Vart tog de vägen? Redovisning av Fritidsledarskolornas undersökning 2007.

Transkript

1 Gamleby den 10 mars 2007 Vart tog de vägen? Redovisning av Fritidsledarskolornas undersökning Allmänt Denna undersökning bygger på en medverkan av 20 av 25 nu verksamma fritidsledarskolor. Dessa skolor har via enkät eller intervju undersökt var deras studerande tagit vägen sex månader efter utbildningens slut. Denna undersökning har gjorts i januari 2007 och gäller alltså de som lämnade utbildningarna i juni Sammantaget är det 300 studerande som genom dessa skolor utbildats och lämnat utbildningen i juni av dessa var kvinnor, följaktligen var även 150 män. 220 studerande gick ut med utbildningsbevis medan 80 gick ut utan utbildningsbevis. Av dessa 80 studenter var 57 män Svar från 263 personer har kommit in och ligger till grund för denna undersökning; av dessa är 124 kvinnor 139 män. Det externa bortfallet är alltså 12,3 %. 2. Studier och arbetslöshet Av de 263 personer som besvarat enkäten är det 9,9 % av fritidsledarna som studerar vidare, medan antalet arbetslösa anges till 6,5 %. Vanligast är studier till församlingspedagog. Även studier på lärarhögskolan, polishögskolan, komvux, andra folkhögskolor samt studier till undersköterska eller diakon förekommer. 2.1 Studier och arbetslöshet för fritidsledare med utbildningsbevis För de fritidsledare som gick ut med utbildningsbevis och besvarade enkäten, är det 11,5% som studerar vidare och 4,7 % som är arbetslösa. 2.2 Studier och arbetslöshet fritidsledare utan utbildningsbevis För de fritidsledare som gick ut utan utbildningsbevis och besvarade enkäten, är det 5,6 % som studerar vidare och 11,1% som är arbetslösa. 3. Arbetssituationen 81,4% av de 263 fritidsledarna som besvarade enkäten hade anställning vid undersökningstillfället. 75,7% av dessa var under januari 2007 anställda med arbetsuppgifter som är relevanta för utbildningen. Detta är en svag minskning jämfört med 2006 då motsvarande siffra var 85,7%. Undersökningen visar dessutom att det är betydligt vanligare att arbetsuppgifterna är relevanta för utbildningen för dem som lämnat utbildningen med utbildningsbevis.

2 4. Anställningsgrad för fritidsledare med intyg Av de fritidsledare som gick ut med intyg och har anställning med relevanta arbetsuppgifter, så är det 48,9 % som arbetar heltid. Här finns en skillnad mellan könen, då 58,6 % av männen arbetar heltid, medan motsvarande siffra för kvinnorna är 42,6 %. Detta är en skillnad mellan mäns och kvinnors anställningsgrad som uppmärksammades i förra årets undersökning då skillnaden var ännu större. 5. Arbetsområden En sammantagen beskrivning av vart de tog vägen, om vi tittar på samtliga deltagare i undersökningen, ger följande bild: Fig. 1. Arbetsområde, samtliga deltagare i undersökningen Antal Procent Giltiga procent Fritidsgård/Öppen verksamhet 56 0,213 0,262 Skola 30 0,114 0,14 Skolbarnomsorg 17 0,065 0,079 Handikappomsorg 24 0,091 0,112 Behandling 14 0,053 0,065 Kriminalvård Föreningar 2 0,008 0,009 Kyrkor 13 0,049 0,061 Hälso- sjukvård 6 0,023 0,028 Annat, ej relevant 52 0,198 0,243 Arbetsområde Total 214 0,814 1 Arbetslös/studerande/föräldraledig 49 0,186 Total ,0 5.1 Fördelning arbetsområden totalt Siffrorna visar tydligt att det liksom tidigare år är en stor spridning på arbetsområden. Fritidsgårdar är inte den självklart vanligaste arbetsplatsen för våra utbildade fritidsledare. 26,2 % av dem som fått arbete har tjänst på fritidsgård, och oftast är det heltidstjänster. En del av fritidsgårdstjänsterna är kombinerade med arbete på skola eller fritidsklubb/fritidshem. I denna grupp finns också ungdomscoacher på Ungdomens Hus samt två fältassistenter. Skolan som arbetsplats har fortsatt stor betydelse; 14,0 % av fritidsledarna har tjänst på skola och 7,9 % inom skolbarnomsorgen, sammantaget alltså 21,9 %. De som arbetar inom skola kan vara anställda som resurspersoner, fritidsledare, assistenter eller barnskötare. Flera har också vikariat som fritidspedagoger eller förskolelärare. Detta arbetsområde rymmer således både arbetsuppgifter som skulle kunna kategoriseras som öppen verksamhet men även andra uppgifter.

