförsörjningSPROGRAM mot strategisk nivå Polisens chefs- och ledarcenter Polisens uppdrag är att minska brottslig heten och öka tryggheten. Genom vårt brotts före byggande arbete ska vi medverka

Läs mer

Mäklarinsikt 2014:4 Stockholms län

Mäklarinsikt 2014:4 Stockholms län Stockholms län Mäklarinsikt 2014:4 Stockholms län Undersökningen genomfördes mellan den 9 och 29 september 2014. Den skickades ut till samtliga medlemmar i Mäklarsamfundet och beades av 1074 fastighetsmäklare.

Läs mer

Olika vård beroende på var i Sverige man bor

Olika vård beroende på var i Sverige man bor Olika vård beroende på var i Sverige man bor Information om och behandling av Parkinsons sjukdom i Sverige April 2011 1 Förord Under hösten 2010 genomförde Parkinsonförbundet en enkätundersökning för att

Läs mer

Pressmeddelande 2010-01-04

Pressmeddelande 2010-01-04 Pressmeddelande 2010-01-04 Dags för nya vanor: Var femte anställd i Stockholms län har högt blodtryck I början på året satsar många på att förändra sina levnadsvanor och det kan behövas. Nästan var femte

Läs mer

Sjuklöneperioden år 2005 kvartal 1 3

Sjuklöneperioden år 2005 kvartal 1 3 Sjuklöneperioden år 2005 kvartal 1 3 Statistiken över sjuklöneperioden bygger på ett urval av arbetsgivare och deras utbetalningar av sjuklön till sina anställda under sjuklöneperioden. Insamlig sker kvartalsvis

Läs mer

Nystartsjobben en sammanställning av de första tolv veckorna. 28 mars 2007

Nystartsjobben en sammanställning av de första tolv veckorna. 28 mars 2007 Nystartsjobben en sammanställning av de första tolv veckorna. 28 mars 2007 www.nystartsjobb.se Nystartsjobben Nystartsjobben infördes den 1 januari 2007. Syftet med nystartsjobben är att stimulera arbetsgivare

Läs mer

NEPI - Stiftelsen nätverk för läkemedelsepidemiologi

NEPI - Stiftelsen nätverk för läkemedelsepidemiologi Statistik över NOAK (nya orala antikoagulantia) t o m februari 213. Källa: Läkemedelsregistret vid Socialstyrelsen. Användningen av dabigatran (Pradaxa) för prevention av stroke och artärembolism hos vuxna

Läs mer

PRESSMEDDELANDE 2014-10-22

PRESSMEDDELANDE 2014-10-22 PRESSMEDDELANDE 2014-10-22 Vismas Affärsbarometer hösten 2014: Optimistisk trend i landets små och medelstora företag Hälften av de mindre företagen i Sverige räknar med ökad försäljning det kommande halvåret.

Läs mer

Mäklarinsikt 2014:4 Uppsala län

Mäklarinsikt 2014:4 Uppsala län Uppsala län Mäklarinsikt 2014:4 Uppsala län Undersökningen genomfördes mellan den 9 och 29 september 2014. Den skickades ut till samtliga medlemmar i Mäklarsamfundet och beades av 1074 fastighetsmäklare.

Läs mer

Video- och distansmöten. Norrbottens läns landsting Webbenkät till användare December 2012

Video- och distansmöten. Norrbottens läns landsting Webbenkät till användare December 2012 Video- och distansmöten Norrbottens läns landsting Webbenkät till användare December 2012 1 Om undersökningen 2 Om undersökningen Syftet med undersökningen är att mäta åsikter om videomöten hos användare

Läs mer

Video- och distansmöten. Landstinget Jönköpings län Webbenkät till användare December 2012

Video- och distansmöten. Landstinget Jönköpings län Webbenkät till användare December 2012 Video- och distansmöten Landstinget Jönköpings län Webbenkät till användare December 2012 1 Om undersökningen 2 Om undersökningen Syftet med undersökningen är att mäta åsikter om videomöten hos användare

Läs mer

Företagsamheten 2014 Dalarnas län

Företagsamheten 2014 Dalarnas län Företagsamheten 2014 Dalarnas län Medlemsföretaget Carolines kök, Nacka Dalarnas län 2 Innehåll 1. Inledning... 3 2. Sammanfattning Dalarnas län... 4 3. Företagsamheten... 5 Företagsamma unga... 5 Kvinnors

Läs mer

Makularegistret. Årsrapport för 2009.

