VÅRDPROGRAM för LARO- behandling (läkemedelsassisterad rehabilitering av opiatberoende)

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "VÅRDPROGRAM för LARO- behandling (läkemedelsassisterad rehabilitering av opiatberoende)"

Transkript

1 VÅRDPROGRAM för LARO- behandling (läkemedelsassisterad rehabilitering av opiatberoende) s Opiatmottagning Universitetssjukhuset i Örebro ingång P, våning 3 Materialet insamlat av: Lena Eriksson, programansvarig Gunnel Ihrstedt, ställföreträdande öppenvårdschef i Örebro län Innehållet medicinskt granskat av: Spyridon Kilaidakis Chefsöverläkare.. Vårdprogrammet reviderat och godkänt för tillämpning av: Tommy Strandberg Verksamhetschef i Örebro län.. Post Box 1613, Örebro Besök Södra Grevroseng, Örebro

2 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Sidan av 19 Sidan 1. Inledning/fakta 3 1. symtom vid opiatpåverkan vanliga symtom vid opiatabstinens 3. Klassificeringsinstrument 4.1 Missbruk 4. Beroende enligt DSM IV 4 3. Kort historik 4 4. Opiatmottagningen Definition av begreppet vårdprogram 6 4. Målsättning Bemanning Tillgänglighet Kostnad 9 5. Genomförande Ansökan om behandling 9 5. Remissförfarande Intagningskriterier Kontraindikationer Utredning inför läkemedelsassisterad behandling Vårdplanering inför behandlingsstart Sysselsättning Sjukskrivning Provtagning Vårdplan Insättning och inställning av läkemedel Dosjustering Hemdos Återfall sidomissbruk Ofrivillig utskrivning Vård hos andra vårdgivare Övriga insatser Vaccination Graviditet Sex och samlevnad Terapi enskilt samt i grupp Hembesök Utredning på anstalt Om patienten blir frihetsberövad Körkort Anmälningsskyldighet barn Anmälningsskyldighet vapen Anmälningsskyldighet körkort Utsättning av LARO-behandling LARO-register 18 Referenslista 19

3 Sidan 3 av Inledning/fakta Opiatberoende är en livshotande sjukdom som mestadels drabbar unga människor. Vanliga följdsjukdomar till missbruket är bl.a. hepatit, HIV och endokardit, som i sig kan vara livshotande tillstånd och skall adderas till hög risk för dödlighet p g a överdos som alltid föreligger vid ett heroinberoende Opiater härstammar från opiumvallmon och i naturlig form förekommer opium, morfin och kodein. Heroin är en halvsyntetisk substans som utvinns ur morfin. Gemensamt för dessa preparat är att de ger ett snabbt rus och är kortidsverkande. För heroinet handlar det om minuter. Heroinet framställdes från början för att bota morfinmissbrukare men tyvärr visade det sig att heroinet var ännu mer beroendeframkallande De helsyntetiska preparaten, opioider, dit bl a metadon och buprenorfin hör är långtidsverkande, de ger ett rus som är mindre framträdande, halveringstiden är längre vilket innebär att de ger en mer långvarig effekt (Kakko 011). Abstinensen träder inte in så fort. I kroppen finns Endorfiner vilka är kroppsegna (endogena) ämnen, gemensamt med övriga opiater/opioider är att de binder sig till opioidreceptorerna i hjärnan (Kakko 011). 1. Symtom vid opiatpåverkan Kroppen Små pupiller, hängande ögonlock Långsam motorik, sluddrigt tal Hopsjunkenhet, svårt att stå upprätt Sänkt blodtryck, långsam puls Illamående, kräkningar Påverkan på andningen kan vara livshotande Psykiskt Eufori, kraftigt lyckorus Bedövning, kraftigt sänkt smärtkänslighet Likgiltighet eller sömnighet medvetslöshet Kontaktsvårigheter. 1.3 Vanliga symtom vid opiatabstinens Ökat tårflöde, rinnande näsa Gäspningar Muskelvärk Vidgade pupiller, gåshud eller svettning Diarré Illamående, kräkningar Sömnsvårigheter Feber

4 Sidan 4 av 19. Klassificeringsinstrument De två instrument som idag används då vid diagnostiseringen missbruk eller beroende är ICD 10 (WHO, 199) och DSM IV (APA. 000). Definitionen av beroendesjukdomar kommer att förändras i nya DSM V som kommer inom kort..1 Missbruk enligt DSM IV, kod opiatmissbruk enligt ICD 10 F11:1 Ett substansbruk som leder till en kliniskt signifikant funktionsnedsättning eller lidande vilket uppfylls av minst ett av följande kriterier under ett år; Upprepat substansbruk som leder till att personen misslyckas med att fullgöra sina skyldigheter på arbetet, i skolan eller i hemmet Upprepat substansbruk i situationer där det medför betydande risker för fysisk skada Upprepade substansrelaterade problem med rättvisan Fortsatt substansbruk trots ständiga eller återkommande problem av social eller mellanmänsklig natur orsakade av eller förstärkta av substanseffekten.. Beroende enligt DSM IV, kod opiatberoende enligt ICD 10 F11: Ett substansbruk som leder till klinisk signifikant funktionsnedsättning eller lidande, vilket uppfylls av minst tre av följande kriterier; Toleransutveckling - antingen behov av ökad mängd av en substans för att uppnå samma effekt eller minskad effekt vid användandet av samma mängd Abstinens abstinenssymtom som är karaktäristiska för substansen eller att intag av samma/liknande substans intas i syfte att lindra eller undvika abstinenssymtom Substansen används i större mängd eller undre längre perioder än vad som avsågs Varaktig önskan om eller misslyckade försök att begränsa eller kontrollera substansbruket Mycket tid ägnas till att få tag på substansen Viktiga sociala aktiviteter, yrkes- eller fritidsaktiviteter överges/minskas Bruket av substansen fortsätter trots vetskapen om risken för fysiska och psykiska skador. 3. Kort historik Behandling av opiatberoende personer påbörjades i USA på 60-talet. Straxt efteråt i mitten på 60-talet startades en svensk försöksverksamhet, som kom att bli Europas första metadonprogram, på Ulleråkers sjukhus i Uppsala (Johnsson 005). Under den här tiden fanns det ett starkt motstånd till behandlingen. Inte förrän i slutet av 80-talet blev metadonbehandlingen mer accepterad. Detta berodde dels på att Uppsala kunde uppvisa goda resultat från sin verksamhet men också på att spridningen av HIV tog fart bland heroinmissbrukarna. Rädslan för smittspridningen var under den här perioden stor hos hela befolkningen. Buprenorfinet utvecklades på 70-talet som smärtstillande medel, då som nu gick det under namnet Temgesic. Det forskarna även upptäckte var att buprenorfin i högre doser kunde användas som långtidsbehandling av heroinberoende personer på samma sätt som man använder metadon. Buprenorfin i högre styrkor gick under namnet Subutex och godkändes i Sverige 1999 (Johnsson 005). I början ansåg Subutex passa bättre till patienter som inte kommit så långt in i sin missbrukskarriär.

5 Sidan 5 av 19 Kravet för behandling med metadon hade tidigare varit fyra års dokumenterat opiatberoende, då Subutex introducerades i Sverige omfattades det inte till en början av Socialstyrelsens regler för underhållsbehandling med metadon, efterfrågan var stor och förskrivningen ökade snabbt (a.a). Senare kom även Subutex behandlingen att omfattas av Socialstyrelsens föreskrifter, till en början gällde två års dokumenterat opiatberoende och från 009 då gällande föreskrifter senast ändrades gäller minst ett års dokumenterat opiatberoende för både metadon och buprenorfin. Örebro län I slutet av 1990-talet och under de första åren på 000-talet ökade heroinmissbruket i Örebro län markant. Antalet missbrukare uppskattades uppgå till mellan år 00 enligt en gemensam skattning genomförd av polis och. Vid denna tidpunkt var benägenheten låg hos heroinmissbrukarna att söka vård p g a att det då inte fanns några specifika, evidensbaserade och långsiktiga behandlingsmetoder i länet. Det som kunde erbjudas inom hälso- och sjukvården var livsuppehållande insatser och avgränsade avgiftningar vid akuta livshotande tillstånd. I övrigt hänvisades heroinmissbrukarna till den psykosociala behandlingen som erbjöds missbrukare generellt inom socialtjänsten. Med ovanstående omständigheter som utgångspunkt så blev det mycket intressant att ta del av den behandlingsforskning avseende heroinmissbrukare som genomfördes i Stockholm vid inledningen av 000-talet. Forskningserfarenheterna visade att ett gott behandlingsresultat kunde uppnås om heroinmissbrukare samtidigt erbjöds en kombination av ett läkemedel innehållande buprenorfin och strukturerade psykosociala behandlingsinsatser. Dödligheten i gruppen sjönk, andelen som kvarstannande i behandling blev oanat hög och inte minst uppnåddes mycket goda resultat avseende drogfrihet och resocialisering för de patienter som erbjudits behandlingen. Med erfarenheterna som forskningen i Stockholm visat, som bakgrund, kom i Örebro senhösten 00 att erbjuda heroinmissbrukarna i Örebro län tillgång till liknande behandling. Behandlingsmetoden blev nationellt döpt till LARO-behandling, Läkemedelsassisterad rehabilitering av opiatberoende. Verksamheten startade upp i mindre skala, max 15 patienter och drevs inledningsvis i projektform. Redan efter ett drygt år permanentades verksamheten och s Opiatmottagning etablerades med uppdraget att erbjuda upp till 60 patienter möjlighet till behandling (behandlingen blev mycket efterfrågad med långa köer som följd, en fyrdubbling av kapaciteten var nödvändig när verksamheten skulle permanentas). 4. Opiatmottagningen Opiatmottagningens som är belägen på Universitetssjukhuset har i uppdrag att erbjuda specialiserad vård till personer bosatta i Örebro län vilka har ett dokumenterat opiatberoende. Målgruppen är personer från 0 år och uppåt som uppfyller kriterierna för läkemedelsassisterad behandling enligt Socialstyrelsens föreskrifter, (SOSFS 009:7). Den kliniska tillämpningen av vårdprogrammet regleras i övrigt av HSL (hälso- och sjukvårdslagen) samt rutiner och riktlinjer som gäller generellt i.

