EXAMENSARBETE. Jag har tappat takten, var katten har jag lagt den? Ett konventionellt arbete om okonventionella taktarter. David Eriksson 2014
|
|
- Eva Åkesson
- för 7 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 EXAMENSARBETE Jag har tappat takten, var katten har jag lagt den? Ett konventionellt arbete om okonventionella taktarter David Eriksson 2014 Konstnärlig kandidatexamen Musik Luleå tekniska universitet Institutionen fö konst, kommunikation och lärande
2 Jag har tappat takten, var katten har jag lagt den? Ett konventionellt arbete om okonventionella taktarter David Eriksson Handledare: Mathias Lundqvist Examinator: Sverker Jullander Examensarbete, 2014 Konstnärlig kandidatexamen, Musik Luleå tekniska universitet Institutionen för konst, kommunikation och lärande (KKL)
3 Sammanfattning Under vårterminen 2014 har jag omarrangerat rocklåtar till så kallade udda taktarter. Med det menas att jag har tagit en låt och bytt taktart från fyrafjärdedelstakt till en taktart man vanligtvis inte stöter på så ofta inom genrerna pop och rock. Jag har även analyserat pop- och rockmusik som redan har udda taktarter för att få inspiration. Jag har intresserat mig för hur det udda uppstår och hur man kan motverka eller förstärka det. Jag har också undersökt hur man kan anpassa en sångmelodi när taktarten förändras. Syftet med det här arbetet är att öka förståelsen för ovanliga taktarters användning inom populärmusik samt att utveckla mina egna musikaliska kunskaper. I detta arbete beskriver jag mina tankegångar kring mina analyser och val av taktartsarrangemang. 2
4 Förord Jag vill tacka Mathias Lundqvist som varit min handledare under detta arbete. Jag vill också tacka Jonas Holmström, Johan Karlsson och Oskar Melander för att de ville spela i udda taktarter med mig. 3
5 Innehåll 1. Inledning Bakgrund Tidigare forskning Vad är en udda taktart? Syfte och frågeställningar Metod och material Udda taktarter inom pop och rock Exempel på udda taktarter inom pop och rock Arrangeringsprocessen Stuck In The Middle With You Peggy Sue Dead Flowers Diskussion Resultat av omarrangering Avslutande diskussion Referenser Bilagor
6 1. Inledning 1.1 Bakgrund Min musikaliska bana inleddes när jag vid åtta års ålder började ta fiollektioner i den kommunala musikskolan. Efter ett par års spelande av klassiska stycken började jag att intressera mig för folkmusik. Parallellt med folkmusiken började jag att på egen hand knäppa på gitarren i hemmet och lärde mig snart att spela ett gäng ackord som kunde användas för att framföra en låt. Detta var något helt annat än att spela fiol som för mig då var ett instrument för (oftast) entoniga melodier. Mitt intresse för gitarr delades av mina vänner och snart satt vi och spelade tillsammans, det var oftast akustiska versioner av rockgruppen Guns N Roses som stod på repertoaren. När det var dags att införskaffa elgitarrer så var jag inte lika snabb som de andra och eftersom ett rockband behöver botten så blev jag basist vid 16 års ålder. Jag lyckades ta mig in på ett musikgymnasium i Stockholm där jag fick chansen att ta elbaslektioner och slipa mina musikaliska färdigheter. Favoritmusik under denna tid var rock och pop, dock skulle detta komma att ändras efter att jag blivit introducerad till progressiv (alt. symfonisk) rock. Inom den progressiva rocken bröt man mot de flesta av den kommersiella rockens konventioner, bland annat val av harmonik och rytmik. Det var här jag stötte på mina första ovanliga taktarter, något som jag alltid varit intresserad av sedan dess. Efter gymnasiet gick jag ett år på folkhögskola i Stockholm och deltog under den tiden i ett par musikaliska projekt där det spelades instrumental musik influerad av progressiv rock och jazz. Med en grupp spelade jag på en kulturfestival i Frankrike. Nästa steg i min musikaliska utveckling blev en konstnärlig kandidatutbildning med inriktning mot rock på musikhögskolan i Piteå. Mitt intresse för de udda taktarterna har levt vidare och grundar sig i en vilja att tänja på mina musikaliska gränser. Eftersom det inte kommer naturligt att spela vissa taktarter avslappnat blir det en utmaning att bemästra dem. 5
7 1.2 Tidigare forskning Jag har inte kunnat hitta någon tidigare forskning inom de svenska musikhögskolorna som berör udda taktarter inom pop och rock. Det närmaste jag kommit är Jeppo möter världens musik - En studie i hur sex stycken finlandssvenska folkmelodier möter udda taktarter och jazzimprovisation ( Kelling, 2012) som behandlar korsningen av finsk folkmusik, udda taktarter och jazzharmonik. 1.3 Vad är en udda taktart? Beroende på mängden pulsslag per takt så brukar man inom den västerländska musiksfären tala om enkla och sammansatta taktarter. Enkla taktarter är tvåtakt och tretakt, additioner av tvåtakter (2+2 = 4) eller tretakter (3+3 = 6) bildar sammansatta taktarter. Enkla och sammansatta taktarter är regelbundna, det vill säga att de har ett jämnt antal pulsslag. Tretakten är ojämn, men uppfattas dock inte som en oregelbunden taktart i den västerländska musiken. Inom pop- och rockgenren används nästan uteslutande regelbundna taktarter. Udda taktarter eller, som de också kallas, oregelbundna taktarter, är kombinationer av enkla taktarter där både 2-takt och 3-takt ingår, till exempel femtakt (2+3 eller 3+2) eller sjutakt (2+3+2, 4+3, 3+4). (NE.se taktart ) Benämningen udda taktart kommer från tanken att dessa taktarter innehåller ett ojämnt antal grundpulsslag. (Bonniers musiklexikon takt"). Beroende på var betoningarna finns i en udda taktart så kan man gruppera pulsslagen för att göra det lättare att förhålla sig till taktarten. Genom att dela upp den oregelbundna taktarten i mindre, regelbundna delar som man är van vid att spela förenklar det problematiken som kan uppstå med udda taktarter. Till exempel kan man dela upp en 5/4-takt i 3/4 + 2/4. Beroende helt på hur kompositionen ser ut kan en takt grupperas på flera olika sätt, dock vill man gärna notera en 2/8 + 3/8 kombination som en 5/8- takt eftersom det annars blir väldigt svårläst om man hela tiden skulle byta taktarter. 6
8 1.4 Syfte och frågeställningar Syftet med det här arbetet är att arrangera om låtar i rockgenren till versioner med udda taktarter för att sedan analysera förändringen. Det jag undersöker är hur mycket man kan anpassa rocklåtar till nya taktarter. Frågeställningar som jag vill få svar på är: Hur behåller man originalmelodin tydligast? Hur påverkar nya taktarter mina val av arrangemang? Min målsättning är att man ska kunna känna igen låtarna även fast de har fått nya taktarter. 1.5 Metod och material Jag har valt ut tre befintliga låtar inom genren rock som jag arrangerat om från originaltaktarter till versioner med udda taktarter. De låtar jag har valt att jobba med är: Stuck In The Middle With You (Stealers Wheel) Peggy Sue (Buddy Holly) Dead Flowers (Rolling Stones) Jag valde att jobba med de här låtarna då de är välkända låtar ur den västerländska pop-och rockgenren. Samtliga låtar har tydliga melodier och få ackord, vilket har underlättat för mig under arrangeringsprocessen. Jag har inte varit intresserad av låtarnas kompletta former utan har istället fokuserat på de olika formdelarna. Med det menar jag verser, refränger och eventuella bryggor. För att få ökad förståelse och inspiration har jag även analyserat en del andra låtar ur rockgenren som använder sig av udda taktarter. Som musikaliska verktyg har jag använt mig av notprogrammet Finale, min akustiska gitarr samt notpapper och penna. 7
