Att vara beredd. Förberedelse komplex fråga Att vara krisstödjare under extraordinära omständigheter.

Transkript

1 Att vara krisstödjare under extraordinära omständigheter. Påfrestningar, reaktioner och stöd Temadag för Region Gotland 23/3-16 Charlotte Therup Svedenlöf Enhetschef, leg. psykolog, leg. psykoterapeut, doktorand Regionalt Kunskapscentrum kris-& katastrofpsykologi Utmärkande för extraordinära händelser Film Påfrestningar och stöd Kort om PKL-organisationen i Stockholms läns landsting Att vara beredd Sannolikheten för att insatsen skall bli väl genomförd ökar om alla hjälpare är väl förberedda. Förberedelse komplex fråga Det är svårt att förbereda ett arbete som man hoppas aldrig ska hända en paradox. God förberedelse minskaräven risk för belastningar efteråt. Nieminen Kristofersson, 2006 Att man i sitt tänkande inkluderar risker. Nieminen Kristofersson,

2 Speciell arbetssituation för krisstödjare Akut situation Omgivning, arbetsorganisation samt nya arbetskamrater Möter helt andra människor än sina vanliga patienter. Speciell arbetssituation för krisstödjare, forts. Rollkonflikter vardagsarbete /katastrofinsatser Överväldigande antal fall Svårt att hålla distansen Oklara mål Speciell arbetssituation för krisstödjare, forts. Svårt att prioritera Smärtsam och intensiv identifikation /inkännande med drabbade Hopblandning - sjukt och friskt Bristande arbetsledning Reaktioner hos krisstödjare Känsla av overklighet Överväldigande Känsla av hjälplöshet och maktlöshet Minskad tankeförmåga Frustration, stress, ångest, nedstämdhet 2

3 Att möta människor i kris Egna reaktioner Konsekvens Att möta människor i kris Egna reaktioner Konsekvens Impuls att fly Undvikande Lust att styra Överdriven och ställa kontroll Lust att hjälpa till Egna behov blir styrande (Hernandez, 2007, Mathieu 2011, Gartner, 2014) Identifikation Compassion med drabbade fatique Utmattning (Figley, 1995, Rothschild 2006, Ledoux 2015) Film När livet vänder Anja Kontor möter människor som drabbats av det ofattbara Hjälp att bemästra egenreaktioner. Före: Medvetenhet i organisationen om arbetets risker God arbetsledning Tid för eftertanke Social gemenskap Adekvat utbildning och fortbildning Handlingsplaner för extremhändelser 3

4 Hjälp att bemästra egenreaktioner. Under: God arbetsledning Bestämd uppgift minskar osäkerhet Korta arbetspass avlösning Tidför eftertanke eji stormensöga Hemgångssamtal Hjälp att bemästra egenreaktioner. Efter: Gruppsamlingefterutförtuppdrag/ avlastande samtal(arbetsledarinsats) Planerad återgång i vanligt arbete (arbetsledarinsats) Sömn Vila Kamratstöd Skriva av sig Stöd till Avslutande samtal och Psykologisk familjer genomgång (Högberg 1998, Tedfeld 2003, Roesler et al 2009, Michelle et al 2014) Kamratstöd Att finnas till hands och erbjuda kontakt samt hjälp och stöd vid behov Att lyssna mer och prata mindre Att vara ärlig och taktfull inte överdriva eller bagatellisera Att respektera, acceptera och stödja Att inse sin egen begränsning Att vara beredd på att bli berörd (MSB, Första hjälpen och krisstöd AFS 1999:7) Kamratstöd innebär inte!!! Att lösa kamratens problem Att prata om ovidkommande saker Att uppmuntra anklagelser mot andra Att prata själv för att dämpa egen ångest Att tro att kamraten till varje pris måste skyddas Att tro att den som ter sig lugn inte behöver stöd (MSB, Första hjälpen och krisstöd AFS 1999:7) 4

5 Krisstödjarens rättigheter Få respekt för upplevelserna Få acceptans för reaktioner och beteenden Få stöd i bearbetning Risker för krisstödspersonal Liten erfarenhet Störs av egna reaktioner Känner att man hanterat uppgiften dåligt Bristande förmåga/möjlighet att bearbeta upplevelserna Avsaknadavstödochrespektfrån överordnad och kollegor Vad skiljer stödpersonen från de direkt drabbade? Utbildning för sin insats Valt sitt arbete Bestämd uppgift Utrustning för insatsen Tillhör en grupp Aktiv tjänst Kriskunskap Personal bör söka professionell hjälp när reaktionerna: Blir långvariga och intensiva (4-5 veckor) Blir subjektivt störande Negativt påverkar arbetsförmåga och/eller familjeliv Företagshälsovården 5

