Per Albin Hansson och den svenska D-dagen

Transkript

1 svenskt militärhistoriskt bibliotek presenterar överraskande krigshistoriska fakta mars 2012 Per Albin Hansson och den svenska D-dagen Av Per-Anders Lundström Det var inte mycket som skilde Per Albin Hansson från att bli en svensk Winston Churchill. Planerna på en svensk D- dag var långt framskridna, trupperna var tränade, materielen började komma på plats. Allt man väntade på var klara besked; skulle nazityskland kapitulera, eller skulle Sverige invadera Danmark och Norge? Natten mellan den 8 och 9 juli 1944 stod hemvärnsmannen Karlsson på stranden nära Åhus vid Hanöbukten och signalerade ut mot havet. Det var mörkt och det blåste en frisk bris. Några timmar tidigare hade fyra plutoner ilastat i fiskebåtar från olika hamnar på Listerlandet. Samlingsplatsen var belägen några kilometer från Åhus, varefter armadan på 25 båtar gick mot staden för att gå i land på kusten, vägledda av hemvärnsman Karlsson, som antogs utgöra en sympatisör i land. Karlsson kunde knappast veta att han var en liten bricka i ett spel som skulle få sin upplösning tio månader senare när Hitlers tredje rike låg i sina dödsryckningar. Storamiral Dönitz får en varning På förmiddagen den 3 maj 1945 sammanträdde i Flensburg det tyska rikets ledare, storamiral Karl Dönitz, med den tyska politiska och militära ledningen i Danmark och Norge. Frågan var om man kunde göra fortsatt motstånd och vilka konsekvenserna i så fall skulle bli. De tyska militära befälhavarna i Norge och Danmark, generalerna Böhme och Lindemann, 1

2 ville fortsätta striden. Så småningom fick führerns representant i Danmark, riksbefullmäktigade Werner Best, komma tals. Nu kom mötet in på Sveriges inställning en tysk slutkamp i Norge och Danmark. Best åberopade ett uttalande av Per Albin Hansson som en gemensam bekant nyligen förmedlat honom. Hansson skulle ha gjort klart för denne gemensamme bekant att Sverige mer eller mindre automatiskt skulle ingripa militärt om tyskarna gjorde motstånd i Danmark. Sverige skulle inte acceptera ein mutwilliger Kampf (en vettlös strid, en strid på okynne) i Danmark utan att självt ingripa i ett sådant läge. Storamiralen Dönitz frågade vad som menas med ein mutwilliger Kampf. Riksbefullmäktigade Dr. Best svarade: Varje strid, ty varje strid är utsiktslös. Senare forskning har visat att Dr. Best måhända hade spetsat statsminister Hanssons uttalande en smula, men vi måste fråga oss: Hade Sverige möjligheter att sätta makt bakom orden? Roskilde fjärd Roskilde Køge Hillerød Höganäs Viken Borstahusen Rungstedt Landskrona Sjælsø Eslöv Vedbæk Tearbæk Barsebäck Köpenhamn Middelsgrund fort Flack fort Lund Lomma Amæger Saltholm Malmö Dragør Limhamn Klagshamn Køge bugt Skanör Ägelholm Helsingborg Kopparverksh. Råå Alsbodarna Falsterbo Skåre Trelleborg Gislöv Planerade svenska landstigningen i Danmark Hornbæk Helsingør Humlebæk Ringsjön En försiktig och avvaktande hållning Helt klart hade samlingsregeringen ett brett folkligt stöd bakom sig när man varje pris försökte hålla Sverige utanför kriget. Enligt en gallupundersökning våren 1945 om den svenska opinionen i fråga om Norge visade på en ytterligt kallsinnig inställning. Den första frågan lydde: om tyskarna sätta igång massakrer i Norge, vill Ni då att svensk trupp skall ingripa för att hindra dessa massakrer? Det var 47% som svarade nej och 33% som svarade ja och återstoden visste inte. En operativ planering tar form Trots sin egen skepsis och starkt folkligt motstånd hade de svenska militära