MAA107 Preparandkurs i matematik augusti 2015 Studiehandledning 9 juli Allmänt om kursen
|
|
- Sven-Erik Bengtsson
- för 7 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Akademin för utbildning, kultur och kommunikation MAA107 Preparandkurs i matematik augusti 2015 Studiehandledning 9 juli Allmänt om kursen Detta är en preliminär studiehandledning och kan komma att ändras fram till kursstart den 17:e augusti. Kursboken är dock spikad, och kommer inte att ändras. Preparandkurs i matematik är en kurs som ska förbereda för de riktiga högskolekurserna i matematik. Matematikstudier på högskolenivå går i ett högt tempo, och därför är räknefärdighet väsentligt. Om man kör fast på t.ex. hur man adderar två bråk så missar man det som det hela egentligen handlar om. Den här kursen är till för att träna upp den nödvändiga räknefärdigheten och också för att repetera teorin bakom räknesätten. Fokus ligger på de områden som vi erfarenhetsmässigt vet brukar ge problem i de fortsatta studierna. Kursen går första gången detta läsår, och upplägget är under utarbetande. Framför gärna synpunkter, eftersom det finns möjlighet att under kursens gång revidera sådant som inte fungerar enligt planerna. 1.1 Kursregistrering För att man ska kunna få poäng för kursen fordras att man är kursregistrerad. Registreringen sköts av läraren. 1.2 Examination Kursen examineras genom inlämningsuppgifter och skriftliga prov. Då alla inlämningsuppgifter och prov är godkända registreras kursen som godkänd med 3 högskolepoäng. Det är inte möjligt att få delpoäng för delvis slutförd kurs. 1.3 Kursmaterial Webbresurser En del av dessa börjar förmodligen inte fungera förrän en bit in i kursen, eftersom registrering och inkoppling i systemen kan ta tid. Studentportalen på se/student/. Här kan man se vilka kurser man är registrerad på, anmäla sig till tentor, osv. Kurswebbplats Kursens BlackBoardplats nås från adressen Den är åtkomlig för alla som har tillgång till dator med nätförbindelse. På startsidan finns en ruta som heter Kurssök. Skriv preparand där och klicka gå. Då kommer det upp länkar till alla kurser med preparand i namnet. Klicka på länken till Preparandkurs i matematik (3,0 hp), så hamnar du på rätt kursplats. (Det är alltså inte nödvändigt att logga in på BlackBoard för att nå kursplatsen.) Studentmail Viktiga meddelanden om kursen (t.ex. att examinationen ska ändras) går ut via den vanliga studentmailen. Ta för vana att kontrollera er mail då och då och vidarebefordra den gärna till mobilen. Problem som uppstår för att man inte läst den räknas som självförvållade Kurslitteratur Eftersom kursen går för första gången kommer ganska mycket av kursinnehållet att förmedlas på lektionerna. Om du missar en lektion så ta reda på vad den handlade om. Studiehandledning för MAA107 (dvs. det här dokumentet). Det delas ut första lektionen, men kan också skrivas ut från BlackBoard eller kursens hemsida kurser/kurshemsidor/maa107. Kursbok Mot bättre vetande i matematik av av Dunkels, Klefsjö, Nilsson och Näslund, Studentlitteratur, ISBN X. Denna bok har använts i ett antal år här på högskolan och det finns en stor andrahandsmarknad. Boken kan också beställas från någon nätsajt eller direkt från förlaget. material Extramaterial på områden som boken inte helt täcker och övningsuppgifter kommer att delas ut på lektionerna, och finns också att skriva ut från BlackBoard. Bredvidläsningsmaterial På BlackBoard finns länkar till ytterligare material att använda om man vill ha mer ledning eller fler uppgifter än vad som finns i kursboken.
2 1.4 Lärare och undervisning Lärare Lärare är Jonas Österberg. Telefon: ; rum: U3 185; mail: Undervisning Undervisningen börjar normalt 8.15 då läraren går igenom dagens material i ca en timme under en gemensam föreläsning. Därefter är tid avsatt för självständigt arbete och diskussion i mindre lärosalar med lektionslärare tills läraren återvänder för ett kort skriftligt prov och efterföljande genomgång. Det skriftliga provet kommer också en av dagarna att ersättas av en skriftlig inlämningsuppgift. Just att skriva matematik så att tankegångar, beräkningar och resultat blir tydliga att följa är något som ofta behöver tränas på. Det är tillåtet att fotografera tavlan, men inte att göra andra typer av inspelningar Tidsåtgång Kursen är på 3 högskolepoäng, vilket innebär att arbetsinsatsen förväntas vara två veckor på heltid. Exakt hur mycket tid som kommer att behövas är individuellt, då det beror på hur pass bra förkunskaper man har Förkunskaper Kursdeltagarna förutsätts ha läst matematik C eller matematik 3b/3c beroende på områdesbehörighet Innehåll Kursens innehåll är huvudsakligen repetition av viktigt material från grundskolan och gymnasiets första kurser. Dessutom ingår några moment från gymnasiets senare kurser, som inte alla kursdeltagare har läst. Detta material kommer att gås igenom igen i efterföljande kurser här på högskolan, men i ett tempo som utgår från att det är känt sedan tidigare. 