Guldgrävarna Siv Wiik och Harriet Svensson, Överturingen Delårsredovisning för Ånge kommun

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Guldgrävarna Siv Wiik och Harriet Svensson, Överturingen. 2008-06-30. Delårsredovisning för Ånge kommun"

Transkript

1 Guldgrävarna Siv Wiik och Harriet Svensson, Överturingen Delårsredovisning för Ånge kommun

2 Innehåll Förvaltningsberättelse Omvärldsanalys... 2 Arbetsmarknad... 2 Näringsliv... 2 Ekonomisk styrning... 2 Analys av mål och ekonomiskt utfall... 3 Resultaträkning Kassaflödesanalys Balansräkning Driftredovisning på nämndsnivå Resultat och prognos per nämnd Revisionen Kommunstyrelsen Tekniska nämnden Humanistiska nämnden Socialnämnden Bygg- och Miljönämnden Överförmyndarnämnden Finansiering Resultat, prognos och nyckeltal per bolag Ånge Fastighets- och Industri AB (ÅFA) Ånge Energi AB (ÅEAB) Ångefallen Kraft AB (ÅKAB) Redovisningsprinciper i delårsbokslut Kommunen Koncernen Noter till redovisningen

3 Förvaltningsberättelse Omvärldsanalys Den kommunala sektorn kan se tillbaka på två goda år under 2006 och Skattekraften har ökat i högre grad än kostnadsutvecklingen och har inneburit en återhämtning för många kommuner efter de svåra åren 2004 och Men nedgången i ekonomin 2008 gör att den på riksnivå bestämd skatteprognosen är övervärderad. Befolkningsutvecklingen har under 2000-talet svängt från årlig minskning på 100 till 200, förbättrats till en årlig minskning på ca 50, för att åter bli en minskning på över 100 per år. Hittills i år har befolkningen minskat med 21 personer, men tendensen i juli är fortsatt minskning till -56 personer. Ett orosmoment i år är att Migrationsverket informerat om förändringar i organisationen. Sveriges befolkning ökar varje år men ökningen sker i storstäderna och regionala centralorter. I övriga Sverige och glesbygdskommunerna i synnerhet minskar befolkningen. Befolkningsförändringarna påverkar skatteutjämningssystemet och genererar en ökning eller minskning av kommunens huvudintäkter nästkommande år. Dilemmat för en kommun med en stadig befolkningsminskning och därmed minskade ekonomiska ramar är att anpassa organisationen därefter. I praktiken kan de fasta kostnaderna inte minskas i samma takt som befolkningen utan följer efter trappstegsvis. Arbetsmarknad Kommunen har en roll och delansvar för arbetsmarknadspolitiken. Tack vare ett gott samarbete med arbetsförmedlingen, försäkringskassan och näringslivet är arbetslösheten i Ånge fortsatt låg, 2,9 %, något lägre än snittet i Västernorrland. Näringsliv Via Företagarcentrum arbetar kommunen aktivt med att stötta befintliga företag och entreprenörer som vill utveckla idéer och starta eget företag. Vad gäller nyföretagande har antalet minskat något under året, men är ändå en viktig bidragande faktor till den ökade sysselsättningen. En strukturomvandling till ett mer småskaligt näringsliv pågår. Ekonomisk styrning Kommunallagen föreskriver att fullmäktige ska fastställa övergripande mål för att uppnå en långsiktigt god ekonomisk hushållning. I Ånge kommun ska god ekonomisk hushållning åstadkommas genom kommunfullmäktiges tre finansiella huvudmål för planeringsperioden: Nettokostnaden ska vara 1 % lägre än skatt, utjämningsbidrag och finansnetto Resultatet ska uppgå till 1 % av skatt, utjämningsbidrag och finansnetto Investeringarna ska understiga avskrivningarna, ca 10 mkr/år under en treårsperiod. Utöver de tre huvudmålen har särskilda mål fastställts: Reservationer för framtida pensioner, ca 5 mkr per år säkerställer att ingen övervältring av kostnader sker till nästa generation. El-aktieplaceringarna ska värdesäkras, ca 3 mkr per år. Under förra året startade olika projekt för att öka fullmäktiges övergripande styrning av de verksamheter och bolag som kommunen äger och förvaltar. Första steget har skett genom att sätta mål för de fem största verksamheterna barnomsorg, grund- och gymnasieskola, äldreomsorg samt individ- och familjeomsorg. Vid avvikelser större än 10 % mot jämförbara kommuner eller kommunens standarkostnad ska särskild analys göras. En annan del är att genom enkelhet och tillgänglighet öka det allmänna intresset och möjliggöra jämförelser med andra kommuner genom att skapa åskådliggörande nyckeltal. För 2008 ingår också verksamheterna fritid, kultur, musikskola och LSS 2

4 Målen kommer att följas upp och redovisas inför kommunfullmäktige i februari månad året efteråt. Under planeringsperioden ingår ett antal strukturella besparingar, som bevakas av kommunstyrelsen och bearbetas i strukturgruppen och vid presidieträffar tre gånger per år. Kontrollen av den ekonomiska utvecklingen sker löpande varje månad genom en månadsrapport, där respektive förvaltningschef undertecknar en prognos på årets resultat och eventuella åtgärder för att klara sin budget. Ånge kommun deltar aktivt i utvecklings- och samverkansprojekt samt nyckeltalsjämförelser både regionalt och tillsammans med Sveriges Kommuner och Landsting (SKL). Vid personalavgångar prövas lösningar i samverkan med andra kommuner, mestadels med Sundsvall kommun. Analys av mål och ekonomiskt utfall Årets resultat Resultatet blev + 5,8 mkr. Det är tredje året i rad som kommunen visar på ett positivt halvårsresultat, som överträffar fullmäktiges mål. Tendensen är lika med rikets och jämförbara kommuners resultatutveckling under 2006 och Tidigare års underskott har nu täckts och kommunen kan lyfta blicken och reservera medel för framtida pensionskostnader och strukturella problem. Resultat i % av skatt, utjämningsbidrag och ÅK -0,6 finansnetto 4 1,5 2,1 1 Mål, 5 övre gräns Mål, nedre gräns 0,5 0,5 Jmfbara 4 0,7 2,6 1,1 Riket 2,4 3,4 2 3 ÅK 2 Jmfbara 1 Max Mål Riket 0 Min Det finansiella målet för resultatnivån kommer knappt att klaras för 2008 p.g.a. ett baktungt andra halvår och försämrat juliresultat för socialnämnden. Nämndsresultat Beslut i budgetramen för om strukturella anpassningar till den minskande befolkningen har skjutits ett år framåt i tiden till Socialnämnden har nu under 2008 beslutat om minskning av antalet vårdplatser. Skolutredningen behandlas i fullmäktige under hösten Utfallet för socialnämnden vid halvårsskiftet visar på -0,5 mkr i avvikelse mot budget. Men andra halvåret förbättras enligt prognosen till ett 0-resultat. En preliminär rapport från juli visar på ett försämrat resultat mot budgeten på 1,8 mkr, vilket torde leda till ett underskott vid årets slut. Humanistiska nämndens skolutredning med förslag om att lägga ned två skolor har återremitterats från fullmäktige i juni. Halvårsresultatet är ändå mycket positivt med överskott på 3,6 mkr. Det noteras att risken är stor för ett baktungt andra halvår beroende på osäkerhet om gymnasieintagning, ny friskola, ny särskoleavdelning och fler förskoleplatser. Helårsprognosen från juli indikerar 1 mkr i överskott. 3

5 Kommunstyrelsens halvårsresultat är också det positivt med 2 mkr i överskott. Även här är risken stor att andra halvåret försämrar resultatet inom utvecklingsenheten beroende på sena beslut avseende EU-projekt och EU-bidrag. Prognosen för helåret ger ett mindre överskott. Avvikelserna mot budgeten för övriga nämnder är försumbara. Försämrat utfall på skatteintäkterna gjorde att KS som en försiktighetsåtgärd frös 1 mkr av anslagen för oförutsedda behov. En analys av prognoserna i månadsrapporterna visar över tiden en försiktig inställning fram till sista kvartalet, då flera beslut och händelser blir klarlagda. Intäkter och kostnader Intäkterna i verksamheterna uppgick vid halvårsskiftet till 64 mkr för 2008, vilket täckte 19 % av kostnaderna. Intäkterna minskade med 2 % under 2008 framförallt p.g.a. minskade EU-bidrag. Verksamheternas kostnader vid halvårsskiftet 2008 blev 333 mkr. Då ska noteras att lönesatsningar på kommunals kvinnor på 6 % och en inflation på 4 % ingår. Trots det stannade kostnadsökningen på 4 %. Den ändå låga kostnadsökningen tillskrivs gjorda anpassningar i verksamheterna p.g.a. befolkningsminskningen, minskat antal tim- och månadsvikarier samt allmän återhållsamhet. Skatter och skatteutjämningsbidrag ökade lika med nettokostnadsökningen i Ånge kommun. Finansnettot ökade något beroende på en positiv prognos på avkastning från Ångefallen från budgeterat 6 till 9 mkr. Det konstateras att finansnettot är positivt och ovanligt bra i kommunala sammanhang. Effekten av den relativt låga kostnadsökningen och den måttliga intäktsökningen blev att halvårsresultatet på 5,8 mkr nästan är jämförbart med fjolårets 7 mkr. Driftredovisning (mkr) Förändr,% 2007 Förändr,% Verksamhetens intäkter Verksamheter kostnader Verksamhetens nettokostnad Skatter och utjämningsbidrag Finansnetto Årets resultat Jmf inflationen (KPI) 2,1 1,3 2,2 2,2 Förhållande mellan nettokostnad och skatter, skattebidrag samt finansnetto En grundläggande förutsättning för god ekonomisk hushållning är att det över tiden finns balans mellan kostnader och intäkter. Därför har fullmäktige fastlagt detta förhållande som ett av sina finansiella mål för att sätta fokus på kostnadsutvecklingen, som över tiden ska understiga rubricerade intäkter med 1 %. Diagrammet nedan visar att målet uppnås under Nettokostn i förh 2005 till skatt, 2006 bidrag o finansnetto 2007 (mkr) Nettokostnad ,1 503,1 517,1 269,157 Skatt, 400 bdr och finans 499,2 523,7 524,5 274,972 Nettokostnad 0, , , , Skatt, bdr och finans Skatter och utjämningsbidragens förhållande till befolkningsutvecklingen I Sverige sker generellt en befolkningsökning i storstadsområdena och en befolkningsminskning i glesbygds- och inlandskommunerna. Största delen av kommunens intäkter är skatteintäkter och skatteutjämningsbidrag. Skattesystemet innebär för Ånge kommun att vi får ett utjämningsbidrag 4

