Mälarenergi nr Gå på teater. med Mälarenergi! Unikt erbjudande till dig som kund. Se sid 19!

Transkript

1 nonstop Mälarenergi nr 3-11 En koncern med tryck. Läs tredje delen i Mälarenergis historia. Hållbarhet - en angelägenhet för oss alla. Så här kan anläggningen i förnyelse projektet komma att se ut. Gå på teater med Mälarenergi! Unikt erbjudande till dig som kund. Se sid 19!

2 Mälarenergi nonstop Information från Mälarenergi Ansvarig utgivare Ove Fredriksson, Mälarenergi Redaktör Hans Oskar, Mälarenergi Projekt- och produktionsledning Lena Idh, Agenti AB Form och original Madelene Ulfberg, SNAP! Omslagsbild Lasse Fredriksson. Lykttändaren och Vattkalle som hälsade besökarna välkomna under Kulturnatten. Tryckeri Sörmlands Grafiska AB Postdistribueras till hushållen i Västerås, Hallstahammar, Köping, Arboga och Kungsör. Kundcenter: Sjöhagsvägen 3 Västerås E-post: post@malarenergi.se Hemsida: Postadress: Box 14, Västerås God design ska göra livet lite bekvämare. I det här numret av Nonstop kan du läsa om design i olika former och hur den kommer in i vår vardag. Nationalencyklopedins definition av design är: (engelska, av latin designo avbilda, framställa), internationellt använd term för formgivning, d v s gestaltning av hantverkligt eller industriellt framställda produkter och miljöer. Hos oss berör design allt från utformning av vårt nya kraftvärmeverk som ska stå klart 2014 till utformningen av vår faktura. På Wikipedia är definitionen av design: en arbetsprocess för att utveckla lösningar på ett medvetet och innovativt sätt där både funktionella och estetiska krav ingår med utgångspunkt från brukarens behov. Design finns överallt, ibland bra ibland mindre bra. Ett av de mest intressanta områdena för design råkade jag på under ett företagsbesök i slutet av september. Tillsammans med andra företagare och politiker besökte jag Landstingets Hjälpmedelscentrum. Ett fantastiskt ställe där funktion och formgivning kommer till sin fulla potential. En verksamhet full med väldesignade hjälpmedel som underlättar tillvaron och bidrar till att många människor kan behålla livskvaliteten trots sjukdom eller funktionsnedsättning. Snacka om att sätta användaren i centrum. I tidningen kan du läsa om Ikea som i alla led tänker hållbarhet, från produktion och transporter till montering, användning och återanvändning. Nonstop har även besökt ASKO som utvecklar framtidens fjärrvärmedrivna vitvaror med användarvänlighet i fokus. De berättar om hur design präglar hela processen. Vi fick också en pratstund med bostadsbolaget Mimer som i sina så kallade passivhus på Öster Mälarstrand kommer att använda den nya tekniken i vitvarorna. Det är nog i Wikipedias beskrivning som vi på Mälarenergi känner igen oss mest. Hos oss berör design allt från utformning av vårt nya kraftvärmeverk som ska stå klart 2014 till utformningen av vår faktura. Men vi använder design även när vi utformar tjänster och produkter, till exempel i vår nya elhandelsprodukt Elpool eller stadsnätsdosan som ska passa in i ditt hem. Tillsammans med andra partners tittar vi just nu på hur framtidens hem ska kunna styras från en enkel display, vi känner ju alla till problemet med många fjärrkontroller. God design ska helt enkelt göra livet lite bekvämare för dig som kund, något som vi på Mälarenergi jobbar med varje dag. BEHÖVER DU GÖRA EN FELANMÄLAN, RING: Ove Fredriksson Ansvarig utgivare för Nonstop. 2 Mälarenergi Nonstop 3/2011

3 Innehåll Nonstop Mälarenergi 150 år: En koncern med tryck. 8 Smått och gott Förnyelseprojektet Design för en hållbar framtid: IKEA Design för en hållbar framtid: ASKO Design för en hållbar framtid: MIMER årsfirande i kulturens tecken En ny enklare och tydligare faktura Vatten för livet. Flera vattenprojekt i Västerås. Mälarenergi firar 150 år. I mitten av 50-talet moderniserades hushållen med fjärr värme. Per Stoltz är hållbarhetschef på IKEA of Sweden. Där jobbar 800 personer med produktutveckling för en hållbar framtid. Se Föreställningen på Västerås Teater med Mälarenergi den 17 november. Jon Carlehed och Tobias Strålman på ASKO hittar smarta designlösningar. Förnyelseprojektet börjar ta form på arkitekternas ritbord. Mälarenergi Nonstop 3/2011 3

4 TEMA MÄLARENERGI 150 ÅR En koncern med mottryck. I två tidigare artiklar har vi berättat om 150-årsfirande Mälarenergi. Från pionjärernas tid med gasverk, elverk och de första ledningarna för vatten och avlopp fram till åren kring 1950 när Västerås med Aseas hjälp hade växt till en mellansvensk storstad. Nu berättar vi hur Västerås blev en föregångsstad för fjärrvärme och mottryck. TEXT: Anders Lif FOTO: Åke V Larsson, Västerås stadsarkiv. VLTs bildarkiv. Mälarenergis bildarkiv. En dag i februari 1948 tog John Sintorn och Gustaf Olsson tåget från Västerås till Göteborg. De skulle återvända hem med övertygelsen att fjärrvärme och mottryckskraft var framtiden. John Sintorn var 45 år. Han hade utsetts till chef för Västerås tekniska verk sju år tidigare. Sintorn var hallänning och elektrotekniker. Han var envis och handlingskraftig. Socialdemokraten Gustaf Olsson var 46 år. Han hade tagit över som ordförande i styrelsen för Tekniska verken efter liberalen Carl Henning. Olsson var en snickare från Trummelsberg som fått jobb på bostadsbolaget Mimer i Västerås och som med åren blev stadens mest framstående politiker. Samarbetet mellan den driftige teknikern Sintorn och den starke politikern Olsson blev framgångsrikt. De insåg tidigt att något måste göras år energiförsörjningen i Västerås. Där fanns gasverket som levererade gas till industrins ugnar och till hushållens spisar. Och där fanns elverket som distribuerade strömmen, inköpt från statliga Vattenfall. Men elbristen hotade runt hörnet och något kollek tivt system för att värma bostäderna fanns inte. Husen eldades med koks och ved, ibland via gemensamma värmecentraler i kvarteren. El och värme var de kritiska punkterna. På konferensen i Göteborg lyssnade John Sintorn och Gustaf Olsson till danska ingenjörer som berättade om fjärrvärmen i Västerås vänort Randers. Hela Randers värmdes från en och samma central. Inte Den envise och handlingskraftige John Sintorn var chef för Tekniska verken i Västerås. 4 Mälarenergi Nonstop 3/2011

5 TEMA MÄLARENERGI 150 ÅR Västerås 1960, i korsningen Stora gatan och Kopparbergsvägen. Staden var på väg in i den moderna tiden med elspisar, fjärrvärme och rinnande varmt och kallt vatten. Foto: Åke V Larsson, Västerås stadsarkiv. nog med det. Professor Lage Malm från Tekniska högskolan talade sig varm för idén att producera elektricitet och värme samtidigt i mottrycksverk. Många tvivlade på mottryckstekniken Mottryckstekniken var till synes enkel. Vattnet i kraftverkens pannor kokades till ånga som drev turbiner och generatorer som alstrade elström. Värmen som fanns kvar i ångan användes för att hetta upp vattnet i fjärrvärmenätet. Ett sådant kombinerat kraftvärmeverk kunde eldas med kol eller med olja. Så hade man gjort i Danmark och på andra håll i Europa i mer än 20 år. Varför var det så trögt i Sverige? Hur kom det sig att John Sintorn och Gustaf Olsson fick kämpa i motvind? Tvivlarna var många. Fjärrvärmen hade de kanske inte så svårt att acceptera. Men det där med elkraft som biprodukt var svårsmält. Sverige hade ju gott om vattenkraft. Varför skulle man importera dyra bränslen som kol eller olja för att alstra elektrisk energi när man kunde bygga ut den egna billiga vattenkraften? John Sintorn och Gustaf Olsson lyssnade inte på tvivlarna utan satte igång en ut redning. Något kommunalt verk var det ännu inte tal om. I stället övertalade de Vattenfall att bygga om delar av gamla ångkraftverket till mottryck. Ångkraftverket, som dagens politiker vill förvandla till ett äventyrsbad, var från 1917 och hade bara använts för att kapa topparna när efterfrågan på el var stor. Nu skulle verket producera el kontinuerligt och det varma överskottsvattnet skulle ledas ut över Västerås från en pumpcentral på gasverkstomten intill. Asea anslöt sig som fjärrvärmekund, efter stor tvekan, och projektet klubbades av stadsfullmäktige 1953, trots en viss skepsis bland de folkvalda. Stadens koks- och kolhandlare var inte heller glada, när de insåg vad som komma skulle. Nio månader senare, i augusti 1954, skrevs teknik historia när den första abonnenten kopplades in på fjärrvärmenätet. Det var Arosbygdens spannmålstork i hamnen som fick värme från ångkraftverkets mottryckspannor. Mottrycket och fjärrvärmen blev en framgång från första stund. Bostadsområde efter bostadsområde anslöts. Mindre hetvattencentraler, bland annat på Malmaberg, kompletterade. Koks eldningen försvann och oljan ersatte kol som bränsle i kraftverket. Atomreaktorn Adam Efter bara ett par tre år behövde mottrycket byggas ut i ångkraftverket, men Vattenfall hade andra planer för att värma Västerås. Tillsammans med Asea utvecklade Vattenfall en atomreaktor. Gustaf Mälarvatten blandas med grundvatten Halvseklet från 1950-talet och framåt har inte bara handlat om fjärrvärme och om Kraftvärmeverket. Vattenverket vid Hässlö har också förbättrats i omgångar. Den största satsningen gjordes 1973 med en anläggning för infiltration i Badelundaåsen vid Fågelbacken nära Hökåsen. Principen för hanteringen av dricksvattnet har hela tiden varit densamma. Råvatten pumpas från Mälaren till bassänger vid Hässlö. Där får vattnet en första rening och filtrering innan det släpps ner i Badelundaåsen vid Hässlö och Fågelbacken. Sedan sköter åsens gruslager resten. Mälarvattnet blandas med grundvattnet när det sakta rinner söderut i tre veckor. Sedan pumpas det upp igen, kloreras och släpps ut i ledningsnätet till västeråsarna. Mälarenergi Nonstop 3/2011 5