2 Examination Kursen examineras med inlämningsuppgifter och skriftliga prov. Dag tre delas en inlämningsuppgift ut som ska lämnas in samma dag. Om inlämningsuppgiften inte är tillfredsställande löst får den korrigeras. Under de andra dagarna hålls skriftliga prov på dagens genomgångna material. Om ett skriftligt prov underkänns så kommer tillfälle för komplettering ges, detta med inlämningsuppgifter knutna till provets tema. När alla inlämningsuppgifter och/eller prov är godkända så är kursen godkänd. Påbörjade inlämningsuppgifter kan kompletteras fram till och med Efter detta datum ersätts de ej godkända frågorna med nya. Sista dag för att avsluta ett påbörjat inlämningsmoment är Därefter måste samtliga inlämningsuppgifter göras om från första början, med nya frågor. Inlämningsuppgifter När man kommunicerar matematik är det viktigt att man presenterar materialet på ett sådant sätt så det är enkelt för läsaren att lätt följa räkningar och resonemang. För att träna på detta så måste lösningarna till inlämningsuppgifterna även uppfylla följande kriterier: Börja med att formulera problemet Skriv text som förklarar alla steg i lösningen, bland annat genom att skriva ut antaganden hänvisa till antaganden där de används ange vilka formler och satser som används definiera alla använda beteckningar för variabler, konstanter, funktioner, etc. Var noggrann med grammatik och stavning. Formulera svaret i en hel mening som står för sig själv. 3 Tidsplan För varje pass finns en detaljerad beskrivning av vad det kommer att handla om. Läsanvisningar Anger var i litteraturen teorin som hör till avsnittet går att hitta. Dessutom kommer teorin att gås igenom under själva passen. För att få utbyte av kursen räcker det inte att göra inlämningsuppgifterna. De här rekommenderade uppgifterna är utvalda för att ge en genomkörare av allt väsentligt stoff. Listorna tar upp de viktiga begreppen i kursen, ord som ni förväntas veta vad de betyder. Titta igenom listorna och bocka för det ni är säkra på, och ta reda på vad resterande saker är. Det här är de färdigheter ni ska ha med er efter kursen. Det är saker som man behöver kunna då man jobbar med senare kurser, som förutsätter att de här sakerna är välbekanta. 2
3 Pass 1: Introduktion; Matematikens uppbyggnad; De fyra räknesätten Läs Mängdlära och logik (delas ut på lektionen) och 1.6 översiktligt, 1.5 grundligt. Mot bättre vetande 5.1. Alla övningarna i avsnitt 1.5 av Mängdlära och logik. Sätt själv ihop några övningar på de fyra räknesätten med flersiffriga tal, och träna på det du känner att du är osäker på. Övning 5.1 och 5.2 ur Mot bättre vetande. Definition Sats Bevis Hypotes Likhet Implikation Ekvivalens Uttryck Ekvation Addition, subtraktion, multiplikation, division Term, summa, differens, faktor, produkt, täljare, nämnare, kvot (Ytterst översiktligt:) Koordinatsystem, funktionsgraf Använda tecknen =, och korrekt. Genomföra additioner, subtraktioner, multiplikationer och divisioner med flersiffriga tal utan hjälpmedel. Tillämpa prioritetsordningen för vanliga matematiska operationer (som +,, och /) korrekt, och korrekt använda parenteser. Skissa grafen för en enkel funktion i ett koordinatsystem med hjälp av en värdetabell. Rita in en linje y = kx + m i ett koordinatsystem utan att använda värdetabell. Se till att skaffa kursboken Mot bättre vetande i matematik till nästa pass. Om du inte kan multiplikationstabellen flytande: Lär dig den! Pass 2: Bråkräkning; Potenser Problemet med bråkräkning brukar inte vara att man inte kan de regler som finns, utan att man dessutom kan en massa regler som inte finns. Alla existerande regler går lätt att argumentera för med resonemang om äpplen och tårtbitar. Vill du göra något som inte går att förklara med de hjälpmedlen så går det förmodligen inte att göra. Också potensreglerna går lätt att argumentera för om man bara koncentrerar sig på vad uttrycken betyder. Läs Mot bättre vetande: 1.2; Alla övningarna i avsnitt 1.2 i Mot bättre vetande. Potens Bas Exponent Rot Potensfunktion Exponentialfunktion Talet e Motivera bråkräkningsreglerna. Korrekt tillämpa bråkräkningsreglerna vid räkning med bråk med siffror. Bestämma minsta gemensamma nämnare för två enkla bråk. Redogöra för och motivera potensräkningsreglerna. Snabbt och säkert tillämpa potensräkningsreglerna. Skissa grafen för en potensfunktion. Skissa grafen för en exponentialfunktion. 3
4 Pass 3: Distributiva lagen och dess konsekvenser Notera att uttryck både kan ges på faktoriserad form, som (x+1)(x+2), och på utvecklad form, som x 2 +3x+2. I en del tillämpningar är den utvecklade formen bäst, i andra är den faktoriserade mer lämpad. Det är i regel mycket enklare att gå från faktoriserad form till utvecklad form än att gå åt andra hållet. Ta därför för vana att aldrig multiplicera ihop saker utan att först ha funderat på om det är en bra idé. (Att multiplicera ihop saker så fort man får syn på dem brukar sitta som en ryggmärgsreflex efter gymnasiet, och den reflexen ska man träna bort!) Notera också att distributiva lagen handlar om ett samband mellan addition och multiplikation. Försök inte tillämpa den på andra räknesätt! Läs Mot bättre vetande: 1.3 fram till sidan 16; 1.6; 2.5 Övning ; 1.36; 2.6 (men använd kvadratkomplettering) i Mot bättre vetande. Motivera och tillämpa distributiva lagen. Multiplicera ihop uttryck och bryta ut gemensamma faktorer. Härleda och tillämpa kvadreringsreglerna och konjugatregeln (framlänges och baklänges). Kvadratkomplettera ett andragradsuttryck. Faktorisera ett andragradsuttryck och lösa en andragradsekvation med hjälp av kvadratkomplettering. Pass 4: Rationella uttryck; Ekvationslösning Läs 1.3 från sidan 17; ; 2.7 i Mot bättre vetande. Ekvationer (delas ut på lektionen; finns på BlackBoard) ; alla uppgifter på 2.1 och 2.2; 2.15 ur Mot bättre vetande. Alla uppgifter i Ekvationer Rationellt uttryck Falsk rot Förenkla rationella uttryck och kunna ange under vilka omständigheter förenklingarna är giltiga. Lösa ekvationer innehållande rationella uttryck. Lösa ekvationer innehållande rotuttryck. Bedöma om beräkningarna kan ha resulterat i falska rötter. 4