9 2. Udda taktarter inom pop och rock 2.1 Exempel på udda taktarter inom pop och rock. Under min projektprocess har jag letat upp låtar som har udda taktarter för att analysera och vidareutveckla mina idéer och tankar kring arrangering av taktarter. De låtar jag har valt att analysera är från genrerna pop och rock då det är dem jag valt att jobba med. Versriffet i Pink Floyds Money är en av rockgenrens mest kända sjutakter. När jag analyserade det märkte jag att det bygger på två fraser som jag ansåg vara grupperade 3 + 4, där den första frasen slutar på det tredje pulsslaget i takten. Därefter följer nästa fras som är fyra raka fjärdedelsnoter varav den sista leder in till nästa takt, vilket gör att riffet inte uppfattas som en distinkt sjutakt eftersom vi är vana att lyssna efter tre och fyra. Något som även spelar in är tempot. När jag spelade riffet i ett mycket högre tempo började jag att känna fjärdedelarna som åttondelar och jag tappade 3+4- grupperingen för att det gick för snabbt. 8
10 En mer utstickande sjutakt är refrängen i Coldplays låt Glass of Water. Kompfiguren betonar taktartsförändringen genom att alltid spela en fjärdedel på det första slaget i varje takt. Ackorden byter dock inte då, utan de byter enligt ett 9+5 mönster vilket ger refrängen mer av en 7/4 känsla då takterna tycks smälta ihop. Den rytmiska figuren har emellertid en tydlig åttondelsunderdelning vilket gör att man bör notera den i 7/8-takt för att underlätta läsning. Peter Gabriels Solsbury Hill är en låt där man till en början inte märker den udda taktarten. Låten börjar med en upptakt som leder in i en 7/4-takt som gömmer sig bakom en synkoperad ackordprogression, plockgitarrer och en stadig fjärdedelspuls. I introt kan man hitta en 3+4 gruppering med en upptakt som börjar på taktslag sex. 9
11 Versen har ett ackordbyte som betonar det första slaget i varje takt. Sångmelodin tar vid där komprytmiseringen slutar, vilket gör att låten tycks tuffa på utan att man reagerar på att det är en udda taktart. I bryggan har sångmelodin mer svängrum, men betonar fortfarande alltid första taktslaget i varje takt, nu genom att avsluta melodifrasen på en ton som sjungs i takten innan. 10
12 I bryggans fjärde takt (takt 11 i nedanstående exempel) byter låten taktart och går ifrån de synkoperade kompfigurerna i två takter innan den går in i ett mellanspel i 7/4-takt som är likadant som introt. Ett av de vanligaste sätten att använda en femtakt är att gruppera pulsslagen 3+2. Jethro Tulls låt Living In The Past från 1969 är ett exempel på det. Låten börjar med en baslinje som spelar en tydlig 3+2-gruppering. När resten av bandet kommer in så håller de en rytmfigur som kraftigt betonar de sista två fjärdedelarna i varje takt. Samma rytm spelas av kompet oavsett formdel. Dock varierar ackorden. 11
13 En ovanligare gruppering av femtakt är det omvända, 2+3. I slutet på Frank Zappas låt Wind Up Workin In A Gas Station har jag hittat en variant på den. De två första taktslagen ligger rakt med pulsen medan den synkoperade rytmiseringen över de tre sista bildar en polyrytm som benämns 4:3. Med detta menas att det spelas fyra jämnt fördelade notvärden över tre taktslag. I detta fall blir varje notvärde en punkterad åttondel (tre sextondelar). På grund av att det är fyra jämna notvärden så börjar man nästan känna de punkterade åttondelarna som den nya pulsen över de tre taktslagen vilket inger en känsla av 2+4, dock i olika tempon. Detta gör att 5/4-takten inte känns lika främmande som den skulle gjort ifall man spelat raka rytmer. Stings låt I Hung My Head går i något så ovanligt som en 9/8-takt. Som man kan se på notbilden så följer rytmen och ackordprogressionerna ett mönster som bäst beskrivs som eller
14 3. Arrangeringsprocessen 3.1 Stuck In The Middle With You Innan jag började jobba med Stuck In The Middle With You bestämde jag mig för att jag ville undersöka hur det skulle vara att jobba för att anpassa låten till en sjutaktsversion. I den icke omarrangerade notbilden nedan kan man se att sångmelodin till stor del består av åttondelar. Det finns inte många pauser, men de som finns bestämde jag mig för att utnyttja. Därför kändes det mest naturligt att arrangera om den till 7/4-takt för att på så sätt behålla samma känsla som i originalet. Jag tyckte att det var viktigt att behålla hur melodin börjar på en upptakt och slutar frasen på första taktslaget i nästkommande takt. Originalversion: 13
15 I min omarrangerade version (se bifogad inspelning) valde jag att slå ihop två takter (4+4) och sedan ta bort ett taktslag i den senare takten (4+3) för att skapa en 7/4-takt. Det taktslag jag valde att ta bort (taktslag sex) hade en fjärdedelspaus som kunde avvaras då den inte påverkade melodins början eller slut. Under versen har jag skrivit in en komprytm som är grupperad 4+3 överallt förutom i takt nr 6 då den vänder och blir 3+4, detta för att matcha melodin som jag var tvungen att pressa samman för att den skulle rymmas inom takten. I min version landar den rakt på det fjärde taktslaget och efterföljande noter kommer tätt inpå, eftersom jag valt att ta bort de åttondelspauser som delar upp fraserna i originalet. Min version: 14
16 I sticket valde jag att gruppera melodin 3+4 för att jag ville behålla de raka åttondelarna i slutet av fraserna. För att få plats med allt i takten var jag tvungen att rytmisera om början av melodin så att ett par notvärden som i originalet är åttondelar blev sextondelar i min version. 15
17 3.2 Peggy Sue När jag började jobba med Peggy Sue bestämde jag mig återigen för att hålla mig till en taktart hela låten igenom. Jag valde femtakt då det är en taktart jag själv alltid tyckt varit svår att förhålla mig till (se bifogad inspelning). Originalet är en rocklåt med tydliga ackordbyten som alltid byter på första eller tredje taktslaget. Det gjorde mig intresserad av hur det skulle vara att bryta upp symmetrin genom att lägga till ett extra taktslag. Sångmelodin har tydliga start- och slutfraser som går att anpassa till en ny taktart. Originalversion: 16
