Att de svenska biblioteken utnyttjas av en stor del av befolkningen är välkänt

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Att de svenska biblioteken utnyttjas av en stor del av befolkningen är välkänt"

Transkript

1 Varför minskar biblioteksbesöken? VARFÖR MINSKAR BIBLIOTEKSBESÖKEN? LARS HÖGLUND OCH EVA WAHLSTRÖM Att de svenska biblioteken utnyttjas av en stor del av befolkningen är välkänt och hänger bland annat samman med att läskunnigheten redan tidigt var god i Sverige. Folkbiblioteken har också en ideologisk bas med tidiga kopplingar till folkrörelserna. Mer än hälften av befolkningen uppger idag att de besöker bibliotek och antalet biblioteksbesök uppgår enligt SCB till ca 45 miljoner år Detta gör biblioteken till den mest besökta kulturinstitutionen. Under de senaste åren har dock en viss minskning i besök och utlåningstal konstaterats. Mellan år 2000 och år 2003 minskade det totala antalet biblioteksbesök med ca 6 procent enligt SCB (SCB Statistikdatabas). Frågan är vad som ligger bakom denna utveckling. Ett sätt att belysa detta är att utgå från SOM-undersökningarna som sedan många år har data om biblioteksbesök, bokläsning och andra aktiviteter som rör allmänhetens informationsvanor. I den senaste undersökningen har vi dessutom utökat med specifika frågor om vad man uppfattar som möjliga orsaker till förändringar i biblioteksanvändning. Bibliotek i Sverige Bibliotek är inget homogent begrepp. Det finns ett flertal olika typer av bibliotek. De flesta tänker nog i första hand på de kommunala folkbiblioteken när man säger bibliotek och det är också dessa som främst når ut till den breda allmänheten. Folkbiblioteken har en rad uppgifter. Särskilt brukar man framhålla uppgifterna att främja intresse för läsning, litteratur, information, upplysning, utbildning och kulturell verksamhet (Bibliotekslagen 1996). Till detta kommer också folkbibliotekens funktion som mötesplats. Att kunna bidra till en allmän och fri informationstillgång är en utmaning för bibliotekens verksamhet, inte minst i tider av snabb samhällsomvandling och teknologisk utveckling. I början av 2005 trädde ett par tillägg till bibliotekslagen i kraft: Bibliotek och bibliotekshuvudmän inom det allmänna biblioteksväsendet skall samverka samt att kommuner och landsting skall anta planer för biblioteksverksamheterna. Kulturrådet framhöll i februari 2005 i ett brev till samtliga kommuner att barns tillgång till litteratur är ett område som tarvar gemensam planering och samverkan mellan olika delar samhället och där det allmänna biblioteksväsendet är särskilt väsentligt. Bakgrunden till detta uttalande är att stimulans av barns och ungdomars läsande är en viktig uppgift för folkbiblioteken. Sverige ligger trots allt väl till såväl när det gäller biblioteksanvändning i allmänhet som när det gäller ungas läsvanor. 165

2 Lars Höglund och Eva Wahlström Exempelvis visar en aktuell rapport om barns läsvanor i Norden att barn (i åldern 9-15 år) i Sverige läser mest, ca 4 böcker per månad jämfört med 3.4 böcker i Norge och 2,8 i Danmark. För stimulera barns läsning upprättar folkbibliotek och skolor idag läsplaner för att bli berättigade till de medel som staten delar ut för kommunernas inköp av barn- och ungdomslitteratur (Øster 2004, Warmboe 2005). I Sverige har samordningen av biblioteksresurser i kombination med spridningen av Internet gjort det möjligt att söka information i bibliotekens samlingar från den egna hemdatorn liksom att klara vissa andra moment som tidigare krävde biblioteksbesök. Detta kan minska antalet biblioteksbesök, men kanske även tillfällen till spontana boklån. Under Internets introduktionsperiod spelade folkbiblioteken en viktig roll genom att möjliggöra datortillgång för dem som saknade detta. Denna roll finns givetvis fortfarande, men minskar i betydelse då numera en majoritet av befolkningen har tillgång till Internet. Det finns flera olika förändringar i det svenska samhället som skulle kunna påverka läsvanor och biblioteksanvändning; Internet, sänkt bokmoms, bättre tillgång till lågprisböcker, bokklubbar, minskade öppettider i filialbibliotek, ökad konkurrens från allt fler digitala medier, allt fler TV-kanaler mm. I Bokpriskommissionens slutrapport (SOU 2005:12) framhålls att ca 1/7 av Sveriges befolkning inte läser böcker och att detta kan bero på bristande läskunnighet eller lästradition i hemmet, bokpriser, brist på tid eller att man hellre tittar på TV. I SOM-undersökningen 2003 visade sig att TV-tittande bland människor i allmänhet uppfattades som trolig anledning till att inte läsa böcker av mellan 83 och 95 procent av de svarande. Nordicom redovisar att läsningen av skönlitteratur under den senaste 8-årsperioden ökat, medan läsning av facklitteratur minskat (nöjesläsningen ökade 10 procentenheter mellan 1996 och 2003 och läsning för arbete/skola minskade 15 procentenheter under samma period, SOU 2005:12, s54). Bokpriskommissionens slutrapport noterar även att skönlitteraturen minskat i pris mellan 2001 och 2004, medan facklitteraturen endast minskat något under de närmaste åren efter momssänkningen. Kulturvanor förändras vanligen långsamt, men samtidigt är det uppenbart att en nedåtgående trend i biblioteksbesök och traditionella boklån blivit synlig under senare år. Detta har naturligtvis noterats bland bibliotekarier och organisationer inom området, men förklaringarna är inte entydiga. Forskningen kring dessa frågor är sparsamt förekommande. Vi kan grupperna orsaker till minskande biblioteksbesök i tre kategorier: Alternativa vägar till böcker eller information, alternativa konkurrerande aktiviteter samt minskad tillgänglighet till bibliotek, t ex genom nedläggning av bibliotek på mindre orter, i förorter, färre bokbussar etc. Alla dessa tre typer av orsaker torde ha inverkat på de resultat vi här nedan redovisar. IT-utvecklingen är således bara en aspekt på de samhällsförändringar som sker med snabbare kommunikation, globalisering och ökande konkurrens både på varumarknader och om enskilda människors tidsutrymme. 166

3 Varför minskar biblioteksbesöken? Biblioteksbesök, läsning och Internet En överblick över förändringarna den senaste 10-årsperioden beträffande biblioteksbesök, bokläsning och Internetanvändning ges i diagrammet nedan. Figur 1 Biblioteksbesök, läsning av bok och användning Internet Biblioteksbesök Läst bok Använt Internet Kommentar: Procentandel som någon gång per år eller oftare besökt bibliotek, läst bok eller använt Internet. Under de senaste åren har en nedgång i biblioteksbesök kunnat noteras (figur 1). Emellertid föregicks detta av en mindre ökning under några år, vilket kan motivera en försiktighet när det gäller att bedöma om det rör sig om ett trendbrott. Om man jämför med biblioteksstatistiken tyder dock denna på en successiv minskning under perioden 2000 till I SOM-undersökningen hösten 2004 noteras biblioteksbesök åtminstone någon gång per år till 62 procent bland de svarande, vilket är ungefär samma resultat som för Nedgången i biblioteksbesök för flertalet grupper mellan 2001 och 2002 var något större för män, arbetare, lågutbildade, de yngsta och de äldsta än för övriga. Detta antyder ökade sociala skillnader, men mellan 2003 och 2004 syns inga större ytterligare förändringar. Tendensen kan jämföras med resultaten från bokpriskommissionens rapport, där det redovisas en uppgång för bokläsningen främst 167

4 Lars Höglund och Eva Wahlström inom resursstarka grupper (SOU 2005:15). Sett över hela perioden finns det således tecken på ökade klyftor mellan hög- och lågutbildade såväl när det gäller biblioteksbesök som bokläsning och användning av Internet (Tabell 1). Tabell 1 Biblioteksbesök, bokläsning och Internetanvändning (procent) Biblioteksbesök senaste Läst bok senaste Använt Internet senaste året året året Antal svar Ålder Kön Män Kvinnor Utbildning Låg Medel (-låg 2004) Medelhög Hög Nuvarande familjetyp Arbetarhem Jordbrukarhem Tjänstemannahem Högre tjmän / akademikerhem Företagarhem Partipreferens Vänsterpartiet Socialdemokraterna Centerpartiet Folkpartiet Moderaterna Kristdemokraterna Miljöpartiet Annat parti