5 Pass 5: Polynom polynomdivision, faktorsering och grafer Läs Mot bättre vetande: 2.3, 2.4 och 2.6 Alla övningar i avsnitt 2.3 och 2.4; samt uppgift i avsnitt 2.6 i Mot bättre vetande. Genomföra parialbråksuppdelning av rationella uttryck. Utföra polynomdivision och kunna bestämma kvot och rest. Faktorisera enkla tredjegradspolynom genom rotgissning. Hitta rötter till faktoriserade polynom. Försök även att skissa graferna till polynomen i uppgifterna i avsnitt 2.4 och 2.6 Trevlig helg! Pass 6: Logaritmer Kom ihåg att varken räknare eller formelsamling brukar vara tillåtna på matematiktentor. Det gör att man behöver behärska det här något mer grundligt än i gymnasiet. Det viktiga är att förstå sambandet mellan logaritmer och potenser; gör man det så faller det mesta ut av sig självt. Läs 3.3 i Mot bättre vetande Alla övningar i avsnitt 3.3 i Mot bättre vetande Logartitm Naturlig logaritm Redogöra för definitionen av logaritm och sambandet mellan logaritmer och potenser Bestämma en enkel logaritm (typ log 2 16) Snabbt och säkert tillämpa logaritmreglerna Redogöra för och motivera logaritmreglerna Byta bas för en logartim Skissa grafen för en logaritmfunktion Lösa ekvationer innehållande logaritmer eller exponentialuttryck. 5
6 Pass 7: Trigonometri inledning Trigonometri ingick i matematik matematik D i det gamla gymnasiet. I det nya gymnasiets kurs 3 ingår delar, men en stor del kommer först i kurs 4. Här ska vi gå igenom alltihop. Trigonometri brukar dyka upp som delmoment i de flesta matematikkurser, och det har också stora användningsområden inom tillämpningsämnena (både i ämnen som tillämpar geometri, t.ex. hållfasthetslära, och ämnen som har med vågrörelser att göra, t.ex. ellära). Väsentligt här är också det där med ingen räknare, ingen formelsamling. Det innebär att man måste lära sig det hela på ett annat sätt än i gymnasiet. Uppgifterna ni får att lösa kommer givetvis alltid att vara konstruerade för att vara lösbara utan hjälpmedel. Läs , sidan i 4.5, 4.6 i Mot bättre vetande. Alla övningar i avsnitt och 4.18 i Mot bättre vetande. Uppgifterna på del 1 på utdelat papper Trigonometriövningar Vinkel Grad, radian Sinus, cosinus, tangens, cotangens Enhetscirkeln Katet, hypotenusa Räkna om mellan grader och radianer. Använda Pythagoras sats. Redogöra för och tillämpa sambanden mellan sidlängder och trigonometriska värden i en rätvinklig triangel. Tillämpa de trigonometriska värdena för standardvinklarna. Redogöra för och tillämpa sambanden mellan vinklar och trigonometriska värden med hjälp av enhetscirkeln. Har ni miniräknare med trigonometriska funktioner så ta med den. Det går att göra lite roligare uppgifter om man inte bara får använda standardvinklar. Pass 8: Trigonometri fortsättning Läs Mot bättre vetande: och sidan i 4.5 grundligt; översiktligt Alla övningar i avsnitt ; någon deluppgift på varje nummer på 4.7 och 4.8 i Mot bättre vetande. Period Amplitud Tillämpa trigonometriska räkneregler. (Trigonometriska ettan ska kunnas utantill; övriga regler bör man åtminstone ha en ungefärlig uppfattning om hur de ser ut. Och kanske framför allt hur de inte ser ut.) Skissa grafen för en trigonometrisk funktion. Lösa en trigonometrisk ekvation fullständigt. 6
7 Pass 9: Komplexa tal Läs Mot bättre vetande: Alla övningar i avsnitt i Mot bättre vetande. Definiera talet i. Hitta placeringen av ett komplext tal i det komplexa talplanet. Hitta det komplexa talet från en punkt i talplanet. Addera, Subtrahera, Multiplicera, Dividera komplexa tal. Hitta absolutbelopp av komplexa tal. Lösa andragradsekvationer fullständigt med komplexa rötter. Omvandla mellan komplexa tal på polär och kartesisk form. Multiplicera och dividera komplexa tal på polär form. Pass Fredag 28:e: Repetition och restexamination Aktiviteter på begäran. 7
Uppföljning av diagnostiskt prov HT-2016
Uppföljning av diagnostiskt prov HT-0 Avsnitt Ungefärligen motsvarande uppgifter på diagnosen. Räknefärdighet. Algebra, ekvationer, 8 0. Koordinatsystem, räta linjer 8 0. Funktionerna ln och e.. Trigonometri
Läs merPROTOKOLL LINKÖPINGS UNIVERSITET
2012-04-25 PROTOKOLL LINKÖPINGS UNIVERSITET Fakultetsstyrelsen för tekniska fakulteten FSTdel 12/055 Dekanus Närvarande: Ulf Nilsson dekanus Ingela Wiklund föredragande Maria Boberg sekr 1 Kursplan för
Läs merBML131, Matematik I för tekniskt/naturvetenskapligt basår
BML131 ht 2013 1 BML131, Matematik I för tekniskt/naturvetenskapligt basår Syfte och organisation Matematiken på basåret läses i två obligatoriska kurser; under första halvan av hösten BML131 (Matematik
Läs merTATA79 Inledande matematisk analys (6hp)
Inledande matematisk analys (6hp) Kursinformation HT 2016 Examinator: David Rule Innehåll 1 Kursinnehåll 2 1.1 Grundlägande koncept och verktyg........................ 2 1.2 Geometri och reela tal...............................
