Program. Forskarseminarium i Umeå Tema: Global kris håller välfärdssystemen? Onsdag 20 januari Registrering och kaffe

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Program. Forskarseminarium i Umeå 2010. Tema: Global kris håller välfärdssystemen? Onsdag 20 januari 2010. 09.30 Registrering och kaffe"

Transkript

1

2 Program Forskarseminarium i Umeå 2010 Tema: Global kris håller välfärdssystemen? Onsdag 20 januari Registrering och kaffe Välkomstord Adriana Lender, generaldirektör, Försäkringskassan Leif Westerlind, ämnesråd, Socialdepartementet Moderator: Alf Molin Den nordiska modellen, globalisering och socialförsäkring Sixten Korkman, ETLA, Finland Den demografiska utmaningen, med socialförsäkringsutblickar Tommy Bengtsson, Ekonomisk historia, Lund Moderator: Agneta Kruse Lunch Barnafödande och familjepolitik i kristider Gunnar Andersson, Suda och SPaDE, Stockholm Moderator: Ann-Zofie Duvander Kaffe Ungdomsarbetslöshet och kriser Lena Schröder, Nationalekonomi, SULCIS och Sofi, Stockholm Moderator: Hans Swärd Middag

3 Torsdag 21 januari Äldreomsorg i kris? Marta Szebehely, Socialt arbete, Stockholm Kaffe Moderator: Stefan Svallfors Pensionssystemets hållbarhet, internationella utblickar Edward Palmer, Nationalekonomi, Uppsala och Försäkringskassan, Stockholm Fattigdom i kristider? Björn Halleröd, Sociologi, Göteborg Lunch Moderator: Nina Granqvist Ekonomiska kriser och välfärdsstaten Klas Fregert, Nationalekonomi, Lund Paneldebatt Moderator: Eskil Wadensjö Johan Fritzell, CHESS och IF Ann-Marie Lindgren, Arbetarrörelsens tankesmedja Andreas Bergh, Lund och RATIO Moderator: Agneta Kruse ca Avslutning: Erland Hjelmquist Kaffe

4 Välkomstord Adriana Lender, Generaldirektör Försäkringskassan Leif Westerlind, Ämnesråd Socialdepartementet Moderator: Alf Molin

5 Den nordiska modellen, globalisering och socialförsäkring Sixten Korkman, ETLA, Finland Moderator: Agneta Kruse

6 Sixten Korkman, Den nordiska modellen, globalisering och socialförsäkring Nordisk modell? Det är inte ovanligt att man talar om en europeisk social modell, som förutsätts skilja sig från andra och framför allt från den amerikanska modellen. (Européer och amerikaner har olika synsätt bl.a. på förhållandet mellan individ och kollektiv och på statens roll.) Den europeiska välfärdspolitiken är i sin aktuella gestalt historiskt ung men har djupa historiska rötter: kristendomens syn på människovärdet, upplysningsfilosofin och jämlikhetskravet, arbetarrörelsen och betoningen av solidaritet. Självfallet får socio-ekonomiska modeller också sin prägel av samhällets strukturförändringar såsom industrialisering och urbanisering. Likaså är det vanligt att skilja på olika europeiska socio-ekonomiska modeller (i enlighet med den kategorisering som gjorts av Esping-Andersen) utgående från deras utformning och ideologiska utgångspunkter samt geografiska förankring: den kontinentala ( konservativa ), den anglosaxiska ( liberala ), den sydeuropeiska ( familjecentrerade ) och den nordiska ( socialdemokratiska ). Klassificeringen är förvisso problematisk (och de politiska epiteten har delvis förlorat sin aktualitet), men de europeiska länderna tenderar obestridligen att forma klusterbildningar förenliga med klassificeringen. 1 Vad är kännetecknande för den nordiska modellen? Begreppet är dunkelt nog för att möjliggöra olika svar beroende på om man betonar historisk bakgrund 2, utformning eller målsättningar. Andersen et al. (2007) betonar framför allt följande synpunkter: Arbetsmarknadens institutioner. I Norden har organisationerna på arbetsmarknaden och avtalsförhandlingarna en central roll för lönebildning och arbetsvillkor, medan lagstiftningen har mindre betydelse än i Mellan- och Sydeuropa. Arbetslöshetsförsäkringen 1 Se Andersen et al. (2007). Utsagan ovan gäller framför allt de s.k. gamla EU-länderna; de nya medlemmarna är svårare att klassificera men har i många fall sökt sig mot en ekonomiskt sett liberal samhällsmodell. 2 Historiskt kan man förmodligen peka på bl.a. etnisk och religiös homogenitet (som länge var kännetecknande för detta perifera område), avsaknaden av livegenskap och den självägande bondens ställning, den lokala och delvis nationella demokratins långa traditioner, den tidiga orienteringen av den socialistiska arbetarrörelsen i en reformistisk riktning (med undantag för Finland) osv. 1