5 Varför minskar biblioteksbesöken? Bokläsningen är stabilare än biblioteksbesöken och visar endast en marginell nedgång, medan Internetanvändningen ökar - utom bland ungdomar där redan 98 procent uppger sig använda Internet och bland lågutbildade. Möjligen finns, när det gäller Internet, konjunkturfaktorer med i bilden samt att satsningar som till exempel Kunskapslyftet avslutats. Biblioteksanvändning och nya medier Den totala bokutlåningen mätt som antal utlånade böcker låg i Sverige enligt SCB på ca 76,1 miljoner lån år Detta är ca två procent färre lån än år 2002 och ett resultat av en successiv minskning under en följd av år. Om man ser närmare på utlåningsstatistiken framträder ett pågående skifte mellan gamla och nya media. Utlånen av skönlitteratur har minskat 11 procentenheter, facklitteraturen har minskat med 8 procentenheter och barnlitteraturen med 6 procentenheter. Samtidigt noteras allt fler utlån av andra media. Särskilt har utlån av video och kassettböcker ökat kraftigt. Tabell 2 Relativ förändring i utlån av olika typer av media Index år 2000=100 År Medietyp: Skönlitteratur för vuxna Facklitteratur för vuxna Barnböcker Talböcker Övriga AV-medier Musikfonogram Videogram (för utlåning/uthyrning) Bok och band Kassettböcker m.m Kommentar: För att underlätta jämförelser mellan olika media har här år 2000 valts som startår för alla mediakategorier med värdet 100, även om antalet lån för nyare media är väsentligt färre än traditionella boklån. Källa: SCB Användningen av bibliotek och deras tjänster varierar sedan länge mellan olika sociala kategorier. Att vara kvinna, högutbildad och tjänsteman ger hög sannolikhet för biblioteksanvändning. Yngre är överrepresenterade bland bibliotekens besökare, men även i de högre åldersgrupperna är en majoritet biblioteksanvändare, vilket framgått av tabell 1. Av tabell 2 framgår dessutom att medieanvändningen trend- 169

6 Lars Höglund och Eva Wahlström mässigt ändrar karaktär genom att utlån av AV-media mm ökar, medan bokutlåningen minskar något. Internetanvändningen i befolkningen har under ett antal år ökat och under de allra senaste åren har allt fler bibliotek introducerat elektroniska tjänster, som kan nås via nätet hemifrån. Här kan också nämnas den rådgivningstjänst som finns på nätet: Fråga biblioteket.se! och Bibliotek.se, som möjliggör sökning i såväl folksom forskningsbibliotekens samlingar samt den pågående utbyggnaden av det svenska nätbiblioteket. Tillsammans med en ökande mängd e-böcker är det nätbaserade biblioteket redan en viktig resurs för litteraturförmedling och informationssökning och denna utveckling fortsätter alltså med kraft och med stora insatser från biblioteken. Andra möjliga förklaringar till färre biblioteksbesök och boklån är tillgången på billig skönlitteratur i pocket-format, minskad bokmoms samt kanske också minskad uppsökande verksamhet riktad till äldre, till arbetsplatser etc. Det är också känt att ett antal biblioteksfilialer lagts ned, vilket kan innebära en viss begränsning i tillgängligheten. På liknande sätt kan ekonomiska begränsningar och därpå följande minskade inköp av litteratur bidra till färre boklån. De flesta sådana förändringar ger dock sannolikt små utslag när man ser till hela befolkningen. I 2004 års undersökning har vi ställt frågor till befolkningen om förändringar i biblioteksvanorna och hur viktiga man uppfattar olika orsaker till detta vara. Kan biblioteksutnyttjandet förutsägas? Om man kombinerar två klassiska faktorer som utbildning och kön ger dessa tillsammans stora skillnader i nivån på biblioteksanvändning. Utbildningsnivå ger upphov till dubbelt så stor effekt på biblioteksanvändningen som kön. Den sammantagna genomsnittliga effekten av dessa två variabler var 2004 ca 33 procent (2003:36 procent). En viktig anledning till att besöka biblioteket kan vara att man bedriver aktiva studier. Studerande är en kategori som, vid sidan av skolbibliotek och högskolebibliotek, ofta utnyttjar folkbiblioteken. Tillsammans ger kön, utbildning och studier en sammanlagd genomsnittlig effekt på biblioteksanvändning om 65 procentenheter. Huruvida man är boende i stad eller på landet inverkar ytterligare något till stadsbors fördel, men endast med några få procentenheter och redovisas därför inte i tabellen nedan. Studieaktivitet, utbildningsnivå och kön påverkar således biblioteksanvändningen mycket starkt. Innebörden av detta tycks vara att utrymmet för ytterligare förklarande variabler är något begränsat. 170

7 Varför minskar biblioteksbesöken? Tabell 3 Andel som använder biblioteket efter kön, utbildning och studieaktivitet 2004 (procent) STUDERANDE NEJ JA Utbildning LÅG HÖG LÅG HÖG Kön Man Kvinna Man Kvinna Man Kvinna Man Kvinna Procent som besöker bibliotek varje kvartal -eller oftare Antal svarande Kommentar: Ett effektmått som varierar mellan 0 och 1, baserad på genomsnittlig procentskillnad avseende biblioteksbesök kan beräknas från tabellen ovan: effekt av kön= 0,09, effekt av utbildning=0,21, effekt av studier=0,35 och sammanlagd effekt=0,65 Aktiviteter på biblioteket Som framgått ovan ligger nivån på boklån fortfarande högt, men utbudet av andra tjänster och media har ökat på biblioteken. Av följande tabell kan vi se att även sökning på Internet som en aktivitet på biblioteket - minskat under senare år, sannolikt som en följd av den ökade tillgången på Internet i svenska hem. Förändringarna jämfört med 2003 är obetydliga och inom felmarginalen. Tabell 4 Andel som ofta gör olika aktiviteter på biblioteket (procent) Aktivitet på biblioteket Lånar barnböcker 11% % % % 1397 Lånar skönlitteratur 19% % % % 1411 Lånar facklitteratur 17% % % % 1398 Lånar musik el film % 1378 Läser böcker 12% % % % 1390 Läser tidningar och tidskrifter 11% % % 1499 (11) 1400 Läser tidskrifter % 1381 Använder studieplatser 4% % % % 1361 Använder dator för att söka information på Internet 9% % % % 1374 Söker information-faktauppg % 1375 Träffar vänner - - 5% % % 1376 Kommentar: Basen utgör det antal svarande på respektive fråga som ganska ofta eller mycket ofta gör olika aktiviteter. 171

8 Lars Höglund och Eva Wahlström Traditionella aktiviteter som lån av skönlitteratur, lån av facklitteratur och bokläsning ligger här på ungefär samma nivå 2004 som året innan. Om vi ser närmare på traditionella biblioteksaktiviteter som boklån i olika åldersgrupper ser man dels naturliga skillnader kopplade till skolgång och livscykel och dels tydliga skillnader mellan hög- och lågutbildade (Tabell 5). Tabell 5 Litteraturlån på biblioteket efter ålder och utbildning 2004 (procent) Aktivitet på biblioteket Låg utbildning Hög utbildning Ålder Lånar barnböcker Lånar skönlitteratur Lånar facklitteratur Kommentar: Basen utgör det antal svarande på respektive fråga som ganska ofta eller mycket ofta gör olika aktiviteter (n). Av tabellen ovan framgår att lån av barnböcker skiljer sig betydligt mellan hög- och lågutbildade. Högutbildade i den ålder då man har små barn lånar ofta barnböcker i nära dubbelt så stor utsträckning som motsvarande bland lågutbildade gör detta. Om vi begränsar oss till dem som uppger att de har egna barn blir resultatet motsvarande. Även i övriga åldersgrupper lånas barnböcker mer frekvent av högutbildade. En annan särskilt tydlig skillnad gäller lån av facklitteratur bland yngre och medelålders biblioteksbesökare. De två faktorerna hänger logiskt samman. Det finns här anledning att understryka betydelsen av att tidigt grundlägga läsvanor, vilket berördes inledningsvis i denna artikel. Detta sägs också i bibliotekslagen med följande formulering Folk- och skolbiblioteken skall ägna särskild uppmärksamhet åt barn och ungdomar genom att erbjuda böcker, informationsteknik och andra medier anpassade till deras behov för att främja språkutveckling och stimulera till läsning (SFS 1996:1596). Folkbiblioteken har här en svår och viktig demokratisk och social uppgift att nå ut till alla grupper i samhället. Uppgiften går helt i linje med den ursprungliga uppgiften för folkbibliotek och deras föregångare, vilket beskrivs i en skrift om det moderna folkbibliotekets framväxt: Rollen som kompensatorisk kraft i samhället till gagn för de medborgare som står svagast i fråga om kunskap och tillgång till information blir nu minst lika viktig som under pionjärernas dagar för hundra år sedan. (Ristarp och Andersson 2001). Förändrad biblioteksanvändning och några möjliga orsaker För att även belysa den subjektiva uppfattningen om minskningen i antalet biblioteksbesök ställdes 2004 även frågan: Hur har ditt utnyttjande av bibliotek föränd- 172