18 I femtaktsversionen var jag i ett tidigt skede tvungen att ta ställning till hur jag skulle gruppera pulsslagen. Med tanke på hur sångfraserna går så var det 3+2 som kändes mest naturligt. Den kombinationen gav mig mest frihet när det gällde att förlänga vissa toner för att anpassa till en 3+2 kombination. Den raka galopprytmen i introts kompfigur har jag bytt mot en synkoperad rytm som går över tre pulsslag samt två efterföljande raka fjärdedelar. Det gav en mycket softare approach som passade låtens mjukare karaktär. När jag har modifierat melodin så har jag på många ställen ändrat åttondelssynkoper till raka fjärdedelar för att fylla ut takten och skapa en tydlig upptakt till nästa takt. I takt 19, där man byter till F i sticket, har melodin i originalversionen en enkel rytmisering, det vill säga bara åttondelar som täcker takten jämnt ut. Där fick jag ta ställning till huruvida man skulle omvandla två åttondelar till fjärdedelar, eller om jag skulle lägga till två åttondelar. I slutändan tyckte jag att det lät bäst med två fjärdedelar då det följde samma mönster jag tidigare använt i låten och femtakten inte blev lika distinkt. Min version: 17
19 3.3 Dead Flowers Dead Flowers är ett exempel på en typisk rocklåt: få ackord och en melodistämma med små variationer som synkoperar över ackordbytena och in i de olika delarna. Originalversion 18
20 När jag började jobba med Dead Flowers hade jag redan innan bestämt mig för att inte hålla mig till en taktart genom hela låten. Jag tyckte att sångmelodin skulle fungera i ett mer komplicerat sammanhang och valde därför att byta taktart i nästan varje takt (se bifogad fil). Min version: 19
21 Jag har valt att låta introt gå i fyrtakt för att skapa en större kontrast mot taktartshoppandet i versen. Versen har jag arrangerat så att många av synkoperna i melodifraserna har försvunnit eller förkortats. Det har gjort att fraser som gled vidare in i nästa takt nu börjar på det första taktslaget i nästkommande takt. Versen är uppbyggd kring ett mönster som byter mellan 7/8, 3/4 och 5/8 i två olika rundor. Den första rundan börjar i 7/8, går vidare in i 3/4, tillbaka till 7/8 och slutar med en 5/8-dels takt. Den andra rundan börjar även den i 7/8, stannar kvar i samma taktart, byter till 5/8 och går sedan till 3/4. Därefter börjar rundan om. Alla 7/8-dels takter som inleder rundorna, utom den första, är grupperade medan de 7/8-takter som kommer precis efter eller efter en 3/4 är grupperade som 4+3, detta för att jag ville behålla melodins rytmisering så pass intakt som möjligt så att man kan känna igen låten, trots nya taktarter. Sammanlagd blir en period på fyra takter 25 åttondelar lång men jag tycker inte att den känns helt främmande. Det beror på att de två sista takterna i första rundan är en 7/8 och en 5/8. Om man lägger samman dem blir de nämligen en synkoperad variant av en taktart som vi är vana att lyssna på. Håller man en rak fjärdedelspuls till den taktartskombinationen så går taktarterna jämnt ut över sex fjärdedelar. Även den andra rundan slutar med en bekant taktart i form av en 3/4, vilket även det tar udden av taktartsbytena. I bryggan kände jag att låten kunde behöva rätas ut lite efter den komplicerade versen. Jag ville däremot inte gå helt tillbaka till 4/4-takt, så jag gjorde om sångfrasen så att första tonen sträcker sig över en hel takt innan frasen fortsätter över en 4/4 + 2/4 kombination. Förutom den inledande tonen så har jag även förlängt de notvärden som spelas över 2/4-takten. Detta tyckte jag gjorde att melodin fick ett avstamp in till nästa takt. I de nästföljande takterna fanns det mycket pauser i melodin, så jag valde att göra om dem till en 4/4 och en 3/4. Totalt sett så blir en fyratakters (i min bearbetning femtakters) runda 17 fjärdedelar lång ( ). Eftersom alla takters underdelning består av fjärdedelar så tycker jag inte att bryggan har samma ryckiga känsla som versen. 20
22 I refrängen valde jag att använda mig av en 5/4 + 4/4 kombination för att utforska om det skulle gå att få två taktarter som tillsammans bildar en 9/4-takt att kännas normala. Precis som i bryggan valde jag att förlänga ett notvärde för att fylla ut den första takten. Jag tycker att det ger sångfrasen en känsla av att den rör sig framåt och tillsammans med en fjärdedelsnot på sista slaget i takten så skjutsas den in till 4/4:an, utan att kännas som om jag lagt till ett taktslag för mycket. Därefter följer antingen en kombination av 3/4 + 3/4, eller 2/4 + 3/4. Jag valde att alternera mellan dem för att perioderna skulle få en liten förändring i längd. Lägger man samman alla takterna i de första och tredje rundorna blir de 15 fjärdedelar långa vardera medan den andra rundan blir 14 fjärdedelar lång. I de sista fyra takterna som leder ut ur refrängen fick jag en idé om att anpassa melodin till 5/4, som sedan leder in till 4/4. Det lugnar ned låten innan man ger sig in på nästa vers. Femtakten är en 3+2 gruppering med betoning på de sista två fjärdedelarna. 21
23 4. Diskussion 4.1 Resultat av omarrangering Stuck In The Middle With You var den första låten som jag började jobba med. Min målsättning var att man inte skulle reagera på den nya taktarten och att låten bara skulle flyta framåt utan att kännas ansträngd eller som att jag lagt för mycket fokus på den nya taktarten. Jag känner mig nöjd med verserna där sångmelodin är intakt med alla notvärden, det enda som ändrats är att jag tagit bort en fjärdedelspaus. Det känns som om den tuffar på med naturliga upptakter i sångfraserna, lite som i Solsbury Hill. När man kommer till sticket tycker jag däremot att den börjar kännas en aning ansträngd då många toner ska få plats när jag tagit bort ett pulsslag från originalet. Peggy Sue tycker jag inte alls känns konstig i 5/4-takt. Jag använde mig av 3+2- kombinationen och förlängde toner för att fylla ut tomrum. Istället för att det skulle kännas märkligt att förlänga takter och fraser så tyckte jag att det passade låten bra, särskilt när melodin synkar med de två sista fjärdedelarna i takten. Trots små modifieringar så är melodin mer eller mindre intakt och jag tycker att man känner igen låten. Dead Flowers känns överraskande naturlig med tanke på mina till synes slumpmässiga val av taktartsbyten. Det kan dock bero på att jag under en längre tid förkovrat mig i udda taktarter och deras uppbyggnad till den grad att jag inte längre känner 7/8 eller 5/4 som något ovanligt. Jag tycker att jag lyckats behålla melodistämman bra med tanke på att taktarterna byter så pass ofta som de gör. Eftersom många pauser har försvunnit i versen har allt utrymme som får den att kännas luftig försvunnit. Den känns mer drivande och vilar inte i onödan. I bryggan och refrängen är det tvärtom. Där har jag istället förlängt toner. Jag tror att låten fortfarande skulle gå att känna igen och att melodierna inte tagit skada av de nya taktarterna. 22