7 är relativt generös och ansenliga resurser tilldelas en aktiv och ambitiös arbetsmarknadspolitik (med vissa variationer mellan de nordiska länderna). Trygghetssystemen. Alla de nordiska länderna har omfattande mekanismer för kollektiv riskfördelning. Det handlar i mycket om socialpolitik och välfärdsstaten men i viss mån om den samhällsekonomiska politiken som helhet (jfr. nedan). Politiken är universell i bemärkelsen av att vara praktiskt taget heltäckande för befolkningen. Socialförsäkringen och speciellt pensionssystemet är numera i hög utsträckning aktuariskt neutralt, i övrigt (familjepolitiken, hälso- och åldringsvården) är skattefinansieringen av stor betydelse. Omfördelning inom livscykeln är stor, omfördelningen mellan individer mer begränsad, och mycket av omfördelningen sker via de offentliga utgifterna snarare än via skatterna. Humankapitalet. De nordiska länderna anslår mer offentliga resurser (som andel av BNP) för investeringar i mänskligt kapital än andra länder: familjepolitik, dagvård, skola, högskolor och forskning samt FoU. Det finns anledning att betona betydelsen av satsningarna på humankapitalet. För skolans del illustreras detta av figur 1, som visar de offentliga utgifterna för skolan som andel av BNP och skolresultaten så som de redovisas i PISA-rapporterna. Danmark och Sverige använder mer resurser på skolan än andra länder, Finland något mindre men toppar resultatlistan. (Och allmänt taget är korrelationen mellan utgifter på skolan och PISA-resultat relativt svag.) Figur 1 2

8 Det finns en gammal föreställning om den nordiska modellen som en interventionistisk regleringsapparat med syfte att sätta marknaden ur funktion. Denna uppfattning är starkt förlegad: den nordiska modellen är i dag i hög grad marknadskonform, vilket också avspeglar sig i de mått på intensitet i reglering som produceras av OECD (figur 2). Den offentliga sektorn är av stor betydelse, men dess åtaganden kan till stor del ses som uttryck för en strävan att korrigera marknadsmisslyckanden (relaterade till bl.a. externaliteter och asymmetrisk information). Det föreligger en rätt hög grad av politisk enighet om huvudlinjerna och målsättningarna för breda områden av den samhälleliga politiken i Norden, även om den politiska retoriken självfallet betonar skillnaderna. Figur 2 Funktionellt sett är kärnan i modellen en positiv interaktion mellan mekanismer för kollektiv riskfördelning och acceptans av förändring eller öppenhet med hänsyn till bl.a. globalisering och ny teknologi. Befolkningen i de nordiska länderna förhåller sig mer positiv (eller mindre negativ) till globalisering än i många andra länder, vilket kan ses som en följd av de omfattande trygghetssystemen. Den relativt positiva inställningen till globalisering och teknologisk utveckling har bidragit till en gynnsam tillväxt, som i sin tur möjliggör finansiering bl.a. av trygghetssystemen och investeringari humankapitalet. Kombinationen av en ambitiös välfärdspolitik och acceptans av marknadsekonomin har gjort det möjligt att i rimlig utsträckning förena egalitära ambitioner med ekonomisk effektivitet. Det bör understrykas att modellen förutsätter en hög sysselsättningskvot ( arbetslinjen ). 3

9 Den nordiska modellen: prestationsförmåga Internationella jämförelser ger intryck av att den nordiska modellen är framgångsrik, även om ett sådant omdöme självfallet är beroende på de kriterier som används. Makroekonomins fader John Maynard Keynes ansåg att ett gott samhälle kännetecknas av individuell frihet, ekonomisk effektivitet och social rättvisa. Förvisso har medborgare i Norden en hög grad av frihet, inte minst om man betonar frihet i dess positiva bemärkelse ( frihet till resurser som stärker individens möjligheter snarare än frihet från externa begränsningar). Den ekonomiska effektiviteten i Norden är internationellt sett hyfsad i belysning av siffror för sysselsättning och produktivitet samt tillväxt per person under de senaste decennierna. Olika indikatorer för social rättvisa, producerade av t.ex. OECD, ger i flertalet fall intryck av att de nordiska länderna uppnår goda resultat. Speciellt viktigt kan man anse det vara att de nordiska länderna uppvisar en rätt hög grad av social mobilitet. Såsom framgår av figur 3, är inkomsterna i de nordiska länderna relativt jämt fördelade. Detta kan förmodligen uppfattas som positivt, även om en helt jämn fördelning knappast kan eftersträvas (eller motiveras). Mycket svårare är att acceptera en ojämn inkomstfördelning om denna går i arv från generation till generation. I kännbar utsträckning är detta fallet i alla länder; barn till välsituerade föräldrar tenderar att själv få högre inkomster än andra barn (beroende på gynnsammare gener, miljö, utbildningsmöjligheter eller andra orsaker). Denna tendens är emellertid svagare i Norden än i de gamla klassamhällena (såsom England och Frankrike) eller i USA (som dock skulle vara the country of the self made man ). Förmodligen är skolan (jfr figur 1) här en av de viktigaste bakgrundsfaktorerna. Figur 3 4

