ODLINGSANVISNINGAR, MOTTAGNINGSKRAV, PRODUKTURVAL ODLINGSHANDBOK 2012 DEN NYA GENERATIONENS LANTBRUKS- HANDEL

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "ODLINGSANVISNINGAR, MOTTAGNINGSKRAV, PRODUKTURVAL ODLINGSHANDBOK 2012 DEN NYA GENERATIONENS LANTBRUKS- HANDEL"

Transkript

1 2012 ODLINGSANVISNINGAR, MOTTAGNINGSKRAV, PRODUKTURVAL ODLINGSHANDBOK 2012 DEN NYA GENERATIONENS LANTBRUKS- HANDEL

2 VI HAR UPPDATERADE KVALITETS- OCH PRISUPPGIFTER PÅ ADRESSEN

3 BÄSTA ODLARE Raisioagro har samlat odlingsanvisningar, mottagningskrav och en produktkatalog i en enda handbok. Odlingsanvisningarna har uppdaterad information om sorter och växtskyddsmedel. Handboken innehåller också gödslingsprogram som utarbetats i samråd med Yara. I vallodlingsanvisningarna lönar det sig att beakta Raisioagros nya blandningar. Utgående från den skördestrategi som passar för gården är det lätt att hitta rätt alternativ. Vi publicerar kontraktsväxternas grundkvalitets- och mottagningskrav; priset på grödorna fastställs enligt marknadspriset under skördesäsongen. På preciseringen av kvalitetskraven och prissättningen av kvaliteten inverkar de krav, som ställs vid användningen av skörden, men också av de speciella särdrag som råder under skördeperioden. Uppdaterade tabeller för kvalitet och kvalitetsprissättning finns på våra webbsidor. I produktkatalogen finns Raisioagros utsäde, gödselmedel och växtskyddsmedel. Den viktigaste utsädesnyheten är Mirella-havren, som tillför odlingen av grynhavre en större skörd och bättre kvalitet. Andra nyheter är vårhybridrapssorterna Trapper och Smilla, som gör det möjligt att odla raps allt längre norrut. Det finns många nyheter bland växtskyddsmedlen. Vi väntar t.ex. på registreringen av Mopsilan, ett nytt bekämpningsmedel för rapsbaggen. Det lönar sig att utarbeta en balanserad odlingsplan för den kommande skördesäsongen. Producera grödor som det är efterfrågan på! Marknadsutsikterna för grynhavre, maltkorn och oljeväxter är goda. Också för vete, foderkorn och foderhavre tecknas kontrakt som förut. De nya foderproteingrödorna, ärt och bondböna, är lämpliga komplement i växtföljden. Med hopp om ett gott skördeår Jaakko Laurinen utvecklingschef Minna Oravuo kundchef INNEHÅLL VIKTIGT Repetition av principerna för god hygien i produktionen av grödor...4 Allmänna bestämmelser för mottagning av spannmål och oljeväxter...5 Mottaningskrav för ekologisk spannmål...6 Standardkvalitet och mottagningskrav för odlingsväxter...8 ODLINGSANVISNINGAR FÖR DE OLIKA GRÖDORNA Vårvete...9 Höstvete...12 Råg...14 Maltkorn...17 Foderkorn...20 Havre...23 Ryps och raps...27 Vall...30 VÄXTSKYDD Tankblandningar för besprutning av spannmål...34 Effekttabell för ogräsmedel som används i stråsäd...35 De främsta växtsjukdomarna, skadeinsekterna och ogräsen...36 GÖDSLING OCH MILJÖ Preciserad gödsling enligt bestämmelserna i miljöstödet för år Delad gödsling av spannmål och oljeväxter...40 Odling och miljöpåverkan Closed Circuit Cultivation CCC...42 Raisioagros och Yaras gödslingsprogram...44 PRODUKTKATALOG Utsäde...48 Gödselmedel...52 Växtskyddsmedel...54 BILAGOR Analysmetoder...60 Eftergranskningspraxis...61 Kontaktuppgifter enligt produktionsinriktning...63

4 VIKTIGT REPETITION AV PRINCIPERNA FÖR GOD HYGIEN I PRODUKTIONEN AV GRÖDOR Rena och trygga produkter måste garanteras i hela produktionskedjan från primärproduktion till konsumtion, alltså från jord till bord. Odlingen spelar en viktig roll det är där som kedjan börjar. Om man följer goda hygienprinciper och gemensamma spelregler, är det lätt att hålla en god spannmålshygien i hela kedjan. Exempel på goda principer Rena och hela silor Ytorna är hela och lätta att rengöra. Ytorna på insidan är rena och torra. Silon rengörs och granskas så att den är i skick innan den tas i bruk. Silokonstruktionerna ska vara sådana att fåglar och gnagare inte kommer åt spannmålen. Fåglar ska inte häcka i silokonstruktionerna eller nära dem. Ändamålsenlig transport av spannmålen För transporten används endast materiel lämpligt för syftet. Lastutrymmet ska vara tätt. Ytorna ska vara hela och lätta att rengöra. Lastutrymmet ska vara rent och torrt. Kontrollera att lastutrymmet är rent före lastningen. Lastutrymmet ska skyddas så att inget obehörigt kommer in i det, t.ex. fåglar, insekter, fukt, damm mm. Säd som fallit på marken i samband med lastningen och lossningen ska omedelbart städas undan. Skydda omgivningen Tillämpa de kompletterande villkoren i gårdsstödet ( html) krav på god jordbrukshävd och goda miljöförhållanden lagfästa verksamhetskrav Håll koll på rödmögel, dvs. Fusarium-svampen Rödmögel (Fusarium-svampen) är en sjukdomsalstrare som lever på marken i växtavfall och ger upphov till stråbassjuka hos spannmål och rödmögel i axen. Det sprids också med utsäde. Rödmögel kan bilda toxiner och i EU:s regelverk har det fastställts en maximihalt för rödmögeltoxiner i spannmål som ska användas i livsmedel. Odlaren kan hålla rödmöglet under kontroll med följande metoder: mångsidig växtföljd val av lämpligt spannmålsslag och sort (risken är vanligen större med sena sorter) eget utsäde av god kvalitet, som är betat och iståndsatt, eller certifierat utsäde satsa på att få ett livskraftigt och rikt växtbestånd snabb torkning av den tröskade skörden till lägre fukthalt än 14 % också om skörden förefaller att vara relativt torr vid tröskningen använd inte enbart preparat som innehåller strobiluriner för bekämpning av växtsjukdomar använd sjukdomspreparat som har effekt på rödmögel (Proline och Juventus) bekämpning av liggväxt 4 Odlingshandbok 2012

5 ALLMÄNNA BESTÄMMELSER FÖR MOTTAGNING AV SPANNMÅL OCH OLJEVÄXTER Spannmålen som levereras ska vara fullmogen, luktfri, ha vacker färg och ett tilltalande yttre. Vid organoleptisk bedömning får spannmålen inte vara unken eller sotsvart. Den får inte heller innehålla skadeinsekter, spillning eller betad säd. Vid mottagandet av partiet iakttas Raisios mottagningskrav. Leveransdugligheten fastställs på basis av analyser ur den levererade lasten. Raisioagro tar inte emot spannmål, som har behandlats med glyfosatpreparat före tröskningen. Innan spannmålen lastas på transportfordonet, måste säljaren försäkra sig om att lastutrymmet är rent. Vid behov ska lastflaket tvättas, så att ingen främmande lukt eller smak kontaminerar spannmålen. Fordon som används för transport av bulkfoder får användas endast för transport av foderspannmål. Spannmålen måste täckas över omedelbart efter lastningen. Också efter provtagningen av leveransen ska spannmålen hållas övertäckta. I den här handboken uppger Raisioagro vilka standardkvalitets- och mottagningskrav som gäller för odlingsväxterna. Om partiet uppfyller standardkvalitetskraven, betalas minst ett grundpris för varan. Om partiet däremot uppfyller mottagnings- men inte standardkvalitetskraven, tillämpas de kvalitetskorrigeringstabeller som finns på våra webbsidor, för att fastställa det slutliga priset. Om spannmålspartiet inte uppfyller mottagningskraven, kan det ändå finnas möjlighet till flexibilitet i vissa fall. Då tillämpar vi i första hand korrigeringstabellerna, som finns på våra webbsidor, för att bestämma priset. Men om stor- Vid mottagandet av partiet iakttas Raisiogros mottagningskrav leken på kvalitetskorrigeringen inte finns noterad på våra webbsidor, tillämpas ett pris som parterna kommer överens om vid köpet i fråga. Raisioagro väger spannmålen och utför kvalitetsanalyser enligt allmänt godkända metoder. På sidan 60 uppräknas vilka analysmetoder och apparater som används och vilka apparaturens toleransgränser är. Säljaren eller hans representant har rätt att närvara vid mottagningen av det levererade spannmålspartiet. Parallellproven till brödsäds- och maltkornsproven sparas i minst två veckor efter redovisad avräkning för spannmålen. Motsvarande prov på underkända spannmålsleveranser förvaras också lika lång tid. Inom EU trädde en förordning i kraft om gränsvärden för mykotoxiner i livsmedelsspannmål. Dessa gränsvärden tillämpas även av Raisioagro och ett spannmålsparti, som överskrider den tillåtna gränsen för mykotoxinhalterna, blir därför underkänt. I och med att odling av kummin blir allt vanligare, ska särskild uppmärksamhet fästas vid att alla använda maskiner och redskap rengörs noggrant efter tröskning, torkning och transport av kummin. Med sin kraftiga doft kan även en liten mängd kumminfrön kontaminera ett helt spannmålseller oljeväxtparti, så att kummindoften också överförs till slutprodukten, trots sortering och vidareförädling. Tilläggsuppgifter om våra mottagningskrav och vår kvalitetsprissättning finns på våra webbsidor. Prisen anges exklusive moms 0 %. Raisioagro förbehåller sig rätten till ändringar i kvalitetsprissättningen. Odlingshandbok

6 VIKTIGT MOTTAGNINGSKRAV FÖR EKOLOGISK SPANNMÅL Raisio förädlar ekologisk spannmål till livsmedel: till mjöl och flingor. Vi använder ekologiskt vete, ekologisk grynhavre och ekologisk råg. Vi är också intresserade av ekologiskt korn av livsmedelskvalitet. Eftersom ekologisk spannmål förädlas till livsmedel på samma sätt som konventionell spannmål, är kvalitetskraven i huvudsak likadana i båda fallen. Mottagningskrav och prisnoteringar för ekologisk spannmål finns på våra webbsidor. I produktionen av ekologisk spannmål som levereras till Raisioagro ska EU:s anvisningar och bestämmelser för ekologisk produktion iakttas. Ekologisk spannmål tas i huvudsak emot i Nokia och Reso, men det kan förekomma avvikelser beroende på säsongen. Vid leverans av ekologisk spannmål till Raisioagros mottaningsplatser skall följande dokument finnas med varje parti noggrant ifyllda: 1) upplysningar om lasten Ekologisk spannmål (blankett finns på vår webbsida) 2) den övervakande myndighetens Beslut om produktionsgranskning på gård underställd kontrollorgan för ekologisk produktion 3) försäkran om överensstämmelse med kraven (blankett finns på vår webbsida) 4) och styrkande dokumentation om aktören enligt artikel 29.1 i förordningen (EG) Nr 834/2007. Ett ekologiskt spannmålsparti kan inte tas emot, om dessa fyra dokument inte följer med lasten eller inte är sakligt ifyllda. Produktionsgranskningsbeslutet ska vara från det år det levererade ekospannmålspartiet har odlats. Odlaren har ansvaret att uppfylla villkoren för ekologisk produktion och att villkoren nämnda i blanketterna dessutom har uppfyllts. Odlaren ska tillsammans med chauffören säkerställa att fordonet är rent. 6 Odlingshandbok 2012