6 räknat per invånare som motsvarar ca 40 tkr/inv. Av detta kan man enkelt avläsa effekten för Ånge kommun om befolkningen fortsätter att minska med 100 personer per år. Med fokus på kostnaderna innebär detta krav på minskade kostnader i storleksordningen 4 mkr per år för att kompensera befolkningsminskningen. I planeringen har Ånge kommun korrigerat intäkterna för en befolkningsminskning på 100 personer per år. Det har visat sig vara svårt att sänka kostnaderna i samma takt, som befolkningsminskningen. Detta beror på att vissa fasta kostnader minskar i trappstegstakt eller kräver särskilda politiska beslut. Investeringar Eftersom kommunens verksamhetsfastigheter ägs och förvaltas av Ånge Fastighets & Industri AB (ÅFA), så är den kommunala investeringsnivån jämförelsevis låg och jämn över tiden och klart under avskrivningsnivån på mkr/år. Om man lägger till ÅFA: s investeringsnivå, som är ungefär dubbelt så hög som kommunens, ger det en mer rättvisande bild av kommunens investeringar, eftersom merparten av ÅFA: s investeringar är beställningar från kommunens verksamheter. Ånge Energi med ett väl utbyggt kulvertnät har haft en mer förvaltande uppgift och därför normalt små investeringar. En ny situation uppstod när Ånge Energi köpte upp Vattenfalls värmepannor Ny pelletspanna byggs nu i Ånge och en panna planeras i Fränsta, som komplettering till befintliga pannor. 30,0 20,0 10,0 0,0 Nettoinvesteringar (mkr) 2007 Ånge kommun 7,3 7,3 7,3 ÅFA 14,0 15,7 8,8 Ånge Energi 1,6 22,4 0,6 Summa 22,9 45,4 16, Ånge kommun ÅFA Ånge Energi Merparten av de kommunala investeringarna 2008 på totalt 13 mkr sker inom tekniska och humanistiska nämnden, 8 mkr. De största enskilda investeringsprojekten är byggandet av vattenoch avlopp, bredband och vägar. Under första halvåret har 4 av 13 mkr verkställts. Av bolagens investeringar 2008 avsåg en stor del investeringar i kommunala verksamhetsfastigheter, t.ex. ombyggnad av Minervahallen, Gilles samt investeringar och underhåll i Mittlandia. Tillgångar Med det övergripande finansiella målet att investeringarna under planeringsperioden ska understiga avskrivningarna uppnår man ett långsiktigt närmande mellan tillgångarnas bokförda värde och marknadens värde. Det är ett värdefullt inriktningsmål i tider med anpassning efter befolkningsminskningen, som måste leda till avveckling av fastigheter. Eftersom kommunens verksamhetsfastigheter ägs och förvaltas av ÅFA, består kommunens materiella tillgångar av mark, parker och vägar, tekniska verk samt verksamhetsinventarier. Värdet minskade under 2007 med 9 mkr till 120 mkr, tack vare lägre investeringsnivå än avskrivningarna. Under samma period ökade de finansiella tillgångarna lika mycket beroende på utlåning till Vägverket och inköp av nya värdepapper för att värdesäkra el-aktierna. Om de materiella tillgångarna kan sägas vara övervärderade, gäller motsatsen de finansiella tillgångarna. Dels sker en planmässig värdesäkring av el-aktierna och dels ingår aktier för Ångefallen Kraft bokförda till 9 mkr, som idag bedöms ha ett marknadsvärde på mkr. 5

7 Soliditet Ett mått på den finansiella styrkan, betalningsberedskap på lång sikt, är soliditeten. Enkelt uttryckt speglar det hur mycket man äger av sina tillgångar. En hög soliditet är tecken på att en större del av investeringarna har finansierats med skattemedel. Vänder man på resonemanget visar en hög soliditet på låga skulder. Ånge kommun med sin soliditet på 56 % ligger strax ovan mitten av Sveriges kommuner, där det högsta värdet under 2007 var 75 % och lägsta -1 %. Inom kommuner och landsting ska enligt lag inte framtida pensionsåtaganden intjänade före 1998 betraktas som en skuld. Men om alla pensionsåtaganden räknas in som skuld har kommunen negativ soliditet. Soliditet, % ÅK exkl pens.åtag ÅK inkl pens.åtag Jmfbara exkl pens 46,5 48,8 Jmfbara 0 inkl pens 0,9 0, ÅK exkl pens.åtag ÅK inkl pens.åtag Jmfbara exkl pens Jmfbara inkl pens Likviditet Ett mått på den finansiella styrkan, betalningsberedskap på kort sikt, är likviditeten. Likvida medel är behållningen i kassa och bank. Ett annat mått är kassalikviditet, där omsättningstillgångarna sätts i förhållande till kortfristiga skulder. En tumregel där är att kvoten ska överstiga 100 %, vilket innebär att kortfristiga skulder kan betalas när de förfaller. Vid halvårsskiftet 2008 hade Ånge kommun nästan 47 mkr i likvida medel och kassalikviditeten låg då på 76 %. Det blev en förbättring mot föregående år med 8 % - enheter. Den höga likviditeten beror på att de äldsta placeringarna i nollkuponger gav ett likvid tillskott under maj månad på 15 mkr. Några risker på kort sikt finns inte trots att nyckeltalet understiger 100 %. Det beror bl.a. på att 26 % av kortfristiga skulder består av uppbokade semester-, ferie- och uppehållslöneskulder, som inte kommer att utbetalas mer än marginellt under året. Långfristiga skulder Med långfristiga skulder avses skulder med löptid över ett år. Vid halvårets slut uppgick låneskulden exklusive nästa års amorteringar till 22 mkr eller kr per invånare. Det betyder att endast 17 % av kommunens anläggningar och inventarier är finansierade med externt lånade medel. Under halvåret har 1,6 mkr amorterats på kommunens långfristiga skulder. Finanspolicy Kommunen har en detaljerad finanspolicy som även omfattar pensionsmedelshantering. Den har senast under 2006 uppdaterats för att möjliggöra en breddad placering med fortsatt högt säkerhetstänkande. Placeringarna av el-aktierna ska hela tiden vara säkrade av svenska staten eller Kommuninvest, som har samma rating som staten. Placering får ske i aktier om avkastningen garanteras vara minst lika med inflationsutvecklingen. Under 2007 har nya e-fakturarutiner och önskemål från ÅFA aktualiserat att finanspolicyn ska omarbetas och om möjligt göras koncernövergripande och mer lätthantering. 6

8 I praktiken fungerar det mesta av det finansiella arbetet på koncernövergripande sätt, där Ånge kommun fungerar som koncernbank för kortare placeringar och krediter. Pensionshantering Massmedialt framstår pensionsåtagandet som ett stort framtida problem med tanke på fyrtiotalisternas intåg i pensionsåldern. Men problemet är olika i Sverige och mindre i Ånge eftersom den stora utflyttningen på 60- talet gjorde att kvarvarande 40-talister generellt är färre i glesbygden. Kommunens totala pensionsåtagande består av tre delar: årlig pensionsutbetalning 10 mkr, pensionsavsättning 44 mkr och pensionsförbindelse 275 mkr. Pensionsförbindelsen som är den avgjort största delen ligger enligt lag helt utanför balansräkningen. Uträkningen av kommunernas pensionsåtaganden har varit konstant ökande. Nya omräkningar 2007 och 2008 på riksnivå har lett till kraftiga nivåökningar. För att säkerställa effekterna för Ånge kommun har en 25 årig analys av framtida effekter på pensionsåtagandena gjorts. Analysen säger att kommunen på lång sikt har kontroll över läget. Borgensåtaganden Kommunens samlade borgensåtaganden var vid utgången av 2007 ca 548 mkr, en minskning med 6 mkr mot föregående år. Borgensåtagandet var 52 tkr per invånare, vilket lade oss på 6: e högsta värde bland Sveriges kommuner år Det höga värdet återspeglar en tid då kommunens bolag hade kreditsvårigheter med bankerna. För att hålla nere lånekostnaderna för ÅFA gick därför fullmäktige in och beviljade en generell borgen 1997/98 för ÅFA: s lån. Det förbättrade ränteläget med i snitt 0,5 %, vilket motsvarade 3 mkr. i minskade kostnader. Känslighetsanalys Vissa händelser kan kommunen själv påverka, t.ex. skattesats eller avgifter. Andra för kommunen viktiga händelser kan inte kommunen påverka alls, t.ex. rikets skattekraft. Med en känslighetsanalys kan man redovisa hur stora effekter olika händelser har på kommunens ekonomi. En lönehöjning med 1 % kostar 3 mkr, vilket motsvarar 9 årsarbetare eller en skattehöjning med 18 öre. För att väga upp en befolkningsminskning med 1 % behövs kostnadsminskningar på 4 mkr, vilket motsvarar 11 årsarbetare eller skattehöjning på 24 öre. Ett resultat på 1 % av skatter och bidrag motsvarar en skatteändring på 30 öre. God ekonomisk hushållning Enligt kommunallagen ska budgeten upprättas så att intäkterna överstiger kostnaderna. Uppföljningen sker i en avstämning mot balanskravet, som kan ha både ett historiskt och ett framtidsperspektiv. Vid avstämningen mot balanskravet exkluderas reavinster, men inte reaförluster. Dessutom kan kommunfullmäktige besluta att undanta vissa kostnader åberopande synnerliga skäl enligt KL 8 kap 5b. Kommunfullmäktige kan också besluta om att reservera medel för befarade framtida kostnader. Kommunen klarade inte balanskravet vare sig 2003 eller Det befarades att kommunen inte skulle klara att enligt lagen återställa underskotten inom föreskrivna två år. Resultatet 2006 på nästan 21 mkr har emellertid återställt underskotten och kommunen kan nu lyfta blicken och planera för framtiden. Ur överskotten har fullmäktige beslutat att reservera medel för framtida befarade problem, avseende anpassning till den minskande befolkningen, som innebär ändrat nyttjande av verksamhetsfastigheter, nedskrivning av bokfört värde, reaförluster vid försäljning, rivning etc. före 2006 har ingen avsättning skett för framtida pensionskostnader. Beslut har nu fattats om att medel reserveras varje år ur det planerade överskottet enligt en fastställd plan, så att inte pensionsutbetalningarna drabbar kommande generationer. 7

9 Balanskravsavstämning Belopp i mnkr Resultat enligt resultaträkningen: -2,9 20,9 7,0 5,8 Budget ,1 Synnerliga skäl enligt KL 8 kap 5b : Omstruktureringsåtgärder: - Nedskrivning aktier i Ånge Energi AB - Försäljning av golfbana, reaförlust 4,4 Reservationer enl förvaltningsberättelsen: - Anpassning till befolkningsutveckling -3,8-2,0 - Anpassning till framtida pensionskostnader -3,0-5,0-4,9 Justerat resultat, avstämt mot balanskrav: 1,5 14,1 0,0 5,8 0,2 Återställningspliktigt resultat -14,1 0,0 0,0 0,0 0,0 Enligt SKL: s analys bör en kommuns resultat motsvara 2 % av skatter och utjämningsbidrag för att uppfylla god ekonomisk hushållning på sikt. Ånge kommun menar för närvarande att 1 procent är en acceptabel nivå. Ett intensivt beslutsarbete med strukturella anpassningar till befolkningsminskningen och anpassningar till nödvändig kvalité pågår. Detta tillsammans med fattade beslut avseende framtida pensionskostnader, en fungerande kostnadsuppföljning och bra forum för analyser i struktur- och presidiegrupper gör att kommunen har en god ekonomisk hushållning på sikt. Dessutom finns realiserbara tillgångar, exempelvis aktier bokförda till 9 mkr som bedöms vara värda 10 till 15 ggr mer. Personalanalys Antalet tillsvidareanställda inom Ånge kommun ökade totalt med 1 person. Men under första halvåret konverterades 15 personer, d.v.s. flyttades från vikarie till fast anställning. Det innebär att 14 tillsvidareanställda har minskats under anpassningsarbetet i verksamheterna. Anställningsformer % 2005 % Tillsvidareanställda , ,0 Visstidsanställda 120 (246) (275) (307) Timanställda , ,8 Antal anställda 1377 Framförallt är det bland visstidsanställda som verksamhetsanpassningen syns mest. Parallellt med anpassningsarbetet sker en medveten styrning till att allt fler får fast anställning och ökad sysselsättningsgrad. Visstids- och timanställda har tidigare kunnat bli dubbelräknade, varför statistiken blir jämförbar först efter Av kommunens anställda har 65 % en tillsvidareanställning, vilket var en ökning på 2 % - enheter. Även sysselsättningsgraden ökar, mest bland kvinnliga tillsvidareanställda, och ligger nu på drygt 93 %. Den största delen av personalen arbetar inom humanistiska och socialnämnden, vilket utgör 85 % av alla anställda och utför arbete inom bland annat utbildning, vård och omsorg. Tillsvidareanställdas medelålder ökar stadigt och låg 2007 på 47,5 år. Medelåldern torde fortsätta öka eftersom antalet personer som går i pension under planeringsperioden är lägre än 30 personer per år. Den externa personalomsättningen har minskat under senare år och var 2007 drygt 3 %. Sjukfrånvaro En effekt av friskvårdsarbetet är att sjukfrånvaron har minskat. Under året har sjukfrånvaron minskat med 2 % -enheter. Om man bortser från personal, som beviljats sjukersättning (förr sjukpension), ligger sjukfrånvaron vid halvårsskiftet på 6 %. Fortfarande är sjukfrånvaron högre för kvinnor än för män, men minskningen var ändå större bland kvinnorna. Sett över några år har sjukfrånvaro i alla åldersgruppers minskat, men hittills i år har största minskningen varit i åldern över 50 år. Största delen av sjukfrånvaron avser 60 sjukdagar eller mer, men även här har minskning skett. 8