10 Som ovan noterats finns det många andra indikatorer och internationella jämförelser som ställer de nordiska länderna i en förmånlig belysning. Därmed kan man förstå att nordiska politiker gärna pekar på egna framgångar t.ex. i samband med diskussioner om Lissabonprocessen. En viss tillfredsställelse framstår inte som orimlig, men samtidigt bör man självfallet vara medveten om att också den nordiska modellen är ställd inför många utmaningar. I det följande diskuteras tre av dessa: globaliseringen, finanskrisen och demografin. Utmaningar: globaliseringen De nordiska ländernas framgång är betingad av förmågan att utnyttja de möjligheter som globaliseringen erbjuder och möta kraven på anpassning till förändringar. En stor offentlig sektor och ett högt skattetryck är potentiellt problematisk; man kan ifrågasätta hållbarheten av kombinationen höga skatter och globaliserad ekonomi. Höga skatter försämrar ekonomins effektivitet allmänt och försvagar konkurrenskraften samt minskar landets attraktivitet som lokalisering för rörliga produktionsfaktorer. Då både företag och kunskap numera rör sig over nationella gränser med en viss lätthet, kan man föreställa sig att en ökande skattekonkurrens mellan länder successivt leder till en nedmontering av välfärdsstaten ( race to the bottom ). Skattekonkurrensen kan vara speciellt relevant för små och öppna ekonomier, för vilka skattesatsernas effekter på de rörliga skattebaserna är kännbara. Det är rimligt att tänka sig ett negativt samband mellan ekonomins öppenhet och den skattekvot som politiskt blir vald. Hypotesen om ett negativt samband mellan ekonomisk öppenhet och skattekvot får dock inget stöd i empirin; tvärtom verkar skattekvoten (totala skatter relativt BNP) vara positivt korrelerad med ekonomins öppenhet (figur 4). Detta kan bero på att öppna ekonomier är mer instabila och att medborgarna därför önskar (och politikerna levererar) en större offentlig sektor för att uppnå mer stabilitet, jfr. Rodrik (1998), vilket är konsistent med den positiva interaktion mellan trygghetspolitiken och globaliseringen som ovan utpekats som en väsentlig aspekt på den nordiska modellen. 5

11 Figur 4 Globaliseringens betydelse varierar självfallet beroende på vilken skatteform det handlar om. Skattekonkurrensen är ett påfallande fenomen för bolagsbeskattningen, och det finns också tecken på att de högsta marginalskatterna under senare år sänkts i många länder för att stärka förmågan att konkurrera om högutbildad arbetskraft. Men som helhet finns det inget som tyder på att ett relativt högt skattetryck skulle vara oförenligt med den konkurrenskraft som globaliseringen kräver. Ett högt skattetryck kan vara hållbart om skatterna används för att finansiera samhällsekonomiskt väl motiverade utgifter. Höga skatter är problematiska, och speciellt problematiska i en globaliserad ekonomi, men det finns fortfarande ett tämligen stort utrymme för olika socio-ekonomiska modeller och olika nivåer för det totala skattetrycket. Sannolikt kommer kravet på effektivitet och konkurrensförmåga framgent dock att återspeglas bl.a. i ett relativt sett lägre skattetryck för mobila skattebaser såsom företag och humankapital. Utmaningar: den finansiella krisen Globaliseringen är problematisk inte bara för att den ställer krav på den internationella konkurrenskraften; den kan också innebära att ekonomin utsätts för abrupta och svårhanterliga externa chocker. De nordiska länderna har drabbats hårt av den globala finansiella kris som inleddes (speciellt Island och med ett visst undantag för Norge). Detta är ingen slump: den nordiska tillväxtstrategin är baserad på globaliseringen, därför drabbas Norden 6

12 också hårt när globaliseringen hamnar i kris. Nedgången i BNP har både i Finland och Sverige (och i Tyskland) varit värre än i euro-området som helhet (figur 5). Figur 5 Det stora BNP-fallet i Sverige och Finland illustrerar vår sårbarhet med hänsyn till den globala utvecklingen, en sårbarhet som också accentueras av att vår export till stor del består av investeringsvaror (för Sveriges del också varaktiga konsumtionsvaror). Denna sårbarhet ställer stora krav på den ekonomiska politiken. Å ena sidan måste det finnas utrymme till och förmåga att använda finanspolitiken för att dämpa effekterna av krisen och för att säkerställa att samhällskontraktet respekteras, dvs. för att undvika plötsliga nedskärningar i bidrag eller andra offentliga utgifter. Å andra sidan bör ekonomins anpassningsmekanismer fungera så att ny produktion och export uppstår för att kompensera för de produktionsförluster som visar sig permanenta snarare än tillfälliga. De nordiska länderna genomlevde under 1980-talet eller i början av 1990-talet (Sverige och Finland) en svår men lärorik kris. Under de år som följt på krisen har stabiliseringspolitiken bedrivits med en viss framgång, något som för årtiondet belyses av figur 6. De nordiska länderna har i genomsnitt upprätthålligt ett överskott i de offentliga finanserna för att sänka den offentliga skuldkvoten och för att stå rustade inför kriser som kommer. Samtidigt har de nordiska länderna, i likhet med USA men till skillnad från flertalet EU-länder, bedrivit en systematiskt kontracyklisk finanspolitik för att stabilisera den ekonomiska utvecklingen. Det 7

13 har varit möjligt att bedriva en förnuftig konjunkturpolitik tack vare att de offentliga finanserna varit på en hållbar grund (till skillnad från många andra EU-länder). Figur 6 Betydelsen av den förda finanspolitiken skall förvisso inte överdrivas; den har inte hindrat våra länder från att drabbas svårt av krisen. Men den har dock gjort det möjligt att undvika abrupta offentliga nedskärningar, och statsupplåningen har inte försvårats av höjda riskpremier och räntor, såsom i länder med svagare offentliga finanser (se figur 7). Sunda statsfinanser och god stabiliseringspolitik går hand i hand och är viktiga komplement till den nordiska modellen. Figur 7 8

