VÅRDPROGRAM för LARO- behandling (läkemedelsassisterad rehabilitering av opiatberoende)

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "VÅRDPROGRAM för LARO- behandling (läkemedelsassisterad rehabilitering av opiatberoende)"

Transkript

1 VÅRDPROGRAM för LARO- behandling (läkemedelsassisterad rehabilitering av opiatberoende) s Opiatmottagning Universitetssjukhuset i Örebro ingång P, våning 3 Materialet insamlat av: Lena Eriksson, programansvarig Gunnel Ihrstedt, ställföreträdande öppenvårdschef i Örebro län Innehållet medicinskt granskat av: Spyridon Kilaidakis Chefsöverläkare.. Vårdprogrammet reviderat och godkänt för tillämpning av: Tommy Strandberg Verksamhetschef i Örebro län.. Post Box 1613, Örebro Besök Södra Grevroseng, Örebro

2 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Sidan av 19 Sidan 1. Inledning/fakta 3 1. symtom vid opiatpåverkan vanliga symtom vid opiatabstinens 3. Klassificeringsinstrument 4.1 Missbruk 4. Beroende enligt DSM IV 4 3. Kort historik 4 4. Opiatmottagningen Definition av begreppet vårdprogram 6 4. Målsättning Bemanning Tillgänglighet Kostnad 9 5. Genomförande Ansökan om behandling 9 5. Remissförfarande Intagningskriterier Kontraindikationer Utredning inför läkemedelsassisterad behandling Vårdplanering inför behandlingsstart Sysselsättning Sjukskrivning Provtagning Vårdplan Insättning och inställning av läkemedel Dosjustering Hemdos Återfall sidomissbruk Ofrivillig utskrivning Vård hos andra vårdgivare Övriga insatser Vaccination Graviditet Sex och samlevnad Terapi enskilt samt i grupp Hembesök Utredning på anstalt Om patienten blir frihetsberövad Körkort Anmälningsskyldighet barn Anmälningsskyldighet vapen Anmälningsskyldighet körkort Utsättning av LARO-behandling LARO-register 18 Referenslista 19

3 Sidan 3 av Inledning/fakta Opiatberoende är en livshotande sjukdom som mestadels drabbar unga människor. Vanliga följdsjukdomar till missbruket är bl.a. hepatit, HIV och endokardit, som i sig kan vara livshotande tillstånd och skall adderas till hög risk för dödlighet p g a överdos som alltid föreligger vid ett heroinberoende Opiater härstammar från opiumvallmon och i naturlig form förekommer opium, morfin och kodein. Heroin är en halvsyntetisk substans som utvinns ur morfin. Gemensamt för dessa preparat är att de ger ett snabbt rus och är kortidsverkande. För heroinet handlar det om minuter. Heroinet framställdes från början för att bota morfinmissbrukare men tyvärr visade det sig att heroinet var ännu mer beroendeframkallande De helsyntetiska preparaten, opioider, dit bl a metadon och buprenorfin hör är långtidsverkande, de ger ett rus som är mindre framträdande, halveringstiden är längre vilket innebär att de ger en mer långvarig effekt (Kakko 011). Abstinensen träder inte in så fort. I kroppen finns Endorfiner vilka är kroppsegna (endogena) ämnen, gemensamt med övriga opiater/opioider är att de binder sig till opioidreceptorerna i hjärnan (Kakko 011). 1. Symtom vid opiatpåverkan Kroppen Små pupiller, hängande ögonlock Långsam motorik, sluddrigt tal Hopsjunkenhet, svårt att stå upprätt Sänkt blodtryck, långsam puls Illamående, kräkningar Påverkan på andningen kan vara livshotande Psykiskt Eufori, kraftigt lyckorus Bedövning, kraftigt sänkt smärtkänslighet Likgiltighet eller sömnighet medvetslöshet Kontaktsvårigheter. 1.3 Vanliga symtom vid opiatabstinens Ökat tårflöde, rinnande näsa Gäspningar Muskelvärk Vidgade pupiller, gåshud eller svettning Diarré Illamående, kräkningar Sömnsvårigheter Feber

4 Sidan 4 av 19. Klassificeringsinstrument De två instrument som idag används då vid diagnostiseringen missbruk eller beroende är ICD 10 (WHO, 199) och DSM IV (APA. 000). Definitionen av beroendesjukdomar kommer att förändras i nya DSM V som kommer inom kort..1 Missbruk enligt DSM IV, kod opiatmissbruk enligt ICD 10 F11:1 Ett substansbruk som leder till en kliniskt signifikant funktionsnedsättning eller lidande vilket uppfylls av minst ett av följande kriterier under ett år; Upprepat substansbruk som leder till att personen misslyckas med att fullgöra sina skyldigheter på arbetet, i skolan eller i hemmet Upprepat substansbruk i situationer där det medför betydande risker för fysisk skada Upprepade substansrelaterade problem med rättvisan Fortsatt substansbruk trots ständiga eller återkommande problem av social eller mellanmänsklig natur orsakade av eller förstärkta av substanseffekten.. Beroende enligt DSM IV, kod opiatberoende enligt ICD 10 F11: Ett substansbruk som leder till klinisk signifikant funktionsnedsättning eller lidande, vilket uppfylls av minst tre av följande kriterier; Toleransutveckling - antingen behov av ökad mängd av en substans för att uppnå samma effekt eller minskad effekt vid användandet av samma mängd Abstinens abstinenssymtom som är karaktäristiska för substansen eller att intag av samma/liknande substans intas i syfte att lindra eller undvika abstinenssymtom Substansen används i större mängd eller undre längre perioder än vad som avsågs Varaktig önskan om eller misslyckade försök att begränsa eller kontrollera substansbruket Mycket tid ägnas till att få tag på substansen Viktiga sociala aktiviteter, yrkes- eller fritidsaktiviteter överges/minskas Bruket av substansen fortsätter trots vetskapen om risken för fysiska och psykiska skador. 3. Kort historik Behandling av opiatberoende personer påbörjades i USA på 60-talet. Straxt efteråt i mitten på 60-talet startades en svensk försöksverksamhet, som kom att bli Europas första metadonprogram, på Ulleråkers sjukhus i Uppsala (Johnsson 005). Under den här tiden fanns det ett starkt motstånd till behandlingen. Inte förrän i slutet av 80-talet blev metadonbehandlingen mer accepterad. Detta berodde dels på att Uppsala kunde uppvisa goda resultat från sin verksamhet men också på att spridningen av HIV tog fart bland heroinmissbrukarna. Rädslan för smittspridningen var under den här perioden stor hos hela befolkningen. Buprenorfinet utvecklades på 70-talet som smärtstillande medel, då som nu gick det under namnet Temgesic. Det forskarna även upptäckte var att buprenorfin i högre doser kunde användas som långtidsbehandling av heroinberoende personer på samma sätt som man använder metadon. Buprenorfin i högre styrkor gick under namnet Subutex och godkändes i Sverige 1999 (Johnsson 005). I början ansåg Subutex passa bättre till patienter som inte kommit så långt in i sin missbrukskarriär.

5 Sidan 5 av 19 Kravet för behandling med metadon hade tidigare varit fyra års dokumenterat opiatberoende, då Subutex introducerades i Sverige omfattades det inte till en början av Socialstyrelsens regler för underhållsbehandling med metadon, efterfrågan var stor och förskrivningen ökade snabbt (a.a). Senare kom även Subutex behandlingen att omfattas av Socialstyrelsens föreskrifter, till en början gällde två års dokumenterat opiatberoende och från 009 då gällande föreskrifter senast ändrades gäller minst ett års dokumenterat opiatberoende för både metadon och buprenorfin. Örebro län I slutet av 1990-talet och under de första åren på 000-talet ökade heroinmissbruket i Örebro län markant. Antalet missbrukare uppskattades uppgå till mellan år 00 enligt en gemensam skattning genomförd av polis och. Vid denna tidpunkt var benägenheten låg hos heroinmissbrukarna att söka vård p g a att det då inte fanns några specifika, evidensbaserade och långsiktiga behandlingsmetoder i länet. Det som kunde erbjudas inom hälso- och sjukvården var livsuppehållande insatser och avgränsade avgiftningar vid akuta livshotande tillstånd. I övrigt hänvisades heroinmissbrukarna till den psykosociala behandlingen som erbjöds missbrukare generellt inom socialtjänsten. Med ovanstående omständigheter som utgångspunkt så blev det mycket intressant att ta del av den behandlingsforskning avseende heroinmissbrukare som genomfördes i Stockholm vid inledningen av 000-talet. Forskningserfarenheterna visade att ett gott behandlingsresultat kunde uppnås om heroinmissbrukare samtidigt erbjöds en kombination av ett läkemedel innehållande buprenorfin och strukturerade psykosociala behandlingsinsatser. Dödligheten i gruppen sjönk, andelen som kvarstannande i behandling blev oanat hög och inte minst uppnåddes mycket goda resultat avseende drogfrihet och resocialisering för de patienter som erbjudits behandlingen. Med erfarenheterna som forskningen i Stockholm visat, som bakgrund, kom i Örebro senhösten 00 att erbjuda heroinmissbrukarna i Örebro län tillgång till liknande behandling. Behandlingsmetoden blev nationellt döpt till LARO-behandling, Läkemedelsassisterad rehabilitering av opiatberoende. Verksamheten startade upp i mindre skala, max 15 patienter och drevs inledningsvis i projektform. Redan efter ett drygt år permanentades verksamheten och s Opiatmottagning etablerades med uppdraget att erbjuda upp till 60 patienter möjlighet till behandling (behandlingen blev mycket efterfrågad med långa köer som följd, en fyrdubbling av kapaciteten var nödvändig när verksamheten skulle permanentas). 4. Opiatmottagningen Opiatmottagningens som är belägen på Universitetssjukhuset har i uppdrag att erbjuda specialiserad vård till personer bosatta i Örebro län vilka har ett dokumenterat opiatberoende. Målgruppen är personer från 0 år och uppåt som uppfyller kriterierna för läkemedelsassisterad behandling enligt Socialstyrelsens föreskrifter, (SOSFS 009:7). Den kliniska tillämpningen av vårdprogrammet regleras i övrigt av HSL (hälso- och sjukvårdslagen) samt rutiner och riktlinjer som gäller generellt i.

