Att de svenska biblioteken utnyttjas av en stor del av befolkningen är välkänt

Transkript

1 Varför minskar biblioteksbesöken? VARFÖR MINSKAR BIBLIOTEKSBESÖKEN? LARS HÖGLUND OCH EVA WAHLSTRÖM Att de svenska biblioteken utnyttjas av en stor del av befolkningen är välkänt och hänger bland annat samman med att läskunnigheten redan tidigt var god i Sverige. Folkbiblioteken har också en ideologisk bas med tidiga kopplingar till folkrörelserna. Mer än hälften av befolkningen uppger idag att de besöker bibliotek och antalet biblioteksbesök uppgår enligt SCB till ca 45 miljoner år Detta gör biblioteken till den mest besökta kulturinstitutionen. Under de senaste åren har dock en viss minskning i besök och utlåningstal konstaterats. Mellan år 2000 och år 2003 minskade det totala antalet biblioteksbesök med ca 6 procent enligt SCB (SCB Statistikdatabas). Frågan är vad som ligger bakom denna utveckling. Ett sätt att belysa detta är att utgå från SOM-undersökningarna som sedan många år har data om biblioteksbesök, bokläsning och andra aktiviteter som rör allmänhetens informationsvanor. I den senaste undersökningen har vi dessutom utökat med specifika frågor om vad man uppfattar som möjliga orsaker till förändringar i biblioteksanvändning. Bibliotek i Sverige Bibliotek är inget homogent begrepp. Det finns ett flertal olika typer av bibliotek. De flesta tänker nog i första hand på de kommunala folkbiblioteken när man säger bibliotek och det är också dessa som främst når ut till den breda allmänheten. Folkbiblioteken har en rad uppgifter. Särskilt brukar man framhålla uppgifterna att främja intresse för läsning, litteratur, information, upplysning, utbildning och kulturell verksamhet (Bibliotekslagen 1996). Till detta kommer också folkbibliotekens funktion som mötesplats. Att kunna bidra till en allmän och fri informationstillgång är en utmaning för bibliotekens verksamhet, inte minst i tider av snabb samhällsomvandling och teknologisk utveckling. I början av 2005 trädde ett par tillägg till bibliotekslagen i kraft: Bibliotek och bibliotekshuvudmän inom det allmänna biblioteksväsendet skall samverka samt att kommuner och landsting skall anta planer för biblioteksverksamheterna. Kulturrådet framhöll i februari 2005 i ett brev till samtliga kommuner att barns tillgång till litteratur är ett område som tarvar gemensam planering och samverkan mellan olika delar samhället och där det allmänna biblioteksväsendet är särskilt väsentligt. Bakgrunden till detta uttalande är att stimulans av barns och ungdomars läsande är en viktig uppgift för folkbiblioteken. Sverige ligger trots allt väl till såväl när det gäller biblioteksanvändning i allmänhet som när det gäller ungas läsvanor. 165