Makularegistret. Årsrapport för 2009. Makularegistret. Årsrapport för 2009. Ingrid Johansson och Per Törnquist september 2010. Bakgrund och syfte: Makularegistret är ett nationellt kvalitetsregister för uppföljning av behandlingen av exsudativa

Läs mer

Video- och distansmöten. Landstinget i Västmanland Webbenkät till användare December 2012

Video- och distansmöten. Landstinget i Västmanland Webbenkät till användare December 2012 Video- och distansmöten Landstinget i Västmanland Webbenkät till användare December 2012 1 Om undersökningen 2 Om undersökningen Syftet med undersökningen är att mäta åsikter om videomöten hos användare

Läs mer

Kartläggning. Rehabilitering för personer med traumatisk hjärnskada

Kartläggning. Rehabilitering för personer med traumatisk hjärnskada Kartläggning Rehabilitering för personer med traumatisk hjärnskada Syfte Att beskriva landstingens rehabilitering för personer med traumatisk hjärnskada, för att därigenom bidra till lokalt, regionalt

Läs mer

Rapport från utredningstjänsten ARBETSGIVARAVGIFTER UNGA

Rapport från utredningstjänsten ARBETSGIVARAVGIFTER UNGA 2014-06-24 Dnr 2014:1011 Rapport från utredningstjänsten ARBETSGIVARAVGIFTER UNGA Hur påverkas uttaget av arbetsgivaravgifter inom sektorn callcenter om de nedsatta avgifterna för unga slopas? Redovisning

Läs mer

Bättre flöde i vården Ett nationellt projekt för ökad tillgänglighet, patientsäkerhet, vårdkvalitet och effektivitet

Bättre flöde i vården Ett nationellt projekt för ökad tillgänglighet, patientsäkerhet, vårdkvalitet och effektivitet Information om Bättre flöde i vården Ett nationellt projekt för ökad tillgänglighet, patientsäkerhet, vårdkvalitet och effektivitet Varför ett nationellt projekt? Det finns många goda skäl att tillsammans

Läs mer

Sjukfrånvaro i offentlig och privat vård 2009. Hela Sverige

Sjukfrånvaro i offentlig och privat vård 2009. Hela Sverige Sjukfrånvaro i offentlig och privat vård 2009 Hela Sverige Fakta om analysen Analysen bygger på statistik för 2009 från SCB, för sjukfrånvaron i privat och offentlig vård, för sjukperioderna 15-89 dagar

Läs mer

Anders Ekholm vvd www.iffs.se

Anders Ekholm vvd www.iffs.se Anders Ekholm vvd www.iffs.se Antal Antal döda i olika åldrar, Sverige 1751-2110 Källa: Human Mortality Database. University of California, Berkeley (USA), and Max Planck Institute for Demographic Research

Läs mer

2013-02-08. Företagsamheten 2013. Örebro län

2013-02-08. Företagsamheten 2013. Örebro län 2013-02-08 Företagsamheten 2013 Örebro län Örebro län 2 Innehåll 1. Inledning... 3 2. Sammanfattning Örebro län... 4 3. Företagsamheten... 5 Företagsamma unga... 5 Kvinnors företagsamhet... 5 Historisk

Läs mer

Antibiotikastatistikkvartalsrapport

Antibiotikastatistikkvartalsrapport 1 Antibiotikastatistikkvartalsrapport 4 2013 Rapporten inkluderar årsstatistik för 2013. 2014-01-24 2 Bilder 4-13 redovisar statistik för antibiotika försålt på recept 2014-01-24 jan-06 mar-06 maj-06 jul-06

Läs mer

Svar har också lämnats av 2000 hemtjänstverksamheter, motsvarande 87 procent av hemtjänsterna som tog emot enkäten

Svar har också lämnats av 2000 hemtjänstverksamheter, motsvarande 87 procent av hemtjänsterna som tog emot enkäten Äldreguiden 2013 Totalt har 97 procent (312 av 321) av kommunerna och stadsdelarna i Stockholm, Göteborg och Malmö deltagit i kommun- och enhetsundersökningen som levererar uppgifter till Äldreguiden.

Läs mer

Mäklarinsikt 2015:3 Uppsala län

Mäklarinsikt 2015:3 Uppsala län Uppsala län Mäklarinsikt 2015:3 Uppsala län Undersökningen genomfördes mellan den 18 maj och 5 juni 2015. Den skickades ut till samtliga medlemmar i Mäklarsamfundet och beades av 860 fastighetsmäklare.