6 Tecken på arbetsrelaterad ohälsa Magbesvär Spänning och värk Beslutad den 14 januari 1993 Beslutad den 16 september 1999 Sömnstörning Social trötthet Psykisk trötthet Posttraumatiska stressreaktioner Ny AFS gäller fr.o.m. 31 mars 2016: Organisatorisk och social arbetsmiljö (Laposa et al 2003,, Koshyet al 2011, Donnelly 2012) Började gälla 1 juli 1978 Arbetsmiljölagen Mål = förebyggaohälsa och olycksfall samt uppnå en god arbetsmiljö. Arbetsgivaransvar och Medarbetaransvar. Lagen antogs 1977 av riksdagen och började gälla Ständig revidering. Arbetsmiljölagen ger ramen för arbetsmiljöverkets föreskrifter. Första hjälpen och krisstöd AFS 1999:7 Beskriver vilket krisstöd som ska finnas Riskbedömning Kartläggning av risker för ohälsa och olycksfall Kartläggning av behovet för krisstöd 6

7 Första hjälpen och krisstöd AFS 1999:7 Rutiner för krisstöd Checklistor och handlingsprogram, uppföljning efter svåra händelser. Kunskap om krisstöd Anställda ska känna till organisationens krisstödsrutiner. Chefs och ledarutbildning samt övningar Organisatorisk och social arbetsmiljö, AFS 2015:4 (fom 31/3-16) 1 Främja en god arbetsmiljö och förebygga risk för ohälsa på grund av organisatoriska och sociala förhållanden i arbetsmiljön. Systematiskt arbetsmiljöarbete Kunskaper Mål Arbetsbelastning Arbetstid Kränkande särbehandling Gäller fr.o.m. 31 mars 2016: Organisatorisk och social arbetsmiljö Beslutades september 2015 Positiv omvärdering Koncentrera dig på det positiva du åstadkommer. Ta inte besvärliga situationer alltför personligt. Risken kan vara stor att du ser dig själv som den som orsakat misslyckandet. Kom ihåg att andning är en fantastisk stressregulator Positiv omvärdering Tillåt prestationer att vara acceptabla Undvik att tänka svart/vitt. Det resulterar i att man betraktar sina prestationer som mycket bra eller helt misslyckade. Verkligheten är att prestationer sällan vare sig är det ena eller det andra. 7

8 Psykologisk Katastrof Ledning (PKL) inom Stockholms läns landsting, SLL Beredskapsorganisation vid allvarliga händelser för krisstöd till drabbade, deras närstående och involverad hälso- och sjukvårdspersonal. Ingår som en del i sjukhusets totala beredskap. Se till att hänsyn tas till psykologiska och sociala aspekter i arbetet. Psykologisk Katastrof Ledning (PKL) inom SLL Det finns 7 PKL-grupper i SLL, en på varje akutsjukhus (KS har två grupper; Huddinge och Solna) Varje PKL grupp leds av en PKL-ledare (+ ersättare) Särskild regional krisstödsledare (Regionalt kunskapscentrum kris- & katastrofpsykologi) Lokal och regional resurs (t.ex. på Arlanda flygplats) Krisstödjare tillhörande varje PKL grupp (680 utbildade sedan år 2000) Psykologisk Katastrof Ledning (PKL) inom Stockholms läns landsting Kuratorsorganisation: Sociala behov Psykologorganisation: Psykologiska behov Vuxenpsykiatri: Psykiatriska behov Barn- och ungdomspsykiatri (BUP): Barn-familjeperspektiv Sjukhuskyrkan: Existentiella behov (Primärvård: Psykologiska/somatiska behov) PKL-gruppens uppgifter före, under och efter katastrofskedet Innan katastrofen/allvarlig händelsen inträffar Planera, förbereda och öva I samband med katastrofen/allvarlig händelse Organisera och leda krisstödsarbetet Efteråt Följa upp hjälpinsatser och dra lärdom av erfarenheten 8

9 Uppgifter för krisstödjare i SLL Krisstöd Undersöka riskfaktorer Se till att de som behöver det följs upp Dokumentera Informera och ta stöd av PKL arbetsledaren 9