myndigheterna mycket tidigt börjat planera för ett svenskt ingripande i Danmark och Norge. Efter de tyska nederlagen i Nordafrika och Ryssland vintern började den svenska försvarsstaben räkna med ett tyskt nederlag och följaktligen ett sammanbrott i Danmark och Norge. Ett år senare, vid jultid 1943, fanns en detaljerad plan för hur en invasion av Själland skulle gå. Planen föredrogs för chefen för försvarsstaben i maj 1944 och för ÖB, general Jung, i september. Redan sommaren 1944 hade praktiska landstigningsövningar företagits på Skånes östkust och våren 1945 hade mer omfattande försök ägt rum i Stockholmsområdet. Under våren 1945 drevs planläggningen vidare och den 4 maj 1945 fastställde generalmajor Ehrensvärd de grundläggande bestämmelserna för operation rädda Danmark, vilken omfattade två deloperationer, dels den större rädda Själland, dels den mindre rädda Bornholm. I fortsättningen behandlar vi enbart den planerade invasionen av Själland. I en PM upprättat av major Malcolm Murray vid försvarsstabens arméavdelning angavs riktlinjerna för den planerade invasionen. Målet var att pacificera Själland genom att slå ned väpnat tyskt motstånd och säkerställa den allmänna ordningen. För att göra detta måste avsevärda styrkor finnas gängliga. Major Murray skrev: Endast härigenom kan blod sparas och tiden för företagets genomförande nedbringas. Den numerära övervikten skulle vara betydande, likaså skulle den svenska flottan säkra sjöherraväldet och flygvapnet luftherraväldet. På Själland fanns i maj 1945 omkring soldater i tysk tjänst. Förberedelser för hamnförstöring var vidtagna. I Helsingör låg ett särskilt spärrfartyg förtöjt och Köpenhamn kunde spärras med i hamnen befintligt tonnage. På Köpenhamns redd låg ett stort antal tyska örlogsfartyg; bl.a. kryssarna Prinz Eugen och Nurnberg samt 4 jagare, 4 större minsvepare, 2 minfartyg, ett 20-tal mindre patrullfartyg samt 4 hjälpkryssare. Från svensk sida skulle invasionen företas av 3. armékåren, bestående av två fördelningar (I. och IX.) samt 7. motoriserade brigaden och 8. pansarbrigaden. I övrigt fanns talrika självständiga enheter samt man dansk trupp. Totalt rörde det sig om cirka man med cirka motorfordon. Utöver detta kom fartygens besättningar och flygvapnets personal. För att klara själva landstigningen började betydande flottenheter dras ihop under april Totalt sett skulle 1158 transportfartyg (de flesta relativt små) och ett 100-tal örlogsfartyg 2

3 Dieppe-raiden den 19 augusti Landstigningen har misslyckats, och förlusterna har blivit svåra. Skulle historien upprepa sig på Själlands sandstränder 1945? deltaga. Det är inte för mycket sagt att allt som flöt skrämdes fram. Landstigningen i detalj Själva landstigningen var tänkt att i stor utsträckning ske på öppen strand. För detta lämpade sig bäst fiskebåtar med ringa djupgående. Sandrevlarna längs Själlands kust gjorde att större fartyg lätt gick på grund. När lite större fartyg användes fick truppen ta sig i land med överskeppningsbåtar, vilka medfördes ombord. För landstigning i hamnar avsågs fiskebåtar och flottans vedettbåtar användas. Den tyngre materielen stridsvagnar, fordon, areripjäser, förnödenheter skulle överföras på pråmar, färjor och med kranar försedda vanliga handelsfartyg. En enklare svensk variant på Mulberryhamnarna särskilda strandbryggor skulle medföras för att urlastning kunde ske oberoende av kajer och färjelägen. Något annat var inte möjligt då Sverige helt saknade modern specialmateriel för landstigningar. När arméofficerna