14 Intressant nog verkar växelkursregimen inte ha spelat någon större roll för möjligheterna att hantera krisen. Kronan har varit påfallande svag i förhållande till euron, vilket har gett svensk industri en kännbar konkurrensfördel relativt bl.a. finsk industri. Trots detta har industriproduktionen i de båda länderna utvecklats på ett mycket likartat sätt och vuxit mindre än i Tyskland eller euro-området i genomsnitt. Nedgången i BNP har varit större i Finland (som traditionellt är mer konjunkturkänsligt), men uppgången i arbetslösheten verkar bli lika stor och stiga till jämförbara nivåer; jfr Gylfason et al.(2010). Till dags dato finns det mycket lite som talar för att Sverige skulle vinna (eller förlora för den delen) något väsentligt på att förbli utanför euron. Utmaningar: demografin Den aktuella finansiella och ekonomiska krisen kommer att ha långvariga effekter på ekonomin i våra länder (uteblivna investeringar, långtidsarbetslöshet osv.), men dessa är dock inte av en sådan storleksordning att de skulle hota förutsättningarna för den nordiska modellen. Betydligt större är på sikt de effekter som sammanhänger med åldrande befolkningar. I detta hänseende är skillnaderna inom Norden också tämligen betydande: den demografiska förändringen inträder med speciell kraft i Finland under de två följande årtiondena, medan förändringen i Sverige är mer måttlig och inträder senare. Utmaningen är kvalitativt likartad men kvantitativt 9

15 större i Finland. I substans handlar effekterna av demografin framför allt om finansieringen av pensionerna samt om hälso- och åldringsvården. Pensionssystemen i de nordiska länderna uppvisar stora olikheter men har också vissa gemensamma fördelar. Sverige har numera ett avgiftsbaserat system med hög grad av aktuarisk neutralitet och försett med en i princip automatisk anpassning av pensionerna i fall av finansiell ojämvikt ( bromsen ). Det kollektiva pensionssystemet i Finland är en hybrid av avgifts- och förmånsbaserade system med rätt hög grad av aktuarisk neutralitet. Systemet är dock svårbedömt eftersom någon mekanism för att säkerställa dess finansiella stabilitet inte är överenskommen mellan arbetsmarknadens parter eller fastställd av myndigheterna. I Danmark är den förtjänstbundna pensionen avgiftsbaserad och fullt finansierad (fonderad). I alla länder finns ett komplement i form av icke-förtjänstbaserad grundpension. Gemensamt är också att pensionssystemets finansiella hållbarhet i de nordiska länderna bedöms vara relativt god (Europeiska kommissionen), speciellt om rådande beslut och/eller planer i syfte att höja den effektiva pensioneringsåldern kan förverkligas. Hälso- och åldringsvården utgör på sikt förmodligen mer svårhanterliga problem. Behovet av tjänster kommer att öka kraftigt i takt med att befolkningen åldras. Därtill kommer att stigande inkomster för med sig ökande krav på kvalitet i vården. Samtidigt finns det en påfallande tendens till att kostnadstrycket i vården ökar snabbare än i annan produktion ( Baumol s lag ) på grund av begränsade möjligheter till produktivitetstillväxt i kombination med lika löneutveckling inom olika avtalsområden. (Ny teknologi kan öka produktiviteten kännbart, men landvinningar inom den medicinska vetenskapen medför ständigt också nya och dyra läkemedel och vårdformer.) Den demografiska förändringen gör det angeläget att finna nya sätt att organisera produktionen och finansieringen av hälso- och åldringsvården, även om detta innebär att universalismen som princip blir allt mer ifrågasatt. Den nordiska modellen har framtiden för sig? En kort sammanfattning av denna uppsats är som följer: det finns en nordisk socio-ekonomisk modell, denna modell kännetecknas av specifika arbetsmarknadsförhållanden och heltäckande trygghetssystem samt prioritering av investeringar i humankapital, och denna modell har visat sig internationellt sett framgångsrik, speciellt i sin förmåga att kombinera ekonomisk effektivitet med sociala hänsyn. Modellen står inför stora utmaningar, men i huvudsak inte pga 10

16 globaliseringen eller krisen utan snarare som en följd av förändringarna i demografin. Självfallet står alla länder på olika sätt inför dessa utmaningar (och som helhet drabbas Norden inte mer än andra områden). Det centrala kravet är och förblir att politiska beslut säkerställer att arbetslinjen drivs på ett sätt som gör det möjligt att förena ekonomisk effektivitet med egalitära ambitioner. : Referenser Andersen, T., Holmström, B., Honkapohja, S., Korkman, S., Tsson Söderström, H., Vartiainen, J.: The Nordic Model: Embracing Globalization and Sharing Risks, ETLA, 2007 Gylfason, T., Holmström, B., Korkman, S., Tsson Söderström, H., Vihriälä, V.: Nordics in Global Crisis: Vulnerability and Resilience, ETLA, 2010 Rpodrik, D.: Why Do More Open Economies Have Bigger Governments?, Journal of Political Economy 105(6),

17 Den demografiska utmaningen, med socialförsäkringsutblickar Tommy Bengtsson, Ekonomisk historia, Lunds universitet Moderator: Agneta Kruse