7 TILLÄGGSUPPGIFTER OM MOTTAGNINGS- KRAV FÖR EKOLOGSIK SPANNMÅL PÅ ADRESSEN Odlingshandbok

8 VIKTIGT STANDARDKVALITET OCH MOTTAGNINGSKRAV FÖR ODLINGSVÄXTER KVARNVETE RÅG GRYNHAVRE GRYNKORN* MALTKORN Krav Mot- Krav Mot- Krav Mot- Krav Mot- Krav Motpå stan- tagnings- på stan- tagnings- på stan- tagnings- på stan- tagnings- på stan- tagningsdard- krav dard- krav dard- krav dard- krav dard- krav kvalitet kvalitet kvalitet kvalitet kvalitet Fuktighet högst, % 14,0 14,0 14,0 14,0 14,0 14,0 14,0 14,0 14,0 14,0 Hektolitervikt minst, kg 78,0 78,0 71,0 71,0 58,0 58,0 68,0 68,0 Proteinhalt minst, % 12,5 12,5 Proteinhalt högst, % 11,5 11,5 Falltal minst Orenheter högst, % 0,5 2,0 0,5 2,0 0,5 2,0 0,5 2,0 Gröna kärnor högst, % 2,0 4,0 Främmande sädesslag högst, % 2,0 4,0 2,0 4,0 1,0 1,0 2,0 2,0 2,0 2,0 Övriga avfallskärnor högst, % 2,0 5,0 2,0 7,0 Sortering 2,0 mm: andel kärnor som går genom sållet högst, % 5,0 10,0 Sortering 2,5 mm: andel kärnor som går över sållet minst, % 88,0 88,0 Sortering I+II dvs. sållning 2,5 mm: andel kärnor som går över sållet minst, % Sortering IV dvs. sållning 2,2 mm: 90,0 85,0 andel kärnor som går genom sållet högst, % Grobarhet minst, % 1,0 95,0 5,0 95,0 Kärnans färg klar klar klar klar *Färg och falltal. Kärnan i kornet som används till gryn ska ha en ljus och klar färg. Kornprovet skalas för att färgen ska kunna bedömas. Kornet är lämpligt för framställning av gryn, om det inte har en blå, grön eller brunröd nyans. Grynkornet ska ha ett falltal som är minst 150. FODERVETE FODERHAVRE FODERKORN FODERÄRTER BONDBÖNA Krav Mot- Krav Mot- Krav Mot- Krav Mot- Krav Motpå stan- tagnings- på stan- tagnings- på stan- tagnings- på stan- tagnings- på stan- tagningsdard- krav dard- krav dard- krav dard- krav dard- krav kvalitet kvalitet kvalitet kvalitet kvalitet Fuktighet högst, % 14,0 14,0 14,0 14,0 14,0 14,0 14,5 14,5 14,5 14,5 Hektolitervikt minst, kg Orenheter högst, % 1,0 2,0 1,0 2,0 1,0 2,0 2,0 2,0 2,0 2,0 Främmande sädesslag högst, % 5,0 5,0 5,0 5,0 5,0 5,0 Övriga avfallskärnor högst, % 4,0 4,0 4,0 4,0 OLJEVÄXTER Krav på standardkvalitet Mottagningskrav Fukthalt högst, % 9,5 9,5 Orenheter högst, % 3,0 5,0 Oljehalt minst, % 40,0 Klorofyllhalt högst, mg/kg 20,0 50,0 8 Odlingshandbok 2012

9 ODLINGSANVISNINGAR FÖR DE OLIKA GRÖDORNA VÅRVETE Vårvete används i stor utsträckning inom såväl kvarn- som foderindustrin. Oavsett om vetet ska gå till bröd- eller fodertillverkning, är det inte särskilt mycket som skiljer i odlingen. För fodervetets del saknar dock falltalet betydelse. En viktig faktor vid odling av vete är tillräcklig kvävegödsling, antingen allt på en gång eller uppdelat på flera givor. Bekämpning av växtsjukdomar är också viktigare vid odling av vete än för annan vårsäd. Kvalitetskrav på kvarnvete Fukt Fukthalten får vara högst 14 %. För spannmål som är fuktigare än så, uppbärs en torkningsersättning. Falltal Falltalet för kvarnvete ska vara minst 180. Protein Mottagningskravet för kvarndugligt vårvete är för proteinhaltens del 12,5 %. Noteringar om avvikelser från normen noteras på vår webbsida. Bestämning av vetets glutenindex och Zeleny-tal Gluten ska vara friskt och strakt. Genom bestämning av glutenindex säkerställs kvaliteten och bakningsegenskaperna för handelsdugligt vete. Raisioagro tar emot sådana vårvetesorter som uppfyller kraven för kvarnvete, har goda sortegenskaper och vars Zeleny-tal och degtest uppfyller kraven för kvarnvete. Hektolitervikt Kravet på hektolitervikten för standard- och mottagningskvalitet är minst 78 kg. Orenheter Med orenheter avses ogräskärnor, skämda kärnor, baljväxtfrön, andra orenheter, skal, mjöldryga, sotkorn, döda insekter eller delar av dessa och kärnor som är missbildade av växtsjukdomar eller andra orsaker. I kvarnvete till standardpris får det finnas högst 0,5 % orenheter. Vid mottagningen får andelen orenheter vara högst 2 % och mjöldryga högst 0,05 %. Främmande sädesslag och gröna kärnor För kvarnvete är standardkvalitetskravet 2 % och mottagningskravet 4 %. Övriga avfallskärnor Till övriga avfallskärnor räknas sönderslagna, frost- och insektsskadade, grodda, mögliga och torkskadade kärnor. För vetets del blir också skrumpna kärnor, som går genom ett 2 mm:s såll, betraktade som avfallskärnor. Vid leverans av partiet får mängden övriga avfallskärnor uppgå till högst 5 %. Kvalitetskrav för fodervete Mottagningskravet för fodervete är för fuktighetens del 14 % och för hektoliterviktens del 72 kg. Standardkvalitetskravet för orenhetshaltens del är 1 % och för mottagningskravets del 2 %. Främmande sädesslag och gröna kärnor får uppgå till högst 5 % i kraven för standardkvalitet och mottagning. Sådd Det är skäl att beta utsädet. Att lämna vetet obetat kan leda till att stinksot förökas och då blir skörden oduglig i handeln. För betning lämpar sig t.ex: Baytan I -pulver (har mycket bred effekt) Baytan Universal -vätska (har samma effekt som Baytan I -pulvret) Rekommenderad såtäthet är grobara kärnor/m² Formel för beräkning av utsädesmängden: Utsädesmängd (kg/ha) = såtäthet (kärnor/m²) x tkv (g)/grobarhet (%) I praktiken varierar utsädesmängden mellan 220 och 330 kg/ha. Odlingshandbok

10 ODLINGSANVISNINGAR FÖR DE OLIKA GRÖDORNA Sorter Amaretto En sen sort med ytterst hög avkastning. Delad gödsling rekommenderas för att proteinet ska få kvarnduglighet. Falltalet är inte högt men rätt stabilt. Kornstorleken har i praktisk odling varit jämn. Quarna BOR En kvalitetssäker sort för dem som odlar kvarnvete. Rekommenderas för zon I III. Sorten har medellång växttid och mycket hög proteinhalt och utmärkt bakningskvalitet. Tack vare den höga proteinhalten är sorten lämplig också för t.ex. broilerproduktion. Känslig för torka på lerjordar, eftersom rötterna är korta. Kornstorleken är jämn från år till år. Av samma typ som Annina, men har t.ex. bättre sjukdomshärdighet och större kornstorlek. Strået är kort och sorten är ganska härdig mot liggsäd. Mjöldagg har förekommit i relativt liten utsträckning hos Quarna. Härdighet mot bladfläcksjuka på medelnivå. Marble BOR En skörderik universalbrödvetesort som är tidigare än Amaretto. Lämpar sig bäst för odling i zonerna I II och på gynnsamma områden i zon III. Rekommenderas för ler- och mineraljordar. Påminner om egenskaperna hos den populära Zebra. Hög hektolitervikt och stora kärnor, också falltalet är högt och stabilt. Härdigheten mot brunfläcksjuka rätt god, bättre än hos Kruunu. KWS Scirocco BOR Brödvete med stora kärnor, som har medellång växttid. Rekommenderas för zonerna I IIIe. Lämplig i synnerhet på ler- och mineraljordar. Kärnan är större än hos något annat vårvete, visar officiella sortförsök. Skörden är utmärkt i jämförelse med växttiden. Proteinhalten är högre än hos de andra vetehuvudsorterna. Falltalet blir inte särskilt högt, men hålls vanligen över kraven för brödvete. Gödsling och jordarter Vårvete lämpar sig på alla jordar vars ph-värde är högre än 6,2. Mullrika lerjordar brukar vara de bästa jordarna för vete. För att trygga en tillräcklig skörd och proteinhalt måste kvävegödslingen vara rätt riklig. Tilläggskväve för att öka skörden kan ges efter bestockningen och för att höja proteinhalten efter axgången. Ett exaktare gödslingsprogram för de olika sorterna finns i avsnittet Gödsling och miljö. RAISIOS RESULTAT FRÅN FÖRPROVEN PÅ VÅRVETE FÖR HUVUDSORTERNAS DEL Protein Falltal Hlv, kg Skörd, kg/ha förprovsförfrågan Amaretto 13,1 12,6 11, ,2 82,4 82, Marble 13,7 13, ,4 82, Kruunu 13,8 13,0 11, ,8 80,8 80, Zebra 13,7 13,2 12, ,3 81,9 82, KWS Scirocco 14, , Quarna 16,0 14,8 13, ,5 82,0 83, Medeltalet för alla sorter 14,3 13,5 12, ,9 81,7 82, EFFEKTTABELL ÖVER SJUKDOMSALSTRARE FÖR VETE Spor- Tilt Pro- Basso Juven- Menara Pro- Stereo Zenit Mirador Acanto 1) Comet 1) Delaro Acanto Stratak line tus saro /Amistar 1) + Zenit + Juven- Prima tego + Menara tus Vetemjöldagg 2) + +(+) (+) Rostsjukdomar (+) (+) ++(+) (+) ++(+) ++(+) ++(+) Brunfläcksjuka på vete 3) +(+) +(+) (+) ++(+) +(+) (+) ++(+) Bladfläcksjuka på vete 3) +(+) +(+) ++ +(+) +(+) Stråknäckare +(+) (+) (+) +(+) - Rödmögel -(+) (+) +(+) = UTMÄRKT EFFEKT ( %), ++ = GOD EFFEKT (61 80 %), + = SVAG EFFEKT (41 60 %), - = INGEN EFFEKT ELLER OKÄND EFFEKT ELLER INTE GODKÄNT ANVÄNDNINGSOMRÅDE 1) Strobiluriner bör alltid användas i blandningar med andra medel som har god effekt mot sjukdomen i fråga. Även i Finland kan det förekomma mjöldagg, bladfläcksjuka, svartpricksjuka och svampar på vete som är motståndskraftiga mot strobiluriner och då kan effekten bli svagare än vad som uppskattats. 2) Preparaten har i genomsnitt bättre effekt på kornmjöldagg än på vetemjöldagg. 3) Också svartpricksjuka kan förekomma som enda infektion eller som en blandinfektion med andra bladfläcksjukdomar på vete. I Finland har man påträffat stammar av svampsjukdomen i fråga som motståndskraftiga mot strobiluriner. Svartpricksjuka på vete bekämpas effektivast med protiokonatsol eller metkonatsol (t.ex. preparaten Proline och Juventus eller blandningar av dessa). Källa: Laine P MTT Växtskydd/Peltonen S. (red.) Peltokasvien kasvinsuojelu ProAgria maaseutukeskusten liitto. 10 Odlingshandbok 2012

11 Tröskning Om man eftersträvar en skörd med högt falltal, skall man inte dröja med tröskningen. Med fodervete går det dock att vänta något längre. Den lämpligaste tiden för tröskningen infaller då fukthalten har sjunkit under 25 %. Partier med olika kvalitet ska hållas åtskilda vid tröskning, torkning och lagring. Spannmålen torkas genast efter tröskningen. Spannmål torkas tills fukthalten är lägre än 14 %. Ett representativt förhandsprov fås bäst från spannmålsströmmen i samband med tömning av torken eller på fyllning av lagersilon. OFFICIELLA SORTFÖRSÖK PÅ VÅRVETE (MTT) Sort St. Avkastning, Relation- Växttid, Liggväxt- Längd, Tkv, Hlv, Protein- Falltal Falltal kg/ha stal dagar % cm g kg % 1 3 Puntari , ,0 80,7 11, Amaretto , ,2 79,7 12, Epos , ,5 77,2 13, Demonstrant , ,4 80,4 13, Wellamo , ,4 80,2 13, Picolo , ,8 77,9 13, Zebra , ,6 80,1 12, Marble , ,5 80,3 12, Sertori , ,1 81,4 13, KWS Scirocco , ,8 80,3 14, Kruunu=c , ,4 77,0 12, Aallotar , ,7 78,2 13, Quarna , ,3 79,5 15, Anniina , ,1 80,2 15, Aino , ,5 76,5 13, Wanamo , ,6 78,3 14, Bjarne , ,4 78,1 14, VÄXTSKYDDSPROGRAM FÖR VÅRVETE OGRÄSBEKÄMPNING SJUKDOMSBEKÄMPNING STRÅSTÄRKARE BEKÄMPNING AV FLYGHAVRE Standardpreparat med bred effekt Classic SX 12 g + Cantor 0,4 l/t50 Classic 1 tabl. + Cantor 0,4 l Om det finns mycket tistel och mjölktistel på skiftet eller om det behöver en effektiv bekämpning (bekämpning fördröjd och vid varmt väder) Ariane S 1,75 2,5 l Om det finns flyghavre eller andra stråogräs utöver de vanligaste ogräsen på skiftet Broadway g + Dassoil 0,5 l DTR-sjuka förekommer i synnerhet på jordar med direktsådd och om vete odlas på samma skifte flera år i följd. Bekämpas med triatsoler i samband med ogräsbekämpningen. Den förmånligaste lösningen Tilt 0,25 l Bekämpning av brunfläcksjuka, mjöldagg och gulrost efter axgång. Den effektivaste och mest täckande blandningen Mirador 0,25 l + Proline 0,25 l Förmånlig men dock effektiv Mirador 0,25 l + Stereo 0,5 l En förmånlig färdig blandning med strobin och triatsol Stratego 0,7 l Trygg och effektiv i samband med sjukdomsbekämpning Sonis 0,2 0,3 l Förmånligare i samband med sjukdomsbekämpning Cerone 0,3 0,5 l En förmånlig försäkring i samband med ogräsbekämpning CCC 0,2 0,3 l Effektiva, goda alternativ till tankblandningar Swipe 0,8 l Ingen begränsning på grundvattenområde Puma Extra 1 l/ha Om det finns behov av att bekämpa bladlöss, kan detta kombineras med t.ex. ogräsbekämpning och bekämpning av röd vetemygga kan kombineras med sjukdomsbekämpning. Decis MEGA 0,1 l Vid kraftigt sjukdomstryck ökas mängderna. Kontrollera uppgifterna och miljöbegränsningarna på bruksanvisningen, innan du tar medlet i användning. Odlingshandbok

