Att de svenska biblioteken utnyttjas av en stor del av befolkningen är välkänt

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Att de svenska biblioteken utnyttjas av en stor del av befolkningen är välkänt"

Transkript

1 Varför minskar biblioteksbesöken? VARFÖR MINSKAR BIBLIOTEKSBESÖKEN? LARS HÖGLUND OCH EVA WAHLSTRÖM Att de svenska biblioteken utnyttjas av en stor del av befolkningen är välkänt och hänger bland annat samman med att läskunnigheten redan tidigt var god i Sverige. Folkbiblioteken har också en ideologisk bas med tidiga kopplingar till folkrörelserna. Mer än hälften av befolkningen uppger idag att de besöker bibliotek och antalet biblioteksbesök uppgår enligt SCB till ca 45 miljoner år Detta gör biblioteken till den mest besökta kulturinstitutionen. Under de senaste åren har dock en viss minskning i besök och utlåningstal konstaterats. Mellan år 2000 och år 2003 minskade det totala antalet biblioteksbesök med ca 6 procent enligt SCB (SCB Statistikdatabas). Frågan är vad som ligger bakom denna utveckling. Ett sätt att belysa detta är att utgå från SOM-undersökningarna som sedan många år har data om biblioteksbesök, bokläsning och andra aktiviteter som rör allmänhetens informationsvanor. I den senaste undersökningen har vi dessutom utökat med specifika frågor om vad man uppfattar som möjliga orsaker till förändringar i biblioteksanvändning. Bibliotek i Sverige Bibliotek är inget homogent begrepp. Det finns ett flertal olika typer av bibliotek. De flesta tänker nog i första hand på de kommunala folkbiblioteken när man säger bibliotek och det är också dessa som främst når ut till den breda allmänheten. Folkbiblioteken har en rad uppgifter. Särskilt brukar man framhålla uppgifterna att främja intresse för läsning, litteratur, information, upplysning, utbildning och kulturell verksamhet (Bibliotekslagen 1996). Till detta kommer också folkbibliotekens funktion som mötesplats. Att kunna bidra till en allmän och fri informationstillgång är en utmaning för bibliotekens verksamhet, inte minst i tider av snabb samhällsomvandling och teknologisk utveckling. I början av 2005 trädde ett par tillägg till bibliotekslagen i kraft: Bibliotek och bibliotekshuvudmän inom det allmänna biblioteksväsendet skall samverka samt att kommuner och landsting skall anta planer för biblioteksverksamheterna. Kulturrådet framhöll i februari 2005 i ett brev till samtliga kommuner att barns tillgång till litteratur är ett område som tarvar gemensam planering och samverkan mellan olika delar samhället och där det allmänna biblioteksväsendet är särskilt väsentligt. Bakgrunden till detta uttalande är att stimulans av barns och ungdomars läsande är en viktig uppgift för folkbiblioteken. Sverige ligger trots allt väl till såväl när det gäller biblioteksanvändning i allmänhet som när det gäller ungas läsvanor. 165

2 Lars Höglund och Eva Wahlström Exempelvis visar en aktuell rapport om barns läsvanor i Norden att barn (i åldern 9-15 år) i Sverige läser mest, ca 4 böcker per månad jämfört med 3.4 böcker i Norge och 2,8 i Danmark. För stimulera barns läsning upprättar folkbibliotek och skolor idag läsplaner för att bli berättigade till de medel som staten delar ut för kommunernas inköp av barn- och ungdomslitteratur (Øster 2004, Warmboe 2005). I Sverige har samordningen av biblioteksresurser i kombination med spridningen av Internet gjort det möjligt att söka information i bibliotekens samlingar från den egna hemdatorn liksom att klara vissa andra moment som tidigare krävde biblioteksbesök. Detta kan minska antalet biblioteksbesök, men kanske även tillfällen till spontana boklån. Under Internets introduktionsperiod spelade folkbiblioteken en viktig roll genom att möjliggöra datortillgång för dem som saknade detta. Denna roll finns givetvis fortfarande, men minskar i betydelse då numera en majoritet av befolkningen har tillgång till Internet. Det finns flera olika förändringar i det svenska samhället som skulle kunna påverka läsvanor och biblioteksanvändning; Internet, sänkt bokmoms, bättre tillgång till lågprisböcker, bokklubbar, minskade öppettider i filialbibliotek, ökad konkurrens från allt fler digitala medier, allt fler TV-kanaler mm. I Bokpriskommissionens slutrapport (SOU 2005:12) framhålls att ca 1/7 av Sveriges befolkning inte läser böcker och att detta kan bero på bristande läskunnighet eller lästradition i hemmet, bokpriser, brist på tid eller att man hellre tittar på TV. I SOM-undersökningen 2003 visade sig att TV-tittande bland människor i allmänhet uppfattades som trolig anledning till att inte läsa böcker av mellan 83 och 95 procent av de svarande. Nordicom redovisar att läsningen av skönlitteratur under den senaste 8-årsperioden ökat, medan läsning av facklitteratur minskat (nöjesläsningen ökade 10 procentenheter mellan 1996 och 2003 och läsning för arbete/skola minskade 15 procentenheter under samma period, SOU 2005:12, s54). Bokpriskommissionens slutrapport noterar även att skönlitteraturen minskat i pris mellan 2001 och 2004, medan facklitteraturen endast minskat något under de närmaste åren efter momssänkningen. Kulturvanor förändras vanligen långsamt, men samtidigt är det uppenbart att en nedåtgående trend i biblioteksbesök och traditionella boklån blivit synlig under senare år. Detta har naturligtvis noterats bland bibliotekarier och organisationer inom området, men förklaringarna är inte entydiga. Forskningen kring dessa frågor är sparsamt förekommande. Vi kan grupperna orsaker till minskande biblioteksbesök i tre kategorier: Alternativa vägar till böcker eller information, alternativa konkurrerande aktiviteter samt minskad tillgänglighet till bibliotek, t ex genom nedläggning av bibliotek på mindre orter, i förorter, färre bokbussar etc. Alla dessa tre typer av orsaker torde ha inverkat på de resultat vi här nedan redovisar. IT-utvecklingen är således bara en aspekt på de samhällsförändringar som sker med snabbare kommunikation, globalisering och ökande konkurrens både på varumarknader och om enskilda människors tidsutrymme. 166

3 Varför minskar biblioteksbesöken? Biblioteksbesök, läsning och Internet En överblick över förändringarna den senaste 10-årsperioden beträffande biblioteksbesök, bokläsning och Internetanvändning ges i diagrammet nedan. Figur 1 Biblioteksbesök, läsning av bok och användning Internet Biblioteksbesök Läst bok Använt Internet Kommentar: Procentandel som någon gång per år eller oftare besökt bibliotek, läst bok eller använt Internet. Under de senaste åren har en nedgång i biblioteksbesök kunnat noteras (figur 1). Emellertid föregicks detta av en mindre ökning under några år, vilket kan motivera en försiktighet när det gäller att bedöma om det rör sig om ett trendbrott. Om man jämför med biblioteksstatistiken tyder dock denna på en successiv minskning under perioden 2000 till I SOM-undersökningen hösten 2004 noteras biblioteksbesök åtminstone någon gång per år till 62 procent bland de svarande, vilket är ungefär samma resultat som för Nedgången i biblioteksbesök för flertalet grupper mellan 2001 och 2002 var något större för män, arbetare, lågutbildade, de yngsta och de äldsta än för övriga. Detta antyder ökade sociala skillnader, men mellan 2003 och 2004 syns inga större ytterligare förändringar. Tendensen kan jämföras med resultaten från bokpriskommissionens rapport, där det redovisas en uppgång för bokläsningen främst 167

4 Lars Höglund och Eva Wahlström inom resursstarka grupper (SOU 2005:15). Sett över hela perioden finns det således tecken på ökade klyftor mellan hög- och lågutbildade såväl när det gäller biblioteksbesök som bokläsning och användning av Internet (Tabell 1). Tabell 1 Biblioteksbesök, bokläsning och Internetanvändning (procent) Biblioteksbesök senaste Läst bok senaste Använt Internet senaste året året året Antal svar Ålder Kön Män Kvinnor Utbildning Låg Medel (-låg 2004) Medelhög Hög Nuvarande familjetyp Arbetarhem Jordbrukarhem Tjänstemannahem Högre tjmän / akademikerhem Företagarhem Partipreferens Vänsterpartiet Socialdemokraterna Centerpartiet Folkpartiet Moderaterna Kristdemokraterna Miljöpartiet Annat parti