18 Välfärden i ett åldrande Europa 1 Tommy Bengtsson och Kirk Scott Centrum för ekonomisk demografi och Ekonomisk historiska institutionen, Lund universitet Europas befolkning åldras, något som är ett globalt fenomen. Åldrandeprocessen startade emellertid tidigare i vår del än i andra delar av världen. År 2000 var andelen över 65 år 17 procent i Sverige vilket är ungefär den nivå man förväntar sig skall gälla för hela världen runt år Även om Sverige inte längre har högst andel äldre så fortsätter ökningen och 2050 beräknas 24 procent av befolkningen vara över 65 år gamla. Kommer den nordiska välfärdsmodellen, allomfattande och tämligen generös, som utvecklats parallellt med att befolkningen åldrats att kunna klara av ytterligare ökningar i andelen äldre? Eller kommer ansvaret för de äldre i stället att skjutas över på familjen så att vi får en situation som påminner om Sydeuropa? I vilket fall som helst så kvarstår problematiken med att behovet av försörjning, omsorg och sjukvård ökar när andel äldre ökar. Ett välfärdssamhälle av den typ som finns i de nordiska länderna karakteriseras av att en stor del av utgifterna för äldre finansieras av den offentliga sektorn, som i sin tur huvudsakligen finansieras genom inkomstskatter. Den totala lönesumman utgör således det nordiska välfärdssamhällets viktigaste skattebas. Stiger kostnaderna inom den offentliga sektorn på grund av att andelen äldre ökar måste antingen skattebasen växa eller skattetrycket öka. Skattetrycket i de nordiska länderna, liksom i övriga Västeuropa, är redan högt i ett internationellt perspektiv och därför riktas blickarna mot andra lösningar. Men vilka lösningar står till buds för att hantera att kostnaderna ökar när andelen äldre ökar? Löser ökad invandring problemet med en åldrande befolkning? Innan vi besvarar dessa frågor gör vi en kort översikt över hur snabbt befolkningen åldras. Vi ställer också frågan varför befolkningen åldras. Svaret kan förefall självklart, att vi lever mycket längre idag än vad vi gjorde för ett sekel sedan, men är det verkligen så? 1 Den ursprungliga versionen av denna uppsats återfinns i Gustavsson, S, Oxelheim, L och Pehrsson (red), Hur gemensam är den europeiska gemenskapen. Europaperspektiv Spindulys, Kaunas, Litauen: Santérus Förlag, Vi ar tacksamma för att förlaget gett sitt tillstånd till detta omtryck. 1

19 Europas befolkning åldras Andelen äldre i Europa förväntas öka liksom medianåldern beräknas 28 procent av befolkningen i Europa vara över 65 år, jämfört med 16 procent i världen som helhet. Idag är motsvarande siffror 17 respektive 6 procent beräknas andelen över 65 år i Sverige ha ökat till 24 procent från nuvarande 17 procent. Medianåldern i Sverige beräknas öka från 39 till 43 år fram till 2050, då Spanien förväntas ha den äldsta befolkningen i Europa, med en medianålder på 55 år. Även om befolkningens åldrande inte bara är ett europeiskt fenomen, vilket kan exemplifieras med Japan som har högst andel äldre i världen idag, är det i Europa som befolkningsåldrandet är mest utbrett. Tabell 1 visar att av de tjugo länder som hade äldst befolkning år 2000 ligger hela nitton i Europa. Situationen kommer sannolikt att se helt annorlunda ut i framtiden. Ser man till de tjugo äldsta befolkningarna år 2050 beräknas elva vara europeiska, medan fem av de tio länderna som har äldst befolkning återfinns i Asien. Med andra ord, det som idag huvudsakligen är ett europeiskt fenomen kommer inom en snar framtid att vara ett globalt fenomen. Kommentar [e1]: Förtydliga; i Europa eller i världen. Tabell 1. Rankningen av de 25 länder med äldsta befolkningar i världen 1950, 2000, 2050 efter andel över 65 år Land % Land % Land % 1 Frankrike 11 Italien 18 Japan 38 2 Lettland 11 Sverige 17 Sydkorea 35 3 Belgien 11 Japan 17 Macao 34 4 Storbritannien 11 Belgien 17 Spanien 33 5 Irland 11 Spanien 17 Slovenien 33 6 Estland 11 Grekland 17 Martinique 33 7 Österrike 10 Bulgarien 17 Singapore 33 8 Sverige 10 Tyskland 16 Hong Kong 33 9 Georgien 10 Frankrike 16 Italien Luxemburg 10 Portugal 16 Nederländska Antillerna Tyskland 10 Storbritannien 16 Kuba Norge 10 Kroatien 16 Bulgarien Schweiz 10 Österrike 15 Grekland Litauen 9 Lettland 15 Tjeckien Danmark 9 Norge 15 Polen Nya Zeeland 9 Estland 15 Portugal Benin 9 Finland 15 Rumänien 30 2