6 Sidan 6 av 19 Opiatmottagningen i Örebro kan även ta emot patienter, som uppfyller ovanstående kriterier, från övriga landet under förutsättning att patientens hemlandsting utfärdar en specialistremiss. Beslut om verkställighet av vårdbegäran för personer som inte är bosatta i länet fattas av verksamhetschef och chefsöverläkare i samråd. 4.1 Definition av begreppet vårdprogram Ett vårdprogram beskriver vårdens kliniska arbete inom ett visst problemområde för en bestämd patientgrupp. Ett vårdprogram bör kunna hänvisa till den källa varifrån programmet hämtat sina utgångspunkter och sin inriktning. För innevarande vårdprogram som avser läkemedelsassisterad rehabilitering av opiatberoende utgör Socialstyrelsens föreskrifter (SOSFS 009:7) huvuddokumentet. 4. Målsättning Målet med behandlingen är att erbjuda patienten ökade förutsättningar till att uppnå ett drogfritt icke kriminellt liv samt en god psykisk och fysisk hälsa. Vår målsättning är att ge alla patienter ett gott bemötande, hög tillgänglighet och en god och medicinskt säker vård. Behandlingen skall vara individuellt anpassad och för varje patient upprättas en vårdplan som följs upp och uppdateras kontinuerligt. Ur ett samhällsperspektiv är det av central betydelse att behandlingen sker på ett tryggt och medicinskt säkert sätt. Regler och riktlinjer är utformade så att riskerna för en felanvändning/ett läckage undviks/minimeras. Det råder delade meningar om huruvida läkemedelsassisterad behandling vid opiatberoende skall ses som en livslång behandling eller inte, synen på detta har även svängt över tid. Opiatmottagningen i Örebro ser behandlingen som övergående d v s målet är att flertalet patienter skall klara ett drogfritt liv utan underhållsbehandling. En del patienter kommer dock att behöva underhållsbehandling under lång tid eventuellt livslångt. Behovet av behandling anpassas individuellt till varje patient I enlighet med Läkemedelsverkets rekommendation används läkemedlet Suboxone som förstahandspreparat. Vid avsteg från rekommendationen skall skälen till detta medicinskt motiveras och tydligt dokumenteras i såväl journal som patientens individuella vårdplan. 4.3 Bemanning Vårdprogrammet bygger på ett nära samarbete mellan vid mottagningen verksamma professioner, övriga samhälliga aktörer och patient. När utbudet av LARO behandling i länet breddades i början av 000- talet och då första författningen som reglerade behandlingen utkom år 004 föreskrevs en i princip obligatorisk närvara av socialtjänst i samband med inskrivning, upprättandet av vårdplaner och behandlingsuppföljningar i programmet. Vid revideringen av författningen år 009 nedtonades kravet på närvaro från socialtjänst. Vilket i praktiken har inneburit att kompensatoriska resurser för de psykosociala insatserna har fått inrättats i Opiatmottagningen.

7 Sidan 7 av 19 Läkare, specialist i beroendepsykiatri 100 % Programansvarig sjuksköterska 5 % Sjuksköterska 375 % Psykolog 75 % Kurator 50 % Läkarsekreterare 50 % Administrativt stöd/ledning från stab 50 % Tillgång till arbetsterapeut för funktionsbedömningar finns som gemensam resurs inom. Läkare Läkarens roll i programmet är att leda och samordna utrednings- och behandlingsarbetet. Vidare är läkaren den som är medicinskt slutansvarig för programmets genomförande på såväl organisatorisk som individnivå. Den för Opiatmottagningen medicinskt ledningsansvarige läkaren är den person som värderar/bedömer insamlat utredningsmaterial och därefter tar det avgörande beslutet om patienten uppfyller de kriterier som gäller för tillträdet till behandlingen samt i övrigt lever under sådana omständigheter att en medicinskt säker behandling kan genomföras. Sjuksköterska På opiatmottagningen är det sjuksköterskan som har den tätaste patientkontakten. Patienterna kommer dagligen till mottagningen de första 6 månaderna av behandlingen. Varje sjuksköterska har ansvar för ett visst antal patienter. Förutom sedvanliga arbetsuppgifter såsom provtagning, medicindelning, ansvarar sjuksköterskan för; Att kontinuerligt observera och bedöma patientens psykiska och fysiska mående Motivations-, stöd- och återfallspreventiva samtal Upprättandet av vårdplaner Sammankalla till vårdlag, tillsammans med kurator för koordinera kontakterna med vårdgrannar och anhöriga Förbereder inför ronder Dokumentation i patientjournalen Registrera i LARO- registret Läkemedelshantering, se till att det finns aktuella recept, beställningar/returer från/till apotek, mottagande av läkemedel samt kontrollräkning av befintligt förråd. Att allt läkemedel hanteras på ett säkert sätt Psykolog Opiatmottagningen utgår ifrån en helhetssyn på patienten. Vilket innebär en ambition att samtidigt möta upp med åtgärder/behandlingsinsatser utifrån kroppsliga, själsliga och sociala funktionsnedsättningar vilka uppmärksammas under behandlingstiden. Psykologens roll i programmet är att utgöra sakkunnig vid utredning, bedömning/ diagnostisering och behandling av patienter med problemställningar inom det psykologiska/psykiatriska arbetsfältet.

8 Sidan 8 av 19 Vårdprogrammet föreskriver att patienten efter två månaders följsamhet i behandlingen skall erbjudas möjlighet att träffa mottagningens psykolog för -3 bedömningssamtal. Avsikten med dessa samtal är att bedöma om behov föreligger för att genomföra en psykologisk utredning, om behov/önskemål finns av en psykoterapeutisk intervention eller om indikation föreligger för andra insatser där psykologens kompetens är efterfrågad (exempelvis kompletterande insatser för att fastställa diagnos, avgränsad samtals intervention för återfallsprevention etc.). Krissamtal, återfallsprevention, gruppbehandling, familjesamtal/familjeterapi samt ansvar för att psykoterapi erbjuds i samband med utsättning av det läkemedel som utgör heroinsurrogat (kan pågå upp till tre år efter utsättning) är andra uppdrag för psykologen i programmet. Ett annat centralt uppdrag för psykologen i Opiatmottagningen är att utföra s.k. breda psykologiska utredningar. Vid en bred utredning fokuseras neuropsykologiska funktioner, personlighetsproblematik, begåvningsprofil samt psykologiska/psykiatriska faktorer i övrigt som kan ha betydelse för möjligheterna till ett framgångsrikt rehabiliteringsarbete. Utredningen inleds med att patient och psykolog träffas vid ett par tillfällen för att samtala kring de erfarenheter/svårigheter som patienten har upplevt tidigare under sitt liv och hur omständigheterna i livet i dagsläget ser ut. Patienten informeras utredningen innebär och förutsätter. Vidare tillfrågas patienten om medgivande för kontakt med närstående och/eller andra vårdinrättningar (tillgång till tidigare genomförda psykologutredningar om sådana finns) för inhämtande information. Utredningsresultatet utgör en mycket viktig del i framtagandet av den långsiktiga behandlingsplanen för patienter och då inte minst när neuropsykologiska och/eller begåvningsmässiga funktionshinder upptäcks. Utredningsresultaten ger möjlighet till planering av rehabiliteringsinsatser mot mera realistiska livsmål. Kurator Kurator utgör sakkunnig i socialt behandlingsarbete vilket förutom direkt patientarbete innefattar råd och stöd till övrig personal i sociala frågor. En del av det sociala behandlingsarbetet i programmet utgörs av att tillsammans med sjuksköterska initiera, koordinera och delta i vårdlagsplaneringsmöten med patient och i ärendet aktuella aktörer såsom exempelvis: socialtjänst, arbetsförmedling, kriminalvård, försäkringskassa med flera t ex frivilligorganisationer. På opiatmottagnigen är det oftast kuratorn som har den inledande kontakten med nya sökande till programmet. Se under rubrik remissförfarande. Läkarsekreterare/administratör Läkarsekreteraren är ofta den person som patienten först träffar, vilket innebär mottagningens ansikte utåt. Läkarsekreteraren ansvarar för större delen av mottagningens administrativa uppgifter samt bemannar receptionen under mottagningens öppettider. Ansvarar vidare för delar av journalföring, remissvar, till viss del personalens tidböcker. Beställer förråd samt ett flertal andra delar som är oumbärliga för att mottagningen ska fungera.

