Statsbudgeten Skatteinkomstposterna

Transkript

1 4.2. Skatteinkomstposterna Ändringarna i de skattepliktiga inkomsterna och utvecklingen i fråga om den övriga skattebasen, som är beroende av hur hela samhällsekonomin och dess olika delar utvecklas, inverkar på skatteflödet. De framförda uppskattningarna av skattebasen har härletts från de uppskattningar och prognoser som ingår i den ekonomiska översikt som utgör bilaga till budgetpropositionen. Den avmattade ekonomiska tillväxten i slutet av 2008 och den drastiska försämringen 2009 märks också som en betydande sänkning på knappt 5,8 miljarder euro i de skatteinkomster som flyter in 2009 jämfört med bokslutet för Enligt uppskattning kommer nedgången i den ekonomiska aktiviteten att avstanna före utgången av Enligt prognoserna ökar den totala ekonomiska produktionen 2010 då exporten börjar tillta. Återhämtningen i den internationella ekonomin återspeglar sig genom exporten efter en tid i Finlands samhällsekonomi. Nästa år är den ekonomiska tillväxten i Finland fortfarande relativt anspråkslös. Skatteinkomsterna reagerar med fördröjning på förändringarna i den allmänna ekonomiska utvecklingen och därför uppskattas det att skatteinkomsterna inte börjar öka ännu nästa år. Med tanke på innevarande år ligger risken i att konjunkturvändningen skjuts upp mer än vad som uppskattats. Å andra sidan är det så att ju brantare nedgången i den ekonomiska aktiviteten är, desto starkare kan de positiva effekterna på skattebasen till följd av ett konjunkturuppsving vara. Med tanke på utvecklingen av skatteinkomsterna för nästa år innehåller konjunkturvändningen en positiv risk, som särskilt kan synas i inflödet av de mest konjunkturkänsliga skatterna, såsom kapitalinkomst- och samfundsskatten. Hur väl uppskattningen av skatteinkomsterna utfaller beror i stor utsträckning på hur väl man förmår förutspå skattebasernas nivå och utveckling. Till exempel en förändring av värdet av den privata konsumtionen med en procentenhet inverkar på mervärdesskatteintäkterna med 100 miljoner euro och en förändring av lönesumman med en procentenhet inverkar på statens intäkter av inkomstskatten med ca 100 miljoner euro. En översyn av hur budgeterna under föregående regeringsperiod utfallit visade att konjunkturutvecklingen, som var positivare än väntat, förklarade största delen av de egentliga felen i prognoserna. Enligt OECD:s uppskattning reagerade det finansiella läget inom vårt lands offentliga ekonomi på förändringarna i totalproduktionen med flexibilitetskoefficienten 0,5. Därmed inverkar en förändring på en procentenhet i den ekonomiska tillväxten på det finansiella läget inom hela den offentliga ekonomin med 0,5 procentenheter i relation till totalproduktionen (en ökande produktion stärker och en minskande produktion försvagar den offentliga ekonomin). Det mesta av verkningarna på balansen inom den offentliga ekonomin överförs via förändringar i inkomstbaserna. När det gäller staten antas ovan nämnda flexibilitetskoefficient vara 0,3. Om tillväxten ökar med med en procentenhet kommer detta att stärka den statliga ekonomin med nästan 600 miljoner euro. Om tillväxten sjunker med en procentenhet försvagas den statliga ekonomin med motsvarande summa. Av detta belopp får ca 200 miljoner euro sin förklaring av en ändring av de arbetslöshetsrelaterade utgifterna och det resterande beloppet av en ändring av skatteinflödet. Också den ekonomiska tillväxtens struktur inverkar på skatteflödet. Ju tydligare tillväxten grundar sig på inhemska efterfrågefaktorer, desto större blir de positiva verkningarna på skatteflödet, eftersom de omedelbara verkningarna av den ökande exporten reflekteras sämre i skatteintäkterna. I avsnitt Risker i anslutning till inkomstuppskattningarna i den ekonomiska översikt som utgör bilaga till budgetpropositionen har också redogjorts för de risker som hänför sig till skatteinkomstposterna. Tablå 7. Vissa inkomst- och efterfrågeposter som inverkar på de skattepliktiga inkomsterna och skattebasen ** 2010** förändr., % per år Denna utskrift är ingen officiell handling, utan det är original handlingarna som är av juridisk betydelse. Sida 1