20 18 Vitryssland 9 Danmark 15 Tyskland Makedonien 9 Ungern 15 Slovakien Armenien 8 Schweiz 15 Barbados Tjeckien 8 Luxemburg 14 Bosnien & Hercegovina USA 8 Slovenien 14 Österrike Italien 8 Ukraina 14 Kroatien Uruguay 8 Litauen 14 Lettland Kirgizistan 8 Tjeckien 14 Malta 28 Källa: UN 2006 Revision, United Nations Population Division Befolkningsåldrandet är inget nytt fenomen, men effekterna håller på att blir mer och mer uppenbara. En anledning är att åldrandet accelererar. Frankrike var det land som först upplevde att befolkningen åldrades och redan på 1870 talet var 7 procent av befolkningen över 65 år. Det skulle ta över 100 år för andelen över 65 år att komma upp till 14 procent. Sverige nådde 7 procent över 65 år kring 1890 men åldrandet skedde något snabbare än i Frankrike och det tog 90 år tills andelen äldre hade fördubblats. Polen, som är ett av de länder där åldrandet började betydligt senare än Frankrike och Sverige, uppnådde 7 procent över 65 år strax före 1970 och nådde 14 procent helt nyligen. Det som tog 100 år i Frankrike tog endast drygt 35 år i Polen. I Japan har utvecklingen gått ännu snabbare. Där fördubblades andelen äldre från 7 till 14 procent på bara 20 år. Denna acceleration vad gäller åldrande gäller även den tid det tar ett land att gå från 14 till 21 procent av befolkningen över 65 år. Medan Sverige och Frankrike gjorde denna övergång på bara cirka 35 år har andra europeiska länder upplevt motsvarande ökning på mindre än 25 år. Accelerationen är också tydlig när man studerar listan över de globalt sett äldsta befolkningarna. Frankrike hade högst andel äldre i världen på 1800 talet, och låg fortfarande 1950 näst högst i listan på världens äldsta befolkningar. Femtio år senare hade man ramlat ner till en tionde plats och 2050 beräknas Frankrike ligga på plats nummer 35. Sverige, som började sitt åldrande något senare än Frankrike, visar upp än mer dramatiska siffror. Sverige, som hade den näst äldsta befolkningen i världen år 2000, förväntas hamna på 44 plats år Prognoserna för övriga länder visar att även om befolkningsåldrandet börjat vid olika tidpunkter kommer processen att fortlöpa på samma sätt som i Europa men med ett viktigt undantag; den kommer att gå fortare. 3

21 Det är viktigt att poängtera att gruppen definierad som äldre inte är en homogen grupp i befolkningen med avseende på till exempel konsumtion av fritidsaktiviteter och sjukvård. Vid 65 års ålder lägger man mindre resurser på sjukvård och mer på ens fritid men detta ändras successivt ju äldre man blir. Om vi delar upp befolkningen i mindre grupper ser vi att 10 procent av Europas befolkning kommer att vara över 80 år gamla år 2050, en dryg fördubbling från nuvarande 4 procent. Ålderspyramiderna i Figur 1 visar andelen av befolkningen i varje 5 års åldersintervall 1950, 2000 och en prognos för På höger sida ser vi andelen män i befolkningen och vänster sida visar andelen kvinnor. Man ser tydligt Europas befolkningsutveckling från en pyramidformad ålderstruktur 1950 till en struktur med en bred topp 2050 som smalnar av i lägre åldrar. Strukturen 1950, med den breda basen och spetsiga toppen, är ett resultat av höga födelsetal, hög barnadödlighet och hög äldredödlighet; något som kännetecknar det traditionella agrara samhället och som idag återfinns i många utvecklingsländer. Figur 1. Den europeiska befolkningens ålderstruktur Källa: UN 2006 Revision, United Nations Population Division År 2000 hade Europa en åldersstruktur som kännetecknar flertalet industriländer. Befolkningsandelen i arbetsför ålder dominerade samtidigt som åldersgruppernas storlek från cirka 50 års ålder och uppåt var mindre. År 2050 beräknas de äldre dominera befolkningsstrukturen medan yngre åldersgrupper är mindre och mindre ju längre man ner i åldrarna man går. Vissa befolkningar i Europa har redan en sådan bred topp och avsmalnande bas medan alla andra är på väg att få denna åldersstruktur. Förändringarna beräknas ske snabbare i östra och södra Europa än i västra och norra Europa. 4

22 Figur 2 visar hur Europas befolkning, indelad i andelen unga, de i arbetsför ålder, de äldre och de mycket äldre, förändras över tiden enligt FN. Två saker framgår tydligt. För det första så visar den att andelen av Europas befolkning i arbetsför ålder, som har varit relativt konstant från 1950 fram till idag, kommer att minska framöver. För det andra kommer andelen unga och andelen äldre utvecklas åt olika håll. Andelen unga, som kontinuerligt har minskat från 1950, kommer att fortsätta att göra det fram till cirka 2030 för att därefter stabiliseras. Andelen äldre, som hela tiden ökat visar inga tecken på att stabiliseras fram till år 2050 utan fortsätter att öka, och andelen mycket äldre (över 80 år) kommer att gradvis minska i storlek från Anledningen till att andelen i arbetsföra åldrar har kunnat ligga så stabilt fram till idag är att den ökande andelen äldre har kompenserats av en minskande andel yngre. Det är när de i yngre åldrar relativt sett inte längre blir färre som andelen av befolkningen i arbetsför ålder minskar. Figur 2. Andelen av Europas befolkning i olika åldersgrupper under antagande om medelhög fertilitet Källa: UN 2006 Revision, United Nations Population Division 5

23 Figur 3 visar effekten av Europas demografiska utveckling på dess befolkningsstorlek. FNs befolkningsprognoser innefattar tre olika scenarier; ett med låg fertilitet, ett med hög fertilitet och ett med mellanhög fertilitet. Det mellanhöga scenariot är det mest troliga sett utifrån dagens utveckling. Enligt detta kommer Europas befolkning att minska framöver. Europa, som idag har cirka 730 miljoner invånare, kommer enligt FNs mellanvariant att ha minskat till strax över 660 miljoner år Figur 3. Europas befolkning Prognoser baserade på FNs befolkningsscenarier med låg, medium, respektive hög fertilitet. Källa: UN 2006 Revision, United Nations Population Division Många anser att en framtida minskad befolkning i Europa utgör ett hot. Enligt det merkantilistiska tänkesättet, som dominerade på 1600, 1700 och en bit in i 1800 talet, var befolkningens storlek en viktig orsak till nationernas välstånd och makt. Det är emellertid inte självklart att befolkningsstorleken i sig har en avgörande betydelse för ett lands välfärd och idag finner vi inte heller något sådant samband. Bland G7 länderna finns det bara ett land med en befolkning på över 100 miljoner, medan flertalet av världens befolkningsrika länder är väldigt fattiga. Ett lands ekonomiska framgångar ligger således inte i befolkningens 6

Socialförsäkringsrapport 2010:6. Social Insurance Report. Global kris. Håller välfärds systemen?