12 ODLINGSANVISNINGAR FÖR DE OLIKA GRÖDORNA HÖSTVETE Höstvete har i allmänhet en högre skördepotential än vårvete. Däremot är proteinhalten i höstvete lägre än i vårvete. För att proteinhalten i höstvetet ska nå en tillfredsställande nivå, ska kvävegödslingen vara tillräckligt stor och spridningen ske vid rätt tidpunkt. Genom att ha höstvete i växtföljden, kan man utjämna de brådaste säsongtopparna under sådd och skörd. Det går utmärkt att så höstvete direkt på stubben efter odling av oljeväxter. Den bästa tidpunkten för sådd av höstvete är från den 20 augusti till de första veckorna i september. Kvalitetskrav på kvarnvete Fukt Fukthalten får vara högst 14 %. För spannmål som är fuktigare än så, uppbärs en torkningsersättning. Falltal Falltalet för kvarnvete ska vara minst 180. Protein Mottagningskravet för kvarndugligt höstvete är för proteinhaltens del 12,5 %. Noteringar om avvikelser från normen noteras på vår webbsida. Bestämning av vetets glutenindex och Zeleny-tal Gluten ska vara friskt och strakt. Genom bestämning av glutenindex säkerställs kvaliteten och bakningsegenskaperna för handelsdugligt vete. Raisioagro tar emot sådana höstvetesorter som kvarnvete, som har goda sortegenskaper och vars Zeleny-tal och degtest uppfyller kraven för kvarnvete. Hektolitervikt Hektolitervikten ska vara minst 78 kg. Orenheter Med orenheter avses ogräsfrön, skämda kärnor, baljväxtfrön, andra orenheter, skal, mjöldryga, sotkorn, döda insekter eller VÄXTSKYDDSPROGRAM FÖR HÖSTVETE BESPRUTNING AV BOMULLS- MÖGEL INNAN VINTERS- SNÖTÄCKET LÄGGER SIG Proline 0,4 0,8 l OGRÄSBEKÄMPNING Bekämpar säkert höstgroende baldersbrå, men också vårgroende ogräs. Ally 1 tabl. + Primus 0,075 l Om det finns flyghavre eller andra stråogräs utöver de vanligaste ogräsen på skiftet Broadway g + Dassoil 0,5 l SJUKDOMSBEKÄMPNING DTR-sjuka förekommer i synnerhet på jordar med direktsådd och om vete odlas på samma skifte flera år i följd. Bekämpas med triatsoler i samband med ogräsbekämpningen. Stråknäckare som kan förekomma på höstvete kan bekämpas vid samma tillfälle med ämnen som har effekt på sjukdomen. Inga begränsningar Proline 0,3 l Förmånlig Stereo 0,5 l Bekämpning av brunfläcksjuka, mjöldagg och gulrost efter axgång. Effektivaste och bredaste blandningen Mirador 0,25 l + Proline 0,25 l Förmånligare men ändå effektiv Mirador 0,25 l + Proline 0,5 l En förmånlig blandning av strobin och triatsol Stratego 0,7 l Vid kraftigt sjukdomstryck ökas mängderna. STRÅSTÄRKNING Trygg och effektiv Sonis 0,2-0,4 l Förmånligare Cerone 0,3-1,0 l Förmånlig, i samband med ogräsbekämpning CCC 0,3-2,0 l BEKÄMPNING AV FLYGHAVRE Effektiva, goda alternativ till tankblandningar Swipe 0,8 l Ingen begränsning på grundvattenområde Puma Extra 1 l/ha Om det finns behov av att bekämpa bladlöss med pyretroider, kan detta kombineras med t.ex. ogräsbekämpning. Bekämpning av röd vetemygga kan kombineras med sjukdomsbekämpning. Decis MEGA 0,1 l Kontrollera uppgifterna och miljöbegränsningarna på bruksanvisningen, innan du tar medlet i användning. 12 Odlingshandbok 2012

13 delar av dessa och kärnor som är missbildade av växtsjukdomar eller andra orsaker. Vete till standardpris får innehålla högst 0,5 % orenheter. Vid mottagningen får andelen orenheter vara högst 2 % och mjöldrygans andel högst 0,05 %. Främmande sädesslag och gröna kärnor Standardkvalitetskrav 2 % och mottagningskrav 4 %. Övriga avfallskärnor Med övriga avfallskärnor avses förstörda, frost- och insektsskadade, grodda, mögliga och torkskadade kärnor. För vetets del blir också skrumpna kärnor, som går genom ett 2 mm:s såll, betraktade som ogräsfrön. För kvarnvetets del får antalet övriga ogräsfrön uppgå till högst 5 %. Kvalitetskrav för fodervete Gränsen för fukthalten vid mottagningen av fodervete är 14 %. Standardkvalitetskravet för hektoliterviktens del är 78 kg och för mottagningskravets del 72 kg. Standardkvalitetskravet för orenhetshaltens del är högst 1 % och för mottagningskravets del 2 %. Främmande sädesslag och gröna kärnor får uppgå till högst 5 % i kraven för standardkvalitet och mottagning. Sådd Utsädet kan med fördel betas med lämpligt medel. Beakta skillnaderna mellan medlen i synnerhet då det gäller effekten på snömögel: Baytan I -pulver (har effekt på alla andra sjukdomar utom brunfläcksjuka och snömögel) Baytan Universal -vätska (skillnaden i effekt jämfört med Baytan I -pulvret är att medlet också bekämpar snömögel) Ellvis Tysk nyhet med rekordhög avkastning, som har intagit en betydande del av höstvetearealen i Sverige. Växttiden som hos Altos, dvs. medellång. Kort och styvt strå. Vinterhärdighet som genomsnittet. Högt falltal. För odlingszon I. Gödsling och jordarter Kravet på ph för höstvete är över 6,2. På mineraljordar är utvintringen säkrare än på organogena jordarter. Vid valet av skifte är det bra att också beakta vattenhushållningen. P- och K-gödsling helt och hållet i samband med höstgödslingen. Vårgödsling inleds med fördel då tillväxten börjat och då åkern bär traktorn och spridningsredskapen. I täta bestånd lönar det sig att inleda gödslingen något senare. Kvävegödslingen kan delas på 2 3 gånger, och den senaste givan sprids då axet syns tydligt för att en högre proteinhalt ska nås. Ett exaktare gödslingsprogram i avsnittet Gödsling och miljö. Tröskning Höstvetes goda falltal beror på att man vanligen kan skörda höstvetet under gynnsamma omständigheter med början från augusti. Om det finns liggsäd i beståndet och om det råder fuktig väderlek kan falltalet dock sjunka snabbt. Tröskningen av höstvetet kan inledas då fukthalten sjunkit under 25 %. Partier med olika kvalitet ska hållas åtskilda vid tröskning, torkning och lagring. Spannmålen torkas genast efter tröskningen. Spannmål torkas tills fukthalten är lägre än 14 %. Ett representativt förhandsprov fås bäst från spannmålsströmmen i samband med tömning av torken eller påfyllning av lagersilon. Rekommenderad såtäthet är 500 grobara kärnor/m² Formel för beräkning av utsädesmängden: Utsädesmängd (kg/ha) = såtäthet (kärnor/m²) x tkv (g)/grobarhet (%). I praktiken varierar utsädesmängden mellan 190 och 260 kg/ha. Sorter SW Magnifik En balanserad blandning mellan hög avkastning, odlingssäkerhet och kvalitet. Hektolitervikten är hög, strået är starkt, stabiliteten i falltalet på medelnivå. Vinterhärdigheten på bra nivå. Växttiden som medelvärdet för höstvetesorterna. Har klarat sig bra i officiella sortförsök. För odlingszonerna I II. Altos En tysk förstklassig och stråstark höstvetesort med hög avkastning från samma förädlare som Tarso. Växttiden bland sorternas medelvärde, lite senare än Tarso och Urho, men tidigare än många andra sorter. Proteinnivån har varit ca 12 %. För odlingszonerna I II. Ally tar livet också av stora baldersbråplantor i höstsådd och i direktsådd vårspannmål. Odlingshandbok

14 ODLINGSANVISNINGAR FÖR DE OLIKA GRÖDORNA RÅG För att rågodling ska vara lönsam, krävs det inte enbart en mängdmässigt stor skörd. Även kvaliteten bör vara tillräckligt bra, för att rågen ska kunna användas som råvara i välsmakande rågprodukter. Detta innebär att rågen ska vara jämnt fullmogen, ha tillräckligt bra hektolitervikt och falltal, vara felfri i organoleptiska bedömningen och fri från mjöldrygor vid tröskningen. Kvalitetskrav Fukt Fukthalten får vara högst 14 %. Falltal Standardkvalitetskravet för falltalet är 120. Hektolitervikt Hektolitervikten ska vara minst 71 kg. Orenheter Med orenheter avses ogräsfrön, förstörda kärnor, baljväxtfrön, främmande beståndsdelar, skal, mjöldryga, sotkorn, döda insekter eller delar av dessa och kärnor som är missbildade av växtsjukdomar eller andra orsaker. Råg till standardpris får innehålla högst 0,5 % orenheter. Mängden orenheter får vara högst 2 % vid mottagningen. Andelen mjöldryga får vara högst 0,05 %. Främmande sädesslag och gröna kärnor Standardkvalitetskrav 2 % och mottagningskrav 4 %. Övriga avfallskärnor Med övriga avfallskärnor avses förstörda, frost- och insektsskadade, grodda, mögliga och torkskadade kärnor. Vid mottagningen får andelen övriga avfallskärnor uppgå till högst 7 %. OFFICIELLA SORTFÖRSÖK FÖR HÖSTRÅG (MTT) Sort St. Avkast- Relation- Övervint Växttid, Liggväxt- Längd, Tkv, Hlv, Protein- Falltal Falltal ning, stal rings- dagar % cm g kg % 1 3 kg/ha skador, % Evolo=c ,3 338, ,2 74,1 9, Brasetto ,4 337, ,0 74,2 9, Caspian ,7 337, ,9 73,1 9, Reetta ,9 336, ,9 74,2 11, Helltop ,3 337, ,7 74,9 10, Kapitän ,8 337, ,7 75,4 10, Rotari ,7 337, ,0 75,0 10, Kier ,4 336, ,6 73,3 10, Elvi ,2 337, ,2 73,2 11, Odlingshandbok 2012