9 Sidan 9 av Tillgänglighet Opiatmottagningens öppettider är vardagar mellan kl. 07: , samt endag per vecka till kl 18:00. På helger har mottagningen öppet mellan kl 10:00 14:00 för medicindelning dels till de patienter som är under sina första 6 månader i behandling samt dels för de patienter som av olika skäl fått sina hemdoser indragna. Samtliga besök är bokade i förväg, vi använder oss inte av drop in tider. 4.5 Kostnad Varje patient bekostar själv sin behandling upp till högkostnadsskyddet samt kostnaden för sina läkemedel upp till frikort. Vid uteblivna besök debiteras besökskostnad. Sökande till programmet som inte har egen inkomst ombeds kontakta socialtjänst för att ansöka om försörjningsstöd. 5. Genomförande 5.1 Ansökan om behandling Patienten kan komma i kontakt med mottagningen genom; Egensökande, patienten kan själv kontakta via telefon eller brev. Remiss från andra vårdinstanser Remiss från socialtjänst, frivård etc. 5. Remissförfarande Inkomna remisser registreras och sätts upp i turordning på listan för inkomna remisser, av mottagningens sekreterare. En gång per vecka går opiatmottagningens remiss/bedömningsgrupp bestående av kurator, sjuksköterska samt specialistläkare igenom de nya remisserna samt sätter upp tid för första bedömnings/informationssamtal. Vid det tillfället upptas omfattande anamnes gällande; Missbruk - debutålder, vilka droger som patienten har använt och i vilken omfattning Hereditet uppväxt, familj, socialt nätverk Skola, utbildning, arbetet/sysselsättning Tidigare behandlingsinsatser Kriminalitet Samsjuklighet Vid besöket informeras patienten noggrant om vad behandlingen innebär och hur den går till. I de fall patienten inte har någon kontakt med socialtjänsten uppmanas han /hon att ta kontakt för att möjliggöra en samplanering vi behov t ex gällande boende, sysselsättning som patienten eventuellt kan komma att behöva som komplettering till den medicinska behandlingen. Patienten får vid behov skriva under tillåtelse att rekvirera journaler från andra vårdgivare alternativt får patienten själv se till att all väsentlig dokumentation kommer till mottagningen.

10 Sidan 10 av 19 Bedömningsgruppens uppdrag är att gå igenom allt framtaget material i syfte att fastställa om patienten uppfyller kriterierna för läkemedelsassisterad behandling. Beslut om behandling fattas slutligen av ansvarig specialistläkare. I det fall patienten inte uppfyller uppställda intagningskriterier för en läkemedelsassisterad behandling enligt SOSFS 009:7 alternativt att andra kontraindikationer föreligger för inskrivning i programmet vid bedömningstillfället erbjuds patienten alltid alternativa behandlingsinsatser för sitt missbruk/beroende. Det kan vara inom någon av s andra verksamheter eller i samråd med socialtjänsten. 5.3 Intagningskriterier Opiatmottagningens kriterier följer Socialstyrelsens föreskrifter (SOSFS 009:7) enligt vilka läkemedelsassisterad behandling får ges till den som är fyllda 0 år och har minst ett års dokumenterat opiatberoende. Om synnerliga skäl föreligger t ex om missbruket startat i väldigt unga år och där andra behandlingsalternativ misslyckats kan läkemedelsassisterad behandling ges till den som ännu inte fyllt 0 år. 5.4 Kontraindikationer Patienten har varit inskriven och blivit utskriven från programmet på grund av t ex sidomissbruk och har då enligt Socialstyrelsens föreskrifter, (SOSFS 009:7), en spärrtid på tre månader innan han/hon kan söka behandling på nytt Patienten har ett aktuellt väntande fängelsestraff Patienten har ett pågående sidomissbruk 5.5 Utredning inför läkemedelsassisterad behandling Då beslutet om att patienten uppfyller kriterierna för läkemedelsassisterad behandling startar det vi på opiatmottagningen kallar för utredning. Det är en period om ca två månader då patienten får komma till mottagningen tre gånger per vecka, måndag, onsdag och fredag och lämna urinprov med syfte att fastställa att patienten inte har ett pågående sidomissbruk av andra preparat än opiater. Vid första besöket som är hos patientens ansvariga sjuksköterska sker genomgång av mottagningens rutiner och som underlag används mottagningens behandlingsöverenskommelse, vilken sedan skrivs av både patient och sjuksköterska. Patienten får också skriva under en sekretessöverenskommelse som möjliggör att sekretessen bryts mellan t ex socialtjänst, frivård med flera, patienten kan här även namnge andra viktiga personer med vilka vi får utbyta information. I det fall patienten misslyckas upprepade gånger med att klara utredningstiden kan samplanering ske med socialtjänsten i patientens hemkommun för att genomföra utredningen på behandlingshem. En sådan placering föregås ofta av en avgiftning innan då vistelse på behandlingshem kräver drogfrihet. Utredningen kan även starta under pågående behandlingshemsvistelse eller i slutet av ett fängelsestraff för att insättning av medicin skall kunna ske i direkt anslutning till utskrivning/frigivning.

11 Sidan 11 av Vårdplanering inför behandlingsstart I slutet på utredningstiden bokas tid för vårdplaneringsmöte där patienten, ansvarig sjuksköterska, läkare samt övriga professionella kontakter (socialtjänst, frivård, anhöriga m fl) som kommer att vara delaktiga i patientens rehabilitering deltar. Vårdplanen upprättas i samråd med patienten och den innehåller uppgifter om medicinska, sociala och övriga insatser som patienten behöver. 5.7 Sysselsättning Mottagningen har krav på sysselsättning minst 50 % för alla patienter, planeringen för sysselsättning ska stå klar innan medicinen sätts in. Med sysselsättning avses arbete, studier, praktikplats eller arbetsträning. Erfarenheten visar att om planeringen inte är klar då behandlingen startar får patienten mycket svårare att komma ut i någon form av sysselsättning. Vi har ett nära samarbete med bl a socialtjänst, frivård och arbetsförmedling. Erfarenheten från arbetet i Opiatmottagningen är att sysselsättningskravet är nödvändigt för att patienten skall kunna tillgodo göra sig behandlingen på bästa sätt. 5.8 Sjukskrivning En läkemedelsassisterad behandling är i sig inte sjukskrivningsgrundande I de fall patienten är i behov av sjukskrivning hänvisas patienten i de flesta fallen till primärvården. 5.9 Provtagning Innan den farmakologiska behandlingen startar tas leverstatus, CDT samt hepatit- och hiv-prover. Vid konstaterad C hepatit remitteras patienten till infektionskliniken för ställningstagande om behandling med interferon. Regelbunden uppföljning av leverstatus samt CDT sker inledningsvis 4 ggr/år därefter glesas proverna ut till 1 gg/år. Tätare kontroller görs efter behov. Koncentration av läkemedel tas efter ca 6 veckor in i behandlingen, då patienten hunnit stå på sin måldos en tid. Kontroll av koncentrationen kan även tas då patienten inte upplever tillräcklig effekt av sin dos. EKG-undersökning med särskilt beaktande av QTc-tid skall tas bl a innan insättning av metadon. Risk för patologiska förändringar som kan vara livshotande förekommer vid behandling med metadon därför genomförs kontroller med EKG regelbundet för alla metadonpatienter årligen. EKG-undersökning skall även föregå kombinationsbehandling buprenorfin/ och medicinering med t ex Concerta, Ritalin för neuropsykiatriska funktionshinder Vårdplan All behandling som effektueras i skall ske utifrån en individuellt framtagen vårdplan vilken upprättas i samråd med berörd patient. En vårdplan ska vara mätbar, kommunicerbar och beskriva ett framtida tillstånd. Ansvaret för att vårdplan finns upprättad och är dokumenterad i journal åvilar den för behandlingen medicinskt ansvarige läkaren.

12 Sidan 1 av 19 Arbetet med vårdplaner på Opiatmottagningen får av nödvändighet en annan inriktning än för s övriga enheter. Anledningen är framförallt att planeringsförutsättningarna måste ske utifrån den struktur som den författning som reglerar behandlingen anger men också att hänsyn måste tas till de mycket långa behandlingstiderna som gäller för behandlingen. Samtliga vårdplaner skall följas upp och revideras minst en gång per år eller oftare om förutsättningarna för behandlingen förändras Insättning och inställning av läkemedel Opiatmottagningen följer läkemedelsverkets rekommendationer om att använda Suboxone som första hands preparat. Under de sex första månaderna av behandlingen får patienten inta sitt läkemedel under övervakning av sjuksköterska dagligen på mottagningen. För övrigt kan noteras att all information om de läkemedel som används i Opiatmottagningen finns informativt beskrivna i FASS. Suboxone/bubrenorfin Insättning av läkemedel för underhållsbehandling vid opiatberoende kan i de allra flesta fall ske polikliniskt. Läkemedlet trappas upp under första veckan. Vanligt är att patienten är uppe i 1 mg dag 3 och där görs första stoppet. Om biverkningar inrapporteras vid insättning av Buprenorfin kan symtomen ofta beskrivas såsom känsla av trötthet, illamående, huvudvärk, förstoppning och svettningar. Dessa brukar dock i regel avta efter en tid för att helt försvinna inom två månader efter insättning av läkemedlet. För övrigt hänvisas till mer information i FASS. Metadon I s Opiatmottagning är restriktiviteten kring användandet av Metadon stor. I de fall läkemedlet ändå behöver användas så sker inställningen av preparatet undantagslöst i heldygnsvård. 5.1 Dosjustering Justering av dosen görs utifrån patientens upplevelse av effekten, klinisk bedömning av eventuella symtom samt vid behov med en komplettering av koncentrationsprover Hemdos Då patienten gått i behandling i 6 månader tas frågan om hemdoser upp på opiatmottagningens rond där beslut fattas om patienten är mogen för hemdoser eller inte. Vanligtvis ges hemdos över helgen den första tiden. Faktorer som påverkar hemdoser är allmän skötsamhet, frihet från sidomissbruk att han/hon följer uppgjord planering. Allt eftersom behandlingen fortsätter glesas besöken på mottagningen ut. Alla beslut om utökade hemdoser fattas på rond. Vid återfall eller annan misskötsamhet dras patientens hemdoser in.