6 Sidan 6 av 19 Opiatmottagningen i Örebro kan även ta emot patienter, som uppfyller ovanstående kriterier, från övriga landet under förutsättning att patientens hemlandsting utfärdar en specialistremiss. Beslut om verkställighet av vårdbegäran för personer som inte är bosatta i länet fattas av verksamhetschef och chefsöverläkare i samråd. 4.1 Definition av begreppet vårdprogram Ett vårdprogram beskriver vårdens kliniska arbete inom ett visst problemområde för en bestämd patientgrupp. Ett vårdprogram bör kunna hänvisa till den källa varifrån programmet hämtat sina utgångspunkter och sin inriktning. För innevarande vårdprogram som avser läkemedelsassisterad rehabilitering av opiatberoende utgör Socialstyrelsens föreskrifter (SOSFS 009:7) huvuddokumentet. 4. Målsättning Målet med behandlingen är att erbjuda patienten ökade förutsättningar till att uppnå ett drogfritt icke kriminellt liv samt en god psykisk och fysisk hälsa. Vår målsättning är att ge alla patienter ett gott bemötande, hög tillgänglighet och en god och medicinskt säker vård. Behandlingen skall vara individuellt anpassad och för varje patient upprättas en vårdplan som följs upp och uppdateras kontinuerligt. Ur ett samhällsperspektiv är det av central betydelse att behandlingen sker på ett tryggt och medicinskt säkert sätt. Regler och riktlinjer är utformade så att riskerna för en felanvändning/ett läckage undviks/minimeras. Det råder delade meningar om huruvida läkemedelsassisterad behandling vid opiatberoende skall ses som en livslång behandling eller inte, synen på detta har även svängt över tid. Opiatmottagningen i Örebro ser behandlingen som övergående d v s målet är att flertalet patienter skall klara ett drogfritt liv utan underhållsbehandling. En del patienter kommer dock att behöva underhållsbehandling under lång tid eventuellt livslångt. Behovet av behandling anpassas individuellt till varje patient I enlighet med Läkemedelsverkets rekommendation används läkemedlet Suboxone som förstahandspreparat. Vid avsteg från rekommendationen skall skälen till detta medicinskt motiveras och tydligt dokumenteras i såväl journal som patientens individuella vårdplan. 4.3 Bemanning Vårdprogrammet bygger på ett nära samarbete mellan vid mottagningen verksamma professioner, övriga samhälliga aktörer och patient. När utbudet av LARO behandling i länet breddades i början av 000- talet och då första författningen som reglerade behandlingen utkom år 004 föreskrevs en i princip obligatorisk närvara av socialtjänst i samband med inskrivning, upprättandet av vårdplaner och behandlingsuppföljningar i programmet. Vid revideringen av författningen år 009 nedtonades kravet på närvaro från socialtjänst. Vilket i praktiken har inneburit att kompensatoriska resurser för de psykosociala insatserna har fått inrättats i Opiatmottagningen.

7 Sidan 7 av 19 Läkare, specialist i beroendepsykiatri 100 % Programansvarig sjuksköterska 5 % Sjuksköterska 375 % Psykolog 75 % Kurator 50 % Läkarsekreterare 50 % Administrativt stöd/ledning från stab 50 % Tillgång till arbetsterapeut för funktionsbedömningar finns som gemensam resurs inom. Läkare Läkarens roll i programmet är att leda och samordna utrednings- och behandlingsarbetet. Vidare är läkaren den som är medicinskt slutansvarig för programmets genomförande på såväl organisatorisk som individnivå. Den för Opiatmottagningen medicinskt ledningsansvarige läkaren är den person som värderar/bedömer insamlat utredningsmaterial och därefter tar det avgörande beslutet om patienten uppfyller de kriterier som gäller för tillträdet till behandlingen samt i övrigt lever under sådana omständigheter att en medicinskt säker behandling kan genomföras. Sjuksköterska På opiatmottagningen är det sjuksköterskan som har den tätaste patientkontakten. Patienterna kommer dagligen till mottagningen de första 6 månaderna av behandlingen. Varje sjuksköterska har ansvar för ett visst antal patienter. Förutom sedvanliga arbetsuppgifter såsom provtagning, medicindelning, ansvarar sjuksköterskan för; Att kontinuerligt observera och bedöma patientens psykiska och fysiska mående Motivations-, stöd- och återfallspreventiva samtal Upprättandet av vårdplaner Sammankalla till vårdlag, tillsammans med kurator för koordinera kontakterna med vårdgrannar och anhöriga Förbereder inför ronder Dokumentation i patientjournalen Registrera i LARO- registret Läkemedelshantering, se till att det finns aktuella recept, beställningar/returer från/till apotek, mottagande av läkemedel samt kontrollräkning av befintligt förråd. Att allt läkemedel hanteras på ett säkert sätt Psykolog Opiatmottagningen utgår ifrån en helhetssyn på patienten. Vilket innebär en ambition att samtidigt möta upp med åtgärder/behandlingsinsatser utifrån kroppsliga, själsliga och sociala funktionsnedsättningar vilka uppmärksammas under behandlingstiden. Psykologens roll i programmet är att utgöra sakkunnig vid utredning, bedömning/ diagnostisering och behandling av patienter med problemställningar inom det psykologiska/psykiatriska arbetsfältet.

8 Sidan 8 av 19 Vårdprogrammet föreskriver att patienten efter två månaders följsamhet i behandlingen skall erbjudas möjlighet att träffa mottagningens psykolog för -3 bedömningssamtal. Avsikten med dessa samtal är att bedöma om behov föreligger för att genomföra en psykologisk utredning, om behov/önskemål finns av en psykoterapeutisk intervention eller om indikation föreligger för andra insatser där psykologens kompetens är efterfrågad (exempelvis kompletterande insatser för att fastställa diagnos, avgränsad samtals intervention för återfallsprevention etc.). Krissamtal, återfallsprevention, gruppbehandling, familjesamtal/familjeterapi samt ansvar för att psykoterapi erbjuds i samband med utsättning av det läkemedel som utgör heroinsurrogat (kan pågå upp till tre år efter utsättning) är andra uppdrag för psykologen i programmet. Ett annat centralt uppdrag för psykologen i Opiatmottagningen är att utföra s.k. breda psykologiska utredningar. Vid en bred utredning fokuseras neuropsykologiska funktioner, personlighetsproblematik, begåvningsprofil samt psykologiska/psykiatriska faktorer i övrigt som kan ha betydelse för möjligheterna till ett framgångsrikt rehabiliteringsarbete. Utredningen inleds med att patient och psykolog träffas vid ett par tillfällen för att samtala kring de erfarenheter/svårigheter som patienten har upplevt tidigare under sitt liv och hur omständigheterna i livet i dagsläget ser ut. Patienten informeras utredningen innebär och förutsätter. Vidare tillfrågas patienten om medgivande för kontakt med närstående och/eller andra vårdinrättningar (tillgång till tidigare genomförda psykologutredningar om sådana finns) för inhämtande information. Utredningsresultatet utgör en mycket viktig del i framtagandet av den långsiktiga behandlingsplanen för patienter och då inte minst när neuropsykologiska och/eller begåvningsmässiga funktionshinder upptäcks. Utredningsresultaten ger möjlighet till planering av rehabiliteringsinsatser mot mera realistiska livsmål. Kurator Kurator utgör sakkunnig i socialt behandlingsarbete vilket förutom direkt patientarbete innefattar råd och stöd till övrig personal i sociala frågor. En del av det sociala behandlingsarbetet i programmet utgörs av att tillsammans med sjuksköterska initiera, koordinera och delta i vårdlagsplaneringsmöten med patient och i ärendet aktuella aktörer såsom exempelvis: socialtjänst, arbetsförmedling, kriminalvård, försäkringskassa med flera t ex frivilligorganisationer. På opiatmottagnigen är det oftast kuratorn som har den inledande kontakten med nya sökande till programmet. Se under rubrik remissförfarande. Läkarsekreterare/administratör Läkarsekreteraren är ofta den person som patienten först träffar, vilket innebär mottagningens ansikte utåt. Läkarsekreteraren ansvarar för större delen av mottagningens administrativa uppgifter samt bemannar receptionen under mottagningens öppettider. Ansvarar vidare för delar av journalföring, remissvar, till viss del personalens tidböcker. Beställer förråd samt ett flertal andra delar som är oumbärliga för att mottagningen ska fungera.