15 Sådd Om man använder gårdens eget utsäde, lönar det sig att beta detta med ett medel som har effekt på snömögel, t.ex. Baytan Universal -vätska: Råg är avvikande från andra sädesslag en korspollinerande växt, vars sorter uppvisar en tillbakagång om man år från år sår med eget utsäde. Det lönar sig att ofta förnya utsädet av populationssorterna; utsädet av hybridsorterna ska förnyas varje år. Råg måste sås relativt tidigt så att broddskjutningen får ca tre veckor på sig. Idealet är att rågen hinner bilda tre sidoskottsämnen redan på hösten. Bästa tiden för sådd infaller vanligen , optimala tiden är Om den lämpligaste tiden för sådden drar ut på tiden in i september, lönar det sig att öka mängden utsäde. Odlingsteknik för hybridråg Utsädet säljs i enheter. En enhet motsvarar en miljon grobara kärnor. Rekommendation för utsädesmängden: 2 3 enheter/ha (ca kg). Liten mängd utsäde (2 2,5 enheter/ha): under goda groningsförhållanden och vid tidig sådd, i t.ex. plöjd träda, vid sådd efter oljeväxter eller ärter o.dyl. Stor mängd utsäde (2,5-3 enheter/ha): vid dåliga växtförhållanden och när såningstiden senareläggs. Det lönar sig att öka mängden utsäde också om det finns stora mängder växtavfall på marken. I början av stråskjutningen, i tvåknoppsskedet (31 32) ogräsbekämpning + 1 l CCC, också en liten tillsats av Sonis (max. 0,1 0,2 l) kan övervägas. Ett annat alternativ är att bespruta med enbart Sonis 0,4 liter i detta skede. Vid behov en andra bekämpning: Sonis 0,2 0,3 l i skede 37 (flaggbladsskedet). I den här behandlingen kan man tillsätta medel mot sjukdomar, om sjukdomstrycket bedöms vara stort. Gödsling och jordarter Råg klarar sig på jordar med ett lägre ph-värde än vad vete kräver. Utvintring på mineraljordar är säkrare än på organogena jordar. Rågen är känslig för alltför torra eller våta jordar i synnerhet på hösten men också på våren. Därför lönar det sig att fästa särskild vikt vid dränering och bearbetning. Höstgödslingen ska domineras av fosfor och kalium. Vanligen lönar det sig att vårgödsla med en engångsgiva så tidigt som möjligt. Ett exaktare gödslingsprogram finns i avsnittet Gödsling och miljö. Sorter Evolo BOR En tysk hybrid som ger rekordskördar och som har bättre vinterhärdighet än t.ex. Picasso. Liksom andra hybrider har sorten stora kärnor. Hektolitervikten är hög. Falltalet är högt och stabiliteten i falltalet bland de bästa hos rågsorterna. Hybridsorterna har korta strån och det går att undvika liggsäd med rätt odlingsteknik. Palazzo En hybridsort från den tyska förädlaren KWS, liksom Evolo. Palazzo är en av förädlarens nyaste sorter. Den första sorten där Pollen Plus -genen, som ökar pollineringen, fungerar fullt ut. Tillsammans med Palazzo-utsädet behöver man inte tillsätta utsäde av andra sorter för pollineringens skull, som man hittills gjort med hybridsorterna. En fullgod pollinering förhindrar uppkomsten av mjöldryga. Palazzo har starkare strå än Evolo och god sjukdomsresistens. Avkastningen har också förbättrats en aning. I Sverige och Norge har Palazzo i viss utsträckning börjat ersätta Evolo. Brasetto BOR En ny hybridsort från KWS för sådd år Liksom Palazzo en syntetisk hybrid där Pollen Plus -genen, som främjar pollineringen, fungerar fullt ut. Jämfört med Evolo har t.ex. vinterhärdigheten förbättrats. Växtskydd Fritflugan kan skada fram för allt tidigt sådda rågbestånd. Den lägger ägg vid det understa bladets fästpunkt under senare hälften av augusti. Om det EFFEKTTABELL ÖVER SPANNMÅLSSJUKDOMAR FÖR RÅG Spor- Tilt Pro- Basso Juven- Menara Pro- Stereo Zenit Mirador Acanto Comet Delaro Acanto Stratak line tus saro /Amistar + Zenit + Juven- Prima tego + Menara tus Rostsjukdomar (+) ++(+) (+) ++(+) ++(+) Stråknäckare +(+) (+) (+) +(+) - Rödmögel -(+) (+) (+) +(+) = UTMÄRKT EFFEKT ( %), ++ = GOD EFFEKT (61 80 %), + = SVAG EFFEKT (41 60 %), - = INGEN EFFEKT ELLER OKÄND EFFEKT ELLER INTE GODKÄNT ANVÄNDNINGSOMRÅDE Källa: Laine P MTT Växtskydd/Peltonen S. (red.) Peltokasvien kasvinsuojelu ProAgria maaseutukeskusten liitto. Odlingshandbok

16 finns stora mängder fritflugor i farten, då rågen skjuter brodd och det är soligt och varmt, kan det löna sig att bespruta rågen med ett insektpreparat. Ogräsen bekämpas tidigt på våren, då tillväxten har kommit igång. Frost direkt efter besprutningen är inte nödvändigtvis till skada, men om vädret är kallare än normalt, är det skäl att senarelägga bekämpningen. Brunrosten kan ge upphov till stora skördeförluster. Bekämpning av brunrost måste därför utföras i förebyggande syfte tillsammans med den stråstärkande behandlingen i flaggbladsstadiet, då knappt några spår av sjukdomen ännu kan upptäckas. I praktiken blir den omöjlig att bekämpa senare på grund av hög växtlighet. Tröskning Målet vid val av rätt tröskningstidpunkt är att rågen ska ha god bakningskvalitet och ett högt falltal. Å andra sidan borde fukthalten vara så låg som möjligt för tröskningens och torkningskostnadernas skull. För falltalets del är den optimala tidpunkten för tröskning ca 5 dagar efter gulmognadsstadiet. Rågens falltal sjunker snabbare än vetets och även de nya rågsorterna är relativt känsliga för axgroning. Därför lönar det sig inte att vänta för länge med tröskningen. Risken för kvalitetsförluster är stor, om ostadigt väder är på kommande. Råg som har torkat ute på fältet till en fukthalt på % är mycket benägen till axgroning och i förlängningen till ett sjunkande falltal, om den blir fuktig igen. Till och med riklig nattdagg kan få falltalet att sjunka. Därför bör man noggrant följa med väderprognoserna. VÄXTSKYDDSPROGRAM FÖR RÅG BESPRUTNING AV SNÖMÖGEL INNAN SNÖN LÄGGER SIG Proline 0,4 0,8 l OGRÄSBEKÄMPNING Bekämpar säkert höstgroende baldersbrå, men också vårgroende ogräs. Ally 1 tabl. + Primus 0,075 l Om det finns flyghavre eller andra stråogräs utöver de vanligaste ogräsen. Broadway g + Dassoil 0,5 l SJUKDOMSBEKÄMPNING Bekämpning av brunrost i flaggbladsstadiet som kan ske tillsammans med den stråförstärkande behandlingen Effektivaste och bredaste blandningen Mirador 0,25 l + Proline 0,25 l Förmånligare men ändå effektiv Mirador 0,25 l + Proline 0,5 l En förmånlig färdig blandning med strobin och triatsol Stratego 0,7 l Vid hårt sjukdomstryck ökas mängderna. STRÅSTÄRKARE Trygg och effektiv Sonis 0,4 0,7 l (eller en liten giva tillsammans med CCC) Förmånligare Cerone 0,5 1,5 l Förmånlig, i samband med ogräsbekämpning CCC 1 l BEKÄMPNING AV FLYGHAVRE Effektiva, goda alternativ till tankblandningar Swipe 0,8 l Ingen begränsning på grundvattenområde Puma Extra 1 l/ha Kontrollera uppgifterna och miljöbegränsningarna på bruksanvisningen, innan du tar medlet i användning. 16 Odlingshandbok 2012

17 ODLINGSANVISNINGAR FÖR DE OLIKA GRÖDORNA MALTKORN En bra och jämn maltkornskvalitet är avgörande faktorer för den inhemska maltanvändningen och exporten. Fastän väderförhållandena alltid har stor inverkan på maltkornskvaliteten, kan odlaren påverka resultatet i hög grad. De viktigaste faktorerna med tanke på kvaliteten är ett förstklassigt utsäde med stora kärnor, rätt dimensionering av kvävemängden samt lämpliga växtskyddsåtgärder för att skydda växtbeståndet och hålla det friskt och livskraftigt ända fram till fullmognad. Kvalitetskrav Maltkorn ska skördas fullmoget, tröskas med största varsamhet, vara fritt från mögel och främmande lukt och ha bra färg. Maltkornet ska vara friskt både till smak och struktur och i enlighet med förhandsprovet Fukt Fukthalten får vara högst 14 %. För spannmål som är fuktigare än så, uppbärs en torkningsersättning. Grobarhet Standardgrobarhet 95 %. Andelen kärnor som grott på åkern dras bort från grobarheten, men de räknas inte som avfall. Röda och spruckna kärnor Maltkorn ska vara fritt från mögel och ha frisk struktur. Den hygiensiska kvaliteten och grobarheten hos röda och spruckna kärnor är svag och därför får dessa inte finnas med i mottagningspartier. Proteinhalt Standardkvalitets- och mottagningskraven för proteinhalten i tvåradigt korn är högst 11,5 %. Sortering Maltkorn ska åtminstone vara förrensat. Resultatet från I II-sorteringen ska för tvåradigt korn vara minst 85 % och efter IV-sorteringen högst 5 %. RAISIOS RESULTAT I FÖRHANDSPROVEN FÖR DE OLIKA MALTKORNSORTERNA Grobarhets-% Protein, % Sortering I+II, % Avkastning, kg/ha Barke 97,8 96,9 96,2 12,1 12,5 10,7 82,7 91,2 93, Scarlett 98,0 96,1 97,5 11,9 12,2 10,7 77,9 92,1 94, Braemar 97,0 96,5 96,3 11,8 12,3 10,2 87,8 93,5 95, Annabell 97,0 97,3 96,6 11,2 11,5 10,1 75,6 89,5 91, Tipple 97,0 96,7 95,6 11,0 11,2 9,4 85,6 92,5 95, Quench 97,0 97,5 97,0 11,4 11,8 9,5 87,1 89,7 94, Charmay 97,4 11,9 83, Cha Cha 96,2 11,4 81, Marthe 97,7 97,2 97,3 11,3 12,2 10,3 78,9 92,3 96, Fairytale 97,5 97,9 97,5 11,0 11,3 9,5 73,7 85,5 92, Medelvärde för alla sorter 97,3 96,9 96,9 11,6 12,1 10,3 81,7 91,4 93, EFFEKTTABELL FÖR PREPARAT MOT VÄXTSJUKDOMAR I KORN Spor- Tilt Pro- Basso Juven- Menara Pro- Stereo Zenit Mirador Acanto Comet Delaro Acanto Stratak line tus saro /Amistar + Zenit + Juven- Prima tego + Menara tus Vetemjöldagg 2) + +(+) (+) Bladfläcksjuka på korn +(+) + ++(+) +(+) +(+) + ++(+) ++(+) ++ ++(+) Sköldfläcksjuka på korn ++(+) ++ ++(+) ++(+) ++(+) ++(+) ++(+) ++(+) ++(+) ++(+) ++(+) (+) ++(+) ++(+) +++ = UTMÄRKT EFFEKT ( %), ++ = GOD EFFEKT (61 80 %), + = SVAG EFFEKT (41 60 %), - = INGEN EFFEKT ELLER OKÄND EFFEKT ELLER INTE GODKÄNT ANVÄNDNINGSOMRÅDE 2) Preparaten har i genomsnitt bättre effekt på kornmjöldagg än på vetemjöldagg. Källa: Laine P MTT Växtskydd/Peltonen S. (red.) Peltokasvien kasvinsuojelu ProAgria maaseutukeskusten liitto. Odlingshandbok

18 ODLINGSANVISNINGAR FÖR DE OLIKA GRÖDORNA Rena slag och rena sorter Spannmålsslaget ska vara rent till minst 98 % och spannmålssorten till minst 95 %. Fastställande av sorteringsgraden för maltkorn Sorteringsgraden fastsälls enligt Analytica-EBC:s anvisningar på såll tillverkade för syftet. Efter sorteringen vägs den sållade produkten på följande sätt: Sortering I: den andel som blir kvar på ett såll med 2,8 mm:s hål Sortering II: den andel som blir kvar på ett såll med 2,5 mm:s hål Sortering III: den andel som blir kvar på ett såll med 2,2 mm:s hål Sortering IV: den andel kärnor som går genom ett såll med 2,2 mm:s hål Sorteringarna I och II sammanräknas och utgör grunden vid fastställande av priset. Dessutom påverkas priset av resultatet från sortering IV. Sådd Det lönar sig att beta utsädet om man vill ha en bra grobarhet och för att bekämpa sjukdomar i beståndet, om detta inte konstaterats vara friskt. Lämpliga medel för betning av korn är Baytan I -pulvret och Baytan Universal -vätskan. En lämplig såtäthet för maltkorn på goda mineral- och lerjordar är 500 grobara kärnor/m 2. På sämre jordarter (som torkar för snabbt på våren och är känsliga för skorpbildning) är såtätheten för maltkorn 600 grobara kärnor/m 2. Högre såtäthet är också motiverad, då tidpunkten för sådden blir avsevärt fördröjd. Formel för beräkning av utsädesmängden: Utsädesmängd (kg/ha) = såtäthet (kärnor/m²) x tkv (g)/grobarhet (%) I praktiken varierar utsädesmängden mellan 200 och 330 kg/ha. Sorter Maltkornskontrakt tecknas separat för de olika sorterna. År 2012 är kontraktssorterna Barke, Fairytale BOR, Cha Cha, Charmay, Marthe, NFC Tipple och Scarlett. Charmay Specialmaltkornsort för Raisioagros kontraktsproduktion. Tidigare växttid än hos Barke. Har rätt långt strå som är något svagare än medelvärdet, och därför rekommenderas stråstärkare. Charmay har haft större kärnor än Cha Cha, dvs. sorten har bättre sorteringsgrad. Null lox -specialegenskapen som förbättrar ölets hållbarhet. Lämpar sig för odling i zonerna I II och på gynnsamma områden i zon III. Cha Cha Specialmaltkornsort för Raisioagros kontraktsproduktion. Litet längre växtperiod än Barke, men t.ex. tidigare än Tipple. Har rätt långt strå som är något svagare än medelvärdet, och därför rekommenderas stråstärkare. Null lox -specialegenskapen som förbättrar ölets hållbarhet. Lämpar sig för odling i zonerna I II och på gynnsamma områden i zon III. Fairytale BOR Har den bästa avkastningen och sjukdomsresistensen bland de kornsorter som finns på marknaden. Växttid medelsen (i klass med Annabell). Låg proteinhalt, hög stärkelsehalt. Kraftig bestockning. Har liten kärna för att vara ett maltkorn. Därför finns det risk för en låg sorteringsgrad under ogynnsamma omständigheter. Fairytale är lämplig också som foder- och stärkelsekorn tack vare den goda avkastningen. Har marknadens bästa motståndskraft mot bladfläcksjuka, utmärkt motståndskraft mot sköldfläcksjuka. Lämpar sig för odling i zonerna I II och på gynnsamma områden i zon III. Marthe Rätt nytt basmaltkorn. Har något starkare strå än Barke och tidigare, men ger bättre skördar. Marthe är lämpligt på mineral- och lerjordar. Rekommenderas för odlingszonerna I II. VÄXTSKYDDSPROGRAM FÖR MALTKORN OGRÄSBEKÄMPNING SJUKDOMSBEKÄMPNING STRÅSTÄRKNING BEKÄMPNING AV FLYGHAVRE Standardpreparat med bred effekt Classic SX 12 g + Cantor 0,4 l T50 Classic 1 tabl. + Cantor 0,4 l För bekämpning av bl.a. blad- och sköldfläcksjuka från början av stråskjutningen ända till axgången Effektiv, i synnerhet på svaga strån Sonis 0,1 0,4 l Effektiva, goda alternativ till tankblandningar Swipe 0,8 l Om det finns mycket tistel och mjölktistel på skiftet eller det behöver en effektiv bekämpning (fördröjd bekämpning och vid varmt väder) Ariane S 1,75 2,5 l Effektivaste och bredaste blandningen Mirador 0,25 l + Proline 0,25 l Förmånlig men dock effektiv Mirador 0,25 l + Stereo 0,5 l Förmånligare Cerone 0,2 0,4 l Ingen begränsning på grundvattenområde Puma Extra 1 l/ha Om skiftet har höstgroende ogräs, t.ex. stora baldersbrån. I synnerhet för åkrar med direktsådd. Ally 1 tabl. + Primus 0,075 l Vid behov kan man kombinera bekämpning av ogräs och bladlöss Decis Mega 0,1 l En förmånlig färdig blandning med strobin och triatsol Stratego 0,7 l Vid kraftigt sjukdomstryck ökas mängderna. Rödmögelbekämpning då blomningen börjar. Proline 0,4 0,8 l Kontrollera uppgifterna och miljöbegränsningarna på bruksanvisningen, innan du tar medlet i användning. 18 Odlingshandbok 2012

