Njurfunktion hos Metformin behandlade patienter - följer vi behandlingsriktlinjerna på Tensta Vårdcentral?
|
|
- Erik Sandström
- för 7 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Njurfunktion hos Metformin behandlade patienter - följer vi behandlingsriktlinjerna på Tensta Vårdcentral? Ruwini Navarathna, ST Läkare i allmänmedicin,tensta vårdcentral. Vetenskaplig handledare: Malin Gadd, Specialist i Allmänmedicin, Med Dr. CeFAM Klinisk handledare: Leena Laitinen, Specialist i Allmänmedicin, Tensta vårdcentral.
2 Innehållsförteckning Sammanfattning...2 Bakgrund... Fel! Bokmärket är inte definierat. Metod... Fel! Bokmärket är inte definierat. Huvudresultat... Fel! Bokmärket är inte definierat. Slutsatser... Fel! Bokmärket är inte definierat. Bakgrund...3 Syfte...4 Frågeställning...4 Metod...5 Etiska Överväganden...6 Diskussion...13 Referenser...15 Bilagor
3 Sammanfattning Bakgrund Metformin är kontraindicerat vid nedsatt njurfunktion pga risken för laktacidos. Nya diabetesriktlinjer från 2010 rekommenderar i första hand uppföljning med glomerular filtration rate - GFR och som andrahandsalternativ kreatinin. Syfte Syftet med denna studie var att undersöka om handläggningen av metformin behandlade patienter på vårdcentralen uppfyller kraven i de nya rekommendationerna från läkemedelsverket. Metod En kohort av patienter (n= 247) med Diabetes Mellitus typ 2 som sökte Tensta vårdcentral fr.o.m t.o.m plockades fram med hjälp av RAVE 3. De Metforminbehandlade patienterna inkluderades i studien. Uppgifter om kreatinin och vikt erhölls ur journalerna. GFR beräknades med hjälp av Excel då uppgifter om vikt och aktuellt kreatinin värde fanns tillgängligt. Andelen patienter med förhöjda kreatininvärde och låga GFR beräknades i relation till det totala antalet patienter. Patienter med nedsatt njurfunktion eller inaktuella värden erbjöds läkarbesök. Resultat Andelen patienter som inte hade kontrollerat kreatinin under det senaste året var 19,3 %. Andelen patienter med förhöjt kreatininvärde under metforminbehandling var 0,8 %. I de fall där GFR kunde beräknas hade 2,8 % nedsatt njurfunktion. Sammantaget hade 2 % av diabetes patienter fortsatt metforminbehandling trots nedsatt jurfunktion. Slutsatser Jämfört med liknande studier som visat att ca 4,5 % av metforminbehandlade diabetiker har förhöjt kreatininvärde hade Tensta vårdcentral signifikant bättre resultat på med 0,8 %. Enbart 2 % av patienterna hade lågt GFR och fortsatt metformin behandling. En stor andel patienter hade missat den årliga P/S kreatinin kontrollen men av dessa var endast 3 % inte upptagna i vårdcentralens kallelsesystem. 2
4 Bakgrund Metformin är förstahandsläkemedel vid behandling av typ 2 diabetes. Metformin utsöndras genom njurarna och njurfunktionsnedsättning är en kontraindikation för metformin [1]. Metformin har vidare den starkaste evidensen bland diabetesläkemedlen för minskad kardiovaskulär morbiditet och mortalitet [1-3]. En ovanlig, men fruktad, metabolisk komplikation är laktacidos som kan uppträda på grund av att metformin ackumuleras i kroppen [4-8]. Fall av lactacidos har främst upprätt hos diabetespatienter med njursvikt, hög ålder, leversjukdom, dehydrering eller högt alkoholintag [4,5]. Trots att denna biverkan är väl känd har antalet fall lactacidos hos metformin behandlat diabetiker fortsätter att öka på ett oroväckande sätt [5]. Enligt Läkemedelsverkets nya riktlinjer för behandling av diabetes som utkom 2010, rekommenderar man att medicineringen med metformin ska avslutas vid lätt nedsatt njurfunktion eller beräknat GFR <60 ml/min [1]. Rutinmässigt bestäms njurfunktionen genom blodprovet kreatinin och detta blodprov ingår i den årliga kontrollen av diabetes patienter. P/ S kreatininvärden över 135µmol/L för män och 110µmol/L för kvinnor bör behandlingen med metformin avbrytas men detta är ett sämre alternativ att mäta njurfunktionen än GFR [1]. Kreatininvärdet är inte helt säkert mått för att bestämma njurfunktionen, fr.a. bland överviktiga och äldre patienter, men accepteras som metod så länge som värdena är normala. Ett säkrare sätt att bedöma njurfunktionen är med den glomerulära filtrationshastighet (GFR). GFR kan bestämmas genom invasiva procedurer, t.ex. mätning av plasma-clearance av inulin, iohexol eller 51 Cr-EDTA. Sådana procedurer är dyra, långsamma och inte helt utan risker för patienten. Det har därför konstruerats en metod för att uppskatta GFR, Cockcroft-Gault s formel, som är tillförlitlig för vuxna undantagna patienter med låg muskelmässa [9-10]. Denna metod baseras på kreatininvärdet i blod och uppgifter om ålder och kön [1]. GFR skall användas vid förhöjda kreatininvärden ex. vid uppföljning av njursjukdom [10]. Njurfunktionen är relaterad till kroppsstorlek vilket innebär att en liten individ normalt sett har en lägre njurfunktion jämfort med en stor. GFR kan uttryckas som absolut värde (ml/min) eller relativt värde, d.v.s. relaterat till en viss kroppsstorlek, vanligvis 1,73 m2 kroppsyta (ml/min/1,73 m2). Cockcroft-Gault formlen ger absolut GFR i ml/min. [16]. 3
5 Absolut GFR är måtet på den enskilde individens njurfunktion och bör i princip användas vid dosering av läkemedel som utsöndras via glomerulär filteration som exampelvis Metformin. Relativt GFR används när man vill bedöma om en individs GFR är nedsatt i förhållande till en normalperson med en kroppsyta på 1,73m2 och för att klassificera graden av njurfunktionsnedsättning.[16]. Det räcker med ett beräknat GFR värde enligt Cockcroft - Gault s på mindre än 60 ml/min för att avsluta Metformin behandlingen enligt läkemedelsverket nya riktlinjer. Det finns idag inte något kvalitetsmått som identifierar andelen metforminbehandlade patienter med kreatininvärden som överstiger de nya gränsvärdena. Nationella diabetes registret och läkemedelsregistret har en kvalitetsindikator som mäter andel metforminbehandlade patienter med kreatininvärden högre än 140mmol/L (indikator 2.12)[ 17]. Denna indikator avser en kreatingränsvärde för män och kvinnor och andvänder inte GFR som ett mått. Resultatet av detta mått i NDR skiljer sig från verkligheten i primärvården beroende på att materialet är selekterat och har en lägre täckningsgrad. Denna studie har inkluderat samtliga diabetespatienter på vårdcentralen och en 100 % täckningsgrad. Syfte Syftet med denna studie var att förbättra uppföljningen av diabetespatienterna på Tensta vårdcentral, mer specifikt genom att se om de metforminbehandlade patienternas njurfunktion uppfyllde kraven i de nya rekommendationerna från läkemedelsverket. Vidare syftade vi att identifiera patienter med förhöjda kreatininvärde och erbjuda dessa ett läkarbesök för medicinoptimering samt påminna patienter om provtagning där kreatininvärdet saknas eller är inaktuellt. Frågeställningar 1. Hur stor andel av vårdcentralens metforminbehandlade diabetiker har missat den årliga kontrollen av njurfunktionen. 2. Hur stor andel av vårdcentralens metforminbehandlade diabetiker har kreatininvärden som ligger över referensintervallet för respektive kön enligt nya rekommendationer? ( dvs. S/P Kreatinin på 135 µmol/l för män och 110 µmol/l för kvinnor) 4