2 Lars Höglund och Eva Wahlström Exempelvis visar en aktuell rapport om barns läsvanor i Norden att barn (i åldern 9-15 år) i Sverige läser mest, ca 4 böcker per månad jämfört med 3.4 böcker i Norge och 2,8 i Danmark. För stimulera barns läsning upprättar folkbibliotek och skolor idag läsplaner för att bli berättigade till de medel som staten delar ut för kommunernas inköp av barn- och ungdomslitteratur (Øster 2004, Warmboe 2005). I Sverige har samordningen av biblioteksresurser i kombination med spridningen av Internet gjort det möjligt att söka information i bibliotekens samlingar från den egna hemdatorn liksom att klara vissa andra moment som tidigare krävde biblioteksbesök. Detta kan minska antalet biblioteksbesök, men kanske även tillfällen till spontana boklån. Under Internets introduktionsperiod spelade folkbiblioteken en viktig roll genom att möjliggöra datortillgång för dem som saknade detta. Denna roll finns givetvis fortfarande, men minskar i betydelse då numera en majoritet av befolkningen har tillgång till Internet. Det finns flera olika förändringar i det svenska samhället som skulle kunna påverka läsvanor och biblioteksanvändning; Internet, sänkt bokmoms, bättre tillgång till lågprisböcker, bokklubbar, minskade öppettider i filialbibliotek, ökad konkurrens från allt fler digitala medier, allt fler TV-kanaler mm. I Bokpriskommissionens slutrapport (SOU 2005:12) framhålls att ca 1/7 av Sveriges befolkning inte läser böcker och att detta kan bero på bristande läskunnighet eller lästradition i hemmet, bokpriser, brist på tid eller att man hellre tittar på TV. I SOM-undersökningen 2003 visade sig att TV-tittande bland människor i allmänhet uppfattades som trolig anledning till att inte läsa böcker av mellan 83 och 95 procent av de svarande. Nordicom redovisar att läsningen av skönlitteratur under den senaste 8-årsperioden ökat, medan läsning av facklitteratur minskat (nöjesläsningen ökade 10 procentenheter mellan 1996 och 2003 och läsning för arbete/skola minskade 15 procentenheter under samma period, SOU 2005:12, s54). Bokpriskommissionens slutrapport noterar även att skönlitteraturen minskat i pris mellan 2001 och 2004, medan facklitteraturen endast minskat något under de närmaste åren efter momssänkningen. Kulturvanor förändras vanligen långsamt, men samtidigt är det uppenbart att en nedåtgående trend i biblioteksbesök och traditionella boklån blivit synlig under senare år. Detta har naturligtvis noterats bland bibliotekarier och organisationer inom området, men förklaringarna är inte entydiga. Forskningen kring dessa frågor är sparsamt förekommande. Vi kan grupperna orsaker till minskande biblioteksbesök i tre kategorier: Alternativa vägar till böcker eller information, alternativa konkurrerande aktiviteter samt minskad tillgänglighet till bibliotek, t ex genom nedläggning av bibliotek på mindre orter, i förorter, färre bokbussar etc. Alla dessa tre typer av orsaker torde ha inverkat på de resultat vi här nedan redovisar. IT-utvecklingen är således bara en aspekt på de samhällsförändringar som sker med snabbare kommunikation, globalisering och ökande konkurrens både på varumarknader och om enskilda människors tidsutrymme. 166

3 Varför minskar biblioteksbesöken? Biblioteksbesök, läsning och Internet En överblick över förändringarna den senaste 10-årsperioden beträffande biblioteksbesök, bokläsning och Internetanvändning ges i diagrammet nedan. Figur 1 Biblioteksbesök, läsning av bok och användning Internet Biblioteksbesök Läst bok Använt Internet Kommentar: Procentandel som någon gång per år eller oftare besökt bibliotek, läst bok eller använt Internet. Under de senaste åren har en nedgång i biblioteksbesök kunnat noteras (figur 1). Emellertid föregicks detta av en mindre ökning under några år, vilket kan motivera en försiktighet när det gäller att bedöma om det rör sig om ett trendbrott. Om man jämför med biblioteksstatistiken tyder dock denna på en successiv minskning under perioden 2000 till I SOM-undersökningen hösten 2004 noteras biblioteksbesök åtminstone någon gång per år till 62 procent bland de svarande, vilket är ungefär samma resultat som för Nedgången i biblioteksbesök för flertalet grupper mellan 2001 och 2002 var något större för män, arbetare, lågutbildade, de yngsta och de äldsta än för övriga. Detta antyder ökade sociala skillnader, men mellan 2003 och 2004 syns inga större ytterligare förändringar. Tendensen kan jämföras med resultaten från bokpriskommissionens rapport, där det redovisas en uppgång för bokläsningen främst 167

4 Lars Höglund och Eva Wahlström inom resursstarka grupper (SOU 2005:15). Sett över hela perioden finns det således tecken på ökade klyftor mellan hög- och lågutbildade såväl när det gäller biblioteksbesök som bokläsning och användning av Internet (Tabell 1). Tabell 1 Biblioteksbesök, bokläsning och Internetanvändning (procent) Biblioteksbesök senaste Läst bok senaste Använt Internet senaste året året året Antal svar Ålder Kön Män Kvinnor Utbildning Låg Medel (-låg 2004) Medelhög Hög Nuvarande familjetyp Arbetarhem Jordbrukarhem Tjänstemannahem Högre tjmän / akademikerhem Företagarhem Partipreferens Vänsterpartiet Socialdemokraterna Centerpartiet Folkpartiet Moderaterna Kristdemokraterna Miljöpartiet Annat parti