Läs merLäsanvisningar till kapitel 4 i Naturlig matematik
Läsanvisningar till kapitel 4 i Naturlig matematik Avsnitt 4.1 I kapitel 4 kommer du att möta de elementära funktionerna. Dessa är helt enkelt de vanligaste funktionerna som vi normalt arbetar med. Här
Läs merMatematik 4 för basår, 8 högskolepoäng Föreläsnings- och lektionsplanering
Matematik 4 för basår, 8 högskolepoäng Föreläsnings- och lektionsplanering Kursboken innehåller uppgifter på tre nivåer, a, b och c, i stigande svårighetsgrad. Efter varje kapitel finns en bra sammanfattning,
Läs merKap 1: Aritmetik - Positiva tal - " - " - " - " - - " - " - " - " -
År Startvecka Antal veckor 2013 34 18 Planering för ma 1b/c - ma 5000- boken OBS: För de i distansgruppen, meddela lärare innan prov. (justeringar för 1c ännu ej genomförda) Vecka Lektio n (2h) Datum Kapitel
Läs merTATM79 Matematisk grundkurs, 6hp Kurs-PM ht 2019
TATM79 Matematisk grundkurs, 6hp Kurs-PM ht 2019 Fredrik Andersson Mikael Langer Johan Thim All kursinformation finns också på courses.mai.liu.se/gu/tatm79 Innehåll 1 Kursinnehåll 2 1.1 Reella och komplexa
Läs merFörberedelser inför lektion 1 (första övningen läsvecka 1) Lektion 1 (första övningen läsvecka 1)
Förberedelser inför lektion 1 (första övningen läsvecka 1) Läs kapitel 0.10.3. Mycket av detta är nog känt sedan tidigare. Om du känner dig osäker på något, läs detta nogrannare. Kapitel 0.6 behöver inte
Läs merStudiehandledning M0038M Matematik I Differentialkalkyl Lp 1, 2016
Studiehandledning M0038M Matematik I Differentialkalkyl Lp 1, 2016 Kursansvarig/Examinator: Staffan Lundberg, TVM Telefon: 0920-49 18 69 Rum: E882 E-post: Lärare i Skellefteå: Eva Lövf, tfn. 0910-58 53
Läs merTATM79: Föreläsning 1 Notation, ekvationer, polynom och summor
TATM79: Föreläsning 1 Notation, ekvationer, polynom och summor Johan Thim 22 augusti 2018 1 Vanliga symboler Lite logik Implikation: P Q. Detta betyder att om P är sant så är Q sant. Utläses P medför Q
Läs merMatematik 4 för basår, 8 högskolepoäng Föreläsnings- och lektionsplanering
Matematik 4 för basår, 8 högskolepoäng Föreläsnings- och lektionsplanering Kursboken innehåller uppgifter på tre nivåer, a,b och c, i stigande svårighetsgrad. Efter varje kapitel finns en bra sammanfattning,
Läs merKursinformation och studiehandledning, M0038M Matematik I Differentialkalkyl, Lp I 2012.
Kursinformation och studiehandledning, M0038M Matematik I Differentialkalkyl, Lp I 2012. Kursansvarig och examinator: Staffan Lundberg, TVM. Telefon: 0920-49 18 69. Rum: E 882. E-post: lund@ltu.se Lärare
Läs merMatematik EXTRAUPPGIFTER FÖR SKOLÅR 7-9
Matematik EXTRAUPPGIFTER FÖR SKOLÅR 7-9 Matematik Extrauppgifter för skolår 7-9 Pärm med kopieringsunderlag. Fri kopieringsrätt inom utbildningsenheten! Författare: Mikael Sandell Copyright 00 Sandell
Läs merTATA68 Matematisk grundkurs, 6hp Kurs-PM ht 2018
TATA68 Matematisk grundkurs, 6hp Kurs-PM ht 2018 Göran Forsling All kursinformation finns också kurssidan i Lisam Innehåll 1 Kursinnehåll 2 1.1 Reella och komplexa tal.............................. 2 1.2
Läs merRepetitionsuppgifter inför Matematik 1-973G10. Matematiska institutionen Linköpings universitet 2014
Repetitionsuppgifter inför Matematik - 7G0 Matematiska institutionen Linköpings universitet 04 Innehåll De fyra räknesätten Potenser och rötter 7 Algebra 0 4 Funktioner 4 Facit Repetitionsuppgifter inför
Läs mer91MA11/7, 92MA11/7 Matematik 1 - Delkurs: Algebra, 7,5 hp Kurs-PM vt 2015
91MA11/7, 92MA11/7 Matematik 1 - Delkurs: Algebra, 7,5 hp Kurs-PM vt 2015 Johan Thim All kursinformation finns också på www.liu.se/utbildning/program/amneslarare-gy/student/termin-2/matematik-91ma11 www.liu.se/utbildning/program/amneslarare7-9/student/termin-2/matematik-91ma17
Läs merKursinformation och studiehandledning, M0038M Matematik I Differentialkalkyl, Lp I 2013.
Kursinformation och studiehandledning, M0038M Matematik I Differentialkalkyl, Lp I 2013. Kursansvarig och examinator: Staffan Lundberg, TVM. Telefon: 0920-49 18 69. Rum: E 882. E-post: lund@ltu.se Lärare
Läs merStudieplan och bedömningsgrunder i Matematik för åk 7 Moment Bedömningsgrunder för uppnåendemålen Begreppsbildning Tal och räkning
Moment Begreppsbildning Mätningar och enheter Algebra och ekvationer Studieplan och bedömningsgrunder i Matematik för åk 7 Bedömningsgrunder för uppnåendemålen känna igen naturliga tal kunna positiva heltal:
Läs merTATM79: Föreläsning 1 Notation, ekvationer, polynom och olikheter
TATM79: Föreläsning 1 Notation, ekvationer, polynom och olikheter Johan Thim 15 augusti 2015 1 Vanliga symboler Lite logik Implikation: P Q. Detta betyder att om P är sant så är Q sant. Utläses P medför
Läs merInstitutionen för Matematik. SF1625 Envariabelanalys. Lars Filipsson. Modul 1
Institutionen för Matematik SF1625 Envariabelanalys Läsåret 2017-2018 Lars Filipsson Modul 1 1. MÅL FÖR MODUL 1 1. Reella tal. Känna till talsystememet och kunna använda notation för mängder och intervall
Läs merKursinformation, TNIU19 Matematisk grundkurs fo r byggnadsingenjo rer, 6 hp
Kursinformation, TNIU19 Matematisk grundkurs fo r byggnadsingenjo rer, 6 hp Grundläggande matematik för ingenjörsstudenter vid Byggnadsteknisk utbildning en förberedande matematikkurs inför kursen Envariabelanalys
Läs merAndelar och procent Fractions and Percentage
Sida 1 av 20 Kursplan Uttagen: Inrättad: 2010-09-03 Andelar och procent Fractions and Percentage Högskolepoäng: 1.0 Kurskod: 5MA098 Ansvarig enhet: Matematik och Matematisk statistik SCB-ämne: Matematik
Läs merRepetitionsuppgifter inför Matematik 1. Matematiska institutionen Linköpings universitet 2013
Repetitionsuppgifter inför Matematik Matematiska institutionen Linköpings universitet 0 Innehåll De fyra räknesätten Potenser och rötter 7 Algebra 0 4 Facit 4 Repetitionsuppgifter inför Matematik Repetitionsuppgifter
Läs merUppgiftshäfte Matteproppen
Uppgiftshäfte Matteproppen Emma ndersson 0 Joar Lind 0 Sara Lundsten 05 Malin Forsberg 06 UPPSL UNIVERSITET Innehåll Uppdelning av häfte Uppgifter Block. Bråkräkning........................ Uttryck..........................