13 Sidan 13 av 19 De patienter som har hemdos med intervall 4 veckor eller längre och uppvisat god följsamhet i programmet kan beviljas receptförskrivning för att därmed själv kunna hämta ut sin medicin via apotek. Detta förfarande är relativt nytt för mottagningen, utvärdering kommer att ske. De patienter som har hemdoser för veckor eller mer kan oaviserat kallas till mottagningen för att lämna urinprov samt uppvisa kvarvarande läkemedel. Patienten har 4 h på sig att komma till mottagningen. Patienterna är noggrant informerade om rutinen samt att de själva har ansvaret för att se till att mottagningen har rätt mobilnummer, adress mm samt att de i god tid informerar om eventuella planerade resor. Även denna rutin är ny så även här kommer utvärdering att ske. För de patienter som är ordinerade Metadon ges dock hemdos i dagsläget generellt inte med längre intervall än en gång/vecka. Patienten informeras om vikten av att förvaringen av Metadonet skall vara säkerställd i hemmiljön d.v.s. att läkemedlet skall vara inlåst i skåp eller liknande. Patienten informeras också om att tomma metadonflaskor skall lämnas tillbaka till mottagningen Återfall sidomissbruk Särskilda rutiner finns upprättade för att de sjuksköterskor som jobbar närmast patienten ska kunna agera självständigt då t ex positiva provsvar upptäcks, patienten själv berättar att han/hon tagit något, eller då patienten är uppenbart påverkad vid besöket. De åtgärder som sätts in utgår från en individuell bedömning av den aktuella situationen. Som exempel på åtgärder kan nämnas tätare kontakt med mottagningen, d v s färre hemdoser, alternativt sänkt dos läkemedel under tiden patienten är påverkad av annat preparat. I samtalet med patienten fokuserar vi på den medicinska risken det medför att blanda olika substanser, inte på att straffa beteendet. Vi ser lika allvarligt på användande av illegala narkotiska preparat som icke ordinerade narkotikaklassade läkemedel samt hög alkoholkonsumtion. Nätdroger/psykoaktiva substanser som inte syns på urinprover har de senaste åren blivit ett allt större problem. Alla patienter informeras noggrant att den kliniska bedömningen av patientens tillstånd väger tyngre än ett provsvar. Upplevs patienten påverkad så uteblir den dagens medicin dos för att reducera den medicinska risken. Vid längre och svårare återfall erbjuds patienten i första hand inläggning för att bryta sidomissbruket/avgiftning på s vårdavdelning. Opiatmottagningens läkare ansvarar för inskrivningen på avdelningen och innehar det övergripande behandlingsansvaret för slutenvårdsinsatsen, sköter ordinationer, vårdplanering och utskrivningsförfarande. Patientens ansvariga sjuksköterska på mottagningen samarbetar här med kollegorna på vårdavdelningen. Stort fokus ligger på motivationsarbete för att få patienten att fatta bra beslut. Vid behov av ytterligare insatser för att patienten skall kunna fortsätta sin läkemedelsassisterade behandling görs samplanering med socialtjänsten i patientens hemkommun. Det kan då röra sig om en tids vistelse på t ex behandlingshem, familjehem etc.

Behandlingsprogram. LARO- MOTTAGNINGEN Läkemedelsassisterad rehabilitering vid opiatberoende. Metadonprogrammet

Behandlingsprogram. LARO- MOTTAGNINGEN Läkemedelsassisterad rehabilitering vid opiatberoende. Metadonprogrammet Behandlingsprogram LARO- MOTTAGNINGEN Läkemedelsassisterad rehabilitering vid opiatberoende Metadonprogrammet Verksamhetsområde Beroende- och neuropsykiatri Psykiatridivisionen Akademiska sjukhuset Uppsala

Läs mer

2014-04-01 Ansvarig: Åsa Magnusson Områdeschef Beroendecentrum Malmö. Information Regional Avd för opiatberonde

2014-04-01 Ansvarig: Åsa Magnusson Områdeschef Beroendecentrum Malmö. Information Regional Avd för opiatberonde 2014-04-01 Ansvarig: Åsa Magnusson Områdeschef Beroendecentrum Malmö Information Regional Avd för opiatberonde Inledning 3 Uppdrag 3 Inför inläggning 3 På avdelningen 4 Riktlinjer för behandling av heroinabstinens

Läs mer

2012-03-18. Inledning

2012-03-18. Inledning Inledning Dokumentet bygger på de nationella riktlinjerna (Socialstyrelsen, 2007) och förtydligar hur socialtjänsten och hälso- och sjukvården i Piteå älvdal kan samarbeta och avgränsa sitt arbete kring

Läs mer

Screening och utredning av drogproblem

Screening och utredning av drogproblem Beroende enligt DSM-IV Screening och utredning av drogproblem Anders Håkansson Leg läkare, Beroendecentrum, Psykiatri Skåne Med dr, Klinisk alkoholforskning, Lunds universitet Minst tre av följande under

Läs mer

Beroendekliniken. i Göteborg

Beroendekliniken. i Göteborg Beroendekliniken i Göteborg Vi erbjuder utredning och behandling vid komplicerat missbruk/beroende av alkohol, läkemedel och narkotika för personer med eller utan psykiatrisk problematik. Målgrupp Beroendekliniken

Läs mer

Missbruka inte livet. Vägar bort från beroende av alkohol och narkotika

Missbruka inte livet. Vägar bort från beroende av alkohol och narkotika Missbruka inte livet Vägar bort från beroende av alkohol och narkotika Du är inte ensam Det går att få bukt med ett beroende av alkohol och narkotika. Men det är många som drar sig för att söka hjälp.

Läs mer

Missbruksorganisationer i Stockholm Historik

Missbruksorganisationer i Stockholm Historik 1 Missbruksorganisationer i Stockholm Historik Missbrukskliniker inom och utom psykiatrin Olika behandlingstraditioner och personberoende Sjukvård socialtjänst på olika håll Tillnyktring avgiftning behandling

Läs mer

Läkemedelsbehandling vid beroendetillstånd

Läkemedelsbehandling vid beroendetillstånd Abstinens Läkemedelsbehandling vid beroendetillstånd De fysiska och psykiska symtom som uppträder när en drog lämnar kroppen Droger som dämpar CNS ger en reaktiv excitation när de lämnar kroppen Abstinenssymtom

Läs mer

ALKOHOL- OCH DROGPOLICY

ALKOHOL- OCH DROGPOLICY ALKOHOL- OCH DROGPOLICY Alkohol är ett stort folkhälsoproblemen i Sverige. En miljon svenskar har riskbeteenden eller alkoholproblem och 25-45 procent av all korttidsfrånvaro på arbetsplatserna orsakas

Läs mer

SÄKERHETSANPASSNING. Hälso- och sjukvård Psykiatriska kliniken MSE

SÄKERHETSANPASSNING. Hälso- och sjukvård Psykiatriska kliniken MSE Hälso- och sjukvård Psykiatriska kliniken MSE HANDLÄGGARE DATUM DIARIENR Åsa Wallén Verksamhetssamordnare Tfn 016-10 40 23 2007-11-29 Säkerhet vid sjukvårdsinrättningar som ger psykiatrisk tvångsvård och

Läs mer

Samordningsprogram för patienter med blandberoende

Samordningsprogram för patienter med blandberoende Akademiska sjukhuset Psykiatridivisionen Verksamhetsområde beroende- och neuropsykiatri Samordningsprogram för patienter med blandberoende Programansvarig: Mats Törnblom specialistsjuksköterska i psykiatri

Läs mer

Äldre personer med missbruk

Äldre personer med missbruk Äldre personer med missbruk Rutiner för samverkan Ledningsgruppen för social-och fritidsförvaltningen 2014-09-22 Ledningsgruppen för omsorgsförvaltningen 2014-04-10 Innehåll 1 Uppdraget 5 1.1 Mål med

Läs mer

MAS Bjurholm 7/13. Reviderade rutiner, hösten 2013, för bedömning av om en hälso- och sjukvårdsåtgärd kan utföras som egenvård i Västerbotten

MAS Bjurholm 7/13. Reviderade rutiner, hösten 2013, för bedömning av om en hälso- och sjukvårdsåtgärd kan utföras som egenvård i Västerbotten 1 2013-12-10 Dnr VLL 1757-2013 Reviderade rutiner, hösten 2013, för bedömning av om en hälso- och sjukvårdsåtgärd kan utföras som egenvård i Västerbotten 1. Bakgrund Länssamordningsgruppen, LSG, beslutade

Läs mer

Lagstiftning kring samverkan

Lagstiftning kring samverkan 1(5) Lagstiftning kring samverkan För att samverkan som är nödvändig för många barn och unga ska komma till stånd finns det bestämmelser om det i den lagstiftning som gäller för de olika verksamheterna

Läs mer

Lagen om psykiatrisk tvångsvård, LPT

Lagen om psykiatrisk tvångsvård, LPT Lagen om psykiatrisk tvångsvård, LPT Information till patienter Brukarinflytande-samordnare, BISAM Psykiatri Södra Stockholm STOCKHOLM LÄNS SJUKVÅRDSOMRÅDE Innehåll Allmänt... 3 Förutsättningar för intagning