10 Rehabilitering Den rehabiliteringsmetod som kommit att kallas för Ångemodellen har rönt stort intresse i regionen. Ånge kommun har med riktade insatser, information och stöttning, men också tydligare uppstyrning, försökt återföra fler från sjukskrivning till arbete. Detta har inneburit ökade krav på verksamheterna att arbeta med omplacering samt central omprövning vid återbesättning av vakanta tjänster. Under 2007 och 2008 har resultat börjat visa sig i lägre sjukfrånvaro och minskad personalomsättning. Dessutom kan noteras att antalet rehabiliteringsärenden har minskat från 140 till 40 ärenden. Ånge kommun konstaterar att trots engagerat eget arbete är resultatet beroende av andra myndigheter, som nu har börjat fungera bra under Jämställdhet Årligen görs en kartläggning av löneskillnader mellan kön och olika befattningar. Syftet är att upptäcka och förhindra oskäliga löneskillnader mellan kvinnor och män som utför lika eller likvärdigt arbete. Justering av eventuella osakliga löneskillnader görs varje år. Under senare år har skillnaderna mellan kön i lönehänseende minskat med 3 procentenheter. En del av löneskillnaderna beror på att procentuellt fler män har ledande befattningar. Framtiden Hot och möjligheter En utmaning för kommunen är befolkningsutvecklingen. En minskande befolkning innebär att kommunen får mindre intäkter och att underlaget för service av olika slag minskar. För kommunens del är det svårt att minska verksamheterna i samma takt. Resultatet för Ånge kommun de senaste åren bakåt och enligt fastlagd treårsplan talar dock ett positivt språk. Kommunen har också vidtagit en rad åtgärder som minskar risken för ekonomiska bakslag. Finansiella nyckeltal har höjts från 0,5 till 1 % av skatt, utjämningsbidrag och finansnetto. Skatteprognoser görs på en befolkningsprognos på minus 100 invånare/år. Förvaltningarna upprättar månatligen ekonomiska avvikelserapporter. Nya pensionsberäkningar har analyserats i ett 25-års perspektiv och plan för pensionsutbetalningar har upprättats, som motverkar framtida skattehöjningar. Under har förvaltningarna lämnat förslag till anpassningar av verksamheten till den minskade befolkningen. Remissvar och pågående politiska arbete tyder på att kommunfullmäktige kan ta ställning till en budget med god ekonomisk hushållning. Migrationsverket har informerat om förändringar med anledning av en minskande flyktingström till Sverige. Effekten av detta kan bli neddragning av antalet platser i Ånge. Ny information kommer att lämnas till hösten. På koncernnivå kan de helägda bolagen och kommunen drabbas av minskade intäkter och vid nedläggning av verksamheten både rivnings- och nedskrivningskostnader. En stor del av flyttningsnettot kommer från invandringen, vilket i sin tur påverkar skatter och utjämningsbidrag. 9

11 Resultaträkning Resultat per , mkr Kommunen Koncernen Red Budg Prog Red Red Budg Prog Red Not Verksamhetens intäkter 1 63,9 125,0 130,4 135,3 96,2 264,3 269,3 200,8 Verksamhetens kostnader 2-326,4-652,5-659,8-637,5-340,8-750,2-761,2-670,3 Avskrivningar 2-6,7-13,9-13,3-14,4-15,1-30,2-30,2-29,8 Jämförelsestörande poster 0,0-0,6-0,1-0,1-0,6 Verksamhetens nettokostn -269,2-541,4-542,7-517,2-259,7-516,2-522,3-499,9 Skatteintäkter 3 186,5 374,3 371,5 372,9 186,5 374,3 371,5 372,9 Generella statsbdr o utjämn.bdr 3 81,5 164,1 163,0 141,9 81,5 164,1 163,0 141,9 Finansiella intäkter 4 7,4 9,4 14,7 11,1 7,5 9,4 14,7 11,8 Finansiella kostnader -0,4-1,2-1,1-1,7-10,6-21,0-21,4-21,6 Resultat före extraord. poster 5,8 5,1 5,4 7,0 5,2 10,6 5,5 5,1 Extraordinära poster Aktuell skatt 0,0 Uppskjuten skatt Årets resultat 5,8 5,1 5,4 7,0 5,1 10,6 5,5 5,1 Anm: I prognosen för 2008 ingår 1,3 mkr i verksamhetens kostnad från oförutsedda behov Nyckeltal till fullmäktiges finansiella styrning av kommunen för 2008: %-ell andel av skatteintäkter, bidrag och finansnetto: Kommunen Koncernen Verksamhetsnetto, mål: 99 % Resultat, mål: 1 %

12 Kassaflödesanalys Analys per , mkr Kommunen Koncern Redov Redov Redov Redov Löpande verks. (exkl avskrivn.) Verksamhetens intäkter 63,7 64,9 135,3 200,8 Verksamhetens kostn -326,4-312,5-633,0-665,7 Verksamhetens nettokostn -262,6-247,6-497,7-464,9 Skatt, generella bdr o utjämn.bdr 268,0 254,8 514,7 514,7 Finansiella intäkter 7,4 7,2 11,1 11,8 Finansiella kostn -0,4-0,5-1,7-20,8 Extraord.poster Skattekostn/aktieutdeln Verksamhetsnetto 12,4 13,9 26,5 40,8 Investeringar Inköp av materiella tillg -4,3-1,2-5,3-15,4 Avyttring av materialla tillg 0,4 0,0 0,1 Justering för nedskrivning Inköp av finans tillgångar 0,0-3,0-3,1 Avyttring av finans tillg Investeringsnetto -4,0-1,2-8,3-18,4 Finansiering Utlåning/ökn av långfr fordr -5,7-5,7-5,8 Återbet/minskn av långfr fordr Långfristig upplåning Amortering -1,6-1,6-3,1-9,6 Kortfristig upplåning Amortering Finansieringsnetto -1,6-7,3-8,8-15,4 Rörelsekapitalets förändr Ökn(-)/minskn(+) förråd -0,7 Ökn(-)/minskn(+) kortfr fordr. 15,7-10,8-6,7-7,1 Ökn(+)/minskn(-) kortfr skuld 8,3-10,7-21,3-20,5 Just kortfr.skuld för kortfrist.upplån Förändr av likvida medel 30,7-16,0-18,6-21,3 Nyckeltal (%) Verks.nettots finansiering av investeringar

13 Balansräkning Balans per , mkr Kommunen Koncernen Red Red Red Red Red Red Not Materiella anläggningstillgångar Fastigheter o inventarier 117,2 123,0 119,8 713,8 725,7 722,8 Finansiella tillgångar 5 168,7 165,6 168,6 146,2 142,9 146,1 S:a anläggningstillgångar 285,9 288,7 288,4 860,0 868,5 868,9 Omsättningstillgångar Förråd 1,5 1,5 3,0 Fordringar 46,9 66,7 62,6 55,6 63,3 68,6 Kassa & bank 47,2 19,1 16,5 53,4 34,4 23,2 S:a omsättningstillgångar 94,2 85,8 79,1 110,5 99,2 94,9 S:a tillgångar 380,0 374,5 367,5 970,5 967,7 963,8 Eget kapital, avsättningar och skulder Eget kapital Ingående eget kapital 205,9 198,9 198,9 228,3 223,8 223,3 Årets resultat 5,8 6,9 7,0 5,1 5,6 5,0 Direktbokn mot eget kapital -1,0 S:a eget kapital 211,7 205,8 205,9 232,4 229,4 228,3 S:a avsättningar 43,7 38,7 43,7 44,2 38,9 44,2 Skulder Långfristiga skulder 22,3 25,5 23,9 551,0 559,7 550,7 Kortfristiga skulder 102,3 104,6 94,0 142,9 139,8 140,5 S:a skulder 124,6 130,0 117,9 693,9 699,4 691,2 S:a skulder, avsättningar och eget kap. 380,0 374,5 367,5 970,5 967,7 963,8 Panter och ansvarsförbindelser: Borgensförbindelser 547,8 547,9 Övriga förbindelser 35,0 Pensionsförbindelse inkl löneskatt 274,7 274,9 Nyckeltal (%) Soliditet enl balansräkning 1) Soliditet inkl pensionsåtaganden Förklaringar: 1) Eget kapital / S:a tillgångar. 12

14 Driftredovisning på nämndsnivå Driftredovisning per , tkr Avvikelse mot Nettobudg Red Redovisning ö-skott + ökad n-kostn Nämnd/styrelse Kostnad Intäkt Netto - u-skott - minsk n-kostn Revision Kommunstyrelse Teknisk nämnd Humanistisk nämnd Socialnämnd Bygg- och miljönämnd Överförmyndarnämnd Summa nämnder Finansiering inkl oförutsedda behov Summa drift

15 Resultat och prognos per nämnd I denna del av rapporten ges en sammanställning över respektive nämnds resultat och nettokostnad med korta kommentarer. Revisionen (tkr) Redov. Budget Prognos 2008 Avvik. m årsbudg Intäkt Kostnad Verksamhetsnetto Delårsresultatet uppgår till +13 tkr, men prognosen för 2008 pekar på ett nollresultat. Kommunstyrelsen (tkr) Redov. Budget Prognos 2008 Avvik. m årsbudg Intäkt Kostnad Verksamhetsnetto Uppföljning av prioriteringar och indikatorer enligt nya styrmodellen I det pågående arbetet med ny handlingsplan för kommunen används resultatet från fjolårets medborgarundersökning. Enkätundersökning till in- och utflyttade genomfördes under första halvåret. Resultatet analyseras och används även det i arbetet med ny handlingsplan. Arbete med kravspecifikation till upphandling av affärs- och PA-system har påbörjats. Tanken är att ersätta befintliga ekonomi- och lönesystem samt att ge bredare information som beslutsstöd. Underlagsmaterial till grund för klimatstrategi tas fram. Informationsinsatser har påbörjats (ex genomförd föreläsning med meteorolog Pär Holmberg). Under första halvåret ser utvecklingen positiv ut inom kommunstyrelsens verksamhet enligt redovisningen, + 2,3 mkr i jämförelse mot budget. Det största överskottet är inom utvecklingsenheten med 1,2 mkr. Men vid budgettillfället rådde stor osäkerhet om nya regler för arbetsbefrämjande åtgärder och utveckling av EU-projekt. Utvecklingsenheten har därför varit försiktig i sin prognos tills klarhet uppstår till hösten. För året som helhet är prognosen ett överskott mot budgeten med 53 tkr. Tekniska nämnden (tkr) Redov. Budget Prognos 2008 Avvik. m årsbudg Intäkt Kostnad Verksamhetsnetto Halvårsanalys Utfallet första halvåret visar på ett mindre överskott ca 80 tkr. Andra halvåret kommer däremot att bli dyrare. Redan nu är budgeten slut för snöröjningen vilket innebär att sommarunderhållet av gatorna måst minskas för att klara budgeten totalt. Prognos När det gäller kosthanteringen är kostnaderna för höga i förhållande till intäkterna, dels beroende på att livsmedelspriserna ökat i högre grad än beräknat, dels att vi har ett besparingskrav på 400 tkr från årets 14

