Eleverna har även rört sig i näromgivningen och lärt sig om växter och djur bl.a. genom ett besök på en hönsgård.

Transkript

1 Läsårsplan Verksamhet utanför skolan Studiebesök Vi strävar till att utvidga lärmiljön till att omfatta även teaterbesök, konsertbesök och muséer. Under året får vi åtminstone ta del av en teaterföreställning av Teater Taimine samt genom live streaming även Sibelius jubileumskonsert från Tammerfors. I oktober åkte vi till Sarlinska skolan för att tillsammans med de andra periferiskolorna ta del av Teater Taimines föreställning Apollo 21. Temat var nätmobbning. Vi åkte även till Åbo för att njuta av Åbo Filharmoniker som gav en skolkonsert med film och spelmusik. Och i november lyssnade vi via live stream till Sibelius jubileumskonsert från Tammerfors. Åk 6 har besökt hembygdsmuseet och fått ta del av hur den svenska armen under årens lopp värvade soldater/båtsman från den finska skärgården. Åk 1 4 besökte under våren Tuorla för att lära sig om stjärnhimlen. Eleverna har även rört sig i näromgivningen och lärt sig om växter och djur bl.a. genom ett besök på en hönsgård. Lägerskolor Åk 6 åker traditionsenligt på lägerskola v. 37. Detta görs i samarbete med stadens övriga periferiskolor. Lägerskolan arrangeras på Pensar syd. Helge Wikström fungerar som lägerskolekoordinator medan sexornas egen klasslärare även åker med. Det övergripande målet är att sexorna i de olika skolorna ska lära känna varandra inför högstadiet. Under lägerskolan för de lära sig om skärgårdslivet, genom samarbetsövningar, naturstig med lokalhistoria från andra världskriget, sjövett, äventyrsbana i skogen, första hjälp övningar, brandsläckning och paddling. Lägerskolan genomfördes som planerat. Och var mycket lyckad även vad gäller väder och vind. Tävlingar SFSI mästerskap i innebandy för åk 5 6 i månadsskiftet februari/mars Stafettkarnevalen i maj. Eleverna ges också möjlighet att delta i stadens egna skolmästerskap i diverse grenar.

2 SFSI mästerskapen i innebandy arrangerades i Pargas. Sunnanbergs sexor deltog med gott humör. PIF arrangerade skolhandbollsturnering för åk 3 6 i november. I turneringen deltog även finskspråkiga klasser. Från åk 1 2 hade vi även deltagare i de lokala skolmästerskapen. Även i skolmästerskapen i friidrott hade vi deltagare från flera årskurser. I Stafettkarnevalen deltog vi med två lag på 5x80 m mixed för små skolor. Det ena laget sprang den 15:e bästa tiden i försöket och kvalificerade sig för semifinal Samarbete med andra skolor övriga instanser Periferiskolorna har en lång tradition av samarbete. Både vad gäller planeringen för lärare samt evenemang för eleverna. I år samarbetar vi kring unicefrundan, lägerskolan och håller gemensamma kollegiala möten 4 6 ggr i året. Nytt från och med i år är att vi även kommer att samarbeta kring den gemensamma elevvården vars uppgift är att arbeta i förebyggande syfte. En gemensam grupp kommer under ledning av skolkurator Mikaela Dahlsbacka att samlas 2ggr/termin för att planera och diskutera förebyggande åtgärder vad gäller trygghet i skolan, mobbning, säkerhet m.m. Församlingen håller morgonsamling en gång i månaden och inbjuder till adventsgudstjänst och vårgudstjänst. Ungdomsledarna inom staden besöker skolan för att informera om olika program som arrangeras i stadens namn samt håller årligen föreläsning om rusmedel. Paraisten Kulttuuriyhdistys (ParKu) besöker skolan för att göra ventianska masker med eleverna. Vi besöker stadsbiblioteket med varje klass en gång i månaden. Vi samarbetar med Hem och skola föreningen angående evenemang och med DUV på Ålön r.f. kring deras ungdomslokal Dalaskog, angående skolgymnastik och festligheter. I samband med handbollsturneringen besökte PIF tränare skolan och höll gymnastik i alla klasser. Periferiskolorna samarbetade kring Företagsbyn och koordinerade sitt besök för att kunna delta samtidigt. Samarbete med Knattebo har fortsatt även i år med besök och svarsbesök för att underlätta övergången mellan förskola och skola. Linda Pyy besökte åk 1 2 och berättade om sitt arbete på nödcentralen. Petter Holmström berättade om sitt jobb programmerare för åk 3 6. Kaj Mattsson berättade om fisket i Åboland för åk 3 4. Malms skola åk 3 besökte oss för att vandra naturstig och för gemensam musikundervisning och gymnastik med våra elever. I övrigt genomfördes programmet i enlighet med verksamhetsplanen. Annan verksamhet untanför skolan I augusti simmade vi i Norrby hela skolan. Under vinterhalvåret har åk 3 6 besökt simhallen i Impivaara medan åk 1 2 har besökt Folkhälsan huset. Hela skolan plockade blåbär en hel förmiddag i augusti. Dessa blåbär har sedan förvandlats till diverse godsaker av matklubben. Under höstterminen hade vi en gemensam idrottsdag på Pajbacka för hela skolan, under vintern hade vi gemensam skridskoåkning i ishallen och skidturer i Finby spåren. Tyngdpunktsområden och mål för läsåret