granskade marinens ganska omständliga landstigningsplaner utbröt konflikt. Från arméhåll hävdades att själva landstigningsmomentet måste gå så snabbt som möjligt, annars fanns möjlighet att en beslutsam tysk motattack kunde få hela invasionen att misslyckas. Man ansåg inte att det fanns tid för en omständlig lossning av stridsfordon. För stridsvagnarna i första vågen föreslog därför armén att de skulle lastas på pråmar, vilka skulle föras in mot land med aktern före och en matta läggas ut. Sedan skulle stridsvagnen köras mot aktern, varefter akterspegeln sprängdes. Stridsvagnen kunde sedan köra direkt upp på stranden och understödja de svenska enheter som redan landstigit. Marinens planer på en omsorgsfull och tidsödande konvojering över Öresund vållade också huvudbry. Den tekniske chefen, överste Inge Hellgren vid Ing 2, skrev militärbefälhavaren: Om vederbörande marinchef har någon plan för överskeppningen och dess förberedelser och dess förberedande jag förstår för min del inte hur han skall kunna åstadkomma någon, då han knappast vet något om dess svåraste del urskeppningen så vore jag tacksam att få del av densamma. --- Det kan väl aldrig vara meningen att varje omgång transportbåtar skall eskorteras av marinfartyg och vara beroende av marinmyndighet beträffande avgång o.d. Det kommer aldrig att gå. Allt måste göras så enkelt som möjligt. Varför helt enkelt inte låta marinen och flyget ordna en ridå av örlogsfartyg och luftvärn på ömse sidor om hela överskeppningsområdet jag tänker här närmast på den tyngre materielens överskeppning med ett paraply av jaktflyg över, och sedan låt transportfartygen, som föras av navigeringskunnig personal, orientera fritt inom detta område. I marginalen på brevet hade militärbefälhavaren med röd penna kraftfullt skrivit Ja och strukit under två gånger. Tidigaste invasionsdatum den 18 maj Enligt planerna skulle invasionen om order gavs kring den 5 maj kunna äga rum kring den 18 maj och börja med ett kuppartat inlett anfall mot Helsingörs hamn. Först sedan denna intagits och säkrats skulle invasionsstyrkans huvuddel landsättas, i första omgången man. Längs den skånska västkusten hade kustareriets tunga enheter (15 cm, 21 cm) sammandragits för att kunna avge un- 3

4 Nu blev aldrig den svenska Ddagen verklighet. På eftermiddagen den 5 maj 1945 satt den tekniske chefen för överskeppningen, överste Hellgren, hemma i villan i Eksjö och skrev milostaben i Kristianstad om invasionsförberedelserna. Precis som han lade sista handen vid brevet spetsade han öronen för att höra vad som sades på radio. Tyskarna i Danmark hade kapitulerat! Han kastade snabbt ned ett post scriptum: Med anledning av vad som nyss sagts i radio förefaller våra förberdelser att snart bli skäligen meningslösa. I alla fall kanske det är svårt att avgöra om all materielanskaffning som skall igångsättas. Men skall det bli något av måste anskaffningen snarast påbörjas. derstödjande eld. Flottans äldre pansarskepp (Oscar II och Tapperheten) skulle ligga utanför inva-sionsstränderna och avge indirekt eld mot mål i land. Större delen av det svenska flygvapnet skulle baseras i södra Sverige och stödja invasionen insatsen var så betydande att det inte skulle gå att ingripa i Norge samtidigt. Tyskarna i Danmark kapitulerar När Per Albin gjorde sin markering gentemot Dönitz gjorde han det medveten om att Sverige kunde sätta makt bakom orden. I ett hemligt sammanträde med riksdagen den 27 april hade han, lite dunkelt, aviserat omprövning av Sveriges politik Ändrade