16 början efter uppgörelse med humanistiska nämnden. I dagsläget är det underskottet inom kosten som oroar mest. För att klara rambudgeten i sin helhet får inte överskridandet fortsätta att växa. Prognosen är att genom omprioriteringar och besparingar klara rambudgeten. Uppföljning av prioriteringar och indikatorer enligt nya styrmodellen Byte av galvledningar i Munkbysjön, Ljungaverk och Ånge Dagsläge halvår: Arbete pågår med att byta ledningar i Ljungaverk och Ånge. I Munkbysjön kommer utbyten att påbörjas under hösten. Ta fram förslag på alternativa lösningar inom vatten- och avlopp på sträckan Ånge Torpshammar Dagsläge halvår: Översiktliga förslag finns framtagna, återstår att ta fram detaljförslag. Ta fram sparförslag för vägbelysning Dagsläge halvår: Klart. Förbättra skötseln av kommunens gräsytor Dagsläge halvår: Arbete pågår i dialog med fritidsförvaltningen. Sätta upp väderskydd vid skolor Dagsläge halvår: Skall ske under hösten. Teckna avtal med närliggande kommuner om ett samarbete gällande sophämtning Dagsläge halvår: Klart, samarbete sker med Bräcke och Sundsvalls kommun. Ändra matsedel på äldreboende och skolor Dagsläge halvår: Viss anpassning av menyerna är gjort. Göra en ny enkätundersökning i enklare utformning Dagsläge halvår: Kommer att göras under andra halvåret. Humanistiska nämnden (tkr) Redov. Budget Prognos 2008 Avvik. m årsbudg Intäkt Kostnad Verksamhetsnetto Halvårsanalys Årets halvårsresultat visar ett överskott på 3,6 mkr. Efter korrigering av avvikelser mellan periodiserad budget och utfall bedöms överskottet minskas. I halvårsresultatet ingår kostnaden för fattat beslut om avvecklingen av samarbetet med landstingets naturbruksskola. Avvikelserna från grundbudgeten fördelar sig med +413 tkr på Fritid, +463 tkr på Kultur, +217 tkr på Humanistiska nämnden + Humanistiska kontoret och tkr på Skola och Barnomsorg. En stor del av överskottet inom skolan avser fel periodiserad budget för ny särskoleavdelning på Minervaskolan och anslag på 500 tkr avsedd för måluppfyllelsearbete, som startar först till hösten. Överskottet avseende Fritid och Kultur torde helt kunna hänföras till periodiseringsavvikelser. Helårsprognos Volymökningen i helårsprognosen beror på ökat intag på AWARE -programmet. Under hösten får Minervaskolan ökade kostnader för en särskoleavdelning. Behov av fler förskoleplatser i Ånge tätort kommer att kräva förstärkning på personalsidan. Insatser för klara smittorisker kommer att kräva resurser under hösten. Beslut om nattöppen förskola till hösten i Fränsta innebär en kostnadsökning på tkr. 15

17 Största osäkerhetsfaktorn i prognosen är effekten av gymnasieintagningen, som blir klar först till hösten. En stor ökning av sökande till AWARE programmet noteras. En stor del av måluppfyllelsearbetet kommer att genomföras under hösten. Sammantaget innebär dettas att juliprognosen för 2008 förutsäger att Humanistiska nämnden lämnar 1 mkr i överskott. Då många osäkerhetsfaktorer finns, framförallt de interkommunala ersättningarna, är det dock svårt att i dagsläget ytterligare precisera prognosen. Barn- och utbildning Uppföljning av prioriteringar och indikatorer enligt nya styrmodellen Följande prioriteringar finns för Barn och utbildning för 2008 Höja måluppfyllelsen i matematik Öka arbetsron i våra klassrum och lärmiljöer Ökat elevinflytande Under första halvåret är ett antal saker gjorda för att nå årets prioriteringar. När det gäller matematik har en studiedag genomförts under våren för alla mattelärare, med fokus på hur matematikämnet kan läras in på nya sätt. Mattelabb har upprättats på flera skolor för att eleverna ska få arbeta praktiskt med matteämnet. På förskolorna har arbetet med Tidig registrering av språkutveckling (TRAS) gjort förskollärarna mer medvetna om sitt pedagogiska uppdrag. Man arbetar därför mycket med olika matematiska begrepp med de allra minsta barnen. Ett antal elektroniska öron har köpts in och placerats ut på skolor och förskolor för att öka arbetsron. Det har varit positiva reaktioner från några av skolorna som har haft dem hos sig. Eleverna blir medvetna om ljudproblematiken på ett helt annat sätt än tidigare. Möjligheter till en föreläsning som heter ordning och reda i skolan undersöks och eventuellt kommer den att anordnas under hösten eller möjligtvis på vårens studiedagar. Elevinflytande har varit tema vid en studiedag i februari då bland annat en ung kille från SVEA Sveriges elevrådsorganisation berättade om inflytande utifrån elevperspektivet. Det väckte en hel del tankar hos personalen. Därefter arbetade respektive skola fram egna handlingsplaner för sitt arbete med elevinflytande och satte mål för årets arbete. En skola skulle t ex öka sina kontakter mellan elever och vuxna med 50 % med t ex gemensamma rastaktiviteter och gemensamma aktiviteter. Det kommer även till nytta med skolans mobbningsarbete då det blir fler vuxna i omlopp ute bland eleverna. Övriga prioriteringar som görs/har gjorts under året Satsat : - på våra 7-9 skolor för att öka måluppfyllelsen i skolår 9. Satsningen görs nu under hösten Satt till en extra tjänst för att hjälpa årskurs 7 elever på Fränsta och Minervaskolan. Satsningen görs nu under hösten Öppnar en ny särskoleavdelning i Ånge hösten Tar in fler elever på AWARE. Detta finansierar sig själv med ökade intäkter från andra kommuner. Startat ett samarbete med Karlstads universitet och ca 40 andra kommuner runt om i landet som kallas PBS problembaserad skolutveckling. I korthet går det ut på att skolorna ska bli bättre att identifiera sina egna brister och komma med förslag till åtgärder själva. På så vis blir skolledare och personal mer medvetna om sitt eget ansvar i utvecklingen av sin egen skola. Arbetet har påbörjats med att personalen har lärt sig föreställningskartor och lärande samtal. I samband med dessa utbildningar så har ett antal pedagoger utbildats till lärledare och dessa ska leda utvecklingsarbetet på respektive skola. Utvärdering av prioriteringarna När det gäller resultat av våra åtgärder så har ännu inte gjorts några djupgående utvärderingar. Man kan se att betygsresultaten i 9: an har vänt upp lite redan innan satsningen i höst. När det gäller inflytande kommer en utvärdering att göras under hösten. En uppsats som två lärare skrev under våren visar att det 16

18 fortfarande finns mycket att arbeta med i första hand på våra 7-9 skolor och framförallt när det gäller det informella elevinflytandet d.v.s. inflytandet över det vardagliga arbetet i klassrummet. Det kan handla om arbetssätt, redovisningsformer, vilket material man vill arbeta med osv. Arbetet med PBS har mötts med många positiva ord från de utvärderingar som gjordes av lärledarutbildningen. Man uttryckte att man fått nya redskap både för sitt pedagogyrke och för sitt samarbete med sina kollegor. Detta arbete kommer att stöttas av utvecklingsledaren under året. Övriga prioriteringar utvärderas efter höstterminens slut. Fritid Uppföljning av prioriteringar och indikatorer enligt nya styrmodellen Föreningspoolen har varit igång perioden april juli dagsverken är redovisade, verksamheten fortsätter året ut. För närvarande har 17 föreningar inom kommunen haft praktisk hjälp av verksamheten. Den nya organisationen för ungdomsgårdarna i kommunen är klar. Verksamhetssamordnarna började arbetet den 4 augusti övrig personal den 11 augusti. Översynen av driftbidrag till anläggningar är påbörjad redovisas för nämnden under hösten. Kultur Uppföljning av prioriteringar och indikatorer enligt nya styrmodellen Händelser och aktiviteter som rör indikatorerna Under sommaren har man följt upp sommarens utlåningsstatistik samt vilka böcker som lånats mest. Händelser och aktiviteter som rör årets prioriteringar Kulturnatten har genomförts till mångas belåtenhet. Verksamhet har under Åsa Larssons ledning bedrivits vid Haverö Strömmar. Socialnämnden (tkr) Redov. Budget Prognos 2008 Avvik. m årsbudg Intäkt Kostnad Verksamhetsnetto Mål för verksamheten. När socialnämnden beslutade om budgeten för 2008, enligt fullmäktiges ram, var medvetenheten hög om att det krävdes kraftfulla inskränkningar i verksamheten. Individ- och familjeomsorgen (IFO) saknar resurser för att arbeta förebyggande, vilket visas av det högra antalet placeringar under senare år. Det är viktigt att ha en strategi för att möta det högre behovet, men det innebär också ett högre behov av medel. I budgeten förutsattes därför neddragningar av vårdplatser motsvarande 5 mkr. Beslutet att avveckla Haffragården försenades, men tack vare en lägre utveckling inom LSS än budgeterat, klaras ändå budgetmålet. LSS: s kostnader blir lägre än budgeterat, men står inför förändring i och med yngre grupper kommer in i verksamheten. Det leder till att både boende- och sysselsättningsformerna behöver utvecklas. IFO har med ny organisation och inriktning börjat arbeta mer förebyggande och mot nya mål. Äldreomsorgen har minskat och fortsätter att minska antalet platser med en tredjedel på bara tre fyra år. Verksamhetschefen har ett tydligt uppdrag att verkställa avvecklingen av Haffragården. Erbjudande till de 17

19 boende om andra platser går ut under juli. Förvaltningens uppfattning är att avvecklingen är genomförd senast under första kvartalet Halvårsanalys IFO har underskott på 2,3 mkr p.g.a. höga kostnader för placeringar. LSS redovisar överskott på 1,1 mkr p.g.a. avslutade assistansärenden. Äldreomsorgen visar överskott på 0,3 mkr p.g.a. minskat antal vårdplatser i höghuset och sänkt sjukfrånvaro. Tack vare en allmän återhållsamhet har verksamheten trots höga lönehöjningar under året klarat sig med bara 0,5 mkr i underskott. Framtiden Avvecklingen av Haffragården förväntas ge effekter redan under året och prognosen är att budgeten för 2008 skall klaras. Avvecklingen är desto viktigare under 2009 eftersom ramutrymmet inte är tillräckligt för att möta ökade löne- och driftkostnader. Bedömningen efter halvårsresultatet är att de ekonomiska målen för 2009 skall klaras. Den efterföljande julirapporten inger tvivel. En utveckling pågår för att även nå de verksamhetsmässiga målen. Dessa skall processas ytterligare under nämndens budgetarbete i september för eventuell revidering. Uppföljning av prioriteringar och indikatorer enligt nya styrmodellen Händelser, aktiviteter som rör indikatorerna: 1.1 Väntetid för erbjudande om plats i särskilt boende: 32 personer har under första halvåret beviljats boende. Genomsnittliga väntetiden för verkställande är 27 dagar, minsta tid är 0 dagar, längsta väntetiden 156 dagar. Till korttidsboende rör det sig oftast om ett fåtal dagars väntetid. 1.4 Av personalen inom äldreomsorgen är 69 % utbildade undersköterskor eller sjuksköterskor. 1.5 Brukarundersökning har genomförts inom IFO: s verksamhetsområden. 1.6 Omfattning och orsak till korttidsboende. Första halvåret 2008, har 141 beslut om korttidsboende fattats. Orsakerna till korttidsboende är avlösning samt återhämtning efter sjukhusvistelse och under utredningstid för beslut om permanent särskilt boende. 2.1 Totalt har 187 hushåll uppburit ekonomiskt bistånd varav 63 i åldern år, 34 % hushåll, unga vuxna år, har erhållit försörjningsstöd 5-6 mån under första halvåret Av totalt 95 insatser har 27 barn och unga (0-20 år) varit föremål för behovsprövade öppenvårdsinsatser, 28 % personer (16 män och 12 kvinnor) med psykiskt funktionshinder finns i sysselsättning personer (15 män och 14 kvinnor) har kontaktperson med stöd av LSS, med minst 2 besök i månaden. Händelser, aktiviteter som rör årets prioriteringar. 1. Förebyggande och tidiga insatser till barn och unga. Förberedelser har skett för att hos länsstyrelsen ansöka om utvecklingsmedel till utbildning av gruppledare i Active Parenting, föräldrautbildning, för att tillsammans med humanistiska nämnden genomföra föräldrautbildning till föräldrar till barn i åldern 0 12 år. Genom familjestödjare har 15 barn/unga fått insatser under 1: a halvåret. Under 1: a halvåret har 6 ungdomar beviljats insatsen ungdomsstödjare. 18