2 Skattepliktiga förvärvs- och kapitalinkomster 7 4-1½ 2 Löneinkomster och andra inkomster 6 6½ -3 1 Pensioner och andra sociala förmåner 3½ ½ Kapitalinkomster 23½ -14½ 1) -25 1½ Rörelseöverskott 12½ -5½ -11½ 7 Värdet av hushållens konsumtionsutgifter 5½ 5½ -2½ 1 Mervärdesskattebasen 5½ 6½ -3-2½ Bensinförbrukning Förbrukning av dieselolja ½ Elförbrukning -9½ 2-7½ -1 Konsumtion av accisbelagd alkohol 2½ -1½ -3-2 Förstaregistrering av personbilar Konsumentprisindex 2½ Skatter på grund av inkomst och förmögenhet Skatt på förvärvs- och kapitalinkomster för 2009 och regeringens II tilläggsbudgetsproposition.budgetprop.förändring, %Skatter på grund av inkomst och förmögenhet, mn euro ,2Skatter som tas ut på förvärvs- och kapitalinkomst ,5Samfundsskatt ,7Övriga skatter på grund av inkomst och förmögenhet ,9 Skatter som tas ut på grund av inkomst och förmögenhet är skatter på förvärvs- och kapitalinkomster, samfundsskatt, källskatt på ränteinkomster och skatt på arv och gåva. Av dessa beräknas 2010 inflyta sammanlagt miljoner euro, dvs. 1,2 % mindre än vad som anges i budgetberäkningen Då man jämför inkomstposterna för 2010 med 2009 avses med budgetberäkning budgeten för 2009 kompletterad med första tilläggsbudgeten och regeringens proposition om en andra tilläggsbudget. Under momentet för skatt på förvärvs- och kapitalinkomst inflyter den progressiva inkomstskatten, skatten på kapitalinkomster samt källskatt som betalas av begränsat skattskyldiga. De medel som influtit under momentet för skatt på förvärvs- och kapitalinkomst och samfundsskatt utgörs av belopp som redovisas till staten för flera skatteår. Budgetpropositionens beskattningsutfall av förvärvs- och kapitalinkomster beräknas vara miljoner euro, dvs. 4,5 % mindre än budgetberäkningen De skattepliktiga förvärvs- och kapitalinkomsterna beräknas öka med ca 2 % år Recessionen påverkar beskattningsutfallet av förvärvs- och kapitalinkomster huvudsakligen genom att lönesumman och kapitalinkomsterna har minskat. Det är svårt att uppskatta hur kapitalinkomsterna utvecklas eftersom de är beroende av konjunkturerna samt av att det finns föga förhandsuppgifter om dem innan beskattningen har slutförts. Med tanke på hur väl uppskattningen av inflödet av skatt på förvärvs- och kapitalinkomst utfaller hänför sig de största riskerna just till uppskattningen av kapitalinkomsternas utveckling. Av de skattepliktiga inkomsterna utgör löneinkomsterna mer än 60 %. Utvecklingen när det gäller lönerna och sysselsättningen har således en central betydelse för skatteinkomsterna. Löneinkomsterna beräknas öka med ca 1 %. Tillväxten i pensionsinkomsterna uppskattas vara 4,5 %, medan arbetslöshetsförmånerna uppskattas öka med 15 % i och med att arbetslösheten ökar. Pensionsinkomsterna och övriga sociala förmåner beräknas inalles öka med 5,5 %. De skattepliktiga kapitalinkomsterna, av vilka de viktigaste posterna utgörs av överlåtelsevinster, dividendinkomster och inkomster av virkesförsäljning, beräknas totalt ligga på 2009 års nivå. 1) I motsats till de övriga talen som gäller 2008 är det fråga om en prognos. Kapitalinkomstbeloppet fastställs när beskattningen för 2008 slutförs före utgången av oktober Denna utskrift är ingen officiell handling, utan det är original handlingarna som är av juridisk betydelse. Sida 2