24 4.2 Avslutande diskussion Jag tycker att det här har varit ett utvecklande arbete som påverkat mig både positivt och negativt. Det positiva är att jag nu lätt kan höra vilken taktart som spelas genom att bryta ned rytmer i mindre beståndsdelar om två eller tre. Jag känner mig även hemma i de flesta taktarter och kan välja om jag vill räkna eller känna dem. Negativt är att om jag suttit för länge och lyssnat på musik med många udda taktarter så kan det bli svårt att återgå till 4/4 eller 3/4. Det är lätt hänt att jag drar bort en åttondel om jag rör mig i 4/4 och därmed skapar en 7/8 eller tar bort en fjärdedel varannan takt när jag spelar i 3/4 för att på så sätt skapa en 5/4 (3+2). Udda taktarter har blivit mindre udda. Att behålla en originalmelodi när jag arrangerat har inte varit det problem jag förväntade mig att det skulle vara. Det jag funnit varit mest effektivt är att förlänga melodiförande toner när jag bytt till en taktart med fler pulsslag och förkorta rytmiseringar i melodifraserna för att förminska taktarten. Genom att göra detta arbete har jag fått djupare kunskap om udda taktarter och deras användningsområden. De kan användas precis hur man vill så länge som man tycker att det låter bra. Det existerar inte några regler om hur, när och var man bör använda sig av till exempel en 9/8-takt. Kanske kommer de professionella hitmakarna en dag att tröttna på de gamla koncepten och bestämma sig för att prova någonting nytt. Kanske en 13/8-takt? Men jag är en smula realist. Om hundra år så tror jag att det kommer spelas lika mycket musik med udda taktarter på den kommersiella radion som det gör idag det vill säga ingenting alls! 23
25 5. Referenser Fonogram Dead Flowers (The Rolling Stones) Sticky Fingers (1971) Universal Distribution, Glass Of Water (Coldplay) Viva La Vida - Prospekt s March Edition (2008) Pa/Warner Bros, CD I Hung My Head (Sting) Mercury Falling (1996) A&M, Living In The Past (Jethro Tull) M.U.: The Best of Jethro Tull (1976) Chrysalis Records, ACCD 1078 Money (Pink Floyd) Dark Side Of The Moon (1973) EMI/EMI Music Distribution, Peggy Sue (Buddy Holly) Buddy Holly (1958) MCA, Solsbury Hill (Peter Gabriel) Peter Gabriel 1 (1977) Virgin, PGCD1 Stuck In the Middle With You (Stealers Wheel) Stealers Wheel (1972) Lemon Recordings, CDLEM-24 Wind Up Workin In A Gasstation (Frank Zappa) Zoot Allures (1976) Zappa Records, 22 24
26 6. Bilagor Bilaga 1: Stuck In The Middle With You Bilaga 2: Peggy Sue Bilaga 3: Dead Flowers 25
Centrala begrepp och musikteori
Centrala begrepp och musikteori Puls All musik utgår från en grundpuls. När man spelar tillsammans måste alla känna samma puls om det ska funka. Puls är en serie slag som återkommer med jämna mellanrum.
Läs merMUSIKANALYS ÅR 8 OCH
MUSIKANALYS ÅR 8 OCH 9 2013-2014 INSTRUKTIONER 1. Utse en i gruppen som styr ipaden (en person behövs för att pausa, spola fram och tillbaka i låten etc). 2. Utse en annan person i gruppen som läser frågorna
Läs merFöretagets slogan eller motto MUSIK
Företagets slogan eller motto MUSIK GITARREN HUVUD STÄMSKRUVAR HALS KROPP BAND 1 E 2 A STRÄNGARNAS TONNAMN STALL 3 D 4 G 5 B 6 E ÖPPNA ACKORD PIANO/KEYBOARD Tonernas namn kommer från alfabetets a b c d
Läs merGRUNDLÄGGANDE MUSIKTEORI
GRUNDLÄGGANDE MUSIKTEORI Puls All musik utgår från en grundpuls. När man spelar tillsammans måste alla känna samma puls om det ska funka. Puls är en serie slag som återkommer med jämna mellanrum. Det är
Läs merLåtskrivarboken. Monica Welander. Hands Up Music. Innehåll:
Låtskrivarboken Innehåll: Låtskrivaren 7 Varför göra låtar 11 Vad är en låt? 17 Melodi, Text och Rytm 23 Låtarnas struktur 33 Verktygslådan 41 Mer verktyg 47 Mall för en tre-ackordslåt 54 Övning: tt skriva
Läs merTeoriboken praktisk musikteori
Teoriboken praktisk musikteori Bli musikant Hasse Nylén, Petra Andersson Ku r s f y r a bli musikant innehållsförteckning Lektion ett Le k t i o n t v å Le k t i o n t r e Le k t i o n f y r a Lektion
Läs merMusik kunskapskrav år 7-9 Eleven kan delta i gemensam sång o följer då XXX rytm och tonhöjd. F E C A. Namn: Klass: Betyg: med säkerhet
Namn: Klass: Betyg: Musik kunskapskrav år 7-9 Eleven kan delta i gemensam sång o följer då XXX rytm och tonhöjd. F E C A med viss säkerhet med relativt god säkerhet med säkerhet Eleven kan spela enkla
Läs merRÖDA TRÅDEN MUSIK ÅK 1 ÅK
RÖDA TRÅDEN MUSIK ÅK 1 ÅK 5 ÅK 1 Musicerande och musikskapande ÅK 2 Sång i olika former, unison sång, kanon och växelsång Spel i olika former, ensemblespel Imitation och improvisation med rörelser, rytmer
Läs merOm du går in på Wikipedia kan du se några av tavlorna och lyssna på dem.
HUR LÅTER BILDEN? WIKIPEDIA: Tavlor på en utställning är en berömd pianosvit av den ryske tonsättaren Modest Mussorgsky. Verket skrevs 1874 som en pianosvit i tio delar och utgör en "musikalisk illustration"
Läs merPlanering musik åk 7 ht 2018
Planering musik åk 7 ht 2018 För mer information håll dig uppdaterad på min blogg musiktheresesvensson.wordpress.com Du förväntas förvara de stenciler du får i en mapp i klassrummet. Du ska också ha med
Läs merRockmusik. Sångsätt: Man sjunger ofta på starka och höga toner.
Rockmusik Vanliga instrument: Elgitarr, elbas, trumset, synt. Vanligt i musiken: Musiken har ofta både verser och refränger. Det är vanligt med elgitarrsolon i musiken. Musiken låter: Hård, tuff. Den uttrycker
Läs merESN lokala kursplan Lgr11 Ämne: Musik
ESN lokala kursplan Lgr11 Ämne: Musik Övergripande Mål: spela och sjunga i olika musikaliska former och genrer, skapa musik samt gestalta och kommunicera egna musikaliska tankar och idéer, och analysera
Läs merRÖDA TRÅDEN MUSIK ÅK 1 ÅK
RÖDA TRÅDEN MUSIK ÅK 1 ÅK 5 ÅK 1 Musicerande och musikskapande ÅK 2 Sång i olika former, unison sång, kanon och växelsång Spel i olika former, ensemblespel Imitation och improvisation med rörelser, rytmer
Läs merDet musikaliska hantverket
Det musikaliska hantverket Kan jag bli för duktig på mitt instrument för att lovsjunga? Behöver jag öva med bandet innan ett lovsångspass? Lars Ekberg, frilansmusiker och pastor i Göteborg Vineyard, undervisar
Läs merUtveckla resonemang om musicerande
Utveckla resonemang om musicerande Nivå E: Eleven kan föra enkla resonemang om eget och andras musicerande. Nivå C: Eleven kan föra utvecklade resonemang om eget och andras musicerande. Nivå A: Eleven
Läs merFour Chords Förutsägbart eller genialiskt
Konstnärligt Examensarbete Four Chords Förutsägbart eller genialiskt Författare: Simon Nilsson Handledare: Tobias Rydén, Hans Erik Holgersson Examinator: David Myhr Termin: VT17 Ämne: Musik Nivå: Kandidat
Läs merRÖDA TRÅDEN MUSIK ÅK 1 ÅK
RÖDA TRÅDEN MUSIK ÅK 1 ÅK 5 ÅK 1 Musicerande och musikskapande ÅK 2 Sång i olika former, unison sång, kanon och växelsång Spel i olika former, ensemblespel Imitation och improvisation med rörelser, rytmer
Läs merDelprovets samlade resultat bedöms med godkänt eller underkänt.
