INNEHÅLL#46 56 Investera i framtiden Hållbarhet är inte en trend, det är ett paradigmskifte.

Transkript

1

2 MOSTPHOTOS

3

4 INNEHÅLL#46 56 Investera i framtiden Hållbarhet är inte en trend, det är ett paradigmskifte Smart design Finurlig formgivning med rent samvete Moderna miljöhjältar Fyra pionjärer om sitt arbete för ett grönare samhälle Och miljövinnaren är... Kartong är bättre än både glas och plast. 34 Fiber för framtiden Färskfiber eller returfiber? Båda behövs INSPIRE #46

5 Träd ger liv Ett aktivt skogsbruk är bäst för klimatet Mitt i naturen Karl-Gunnar Karlsson älskar att visa upp sin skog. 14 MAGNUS LIAM KARLSSON Gröna bruk Iggesunds investeringar gynnar miljön. 16 Ett längre perspektiv Viktiga steg i ett träds 90-åriga liv Från möbler till mode Nya biobaserade produkter finns snart överallt. 28 Inte längre miljöbov Smarta förpackningar minskar matsvinnet INSPIRE #46 5

6 Ledare Att inte se skogen för alla träd DET INTE LÄTT att leva sitt liv i enlighet med miljömärkningar. Googlar du termen eco label får du närmare svar. Det finns märkningar som backas av oerhört seriösa organisationer som lägger mycket tid på att utforma sina regelverk, och så finns det minst lika många som är uppfunna av kreativa marknadsmänniskor och som egentligen inte är annat än en rökridå för att lura eller förvilla konsumenten. Ta den flitigt använda beteckningen bilologiskt nedbrytbar, biodegradable. I bästa fall betyder det att materialet är komposterbart och sönderdelas på mindre än ett år vid industriell kompostering. I sämsta fall kan det avse min gamla plastbåt. Det tar visserligen år för naturen att bryta ned den, men den bryts ned i alla fall. Vilket skulle bevisa meningslösheten i honnörsordet biodegradable. företag. Det är i sig en prestation, men betänk då att en stor del av de företag som vill in på denna lista driver verksamheter med ett begränsat industriellt innehåll. I kampen för att tillhöra världens hållbarhetselit konkurrerar våra processindustrier med verksamheter vars största miljöproblem är ozonutsläpp från laserskrivaren på kontoret. I det perspektivet är bedriften att hamna på 100-listan ännu större. I det här numret av Inspire försöker vi ge en bred bild av det hållbarhetsarbete som fört oss upp till de hundra företag som toppar un Global Compact Index. I grunden beror det på att vi tillverkar produkter som kan återvinnas med utgångspunkt från den förnybara skogsråvaran. n STAFFAN SJÖBERG PR-chef, Iggesund Paperboard ÄN VÄRRE ÄR att termen förnybar inte har samma fina klang, trots att den indikerar att skogsindustriprodukter kommer från växtriket. Min förhoppning är att frustrerade konsumenter allt mer ska släppa märkesfixeringen och se till helheten istället för detaljerna i företags verksamhet. Inom Iggesund och Holmenkoncernen har vi under hösten fått besked om att vi finns med på Förenta Nationernas lista över världens 100 mest hållbara 6 INSPIRE #46

7 [1] SKOGEN GER KLIMAT- NYTTA 7

8 SKOGENS PRODUKTER INGÅR I KOLETS KRETSLOPP 1. De växande träden omvandlar luftens koldioxid till nytt trä med hjälp av solens energi och markens vatten. 2. Koldioxiden lagras i träden i form av kolföreningar som cellulosa och lignin. 8 Skogen ger klimatnytta INSPIRE #46

9 TEXT: NILS SUNDSTRÖM 3. Koldioxiden överförs till de produkter som tillverkas av skogsråvaran. INGEN SKOG = INGET LIV Skogen och skogsindustrins produkter har en nyckelroll för att motverka klimatförändringarna. Ett aktivt och hållbart skogsbruk kan både öka tillväxten i skogen och ge fler produkter som ersätter fossilbaserade material och processer. INSPIRE #46 Skogen ger klimatnytta 9