6 TEMA MÄLARENERGI 150 ÅR Verket vid Skitviken Västeråsarna fick vänta på ett avloppsreningsverk ända till Verket vid Kungsängen hade till en början bara mekanisk rening, där avloppsslammet skiljdes från vattnet. Vattnet som släpptes ut i Mälaren söder om verket var med andra ord inte särskilt rent och platsen kallades i folkmun för Skitviken. En modernare biologisk rening lät vänta på sig till Då togs i praktiken ett nytt avloppsreningsverk i bruk. Verket kompletterades 1972 med en rening av närsalter för att minska utsläppen som kan skapa övergödning. Under senare år har kompletteringar gjorts för att minska lukten från anläggningen. Dagvattnet från takrännor och gatubrunnar har också ägnats extra omtanke. Dammar för sedimentering har anlagts för att ta bort närsalter och andra föroreningar innan dagvattnet släpps ut i Mälaren. Sedimenteringsdamm i Vasaparken. Olsson och John Sintorn backade upp projektet som de trodde skulle lösa stadens energiproblem för lång tid. Sveriges första atomreaktor kallades Adam och skulle sprängas in i berget nedanför Hamre gård och förse Västerås med kärnvärme. En viss oro märktes bland de boende på Hamre, men stadsfullmäktige godkände Adam Då meddelade Vattenfall att atomreaktorn skulle byggas i Ågesta i stället, för att värma upp Farsta. Hur skulle man nu göra i Västerås? Var skulle fjärrvärmen tas ifrån? Vattenfall ville inte bygga ut ångkraftverket mer. Kunde staden bygga eget? Ja, varför inte? Så kom det sig att stadsfullmäktige 1961, praktiskt taget utan debatt, beslutade bygga ett kommunalt kraftvärmeverk med två mottrycksturbiner. Kraftvärmeverket kördes igång den 29 juli John Sintorn hade tvekat i början. Västerås behövde inte ens hälften av all el som framställdes i kombination med värmen. El var svårt att sälja i en tid när vattenkraften fortfarande byggdes ut. Men Sintorn lyckades hyra ut en stor del av elöverskottet till Bergslagens Gemensamma Kraftförvaltning, som då var ett privat elbolag. Det var första steget till det som blev AB Aroskraft, där Västerås stad överraskade de statliga vattenkraftsproducenterna med att bilda bolag med privata intressenter som Bergslagens Gemensamma Kraftförvaltning, Krångede, Stora Kopparberg och Gullspångs Kraft. Aroskraft, där kraftvärmeverket hade 17,5 procent av aktierna, byggde ut kraftvärmeverket med två nya mottrycksaggregat. Alla delade på elektriciteten, Västerås tog värmen. Efter bara några år hade kraftvärmeverket alltså fått en delvis privatägd kompanjon, med tre gånger så stor effekt. Det nya pannhuset fick en 110 meter hög skorsten som blev något av en symbol för Västerås. När Aroskrafts andra aggregat, eller block, kördes igång 1974 blev Västerås Sveriges mest fjärrvärmda stad. Kraftvärmeverket kunde ståta med landets största anläggning för mottryck. Låga fjärrvärmetaxor Kraftvärmeverket har betalat sig med råge och bidragit till att Västerås under ett kvarts sekel haft bland de lägsta taxorna i landet. Verket står där fortfarande. Nu har ännu en skorsten rests som bevis på att utvecklingen inte stått still, även om händelserna ligger så nära i tiden att de inte hunnit bli historia. Låt oss ta det ändå, i korthet. Samtidigt som kraftvärmeverket var färdigbyggt slog den första oljekrisen till. Oljepriset steg och de två äldsta blocken i verket, som ägdes av Västerås stad, byggdes om för att eldas med kol. Kolepoken började Ett av Aroskrafts båda block gick samma öde till mötes Ny teknik installerades för avsvavling av utsläppen. I början av 1990-talet ledde skärpta miljöregler till ytterligare förbättring av reningen. Elmarknaden avregleras Vid mitten av decenniet avreglerades elmarknaden. Hela havet stormade och det blev plötsligt svårt att tjäna pengar på den reservkraft som Aroskraft förfogade över i kraftvärmeverket. Det block som ännu bara eldades med olja stod stilla långa tider. Vad göra? Blocket stängdes av 1998, men kom igång igen efter tre år när Svenska Kraftnät började köpa reservkraft från Västerås, Vid den här tiden ägdes Aroskraft huvudsakligen av Fortum. Västerås stad hade behållit sina 17,5 procent genom Mälar energi, som var det nya namn som Tekniska verken fått under det föränderliga 1990-talet. Något annat hade också hänt, något lika epokgöran Under oljekrisen på 1970-talet byggdes kraftvärmeverket om för att kunna eldas med kol. I augusti 1954 skrevs teknik historia när den första abonnenten kopplades in på fjärrvärmenätet. Det var Arosbygdens spannmålstork i hamnen som fick värme från ångkraftverkets mottryckspannor. 6 Mälarenergi Nonstop 3/2011

7 TEMA MÄLARENERGI 150 ÅR de som övergången från olja till kol: kraftvärmeverket hade försetts med en ny panna för eldning med biobränsle. Flera faktorer hade spelat in. Hårda miljökrav ställdes på fossila bränslen som olja och kol, skattereglerna var ogynnsamma för kraftvärme och, framför allt, priserna på bränsle steg oavbrutet. Naturgas var ett alternativ men teknikerna trodde på biobränsle. För ovanlighetens skull blev det politiskt bråk om energin i Västerås. Halvmiljardsinvesteringen på biobränsle drevs igenom i fullmäktige 1998 trots reservationer från moderater och folkpartister. Biopannan eldades med flis, torv eller kol och blev under början av 2000-talet kraftvärmeverkets baspanna. Den kopplades till turbinen och generatorn i gamla block fyra. Även det blocket kan numera eldas med biobränsle. Nästa steg i utvecklingen När Mälar energi nu firar 150 år bereder sig koncernen på att ta nästa steg för att minska de förhatliga utsläppen av koldioxid. En ansökan har lämnats till Miljödomstolen om en så kallad samförbränningsanläggning vid kraftvärmeverket. Denna sjätte panna ska eldas med torra hushållssopor och bygg avfall. Anläggningen kommer att kosta över 3 miljarder kronor och blir den största investeringen i Mälarenergis historia. Men det blir något som framtida krönikörer får berätta om. När Västerås skulle få atomreaktorer I slutet av 1950-talet ritade Asea en atomreaktor åt Västerås stad på Hamre. Här studeras en modell av reaktorn av Gustaf Olsson, längst till vänster. Han var drätselkammarens s-ordförande och dåtidens starke man i staden. Övriga från vänster: Erland Gustafsson, ordförande i Tekniska verken, överingenjör Yngve Stark, byrådirektör Ingvar Wivstad, Vattenfallsstyrelsen, John Sintorn, chef för Tekniksa verken och stadsdirektör Thjelvar Hedberg. En aprildag 1969 publicerade VLT en sensationell nyhet om att Västerås och Eskilstuna kommuner planerade ett kärnkraftvärmeverk på Skutterön i Mälaren. Verket skulle producera både el och fjärrvärme till de två städerna. Västerås starke man Gustaf Olsson trodde på kärnkraften. Han hade varit ordförande i Tekniska verken och han var den politiker som i slutet av 1950-talet välkomnade Aseas och Vattenfalls planer på ett atomvärmeverk på Hamre. Reaktorn, som kallades Adam, var klar att byggas när regeringen valde Ågesta framför Hamre. Västerås fick ett oljeeldat kraftvärmeverk i stället. John Sintorn var vd för Tekniska Verken när planerna för Skutterön presenterades I ett PM hävdade Sintorn att Västerås behövde kärnkraft. Kol och olja orsakar luftföroreningar och vindkraften saknar all betydelse, skrev han. I en VLT-intervju sa länsstyrelsens naturvårdsdirektör Sune Lindh att kärnkraftsbygget skulle bli en stimulans för Mälardalen och att det var viktigt att vi naturvårdare inte försöker resa större hinder än nödvändigt. Vid den tiden var Västerås Sveriges kärnkraftsstad nummer ett. Opinionen svängde. I dag är planerna för Hamre och Skutterön förpassade till Mälarenergis arkiv. En storkoncern i energi Mälarenergi levererar inte längre bara el, värme, vatten och avlopp. I dag är det gamla Gaslysningsbolaget en storkoncern som erbjuder en rad olika energitjänster och ett stadsnät med snabb tillgång till Internet. Mälarenergi har närmare 600 medarbetare och kontor och anläggningar i Västerås, Hallstahammar, Kungsör och Köping. Koncernen säljer el till kunder i hela landet. Elkraften kommer från 41 vattenkraftstationer i Västmanland och Värmland och från kraftvärmeverket i Västerås. De många namnen Mälarenergis föregångare hette Gaslysningsaktiebolaget i Westerås. Det bildades Bolaget blev helkommunalt 1905 och gjordes om till Gas- och Vattenverksstyrelse. Beteckningen Västerås stads Tekniska verk började användas 1932 för gasverket, elverket, vattenverket och avloppsverket. Namnet blev officiellt Tekniska verken döptes om till Västerås Energi och vatten Senare samma år bolagiserades verksamheten. Produktionen av el och värme hade bolagiserats redan 1961 i Västerås stads Kraftvärmeverk AB. I samband med avregleringen av elmarknaden 1996 startades Västerås Elnät AB. Tre år senare bildades en elnätskoncern genom sammanslagning av Västerås Elnät AB, Hallstahammars Elnät AB och KAK-regionens Västra Mälardalens Kraft AB. Västerås Energi och vatten övertog även fjärrvärmen och elhandeln i Hallstahammar. Den regionala inriktningen gjorde att Västerås Energi och vatten bytte namn till Mälarenergi AB I nästa nummer av Nonstop publiceras den sista delen i vår 150-årsserie. Då blickar vi framåt och berättar om aktuella satsningar för framtidens komfort och miljö. Mälarenergi Nonstop 3/2011 7