5 Varför minskar biblioteksbesöken? Bokläsningen är stabilare än biblioteksbesöken och visar endast en marginell nedgång, medan Internetanvändningen ökar - utom bland ungdomar där redan 98 procent uppger sig använda Internet och bland lågutbildade. Möjligen finns, när det gäller Internet, konjunkturfaktorer med i bilden samt att satsningar som till exempel Kunskapslyftet avslutats. Biblioteksanvändning och nya medier Den totala bokutlåningen mätt som antal utlånade böcker låg i Sverige enligt SCB på ca 76,1 miljoner lån år Detta är ca två procent färre lån än år 2002 och ett resultat av en successiv minskning under en följd av år. Om man ser närmare på utlåningsstatistiken framträder ett pågående skifte mellan gamla och nya media. Utlånen av skönlitteratur har minskat 11 procentenheter, facklitteraturen har minskat med 8 procentenheter och barnlitteraturen med 6 procentenheter. Samtidigt noteras allt fler utlån av andra media. Särskilt har utlån av video och kassettböcker ökat kraftigt. Tabell 2 Relativ förändring i utlån av olika typer av media Index år 2000=100 År Medietyp: Skönlitteratur för vuxna Facklitteratur för vuxna Barnböcker Talböcker Övriga AV-medier Musikfonogram Videogram (för utlåning/uthyrning) Bok och band Kassettböcker m.m Kommentar: För att underlätta jämförelser mellan olika media har här år 2000 valts som startår för alla mediakategorier med värdet 100, även om antalet lån för nyare media är väsentligt färre än traditionella boklån. Källa: SCB Användningen av bibliotek och deras tjänster varierar sedan länge mellan olika sociala kategorier. Att vara kvinna, högutbildad och tjänsteman ger hög sannolikhet för biblioteksanvändning. Yngre är överrepresenterade bland bibliotekens besökare, men även i de högre åldersgrupperna är en majoritet biblioteksanvändare, vilket framgått av tabell 1. Av tabell 2 framgår dessutom att medieanvändningen trend- 169

6 Lars Höglund och Eva Wahlström mässigt ändrar karaktär genom att utlån av AV-media mm ökar, medan bokutlåningen minskar något. Internetanvändningen i befolkningen har under ett antal år ökat och under de allra senaste åren har allt fler bibliotek introducerat elektroniska tjänster, som kan nås via nätet hemifrån. Här kan också nämnas den rådgivningstjänst som finns på nätet: Fråga biblioteket.se! och Bibliotek.se, som möjliggör sökning i såväl folksom forskningsbibliotekens samlingar samt den pågående utbyggnaden av det svenska nätbiblioteket. Tillsammans med en ökande mängd e-böcker är det nätbaserade biblioteket redan en viktig resurs för litteraturförmedling och informationssökning och denna utveckling fortsätter alltså med kraft och med stora insatser från biblioteken. Andra möjliga förklaringar till färre biblioteksbesök och boklån är tillgången på billig skönlitteratur i pocket-format, minskad bokmoms samt kanske också minskad uppsökande verksamhet riktad till äldre, till arbetsplatser etc. Det är också känt att ett antal biblioteksfilialer lagts ned, vilket kan innebära en viss begränsning i tillgängligheten. På liknande sätt kan ekonomiska begränsningar och därpå följande minskade inköp av litteratur bidra till färre boklån. De flesta sådana förändringar ger dock sannolikt små utslag när man ser till hela befolkningen. I 2004 års undersökning har vi ställt frågor till befolkningen om förändringar i biblioteksvanorna och hur viktiga man uppfattar olika orsaker till detta vara. Kan biblioteksutnyttjandet förutsägas? Om man kombinerar två klassiska faktorer som utbildning och kön ger dessa tillsammans stora skillnader i nivån på biblioteksanvändning. Utbildningsnivå ger upphov till dubbelt så stor effekt på biblioteksanvändningen som kön. Den sammantagna genomsnittliga effekten av dessa två variabler var 2004 ca 33 procent (2003:36 procent). En viktig anledning till att besöka biblioteket kan vara att man bedriver aktiva studier. Studerande är en kategori som, vid sidan av skolbibliotek och högskolebibliotek, ofta utnyttjar folkbiblioteken. Tillsammans ger kön, utbildning och studier en sammanlagd genomsnittlig effekt på biblioteksanvändning om 65 procentenheter. Huruvida man är boende i stad eller på landet inverkar ytterligare något till stadsbors fördel, men endast med några få procentenheter och redovisas därför inte i tabellen nedan. Studieaktivitet, utbildningsnivå och kön påverkar således biblioteksanvändningen mycket starkt. Innebörden av detta tycks vara att utrymmet för ytterligare förklarande variabler är något begränsat. 170

7 Varför minskar biblioteksbesöken? Tabell 3 Andel som använder biblioteket efter kön, utbildning och studieaktivitet 2004 (procent) STUDERANDE NEJ JA Utbildning LÅG HÖG LÅG HÖG Kön Man Kvinna Man Kvinna Man Kvinna Man Kvinna Procent som besöker bibliotek varje kvartal -eller oftare Antal svarande Kommentar: Ett effektmått som varierar mellan 0 och 1, baserad på genomsnittlig procentskillnad avseende biblioteksbesök kan beräknas från tabellen ovan: effekt av kön= 0,09, effekt av utbildning=0,21, effekt av studier=0,35 och sammanlagd effekt=0,65 Aktiviteter på biblioteket Som framgått ovan ligger nivån på boklån fortfarande högt, men utbudet av andra tjänster och media har ökat på biblioteken. Av följande tabell kan vi se att även sökning på Internet som en aktivitet på biblioteket - minskat under senare år, sannolikt som en följd av den ökade tillgången på Internet i svenska hem. Förändringarna jämfört med 2003 är obetydliga och inom felmarginalen. Tabell 4 Andel som ofta gör olika aktiviteter på biblioteket (procent) Aktivitet på biblioteket Lånar barnböcker 11% % % % 1397 Lånar skönlitteratur 19% % % % 1411 Lånar facklitteratur 17% % % % 1398 Lånar musik el film % 1378 Läser böcker 12% % % % 1390 Läser tidningar och tidskrifter 11% % % 1499 (11) 1400 Läser tidskrifter % 1381 Använder studieplatser 4% % % % 1361 Använder dator för att söka information på Internet 9% % % % 1374 Söker information-faktauppg % 1375 Träffar vänner - - 5% % % 1376 Kommentar: Basen utgör det antal svarande på respektive fråga som ganska ofta eller mycket ofta gör olika aktiviteter. 171

8 Lars Höglund och Eva Wahlström Traditionella aktiviteter som lån av skönlitteratur, lån av facklitteratur och bokläsning ligger här på ungefär samma nivå 2004 som året innan. Om vi ser närmare på traditionella biblioteksaktiviteter som boklån i olika åldersgrupper ser man dels naturliga skillnader kopplade till skolgång och livscykel och dels tydliga skillnader mellan hög- och lågutbildade (Tabell 5). Tabell 5 Litteraturlån på biblioteket efter ålder och utbildning 2004 (procent) Aktivitet på biblioteket Låg utbildning Hög utbildning Ålder Lånar barnböcker Lånar skönlitteratur Lånar facklitteratur Kommentar: Basen utgör det antal svarande på respektive fråga som ganska ofta eller mycket ofta gör olika aktiviteter (n). Av tabellen ovan framgår att lån av barnböcker skiljer sig betydligt mellan hög- och lågutbildade. Högutbildade i den ålder då man har små barn lånar ofta barnböcker i nära dubbelt så stor utsträckning som motsvarande bland lågutbildade gör detta. Om vi begränsar oss till dem som uppger att de har egna barn blir resultatet motsvarande. Även i övriga åldersgrupper lånas barnböcker mer frekvent av högutbildade. En annan särskilt tydlig skillnad gäller lån av facklitteratur bland yngre och medelålders biblioteksbesökare. De två faktorerna hänger logiskt samman. Det finns här anledning att understryka betydelsen av att tidigt grundlägga läsvanor, vilket berördes inledningsvis i denna artikel. Detta sägs också i bibliotekslagen med följande formulering Folk- och skolbiblioteken skall ägna särskild uppmärksamhet åt barn och ungdomar genom att erbjuda böcker, informationsteknik och andra medier anpassade till deras behov för att främja språkutveckling och stimulera till läsning (SFS 1996:1596). Folkbiblioteken har här en svår och viktig demokratisk och social uppgift att nå ut till alla grupper i samhället. Uppgiften går helt i linje med den ursprungliga uppgiften för folkbibliotek och deras föregångare, vilket beskrivs i en skrift om det moderna folkbibliotekets framväxt: Rollen som kompensatorisk kraft i samhället till gagn för de medborgare som står svagast i fråga om kunskap och tillgång till information blir nu minst lika viktig som under pionjärernas dagar för hundra år sedan. (Ristarp och Andersson 2001). Förändrad biblioteksanvändning och några möjliga orsaker För att även belysa den subjektiva uppfattningen om minskningen i antalet biblioteksbesök ställdes 2004 även frågan: Hur har ditt utnyttjande av bibliotek föränd- 172