9 Sidan 9 av Tillgänglighet Opiatmottagningens öppettider är vardagar mellan kl. 07: , samt endag per vecka till kl 18:00. På helger har mottagningen öppet mellan kl 10:00 14:00 för medicindelning dels till de patienter som är under sina första 6 månader i behandling samt dels för de patienter som av olika skäl fått sina hemdoser indragna. Samtliga besök är bokade i förväg, vi använder oss inte av drop in tider. 4.5 Kostnad Varje patient bekostar själv sin behandling upp till högkostnadsskyddet samt kostnaden för sina läkemedel upp till frikort. Vid uteblivna besök debiteras besökskostnad. Sökande till programmet som inte har egen inkomst ombeds kontakta socialtjänst för att ansöka om försörjningsstöd. 5. Genomförande 5.1 Ansökan om behandling Patienten kan komma i kontakt med mottagningen genom; Egensökande, patienten kan själv kontakta via telefon eller brev. Remiss från andra vårdinstanser Remiss från socialtjänst, frivård etc. 5. Remissförfarande Inkomna remisser registreras och sätts upp i turordning på listan för inkomna remisser, av mottagningens sekreterare. En gång per vecka går opiatmottagningens remiss/bedömningsgrupp bestående av kurator, sjuksköterska samt specialistläkare igenom de nya remisserna samt sätter upp tid för första bedömnings/informationssamtal. Vid det tillfället upptas omfattande anamnes gällande; Missbruk - debutålder, vilka droger som patienten har använt och i vilken omfattning Hereditet uppväxt, familj, socialt nätverk Skola, utbildning, arbetet/sysselsättning Tidigare behandlingsinsatser Kriminalitet Samsjuklighet Vid besöket informeras patienten noggrant om vad behandlingen innebär och hur den går till. I de fall patienten inte har någon kontakt med socialtjänsten uppmanas han /hon att ta kontakt för att möjliggöra en samplanering vi behov t ex gällande boende, sysselsättning som patienten eventuellt kan komma att behöva som komplettering till den medicinska behandlingen. Patienten får vid behov skriva under tillåtelse att rekvirera journaler från andra vårdgivare alternativt får patienten själv se till att all väsentlig dokumentation kommer till mottagningen.

10 Sidan 10 av 19 Bedömningsgruppens uppdrag är att gå igenom allt framtaget material i syfte att fastställa om patienten uppfyller kriterierna för läkemedelsassisterad behandling. Beslut om behandling fattas slutligen av ansvarig specialistläkare. I det fall patienten inte uppfyller uppställda intagningskriterier för en läkemedelsassisterad behandling enligt SOSFS 009:7 alternativt att andra kontraindikationer föreligger för inskrivning i programmet vid bedömningstillfället erbjuds patienten alltid alternativa behandlingsinsatser för sitt missbruk/beroende. Det kan vara inom någon av s andra verksamheter eller i samråd med socialtjänsten. 5.3 Intagningskriterier Opiatmottagningens kriterier följer Socialstyrelsens föreskrifter (SOSFS 009:7) enligt vilka läkemedelsassisterad behandling får ges till den som är fyllda 0 år och har minst ett års dokumenterat opiatberoende. Om synnerliga skäl föreligger t ex om missbruket startat i väldigt unga år och där andra behandlingsalternativ misslyckats kan läkemedelsassisterad behandling ges till den som ännu inte fyllt 0 år. 5.4 Kontraindikationer Patienten har varit inskriven och blivit utskriven från programmet på grund av t ex sidomissbruk och har då enligt Socialstyrelsens föreskrifter, (SOSFS 009:7), en spärrtid på tre månader innan han/hon kan söka behandling på nytt Patienten har ett aktuellt väntande fängelsestraff Patienten har ett pågående sidomissbruk 5.5 Utredning inför läkemedelsassisterad behandling Då beslutet om att patienten uppfyller kriterierna för läkemedelsassisterad behandling startar det vi på opiatmottagningen kallar för utredning. Det är en period om ca två månader då patienten får komma till mottagningen tre gånger per vecka, måndag, onsdag och fredag och lämna urinprov med syfte att fastställa att patienten inte har ett pågående sidomissbruk av andra preparat än opiater. Vid första besöket som är hos patientens ansvariga sjuksköterska sker genomgång av mottagningens rutiner och som underlag används mottagningens behandlingsöverenskommelse, vilken sedan skrivs av både patient och sjuksköterska. Patienten får också skriva under en sekretessöverenskommelse som möjliggör att sekretessen bryts mellan t ex socialtjänst, frivård med flera, patienten kan här även namnge andra viktiga personer med vilka vi får utbyta information. I det fall patienten misslyckas upprepade gånger med att klara utredningstiden kan samplanering ske med socialtjänsten i patientens hemkommun för att genomföra utredningen på behandlingshem. En sådan placering föregås ofta av en avgiftning innan då vistelse på behandlingshem kräver drogfrihet. Utredningen kan även starta under pågående behandlingshemsvistelse eller i slutet av ett fängelsestraff för att insättning av medicin skall kunna ske i direkt anslutning till utskrivning/frigivning.

11 Sidan 11 av Vårdplanering inför behandlingsstart I slutet på utredningstiden bokas tid för vårdplaneringsmöte där patienten, ansvarig sjuksköterska, läkare samt övriga professionella kontakter (socialtjänst, frivård, anhöriga m fl) som kommer att vara delaktiga i patientens rehabilitering deltar. Vårdplanen upprättas i samråd med patienten och den innehåller uppgifter om medicinska, sociala och övriga insatser som patienten behöver. 5.7 Sysselsättning Mottagningen har krav på sysselsättning minst 50 % för alla patienter, planeringen för sysselsättning ska stå klar innan medicinen sätts in. Med sysselsättning avses arbete, studier, praktikplats eller arbetsträning. Erfarenheten visar att om planeringen inte är klar då behandlingen startar får patienten mycket svårare att komma ut i någon form av sysselsättning. Vi har ett nära samarbete med bl a socialtjänst, frivård och arbetsförmedling. Erfarenheten från arbetet i Opiatmottagningen är att sysselsättningskravet är nödvändigt för att patienten skall kunna tillgodo göra sig behandlingen på bästa sätt. 5.8 Sjukskrivning En läkemedelsassisterad behandling är i sig inte sjukskrivningsgrundande I de fall patienten är i behov av sjukskrivning hänvisas patienten i de flesta fallen till primärvården. 5.9 Provtagning Innan den farmakologiska behandlingen startar tas leverstatus, CDT samt hepatit- och hiv-prover. Vid konstaterad C hepatit remitteras patienten till infektionskliniken för ställningstagande om behandling med interferon. Regelbunden uppföljning av leverstatus samt CDT sker inledningsvis 4 ggr/år därefter glesas proverna ut till 1 gg/år. Tätare kontroller görs efter behov. Koncentration av läkemedel tas efter ca 6 veckor in i behandlingen, då patienten hunnit stå på sin måldos en tid. Kontroll av koncentrationen kan även tas då patienten inte upplever tillräcklig effekt av sin dos. EKG-undersökning med särskilt beaktande av QTc-tid skall tas bl a innan insättning av metadon. Risk för patologiska förändringar som kan vara livshotande förekommer vid behandling med metadon därför genomförs kontroller med EKG regelbundet för alla metadonpatienter årligen. EKG-undersökning skall även föregå kombinationsbehandling buprenorfin/ och medicinering med t ex Concerta, Ritalin för neuropsykiatriska funktionshinder Vårdplan All behandling som effektueras i skall ske utifrån en individuellt framtagen vårdplan vilken upprättas i samråd med berörd patient. En vårdplan ska vara mätbar, kommunicerbar och beskriva ett framtida tillstånd. Ansvaret för att vårdplan finns upprättad och är dokumenterad i journal åvilar den för behandlingen medicinskt ansvarige läkaren.

12 Sidan 1 av 19 Arbetet med vårdplaner på Opiatmottagningen får av nödvändighet en annan inriktning än för s övriga enheter. Anledningen är framförallt att planeringsförutsättningarna måste ske utifrån den struktur som den författning som reglerar behandlingen anger men också att hänsyn måste tas till de mycket långa behandlingstiderna som gäller för behandlingen. Samtliga vårdplaner skall följas upp och revideras minst en gång per år eller oftare om förutsättningarna för behandlingen förändras Insättning och inställning av läkemedel Opiatmottagningen följer läkemedelsverkets rekommendationer om att använda Suboxone som första hands preparat. Under de sex första månaderna av behandlingen får patienten inta sitt läkemedel under övervakning av sjuksköterska dagligen på mottagningen. För övrigt kan noteras att all information om de läkemedel som används i Opiatmottagningen finns informativt beskrivna i FASS. Suboxone/bubrenorfin Insättning av läkemedel för underhållsbehandling vid opiatberoende kan i de allra flesta fall ske polikliniskt. Läkemedlet trappas upp under första veckan. Vanligt är att patienten är uppe i 1 mg dag 3 och där görs första stoppet. Om biverkningar inrapporteras vid insättning av Buprenorfin kan symtomen ofta beskrivas såsom känsla av trötthet, illamående, huvudvärk, förstoppning och svettningar. Dessa brukar dock i regel avta efter en tid för att helt försvinna inom två månader efter insättning av läkemedlet. För övrigt hänvisas till mer information i FASS. Metadon I s Opiatmottagning är restriktiviteten kring användandet av Metadon stor. I de fall läkemedlet ändå behöver användas så sker inställningen av preparatet undantagslöst i heldygnsvård. 5.1 Dosjustering Justering av dosen görs utifrån patientens upplevelse av effekten, klinisk bedömning av eventuella symtom samt vid behov med en komplettering av koncentrationsprover Hemdos Då patienten gått i behandling i 6 månader tas frågan om hemdoser upp på opiatmottagningens rond där beslut fattas om patienten är mogen för hemdoser eller inte. Vanligtvis ges hemdos över helgen den första tiden. Faktorer som påverkar hemdoser är allmän skötsamhet, frihet från sidomissbruk att han/hon följer uppgjord planering. Allt eftersom behandlingen fortsätter glesas besöken på mottagningen ut. Alla beslut om utökade hemdoser fattas på rond. Vid återfall eller annan misskötsamhet dras patientens hemdoser in.