5 Varför minskar biblioteksbesöken? Bokläsningen är stabilare än biblioteksbesöken och visar endast en marginell nedgång, medan Internetanvändningen ökar - utom bland ungdomar där redan 98 procent uppger sig använda Internet och bland lågutbildade. Möjligen finns, när det gäller Internet, konjunkturfaktorer med i bilden samt att satsningar som till exempel Kunskapslyftet avslutats. Biblioteksanvändning och nya medier Den totala bokutlåningen mätt som antal utlånade böcker låg i Sverige enligt SCB på ca 76,1 miljoner lån år Detta är ca två procent färre lån än år 2002 och ett resultat av en successiv minskning under en följd av år. Om man ser närmare på utlåningsstatistiken framträder ett pågående skifte mellan gamla och nya media. Utlånen av skönlitteratur har minskat 11 procentenheter, facklitteraturen har minskat med 8 procentenheter och barnlitteraturen med 6 procentenheter. Samtidigt noteras allt fler utlån av andra media. Särskilt har utlån av video och kassettböcker ökat kraftigt. Tabell 2 Relativ förändring i utlån av olika typer av media Index år 2000=100 År Medietyp: Skönlitteratur för vuxna Facklitteratur för vuxna Barnböcker Talböcker Övriga AV-medier Musikfonogram Videogram (för utlåning/uthyrning) Bok och band Kassettböcker m.m Kommentar: För att underlätta jämförelser mellan olika media har här år 2000 valts som startår för alla mediakategorier med värdet 100, även om antalet lån för nyare media är väsentligt färre än traditionella boklån. Källa: SCB Användningen av bibliotek och deras tjänster varierar sedan länge mellan olika sociala kategorier. Att vara kvinna, högutbildad och tjänsteman ger hög sannolikhet för biblioteksanvändning. Yngre är överrepresenterade bland bibliotekens besökare, men även i de högre åldersgrupperna är en majoritet biblioteksanvändare, vilket framgått av tabell 1. Av tabell 2 framgår dessutom att medieanvändningen trend- 169

6 Lars Höglund och Eva Wahlström mässigt ändrar karaktär genom att utlån av AV-media mm ökar, medan bokutlåningen minskar något. Internetanvändningen i befolkningen har under ett antal år ökat och under de allra senaste åren har allt fler bibliotek introducerat elektroniska tjänster, som kan nås via nätet hemifrån. Här kan också nämnas den rådgivningstjänst som finns på nätet: Fråga biblioteket.se! och Bibliotek.se, som möjliggör sökning i såväl folksom forskningsbibliotekens samlingar samt den pågående utbyggnaden av det svenska nätbiblioteket. Tillsammans med en ökande mängd e-böcker är det nätbaserade biblioteket redan en viktig resurs för litteraturförmedling och informationssökning och denna utveckling fortsätter alltså med kraft och med stora insatser från biblioteken. Andra möjliga förklaringar till färre biblioteksbesök och boklån är tillgången på billig skönlitteratur i pocket-format, minskad bokmoms samt kanske också minskad uppsökande verksamhet riktad till äldre, till arbetsplatser etc. Det är också känt att ett antal biblioteksfilialer lagts ned, vilket kan innebära en viss begränsning i tillgängligheten. På liknande sätt kan ekonomiska begränsningar och därpå följande minskade inköp av litteratur bidra till färre boklån. De flesta sådana förändringar ger dock sannolikt små utslag när man ser till hela befolkningen. I 2004 års undersökning har vi ställt frågor till befolkningen om förändringar i biblioteksvanorna och hur viktiga man uppfattar olika orsaker till detta vara. Kan biblioteksutnyttjandet förutsägas? Om man kombinerar två klassiska faktorer som utbildning och kön ger dessa tillsammans stora skillnader i nivån på biblioteksanvändning. Utbildningsnivå ger upphov till dubbelt så stor effekt på biblioteksanvändningen som kön. Den sammantagna genomsnittliga effekten av dessa två variabler var 2004 ca 33 procent (2003:36 procent). En viktig anledning till att besöka biblioteket kan vara att man bedriver aktiva studier. Studerande är en kategori som, vid sidan av skolbibliotek och högskolebibliotek, ofta utnyttjar folkbiblioteken. Tillsammans ger kön, utbildning och studier en sammanlagd genomsnittlig effekt på biblioteksanvändning om 65 procentenheter. Huruvida man är boende i stad eller på landet inverkar ytterligare något till stadsbors fördel, men endast med några få procentenheter och redovisas därför inte i tabellen nedan. Studieaktivitet, utbildningsnivå och kön påverkar således biblioteksanvändningen mycket starkt. Innebörden av detta tycks vara att utrymmet för ytterligare förklarande variabler är något begränsat. 170