3 Överlåtelsevinster är den mest betydande posten av hushållens kapitalinkomster. Dessa uppkommer bl.a. vid försäljning av värdepapper och fastigheter. Vinsten av försäljning av den egna bostaden är däremot för det mesta skattefri inkomst, och därför står bostadshandeln till stor del utanför inkomstbeskattningen. Tillförlitliga uppgifter om beloppet av överlåtelsevinster fås först i slutet av det år som följer på skatteåret då beskattningen har slutförts. Sålunda är nivån för 2008, som används som grund för budgetpropositionens inkomstposter, för kapitalinkomsternas del fortfarande en prognos som baserar sig på de förhandsuppgifter som finns att tillgå om den slutförda beskattningen. Överlåtelsevinsternas utveckling är svår att förutspå, eftersom överlåtelsevinstbeloppet till stor del beror på den svårt förutsägbara prisutvecklingen på värdepappers- och fastighetsmarknaden. Till följd av den ekonomiska krisen har priserna på aktier sjunkit exceptionellt mycket. Den kraftigaste nedgången inföll i slutet av fjolåret, men efter det har situationen på aktiemarknaden klart lugnat ned sig och placerarna har börjat återfå sitt förtroende för marknaden. Om aktiekurserna vid utgången av detta år är på samma nivå som i slutet av augusti, är aktiernas värde år 2009 i genomsnitt 33 % lägre än i fjol. Det uppskattas att överlåtelsevinsterna minskar i motsvarande grad under Däremot förväntas överlåtelsevinsterna öka med ca 6 % nästa år. Även om kapitalinkomsternas andel av skattebasen är under 10 %, har de en relativt sett stor betydelse för hur tillförlitliga inkomstposterna är. Hur väl prognosen för kapitalinkomsterna utfaller inverkar också genom den utdelning som tillämpas på skattetagarnas förhandsredovisning på hur tillförlitlig prognosen för beskattningsutfallet av förvärvs- och kapitalinkomster är. När beskattningen slutförs i slutet av oktober det år som följer på skatteåret får man de slutliga uppgifterna om respektive skattetagares andel av de skatter på förvärvs- och kapitalinkomster som debiterats under skatteåret. De skatter på förvärvsoch kapitalinkomster som flutit in innan beskattningen har slutförts redovisas till skattetagarna enligt den uppskattade utdelningen. När beskattningen har slutförts justeras de redan redovisade medlen så att de motsvarar de slutliga skattebeloppen. Kassaflödet för 2010 påverkas av debiteringsredovisningen enligt den slutliga beskattningen för skatteåret Då inkomstskatteprognosen för 2010 upprättades hade beskattningen för 2008 ännu inte slutförts, och det fanns endast förhandsuppgifter om de slutliga skattebeloppen. Eftersom staten är den enda skattetagaren i fråga om kapitalinkomster, är den omständigheten att utvecklingen av kapitalinkomsterna avsevärt avviker från prognosen en av de mest betydande faktorer som påverkar storleken av de justeringar av utdelningen som nämns ovan. De verkningar som den skärpta beskattningen i fråga om en höjd inkomstnivå samt löntagaravgifterna har lindras genom en sänkning av statens inkomstskatteskala och en höjning av förvärvsinkomstavdraget. Dessutom lindras beskattningen av de mest lågavlönade genom att maximibeloppet för grundavdraget i kommunalbeskattningen höjs från euro till euro. Beskattningen av pensionsinkomsten lindras i enlighet med regeringsprogrammet på så sätt att beskattningen av pensionsinkomst inte blir strängare än beskattningen av motsvarande löneinkomst. Dessa ändringar i skattegrunden sänker intäkterna av inkomstskatten med sammanlagt ca miljoner euro. Av detta belopp utgör statens andel ca 630 miljoner euro, kommunernas andel 380 miljoner euro samt församlingarnas andel ca 20 miljoner euro och Folkpensionsanstaltens andel ca 30 miljoner euro. Höjningen av grundavdraget står för ca 195 miljoner euro i förlusten av skatteintäkter. Långtidssparandet stöds genom att skattestödet till frivilliga individuella pensionsförsäkringar utvidgas så att det även gäller annat långtidssparande. Strukturutvecklingen inom jordbruket främjas genom en temporär skattefrihet för försäljningsvinst på åker. Ställningen för näringsidkare som har de lägsta inkomsterna förbättras genom att de bestämmelser som gäller fördelningen av privata näringsidkares, jordbruksidkares och beskattningssammanslutningars förvärvs- och kapitalinkomster ändras så att företagsin- Denna utskrift är ingen officiell handling, utan det är original handlingarna som är av juridisk betydelse. Sida 3