13 Sidan 13 av 19 De patienter som har hemdos med intervall 4 veckor eller längre och uppvisat god följsamhet i programmet kan beviljas receptförskrivning för att därmed själv kunna hämta ut sin medicin via apotek. Detta förfarande är relativt nytt för mottagningen, utvärdering kommer att ske. De patienter som har hemdoser för veckor eller mer kan oaviserat kallas till mottagningen för att lämna urinprov samt uppvisa kvarvarande läkemedel. Patienten har 4 h på sig att komma till mottagningen. Patienterna är noggrant informerade om rutinen samt att de själva har ansvaret för att se till att mottagningen har rätt mobilnummer, adress mm samt att de i god tid informerar om eventuella planerade resor. Även denna rutin är ny så även här kommer utvärdering att ske. För de patienter som är ordinerade Metadon ges dock hemdos i dagsläget generellt inte med längre intervall än en gång/vecka. Patienten informeras om vikten av att förvaringen av Metadonet skall vara säkerställd i hemmiljön d.v.s. att läkemedlet skall vara inlåst i skåp eller liknande. Patienten informeras också om att tomma metadonflaskor skall lämnas tillbaka till mottagningen Återfall sidomissbruk Särskilda rutiner finns upprättade för att de sjuksköterskor som jobbar närmast patienten ska kunna agera självständigt då t ex positiva provsvar upptäcks, patienten själv berättar att han/hon tagit något, eller då patienten är uppenbart påverkad vid besöket. De åtgärder som sätts in utgår från en individuell bedömning av den aktuella situationen. Som exempel på åtgärder kan nämnas tätare kontakt med mottagningen, d v s färre hemdoser, alternativt sänkt dos läkemedel under tiden patienten är påverkad av annat preparat. I samtalet med patienten fokuserar vi på den medicinska risken det medför att blanda olika substanser, inte på att straffa beteendet. Vi ser lika allvarligt på användande av illegala narkotiska preparat som icke ordinerade narkotikaklassade läkemedel samt hög alkoholkonsumtion. Nätdroger/psykoaktiva substanser som inte syns på urinprover har de senaste åren blivit ett allt större problem. Alla patienter informeras noggrant att den kliniska bedömningen av patientens tillstånd väger tyngre än ett provsvar. Upplevs patienten påverkad så uteblir den dagens medicin dos för att reducera den medicinska risken. Vid längre och svårare återfall erbjuds patienten i första hand inläggning för att bryta sidomissbruket/avgiftning på s vårdavdelning. Opiatmottagningens läkare ansvarar för inskrivningen på avdelningen och innehar det övergripande behandlingsansvaret för slutenvårdsinsatsen, sköter ordinationer, vårdplanering och utskrivningsförfarande. Patientens ansvariga sjuksköterska på mottagningen samarbetar här med kollegorna på vårdavdelningen. Stort fokus ligger på motivationsarbete för att få patienten att fatta bra beslut. Vid behov av ytterligare insatser för att patienten skall kunna fortsätta sin läkemedelsassisterade behandling görs samplanering med socialtjänsten i patientens hemkommun. Det kan då röra sig om en tids vistelse på t ex behandlingshem, familjehem etc.

LARO-MOTTAGNINGEN PSYKIATRISKA KLINIKEN, NORRLANDS UNIVERSITETSSJUKHUS. Patientinformation. Socialtjänsten

LARO-MOTTAGNINGEN PSYKIATRISKA KLINIKEN, NORRLANDS UNIVERSITETSSJUKHUS. Patientinformation. Socialtjänsten LARO-MOTTAGNINGEN PSYKIATRISKA KLINIKEN, NORRLANDS UNIVERSITETSSJUKHUS Patientinformation Socialtjänsten Patientinformation till dig som söker till LARO-programmet LARO betyder läkemedelsassisterad rehabilitering

Läs mer

SOSFS 2009:27 (M) Föreskrifter och allmänna råd. Läkemedelsassisterad behandling vid opiatberoende. Socialstyrelsens författningssamling

SOSFS 2009:27 (M) Föreskrifter och allmänna råd. Läkemedelsassisterad behandling vid opiatberoende. Socialstyrelsens författningssamling SOSFS 2009:27 (M) Föreskrifter och allmänna råd Läkemedelsassisterad behandling vid opiatberoende Socialstyrelsens författningssamling I Socialstyrelsens författningssamling (SOSFS) publiceras myndighetens

Läs mer

Behandlingsprogram. LARO- MOTTAGNINGEN Läkemedelsassisterad rehabilitering vid opiatberoende. Metadonprogrammet

Behandlingsprogram. LARO- MOTTAGNINGEN Läkemedelsassisterad rehabilitering vid opiatberoende. Metadonprogrammet Behandlingsprogram LARO- MOTTAGNINGEN Läkemedelsassisterad rehabilitering vid opiatberoende Metadonprogrammet Verksamhetsområde Beroende- och neuropsykiatri Psykiatridivisionen Akademiska sjukhuset Uppsala

Läs mer

2014-04-01 Ansvarig: Åsa Magnusson Områdeschef Beroendecentrum Malmö. Information Regional Avd för opiatberonde

2014-04-01 Ansvarig: Åsa Magnusson Områdeschef Beroendecentrum Malmö. Information Regional Avd för opiatberonde 2014-04-01 Ansvarig: Åsa Magnusson Områdeschef Beroendecentrum Malmö Information Regional Avd för opiatberonde Inledning 3 Uppdrag 3 Inför inläggning 3 På avdelningen 4 Riktlinjer för behandling av heroinabstinens

Läs mer

LARO-mottagningen Kristianstad

LARO-mottagningen Kristianstad Patientinformation LARO-mottagningen Kristianstad LäkemedelsAssisterad Rehabilitering vid Opiatberoende Innehållsförteckning Kontakta LARO-mottagningen 3 Socialstyrelsens föreskrifter och intresseanmälan

Läs mer

5.5.2 Läkemedelsassisterad behandling av opiatberoende

5.5.2 Läkemedelsassisterad behandling av opiatberoende 5.5.2 Läkemedelsassisterad behandling av opiatberoende Utredningens förslag: Läkemedelsassisterad behandling av opiatberoende ska genom regeländring möjliggöras som ett behandlingsalternativ i hela landet.

Läs mer

Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om Iäkemedelsasslsterad behandling vid opiatberoende;

Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om Iäkemedelsasslsterad behandling vid opiatberoende; Bilaga Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om Iäkemedelsasslsterad behandling vid opiatberoende; Socialstyrelsen föreskriver följande med stöd av 2 1, 3 1 och 4 2 förordningen (1985:796) med

Läs mer

2012-03-18. Inledning

2012-03-18. Inledning Inledning Dokumentet bygger på de nationella riktlinjerna (Socialstyrelsen, 2007) och förtydligar hur socialtjänsten och hälso- och sjukvården i Piteå älvdal kan samarbeta och avgränsa sitt arbete kring

Läs mer

Nationella riktlinjer för vård och stöd vid missbruk och beroende. Slutlig version publicerad 21 april 2015

Nationella riktlinjer för vård och stöd vid missbruk och beroende. Slutlig version publicerad 21 april 2015 Nationella riktlinjer för vård och stöd vid missbruk och beroende Slutlig version publicerad 21 april 2015 Vad är nationella riktlinjer? Stöd vid fördelning av resurser Underlag för beslut om organisation

Läs mer

Nationella riktlinjer 2015 för vård och stöd vid missbruk och beroende

Nationella riktlinjer 2015 för vård och stöd vid missbruk och beroende Nationella riktlinjer 2015 för vård och stöd vid missbruk och beroende Baskurs 2015-10-23 Innehåll Ansvarsområde, Samarbete EBP Evidensbaserad praktik Ny benämning i DSM-5 Psykologisk och psykosocial behandling

Läs mer

Vårdprogram för Läkemedelassisterad behandling vid opiatberoende (LABO)

Vårdprogram för Läkemedelassisterad behandling vid opiatberoende (LABO) Vårdprogram för Läkemedelassisterad behandling vid opiatberoende (LABO) Berörda enheter Beroendemottagningen Luleå Smedjegatan 3, vån 4 972 33 Luleå Tel: 072 587 90 42 samt 0920-714 10 mån-sön 8-15 Missbruks-

Läs mer

Nationella riktlinjer för vård och stöd vid missbruk och beroende. Slutlig version publicerad 21 april 2015

Nationella riktlinjer för vård och stöd vid missbruk och beroende. Slutlig version publicerad 21 april 2015 Nationella riktlinjer för vård och stöd vid missbruk och beroende Slutlig version publicerad 21 april 2015 Rangordning 1-10 Hög prioritet (1) ges åtgärder med stor nytta med låg kostnad per effekt Låg

Läs mer

Utredningsuppdrag 16/07 - Landstinget ska implementera Socialstyrelsens föreskrifter för läkemedelsassisterad behandling av opioidberoende, LARO

Utredningsuppdrag 16/07 - Landstinget ska implementera Socialstyrelsens föreskrifter för läkemedelsassisterad behandling av opioidberoende, LARO Psykiatriförvaltningen Administrativ ledning TJÄNSTESKRIVELSE Datum 2016-11-10 Landstingsstyrelsen Sida 1 (2) Diarienummer Diarienummer 160292 Utredningsuppdrag 16/07 - Landstinget ska implementera Socialstyrelsens

Läs mer

EGENVÅRD RIKTLINJE FÖR BEDÖMNING AV EGENVÅRD

EGENVÅRD RIKTLINJE FÖR BEDÖMNING AV EGENVÅRD EGENVÅRD RIKTLINJE FÖR BEDÖMNING AV EGENVÅRD KARLSTADS KOMMUN Beslutad i: Vård- och omsorgsförvaltningen Ansvarig samt giltighetstid: Medicinskt ansvarig sjuksköterska Medicinskt ansvarig för rehabilitering