10 DEN VÄXANDE SKOGEN är bra för klimatet. Ju mer skogen växer, desto mer koldioxid absorberar träden och lagrar i ved och rötter. Men forskning visar att störst klimatnytta får vi genom att på ett hållbart sätt använda skogsråvara för att tillverka olika återvinningsbara produkter och bioenergi. Det tillför inte atmosfären nya mängder växthusgaser och det kan ersätta material och energislag som påverkar klimatet negativt. Canadian Journal of Forest Research visade redan 2007 att minskningen av koldioxidutsläppen kan bli flera gånger större genom användning av skogsråvara, jämfört med om skogen bara får stå kvar som ett kollager. NY FORSKNING I ämnet bedrivs av det svenska forskningsprojektet Future Forests, i samarbete med iiasa (International Institue for Applied Systems Analysis). Johan Bergh, professor på Sveriges Lantbruksuniversitet, leder forskningsprojektet Climate Change Mitigation and Adaptation inom Future Forests. Ett aktivt skogsbruk är bäst för klimatet. Om man bara låter skogen stå avger den till slut lika mycket koldioxid som den tar upp. Produkter av skogsråvara kan ersätta produkter av exempelvis metall, betong och plast som kräver mycket mer energi för att framställas, säger Johan Bergh. Han betonar däremot att omställningen till ett mer resurseffektivt samhälle som grundar sig på förnybara råvaror ställer stora krav på skogsbruket. Det måste bedrivas på ett hållbart sätt, både ur ekonomisk, ekologisk och social synvinkel. Samtidigt ökar det globala behovet av skogsråvara i takt med att allt fler människor får en ökad levnadsstandard. FÖRNYBARA RÅVAROR: RÅVAROR SOM KAN ANVÄNDAS UTAN ATT NATU- RENS RESURSER UTARMAS, TILL EXEMPEL SKOGS- RÅVARA FRÅN ETT HÅLLBART SKOGSBRUK. 10 Skogen ger klimatnytta INSPIRE #46

11 4. Pappersprodukterna kan återvinnas flera gånger. KAN SKOGEN KLARA det ökade trycket? Det finns områden i världen där avverkningen är större än tillväxten. Men globalt sett ökar skogsbiomassan, mycket tack var de nordliga skogseko systemen. Vi skulle dessutom kunna öka tillväxten och därmed koldioxidinlagringen i kalltempererade barrskogar samtidigt som vi använder skogsråvaran på ett hållbart sätt, säger Johan Bergh. Att länder som Kina nu satsar stort på plantageskogsbruk ser han som positivt när man använder mark för detta som tidigare inte varit beskogad. Skogarna anläggs för att klara Kinas enorma behov av att tillverka och konsumera papper, kartong och trävaror. Men förutsättningarna för skogsbruk skiljer sig markant åt för olika platser i världen, beroende på bland annat klimat, skogsbruksmetoder, ägarstruktur och infrastruktur. I Brasilien växer trädarter som är avverkningsmogna efter fem år medan det i Sverige tar upp till 90 år för en tall eller gran att bli fullvuxen. Skillnaderna gör det än viktigare att säkerställa att skogsbruket bedrivs på ett hållbart sätt. För detta finns två oberoende internationella certifieringssystem, fsc (Forest Stewardship Council) och pefc (Programme for the Endorsement of Forest Certification). Iggesunds produkter har båda miljömärkningarna. MILJÖMÄRKNINGEN AV PAPPER, kartong och trävaror blir också allt viktigare för kunder och slutkonsumenter av produkterna. Iggesund får många frågor om miljöhänsyn, men de skiljer sig åt i olika delar av världen. Det berättar Staffan Sjöberg som är miljötalesman på Iggesund: I Asien finns en rädsla för illegal avverkning och avverkning av regnskogar. De frågor vi får därifrån är fokuserade INSPIRE #46 Skogen ger klimatnytta 11