9 Varför minskar biblioteksbesöken? rats under de senaste 5 åren? Här uppger 19 procent att deras biblioteksutnyttjande ökat, medan hela 32 procent uppger att det minskat och ca hälften av de svarande uppger att det varken ökat eller minskat. I en följdfråga fanns det möjlighet att ange hur viktiga olika möjliga orsaker till minskad biblioteksanvändning bedöms vara. Av tabell 6 framgår att såväl minskad bokläsning som ökade egna köp av böcker, TV-tittande och Internetanvändning upplevs som viktiga orsaker av många. Tabell 6 Orsaker till minskad biblioteksanvändning bland dem som minskat samt fördelat efter kön, utbildning och åldersgrupper Samtliga Ganska Härav: Ålder: el mycket Kön Utbildning Antal Uppgivna orsaker viktig orsak Män Kvinnor Låg Hög svar köper oftare böcker ser mer på TV får det jag behöver via Internet läser böcker mer sällan har fått längre till biblioteket Försämrad service på biblioteket Kommentar: Svarande av dem som uppgett att biblioteksanvändningen under de senaste åren minskat något eller minskat mycket. Antal svar avser dem som minskat sin biblioteksanvändning. Det finns givetvis en rad orsaker i form av ändrade levnadsförhållanden som kan föranleda minskad biblioteksanvändning, till exempel avslutade studier, ändrade arbetsförhållanden, sjukdom etc. De alternativa källorna till information och underhållning, egna köp av böcker, TV-tittande samt Internet ligger dock i topp bland angivna orsaker. Man kan också notera att längre avstånd till biblioteket och försämrad service inte hör till de orsaker som många upplever vara viktiga. Bland övriga orsaker som nämnts av färre personer ingår avslutade studier, tidsbrist, att barnen nu är vuxna mm. Vi ser av tabell 6 att uppgivna orsaker till minskad biblioteksanvändning varierar tydligt mellan olika grupper. Kvinnor uppger sig köpa böcker i mycket större utsträckning än män, 66 respektive 36 procent. Även högutbildade uppger att man köper mer böcker nu än tidigare betydligt oftare än lågutbildade. Lågutbildade och den äldsta åldersgruppen anger oftare än övriga gruppertv-tittande som orsak till minskad biblioteksanvänding. Att man får den information man behöver via Internet anger oftast män och personer i den yngsta gruppen. 173

10 Lars Höglund och Eva Wahlström TV-tittande uppges i flera sammanhang som en aktivitet som konkurrerar med både besök på bibliotek och bokläsning. Det finns här också möjligheter att undersöka detta på annat sätt. Om vi jämför biblioteksbesök och TV-vanor framgår att tittande på olika typer av TV-program har helt olika samband med biblioteksanvändning. Tabell 7 TV-vanor relaterat till bokläsning och biblioteksbesök 2003 (procent) Samband med Samband med Tittande på TV-program av typ bokläsning biblioteksbesök Antal svar Positiva samband: Kulturprogram +0,25 +0, /1665 Samhällsprogram +0,17 +0, /1676 Drama/ serier +0,09 +0, /1673 Negativa samband: Sportprogram -0,15-0, /1684 Dokusåpor -0,10-0, /1673 Djur- och naturprogram -0,07-0, /1706 Svaga eller inga samband: Långfilmer +0,06-0, /1694 Matprogram +0,02-0, /1685 Talkshows +0,01 +0, /1661 Lätt underhållning -0,03-0, /1686 Lek/ spelprogram -0,07-0, /1665 Nyhetsprogram +0,05-0, /1718 Kommentar: Biblioteksbesök är mätt med en 7-gradig skala från aldrig till flera gånger per vecka. TV-tittande är mätt med en fyrgradig skala från aldrig till flera gånger i veckan. Sambandsmåttet är Spearmans rangkorrelation. Tabell 7 visar att frekvent tittande på Kulturprogram, samhällsprogram och drama/ serier är något som är vanligare bland flitiga biblioteksanvändare. Att ofta se sportaktiviteter eller dokusåpor på TV uppvisar negativa samband med biblioteksbesök. Tittande på ett flertal andra typer av program uppvisar mycket små eller inga samband med biblioteksbesök och bokläsning. Givetvis upptar TV-tittande i allmänhet många veckotimmar och kan därför antas konkurrera med bokläsning och biblioteksbesök. Resultatet här antyder dock att sambanden är komplicerade, vilket sammanhänger med att båda dessa typer av aktiviteter är förknippade med såväl smak och intresse som socioekonomiska faktorer. 174

11 Varför minskar biblioteksbesöken? Slutdiskussion Den tryckta boken har sedan nära 500 år en central ställning när det gäller förmedling av information och underhållning. Under 1900-talet har vi sett en stor mängd nya media tillkomma och allt fler veckotimmar går åt till medieanvändning och bruk av ny informationsteknologi. Det är då rimligt att det också sker förskjutningar mellan olika typer av media. Vid introduktionen av Internet fanns på en del håll viss rädsla för att detta skulle gå ut över till exempel bokläsning och traditionell biblioteksanvändning. Av detta har trots allt relativt lite märkts. I hög grad verkar bruk av en typ av informationskällor gå samman med bruk av andra. Till slut nås emellertid ett stadium då tidsutrymmet för bruk av olika media helt enkelt tar slut. När det gäller nya media under utveckling nås också troligen ett läge då de helt enkelt framstår som minst lika bra eller bättre än de traditionella. Boken som teknologi har varit en ovanligt långlivad innovation. Sannolikt fortlever den länge än. Vi har dock här sett tecken på att nya sätt att distribuera information och underhållning kan leda till minskad användning av traditionella, tryckta böcker. Möjligen är vi i början på en mycket långsam förändring. Kanske blir det till slut ekonomi och miljöaspekter som avgör hur fort förändringarna kommer att gå. Det finns som vi pekat på flera faktorer som kan leda till färre biblioteksbesök och minskad utlåning, vilket också biblioteksstatistiken redovisar. En fundamental faktor är givetvis också bibliotekens ekonomiska förutsättningar. Under 2003 minskade bibliotekens inköp av böcker med hela 9 procent, medan utlånen endast minskade med 2 procent (Kulturrådet 2004). De som minskat sin biblioteksanvändning uppger dock i ganska stor utsträckning ökade egna bokköp, TV-tittande och Internet som viktiga orsaker. Här finns också tydliga skillnader mellan män och kvinnor, låg- och högutbildade samt mellan olika åldergrupper. Vi har också berört barnens läsande. Av de totala lånen vid svenska folkbibliotek svarade utlån av barnböcker för 43 procent 2003, vilket är mer än lån av skönlitteratur för vuxna eller lån av facklitteratur (Kulturrådet 2004). Vi noterade att det framgår av SOM-undersökningen 2004 att lån av barnböcker är drygt dubbelt så vanligt bland högutbildade med barn som bland lågutbildade med barn. Här finns viktiga uppgifter att söka nå alla föräldrar och ge dem och deras barn möjligheter till lässtimulans. Vi har i denna korta artikel pekat på några aktuella tendenser vad gäller böcker, bibliotek och läsande. Det finns en trendmässig justering nedåt, när det gäller (traditionella) biblioteksbesök och boklån. Samtidigt blir tillgången till bibliotekstjänster och information förbättrad genom en snabb övergång till allt fler Internetbaserade tjänster och det sker en kraftig ökning av utlån när det gäller kassettböcker och liknande. Övergången till nya media i biblioteken motsvarar dock inte i antal de minskande boklånen. Kombinationen av minskade utlån, minskad bokläsning och kvarstående eller ökade skillnader mellan olika grupper i befolkningen framstår som ett problem. I synnerhet har vi här pekat på de stora skillnaderna mellan grupper med olika utbildningsnivå när det gäller att stimulera de egna barnens läsning. 175

12 Lars Höglund och Eva Wahlström Referenser Bibliotekslagen SFS 1996:1596 Kulturrådet (2004) Folkbiblioteken Kulturen i siffror 2004:2 Ristarp, Jan & Andersson, Lars G (2001) Mitt i byn! Om det moderna folkbibliotekets framväxt. Lund, Bibliotekstjänst. SOU 2005:12 Bokpriskommissionens slutrapport: det skall vara billigt att köpa böcker och tidskrifter. Statistiska Centralbyrån, SCB, statistikdatabasen. Warmboe, Thorleif (2005) Biblioteksplaner underlättar samarbete. Barn+Ungdom nr 1, Øster, Anette (2004) Læs! Les, Läs. Læsvaner og børnebogskampanjer i Norden. Center for børnelitteratur i Danmark, Køpenhamn. 176