4 Samfundsskatt Övriga skatter på grund av inkomst och förmögenhet Skatter på grund av omsättning komst som ska fördelas i sin helhet kan beskattas som förvärvsinkomst om den skattskyldige yrkar det. I syfte att främja användningen av kollektivtrafik höjs den skattefria andelen av personalbiljetten. Dessa sänker intäkterna av inkomstskatten med sammanlagt med ett nettobelopp på knappt 50 miljoner euro för staten. Den försvagade ekonomiska aktiviteten märks särskilt tydligt i samfundsskatteintaget. Intäkterna av samfundsskatten började minska År 2009 minskar samfundsskatteintaget ytterligare till mindre än hälften av 2008 års nivå. Beskattningsutfallet minskar delvis till följd av den tillfälliga sänkningen av statens utdelning av samfundsskatten med 10,8 procentenheter skatteåren Företagens resultatutveckling återspeglar sig med fördröjning på intaget av samfundsskatt. Budgetekonomins samfundsskatteintag består av skatter som intäktsförs till staten för flera skatteår, men den största betydelsen har förskott från samma år och förskottskompletteringar från föregående år eller sådana förskottsåterbäringar som sänker intaget. Det beräknas att företagens resultatutveckling vänder till det bättre 2010 då konjunkturutsikterna återhämtar sig. Av inkomstskatten från samfund beräknas inflyta miljoner euro, vilket är en femtedel mer än budgetberäkningen Dessutom förbättras företagens lönsamhet på grund av deras åtgärder för att skära ned kostnaderna. Likväl antas det att förbättringen av företagens resultatutveckling ännu nästa år är förhållandevis anspråkslös. I källskatt på ränteinkomster beräknas inflyta ca 38 % mindre än budgetberäkningen Minskningen beror på de kraftiga räntesänkningar som började i slutet av 2008 och har fortsatt under 2009 samt på att ökningen i depositionsstocken har jämnat ut sig År 2010 antas depositionsstocken öka något och räntenivån hållas på en låg nivå innan den börjar stiga Intäkterna av skatten på arv och gåva beräknas sjunka med ca 5 % jämfört med budgetberäkningen Skattebasen för skatt på arv och gåva beräknas växa med ca 6 %, men den lättnad i arvsbeskattningen som genomfördes vid ingången av 2009 minskar ännu 2010 års intäkter med ca 45 miljoner euro på grund av en fördröjning i beskattningen. för 2009 och regeringens II tilläggsbudgetsproposition.budgetprop.förändr., %Omsättningsbaserade skatter, mn euro ,6 Mervärdesskatt ,1 Skatter som grundar sig på omsättningen är mervärdesskatt, försäkringspremieskatt och apoteksavgifter. Av dem beräknas inflyta miljoner euro, vilket är 3,6 % mindre än budgetberäkningen Mervärdesskattens andel av nämnda belopp är miljoner euro. I oktober 2009 genomförs en sänkning av mervärdesskatten på livsmedel från 17 % till 12 %. Dessutom höjs alla mervärdesskattesatser med en procentenhet vid ingången av juli Den allmänna mervärdesskattesatsen höjs från 22 % till 23 %, mervärdesskattesatsen för mat och foder från 12 % till 13 % och mervärdesskattesatsen för läkemedel, böcker, persontransporter, inkvartering och kulturevenemang från 8 % till 9 %. Samtidigt sänks mervärdesskatten på restaurangmat från 22 % till 13 %, dvs. till samma nivå som mervärdesskatten på livsmedel. Till följd av ändringarna i mervärdesskattesatserna (både den ändring som genomförs den 1 oktober 2009 och regeringens proposition för år 2010) sjunker mervärdesskatteinflödet till staten med sammanlagt ca 350 miljoner euro år Verkningarna av sänkningen av mervärdesskattesatsen för livsmedel, som minskar statens skatteinkomster, infaller till fullt belopp år Verkningarna av den ändring av mervärdesskattesatserna som genomförs den 1 juli och som huvudsakligen innebär en ökning av skatteinkomsterna infaller däremot i slutet av 2010 och under Ändringen av mervärdesskattesatserna den 1 juli 2010 Denna utskrift är ingen officiell handling, utan det är original handlingarna som är av juridisk betydelse. Sida 4