12 på varifrån vårt virke kommer och om avverkningen skett på ett socialt acceptabelt sätt. I Storbritannien handlar allt om klimat avtryck, hur mycket fossil koldioxid som släppts ut för att tillverka produkten. I usa vill man ofta veta om man blandat i returfibrer i kartongen så att den innehåller återvunnet material. MILJÖFRÅGORNA VARIERAR OCKSÅ över tid. I början på 1990-talet var det populärt att göra livscykelanalyser om den totala miljöpåverkan som en produkt hade från vaggan till graven. Men beräkningarna var komplexa och det var svårt att jämföra olika produkter. Därför har mätningen av klimatavtrycket blivit mer framgångsrik, eftersom den bara mäter det tillskott av fossil koldioxid och andra växthusgaser som en viss produkt åstadkommer. Det finns dock ingen gemensam metodik inom industrin hur man 5. När produkterna är utslitna kan de användas som biobränsle (till exempel för uppvärmning). Då frigörs koldioxiden igen. Sverige en stor exportör Trots att Sverige bara har en procent av världens skogsareal och två procent av världens skogsvolym står vi för cirka tio procent av försäljningen av världens skogsprodukter. Sammantaget är Sverige världens näst största exportör av papper, massa och sågade trävaror. 12 Skogen ger klimatnytta INSPIRE #46

13 6. Till skillnad från koldioxidutsläppen från fossila bränslen ingår dessa i ett kretslopp som inte tillför nya mängder koldioxid till atmosfären. Skogarna växer Sedan år 1900 har antalet träd i industriländerna ökat med ungefär en fjärdedel. De amerikanska skogarna är lika stora idag som för 100 år sedan, trots att befolkningen har tredubblats. I Europa har skogarna däremot vuxit med 30 procent sedan 1950 och i Australien har skogsplanteringarna fördubblats under de senaste 20 åren. Idag är virkesförrådet i de svenska skogarna nästan dubbelt så stort som på 1920-talet. Iggesunds moderbolag Holmen är en av ska beräkna Sveriges största privata skogsägare med klimatavtrycket. Var och 1 miljon hektar skogsmark. Sedan 1948 har Holmens virkesförråd ökat med 77 procent. en räknar på sitt delmoment i produktionen. Det gör att det fortfarande är svårt att jämföra olika produkter. Men som bolag ser vi ändå mätningen som ett viktigt internt dokument för att se om vår process blivit bättre, säger Staffan Sjöberg. SEDAN VÅREN 2013 använder Iggesunds bruk i Workington hundra procent bioenergi för sin produktion, medan bruket i Iggesund använder 95 procent bioenergi från den egna råvaran. Målet är att inom kort bli helt självförsörjande på energi. Produktionen av pappers- och kartongmaterial har bland de lägsta klimatavtrycken bland jämförbara förpackningsmaterial på marknaden, och i särklass Invercote och Incada. Vi tror att det här blir en allt viktigare fråga över tid, att kunderna uppskattar dem som tar sitt ansvar för klimatet, säger Staffan Sjöberg. n INSPIRE #46 Skogen ger klimatnytta 13

14 Skogens Det är här i skogen jag mår som bäst. Det är synd att den känslan inte går att koncentrera, för det hade varit världens bästa medicin PER TRANÉ 14 Skogen ger klimatnytta INSPIRE #46