Läs mer

Samverkansriktlinjer enligt 3 f HSL, 2 kap. 7 SoL och SOSFS 2007:10/2008:20

Samverkansriktlinjer enligt 3 f HSL, 2 kap. 7 SoL och SOSFS 2007:10/2008:20 1 Samverkansriktlinjer enligt 3 f HSL, 2 kap. 7 SoL och SOSFS 2007:10/2008:20 SAMORDNAD INDIVIDUELL PLANERING MELLAN LANDSTINGETS HÄLSO- OCH SJUKVÅRD OCH KOMMUNERNAS SOCIALTJÄNST SAMT SAMORDNING AV INSATSER

Läs mer

Screening och utredning av drogproblem

Screening och utredning av drogproblem Beroende enligt DSM-IV Screening och utredning av drogproblem Anders Håkansson Leg läkare, Beroendecentrum, Psykiatri Skåne Med dr, Klinisk alkoholforskning, Lunds universitet Minst tre av följande under

Läs mer

Metadonprogrammet. Beroendekliniken. Akademiska sjukhuset Uppsala

Metadonprogrammet. Beroendekliniken. Akademiska sjukhuset Uppsala Metadonprogrammet Beroendekliniken Akademiska sjukhuset Uppsala Inledning Heroinberoende drabbar miljoner individer och deras familjer i nästan alla delar av världen. Beroendet medför både omfattande sjuklighet

Läs mer

Aktivitetsplan för läkemedelsdokumentation och läkemedelsgenomgång i samverkan mellan kommunerna och landstinget i Örebro län

Aktivitetsplan för läkemedelsdokumentation och läkemedelsgenomgång i samverkan mellan kommunerna och landstinget i Örebro län Aktivitetsplan för läkemedelsdokumentation och läkemedelsgenomgång i samverkan mellan kommunerna och landstinget i Örebro län April 2013 Inledning Vilgotgruppen beslutade i mars 2012 att anta Aktivitetsplan

Läs mer

LGS Temagrupp Psykiatri

LGS Temagrupp Psykiatri LGS Temagrupp Psykiatri Lokal riktlinje för samverkan mellan Mödra- Barnhälsovårdsteamet i Haga, socialtjänst och Beroendekliniken vid Sahlgrenska Universitetssjukhuset 2012-09 -12 Lagstöd Förvaltningslag

Läs mer

Bilaga 1. Ansvar för boende, sociala insatser och hälso- och sjukvård i andra boendeformer än ordinärt boende

Bilaga 1. Ansvar för boende, sociala insatser och hälso- och sjukvård i andra boendeformer än ordinärt boende Bilaga 1 Bilaga 1 Ansvar för boende, sociala insatser och hälso- och sjukvård i andra boendeformer än ordinärt boende Psykiskt funktionshindrade kan ibland behöva stödinsatser i form av annat boende än

Läs mer

Riktlinje för bedömning av egenvård

Riktlinje för bedömning av egenvård SOCIALFÖRVALTNINGEN Annika Nilsson, 0554-191 56 annika.nilsson@kil.se 2013-10-23 Riktlinje för bedömning av egenvård BAKGRUND Enligt SOSFS 2009:6 är det den behandlande yrkesutövaren inom hälso- och sjukvården

Läs mer

Malmö stad Medicinskt ansvariga 1 (8) Rutin Egenvård. Fastställd: Reviderad:

Malmö stad Medicinskt ansvariga 1 (8) Rutin Egenvård. Fastställd: Reviderad: Malmö stad Medicinskt ansvariga 1 (8) Rutin Egenvård Fastställd: 2014-12-11 Reviderad: Innehållsförteckning Inledning... 3 Egenvård... 3 Åtgärd... 4 Ansvarsfördelning... 4 Kommunalt ansvar:... 4 Annan

Läs mer

Riktlinje för Vårdplanering inom psykiatriförvaltningen

Riktlinje för Vårdplanering inom psykiatriförvaltningen Riktlinje för Vårdplanering inom psykiatriförvaltningen Giltighet 2012-11-06 2013-11-06 Egenkontroll, uppföljning och erfarenhetsåterföring Målgrupp Samtliga vårdgivare inom psykiatriförvaltningen Ansvarig

Läs mer

RIKTLINJE FÖR BEDÖMNING AV STÅTRÄNING GÄLLANDE DELEGERAD OCH ORDINERAD INSATS ELLER EGENVÅRD

RIKTLINJE FÖR BEDÖMNING AV STÅTRÄNING GÄLLANDE DELEGERAD OCH ORDINERAD INSATS ELLER EGENVÅRD RIKTLINJE FÖR BEDÖMNING AV STÅTRÄNING GÄLLANDE DELEGERAD OCH ORDINERAD INSATS ELLER EGENVÅRD KARLSTADS KOMMUN Beslutad i: Vård- och omsorgsförvaltningen Ansvarig samt giltighetstid: Medicinskt ansvarig

Läs mer

Landstinget i Kalmar Län. Samverkansöverenskommelse avseende riskbruk, missbruk och beroende mellan Kalmar kommun och Landstinget i Kalmar län

Landstinget i Kalmar Län. Samverkansöverenskommelse avseende riskbruk, missbruk och beroende mellan Kalmar kommun och Landstinget i Kalmar län Datum 2014-03-25 (revideras 2016-01-01 eller tidigare vid behov) Samverkansöverenskommelse avseende riskbruk, missbruk och beroende mellan Kalmar kommun och Landstinget i Kalmar län * Kalmar kommun WWW.KALMAR.SE

Läs mer

Lagstiftning kring samverkan

Lagstiftning kring samverkan 1(5) Lagstiftning kring samverkan För att samverkan som är nödvändig för många barn och unga ska komma till stånd finns det bestämmelser om det i den lagstiftning som gäller för de olika verksamheterna

Läs mer

Läkemedelsberoende. Joar Guterstam. Beroendecentrum Stockholm, Centrum för psykiatriforskning

Läkemedelsberoende. Joar Guterstam. Beroendecentrum Stockholm, Centrum för psykiatriforskning Läkemedelsberoende Joar Guterstam Beroendecentrum Stockholm, Centrum för psykiatriforskning Ledamot expertrådet för psykiatriska sjukdomar Stockholms läns läkemedelskommitté Agenda Epidemiologi Förebyggande

Läs mer

Rapportering av åtgärder (KVÅ) LARO-mottagning,

Rapportering av åtgärder (KVÅ) LARO-mottagning, Rapportering av åtgärder (KVÅ) LARO-mottagning, 2015-12-15 VÅRD- OCH BEHANDLINGSPLAN AU120 Upprättande av strukturerad vård- och omsorgsplan Tilläggskoder kan användas i kombination med denna kod. Se nedan.

Läs mer

Rapportering av åtgärder (KVÅ) LARO-mottagning

Rapportering av åtgärder (KVÅ) LARO-mottagning Rapportering av åtgärder (KVÅ) LARO-mottagning VÅRD- OCH BEHANDLINGSPLAN AU120 Upprättande av strukturerad vård- och omsorgsplan Tilläggskoder kan användas i kombination med denna kod. Se nedan. XU045

Läs mer

Riktlinjer för psykiatrisk öppenvård. PSYKIATRIFÖRVALTNINGEN Box 601, Kalmar

Riktlinjer för psykiatrisk öppenvård. PSYKIATRIFÖRVALTNINGEN Box 601, Kalmar Riktlinjer för psykiatrisk öppenvård V U X E N P SYKIATRI SÖDER F A S TSTÄL L T 2011-06-16 V E R S I O N 2011:1 PSYKIATRIFÖRVALTNINGEN Box 601, 391 26 Kalmar Innehåll Inledning 2 Definition av öppenvård,

Läs mer

Riktlinje för neuropsykiatrisk utredning och behandling av vuxna med ADHD Vuxenpsykiatri mitt, Oskarshamn

Riktlinje för neuropsykiatrisk utredning och behandling av vuxna med ADHD Vuxenpsykiatri mitt, Oskarshamn Riktlinje för neuropsykiatrisk utredning och behandling av vuxna med ADHD Vuxenpsykiatri mitt, Oskarshamn Giltighet 2012-12-01 tillsvidare Egenkontroll, uppföljning och erfarenhetsåterföring Målgrupp Samtliga

Läs mer

Öka kunskapen om läkemedelsassisterad behandling vid opiatberoende

Öka kunskapen om läkemedelsassisterad behandling vid opiatberoende Öka kunskapen om läkemedelsassisterad behandling vid opiatberoende Gunnel Hedman Wallin, Daniel Svensson 2015-11-09 Regeringsuppdrag 2013-2015 resultat och förslag Två brukarstudier En kartläggning av

Läs mer

Begränsad behandling, vårdrutinavsteg Ställningstagande till

Begränsad behandling, vårdrutinavsteg Ställningstagande till Godkänt den: 2016-03-21 Ansvarig: Gäller för: Barbro Nordström Landstinget i Uppsala län Begränsad behandling, vårdrutinavsteg Ställningstagande till Rutinen gäller för patienter över 18 års ålder. Innehåll

Läs mer

Gemensamma författningssamlingen avseende hälso- och sjukvård, socialtjänst, läkemedel, folkhälsa m.m.