3 Det tredje stora arbetsfältet för fritidsledare är inom omsorgen av funktionshindrade. Här handlar det oftast om arbete på särskola eller inom daglig verksamhet. 11,2 % har tjänst inom omsorgen, vilket är något färre än förra året. Behandlingshem sysselsätter 6,5 % av fritidsledarna. Ingen av deltagarna i undersökningen har i år arbetsuppgifter inom Kriminalvården Föreningslivet är ett yrkesområde som länge minskat i betydelse. 13 personer, i denna kull av fritidsledare har fått jobb inom kyrkor/församlingar och två personer inom föreningslivet. Faktumet att många fritidsledarutbildningar har kyrkor och andra folkrörelser som huvudman, samtidigt som folkrörelserna stadigt minskar som avnämare, är ett faktum som redan förra året betonades i denna undersökning. Under rubriken Annat döljer sig huvudsakligen icke-relevanta arbetsuppgifter, såsom säljledare, kassabiträde, processoperatör och snickare. 5.2 Genusskillnader i val av arbetsområde Undersökningen visar att det är dubbelt så många kvinnor som söker sig till skolbarnomsorgen medan motsatt förhållande gäller för övriga delen av skolan. Inom fritidsgårdar och öppen verksamhet har ungefär lika många män och kvinnor hamnat. Till de arbetsområden som har kyrkan som arbetsgivare har fler kvinnor sökt sig. 6. Fördelningen av relevanta arbetsuppgifter Tittar vi på hur fördelningen av arbetsområden ser ut i procent, när vi endast räknar de som har arbetsuppgifter relevanta för utbildningen, blir siffrorna något annorlunda, men fördelningen mellan arbetsområden förblir ungefär densamma: Fig. 2. Fördelning arbetsområden relevanta för utbildningen Antal Procent Giltiga procent Fritidsgård/Öppen verksamhet 56 0,346 Skola 30 0,185 Skolbarnomsorg 17 0,105 Handikappomsorg 24 0,148 Behandling 14 0,086 Kriminalvård 0 0 Föreningar 2 0,012 Kyrkor 13 0,08 Hälso- sjukvård 6 0,037 Total ,0 Av dem som fått arbeten som är relevanta för utbildningen jobbar alltså 34,6% på fritidsgård/ öppen verksamhet, och 29,0% inom skola/skolbarnomsorgen. Handikappomsorgen sysselsätter 14,8% och behandling/kriminalvård 8,6% av våra f. d. kursdeltagare. Jämförs dessa siffror med det totala resultatet för alla sysselsättningar (fig. 1), så ökar fritidsgårdarna, skolan och behandling/kriminalvård sin procentandel när andelen icke relevanta arbeten räknas bort.