19 Barke Maltförädlarnas permanenta favorit. Är lämpligast på välkalkade mineral- och lerjordar. Maltningsegenskaperna bland de bästa hos sorterna. Procenten liggsäd på samma nivå som andra maltsorter, men strået är längre, vilket främjar skördeutvecklingen vid torka. God härdighet mot bladfläck- och sköldfläcksjuka, mjöldagg har inte förekommit. Maltkorn är lämpligt också för export. Rekommenderas för odlingszonerna I II. Gödsling och jordarter Kvävegödsling har en avgörande inverkan på maltkornskvaliteten. En alltför stor kvävegiva leder till hög proteinhalt hos tvåradigt maltkorn. Då kvävegödslingen för de tvåradiga sorterna överstiger 90 kg/ha, finns det en uppenbar risk för att proteinhalten når över den gräns som kan godkännas. Risken är större hos de sorter som har lång växtperiod. För de tvåradiga sorternas del måste utgångspunkten för kvävegödslingen vara att proteinhalten inte får överstiga 10,5 % trots varierande väderlek. Kvävegödslingen preciseras på basen av tidigare erfarenheter från respektive skifte. Om proteinhalten i maltkornsskörden vanligen har nått över 10,5 %, är det skäl att minska kvävegivan. Genom att bekämpa växtsjukdomar kan näringsämnena kanaliseras till en högre avkastning, och därigenom minskar risken för hög proteinhalt. Den rekommenderade kvävegivan minskas med kg/ha, om förfrukten har varit träda, klöver eller ärter, eller om det av någon annan orsak finns större mängder tillgängligt kväve i marken än normalt. Maltkornsodling lämpar sig normalt inte på organogena jordar, eftersom kvävet frigörs okontrollerat i dessa. Skiften som gödslats med flyt- eller stallgödsel är inte lämpliga för odling av maltkorn, eftersom kvävets inverkan då är oberäknelig. Då sådden sker vid en senare tidpunkt än den normala, bör kvävegivan minskas. Ett exaktare gödslingsprogram för de olika sorterna finns i avsnittet Gödsling och miljö. Tröskning För att vara säker på en tillräckligt bra grobarhet, måste man låta maltkornet mogna fullt ut. En lämplig fukthalt för maltkorn är 20 % eller lägre vid tröskningen. Tröskningen kan inledas, då fukthalten är lägre än 25 %. Tröskningen bör utföras varsamt. Cylindervarvtalet och slagskoavståndet justeras så att kärnorna nätt och jämnt lossnar från axet. Partier med olika kvalitet ska hållas åtskilda vid tröskning, torkning och lagring. Spannmålen torkas genast efter tröskningen. Den normala torkningstemperaturen är 60 grader. Ju fuktigare spannmålen är, desto lägre ska temperaturen på den inkommande torkningsluften vara. Spannmålen torkas tills fukthalten är lägre än 14 %. Med tanke på en bra grobarhet är den bästa fukthalten 12,0 12,5 %. Det krävs ett representativt förhandsprov av maltkornet. Ett representativt prov fås bäst från spannmålsströmmen i samband med tömning av torken eller påfyllning av lagersilon. Efter tröskningen får skörden inte utsättas för någon kemisk behandling. OFFICIELLA SORTFÖRSÖK FÖR KORN (MTT) Sort St. Avkastning, Relation- Växttid, Liggväxt- Längd, Tkv, Hlv, Proteinkg/ha stal dagar % cm g kg % Grace , ,7 69,5 11,7 Fairytale , ,1 67,3 11,1 Streif , ,2 67,8 11,7 Quench , ,7 67,4 11,2 NFC Tipple , ,2 67,1 10,8 Propino , ,3 66,6 11,4 Gilder , ,2 69,4 11,0 Publican , ,1 67,8 11,4 Sunshine , ,5 68,2 12,0 Amber , ,2 67,9 11,5 Harbinger , ,3 68,1 11,5 Marthe , ,9 67,8 12,0 Annabell , ,8 66,2 11,5 Xanadu , ,8 67,4 12,3 Barke , ,1 69,2 12,4 Braemar , ,0 66,8 12,1 Scarlett , ,1 68,4 12,3 Prestige , ,0 68,1 12,1 Saana , ,0 66,3 12,5 Odlingshandbok

ODLINGSANVISNINGAR, MOTTAGNINGSKRAV, PRODUKTURVAL ODLINGSHANDBOK 2014. TÄCKANDE UTBUD I NÄTBUTIKEN! shop.raisioagro.com

ODLINGSANVISNINGAR, MOTTAGNINGSKRAV, PRODUKTURVAL ODLINGSHANDBOK 2014. TÄCKANDE UTBUD I NÄTBUTIKEN! shop.raisioagro.com 2014 ODLINGSANVISNINGAR, MOTTAGNINGSKRAV, PRODUKTURVAL ODLINGSHANDBOK 2014 TÄCKANDE UTBUD I NÄTBUTIKEN! shop.raisioagro.com DE SENASTE KVALITETS- OCH PRISSÄTTNINGS- UPPGIFTERNA HITTAR DU PÅ ADRESSEN WWW.RAISIOAGRO.COM

Läs mer

ODLINGSANVISNINGAR, MOTTAGNINGSKRAV, PRODUKTURVAL ODLINGSHANDBOK 2013. BESTÄLL FRÅN NÄTBUTIKEN! shop.raisioagro.com

ODLINGSANVISNINGAR, MOTTAGNINGSKRAV, PRODUKTURVAL ODLINGSHANDBOK 2013. BESTÄLL FRÅN NÄTBUTIKEN! shop.raisioagro.com 2013 ODLINGSANVISNINGAR, MOTTAGNINGSKRAV, PRODUKTURVAL ODLINGSHANDBOK 2013 BESTÄLL FRÅN NÄTBUTIKEN! shop.raisioagro.com VI HAR UPPDATERADE KVALITETS- OCH PRISUPPGIFTER PÅ ADRESSEN WWW.RAISIOAGRO.COM BÄSTA

Läs mer

TIPS FÖR ODLING AV OLIKA TYPER AV VETE

TIPS FÖR ODLING AV OLIKA TYPER AV VETE TIPS FÖR ODLING AV OLIKA TYPER AV VETE Spannmålsbranschens samarbetsgrupp Februari 2011 1 MARKNADEN FÖR VETE I FINLAND Såningsarealen för vete har under de senaste åren uppgått till ca 210 000 ha, av denna

Läs mer

ALLMÄNNA ANVISNINGAR FÖR LEVERANS AV ODLINGSGRÖDOR STANDARDKVALITETSKRAV FÖR ODLINGSVÄXTER SKÖRDEÅRET 2015

ALLMÄNNA ANVISNINGAR FÖR LEVERANS AV ODLINGSGRÖDOR STANDARDKVALITETSKRAV FÖR ODLINGSVÄXTER SKÖRDEÅRET 2015 ALLMÄNNA ANVISNINGAR FÖR LEVERANS AV ODLINGSGRÖDOR STANDARDKVALITETSKRAV FÖR ODLINGSVÄXTER SKÖRDEÅRET 2015 PRINCIPERNA FÖR GOD HYGIEN I PRODUKTIONEN AV GRÖDOR Rena och trygga produkter måste garanteras

Läs mer

VÄXTSKYDDSMEDEL Glyfosat och fästmedel. VÄXTSKYDDSMEDEL Ogräsmedel för spannmål och vallar. Dassoil-fästmedel. Classic Premium SX. Ariane S.

VÄXTSKYDDSMEDEL Glyfosat och fästmedel. VÄXTSKYDDSMEDEL Ogräsmedel för spannmål och vallar. Dassoil-fästmedel. Classic Premium SX. Ariane S. VÄXTSKYDDSMEDEL Glyfosat och fästmedel Ranger 360 En basglyfosat av god kvalitet för bekämpning av ogräs. Tillverkad av Monsanto. Begränsad användning på grundvattenområde. För bekämpning av kvickrot:

Läs mer

Fokusera på lönsamhet i din spannmålsodling. Bredverkande Effektiv från stråbas till ax, även effekt mot Fusarium Ger merskörd och kvalitet

Fokusera på lönsamhet i din spannmålsodling. Bredverkande Effektiv från stråbas till ax, även effekt mot Fusarium Ger merskörd och kvalitet Fokusera på lönsamhet i din spannmålsodling Bredverkande Effektiv från stråbas till ax, även effekt mot Fusarium Ger merskörd och kvalitet www.bayercropscience.se En effektiv svampbekämpning är basen i

Läs mer

Innehåll: 1. Inledning... 2 2. Västankvarn försöksgård... 2 3. Växtperioden 2009... 3

Innehåll: 1. Inledning... 2 2. Västankvarn försöksgård... 2 3. Växtperioden 2009... 3 FÖRSÖKSRAPPORT 2009 Innehåll: 1. Inledning... 2 2. Västankvarn försöksgård... 2 2.1 Organisation... 2 2.2 Personal... 2 3. Växtperioden 2009... 3 3.1. Försöksplatserna... 5 3.2. Försöksfälten... 6 4.1.

Läs mer

RAVINTORAISIO OY:S KONTRAKTS- OCH ANSKAFFNINGSVILLKOR FÖR ODLINGSVÄXTER 2019

RAVINTORAISIO OY:S KONTRAKTS- OCH ANSKAFFNINGSVILLKOR FÖR ODLINGSVÄXTER 2019 Sida 1 / 6 RAVINTORAISIO OY:S KONTRAKTS- OCH ANSKAFFNINGSVILLKOR FÖR ODLINGSVÄXTER 2019 1. KATEGORIER AV ODLINGSKONTRAKT OCH PRIS Det dagsaktuella grundpriset på odlingsgrödor enligt mottagningsort, spannmålsslag

Läs mer

Eviras publikationer 4/2011. Kvalitetsuppföljning. av den inhemska spannmålsskörden 2010

Eviras publikationer 4/2011. Kvalitetsuppföljning. av den inhemska spannmålsskörden 2010 Eviras publikationer 4/2011 Kvalitetsuppföljning av den inhemska spannmålsskörden 2010 Eviras publikationer 4/2011 Kvalitetsuppföljning av den inhemska spannmålsskörden 2010 Beskrivning Utgivare Livsmedelssäkerhetsverket

Läs mer

Mirador 250 SC / 11.11.2010 1 (5)

Mirador 250 SC / 11.11.2010 1 (5) Mirador 250 SC / 11.11.2010 1 (5) Mirador 250 SC Bekämpningsmedel mot växtsjukdomar Aktiv substans: Preparattyp: SC atsoksistrobiini 250 g/l Miljöfarlig Användningsändamål För bekämpning av mjöldagg och

Läs mer

Ekospannmålens kvalitet. Minna Oravuo 5.10.2013 Villa Lande, Kimito

Ekospannmålens kvalitet. Minna Oravuo 5.10.2013 Villa Lande, Kimito Ekospannmålens kvalitet Minna Oravuo 5.10.2013 Villa Lande, Kimito Raisio Abp Företagspresentation Augusti 2013 Raisio-koncernen Verksamhet i 9 länder, huvudkontor i Reso Produktion på 15 orter i 4 länder

Läs mer

Tervetuloa! Välkommen! T.G 28.11-10

Tervetuloa! Välkommen! T.G 28.11-10 Tervetuloa! Välkommen! T.G 28.11-10 Marknadsläget på spannmål Agrimarket på exportmarknaden Vad betyder samarbetet med DLA för exporten av spannmål från Finland Kvaliteten på årets spannmål Skördarna bra

Läs mer

Lämpliga sorter i ekologisk odling - spannmål Lönsam ekoväxtodling, YA Gamla Vasa enheten, Merja Högnäsbacka, MTT Ylistaro

Lämpliga sorter i ekologisk odling - spannmål Lönsam ekoväxtodling, YA Gamla Vasa enheten, Merja Högnäsbacka, MTT Ylistaro Lämpliga srter i eklgisk dling - spannmål 20.1.2010 Lönsam ekväxtdling, YA Gamla Vasa enheten, Merja Högnäsbacka, MTT Ylistar MTT kasvintutannn tutkimus Ylistar rutaseuranta (kynnös, rm HsS) Tjäle 15.10.