Musiklärarutbildningen Antagningsprov G1 Musikteori Sång och Spel t med delprovet är att du får möjlighet att visa din förmåga att sjunga och musicera på egen hand. Förberedelser Du ska förbereda två valfria
Läs merÅr 1-3 År 4-6 År 7-9
MUSIK LGR 11 Musik finns i alla kulturer och berör människor såväl kroppsligt som tanke- och känslomässigt. Musik som estetisk uttrycksform används i en mängd sammanhang, har olika funktioner och betyder
Läs merGRUNDERNA I MUSIKTEORI Åk 7. Namn:
Namn: Syfte: Vi arbetar här med Musikens verktyg där du ska lära dig grunderna i musikteori och få förståelse för musikaliska byggstenar och musikalisk form - Du får lära dig hur och varför noter behövs
Läs merPlanering i Musik Ö7 Ansvarig lärare Jenni Jeppsson jenny.jeppsson@live.upplandsvasby.se
Planering i Musik Ö7 Ansvarig lärare Jenni Jeppsson jenny.jeppsson@live.upplandsvasby.se Syfte Lgr 11 Meningen med att du ska läsa musik i skolan är för att du ska utveckla förmågan att utveckla samspel
Läs merLässtrategier för att förstå och tolka texter samt för att anpassa läsningen efter textens form och innehåll. (SV åk 1 3)
IDAN 1 Lärarmaterial VAD HANDLAR BOKEN OM? Boken presenterar den svenska dansbandskulturen. Vi får lära oss fakta, till exempel när musikstilen kom till verige, vilken sorts musik och vilka instrument
Läs merLäroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet 2011. Lgr 11 kursplan musik
Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet 2011 Lgr 11 kursplan musik Förmågor: - spela och sjunga i olika musikaliska former och genrer, - skapa musik samt gestalta och kommunicera egna
Läs merNamn: Klass: To-do-list Åk 6 Läsåret 2014/2015 Världsmusikkartan Detta ska ni göra: Enskilt arbete med hjälp av Youtube och digital världsmusikkarta
Namn: Klass: Solfagraskolan Läsåret 2014/2015 To-do-list Åk 6 Läsåret 2014/2015 Sång/spel Ackord: Spela minst två låtar Förslag: Lazy song, I m yours, Tänd ett ljus, Feliz Navidad OBS! På A-nivå ska du
Läs mer3.8 MUSIK. Syfte. Centralt innehåll
3.8 SIK Musik finns i alla kulturer och berör människor såväl kroppsligt som tanke och känslomässigt. Musik som estetisk uttrycksform används i en mängd sammanhang, har olika funktioner och betyder olika
Läs merBetyg i årskurs 6. Grundskolans läroplan Kursplan i ämnet musik
Betyg i årskurs 6 Betyg i årskurs 6, respektive årskurs 7 för specialskolan, träder i kraft hösten 2012. Under läsåret 2011/2012 ska kunskapskraven för betyget E i slutet av årskurs 6 respektive årskurs
Läs meranvända ämnesspecifika ord, begrepp och symboler.
MUSIK Musik finns i alla kulturer och berör människor såväl tanke- som känslomässigt. Musik som estetisk uttrycksform används i en mängd sammanhang, har olika funktioner och betyder olika saker för var
Läs merMusicerande och musikskapande
Musik åk 4-6 - Centralt innehåll Sång, melodispel och ackompanjemang Gehörsmusicerande Imitation och improvisation Musikskapande Musikframföranden Musicerande och musikskapande Musikens verktyg Musik åk
Läs merLäroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet 2011. Lgr 11 kursplan musik
Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet 2011 Lgr 11 kursplan musik Förmågor: - spela och sjunga i olika musikaliska former och genrer, - skapa musik samt gestalta och kommunicera egna
Läs merMUSIKMATEMATIK LÄRARHANDLEDNING
Text: Marie Andersson, Learncode AB Illustrationer: Li Rosén Foton: Shutterstock Matematiken och musiken hör nära samman. Det märkliga och harmoniska sambandet mellan olika toners höjd och intervall utforskades
Läs merVT11 PLANERING I MUSIK 8A, 8C och 8E
VT11 PLANERING I MUSIK 8A, 8C och 8E Årskurs År 8 Tidsperiod v 2-5 Rytm/Trummor/Noter Afrikansk/Världsmusik v. 5 UPPSPEL Afrikansk musik v. 6-8 Harmonilära/Ackord Teori i praktiken v.9 SPORTLOV v. 10-11
Läs merHarry Peronius. ilife
Harry Peronius ilife Del 4 GARAGEBAND 21. Skapa ett GarageBand-projekt... 75 22. Spela in via mikrofon... 83 23. Redigera regioner... 88 24. Tillämpa effekter... 92 25. Exportera till itunes... 94 26.