9 Varför minskar biblioteksbesöken? rats under de senaste 5 åren? Här uppger 19 procent att deras biblioteksutnyttjande ökat, medan hela 32 procent uppger att det minskat och ca hälften av de svarande uppger att det varken ökat eller minskat. I en följdfråga fanns det möjlighet att ange hur viktiga olika möjliga orsaker till minskad biblioteksanvändning bedöms vara. Av tabell 6 framgår att såväl minskad bokläsning som ökade egna köp av böcker, TV-tittande och Internetanvändning upplevs som viktiga orsaker av många. Tabell 6 Orsaker till minskad biblioteksanvändning bland dem som minskat samt fördelat efter kön, utbildning och åldersgrupper Samtliga Ganska Härav: Ålder: el mycket Kön Utbildning Antal Uppgivna orsaker viktig orsak Män Kvinnor Låg Hög svar köper oftare böcker ser mer på TV får det jag behöver via Internet läser böcker mer sällan har fått längre till biblioteket Försämrad service på biblioteket Kommentar: Svarande av dem som uppgett att biblioteksanvändningen under de senaste åren minskat något eller minskat mycket. Antal svar avser dem som minskat sin biblioteksanvändning. Det finns givetvis en rad orsaker i form av ändrade levnadsförhållanden som kan föranleda minskad biblioteksanvändning, till exempel avslutade studier, ändrade arbetsförhållanden, sjukdom etc. De alternativa källorna till information och underhållning, egna köp av böcker, TV-tittande samt Internet ligger dock i topp bland angivna orsaker. Man kan också notera att längre avstånd till biblioteket och försämrad service inte hör till de orsaker som många upplever vara viktiga. Bland övriga orsaker som nämnts av färre personer ingår avslutade studier, tidsbrist, att barnen nu är vuxna mm. Vi ser av tabell 6 att uppgivna orsaker till minskad biblioteksanvändning varierar tydligt mellan olika grupper. Kvinnor uppger sig köpa böcker i mycket större utsträckning än män, 66 respektive 36 procent. Även högutbildade uppger att man köper mer böcker nu än tidigare betydligt oftare än lågutbildade. Lågutbildade och den äldsta åldersgruppen anger oftare än övriga gruppertv-tittande som orsak till minskad biblioteksanvänding. Att man får den information man behöver via Internet anger oftast män och personer i den yngsta gruppen. 173

10 Lars Höglund och Eva Wahlström TV-tittande uppges i flera sammanhang som en aktivitet som konkurrerar med både besök på bibliotek och bokläsning. Det finns här också möjligheter att undersöka detta på annat sätt. Om vi jämför biblioteksbesök och TV-vanor framgår att tittande på olika typer av TV-program har helt olika samband med biblioteksanvändning. Tabell 7 TV-vanor relaterat till bokläsning och biblioteksbesök 2003 (procent) Samband med Samband med Tittande på TV-program av typ bokläsning biblioteksbesök Antal svar Positiva samband: Kulturprogram +0,25 +0, /1665 Samhällsprogram +0,17 +0, /1676 Drama/ serier +0,09 +0, /1673 Negativa samband: Sportprogram -0,15-0, /1684 Dokusåpor -0,10-0, /1673 Djur- och naturprogram -0,07-0, /1706 Svaga eller inga samband: Långfilmer +0,06-0, /1694 Matprogram +0,02-0, /1685 Talkshows +0,01 +0, /1661 Lätt underhållning -0,03-0, /1686 Lek/ spelprogram -0,07-0, /1665 Nyhetsprogram +0,05-0, /1718 Kommentar: Biblioteksbesök är mätt med en 7-gradig skala från aldrig till flera gånger per vecka. TV-tittande är mätt med en fyrgradig skala från aldrig till flera gånger i veckan. Sambandsmåttet är Spearmans rangkorrelation. Tabell 7 visar att frekvent tittande på Kulturprogram, samhällsprogram och drama/ serier är något som är vanligare bland flitiga biblioteksanvändare. Att ofta se sportaktiviteter eller dokusåpor på TV uppvisar negativa samband med biblioteksbesök. Tittande på ett flertal andra typer av program uppvisar mycket små eller inga samband med biblioteksbesök och bokläsning. Givetvis upptar TV-tittande i allmänhet många veckotimmar och kan därför antas konkurrera med bokläsning och biblioteksbesök. Resultatet här antyder dock att sambanden är komplicerade, vilket sammanhänger med att båda dessa typer av aktiviteter är förknippade med såväl smak och intresse som socioekonomiska faktorer. 174

11 Varför minskar biblioteksbesöken? Slutdiskussion Den tryckta boken har sedan nära 500 år en central ställning när det gäller förmedling av information och underhållning. Under 1900-talet har vi sett en stor mängd nya media tillkomma och allt fler veckotimmar går åt till medieanvändning och bruk av ny informationsteknologi. Det är då rimligt att det också sker förskjutningar mellan olika typer av media. Vid introduktionen av Internet fanns på en del håll viss rädsla för att detta skulle gå ut över till exempel bokläsning och traditionell biblioteksanvändning. Av detta har trots allt relativt lite märkts. I hög grad verkar bruk av en typ av informationskällor gå samman med bruk av andra. Till slut nås emellertid ett stadium då tidsutrymmet för bruk av olika media helt enkelt tar slut. När det gäller nya media under utveckling nås också troligen ett läge då de helt enkelt framstår som minst lika bra eller bättre än de traditionella. Boken som teknologi har varit en ovanligt långlivad innovation. Sannolikt fortlever den länge än. Vi har dock här sett tecken på att nya sätt att distribuera information och underhållning kan leda till minskad användning av traditionella, tryckta böcker. Möjligen är vi i början på en mycket långsam förändring. Kanske blir det till slut ekonomi och miljöaspekter som avgör hur fort förändringarna kommer att gå. Det finns som vi pekat på flera faktorer som kan leda till färre biblioteksbesök och minskad utlåning, vilket också biblioteksstatistiken redovisar. En fundamental faktor är givetvis också bibliotekens ekonomiska förutsättningar. Under 2003 minskade bibliotekens inköp av böcker med hela 9 procent, medan utlånen endast minskade med 2 procent (Kulturrådet 2004). De som minskat sin biblioteksanvändning uppger dock i ganska stor utsträckning ökade egna bokköp, TV-tittande och Internet som viktiga orsaker. Här finns också tydliga skillnader mellan män och kvinnor, låg- och högutbildade samt mellan olika åldergrupper. Vi har också berört barnens läsande. Av de totala lånen vid svenska folkbibliotek svarade utlån av barnböcker för 43 procent 2003, vilket är mer än lån av skönlitteratur för vuxna eller lån av facklitteratur (Kulturrådet 2004). Vi noterade att det framgår av SOM-undersökningen 2004 att lån av barnböcker är drygt dubbelt så vanligt bland högutbildade med barn som bland lågutbildade med barn. Här finns viktiga uppgifter att söka nå alla föräldrar och ge dem och deras barn möjligheter till lässtimulans. Vi har i denna korta artikel pekat på några aktuella tendenser vad gäller böcker, bibliotek och läsande. Det finns en trendmässig justering nedåt, när det gäller (traditionella) biblioteksbesök och boklån. Samtidigt blir tillgången till bibliotekstjänster och information förbättrad genom en snabb övergång till allt fler Internetbaserade tjänster och det sker en kraftig ökning av utlån när det gäller kassettböcker och liknande. Övergången till nya media i biblioteken motsvarar dock inte i antal de minskande boklånen. Kombinationen av minskade utlån, minskad bokläsning och kvarstående eller ökade skillnader mellan olika grupper i befolkningen framstår som ett problem. I synnerhet har vi här pekat på de stora skillnaderna mellan grupper med olika utbildningsnivå när det gäller att stimulera de egna barnens läsning. 175

12 Lars Höglund och Eva Wahlström Referenser Bibliotekslagen SFS 1996:1596 Kulturrådet (2004) Folkbiblioteken Kulturen i siffror 2004:2 Ristarp, Jan & Andersson, Lars G (2001) Mitt i byn! Om det moderna folkbibliotekets framväxt. Lund, Bibliotekstjänst. SOU 2005:12 Bokpriskommissionens slutrapport: det skall vara billigt att köpa böcker och tidskrifter. Statistiska Centralbyrån, SCB, statistikdatabasen. Warmboe, Thorleif (2005) Biblioteksplaner underlättar samarbete. Barn+Ungdom nr 1, Øster, Anette (2004) Læs! Les, Läs. Læsvaner og børnebogskampanjer i Norden. Center for børnelitteratur i Danmark, Køpenhamn. 176

Lars Höglund och Eva Wahlström

Lars Höglund och Eva Wahlström Biblioteken, barnen och framtiden Biblioteken, barnen och framtiden Lars Höglund och Eva Wahlström Att de svenska biblioteken utnyttjas av en stor del av befolkningen är välkänt, men sedan några år tillbaka

Läs mer

Lars Höglund & Ewa Wahlström Bibliotek & Läsning. Förändring och kontinuitet.