15 För Karl-Gunnar Karlsson är skogen inte bara en arbetsplats utan också det ställe där han mår som bäst. I 20 år har han visat runt besökare från hela världen och berättat hur Invercote blir till. konung JAG ÄR EN naturmänniska från grunden, född och uppvuxen på ett mindre jordbruk i Västerbotten. För mig blev det en naturlig kontakt med skogen redan från början. Jag har alltid varit intresserad av att vända på stenar. Jag vill veta varför saker är på ett visst sätt. Det var min morfar som lärde mig om skogen. Han lärde mig visa respekt för naturen, hur man sköter ett skogsområde och tänker in i framtiden. Jag försöker vidareförmedla tanken med ett långsiktigt skogsbruk. Jag tror att många av våra kunder idag vet mycket om uthållighetstanken i det skogsbrukande landet Sverige. Det känns oerhört bra att kunna säga. Men det är inte alla som känner till hela processen bakom en produkt som Invercote. Till exempel att de signal arter vi har här i skogen, som långskägglaven, styr var och hur vi avverkar. För mig handlar det om marknadsföring och information i en mystisk mix. Samtidigt tror jag det är viktigt för våra kunder att komma ut i skogen. När de hamnar i ett grönt skogskärr med flanellskjortan på blir de en del av det hela. Och vårt arbete blir mer handfast och begripligt. Ofta kommer kunderna från storstäder och lever med en massa människor överallt här i Norrland är tre bilar en trafikstockning. Vi kan sitta i skogen och koka kaffe under stilla och trevliga former. För dem blir det ett besök i en annan värld. Att förklara något och se hur det lyser till i personens ögon är en av mina drivkrafter. Vi var nyligen i skogen med franska gäster. De frågade naturligtvis om de skulle få se älg. Jag kunde inte garantera något men de fick se fyra stycken under en dag. Det är också en del av det hela. För mig är det ingen skillnad på fritid och jobb utan de består ofta av samma saker. Det är här i skogen jag mår som bäst. Känslan går inte att koncentrera och stoppa i en plastburk med ett läkemedelsföretag tryckt på etiketten. I så fall hade det varit världens bästa medicin. n BERÄTTAT FÖR JACOB WALLIN ESPWALL Namn: Karl-Gunnar Karlsson, besöksguide på Iggesund Biografi: Har arbetat på Iggesund i 37 år, varav de första 17 åren i produktionsleden. Nu arbetar han heltid med att visa kunderna bruket och skogen. Gör helst i skogen: Plockar svamp och jagar. INSPIRE #46 Skogen ger klimatnytta 15

16 TIDSHORISONTEN Arbetet börjar i plantskolan och fortsätter med markberedning på hygget. Inom tio år görs en röjning för att bland annat gynna rätt trädslag på varje enskild ståndort i skogen. Långt senare görs en till två gallringar för att nästan ett sekel efter planteringen resultera i en fullvuxen tall eller gran som är upp till 24 meter hög. VEDRÅVARAN Iggesund köper in all sin vedråvara från systerföretaget Holmen Skog, som både förvaltar egen skog (sedan 1609) och köper in virke från privata skogsägare och andra skogsbolag. Holmen Skog genomför vart tionde år en noggrann inventering av hela skogsinnehavet, som bland annat visar trädslagsblandningen och trädens åldersfördelning. Därifrån görs en avverkningsberäkning på 100 års sikt som blir underlag för hur man ska jobba operativt ute i distrikten. SKOGSPLANERING FRÅN PLANTA TILL PRODUKT PÅ 90 ÅR De träd som Iggesund ska använda i sin tillverkning om 90 år planteras redan idag. Det ställer krav på långsiktigt tänkande och ansvar. Långt innan träden avverkas sker en rad viktiga steg i skogsskötseln för att främja skogens kvalitet. MOSTPHOTOS TEXT: NILS SUNDSTRÖM

17 HÅKAN NORDSTRÖM VÄXTFÖRÄDLINGEN Växtförädling är en viktig pusselbit för att öka tillväxten. Holmen Skog har egna moderna plantskolor och får varje år fram 30 miljoner tall- och granplantor. Noggrann planering och bra plantmaterial är det kraftfullaste sättet att öka tillväxten i skogen. Våra plantor ger procents bättre tillväxt jämfört med skogens naturliga föryngring, säger Erik Normark, FoU-chef på Holmen Skog.

18 PLANTSKYDDET Nyutsatta plantor lever ett farligt liv, inte minst på grund av snytbaggar som orsakar allvarliga skador. Holmen Skog övergår mer och mer till ett mekaniskt skydd på plantorna i form av ett vax som plantan behandlas med och som gör att snytbaggen inte kan klättra upp. Det miljövänliga skyddet ersätter de tidigare använda växtgifterna mot snytbaggeskador. NATURVÅRDEN Av de sammanlagt cirka plantor som växer upp per hektar blir det slutligen efter gallringarna fullvuxna stammar. Men alla träd avverkas inte. Det finns omfattande riktlinjer för hur skogsbruket ska stärka den biologiska mångfalden och skydda hänsynskrävande biotoper. Några träd lämnas kvar i skogen som naturvårdsträd eller som kantzoner mot exempelvis vattendrag, medan vissa områden undantas helt från avverkning. AVVERKNINGEN Varje år avverkar Holmen Skog cirka 3 miljoner kubikmeter skogsråvara på den egna marken, vilket är mindre än den årliga tillväxten i skogarna. Man kan likna skogen vid ett kapital som stadigt växer, trots ett visst uttag av räntan. Alla Holmens skogstillgångar i Sverige är miljöcertifierade både enligt FSC och PEFC. All skogsråvara i England är miljöcertifierad enligt FSC. JONAS FORSBERG, HÅKAN NORDSTRÖM, BERTIL AXELSSON, CARL HJELTE