Läs mer

Företagsamheten 2014 Hallands län

Företagsamheten 2014 Hallands län Företagsamheten 2014 s län Medlemsföretaget Carolines kök, Nacka s län 2 Innehåll 1. Inledning... 3 2. Sammanfattning s län... 4 3. Företagsamheten... 5 Företagsamma unga... 5 Kvinnors företagsamhet...

Läs mer

Länsstyrelsernas redovisning av insatser för fisketillsyn 2013

Länsstyrelsernas redovisning av insatser för fisketillsyn 2013 1/5 PM Datum Dnr Mottagare 2014-12-05 586-14 Länsstyrelserna Handläggare Direkt Stig Thörnqvist 010-698 62 65 Avdelningen för Fiskförvaltning stig.thornqvist@havochvatten.se Länsstyrelsernas redovisning

Läs mer

2010-03-25 Vårt dnr 09/5304 Överenskommelse mellan kommunerna och landstinget i Sörmlands län och Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) om stöd till ett långsiktigt förbättringsarbete för de mest sjuka

Läs mer

Tabell 1:8. Total utlåning efter län. Antal i 1000-tal.

Tabell 1:8. Total utlåning efter län. Antal i 1000-tal. Tabell 1:8. Total utlåning efter län. i 1000-tal. Andel utlån av samtliga utlån (%) Utlån till verks. där reg. ej sker Fjärrlån Inlånade Utlånade Riket 69 892 58 462 11 430 83,6 16,4 3 394 419 384 Skåne

Läs mer

Sveriges Kommuner och Landsting. Felix Krause Sonja Pagrotsky

Sveriges Kommuner och Landsting. Felix Krause Sonja Pagrotsky Sveriges Kommuner och Landsting Felix Krause Sonja Pagrotsky Agenda Uppvärmning Intressebevakning 2014 års nyckeltal Aktuella projekt Uppvärmning SKL:s organisation Vad heter SKL:s ordförande och vd? Landsting

Läs mer

Vad blev det för pension i Sveriges län och regioner år 2014?

Vad blev det för pension i Sveriges län och regioner år 2014? Vad blev det för pension i Sveriges län och regioner år 2014? S12262 14-03 Inledning I denna rapport har vi brutit ned resultatet från Folksams rapport Vad blev det pension 2014? på landets län och regioner.

Läs mer

BUSA. Behandlingsuppföljning av säkerställd ADHD

BUSA. Behandlingsuppföljning av säkerställd ADHD BUSA Behandlingsuppföljning av säkerställd ADHD Vad är rimligt att monitorera? Det vi vet är verksamt i behandling Det vården själv anser viktigt Det som mäster förändring Vilka ska vara med och vilka

Läs mer

Småföretagen + högskolan. =en outnyttjad potential?

Småföretagen + högskolan. =en outnyttjad potential? Småföretagen + högskolan =en outnyttjad potential? Rapport från Företagarna mars 2011 Innehåll Sammanfattning... 3 Så gjordes undersökningen... 4 Få småföretag har kontakt med högskolan... 4 Östergötland

Läs mer

Blekinge Antal vårdade per år Antal vårdade per 100 000 barn och år Pojkar Flickor Totalt Pojkar Flickor Totalt 1. Transportolycksfall med fordon

Blekinge Antal vårdade per år Antal vårdade per 100 000 barn och år Pojkar Flickor Totalt Pojkar Flickor Totalt 1. Transportolycksfall med fordon Appendix 2 till rapporten Statistik över skador bland barn i Sverige avsiktliga och oavsiktliga. Socialstyrelsen, Epidemiologiskt Centrum, februari 2007 Barn, 0-17 år, som vårdats inskrivna på sjukhus

Läs mer

Socialstyrelsens patientregister för f

Socialstyrelsens patientregister för f Socialstyrelsens patientregister för f tvångsv ngsvård vad säger s det oss? Herman Holm Emma Björkenstam Svenska Psykiatrikongressen, 14 mars Bakgrund 1 januari 1992: Lagen (1991:1128) om psykiatrisk tvångsvård

Läs mer

Video- och distansmöten. Webbenkät till beslutsfattare December 2012

Video- och distansmöten. Webbenkät till beslutsfattare December 2012 Video- och distansmöten Webbenkät till beslutsfattare December 2012 1 Om undersökningen 2 Om undersökningen Syftet med undersökningen är att mäta åsikter hos beslutsfattare dvs. personer med ansvar för