8 Visste du att: 1414 kunder har valt ENErgIKonto 2002 kunder har laddat ner MäLArENErgIS app kunder använder MINA SIDor Foto: Anders Fredriksson. Nya tjänster i stadsnätet Joice TV-telefon är en helt ny tjänst som med sin enkla funktion gör det möjligt för användare i alla åldrar att hålla kontakten med nära och kära. Människor som annars skulle ha svårt att hantera en modern telefon kan med hjälp av Joice komma i kontakt med anhöriga genom ett par enkla knapptryckningar. myjoice tjänster riktar sig till privatpersoner, vårdgivare samt till företag i behov av enkel videokommunikation. Användaren styr samtalet med en fjärrkontroll och kommunicerar sedan via sin TVapparat. Den sökta personen, som faktiskt kan befinna sig var som helst i världen, söks helt automatiskt av Joice genom vidarekoppling tills dess att personen svarar. För de lite yngre finns nu också onlinespeltjänsten Gameconnect som är en spelserver placerad i stadsnätet. Mälarenergi Stadsnät kan nu erbjuda 295 tjänster till hushåll, företag och fastighetsägare. Det är all-time-high i antal tjänster! Läs om alla tjänster på malarenergi.se/stadsnat alltimehigh! Alla som är anslutna till stadsnätet har nu tillgång till 100 Mbit/s men Mälarenergi Stadsnät uppgraderar kontinuerligt nätet för att erbjuda superhastigheten 1 Gbit/s. Bra Miljöval El gör livet lätt för aspen Bygget av ett så kallat omlöp vid Kallstena kraftstation, som vi skrev om i förra numret av Nonstop, har nu börjat. Omlöpet gör att hotade fiskarter som aspen kan simma längre upp i Hedströmmen, vilket ökar artens chans till överlevnad. Det här är ett konkret resultat av att kunder tidigare valt att köpa Bra Miljöval El (miljömärkt el) av Mälarenergi. Miljömärkningen av el gjordes i samarbete med Svenska Naturskyddsföreningen. Joice, en ny tjänst i stadsnätet som gör det möjligt att hålla kontakten med nära och kära. Ladda ner Mälarenergi till iphone och Android Med Mälarenergi i mobilen kan du sköta dina ärenden på fikarasten, på tåget eller ute på stan. Samhället blir mer och mer mobilt och Mälarenergi arbetar ständigt för att förenkla vardagen för dig. Mina Sidor har redan gjort vardagen enkel och nu kan du se det mesta av den informationen även i appen. För att använda appen fullt ut behöver du registrera dig på Mina Sidor, det gör du på malarenergi.se. Appen laddar du ner från Android Market eller Appstore. Ellagen förbättras för din skull. Den 1 augusti och den 1 oktober trädde nya bestämmelser i ellagen i kraft. Dessa bestämmelser påverkar elbranschens Allmänna avtalsvillkor för konsumenter. En arbetsgrupp på Svensk Energi arbetar för närvarande med att göra de ändringar som ska in i de befintliga avtalsvillkoren. När de allmänna avtalsvillkoren är klara kommer vi att berätta mer om vad de här förändringarna innebär, säger Birgitta Rasmussen på Mälarenergi. Det vi redan nu kan nämna är att informationen om dina rättigheter som konsument blir tydligare. Det kan du redan nu läsa om på malarenergi.se. Gå in under Kundcenter Kontakta oss välj Kundservice och Konsumenträtt. 8 Mälarenergi Nonstop 3/2011

9 Om ett knappt halvår, i april 2012, beräknas byggstarten för den stora moderniseringen av kraftvärmeverket i Västerås, ett förnyelseprojekt som ska förse Mälarenergis kunder med värme till låga priser även i framtiden. OBS! Bilden är en av idéskisserna på de nya anläggningarna. Förnyelseprojektet det handlar om ekonomi, bränsleval, utsläppsminskningar och en arkitektur som smälter in i miljön. TEXT: Kristina Grefberg FOTOMONTAGE: Scheiwiller Svensson Arkitektkontor Driftsäkerhet, lönsamhet, viljan att hålla låga fjärrvärmepriser och omtanke om miljön är faktorer som påverkar såväl teknikval som hur de nya anläggningarna utformas. Omtanken om miljön handlar i högsta grad om val av bränsle och minskade utsläpp, men också om arkitektur och formgivning av de nya byggnaderna i området runt kraftvärmeverket. Förslagen på hur husen kan komma att se ut ligger på skrivbordet i det tillfälliga projektkontoret som så småningom ska byggas om till bränsle lager. Får den nya pannbyggnaden en läcker mosaikfasad som smälter in i den grönskande omgivningen? Blir det mosstak för att binda damm och samla upp regnvatten? Och får det nya huset för bränsle beredning smäckra taklanterniner? Ja, det visar sig när offerterna är utvärderade. Den nya anläggningen ger en större flexibilitet i bränslemixen. Den största förändringen är att den nya pannan kommer att kunna eldas med både avfall och biobränsle. Därmed kan användningen av kol och torv fasas ut ännu mer och koldioxidutsläppen minskar. - Västmanländskt hushållsavfall räcker till cirka 15 procent av bränslebehovet resten kommer från industriavfall, andra regioner och från import av avfallsbränslen, förklarar Anders Ericsson, chef för affärsområde Värme på Mälarenergi. En stor fördel med att välja en panna som kan elda olika bränslen är att vi hela tiden kan anpassa bränsleinköpen efter det som är mest fördelaktigt. Kraftvärmeverket i Västerås förnyas ständigt. Sedan det togs i drift 1963 har det byggts om och byggts till i omgångar. - Avfallsförbränning är en naturlig del av ett hållbart samhälle idag, allt hänger ihop och någon måste ta hand om avfallet, säger Anders, som ser fram emot driftstart sommaren Nu har vi fått in offerter på anläggningen och utvärdering pågår så att vi kan trycka på knappen och börja skriva kontrakt så fort vi fått klartecken från Kommunfullmäktige den 1 december. Mälarenergi Nonstop 3/2011 9

10 AVFALL - DET NYA BräNSLET Det finns ett växande behov av att ta hand om avfall i svenska kommuner och i länderna runtom i Europa. Det sorterade avfallet som ska användas i den nya pannan kommer från hushåll och olika kommersiella verksamheter, bygg- och rivnings avfall och avfall från olika industrier och verksamheter. Det finns många kommuner som importerar avfallsbränsle idag, men bara tre som har egna hamnar, varav Västerås är en. En egen hamn intill anläggningen förenklar alla bränsleleveranser och innebär färre långväga vägtransporter. Inköpen samordnas via ett bränsleinköpsbolag som flera kommunala energibolag äger tillsammans. Avfallsbränslet levereras som pake t, liknande de höbalar man ser efter väg arna, och den maximala lagringstiden blir ungefär fem dagar. Lagringen sker inomhus för att motverka nedskräpning och lukt. UTSLäpp OCH REStproDUKTER Genom effektiv rökgasrening säkerställs att det som går ut ur skorstenen håller sig väl inom de riktvärden som ställs för att minimera påverkan på miljön. Vid all förbränning uppstår askor som klassas olika beroende på när i processen de uppstår. Den bottenaska som bildas kan användas som fyllnadsmaterial vid till exempel vägbyggen. Flyg askan däremot, klassas som farligt avfall och behöver tas om hand. Den kommer till en början att deponeras, förmodligen i närliggande bergrum. Aska kan också användas för att täcka gamla deponier, man formar helt enkelt med askan och lägger sedan en gummiduk över som förhindrar att tungmetaller sprids. Restprodukter som metall och glas tas om hand redan vid bränsleberedningen. Skrotet säljs och glas blir fyllnads material. Du kan följa projektet på malarenergi.se/fornyelseprojektet 10 Mälarenergi Nonstop 3/2011