19 Guld och gröna skogar för Holmen Iggesunds moderbolag ingår i FN:s aktieindex Global Compact 100 tack vare ett effektivt miljöarbete som ger god avkastning. HÅLLBARHET I DEN industriella bemärkelsen handlar inte bara om rena miljöfrågor, utan har också sociala och ekonomiska dimensioner. Ett olönsamt företag har begränsade möjligheter att investera i bättre miljö. Kan den som åsidosätter etik och sociala hänsyn förväntas att följa regelverk och leva upp till anställdas, kunders och övriga intressenters krav? Vi måste vara bra på allt, hela tiden. Vi kan inte bara arbeta med de hållbarhetsfrågor som för tillfället befinner sig i allmänhetens fokus, utan våra insatser görs över hela bredden av vår verksamhet, säger Lars Strömberg, miljöchef inom Holmenkoncernen, om hållbarhetsarbetet. I oktober 2013 valdes Holmen ut som ett av företagen i FN:s aktieindex Global Compact 100. Det innebär att Holmen ses som ett av världens 100 bästa företag på att skapa god avkastning genom ett effektivt miljöarbete. n TEXT: CARI SIMMONS Läs om hur Iggesund har minskat sin miljöbelastning vid bruken i Iggesund och Workington. INSPIRE #46 Skogen ger klimatnytta 19

20 Fossilfritt bruk Sedan mars 2013 drivs Iggesunds bruk i engelska Workington enbart med förnybara bränslen, tack vare en ny biobränslepanna. BRUKET I WORKINGTON, som tidigare fick all sin energi från fossila bränslen, drivs nu med ren biomassa i form av till exempel salix, skogsavfall och biprodukter från sågverk. Tack vare investeringen har brukets fossila utsläpp minskats från nästan ton om året till noll. Det motsvarar utsläppen från ungefär bilar som körs mil om året. Biobränslepannan och turbinen genererar dessutom mer el och värme än vad som behövs för att driva verksamheten. Det innebär att bruket inte bara är självförsörjande på energi, utan dessutom kan förse sin omgivning med förnybar el och värme. Vi vet alla hur användningen av fossila bränslen påverkar miljön på längre sikt, så det här är ett sätt för oss att hjälpa till att minska utsläppen av växthusgaser, säger Ulf Löfgren, chef för Iggesunds bruk i Workington. Det tog två år och kostade drygt 1 miljard kronor att bygga biobränslepannan. n Pappersindustrin är en av de branscher som använder mest förnybar energi mer än hälften av energin som används för papperstillverkning i Europa kommer från förnybara källor. ROLF LAVERGREN 20 Skogen ger klimatnytta INSPIRE #46

21 DE SATSAR PÅ SALIX I Iggesunds projekt Grow Your Income väljer engelska lantbrukare salix, en effektiv och lättskött energigröda. Ronnie och Jennie Wilkinson driver Park Fauld Farm i Durdar, England. Lantbruket omfattar ungefär 77 hektar, varav 25 hektar numera används för att odla salix. Vi börjar komma upp i åren och ville hitta en gröda som kunde ge oss en tryggare framtid, säger Ronnie Wilkinson. Paret började odla salix genom Iggesunds projekt Grow Your Income, som uppmuntrar lantbrukare i området kring bruket i Workington att odla energiskog för att förse bruket med energi. Lantbrukarna får bidrag från brittiska Department for Environment, Food and Rural Affairs, som täcker hälften av anläggningskostnaderna för en salixodling. Iggesund bidrar med finansiellt stöd som kompensation för likviditetsförluster under uppstartsfasen. Dessutom erbjuder Iggesund ett indexreglerat 20-årskontrakt som anpassas efter konsumentpriserna och de minskar arbetsbördan för lantbrukarna genom att ta hand om både avverkning och transport till bruket. n För att driva Iggesunds bruk i Workington krävs ungefär ton biomassa om året. Mellan 5 och 10 procent av biomassan beräknas komma från salix. MALCOLM FARRAR INSPIRE #46 Skogen ger klimatnytta 21