6 3. Hur stor andel av vårdcentralens metforminbehandlade diabetiker ligger under referensintervallet för GFR? ( GFR <60 ml/min) 4. I hur stor andel av diabetikerna med nedsatt njurfunktion har husläkaren bytt metforminet till insulin? Material och metod Studien är upplagd som en retroaktiv tvärsnittsstudie av journalmaterial från Tensta vårdcentral. Med hjälp av sökprogrammet RAVE3 plockades patientinformation på 248 diabetespatienter som behandlades med metformin/glucophage (kod:a10ba02) och varit i kontakt med vårdcentralen 1 oktober 2009 till 1 oktober 2010 fram. Alla vuxna från 18 år och upp inkluderades. Patientens ålder beräknades utifrån datumet för provtagning av P/S kreatinin värde. För att få information om antalet diabetespatienter som metforminbehandlas på vårdcentralen, inför val av studietiden längd, utfördes en pilotstudie från 1 januari 2008 till 01 oktober Då andelen diabetespatienter som metforminbehandlas och med aktuellt kratinin var 303 så bedömde vi att en studielängd på ett år skulle vara tillräcklig. Inklusionskriterier: Alla listade patienter med diagnos diabetes mellitus typ 2 som medicinerade med Metformin och på vilka P/S kreatinin tagits mellan och ingick i studien. Exklusionskriterie: Patienter utan aktuellt kreatininvärde eller vikt. Patienter som fått metformin behandling mot annan sjukdom samt gravida exkluderades p.g.a. att de ofta har annan vårdgivare än vårdcentralen. För att kontrollera bortfallet av patienter p.g.a. utebliven provtagning av kreatinin beräknades andelen patienter med aktuellt kreatininvärde relativt det totala antalet metforminbehandlade patienter. Om patienten inte hade kontrollerat kreatininvärdet de senaste 12 månaderna ( ) fick patienten kallelse för kreatininprovtagning. 5
7 Vidare beräknades andelen patienter med P/S kreatinin över nya rekommenderade värdet och med metforminbehandling i relation till alla listade patienter med metforminbehandling. Vid förhöjt kreatininvärde och pågående metforminbehandling fick patienten en kallelse till läkarbesök i syfte att kontrollera njurfunktionen och bedöma behovet av att sätta ut metformin. GFR värdet beräknades på alla inkluderade patienter. GFR beräknades m.h.a. Excel utgående från journaluppgifter om kreatininvärde och vikt inom studieperioden. GFR beräknade med Cockcroft-Gaults formel: Kreatininclearance ( ej ytnorm,cockcroft Gault,män ) ( 140 ålder ) vikt 1, 23 P / S Kreatinin Ålder anges i år, kroppsvikt anges i kg och kreatinin anges i µmol/l (ej kroppsytenormaliserat kreatininclearance som erhålls i ml/min)[14]. För kvinnor multipliceras ovanstående skattade kreatininclearance(gfr) med faktorn 0,85 då kvinnor har lägre njurfunktion än män (beroende på kroppsstorleken) [14, 15]. Vid ett GFR mindre än 60 ml/min, alternativt kreatininväde över 135 mmol/l för män och 110 mmol/l för kvinnor, rekommenderas att metforminbehandlingen ska avbrytas. Vid förhöjt kreatinin eller sänkt GFR skickades kallelse till ett nytt läkarbesök i syfte att byta från metformin till insulin. Etiska överväganden I rapporten presenteras endast avidentifierade data. Personnummer avidentifierade vid registrering i Excel. Ur etisk synvinkel var det dock viktigt att patienter med inaktuellt S/P kreatinin eller lågt GFR följdes upp avseende behandling. I dessa fall bibehölls identiteten och patienten upptogs i vårdcentralens sedan tidigare etablerade förfaringsrutiner. Patienter som kontaktas utifrån vårdcentralens initiativ kan möjligen uppleva detta som integritetskränkande men vi bedömde vikten av att behandlingen sker på ett säkert sätt uppväga detta. Alla som inte hade lämnat S/P kreatinin eller hade lågt GFR erbjöds ett läkarbesök till sin husläkare. Detta skedde via diabetessköterskan. Detta handläggande beslutades efter diskussion med vårdcentralens verksamhetschef, diabetes ansvarige distriktsläkare, klinisk handledare samt vetenskaplig handledare. Verksamhetschefen på den aktuella vårdcentralen 6
8 godkände studiens genomförande. Med en affisch, som sattas upp på vårdcentralens anslagstavla, informerades vårdcentralens patienter om kvalitetsarbetet (bilaga 1). 7
9 Metformin behandlade typ-2 diabetiker listade hos Tensta vårdcentral Patienter med P/S Kreatinin nej Erbjuds ett läkarbesök med P/S Kreatinin provtagning. ja P/S Kreatinin < 110µmol/l för kvinnor och < 135 µmol/l för män nej Erbjuds ett läkarbesök med ev. utsättning Metformin. ja Vikt finns i lablistan hos de patienter nej Inget åtgärd. ja Patienter med GFR mer än 60ml/min nej Erbjuds ett läkarbesök med ev. utsättning Metformin. ja Årlig kontrol med brevkallese när är det dags. Figur 1: Flödesschema av kvalitetsstudie. 8
10 Resultat Femtiosju procent av alla diabetiker på Tensta vårdcentral medicinerar med metformin. Nästan alla följs upp via vårdcentralen avseende deras diabetes. Män Kvinnor Total Alla Metformin behandlade P/S Kreatinin inte tillgänglig P/S Kreatinin tillgänglig Ingen vikt i journal GFR beräknades på Tabell 1: Antalet patienter som ingick i studie gruppen och eventuellt GFR beräkning. 247 patienter ingick i studien och 207 patienter hade lämnat P/S kreatinin prov under studie perioden. Aktuell vikt saknades på 13 patienter. GFR beräknades på 194 patienter (78,5 %) som hade både vikt och P/S kreatinin aktuella. Fyrtio patienter (19,32 %), 23 män och 17 kvinnor, hade inget aktuellt P/ S kreatinin. Män Kvinnor Medelålder 57,5 59,2 SD 10,5 12,8 Range Medelvikt 88,8 80,8 SD 16,19 17,10 Range ,4 54,8-133,7 Tabell 2: Ålder och vikt av patienter på vilka GFR beräknades. Genomsnittitig ålder för män var 57,5 år (26-82 år) och kvinnor var 59,2 år(30-83 år). Medelvikten för män var 88.8 kg och för kvinnor 80.8 kg. 9
11 Ålder(år) Figur 2: P/S Kreatinin hos metforminbehandlade kvinnor, alla med diabetes mellitus typ 2. Av kvinnorna låg samtliga inom referensintervallet för normalt P/S kreatinin. Medel kreatininvärdet bland kvinnor var 65µmol/L (SD=12,63 ). Figur 3: P/S Kreatinin hos metforminbehandlade män, alla med diabetes. Ålder(år) Bland männen låg 113 inom referensintervallet för normalt P/S kreatinin och två över 135µmol/L. Dessa båda mäns kreatininvärden normaliserades efter 2-4v. Medel kreatininvärdet bland män var 78,52µmol/L (SD=15,29 ). Vissa diabetiker har lämnat P/S kreatinin mer än en gång under studie perioden. Därför fanns det 144 P/S kreatinin analyser av 115 män och 115 P/S kreatinin analyser av 94 kvinnor. Enbart två män (0,8 %) hade förhöjda P/S kreatinin enligt den nya rekommendationen. 10