Läs mer

SAMVERKANSRUTINER. (enligt SOSFS 2009:6) FÖR HANTERING AV EGENVÅRD I SÖRMLAND

SAMVERKANSRUTINER. (enligt SOSFS 2009:6) FÖR HANTERING AV EGENVÅRD I SÖRMLAND SAMVERKANSRUTINER (enligt SOSFS 2009:6) FÖR HANTERING AV EGENVÅRD I SÖRMLAND Egenvård ska erbjuda möjligheter till ökad livskvalitet och ökat välbefinnande genom självbestämmande, ökad frihetskänsla och

Läs mer

Vägledning för. Missbruks- och beroendevården i Skåne

Vägledning för. Missbruks- och beroendevården i Skåne Vägledning för Missbruks- och beroendevården i Skåne Personer med missbruks- och beroendeproblem är i behov av stöd, vård och behandling från såväl kommunerna i Skåne som Region Skåne. Individens behov

Läs mer

Anslutna till specialiserad palliativ vård

Anslutna till specialiserad palliativ vård PM namn: Vård i livets slut. Hemsjukvård, primärvård i Blekinge Ägare Landstinget, Kommunerna Förvaltningschef: Anders Rehnholm Förvaltning: Primärvårdsförvaltningen, Äldreförvaltningarna Godkänt datum:

Läs mer

Dnr SN13/25 RIKTLINJER. Riktlinjer för handläggning inom missbruks- och beroendevården. Antagen av socialnämnden 2013-11-07

Dnr SN13/25 RIKTLINJER. Riktlinjer för handläggning inom missbruks- och beroendevården. Antagen av socialnämnden 2013-11-07 Dnr SN13/25 RIKTLINJER för handläggning inom missbruks- och beroendevården socialnämnden 2013-11-07 Dnr SN13/25 2/6 Innehållsförteckning 1 Inledning... 3 2 Mål och inriktning... 3 3 Utredning och handläggning...

Läs mer

Beslutade den 12 juni 2012 Träder i kraft den 1 september 2012. Affärsområde Farmaci/Roswitha Abelin/SoS föreskrift LmG mm

Beslutade den 12 juni 2012 Träder i kraft den 1 september 2012. Affärsområde Farmaci/Roswitha Abelin/SoS föreskrift LmG mm SOSFS 2012:9 Socialstyrelsens föreskrifter om ändring i föreskrifterna och allmänna råden (SOSFS 2000:1) om läkemedelshantering i hälso- och sjukvården Beslutade den 12 juni 2012 Träder i kraft den 1 september

Läs mer

Meddelandeblad. Socialstyrelsens föreskrifter om bedömningen av egenvård

Meddelandeblad. Socialstyrelsens föreskrifter om bedömningen av egenvård Meddelandeblad Berörda: nämnder med ansvar för äldre- och handikappomsorg enl. SoL och LSS, landsting och kommuner (sjukvårdshuvudmän), enskilda vårdgivare, enskilda verksamheter enl. SoL och LSS, samverkansnämnder,

Läs mer

Hälso- och sjukvårdslagen (HSL) Fredrik Spak Docent, lektor vid Socialmedicin, Sahlgrenska Akademin Göteborgs universitet Överläkare FOUU

Hälso- och sjukvårdslagen (HSL) Fredrik Spak Docent, lektor vid Socialmedicin, Sahlgrenska Akademin Göteborgs universitet Överläkare FOUU Hälso- och sjukvårdslagen (HSL) Fredrik Spak Docent, lektor vid Socialmedicin, Sahlgrenska Akademin Göteborgs universitet Överläkare FOUU primärvården Göteborg Hälso- och sjukvårdslagen (HSL) (1982:763)

Läs mer

Riktlinjer och rutin för hälso- och sjukvård, socialtjänst och LSS om Egenvård

Riktlinjer och rutin för hälso- och sjukvård, socialtjänst och LSS om Egenvård BURLÖVS KOMMUN Socialförvaltningen 2014-11-19 Beslutad av 1(6) Ninette Hansson MAS Gunilla Ahlstrand Enhetschef IFO Riktlinjer och rutin för hälso- och sjukvård, socialtjänst och LSS om Egenvård Denna

Läs mer

Har alkohol eller droger blivit ett hinder i ditt liv? Kontakta oss på avdelningen för missbruk och beroende, Socialkontoret

Har alkohol eller droger blivit ett hinder i ditt liv? Kontakta oss på avdelningen för missbruk och beroende, Socialkontoret Har alkohol eller droger blivit ett hinder i ditt liv? Kontakta oss på avdelningen för missbruk och beroende, Socialkontoret Om du har egna problem Har alkohol eller droger blivit ett problem eller hinder

Läs mer

SIKTA- Skånes missbruks- och beroendevård i utveckling Projektledare: Anna von Reis Peter Hagberg

SIKTA- Skånes missbruks- och beroendevård i utveckling Projektledare: Anna von Reis Peter Hagberg Alla dessa planerbegreppsförklaring SIKTA- Skånes missbruks- och Projektledare: Anna von Reis Peter Hagberg Vård och omsorgsplaner Vård och omsorgsplanering Kan resultera i Vård och omsorgsplan Dokumenteras

Läs mer

Behandling av Alkoholberoende i Primärvård. Lars-Olof Tobiasson Vårdcentralen Sjöbo

Behandling av Alkoholberoende i Primärvård. Lars-Olof Tobiasson Vårdcentralen Sjöbo Behandling av Alkoholberoende i Primärvård Lars-Olof Tobiasson Vårdcentralen Sjöbo Sjöbo Vårdcentral Nämndemansgården Kriminalvårdsanstalten Ystad Why don t You drink yourself happy as a normal person?

Läs mer

Palliativ vård uppdragsbeskrivning

Palliativ vård uppdragsbeskrivning 01054 1(5) TJÄNSTESKRIVELSE Regionkontoret Hälso- och sjukvård Datum Diarienummer 2014-04-01 HSS130096 Hälso- och sjukvårdsstyrelsen Palliativ vård uppdragsbeskrivning Förslag till beslut Hälso- och sjukvårdsstyrelsen

Läs mer

Övergripande rutin i samband med vård under eget ansvar - Egenvård för barn över sju år och vuxna enligt SOSFS 2009:6

Övergripande rutin i samband med vård under eget ansvar - Egenvård för barn över sju år och vuxna enligt SOSFS 2009:6 LANDSTINGET I VÄRMLAND PM Hälso- och sjukvårdsstaben Eva Eriksson 2011-09-28 LK/100553 Övergripande rutin i samband med vård under eget ansvar - Egenvård för barn över sju år och vuxna enligt SOSFS 2009:6

Läs mer

Rutin ärendes aktualisering anmälan

Rutin ärendes aktualisering anmälan Ansvarig för rutin Avdelningschef Individ och familj Upprättad (av vem och datum) Helena Broberg, enhetschef, 2013-10-30 Beslutad (datum och av vem) Socialförvaltningens ledningsgrupp, 2013-12-16 Reviderad

Läs mer

Samverkan psykiatri och socialtjänst Lagstiftning mm. Robert Larsson Agneta Widerståhl 2015-01-15

Samverkan psykiatri och socialtjänst Lagstiftning mm. Robert Larsson Agneta Widerståhl 2015-01-15 Samverkan psykiatri och socialtjänst Lagstiftning mm. Robert Larsson Agneta Widerståhl 2015-01-15 Dagordning Styrande lagstiftning för socialtjänsten och hälso- och sjukvården Samordnad individuell plan

Läs mer

Riktlinjer för hälso- och sjukvård. Rutin vid hjärtstopp.

Riktlinjer för hälso- och sjukvård. Rutin vid hjärtstopp. 1 Riktlinjer för hälso- och sjukvård. Avsnitt 19 Rutin vid hjärtstopp. 2 Innehållsförteckning 19. Hjärtstopp...3 19.2 Bakgrund...3 19.3 Etiska riktlinjer för hjärtstopp i kommunal hälso- och sjukvård...3

Läs mer

Syfte En god munhälsa betyder mycket för välbefinnandet. I samband med sjukdom och funktionshinder ökar risken för skador i munnen.

Syfte En god munhälsa betyder mycket för välbefinnandet. I samband med sjukdom och funktionshinder ökar risken för skador i munnen. 20130101 Uppsökande verksamhet och Nödvändig tandvård Bakgrund Ett ekonomiskt stöd för tandvård i samband med sjukdom och funktionshinder infördes den 1 januari 1999. Detta stöd administreras av landstinget.

Läs mer

Riktlinje för tidig upptäckt av riskbruk, skadligt bruk och beroende i sjukskrivningsprocessen

Riktlinje för tidig upptäckt av riskbruk, skadligt bruk och beroende i sjukskrivningsprocessen Riktlinje för tidig upptäckt av riskbruk, skadligt bruk och beroende i sjukskrivningsprocessen Samtliga sjukskrivande läkare: Screening efter en månads sjukskrivning: Lab PEth, CDT Tox-screening, AUDIT-c

Läs mer

Läkare, psykolog, arbetsterapeut, sekreterare... En rad yrkeskategorier samarbetar för att ge hallänning arna bästa tänkbara psy kiat risk vård.