Lars Höglund & Ewa Wahlström Bibliotek & Läsning. Förändring och kontinuitet. Lars Höglund & Ewa Wahlström Bibliotek & Läsning. Förändring och kontinuitet. Paper presenterat vid konferensen 11-12 oktober 2006 i Borås Inledning Denna artikel redovisar några aktuella resultat från

Läs mer

Biblioteken kontinuitet eller nya trender?

Biblioteken kontinuitet eller nya trender? Biblioteken kontinuitet eller nya trender? Biblioteken kontinuitet eller nya trender? LARS HÖGLUND OCH EVA WAHLSTRÖM F olkbiblioteken är en remarkabel institution grundad med inspiration av den bildningsivriga

Läs mer

Biblioteken har fortsatt högt förtroende bland den svenska allmänheten. De

Biblioteken har fortsatt högt förtroende bland den svenska allmänheten. De Biblioteksvanor och attityder Biblioteksvanor och attityder Lars Höglund Biblioteken har fortsatt högt förtroende bland den svenska allmänheten. De regelbundna besökarna blir något färre medan lånen av

Läs mer

BIBLIOTEKENS VÄRDE LARS HÖGLUND

BIBLIOTEKENS VÄRDE LARS HÖGLUND BIBLIOTEKENS VÄRDE LARS HÖGLUND Bibliotek och bibliotekarier arbetar med förmedling av information och kultur. Som kulturaktivitet, där användning i regel förutsätter besök, liknar biblioteksbesök andra

Läs mer

Biblioteken kontinuitet eller nya trender Föredrag med resultat från aktuell SOMundersökning.

Biblioteken kontinuitet eller nya trender Föredrag med resultat från aktuell SOMundersökning. Biblioteken kontinuitet eller nya trender Föredrag med resultat från aktuell SOMundersökning. Lars Höglund och Eva Wahlström Biblioteks- och informationsvetenskap Bibliotekshögskolan Högskolan i Borås

Läs mer

Biblioteksverksamheten i Karlsborgs kommun

Biblioteksverksamheten i Karlsborgs kommun Biblioteksplan i Karlsborgs kommun Dokumenttyp: Diarienummer: Beslutande: Handlingsplan xxx.xxx Kommunfullmäktige Antagen: 2015-05-25 Giltighetstid: 2015-2017 Dokumentet gäller för: Dokumentansvar: Biblioteksverksamheten

Läs mer

Bibliotek och läsande Mellan digitala och fysiska media

Bibliotek och läsande Mellan digitala och fysiska media Bibliotek och läsande mellan digitala och fysiska media Bibliotek och läsande Mellan digitala och fysiska media Lars Höglund och Eva Wahlström B iblioteken är en samhällsinstitution som både håller fast

Läs mer

Radiolyssnande via olika apparater i befolkningen 9 79 år en genomsnittlig dag 2013 (procent)

Radiolyssnande via olika apparater i befolkningen 9 79 år en genomsnittlig dag 2013 (procent) December 2014: Radio Med anledning av SOU 2014:77 "Från analog till digital marksänd radio" passar vi på att lyfta fram hur befolkningen lyssnar på radio. Av ljudmedierna har radion den största andelen

Läs mer

Fakta om bibliotek 2012

Fakta om bibliotek 2012 Fakta om bibliotek 212 1 2 Kapitelrubrik Satsningar lönar sig Svensk Biblioteksförening genomför kontinuerligt undersökningar och sammanställer fakta från andra aktörer i syfte att ge argument för och

Läs mer

Biblioteken är i många avseenden en demokratisk institution, där grundidén är

Biblioteken är i många avseenden en demokratisk institution, där grundidén är Bibliotek och demokratiska möten Bibliotek och demokratiska möten LARS HÖGLUND Biblioteken är i många avseenden en demokratisk institution, där grundidén är att underlätta alla invånares kontakt med information

Läs mer

För många traditionella medier utgör digitaliseringen både hot och möjligheter.

För många traditionella medier utgör digitaliseringen både hot och möjligheter. STÖDER DIGITALISERINGEN BIBLIOTEKSANVÄNDNINGEN? LARS HÖGLUND OCH EVA WAHLSTRÖM För många traditionella medier utgör digitaliseringen både hot och möjligheter. Inte minst när man ser till dagspressen tycks

Läs mer

Hur kan framtidens bibliotek se ut och vilken roll de kommer att ha om 10 år?

Hur kan framtidens bibliotek se ut och vilken roll de kommer att ha om 10 år? Bibliotekens tjänster idag och i morgon? Bibliotekens Tjänster idag och i morgon? LARS HÖGLUND OCH EVA WAHLSTRÖM Hur kan framtidens bibliotek se ut och vilken roll de kommer att ha om 10 år? Denna fråga

Läs mer

Folkbiblioteken i. Region Skåne 2013. regionala förutsättningar för kunskapssamhället

Folkbiblioteken i. Region Skåne 2013. regionala förutsättningar för kunskapssamhället Folkbiblioteken i Region Skåne regionala förutsättningar för kunskapssamhället Förord Svensk biblioteksförening har sina medlemmars uppdrag att synliggöra bibliotekens verksamhet och därigenom öka förståelsen

Läs mer

Två av de nya uppdragen 2011

Två av de nya uppdragen 2011 cecilia.ranemo@kb.se http://biblioteksstatistik.kb.se Två av de nya uppdragen 2011 CD-rom, spel 2% Video, DVD 11% Musik-fonogram 25% E-musik 0% Talböcker 20% Ljudböcker 24% E-böcker Övr. AV-media 8% 9%

Läs mer

Kultur Skåne Bibliotek, bildning och media

Kultur Skåne Bibliotek, bildning och media Kultur Skåne Bibliotek, bildning och media Biblioteksundersökning Höör Användare Sammanställning 110106 Jema Kulturundersökningar Bakgrund Jema Kulturundersökningar har på uppdrag av Kultur Skåne under

Läs mer

Folkbiblioteken i. Örebro län 2012. regionala förutsättningar för kunskapssamhället

Folkbiblioteken i. Örebro län 2012. regionala förutsättningar för kunskapssamhället Folkbiblioteken i län regionala förutsättningar för kunskapssamhället Förord Svensk Biblioteksförening har sina medlemmars uppdrag att synliggöra bibliotekens verksamhet och därigenom öka förståelsen för

Läs mer

Regional medieförsörjningsplan Biblioteken i Sörmland

Regional medieförsörjningsplan Biblioteken i Sörmland Regional medieförsörjningsplan Biblioteken i Sörmland En av Länsbibliotek Sörmlands uppgifter är att i samråd med de kommunala biblioteken komplettera, samordna och utveckla medieförsörjningen i länet.