12 Figur 3: Antalet patienter med lätt nedsatt njurfunktion. GFR beräkningen visade att 6 kvinnliga patienter (7 %) hade nedsatt njurfunktion d.v.s. GFR mindre än 60mL/min. Tre av dessa sex fick kallelse till nytt läkarbesök och vid detta seponerades Metformin. Hos två utav de sex hade Metformin behandlingen nyligen avslutats. En utav de sex kvinnliga patienterna behandlades hos annan vårdgivare. Patienten fick i detta fall informeras via telefon om sitt låga GFR - värde. En manlig patient hade lågt GFR och han kallades till läkarbesök där metformin utsattes. På nästan alla diabetiker som har lämnat P/S kreatininvärde hade husläkaren tagit hänsyn till det förhöjda värdet. Hos två av sju patienter med GFR mindre än 60mL/min hade behandlingen redan bytts ut till enbart insulin. Hos fem av de sju patienterna med lågt GFR hade alla normalt P/S kreatinin värde. Således var andelen patienter med försämrad njurfunktion men där kreatininvärdet visat falskt normalt resultat 2% av alla metformin behandlade diabetiker. Män Kvinnor låg GFR 1 6 mean GFR 59 52,48 mean P/S Kreatinin ,66 mean vikt 84 68,05 mean ålder Range Tabell 3: Karakteristik av de patienter som hade låg njurfunktion. 11
13 De sex kvinnliga patienterna med lågt GFR tillhörde den äldre patient gruppen (medelålder 78 år, medelvikt 68 kg) och förmodligen överskattar enbart P/S kreatininvärde deras njurfunktion. Fem patienter äldre än 80 år fick metformin behandling. Fyra av dessa hade nedsatt jurfunktion enligt GFR beräkning men deras P/S kreatininvärde låg lägre än den nya rekommendationen. Detta beror sannolikt på låg muskelmassa vid hög ålder. Figur 4 : Patienter utan aktuellt P/S kreatininvärde. Andelen patienter som inte lämnat prov för P/S kreatinin värde under studie perioden var 19,3 %, bland kvinnor( 18,5%) och män (20%). Av de patienter där aktuellt kreatininvärde saknades men som stod upptagen i vårdcentralens kallelselista var 82 % (19/23) för män och 100% (17/17) för kvinnor (planerade att kallas 2 mån efter studiens avslut). Tre patienter (2 kvinnor och 1 man) hade bytt vårdgivare och fem patienter (2 kvinnor och 3 män) hade redan varit på årlig diabeteskontroll hos läkare men där patienten inte hade lämnat beställda prover. Två patienter (1 kvinna och 1 man) hade lämnat C-Cystein istället av P/S kreatinin och svaret innehåller även GFR beräkning baserat på C- Cystein. Totalt 26 patienter av de med inaktuell kreatininprovtagning (9 kvinnor och 17 män) fick slutligen kallelse för läkarebesök med blodprovtagning. 12
14 Diskussion Enligt denna studie hade 0,8 % av vårdcentralens metforminbehandlade patienter förhojt P/S kreatininvärde. I en liknade amerikansk studie 2004 på 4,838 patienter visade det sig att 4,5 % (n=219) av de metforminbehandlade patienter hade förhöjda P/S kreatininvärde [18]. I samma studie visades att 13,4% män och 17, 7% av kvinnor hade försämrad njurfunktion enligt GFR (GFR < 60ml/min/1,73m2). Tensta vårdcentral har i jämförelse med detta en låg nivå metforminbehandlade diabetiker med försämrad njurfunktion enligt GFR (2,8% (n=7)). Två av de sju patienter hade redan avslutat med metformin behandling och husläkaren har påbörjat enbart insulin behandling mot diabetes. Husläkarna på Tensta VC har i samtliga fall kontrollerat P/S kreatininvärde. Två av patienterna i denna studie med förhöjda kreatininvärden följdes upp och deras värde normaliserades. Man har troligen tidigare bedömt att dessa två patienter hade en tillfällig förhöjning av kreatininvärdt och inte beroende på en nedsatt njurfunktion. Vilka andra uppföljningar gjordes av husläkarna avseende njurfunktion undersöktes inte i denna studien. Två patienter hade istället för kontroll av P/S kreatinin lämnat C-Cystein. Då C-cystein är en bättre metod för kontroll av njurfuktionen än P/S kreatinin kan denna handläggning ses som optimal [10]. Risken för laktacidos är störst hos metformin behandlade patienter som har en etablerad njurfunktionsnedsättning, hjärtsvikt eller leversvikt. I USA är behandling med Metformin kontraindicerad vid hög ålder (äldre än 80 år). Alla kontraindikationer bör uteslutas för att garantera en säkrare vård för metformin behanldade patienter. Hur läkarna bedömde föreliggande kontraindikationer undersöktes inte i denna studie. Det finns ett behov av att undersöka detta vidare i framtiden. Enbart ett kreatininvärde är inte tillräckligt för att bedöma patientens njurfunktion. Kreatininmätningen har stora svagheter bland patienter med liten muskelmassa då det ger falskt låga värden medan cystein C påverkas betydligt mindre [21]. C-Cystein är därför lämpligt att använda för äldre patienter med nedsatt muskelmassa [9,13]. Det finns ingen konsensus för vilka beräkningar som ska andvändas för bestämning av GFR. Förmodligen kan en GFR beräkning med C-Cystein baserade formler fånga mera patienter med nedsatt njurfunktion och minska falsk negativa GFR värden. 13
15 Frid A. et el anser att det är säkert att behandla med metformin hos patienter med egfr >30ml/min/ 1,73m2 men rekommenderar dosreduktion vid egfr ml/min/1,73m2 [21]. Många kliniskt verksamma läkare anser att det går bra att ge metformin till patienter med nedsatt njurfunktion så länge som det alltid sätts ut i risksituationer då fler patienter med diabetes skulle kunna få nytta av behandling med metformin [22]. Idag finns det inga fästställda riktlinjer, förutom den nya rekommendationen från läkemedelverkat, avseende detta i samband med metformin behandling. På Tensta vårdcentral hade en stor andel av de metforminbehandlade patienterna inget aktuellt kreatinin värde från det senaste året. Av de utan aktuellt kreatininvärde var 85 % upptagna på vårdcentralens väntelista och skulle ha kallats innan 25 december Således var det totalt 3 % av alla metforminbehandlade som inte var upptagna i vårdcentralens kontrollsystem. För att kunna fånga in denna patientgrupp borde en rutin införas med att, vid förskriving av metformin recept, alla dessa patienter får en påminnelse om blodprov kontroller och årlig diabetes läkarbesök. Vidare borde alla metformin behandlade diabetes patienter informeras och uppmanas att till delaktighet och ansvar för att årlig kontroll avseende bl.a. njurfunktion genoförs. 14