Läs merMålet med undervisningen är att eleverna ska ges förutsättningar att:
Musik Målet med undervisningen är att eleverna ska ges förutsättningar att: o spela och sjunga i olika musikaliska former och genrer o skapa musik samt gestalta och kommunicera egna musikaliska tankar
Läs merFörord. ra och Ackordspel (Reuter&Reuter), men andra böcker kan naturligtvis också användas (se
Förord Lär av Mästarna har vuxit fram under min tid som lärare i ämnet satslära med arrangering vid Musikhögskolan i Malmö. Materialet har under ett decennium provats både i grupp- och individuell undervisning
Läs merTRUMMOR CRASHCYMBAL RIDECYMBAL HÄNGPUKOR HI HAT GOLVPUKA BASKAGGE VIRVEL
TRUMMOR CRASHCYMBAL RIDECYMBAL HÄNGPUKOR HI HAT VIRVEL BASKAGGE GOLVPUKA Så här ser ett typiskt trumset ut. Som du ser består det egentligen av flera instrument som man satt ihop till ett set, eller på
Läs merMaterial: Layout och grafik: Bilder: Svensk översättning: Ansvarig utgivare av svensk översättning:
Material: Tuomo Kallio, Jarkko M. Salo, Jarkko J. Salo, Juho Vanhanen, Louhimo och Rytm-institutets lärare Layout och grafik: Olli Kiviluoto Bilder: Pekka Pohjoispää och Henri Peltola Svensk översättning:
Läs merinstrument och Genrer Ett utdrag Stråkinstrument: Klassisk Musik / Västerländsk konstmusik
instrument och Genrer Ett utdrag Klassisk Musik / Västerländsk konstmusik Klassisk musik är ett mer vanligt namn för det som egentligen heter västerländsk konstmusik. Det är sådan musik som vi i Europa
Läs merDel ur Lgr 11: kursplan i musik i grundskolan
Del ur Lgr 11: kursplan i musik i grundskolan 3.8 Musik Musik finns i alla kulturer och berör människor såväl kroppsligt som tanke- och känslomässigt. Musik som estetisk uttrycksform används i en mängd
Läs merMusik. årskurs 6 2013
Musik årskurs 6 2013 Instrumentkunskap Årskurs 6 2013 När du lärt dig detta kommer du att kunna: Vilka instrumentgrupper det finns. Vilka instrument som hör till vilka grupper. Ur Musik Falköpings bedömningsmatris
Läs merKunskapskrav årskurs 6
Kunskapskrav årskurs 6 Kunskapskrav för betyget E i slutet av årskurs 6 Eleven kan delta i gemensam sång och följer då i någon mån rytm och tonhöjd. Eleven kan även spela delar av en enkel anpassad melodi-,
Läs merCentralt innehåll år 4-6 Kunskapskrav E:
SE NEDAN! Musik Ämnets syfte 1-9: spela och sjunga i olika musikaliska former och genrer, skapa musik samt gestalta och kommunicera egna musikaliska tankar och idéer, och analysera och samtala om musikens
Läs merEXAMENSARBETE. Betäm dig! En processbeskrivning av att skriva pop/rock musik efter givna förutsättningar. Anton Östergren
EXAMENSARBETE Betäm dig! En processbeskrivning av att skriva pop/rock musik efter givna förutsättningar Anton Östergren Konstnärlig kandidatexamen Musik Luleå tekniska universitet Institutionen för konst,
Läs merKonstnärlig kandidatexamen
Kurs: CG1009 Examensarbete, kandidat, klassisk musik, 15 hp 2013 Kandidatexamen Institutionen för klassisk musik, Kungl. Musikhögskolan i Stockholm Handledare: Mats Nilsson Fredrik Wadman Konstnärlig kandidatexamen
Läs merFokus på förmågorna! Koll på kunskapskraven.
Fokus på förmågorna! Koll på kunskapskraven. Vad ska du få lära dig på musiken? Förmåga som bedöms för E för C för A Eleven kan delta i gemensam sång och följer då i någon mån rytm och tonhöjd Eleven
Läs merFör dig som är nyfiken på musik
Musikskolan i Upplands Musikskolan i Upplands Väsby Väsby För dig som är nyfiken på musik Blåsinstrument Musikens språk Att få utveckla sig genom musik ger barn och ungdomar ett språk och ett verktyg till
Läs merAllmänt om bedömningen I detta delprov bedöms din förmåga att sjunga samt ackompanjera dig själv till egen sång.
Antagningsprov G1 Sång och spel G1 Sång och Spel t med delprovet är att du får möjlighet att visa din förmåga att sjunga och musicera på egen hand. Förberedelser Du ska förbereda två valfria sånger. Du
Läs merLäsårsplanering i Musik åk 4 Lpo 94
Läsårsplanering i Musik åk 4 Lpo 94 Period för planeringen: Läsåret 2009/2010 I årskurs 4 jobbar vi med att sjunga, spela rytminstrument och gestaltning av musik med hjälp av dans/rörelse och bilder till
Läs merPlanering i Musik Lag 4-9 Ansvarig la rare Jenni Jeppsson jenny.jeppsson@live.upplandsvasby.se
Planering i Musik Lag 4-9 Ansvarig la rare Jenni Jeppsson jenny.jeppsson@live.upplandsvasby.se Syfte Lgr 11 Meningen med att du ska läsa musik i skolan är för att du ska utveckla förmågan att utveckla
Läs merGRUNDLÄGGANDE MUSIKTEORI Åk 7 Musiklära, läran om musikens uppbyggnad
Från början var förmodligen musik mest e7 sorts ljudskapande med rytmer och enklare melodier, men =ll slut blev musik mer och mer komplicerad och genomtänkt. Man var då tvungen a7 komma på e7 sä7 a7 skriva
Läs merLOKAL KURSPLAN I MUSIK ANNERSTASKOLAN 2010 MUSIK. Årskurs 4
LOKAL KURSPLAN I MUSIK ANNERSTASKOLAN 2010 Utarbetad av: MUSIK LPO uppnående mål Såhär står det i den nationella kursplanen för år fem respektive år nio. Eleven skall (efter år 5 resp år 9): kunna delta
Läs merSe möjligheter. Skapa studiemo*verade elever. Skapa en a(rak*v skola. Skapa en röd tråd genom alla stadier. Skapa en a(rak*v tjänst
Team Västerås Lars Nordin Rektor Se möjligheter Skapa en a(rak*v skola Skapa studiemo*verade elever Skapa en a(rak*v tjänst Skapa en röd tråd genom alla stadier Vi söker nu en studie- och yrkesvägledare
Läs merMUSIK. Kopiering förbjuden. Staffan Sundberg. Årskurs 1-6 I GRUNDSÄRSKOLAN INRIKTNING ÄMNE. Elevens namn. Undervisningen i musik ska ge dig
Staffan Sundberg MUSIK I GRUNSÄRSKOLAN INRIKTNING ÄMNE Undervisningen i musik ska ge dig förutsättningar att utveckla din förmåga att: sjunga, spela och skapa musik i olika sammanhang, kombinera musik
Läs merFör att: Kunna spela tillsammans med andra i olika grupper och orkestrar. Få en bra musikalisk grund inför elevens fortsatta resa inom musiken.
Slagverk Så här börjar man: Vi lär oss att uppleva och förstå pulsen i musiken genom lyssnande och härmövningar. Vi jobbar med grundläggande teknik för virveltrumma samt trumset första året. Alla antagna
Läs merKursplan för musik i grundskolan
Kursplan för musik i grundskolan Denna kursplan innefattar årskurserna F-1 t o m 6.I årskurs 3 en del av året har eleverna efter enskilt politiskt beslut orkesterklass (se separat kursplan). Musikundervisningen
Läs merInstudering inför musikteoriprov åk 6
Instudering inför musikteoriprov åk 6 Notnamn Noterna har fått namn efter alfabetet: a b c d e f g. œ g1 ettstrukna oktaven tvåstrukna oktaven œ œ œ œ œ œ œ œ œ œ œ œ œ œ œ a b c1 d1 e1 f1 g1 a1 b1 c2
Läs merVälkommen till musiken. Parkskolan årskurs 9
Välkommen till musiken Parkskolan årskurs 9 Musik finns i alla kulturer och berör människor såväl kroppsligt som tanke- och känslomässigt. Musik som estetisk uttrycksform används i en mängd sammanhang,
Läs merGodkända antagningsprov + områdesbehörighet A 6c eller 6c (HSVFS 2011:10).