11 VILL DU följa BYgget? En webbkamera kommer att monteras uppe i skorstenen. Via den kan du följa vad som händer i området på malarenergi.se Ny PANNBYggNAD OCH TURBINHUS Den nya pannan, som byggs för en flexibel bränslemix, slukar 60 ton/timme och kommer att stå för halva fjärrvärmeförsörjningen. CO 2 -utsläppen beräknas minska med drygt ton/år. RÖKGASRENING Här tas även flygaskan om hand. NY BräNSLEBErEDNINg Så här kan den nya bränsleberedningsbyggnaden komma att se ut. Det sluttande taket om en hektar täcks in med mossa som fördröjer vattnet vid skyfall. Vackra taklanterniner förser byggnaden med dagsljus. Beredningen har en omloppstid på fem dagar och blir unik i Sverige i sitt slag. NYtt BALLAger Den befintliga byggnaden som inköpts för ombyggnad till ballager inrymmer bland annat projektkontoret. Det färdiga ballagret, som framför allt ska användas som en buffert, kommer att kunna lagra m 3. Lagret byggs upp under sommaren, och omsättningstiden beräknas till cirka ett år. OBS! Bilden är en av idéskisserna på de nya anläggningarna. Mälarenergi Nonstop 3/

12 DESIGN för en HÅLLBAR framtid Hållbarhet en angelägen resa för oss alla. Vackra och bekväma hem som innebär så liten miljöbelastning som möjligt kräver ett hållbarhetsperspektiv i alla led. Från energiförsörjn ing och byggprocess till möblering och inredning. Dagens industridesigners och möbeldesigners måste utöver att ge produkterna en tilltalande form förhålla sig till en rad miljöaspekter. Vi gav oss ut på en resa för att undersöka hur arbetet med att ta fram nya produkter går till när hållbarhet är i fokus. TEXT: Yvonne Busk FOTO: Lasse Fredriksson Älmhult Vi börjar i småländska Älmhult som med sina knappt 9000 invånare fortfarande är centrum för det numera globala IKEA. Här ligger det allra första varuhuset från 1958 och intill det en utställningslokal som visar IKEA genom tiderna. Per Stoltz, ställföreträdande hållbarhetschef för IKEA of Sweden. Här finns också vad som kanske kan kallas IKEA:s hjärta IKEA of Sweden med åttahundra anställda som arbetar med produktutveckling och att göra produkterna tillgängliga. Alla vet hur den känns i handen den kantiga lilla skruvdragaren som följer med i vart enda IKEA-paket. Utan för IKEA of Sweden står den skulptur i storformat, placerad intill flaggstängerna med företagets blå, röda och gula flaggor. Demokratisk design är ett begrepp myntat av IKEA. Design för de platta paketens möbler och för de många människornas behov. Elva fast anställda och många tillfälligt kontrakterade designers jobbar i koncernen. Formgivning är bara en del av dagens design. Den ska kombineras med lågt pris, funktion, kvalitet och hållbarhet. En designer som till exempel får för sig att använda virke från skyddad skog kan inte arbeta åt IKEA, vars mål är att allt trä i sortimentet ska komma från certifierade skogar med ansvarsfullt skogsbruk. På en vägg i entrén till IKEA of Sweden sitter de allihop och blickar ned på besökarna från ett 80-tal svartvita foton. Leende män och kvinnor i olika åldrar. Det är bilder på alla designers som någon gång jobbat för IKEA, förklarar Per Stoltz, ställföreträdande hållbarhetschef för IKEA of Sweden, som tar emot oss. De som söker sig till oss är människor som är intresserade av att arbeta enligt våra prin ciper, även om det innebär att de inte har total frihet. Alla produkter utvecklas i Sverige, berättar han vidare. Men vi har designers från andra länder också. Deras erfarenheter är jätteviktiga, eftersom vi rör oss på en internationell marknad. Produkterna representerar det nordiska, men de måste kunna möta internationella kunders krav. Innan en ny soffa, lampa, vitvara eller kastrull lanseras har processen varit ganska lång. Den brukar börja med att en produktutvecklare ser ett behov och bestämmer sig för att utveckla sitt sortiment. En designer kopplas in och får en beställning och ett informationsunderlag. När designern presenterat ett förslag jobbar ett produktionsutvecklingsteam vidare. Där ingår bland andra tekniker som ska säkerställa en god funktion, strategiska inköpare som ska hitta lämplig leverantör som arbetar med godkända material och logistiker som gör prognoser och ser till att göra varorna tillgängliga. 12 Mälarenergi Nonstop 3/2011

13 DESIGN för en HÅLLBAR framtid En målsättning är att IKEA 2015 till 100 procent ska använda material som är återvinningsbart, återvunnet eller förnybart. Det är ett tufft mål. Men vi tar allvarligt på det, säger Per Stoltz och nämner det skum som används i soffor och madrasser som exempel på vad som måste förändras. Skummet är inte förnybart idag. Så antingen måste vi hitta ett annat material, eller ett sätt att göra det förnybart, säger han. Förutom arbetslokaler rymmer IKEA of Sweden bland annat testlab och en utställning i hemmiljö. Där kan medarbetare och affärskontakter ta del av tankarna bakom produktutvecklingen, se hur resultatet ter sig i praktiken och vilka framtidsvisioner som finns. Per Stoltz tar med oss till utställningen, utformad som en lägenhet med hall, kök, badrum, sovrum, barnrum, vardagsrum och balkong. På flesta möbler och inredningsdetaljer finns en informationstext på engelska. Köksstolen Stefan berättar för oss att han är tillverkad av massiv furu, att IKEA:s målsättning är att bara använda trä från FSC-certifierad skog och att den andelen idag utgör 22 procent. Den flätade korgen NÄSUM, på sovrumsgolvet, meddelar att den är tillverkad av vad de flesta människor skulle kalla skräp en restprodukt från bananskörd. I stället för att kasta bort bananträdets stam skär man den i remsor som får torka i solen för att sedan flätas till korgar. En målsättning är att IKEA 2015 till 100 procent ska använda material som är återvinningsbart, återvunnet eller förnybart. I hallen sitter på väggen några, platta, vita plastlådor som kan fällas ut. De liknar närmast små brevlådor, men är tänkta för källsortering. Lättillgängliga, diskreta och de tar inte mycket utrymme. Vi försöker hitta lösningar som ska göra det lätt för människor att bidra till en hållbar utveckling. Att få plats med sakerna är en av de viktigaste aspekterna, speciellt gäller det andra delar av världen där man ofta bor trångt, säger Per Stoltz och demonstrerar en hopfällbar torkställning som kan placeras i duschutrymmet. Ingen ny tanke kanske, men ett enkelt sätt att spara energi genom att låta kläderna lufttorka, i stället för att sätta igång en torktumlare. för ris har en portionsmätare inbyggd i locket för att undvika att man kokar onödigt mycket ris som sedan slängs. En förvaringslåda till kylskåpet har ett tunt plastgaller i botten så att maten skiljs från den vätska som bildas och därmed håller sig fräsch längre. Att diska för hand innebär en mycket större vattenåtgång än att diska i maskin. Men för den som ändå vill, eller måste, diska för hand är det lilla munstycke som vattenkranarna är utrustade med en broms i vattenflödet. Det begränsar trycket och blandar in luft som begränsar vattenåtgången. Kanske känns det onödigt att spara på vatten i Sverige. Men då glömmer man att det går åt energi till att pumpa och värma vattnet. Och på många håll i världen är vatten en bristvara, säger Per Stoltz. En nöt att knäcka är att utforma kylskåpen så att de hjälper oss att få en så bra överblick över varorna att vi inte slänger lika mycket mat som idag. Det går ju till så att vi kommer hem med det vi har handlat och ställer det längst fram i kylen. De äldre matvarorna skjuts längre in och glöms kanske bort tills de är för gamla och måste slängas. Hur man ska utforma ett kylskåp som hjälper oss att undvika det funderar våra designers ganska mycket på just nu, säger Per Stoltz. Kök, badrum och belysning är de delar av hemmet där de största miljö- och hållbarhetsvinsterna kan göras. När det gäller belysning har IKEA varit med och drivit på utvecklingen av lågenergilampor. Nästa steg är LED-lampor. LED-teknologin ger många möjlig heter och kan innebära stora besparingar på hushållens elräkningar. Om man gör tankeexperimentet att någon fortfarande använder den gamla sortens glödlampor och byter ut allt mot LED så innebär det en 80-procentig besparing, säger Per Stoltz. Men han betonar att IKEA inte kan förändra människors beteende. Det vi kan göra är att ge inspiration med kunskap och med våra produkter att leva ett mer hållbart liv hemma, säger han. Vi tänker inte på att det sitter där. Men det lilla munstycket längst ut på vattenkranen är en broms i vattenflödet. Det blandar in luft och dämpar trycket. Boytorna blir mindre även i Sverige. Vi behöver källsorteringskärl som inte tar mycket plats, smälter in i inredningen och samtidigt är lättåtkomliga. Hängande förvaringslådor i kylskåpet är ett led i arbetet på att hjälpa oss att överblicka innehållet och undvika glömda matrester som måste slängas. Samma vattenåtgång och samma energiåtgång. Mycket kan kokas i samma kastrull, utan att blandas. Varje del kan lyftas upp för sig om koktiden är olika. Köket är speciellt betydelsefullt när det gäller att utforma hållbara lösningar. Där påverkas energianvändning, vattenförbrukning och sophantering. Det handlar om att laga mat effektivt och om att minska mängden mat som slängs. En kastrull med olika insatser gör det möjligt att koka flera saker samtidigt, t ex ris, potatis och grönsaker. Om de kräver olika koktid kan varje insats lyftas ur när innehållet är färdigkokt. Förvaringsburken Mälarenergi Nonstop 3/