Läkare, psykolog, arbetsterapeut, sekreterare... En rad yrkeskategorier samarbetar för att ge hallänning arna bästa tänkbara psy kiat risk vård. Läkare, psykolog, arbetsterapeut, sekreterare... En rad yrkeskategorier samarbetar för att ge hallänning arna bästa tänkbara psy kiat risk vård. De har många olika sorters kunskap och erfarenheter, vilket

Läs mer

Sävsjöviks Förstärkta Familjehem

Sävsjöviks Förstärkta Familjehem Vi är ett mindre förstärkt familjevårdsföretag med säte i Borås. I vår verksamhet arbetar personal med lång, gedigen utbildning och erfarenhet inom missbruksvård och mänskligt beteende (konsulenter). Vi

Läs mer

Våld i nära relationer

Våld i nära relationer (M och S) Föreskrifter och allmänna råd Våld i nära relationer Socialstyrelsens författningssamling I Socialstyrelsens författningssamling () publiceras myndighetens föreskrifter och allmänna råd. Föreskrifter

Läs mer

Alkohol- och droganalyser i körkortsärenden: Transportstyrelsens synpunkter.

Alkohol- och droganalyser i körkortsärenden: Transportstyrelsens synpunkter. Alkohol- och droganalyser i körkortsärenden: Transportstyrelsens synpunkter. Equalis Upplands Väsby 2013-10-18 Lars Englund, chefsläkare Transportstyrelsens Trafikmedicinska Råd Körschema Om myndighetens

Läs mer

Avgiftning från opiater med Subutex

Avgiftning från opiater med Subutex Avgiftning från opiater med Subutex Lars Goyeryd Specialistläkare Lars Goyeryd Läkarexamen 1989 Leg läkare 1991 Specialist i anestesi- & intensivvård 1995 Heltid beroendemedicin sedan 1997 Lindalen heltid

Läs mer

Riktlinje för avvikelserapportering enligt SoL, LSS och HSL

Riktlinje för avvikelserapportering enligt SoL, LSS och HSL Beslutad 2013-05-2828 Gäller fr.o.m 2014-10- 10 datum Myndighet Socialkontoret för Äldreomsorg, Funktionsnedsatta, Kommunal hälso- och sjukvård Revideras datum 2015-10-01 eller vid förändring Ansvarig

Läs mer

Alla dessa. b o k. s t ä. v e r SLSO. om neuropsykiatriska problem och deras bemötande inom Psykiatrin Södra

Alla dessa. b o k. s t ä. v e r SLSO. om neuropsykiatriska problem och deras bemötande inom Psykiatrin Södra SLSO PP ss yy kk ii aa tt rr ii nn SS öö dd rr aa SLSO P ss yy kk ii aa tt rr ii n n S öö dd rr aa Alla dessa b o k s t ä v e r om neuropsykiatriska problem och deras bemötande inom Psykiatrin Södra I

Läs mer

Välkommen till nationell baskurs i riskbruk, missbruk och beroende!

Välkommen till nationell baskurs i riskbruk, missbruk och beroende! Välkommen till nationell baskurs i riskbruk, missbruk och beroende! Innehåll i utbildningen Alkohol- och narkotikasituationen i Sverige Faktorer av betydelse för missbruks- och beroendeutveckling Fysisk

Läs mer

SOSFS 2009:6 (M och S) Föreskrifter. Bedömningen av om en hälso- och sjukvårdsåtgärd kan utföras som egenvård. Socialstyrelsens författningssamling

SOSFS 2009:6 (M och S) Föreskrifter. Bedömningen av om en hälso- och sjukvårdsåtgärd kan utföras som egenvård. Socialstyrelsens författningssamling SOSFS 2009:6 (M och S) Föreskrifter Bedömningen av om en hälso- och sjukvårdsåtgärd kan utföras som egenvård Socialstyrelsens författningssamling I Socialstyrelsens författningssamling (SOSFS) publiceras

Läs mer

Läkemedel. måndag 18 november 13. Ett projekt av Jonas, Jakob, Daniel och Mukti

Läkemedel. måndag 18 november 13. Ett projekt av Jonas, Jakob, Daniel och Mukti Läkemedel Ett projekt av Jonas, Jakob, Daniel och Mukti Ett projekt av Jonas, Jakob, Daniel och Mukti Vad har läkemedel tillfredsställt? God hälsa Sjukdomar och infektioner Droger Cancer, Alzheimer, AIDS

Läs mer

RättspsyK. Grunddata och Nyregistrering av patientärende. Formulär för manuell registrering. Version 6.1. Formulär A

RättspsyK. Grunddata och Nyregistrering av patientärende. Formulär för manuell registrering. Version 6.1. Formulär A RättspsyK Grunddata och Nyregistrering av patientärende Formulär för manuell registrering Version 6.1 Formulär A Ringa in rätt alternativ om inget annat anges. Ifyllande enhet: Gäller from Revideras senast

Läs mer

Anvisningar för inkontinenshjälpmedel 2012

Anvisningar för inkontinenshjälpmedel 2012 Regionens och kommunernas inkontinensverksamhet, resursenheten för inkontinensfrågor, ska vila på de grunder som anges i Hälso- och sjukvårdslagen (HSL). En av grundprinciperna för inkontinensverksamheten

Läs mer

SCREENING-INSTRUMENT. En kort orientering inom några screeningsinstrument. Catherine Larsson, Kommunalförbund

SCREENING-INSTRUMENT. En kort orientering inom några screeningsinstrument. Catherine Larsson, Kommunalförbund SCREENING-INSTRUMENT En kort orientering inom några screeningsinstrument Catherine Larsson, metodstödjare/utbildare Kommunalförbund på Sjuhärads Tratten Normalbruk Riskbruk 700 000 pers. Missbruk /beroende

Läs mer

Riskbruk, missbruk och beroende baskurs

Riskbruk, missbruk och beroende baskurs Riskbruk, missbruk och beroende baskurs Under våren 2015 kommer en uppdatering av Socialstyrelsens nationella riktlinjer för missbruks- och beroendevården att presenteras. Denna kurs bygger på kunskaper

Läs mer

Läkemedelsbehandling vid beroendetillstånd Evidensbaserade metoder farmakologiska

Läkemedelsbehandling vid beroendetillstånd Evidensbaserade metoder farmakologiska Läkemedelsbehandling vid beroendetillstånd Evidensbaserade metoder farmakologiska Orsolya Hoffmann, med dr överläkare Beroendecentrum Eskilstuna Beroende Toleransutveckling Craving Kontrollförlust Abstinens

Läs mer

Nationella riktlinjer för missbruks- och beroendevård preliminär version

Nationella riktlinjer för missbruks- och beroendevård preliminär version Nationella riktlinjer för missbruks- och beroendevård preliminär version Vad är Socialstyrelsens nationella riktlinjer för vård och omsorg? Vad är nationella riktlinjer? Stöd vid fördelning av resurser

Läs mer

Nationella riktlinjer för missbruks- och beroendevård preliminär version

Nationella riktlinjer för missbruks- och beroendevård preliminär version Nationella riktlinjer för missbruks- och beroendevård preliminär version Vad är Socialstyrelsens nationella riktlinjer för vård och omsorg? Vad är nationella riktlinjer? Stöd vid fördelning av resurser

Läs mer

Nationella Riktlinjer

Nationella Riktlinjer Nationella Riktlinjer Konferens Draken 20 mars 2009 Utbildningsdel 3 Narkotika- psykosocial behandling och läkemedelsbehandling Kapitel 5 Föreläsare professor Mats Fridell R I S GIR Riktlinjer I Samverkan

Läs mer

Fastställd av Hälso- och sjukvårdsdirektören (HSD-D 12-2015), giltigt till september 2017 Utarbetad av projektgruppen Barn som anhöriga

Fastställd av Hälso- och sjukvårdsdirektören (HSD-D 12-2015), giltigt till september 2017 Utarbetad av projektgruppen Barn som anhöriga Regional medicinsk riktlinje Barn som anhöriga Fastställd av Hälso- och sjukvårdsdirektören (HSD-D 12-2015), giltigt till september 2017 Utarbetad av projektgruppen Barn som anhöriga Hälso- och sjukvården

Läs mer

Mest sjuka äldre och nationella riktlinjer. Hur riktlinjerna kan anpassas till mest sjuka äldres särskilda förutsättningar och behov Bilaga

Mest sjuka äldre och nationella riktlinjer. Hur riktlinjerna kan anpassas till mest sjuka äldres särskilda förutsättningar och behov Bilaga Mest sjuka äldre och nationella riktlinjer Hur riktlinjerna kan anpassas till mest sjuka äldres särskilda förutsättningar och behov Bilaga Innehåll Vägledning om mest sjuka äldre och nationella riktlinjer...