Läs merTATM79 Matematisk grundkurs, 6hp Kurs-PM ht 2015
TATM79 Matematisk grundkurs, 6hp Kurs-PM ht 2015 Fredrik Andersson Mikael Langer Johan Thim All kursinformation finns också på courses.mai.liu.se/gu/tatm79 Innehåll 1 Kursinnehåll 2 1.1 Reella och komplexa
Läs merMatematik 1B. Taluppfattning, aritmetik och algebra
Matematik 1a Centralt innehåll Metoder för beräkningar med reella tal skrivna på olika former inom vardagslivet och karaktärsämnena, inklusive överslagsräkning, huvudräkning och uppskattning samt strategier
Läs merDelkursplanering MA Matematik A - 100p
Delkursplanering MA1201 - Matematik A - 100p som du skall ha uppnått efter avslutad kurs Du skall kunna formulera, analysera och lösa matematiska problem av betydelse för vardagsliv och vald studieinriktning
Läs merPlanering för kurs A i Matematik
Planering för kurs A i Matematik Läromedel: Holmström/Smedhamre, Matematik från A till E, kurs A Antal timmar: 90 (80 + 10) I nedanstående planeringsförslag tänker vi oss att A-kursen studeras på 90 klocktimmar.
Läs merUppföljning av diagnostiskt prov Repetition av kursmoment i TNA001-Matematisk grundkurs.
Uppföljning av diagnostiskt prov 06-0- Repetition av kursmoment i TNA00-Matematisk grundkurs. Reella tal, intervall, räta linjer, cirklar Faktorsatsen, faktoriseringar, polynomekvationer Olikheter Ekvationer
Läs merPlanering för matematik 2a OBS: Provdatumen är endast förslag, kontakta läraren innan du kommer och vill ha prov
År Startvecka 2013 2 Planering för matematik 2a OBS: Provdatumen är endast förslag, kontakta läraren innan du kommer och vill ha prov Vecka Lektion (2h) Datum Kapitel Avsnitt 2 Ti 08-jan Kap 1: Räta linjen
Läs merMatematik (1-15 hp) Programkurs 15 hp Mathematics (1-15) 92MA11 Gäller från: Fastställd av. Fastställandedatum. Styrelsen för utbildningsvetenskap
DNR LIU-2009-00464 1(5) Matematik (1-15 hp) Programkurs 15 hp Mathematics (1-15) 92MA11 Gäller från: Fastställd av Styrelsen för utbildningsvetenskap Fastställandedatum 2012-01-09 2(5) Huvudområde Matematik
Läs merModul 1 Mål och Sammanfattning
Institutionen för Matematik SF1625 Envariabelanalys Läsåret 2016-2017 Lars Filipsson Modul 1 Mål och Sammanfattning 1. Reella tal. 1. MÅL FÖR MODUL 1 Känna till talsystememet och kunna använda notation
Läs merPRÖVNINGSANVISNINGAR
PRÖVNINGSANVISNINGAR Prövning i Matematik D Kurskod Ma 104 Gymnasiepoäng 100 Läromedel Prov Muntligt prov Inlämningsuppgift Kontakt med examinator Övrigt Valfri aktuell lärobok för kurs Matematik D t.ex.
Läs merMina videos Jag har satt samman en snabbkurs för er som behöver repetera grundskolans matematik:
Behov av förkunskaper i matematik För att du ska kunna följa med i undervisningen i rörelselära (IB4) krävs förkunskaper i grundskolans matematik, samt lite trigonometri. Jag medsänder därför ett förkunskapstest
Läs merMatematik och statistik NV1, 10 poäng
UPPSALA UNIVERSITET Matematiska institutionen Höstterminen 2006 Matematik och statistik NV1, 10 poäng Välkommen till Matematiska institutionen och kursen Matematik och statistik NV1, 10p. Kursen består
Läs merIntroduktionskurs i matematik LÄSANVISNINGAR
UPPSALA UNIVERSITET Matematiska institutionen Höstterminen 006 Introduktionskurs i matematik för civilingenjörsprogrammet F Tentamen på Introduktionskursen i matematik äger rum lördagen den 6 september
Läs mer1 Addition, subtraktion och multiplikation av (reella) tal
Omstuvat utdrag ur R Pettersson: Förberedande kurs i matematik Addition, subtraktion och multiplikation av (reella) tal För reella tal gäller som bekant bl.a. följande räkneregler: (a + b) + c = a + (b
Läs merHEM KURSER SKRIV UT HEM ÄMNE SKRIV UT
Matematik HEM KURSER SKRIV UT MA200 - Matematik A 110 poäng inrättad 1994-07 SKOLFS: 1994:9 et för kursen är att ge de matematiska kunskaper som krävs för att ta ställning i vardagliga situationer i privatliv
Läs merger rötterna till ekvationen x 2 + px + q = 0.
KTHs Sommarmatematik 2002 Exempel Övningar Lösningar 1 Lösningar 2 Översikt 2.1 Introduktion Introduktion Avsnitt 2 handlar om den enklaste typen av algebraiska uttryck, polynomen. Eftersom polynom i princip
Läs merStudieanvisning till Matematik 3000 kurs C/Komvux
Studieanvisning till Matematik 3000 kurs C/Komvu ISBN 91-27-51027-1 Förord Vår ambition med denna studiehandledning är att den skall guida dig genom boken Matematik 3000 kurs C/Komvu av Lars-Eric Björk,
Läs merFöreläsning 3: Ekvationer och olikheter
Föreläsning 3: Ekvationer och olikheter En ekvation är en likhet som innehåller en flera obekanta storheter. Exempel: x = 9, x är okänd. t + t + 1 = 7, t är okänd. Vi säger att ett värde på den obekanta
Läs merStudieplanering till Kurs 2b Grön lärobok
Studieplanering till Kurs 2b Grön lärobok Den här studieplaneringen hjälper dig att hänga med i kursen. Planeringen följer lärobokens uppdelning i kapitel och avsnitt. Ibland får du tips på en inspelad
Läs merAvsnitt 5, introduktion.