Läs mer

Jenny Nilsson, samhälls- och utvecklingssekreterare Allas gymnasiebibliotek? Stockholm, 28 november 2014

Jenny Nilsson, samhälls- och utvecklingssekreterare Allas gymnasiebibliotek? Stockholm, 28 november 2014 Vad betyder bibliotekslagen och de internationella manifesten för gymnasiebiblioteken? Jenny Nilsson, samhälls- och utvecklingssekreterare Allas gymnasiebibliotek? Stockholm, 28 november 2014 Artikel 19

Läs mer

Biblioteksplan för Vingåkers kommun 2015-2018. Fastställd av Kultur- och fritidsnämnden 2014-12-11 att gälla fr. o. m. 2015-01-01

Biblioteksplan för Vingåkers kommun 2015-2018. Fastställd av Kultur- och fritidsnämnden 2014-12-11 att gälla fr. o. m. 2015-01-01 Biblioteksplan för Vingåkers kommun 2015-2018 Fastställd av Kultur- och fritidsnämnden 2014-12-11 att gälla fr. o. m. 2015-01-01 Biblioteksplan 2015-2017 1 Inledning... 2 1.1 Styrdokument... 2 1.2 Bibliotekets

Läs mer

Folkbiblioteken i. Uppsala län 2013. regionala förutsättningar för kunskapssamhället

Folkbiblioteken i. Uppsala län 2013. regionala förutsättningar för kunskapssamhället Folkbiblioteken i län 2013 regionala förutsättningar för kunskapssamhället Förord Svensk biblioteksförening har sina medlemmars uppdrag att synliggöra bibliotekens verksamhet och därigenom öka förståelsen

Läs mer

Folkbiblioteken är både en stabil institution grundad i början av 1900-talet och

Folkbiblioteken är både en stabil institution grundad i början av 1900-talet och Bibliotek, sociala medier och digital delaktighet Bibliotek, sociala medier och digital delaktighet LARS HÖGLUND Folkbiblioteken är både en stabil institution grundad i början av 1900-talet och en verksamhet

Läs mer

Slutrapport En undersökning bland utvalda bibliotek i Halland

Slutrapport En undersökning bland utvalda bibliotek i Halland Slutrapport En undersökning bland utvalda bibliotek i Halland Uppdraget Jema Rådgivning har på uppdrag av Regionbibliotek Halland genomfört en undersökning bland ickeanvändare i fyra olika områden inom

Läs mer

Rapport från besöksenkät vid biblioteken under slutet av november och början av december månad 2008

Rapport från besöksenkät vid biblioteken under slutet av november och början av december månad 2008 1(6) KFN 2009/0029 Rapport från besöksenkät vid biblioteken under slutet av november och början av december månad 2008 1 Kvalitetssäkringsmetoden Boken Boken omfattar olika enkät- och intervjuundersökningar

Läs mer

Aktuell statistik om E-böcker

Aktuell statistik om E-böcker Aktuell statistik om E-böcker sammanställd av Ulrika Facht, Nordicom Tabeller och figurer Sidan Figur 1 Bokläsning/boklyssning i befolkningen 9 79 år en genomsnittlig dag 211 (procent) 2 Tabell 1 Bokläsning/boklyssning

Läs mer

Folkbiblioteken i. Stockholms län 2005. regionala förutsättningar för kunskapssamhället

Folkbiblioteken i. Stockholms län 2005. regionala förutsättningar för kunskapssamhället Folkbiblioteken i s län 2005 regionala förutsättningar för kunskapssamhället 1. Inledning Bibliotek för bildning, information och kultur I takt med en ökande internationell konkurrens inom fler och fler

Läs mer

Lars Höglund och Eva Wahlström

Lars Höglund och Eva Wahlström Förtroendet för bibliotek och bibliotekarier Lars Höglund och Eva Wahlström Paper presenterat vid konferensen 15-16 oktober 2008 i Borås Inledning Förtroendet för bibliotek och bibliotekarier är gott.

Läs mer

Regional medie- och informationsförsörjningsplan för kommunbiblioteken och länsbiblioteket i Västmanlands län 2008

Regional medie- och informationsförsörjningsplan för kommunbiblioteken och länsbiblioteket i Västmanlands län 2008 Regional medie- och informationsförsörjningsplan för kommunbiblioteken och länsbiblioteket i Västmanlands län 2008 Bibliotekslagen innehåller bestämmelser om det allmänna biblioteksväsendet. I lagen redovisas

Läs mer

Datum Dnr FK06/15. Biblioteksplan. Antagen av Kommunfullmäktige

Datum Dnr FK06/15. Biblioteksplan. Antagen av Kommunfullmäktige Datum 2010-09-21 Dnr FK06/15 Biblioteksplan Antagen av Kommunfullmäktige 2010-11-25 Innehållsförteckning Inledning... 3 Bakgrund... 3 Vad är en Biblioteksplan?... 3 Styrdokument... 4 Nulägesbeskrivning...

Läs mer

Användningen och attityderna

Användningen och attityderna Användningen och attityderna En rapport om folkbibliotek baserad på SOM-undersökningen Lars Höglund & Eva Wahlström Innehåll 2 Svensk Biblioteksförenings förord 4 Författarnas förord 5 Inledning 6 Biblioteksstatistik

Läs mer

Folkbiblioteken i. Region Skåne 2014

Folkbiblioteken i. Region Skåne 2014 Folkbiblioteken i Region Skåne Förord Biblioteken utgör en landsomfattande bildningsinfrastruktur som står öppen och tillgänglig för alla. Där finns anställda som dagligen arbetar med att utjämna kunskapsklyftor,

Läs mer

Folkbiblioteken i. Region Västra Götaland 2014

Folkbiblioteken i. Region Västra Götaland 2014 Folkbiblioteken i Region Västra Götaland Förord Biblioteken utgör en landsomfattande bildningsinfrastruktur som står öppen och tillgänglig för alla. Där finns anställda som dagligen arbetar med att utjämna

Läs mer

Plan. Biblioteksplan för Herrljunga kommun KF, Bildningsnämnden, för Herrljunga kommuns verksamhet på biblioteksområdet

Plan. Biblioteksplan för Herrljunga kommun KF, Bildningsnämnden, för Herrljunga kommuns verksamhet på biblioteksområdet DIARIENUMMER: UN-10/2016 FASTSTÄLLD: 2016-02-01 VERSION: 1 SENAS T REVIDERAD: GILTIG TILL: 2018-12-31 DOKUMENTANSVAR: Bibliotekschef Plan Biblioteksplan för Herrljunga kommun 2016-2019 KF, Bildningsnämnden,

Läs mer

Biblioteksplan. för Eslövskommun 2015-2018 ESLÖVS KOMMUN

Biblioteksplan. för Eslövskommun 2015-2018 ESLÖVS KOMMUN Biblioteksplan för Eslövskommun 2015-2018 ESLÖVS KOMMUN Innehåll Inledning 3 Vad säger bibliotekslagen? 4 Varför en biblioteksplan? 4 Vad är ett bibliotek? 5 ViIka är bibfiotekets målgrupper? 5 Utmaningar!

Läs mer

Folkbiblioteken i. Västra Götalands län 2009. regionala förutsättningar för kunskapssamhället

Folkbiblioteken i. Västra Götalands län 2009. regionala förutsättningar för kunskapssamhället Folkbiblioteken i Västra Götalands län regionala förutsättningar för kunskapssamhället Förord Biblioteken är i grunden ett frihetsprojekt som ger fri tillgång till information och kunskap för att stimulera

Läs mer

Folkbiblioteken i. Västra Götalands län 2011. regionala förutsättningar för kunskapssamhället

Folkbiblioteken i. Västra Götalands län 2011. regionala förutsättningar för kunskapssamhället Folkbiblioteken i Västra Götalands län regionala förutsättningar för kunskapssamhället Förord Bibliotek en institution i tiden Introduktion Svensk Biblioteksförening presenterar för sjunde året i rad rapporter

Läs mer

Biblioteksplan. Plan 2015-10-12 70 av Kommunfullmäktige Detta dokument gäller för. Utbildningsnämnden Giltighetstid. 5 år Dokumentansvarig

Biblioteksplan. Plan 2015-10-12 70 av Kommunfullmäktige Detta dokument gäller för. Utbildningsnämnden Giltighetstid. 5 år Dokumentansvarig Biblioteksplan Dokumenttyp Fastställd Plan 2015-10-12 70 av Kommunfullmäktige Detta dokument gäller för Utbildningsnämnden Giltighetstid 5 år Dokumentansvarig Kultur- och Bibliotekschef Dnr 2015.000058

Läs mer

Folkbiblioteken i. Stockholms län 2011. regionala förutsättningar för kunskapssamhället

Folkbiblioteken i. Stockholms län 2011. regionala förutsättningar för kunskapssamhället Folkbiblioteken i Stockholms län regionala förutsättningar för kunskapssamhället Förord Bibliotek en institution i tiden Introduktion Svensk Biblioteksförening presenterar för sjunde året i rad rapporter

Läs mer

Folkbiblioteken i. Örebro län 2006. regionala förutsättningar för kunskapssamhället

Folkbiblioteken i. Örebro län 2006. regionala förutsättningar för kunskapssamhället Folkbiblioteken i regionala förutsättningar för kunskapssamhället 1. Inledning Bibliotek för bildning, information och kultur Folkbiblioteken har ett brett uppdrag där huvuduppgifterna är att garantera

Läs mer

Fördel Solna. En Biblioteksplan för

Fördel Solna. En Biblioteksplan för Fördel Solna En Biblioteksplan för 2012-2016 Inledning Solna stads biblioteksplan är ett politiskt beslutat styrdokument som anger riktningen för bibliotekens utveckling och verksamhet under perioden 2012-2016.