Gemensamma författningssamlingen avseende hälso- och sjukvård, socialtjänst, läkemedel, folkhälsa m.m. Gemensamma författningssamlingen avseende hälso- och sjukvård, socialtjänst, läkemedel, folkhälsa m.m. ISSN 2002-1054, Artikelnummer 2016-2-3 Utgivare: Rättschef Pär Ödman, Socialstyrelsen Socialstyrelsens

Läs mer

Rutin fö r samördnad individuell plan (SIP)

Rutin fö r samördnad individuell plan (SIP) Rutin fö r samördnad individuell plan (SIP) 1. Syfte och omfattning Efter ändringar i hälso- och sjukvårdslagen (HSL) och Socialtjänstlagen (SoL) 1 januari 2010 ska landsting och kommun tillsammans ska

Läs mer

Missbruksorganisationer i Stockholm Historik

Missbruksorganisationer i Stockholm Historik 1 Missbruksorganisationer i Stockholm Historik Missbrukskliniker inom och utom psykiatrin Olika behandlingstraditioner och personberoende Sjukvård socialtjänst på olika håll Tillnyktring avgiftning behandling

Läs mer

Dnr SN13/25 RIKTLINJER. Riktlinjer för handläggning inom missbruks- och beroendevården. Antagen av socialnämnden 2013-11-07

Dnr SN13/25 RIKTLINJER. Riktlinjer för handläggning inom missbruks- och beroendevården. Antagen av socialnämnden 2013-11-07 Dnr SN13/25 RIKTLINJER för handläggning inom missbruks- och beroendevården socialnämnden 2013-11-07 Dnr SN13/25 2/6 Innehållsförteckning 1 Inledning... 3 2 Mål och inriktning... 3 3 Utredning och handläggning...

Läs mer

Beroendekliniken. i Göteborg

Beroendekliniken. i Göteborg Beroendekliniken i Göteborg Vi erbjuder utredning och behandling vid komplicerat missbruk/beroende av alkohol, läkemedel och narkotika för personer med eller utan psykiatrisk problematik. Målgrupp Beroendekliniken

Läs mer

Avgränsningar. Varför riktlinjer? Nationella riktlinjerna avstamp för evidensbaserad praktik. Riktlinjerna ger vägledning. Men lagstiftningen säger...

Avgränsningar. Varför riktlinjer? Nationella riktlinjerna avstamp för evidensbaserad praktik. Riktlinjerna ger vägledning. Men lagstiftningen säger... Varför riktlinjer? Nationella riktlinjerna avstamp för evidensbaserad praktik Nationell basutbildning i Värmland 19 april 2010 Ann-Sofie Nordenberg ann-sofie.nordenberg@karlstad.se 054 29 64 95, 070 60

Läs mer

Tillsammans utvecklar vi beroendevården. Egentligen ska inte vården bero på tur, utan på att man vet vilken vård som fungerar bäst.

Tillsammans utvecklar vi beroendevården. Egentligen ska inte vården bero på tur, utan på att man vet vilken vård som fungerar bäst. Tillsammans utvecklar vi beroendevården Egentligen ska inte vården bero på tur, utan på att man vet vilken vård som fungerar bäst. En säker och enkel väg till bättre beroendevård Svenskt Beroenderegister

Läs mer

Missbruka inte livet. Vägar bort från beroende av alkohol och narkotika

Missbruka inte livet. Vägar bort från beroende av alkohol och narkotika Missbruka inte livet Vägar bort från beroende av alkohol och narkotika Du är inte ensam Det går att få bukt med ett beroende av alkohol och narkotika. Men det är många som drar sig för att söka hjälp.

Läs mer

SOSFS 2007:2 (M och S) Föreskrifter. Utbyte av sprutor och kanyler till personer som missbrukar narkotika. Socialstyrelsens författningssamling

SOSFS 2007:2 (M och S) Föreskrifter. Utbyte av sprutor och kanyler till personer som missbrukar narkotika. Socialstyrelsens författningssamling SOSFS 2007:2 (M och S) Föreskrifter Utbyte av sprutor och kanyler till personer som missbrukar narkotika Socialstyrelsens författningssamling I Socialstyrelsens författningssamling (SOSFS) publiceras verkets

Läs mer

Barn som närstående/anhöriga

Barn som närstående/anhöriga (5) Barn som närstående/anhöriga Barns rätt till information, råd och stöd I en situation där barn lever tillsammans med en vuxen patient som har en allvarlig fysisk sjukdom, psykisk störning eller funktionsnedsättning

Läs mer

-Stöd för styrning och ledning

-Stöd för styrning och ledning -Stöd för styrning och ledning Första nationella riktlinjerna inom området Lyfter fram evidensbaserade och utvärderade behandlingar och metoder inom vård och omsorg för personer med schizofreni Ett underlag

Läs mer

SBU -- depression. Behandling. Fides Schuckher okt 04

SBU -- depression. Behandling. Fides Schuckher okt 04 SBU -- depression Behandling SBU slutsats Målsättningen med depressions behandlingen ska vara tillfrisknande, vilket inte bara innebär frihet från depressionssymtom utan också återvunnen arbetsförmåga

Läs mer

Vision och uppdrag. Vårt uppdrag

Vision och uppdrag. Vårt uppdrag I dagsläget görs en brukarrevision, som startade hösten 2015, på avdelning 4B. Revisionen genomförs av fyra utbildade revisorer från Brukarnas revisionsbyrå BRiU. Vision och uppdrag "Vår verksamhet ligger

Läs mer

Riktlinjer och rutin för hälso- och sjukvård, socialtjänst och LSS om Egenvård

Riktlinjer och rutin för hälso- och sjukvård, socialtjänst och LSS om Egenvård BURLÖVS KOMMUN Socialförvaltningen 2014-11-19 Beslutad av 1(6) Ninette Hansson MAS Gunilla Ahlstrand Enhetschef IFO Riktlinjer och rutin för hälso- och sjukvård, socialtjänst och LSS om Egenvård Denna

Läs mer

Syftet med egenvårdsrutinen är att tydliggöra vilka krav som ställs på hälso- och sjukvården vid egenvårdsbedömningar.

Syftet med egenvårdsrutinen är att tydliggöra vilka krav som ställs på hälso- och sjukvården vid egenvårdsbedömningar. Malmö stad Medicinskt ansvariga Syftet med egenvårdsrutinen är att tydliggöra vilka krav som ställs på hälso- och sjukvården vid egenvårdsbedömningar. Rutinen beskriver processen vid egenvårdsbedömning

Läs mer

Alkoholberoende, diagnos

Alkoholberoende, diagnos Alkoholberoende, diagnos I Läkemedelsverkets behandlingsrekommendationer från år 2007 anges att 5 procent av befolkningen beräknas vara alkoholberoende, vilket motsvarar drygt 450 000 personer. (1) Utöver

Läs mer

Direktiv för tvångsvård och rättspsykiatrisk vård. Version: 1. Beslutsinstans: Regionstyrelsen

Direktiv för tvångsvård och rättspsykiatrisk vård. Version: 1. Beslutsinstans: Regionstyrelsen Version: 1 Beslutsinstans: Regionstyrelsen 2(9) ÄNDRINGSFÖRTECKNING Version Datum Ändring Beslutat av 1. Nyutgåva Regionstyrelsen 2016-05-25, 132 3(9) INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1 INLEDNING...4 2 BERÖRDA ENHETER...4

Läs mer

Hälso- och sjukvårdsnämnden

Hälso- och sjukvårdsnämnden Hälso- och sjukvårdsnämnden Åsa Bondesson Apotekare 040-675 36 99 Asa.C.Bondesson@skane.se YTTRANDE Datum 2016-08-26 Dnr 1602223 1 (5) Socialstyrelsen Dnr: 4.1.1-14967/2016 Yttrande om Remiss avseende

Läs mer

MAS Bjurholm 7/13. Reviderade rutiner, hösten 2013, för bedömning av om en hälso- och sjukvårdsåtgärd kan utföras som egenvård i Västerbotten

MAS Bjurholm 7/13. Reviderade rutiner, hösten 2013, för bedömning av om en hälso- och sjukvårdsåtgärd kan utföras som egenvård i Västerbotten 1 2013-12-10 Dnr VLL 1757-2013 Reviderade rutiner, hösten 2013, för bedömning av om en hälso- och sjukvårdsåtgärd kan utföras som egenvård i Västerbotten 1. Bakgrund Länssamordningsgruppen, LSG, beslutade

Läs mer

Nationella riktlinjer för vård och stöd vid missbruk och beroende vad är nytt?

Nationella riktlinjer för vård och stöd vid missbruk och beroende vad är nytt? Nationella riktlinjer för vård och stöd vid missbruk och beroende vad är nytt? Charlotta Rehnman Wigstad, samordnare ANDTS (alkohol, narkotika, dopning, tobak, spel) charlotta.rehnman-wigstad@socialstyrelsen.se

Läs mer

Remiss Remissvar lämnas i kolumnen Tillstyrkes term och Tillstyrkes def(inition) och eventuella synpunkter skrivs i kolumnen Synpunkter.

Remiss Remissvar lämnas i kolumnen Tillstyrkes term och Tillstyrkes def(inition) och eventuella synpunkter skrivs i kolumnen Synpunkter. Bilaga 1 Svar lämnat av Stockholms stad Döp det ifyllda remissunderlaget, spara det på din dator och skicka som bifogad fil till adressen nedan. Remiss Remissvar lämnas i kolumnen Tillstyrkes och Tillstyrkes

Läs mer

Överenskommelse om samverkan mellan landstinget och kommunerna angående bedömning av egenvård

Överenskommelse om samverkan mellan landstinget och kommunerna angående bedömning av egenvård Överenskommelse om samverkan mellan landstinget och kommunerna angående bedömning av egenvård Samverkansrutin i Östra Östergötland Del 1 Den överenskomna processen Del 2 Flödesschema Del 3 Författningen

Läs mer

HUR, NÄR och VEM har ansvar för åtgärder

HUR, NÄR och VEM har ansvar för åtgärder Bilaga 2. Interventionstrappa för ansvarsfördelning utifrån Länsöverenskommelse riskbruk-, - beroendevård. Ansvarsfördelning vid samverkan mellan Region Jönköpings läns kommuner och Region Jönköpings län

Läs mer

RättspsyK. Årsuppföljning av patientärende. Formulär för manuell registrering. Formulär B. Ringa in rätt alternativ om inget annat anges.