förhållanden kunna komma att medföra nya överväganden från Vill du veta mer den svenska flotsvensk sida. Nazityskland kapitulerade bara dagarna tan, Sveriges inblandning i andra Om tyskarna beslutat sig för ett före ett svenskt inträde i kriget. världskriget eller strategisk krigsfortsatt motstånd hade ett svenskt föring? Nu har du chansen att välja krigsdeltagande varit nära nog undett av mina välkomstpaket (värde upp kr) när du blir vikligt, vilket Per Albin också insett. Relationerna med de segmedlem i Svenskt Militärhistoriskt Bibliotek. rande allierade makterna, omsorgen om förbindelserna med Gå in på för att Norge och Danmark, omsorgen om Sveriges anseende; Per läsa mer. Albin och hans regering hade knappast haft några möjligheter att låta Sverige fortsätta som den internationella politikens fripassagerare. BRONSPAKETET: 59 kr SILVERPAKETET: 129 kr (värde 658 kr) (värde 348 kr) Värde 348 kr 4

5 SMB vid Öresunds kanoner! Svenskt Militärsamlas många av oss medlemmar i Varje år kring Kristi himmelsfärd Helsingborg. Här ljedag vid Öresunds lås; batteri historiskt Bibliotek en fami hade de mynning15,2 cm pjäser. Under hela kriget ligger Beredskapsmuseet och 4 st. tyskockuperade Danmark. arna riktade mot Öresund och det ingborg spelat derat Själland skulle batteri Hels Hade Sverige den 18 maj 1945 inva kilometer, så Helsingör. Räckvidden var ca 20 upp mot de tyska ställningarna runt rna. täcka en del av invasionsstrände Batteri Helsingborg hade kunnat in pengar för rna vid ett par fällen samlat Under de gånga 10 åren har medlemma 21:an, en flyttbar kulturarvet. Först renoverade vi att bevara det svenska militära en särskild hall 40 ton. Och kanonen fick dessutom 21 cm kanon m/42 med vikt på ca år senare inleddes sig, den s.k. SMB-hallen. Några vid Beredskapsmuseet uppförd för, en av de fyra glasa in pjäsen Maja i sitt värn insamlingen Skydda Maja för att org. 15,2 cm-pjäserna i batteri Helsingb er du att älska n Rädda Danmark var intressant komm Tycker du att artikeln om operatio bli medvill som välkomstpaket dig som bokpaketen som jag har plockat ihop Bronspake. Guld a alternativ: Brons, Silver och lem i SMB! Du kan välja på tre olik s egna SMB: av ven tverket Örlogsfartyg som är skri tet består rätt och slätt av prak ka gans det är tet ten. För att vara det lilla pake bojan Waernberg och Gustaf von Hofs ärda läsv et lägger jag den myck stort boken väger 1,5 kg! I Silverpaketet uneba Jand vid skarna som stred för Finlands sak ken Svenskarna vid Jandeba. Sven och de dramatiska s vid tiden Satans bra krigare der fortsättningskriget benämnde får du utöver väljer Silverpaketet. I Guldpaketet berättelserna kan du läsa om du som skilddessa två böcker även Blixtkrig som börrar och analyserar det blixtkrig rann ut men arna tysk för ligt jade så ståt (värde kr) och tag ers Hitl av d grun i sanden på får dessmisstag, högfärd och dumhet. Du lampa, utom SMB:s förträffliga fältfick ags. vard som fält i l praktisk såvä 198 kr a ring för ditt blir b Rubb och stub Alla när du blir högt ärad medlem i SMB. Ditt tt. ofri port rt vkla själ paket får du fram bara gäller de udan välkomsterbj hand så 0, 23.0 kl. mars fredagen 16 Värde 348 kr ling! GULDPAKETET: 198 kr tärhissom medlem får du dessutom det mili & Svärdet toriska medlemsmagasinet Pennan bli medlem helt kostnadsfritt. Se att istoi klubben för den verkligt militärh vgift riskt intresserade! Ingen medlemsa och inget köptvång. Gå in på hp för att läsa mer. Bästa hälsningar Värde 110 kr för SMB Per-Anders Lundström, styresman