16 Referenser 1. Läkemedelsbehandling vid typ 2-diabetes ny rekommendation. Information från läkemedelsverket 2010;21: Effects of intensive blood glucose control with metformin on complications in overweight patients with type 2 diabetes (UKPDS 34). UK Prospective Diabetes Study (UKPDS) Group. Lancet 1998; 352: Bolen S, Feldman L, Vassy J, et al. Systemic review: comparative effectiveness and safety of oral medications for type 2-diabetes. Ann Intern Med 2007; 147: Östgren C J. Sulfonylurea, metformin, meglitinider, akarbos. Information Från Läkemedelsverket 2010; 21: Personne M. Oroande ökning av antalet intoxikationer med metformin. Läkartidningen 2009; 106: Stefansson B, Larsson B, Attman P. Fallbeskrivning. Hemodialys hävde svår laktoacidos orsakad av metforminbehandling. Läkartidningen. 1999;96: Berne C, Hietala S. Laktacidos fruktad biverkning av metforminbehandling. Nya riktlinjer kan bidra till skärpt vaksamhet. Läkartidningen. 1999; 96: Frid A, Sterner G. Fyra fall av laktatacidos vid metforminbehandling. Läkartidningen. 2006; 103: Lunds universitet. Verktyg för beräkning av estimerat relativt GFR från Cystatin C och kreatinin och för beräkning av absolut GFR från relativ GFR Svensk förening för klinisk kemi. Konsensus om GFR estimering och Cystatin C plats i njurdiagnostiken pdf 11. Metformin Produktfakta.FASS. ypeid=3&usertypeid=0 12. Riskfaktorer för lactoacidos vid behandling med metformin. Läkemedelsverket 27 mars http// NewsPage 5953.aspx 13. Bäck S, Lundahl T, Isaksson A. Angående Skattning av njurfunktion (GFR) med formler. Läkartidningen.2008; 105: Svensk förening för klinisk kemi. Effekt på skattade kreatininclearance och GFR vid övergång till bättre kreatininmetoder
17 15. Cockcroft DW, Gault MH. Prediction of creatinine clerarance from serum creatinine.nephron.1976; 16: Clinical Pharmacokinetics, Concepts and Applications, 3rd edition 1995, M Rowland. 17. Ulf N.GFR för radiologen Indikatorer, Nationella riktlinjer för diabetesvården 2010, Socialstyrelsen. 19. Laurence K, William HH, Renal Status among patients using Metfromin in a primary care setting, Diabetes care,2005;28: Horlen C, Malone R, Bryant B, Dennis B, Carey T, Pignone M, Rothman R. Frequency of inappropriate metformin prescriptions, JAMA ; 287: , Frid A, Sterner G,Londhal M, Vinge E, Cato A, Andersson A, Metformin i serum, Läkartidningen, 2009;106: Saeed A, Svensson M, Herlitz H, Samuelsson O.Bestämning av cystatin C. Inte heller ett pålitligtsätt att skatta njurfunktion och ganska dyrt!läkartidningen. 2008;105:
18 Bilaga Kvalitetsarbete pågår på Tensta vårdcentralen avseende Metformin/ Glucophage behandlade patienter f o m vecka 43 t o m vecka 50. Metformin behandlade patienter kan bli kallad för läkarebesök. Tack för ert samarbete. Leena Laitinen Verksamhetschefen Tensta vårdcentralen. Ruwini Navarathna Projektansvarig ST läkare 17
Sätter vi ut Metformin vid nedsatt njurfunktion? En studie på Spånga vårdcentral
Sätter vi ut Metformin vid nedsatt njurfunktion? En studie på Spånga vårdcentral Malin Arvidsson, ST-läkare, Spånga vårdcentral Februari 2013 Vetenskaplig handledare: Teresa Saraiva Leao Klinisk handledare:
Läs meregfr NÅGOT ATT RÄKNA MED
egfr NÅGOT ATT RÄKNA MED Christina Sjöberg, överläkare, Geriatrik Mölndal, Terapigruppen Äldre och Njurfunktionen viktig för äldres Många utsöndras renalt Kreatininvärdet räcker inte Njurfunktionen avtar
Läs merRiktlinjer för bedömning av njurfunktion
Riktlinjer för bedömning av njurfunktion Thamara Zafirova Överläkare- kemilaboratoriet, Jönköping 1 Bedömning av njurfunktion Att känna till patientens njurfunktion är av stor betydelse för diagnostik
Läs merMetforminbehandling vid njursvikt
Metforminbehandling vid njursvikt Anders Frid, överläkare Universitetssjukhuset SUS, Malmö Örebro okt 2012 Metforminbehandling vid njursvikt? Anders Frid, överläkare Universitetssjukhuset SUS, Malmö Stockholm
Läs merPrimärvården och laboratorie-prover
Primärvården och laboratorie-prover Oselekterad patientgrupp, låg sjukdomsrisk 1. Identifiera sjukdomar: Lågt positivt prediktivt värde av test» Många falskt positiva, behöver utredas mer, kan skapa oro
Läs merVad har hänt sen SBU-rapporten?
Vad har hänt sen SBU-rapporten? Kreatinin, cystatin C och egfr Peter Ridefelt Klinisk kemi och farmakologi, Akademiska sjukhuset Uppsala SBU 33 författare, 572 sidor egfr Akademiska Akademiska före
Läs merNJURFUNKTION HOS ÄLDRE
NJURFUNKTION HOS ÄLDRE ur ett primärvårdsperspektiv. Linnea-projekt 9 februari 2012 Deltagare: Samuel Gasperan, Urban Stattin, Marja Hartmann, Stefan Johansson MÅL Hitta fler patienter med nedsatt njurfunktion
Läs merHemsidan för Programrådet. Arbetsrum: Diabetesvårdens utveckling
Distriktsläkardagarna Oktober 2016 Blå Korset Metformin och röntgen Violeta Armijo Del Valle Elisabeth Sörman Diabetessjuksköterskor/Diabetessamordnare Hemsidan för Programrådet www.lul.se/programrad_diabetes
Läs merNjurfunktionsskattning och njursjukdomsepidemiologi i SLL (SCREAM) Peter Bárány
Njurfunktionsskattning och njursjukdomsepidemiologi i SLL (SCREAM) Peter Bárány Njurmedicinska Kliniken Karolinska Universitetssjukhuset och CLINTEC Karolinska Institutet Glomerulär filtration Med hjälp
Läs merNjurfunktion och läkemedel. Josefine Carlsson Klinisk apotekare
Njurfunktion och läkemedel Josefine Carlsson Klinisk apotekare Njurens åldrande Vid 70-80 års ålder har njurfunktionen halverats Samsjuklighet och livsstilsfaktorer påskyndar åldringsprocessen Den interindividuella
Läs merAtt skatta njurfunktionen! - beskriva hur SBUs expertgrupp arbetat - ge ett sammandrag av rapporten från SBU
Att skatta njurfunktionen! - beskriva hur SBUs expertgrupp arbetat - ge ett sammandrag av rapporten från SBU Carl-Gustaf Elinder, professor KI, avdelningschef, Hälso- och Sjukvårdsförvaltningen, Sthlm
Läs merBedömning och mätning av njurfunktion. Anders Christensson Njurmedicin SUS
Bedömning och mätning av njurfunktion Anders Christensson Njurmedicin SUS Njurens funktioner Rening glomerulär filtration (GFR) Vätskebalans Syrabasreglering Hormoner Blodtrycksreglering Indelning av kronisk
Läs merÄldre och njurfunktion - att tänka på vid val av läkemedel. Gudrun Malmsten Med kliniken USÖ
Äldre och njurfunktion - att tänka på vid val av läkemedel Gudrun Malmsten Med kliniken USÖ Den åldrande njuren Sedan e GFR mätningar börjat användas för att bestämma njurfunktion har allt fler äldre identifierats
Läs merExpertrådet för medicinska njursjukdomar. Stockholms läns läkemedelskommitté
Kloka Listan 2014 Expertrådet för medicinska njursjukdomar Stockholms läns läkemedelskommitté Njursjukdomar Klokt råd 2014 Beräkna och beakta njurfunktionen vid val och dosering av läkemedel Beräkna njurfunktionen
Läs merKARTLÄGGNING AV BRIST PÅ VITAMIN B12 HOS METFORMINBEHANDLADE PATIENTER MED TYP 2 DIABETES MELLITUS PÅ TENSTA VÅRDCENTRAL
KARTLÄGGNING AV BRIST PÅ VITAMIN B12 HOS METFORMINBEHANDLADE PATIENTER MED TYP 2 DIABETES MELLITUS PÅ TENSTA VÅRDCENTRAL RIFAT ROB ST-läkare TENSTA VÅRDCENTRAL E-mail: rifat.rob@sll.se Tfn: 073-772 43
Läs merHur mäter man njurfunktionen hos äldre?