3 Tyngdpunktsområden för enheten för svenskspråkig utbildning Läroplansarbete Arbetet med revideringen av läroplanen för den grundläggande utbildningen pågår under hela läsåret, för att tas i bruk i augusti Under hösten 2015 påbörjas arbetet med den ämnesvisa delen och avsnittet om bedömning. I skolornas arbete fokuseras redan nu på de framtida kompetenserna och mångvetenskapliga lärområdena. Också gymnasiets läroplan revideras. It It strategin för den grundläggande utbildningen revideras och anpassas till den nya läroplanen. Projektet Proffs kring programmering i den grundläggande utbildningen fortsätter med delprojekt 2. I gymnasiet fortsätter förberedelserna för digitaliseringen av studentexamen. Läsprojekt För att på lång sikt förbättra inlärningsresultaten fortsätter skolorna sin satsning på läsning. Det här läsåret fokuseras i synnerhet på högläsning och muntlig framställning. Även om Proffs 2 aldrig rullade ut i skolorna detta år, så har vi på egen hand bekantat oss med programmering i åk 3 6. Främst via färdiga program som code.org. För lässatsningen har vi i år satsat på läsdiplom. Eleverna har kunnat samla på sig diplom med namn som superläsaren, megaläsaren, storläsaren, slukarläsaren osv. Diplomen är utarbetade av Agnetha Möller Salmela bibliotekarie från Hangö. För det muntliga berättandet ansökte vi om Kultur i skolan stipendium och anställde Mariella Lindén för att inspirera våra elever till berättandet. Mariella jobbade i alla årskurser i sammanlagt 40h. Skolans egna målsättningar Vi följer stadens tyngdpunktsområden med extra betoning på läsandet. Vi har för i år infört ett nytt system med bokdiplom som är framarbetat av läsinspiratör Agneta Möller Salmela vid Hangö stadsbibliotek. Vi har också högläsningsveckor. En på hösten i samband med Halloween då vi har Spöktema. Den andra högläsningsveckan håller vi på våren och då är temat vänskap och relationer. Under högläsningsstunderna är eleverna indelade i åldersintegrerade grupper (blandat åk 1 6). Valet av bok man vill lyssna till styr vilken grupp man hör till, istället för klasstillhörighet. Diplomen har gått åt som smör. Under den andra högläsningsveckan var det sexorna som fungerade som läsare för de yngre eleverna. Projekt Skolans projekt

4 Under vårterminen håller vi ett Kultur i skolan projekt kring muntligt berättande. Vi får hjälp av berättarproffset Mariella Linden som håller workshops under marsmånad. Projektet har temat vänskap och relationer precis som högläsningsveckan. Och är på så sätt också en del av vårt Kiva skola arbete för att motarbeta mobbning. Projektet fortsätter sedan fram till slutet av april då skolan arrangerar en musik och berättarkväll i Dalaskog. Vi bjuder då in släkt och vänner att ta del av de berättelser vi lärt oss under projektets gång. Planen förverkligades delvis. Mariella Linden skulle besöka skolan under 3 veckor i mars för att jobba med berättande. Projektet drog ut i nästan sju veckor pga. influensa. Den utdragna tidtabellen gjorde att vi tvingades att inhibera musik och berättarkvällen i Dalaskog. Vi blev inte klara i tid och de datum som sedan fanns till förfogande fick vi inte att passa. Istället hade vi en gemensam avslutning för alla klasser där eleverna framförde sina sagor för varandra. Sexorna fick ytterligare berätta sin saga på skolavslutningen som en hälsning från projektet. Gemensamma projekt Samarbete med andra instanser Åk 6 deltar även i år i Företagsbyn. Företagsbyn koordineras av Ekonomiska informationsbyrån TAT. På Företagsbyns egen hemsida kan vi läsa följande: "Företagsbyn är en studiehelhet riktad till grundskolans sjätteklassister om samhälle, arbetsliv och företagsamhet. Företagsbyns inlärningsmiljö är en miniatyrstad där eleven arbetar i ett eget yrke och fungerar som konsument och medborgare som en del av samhället." Konceptet har fungerat utmärkt och är del av skolans företagsamhetsfostran. Vi deltog tillsammans med de övriga periferiskolorna. Internationella samarbetsprojekt Skolans egna modeller Fortbildning Tyngdpunktsområden för fortbildningen Tyndpunktsområden för fortbildning är samma som för verksamheten i övrigt. Fortbildningsdagar på temat läroplan, muntligt berättande och it prioriteras. Parallellt med detta ser vi också till att upprätthålla första hjälp kunskaperna för personalen.