14 tillverka kvalitetsmaskiner med lång livslängd stämmer väl med den sortens hållbarhet vi talar om idag. Det går åt lika mycket energi i tillverkningen, och lika mycket transporter, för att tillverka maskiner med kort som med lång livslängd. Därför syns inga häftiga färger eller trendiga former på produkterna i utställningshallen. Maskinernas fronter är mycket enkla, i vitt, svart eller rostfritt med få reglage. De tillverkas för att överleva tillfälliga trender. ASKO tillverkar dels hushållsmaskiner för privathushåll och dels proffsmaskiner för till exempel kök och allmänna tvättstugor. Pehr Bohman, Nordic Sales Director på ASKO. Vara Vi åker vidare till vitvarutillverkaren ASKO Appliances i Vara. I höst börjar företaget tillverka tvättmaskiner, diskmaskiner och torktumlare med en helt ny teknik. I stället för traditionell eluppvärmning värms maskinerna med lågtempererad fjärr värme. För användaren kan de sk HWC-maskin erna betyda en elbesparing på upp till 90 procent. Det finns en bra berättelse om ASKOs äldsta historia och Pehr Bohman, Nordic Sales Director på ASKO, berättar den gärna. Den utspelar sig runt 1950 i Vara, där Karl-Erik Andersson drev en smedja för reparation av jordbruksmaskiner. När en kringresande tvättmaskinsförsälj are knackade på hos Karl-Erik Anderssons mamma och försökte övertyga henne om att hon behövde en tvättmaskin så höll hon med om att det gjorde hon nog, men hon hade inte råd. Alltså sa hon nej till försäljaren men gick i stället till sin son och bad honom bygga en tvättmaskin. När försäljaren något år senare återvände kunde hon stolt visa upp en maskin som var mycket bättre än den han ville sälja. Han blev imponerad och beställde på stående fot tio maskiner. Det var starten på den första serietillverkningen av Junga Cylindertvättmaskiner i Vara. I företagets entré står två exemplar av dessa allra tidigaste maskiner uppställda. De rostfria tvättrummorna blänker fortfarande. På väggen hänger ett foto av den maskinhall där den första tillverkningen ägde rum, i början av 50-talet. Nu är den gamla tillverkningslokalen förvandlad till utställningshall för ASKOs senaste vitvaruprodukter. I takt med att företaget växt har också fabriken i Vara byggts till i omgångar och i ett fågelperspektiv liknar den förmodligen mest ett lapptäcke. Att den ligger kvar i en jordbruksbygd är i sig en garant för en miljömässigt skonsam tillverkning, menar Pehr Bohman. Vi har inga utsläpp från fabriken. Vi ligger mitt i en region för livsmedelsproduktion och det skulle aldrig accepteras, säger han. Den filosofi som fanns från början att För det vanliga hushållet kan den nya tekniken innebära att elanvändningen för tvätt och disk kan minskas med upp till 90 procent. Tekniken för HWC-maskinerna (Heat Water Circuit) har utvecklats i samarbete med högskolan i Bor länge och Karlstads Universitet, inom forskningsprogrammet Fjärrsyn som Svensk Fjärrvärme driver. De ser ut precis som traditionella maskiner. Det som är annorlunda syns inte på utsidan. Men inuti finns en anslutning till en värmeväxlare. Den kopplas till fjärrvärmenätet och för in lågtempererat fjärrvärmevatten i maskinen. I en tvätt- eller diskmaskin finns två sorters vatten, förklarar Pehr Bohman. Det finns processvatten det vatten som kommer i direkt kontakt med kläderna i tvättmaskinen eller disken i diskmaskinen. Sedan finns det värmevatten som värmer processvattnet. I traditionella maskinen värms det med hjälp av en elslinga, men i HWC-maskiner kommer värmen i stället från fjärrvärme. Också torktumlare kan anslutas till fjärrvärmen. Med traditionell teknik blåser den luft som tas in förbi en elvärmare. Med den nya tekniken går luften i stället förbi en värmeväxlare som värmer elementpaketet. Som en säkerhet finns elslingan kvar och kan kopplas in vid behov. Vid tvätt i 90 grader behövs den som ett extra stöd. I proffsmaskinerna kan det också behövas extra elstöd. För det vanliga hushållet kan den nya tekniken innebära att elanvändningen för tvätt, tork och disk kan minskas med upp till 90 procent. Det finns, enligt Pehr Bohman, framför allt två lägen då det är lönsamt att installera HWC-maskiner. Det ena är när man bygger nytt och det andra är vid totalrenovering av en fastighet. Däremot är det inte lönsamt att dra upp en extra ledning till en enstaka lägenhet i ett befintligt bostadshus. Nästa steg i att utveckla vitvarorna ur hållbarhetsperspektiv är att reducera energianvändningen så mycket som möjligt, med till exempel genomtänkta materialval. Tobias Strålman och Jon Carlehed är designers på ASKO. De arbetar i nära samarbete med 14 Mälarenergi Nonstop 3/2011

15 DESIGN för en HÅLLBAR framtid ASKO Appliances. ASKO Appliances är det enda företaget i Skandinavien som tillverkar vitvaror. I Vara tillverkas så kallade våta produkter tvättmaskiner, diskmaskiner och torktumlare. Kylar, frysar och spisar tillverkas i Lahti, i Finland. Jon Carlehed (t v) designar tvättmaskiner och torktumlare, Tobias Strålman designar köksmaskiner. Men de samarbetar mycket kring t ex materialval och färgval. Jungaverken, som företaget hette från början, köptes 1978 upp av ASEA Cylinda. Finska ASKO kom in som ägare när ASEA 1987 gick ihop med Brown Boveri, till ABB och det bestämdes att vitvarutillverkning inte skulle vara kvar i koncernen. Sedan har företaget bytt ägare ett par gånger till och ägs sedan förra året av slovenska Gorenje Group. tekniker, konstruktörer och forskare. ASKO har samarbete med bland andra Högskolan i Dalarna och Karlstads universitet. Ett råd för forskning och utveckling, där företagets designers sitter med, ses några gånger per år. Vår uppgift är att tillföra ett användarperspektiv. Ergonomi är en viktig aspekt och att reglage och displayer ska vara lätta att förstå, säger de. Materialvalen blir allt viktigare. Platsdetaljer ska vara återvinningsbara. Det rostfria stål som används kommer in i fabriken på stora rullar och klipps till för tillverkningen. Spill samlas ihop och återvinns. Vi har också diskuterat möjligheten att använda återvunnen plast i vår tillverkning, men en svårighet med det är att det kan vara svårt att garantera samma vita nyans på alla ytor, säger Jon Carlehed. De vill att ytorna ska vara rena och lugna. Och de är mycket noga med hur det ser ut där ett material möter ett annat, till exempel kring kanterna på en display. De designar alla ytor som användarna kommer i kontakt med. Men de måste också ha goda kunskaper om maskinernas inre konstruktion och funktion. Därför är ett nära samarbete med tekniker och konstruktörer absolut nödvändigt. Oftast är de först i processen som inleds med en bakgrunds- eller problemanalys. En kravspecifikation ställs samman kring vad som måste förändras och utöver det vilka förändringar man gärna skulle vilja se. Sedan börjar det hela ta form, ofta som handritade skisser först. De kan också ta fram bilder som ser ut som foton i datorerna och beställa prototyper i naturlig storlek från ett företag som tillverkar sådana. Som designer kan man hjälpa och påverka människor att agera skonsamt för miljön. Jon Carlehed demonstrerar en enkel, men psykologiskt viktig detalj, som han formgivit till en tvättmaskin för att undvika att användarna överdoserar tvättmedel och ger upphov till onödiga utsläpp. I stället för de djupa tvättmedelsfack som är vanliga har han gjort dem ganska platta och grunda. Den som doserar tvättmedel upplever då att de grunda facken är välfyllda. Tobias Strålman visar en diskmaskin för hushåll där han lyckats göra det interna utrymmet ovanligt stort och fått in en extra nivå, vilket innebär att man sparar både energi och vatten. Men hellre än att hitta olika detaljlösningar tycker Jon och Tobias att man bör titta på helhetsperspektivet och söka systemlösningar för att få riktigt väl fungerande bostäder. Det handlar om tidsbesparing, ergonomi och energieffektivitet, menar de. Tobias Strålman har designat inredningen i en diskmaskin så att en extra nivå får plats. Det innebär att mer disk kan diskas med samma vatten och energiåtgång. Mälarenergi har varit med och utvecklat HWC-tekniken. HWC maskinerna har utvecklats inom ramen för forskningsprogrammet Fjärrsyn, som drivs av Svensk Fjärrvärme och finansieras av Energimyndigheten och fjärrvärmebranschen gemensamt. Utvecklingsarbetet sattes igång mot bakgrund av forskning som bedrivits inom energi- och miljöteknik vid Högskolan i Dalarna. Kjell Andersson på Mälarenergi och Gunnar Nilsson från Göteborg Energi kom i kontakt med en forskare på Dalarnas Högskola och bestämde sig för att söka en vitvaruproducent som var intresserad. ASKO visade intresse, sökte och fick pengar från forskningsprogrammet Fjärrsyn för att utveckla maskinerna. Mälarenergi och Göteborg Energi är medfinansiärer i projektet. Vid Elmia mässan i Jönköping i slutet av september visades HWC-maskinerna upp för första gången. I samma monter fanns Mälarenergi och Göteborg Energi, för att visa hur maskinerna kan anslutas till fjärrvärmenätet. Jon Carlehed och Tobias Strålman designar alla ytor som användarna kommer i kontakt med. Hur tvättrumman utformas påverkar vattenflöde och slitage på textilier. De grunda tvättmedelsfacken är designade av Jon Carlehed i syfte att påverka människor att inte överdosera tvättmedel. Grunda fack ser fortare välfyllda ut. Mälarenergi Nonstop 3/