Läs mer

NYA SORTER GER MERVÄRDE. Odlarekväll 5.3.2015 Boreal Växtförädling AB

NYA SORTER GER MERVÄRDE. Odlarekväll 5.3.2015 Boreal Växtförädling AB NYA SORTER GER MERVÄRDE Odlarekväll 5.3.2015 Boreal Växtförädling AB DET LÖNAR SIG ATT BYTA TILL EN NY SORT Nya sorter erbjuder bättre ekonomiskt resultat med mindre satsningar! Bättre avkastningsförmåga

Läs mer

Svampsjukdomar i vårkorn

Svampsjukdomar i vårkorn Svampsjukdomar i vårkorn Cecilia Lerenius, scentralen, Skara Behandling av svampsjukdomar var sällan lönsam i årets försök trots att försommaren var regnig och trots att försöken ofta låg i fält med korn

Läs mer

Presentation av ekosort/gödslingsförsök i Lovisa Micaela Ström

Presentation av ekosort/gödslingsförsök i Lovisa Micaela Ström Presentation av ekosort/gödslingsförsök i Lovisa 2016 Micaela Ström 15.12.2016 Ekologiska försök, ett samarbete mellan NSL och Projekt EkoNu! Nylands Svenska Lantbrukssällskap (NSL) började i samarbete

Läs mer

Presentation av Ekosortförsök i Lovisa Micaela Ström

Presentation av Ekosortförsök i Lovisa Micaela Ström Presentation av Ekosortförsök i Lovisa 2015 Micaela Ström 17.12.2015 Syfte med ekosortförsöket Det finns för få ekologiska försök i Finland! Jämföra hur äldre sorter klarar sig i jämförelse med våra nutida

Läs mer

Kvävegödsling av olika sorters höstvete

Kvävegödsling av olika sorters höstvete ANNA-KARIN KRIJGER, Hushållningssällskapet Skaraborg anna-karin.krijger@hushallningssallskapet.se SORTER OCH ODLINGSTEKNIK Kvävegödsling av olika sorters höstvete har klart högst skörd medan, och har lägst

Läs mer

Svampsjukdomar i maltkorn

Svampsjukdomar i maltkorn Svampsjukdomar i maltkorn Cecilia Lerenius, Växtskyddscentralen, Skara I några försök, med kraftiga angrepp av sköldfläcksjuka eller bladfläcksvampar, har behandlingar gett stora skördeökningar. I många

Läs mer

Innehåll: 1. Inledning Västankvarn försöksgård Växtperioden Resultat... 6

Innehåll: 1. Inledning Västankvarn försöksgård Växtperioden Resultat... 6 FÖRSÖKSRAPPORT 2010 Innehåll: 1. Inledning... 2 2. Västankvarn försöksgård... 2 2.1 Organisation... 2 2.2 Personal... 2 3. Växtperioden 2010... 3 3.1. Försöksplatserna... 5 3.2. Försöksfälten... 6 4. Resultat...

Läs mer

Presentation av ekosortförsök i Lovisa Micaela Ström

Presentation av ekosortförsök i Lovisa Micaela Ström Presentation av ekosortförsök i Lovisa 2017 Micaela Ström 30.11.2017 Ekologiska försök, ett samarbete mellan NSL och Projekt EkoNu! Startade 2012 (pågått i 6 odlingssäsonger) Syfte med ekosortförsöket:

Läs mer

ODLINGSGUIDE FÖR MALTKORN - INNEHÅLLSFÖRTECKNING

ODLINGSGUIDE FÖR MALTKORN - INNEHÅLLSFÖRTECKNING ODLINGSGUIDE FÖR MALTKORN - INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1. Inledning - förord...2 1.1. Varför odlar jag maltkorn?...2 2. Maltkornsmarknaden...3 2.1. Odling av maltkorn i Finland...3 2.2. Odling av maltkorn i

Läs mer

Höstråg. Sven-Åke Rydell, Hushållningssällskapet Rådgivning Agri AB

Höstråg. Sven-Åke Rydell, Hushållningssällskapet Rådgivning Agri AB Höstråg Sven-Åke Rydell, Hushållningssällskapet Rådgivning Agri AB Populationssorter fortsätter att avkasta väldigt bra i försöken men trots detta är hybriderna fortfarande ett intressant alternativ på

Läs mer

Odling av maltkorn fyra faktorers inverkan på avkastning och kvalité Av Lars Wiik 1) och Nils Yngveson 2) 1)

Odling av maltkorn fyra faktorers inverkan på avkastning och kvalité Av Lars Wiik 1) och Nils Yngveson 2) 1) Odling av maltkorn fyra faktorers inverkan på avkastning och kvalité Av Lars Wiik 1) och Nils Yngveson 2) 1) Sveriges lantbruksuniversitet, Box 44, 230 53 Alnarp 2) HIR Malmöhus, Hushållningssällskapet,

Läs mer

Vårkorn. Sorter. område D-G. Quench, Tocada och Varberg är nyare sorter som visat hög avkastningspotential.

Vårkorn. Sorter. område D-G. Quench, Tocada och Varberg är nyare sorter som visat hög avkastningspotential. Vårkorn Joakim Karlsson, Hushållningssällskapet Södermanland Astoria och Tipple är det maltkorn av marknadssorterna som avkastat högst under 2006. Gustav är ett foderkorn som har den högst avkastning av

Läs mer

Vårkorn. Odla rätt gröda. Minskad odling på grund av låga priser = lägre produktion, men hur pass lägre? Odla för egen användning.

Vårkorn. Odla rätt gröda. Minskad odling på grund av låga priser = lägre produktion, men hur pass lägre? Odla för egen användning. Vårkorn Ett gigantiskt lager av 2009 års skörd och nattsvarta priser. Men en ekonomisk återhämtning innebär fler restaurangbesök och ökat resande med ökad ölkonsumtion som följd. Nu kan vi börja se ljuset

Läs mer

Referensförsök mot svampsjukdomar i höstvete

Referensförsök mot svampsjukdomar i höstvete Referensförsök mot svampsjukdomar i höstvete Göran Gustafsson, Växtskyddscentralen, Linköping Växtskydd Svartpricksjuka (Septoria tritici) förekom i hela Mellansverige, men var betydligt vanligare i Västsverige.

Läs mer

Agrimarket- kryssning

Agrimarket- kryssning Agrimarket- kryssning Viking Mariella 2.-4.12.2013 Aktuellt om höstraps: Sorter och odlingsteknik Med dubbelsådd- metod Jussi Peltonen Berner Oy Höstrapsodlingen väcker intresse 2012 Odlingsareal ca 1

Läs mer

VÅRUTSÄDE SWEDISH AGRO

VÅRUTSÄDE SWEDISH AGRO VÅRUTSÄDE SWEDISH AGRO PRODUKTINFORMATION 2015 Brett sortiment av vårutsäde och fånggrödor Läs mer om sorterna och deras odlingsegenskaper DANISH INNEHÅLLSFÖRTECKNING AGROS KVÆGFODERPROGRAM 2014 Val av

Läs mer

Svampbekämpning i vårkorn

Svampbekämpning i vårkorn Svampbekämpning i vårkorn Cecilia Lerenius, scentralen, Skara I fält med inga eller små angrepp lönade sig sällan en svampbehandling medan den i fält med tydliga angrepp vid behandlingstillfället gav stora

Läs mer

Resistens och resistensutveckling. en presentation gjord av HIR Malmöhus, finansierad av LRF Kraftsamling Växtodling

Resistens och resistensutveckling. en presentation gjord av HIR Malmöhus, finansierad av LRF Kraftsamling Växtodling Resistens och resistensutveckling en presentation gjord av HIR Malmöhus, finansierad av LRF Kraftsamling Växtodling Vad är resistens? Förmågan hos en organism att överleva en pesticidbehandling, som under

Läs mer

Kvävegödsling av olika sorters höstvete

Kvävegödsling av olika sorters höstvete Kvävegödsling av olika sorters höstvete Anna-Karin Krijger, Hushållningssällskapet, Skara har en hög skörd och ett lägre kväveoptimum och proteinhalt vilket gör att den borde vara en bra fodersort. har

Läs mer

Odlingavoljeväxterochbondböna Greppa marknaden Ingå , Pernå Patrik Erlund

Odlingavoljeväxterochbondböna Greppa marknaden Ingå , Pernå Patrik Erlund Odlingavoljeväxterochbondböna Greppa marknaden Ingå 10.6.2010, Pernå 11.6.2010 Patrik Erlund 180 160 140 Oljeväxtarealen och -skörden 2002-2010 2000 1800 1600 1000 ha 120 100 80 60 40 20 1400 1200 1000

Läs mer

Ekosortförsök i Finland Micaela Ström Ekotankesmedja

Ekosortförsök i Finland Micaela Ström Ekotankesmedja Ekosortförsök i Finland 2012-2014 Micaela Ström Ekotankesmedja 10.2.2015 GAMMELBY 2014 ÅLAND 2014 ÅLAND/GAMMELBY 2012-2014 ProAgria 2014 (Egentliga Finland; Mellilä, Södra Savolax; St Michel, Gammelby

Läs mer

VÅRKORN PROPINO MALT QUENCH MALT. Salome har bra stråegenskaper och är både nematodresistent och mjöldaggsresistent.

VÅRKORN PROPINO MALT QUENCH MALT. Salome har bra stråegenskaper och är både nematodresistent och mjöldaggsresistent. VÅRKORN PROPINO MALT Propino är ett välkänt maltkorn med utmärkta egenskaper för maltproduktion. Sorten är efterfrågad både i Sverige, Danmark och även i Europa, vilket gör den attraktiv på marknaden.

Läs mer

2012-01-24. Fusarium - ett rådgivarperspektiv Brunnby den 18 januari 2012 Lars Johansson Jordbruksverkets växtskyddscentral Skara

2012-01-24. Fusarium - ett rådgivarperspektiv Brunnby den 18 januari 2012 Lars Johansson Jordbruksverkets växtskyddscentral Skara Fusarium - ett rådgivarperspektiv Brunnby den 18 januari 2012 Lars Johansson Jordbruksverkets växtskyddscentral Skara Mer än 100 olika arter Även variation inom arter Konidierna, hjälp vid identifiering

Läs mer

Presentation av ekosortförsök i Lovisa Micaela Ström

Presentation av ekosortförsök i Lovisa Micaela Ström Presentation av ekosortförsök i Lovisa 2018 Micaela Ström 12.12.2018 Ekologiska försök, ett samarbete mellan NSL och Projekt EkoNu! Startade 2012 (pågått i 7 odlingssäsonger) Syfte med ekosortförsöket:

Läs mer

Sortförsök med spannmål och trindsäd i ekologisk odling 2011 Försöksledare Staffan Larsson, SLU E-post: staffan.larsson@slu.se

Sortförsök med spannmål och trindsäd i ekologisk odling 2011 Försöksledare Staffan Larsson, SLU E-post: staffan.larsson@slu.se Sortförsök med spannmål och trindsäd i ekologisk odling 2011 Försöksledare Staffan Larsson, SLU E-post: staffan.larsson@slu.se Under 2011 utfördes 24 ekosortförsök med spannmål och trindsäd. Jordbruksverket

Läs mer

Jord- och skogsbruksministeriets förordning om ändring av jord- och skogsbruksministeriets förordning om handel med utsäde av stråsäd

Jord- och skogsbruksministeriets förordning om ändring av jord- och skogsbruksministeriets förordning om handel med utsäde av stråsäd JORD- OCH SKOGSBRUKSMINISTERIET FÖRORDNING nr 6/16 Datum Dnr 17.2.2016 291/01.04/2016 Ikraftträdelse- och giltighetstid 29.2.2016 - tills vidare Ändrar Bilaga 1 och bilaga 2 till jord- och skogsbruksministeriets

Läs mer

Spannmål, oljeväxter, ärt, specialgrödor

Spannmål, oljeväxter, ärt, specialgrödor Spannmål, oljeväxter, ärt, specialgrödor 84 Tillväxtprogram för korn Korn är vår viktigaste foderspannmål. Det är också en viktig råvara inom industrin och används för att producera malt, stärkelse och

Läs mer

Jordbrukardagarna 2010

Jordbrukardagarna 2010 Jordbrukardagarna 2010 Försöksboken sid 143-156 Svampförsök i stråsäd erfarenheter från 2009 Gunilla Berg Jordbruksverket Växtskyddscentralen Alnarp Merskörd, ton/ha, fungicidförsök Skåne Inkl L15-1070

Läs mer

Lönsamheten inom växtodlingen resultatprognoser för Sari Peltonen ProAgria Sällskapens förbund

Lönsamheten inom växtodlingen resultatprognoser för Sari Peltonen ProAgria Sällskapens förbund Lönsamheten inom växtodlingen resultatprognoser för 2011 Sari Peltonen ProAgria Sällskapens förbund Resultatprognos enligt nationella skördeprognoser Odlingsväxternas resultatprognos för 2011, nettovinst

Läs mer

POM. Programmet för odlad mångfald

POM. Programmet för odlad mångfald Katarina Holstmark POM Programmet för odlad mångfald Sedan år 2000 finns ett nationellt program för att bevara den genetiska mångfalden bland de odlade växterna. Konventionen säger att alla växter och

Läs mer

Faktor/kategori Låg, 1 poäng Normal, 2 poäng Hög, 3 poäng Poäng

Faktor/kategori Låg, 1 poäng Normal, 2 poäng Hög, 3 poäng Poäng Tillväxtreglering Sedan flera år är det tillåtet att tillväxtreglera fler grödor än bara råg och gräsfrö. Men vid odling av grödor för avsalu finns flera olika kontrakt där behandling inte är tillåten.