7 Varför minskar biblioteksbesöken? Tabell 3 Andel som använder biblioteket efter kön, utbildning och studieaktivitet 2004 (procent) STUDERANDE NEJ JA Utbildning LÅG HÖG LÅG HÖG Kön Man Kvinna Man Kvinna Man Kvinna Man Kvinna Procent som besöker bibliotek varje kvartal -eller oftare Antal svarande Kommentar: Ett effektmått som varierar mellan 0 och 1, baserad på genomsnittlig procentskillnad avseende biblioteksbesök kan beräknas från tabellen ovan: effekt av kön= 0,09, effekt av utbildning=0,21, effekt av studier=0,35 och sammanlagd effekt=0,65 Aktiviteter på biblioteket Som framgått ovan ligger nivån på boklån fortfarande högt, men utbudet av andra tjänster och media har ökat på biblioteken. Av följande tabell kan vi se att även sökning på Internet som en aktivitet på biblioteket - minskat under senare år, sannolikt som en följd av den ökade tillgången på Internet i svenska hem. Förändringarna jämfört med 2003 är obetydliga och inom felmarginalen. Tabell 4 Andel som ofta gör olika aktiviteter på biblioteket (procent) Aktivitet på biblioteket Lånar barnböcker 11% % % % 1397 Lånar skönlitteratur 19% % % % 1411 Lånar facklitteratur 17% % % % 1398 Lånar musik el film % 1378 Läser böcker 12% % % % 1390 Läser tidningar och tidskrifter 11% % % 1499 (11) 1400 Läser tidskrifter % 1381 Använder studieplatser 4% % % % 1361 Använder dator för att söka information på Internet 9% % % % 1374 Söker information-faktauppg % 1375 Träffar vänner - - 5% % % 1376 Kommentar: Basen utgör det antal svarande på respektive fråga som ganska ofta eller mycket ofta gör olika aktiviteter. 171

8 Lars Höglund och Eva Wahlström Traditionella aktiviteter som lån av skönlitteratur, lån av facklitteratur och bokläsning ligger här på ungefär samma nivå 2004 som året innan. Om vi ser närmare på traditionella biblioteksaktiviteter som boklån i olika åldersgrupper ser man dels naturliga skillnader kopplade till skolgång och livscykel och dels tydliga skillnader mellan hög- och lågutbildade (Tabell 5). Tabell 5 Litteraturlån på biblioteket efter ålder och utbildning 2004 (procent) Aktivitet på biblioteket Låg utbildning Hög utbildning Ålder Lånar barnböcker Lånar skönlitteratur Lånar facklitteratur Kommentar: Basen utgör det antal svarande på respektive fråga som ganska ofta eller mycket ofta gör olika aktiviteter (n). Av tabellen ovan framgår att lån av barnböcker skiljer sig betydligt mellan hög- och lågutbildade. Högutbildade i den ålder då man har små barn lånar ofta barnböcker i nära dubbelt så stor utsträckning som motsvarande bland lågutbildade gör detta. Om vi begränsar oss till dem som uppger att de har egna barn blir resultatet motsvarande. Även i övriga åldersgrupper lånas barnböcker mer frekvent av högutbildade. En annan särskilt tydlig skillnad gäller lån av facklitteratur bland yngre och medelålders biblioteksbesökare. De två faktorerna hänger logiskt samman. Det finns här anledning att understryka betydelsen av att tidigt grundlägga läsvanor, vilket berördes inledningsvis i denna artikel. Detta sägs också i bibliotekslagen med följande formulering Folk- och skolbiblioteken skall ägna särskild uppmärksamhet åt barn och ungdomar genom att erbjuda böcker, informationsteknik och andra medier anpassade till deras behov för att främja språkutveckling och stimulera till läsning (SFS 1996:1596). Folkbiblioteken har här en svår och viktig demokratisk och social uppgift att nå ut till alla grupper i samhället. Uppgiften går helt i linje med den ursprungliga uppgiften för folkbibliotek och deras föregångare, vilket beskrivs i en skrift om det moderna folkbibliotekets framväxt: Rollen som kompensatorisk kraft i samhället till gagn för de medborgare som står svagast i fråga om kunskap och tillgång till information blir nu minst lika viktig som under pionjärernas dagar för hundra år sedan. (Ristarp och Andersson 2001). Förändrad biblioteksanvändning och några möjliga orsaker För att även belysa den subjektiva uppfattningen om minskningen i antalet biblioteksbesök ställdes 2004 även frågan: Hur har ditt utnyttjande av bibliotek föränd- 172