20 Förebyggande fältverksamhet sker kontinuerligt med två fältassistenter genom uppsökande arbete i ungdomsmiljöer, skola, fritidsgårdar, ungdomsarrangemang m m. 2. Prioritera personer med demenssjukdomar. Bygg- och Miljönämnden (tkr) Redov. Budget Prognos 2008 Avvik. m årsbudg Intäkt Kostnad Verksamhetsnetto Verksamhet går planenligt och redovisar mer intäkter än budgeterat. Halvårsutfallet innebär överskott med 100 tkr. Prognosen för helåret är att budgeten skall klaras. I prognosen ingår en försiktigare värdering på energibidraget. Om energibidraget blir som förra året kan ett mindre överskott förväntas. Uppföljning av prioriteringar och indikatorer enligt nya styrmodellen Händelser, aktiviteter som rör indikatorerna: Verksamhetsplanen följs upp av bygg- och miljökontoret minst två gånger per år. Efter första halvåret är vi i huvudsak i fas. Händelser, aktiviteter som rör årets prioriteringar: Ombyggnads-/nygodkännande av livsmedelsföretag pågår. Förseningar beror på att nytillkomna (gamla) företag behöver ex. byggas om och komplettera sina ansökningar om godkännande Enkätundersökning kommer att genomföras under hösten troligen i samarbete med utvecklingsenheten. Förslag till tjänsteerbjudande är klart för att tas i bygg- och miljönämnden. Överförmyndarnämnden (tkr) Redov. Budget Prognos 2008 Avvik. m årsbudg Intäkt Kostnad Verksamhetsnetto Verksamheten löper planenligt och prognosen för 2008 förväntas bli lika med budgeten. Finansiering (tkr) Redov. Budget Prognos 2008 Avvik. m årsbudg Intäkt Kostnad Verksamhetsnetto Utfallet vid halvårsskiftet visar ett underskott mot halvårsbudgeten med 1,1 mkr, vilket är en avvikelse mot budgeten på 0,4 %, vilket är bättre än det interna målet på avvikelser < 1 %. Det prognostiserade underskottet för helåret om 1,3 mkr beror i första hand på retroaktiva pensionskostnader på -2 mkr, central felprognos på skatten, - 3 mkr och lägre utjämningsbidrag på -1 mkr, som nästan utjämnas tack vare bättre prognos på utdelning från Ångefallen, + 3 mkr och el-aktierna på + 2 mkr. Därtill har kommunstyrelsen beslutat avstå 1 mkr ur oförutsedda behov. 19

Granskning av delårsrapport

Granskning av delårsrapport Revisionsrapport* Granskning av delårsrapport Tyresö kommun September 2007 Anders Hägg Frida Enocksson Jonas Eriksson *connectedthinking Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning...3 2 Inledning...5

Läs mer

Delårsredovisning 2010-06-30

Delårsredovisning 2010-06-30 Delårsredovisning 2010-06-30 Ånge kommun och Kommunens hel- och delägda bolag Fastställd i kommunfullmäktige 2010-09-27. Innehåll Förvaltningsberättelse 2010-06-30...3 Resultaträkning 2010-06-30, mkr...12

Läs mer

Delårsrapport April 2015. Kommunfullmäktige

Delårsrapport April 2015. Kommunfullmäktige Delårsrapport April Kommunfullmäktige Förvaltningsberättelse Delårsbokslut Resultatanalys Periodens resultat uppgår till 25,2 mkr, vilket även var resultatet motsvarande period föregående år. Verksamhetens

Läs mer

Delårsrapport 2 2014-08-31

Delårsrapport 2 2014-08-31 Delårsrapport 2 2014-08-31 Nu skriver Nu skriver Pajala morgondagens historia. I hjärtat av Tornedalen kombineras storslagen natur med unik drivkraft. Här finns ett positivt företagsklimat, en kraftigt

Läs mer

Delårsrapport Uppföljningsrapport SEPTEMBER

Delårsrapport Uppföljningsrapport SEPTEMBER Delårsrapport Uppföljningsrapport SEPTEMBER 2014 l Resultat januari september 281 mnkr (-72 mnkr) l Nettokostnadsökning 3,9 % (3,0 %) l Skatter och statsbidrag 6,0 % (2,2 %) l Helårsprognos 250 mnkr (-178

Läs mer

Resultaträkning/kommunen. Finansieringsanalys/kommunen. Belopp i tkr NOT 2003 2002 2001

Resultaträkning/kommunen. Finansieringsanalys/kommunen. Belopp i tkr NOT 2003 2002 2001 Resultaträkning/kommunen Belopp i tkr NOT Verksamhetens intäkter NOT 1 142 626 135.383 134.026 Verksamhetens kostnader NOT 1-635 228-619.231-570.550 Avskrivningar -26 518-25.691-24.651 VERKSAMHETENS NETTOKOSTNADER

Läs mer

Periodrapport Maj 2015

Periodrapport Maj 2015 Periodrapport Maj 2015 Ekonomi l Resultat januari maj -20 mnkr (26 mnkr) l Nettokostnadsökning 7,7 % (2,8 %) l Skatter och statsbidrag 4,5 % (5,3 %) l Helårsprognos 170 mnkr (246 mnkr) Omvärldsanalys I

Läs mer

Granskning av delårsrapport

Granskning av delårsrapport Revisionsrapport Granskning av delårsrapport 2013 Övertorneå kommun Anna Carlénius Revisionskonsult Per Ståhlberg Certifierad kommunal revisor Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2 Inledning

Läs mer

Revisionsrapport: Granskning av bokslut och årsredovisning

Revisionsrapport: Granskning av bokslut och årsredovisning Revisorerna 1 (1) Kommunstyrelsen För kännedom: Kommunfullmäktiges presidium Revisionsrapport: Revisorerna har uppdragit till KPMG att granska bokslut och årsredovisning per 2013-12-31, se bifogad rapport.

Läs mer

Redovisningsprinciper

Redovisningsprinciper 1 (5) Redovisningsprinciper Redovisningen i kommuner och landsting regleras av kommunallagen och lagen om kommunal redovisning (KRL). Därutöver lämnar Rådet för kommunal redovisning (RKR) anvisningar och

Läs mer

FOTO: PELLE NILSSON. Konstgräsplanen i Ånge

FOTO: PELLE NILSSON. Konstgräsplanen i Ånge FOTO: PELLE NILSSON Konstgräsplanen i Ånge Årsredovisning och koncernbokslut 2010 D n r : K S 1 1 / 5 5 Årsredovisning 2010 Dnr KS 11/55 Årsredovisning 2010 1 (87) Innehåll 1 Politisk betraktelse av 2010

Läs mer

Månadsuppföljning januari juli 2015

Månadsuppföljning januari juli 2015 Resultatet uppgår till 47 Mkr för juli månad. Nettokostnaderna har t.o.m. juli tagit i anspråk 57 % av årsbudgeten. Riktpunkten är 58 %. Hittills under året har kommunen investerat för 103 Mkr. Fyra av

Läs mer

Rapport. Bokslutsgranskning 2005 för Finspångs kommun 2006-04-10. Genomförd på uppdrag av de förtroendevalda revisorerna i Finspångs kommun

Rapport. Bokslutsgranskning 2005 för Finspångs kommun 2006-04-10. Genomförd på uppdrag av de förtroendevalda revisorerna i Finspångs kommun Rapport Bokslutsgranskning 2005 för Finspångs kommun 2006-04-10 Genomförd på uppdrag av de förtroendevalda revisorerna i Finspångs kommun Susanne Svensson Lars Rydvall Maria Andersson Innehåll 1 SAMMANFATTNING...1

Läs mer

Revisionsrapport. Götene kommun. Granskning av årsredovisning 2011. Hans Axelsson Anna Teodorsson

Revisionsrapport. Götene kommun. Granskning av årsredovisning 2011. Hans Axelsson Anna Teodorsson Revisionsrapport Granskning av årsredovisning 011 Götene kommun Hans Axelsson Anna Teodorsson mars 01 Innehållsförteckning 1 Sammanfattning Inledning.1 Bakgrund. Revisionsfråga och metod 3 Granskningsresultat

Läs mer

Revisionsrapport Granskning av bokslut och årsredovisning per 2014-12-31

Revisionsrapport Granskning av bokslut och årsredovisning per 2014-12-31 s revisorer Kommunstyrelsen För kännedom: Kommunfullmäktiges presidium Revisionsrapport Revisionen har via KPMG genomfört en granskning av bokslut och årsredovisning. Revisionen hemställer om att kommunstyrelsen

Läs mer

Revisionsrapport 3 / 2009 Genomförd på uppdrag av revisorerna oktober 2009. Lidingö Stad. Granskning av delårsrapport 2009

Revisionsrapport 3 / 2009 Genomförd på uppdrag av revisorerna oktober 2009. Lidingö Stad. Granskning av delårsrapport 2009 Revisionsrapport 3 / 2009 Genomförd på uppdrag av revisorerna oktober 2009 Lidingö Stad Granskning av delårsrapport 2009 1 INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1 Sammanfattning... 2 2 Inledning... 2 3 Granskning av delårsrapport...

Läs mer

Granskning av delårsrapport

Granskning av delårsrapport Revisionsrapport Granskning av delårsrapport 2013 Alvesta kommun Kristina Lindhe Caroline Liljebjörn 10 september 2013 Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2 Inledning 2 2.1 Bakgrund 2 2.2

Läs mer

Ekonomi. -KS-dagar 28/1 2015-

Ekonomi. -KS-dagar 28/1 2015- Ekonomi -KS-dagar 28/1 2015- Innehåll Resultat och balansräkning Budgetuppföljning Bokslut Investeringar i anläggningstillgångar Resultat och balans INTÄKTER Värdet av varuleveranser och utförda tjänster

Läs mer

Ledningsenheten 2005-10-28 1 (7) Landstingsfullmäktiges finansplan 2006 (08)

Ledningsenheten 2005-10-28 1 (7) Landstingsfullmäktiges finansplan 2006 (08) Ledningsenheten 2005-10-28 1 (7) Landstingsfullmäktiges finansplan 2006 (08) LANDSTINGET KRONOBERG 2005-10-28 2 (7) 1 Finansiella ramar Finansiering av tidigare beslutade driftkostnadsramar föreslås grundat

Läs mer

Delårsrapport 31 augusti 2011

Delårsrapport 31 augusti 2011 Datum 29 september 2011 Till Revisionen Från Susanne Svensson Angående Granskning av delårsrapport 31 augusti 2011 1 Inledning 1.1 Syfte På uppdrag av de förtroendevalda revisorerna har vi översiktligt

Läs mer

Extraordinära intäkter 0 0 0 Extraordinära kostnader 0 0 0 ÅRETS RESULTAT NOT 6 12.860 34.044 25.879

Extraordinära intäkter 0 0 0 Extraordinära kostnader 0 0 0 ÅRETS RESULTAT NOT 6 12.860 34.044 25.879 RESULTATRÄKNING Belopp i tkr NOT Verksamhetens intäkter NOT 1 135.383 134.026 120.085 Verksamhetens kostnader NOT 1-619.231-570.550-535.214 Avskrivningar -25.691-24.651-23.995 VERKSAMHETENS NETTOKOSTNADER

Läs mer

Revisionen har via KPMG genomfört en granskning av kommunens bokslut per 2013-12-31.