16 DESIGN för en HÅLLBAR framtid Öster Mälarstrand Mimers nya lägenheter i Råseglet har inga element, och husen har solceller på taken. Det är de mest synliga tecknen på att husen byggs med passivhusteknik. Men här ryms fler smarta och innovativa energi lösningar. Alla lägenheterna utrustas med tvätt och diskmaskiner men de drivs inte med el utan med fjärrvärme. Filosofin bakom är att fjärrvärmen används till det den är bra på värmetillförsel och elen används till det som kräver el. I Råseglet tas för första gången den nya tekniken i ASKO:s HWC- maskiner i bruk och ansluts till ett fjärrvärmenät. Därmed utökas användningsområdet för den lågtempererade fjärrvärme som Mälarenergi redan levererar till flera områden i Västerås, bland annat till Bergsgrottan på Pettersberg, där Mimer också bygger passivhus. Varje lägenhet försörjs av ett värmesystem som håller cirka 60 grader året runt. I lägenheterna placeras värmeväxlare som förser lägenheten med varmvatten och som håller inomhustemperaturen på en lagom nivå. Även diskmaskin, tvättmaskin och torktumlare värms, via inbyggda värmeväxlare, av detta värmesystem. Värmeförbrukningen mäts per lägenhet och varje hushåll betalar för sin förbrukning. Så länge hyresgästen tvättar i 40 eller 60 grader värms tvättmaskinen upp av fjärrvärmen och behöver inget tillskott av el. Bara när någon vill tvätta i 90 grader är det nödvändigt att stötta med el. Den stora fördelen är att det går åt betydligt mindre hushållsel vilket gör att elkostnaderna minskar för de boende, säger Per Widerstedt, projektchef på Bostad AB Mimer. Husen blir så kallade passivhus. De är mycket välisolerade och den luft som förs in i lägenheten återvinns till procent i fastighetens ventilationsaggregat. I varje lägenhet finns ett reglage som hushållen kan styra inomhustemperaturen med. Vi som fastighetsägare blåser in en rimlig grundtemperatur, de som vill ha varmare får betala för det, förklarar Per Widerstedt. Såväl el som varmvatten och fjärrvärme för uppvärmning kommer att betalas individuellt och Per Widerstedt tror att det ytterligare kommer att bidra till att den totala energianvändningen hålls på en låg nivå i husen. På husens tak ska solceller placeras. De kommer att täcka en del av fastighetens elbehov i allmänna utrymmen, som belysning i trapphus, fläktar och pumpar. Laddare för elbilar kommer att finnas för uthyrning i garagen och elkostnaden betalas av den som hyr. Kjell Andersson, seniorkonsult inom energi på Mälarenergi, är övertygad om att kostnaderna sammantaget kommer att bli lägre för hushållen med de nya energilösningarna. Han tror också att HWCmaskinerna med tiden kommer att ta en stor marknadsandel bland vitvaror. Och när det gäller att hitta fler användningsområden för fjärrvärmen så ser han en stor potential i s k sorptiv kyla, alltså när fjärrvärme används för att driva en process som skapar kyla. Redan nu levererar Mälarenergi fjärrvärme som driver sorptiv kyla till IKEA och Ikano i Västerås. De allt mer energisnåla hus som byggs brukar ibland beskrivas som ett hot mot energibolagens fjärrvärmeförsäljning, eftersom behovet av tillförd värme minskar. Men en aspekt som glöms bort då är att det är dyrt att producera fjärrvärme, när den behövs som bäst kalla vinterdagar, menar Kjell Andersson. Alla lägenheterna utrustas med tvätt och diskmaskiner men de drivs inte med el utan med fjärrvärme. Samhällsekonomiskt är det en stor vinst med att bygga energisnålt, säger han. Såväl hela projektet Råseglet som dellösningar som tekniken kring HWC-maskiner har krävt samverkan mellan en rad olika aktörer, till exempel energibolag, bostads bolag, arkitekter, byggentreprenör, forskare och vitvarutillverkare. Och samverkan kommer att krävas i framtiden, menar Kjell Andersson. Utvecklingen driver fram ett sådant arbetssätt, säger han. 16 Mälarenergi Nonstop 3/2011