5 Fortbildningsplan Utvärdering Läsårets utvärderingar Inlärningsresultaten i matematik och modersmål Åk 1 2 matematiska färdigheter testas med hjälp av LukiMat tre gånger i året. Åk 2 6 använder sig av ett finlandssvenskt material för att test läsfärdigheterna. Frida och djuren samt Ida och Filip. Testas i oktober. Åk 1 har även testats i skrivning och läsförståelse. Elevernas trivsel Åk 4 6 deltar i Trivselundersökningen i mars. Alla skolor i Pargas deltar. ÅK 1 6 fyller även i Kiva skolas undersökning som görs i maj. Åk 1 6 deltar även i en intern trivselenkät som vi brukar samla in i slutet av oktober. Ansvarsperson Anette Mäkinen Trivselundersökningen genomfördes i oktober och inte i mars som det stod i verksamhetsplanen. Därmed strök vi också den interna undersökningen för åk 4 6. Åk 1 3 fyllde i vår interna trivselundersökning. Båda undersökningarna visar att eleverna trivs. Alla skolans elever deltog i Kiva skola enkäten, 37 st. 3% av eleverna har medgett att de har mobbat någon. Och 8% eller tre stycken elever säger sig ha blivit mobbade två till tre gånger i månaden eller oftare. Eleverna uppfattar att lärarna är mot mobbning och på skalan 0 4(där 0 är dåligt och 4 är bra) får lärarna 3.9 för vårt förhållningssätt mot mobbning och 2.8 för våra insatser att förhindra mobbning. På samma skala bedöms klassatmosfären som 3.9. Kort föräldraenkät (inte samma år som omfattande)

6 Till föräldrarna skickar vi en trivselenkät i slutet av oktober. Enkäten har vi format själv i google formulär. Och också föräldrarna är nöjda med sina barns skola. Personalens trivsel Personalen fyllde i en personalenkät via Trivselundersökningen i oktober. Också personalen är nöjd. Läroplanen (kvalitetskort 5) Allmän läroplan för den grundläggande utbildningen i Pargas stad Implementering Förberedelserna är i gång för den nya läroplanen. Och vi kommer under våren försöka oss på ett ämnesövergripande projekt. Vi försöker genom kollegiala diskussioner sätta ord på vårt sätt att agera och undervisa för att på så sätt reda ut begreppen och klargöra även för oss själva, vad vi gör idag och vad som krävs av oss i framtiden. Tillsammans med Hem och skola föreningen arrangerade vi en Rörelse i skolan dag den Under förberedelserna sammankopplade vi gymnastik, miljö och naturkunskap, bildkonst, modersmål och slöjd. Det ämnesövergripande samarbetet resulterade i en naturstig på ca 2km, med tillhörande samarbetsuppgifter längs vägen, rörelsestationer på skolgården informations skyltar, och en "Star(t)gate". Hela skolgemenskapen inklusive familjer och blivande familjer i skolan deltog i vårt jippo, sammanlagt närmare 100 personer. Skolans mål beträffande hur läroplanen genomförs Vi vill bedriva en så mångsidig undervisning som möjligt. Vår devis har redan under flera år varit att det är genom upplevelser man lär sig. Vi försöker medvetet varje år utvidga lärmiljön för att ge eleverna möjligast många upplevelser.