Läs mer

Folkbiblioteken i. Norrbottens län 2011. regionala förutsättningar för kunskapssamhället

Folkbiblioteken i. Norrbottens län 2011. regionala förutsättningar för kunskapssamhället Folkbiblioteken i Norrbottens län 2011 regionala förutsättningar för kunskapssamhället Förord Bibliotek en institution i tiden Introduktion Svensk Biblioteksförening presenterar för sjunde året i rad rapporter

Läs mer

Policy. Biblioteksplan. Sida 1/8

Policy. Biblioteksplan. Sida 1/8 Sida 1/8 Biblioteksplan 1 Bakgrund Kommunstyrelsen beslutade 2008-12-16 261 att ge Kultur & Turism i uppgift att i samarbete med berörda parter utarbeta en Biblioteksplan för Kungsbacka kommun. (Dnr KT08-00223/88).

Läs mer

2012-03-28 BIBLIOTEKSPLAN. för Båstads kommun

2012-03-28 BIBLIOTEKSPLAN. för Båstads kommun 2012-03-28 BIBLIOTEKSPLAN för Båstads kommun Biblioteksplan bakgrund Den första januari 2005 kompletterades bibliotekslagen med en paragraf om att bibliotek och bibliotekshuvudmän inom det allmänna biblioteksväsendet

Läs mer

Skolbibliotek. Informationsblad

Skolbibliotek. Informationsblad Informationsblad 2011-09-30 1 (8) Skolbibliotek Den 1 juli 2011 ändrades bestämmelserna för skolbibliotek. Här kan du läsa om hur Skolinspektionen tolkar de nya bestämmelserna och vilka krav myndigheten

Läs mer

Lars Höglund och Eva Wahlström

Lars Höglund och Eva Wahlström Bibliotek, läsning och förtroende Bibliotek, läsning och förtroende Lars Höglund och Eva Wahlström Biblioteket var det närmaste en helgedom jag kunde komma. När jag steg in genom dörren skred jag över

Läs mer

PAJALA KOMMUN 2011-04-20 BIBLIOTEKSENHETEN

PAJALA KOMMUN 2011-04-20 BIBLIOTEKSENHETEN PAJALA KOMMUN 2011-04-20 BIBLIOTEKSENHETEN PLAN FÖR BIBLIOTEKSVERKSAMHETEN I PAJALA KOMMUN Biblioteken är en grundläggande del av samhällets kulturella infrastruktur, till främjande av intresse för läsning

Läs mer

Folkbiblioteken i. Kalmar län 2011. regionala förutsättningar för kunskapssamhället

Folkbiblioteken i. Kalmar län 2011. regionala förutsättningar för kunskapssamhället Folkbiblioteken i län 2011 regionala förutsättningar för kunskapssamhället Förord Bibliotek en institution i tiden Introduktion Svensk Biblioteksförening presenterar för sjunde året i rad rapporter om

Läs mer

Inriktningsmål för kultur- och fritidsnämnden Alla medborgare i alla åldrar erbjuds att ta del av ett berikande kultur- och fritidsliv.

Inriktningsmål för kultur- och fritidsnämnden Alla medborgare i alla åldrar erbjuds att ta del av ett berikande kultur- och fritidsliv. Biblioteksplan 2011-2015 Antagen av kommunfullmäktige 2011-02-28, 79 Inledning Biblioteket som en dammig boksamling har försvunnit. Idag ser bibliotekstjänsterna helt annorlunda ut. Förväntningarna på

Läs mer

PAJALA KOMMUN 2012-03-13 BIBLIOTEKSENHETEN

PAJALA KOMMUN 2012-03-13 BIBLIOTEKSENHETEN PAJALA KOMMUN 2012-03-13 BIBLIOTEKSENHETEN PLAN FÖR BIBLIOTEKSVERKSAMHETEN I PAJALA KOMMUN Biblioteken är en grundläggande del av samhällets kulturella infrastruktur, till främjande av intresse för läsning

Läs mer

Statistik för Vimmerby bibliotek 2011

Statistik för Vimmerby bibliotek 2011 Statistik för Vimmerby bibliotek 211 Sammanställt av: Jakob Nylin Nilsson, IT- och Studiebibliotekarie Innehåll Utlån... 1 Något om vad som lånas... 3 Målgrupper och litterära kategorier... 4 Fjärrlån...

Läs mer

Folkbiblioteken i. Dalarnas län 2009. regionala förutsättningar för kunskapssamhället

Folkbiblioteken i. Dalarnas län 2009. regionala förutsättningar för kunskapssamhället Folkbiblioteken i Dalarnas län regionala förutsättningar för kunskapssamhället Förord Biblioteken är i grunden ett frihetsprojekt som ger fri tillgång till information och kunskap för att stimulera mänsklig

Läs mer

Biblioteksplan 2012-2014 Bräcke kommun

Biblioteksplan 2012-2014 Bräcke kommun Biblioteksplan 2012-2014 Bräcke kommun Innehåll 1 Bibliotekens lagrum 2 Vision för biblioteksverksamheten 2012-2014 3 Kommunens biblioteksstruktur 4 Bibliotekets uppdrag 4.1 Ett centrum för litteratur,

Läs mer

Förslag till BIBLIOTEKSPLAN FÖR HÄLLEFORS KOMMUN

Förslag till BIBLIOTEKSPLAN FÖR HÄLLEFORS KOMMUN Förslag till BIBLIOTEKSPLAN FÖR HÄLLEFORS KOMMUN 2 Förord En biblioteksplan är tänkt att vara ett redskap för politiker och tjänstemän att på ett strukturerat sätt ta tillvara befintliga biblioteksresurser,

Läs mer

1(7) Biblioteksplan 2015-2018. Styrdokument

1(7) Biblioteksplan 2015-2018. Styrdokument 1(7) Styrdokument 2(7) Styrdokument Dokumenttyp Plan Beslutad av Kommunfullmäktige 2015-10-28 144 Dokumentansvarig Kommunchefen Reviderad av 3(7) Innehållsförteckning Förord...4...5 Folkbibliotek - för

Läs mer

FÖRÄNDRADE LÄSVANOR, DIGITAL

FÖRÄNDRADE LÄSVANOR, DIGITAL FÖRÄNDRADE LÄSVANOR, DIGITAL LÄSNING OCH DATORN I LÄSUNDERVISNINGEN 19 APRIL 2013 Ulf Fredriksson Avdelningen för internationell pedagogik, Institutionen för pedagogik och didaktik Stockholms universitet

Läs mer

individuell stimulans eller samhällsnytta?

individuell stimulans eller samhällsnytta? Bibliotek och läsande Bibliotek och läsande individuell stimulans eller samhällsnytta? Lars Höglund och Eva Wahlström B iblioteken har trots viss stabilitet över tid ändå genomgått stora förändringar.

Läs mer

Folkbiblioteken i. Region Skåne 2015

Folkbiblioteken i. Region Skåne 2015 Folkbiblioteken i Region Skåne Förord Biblioteken utgör en landsomfattande bildningsinfrastruktur. De fungerar som mötesplats och är en av få arenor i samhället som alla har tillgång till, oavsett bakgrund

Läs mer

Biblioteksplan för Lerums kommun

Biblioteksplan för Lerums kommun 2016-03-17 Innehåll 1 Inledning 5 2 Bakgrund 6 2.1 Bibliotekets roll i samhället... 6 2.2 Folkbiblioteken i kommunen - Lerums bibliotek... 6 2.3 Skolbibliotek... 6 2.4 Organisation skolbibliotek... 7

Läs mer

Biblioteksplan Alingsås kommun

Biblioteksplan Alingsås kommun Biblioteksplan 2017-2018 Alingsås kommun Fastställelsedatum, nämnd, paragraf: Kommunfullmäktige 2016-12-14 283 Diarienummer: 2016.212.540 KFN, 2015.646.540 KS Dokumentansvarig, befattning och namn: Bibliotekschef,

Läs mer

B H Ä R N Ö S A N D S B I B L I O T E K S P L A N 2015 2017

B H Ä R N Ö S A N D S B I B L I O T E K S P L A N 2015 2017 B H Ä R N Ö S A N D S BIBLIOTEKSPLAN 2015 2017 INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1 Inledning 2 Vision 1.1 Biblioteken i Härnösand 3 Folkbiblioteket 3.1 Utvecklingsområden 3.2 Bibliotek för alla 3.3 Bibliotek av högsta

Läs mer

Biblioteksplan

Biblioteksplan Biblioteksplan 2016 2018 1 SVEDALA KOMMUNS BIBLIOTEKSPLAN Enligt bibliotekslagen 2013:801 ska varje kommun anta en biblioteksplan som visar riktning och utvecklingsområden inom biblioteksverksamheten.