Läs mer

Gödsling enligt villkoren för miljöstöd ska beaktas vid gödslingen från juli 2008

Gödsling enligt villkoren för miljöstöd ska beaktas vid gödslingen från juli 2008 Gödsling enligt villkoren för miljöstöd ska beaktas vid gödslingen från juli 2008 Jordbrukare som omfattas av en ny förbindelse: Från basgödsling till gödsling enligt markkartering, dvs. behovsanpassad

Läs mer

Vetemästaren. Lantmannens första tävling som har gått ut på att högsta avkastning vinner. Ingen hänsyn taget till utläggen

Vetemästaren. Lantmannens första tävling som har gått ut på att högsta avkastning vinner. Ingen hänsyn taget till utläggen Vetemästaren Lantmannens första tävling som har gått ut på att högsta avkastning vinner. Ingen hänsyn taget till utläggen Finansieringen Startavgifter SpmO Tidningen Lantmannen Vetetävling+SPMO=Medlemsnytta

Läs mer

Jordbrukaredagarna 2011

Jordbrukaredagarna 2011 Jordbrukaredagarna 2011 Alnarp 14 jan Erfarenheter från svampförsöken 2010 Gunilla Berg Jordbruksverket Växtskyddscentralen Alnarp Försöksboken sid 179-188 Septoria tritici Gulrost Dinaro Sköldfläcksjuka

Läs mer

Sorter. Höstråg. Sven-Åke Rydell, Hushållningssällskapet Östergötland

Sorter. Höstråg. Sven-Åke Rydell, Hushållningssällskapet Östergötland Höstråg Sven-Åke Rydell, Hushållningssällskapet Östergötland Ett trendbrott är att många av årets testade sorter är populationssorter med bättre avkastning, men hybriderna har trots detta fortfarande högst

Läs mer

Innehåll: 1. Inledning Västankvarn försöksgård Växtperioden Resultat... 6

Innehåll: 1. Inledning Västankvarn försöksgård Växtperioden Resultat... 6 FÖRSÖKSRAPPORT 2012 Innehåll: 1. Inledning... 2 2. Västankvarn försöksgård... 2 2.1 Organisation... 2 2.2 Personal... 2 3. Växtperioden 2012... 3 3.1. Försöksplatserna... 4 3.2. Försöksfälten... 5 4. Resultat...

Läs mer

Sortförsök i vårvete SORTER OCH ODLINGSTEKNIK

Sortförsök i vårvete SORTER OCH ODLINGSTEKNIK Av Försöksledare Ola Sixtensson, Hushållningssällskapet Skåne E-post: ola.sixtensson@hushallningssallskapet.se Sortök i vårvete SAMMANFATTNING Under år 2015 skördades tre sortök inom Skåneökens serie L7-301.

Läs mer

Kvävegödsling av olika sorters höstvete

Kvävegödsling av olika sorters höstvete Kvävegödsling av olika sorters höstvete Ingemar Gruvaeus, Hushållningssällskapet Skaraborg Det är stor skillnad i kvävegödslingsbehov för nya högavkastande vetesorter beroende på användningsområde. De

Läs mer

Presentation av ekosort-,demo-& gödslingsförsök i Lovisa Micaela Ström

Presentation av ekosort-,demo-& gödslingsförsök i Lovisa Micaela Ström Presentation av ekosort-,demo-& gödslingsförsök i Lovisa 2016 Micaela Ström 15.3.2017 Ekologiska försök, ett samarbete mellan NSL och Projekt EkoNu! Nylands Svenska Lantbrukssällskap (NSL) började i samarbete

Läs mer

Vetemästaren. Tolkning av resultat Ingemar Gruvaeus, YARA

Vetemästaren. Tolkning av resultat Ingemar Gruvaeus, YARA Vetemästaren Tolkning av resultat Ingemar Gruvaeus, YARA Vad ger vetemästaren? Odlingstävlingar kan knappast ge svar om framtida odling men kan vara ett bra redskap att formulera frågor ang. odling och

Läs mer

R8-74B PM För sådd, skötsel och skörd av långtidsförsök med monokultur

R8-74B PM För sådd, skötsel och skörd av långtidsförsök med monokultur Senast reviderat 20180503/BS R8-74B PM För sådd, skötsel och skörd av långtidsförsök med monokultur Syfte Försökets syfte är att undersöka den ensidiga odlingens inverkan på avkastning, kvalitet och sundhet

Läs mer

Sortförsök i vårvete Av Försöksledare Arne Ljungars, Hushållningssällskapet i Kristianstad.

Sortförsök i vårvete Av Försöksledare Arne Ljungars, Hushållningssällskapet i Kristianstad. Sortförsök i vårvete Av Försöksledare Arne Ljungars, Hushållningssällskapet i Kristianstad. Under hösten 2005 har 3 sortförsök i vårvete skördats, tabell 1. Nytt för i år är att sorten Vinjett är mätare

Läs mer

Pris 26 ODLINGSPROGRAM 2015 ODLINGSGUIDE. Odlingsprogram telefonrådgivning 01053 20080 Dejour klo 8-20 (1.5. - 16.7.) www.k-maatalous.

Pris 26 ODLINGSPROGRAM 2015 ODLINGSGUIDE. Odlingsprogram telefonrådgivning 01053 20080 Dejour klo 8-20 (1.5. - 16.7.) www.k-maatalous. K-LANTBRUK ODLINGSPROGRAM Pris 26 2015 ODLINGSGUIDE Odlingsprogram telefonrådgivning 01053 20080 Dejour klo 8-20 (1.5. - 16.7.) www.k-maatalous.fi K-LANTBRUK NYHETER 2015 Vilgott tvåradigt foderkorn...

Läs mer

Tidig och sen växtreglering

Tidig och sen växtreglering Tidig och sen växtreglering Praktisk vägledning Medlem i Svenskt Växtskydd. Medlem i Svenskt Växtskydd. Använd växtskyddsmedel med försiktighet. Läs alltid etikett och produktinformation före användning.

Läs mer

Ta tillväxten i egna händer

Ta tillväxten i egna händer Ta tillväxten i egna händer Under odlingssäsongen finns det mycket viktigt att göra på åkern. Tillväxtprogrammets olika prognosmodeller och verktyg hjälper dig fatta de rätta besluten. Tillväxtprogrammet

Läs mer

Bekämpningsstrategier mot svampsjukdomar i höstvete

Bekämpningsstrategier mot svampsjukdomar i höstvete Bekämpningsstrategier mot svampsjukdomar i höstvete Göran Gustafsson, Växtskyddscentralen, Linköping Försöken med olika bekämpningsstrategier mot svampsjukdomar i höstvete består huvudsakligen av externt

Läs mer

Kvävestrategi på ekologisk gård (11E)

Kvävestrategi på ekologisk gård (11E) SAM-nr Namn Adress Postadress Telefonnummer Besöksdatum: Återbesök: Sammanfattning Kvävestrategi på ekologisk gård (11E) En stor andel styv lerjord gör att det är ganska låg utlakning, och att tidpunkt

Läs mer

Observationsförsök 2010 Försök 1 med bottengröda i vårvete (Vichtis)

Observationsförsök 2010 Försök 1 med bottengröda i vårvete (Vichtis) Försök med bottengröda i vårvete Uppdaterad 21.10.2013 Med observationsförsöket följer man med bottengrödans inverkan på jordens kulturtillstånd, huvudväxtens skördemängd och kvalitet samt halten lösligt

Läs mer

Jordbrukaredag ALNARP vad sår vi i vår? (tröskbara grödor) Nils Yngveson

Jordbrukaredag ALNARP vad sår vi i vår?   (tröskbara grödor) Nils Yngveson Jordbrukaredag ALNARP 2011 vad sår vi i vår? (tröskbara grödor) Nils Yngveson 10 ton/ha skördeutveckling sortförsök i vårkorn Skåne 2006-2010 medel 5 sorter: Gustav, Justina, Mercada, Quench och NFC Tipple

Läs mer

VARFÖR LÅGA PROTEINHALTER 2008 OCH 2009? Proteinhalter i sortförsök i Skåne (serie L7-101) 2008 och Sex försök per år.

VARFÖR LÅGA PROTEINHALTER 2008 OCH 2009? Proteinhalter i sortförsök i Skåne (serie L7-101) 2008 och Sex försök per år. VARFÖR LÅGA PROTEINHALTER I SYDSVENSK HÖSTVETEODLING 28 OCH 29? Börje Lindén Tidigare vid SLU, Skara Föredrag vid Regional växtodlings- och växtskyddskonferens i Växjö 8-9 december 29 Proteinhalter i sortförsök

Läs mer

Specialmaskiner i ekologisk odling ogräsharv, radhacka, vegetationsskärare. Per Ståhl Hushållningssällskapet Rådgivning Agri AB

Specialmaskiner i ekologisk odling ogräsharv, radhacka, vegetationsskärare. Per Ståhl Hushållningssällskapet Rådgivning Agri AB Specialmaskiner i ekologisk odling ogräsharv, radhacka, vegetationsskärare Per Ståhl Hushållningssällskapet Rådgivning Agri AB Specialmaskiner Ogräsharv Radhacka Vegetationsskärare Arbetssätt, mekanisk

Läs mer

Integrerat växtskydd Vad? Varför? Hur?

Integrerat växtskydd Vad? Varför? Hur? www.jordbruksverket.se Integrerat växtskydd Vad? Varför? Hur? För att det ska kunna blir angrepp av en skadegörare krävs tre förutsättningar. Smitta/skadegörare, Lämpligt väder/miljö och Mottaglig värdväxt.

Läs mer

Blålusern Gröngödsling ett ekonomiskt alternativ till ensidig spannmålsodling

Blålusern Gröngödsling ett ekonomiskt alternativ till ensidig spannmålsodling Blålusern Gröngödsling ett ekonomiskt alternativ till ensidig spannmålsodling Odlarträff 4.10 och 5.10 Peter Fritzén/ ProAgria Finska Hushållningssällskapet Bakgrund Blålusernen som hör till världens mest

Läs mer

Veckorapport - Linköping vecka 22

Veckorapport - Linköping vecka 22 Veckorapport - Linköping vecka 22 Veckorapporten bygger på graderingar i obehandlade rutor i Östergötlands- Södermanlands- och Örebro län. Graderingarna görs i rutor där grödan inte har behandlats mot

Läs mer

Ökning av kväveupptaget även i nollrutorna

Ökning av kväveupptaget även i nollrutorna Till hemsidan Prenumerera Uppland/Västmanland, vecka 23, 2015: Ökning av kväveupptaget även i nollrutorna Den här veckan är det flera fält som har ett högre upptag i nollrutorna jämfört med tidigare veckor.

Läs mer

Knud Nissen Lantmännens PrecisionsSupport. Lantmännen PrecisionsSupport Knud Nissen

Knud Nissen Lantmännens PrecisionsSupport. Lantmännen PrecisionsSupport Knud Nissen Yara N-Sensor TM Lantmännen PrecisionsSupport Knud Nissen N-Sensor och N-Sensor ALS Två system, samma filosofi Grödan skannas av och gödningen sprids i samma körning N-Sensor Mätning passivt system behöver

Läs mer

Pris 26 ODLINGSPROGRAM 2016 ODLINGSGUIDE. Odlingsprogram telefonrådgivning 01053 20080 Dejour klo 8-20 (1.5. - 16.7.) www.k-maatalous.