17 I I samband med Kulturnatten den 17 september hölls den årliga REKO Fjärrvärmeträffen på Fiskartorget i Västerås. Många intresserade kunder besökte Mälarenergis husbil för att på plats prata om och få information om allt som rör fjärrvärme. Det blev diskussioner om allt från priser, värmeväxlare och bränslen till den nya samförbränningsanläggningen som ska stå klar under Mälarenergis fjärrvärmepris bland de lägsta i Sverige! En enig styrelse i Mälarenergi AB beslutade i september att fjärrvärme priserna i Västerås höjs med 8 procent från den 1 januari Trots prishöjningen räknar Mälarenergi med att genomsnittspriset för fjärrvärmen i Västerås även fortsättningsvis kommer ligga bland de lägsta i Sverige. I Kungsör och Hallstahammar slår prisförändringarna olika beroende på avtalsform. Är du fjärrvärmekund kommer du att få ett brev under oktober med information om vad som gäller just för dig. Reko fjärrvärme är ett initiativ för att utveckla relationerna mellan fjärrvärmeleverantörer och fjärrvärmekunder. Reko fjärrvärme är ett system för kvalitetsmärkning av fjärr värme leverantörerna. Det tar sin utgångspunkt i att kunden är den svagare och leverantören den starkare parten på värmemark naden. Reko fjärrvärme ska bidra till att stärka kundernas ställning och där igenom till att gynna utvecklingen av långsiktigt hållbara relationer mellan fjärrvärme kunder och fjärrvärme leverantörer på värmemarknaden. Läs mer om REKO Fjärrvärme på svenskfjarrvarme.se Råseglet på Öster Mälarstrand i Västerås: 160 hyreslägenheter på mellan ett och fyra rum och kök, kvadratmeter, fördelade på fyra hus med sex till åtta våningar. Passivhus med låg energiförbrukning. Individuell debitering för el, värme och vatten. Uppvärmning: Lågtempererad fjärrvärme Vitvaror: HWC-teknik. Tvättmaskin, diskmaskin och torktumlade drivs med fjärrvärme. Byggherre: Bostads AB Mimer Entreprenör: NCC Arkitekter: AQ arkitekter Fjärrvärmeleverantör: Mälarenergi Inflyttning: Med början i december 2012 Beräknad hyresnivå: 1500 kronor per kvadratmeter, plus värmekostnad. LED- FÅR INTE BESVÄR A VINNARNA YL T R Ö S T P R I S E R HAR TA MOT VINDGUD 13 DEN RENINGS- LAGEN SKREV A R T R O S SLAGNE R SNORRE E O L VERK VAR KÄNDA 15 GRUV- ÖGOJA BUSE JOBBARE S J U S Ö V E R M A N BRAHE- RESE- S T U T K A L V HUS D FÖRETAG S J UNG OXE MÅTT HURSA? BIT VÄLJA U T S E LEDNING Y A R MELLAN- YTA DRA AV DRAMA- D S T U V K FORM FORM T HAR 6 SES I 12 UTAN LAGER PÅ PAN VANK LAGER C F A R M U A ÄR ÅSE? P A R A G R A F E R LAGTEXT 17 TETITEL ÄR TILL HJÄRT- HAR FÖR ALLA NUPNA KAN GÅ S K F Ö M S I N N A D E TOFSAR I VIA STURUP E A R L I SKOGEN JOBBADE KRYP VARGNAMN 19 KÄND TA SIG PÅ TONY LÄNGS ÅNGARE E L D A R E N SLÅR DAM O R IAKTTA BLUS U L F MARKEN Å L A 1 ÖVER- PÅ UBÅTS- NIMBUS LISTA PUND 10 BARACK- SIA- CIVIL- KOMMER 7 ENÄR PÅ KNAPP KOMPASS SIMPELT LAND MESER PERISKOP STÅND NÄSTAN SÄKER- S U SATT DIT U SNÄST N Ö SIST L HET L B K R A S S T HÖDER T Y VISST O N 22 GER GER RÖDA KORSET NEON 18 EGO K A T A S T R O F H J Ä L P CELLSYRA L J U S R E K L A M NORGE J A G ÄNDA FARLIGT DET ÄR 21 LOPP VARUHUS ÄR FÖR- 25 SVARET VALT R U M P A DIREKT A G N E T FLOD M A R A DEPPIG N K KÄPP J A S Ä G A R E VIRUS 9 GER STUDSAR ANA ÄR INFOR- K O R A T TA AV SIG R S SKRÄD- Y T S P Ä N N I N DARE G ÅNGARE E K O N T R O L MERAD MÖJLIG- ROGER RUTIN HET ATT V A N E S A K SOM LINDAD SKINN- KÖR LEVA S P O N T A R E SJUNGER HÄNGE SIDA OREGIST- S N Ö R D N A R V RERAD VAR 8 VÄXT 26 PORTFÖLJ- 14 GER KUMMEL 3 VISST INNEHÅLL BÄR BÄR GER DRAG- SARGAT SVART OMSLAG M OVANOR Ö R T A K T I E N HJÄLP EU-LAND R VIKT Ö S E T S P I N D E L ÄNKA 24 ÖKAR FD FP- GÖR SÄD RISK- BOSS V Å T V A R M T SPRIDNING 3,14 L E I S S N E DORSIN OKÄND SITTER R DRAGET R O A R PÅ LÅS N N T Å YTTERST SÄD BRA FÖR 23 FÖR- ORENT MUSIK- TVI! EN TIGER L O R T I G T KANAL S P A N N M Å L SKADA R Å G SVARS- FISK E A G L E D BAS FÖR ÖNSKA 2 FIN STIL 16 SVÄNG TRANS BETALD TIDEVARV PORT- FÖR- HAR SYRÉN RETUR KLENA B E P OL I OSLO E M P I R KONSULT- G I R M MEDEL KORTAS VARIT I N I B U S S A Ö B NISCH FORD TUM SKÄNKA PLATT- ZORN MÅLADE TRANSPORTMEDEL S V A R S P O R T O FORM E P N A K E KULLA AV SOM INTE ÄGS AV N DEN SOM KÖR L E A S I N G B I TULL- 4 BÅT KADAVER SMYG KANTIG FYR- 5 VÅLNAD SAMSON E K A A S V R Å R E K T A N G U L Ä R A N D E L U P P T Ä C K M Ä L A R E N S M Ö J L I G H E T E R! Vinnare i korsordet Nonstop nr pris: Berna Wrammerfors, Västerås Stina Olsson, Kungsör Margareta Stefansson, Västerås Solveig Puumala, Västerås Birgitta Karlsson, Västerås UT- FANTOM- MÄRKER HÄST SKROVLIG STORSKALIG FRÅGE- INTE KNALLA ARGA BIN S VERKSAMHET H H SPEL VÅR MED FILMARE VON INTE KRI- MINELL KEPS OMKRING T STEKEL O ÖBO E N S E M E S T E R B I 6-10 pris: Eva Nielsen, Arboga Roy Sjöberg, Arboga Ulrika Ahl, Västerås Sune Johansson, Västerås Arne Sundström, Västerås pris: Jonas Man, Västerås Lisbeth Brändström, Västerås Sören Johansson, Arboga Malin Andersson, Västerås H Nordmark, Västerås Rolf Andersson, Västerås Lena Bastås, Arboga Jenny Karlsson, Västerås Gertrud Harring, Köping Agneta Rippert, Kolbäck Mälarenergi Nonstop 3/

18 Ett 150-årsfirande i familjens och kulturens tecken. Mälarenergi räknar sin historia från bildandet i Gaslysnings-Aktiebolaget i Westerås, Mycket av 150-årsfirandet går i den breda kulturens tecken, vilket märktes under familjedagen och kulturnatten, med en rad aktiviteter på och runt Fiskartorget. TEXT: Hans Oskar FOTO: Lasse Fredriksson Tidigt den 17 september fylldes Fiskar torget med glada besökare. Vid 11-tiden släpptes 500 kg laxöring ut i Svartån. Alla som ville fick ett eget metspö, och det var många som ville prova fiskelyckan. För den som önskade kunde man få sin fångst filéad och grillad med all världens kryddor och tillbehör. I Rådhuset vid Fiskartorget passade många på att besöka utställningen Mälarenergi 150 år, från gaslykta till vindkraft. Man kunde också prata energi och vatten, lyssna på musik från scenen och gå på guidad visning i Turbinhuset. För unga, kloka och kreativa fanns tävlingar, ansiktsmålning, fiskedamm samt möjligheten att testa tekniklådor. Tältet Konditorikafé Casino fylldes med fikasugna besökare som bjöds på kaffe, saft och bulle. På kvällen fortsatte festen med tårtkalas, utställning, kraftverksbygge för de små och kulturmingel. Ett kulturlotteri, i samverkan med Kulturstiftelsen Arty anordnades också. Där kunde besökarna vinna många olika slags kulturupplevelser. Historiska tablåer spelades upp Genom ett samarbete mellan Länsmuseet, Studio Westmannia och Mälarenergi kunde tre historiska tablåer spelas upp i området. Besökarna fick på så sätt en bild av hur det kunde gå till när det begav sig kronor. Inte ett öre mindre! Säger den envisa änkan Wickholm och hötter med fingret åt Oscar Fredrik Wijkman som för kommunens räkning kommit för att förhandla med henne. De står på turbinbron i sina 18 Mälarenergi Nonstop 3/2011

19 Samarbeten med oss ska innebära ett så stort utbyte som möjligt för våra kunder och stärka Västerås som stad. Där är kulturen en viktig del talskläder och ger kulturnattsbesökarna en glimt av en viktig händelse i Västerås historia. Vi vill gärna samverka med lokala grupper och samtidigt visa fram historien på ett levande sätt. Det blir en speciell känsla när man gestaltar händelserna i tidstypiska kläder, säger Ove Fredriksson, marknadsstrateg på Mälarenergi. I den andra tablån illustrerades uppståndelsen kring den provbelysning som visades i Domkyrkan den 2 mars En ivrig pojke rusar mot visningen och stöter ihop med en välklädd herre som först tar pojken för en tjuv. Men då han förstår sammanhanget betalar han de tio öre pojken saknar för att kunna köpa en biljett till händelsen. Den tredje tablån är förlagd till 1974 då Märta och Georg på Utanbygatan var de sista att få sin gasspis utbytt mot en elspis. Då hade det varit en seg dragkamp mellan gasförespråkarna och elentusiasterna i flera decennier. Nu såg Märta fram mot renare luft och Gösta förväntade sig att elen skulle bli billigare än gasen. Ett brett samhällsengagemang -Vi har breddat våra sponsringssamarbeten från idrotten, mer mot familj och ungdomsverksamheter och även mot kulturen. Vi är ju själva nästan en kulturinstitution som har funnits i 150 år och varit delaktiga i samhällsutvecklingen. Vi har också flera kulturminnesmärken, som Turbinhuset i Västerås, den gamla vattenkraftstationen i Jäders Bruk i Arboga samt Trångfors, Hallstahammar. Den senare med turbiner som var med på världsutställningen i Paris 1900, säger Kenneth Jönsson, vd på Mälarenergi. Samarbeten med oss ska innebära ett så stort utbyte som möjligt för våra kunder och stärka vår region. Där är kulturen en viktig del. Men vi har en vid definition av kultur. Idag ser vi oss mer som samhällsbyggare än som ett traditionellt energibolag, avslutar Ove Fredriksson. Fortsätt att fira med Mälarenergi! Du som kund erbjuds att köpa två biljetter till Föreställningen, som spelas torsdagen den 17 november kl 19.00, för endast 50 kr styck. I höst fortsätter Mälarenergi sitt 150-årsfirande och sitt engagemang för kulturen genom att samarbeta med Teater Västmanland kring komedin Föreställningen. Den 17 november har Mälarenergi abonnerat hela Västerås Teater och viker den kvällens föreställning speciellt till sina kunder. Personal från Mälarenergi kommer att finnas på plats för att hälsa välkommen. Till den här föreställningen får du köpa två biljetter per hushåll för 50 kr styck (ord pris kr). Erbjudandet gäller så länge det finns biljetter kvar. Det finns totalt 318 platser i salongen. Gör så här: Du köper dina biljetter i Teaterns biljettkassa på Slottsgatan 11, de har öppet måndag torsdag och fredag Du kan även ringa och boka på och hämta ut biljetterna senare. Ange koden: Mälarenergi Förställningen, som hade premiär den 8 oktober, är en skruvad och överraskande kostympjäs som innehåller gräddan av Molières komiska figurer och situationer i en blandning som aldrig tidigare skådats. Här finns allt på plats kostymer, peruker, vassa repliker och tidsenlig 1600-talsmusik som dock ibland tar oanade vändningar. Tomas Tjerneld, som svarar för regi och manusbearbetning, har hämtat underlag till texten från fem Molièrepjäser. Men han har förstås hjälpt Molière väldigt mycket på traven. Utrymmet för lekfulla associationer är stort och glidningar i tid och rum är oundvikliga. För vad har egentligen hänt på 360 år? Molières texter är ständigt aktuella. Pjäsen handlar om ett teatersällskap som ska spela för kungen. Det saknas tid, pengar, skådespelare och förståelse från högre ort. Men de vill till varje pris berätta den historia som de brinner för. Skådespelare i Föreställningen är Tomas Tjerneld, Katarina Söderberg, Jan-Erik Hagström, Bodil Malmberg, Cicilia Sedvall, Anja Rajic, Jamil Drissi och Jens Lindvall. Musiker på scenen är Anders Larsson, Andreas Kullberg och Fredrik Myhr.