BIBLIOTEKENS VÄRDE LARS HÖGLUND

BIBLIOTEKENS VÄRDE LARS HÖGLUND BIBLIOTEKENS VÄRDE LARS HÖGLUND Bibliotek och bibliotekarier arbetar med förmedling av information och kultur. Som kulturaktivitet, där användning i regel förutsätter besök, liknar biblioteksbesök andra

Läs mer

Biblioteksverksamheten i Karlsborgs kommun

Biblioteksverksamheten i Karlsborgs kommun Biblioteksplan i Karlsborgs kommun Dokumenttyp: Diarienummer: Beslutande: Handlingsplan xxx.xxx Kommunfullmäktige Antagen: 2015-05-25 Giltighetstid: 2015-2017 Dokumentet gäller för: Dokumentansvar: Biblioteksverksamheten

Läs mer

Fakta om bibliotek 2012

Fakta om bibliotek 2012 Fakta om bibliotek 212 1 2 Kapitelrubrik Satsningar lönar sig Svensk Biblioteksförening genomför kontinuerligt undersökningar och sammanställer fakta från andra aktörer i syfte att ge argument för och

Läs mer

Biblioteken är i många avseenden en demokratisk institution, där grundidén är

Biblioteken är i många avseenden en demokratisk institution, där grundidén är Bibliotek och demokratiska möten Bibliotek och demokratiska möten LARS HÖGLUND Biblioteken är i många avseenden en demokratisk institution, där grundidén är att underlätta alla invånares kontakt med information

Läs mer

För många traditionella medier utgör digitaliseringen både hot och möjligheter.

För många traditionella medier utgör digitaliseringen både hot och möjligheter. STÖDER DIGITALISERINGEN BIBLIOTEKSANVÄNDNINGEN? LARS HÖGLUND OCH EVA WAHLSTRÖM För många traditionella medier utgör digitaliseringen både hot och möjligheter. Inte minst när man ser till dagspressen tycks

Läs mer

Folkbiblioteken i. Örebro län 2012. regionala förutsättningar för kunskapssamhället

Folkbiblioteken i. Örebro län 2012. regionala förutsättningar för kunskapssamhället Folkbiblioteken i län regionala förutsättningar för kunskapssamhället Förord Svensk Biblioteksförening har sina medlemmars uppdrag att synliggöra bibliotekens verksamhet och därigenom öka förståelsen för

Läs mer

Folkbiblioteken i. Region Skåne 2013. regionala förutsättningar för kunskapssamhället

Folkbiblioteken i. Region Skåne 2013. regionala förutsättningar för kunskapssamhället Folkbiblioteken i Region Skåne regionala förutsättningar för kunskapssamhället Förord Svensk biblioteksförening har sina medlemmars uppdrag att synliggöra bibliotekens verksamhet och därigenom öka förståelsen

Läs mer

Folkbiblioteken i. Stockholms län 2005. regionala förutsättningar för kunskapssamhället

Folkbiblioteken i. Stockholms län 2005. regionala förutsättningar för kunskapssamhället Folkbiblioteken i s län 2005 regionala förutsättningar för kunskapssamhället 1. Inledning Bibliotek för bildning, information och kultur I takt med en ökande internationell konkurrens inom fler och fler

Läs mer

Användningen och attityderna

Användningen och attityderna Användningen och attityderna En rapport om folkbibliotek baserad på SOM-undersökningen Lars Höglund & Eva Wahlström Innehåll 2 Svensk Biblioteksförenings förord 4 Författarnas förord 5 Inledning 6 Biblioteksstatistik

Läs mer

Folkbiblioteken i. Örebro län 2006. regionala förutsättningar för kunskapssamhället

Folkbiblioteken i. Örebro län 2006. regionala förutsättningar för kunskapssamhället Folkbiblioteken i regionala förutsättningar för kunskapssamhället 1. Inledning Bibliotek för bildning, information och kultur Folkbiblioteken har ett brett uppdrag där huvuduppgifterna är att garantera

Läs mer

Folkbiblioteken i. Västra Götalands län 2009. regionala förutsättningar för kunskapssamhället

Folkbiblioteken i. Västra Götalands län 2009. regionala förutsättningar för kunskapssamhället Folkbiblioteken i Västra Götalands län regionala förutsättningar för kunskapssamhället Förord Biblioteken är i grunden ett frihetsprojekt som ger fri tillgång till information och kunskap för att stimulera

Läs mer

Policy. Biblioteksplan. Sida 1/8

Policy. Biblioteksplan. Sida 1/8 Sida 1/8 Biblioteksplan 1 Bakgrund Kommunstyrelsen beslutade 2008-12-16 261 att ge Kultur & Turism i uppgift att i samarbete med berörda parter utarbeta en Biblioteksplan för Kungsbacka kommun. (Dnr KT08-00223/88).

Läs mer

Aktuell statistik om E-böcker

Aktuell statistik om E-böcker Aktuell statistik om E-böcker sammanställd av Ulrika Facht, Nordicom Tabeller och figurer Sidan Figur 1 Bokläsning/boklyssning i befolkningen 9 79 år en genomsnittlig dag 211 (procent) 2 Tabell 1 Bokläsning/boklyssning

Läs mer

Kultur Skåne Bibliotek, bildning och media

Kultur Skåne Bibliotek, bildning och media Kultur Skåne Bibliotek, bildning och media Biblioteksundersökning Höör Användare Sammanställning 110106 Jema Kulturundersökningar Bakgrund Jema Kulturundersökningar har på uppdrag av Kultur Skåne under

Läs mer

öten ord lust kunskap möten ord lust kunskap möten ord lust kunskap möten ord Biblioteksplan Kramfors kommun 2008-2011 www.biblioteken.kramfors.

öten ord lust kunskap möten ord lust kunskap möten ord lust kunskap möten ord Biblioteksplan Kramfors kommun 2008-2011 www.biblioteken.kramfors. lust kunskap möten ord lust k öten ord lust kunskap möten kunskap möten ord lust kuns ord lust kunskap möten ord lust kunskap möten ord lust k öten ord lust kunskap möten kunskap möten ord lust kuns ord

Läs mer

Folkbiblioteken i. Dalarnas län 2009. regionala förutsättningar för kunskapssamhället

Folkbiblioteken i. Dalarnas län 2009. regionala förutsättningar för kunskapssamhället Folkbiblioteken i Dalarnas län regionala förutsättningar för kunskapssamhället Förord Biblioteken är i grunden ett frihetsprojekt som ger fri tillgång till information och kunskap för att stimulera mänsklig

Läs mer

Inriktningsmål för kultur- och fritidsnämnden Alla medborgare i alla åldrar erbjuds att ta del av ett berikande kultur- och fritidsliv.

Inriktningsmål för kultur- och fritidsnämnden Alla medborgare i alla åldrar erbjuds att ta del av ett berikande kultur- och fritidsliv. Biblioteksplan 2011-2015 Antagen av kommunfullmäktige 2011-02-28, 79 Inledning Biblioteket som en dammig boksamling har försvunnit. Idag ser bibliotekstjänsterna helt annorlunda ut. Förväntningarna på

Läs mer

Folkbiblioteken i. Kalmar län 2011. regionala förutsättningar för kunskapssamhället

Folkbiblioteken i. Kalmar län 2011. regionala förutsättningar för kunskapssamhället Folkbiblioteken i län 2011 regionala förutsättningar för kunskapssamhället Förord Bibliotek en institution i tiden Introduktion Svensk Biblioteksförening presenterar för sjunde året i rad rapporter om

Läs mer

Folkbiblioteken i. Västmanlands län 2011. regionala förutsättningar för kunskapssamhället

Folkbiblioteken i. Västmanlands län 2011. regionala förutsättningar för kunskapssamhället Folkbiblioteken i Västmanlands län 2011 regionala förutsättningar för kunskapssamhället Förord Bibliotek en institution i tiden Introduktion Svensk Biblioteksförening presenterar för sjunde året i rad

Läs mer

Folkbiblioteken i. Östergötlands län 2011. regionala förutsättningar för kunskapssamhället

Folkbiblioteken i. Östergötlands län 2011. regionala förutsättningar för kunskapssamhället Folkbiblioteken i Östergötlands län 2011 regionala förutsättningar för kunskapssamhället Förord Bibliotek en institution i tiden Introduktion Svensk Biblioteksförening presenterar för sjunde året i rad