4 7. Elever utan utbildningsbevis Även i årets undersökning har vi försökt kartlägga hur många som har rester i vissa kursmoment och därmed lämnar utbildningen utan utbildningsbevis. Siffrorna i redovisningen bygger på situationen vid kursavslut. Den absolut vanligaste orsaken till att studenten inte får slutintyg uppgavs i förra årets undersökning till att examensarbetet inte är klart. För stor frånvaro och missade kursmoment var då andra vanliga orsaker var det 54 av de totalt 311, alltså 17 %. För de som gick ut år 2006 var det 80 av totalt 300, alltså 26,7% som ej erhöll utbildningsbevis. Det är en tydlig ökning sedan förra året. Vi kan här även se att det är betydligt vanligare att män lämnar utbildningen utan intyg. 38 % av männen lämnar utbildningen utan intyg, medan motsvarande siffra för kvinnorna är 15 %. Kanske är detta förhållande något att reflektera omkring 8. Förhållandet mellan utbildningsbevis och arbetslöshet De elever som gick ut utan utbildningsbevis är i högre grad arbetslösa. 11,1 % av dessa elever saknade arbete sex månader efter utbildningens slut, jämfört med 4,7 % av dem som gick ut med utbildningsbevis. För dem med utbildningsbevis är detta siffror som ligger i linje med förra årets, medan det för dem utan utbildningsbevis är en minskning från 17,2 % 9. Förhållandet mellan utbildningsbevis och arbetsområde Av dem som saknar utbildningsbevis, men fått arbete, är det 39,6 % (16,7 % i förra årets undersökning) som har jobb som inte är relevanta för utbildningen, alltså en större andel än om vi ser på gruppen med fullständig utbildning och utbildningsbevis, där 20,2 % har ickerelevanta arbeten. Detta är en tydlig ökning från förra årets siffra 9,7 %. Detta faktum är kanske något att reflektera runt. I denna grupp finns ett stort antal personer vilka tydligt har arbetsuppgifter som ej är relevanta för utbildningen. Det är till exempel säljare, receptionister, snickare, städare och fastighetsskötare. I gruppen finns också personer med arbetsuppgifter vars relevans skolorna bedömt olika. Exempel på detta är assistenter inom skola och omsorg. 10. En jämförelse från 2000 till 2006 Fig. 3. Jämförelse Vart tog de vägen Utexaminerades Svarande skolor Totalt antal elever Män 0,42 0,39 0,43 0,404 0,455 0,498 0,5 Kvinnor 0,58 0,61 0,57 0,596 0,545 0,502 0,5 Studerar vidare 0,106 0,06 0,09 0,05 0,076 0,073 0,099 Arbetslös 0,035 0,025 0,05 0,096 0,155 0,065 0,065 Relevant jobb 0,741 0,835 0,76 0,88 0,826 0,857 0,757 Fritidsgård/Öppen v 0,431 0,46 0,35 0,335 0,237 0,305 0,262 Skola,Fritids,Dagis 0,241 0,291 0,35 0,288 0,254 0,27 0,219 Omsorgsverksamhet 0,08 0,1 0,09 0,127 0,112 0,163 0,112 Behandling/K-vård 0,052 0,076 0,09 0,072 0,151 0,044 0,065 Förening, kyrka 0,125 0,073 0,08 0,042 0,05 0,074 0,07

5 Fig. 4. Jämförelse Vart tog de vägen Denna tabell bygger på de med anställning respektive år 11. Egna reflektioner Sammanfattningsvis så framtonar en bild av att fritidsledare har goda förutsättningar att få jobb efter utbildningen. Endast 6,5 % är arbetslösa. Har man dessutom lämnat skolan med utbildningsbevis är det så få som 4,7 % som är arbetslösa. Det är fortfarande en mycket stor del av dem som jobbar som har arbetsuppgifter vilka är relevanta till utbildningen. Denna grupp har dock minskat något sedan förra året. De som väljer att studera vidare har ökat något sedan förra året. Vanligast är studier till församlingspedagog. Ur materialet utkristalliserar sig tre dominerande arbetsområde. Fritidsgårdarna/ öppen verksamhet är det största området. Arbetsområden inom skolan är också vanligt liksom omsorgsverksamhet. Kategoriseringen mellan dessa tre områden är inte lätt. Till exempel så är kanske flera arbetsområden inom skolan att betrakta som öppen verksamhet. Om vi så vänder blicken mot dem som lämnat skolan utan utbildningsbevis så kan vi se att gruppen ökat påtagligt och att majoriteten är män. En stor del av dessa arbetar inom områden som inte har kategoriserats som relevanta till fritidsledarutbildning. Slutligen vill jag betona att denna undersökning bör ses som en grov vägvisare då det gäller trender och mönster i var våra studerande tar vägen efter utbildningen. Givetvis kan undersökningen vara behäftad med diverse felkällor. Ett stort tack till alla fritidsledare och skolor som har medverkat i denna undersökning. Ett särskilt tack till Hans Hammarström som bidragit med mallar, dokument och statistik. Vid frågor runt rapporten ta gärna kontakt med undertecknad: magnus.bengtsson.gamleby@folkbildning.net Fritidsledarskolornas styrelse Magnus Bengtsson, Gamleby Folkhögskola