Läs mer

öten ord lust kunskap möten ord lust kunskap möten ord lust kunskap möten ord Biblioteksplan Kramfors kommun 2008-2011 www.biblioteken.kramfors.

öten ord lust kunskap möten ord lust kunskap möten ord lust kunskap möten ord Biblioteksplan Kramfors kommun 2008-2011 www.biblioteken.kramfors. lust kunskap möten ord lust k öten ord lust kunskap möten kunskap möten ord lust kuns ord lust kunskap möten ord lust kunskap möten ord lust k öten ord lust kunskap möten kunskap möten ord lust kuns ord

Läs mer

Folkbiblioteken i. Västmanlands län 2011. regionala förutsättningar för kunskapssamhället

Folkbiblioteken i. Västmanlands län 2011. regionala förutsättningar för kunskapssamhället Folkbiblioteken i Västmanlands län 2011 regionala förutsättningar för kunskapssamhället Förord Bibliotek en institution i tiden Introduktion Svensk Biblioteksförening presenterar för sjunde året i rad

Läs mer

Biblioteksplan. Kramfors kommun

Biblioteksplan. Kramfors kommun STYRDOKUMENT Sida 1(6) Biblioteksplan Kramfors kommun 2016-2019 Område Program Plan Riktlinje Tjänsteföreskrift Fastställd BKU-nämnd 160525 63 Giltighetstid Reviderad/Uppdaterad Diarienummer 2016/166 2

Läs mer

Bibliotekens arbete med nyanlända

Bibliotekens arbete med nyanlända Bibliotekens arbete med nyanlända 2015 kom över 160 000 asylsökande till Sverige. Under hösten såg vi hur flyktingkrisen ställde stora krav på mottagandet på många platser i landet. En institution som

Läs mer

Kommunens ledord koncerntanke och kommunikation genomsyrar biblioteksverksamheten genom samarbeten, delaktighet och utåtriktat arbete.

Kommunens ledord koncerntanke och kommunikation genomsyrar biblioteksverksamheten genom samarbeten, delaktighet och utåtriktat arbete. BIBLIOTEKSPLAN BIBLIOTEKSPLAN INLEDNING Folkbiblioteken är en lagstadgad verksamhet som är en central del i ett demokratiskt och hållbart samhälle. Den 1 januari 2014 träder den nya bibliotekslagen i kraft.

Läs mer

Folkbiblioteken i. Östergötlands län 2011. regionala förutsättningar för kunskapssamhället

Folkbiblioteken i. Östergötlands län 2011. regionala förutsättningar för kunskapssamhället Folkbiblioteken i Östergötlands län 2011 regionala förutsättningar för kunskapssamhället Förord Bibliotek en institution i tiden Introduktion Svensk Biblioteksförening presenterar för sjunde året i rad

Läs mer

Vad tycker besökarna? Enkät om biblioteket i Brandbergen

Vad tycker besökarna? Enkät om biblioteket i Brandbergen Vad tycker besökarna? Enkät om biblioteket i Brandbergen Rapport 2005-10-10 Sammanfattning Kultur och fritidsnämndens resultatmål för biblioteksverksamheten finns angivna i förvaltningens verksamhetsplan.

Läs mer

Gender budgeting biblioteken i Askersund 2012

Gender budgeting biblioteken i Askersund 2012 Gender budgeting biblioteken i Askersund 212 Sammanfattning: Fler kvinnor än män besöker biblioteken i Askersund. Fler kvinnor än män lånar från biblioteken. Men kvinnorna lånar i högre utsträckning till

Läs mer

Folkbiblioteken i. Kronobergs län regionala förutsättningar för kunskapssamhället

Folkbiblioteken i. Kronobergs län regionala förutsättningar för kunskapssamhället Folkbiblioteken i Kronobergs län regionala förutsättningar för kunskapssamhället Förord Bibliotek en institution i tiden Introduktion Svensk Biblioteksförening presenterar för sjunde året i rad rapporter

Läs mer

Strategi Program Plan Policy Riktlinjer Regler. Styrdokument BIBLIOTEKSPLAN

Strategi Program Plan Policy Riktlinjer Regler. Styrdokument BIBLIOTEKSPLAN Strategi Program Plan Policy Riktlinjer Regler Styrdokument BIBLIOTEKSPLAN ANTAGET AV: Kommunstyrelsen DATUM: 2016-01-07, 26 ANSVAR UPPFÖLJNING: Verksamhetschef Kultur och fritid GÄLLER TILL OCH MED: 2019

Läs mer

Biblioteken i Tanums kommun utgår i sitt arbete ifrån fokusområdena: erbjudandet, tillgänglighet och lärande.

Biblioteken i Tanums kommun utgår i sitt arbete ifrån fokusområdena: erbjudandet, tillgänglighet och lärande. Tanums kommun Biblioteksplan Tanums bibliotek 2014-2016 Kommuner är skyldiga enligt bibliotekslagen att anta en plan för sin biblioteksverksamhet. I denna biblioteksplan finns strategier för kommunens

Läs mer

Brevvanor 2008. en rapport om svenska folkets vanor och attityder till fysisk och elektronisk information

Brevvanor 2008. en rapport om svenska folkets vanor och attityder till fysisk och elektronisk information en rapport om svenska folkets vanor och attityder till fysisk och elektronisk information Posten AB - 1 Förord På drygt ett decennium har sätten vi kommunicerar med varandra på förändrats i grunden. Från

Läs mer

Biblioteksplan för Sala kommun år 2008 2010

Biblioteksplan för Sala kommun år 2008 2010 1 Biblioteksplan för Sala kommun år 2008 2010 Bakgrund Riksdagen har beslutat att bibliotekslagen utökas med tillägget att bibliotek och bibliotekshuvudmän inom det allmänna biblioteksväsendet ska samverka

Läs mer

Biblioteksplan 2014--2018

Biblioteksplan 2014--2018 Biblioteksplan Datum 2014-11-07 Beslutad Kommunfullmäktige 242, 2014-12-16 1(7) Dnr 14/714-880 Biblioteksplan 2014--2018 Biblioteken i Mörbylånga kommun består av tre folkbibliotek, Mörbylånga, Färjestaden

Läs mer

LUDVIKA KOMMUN (6)

LUDVIKA KOMMUN (6) LUDVIKA KOMMUN 150610 1 (6) Biblioteksplan Syftet med planen är att få en samlad bild av biblioteksverksamheten i Ludvika kommun samt befästa bibliotekets roll. Planen skall ange mål och riktning. Planen

Läs mer

Biblioteksplan för Timrå kommun

Biblioteksplan för Timrå kommun Biblioteksplan för Timrå kommun 2016-2021 Innehållsförteckning 1. Inledning 2. Biblioteksorganisation i Timrå kommun 3. Kopplingar till lagstiftning och regionala dokument på kultur- och biblioteksområdet

Läs mer

Biblioteksplan för Valdemarsviks kommun 2016-2019

Biblioteksplan för Valdemarsviks kommun 2016-2019 Biblioteksplan för Valdemarsviks kommun 2016-2019 1 Biblioteksplan för Valdemarsviks bibliotek Bakgrund Enligt bibliotekslagens 17 ska kommuner och landsting anta planer för biblioteksverksamheterna. En

Läs mer

Biblioteksplan. för Härjedalens kommun 2014-2018

Biblioteksplan. för Härjedalens kommun 2014-2018 Biblioteksplan för Härjedalens kommun 2014-2018 1 Syftet med biblioteksplanen är att formulera en lokal bibliotekspolitik, ta tillvara de biblioteks- och medieresurser som finns i kommunen samt skapa en

Läs mer

Biblioteksplan 2012-2015

Biblioteksplan 2012-2015 Biblioteksplan 2012-2015 Vi har en vision Denna plan uttrycker inriktningen för biblioteksverksamheten i Hallsbergs kommun. I vår framtidsbild ser vi huvudbiblioteket och de sammanslagna skol- och filialbiblioteken

Läs mer

Sverige behöver en ny kulturvanestatistik

Sverige behöver en ny kulturvanestatistik MYNDIGHETEN FÖR KULTURANALYS Sverige behöver en ny kulturvanestatistik Kulturpolitiska rekommendationer 2013:1 Sammanfattning Aktuell och tillförlitlig statistik om hur kultur produceras och konsumeras

Läs mer

Saxnäs skola SKOLBIBLIOTEKSPLAN. Läsåret 2014/2015

Saxnäs skola SKOLBIBLIOTEKSPLAN. Läsåret 2014/2015 Saxnäs skola SKOLBIBLIOTEKSPLAN Läsåret 2014/2015 Skolbibliotekets funktion Skolbibliotek ska utgöra pedagogiska informations- och kunskapscentra där mediebeståndet kompletterar skolans läromedel och där

Läs mer

Allmänhetens uppfattning om invandringens omfattning. Den Nya Välfärden 2015-05-25

Allmänhetens uppfattning om invandringens omfattning. Den Nya Välfärden 2015-05-25 Allmänhetens uppfattning om invandringens omfattning Den Nya Välfärden 15-05-25 Om undersökningen Målgrupp: Allmänheten, 18 89 år. Metod: Kombination av webb- och postal enkät i slumpmässigt telefonrekryterad

Läs mer

1. Inledning 2. 2. Uppdrag och roller 2. 3. Biblioteksverksamhet 3 3.1 Folkbibliotek 3.2 Skolbibliotek 3.3 Bibliotek inom länet 3.