Läs mer

Förslag till BIBLIOTEKSPLAN FÖR HÄLLEFORS KOMMUN

Förslag till BIBLIOTEKSPLAN FÖR HÄLLEFORS KOMMUN Förslag till BIBLIOTEKSPLAN FÖR HÄLLEFORS KOMMUN 2 Förord En biblioteksplan är tänkt att vara ett redskap för politiker och tjänstemän att på ett strukturerat sätt ta tillvara befintliga biblioteksresurser,

Läs mer

Biblioteksplan. Plan 2015-10-12 70 av Kommunfullmäktige Detta dokument gäller för. Utbildningsnämnden Giltighetstid. 5 år Dokumentansvarig

Biblioteksplan. Plan 2015-10-12 70 av Kommunfullmäktige Detta dokument gäller för. Utbildningsnämnden Giltighetstid. 5 år Dokumentansvarig Biblioteksplan Dokumenttyp Fastställd Plan 2015-10-12 70 av Kommunfullmäktige Detta dokument gäller för Utbildningsnämnden Giltighetstid 5 år Dokumentansvarig Kultur- och Bibliotekschef Dnr 2015.000058

Läs mer

PAJALA KOMMUN 2011-04-20 BIBLIOTEKSENHETEN

PAJALA KOMMUN 2011-04-20 BIBLIOTEKSENHETEN PAJALA KOMMUN 2011-04-20 BIBLIOTEKSENHETEN PLAN FÖR BIBLIOTEKSVERKSAMHETEN I PAJALA KOMMUN Biblioteken är en grundläggande del av samhällets kulturella infrastruktur, till främjande av intresse för läsning

Läs mer

Sveriges Författarförbunds synpunkter över Ny bibliotekslag (Ds 2012:13)

Sveriges Författarförbunds synpunkter över Ny bibliotekslag (Ds 2012:13) Kulturdepartementet 2012-09-14 Ku2012/836/RFS Enheten för rättsliga frågor och styrning 103 33 STOCKHOLM Sveriges Författarförbunds synpunkter över Ny bibliotekslag (Ds 2012:13) Övergripande kommentarer

Läs mer

Biblioteksplan 2014-2017

Biblioteksplan 2014-2017 1 (7) Typ: Plan Giltighetstid: 2014-2017 Version: 3.0 Fastställd: KF 2014-04-16, 29 Uppdateras: 2016 Biblioteksplan 2014-2017 Innehållsförteckning 1. Biblioteksfakta 2. Inledning 3. Uppdrag och roller

Läs mer

FÖRÄNDRADE LÄSVANOR, DIGITAL

FÖRÄNDRADE LÄSVANOR, DIGITAL FÖRÄNDRADE LÄSVANOR, DIGITAL LÄSNING OCH DATORN I LÄSUNDERVISNINGEN 19 APRIL 2013 Ulf Fredriksson Avdelningen för internationell pedagogik, Institutionen för pedagogik och didaktik Stockholms universitet

Läs mer

Biblioteksplan för Hofors kommun 2009-2011

Biblioteksplan för Hofors kommun 2009-2011 Biblioteksplan för Hofors kommun 2009-2011 Antagen av Barn- och utbildningsnämnden 2009-06-16 1/10 Innehållsförteckning BAKGRUND OCH SYFTE 3 VERKSAMHETSBESKRIVNING 3 Folkbiblioteksverksamheten 3 Skolbiblioteksverksamheten

Läs mer

BIBLIOTEKSPLAN Hammarö kommuns biblioteksverksamhet Biblioteksplan, reviderad 2011

BIBLIOTEKSPLAN Hammarö kommuns biblioteksverksamhet Biblioteksplan, reviderad 2011 BIBLIOTEKSPLAN Hammarö kommuns biblioteksverksamhet Biblioteksplan, reviderad 2011 Innehåll - Bakgrund...2 - Syfte...2 - Arbetsgrupp...2 - Nulägesbeskrivning...3 - Omvärldsanalys...4 - Samverkan...5 -

Läs mer

1. Inledning 2. 2. Uppdrag och roller 2. 3. Biblioteksverksamhet 3 3.1 Folkbibliotek 3.2 Skolbibliotek 3.3 Bibliotek inom länet 3.

1. Inledning 2. 2. Uppdrag och roller 2. 3. Biblioteksverksamhet 3 3.1 Folkbibliotek 3.2 Skolbibliotek 3.3 Bibliotek inom länet 3. Biblioteksplan för Kalix kommunbibliotek 2014-2015 2 Innehållsförteckning 1. Inledning 2 2. Uppdrag och roller 2 3. Biblioteksverksamhet 3 3.1 Folkbibliotek 3.2 Skolbibliotek 3.3 Bibliotek inom länet 3.4

Läs mer

Sverige behöver en ny kulturvanestatistik

Sverige behöver en ny kulturvanestatistik MYNDIGHETEN FÖR KULTURANALYS Sverige behöver en ny kulturvanestatistik Kulturpolitiska rekommendationer 2013:1 Sammanfattning Aktuell och tillförlitlig statistik om hur kultur produceras och konsumeras

Läs mer

Gender budgeting biblioteken i Askersund 2012

Gender budgeting biblioteken i Askersund 2012 Gender budgeting biblioteken i Askersund 212 Sammanfattning: Fler kvinnor än män besöker biblioteken i Askersund. Fler kvinnor än män lånar från biblioteken. Men kvinnorna lånar i högre utsträckning till

Läs mer

BIBLIOTEKSPLAN ~ ORSA ~

BIBLIOTEKSPLAN ~ ORSA ~ BIBLIOTEKSPLAN ~ ORSA ~ Information Kultur Läslust 1 BIBLIOTEKSPLAN Biblioteksplanen är ett politiskt förankrat dokument som ska ge en överblick över bibliotekens verksamheter samt ansvarsfördelningen

Läs mer

Folkbiblioteken i. Kronobergs län 2010. regionala förutsättningar för kunskapssamhället

Folkbiblioteken i. Kronobergs län 2010. regionala förutsättningar för kunskapssamhället Folkbiblioteken i Kronobergs län regionala förutsättningar för kunskapssamhället Bibliotekens framtid ligger i våra händer Svensk Biblioteksförening presenterar för sjätte året i rad rapporter om bibliotekssituationen

Läs mer

Östra skolområdets skolbiblioteksplan

Östra skolområdets skolbiblioteksplan Östra skolområdets skolbiblioteksplan Handlingsplan för hur målen i skolbiblioteksplanen ska uppnås. Planen utvärderas av skolbiblioteksrådet i slutet av varje läsår. Skolbiblioteksrådets deltagare hör

Läs mer

Brevvanor 2008. en rapport om svenska folkets vanor och attityder till fysisk och elektronisk information

Brevvanor 2008. en rapport om svenska folkets vanor och attityder till fysisk och elektronisk information en rapport om svenska folkets vanor och attityder till fysisk och elektronisk information Posten AB - 1 Förord På drygt ett decennium har sätten vi kommunicerar med varandra på förändrats i grunden. Från

Läs mer

BIBLIOTEKSPLAN för Sollefteå kommun 2008-2011

BIBLIOTEKSPLAN för Sollefteå kommun 2008-2011 BIBLIOTEKSPLAN för Sollefteå kommun 2008-2011 Innehåll Inledning 3 Bakgrund Organisation 4 Nuläge Utveckling av organisationen Bibliotekslagen 5 Så här ska vi arbeta Utmaningar 6 Verksamhet 2008-2011 Utvecklingsområden

Läs mer

En dag på biblioteken

En dag på biblioteken En dag på biblioteken Idag möter Harry Potter Harry Martinson. Bland hyllorna ryms både Geniet av Ivar Lo-Johansson och Idioten av Dostojevskij. Här hittar bibliotekens besökare såväl Vår ekonomi av Klas

Läs mer

Vi får allt mer tekniktäta hem, det skvallrar inte minst reklambergen om som

Vi får allt mer tekniktäta hem, det skvallrar inte minst reklambergen om som Den fjärde vågen DEN FJÄRDE VÅGEN ANNIKA BERGSTRÖM Vi får allt mer tekniktäta hem, det skvallrar inte minst reklambergen om som dyker ner i brevlådan var och varannan dag. Vi föreslås köpa stora, platta

Läs mer

Biblioteksplan 2014--2018

Biblioteksplan 2014--2018 Biblioteksplan Datum 2014-11-07 Beslutad Kommunfullmäktige 242, 2014-12-16 1(7) Dnr 14/714-880 Biblioteksplan 2014--2018 Biblioteken i Mörbylånga kommun består av tre folkbibliotek, Mörbylånga, Färjestaden

Läs mer

INSTITUTIONEN FÖR JOURNALISTIK OCH MASSKOMMUNIKATION Göteborgs universitet. Internetanvändning med och utan bredband