Socialförsäkringsrapport 2010:6. Social Insurance Report. Global kris. Håller välfärds systemen? Social Insurance Report Global kris Håller välfärds systemen? Utgivare Upplysningar Hemsida Försäkringskassan Analys och prognos Bodil Ljunghall 010-116 69 19 bodil.ljunghall@forsakringskassan.se www.forsakringskassan.se

Läs mer

Kommentarer till Konjunkturrådets rapport

Kommentarer till Konjunkturrådets rapport Kommentarer till Konjunkturrådets rapport Finansminister Anders Borg 16 januari 2014 Svenska modellen fungerar för att den reformeras och utvecklas Växande gap mellan intäkter och utgifter när konkurrens-

Läs mer

EUROPA blir äldre. I EU:s 27 medlemsländer

EUROPA blir äldre. I EU:s 27 medlemsländer EUROPA blir äldre I EU:s 27 medlemsländer bor 500 miljoner människor. En allt större del av befolkningen är äldre, medan andelen unga minskar. På sikt kommer det innebära att försörjningskvoten ökar. Foto:

Läs mer

Svensk finanspolitik Finanspolitiska rådets rapport Martin Flodén, 18 maj

Svensk finanspolitik Finanspolitiska rådets rapport Martin Flodén, 18 maj Svensk finanspolitik Finanspolitiska rådets rapport 2010 Martin Flodén, 18 maj Översikt Finanskris & lågkonjunktur, 2008-2009 Svaga offentliga finanser i omvärlden Den svenska finanspolitiken i nuläget

Läs mer

Den nordiska modellen

Den nordiska modellen Den nordiska modellen ESV-dagen 2008 16 oktober 2008 Stockholm Centralbankschef Erkki Liikanen Finlands Bank 1 Den nordiska modellen Välfärdssystem där marknadsekonomin fungerar fritt inom de ramvillkor

Läs mer

Svenska ungdomsjobb i EU- topp - Lägre arbetsgivaravgifter bakom positiv trend!

Svenska ungdomsjobb i EU- topp - Lägre arbetsgivaravgifter bakom positiv trend! Svenska ungdomsjobb i EU- topp - Lägre arbetsgivaravgifter bakom positiv trend! Regeringens höjning av arbetsgivaravgifterna för unga, den 1 augusti i ett första steg följt av helt avskaffad nedsättning

Läs mer

Invandring och befolkningsutveckling

Invandring och befolkningsutveckling Invandring och befolkningsutveckling JAN EKBERG De flesta som invandrat till Sverige har kommit hit som vuxna, i arbetsför och barnafödande åldrar och därmed bidragit till ett befolkningstillskott på sikt.

Läs mer

Högskolenivå. Kapitel 5

Högskolenivå. Kapitel 5 Kapitel 5 Högskolenivå Avsnittet är baserat på olika årgångar av Education at a glance (OECD) och Key Data on Education in Europe (EU). Bakgrundstabeller finns i Bilaga A: Tabell 5.1 5.3. Många faktorer

Läs mer

BEFOLKNINGSPROGNOS KALMAR KOMMUN

BEFOLKNINGSPROGNOS KALMAR KOMMUN BEFOLKNINGS KALMAR KOMMUN 216-225 Befolkningsprognos för Kalmar kommun 216-225 Innehåll Prognosresultat... 3 Närmare 7 2 fler invånare i Kalmar kommun 225 jämfört med idag... 3 Befolkningsförändringar

Läs mer

Den svenska välfärden

Den svenska välfärden Den svenska välfärden Allmänhetens om framtida utmaningarna och möjligheterna Almedalen 202-07-05 Hur ska välfärden utformas? Framtidens välfärd den största politiska utmaningen jämte jobben Kvaliteten

Läs mer

Lundström och Petter Wikström vid SCB för framtagning av data.

Lundström och Petter Wikström vid SCB för framtagning av data. Sammanfattning 1 Många av västvärldens ekonomier står inför en demografisk utveckling som kommer att sätta press på de offentliga finanserna. Det gäller även Sverige. En relevant fråga är om invandring

Läs mer

EU Innovation Scoreboard resultat för Sverige och Västsverige

EU Innovation Scoreboard resultat för Sverige och Västsverige Rapport 2015:4 EU Innovation Scoreboard resultat för Sverige och Västsverige Varje år tar EU-kommissionen fram en rapport som mäter EU-ländernas forsknings och innovationsförmåga (Innovation Union Scoreboard).