22 Värdefullt vatten Iggesunds bruk värnar om sitt vatten. Hundratals små och stora åtgärder har gjorts för att bevara denna livsnödvändiga resurs. VATTEN ÄR EN värdefull resurs och en bristvara på många håll i världen. Eftersom det går åt en hel del vatten i Iggesunds produktion är det tur att det finns stora vattentillgångar i både Sverige och England. Men även där vatten finns i överflöd är det viktigt att använda det klokt. Sedan tidigt 1990-tal har Iggesunds bruk i Hälsingland gjort över 200 investeringar för miljön, exempelvis genom att välja utrustning som förbrukar mindre vatten och efterbehandlingstekniker som minskar utsläppen. Även om vissa av åtgärderna är små gör de en stor skillnad tillsammans, menar Anna Mårtenssson, miljöchef på Iggesunds bruk. Vi kanske inte ser resultaten direkt, men på sikt kommer varje liten satsning att bidra till att minska våra utsläpp, säger hon. Det har också gjorts större investeringar, som den nya reningsanläggning som köptes in för nästan 2,3 miljarder kronor 2009 för att förbättra vattenkvaliteten. Under 2012 hade vi den högsta produktionen i brukets historia samtidigt som våra utsläpp var lägre än någonsin, säger Anna Mårtensson. Den nya reningsanläggningen har minskat fosforutsläppen med nästan 80 procent, vilket är ett viktigt steg i kampen för att stoppa övergödningen i Östersjön. När det gäller kvaliteten på vårt avloppsvatten håller vi världsklass. Vi lånar vatten från Iggesundsån. Först renar vi det innan det används i produktionen och efteråt renar vi det i ytterligare tre steg. I det sista steget behandlas vattnet på samma sätt som när man renar dricksvatten, så avloppsvattnet håller en väldigt hög kvalitet när det släpps ut i havet igen, säger Anna Mårtensson. n Biologisk rening av avloppsvatten med hjälp av mikroorganismer. ROLF LAVERGREN 22 Skogen ger klimatnytta INSPIRE #46

23 Siktar högt för låga utsläpp ROLF LAVERGREN Iggesunds bruk satsar stort på att minska sin klimatpåverkan. LÅNGT INNAN DE flesta företag ens hade börjat fundera över hur de skulle kunna bli mer energieffektiva och ha en lägre miljöpåverkan, spelade miljöfrågorna en viktig roll för investeringsbesluten på Iggesunds bruk. I juni 2012 ersattes två gamla pannor på bruket med en ny, mer effektiv sodapanna som drivs med biobränsle. Den kostade drygt två miljarder kronor, men på bara ett år minskade svavelutsläppen med 84 procent, partikelutsläppen med nästan 90 procent och kväveutsläppen med tio procent. Idag är Iggesunds bruk nästintill självförsörjande på värme och nästan 90 procent av verksamheten drivs med egenproducerad el. Dessutom levererar Iggesund överskottsvärme till det kommunala fjärrvärmenätet. Under hösten 2013 fick alla anställda på Iggesunds bruk genomgå en miljöutbildning för att öka medvetenheten och minska brukets klimatpåverkan. Utbildningen har väckt ett enormt intresse, vilket inte är så konstigt eftersom de flesta av våra anställda är födda eller bor här i Iggesund. Det är deras hemmiljö det handlar om, säger Anna Mårtensson, miljöchef på Iggesunds bruk. n INSPIRE #46 Skogen ger klimatnytta 23

24 Vilka träslag används i Invercote och Incada? I Iggesunds produkter används flera träslag. Långfibrig massa från gran- och tallved används i mitten av kartongen för att ge elasticitet och spänst. I ytskikten används kortfibrig massa från björk- och aspved för att ge en slät tryckyta. BO-GÖRAN BACKSTRÖM 24 Skogen ger klimatnytta INSPIRE #46