Revisionen har via KPMG genomfört en granskning av kommunens bokslut per 2013-12-31. Revisorerna i Nordanstigs kommun Nordanstigs kommun Kommunstyrelsen För kännedom: Kommunfullmäktiges presidium 2013-04-14 Revisionsrapport Granskning av bokslut per 2013-12-31 Revisionen har via KPMG genomfört

Läs mer

Granskning av kommunens delårsrapport per 2007-08-31

Granskning av kommunens delårsrapport per 2007-08-31 Revisionsrapport* Granskning av kommunens delårsrapport per 2007-08-31 Oxelösunds kommun 2007-09-26 Matti Leskelä Pär Lindberg *connectedthinking Innehållsförteckning 1 Inledning...1 1.1 Bakgrund...1 1.2

Läs mer

Delårsrapport 2007-08-31

Delårsrapport 2007-08-31 Revisionsrapport* Delårsrapport 2007-08-31 Vänersborgs kommun 2007-10-18 Marianne Wolmebrandt Certifierad kommunal revisor Henrik Bergh *connectedthinking Innehållsförteckning 1 Sammanfattning...3 2 Inledning...3

Läs mer

2011-08-30. Delårsbokslut 2011 Januari-juni med helårsprognos

2011-08-30. Delårsbokslut 2011 Januari-juni med helårsprognos 2011-08-30 Delårsbokslut 2011 Januari-juni med helårsprognos 2 Förvaltningsberättelse Delårsrapporten Enligt kommunala redovisningslagen(krl) ska delårsrapporten omfatta minst sex och högst åtta månader.

Läs mer

Månadsrapport november 2013

Månadsrapport november 2013 Månadsrapport november Ekonomiskt resultat -11-30 140,5 mkr Resultatanalys Det ekonomiska resultatet i månadsbokslutet uppgår till 140,5 mkr. I resultatet ingår följande jämförelsestörande poster förändrad

Läs mer

Revisionsrapport. Piteå kommun. Granskning av årsredovisning 2011. Per Ståhlberg Certifierad kommunal revisor. Johan Lidström

Revisionsrapport. Piteå kommun. Granskning av årsredovisning 2011. Per Ståhlberg Certifierad kommunal revisor. Johan Lidström Revisionsrapport Granskning av årsredovisning 2011 Piteå kommun Per Ståhlberg Certifierad kommunal revisor Johan Lidström Mars 2012 Innehållsförteckning 1 Sammanfattning 1 2 Inledning 2 2.1 Bakgrund 2

Läs mer

Månadsuppföljning. April 2012

Månadsuppföljning. April 2012 A Månadsuppföljning April 2012 2 Månadsuppföljning 1 januari 30 april 2012 Skatteunderlagsprognosen per april pekar mot ett överskott om ca 3,2 mkr för skatteintäkterna. Det är slutavräkningarna både för

Läs mer

Granskning av årsredovisning 2009

Granskning av årsredovisning 2009 Revisionsrapport 2010-04-16 Bert Hedberg, certifierad kommunal revisor Oscar Hjelte Innehållsförteckning 1 Sammanfattning...3 2 Inledning...4 2.3 Bakgrund...4 2.4 Revisionsfråga och metod...4 3 Granskningsresultat...5

Läs mer

Månadsuppföljning. Maj 2012

Månadsuppföljning. Maj 2012 A Månadsuppföljning Maj 2012 2 Månadsuppföljning 1 januari 31 maj 2012 Skatteunderlagsprognosen per april pekar mot ett överskott om ca 3,2 mkr för skatteintäkterna. Det är slutavräkningarna både för 2011

Läs mer

Preliminärt bokslut 2013

Preliminärt bokslut 2013 Preliminärt bokslut 2013 Kommunstyrelsen 2014-02-04 Innehållsförteckning En tillbakablick på 2013... 3 Preliminärt bokslut 2013... 3 Redovisningsprinciper... 3 Tillämpade redovisningsprinciper... 3 Resultaträkning...

Läs mer

Granskning av delårsrapport 2007-08-31

Granskning av delårsrapport 2007-08-31 Granskning av delårsrapport 2007-08-31 Granskningsrapport 1/2007 Oktober 2007 Ernst & Young AB Per Pehrson Innehållsförteckning 1 SAMMANFATTNING...3 2 INLEDNING...4 2.1 Syfte... 4 2.2 Metod... 4 2.3 Avgränsningar...

Läs mer

ARBOGA KOMMUN Granskning av delårsrapport per 31 aug 2011. Revisionsrapport 2011 Genomförd på uppdrag av revisorerna

ARBOGA KOMMUN Granskning av delårsrapport per 31 aug 2011. Revisionsrapport 2011 Genomförd på uppdrag av revisorerna ARBOGA KOMMUN Granskning av delårsrapport per 31 aug 2011 Revisionsrapport 2011 Genomförd på uppdrag av revisorerna Innehållsförteckning 1 SAMMANFATTNING... 3 2 INLEDNING... 4 2.1 Bakgrund... 4 2.2 Uppdrag

Läs mer

Granskning av årsredovisning 2012

Granskning av årsredovisning 2012 www.pwc.se Caroline Liljebjörn 6 maj 2013 Granskning av årsredovisning 2012 Räddningstjänstförbundet Emmaboda- Torsås Innehållsförteckning 1. Sammanfattning... 1 2. Inledning... 2 2.1. Bakgrund... 2 2.2.

Läs mer

Månadsrapport september 2014

Månadsrapport september 2014 Månadsrapport september Ekonomiskt resultat -09-30 215,4 mkr Resultatanalys Det ekonomiska resultatet i månadsbokslutet till och med september uppgår till 215,4 mkr. I resultatet ingår jämförelsestörande

Läs mer

Månadsrapport juli 2014

Månadsrapport juli 2014 Månadsrapport juli Ekonomiskt resultat -07-31 184,5 mkr Resultatanalys Det ekonomiska resultatet i månadsbokslutet till och med juli uppgår till 184,5 mkr. För motsvarande period 2013 var resultatet exklusive

Läs mer

Åstorps kommun. Revisionsrapport 2/2013 Granskning av delårsrapport per 2013-07-31

Åstorps kommun. Revisionsrapport 2/2013 Granskning av delårsrapport per 2013-07-31 Åstorps kommun Revisionsrapport 2/2013 Granskning av delårsrapport per 2013-07-31 2013-09-16 Anders Löfgren Sven Ekelund, ordf Tord Sturesson, 1:e v ordf Bengt Joehns, 2:e v ordf Kristoffer Glinka Nils

Läs mer

Bokslutsprognos 2013-10-31

Bokslutsprognos 2013-10-31 1(4) Kommunstyrelsens förvaltning Handläggare Chris Tevell/Maria Åhström Tfn 0142-850 22 Kommunstyrelsen Bokslutsprognos 2013-10-31 Sammanfattning Budgeterat resultat enligt mål och budget för år 2013

Läs mer

30 APRIL 2011 VILHELMINA KOMMUN

30 APRIL 2011 VILHELMINA KOMMUN 30 APRIL 2011 VILHELMINA KOMMUN VILHELMINA KOMMUN Kommunstyrelsen, 912 81 VILHELMINA Besöksadress: Förvaltningshuset, Torget 6 Växel: 0940-14 000 e-post: vilhelmina.kommun@vilhelmina.se VILHELMINA KOMMUN

Läs mer

Revisionsrapport 3 / 2009 Genomförd på uppdrag av revisorerna oktober 2009. Haninge kommun. Granskning av delårsbokslut 2009

Revisionsrapport 3 / 2009 Genomförd på uppdrag av revisorerna oktober 2009. Haninge kommun. Granskning av delårsbokslut 2009 Revisionsrapport 3 / 2009 Genomförd på uppdrag av revisorerna oktober 2009 Haninge kommun Granskning av delårsbokslut 2009 Innehåll 1. Sammanfattning...2 2. Inledning...2 3. Kommunens resultat och balansräkning...2

Läs mer

Granskning av årsredovisning 2010

Granskning av årsredovisning 2010 2010 Revisionsrapport April 2011 Karin Jäderbrink Matti Leskelä Innehållsförteckning 1 Sammanfattning... 3 2 Inledning... 4 2.1 Bakgrund... 4 2.2 Revisionsfråga och metod... 4 3 Granskningsresultat...

Läs mer

bokslutskommuniké 2012

bokslutskommuniké 2012 bokslutskommuniké 2012 Bokslutskommunikéns syfte är att ge en snabb, kortfattad och övergripande bild av 2012 års utfall. Förändringar kan komma att ske gentemot slutligt fastställd årsredovisning. Kommunikén

Läs mer

Revisionsrapport 2014 Genomförd på uppdrag av revisorerna. Öckerö kommun. Granskning av bokslut 2014-12-31

Revisionsrapport 2014 Genomförd på uppdrag av revisorerna. Öckerö kommun. Granskning av bokslut 2014-12-31 Revisionsrapport 2014 Genomförd på uppdrag av revisorerna Öckerö kommun Granskning av bokslut 2014-12-31 INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1. SAMMANFATTNING... 2 2. BALANSKRAVET... 2 3. GOD EKONOMISK HUSHÅLLNING VERKSAMHETSMÄSSIGA-

Läs mer

Populärt vinternöje i Vallentuna skridskoåkning på Vallentunasjön!

Populärt vinternöje i Vallentuna skridskoåkning på Vallentunasjön! Årsredovisning 2000 Populärt vinternöje i Vallentuna skridskoåkning på Vallentunasjön! (Foto: Sonia Blom) 0 VALLENTUNA KOMMUN Årsredovisning 2000 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Del 1 ÅRSREDOVISNING Kommunalrådets

Läs mer

Budget 2005. Resultaträkning Budget 2005 Budget 2004 Bokslut 2003 Verksamhetens nettokostnader -435,0-432,1-421,0

Budget 2005. Resultaträkning Budget 2005 Budget 2004 Bokslut 2003 Verksamhetens nettokostnader -435,0-432,1-421,0 Budget 2005 De senaste årens goda tillväxt avseende kommunens skatteintäkter har avstannat. Bidragen från kostnadsutjämningssytemen har minskat, dock har de statliga bidragen ökat. Samtidigt har kommunens

Läs mer

Dnr: 10/129. Jesper och William på Björkbackaskolan i Ånge förbereder sig för tävlingen First Lego League 2009.

Dnr: 10/129. Jesper och William på Björkbackaskolan i Ånge förbereder sig för tävlingen First Lego League 2009. FOTO: MARGARETH PETTERSSON Jesper och William på Björkbackaskolan i Ånge förbereder sig för tävlingen First Lego League 2009. Deras lag Team Snoopy tog hem insiktspriset i tävlingen för bästa teoretiska

Läs mer

Preliminärt bokslut 2014

Preliminärt bokslut 2014 Preliminärt bokslut Kommunstyrelsen 2015-02-03 Innehållsförteckning En tillbakablick på... 3 Preliminärt bokslut... 3 Redovisningsprinciper... 3 Tillämpade redovisningsprinciper... 3 Resultaträkning...

Läs mer

Revisionsrapport Granskning av bokslut och årsredovisning 2014-12-31

Revisionsrapport Granskning av bokslut och årsredovisning 2014-12-31 Revisorerna i Nordanstigs kommun Nordanstigs kommun Kommunstyrelsen För kännedom: Kommunfullmäktiges presidium Revisionsrapport Revisionen har via KPMG genomfört en granskning inom ovanstående område.