Läs mer

2006-09-01. Dnr SN 2006/81. Riktlinjer. Insatser till personer med missbruk och beroendeproblem

2006-09-01. Dnr SN 2006/81. Riktlinjer. Insatser till personer med missbruk och beroendeproblem 2006-09-01 Dnr SN 2006/81 Riktlinjer Insatser till personer med missbruk och beroendeproblem Nacka kommun Innehåll INLEDNING...1 LAGSTIFTNING...1 KOMMUNENS UTGÅNGSPUNKTER...2 HANDLÄGGNING OCH DOKUMENTATION...2

Läs mer

UPPFÖLJNINGSREGISTRERING version 2013-12-01

UPPFÖLJNINGSREGISTRERING version 2013-12-01 Ärendeansvarig* Patientens personnummer* Patientens namn* Informationsdatum* (ÅÅÅÅ-MM-DD) Datum då nedanstående uppgifter har inhämtats. Vid det datum som anges ska övriga uppgifter som registrerats varit

Läs mer

BRUKARREVISION 2013 AV BEROENDEMOTTAGNINGEN LÄNSSJUKHUSET RYHOV

BRUKARREVISION 2013 AV BEROENDEMOTTAGNINGEN LÄNSSJUKHUSET RYHOV BRUKARREVISION 2013 AV BEROENDEMOTTAGNINGEN LÄNSSJUKHUSET RYHOV 3 INNEHÅLL INLEDNING... 5 SYFTE... 6 BEROENDEMOTTAGNINGEN PÅ RYHOV... 6 METOD... 7 RESULTAT... 8 TOLKNING... 24 SLUTKOMMENTARER... 24 FÖRSLAG

Läs mer

Uppsökande verksamhet och Nödvändig tandvård

Uppsökande verksamhet och Nödvändig tandvård Reviderad 20120102 Uppsökande verksamhet och Nödvändig tandvård Bakgrund Ett ekonomiskt stöd för tandvård i samband med sjukdom och funktionshinder infördes den 1 januari 1999. Detta stöd administreras

Läs mer

Instruktioner för åtgärder i samband med dödsfall. Väntat dödsfall i hemsjukvård och särskilda boendeformer

Instruktioner för åtgärder i samband med dödsfall. Väntat dödsfall i hemsjukvård och särskilda boendeformer Åtgärder i samband med dödsfall Sida 1 (5) 1. Dokumenttyp 2. Fastställande/upprättad Instruktion 2011-05-31 av Vård- och omsorgschefen 3. Senast reviderad 4. Detta dokument gäller för 5. Giltighetstid

Läs mer

ASI-fördjupning: Fysisk hälsa och alkohol-/ narkotikaanvändning

ASI-fördjupning: Fysisk hälsa och alkohol-/ narkotikaanvändning ASI-fördjupning: Fysisk hälsa och alkohol-/ narkotikaanvändning Anders Håkansson, leg läkare, med dr Klinisk alkoholforskning, Lunds universitet Beroendecentrum Malmö Vanliga sjukdomar - alkohol Inre organskador

Läs mer

Anvisningarna riktar sig främst till läkare och psykiatrisjuksköterskor inom sjukvården Dalarna. Version 2015-01-01

Anvisningarna riktar sig främst till läkare och psykiatrisjuksköterskor inom sjukvården Dalarna. Version 2015-01-01 LANDSTINGETS TANDVÅRDSSTÖD Anvisningar för psykiatrin Anvisningarna riktar sig främst till läkare och psykiatrisjuksköterskor inom sjukvården Dalarna. 2(8) Anvisningarna riktar sig främst till läkare och

Läs mer

LÄNSÖVERGRIPANDE ÖVERENSKOMMELSE OM ANSVARSFÖRDELNING NÄR KOMMUNEN BESLUTAR OM PLACERING PÅ HEM FÖR VÅRD ELLER BOENDE (HVB)

LÄNSÖVERGRIPANDE ÖVERENSKOMMELSE OM ANSVARSFÖRDELNING NÄR KOMMUNEN BESLUTAR OM PLACERING PÅ HEM FÖR VÅRD ELLER BOENDE (HVB) LÄNSÖVERGRIPANDE ÖVERENSKOMMELSE OM ANSVARSFÖRDELNING NÄR KOMMUNEN BESLUTAR OM PLACERING PÅ HEM FÖR VÅRD ELLER BOENDE (HVB) Dokumenttyp: Samverkansöverenskommelse Utfärdande: Landstinget och kommunerna

Läs mer

Välkommen till Fördjupningen!

Välkommen till Fördjupningen! ADDIS Utbildning Välkommen till Fördjupningen! ADDIS och ADDIS-ung Föreläsare Birgitta Imanius Utbildningsmodell för ADDIS/-Ung Grundutbildning Fördjupning: Learning Transfer : Föreläsning, Ppt-presentation

Läs mer

Jag misstänker att ett barn far illa i hemmet, men jag är osäker på om jag skall anmäla. Tänk om jag har fel? Hur skall jag göra?

Jag misstänker att ett barn far illa i hemmet, men jag är osäker på om jag skall anmäla. Tänk om jag har fel? Hur skall jag göra? Anmälan Jag misstänker att ett barn far illa i hemmet, men jag är osäker på om jag skall anmäla. Tänk om jag har fel? Hur skall jag göra? Att anmäla en misstanke om t ex barnmisshandel, föräldrars missbruk

Läs mer

Riktlinjer för kvalitet och patientsäkerhet i Sjukskrivningsprocessen enligt Stockholms läns landstings ledningssystem

Riktlinjer för kvalitet och patientsäkerhet i Sjukskrivningsprocessen enligt Stockholms läns landstings ledningssystem 1 (6) Avdelningen för närsjukvård Staben HSN 1002-0175 (Rev. 140507) Riktlinjer för kvalitet och patientsäkerhet i Sjukskrivningsprocessen enligt Stockholms läns landstings ledningssystem Hälso- och sjukvårdslagen

Läs mer

Hur kan en psykossjukdom yttra sig vad gäller symtom och funktion? Aktuell vård/behandling/stöd och bemötande samt nationella riktlinjer.

Hur kan en psykossjukdom yttra sig vad gäller symtom och funktion? Aktuell vård/behandling/stöd och bemötande samt nationella riktlinjer. Psykossjukdom Hur kan en psykossjukdom yttra sig vad gäller symtom och funktion? Aktuell vård/behandling/stöd och bemötande samt nationella riktlinjer. 9.00-11.45 Ett liv med schizofrenisjukdom. Bemötande-Attityder.

Läs mer

Barntandvårdsdagar 2006 i Jönköping

Barntandvårdsdagar 2006 i Jönköping Barntandvårdsdagar 2006 i Jönköping Barnkompetens Socialtjänstperspektiv Agneta Ekman Odont. dr., socialchef Hälso- och sjukvården, tandvården och socialtjänsten. har verksamheter som sträcker sig från

Läs mer

IMR-programmet. sjukdomshantering och återhämtning. 1 projektet Bättre psykosvård

IMR-programmet. sjukdomshantering och återhämtning. 1 projektet Bättre psykosvård IMR-programmet sjukdomshantering och återhämtning 1 projektet Bättre psykosvård 2 Vad är IMR-programmet? IMR-programmet är ett utbildningsprogram för den som har en psykisk sjukdom. Genom att lära sig

Läs mer

kommunen som vårdgivare Information till Dig som är hemsjukvårdspatient, får rehabiliteringsinsatser och/eller hjälpmedel

kommunen som vårdgivare Information till Dig som är hemsjukvårdspatient, får rehabiliteringsinsatser och/eller hjälpmedel kommunen som vårdgivare Information till Dig som är hemsjukvårdspatient, får rehabiliteringsinsatser och/eller hjälpmedel 2013-06-26 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Kommunen som vårdgivare 3 Hemsjukvårdspatient 3

Läs mer

Riktlinjer för bistånd till ensamkommande barn

Riktlinjer för bistånd till ensamkommande barn RIKTLINJE Riktlinjer för bistånd till ensamkommande barn Dokumentets syfte Syftet med riktlinjerna är att säkerställa att ensamkommande barn som placerats i Nacka kommun får en rättssäker handläggning.

Läs mer

GHB. Hur behandlar man en GHB-patient inom sluten vården? Avdelning 306/Unga vuxna

GHB. Hur behandlar man en GHB-patient inom sluten vården? Avdelning 306/Unga vuxna GHB Hur behandlar man en GHB-patient inom sluten vården? Avdelning 306/Unga vuxna Avd.306/Unga vuxna Avdelning för abstinensbehandling för barn och ungdomar mellan 16-21 år med eller utan psykiatrisk sidodiagnos,

Läs mer

Frågor och svar om smärtlindring

Frågor och svar om smärtlindring Frågor och svar om smärtlindring M-PRO-05-PAIN-002-ALK-ELIXIR Pfizer AB. Telefon 08-519 062 00. Fax 08-519 062 12. www.pfizer.se Information till dig som har fått Dolcontin (morfinsulfat) Ansvarig läkare...

Läs mer

Program Våld i nära relationer Landstinget Västmanland

Program Våld i nära relationer Landstinget Västmanland D nr LTV Kompetenscentrum för hälsa Faställd av Lennart Iselius Hälso- och sjukvårdsdirektör Handläggare Ann-Sophie Hansson Folkhälsochef 2011-07-20 1 (7) Program Våld i nära relationer Landstinget Västmanland

Läs mer

Värdelyftet Framtidens primärvård

Värdelyftet Framtidens primärvård Värdelyftet Framtidens primärvård Eva Pilsäter Faxner Samordnande chef primärvård Strukturerad vårddokumentation checklistor för evidens och vårdprogram dela information patienten verksamhetsutveckling

Läs mer

Beroendecentrum Stockholm. Vi ser människan, inte bara missbruket

Beroendecentrum Stockholm. Vi ser människan, inte bara missbruket Beroendecentrum Stockholm Vi ser människan, inte bara missbruket 1 Man räknar med att det i Sverige finns: 330 000 alkoholberoende, 80 000 narkotikaberoende varav 29 500 med tungt missbruk och 65 000 läkemedelsberoende.

Läs mer

Hälsoval Örebro län. Kravspecifikation. Mödrahälsovård. Bilaga 2 Krav- och kvalitetsbok. Beslutad i LS 2014-12-09. Regionkansliet, Region Örebro län

Hälsoval Örebro län. Kravspecifikation. Mödrahälsovård. Bilaga 2 Krav- och kvalitetsbok. Beslutad i LS 2014-12-09. Regionkansliet, Region Örebro län Regionkansliet, Region Örebro län Bilaga 2 Krav- och kvalitetsbok Hälsoval Örebro län Kravspecifikation Mödrahälsovård Beslutad i LS 2014-12-09 1 (8) Innehållsförteckning Definition... 3 Övergripande mål...