Hur mäter man njurfunktionen hos äldre? Kjell Lindström, distriktsläkare Jönköping Glomerulär Filtrationshastighet GFR Det viktigaste måttet för att spegla njurfunktionen GFR - den vätskemängd som filtreras
Läs merÄldre patienter och njursvikt Ulf Åhman
Äldre patienter och njursvikt Ulf Åhman 170328 Njurens åldrande 1000000 nefron/njure vid födseln Succesiv mognad upp mot 2 åå GFR ca 125 ml/min vid 20 åå GFR ca 60 ml/min vid 80 åå Bild på GFR-nedgång
Läs merNjuren Blodtryck. Peter Fors Alingsås Lasarett
Njuren Blodtryck Peter Fors Alingsås Lasarett peter.fors@hotmail.com Njurskador diabetes Diabetesnefropati (glomerulär sjd) Nefroskleros (generell parenkymskada) Njurartärstenos (arteriell sjukdom) Modifierbara
Läs merSBU:s sammanfattning och slutsatser
SBU:s sammanfattning och slutsatser SBU Statens beredning för medicinsk utvärdering Swedish Council on Health Technology Assessment SBU:s sammanfattning och slutsatser Att bedöma njurfunktionen på ett
Läs merNjuRen funktionalitet och innehåll
NjuRen funktionalitet och innehåll 2015-05-20 Tero Shemeikka Överläkare Avd. E-hälsa och strategisk IT Hälso- och sjukvårdsförvaltningen SLL Specialist i geriatrik Förskrivningen allt mer komplex speciellt
Läs merEn vetenskaplig uppsats
Konsten att skriva en projektplan Falun feb 2017 En vetenskaplig uppsats Projektplanens delar 1. Titel 2. Inledning/bakgrund 3. Syfte frågeställning 4. Material och metod 5. Litteraturförteckning 1 Titel
Läs merAbsolut eller relativt? Kreatinin- eller cystatin C-baserat?
2008-03-04, Ulf Nyman, Lasarettet Trelleborg, ulf.nyman@skane.se 1(7) GFR FÖR RADIOLOGIN Absolut eller relativt? Kreatinin- eller cystatin C-baserat? Sammanfattning Kliniska kemilaboratorier kommer i allt
Läs merKLOKA LISTAN 2015. Expertrådet för medicinska njursjukdomar. Stockholms läns läkemedelskommitté
KLOKA LISTAN 2015 Expertrådet för medicinska njursjukdomar Stockholms läns läkemedelskommitté Njursjukdomar Klokt råd 2015 Beräkna och beakta njurfunktionen vid val och dosering av läkemedel Beräkna njurfunktionen
Läs merRapportering av estimert GFR bör MDRD eller CKD-EPI formelen benyttes? NKK-mötet, 14 mars 2013
Rapportering av estimert GFR bör MDRD eller CKD-EPI formelen benyttes? NKK-mötet, 14 mars 2013 Anders Larsson Klinisk Kemi och Farmakologi, Uppsala SBU gruppen för utvärdering av enkla GFR markörer Vanligaste
Läs merPeter Fors Alingsås Lasare2
Peter Fors Alingsås Lasare2 peter.fors@hotmail.com Njurskador diabetes DiabetesnefropaA (glomerulär sjd) Nefroskleros (generell parenkymskada) Njurartärstenos (arteriell sjukdom) Modifierbara riskfaktorer
Läs merNår vi måldos för metforminbehandling vid diabetes mellitus typ-2?
Når vi måldos för metforminbehandling vid diabetes mellitus typ-2? En retrospektiv journalstudie på Vår Vårdcentral i Katrineholm under perioden 2013-04-01 till 2014-04-01 Jimena Steffens ST-läkare Allmänmedicin
Läs merDIABETES OCH NJURAR. Anders Persson, Överläkare Medicinkliniken, Sundsvalls sjukhus. Varför är det svårt?
DIABETES OCH NJURAR Anders Persson, Överläkare Medicinkliniken, Sundsvalls sjukhus Varför är det svårt? 1 Varför är det svårt? Hyperglykemi kan leda till njurskada, så kallad diabetesnefropati. Vid njurfunktionsnedsättning
Läs merBestämning av njurfunktion. G Sterner Klin för Njurmed o Transpl Universitetssjukhuset MAS
Bestämning av njurfunktion G Sterner Klin för Njurmed o Transpl Universitetssjukhuset MAS Vad är njurfunktion? GFR Koncentrationsförmåga Renalt blodflöde GFR = Glomerulusfiltration Bildningen av primärurin
Läs merAtt dosera läkemedel vid njursvikt
20180131 Att dosera läkemedel vid njursvikt Hans Furuland, överläkare Njurmedicin Akademiska Sjukhuset, Uppsala Njurfunktionen Agenda Biotillgänglighet Distributionsvolym Proteinbindning Elimination Farmakodynamik
Läs merNjurar; GFR och läkemedel
Njurar; GFR och läkemedel Katarina Flyrén Josefine Carlsson Kliniska apotekare, Läkemedelsenheten 180528 Njurens åldrande Vid 7080 års ålder har njurfunktionen halverats Samsjuklighet och livsstilsfaktorer
Läs merPatienter med diabetes typ 2 på Ältapraktiken, uppnår de målblodtryck? Tarek Abdulaziz, ST läkare, Ältapraktiken Vesta 2014
Patienter med diabetes typ 2 på Ältapraktiken, uppnår de målblodtryck? Tarek Abdulaziz, ST läkare, Ältapraktiken Vesta 2014 Tarek Abdulaziz: ST-läkare Klinisk handledare: Khpalwak Ningrahari, specialist
Läs mer1(5) INNEHÅLL Martin Samuelsson
1(5) Medicinsk diagnostik Halland INNEHÅLL MEDICINSK BAKGRUND............... 2 UTRUSTNING... 2 KEMIKALIER OCH TESTSUBSTANSER... 2 PATIENTFÖRBEREDELSER... 2 RISKBEDÖMNING OCH BIVERKNINGAR... 2 UTFÖRANDE...
Läs merKonsensus om GFR estimering och Cystatin C plats i njurdiagnostiken 2008.
1(9) Konsensus om GFR estimering och Cystatin C plats i njurdiagnostiken Projektgrupp: Anders Christensson, Erland Erlandsen, Anders Grubb, Lars-Olof Hansson, Anders Larsson, Kjell Lindström, Johan Malm,
Läs merSidan Administrera vårdenhet... 2 Skapa patient som ska behandlas med NOAK... 4 Nya eller uppdaterade sidor för NOAK stödet... 7
Innehåll Sidan Administrera vårdenhet... 2 Skapa patient som ska behandlas med NOAK... 4 Nya eller uppdaterade sidor för NOAK stödet... 7 Startsidan... 8 Lista kreatininuppföljningar att hantera... 8 Lista
Läs merÄldre och läkemedel LATHUND
Äldre och läkemedel LATHUND Generella rekommendationer Läkemedel som bör ges med försiktighet till äldre Läkemedel som bör undvikas till äldre Alzheimers sjukdom Generella rekommendationer Hos äldre och
Läs merDiabetes och njursvikt
Diabetes typ 2 i 18 år Bosse 53 år (1) Diabetes och njursvikt peter.fors@hotmail.com Riskfaktorer: Snusar, hypertoni, hyperkolesterolemi, överviktig (midjemått 107 cm), motionerar inte, nästan aldrig alkohol.