KTHs Sommarmatematik Introduktion 5:1 5:1 Avsnitt 5, introduktion. Radianer Vinkelmåttet radianer är i matematiska sammanhang bättre än grader, särskilt när man sysslar med de trigonometriska funktionerna
Läs merMallisivuja. Framåt med matematiken. Raimo Seppänen Tytti Kiiski
Raimo Seppänen Tytti Kiiski Framåt med matematiken REPETITION OCH FÖRDJUPNING INFÖR LÅNG MATEMATIK I GYMNASIET OCH MATEMATIK FÖR KRÄVANDE UTBILDNING VID YRKESINSTITUT MFKA-KUSTANNUS OY HELSINKI 2010 Beställningar
Läs merAddition, subtraktion, summa, differens, algebra, omgruppering, ental, tiotal, multiplikation, division, rimlighet, uppskatta
LPP Matematik räknesätten År 2 Beskrivning av arbetet Addition och subtraktion 0 200 - med utelämnat tal - algebra - med omgruppering och tiotalsövergång Addition och subtraktion med hela 100-tal Se likheter
Läs merMatematik D (MA1204)
Matematik D (MA104) 100 p Betygskriterier med eempeluppgifter Värmdö Gymnasium Betygskriterier enligt Skolverket Kriterier för betyget Godkänd Eleven använder lämpliga matematiska begrepp, metoder och
Läs merA1:an Repetition. Philip Larsson. 6 april Kapitel 1. Grundläggande begrepp och terminologi
A1:an Repetition Philip Larsson 6 april 013 1 Kapitel 1. Grundläggande begrepp och terminologi 1.1 Delmängd Om ändpunkterna ska räknas med används symbolerna [ ] och raka sträck. Om ändpunkterna inte skall
Läs merMatematik 3000 kurs A
Studieanvisning till läroboken Matematik 3000 kurs A Innehåll Kursöversikt...4 Vad skall du kunna efter Matematik kurs A?...5 Så här jobbar du med boken...6 Studieenhet Arbeta med tal...7 Studieenhet Procent...12
Läs merAvsnitt 1, introduktion.
KTHs Sommarmatematik Introduktion 1:1 1:1 Kvadratkomplettering Avsnitt 1, introduktion. Det här är en viktig teknik som måste tränas in. Poängen med kvadratkomplettering är att man direkt kan se om andragradsfunktionen
Läs merMatematik Uppnående mål för år 6
Matematik Uppnående mål för år 6 Allmänt: Eleven ska kunna förstå, lösa samt redovisa problem med konkret innehåll inom varje avsnitt. Ha en grundläggande taluppfattning som omfattar naturliga tal och
Läs merMoment 1.15, 2.1, 2.4 Viktiga exempel 2.2, 2.3, 2.4 Övningsuppgifter Ö2.2ab, Ö2.3. Polynomekvationer. p 2 (x) = x 7 +1.
Moment.5, 2., 2.4 Viktiga exempel 2.2, 2.3, 2.4 Övningsuppgifter Ö2.2ab, Ö2.3 Ett polynom vilket som helst kan skrivas Polynomekvationer p(x) = a 0 +a x+a 2 x 2 +...+a n x n +a n x n Talen a 0,a,...a n
Läs merLärares och studenters syn på KTHs Introduktionskurs i Matematik
Lärares och studenters syn på KTHs Introduktionskurs i Matematik Hans Thunberg, KTH Matematik thunberg@math.kth.se Lars Filipsson, KTH Matematik lfn@math.kth.se 1 Bakgrund Inom ramen för projektet Gymnasieskolans
Läs merAtt förstå bråk och decimaltal
Att förstå bråk och decimaltal Flera undersökningar som är gjorda visar att elever har svårt att förstå bråk. I undervisningen är det också vanligt att eleverna lär sig olika regler för bråk, men få förstår
Läs merKomplexa tal. Sid 1: Visa att ekvationerna på sid 1 saknar reella lösningar genom att plotta funktionerna.
Komplexa tal Komplexa tal stötte vi på redan i kurs 2 i samband med lösningar till andragradsekvationer. Detta är startpunkten för denna ganska omfattande aktivitet om komplexa tal, som behandlas i kurs
Läs merFörkunskaper Studenten skall för att kunna tillgodogöra sig kursen ha förkunskaper motsvarande Matematik A, B och C i gymnasieskolan.
5B1134 Matematik och modeller, 4 poäng, ht 2004 Kurs-PM 2004-08-28 Kursens syfte Att överbrygga mellan gymnasiekursen Matematik C till de första kurser i matematik som ges på KTHs civilingenjörsprogram,
Läs merMATEMATIK. Ämnets syfte
MATEMATIK Matematiken har en flertusenårig historia med bidrag från många kulturer. Den utvecklas, såväl ur praktiska behov som ur människans nyfikenhet och lust att utforska matematiken som sådan. Kommunikation
Läs merComplex numbers. William Sandqvist
Complex numbers Hur många lösningar har en andragradsekvation? y = x 2 1 = 0 Två lösningar! Kommer Du ihåg konjugatregeln? Svaret kan ju lika gärna skrivas: x 1 = 1 x2 = + 1 Hur många lösningar har den
Läs merKan du det här? o o. o o o o. Derivera potensfunktioner, exponentialfunktioner och summor av funktioner. Använda dig av derivatan i problemlösning.
Kan du det här? o o o o o o Vad innebär det att x går mot noll? Vad händer då x går mot oändligheten? Vad betyder sekant, tangent och ändringskvot och vad har dessa begrepp med derivatan att göra? Derivera
Läs merTema: Pythagoras sats. Linnéa Utterström & Malin Öberg
Tema: Pythagoras sats Linnéa Utterström & Malin Öberg Innehåll: Introduktion till Pythagoras sats! 3 Pythagoras sats! 4 Variabler! 5 Potenser! 5 Att komma tillbaka till ursprunget! 7 Vi bevisar Pythagoras
Läs merGymnasiets nationella prov och KTHs förkunskapskrav en matematisk kulturklyfta?