7 I år har vi besök av bildkonstnärer, vi besöker skogen för både blåbärsplock och svampplock, vi besöker teaterföreställning och konsert. Allt för att skapa så många upplevelser som möjligt. I naturen eller av mer kulturell art. Den andra devisen vi följt under flera år redan och även i år är att utnyttja skolans litenhet till max och undervisa i årskursintegrerade grupper, där alla skolans elever är med, alltid då vi kommer åt. Vi har märkt ut dessa händelser med fet stil i Händelsekalendern i denna plan. Eleverna har under tidigare år visat sin uppskattning för våra åldersintegrerade undervisningssekvenser och även önskat mer av dem. Vi strävar till att ha minst en sekvens i månaden där hela skolan deltar samtidigt. Genom dessa årskursintegrerade sekvenser kommer vi åt att jobba med elevernas sociala kunskaper, samtidigt som de äldre barnen får ta lite större ansvar och hjälpa och stöda de yngre eleverna. Undervisning och undervisningsarrangemang (kvalitetskort 6) Flexibel grundläggande utbildning Övrigt i anslutning till hur undervisningen är ordnad Gemensamma undervisningsarrangemang med andra skolor Stöd för inlärning, tillväxt och välmående (kvalitetskort 7) Elevvård Elevvård Plan för det svenskspråkiga elevvårdsarbetet (bilaga till läroplanen) Se närmare i den skolspecifika elevvårdsplanen. Stödformer för inlärning Stödformer för inlärning beskrivs i kapitel 4 i Läroplanen för den grundläggande utbildningen Allmän läroplan för den grundläggande utbildningen i Pargas stad Skolans mål beträffande stöd för inlärningen Samarbete vid stadieövergångar Skolans mål beträffande samarbetet vid stadieövergångarna Genom regelbundna träffar över stadiegränserna även för lärarna hoppas vi göra övergången smidigare även för eleverna. Eleverna i förskolan kommer regelbundet på besök till skolan och vice versa. I åk 6 gör vi en gemensam lägerskola där eleverna lär känna varandra innan övergången till åk 7.

8 Handledning av elever, företagsamhet Skolans mål beträffande handledning och fostran till företagsamhet Verksamhet för främjande av trygghet och trivsel Mobbningsförebyggande plan samt Plan för det svenskspråkiga elevvårdarbetet KiVa skola Skolans mål beträffande mobbning, våld och missbruk Morgon /eftermiddagsverksamhet (kvalitetskort 12) Morgon och eftermiddagsvård Klubb och fritidsverksamhet (kvalitetskort 13) Skolans mål beträffande klubbverksamheten Delaktighet och inflytande (kvalitetskort 8) Elevråd/Elevkår Skolan har ett elevråd som leds av Bodil Sjögren. Varje sammansatt klass har fått välja två representanter till elevrådet. Sammanlagt sitter sex elever och en lärare i elevrådet. Skolans mål beträffande delaktighet och inflytande Samarbete Hem Skola (kvalitetskort 9) Förbundet Hem och Skola Samarbete på skol och årskursnivå Vi håller regelbundna föräldramöten, samt håller utvärderingssamtal i november. Årligen arrangerar vi även ett evenemang i anslutning till den nationella Hem och skola dagen. Rörelse i skolan den 14.5 var ett utmärkt exempel och föredöme på samarbete. Samarbete på klassnivå

9 Vi försöke utnyttja tekniken också i informationen till hemmen. Vi använder Wilma, klassbloggar, hemsida, samt facebook, för att få ut information till hemmen. Wilma och skolans hemsida samt klassbloggarna är våra officiella informationskanaler medan facebook innehåller information av det mer informella slaget. Men facebook är ett sätt för oss att dela med oss av vad vi gör i skolan till allmänheten. Samarbete på familjenivå Skolans mål beträffande samarbetet med hemmen Vi önskar få till stånd ett sådant klimat att i samarbetet med hemmen att ingen sak är för liten och ingen sak för stor för att ta kontakt med oss. Vi försöker arbeta så att föräldrarna förstår att vi finns till för deras barn. Den viktigaste frågan vi kan ställa föräldrarna är: Hur kan vi hjälpa ditt barn att bli ännu bättre? Den fysiska lärmiljön (kvalitetskort 10) Utvecklingsbehov för skolans lärmiljö Skolan är gammal och sliten, fortfarande. Skolstrukturdiskussionen förde oss lite närmare en renovering. Men fortfarande agerar vi och undervisar vi i utrymmen som inte motsvarar kraven för en modern skola. Vi har, hur man än räknar alldeles för lite utrymme till förfogande och speciellt slöjdsalen är en riskzon pga. sin litenhet. Undervisningsutrymmena är på tok för få. Då vi delar en undervisningsgrupp i två så finns det ingenstans att sätta den andra gruppen utan undervisningen sker i matsalen eller i en hall, vilket inte är ändamålsenligt på något sätt. Skolans personal önskar med hela sitt hjärta (och yrkeskunskap) att skolans renovering tar fart med det snaraste. Hur hållbar utveckling beaktas i skolans vardag Frågor Säkerhet i lärmiljön (kvalitetskort 11) Behandling och utvärdering av läsårsplanen Skolans mål vad beträffar behandlingen av läsårsplanen Lärarna planerar läsåret tillsammans under planeringsdagen på våren och på planeringsdagen på hösten. Diskussionen fortgår fram till dess planen lämnas in.

10