Grundläggande behörighet, grundnivå Grundläggande behörighet till utbildning som påbörjas på grundnivå och vänder sig till nybörjare har den som 1. fått slutbetyg från ett fullständigt nationellt eller
Läs merLokala kursplaner i musik F-1 Lokala mål Arbetssätt Underlag för bedömning
Lokala kursplaner i musik F-1 Känna att musik är glädje! Kunna några sånger, rim och ramsor. Viss medvetenhet om den egna kroppen/rösten. Öva sig att lyssna. Uppträdande i grupp (vid t ex Lucia) för att
Läs merMusikteori II. av Peter Mikkola. Peter Mikkola 1999 ISBN 91-973550-1-1 Tryck Enskede Offset AB. Kopiering förbjuden
Musikteori II av Peter Mikkola Peter Mikkola 1999 ISBN 91-973550-1-1 Tryck Enskede Offset AB Kopiering förbjuden Intro He who makes a mistake is still our friend; he who adds to, or shortens a melody is
Läs merKURSPLAN I MUSIK OM SKOLAN STYRDOKUMENT
VIKTORIASKOLAN KURSPLAN I MUSIK OM SKOLAN STYRDOKUMENT Strävandemål i förskoleklassen Känna till vanliga barnvisor som används vid våra vanliga högtider Deltaga i gemensam sång, sånglekar Deltaga i olika
Läs merKurs: CG1009 Examensarbete, kandidat, klassisk musik, 15 hp 2013 Kandidatexamen Institutionen för klassisk musik, Kungl. Musikhögskolan i Stockholm
Kurs: CG1009 Examensarbete, kandidat, klassisk musik, 15 hp 2013 Kandidatexamen Institutionen för klassisk musik, Kungl. Musikhögskolan i Stockholm Handledare: Elemer Lavotha Leo van Debré Examensarbete
Läs merMusikteoriForum Öst !!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!
MusikteoriForum Öst Medlemsbrev nr 11, april 2012 Ordförande har ordet Bästa MFÖ:are! Våren är sakta i antågande. Vi blev kanske lite lurade av rivstarten i Mars, men nu är Aprilvädret sig likt och vädret
Läs merMindre är mer? Att skapa stort ljud med få instrument
Examensarbete Mindre är mer? Att skapa stort ljud med få instrument Författare: Felix Björklund Handledare: Patrik Ahlm och Hans-Erik Holgersson Konstnärlig: Patrik Ahlm Examinator: Patrik Ahlm och Karin
Läs merMusik Sång och musicerande
Sång och musicerande utvecklar kunskaper på instrument och i sång som en grund för musicerande enskilt och i grupp och för fortsatt självständig vidareutveckling i musik, utvecklar tillit till den egna
Läs merSML/FMF - Finlands musikläroinrättningars förbund. Piano. Nivåprovens innehåll och bedömningsgrunder 2005. www.musicedu.fi
SML/FMF - Finlands musikläroinrättningars förbund Piano Nivåprovens innehåll och bedömningsgrunder 2005 www.musicedu.fi NIVÅPROVENS INNEHÅLL OCH BEDÖMNINGSGRUNDER I PIANOSPEL Finlands musikläroinrättningars
Läs merHur kommer man igång?
Hur kommer man igång? Alla har någon gång varit nybörjare. Här ger Per Alexanderson, lovsångsledare från Örebro, många enkla och praktiska råd för dig som vill komma igång som lovsångsledare och som mer
Läs merFinlands musikläroinrättningars förbund rf. Elgitarr. Nivåprovens innehåll och utvärderingsgrunder 2008
Finlands musikläroinrättningars förbund rf Elgitarr Nivåprovens innehåll och utvärderingsgrunder 2008 Observera att notexempel saknas men kommer senare! www.musicedu.fi ALLMÄNNA ANVISNINGAR OM NIVÅPROV
Läs mer!!! En stilstudie av fyra musiker i jazzgenren !!!!!!!!!! Daniel Edvardsson
MUSIKALISKT SVÄNG En stilstudie av fyra musiker i jazzgenren Daniel Edvardsson Examensarbete inom konstnärligt kandidatprogram i musik, inriktning improvisation Vårterminen 2014 Examensarbete inom konstnärligt
Läs merC-UPPSATS. Trumslagarens roll i modern jazztrio
C-UPPSATS 2008:085 Trumslagarens roll i modern jazztrio - en jämförande analys av tre trumslagare inom modern jazz Andreas Erehed Luleå tekniska universitet C-uppsats Musik Institutionen för Musik och
Läs merVad händer när jag trollar med en handfull dollar?
Konstnärligt examensarbete Vad händer när jag trollar med en handfull dollar? En konstnärlig djupdykning i att komponera popmusik utifrån analys av Ennio Morricones spaghettivästern Författare: Oliver
Läs merInformation om antagningsprocessen för MUHE68, Musikproducentutbildningen
Mars 2016 Information om antagningsprocessen för MUHE68, Musikproducentutbildningen Förutsättning för att gå vidare till urval är först och främst att man kan styrka sin grundläggande behörighet. Har du
Läs merInstudering. inför. musikteoriprov åk 7
Instudering inför musikteoriprov åk 7 för Adolf Fredriks Musikklasser 2 Notnamn g1 G-klavens centrum talar om var tonen g1 ligger. Lär dig hitta tonernas namn på notsystemet och via tangenter. g a b c1
Läs mer-Musik på distans- Information & Kursbeskrivning
-Musik på distans- Information & Kursbeskrivning Läsåret 2013/2014 -Musik på distans- Läsåret 2013/2014 #2 - Allmän information -Musik på distans- 25% deltid, läsåret 2013/2014 - Vision/Musiklinjens mål
Läs merLektionsidéer till Den blomstertid nu kommer.
Lektionsidéer till Den blomstertid nu kommer. Syftet är att lära sig texten på hela låten utantill. OBS: Vi har använt endast första versen tidigare. Det kan tyckas tidigt att börja med blomstertid i början
Läs merDisposition. Antalet mikrofoner som behövs beror på vad du ska spela in. Vilken mikrofon ska jag välja? Hur nära ska mikrofonerna placeras?