9 Varför minskar biblioteksbesöken? rats under de senaste 5 åren? Här uppger 19 procent att deras biblioteksutnyttjande ökat, medan hela 32 procent uppger att det minskat och ca hälften av de svarande uppger att det varken ökat eller minskat. I en följdfråga fanns det möjlighet att ange hur viktiga olika möjliga orsaker till minskad biblioteksanvändning bedöms vara. Av tabell 6 framgår att såväl minskad bokläsning som ökade egna köp av böcker, TV-tittande och Internetanvändning upplevs som viktiga orsaker av många. Tabell 6 Orsaker till minskad biblioteksanvändning bland dem som minskat samt fördelat efter kön, utbildning och åldersgrupper Samtliga Ganska Härav: Ålder: el mycket Kön Utbildning Antal Uppgivna orsaker viktig orsak Män Kvinnor Låg Hög svar köper oftare böcker ser mer på TV får det jag behöver via Internet läser böcker mer sällan har fått längre till biblioteket Försämrad service på biblioteket Kommentar: Svarande av dem som uppgett att biblioteksanvändningen under de senaste åren minskat något eller minskat mycket. Antal svar avser dem som minskat sin biblioteksanvändning. Det finns givetvis en rad orsaker i form av ändrade levnadsförhållanden som kan föranleda minskad biblioteksanvändning, till exempel avslutade studier, ändrade arbetsförhållanden, sjukdom etc. De alternativa källorna till information och underhållning, egna köp av böcker, TV-tittande samt Internet ligger dock i topp bland angivna orsaker. Man kan också notera att längre avstånd till biblioteket och försämrad service inte hör till de orsaker som många upplever vara viktiga. Bland övriga orsaker som nämnts av färre personer ingår avslutade studier, tidsbrist, att barnen nu är vuxna mm. Vi ser av tabell 6 att uppgivna orsaker till minskad biblioteksanvändning varierar tydligt mellan olika grupper. Kvinnor uppger sig köpa böcker i mycket större utsträckning än män, 66 respektive 36 procent. Även högutbildade uppger att man köper mer böcker nu än tidigare betydligt oftare än lågutbildade. Lågutbildade och den äldsta åldersgruppen anger oftare än övriga gruppertv-tittande som orsak till minskad biblioteksanvänding. Att man får den information man behöver via Internet anger oftast män och personer i den yngsta gruppen. 173

10 Lars Höglund och Eva Wahlström TV-tittande uppges i flera sammanhang som en aktivitet som konkurrerar med både besök på bibliotek och bokläsning. Det finns här också möjligheter att undersöka detta på annat sätt. Om vi jämför biblioteksbesök och TV-vanor framgår att tittande på olika typer av TV-program har helt olika samband med biblioteksanvändning. Tabell 7 TV-vanor relaterat till bokläsning och biblioteksbesök 2003 (procent) Samband med Samband med Tittande på TV-program av typ bokläsning biblioteksbesök Antal svar Positiva samband: Kulturprogram +0,25 +0, /1665 Samhällsprogram +0,17 +0, /1676 Drama/ serier +0,09 +0, /1673 Negativa samband: Sportprogram -0,15-0, /1684 Dokusåpor -0,10-0, /1673 Djur- och naturprogram -0,07-0, /1706 Svaga eller inga samband: Långfilmer +0,06-0, /1694 Matprogram +0,02-0, /1685 Talkshows +0,01 +0, /1661 Lätt underhållning -0,03-0, /1686 Lek/ spelprogram -0,07-0, /1665 Nyhetsprogram +0,05-0, /1718 Kommentar: Biblioteksbesök är mätt med en 7-gradig skala från aldrig till flera gånger per vecka. TV-tittande är mätt med en fyrgradig skala från aldrig till flera gånger i veckan. Sambandsmåttet är Spearmans rangkorrelation. Tabell 7 visar att frekvent tittande på Kulturprogram, samhällsprogram och drama/ serier är något som är vanligare bland flitiga biblioteksanvändare. Att ofta se sportaktiviteter eller dokusåpor på TV uppvisar negativa samband med biblioteksbesök. Tittande på ett flertal andra typer av program uppvisar mycket små eller inga samband med biblioteksbesök och bokläsning. Givetvis upptar TV-tittande i allmänhet många veckotimmar och kan därför antas konkurrera med bokläsning och biblioteksbesök. Resultatet här antyder dock att sambanden är komplicerade, vilket sammanhänger med att båda dessa typer av aktiviteter är förknippade med såväl smak och intresse som socioekonomiska faktorer. 174