Gymnasiets nationella prov och KTHs förkunskapskrav en matematisk kulturklyfta? Hans Thunberg, KTH Matematik thunberg@mathkthse Sammanfattning Det nationella provsystemet har bl a som uppgift att tydliggöra
Läs merBetygskriterier Matematik D MA p. Respektive programmål gäller över kurskriterierna
Betygskriterier Matematik D MA04 00p Respektive programmål gäller över kurskriterierna MA04 är en nationell kurs och skolverkets kurs- och betygskriterier finns på http://www3.skolverket.se/ Detta är vår
Läs merMATMAT01b (Matematik 1b)
Sida 1 av 6 MATMAT01b (Matematik 1b) ATT KUNNA TILL PROV MATMAT01b1 - Öka, respektive minska temperaturer - Skriva tal skrivna med text med siffror, Ex två tiondelar = 0,2 - Hitta på två bråk som ger en
Läs merKap1 1.1 Tal i olika former Mål Mål Mål Mål Mål Mål Rek. uppgifter 1101, 1106, 1107, 1113, 1118, 1120 Talmängder
Kap1 1.1 Tal i olika former Mål Mål Mål Mål Mål Mål Rek. uppgifter Känna till de vanligaste talmängderna och de Veta hur talmängderna betecknas Ha kunskap om hur de olika talmängderna är 1101, 1106, 1107,
Läs merMatematik 2b 1 Uttryck och ekvationer
Matematik 2b 1 Uttryck och ekvationer Repetera grunderna i ekvationslösning Lära dig parentesmultiplikation, kvadreringsreglerna och konjugatregeln Lära dig lösa fullständiga andragradsekvationer Få en
Läs merFöreläsning 1. Kursinformation All viktig information om kursen ska kunna läsas på kursens hemsida
Föreläsning 1 Kursinformation All viktig information om kursen ska kunna läsas på kursens hemsida http://www2.math.uu.se/ rikardo/ baskursen/index.html Mängdlära * En "samling" av tal kallas för en mängd.
Läs merGymnasielärares syn på KTHs introduktionskurs i matematik
Gymnasielärares syn på KTHs introduktionskurs i matematik Hans Thunberg, KTH Matematik thunberg@mathkthse Lars Filipsson, KTH Matematik lfn@mathkthse Bakgrund Föreliggande arbete är genomfört inom ramen
Läs merNpMa3c vt Kravgränser
Kravgränser Provet består av ett muntligt delprov (Del A) och tre skriftliga delprov (Del B, Del C och Del D). Tillsammans kan de ge 66 poäng varav 25 E-, 24 C- och 17 A-poäng. Observera att kravgränserna
Läs merSF1658 Trigonometri och funktioner, 7.5 högskolepoäng, ht Kurs-PM SF1658
SF1658 Trigonometri och funktioner, 7.5 högskolepoäng, ht 2008 Kurs-PM Kursens syfte Att överbrygga mellan gymnasiekursen Matematik C och de första kurser i matematik som ges på KTHs civilingenjörsprogram,
Läs merKursinformation och lektionsplanering BML402
Kursinformation och lektionsplanering Matematik specialisering för basår, 7 hp. Syfte och organisation Kursen är valbar och bygger vidare på tidigare matematikkurser på basåret. Syftet är att ge en god
Läs merSF1625 Envariabelanalys
Föreläsning 7 Institutionen för matematik KTH 12 september 2016 Injektiva funktioner En funktion är en regel som till varje tal i definitionsmängden ordnar ett bestämt tal i värdemängden. Injektiva funktioner
Läs merSF1620 Matematik och modeller, 6 högskolepoäng, ht 2007
2007-09-03 SF1620 Matematik och modeller, 6 högskolepoäng, ht 2007 Kurs-PM Kursens syfte Att överbrygga mellan gymnasiekursen Matematik C och de första kurser i matematik som ges på KTHs civilingenjörsprogram,
Läs merMatematik Steg: Bas. Mål att sträva mot Mål Målkriterier Omdöme Åtgärder/Kommentarer
Matematik Steg: Bas ha en grundläggande taluppfattning som omfattar naturliga tal och enkla tal i talområdet 0-10 bråk- och decimalform ordningstal upp till 5 ha en grundläggande rumsuppfattning och kunna
Läs merStudiehandledning till. MMA121 Matematisk grundkurs. Version 2012-09-03
Studiehandledning till MMA Matematisk grundkurs läsåret 0/ Version 0-09-0 Kursinformation för MMA Mål Avsikten med kursen MMA Matematisk grundkurs är att ge grundläggande kunskaper i matematik, av betydelse
Läs merFÖRBEREDANDE KURS I MATEMATIK 1
FÖRBEREDANDE KURS I MATEMATIK 1 Till detta kursmaterial finns prov och lärare på Internet Ger studiepoäng Kostnadsfritt Fortlöpande anmälan på wwwmathse Eftertryck förbjudet utan tillåtelse 2007 MATHSE
Läs merAlgebraiska räkningar
Kapitel 1 Algebraiska räkningar 1.1 Addition, subtraktion och multiplikation av (reella) tal För reella tal gäller bl.a. följande enkla räkneregler, som man väl använder utan att speciellt tänka på dem:
Läs merUndervisningen i ämnet matematik ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande:
Matematik Skolverkets förslag, redovisat för regeringen 2010-09-23. Matematik Matematiken har en flertusenårig historia med bidrag från många kulturer. Den utvecklas såväl ur praktiska behov som ur människans
Läs merAvsnitt 3, introduktion.
KTHs Sommarmatematik Introduktion 3:1 3:1 Avsnitt 3, introduktion. Teckenstudium Här tränas teckenstudium av polynom och rationella funktioner (som är kvoter av polynom). Metoden går ut på att man faktoriserar
Läs merLMA033/LMA515. Fredrik Lindgren. 4 september 2013
LMA033/LMA515 Fredrik Lindgren Matematiska vetenskaper Chalmers tekniska högskola och Göteborgs universitet 4 september 2013 F. Lindgren (Chalmers&GU) Matematik 4 september 2013 1 / 25 Outline 1 Föreläsning
Läs merAndragradsekvationer. + px + q = 0. = 3x 7 7 3x + 7 = 0. q = 7
Andragradsekvationer Tid: 70 minuter Hjälpmedel: Formelblad. Alla andragradsekvationer kan skrivas på formen Vilket värde har q i ekvationen x = 3x 7? + E Korrekt svar. B (q = 7) x + px + q = 0 (/0/0)
Läs merTATM79: Föreläsning 3 Komplexa tal
TATM79: Föreläsning 3 Komplexa tal Johan Thim 22 augusti 2018 1 Komplexa tal Definition. Det imaginära talet i uppfyller att i 2 = 1. Detta är alltså ett tal vars kvadrat är negativ. Det kan således aldrig
Läs merSKOLFS 2006:xx Skolverkets föreskrifter om kursplaner och betygskriterier i ämnet Matematik i gymnasieskolan den xx xxxxxx 2006
SKOLFS 2006:xx Skolverkets föreskrifter GY07:143 om kursplaner och betygskriterier i ämnet Utkom från trycket Matematik i gymnasieskolan den xx xxxxxx 2006 2006-08-21 Skolverket meddelar med stöd av 1
Läs merEkvationer och system av ekvationer
Modul: Undervisa matematik utifrån problemlösning Del 4. Strategier Ekvationer och system av ekvationer Paul Vaderlind, Stockholms universitet Ekvationslösning är ett av de viktiga målen i skolmatematiken.