RättspsyK. Årsuppföljning av patientärende. Formulär för manuell registrering. Formulär B. Ringa in rätt alternativ om inget annat anges. RättspsyK Årsuppföljning av patientärende Formulär för manuell registrering Version 6.2 Formulär B Ringa in rätt alternativ om inget annat anges. Ifyllande enhet: Gäller from Revideras senast 140201 Ersätter

Läs mer

Kriminalvårdens författningssamling

Kriminalvårdens författningssamling Kriminalvårdens författningssamling Utgivare: Elisabeth Lager KVFS FARK IÖV Konsoliderad version Kriminalvårdens föreskrifter och allmänna råd om intensivövervakning med elektronisk kontroll beslutade

Läs mer

Blekinge landsting och kommuner Antagen av LSVO Tillämpning Blekingerutiner- Egenvård/Hälso- och sjukvård

Blekinge landsting och kommuner Antagen av LSVO Tillämpning Blekingerutiner- Egenvård/Hälso- och sjukvård Tillämpning Blekingerutiner- Egenvård/Hälso- och sjukvård Blekingerutin för samverkan i samband med möjlighet till egenvård. Socialstyrelsen gav 2009 ut en föreskrift om bedömningen av om en hälso- och

Läs mer

Gemensamma författningssamlingen avseende hälso- och sjukvård, socialtjänst, läkemedel, folkhälsa m.m.

Gemensamma författningssamlingen avseende hälso- och sjukvård, socialtjänst, läkemedel, folkhälsa m.m. Gemensamma författningssamlingen avseende hälso- och sjukvård, socialtjänst, läkemedel, folkhälsa m.m. ISSN 2002-1054, Artikelnummer xxxxxxxx Utgivare: Rättschef Pär Ödman, Socialstyrelsen Socialstyrelsens

Läs mer

Läkemedelsgenomgång, enkel och fördjupad samt läkemedelsberättelse - Länsgemensam rutin för primärvården

Läkemedelsgenomgång, enkel och fördjupad samt läkemedelsberättelse - Länsgemensam rutin för primärvården Rutin Diarienr: Ej tillämpligt 1(6) Dokument ID: 09-41956 Fastställandedatum: 2014-01-15 Giltigt t.o.m.: 2015-01-15 Upprättare: Sara E Emanuelsson Fastställare: Stefan Back Läkemedelsgenomgång, enkel och

Läs mer

Rutin för läkemedelsgenomgång i samverkan mellan kommunerna och landstinget i Örebro län

Rutin för läkemedelsgenomgång i samverkan mellan kommunerna och landstinget i Örebro län Rutin för läkemedelsgenomgång i samverkan mellan kommunerna och landstinget i Örebro län september 2014 Inledning Aktivitetsplan för läkemedelsdokumentation och läkemedelsgenomgång i samverkan mellan kommunerna

Läs mer

Våld i nära relationer

Våld i nära relationer (M och S) Föreskrifter och allmänna råd Våld i nära relationer Socialstyrelsens författningssamling I Socialstyrelsens författningssamling () publiceras myndighetens föreskrifter och allmänna råd. Föreskrifter

Läs mer

SIKTA- Skånes missbruks- och beroendevård i utveckling Projektledare: Anna von Reis Peter Hagberg

SIKTA- Skånes missbruks- och beroendevård i utveckling Projektledare: Anna von Reis Peter Hagberg Alla dessa planerbegreppsförklaring SIKTA- Skånes missbruks- och Projektledare: Anna von Reis Peter Hagberg Vård och omsorgsplaner Vård och omsorgsplanering Kan resultera i Vård och omsorgsplan Dokumenteras

Läs mer

C9 Kommittémotion. 6. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att se över hur det ska

C9 Kommittémotion. 6. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att se över hur det ska Kommittémotion Motion till riksdagen 2016/17:2963 av Anders W Jonsson m.fl. (C) Beroendevård Förslag till riksdagsbeslut 1. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att se över hur ansvaret

Läs mer

Rutin för läkemedelsgenomgång i samverkan mellan kommunerna och landstinget i Örebro län

Rutin för läkemedelsgenomgång i samverkan mellan kommunerna och landstinget i Örebro län Rutin för läkemedelsgenomgång i samverkan mellan kommunerna och landstinget i Örebro län Rubrik specificerande dokument Rutin för läkemedelsgenomgång i samverkan mellan kommunerna och landstinget i Örebro

Läs mer

SAMVERKANSRUTINER. (enligt SOSFS 2009:6) FÖR HANTERING AV EGENVÅRD I SÖRMLAND

SAMVERKANSRUTINER. (enligt SOSFS 2009:6) FÖR HANTERING AV EGENVÅRD I SÖRMLAND SAMVERKANSRUTINER (enligt SOSFS 2009:6) FÖR HANTERING AV EGENVÅRD I SÖRMLAND Egenvård ska erbjuda möjligheter till ökad livskvalitet och ökat välbefinnande genom självbestämmande, ökad frihetskänsla och

Läs mer

Övergripande rutin i samband med vård under eget ansvar - Egenvård för barn över sju år och vuxna enligt SOSFS 2009:6

Övergripande rutin i samband med vård under eget ansvar - Egenvård för barn över sju år och vuxna enligt SOSFS 2009:6 LANDSTINGET I VÄRMLAND PM Hälso- och sjukvårdsstaben Eva Eriksson 2011-09-28 LK/100553 Övergripande rutin i samband med vård under eget ansvar - Egenvård för barn över sju år och vuxna enligt SOSFS 2009:6

Läs mer

SÄKERHETSANPASSNING. Hälso- och sjukvård Psykiatriska kliniken MSE

SÄKERHETSANPASSNING. Hälso- och sjukvård Psykiatriska kliniken MSE Hälso- och sjukvård Psykiatriska kliniken MSE HANDLÄGGARE DATUM DIARIENR Åsa Wallén Verksamhetssamordnare Tfn 016-10 40 23 2007-11-29 Säkerhet vid sjukvårdsinrättningar som ger psykiatrisk tvångsvård och

Läs mer

Gemensamma författningssamlingen avseende hälso- och sjukvård, socialtjänst, läkemedel, folkhälsa m.m.

Gemensamma författningssamlingen avseende hälso- och sjukvård, socialtjänst, läkemedel, folkhälsa m.m. Gemensamma författningssamlingen avseende hälso- och sjukvård, socialtjänst, läkemedel, folkhälsa m.m. ISSN 2002-1054, Artikelnummer 2016-6-14 Utgivare: Rättschef Pär Ödman, Socialstyrelsen Socialstyrelsens

Läs mer

MAS Kvalitets HANDBOK för god och säker vård

MAS Kvalitets HANDBOK för god och säker vård Örkelljunga kommun MAS Kvalitets HANDBOK för god och säker vård Anvisning Samordnad vårdplanering (SVPL) Dokumentansvarig Från denna anvisning får avsteg göras endast efter överenskommelse med MAS. Styrdokument

Läs mer

Målgrupp 1. - Full täckningsgrad - Inga köer eller väntetider

Målgrupp 1. - Full täckningsgrad - Inga köer eller väntetider Målgrupp 1 Okomplicerade avgiftningar för helt alternativt till stor del socialt integrerade personer Psykiska problem i huvudsak relaterade till abstinensfas Personerna är framför allt kända inom hälso-

Läs mer

Samverkansrutin för tillämpning av SOSFS 2009:6, bedömningen av om en hälso- och sjukvårdsåtgärd kan utföras som egenvård.

Samverkansrutin för tillämpning av SOSFS 2009:6, bedömningen av om en hälso- och sjukvårdsåtgärd kan utföras som egenvård. 2013-01-08 Samverkansrutin för tillämpning av SOSFS 2009:6, bedömningen av om en hälso- och sjukvårdsåtgärd kan utföras som egenvård. Samverkansrutinen är uppdaterad enligt gällande lag och föreskrifter.

Läs mer

Lagstiftning om samverkan kring barn och unga

Lagstiftning om samverkan kring barn och unga Lagstiftning om samverkan kring barn och unga en sammanfattning Samverkan är nödvändig för många barn och unga. Därför finns det bestämmelser om samverkan i den lagstiftning som gäller för socialtjänsten,

Läs mer

SOSFS 2009:6 (M och S) Föreskrifter. Bedömningen av om en hälso- och sjukvårdsåtgärd kan utföras som egenvård. Socialstyrelsens författningssamling

SOSFS 2009:6 (M och S) Föreskrifter. Bedömningen av om en hälso- och sjukvårdsåtgärd kan utföras som egenvård. Socialstyrelsens författningssamling SOSFS 2009:6 (M och S) Föreskrifter Bedömningen av om en hälso- och sjukvårdsåtgärd kan utföras som egenvård Socialstyrelsens författningssamling I Socialstyrelsens författningssamling (SOSFS) publiceras

Läs mer

Kommunens ansvar för hälso- och sjukvård

Kommunens ansvar för hälso- och sjukvård SOCIALFÖRVALTNINGEN Annika Nilsson, 0554-191 56 annika.nilsson@kil.se 2013-12-06 Kommunens ansvar för hälso- och sjukvård HÄLSO- OCH SJUKVÅRDSANSVAR Enligt hälso- och sjukvårdslagen (SFS 1982:763) och