INSTITUTIONEN FÖR JOURNALISTIK OCH MASSKOMMUNIKATION Göteborgs universitet. Internetanvändning med och utan bredband INSTITUTIONEN FÖR JOURNALISTIK OCH MASSKOMMUNIKATION Göteborgs universitet PM från Dagspresskollegiet nr. 65 Internetanvändning med och utan bredband Annika Bergström 2007 1 Internetanvändning med och

Läs mer

3. Ange ditt telefonnummer, så att vi kan kontakta dig om vi undrar över något svar:

3. Ange ditt telefonnummer, så att vi kan kontakta dig om vi undrar över något svar: Hej! Tack för att du lämnar 2013 års uppgifter om kommunens folkbibliotek. Frågorna är desamma som vid föregående mätning. Notera hur lång tid det tar att sammanställa uppgifterna och fylla i enkäten,

Läs mer

Biblioteksbesök och ålder

Biblioteksbesök och ålder Biblioteksbesök och ålder 15-29 år 30-49 år 50-64 år 65-85 år 100 90 80 70 60 50 40 30 20 10 0 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 Källa: SOM- insdtutet. Biblioteksbesök och kön Kvinnor

Läs mer

Allmänhetens uppfattning om invandringens omfattning. Den Nya Välfärden 2015-05-25

Allmänhetens uppfattning om invandringens omfattning. Den Nya Välfärden 2015-05-25 Allmänhetens uppfattning om invandringens omfattning Den Nya Välfärden 15-05-25 Om undersökningen Målgrupp: Allmänheten, 18 89 år. Metod: Kombination av webb- och postal enkät i slumpmässigt telefonrekryterad

Läs mer

Kulturförvaltningen- nyckeltal

Kulturförvaltningen- nyckeltal Kulturförvaltningen- nyckeltal Sammanfattning Positivt - Kulturförvaltningen Negativt - Kulturförvaltningen Fler antal aktiviteter för barn och ungdomar än riket och länet Lägre kostnad för den allmänna

Läs mer

Biblioteket som kulturhus - en utvecklingsväg för folkbiblioteken? Kristina Elding 141107

Biblioteket som kulturhus - en utvecklingsväg för folkbiblioteken? Kristina Elding 141107 Biblioteket som kulturhus - en utvecklingsväg för folkbiblioteken? Kristina Elding 141107 Detta tänkte jag prata om: Om Kultur Skåne och våra kulturpolitiska mål Varför biblioteket som kulturhus - bakgrund

Läs mer

INKÖPSPOLICY. vid SUNDSVALLS STADSBIBLIOTEK

INKÖPSPOLICY. vid SUNDSVALLS STADSBIBLIOTEK Kultur & Fritid Sundsvalls stadsbibliotek Kerstin Sjöström 2006-12-06 INKÖPSPOLICY vid SUNDSVALLS STADSBIBLIOTEK Mål och riktlinjer 2 Urvalsprinciper 3 Sid. 2 MÅL OCH RIKTLINJER Biblioteket skall värna

Läs mer

Kungliga biblioteket, Avdelningen för nationell samverkan, Enheten för samordning och utveckling

Kungliga biblioteket, Avdelningen för nationell samverkan, Enheten för samordning och utveckling Hej! Välkommen till Sveriges officiella skolbiblioteksstatistik! Även om ni inte har ett skolbibliotek är det några frågor som bör besvaras. Uppe i högra hörnet i enkäten finns en knapp där du kan gå in

Läs mer

Biblioteksplan 2009-2012

Biblioteksplan 2009-2012 Biblioteksplan 2009-2012 1 Bakgrund och Syfte...utgår från invånarnas behov av biblioteksservice...ta tillvara de resurser som finns, skapa beredskap för framtidens krav och stimulera till utveckling 2

Läs mer

TV4/NOVUS VÄLJARBAROMETER

TV4/NOVUS VÄLJARBAROMETER TV4/NOVUS VÄLJARBAROMETER 23 APRIL Ras för Socialdemokraterna I TV4/Novus väljarbarometer för april tappar Socialdemokraterna stöd samtidigt som blockskillnaden fortsätter att minska. Stödet för Moderaterna

Läs mer

BIBLIOTEKSPLAN Antagen av kommunfullmäktige 2013-01-21

BIBLIOTEKSPLAN Antagen av kommunfullmäktige 2013-01-21 BURLÖVS KOMMUN BIBLIOTEKSPLAN Antagen av kommunfullmäktige 2013-01-21 Biblioteksplan 2013-2014 Burlövs kommun Innehåll Inledning Verksamhetsbeskrivning Burlövs kommuns styrdokument Utvecklingsområden Nationella

Läs mer

MÖTESPLATS INFÖR FRAMTIDEN. Borås 8-9 oktober 2003. Helena Söderlund, Länsbiblioteket i Örebro län

MÖTESPLATS INFÖR FRAMTIDEN. Borås 8-9 oktober 2003. Helena Söderlund, Länsbiblioteket i Örebro län MÖTESPLATS INFÖR FRAMTIDEN Borås 8-9 oktober 2003 Helena Söderlund, Länsbiblioteket i Örebro län Resursbibliotek för döva I Örebro pågår sedan oktober 2001 projektet Resursbibliotek för döva. Initiativtagare

Läs mer

Studentenkät 2013. Högskolebiblioteket vid Mälardalens högskola

Studentenkät 2013. Högskolebiblioteket vid Mälardalens högskola Studentenkät 13 Högskolebiblioteket vid Mälardalens högskola 1 Innehåll Inledning... 3 Antalet respondenter... 3 Grupper bland respondenterna... 3 Jag är... 4 Jag tillhör... 4 Jag är distansstudent...

Läs mer

Södertörns nyckeltal för år 2011

Södertörns nyckeltal för år 2011 Södertörns nyckeltal för år 211 KULTUR OCH FRITID FÖR ALLA MEN DET SER OLIKA UT ANALYSRAPPORT KULTUR OCH FRITID I KOMMUNERNA PÅ SÖDERTÖRN Innehåll sida Inledning 2 Sammanfattning 2 Befolkning 3 Kvalitet

Läs mer

Folkbiblioteken i Lund. Årsberättelse 2008

Folkbiblioteken i Lund. Årsberättelse 2008 Folkbiblioteken i Lund Årsberättelse 2008 Viktiga händelser 2008 Ny organisation Från 1 januari trädde en ny organisation i kraft. Biblioteksplan En plan för biblioteksverksamheten i Lunds kommun fastställdes

Läs mer

Positionspapper E- böcker på svenska bibliotek

Positionspapper E- böcker på svenska bibliotek Svensk Biblioteksförening Promemoria 2012-06- 15 Positionspapper E- böcker på svenska bibliotek Låntagare ska även i framtiden ha tillgång till kultur och kunskap i olika publiceringsformer och format,

Läs mer

INSTITUTIONEN FÖR JOURNALISTIK OCH MASSKOMMUNIKATION Göteborgs universitet

INSTITUTIONEN FÖR JOURNALISTIK OCH MASSKOMMUNIKATION Göteborgs universitet INSTITUTIONEN FÖR JOURNALISTIK OCH MASSKOMMUNIKATION Göteborgs universitet PM från Dagspresskollegiet nr. 45 DET FÖRÄNDERLIGA SAMHÄLLET - ålderssammansättning, flyttning och hushållsstruktur i relation

Läs mer

Från IDÈ-bibliotek till Mediatek

Från IDÈ-bibliotek till Mediatek Från IDÈ-bibliotek till Mediatek Mediatekets uppgift och syfte Specifikt handlar det om att öka barns/elevers nyfikenhet, läslust, lust till ett livslångt lärande, - stödja läsfrämjande verksamhet - vara

Läs mer

Olika syn på saken. Folkbiblioteket bland användare, icke-användare och personal

Olika syn på saken. Folkbiblioteket bland användare, icke-användare och personal Olika syn på saken Folkbiblioteket bland användare, icke-användare och personal Innehåll 3 Förord 4 Vad vet vi sedan tidigare om bibliotekens användare? 4 kärnan: yngre, kvinnor och högutbildade 6 tv,

Läs mer

Policydokument för mediesamarbete Biblioteken i Norrbottens län

Policydokument för mediesamarbete Biblioteken i Norrbottens län Policydokument för mediesamarbete Biblioteken i Norrbottens län Innehåll: 1. Bibliotekssamarbetet i Norrbotten 2. Nationella och regionala styrdokument 3. Mediesamarbete i Norrbotten 4. Riktlinjer för