25 NYA GRENAR FÖR VÄXANDE INDUSTRI Möjligheterna med träfibern är oändliga. Allt som görs av olja kan göras av förnybar skogsråvara. Biobaserade produkter finns snart överallt. TEXT: NILS SUNDSTRÖM SKOGENS GRÖNA GULD kan kokas ned till sina innersta beståndsdelar och byggas upp igen till helt nya biobaserade material och produkter för att ersätta material som har större miljöpåverkan, som till exempel plast, metall, betong och bomull. Biokompositer, biodrivmedel och textil från cellulosa är tre starkt växande produktområden. Det här är bara början på vad vi kan använda skogens biomassa till. Kan vi göra såpa av tallolja är steget till bilvårdsprodukter och sedan kroppsvårdsprodukter inte långt, förklarar Jan Lagerström, forskningsdirektör på Skogsindustrierna, den svenska skogsnäringens branschorganisation. KAFFEKOPP Gjord av en hållbar komposit av återvunnen träfiber. KAPPA Tillverkad av ett viskosmaterial som är behandlat med nanostrukturerad cellulosa som är både självrengörande och fuktavvisande. Foder av kardade viskosrester. SKOR De läderliknande skorna görs av cellulosa med en sula av en bioplast med gummiegenskaper. INSPIRE #46 Skogen ger klimatnytta 25

26 SPORTKLÄDER Plagg av ventilerande viskosmaterial med invävda sensorer och doftneutraliserande ämnen från barrträdsoljor (terpener). BRÖD Gjort på finmalet mjöl från tallens innerbark och med kvistnötssmör från gran eller tall som pålägg. Kvistnötskoncentrat kan användas i functional foods, läkemedel och kosmetika. KAFÉSTOL Gjuten stol i fiberförstärkt bioplast och med ett självrengörande ytskikt av nanostrukturerad cellulosa. PLÅSTER Svalkande nanocellulosagel som innehåller läkande antioxidanter från kvistnötskoncentrat. GRÄSMATTA Näringsrik väv med bioavfall för enkel applicering av grönska som dämpar buller och bidrar till bättre luft. Fungerar både på mark- och takytor. STORA SKÄRMAR Reklamen visas på ett reklamskyltpapper med fluorescerande skikt VÄGYTA Färdigtryckt vägyta av kraftigt papper impregnerat med förnybar bitumen från skogsråolja. Iggesund är ett av företagen som är med i utvecklingen. FIBERSKÄRM LED-displayer bestående av 80 procent cellulosa. SNABBLADDNING Bordet har en biobaserad laminatskiva med ledande kolfiber som laddar elektroniken trådlöst och som även kan värma mat och dryck. KÄLLA: EKOPORTAL2035.SE SKOGSINDUSTRIERNAS VISION FÖR FIBEROPIK Nanocellulosa som kan leda ljus i kompositer. 26 Skogen ger klimatnytta INSPIRE #46

27 [2] FÖRPACK- NINGAR SPARAR RESURSER 27

28 DEN GODA FÖRPACK Från miljöbov till AV ALL MAT som produceras i världen slängs eller förstörs omkring en tredjedel cirka 1,3 miljarder ton. Det har fn-organet fao (Food and Agricultural Organization) slagit fast i en studie. Ungefär lika mycket mat går förlorad i den industrialiserade delen av världen som i utvecklingsländer, men orsakerna till och konsekvenserna av förlusterna skiljer sig åt. Enkelt uttryckt: I väst slänger vi maten vi fått hem och inte äter. I mindre utvecklade länder når mycket av maten inte ens fram till konsumenten. VAD HAR DÅ detta med förpackningar att göra? Livsmedelsförlusterna i utvecklingsländerna är främst kopplade till 28 Förpackningar sparar resurser INSPIRE #46