Läs mer

Länsövergripande överenskommelse om palliativ vård mellan kommunerna och landstinget i Örebro län

Länsövergripande överenskommelse om palliativ vård mellan kommunerna och landstinget i Örebro län Rubrik specificerande dokument Överenskommelse kring palliativ vård mellan kommunerna och landstinget i Örebro län Omfattar område/verksamhet/enhet Palliativ vård Sidan 1 av 4 Upprättad av (arbetsgrupp

Läs mer

Välkommen till avdelning 604

Välkommen till avdelning 604 Sahlgrenska Universitetssjukhuset Geriatrik Sahlgrenska, Högsbo sjukhus Informationen ska vara en vägledning för dig under vårdtiden hos oss. Är det något du undrar över tveka inte att fråga personalen!

Läs mer

Handlingsplan mot droger för elever på Naturbruksgymnasiet Uddetorp

Handlingsplan mot droger för elever på Naturbruksgymnasiet Uddetorp Handlingsplan mot droger för elever på Naturbruksgymnasiet Uddetorp Planen har arbetats fram av skolans Elevhälsa och antagits av rektor 131001 Inledning Missbruk av alkohol och narkotika leder till ohälsa

Läs mer

Riskanalys Rutin för Riskbedömning/Riskanalys

Riskanalys Rutin för Riskbedömning/Riskanalys RUTIN för Riskanalys Flik 3.1. Riskanalys Rutin för Riskbedömning/Riskanalys (Agera omedelbart vid akuta risker för vårdskada) Iakttagelser av risker för vårdskada eller tillbud inom en viss verksamhet

Läs mer

LVU-utbildning den 24 mars 2011

LVU-utbildning den 24 mars 2011 LVU-utbildning den 24 mars 2011 LVU lag med särskilda bestämmelser om vård av unga. Förutsättningar för tillämpning Gäller alla barn som vistas i Sverige Missförhållande avseende hemmiljö eller eget beteende

Läs mer

Samverkansdiskussion om intravenöst missbruk och spridning av hepatit C i Norrbottens Län

Samverkansdiskussion om intravenöst missbruk och spridning av hepatit C i Norrbottens Län Samverkansdiskussion om intravenöst missbruk och spridning av hepatit C i Norrbottens Län 29 november 2012 Birgitta Hall Kurator Sunderby Sjukhus Ann-Louise Svedberg Lindqvist Sjuksköterska Smittskydd

Läs mer

Tvärprofessionella samverkansteam

Tvärprofessionella samverkansteam Tvärprofessionella samverkansteam kring psykisk skörhet/sjukdom under graviditet och tidigt föräldraskap www.sll.se Barnets bästa skall alltid komma i främsta rummet. Artikel 3 FN:s konvention om barns

Läs mer

Gränsdragning av Sjukvård och Egenvård samt Biståndsbeslut och samordning av det praktiska stödet till den enskilde

Gränsdragning av Sjukvård och Egenvård samt Biståndsbeslut och samordning av det praktiska stödet till den enskilde Riktlinje med rutiner Utgåva nr 1 sida 1 av 5 Dokumentets namn Gränsdragning av Sjukvård och Egenvård samt Biståndsbeslut och samordning av det praktiska stödet till den enskilde Utfärdare/handläggare

Läs mer

Rutin för avvikelsehantering inom äldreomsorg och social resursverksamhet. Socialförvaltningen, Motala kommun

Rutin för avvikelsehantering inom äldreomsorg och social resursverksamhet. Socialförvaltningen, Motala kommun Rutin för avvikelsehantering inom äldreomsorg och social resursverksamhet Socialförvaltningen, Motala kommun Beslutsinstans: Medicinskt ansvarig sjuksköterska Diarienummer: Datum: 2011-03-09 Paragraf:

Läs mer

Sammanställning av Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd för kommunal vård och omsorg om äldre

Sammanställning av Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd för kommunal vård och omsorg om äldre 2010-06-15 Bilaga 2 Sammanställning av Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd för kommunal vård och omsorg om äldre I detta dokument redovisas vilka av Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna

Läs mer

Riktlinje gällande egenvård. Utfärdare/handläggare Anne Hallbäck, MAS Margareta Oswald, MAR

Riktlinje gällande egenvård. Utfärdare/handläggare Anne Hallbäck, MAS Margareta Oswald, MAR Dokumentets namn Riktlinje gällande egenvård, bedömning, planering och samverkan Riktlinje gällande egenvård Utfärdare/handläggare Anne Hallbäck, MAS Margareta Oswald, MAR Utgåva nr 2 Datum 090924 sida

Läs mer

TILL DIG SOM VÅRDAS AKUT

TILL DIG SOM VÅRDAS AKUT TILL DIG SOM VÅRDAS AKUT Välkommen till oss Inom verksamhetsområde Ortopedi har vi stor erfarenhet av att behandla sjukdomar och skador i rörelseorganen. Vårt mål är alltid att med god omvårdnad och rehabilitering

Läs mer

Om ett barn eller ungdom far illa - att anmäla enligt Socialtjänstlagen (SoL)

Om ett barn eller ungdom far illa - att anmäla enligt Socialtjänstlagen (SoL) Om ett barn eller ungdom far illa - att anmäla enligt Socialtjänstlagen (SoL) Om att anmäla till Socialtjänsten Denna skrift syftar till att underlätta för dig som i ditt arbete ibland möter barn och ungdomar

Läs mer

Drogpolicy och handlingsplan för deltagare i Glokala folkbildningsföreningens verksamhet

Drogpolicy och handlingsplan för deltagare i Glokala folkbildningsföreningens verksamhet Drogpolicy och handlingsplan för deltagare i Glokala folkbildningsföreningens verksamhet Inledning Vi vill markera ett ställningstagande som klart tar avstånd från missbruk av droger av alla slag. Utifrån

Läs mer

Samsjuklighet psykisk störning, sjukdom och samtidigt beroende, missbruk

Samsjuklighet psykisk störning, sjukdom och samtidigt beroende, missbruk Samsjuklighet psykisk störning, sjukdom och samtidigt beroende, missbruk Agneta Öjehagen Definition Förekomst Samverkan Metoder Riskbruk och psykisk sjukdom Svenska Kommunförbundet och Landstingsförbundet

Läs mer

Riskbruk, missbruk, beroende: små molekyler, stora problem. Betydelse för folkhälsa

Riskbruk, missbruk, beroende: små molekyler, stora problem. Betydelse för folkhälsa Riskbruk, missbruk, beroende: små molekyler, stora problem Betydelse för folkhälsa Vad är riskbruk? Risk för Fysisk funktionsnedsättning? Psykisk funktionsnedsättning? Skador? Permanent? Rehab-potential?

Läs mer

Rutin för avvikelsehantering

Rutin för avvikelsehantering 1(8) SOCIALFÖRVALTNINGEN Beslutsdatum: 2014-04-15 Gäller från och med: 2015-03-01 Beslutad av (namn och titel): Framtagen av (namn och titel): Reviderad av (namn och titel): Reviderad den: Amelie Gustafsson

Läs mer

Definition av begrepp vårdval fysioterapi inom primärvårdsrehabilitering

Definition av begrepp vårdval fysioterapi inom primärvårdsrehabilitering Bilaga 1 1 (5) Krav- och kvalitetsbok fysioterapi Definition av begrepp vårdval fysioterapi inom primärvårdsrehabilitering år 2016 Definitioner av begrepp som gäller för vårdval fysioterapi inom primärvårdsrehabilitering

Läs mer

ANVISNINGAR FÖR INKONTINENSHJÄLPMEDEL 2014

ANVISNINGAR FÖR INKONTINENSHJÄLPMEDEL 2014 Regionens och kommunernas inkontinensverksamhet, resursenheten för inkontinensfrågor, ska vila på de grunder som anges i Hälso- och sjukvårdslagen (HSL). Anvisningarna ger allmän information om inkontinenshjälpmedel

Läs mer

2013-12-04. Angående rutiner för urinscreening vid centralstimulerantiabehandling vid ADHD

2013-12-04. Angående rutiner för urinscreening vid centralstimulerantiabehandling vid ADHD 1 2013-12-04 Angående rutiner för urinscreening vid centralstimulerantiabehandling vid ADHD För det första vill vi be om ursäkt för att man vid informationen har talat om att Socialstyrelsen har ställt

Läs mer

RIKTLINJE. Riktlinje för hantering av avvikelser inom äldreomsorgen

RIKTLINJE. Riktlinje för hantering av avvikelser inom äldreomsorgen uniform KUB663 v 1.0, 2010-06-09 RIKTLINJE Version Datum Utfärdat av Godkänt 1 2009-09-24 Eva Franzén, Anneli Hafström, Ann- Eva Franzén, Anneli Hafström, Ann-Helen Helen Svensson Svensson, Ann-Marie Svensson

Läs mer

Flödesschema från ansökan till flytt till VÅBO 2012-01-23, reviderad 2013-08-29 GN/PH

Flödesschema från ansökan till flytt till VÅBO 2012-01-23, reviderad 2013-08-29 GN/PH Flödesschema från ansökan till flytt till 2012-01-23, reviderad 2013-08-29 GN/PH Vem: Bistånds -handläggare : Ta emot ansökan Skicka broschyr till VT med info om Boka tid för hembesök Inleda ärende i Utreda

Läs mer