1. Inledning 2. 2. Uppdrag och roller 2. 3. Biblioteksverksamhet 3 3.1 Folkbibliotek 3.2 Skolbibliotek 3.3 Bibliotek inom länet 3. Biblioteksplan för Kalix kommunbibliotek 2014-2015 2 Innehållsförteckning 1. Inledning 2 2. Uppdrag och roller 2 3. Biblioteksverksamhet 3 3.1 Folkbibliotek 3.2 Skolbibliotek 3.3 Bibliotek inom länet 3.4

Läs mer

Biblioteksplan

Biblioteksplan Biblioteksplan 2017-2023 Vision Text kommer från presidiet. Text kommer från presidiet. Text kommer från presidiet. Text kommer från presidiet. Text kommer från presidiet. Inledning I bibliotekslagen (SFS

Läs mer

Livslångt lärande. Ann-Charlotte Larsson och Peter Öberg 16

Livslångt lärande. Ann-Charlotte Larsson och Peter Öberg 16 Fokus på arbetsmarknad och utbildning Ann-Charlotte Larsson och Peter Öberg 16 Alla vuxna skall ges möjlighet att utvidga sina kunskaper och utveckla sin kompetens i syfte att främja personlig utveckling,

Läs mer

Biblioteksplan 2014-2017

Biblioteksplan 2014-2017 1 (7) Typ: Plan Giltighetstid: 2014-2017 Version: 3.0 Fastställd: KF 2014-04-16, 29 Uppdateras: 2016 Biblioteksplan 2014-2017 Innehållsförteckning 1. Biblioteksfakta 2. Inledning 3. Uppdrag och roller

Läs mer

Biblioteksplan 2011-2014

Biblioteksplan 2011-2014 Biblioteksplan 2011-2014 Fastställd av kommunfullmäktige 2010-06-21, 53, dnr 2010.0111 Inledning Enligt bibliotekslagens 7 ska kommuner och landsting efter den 1 januari 2005 anta planer för biblioteksverksamheterna.

Läs mer

Medievanor. Kulturproduktionens villkor Karlstad 28 oktober 2015

Medievanor. Kulturproduktionens villkor Karlstad 28 oktober 2015 Medievanor Kulturproduktionens villkor Karlstad 28 oktober 2015 Stora möjligheter och ökande klyftor Allt fler medier. Allt större tillgång till medier. Allt lättare att etablera medier. Koncentration

Läs mer

Läsande av böcker, klass och kön

Läsande av böcker, klass och kön Läsande av böcker, klass och kön Ett faktamaterial om välfärdsutvecklingen Nummer 65 Löne- och välfärdsenheten, LO Sven Nelander och Ingela Goding Sammanfattning LO har tidigare i olika rapporter redovisat

Läs mer

Analys av Kulturvanor i Gävleborg

Analys av Kulturvanor i Gävleborg Rapport Diarienr: Ej tillämpligt 1(7) Datum: 2015-05-11 Upprättare: Anna Lindqvist Analys av Kulturvanor i Gävleborg 2009-2013 Inledning SOM-institutet vid Göteborgs universitet genomför varje höst sedan

Läs mer

När det talas eller skrivs om ungdomar och medier handlar det i första hand om

När det talas eller skrivs om ungdomar och medier handlar det i första hand om De unga och radion DE UNGA OCH RADION JAN STRID När det talas eller skrivs om ungdomar och medier handlar det i första hand om ny medieteknologi: data, mp-3-spelare och plasmatv. Men någonstans skall de

Läs mer

Biblioteksplan för Skinnskattebergs kommun

Biblioteksplan för Skinnskattebergs kommun 1 Biblioteksplan för Skinnskattebergs kommun 2015-2018 Antagen av Kommunstyrelsen i Skinnskattebergs kommun 2015.11.03 2 Innehåll 1 Inledning 3 1.1 Underlag 1.2 Regional kulturplan, regional biblioteksplan

Läs mer

Redovisning av enkäter genomförda vid Huvudbiblioteket, Bokbussen, Kronan bibliotek och Syltebiblioteket vintern 2013.

Redovisning av enkäter genomförda vid Huvudbiblioteket, Bokbussen, Kronan bibliotek och Syltebiblioteket vintern 2013. Redovisning av enkäter genomförda vid Huvudbiblioteket, Bokbussen, Kronan bibliotek och Syltebiblioteket vintern 2013 Januari 2014 Syftet med enkäten har varit att ta reda på vad våra besökare vid biblioteken

Läs mer

Nacka bibliotek. Brukarundersökning. November Genomförd av Enkätfabriken

Nacka bibliotek. Brukarundersökning. November Genomförd av Enkätfabriken Nacka Brukarundersökning November 2016 Genomförd av Enkätfabriken Innehållsförteckning 1. Bakgrund 3 2. NKI 4 3. Generell nöjdhet 5 4. Bakgrundsfrågor 8 5. Nöjdhet verksamheten 12 6. Personal och öppettider

Läs mer

BIBLIOTEKSPLAN FÖR NORRKÖPINGS KOMMUN

BIBLIOTEKSPLAN FÖR NORRKÖPINGS KOMMUN NORRKÖPINGS STADSBIBLIOTEK www.norrkoping.se BIBLIOTEKSPLAN FÖR 1.Bibliotekslagen Av bibliotekslagen (2013:801) framgår att kommunerna ska anta biblioteksplaner för sin verksamhet på biblioteksområdet.

Läs mer

INSTITUTIONEN FÖR JOURNALISTIK OCH MASSKOMMUNIKATION Göteborgs universitet. Internetanvändning med och utan bredband

INSTITUTIONEN FÖR JOURNALISTIK OCH MASSKOMMUNIKATION Göteborgs universitet. Internetanvändning med och utan bredband INSTITUTIONEN FÖR JOURNALISTIK OCH MASSKOMMUNIKATION Göteborgs universitet PM från Dagspresskollegiet nr. 65 Internetanvändning med och utan bredband Annika Bergström 2007 1 Internetanvändning med och

Läs mer

FÖRFATTNINGSSAMLING. Antagen av kultur- och fritidsnämnden , 81

FÖRFATTNINGSSAMLING. Antagen av kultur- och fritidsnämnden , 81 Antagen av kultur- och fritidsnämnden 2016-12-08, 81 Norrtälje kommuns biblioteksplan 2016-18 har tagits fram genom omvärldsanalys och vilar samtidigt på den samlade yrkeserfarenheten hos personalen, Norrtälje

Läs mer

BIBLIOTEKSPLAN FÖR LOMMA KOMMUN 2015-2018. INNEHÅLL Planen omfattar all biblioteksverksamhet i Lomma kommun: folk- och skolbibliotek

BIBLIOTEKSPLAN FÖR LOMMA KOMMUN 2015-2018. INNEHÅLL Planen omfattar all biblioteksverksamhet i Lomma kommun: folk- och skolbibliotek INNEHÅLL Planen omfattar all biblioteksverksamhet i Lomma kommun: folk- och skolbibliotek Efter redovisning av styrdokument följer beskrivning av verksamheten, diskussion kring faktorer som påverkar en

Läs mer

Folkbiblioteken i. Jämtlands län regionala förutsättningar för kunskapssamhället

Folkbiblioteken i. Jämtlands län regionala förutsättningar för kunskapssamhället Folkbiblioteken i Jämtlands län regionala förutsättningar för kunskapssamhället Förord Bibliotek en institution i tiden Introduktion Svensk Biblioteksförening presenterar för sjunde året i rad rapporter

Läs mer