Pris 26 ODLINGSPROGRAM 2016 ODLINGSGUIDE. Odlingsprogram telefonrådgivning 01053 20080 Dejour klo 8-20 (1.5. - 16.7.) www.k-maatalous. K-LANTBRUK ODLINGSPROGRAM Pris 26 2016 ODLINGSGUIDE Odlingsprogram telefonrådgivning 01053 20080 Dejour klo 8-20 (1.5. - 16.7.) www.k-maatalous.fi K-LANTBRUK Nyheter 2016 Trym... s. 28 Bäst avkastande

Läs mer

Greppa Marknaden 12.6.2013

Greppa Marknaden 12.6.2013 Greppa Marknaden 12.6.2013 Berner Oy, Produktchef Jussi Peltonen Föregångare i växtskydd från år 1933... RESISTENSRISK... Resistens som risk inom växtskydd: hos smådosmedlen i ogräsbekämpning hos växtsjukdomar

Läs mer

Tillväxtreglering i stråsäd

Tillväxtreglering i stråsäd Tillväxtreglering i stråsäd Regional växtodlingskonferens Brunnby Gård 18 januari 2017 Lars Johansson Jordbruksverkets växtskyddscentral i Skara Tillväxtreglering är en billig försäkring mot liggsäd. Det

Läs mer

Ekologisk produktion lantbruk

Ekologisk produktion lantbruk Ekologisk produktion lantbruk Växtodling ann-marie.dock-gustavsson@jordbruksverket.se katarina.holstmark@jordbruksverket.se Djur dan-axel.danielsson@jordbruksverket.se niels.andresen@jordbruksverket.se

Läs mer

PM för höstsådda spannmålssortförsök

PM för höstsådda spannmålssortförsök PM för höstsådda spannmålssortförsök 2013-2014 Utsädesmängder sid 2 Gradering av sjukdomar sid 3 Gradering av mognad sid 4 Höstvete, sortförsök sid 5 Höstråg, sortförsök sid 6 Rågvete, sortförsök sid 7

Läs mer

Växjö möte 6 december Svamp och insektsförsök i stråsäd och åkerbönor 2011

Växjö möte 6 december Svamp och insektsförsök i stråsäd och åkerbönor 2011 Växjö möte 6 december 2011 Svamp och insektsförsök i stråsäd och åkerbönor 2011 Gunilla Berg och Mariann Wikström Jordbruksverket Växtskyddscentralen Alnarp Tack! Försöken har bekostas av BASF, BayerCropScience,

Läs mer

Bibliografiska uppgifter för Kvävegödsling av olika sorters höstvete

Bibliografiska uppgifter för Kvävegödsling av olika sorters höstvete Bibliografiska uppgifter för Kvävegödsling av olika sorters höstvete Tidskrift/serie Utgivare Utgivningsår 2007 Författare Gruvaeus I. Adress Hushållningssällskapens multimedia Hushållningssällskapet,

Läs mer

VÄXTNÄRING. Kvävestrategi i höstvete. Växtnäring

VÄXTNÄRING. Kvävestrategi i höstvete. Växtnäring VÄXTNÄRING Kvävestrategi i höstvete Ingemar Gruvaeus, Hushållningssällskapet, Skara Huvudgiva kväve före stråskjutning ca 20 april-6 maj har inte givit full skörd. Under 2004-2006 har det behövts en del

Läs mer

Planering av utsädesmängd och sortval minskar skördevariationerna

Planering av utsädesmängd och sortval minskar skördevariationerna Planering av utsädesmängd och sortval minskar skördevariationerna Marjo Keskitalo MTT Växtproduktionens forskning Konkurrensförmåga av kummin-seminarierna 25.3.2014 Jockis, 27.3.2014 Ilmajoki Planering

Läs mer

Träffa rätt med kvävet MALTKORN

Träffa rätt med kvävet MALTKORN Träffa rätt med kvävet MALTKORN Kvävekomplettering med hjälp av Yara N-Sensors maltkornkalibrering. Träffa rätt med kvävet i maltkorn Under senare år har många maltkornodlingar haft för låga proteinhalter.

Läs mer

Kvävegödsling av olika sorters höstvete

Kvävegödsling av olika sorters höstvete Kvävegödsling av olika sorters höstvete Ingemar Gruvaeus, Hushållningssällskapet, Skara har trots sin höga skörd ett förhållandevis lågt kväveoptimum vid användning till foder eller etanol i jämförelse

Läs mer

Fungicider i stråsäd 2003 Av Torbjörn Ewaldz 1, Gunilla Berg 1, Lars Wiik 2 och Lennart Pålsson 2 1

Fungicider i stråsäd 2003 Av Torbjörn Ewaldz 1, Gunilla Berg 1, Lars Wiik 2 och Lennart Pålsson 2 1 Fungicider i stråsäd 2003 Av Torbjörn Ewaldz 1, Gunilla Berg 1, Lars Wiik 2 och Lennart Pålsson 2 1 Växtskyddscentralen, Box 12, 230 53 Alnarp, 2 Fältforskningsenheten, Box 44, 230 53 Alnarp E-post: Torbjorn.Ewaldz@sjv.se,

Läs mer

Skördeutveckling och årsmån. Hur påverkas kväveoptimum? Ingemar Gruvaeus, Yara AB. Uddevalla

Skördeutveckling och årsmån. Hur påverkas kväveoptimum? Ingemar Gruvaeus, Yara AB. Uddevalla Skördeutveckling och årsmån. Hur påverkas kväveoptimum? Ingemar Gruvaeus, Yara AB. Uddevalla 2018-01-12 Skördeutveckling i Sverige 2 Skörd, kg/ha 8000 7000 6000 5000 4000 3000 Skörd, Sverige 1965 2017,

Läs mer

Pris 25 ODLINGSPROGRAM 2014 ODLINGSGUIDE. Odlingsprogram telefonrådgivning 01053 20080 Dejour klo 8-20 (1.5. - 16.7.) www.k-maatalous.

Pris 25 ODLINGSPROGRAM 2014 ODLINGSGUIDE. Odlingsprogram telefonrådgivning 01053 20080 Dejour klo 8-20 (1.5. - 16.7.) www.k-maatalous. K-LANTBRUK ODLINGSPROGRAM Pris 25 2014 ODLINGSGUIDE Odlingsprogram telefonrådgivning 01053 20080 Dejour klo 8-20 (1.5. - 16.7.) www.k-maatalous.fi K-LANTBRUK Nyheter 2014 RAGNA Flerradigt stärkelse- och

Läs mer

Vårkorn. Sorter. Orthega är den högst avkastande marknadssorten i 2003 års mellansvenska

Vårkorn. Sorter. Orthega är den högst avkastande marknadssorten i 2003 års mellansvenska Vårkorn Egil Persson, Hushållningssällskapet i ABCD-län Orthega är den högst avkastande marknadssorten i 2003 års mellansvenska försök. Även i flerårsmedeltalet för 1999-2003 är Orthega högsta avkastande

Läs mer

Svampförsök i korn. Växtskydd

Svampförsök i korn. Växtskydd Svampförsök i korn Alf Djurberg, scentralen Linköping I det mellansvenska försöksområdet låg i år tre försöksserier i korn. Två serier med olika bekämpningsstrategier och en ren preparatjämförelse med

Läs mer

Arbetssätt. Mekanisk ogräsbekämpning i växande gröda med ogräsharv och radhacka. Per Ståhl Hushållningssällskapet Rådgivning Agri AB

Arbetssätt. Mekanisk ogräsbekämpning i växande gröda med ogräsharv och radhacka. Per Ståhl Hushållningssällskapet Rådgivning Agri AB Mekanisk ogräsbekämpning i växande gröda med ogräsharv och radhacka Per Ståhl Hushållningssällskapet Rådgivning Agri AB Arbetssätt Ogräsharvning jobbar med jordtäckning: - torr finbrukad jord ska finnas

Läs mer

Fortsatt varmt och torrt ger snabb utveckling men lägre upptag

Fortsatt varmt och torrt ger snabb utveckling men lägre upptag Till hemsidan Prenumerera Uppland/Västmanland vecka 21, 2018 Fortsatt varmt och torrt ger snabb utveckling men lägre upptag Vi har haft ytterligare en vecka med höga temperaturer. Det har inte varit någon

Läs mer

Tillväxtreglering i stråsäd

Tillväxtreglering i stråsäd Tillväxtreglering i stråsäd ÖSF-konferensen 2017 Lars Johansson Jordbruksverkets växtskyddscentral i Skara Agenda Vad vi gör på Jordbruksverket inom området tillväxtreglering Tillväxtreglering kort bakgrund

Läs mer

Svampförsök i korn. Växtskydd

Svampförsök i korn. Växtskydd Svampförsök i korn Alf Djurberg, Växtskyddscentralen, Linköping Cecilia Lerenius, Växtskyddscentralen, Skara Fyra försöksserier med olika svampbehandlingar i korn genomfördes under året. Två av serierna

Läs mer

Råd för produktionen av en bättre skörd

Råd för produktionen av en bättre skörd Råd för produktionen av en bättre skörd Marjo Keskitalo och forskningsteamet från MTT för En överlägsen kumminkedja Utgående från EN BÄTTRE SKÖRD AV KUMMIN seminariepresentationerna En överlägsen kumminkedja

Läs mer

Vårkorn. Sorter. Barke den som har högst proteinhalt. Orthega den med högsta rymd vikt. Otira den med lägst rymdvikt.

Vårkorn. Sorter. Barke den som har högst proteinhalt. Orthega den med högsta rymd vikt. Otira den med lägst rymdvikt. Vårkorn Joakim Karlsson, Hushållningssällskapet Södermanland Astoria är den högst avkastande marknadssorten i års mellansvenska försök. Astoria, Orthega och Otira är de högsta avkastande marknadssorterna

Läs mer

Checklista för miljöersättning för miljöskyddsåtgärder år 2012 år 1-3 och år 4-5

Checklista för miljöersättning för miljöskyddsåtgärder år 2012 år 1-3 och år 4-5 Sida 1 av 5 Från och med 2012 kan du inte söka ett nytt åtagande för miljöskyddsåtgärder. Checklistan är till för dig som redan har ett åtagande. Om du går igenom checklistan kan du få en uppfattning om

Läs mer

Sortanpassad kvävegödsling. Mattias Hammarstedt, HIR Skåne

Sortanpassad kvävegödsling. Mattias Hammarstedt, HIR Skåne Sortanpassad kvävegödsling Mattias Hammarstedt, HIR Skåne 0708-94 53 56 Mattias.hammarstedt@hushallningssallskapet.se L7-150 Sortanpassad kvävegödsling till Höstvete L7-150 Proteinhalten visar på Optimalgiva

Läs mer

Landscape. Bästa utsädet - vår strategi

Landscape. Bästa utsädet - vår strategi Aktuellt från Lantmännen Jan Lyckman Landscape Bästa utsädet - vår strategi Upptakt vårutsäde 2013 30 olika utsädespartier med en smittnivå som inte anses behöva betning Vilket utsäde väljer du? Parti

Läs mer

Växjö möte 6 december 2016

Växjö möte 6 december 2016 Växjö möte 6 december 2016 Svampbekämpning i stråsäd Louise Aldén och Gunilla Berg Jordbruksverket Försöken har bekostas av BASF Bayer Du Pont ADAMA Syngenta Animaliebältet Skåneförsöken Jordbruksverket

Läs mer

Veckorapport - Skara vecka 26

Veckorapport - Skara vecka 26 Veckorapport - Skara vecka 26 Veckorapporten omfattar graderingar av prognosrutor med höst- och vårgrödor i Västra Götalands län (O) och Värmlands län (S). Graderingar görs i rutor där grödorna inte behandlats

Läs mer

Sorter. Vårkorn. Joakim Karlsson, Hushållningssällskapet Södermanland

Sorter. Vårkorn. Joakim Karlsson, Hushållningssällskapet Södermanland Vårkorn Joakim Karlsson, Hushållningssällskapet Södermanland Under har sammanlagt 24 länsförsök, L7-401, genomförts inom Mellansvenska försöken. Där har 30 kornsorter prövats i försöksserien för medeltidiga

Läs mer

Varför blev höstrapsskörden så stor 2012?

Varför blev höstrapsskörden så stor 2012? Varför blev höstrapsskörden så stor 2012? kg/ha Öster- & Västergötland Top 8 2008-2012 4800 4700 4600 4500 4400 4300 4200 Primus Abakus PR45D05 PR46W20 PR44D06 Bonanza Mascara Sherpa kr/ha Öster- & Västergötland

Läs mer

Utsädesmängdens betydelse för direktsådda kumminbestånd

Utsädesmängdens betydelse för direktsådda kumminbestånd Utsädesmängdens betydelse för direktsådda kumminbestånd Hannu Känkänen MTT Forskning om växtproduktion EN BÄTTRE SKÖRD AV KUMMIN - seminariet 12.11.2012 Loimaa, 19.11.2012 Ilmajoki Försök med olika såtätheter

Läs mer

Växjö möte 3 december 2014

Växjö möte 3 december 2014 Växjö möte 3 december 2014 Svampbekämpning i stråsäd Louise Aldén och Gunilla Berg Jordbruksverket Vädret i Lund 2013/2014 källa:smhi 200 Nederbörd, mm Lund 2013/2014 Normal 1961-90 150 100 50 0 Sept Okt

Läs mer