Läs mer

MAJORITET FÖR MER VINDKRAFT KRYMPER

MAJORITET FÖR MER VINDKRAFT KRYMPER MAJORITET FÖR MER VINDKRAFT KRYMPER PER HEDBERG T illgång på energi är en viktig komponent för länders utveckling, ekonomi och välfärd. Frågan som aktualiserats under de senaste årtionden är, inte minst

Läs mer

Biblioteksplan för Svedala kommun 2008-2011

Biblioteksplan för Svedala kommun 2008-2011 Biblioteksplan för Svedala kommun 2008-2011 Bibliotekslagen (SFS 1996:1596) fick år 2005 ett tillägg som säger att bibliotek och bibliotekshuvudmän inom det allmänna biblioteksväsendet ska samverka och

Läs mer

En rapport om hur kommunerna kan öka efterfrågan på bibliotekstjänster med utgångspunkt i Kulturrådets statistik för 2005

En rapport om hur kommunerna kan öka efterfrågan på bibliotekstjänster med utgångspunkt i Kulturrådets statistik för 2005 En rapport om hur kommunerna kan öka efterfrågan på bibliotekstjänster med utgångspunkt i Kulturrådets statistik för 2005 Mars 2007 SVENSK BIBLIOTEKSFÖRENING Box 3127, 103 62 STOCKHOLM Tel: 08-545 132

Läs mer

Svensk Biblioteksförenings studiepaket. Olika syn på saken. Folkbiblioteket bland användare, icke-användare och personal

Svensk Biblioteksförenings studiepaket. Olika syn på saken. Folkbiblioteket bland användare, icke-användare och personal Svensk Biblioteksförenings studiepaket Olika syn på saken Folkbiblioteket bland användare, icke-användare och personal 2 Välkommen till studiepaketet Olika syn på saken! Svensk Biblioteksförening ska främja

Läs mer

För det demokratiska samhällets utveckling

För det demokratiska samhällets utveckling För det demokratiska samhällets utveckling Bibliotekslagen enligt lagstiftaren 44 För det demokratiska samhällets utveckling För det demokratiska samhällets utveckling Bibliotekslagen enligt lagstiftaren

Läs mer

Biblioteken står inför stora utmaningar: Några stabila grundstenar att bygga på: Det går att påverka:

Biblioteken står inför stora utmaningar: Några stabila grundstenar att bygga på: Det går att påverka: Biblioteken står inför stora utmaningar: Minskad tillgång till biblioteksservice Ökade klyftor Minskad läsning bland barn Trendmässigt minskad biblioteksanvändning Nöjdheten med servicen minskar Några

Läs mer

Fri tillgång till information och kunskap. några aktuella utmaningar

Fri tillgång till information och kunskap. några aktuella utmaningar Fri tillgång till information och kunskap några aktuella utmaningar Förord Vi lever mitt i ett ständigt ökande informationsflöde. Att navigera i denna miljö kräver en särskild kompetens informationskompetens.

Läs mer

GÄLLANDE BESLUT: VÄXJÖ KOMMUNS BIBLIOTEKSPLAN

GÄLLANDE BESLUT: VÄXJÖ KOMMUNS BIBLIOTEKSPLAN Författningssamling Ändrad 2007-08-21 Sida 1 (1) Senast reviderad: 2007-11-28 Senast reviderad av: Fredrik Bordahl Styrande dokument GÄLLANDE BESLUT: VÄXJÖ KOMMUNS BIBLIOTEKSPLAN 2007-2010 Antaget av fullmäktige

Läs mer

BIBLIOTEKSPLAN för Vaxholms stad 2014-2018. 1. Biblioteksplan bakgrund och syfte. Bakgrund

BIBLIOTEKSPLAN för Vaxholms stad 2014-2018. 1. Biblioteksplan bakgrund och syfte. Bakgrund VAXHOLMS STAD BIBLIOTEKSPLAN för Vaxholms stad 2014-2018 1. Biblioteksplan bakgrund och syfte 2. Biblioteksverksamheten i Vaxholm i dag 3. Biblioteksbehov i framtiden 1. Biblioteksplan bakgrund och syfte

Läs mer

Vem lånar e-böcker från bibliotekens hemsidor? Sammanställning av elibs webbenkät på bibliotekens hemsidor.

Vem lånar e-böcker från bibliotekens hemsidor? Sammanställning av elibs webbenkät på bibliotekens hemsidor. Vem lånar e-böcker från bibliotekens hemsidor? Sammanställning av elibs webbenkät på bibliotekens hemsidor. Bakgrund elib, producent och distributör av e-böcker och leverantör av system för e-boksutlåning,

Läs mer

Rapport. Bromma Flygplats - Betydelsen för destinationsorter. Stockholms Handelskammare 2014-10-31

Rapport. Bromma Flygplats - Betydelsen för destinationsorter. Stockholms Handelskammare 2014-10-31 Rapport Bromma Flygplats - Betydelsen för destinationsorter Stockholms Handelskammare -- Om undersökningen Undersökningens målgrupp var allmänheten, - år, på de orter som har flygförbindelse med Bromma

Läs mer

Digital delaktighet - Vilken roll har biblioteket? Anne Hederén & Sofia Larsson Jönköping 2010-09-29

Digital delaktighet - Vilken roll har biblioteket? Anne Hederén & Sofia Larsson Jönköping 2010-09-29 Digital delaktighet - Vilken roll har biblioteket? Anne Hederén & Sofia Larsson Jönköping 2010-09-29 Bibliotek och digital delaktighet i Östergötland Några steg på vägen Hur kom vi hit? - IT-utveckling

Läs mer

INSTITUTIONEN FÖR JOURNALISTIK OCH MASSKOMMUNIKATION Göteborgs universitet ATTITYDER TILL REKLAM OCH ANNONSER I OLIKA MEDIER

INSTITUTIONEN FÖR JOURNALISTIK OCH MASSKOMMUNIKATION Göteborgs universitet ATTITYDER TILL REKLAM OCH ANNONSER I OLIKA MEDIER INSTITUTIONEN FÖR JOURNALISTIK OCH MASSKOMMUNIKATION Göteborgs universitet PM från Dagspresskollegiet nr. 50 ATTITYDER TILL REKLAM OCH ANNONSER I OLIKA MEDIER Josefine Sternvik 2003 Allmänheten och reklamen

Läs mer

8. Information om ny organisation för folkhälsa och närvård

8. Information om ny organisation för folkhälsa och närvård KALLELSE 2015-03-16 Kommunstyrelsens kultur- och livmiljöutskott Ledamöter Håkan Welin (FP), ordförande Sabine Noresson (MP) Werner Schubert (S) Ersättare Fred Rydberg (KD) Johan Tolinsson (S) Kommunstyrelsens

Läs mer

Tabell 1:8. Total utlåning efter län. Antal i 1000-tal.

Tabell 1:8. Total utlåning efter län. Antal i 1000-tal. Tabell 1:8. Total utlåning efter län. i 1000-tal. Andel utlån av samtliga utlån (%) Utlån till verks. där reg. ej sker Fjärrlån Inlånade Utlånade Riket 69 892 58 462 11 430 83,6 16,4 3 394 419 384 Skåne

Läs mer

Biblioteksplan för Oxelösunds kommun 2015-2017

Biblioteksplan för Oxelösunds kommun 2015-2017 för 2015-2017 2014-08-12 1(8) Biblioteksplan Kultur- och fritidsförvaltningen Biblioteket Kerstin Nordén, Telefon 0155-383 50 kerstin.norden@oxelosund.se Biblioteksplan för 2015-2017 1. Bibliotekets verksamhet

Läs mer

skola +bibliotek = skolbibliotek Formaliserat samarbete mellan folkbibliotek och skola

skola +bibliotek = skolbibliotek Formaliserat samarbete mellan folkbibliotek och skola skola +bibliotek = skolbibliotek Formaliserat samarbete mellan folkbibliotek och skola Elin Lucassi, Kungl. biblioteket Bakgrund Alla elever i Sverige har rätt att få tillgång till bra skolbiblioteksverksamhet.

Läs mer

Varför inte en åretruntbostad på den spanska solkusten eller eget hus i Thailand?

