Designspåret. Följ designspåret genom museet och upptäck designens betydelse för idrotten.

Transkript

1 Designspåret Följ designspåret genom museet och upptäck designens betydelse för idrotten. Utformningen av arenor och idrottsutrustning har blivit allt viktigare. I den knivskarpa konkurrensen och jakten på toppresultat spelar funktionell design en allt större roll för resultatet. ENTRÉPLAN 1 Femkamp 2 Idrott & kultur 2 3 Filmsal 3 1 wc hiss/trappor reception Idrottsliv Entré 4 4 Idrottshistoria hiss/trappor Hiss Filmarkiv Text: Gunilla Stillström Layout: Marta Coronel och Carina Ström

2 Designspåret DRÄKTER 1 Idrottskläder har flera funktioner: de ska skydda kroppen mot värme, kyla och stötar, underlätta och förbättra rörelsen samt framhäva eller dölja kroppen. Här kan du se exempel på kläder för olika idrottsaktiviteter. PRISBELÖNT DESIGN 2 En bra skidhjälm ska vara säker, snygg och bekväm. Här ser du hur en modern hjälm är uppbyggd. Känn hur lätt materialet i hjälmen är. Men den ger ändå ett bra skydd. Ett bra utformat cykelhandtag kan göra stor nytta för trötta handleder. Vilket handtag tycker du ger bäst stöd för handen? GRAFISK DESIGN 3 Grafisk design används för att väcka uppmärksamhet, förmedla ett budskap eller presentera ett innehåll. Här kan du se exempel från idrottsvärlden i form av diplom, affischer, litteratur och skivomslag. Jämför layout och typografi från olika tidsepoker. VAD HAR VI PÅ FÖTTERNA? 4 Skoindustrin blir allt mer högteknologisk och specialiserad. Ändå kvarstår samma grundläggande krav på att skon ska ge skydd, förebygga skador, vara bekväm och underlätta idrottandet. Olika idrotter kräver olika typer av skor.

3 1. Dräkter Idrottskläder har flera funktioner: de ska skydda kroppen mot värme, kyla och stötar, underlätta och förbättra rörelsen samt framhäva eller dölja kroppen. Normer, värderingar och ekonomi påverkar idrottsdräktens utseende. Samhällets förändrade syn på klass och kön avspeglas mer eller mindre i dräktens förändring. Först 2004/2005 blev det tillåtet för kvinnor att bära byxor på en konståkningstävling och män får fortfarande inte tävla i trikåer. I dressyr använder tävlingsklassen kavaj och hatt trots att dagens ryttare ofta är kvinnor. Dressyrens historiska bakgrund i krigskonsten, dominerad av män verkar fortfarande styra klädvalet. Den äldre uniformen har ersatts med en civil uniform som påminner om mannens högtidsdräkt, fracken. Joshi Helgesson, EM i konståkning Foto: Erwin Scheriau, Bildbyrån

4 2. Prisbelönt design Här ser du hur skidhjälmen Skull Comp är uppbyggd. Hjälmens ytterskal i olika sorters plast gör skalet hållbart samtidigt som det sprider ut energin från stötar. På insidan av skalet sitter en tunn väv som förhindrar att vassa saker tränger igenom. Det är samma material som i skottsäkra västar. Sedan kommer ett stötdämpande material i plast som är elastiskt. Närmast huden sitter ett fleecetyg för att det inte ska bli varmt och svettigt. Cykelhandtagen Ergongrip har försetts med en stödjande vinge som fördelar trycket i handen och förhindrar att handen sjunker ned när du blir trött. Ytmönstringen på handtaget ska ge ett bättre grepp och avleda svett. Handtagen finns i olika storlekar och varierande mjukhetsgrad för att passa både manliga och kvinnliga händer. Alpin skidhjälm. Foto: POC

5 3. Grafisk design Grafisk design är enkelt utryckt hur man planerar text och bild i en form. Här kan du se exempel på grafisk design av affischer, diplom, böcker och skivomslag. Ett av de viktigaste grafiska elementen är logotypen. Den består oftast både av en symbol och ett namn. Nästan alla föreningar, förbund och större tävlingsarrangörer har egna logotyper. En av de mest kända logotyperna är de olympiska ringarna. Här ser du hur de används på diplom till segrare i olympiska spel. Grafisk design används inte bara i tryckta medier utan även i digitala och rörliga medier. Ett exempel är företaget POC:s reklamfilm. Affisch för husmorsgymnastik, Foto: Björn Green, Kungliga biblioteket Motorsport, affisch av Nils Wedel från Foto: Björn Green, Kungliga biblioteket

6 4. Vad har vi på fötterna? Skoindustrin har blivit alltmer högteknologisk och specialiserad. Jämför till exempel fotbollskorna på väggen. Den äldsta skon från 1920-talet är en vanlig känga med fastspikade läderdubbar. Skon från 50-talet är en lågsko med plastdubbar. På skon från 1980 är dubbarna inte påsatta utan en del av yttersulan. Val av underlag och idrott ställer varierade krav på skon men viktigast av allt är förstås din egen fots storlek och form. Trots det har den manliga foten varit norm för skotillverkarna under lång tid. Den första löparskon för kvinnor tillverkades 1972! Fotbollsskor, 1940-tal. Foto: Riksidrottsmuseet

7 Övningsuppgifter Följ designspåret genom Riksidrottsmuseet och lös uppgifterna till varje station. 1. Dräkter a) Studera simdräkten från början av 1900-talet på podiet. Jämför simdräkten med dagens simkläder. Vad skiljer dem åt i design och materialval? b) Titta på filmerna på skärmen. Beskriv ryttaren, simhopparen, gymnasten, skidåkaren och konståkarnas dräkter. Vilka krav ställs på klädernas design och funktion? 2. Prisbelönt design a) Känn på cykelhandtagen på väggen. Vilket handtag tycker du ger bäst stöd för handen? Vad beror det på? b) Titta på skidhjälmens olika delar. Vad har de olika materialen för funktion? 3. Grafisk design a) Titta på affischerna på väggen. Hur många logotyper hittar du på affischerna? b) Jämför bildspråket på affischerna. Hur presenteras budskapet? Vilka motiv används? 4. Vad har vi på fötterna? a) Leta upp alla fotbollsskor på väggen. Hur har fotbollsskon förändrats över tid? b) Känn med handen på de tre skorna bakom luckorna. Förklara varför skorna har olika slags sulor.