Läs merPt Iohexolbelastning
Pt Iohexolbelastning Berörda enheter Gemensam mottagning och Dialysmottagningen, Gällivare sjukhus Dialysmottagningen, Kiruna sjukhus Syfte och Medicinsk bakgrund Njurens glomerulära membran filtrerar
Läs merNya läkemedelsrekommendationer vid diabetes typ 2
Nya läkemedelsrekommendationer vid diabetes typ 2 Vad säger Socialstyrelsen och läkemedelsverket? Peter Hallgren överläkare, Diabetes-endokrinmottagningen, Falu lasarett Bara för något år sedan citaten
Läs merDOSERING JANUVIA 100 mg doseras 1 gång dagligen
Som tillägg till kost och motion för vuxna patienter med typ 2-diabetes INDIKATIONER I monoterapi när metformin är olämpligt på grund av kontraindikationer eller intolerans I kombination med: - metformin
Läs merKLOKA LISTAN 2015. Expertrådet för endokrinologiska och metabola sjukdomar. Stockholms läns läkemedelskommitté
KLOKA LISTAN 2015 Expertrådet för endokrinologiska och metabola sjukdomar Stockholms läns läkemedelskommitté Diabetes mellitus Multifaktoriell behandling Hjärt-kärlsjukdom är vanligt vid diabetes. Förutom
Läs merKoagulation. Margareta Holmström Överläkare, docent, sektionschef Koagulationsmottagningen, Hematologiskt Centrum Karolinska
Koagulation Margareta Holmström Överläkare, docent, sektionschef Koagulationsmottagningen, Hematologiskt Centrum Karolinska Behandling av venös trombos Han kan få en blodpropp profylax? Mekanisk klaffprotes
Läs merSKATTNING AV NJURFUNKTION
SKATTNING AV NJURFUNKTION Carl-Gustaf Elinder, Hälso- och sjukvårdsförvaltningen, Stockholms läns landsting Njurfunktionen (GFR) kan idag och som regel väl skattas genom att beräkna egfr från plasmakreatinin
Läs merExpertrådet i medicinska njursjukdomar. Stockholms läns läkemedelskommitté
Kloka Listan 2012 Expertrådet i medicinska njursjukdomar Stockholms läns läkemedelskommitté 1 Expertrådet för medicinska njursjukdomar Kloka råd 2012 Beräkna och beakta njurfunktionen vid val och dosering
Läs merD-vitaminbrist hos äldre på särskilt boende. Maria Samefors 2012-09-13
D-vitaminbrist hos äldre på särskilt boende Maria Samefors 2012-09-13 D-vitamin Ett fettlösligt vitamin med hormonella egenskaper. 2 källor till D-vitamin: kost och solljus, varav solljus svarar för 90%
Läs merVitamin-B12 brist. - vid Metforminbehandling av typ 2. diabetes?
Vitamin-B12 brist - vid Metforminbehandling av typ 2 diabetes? Författare: Bayan Fatah Vivalla vårdcentral Poesigatan 20D 703 71 Örebro bayan.fatah@orebroll.se Handledare: Peter Engfeldt Allmänmedicinskt
Läs merNedsatt njurfunktion hos diabetiker
Nedsatt njurfunktion hos diabetiker En jämförelse mellan olika metoder att mäta njurfunktion Annette Andreasson Examensarbete i farmaci 15 hp Receptarieprogrammet 180 hp Rapporten godkänd: 22 mars 2012
Läs merJodkontrastmedel vid röntgenundersökningar: att skapa en internetbaserad översikt. Joanna Ahlkvist, ST- Läkare Nyköpingslasarett
Jodkontrastmedel vid röntgenundersökningar: att skapa en internetbaserad översikt Joanna Ahlkvist, ST- Läkare Nyköpingslasarett All that is noble is in itself of a quiet nature, and appears to sleep until
Läs merKällor till läkemedelsinformation. Klinisk farmakologi Institutionen för Laboratoriemedicin Institutionen för Medicin Solna
Källor till läkemedelsinformation Klinisk farmakologi Institutionen för Laboratoriemedicin Institutionen för Medicin Solna Vanliga åkommor tag hjälp av Kloka Listan! Beslutas årligen av Stockholms Läns
Läs merabbvie VI.2 Delområden av en offentlig sammanfattning VI.2.1 Information om sjukdomsförekomst
VI.2 Delområden av en offentlig sammanfattning VI.2.1 Information om sjukdomsförekomst Förekomsten av sekundär hyperparatyreos (SHPT) antyds av höga koncentrationer av paratyreoideahormon (PTH) i blodet.
Läs merFarmakokinetik - distributionsvolym. Farmakokinetik - distributionsvolym. Farmakokinetik - distributionsvolym. Farmakokinetik - distributionsvolym
Ett läkemedels distributionsvolym (V eller V D ) är den volym som läkemedlet måste ha löst sig i om koncentrationen överallt i denna volym är samma som plasmakoncentrationen. Distributionsvolymen är en
Läs merAntikoagulantia som trombosprofylax vid förmaksflimmer. Läkemedelskommitténs. terapirekommendation. för Landstinget i Värmland
Antikoagulantia som trombosprofylax vid förmaksflimmer Läkemedelskommitténs terapirekommendation för Landstinget i Värmland Fastställd: 1 januari 2014 Gäller: t.o.m. 31 december 2015 Dokumenttyp Ansvarig
Läs merLäs anvisningarna innan Du börjar
Glöm inte fylla i kuvertets nummer (= Din identitet) i rutan innan du lägger undan sidan 1/5 Integrerad MEQ-fråga DX5 131119 Maxpoäng 15 Läs anvisningarna innan Du börjar Frågan är uppdelad så att nästföljande
Läs merMålbeskrivning i Njurmedicin för blivande internmedicinare
Målbeskrivning i Njurmedicin för blivande internmedicinare Handledare skall utses vid tjänstgöringens start och bör medverka till att uppsatta mål nås. För att uppnå dessa mål behövs i normalfallet 2-3
Läs mer2005:2. Hur mäter man njurfunktionen hos äldre? Vilken betydelse har nedsatt njurfunktion för läkemedelsbehandlingen? Primärvårdens FoU-enhet
Qulturum Rapport Hur mäter man njurfunktionen hos äldre? Vilken betydelse har nedsatt njurfunktion för läkemedelsbehandlingen? Linda Kindgren Kjell Lindström Tamara Zafirova Carsten Frisenette-Fich Primärvårdens
Läs merSynpunkter på läkemedelsanvändning vid njurfunktionsnedsättning hos äldre
Synpunkter på läkemedelsanvändning vid njurfunktionsnedsättning hos äldre Normalt och särskilt vid sjukdom minskar njurfunktionen med stigande ålder. Vid 80 års ålder kan funktionen vara halverad och ännu
Läs meregfr hos barn Peter Ridefelt
egfr hos barn Peter Ridefelt Klinisk kemi och farmakologi, Akademiska sjukhuset Uppsala Inst f medicinska vetenskaper, klinisk kemi, Uppsala Universitet Referensintervall egfr formler absolut GFR Iohexol
Läs merUtbildningsbroschyr för HBV och njurfunktion, inklusive linjal för kreatininclearence
Utbildningsbroschyr för HBV och njurfunktion, inklusive linjal för kreatininclearence Viktiga saker att tänka på Beräkna kreatininclearance för alla patienter innan behandling påbörjas Vid behandling ska
Läs merKällor till läkemedelsinformation. Klinisk farmakologi Institutionen för Medicin Solna
Källor till läkemedelsinformation Klinisk farmakologi Institutionen för Medicin Solna Vanliga åkommor tag hjälp av Kloka Listan! Beslutas årligen av Stockholms Läns Läkemedelskommitté Rekommendationer
Läs merPrimärvårdspatienter med förmaksflimmer
Primärvårdspatienter med förmaksflimmer Val av strokeprofylax i relation till stroke- och blödningsrisk på VC Forshaga Daniel Fröding, ST-läkare allmänmedicin, VC Forshaga Akademisk handledare: Riitta
Läs merHbA1c och blodsocker-mål (LMV 2017)
Blodsockerbehandling typ 2 HbA1c och blodsocker-mål (LMV 2017) Patient Nydiagnostiserad eller patient med längre duration och utan samsjuklighet eller hypoglykemier HbA1c-mål (P-Glukos) 42 52 (7 8,5) Kommentar
Läs merLithium, insättning och behandling - vuxenpsykiatri
Innehållsansvarig: Sten Jacobsson, Överläkare, Läkare Vuxenpsykiatri (steja8) Granskad av: Meritxell Casanovas Roca ( merca ) (Ledningsgrupp M5/Övergripande/Vuxenpsykiatri/M5/Skaraborgs Sjukhus) Godkänd
Läs merFarmakokinetik - distributionsvolym. Farmakokinetik - distributionsvolym. Farmakokinetik - distributionsvolym
Farmakokinetik - distributionsvolym Ett läkemedels distributionsvolym (V eller V D ) är den volym som läkemedlet måste ha löst sig i om koncentrationen överallt i denna volym är samma som plasmakoncentrationen.