Läs mer

2015-01-21 17:37 Not Utfall Utfall Resultaträkning 1412 1312

2015-01-21 17:37 Not Utfall Utfall Resultaträkning 1412 1312 Bokslutsdokument RR KF BR Västtrafik AB 2015-01-21 17:37 Not Utfall Utfall Resultaträkning 1412 1312 Verksamhetens intäkter 7 596 854 7 071 871 Verksamhetens kostnader -7 207 998-6 905 657 Avskrivningar

Läs mer

Resultatbudget. Årets resultat 56 543 20 661 13 725 11 539 15 368. Nödvändigt resultat 22 526 23 150 24 694 25 529 26 328 enl. finansiellt mål (2%)

Resultatbudget. Årets resultat 56 543 20 661 13 725 11 539 15 368. Nödvändigt resultat 22 526 23 150 24 694 25 529 26 328 enl. finansiellt mål (2%) Resultatbudget Vänsterpartiet Verksamhetens intäkter 469 727 500 000 520 000 520 000 520 000 Verksamhetens kostnader -1 480 608-1 587 503-1 690 228-1 733 438-1 768 561 Avskrivningar - 54 759-43 000-46

Läs mer

Årsredovisning koncernbokslut 2012

Årsredovisning koncernbokslut 2012 Årsredovisning koncernbokslut 2012 1(86) Årsredovisning och koncernbokslut 2012 Innehåll: Politisk betraktelse... 4 Koncern och nämndorganisation... 5 Hur användes skattepengarna 2012... 6 Befolkningsutveckling

Läs mer

Årsredovisning och koncernredovisning för räkenskapsåret 2012

Årsredovisning och koncernredovisning för räkenskapsåret 2012 1(12) Skellefteå Golfklubb Org nr 894700-4423 Årsredovisning och koncernredovisning för räkenskapsåret 2012 Styrelsen avger följande årsredovisning och koncernredovisning. Innehåll Sida - förvaltningsberättelse

Läs mer

Ekonomiska ramar budget 2016, plan 2016-2019 KF 2015-06-15

Ekonomiska ramar budget 2016, plan 2016-2019 KF 2015-06-15 Ekonomiska ramar budget 2016, plan 2016-2019 KF 2015-06-15 förutsättningar för åren 2016 2019 Ekonomin i kommuner och landsting har under ett antal år hållits uppe av engångsintäkter. År 2015 är sista

Läs mer

Granskning av delårsrapport

Granskning av delårsrapport Revisionsrapport Granskning av delårsrapport 2012 Kalix kommun Conny Erkheikki Auktoriserad revisor Anna Carlénius Revisionskonsult 12 november 2012 Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2.1

Läs mer

Revisionsrapport. Nerikes Brandkår. Granskning av Delårsrapport januari-juli 2013 2013-09-20. Ref Anders Pålhed (1)

Revisionsrapport. Nerikes Brandkår. Granskning av Delårsrapport januari-juli 2013 2013-09-20. Ref Anders Pålhed (1) Revisionsrapport Granskning av Delårsrapport januari-juli 2013 Nerikes Brandkår 2013-09-20 Ref Anders Pålhed (1) Innehållsförteckning Innehållsförteckning... 2 1. Sammanfattning... 3 2. Inledning... 4

Läs mer

Granskning av årsredovisning 2008

Granskning av årsredovisning 2008 Revisionsrapport Granskning av årsredovisning 2008 Avesta kommun April 2009 Robert Heed Åke Andersson Rolf Hammar Certifierad kommunal revisor Innehållsförteckning 1 Sammanfattning...3 2 Inledning...4

Läs mer

Månadsuppföljning. Mars 2010

Månadsuppföljning. Mars 2010 A Månadsuppföljning Mars 21 2 Månadsuppföljning 1 januari 31 mars 29 Jämfört med budget visar skatteprognosen per 21-2-15 att skatteintäkterna beräknas bli 4,2 mkr högre än när kommunfullmäktige fastställde

Läs mer

Lerums Kommun. Granskning av bokslut 2010-12-31 2011-03-17 "%M =U ERNST ÅYOUNG. Revisionsrapport 2010 Genomförd på uppdrag av revisorerna

Lerums Kommun. Granskning av bokslut 2010-12-31 2011-03-17 %M =U ERNST ÅYOUNG. Revisionsrapport 2010 Genomförd på uppdrag av revisorerna Revisionsrapport 2010 Genomförd på uppdrag av revisorerna LERUMS KOMMUN Sektor hfrasupporr 2011-03-17 "%M /Vendetyp Lerums Kommun Granskning av bokslut 2010-12-31 =U ERNST ÅYOUNG Qualityln Everything We

Läs mer

Granskning av årsredovisning 2007

Granskning av årsredovisning 2007 Revisionsrapport* Granskning av årsredovisning 2007 Krokoms kommun 2008-04-07 Hans Stark Kjell Pettersson Maj-Britt Åkerström Certifierade kommunala revisorer *connectedthinking Innehållsförteckning 1

Läs mer

Stenungsunds kommun, kommunrevisionen

Stenungsunds kommun, kommunrevisionen Revisionsrapport 2014 Genomförd på uppdrag av revisorerna Stenungsunds kommun, kommunrevisionen Granskning av bokslut 2014-12-31 Building a hette Innehåll 1. Inledning 2 1.1. Måluppföljning 3 1.2. Bedömning

Läs mer

Revisionsrapport. Räddningstjänsten Östra Blekinge. Granskning av årsredovisning 2011. Yvonne Lundin. Mars 2012

Revisionsrapport. Räddningstjänsten Östra Blekinge. Granskning av årsredovisning 2011. Yvonne Lundin. Mars 2012 Revisionsrapport Granskning av årsredovisning 2011 Yvonne Lundin Räddningstjänsten Östra Blekinge Mars 2012 Innehållsförteckning 1 Sammanfattning 1 2 Inledning 1 2.1 Bakgrund 1 2.2 Revisionsfråga och metod

Läs mer

Nothänvisningar NOT 1 VERKSAMHETENS INTÄKTER

Nothänvisningar NOT 1 VERKSAMHETENS INTÄKTER Nothänvisningar NOT 1 VERKSAMHETENS INTÄKTER Driftbudget tkr Bokslut Budget Budget Förändring semesterlöneskuld -238 1 800 1 800 Avsatt till pensioner -15 639-9 469-11 344 Avsättning för särskild löneskatt

Läs mer

Granskning av årsredovisning 2007

Granskning av årsredovisning 2007 Revisionsrapport* Granskning av årsredovisning 2007 Orsa kommun 2008-05-06 Hans Stark Certifierad kommunal revisor Johan Skeri *connectedthinking Innehållsförteckning 1 Sammanfattning...3 2 Inledning...4

Läs mer

Sörmlands Kollektivtrafikmyndighet och Länstrafiken i Sörmland AB

Sörmlands Kollektivtrafikmyndighet och Länstrafiken i Sörmland AB Revisionsrapport 2014 Genomförd på uppdrag av revisorerna februari 2015 Sörmlands Kollektivtrafikmyndighet och Länstrafiken i Sörmland AB Granskning av årsbokslut 2014 Innehåll 1. Inledning...3 2. Förbundets

Läs mer

Ekonomisk månadsrapport april 2014

Ekonomisk månadsrapport april 2014 Kommunstyrelsens kontor 2014-05-19 Ekonomisk månadsrapport april 2014 Månadsrapportens syfte är att ge en snabb bild av det ekonomiska läget och hur viktiga poster i kommunens ekonomi utvecklas. Rapporten

Läs mer

Årets resultat och budgetavvikelser

Årets resultat och budgetavvikelser Årets resultat och budgetavvikelser Årets första uppföljning för perioden januari april med årsprognos visar på ett resultat på 25,2 mnkr vilket är 20,2 mnkr bättre än budget. Avvikelser mellan prognos

Läs mer

Driftredovisning resultaträkning per nämnd, mkr 2013

Driftredovisning resultaträkning per nämnd, mkr 2013 Driftredovisning resultaträkning per nämnd, mkr 2013 NÄMND Bokslut 2012 Kom ers Prest ers Intäkter S:a intäkt Kostnader Resultat Bokslut 2012 INTÄKTER/KOSTNADER 2013 Kom ers Prest ers Intäkter S:a intäkt

Läs mer

Delårsrapport jan-okt 2009 Upphandlingscentrum

Delårsrapport jan-okt 2009 Upphandlingscentrum Delårsrapport jan-okt 2009 Upphandlingscentrum Vision MEDBORGAR FÖRNYELSE PROCESS MEDARBETAR EKONOMI PERSPEKTIVET PERSPEKTIVET PERSPEKTIVET PERSPEKTIVET PERSPEKTIVET Strategier Framgångsfaktorer Nyckelindikatorer

Läs mer

Årsredovisning och koncernredovisning för räkenskapsåret 2013

Årsredovisning och koncernredovisning för räkenskapsåret 2013 1(13) Skellefteå Golfklubb Org nr Årsredovisning och koncernredovisning för räkenskapsåret 2013 Styrelsen avger följande årsredovisning och koncernredovisning. Innehåll Sida - förvaltningsberättelse 2

Läs mer

Räkenskapsåret 1 januari - 31 december 2012

Räkenskapsåret 1 januari - 31 december 2012 Å R S R E D O V I S N I N G för Sveriges Kommunikatörer AB (tidigare Sveriges Informationsförening Service AB) Styrelsen för Sveriges Kommunikatörer AB får härmed avge årsredovisning för räkenskapsåret

Läs mer

Kommunrapport 1 Befolkning, arbetsmarknad, ekonomi

Kommunrapport 1 Befolkning, arbetsmarknad, ekonomi Fokus: Högsby Län: Kalmar län (ovägt medel) Kommungruppering: Pendlingskommuner (ovägt medel) Kommunrapport 1 Befolkning, arbetsmarknad, ekonomi Diagrammen baseras på data från Kommun- och landstingsdatabasen

Läs mer

Eolus Vind AB (publ) 556389-3956

Eolus Vind AB (publ) 556389-3956 Sida 1 av 9 DELÅRSRAPPORT För perioden 26-9-1 27-2-28 Eolus Vind AB (publ) 556389-3956 KONCERNEN Verksamheten Koncernen består av moderbolaget Eolus Vind AB (publ) och de helägda dotterbolagen Kattegatt

Läs mer

Revisionsrapport 2012 Genomförd på uppdrag av revisorerna. Strängnäs kommun. Granskning av delårsrapport per 31 augusti 2012

Revisionsrapport 2012 Genomförd på uppdrag av revisorerna. Strängnäs kommun. Granskning av delårsrapport per 31 augusti 2012 Revisionsrapport 2012 Genomförd på uppdrag av revisorerna Strängnäs kommun Granskning av delårsrapport per 31 augusti 2012 Innehållsförteckning 1 SAMMANFATTNING... 3 2 INLEDNING... 5 2.1 Bakgrund... 5

Läs mer

Revisionsrapport. Delårsrapport 2009. Vallentuna kommun 2009-11-05. Carin Hultgren. Certifierad kommunal yrkesrevisor.