29 Vilket resursslöseri, tänker många när de ser högarna av förpackningsrester som blir över när vi packat upp våra varor. Men faktum är att smart förpackningsteknik är avgörande för effektiv livsmedelsförsörjning och minskat matsvinn. TEXT: SUSANNA LIDSTRÖM NINGEN hjälte brister i skördeteknik, logistik, infrastruktur, förädling men även till paketering. Dålig förpackningsteknik gör att maten förstörs på vägen, men lämpliga förpackningar är en viktig faktor som påverkar förlusterna i nästan varje steg av livsmedelskedjan. Att mat förstörs eller slängs är ett slöseri med resurser som vatten, mark, energi, arbetskraft och kapital. Det leder också till onödiga utsläpp av växthusgaser, vilka bidrar till den globala uppvärmningen och klimatförändringen. SÅ VILKEN ROLL spelar högarna av pappersrester och andra gamla emballage som folk ser när levererade varor har packats upp i butik eller hemma? INSPIRE #46 Förpackningar sparar resurser 29

30 FÖRPACKNINGENS UPPGIFT 1 Skydda innehållet, exempelvis från påverkan av fukt, smuts, ljus och syre. När det gäller livsmedel bevaras dessutom smak och arom. 2 Förenkla hantering och transporter från producent till konsument. 3 Agera varumärkesbärare och förmedla information om innehållet, exempelvis säkerhetsanvisningar, instruktioner för avfallshantering och hur produkten ska användas. JANN LIPKA 30 Förpackningar sparar resurser INSPIRE #46

31 Själva förpackningen utgör oftast en liten del av den totala miljöpåverkan för ett förpackat livsmedel. Däremot gäller det förstås att paketera varan på rätt sätt, och anpassa förpackningen och materialvalet efter både produkt, hantering och dess miljöpåverkan, säger Karin Östergren, forskare vid sik. Hon framhåller att det är viktigt att titta på förpackningens funktion utifrån ett brett perspektiv. Exempelvis går det förvisso åt mer material att göra flera mindre förpackningar istället för storpack. Å andra sidan kan små förpackningar vara gynnsamt när det gäller att minska mängden mat som slängs hemma hos konsumenten, påpekar Karin Östergren, som nu är engagerad i ett eu-projekt som tittar på metoder för att mäta matsvinn och dess effekter på samhället och miljön. SÄTTEN ATT ANGRIPA frågan varierar naturligtvis i olika delar av världen. Smarta förpackningslösningar är en av många viktiga faktorer som kan förbättra livsmedelsförsörjningen i mindre utvecklade länder utan att produktionen i jordbruket behöver öka. Och även i väst kanske det är dags att börja betrakta förpackningar som mer än en miljöbov som göder det växande sopberget. Iggesunds talesman i miljöfrågor, Staffan Sjöberg, lyfter fram detta synsätt som en av det moderna samhällets stora paradoxer: Samtidigt som de flesta konsumenter är beroende av förpackningar ifrågasätter de behovet av dem, säger han och exemplifierar med detaljhandeln där emballaget skyddar och bevarar Svindlande stort matsvinn Matsvinn är ett stort problem i industrialiserade länder och orsakas oftast av att både handlare och konsumenter slänger fullt ätbara livsmedel i soporna. I Europa och Nordamerika slänger vi varje år mellan 95 och 115 kilo per person, medan konsumenter i Afrika söder om Sahara och södra och sydöstra Asien bara kastar bort mellan 6 och 11 kilo. I låginkomstländer sker 40 procent av förlusterna efter skörd och under förädling, medan 40 procent av förlusterna i höginkomstländerna sker i försäljnings- och konsumentledet. varorna genom hela distributionskedjan, från producent till konsument. EN ANNAN FÖRESTÄLLNING Staffan Sjöberg vänder sig mot är att många produkter förpackas i onödan. Istället framhåller han att miljöhänsyn och ekonomiska incitament ofta går hand i hand: Det finns ju ingen anledning för vinstdrivande företag att skicka med mer förpackningsmaterial än nödvändigt till konsument. De gör en bedömning av vad som krävs för att föra varan genom varje distributionsled utan att den skadas. n KÄLLA: FAOS STUDIE, SOM DET SVENSKA INSTITUTET FÖR LIVSMEDEL OCH BIOTEKNIK AB (SIK) BIDRAGIT TILL, PRESENTERADES I RAPPORTEN GLOBAL FOOD LOSSES AND FOOD WASTE. INSPIRE #46 Förpackningar sparar resurser 31

32 Material: Okänt. Hög andel returfiber. Material: Invercote G. 100 procent färskfiber. 32 Förpackningar sparar resurser INSPIRE #46