20 Nu blir fakturan enklare ny design Om allt går som pla nerat får du och cirka kunder Mälarenergis nya, omdesignade faktura i november. Den nya fakturan är mycket tydligare och det blir enk lare att följa sin förbrukning. Bekväm are än tidigare alltså, och lite snyggare. Box 14, Västerås Webb: malarenergi.se Kundcenter: Webb: malarenergi.se E-post: E-post: post@malarenergi.se post@malarenergi.se Kundcenter Västerås: Kundcenter Köping: Fakturan gäller för perioden: Fakturadatum: Fakturanummer: Kundnummer: FAKTURA Faktura Fakturadatum Fakturanummer Kundnummer Kunden Kundsson Kundvägen Västerås Karl Kund Kronvägen Västerås Kundreferens: Anders Karlsson Arbetet med en ny faktura har pågått under en lång tid och många kunder har hjälpt till med synpunkter. Målet har varit att göra fakturan så enkel som möjligt utifrån de krav som branschen ställer på information. 1 Tjänst Elnät Västeråsvägen 12 A Elhandel Fjärrvärme Mälarenergi AB SE ,00 113,50 Vatten Mälarenergi Elnät AB SE Mälarenergi AB SE Elnät Mälarenergi Elnät AB SE ,79 59,95 299,74 kr Exkl. moms Moms Total Elhandel Mälarenergi AB SE ,29 114,58 572,87 kr Mälarenergi AB SE Moms Totalt SEK 301,75 75,44 377, ,54 384,77 268, ,67 Vatten Mälarenergi AB SE ,45 71,62 358,08 kr 96,20 567,50 480,97 Den nya fakturan visar på ett enkelt sätt vilka pro d uk ter du köper från Mälarenergi med tydliga sym boler för varje produkt som harmoniserar med webben. Exkl. moms: 2 213,06 Moms: 553,27 Öresutjämning: -0,33 Att betala 2766,00 Totalt Fjärrvärme Mälarenergi AB SE ,20 231, ,25 kr Momsgrundande 25%: 2 213,06 Oss tillhanda: Exkl moms 1 908,74 Moms 477,20 Öresutjämning 0,06 Att betala kr 2 Mälarenergi fortsätter att utarbeta mer miljöriktiga alternativ till pappersfakturan. Redan idag kan du som kund välja e-faktura och autogiro. Nästa projekt blir att utveckla en mailfaktura + sms-meddelande i kombination med autogiro. Mer information kommer när det blir aktuellt. För den som vill veta mer om sin förbrukning finns Mina Sidor på malarenergi.se. Där kan du som kund hos Mälarenergi öppna ett konto. Där finns all information Box som 14, rör 721 dina 03 Västerås avtal och anläggningar. Box 14, Västerås Webb: malarenergi.se Bilderna Webb: Kundcenter: till malarenergi.se höger visar hur 50 en faktura 50 från Mälar energi till en E-post: villa E-post: ägare post@malarenergi.se post@malarenergi.se kan se ut från och med oktober. Den här kunden Kundcenter Webb: köper el, malarenergi.se Västerås: fjärrvärme och 50 vatten 50 från Mälarenergi. Kundcenter Köping: Webb: Kundcenter: malarenergi.se Nya, E-post: tydliga Fakturan symboler gäller för samma perioden: som på Mina Sidor visar vilka E-post: post@malarenergi.se post@malarenergi.se produkter Kundcenter Fakturadatum: fakturan Västerås: gäller Kundcenter Köping: Dag då Fakturanummer: fakturan ska vara betald. Fakturan gäller för perioden: Den största Kundnummer: förändringen 2988 är att alla priser anges inklusive moms Fakturadatum: och eventuell energiskatt till konsumentkunder, helt enligt de regler Fakturanummer: som gäller för pris sättning mot konsument. Kundnummer: All information som rör en produkt finns samlad på ett och samma ställe, både förbrukning och priser. Tjänst 5 Elhandel här kan en elnätskund ha ett annat elhandelsföretag och då Elnät saknas den här rubriken. Mälarenergi Elnät AB SE En stor Tjänst nyhet är att du får diagram på fakturan som visar din förbrukning El av el och fjärrvärme, Mälarenergi allt för att AB du SE enkelt ska kunna göra Elnät jämförelser under längre tid. Mälarenergi Elnät AB SE Fjärrvärme Mälarenergi AB SE El Mälarenergi AB SE Andra symboler Vatten & som Avlopp kan förekomma Mälarenergi på fakturan: AB SE Tappvarmvatten Fjärrvärme Mälarenergi AB SE gäller för bostadsrättsinnehavare eller Tappvarmvatten BRF Kleopatra hyresgäster där Mälarenergi fakturerar på uppdrag av fastighetsägaren Vatten & Avlopp - en unik tjänst Mälarenergi som Mälarenergi AB SE erbjuder. Stadsnät Mälarenergi Stadsnät AB SE Varje kund betalar för sin egen förbrukning och kan därmed påverka Tappvarmvatten sina kostnader. BRF Kleopatra Västeråsvägen 12 A Mälarenergi Nonstop 3/2011 Information om konsumentskydd finns på malarenergi.se. Dröjsmålsränta utgår enligt räntelagen om ej annat avtalts. Vid påminnelse tillkommer en påminnelseavgift. Bankgiro Organisationsnummer Momsreg.nr/VAT-nr SE Innehar F-skattsedel. Kunden Kundsson Karl Kundvägen 5 Västeråsvägen A Västerås 4 5 Faktura Kundvägen 5 Anl nr: Anl id: Uppges vid leverantörsbyte el. Områdesid: VSR Kontraktsnr: Elnät Säkringsabonnemang MäTVäRdEn Mätarnummer: datum STällning FÖRBRUKning Avläst Avläst , ,8 882,5 kwh Beräknad årsförbrukning: ,0 kwh SpEciFiKATiOn perioden AnTAl pris SUMMA Fast avgift Säkring 25 Elöverföring Säkring 25 A 883 kwh 0, ,00 172,19 Elhandel Fast pris 1 månad Totalt 377, pris SUMMA SpEciFiKATiOn AnTAl Fast avgift El 25, kwh Energiskatt 1, , kwh 0, ,36 Statistik över din förbrukning (kwh) kwh FAKTURA Fakturan är överförd till ditt Energikonto. Kundnummer Fakturanummer Oss tillhanda Totalt 1 340,67 Jan Feb Mar Apr Maj Jun Jul Aug Sep Okt Nov Dec Förfallodatum # > #12# Fakturadatum Faktura Fakturanummer Karl Kundnummer Fakturadatum Västeråsvägen Fakturanummer12A 722 Karl Kundnummer 11 Västerås Karl Kund Västeråsvägen Kronvägen 50 12A Västerås Karl Kund Kronvägen Västerås 239, Fakturan gäller för perioden: Alla priser visas i SEK. Exkl. moms Moms Totalt Exkl. moms Exkl. moms Moms Totalt 2 752,62 Elnät Mälarenergi Elnät AB SE ,79 239,79 59,95 299,74 kr Västeråsvägen 12 A ,20 231,05 Exkl. moms Moms Total Elhandel 2 752,62 688,16 Mälarenergi AB SE ,29 114,58 572,87 kr Elnät Mälarenergi Elnät AB SE ,45 239,79 71,62 59,95 299,74 kr 924,20 231,05 Vatten Mälarenergi AB SE ,24 286,45 0,00 71,62 358,08 kr Elhandel Mälarenergi AB SE ,29 114,58 572,87 kr 286,45 32,00 FAKTURA 59,95 688,16 71,62 8,00 Fjärrvärme Mälarenergi AB SE ,20 231, ,25 kr Vatten Mälarenergi AB SE ,24 286,45 0,00 71,62 358,08 kr Stadsnät gäller vissa fastighetsägare som installerat Stadsnät Mälarenergi Stadsnät AB SE ,00 8,00 40,00 SEK stadsnät Fjärrvärme och betalar månadsvis. Mälarenergi AB SE ,20 231, ,25 kr Exkl. moms 2 985,15 Moms 746,29 Öresutjämning -0,44 Att betala 5 008,29 SEK Oss tillhanda ,74 SEK 2 184,32 SEK 299,74 SEK 1 954,00 SEK 2 184,32 SEK 392,19 SEK 1 954,00 SEK 138,24 SEK 392,19 SEK 40,00 SEK 138,24 SEK