Mikrofonteknik i olika genrer 1 Mikrofonteknik mikrofonval, avstånd och placering 2 Disposition Vilken mikrofon ska jag välja? Hur nära ska mikrofonerna placeras? Närmickning Avståndsmickning Var ska mikrofonen
Läs merTrapped in (a) Cage. Per Anders Nilsson PhD/Professor Högskolan för scen och musik Göteborgs universitet
Trapped in (a) Cage Per Anders Nilsson PhD/Professor Högskolan för scen och musik Göteborgs universitet Projektet provar alternativa förhållningssätt och metoder i ensemblespel i högre utbildning för jazz
Läs merMusik Ämnets syfte och roll i utbildningen
Musik 2009-01-13 Ämnets syfte och roll i utbildningen Musiken är djupt förankrad i människan och genomsyrar i rika och varierande former alla kulturer. Musik förenar och engagerar tanke och känsla på ett
Läs merMusik. Ämnets syfte och roll i utbildningen
Musik Ämnets syfte och roll i utbildningen Musiken är djupt förankrad i människan och genomsyrar i rika och varierande former alla kulturer. Musik förenar och engagerar tanke och känsla på ett direkt och
Läs merMetoder och olika utgångspunkter som tillgångar eller hinder? David Salminen
Att skriva musik Metoder och olika utgångspunkter som tillgångar eller hinder? David Salminen Musikalisk gestaltning, Jazz och Rock VI VT 2015 Handledare: Staffan Hedin, Mats Norrefalk Uppsatser på grundnivå
Läs merRytmisk manipulation
FG1299 Självständigt arbete, grundnivå inom lärarprogram (musik som ämne 2), 15 hp Ämneslärarexamen med inriktning mot arbete i gymnasieskolan 2017 Institutionen för musik, pedagogik och samhälle (MPS)
Läs merMål att sträva mot Mål Målkriterier Omdöme Åtgärder/Kommentarer
Musik Steg: BAS kunna delta i unison sång och enkla former av melodirytm-, och ackordspel samt föra samtal kring musicerandet deltar i enkla talkörer och ramsor sjunger med i enkla barnvisor blir förtrogen
Läs merÖvergripande kursplaner för Härryda Kulturskola För mer detaljerad information om vår våra kurser se specifika ämneskursplaner
Övergripande kursplaner för Härryda Kulturskola För mer detaljerad information om vår våra kurser se specifika ämneskursplaner Få grundläggande teoretiska och praktiska kunskaper inom sitt ämne Få kunskap
Läs merTeoriboken praktisk musikteori
Teoriboken praktisk musikteori 8 Använd musikens språk Hasse Nylén, Petra Andersson Ku r s å t ta använd musikens språk innehållsförteckning Lektion ett Le k t i o n t v å Lektion tre Le k t i o n f y
Läs merKursplan för MUSIK (primärstadiet)
Europaskolorna Ref: 2002-D-7410-sw-3 Original: FR Slutversion Europaskolorna O.S.G.B.G. Kursplan för MUSIK (primärstadiet) Godkänd av styrelsen den 6, 7 och 8 maj 2003 i Shannon Träder i kraft under en
Läs merRytmring. Rytm. Material: Metronom Ett tomt golv där vi kan sitta i ring
Vi använder ofta en rytmövning eller annan typ av hjärngymnastik som en uppvärmning inför lektionerna i drama. Det är ett bra sätt att öka koncentrationen och delaktigheten. Det hjälper oss att komma till
Läs merTeori och sammanhang Samtal kring dans som ämne, estetisk verksamhet, kultur och konstform. Kännedom om grundläggande danstekniska begrepp.
Ämnesplan för Värmdö Kulturskola Dans Kunskap, motorik och kroppskännedom Grundläggande kroppskännedom samt ökad uppfattning om begrepp som tid, kraft och rum. Kunna utföra enkla grundrörelser i relation
Läs merSka basen alltid driva?
C-UPPSATS 2006:160 Ska basen alltid driva? En undersökning av frågan om basister alltid ska ligga före taktslaget i rock och blues PETER UVÉN MUSIK C Luleå tekniska universitet MUSIKHÖGSKOLAN Musik och
Läs merAnmälningskod KMH Masterprogram i dirigering - orkester
Behörighetskrav och provbeskrivningar för: Anmälningskod KMH-33000 Masterprogram i dirigering - orkester Grundläggande behörighet (avanc. nivå) Utdrag ur Högskoleförordningen [1993:100] 7 kap. Gr2: 28
Läs merKör framåt i <TID> sekunder. Kör bakåt i <TID> sekunder. Sväng vänster i <TID> sekunder. Sväng höger i <TID> sekunder
Kör framåt i sekunder Kör bakåt i sekunder Sväng vänster i sekunder Sväng höger i sekunder Kör framåt Kör framåt när ljus lyser på vänster sida Kör framåt när ljus lyser på höger
Läs merUndervisningen ska ge eleverna förutsättningar att tillägna sig musik som uttrycksform och kommunikationsmedel.
Uppgifter Filmmusik Soundtrap av Rickard Carlsson 2017 -Filmmusik är en bakgrundsmusik eller musik som beskriver och förhöjer filmens budskap eller rollfigurernas känslotillstånd. Filmmusik förekommer
Läs merAnalysera nedanstående melodier utifrån följande frågeställningar:
Kapitel 1 1 Analysera nedanstående melodier utifrån följande frågeställningar: Vilken form har melodin? Skriv ut ett formschema, t.ex. AB. Om delarna liknar varandra men avviker något, betecknas dessa
Läs merMusik och rörelse Träningsprogram år8
Musik och rörelse Träningsprogram år8 För att visa era kunskaper i musik och rörelse kommer ni att få göra en del i ett träningsprogram, varje par/enskilt väljer själva två olika moment som man skall hitta
Läs merMusik, konstnärlig kandidat 2019
I nöd och lust Att bearbeta material for jazzpiano i duosattning Ester Mellberg Musik, konstnärlig kandidat 2019 Luleå tekniska universitet Institutionen för konst, kommunikation och lärande Abstrakt Som
Läs merMusik. Centralt innehåll. I årskurs 1 3
Musik Musik finns i alla kulturer och berör människor såväl kroppsligt som tanke- och känslomässigt. Musik som estetisk uttrycksform används i en mängd sammanhang, har olika funktioner och betyder olika
Läs merRytmikon - ett symfoniskt verk för ospecificerade instrument och rörelse till 50-årsfirandet av Rytmikutbildningen vid Musikhögskolan i Malmö
Stefan Klaverdal Rytmikon - ett symfoniskt verk för ospecificerade instrument och rörelse till 50-årsfirandet av Rytmikutbildningen vid Musikhögskolan i Malmö Beställt av Musikhögskolan i Malmö 2010 Version
Läs merExamensarbete 15 hp 2012 Konstnärlig kandidatexamen Institutionen för klassisk musik. Handledare: Peter Berlind Carlson. Victor Alsén.
Examensarbete 15 hp 2012 Konstnärlig kandidatexamen Institutionen för klassisk musik Handledare: Peter Berlind Carlson Victor Alsén Examensarbete Kandidatexamen 8 juni 2012/ /Norges Musikkhøgskole Victor
Läs merAnsökan om tillstånd att använda andra behörighetsvillkor för konstnärlig kandidat musiker vid Karlstad universitet
Karlstads universitet 651 88 Karlstad Analys, främjande och tillträdesfrågor Frida Lundberg 010-4700637 BESLUT 2016-01-29 Reg. Nr. 411-26226-15 Postadress Box 45093 104 30 Stockholm Besöksadress Wallingatan
Läs merStränginstrument: - Har 6 strängar (Finns även med 12) - Finns två grundtyper, stålsträngad och nylonsträngad
Stränginstrument: Gitarr - Spelas genom att man knäpper eller drar med högerhandens fingrar över strängarna. Tonhöjden förändras genom att vänsterhandens fingrar trycker ner strängarna på olika band. -
Läs merRockMusikLinjen MUSIKER LÅTSKRIVARE HÖGSKOLEFÖRBEREDANDE
RockMusikLinjen är en studiemedelsgrundande 1-årig utbildning. Kurstiden är heltid och undervisningen är förlagd till måndagar t. o. m. fredagar. Total kurstid är 34 veckor fördelat på 2 terminer, 30 timmar
Läs merMUSIK. Kopiering förbjuden. Staffan Sundberg LÅGSTADIET I GRUNDSKOLAN. Elevens namn
Staffan Sundberg MUSIK I GRUNDSKOLAN Undervisningen i musik ska ge dig förutsättningar att utveckla din förmåga att: spela och sjunga i olika musikaliska former och genrer, skapa musik samt gestalta och
Läs mer