Revisionsrapport. Delårsrapport 2009. Vallentuna kommun 2009-11-05. Carin Hultgren. Certifierad kommunal yrkesrevisor. Revisionsrapport Delårsrapport 2009 Vallentuna kommun 2009-11-05 Carin Hultgren Certifierad kommunal yrkesrevisor Frida Enocksson Innehållsförteckning 1 Sammanfattning...1 2 Inledning...2 2.1 Bakgrund...2

Läs mer

Månadsuppföljning per den 31 januari 2015

Månadsuppföljning per den 31 januari 2015 23 februari 2015 KS-2015/283.182 1 (10) HANDLÄGGARE Strandqvist Ralph 08-535 302 59 ralph.strandqvist@huddinge.se Kommunstyrelsen Månadsuppföljning per den 31 januari 2015 Förslag till beslut Kommunstyrelsens

Läs mer

Revisionsrapport. Pensionsåtagande. Jämtlands läns landsting. Oktober 2008 Allan Andersson Certifierad kommunal revisor

Revisionsrapport. Pensionsåtagande. Jämtlands läns landsting. Oktober 2008 Allan Andersson Certifierad kommunal revisor Revisionsrapport Pensionsåtagande Jämtlands läns landsting Oktober 2008 Allan Andersson Certifierad kommunal revisor Innehållsförteckning 1. Sammanfattning och förslag till åtgärder...3 2. Revisionsfråga...4

Läs mer

FINANSIERING BUDGET 2009 OCH 2010 MED PLAN FÖR 2011-2012

FINANSIERING BUDGET 2009 OCH 2010 MED PLAN FÖR 2011-2012 FINANSIERING BUDGET 2009 OCH 2010 MED PLAN FÖR 2011-2012 EKONOMISK SAMMANFATTNING 2009-2012 Sammandrag driftbudget 2009-2012 Belopp netto tkr Bokslut Budget Budget Budget Plan Plan 2007 2008 2009 2010

Läs mer

Granskningsnoteringar balansräkning 2008-12-31

Granskningsnoteringar balansräkning 2008-12-31 Bilaga till Revisionsrapport Granskningsnoteringar balansräkning 2008-12-31 Östersunds kommun 8 april 2009 Hans Stark Anneth Nyqvist Erik Palmgren Innehållsförteckning Tillgångar...3 1.1 Materiella anläggningstillgångar...3

Läs mer

Granskning av delårsrapport, redovisning och intern kontroll 2013

Granskning av delårsrapport, redovisning och intern kontroll 2013 Revisionsrapport Cecilia Axelsson Granskning av delårsrapport, redovisning och intern kontroll 2013 Gästrike Räddningstjänst Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2 Inledning 2 2.1 Delårsrapport

Läs mer

Dala Energi AB (publ)

Dala Energi AB (publ) Information offentliggjord tisdagen den 31 maj 2011. Delårsrapport 2011-01-01 2011-03-31 Dala Energi AB övergick till att upprätta kvartalsrapporter 2010-09-30 varför historisk jämförelse samma period

Läs mer

Kommunfakta. 1 Kils kommuns organisation... 2 Ekonomisk översikt 3 Resultatbudget 4 Finansieringsbudget 4 Sammandrag per nämnd/styrelse 5

Kommunfakta. 1 Kils kommuns organisation... 2 Ekonomisk översikt 3 Resultatbudget 4 Finansieringsbudget 4 Sammandrag per nämnd/styrelse 5 Innehållsförteckning Innehållsförteckning Kommunfakta. 1 Kils kommuns organisation.... 2 Ekonomisk översikt 3 Resultatbudget 4 Finansieringsbudget 4 Sammandrag per nämnd/styrelse 5 Nämndernas budgetar

Läs mer

2012-04-20. Kommunstyrelsen. Månadsrapport mars 2012 Dnr KS/2012:82

2012-04-20. Kommunstyrelsen. Månadsrapport mars 2012 Dnr KS/2012:82 2012-04-20 Kommunstyrelsen Månadsrapport mars 2012 Dnr KS/2012:82 Ärendet Kommunstyrelsen ställer krav på information månatligen om nämndernas/kontorens och stadens resultat för perioden samt prognos över

Läs mer

Bilaga 1 571 Pensionsförvaltningen Resultaträkning (tkr) Bokslut 2014 Budget 2014 Bokslut 2013 Not Personalkostnader Arbetsgivaravgifter 441 847 464 212 390 752 Övriga personalkostnader -518 163-502 216-484

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Förordning om underlag för årsredovisning för staten; SFS 2011:231 Utkom från trycket den 22 mars 2011 utfärdad den 10 mars 2011. Regeringen föreskriver följande. Inledande bestämmelser

Läs mer

KONCERNENS RESULTATRÄKNING 2006-10-01 2005-10-01 2006-01-01 2005-01-01

KONCERNENS RESULTATRÄKNING 2006-10-01 2005-10-01 2006-01-01 2005-01-01 KONCERNENS RESULTATRÄKNING 2006-10-01 2005-10-01 2006-01-01 2005-01-01 Belopp i kkr 2006-12-31 2005-12-31 2006-12-31 2005-12-31 Rörelsens intäkter m.m. Intäkter 88 742 114 393 391 500 294 504 88 742 114

Läs mer

Styrdokument för Gnosjö kommun 2016

Styrdokument för Gnosjö kommun 2016 Styrdokument för Gnosjö kommun 2016 Vision och inriktningsmål Budgetprocess Antagen av kommunfullmäktige 2014-12-18, 140. Inledning... 3 Begreppsförklaring... 3 Vision, inriktningsmål verksamhetsidé och

Läs mer

Månadsrapport Augusti månad KULTURNÄMNDENS MÅNADSRAPPORT

Månadsrapport Augusti månad KULTURNÄMNDENS MÅNADSRAPPORT Augusti månad KULTURNÄMNDENS MÅNADSRAPPORT 2007 INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1. SAMMANFATTNING AV MÅNADSBOKSLUT... 3 2. UTFALL FÖR PERIODEN JANUARI - AUGUSTI 2007... 4 2.1. INTÄKTER PERIODENS UTFALL... 4 2.2.

Läs mer

RRB RESULTATRÄKNING BOLAG 1508AC 1508BU 1408AC Regionteater Väst AB Ack Ack Ack 515 utfall budget utfall

RRB RESULTATRÄKNING BOLAG 1508AC 1508BU 1408AC Regionteater Väst AB Ack Ack Ack 515 utfall budget utfall RRB RESULTATRÄKNING BOLAG 1508AC 1508BU 1408AC Regionteater Väst AB Ack Ack Ack 515 utfall budget utfall 38111 Specialdestinerade statsbidrag, externt 31201 Såld vård, sjukhusvård övrigt, externt 38933

Läs mer

Delårsrapport januari - mars 2008

Delårsrapport januari - mars 2008 Delårsrapport januari - mars 2008 Koncernen * - Omsättningen ökade till 138,4 Mkr (136,9) - Resultatet före skatt 25,8 Mkr (28,6)* - Resultatet efter skatt 18,5 Mkr (20,6)* - Vinst per aktie 0,87 kr (0,97)*

Läs mer

Hyresbostäder i Karlskoga AB 1(9) Delårsrapport 2006-01-01-2006-08-31

Hyresbostäder i Karlskoga AB 1(9) Delårsrapport 2006-01-01-2006-08-31 Hyresbostäder i Karlskoga AB 1(9) Delårsrapport 2006 Hyresbostäders hemsida har vunnit priset Guldvivan för bästa webbplats 2005. (www.hyresbostader-karlskoga.se). På styrelsens uppdrag avger verkställande

Läs mer

SAMMANTRÄDESPROTOKOLL. Bokslutsberedningen. Morokulien 2015-03-25 17:00-17:30 Beslutande

SAMMANTRÄDESPROTOKOLL. Bokslutsberedningen. Morokulien 2015-03-25 17:00-17:30 Beslutande 1(7) Plats och tid KS-salen 08:00-16:00 Morokulien 2015-03-25 17:00-17:30 Beslutande Hans Nilsson (HEL) Björn Källman (HEL) 26 Johanna Söderberg (C) Hans-Peter Jessen (S) 26 Dan Säterman (S), tjänstgörande

Läs mer

Revisionsrapport. Nerikes Brandkår. Granskning av årsredovisning 2013 2014-03-06. Anders Pålhed (1)

Revisionsrapport. Nerikes Brandkår. Granskning av årsredovisning 2013 2014-03-06. Anders Pålhed (1) Revisionsrapport Granskning av årsredovisning 2013 Nerikes Brandkår 2014-03-06 Anders Pålhed (1) 1. Sammanfattning... 3 2. Inledning... 5 3. Syfte... 5 3.1 Metod... 6 4. Granskning av årsredovisningen...

Läs mer

Tabell 1. Nyckeltal för den svenska ekonomin Procentuell förändring om inte annat anges

Tabell 1. Nyckeltal för den svenska ekonomin Procentuell förändring om inte annat anges Tabell 1. Nyckeltal för den svenska ekonomin Procentuell förändring om inte annat anges 1 2011 2012 2013 2014 2015 2016 2017 BNP* 2,9 1,3 0,9 2,7 3,6 3,8 2,9 Sysselsättning, timmar* 2,0 0,7 0,4 0,6 1,4

Läs mer

Årsredovisning 2006. AB Stuvaren i Sundsvall. Org.nr. 556545-3254

Årsredovisning 2006. AB Stuvaren i Sundsvall. Org.nr. 556545-3254 Årsredovisning 2006 AB Stuvaren i Sundsvall Org.nr. 556545-3254 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE AB STUVAREN I SUNDSVALL Org.nr. 556545-3254 INFORMATION OM VERKSAMHETEN Bolaget äger och förvaltar fastigheten Stuvaren

Läs mer

Ann-Christine Mohlin 08-523 027 45 ann-christine.molin@sodertalje.se

Ann-Christine Mohlin 08-523 027 45 ann-christine.molin@sodertalje.se 1 (4) 2010-05-17 Tjänsteskrivelse Dnr ÄON 11/23 Kontor Äldreomsorgskontoret Handläggare Ann-Christine Mohlin 08-523 027 45 ann-christine.molin@sodertalje.se Äldreomsorgsnämnden Äldreomsorgsnämndens delårsbokslut

Läs mer

Delårsrapportering 2010. Gällivare kommun. Revisionsrapport. November 2010. PerÅke Brunström Certifierad kommunal revisor

Delårsrapportering 2010. Gällivare kommun. Revisionsrapport. November 2010. PerÅke Brunström Certifierad kommunal revisor Delårsrapportering 2010 Gällivare kommun Revisionsrapport November 2010 PerÅke Brunström Certifierad kommunal revisor Conny Erkheikki Auktoriserad revisor Innehåll Revisionsrapport... 1 November 2010...

Läs mer

Resultatbudget 2016, opposition

Resultatbudget 2016, opposition Resultatbudget 2016, opposition ver 5 5 Verksamhetens intäkter 459 967 520 000 520 000 520 000 520 000 Verksamhetens kostnader -1 570 505-1 664 288-1 723 844-1 775 083-1 813 338 Avskrivningar - 47 440-46

Läs mer

Budget 2015-2017. Målet uppnås sett över treårsperioden, dock inte det första året, 2015:

Budget 2015-2017. Målet uppnås sett över treårsperioden, dock inte det första året, 2015: 1 Budget 2015-2017 Budgetprocessen under valår Budgeten fastställdes av kommunfullmäktige den 18 december. Som regel beslutar kommunfullmäktige om budget vid sitt sammanträde i juni. Härmed är processen

Läs mer

Bilaga 4 a Noter med redovisningsprinciper och bokslutskommentarer

Bilaga 4 a Noter med redovisningsprinciper och bokslutskommentarer Bilaga 4 a Noter med redovisningsprinciper och bokslutskommentarer Allmänna redovisningsprinciper Räddningstjänstförbundet tillämpar Kommunallagen (KL), Lagen om kommunal redovisning (KLR) samt rekommendationer

Läs mer

Hyresbostäder i Karlskoga AB Org nr 556046-8885 1(8)

Hyresbostäder i Karlskoga AB Org nr 556046-8885 1(8) Hyresbostäder i Karlskoga AB Org nr 556046-8885 1(8) Delårsrapport 2005 Lansering av ny hemsida och marknadsstödsystem under sommaren 2005 (www.hyresbostader-karlskoga.se). På styrelsens uppdrag avger

Läs mer