Varför inte en åretruntbostad på den spanska solkusten eller eget hus i Thailand? Världen är så stor så stor Världen är så stor så stor Lennart Weibull Varför inte en åretruntbostad på den spanska solkusten eller eget hus i Thailand? Annonser på resesidorna lockar fram drömmar men pekar

Läs mer

Biblioteksstrategi för Halland 2010-2020. utvecklings- och samverkansområden för biblioteken i halland

Biblioteksstrategi för Halland 2010-2020. utvecklings- och samverkansområden för biblioteken i halland Biblioteksstrategi för Halland 2010-2020 utvecklings- och samverkansområden för biblioteken i halland 1 Innehåll Förord... 3 Biblioteksstrategi för Halland...4 Huvudmän och uppdrag... 5 Samarbetsparter...8

Läs mer

Biblioteksplan 2010-2014

Biblioteksplan 2010-2014 FÖRFATTNINGSSAMLING (7.22) 2009-09-15 BUN/2009:120 600 Biblioteksplan 2010-2014 Dokumenttyp: Planer Förvaltning: KSF, FO samhällsutveckling Ämnesområde: Bibliotek Dnr: BUN/2009:120 600 Ägare/ansvarig:

Läs mer

8 Dator och Internet i hemmet

8 Dator och Internet i hemmet Dator och Internet i hemmet 159 8 Dator och Internet i hemmet Få företeelser har genomgått en sådan revolutionerande utveckling som datoriseringen. Från att i begynnelsen ha varit ett dyrt, otympligt och

Läs mer

Biblioteksplan 2009-2012. Laxå kommun

Biblioteksplan 2009-2012. Laxå kommun Biblioteksplan 2009-2012 Laxå kommun Förord Biblioteket har betydelse för medborgarna. Det är inte enbart skolan som står för lärandet utan där har också biblioteket och skolbiblioteken en stor central

Läs mer

Biblioteksplan 2013-2015

Biblioteksplan 2013-2015 STYRDOKUMENT Sida 1(4) Biblioteksplan 2013-2015 Område Program Plan Riktlinje Biblioteksplan Fastställd Giltighetstid Reviderad/Uppdaterad BKU-nämnd, Till och med 2015 2012-10-31 79 Tjänsteföreskrift Diarienummer

Läs mer

Här bor väljarna. Fokus den 15 september 2014. Alliansen

Här bor väljarna. Fokus den 15 september 2014. Alliansen Här bor väljarna Fokus den 15 september 2014 Det är dagen efter valet, där egentligen ingen står som segrare. Ingen utom sverigedemokraterna. Två val i rad (både i gårdagens och i valet 2010) har partiet

Läs mer

Ett smakprov ur rapporten Svenskarna och internet 2014 från.se (Stiftelsen för internetinfrastruktur)

Ett smakprov ur rapporten Svenskarna och internet 2014 från.se (Stiftelsen för internetinfrastruktur) Ett smakprov ur rapporten Svenskarna och internet 014 från.se (Stiftelsen för internetinfrastruktur) 03 Kommunikation och sociala nätverk 10 93 e-post 91 SMS 55 Hur många använder olika sätt att kommunicera

Läs mer

Biblioteksstrategi Täby

Biblioteksstrategi Täby Skarpäng Mål TemakvällarGribbylund Huvudbiblioteket Service Biblioteksstrategi BokpratNäsbypark Täby Mötesplatser Hägernäs Kulturupplevelser Läslust Meröppet Tillgänglighet Täby kyrkby En plats för alla

Läs mer

Säg hej till din nya bibliotekarie:

Säg hej till din nya bibliotekarie: Säg hej till din nya bibliotekarie: Det pågår en tyst revolution på våra folkbibliotek. För inte länge sedan var biblioteken oberoende. Fria att välja ut, köpa in och rekommendera litteratur och fakta

Läs mer

Medieförsörjningsplan för Sörmland 2012 26 september 2012

Medieförsörjningsplan för Sörmland 2012 26 september 2012 26 september 2012 Medieförsörjningsplan för Sörmland 2012 Inledning Syfte Det är en demokratisk rättighet att den enskilde individen, var man än bor i landet och vilket format man än behöver, ska ha tillgång

Läs mer

Antalet personer som skriver högskoleprovet minskar

Antalet personer som skriver högskoleprovet minskar STATISTISK ANALYS Nils Olsson Utredningsavdelningen 8-563 88 4 nils.olsson@hsv.se Mer information hittar du på www.hsv.se Nummer: 26/12 Antalet personer som skriver högskoleprovet minskar Antalet personer

Läs mer

Innehåll. Sammanfattning...7. Författningsförslag...9 Förslag till lag om ändring av bibliotekslagen (1996:1596)...9. 1 Inledning...

Innehåll. Sammanfattning...7. Författningsförslag...9 Förslag till lag om ändring av bibliotekslagen (1996:1596)...9. 1 Inledning... Innehåll Sammanfattning...7 Författningsförslag...9 Förslag till lag om ändring av bibliotekslagen (1996:1596)...9 1 Inledning...11 2 Bibliotekslagen...13 3 Folkbiblioteken...17 3.1 1980-talet Folkbiblioteksutredningen

Läs mer

Enkätundersökning av skolbiblioteksverksamheten på grundskolorna i Lunds kommun vårterminen 2012.

Enkätundersökning av skolbiblioteksverksamheten på grundskolorna i Lunds kommun vårterminen 2012. Enkätundersökning av skolbiblioteksverksamheten på grundskolorna i Lunds kommun vårterminen. Inledning För att kunna utvärdera och utveckla verksamheten på skolbiblioteken i kommunen har vi genomfört en

Läs mer

Biblioteksplan för Malå bibliotek 2015-2016

Biblioteksplan för Malå bibliotek 2015-2016 MALÅ KOMMUN BIBLIOTEKSPLAN 1 (13) Biblioteksplan för Malå bibliotek 2015-2016 Inledning I Malå kommun finns ett integrerat folk- och skolbibliotek. Biblioteksverksamheten styrs av bibliotekslagen (SFS

Läs mer

Fackliga aktiviteter

Fackliga aktiviteter Kapitel 4 Fackliga aktiviteter Inledning Åren 2000 och 2001 var i genomsnitt 58 procent av befolkningen i åldrarna mellan 16 och 84 år, ungefär 4 miljoner personer, medlemmar i någon facklig organisation

Läs mer

Innehåll. Promemorians huvudsakliga innehåll... 7. 1 Författningsförslag... 9

Innehåll. Promemorians huvudsakliga innehåll... 7. 1 Författningsförslag... 9 Innehåll Promemorians huvudsakliga innehåll... 7 1 Författningsförslag... 9 2 Bakgrund och utgångspunkter... 15 2.1 Bakgrund och närliggande utredningar... 15 2.2 Kort om bibliotekslagens innehåll... 16

Läs mer

Markaryds kommun 7DOERNVSODQ. för Biblioteken L 0DUNDU\GV.RPPXQ

Markaryds kommun 7DOERNVSODQ. för Biblioteken L 0DUNDU\GV.RPPXQ Markaryds kommun 7DOERNVSODQ för Biblioteken L 0DUNDU\GV.RPPXQ 6W\UGRNXPHQWI U0DUNDU\GVWDOERNVSODQ Enligt den regionala talboksplanen ska lokala talboksplaner upprättas, och enligt Markaryds kommuns Kultur-

Läs mer

Kommunens författningssamling Biblioteksplan 2012-2015 ÖFS 2012:16

Kommunens författningssamling Biblioteksplan 2012-2015 ÖFS 2012:16 Kommunens författningssamling Biblioteksplan 2012-2015 ÖFS 2012:16 Antagen av Kommunfullmäktige 2012-10-01, 155 Dnr KS 2012/310-880 1 Biblioteksplan för Österåker 2012-2015 2 Inledning I december 2004

Läs mer

Svensk Biblioteksförenings studiepaket. Barn berättar. En studie av 10-åringars syn på läsning och bibliotek

Svensk Biblioteksförenings studiepaket. Barn berättar. En studie av 10-åringars syn på läsning och bibliotek Svensk Biblioteksförenings studiepaket Barn berättar En studie av 10-åringars syn på läsning och bibliotek Välkommen till studiepaketet Barn berättar! Svensk Biblioteksförening ska främja biblioteksutveckling.

Läs mer

Bredband viktigt för internetanvändningen

Bredband viktigt för internetanvändningen Bredband viktigt för internetanvändningen Bredband viktigt för internetanvändningen Annika Bergström Idag pågår många verksamheter parallellt: i verkliga livet och på nätet. Nätuppkoppling tas många gånger

Läs mer

Kulturvaneundersökning

Kulturvaneundersökning Rapport 2014:08 Version 1.0 Kulturvaneundersökning för Region Skåne/Kultur Skåne Dokumentinformation Titel: Kulturvaneundersökning för Region Skåne/Kultur Skåne Serie nr: 2014:08 Projektnr: 577/14071 Författare:

Läs mer

Fjärrlånestatistik ur LIBRIS

Fjärrlånestatistik ur LIBRIS Fjärrlånestatistik ur LIBRIS Britt Sagnert LIBRIS Nationella bibliotekssystem LIBRIS fjärrlånerutin en fjärrlånerutin i LIBRIS har funnits sedan slutet av 1988 LIBRIS fjärrlån introducerades för lånecentraler

Läs mer