Läs merKursinformation och lektionsplanering BML402
Kursinformation och lektionsplanering Matematik specialisering för basår, 7 hp. Syfte och organisation Kursen är valbar och bygger vidare på tidigare matematikkurser på basåret. Syftet är att ge en god
Läs merKomplexa tal: Begrepp och definitioner
UPPSALA UNIVERSITET Baskurs i matematik, 5hp Matematiska institutionen Höstterminen 007 Erik Darpö Martin Herschend Komplexa tal: Begrepp och definitioner Komplexa tal uppstod ur det faktum att vissa andragradsekvationer,
Läs merSommarmatte. Matematiska Vetenskaper. 15 mars 2009
Sommarmatte Matematiska Vetenskaper 15 mars 009 Innehåll 1 Aritmetik och Algebra 6 1.1 Räkning med naturliga tal och heltal.................. 6 1.1.1 Naturliga tal.......................... 7 1.1. Negativa
Läs merJörgen Lagnebo PLANERING OCH BEDÖMNING MATEMATIK ÅK 8
PLANERING OCH BEDÖMNING MATEMATIK ÅK 8 TERMINSPLAN HÖSTTERMINEN ÅK 8: 1 1.1 ANDELEN 2 1.2 HÖJNING OCH SÄNKNING 3 FORTS. 1.2 HÖJNING OCH SÄNKNING 4 1.3 HUR STOR ÄR DELEN 1 5 AKTIVITET + 1.4 HUR STOR ÄR
Läs mer5B B1134 Matematik och modeller, 4 poäng, ht 2006 Kurs-PM
2006-08-30 5B1134 Matematik och modeller, 4 poäng, ht 2006 Kurs-PM Kursens syfte Att överbrygga mellan gymnasiekursen Matematik C och de första kurser i matematik som ges på KTHs civilingenjörsprogram,
Läs merSF1661 Perspektiv på matematik Tentamen 24 oktober 2013 kl Svar och lösningsförslag. z 11. w 3. Lösning. De Moivres formel ger att
SF11 Perspektiv på matematik Tentamen 4 oktober 013 kl 14.00 19.00 Svar och lösningsförslag (1) Låt z = (cos π + i sin π ) och låt w = 1(cos π 3 + i sin π 3 ). Beräkna och markera talet z11 w 3 z 11 w
Läs merMATEMATIK. Ämnets syfte
MATEMATIK Matematiken har en flertusenårig historia med bidrag från många kulturer. Den utvecklas såväl ur praktiska behov som ur människans nyfikenhet och lust att utforska matematiken som sådan. Kommunikation
Läs merMATEMATIK. Ämnets syfte
MATEMATIK Matematiken har en flertusenårig historia med bidrag från många kulturer. Den utvecklas såväl ur praktiska behov som ur människans nyfikenhet och lust att utforska matematiken som sådan. Kommunikation
Läs merTATA79 Inledande matematisk analys (6hp)
Inledande matematisk analys (6hp) Kursinformation HT 2018 Examinator: David Rule Innehåll 1 Kursinnehåll 2 A Logik och aritmetik............................... 2 B Verktyg för bevisföring.............................
Läs merPlanering för Matematik kurs D
Planering för Matematik kurs D Läromedel: Holmström/Smedhamre, Matematik från A till E, kurs D Antal timmar: 9 (7 + ) I nedanstående planeringsförslag tänker vi oss att D-kursen studeras på 9 klocktimmar.
Läs merLäsanvisningar och övningsuppgifter i MAA150, period vt Erik Darpö
Läsanvisningar och övningsuppgifter i MAA150, period vt1 2015 Erik Darpö ii 0. Förberedelser Nedanstående uppgifter är avsedda att användas som ett självdiagnostiskt test. Om du har problem med att lösa
Läs merMATEMATIK. Ämnets syfte
MATEMATIK Matematiken har en flertusenårig historia med bidrag från många kulturer. Den utvecklas såväl ur praktiska behov som ur människans nyfikenhet och lust att utforska matematiken som sådan. Kommunikation
Läs merTorskolan i Torsås Mars 2007. Matematik. Kriterier för betyget godkänd. Metoder: Arbetssätt. Muntligt. Problemlösning
Torskolan i Torsås Mars 2007 Matematik Kriterier för betyget godkänd Metoder: Arbetssätt Ta ansvar för sin egen inlärning. Göra läxor. Utnyttja lektionstiden (lyssna, arbeta). Utnyttja den hjälp/stöd som
Läs merÄmne Matematik (före 2011) Ämnets syfte Gymnasieskolans utbildning i matematik bygger vidare på kunskaper motsvarande de eleverna uppnår i
Ämne Matematik (före 2011) Ämnets syfte Gymnasieskolans utbildning i matematik bygger vidare på kunskaper motsvarande de eleverna uppnår i grundskolan och innebär breddning och fördjupning av ämnet. Utbildningen
Läs merJörgen Lagnebo PLANERING OCH BEDÖMNING MATEMATIK ÅK 9
PLANERING OCH BEDÖMNING MATEMATIK ÅK 9 TERMINSPLAN HÖSTTERMINEN ÅK 9: 1 1.1 TALMÄNGDER 2 1.2 NEGATIVA TAL 3 FORTS. 1.2 NEGATIVA TAL 4 1.3 POTENSER 5 1.4 RÄKNA MED POTENSER 6 TALUPPFATTNING + RESONERA 7
Läs merÖVNINGAR I MATEMATIK. Göran Forsling. 14 april 2011
ÖVNINGAR I MATEMATIK Göran Forsling 4 april 0 Förord. Tänker du börja studera på ett tekniskt/naturvetenskapligt program till hösten? Vill du ge dina studier en flygande start? I stort sett vilken teknisk/naturvetenskaplig
Läs mer