Läs merDiabetes i Kronoberg. Nytt om läkemedel, insuliner och mätare Riktlinjer Maria Thunander
Diabetes i Kronoberg Nytt om läkemedel, insuliner och mätare Riktlinjer 2018-05-08 Maria Thunander Nya Riktlinjer för Diabetesvården 2017 Läkemedel vid typ 2 diabetes Hälso- och sjukvården bör erbjuda
Läs merPREP (PRE-EXPOSITIONSPROFYLAX) ETT LÄKEMEDEL I FÖREBYGGANDE SYFTE FÖR ATT MINSKA RISKEN ATT FÅ HIV.
PREP (PRE-EXPOSITIONSPROFYLAX) ETT LÄKEMEDEL I FÖREBYGGANDE SYFTE FÖR ATT MINSKA RISKEN ATT FÅ HIV. Den här broschyren är framtagen till den som önskar veta mer om PrEP, funderar på att använda det eller
Läs mer3. Läkemedelsgenomgång
3. Varför behövs läkemedelsgenomgångar? Läkemedelsanvändningen hos äldre har ökat kontinuerligt under de senaste 20 åren. Detta är mest påtagligt för äldre i särskilda boendeformer, men också multisjuka
Läs merProvtagning för S-kobalamin hos metforminbehandlade patienter med diabetes mellitus typ 2, följs Läkemedelsverkets rekommendationer?
VESTA 2014 Provtagning för S-kobalamin hos metforminbehandlade patienter med diabetes mellitus typ 2, följs Läkemedelsverkets rekommendationer? Ingrid Härmestad, ST-läkare, Älvsjö VC Klinisk handledare:
Läs merMetforminbehandling vid diabetes mellitus typ 2: Hur följs Nationella riktlinjer och hur ser det ut i praktiken på Gnesta vårdcentral?
Metforminbehandling vid diabetes mellitus typ 2: Hur följs Nationella riktlinjer och hur ser det ut i praktiken på Gnesta vårdcentral? Författare: Fatmire Agolli, ST-Läkare, VC Gnesta Handledare: Björn
Läs merEN PRAKTISK HANDBOK OM TRULICITY (DULAGLUTID) - till dig som vårdgivare
EN PRAKTISK HANDBOK OM TRULICITY (DULAGLUTID) - till dig som vårdgivare Du har tagit beslutet att starta din patient på Trulicity. Vilken praktisk information behöver du? Innehåll Indikation och dosering
Läs merEN PRAKTISK HANDBOK OM TRULICITY (DULAGLUTID) - till dig som vårdgivare
EN PRAKTISK HANDBOK OM TRULICITY (DULAGLUTID) - till dig som vårdgivare Du har tagit beslutet att starta din patient på Trulicity. Vilken praktisk information behöver du? Innehåll Indikation och dosering
Läs merMer psykosmedel ges till unga stjälper eller hjälper? Elin Kimland Med Dr, Leg ssk, farmaceut Läkemedelsverket
Mer psykosmedel ges till unga stjälper eller hjälper? Elin Kimland Med Dr, Leg ssk, farmaceut Läkemedelsverket Barn och läkemedel Avsiktlig användning av läkemedel för medicinska ändamål som innebär ett
Läs merKlinisk farmaci. Utveckling av klinisk farmaci i Uppsala. Klinisk farmaci. vad kan apotekaren bidra med i teamet? Anglosaxiska länder sedan >40 år.
Klinisk farmaci vad kan apotekaren bidra med i teamet? Ulrika Gillespie Apotekare, farmacie doktor Samordnare för klinisk farmaci Akademiska sjukhuset Region Uppsala Christina Mörk Specialist i allmänmedicin
Läs merVESTA Vårprogrammet 2010. Screening för hyperglykemi bland Scaniaanställda - en populationsstudie.
31 augusti 2012 VESTA Vårprogrammet 2010 Screening för hyperglykemi bland Scaniaanställda - en populationsstudie. Författare: Johan Hadodo ST-läkare inom allmänmedicin Scania Husläkarmottagning Sydgatan
Läs merHur högt är för högt blodtryck?
Hur högt är för högt blodtryck? Hypertonigränser med olika mätmetoder HANDLÄGGNING AV HYPERTONI I PRIMÄRVÅRD DR DSK SSK BT x 3, ca 1 gg/v Medel-BT räknas ut 130-140/85-90 >=140/90 Åter om 1-2 år DSK SSK
Läs merGöteborg Peter Fors Alingsås Lasare<
Göteborg 2016-11-17---18 Peter Fors Alingsås Lasare< peter.fors@hotmail.com Njurskador diabetes DiabetesnefropaJ (glomerulär sjd) Nefroskleros (generell parenkymskada) Njurartärstenos (arteriell sjukdom)
Läs merIntegrationsuppgifter, urinorgan & kroppsvätskor , , ,
Karolinska Institutet Läkarutbildningen, Den Friska Människan 2 (DFM2) MBB, FyFa Integrationsuppgifter, urinorgan & kroppsvätskor 130703, 140219, 150305, 160202 Mål och innehåll: Arbete med kliniskt anknutna
Läs mer1) Läkemedelsverket rekommenderar angående hormonella antikonceptionsmetoder:
1) Läkemedelsverket rekommenderar angående hormonella antikonceptionsmetoder: a) Vid samtidig behandling med rifampicin, vissa HIV-läkemedel, antiepileptika såsom karbamazepin, fenytoin och fenobarbital
Läs merLäkemedelsgenomgångar primärvården
Sida 1(10) Handläggare Giltigt till och med Reviderat Processägare Anna Berglin (abn042) 2019-05-31 2017-06-01 Anna Berglin (abn042) Fastställare Inger Bergström (ibm013) Gäller för Privata vårdgivare
Läs merIndividualiserade mål för glykemisk kontroll vid typ 2-diabetes
Individualiserade mål för glykemisk kontroll vid typ 2-diabetes Patientcentrerad vård Mats Eliasson Medicinkliniken, Sunderby Sjukhus, Luleå mats.eliasson@nll.se April 2012 Syftet med behandling av typ
Läs merAtt beräkna täckningsgrad för de nationella kvalitetsregistren jämfört med Socialstyrelsens register
Information 2017-12-14 Art nr 2017-12-37 1(7) Statistik och jämförelser Erik Wahlström erik.wahlstrom@socialstyrelsen.se Att beräkna täckningsgrad för de nationella kvalitetsregistren jämfört med Socialstyrelsens
Läs merär en mätmetod som visar hur blodsockret har varit i genomsnitt under de senaste två till tolv veckorna* före prov - tagningstillfället.