Läs mer

ALKOHOL- OCH DROGPOLICY

ALKOHOL- OCH DROGPOLICY ALKOHOL- OCH DROGPOLICY Alkohol är ett stort folkhälsoproblemen i Sverige. En miljon svenskar har riskbeteenden eller alkoholproblem och 25-45 procent av all korttidsfrånvaro på arbetsplatserna orsakas

Läs mer

VERSION Ansvarig utgivare: Chefsjurist Eleonore Källstrand Nord

VERSION Ansvarig utgivare: Chefsjurist Eleonore Källstrand Nord SOCIALSTYRELSENS FÖRFATTNINGSSAMLING Ansvarig utgivare: Chefsjurist Eleonore Källstrand Nord SOSFS 2011:XX (M) Utkom från trycket den månad Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om livsuppehållande

Läs mer

Alkoholberoende Farmakologisk behandling

Alkoholberoende Farmakologisk behandling Alkoholberoende Farmakologisk behandling Bengt Sternebring, Beroendecentrum Malmö I Sverige finns 1 miljon riskkonsumenter 330 000 alkoholberoende 80 000 alkoholberoende med tungt missbruk 75 000 med läkemedelsberoende

Läs mer

Nationella riktlinjer för vård och stöd vid missbruk och beroende. Slutlig version publicerad 21 april 2015

Nationella riktlinjer för vård och stöd vid missbruk och beroende. Slutlig version publicerad 21 april 2015 Nationella riktlinjer för vård och stöd vid missbruk och beroende Slutlig version publicerad 21 april 2015 Rangordning 1-10 Hög prioritet (1) ges åtgärder med stor nytta med låg kostnad per effekt Låg

Läs mer

Beslutade den 12 juni 2012 Träder i kraft den 1 september 2012. Affärsområde Farmaci/Roswitha Abelin/SoS föreskrift LmG mm

Beslutade den 12 juni 2012 Träder i kraft den 1 september 2012. Affärsområde Farmaci/Roswitha Abelin/SoS föreskrift LmG mm SOSFS 2012:9 Socialstyrelsens föreskrifter om ändring i föreskrifterna och allmänna råden (SOSFS 2000:1) om läkemedelshantering i hälso- och sjukvården Beslutade den 12 juni 2012 Träder i kraft den 1 september

Läs mer

KRAVSPECIFIKATION. Bilaga 1 1. ALLMÄNT OM EFTERFRÅGADE TJÄNSTER 2. KRAV OCH KRITERIER FÖR TJÄNSTEN 1.1. BAKGRUND

KRAVSPECIFIKATION. Bilaga 1 1. ALLMÄNT OM EFTERFRÅGADE TJÄNSTER 2. KRAV OCH KRITERIER FÖR TJÄNSTEN 1.1. BAKGRUND Bilaga 1 KRAVSPECIFIKATION 1. ALLMÄNT OM EFTERFRÅGADE TJÄNSTER 1.1. BAKGRUND Landstinget Blekinge är geografiskt detsamma som länet och landskapet Blekinge. Landstingets huvudsakliga uppgift är att ansvara

Läs mer

Hälso- och sjukvårdslagen (HSL) Fredrik Spak Docent, lektor vid Socialmedicin, Sahlgrenska Akademin Göteborgs universitet Överläkare FOUU

Hälso- och sjukvårdslagen (HSL) Fredrik Spak Docent, lektor vid Socialmedicin, Sahlgrenska Akademin Göteborgs universitet Överläkare FOUU Hälso- och sjukvårdslagen (HSL) Fredrik Spak Docent, lektor vid Socialmedicin, Sahlgrenska Akademin Göteborgs universitet Överläkare FOUU primärvården Göteborg Hälso- och sjukvårdslagen (HSL) (1982:763)

Läs mer

Samverkansöverenskommelse

Samverkansöverenskommelse Samverkansöverenskommelse om missbruks- och beroendevård i Kronobergs län Överenskommelse för socialtjänsten och hälso- och sjukvårdens verksamhet för personer med missbruks- och beroendeproblematik Förvaltningen

Läs mer

Rutin för samverkan i samband med egenvård mellan Region Kronoberg och länets social- och skolförvaltningar

Rutin för samverkan i samband med egenvård mellan Region Kronoberg och länets social- och skolförvaltningar Rutin för samverkan i samband med egenvård mellan Region Kronoberg och länets social- och skolförvaltningar 2013 2015 1 1. Inledning Socialstyrelsen har gett ut föreskriften Bedömning av om en hälso- och

Läs mer

Läkemedelsbehandling vid beroendetillstånd

Läkemedelsbehandling vid beroendetillstånd Abstinens Läkemedelsbehandling vid beroendetillstånd De fysiska och psykiska symtom som uppträder när en drog lämnar kroppen Droger som dämpar CNS ger en reaktiv excitation när de lämnar kroppen Abstinenssymtom

Läs mer

LINDALENS BEHANDLINGSHEM

LINDALENS BEHANDLINGSHEM LINDALENS BEHANDLINGSHEM -abstinensbehandling 0650-320 40 info@lindalen.com www.lindalen.com VÄLKOMMEN TILL ABSTINENSBEHANDLINGEN Intagnings- och motivationsavdelning Lindalen har sedan 1988 bedrivit abstinensbehandling

Läs mer

Riskbruk, missbruk och beroende

Riskbruk, missbruk och beroende Inbjudan Inbjudan Riskbruk, missbruk och beroende Datum: 12-13 april, 3-4 maj Plats: Härnösands folkhögskola, Murbergsvägen 32, Härnösand Riskbruk, missbruk och beroende - Kunskap till praktik Missa inte

Läs mer

Samordningsprogram för patienter med blandberoende

Samordningsprogram för patienter med blandberoende Akademiska sjukhuset Psykiatridivisionen Verksamhetsområde beroende- och neuropsykiatri Samordningsprogram för patienter med blandberoende Programansvarig: Mats Törnblom specialistsjuksköterska i psykiatri

Läs mer

MISSIV MISSBRUKSFÖREBYGGANDE ARBETE I OXELÖSUND. Hälso- och sjukvård. Nämnden för Hälso- och sjukvård

MISSIV MISSBRUKSFÖREBYGGANDE ARBETE I OXELÖSUND. Hälso- och sjukvård. Nämnden för Hälso- och sjukvård Hälso- och sjukvård DATUM Hans Tanghöj 2007-05-03 DIARIENR Nämnden för Hälso- och sjukvård MISSIV MISSBRUKSFÖREBYGGANDE ARBETE I OXELÖSUND Försäljningen av alkohol liksom den alkoholrelaterade dödligheten

Läs mer

Maria Ungdom. Samordnade insatser för ungdomar med missbruk. Helena von Schewen & Gisela Baumgren

Maria Ungdom. Samordnade insatser för ungdomar med missbruk. Helena von Schewen & Gisela Baumgren Maria Ungdom Samordnade insatser för ungdomar med missbruk & Gisela Baumgren 1 Maria Ungdom Maria Ungdom startades 1966 Antal anställda: 85 personer Vårddygn: 2 038 (2013) Antal öppenvårdsbesök: 28 500

Läs mer

Lagen om psykiatrisk tvångsvård, LPT

Lagen om psykiatrisk tvångsvård, LPT Lagen om psykiatrisk tvångsvård, LPT Information till patienter Brukarinflytande-samordnare, BISAM Psykiatri Södra Stockholm STOCKHOLM LÄNS SJUKVÅRDSOMRÅDE Innehåll Allmänt... 3 Förutsättningar för intagning

Läs mer

Rutin ärendes aktualisering anmälan

Rutin ärendes aktualisering anmälan Ansvarig för rutin Avdelningschef Individ och familj Upprättad (av vem och datum) Helena Broberg, enhetschef, 2013-10-30 Beslutad (datum och av vem) Socialförvaltningens ledningsgrupp, 2013-12-16 Reviderad

Läs mer

Hälso- och sjukvårdsnämnden Socialnämnden. Bakgrund

Hälso- och sjukvårdsnämnden Socialnämnden. Bakgrund Handlingstyp Överenskommelse 1 (8) Datum 6 november 2014 Missbruks- och beroendevård Överenskommelse mellan Hälso- och sjukvårdsnämnden och avseende samverkan när det gäller personer som missbrukar alkohol,

Läs mer

Rutin för samordnad individuell plan (SIP)

Rutin för samordnad individuell plan (SIP) Rutin för samordnad individuell plan (SIP) 1. Syfte och omfattning Efter ändringar i hälso- och sjukvårdslagen (HSL) och Socialtjänstlagen (SoL) 1 januari 2010 ska landsting och kommun tillsammans ska

Läs mer

Överenskommelse att omfattas av hemsjukvård

Överenskommelse att omfattas av hemsjukvård Överenskommelse att omfattas av hemsjukvård Hallänningen ska kunna känna sig trygg med att få sina behov av hälso och sjukvård tillgodosedda. Målsättningen är att möta upp behoven på ett så tidigt stadium

Läs mer

Har alkohol eller droger blivit ett hinder i ditt liv? Kontakta oss på avdelningen för missbruk och beroende, Socialkontoret

Har alkohol eller droger blivit ett hinder i ditt liv? Kontakta oss på avdelningen för missbruk och beroende, Socialkontoret Har alkohol eller droger blivit ett hinder i ditt liv? Kontakta oss på avdelningen för missbruk och beroende, Socialkontoret Om du har egna problem Har alkohol eller droger blivit ett problem eller hinder

Läs mer

Handlingsplan Samordnad Individuell Plan

Handlingsplan Samordnad Individuell Plan Handlingsplan Samordnad Individuell Plan Baserad på överenskommelse personer med psykisk funktionsnedsättning, Landstinget i Värmland och länets kommuner 2014-10-30--2016-10-29 1. Definition av målgrupp/er

Läs mer