Läs mer

Kartläggning av stöd till anhöriga vid geriatriska kliniker 2013 Sigtuna 10 april 2014

Kartläggning av stöd till anhöriga vid geriatriska kliniker 2013 Sigtuna 10 april 2014 Kartläggning av stöd till anhöriga vid geriatriska kliniker 2013 Sigtuna 10 april 2014 Lennart Magnusson, verksamhetschef Länssamordnarna för anhörigstöd i Norrland Stöd till anhöriga Kliniker Erbjuds

Läs mer

Definitioner på glesbygd

Definitioner på glesbygd Sjukvård i glesbygd Definitioner på glesbygd Ställen där man får EU medel för att dra bredband. SCB allt som ej är tätort (max 200m mellan husen och mer än 200 inv) Glesbygdsverket, tätort >3000 inv, landsbygd

Läs mer

Miljöteknikföretag i Gävleborg

Miljöteknikföretag i Gävleborg Miljöteknikföretag i Gävleborg All data som ligger till grund för presentationen är hämtad från Vinnovas analys VA 2013:06, Företag inom miljötekniksektorn 2007-2011. (2014 har Green Business Region definierat

Läs mer

SMHI/SGI-seminarium. Länsstyrelsernas möjliga samarbetsområden inom klimatanpassning. Anpassning till förändrat klimat Malmö den 20-21 april 2010

SMHI/SGI-seminarium. Länsstyrelsernas möjliga samarbetsområden inom klimatanpassning. Anpassning till förändrat klimat Malmö den 20-21 april 2010 SMHI/SGI-seminarium Anpassning till förändrat klimat Malmö den 20-21 april 2010 Länsstyrelsernas nätverk om klimatanpassning Diskussion och workshop om framtida samarbetsområden Klimatanpassningssamordnarnas

Läs mer

Stora upphandlingar. och små företag. Rapport från Företagarna januari 2011

Stora upphandlingar. och små företag. Rapport från Företagarna januari 2011 Stora upphandlingar och små företag Rapport från Företagarna januari 2011 Innehållsförteckning Inledning... 2 Små företag hindras av stora upphandlingar... 2 Skillnader mellan företagsstorlekar... 3 Länsvisa

Läs mer

Villainbrott En statistisk kortanalys. Brottsförebyggande rådet

Villainbrott En statistisk kortanalys. Brottsförebyggande rådet Brottsförebyggande rådet Villainbrott En statistisk kortanalys Villainbrott En statistisk kortanalys Villainbrotten har ökat med 25 procent under den senaste treårsperioden jämfört med föregående tre

Läs mer

Rapport antibiotikaförskrivning till och med kvartal 2 2014. Regionala Strama Västra Götalandsregionen

Rapport antibiotikaförskrivning till och med kvartal 2 2014. Regionala Strama Västra Götalandsregionen Rapport antibiotikaförskrivning till och med kvartal 2 2014 Regionala Strama Västra Götalandsregionen Sammanfattning Västra Götalandsregionen: Antalet antibiotikarecept förskrivna till invånare i VGR har

Läs mer

Mäklarinsikt 2014:4 Skåne län

Mäklarinsikt 2014:4 Skåne län Skåne län Mäklarinsikt 2014:4 Skåne län Undersökningen genomfördes mellan den 9 och 29 september 2014. Den skickades ut till samtliga medlemmar i Mäklarsamfundet och beades av 1074 fastighetsmäklare. I

Läs mer

Influensarapport för vecka 49, 2014 Denna rapport publicerades den 11 december 2014 och redovisar influensaläget vecka 49 (1-7/12).

Influensarapport för vecka 49, 2014 Denna rapport publicerades den 11 december 2014 och redovisar influensaläget vecka 49 (1-7/12). rapport för 49, 2014 Denna rapport publicerades den 11 december 2014 och redovisar influensaläget 49 (1-7/12). Innehållsförteckning Sammanfattning... 2 Vad visar övervakningssystemen?... 2 Lägesbeskrivning...

Läs mer

Så sparar vi till barnen Rapport från Länsförsäkringar januari 2011

Så sparar vi till barnen Rapport från Länsförsäkringar januari 2011 Så sparar vi till barnen Rapport från Länsförsäkringar januari 2011 Sammanfattning 17 procent av föräldrar med barn under 18 år sparar inte till sina barn. Vilket innebär att det är något fler som sparar

Läs mer