VAD ÄR HbA1c? Vad är ett HbA 1c -test? Du som lever med diabetes vet säkert att nyckeln till att hålla sig frisk och välmående är bland annat en noggrann kontroll av din diabetes. Du mäter blodsockernivån
Läs merNjurens anatomi och fysiologi. Gregor Guron SU, 20012
Njurens anatomi och fysiologi Gregor Guron SU, 20012 När symtom av njursvikt? då njurfunktionen sjunker under 20 % av den normala - njursjukdom kan förlöpa helt tyst! då njurfunktionen är 5-10 % av den
Läs merLÄKEMEDELSLISTAN HUR AKTUELL ÄR DEN?
LÄKEMEDELSLISTAN HUR AKTUELL ÄR DEN? En jämförelse mellan journal och patientens egenrapportering ST-läkare Anneli Ringman - Råå Vårdcentral Handledare: Ann-Sofi Rosenqvist Vetenskaplig handledare: Veronica
Läs merEffekt på skattade kreatininclearance och GFR vid övergång till bättre kreatininmetoder
Effekt på skattade kreatininclearance och GFR vid övergång till bättre kreatininmetoder Version 2006-03-14 Sammanfattning Många laboratorier i Sverige har under de senaste åren bytt eller förbättrat sina
Läs merNjursjukdom diagnostik och behandling. Karl Bjurström, Överläkare MLF Njur- och Dialysmottagningen, HSH.
Njursjukdom 2016-04-15 -diagnostik och behandling Karl Bjurström, Överläkare MLF Njur- och Dialysmottagningen, HSH. Epidemiologi för kronisk njursvikt (CKD) egfr ml/min/1,73m2 CKD stadium Prevalens % Sverige
Läs merLäkemedelsgenomgång i praktiken så här gör vi!
1 Läkemedelsgenomgång i praktiken så här gör vi! Alexander Hedman Distriktsläkare, Mörby vårdcentral Processhandledare Kompetenslyftet ehälsa, SLSO Läkemedelsgångar inom SLL Rätt, säkert och praktiskt!
Läs merlokalt vårdprogram för hälso- och sjukvården i södra Älvsborg
Bilaga 6 200-0-09 8 Behandlingsprogram - livsstilsgrupper Bakgrund Övervikt och fetma är ett stort och växande samhällsproblem. I Sverige har antalet personer med fetma nästan fördubblats under de senaste
Läs merKvalitetsarbeten Stockholm 2016
2017-08-23 Kvalitetsarbeten Stockholm 2016 Rita Fernholm Distriktsläkare, medicinsk rådgivare Hälso- och Sjukvårdsförvaltningen Stockholm, doktorand Karolinska Institutet rita.fernholm@sll.se 2017-08-23
Läs merDosanpassning vid nedsatt njurfunktion
Dosanpassning vid nedsatt njurfunktion Elisabet Nielsen Lektor, klinisk farmaci Avdelningen för farmakokinetik och läkemedelsterapi Institutionen för farmaceutiska biovetenskaper Uppsala University Sweden
Läs merNationella medicinska riktlinjer vid ryggmärgsbråck
Undersökningsmetoder Eira Stokland, Rune Sixt, Ulf Jodal Rekommenderade undersökningar i Basprogram. För kommentarer till de olika undersökningsmetoderna, se även Utredning och basprogram för uppföljande
Läs merNya diabetesläkemedel och riktlinjer en uppdatering
Nya diabetesläkemedel och riktlinjer en uppdatering Professor Björn Eliasson Sahlgrenska Universitetssjukhuset LMV2010: Typ 2-diabetes - en behandlingsalgoritm Hyperglykemi Metformin SU eller insulin NPH
Läs merKreatinin och egfr, aktuella problem och utmaningar
Kreatinin och egfr, aktuella problem och utmaningar Gunnar Nordin Allmänkemi 2015-11-12 Hur bra är vi på att mäta kreatinin? Våra kvalitetsmål 2 Kreatinin ± 8 % från åsatt värde Varför har vi kvalitetsmål?
Läs merKVALITETSARBETE OM HJÄRTSVIKT PÅ TUREBERGS VC NIMISHA CHANDUKA ST LÄKARE ALLMÄNMEDICIN TUREBERG VÅRDCENTRAL
KVALITETSARBETE OM HJÄRTSVIKT PÅ TUREBERGS VC NIMISHA CHANDUKA ST LÄKARE ALLMÄNMEDICIN TUREBERG VÅRDCENTRAL VILKA HAR MEDVERKAT LEDNING - MIN CHEF PIA LINDBORG HANDLEDARE MATTE KARADAGH VERKTYGSLÅDA FRÅN
Läs merNjurfunktion och dosering hos äldre
Infektioner hos äldre, 12 januari 2012 Erik Eliasson, överläkare, docent Klinisk farmakologi Karolinska Universitetssjukhuset Huddinge Äldre exponeras för alltfler mediciner pga av samtidigt förekommande,
Läs merFaktor som är statistiskt associerad till ökad risk för insjuknande i sjukdomen Rimlig biologisk mekanism finns som förklarar sambandet faktor -
Fredrik Wallentin Faktor som är statistiskt associerad till ökad risk för insjuknande i sjukdomen Rimlig biologisk mekanism finns som förklarar sambandet faktor - sjukdom Dosrelation (graderat samband)
Läs merEmtricitabine/Tenofovir disoproxil Stada 200 mg/245 mg filmdragerade tabletter , version 1.3
Emtricitabine/Tenofovir disoproxil Stada 200 mg/245 mg filmdragerade tabletter 30.5.2016, version 1.3 OFFENTLIG SAMMANFATTNING AV RISKHANTERINGSPLANEN VI.2 Delområden av en offentlig sammanfattning Emtricitabine/Tenofovir
Läs merÄldre och läkemedel. Läkemedelsanvändningen ökar med stigande ålder. Polyfarmaci Äldre och kliniska prövningar
Äldre och läkemedel Läkemedelsanvändningen ökar med stigande ålder Kristina Johnell Aging Research Center Karolinska Institutet Hovstadius et al. BMC Clin Pharmacol 2009;9:11 2 Polyfarmaci Äldre och kliniska
Läs merOFFENTLIG SAMMANFATTNING AV RISKHANTERINGSPLANEN
LOSATRIX 12,5 MG FILMDRAGERADE TABLETTER Datum: 8.9.2015, Version 1.0 OFFENTLIG SAMMANFATTNING AV RISKHANTERINGSPLANEN VI.2 Delområden av den offentliga sammanfattningen VI.2.1 Information om sjukdomsförekomst
Läs merResultat från 2017 års PPM* Aktuella läkemedelslistor
171120 Region Skåne Resultat från 2017 års PPM* Aktuella läkemedelslistor VERSION 1.0 *punktprevalensmätning Sammanställt av Avdelningen för Hälso- och sjukvårdsstyrning utifrån erhållen information från
Läs merGlukosmätning. vid typ 2. evidens och erfarenhet?
Glukosmätning vid typ 2 Vad sägers evidens och erfarenhet? Första bärbarab blodsockermätaren Ames,, 1969, ca 17 cm långl Stickan ca 7,5 cm långl Vad vet vi om nyttan av att ha bra glykemisk kontroll? UK
Läs merSymtomatisk behandling med NSAID eller antibiotika vid okomplicerad nedre urinvägsinfektion? en klinisk praktisk interventionsstudie
Symtomatisk behandling med NSAID eller antibiotika vid okomplicerad nedre urinvägsinfektion? en klinisk praktisk interventionsstudie Moa Bjerner, ST-läkare Kalix Vårdcentral Handledare: Med Dr Annika Andén
Läs mer