5 Acciser Övriga skatter och inkomster av skattenatur höjer statens mervärdesskatteintäkter med 426 miljoner euro på årsnivå. Av detta belopp hänför sig 133 miljoner euro till Inom skatteförvaltningen tar man vid ingången av 2010 i bruk ett skattekontosystem. Skattekontosystemet är ett system som betjänar deklarationen och betalningen av skatter samt betalningsövervakningen och senare även indrivningsfunktionerna. Minskningen av engångsnatur i statens kassainkomster beräknas uppgå till ca 378 miljoner euro Värdet av den privata konsumtionen beräknas öka med 0,8 % Hushållens konsumtion utgör 60 % av mervärdesskattens hela skattebas. I skattebasen ingår dessutom poster för investeringar och användning av mellanprodukter vid offentlig och skattefri verksamhet samt privat verksamhet som inte eftersträvar vinst. för 2009 och regeringens II tilläggsbudgetsproposition.budgetprop.förändring, %Acciser, mn euro ,3 Skatt på alkoholdrycker ,8 Tobaksaccis ,9 Energiskatter ,1 I acciser beräknas 2010 inflyta sammanlagt miljoner euro, dvs. 1,3 % mer än budgetberäkningen Utvecklingen i fråga om accisernas skattebas har de senaste åren varit mycket stabil, och några stora förändringar väntas inte heller Ungefär två tredjedelar av acciserna flyter in av energiskatter, och man beräknar att sammanlagt miljoner euro flyter in i acciser Av energiskatterna inflyter ca 75 % från trafiken i form av accis på motorbensin och dieselolja och resten från bl.a. uppvärmning och energiproduktion. I prognosen för energiskatteintäkterna utnyttjas arbets- och näringsministeriets prognos över energikonsumtionen. Enligt prognosen minskar förbrukningen av motorbensin med ca en procent Förbrukningen av dieselolja och el beräknas hållas på samma nivå som År 2010 beräknas intäkten av skatt på alkoholdrycker på grund av den ändring av accisen som träder i kraft den 1 oktober 2009 öka med ca 5,8 % jämfört med budgetberäkningen i år. Den skattepliktiga alkoholkonsumtionen beräknas samtidigt minska med 2 %. I tobaksacciser beräknas 2010 inflyta sammanlagt 682 miljoner euro, dvs. 4,9 % mer än budgetberäkningen Det föreslås att tobaksaccisen höjs så att accisen på rulltobak höjs med 15 % och accisen på cigarretter och övriga tobaksprodukter med 5 %. Höjningen beräknas öka intäkterna av tobaksaccisen med ca 22 miljoner euro. för 2009 och regeringens II tilläggsbudgetsproposition.budgetprop.förändring, %Övriga skatter och inkomster av skattenatur, mn euro ,0 Bilskatt ,8 Övriga skatter och inkomster av skattenatur beräknas inflyta till ett belopp av miljoner euro, och intäkterna av dem ökar med 4,0 % i jämförelse med budgetberäkningen I bilskatt beräknas inflyta 815 miljoner euro. Denna siffra baserar sig på en uppskattning att ca nya personbilar kommer att säljas Försäljningen av nya bilar har klart minskat under innevarande år, men 2010 beräknas antalet sålda bilar återgå till den tidigare nivån. De genomsnittliga CO2-utsläppen har under detta år, liksom under 2008, fortsatt att minska, vilket har haft en sänkande verkan på den genomsnittliga skatt som tas ut för bilar. I januari juni 2009 var de genomsnittliga CO2-utsläppen för beskattade nya bilar 156 g/km, medan de 2008 i genomsnitt var 161 g/km. Å andra sidan ökade det skattebelopp som tas ut från och med april i år i och med att den mervärdesskatt som tas ut på bilskatten slopades och bilskatten höjdes med motsvarande belopp. Denna utskrift är ingen officiell handling, utan det är original handlingarna som är av juridisk betydelse. Sida 5