11 Varför minskar biblioteksbesöken? Slutdiskussion Den tryckta boken har sedan nära 500 år en central ställning när det gäller förmedling av information och underhållning. Under 1900-talet har vi sett en stor mängd nya media tillkomma och allt fler veckotimmar går åt till medieanvändning och bruk av ny informationsteknologi. Det är då rimligt att det också sker förskjutningar mellan olika typer av media. Vid introduktionen av Internet fanns på en del håll viss rädsla för att detta skulle gå ut över till exempel bokläsning och traditionell biblioteksanvändning. Av detta har trots allt relativt lite märkts. I hög grad verkar bruk av en typ av informationskällor gå samman med bruk av andra. Till slut nås emellertid ett stadium då tidsutrymmet för bruk av olika media helt enkelt tar slut. När det gäller nya media under utveckling nås också troligen ett läge då de helt enkelt framstår som minst lika bra eller bättre än de traditionella. Boken som teknologi har varit en ovanligt långlivad innovation. Sannolikt fortlever den länge än. Vi har dock här sett tecken på att nya sätt att distribuera information och underhållning kan leda till minskad användning av traditionella, tryckta böcker. Möjligen är vi i början på en mycket långsam förändring. Kanske blir det till slut ekonomi och miljöaspekter som avgör hur fort förändringarna kommer att gå. Det finns som vi pekat på flera faktorer som kan leda till färre biblioteksbesök och minskad utlåning, vilket också biblioteksstatistiken redovisar. En fundamental faktor är givetvis också bibliotekens ekonomiska förutsättningar. Under 2003 minskade bibliotekens inköp av böcker med hela 9 procent, medan utlånen endast minskade med 2 procent (Kulturrådet 2004). De som minskat sin biblioteksanvändning uppger dock i ganska stor utsträckning ökade egna bokköp, TV-tittande och Internet som viktiga orsaker. Här finns också tydliga skillnader mellan män och kvinnor, låg- och högutbildade samt mellan olika åldergrupper. Vi har också berört barnens läsande. Av de totala lånen vid svenska folkbibliotek svarade utlån av barnböcker för 43 procent 2003, vilket är mer än lån av skönlitteratur för vuxna eller lån av facklitteratur (Kulturrådet 2004). Vi noterade att det framgår av SOM-undersökningen 2004 att lån av barnböcker är drygt dubbelt så vanligt bland högutbildade med barn som bland lågutbildade med barn. Här finns viktiga uppgifter att söka nå alla föräldrar och ge dem och deras barn möjligheter till lässtimulans. Vi har i denna korta artikel pekat på några aktuella tendenser vad gäller böcker, bibliotek och läsande. Det finns en trendmässig justering nedåt, när det gäller (traditionella) biblioteksbesök och boklån. Samtidigt blir tillgången till bibliotekstjänster och information förbättrad genom en snabb övergång till allt fler Internetbaserade tjänster och det sker en kraftig ökning av utlån när det gäller kassettböcker och liknande. Övergången till nya media i biblioteken motsvarar dock inte i antal de minskande boklånen. Kombinationen av minskade utlån, minskad bokläsning och kvarstående eller ökade skillnader mellan olika grupper i befolkningen framstår som ett problem. I synnerhet har vi här pekat på de stora skillnaderna mellan grupper med olika utbildningsnivå när det gäller att stimulera de egna barnens läsning. 175

12 Lars Höglund och Eva Wahlström Referenser Bibliotekslagen SFS 1996:1596 Kulturrådet (2004) Folkbiblioteken Kulturen i siffror 2004:2 Ristarp, Jan & Andersson, Lars G (2001) Mitt i byn! Om det moderna folkbibliotekets framväxt. Lund, Bibliotekstjänst. SOU 2005:12 Bokpriskommissionens slutrapport: det skall vara billigt att köpa böcker och tidskrifter. Statistiska Centralbyrån, SCB, statistikdatabasen. Warmboe, Thorleif (2005) Biblioteksplaner underlättar samarbete. Barn+Ungdom nr 1, Øster, Anette (2004) Læs! Les, Läs. Læsvaner og børnebogskampanjer i Norden. Center for børnelitteratur i Danmark, Køpenhamn. 176