Läs mer

Ekonomiska förutsättningar 20162018

Ekonomiska förutsättningar 20162018 Ekonomiska förutsättningar 20162018 Innehåll Bakåtblick Tillväxt o omvärlden Demografi Ekonomiska effekter Slutsats Jämförelser - Resultat Jämförelser - investeringar Jämförelser - egenfinansiering Jämförelser

Läs mer

Det ekonomiska läget. 4 juli Finansminister Anders Borg. Finansdepartementet

Det ekonomiska läget. 4 juli Finansminister Anders Borg. Finansdepartementet Det ekonomiska läget 4 juli Finansminister Anders Borg Det ekonomiska läget Stor internationell oro, svensk tillväxt bromsar in Sverige har relativt starka offentliga finanser Begränsat reformutrymme,

Läs mer

www.framtidsstudier.se Sverige i framtiden Joakim Palme Institutet för Framtidsstudier När man ser på hur barn a växer upp och står i, kan man undra om barn a nånsin får det som vi? Om det finns jobb,

Läs mer

Hälsostatusen har förbättrats avsevärt i Europa, men fortfarande kvarstår stora skillnader

Hälsostatusen har förbättrats avsevärt i Europa, men fortfarande kvarstår stora skillnader Sammanfattning De senaste årtiondena har befolkningens hälsa i de europeiska länderna förbättrats avsevärt. Sedan 1980 har den förväntade livslängden vid födseln ökat med sex år samtidigt som den förtida

Läs mer

Far väl välfärden? Socialtjänsten i framtiden

Far väl välfärden? Socialtjänsten i framtiden Far väl välfärden? Socialtjänsten i framtiden Socialtjänstforum ett möte mellan forskning och socialtjänst En konferens i Göteborg 12 13 april 2011 Far väl välfärden? Socialtjänsten i framtiden Socialtjänstforum

Läs mer

Hur bor man i Europa? Har vi det bättre eller sämre här i Sverige?

Hur bor man i Europa? Har vi det bättre eller sämre här i Sverige? Hur bor man i Europa? Har vi det bättre eller sämre här i Sverige? Philip Andö 1 EU-SILC Bakgrund Statistics on Income and Living Conditions (SILC) är en gemensam undersökning där de 27 EU- länderna samt

Läs mer

Investera för framtiden Budgetpropositionen september

Investera för framtiden Budgetpropositionen september Investera för framtiden Budgetpropositionen 2013 20 september Oro i omvärlden påverkar Sverige Fortsatt internationell oro och turbulens Ingen snabb lösning väntas för euroområdet Låg tillväxt de närmaste

Läs mer

FöreningsSparbanken Analys Nr 17 15 juni 2005

FöreningsSparbanken Analys Nr 17 15 juni 2005 FöreningsSparbanken Analys Nr 17 15 juni 2005 Demografisk utmaning för de nya EU-länderna Ett gradvis krympande arbetskraftsutbud och en åldrande befolkning innebär att den potentiella BNP-tillväxten i

Läs mer

Arbetskraftens rörlighet i det

Arbetskraftens rörlighet i det Arbetskraftens rörlighet i det utvidgade EU Eskil Wadensjö Jonas Eriksson Kommentatorer: Thord Pettersson & Peter Springfeldt en från de nya EU-länderna utvärdering och prognostisering Jonas Eriksson En

Läs mer

Sveriges handel på den inre marknaden

Sveriges handel på den inre marknaden Enheten för internationell 2011-10-05 Dnr: 2011/00259 handelsutveckling Olle Grünewald Petter Stålenheim Sveriges handel på den inre marknaden Sveriges varuexport till EU:s inre marknad och östersjöländerna

Läs mer

SYSSELSÄTTNINGSGRAD 1980-2004 Sysselsatta/ befolkning i arbetsför ålder (15-64 år)

SYSSELSÄTTNINGSGRAD 1980-2004 Sysselsatta/ befolkning i arbetsför ålder (15-64 år) SYSSELSÄTTNINGSGRAD 1980-2004 Sysselsatta/ befolkning i arbetsför ålder (15-64 år) 80 % 75 70 Finland 65 60 55 50 45 80 82 84 86 88 90 92 94 96 98 00 02 04** 3.11.2003/TL Källa: Europeiska kommissionen

Läs mer

Svensk finanspolitik 2013

Svensk finanspolitik 2013 Svensk finanspolitik 2013 Finanspolitiska rådets rapport Pressträff 15 maj, 2013 Rådets uppgift Rådets uppgift är att följa upp och bedöma måluppfyllelsen i finanspolitiken och i den ekonomiska politik

Läs mer

Utbildningskostnader

Utbildningskostnader Utbildningskostnader 7 7. Utbildningskostnader Utbildningskostnadernas andel av BNP Utbildningskostnadernas andel av BNP visar ländernas fördelning av resurser till utbildning i relation till värdet av

Läs mer

Varför är det så svårt för välfärdsstaten att få

Varför är det så svårt för välfärdsstaten att få Välfärdstjänsternas dilemma Varför är det så svårt för välfärdsstaten att få det att gå ihop i ett rikt land som Sverige? Varför finns det en ständig oro över hur välfärden ska finansieras trots att inkomsterna

Läs mer

Ett Sverige i förändring: betydelsen av social sammanhållning

Ett Sverige i förändring: betydelsen av social sammanhållning Ett i förändring: betydelsen av social sammanhållning Jesper Strömbäck 2013-10-10 Om man vägrar se bakåt och inte vågar se framåt måste man se upp Tage Danielsson Framtidskommissionens uppdrag Identifiera

Läs mer

Smidigt mottagande, snabb etablering, stark integration

Smidigt mottagande, snabb etablering, stark integration Smidigt mottagande, snabb etablering, stark integration Upplägg Skäl och förutsättningar för mottagande och etablering Växjös erfarenheter av verksamhet med ensamkommande Information om boendet på Skyttegatan

Läs mer

Inkomstfördelning och välfärd 2016

Inkomstfördelning och välfärd 2016 Översikter och indikatorer 2013:1 Översikter och indikatorer 2016:5 Publicerad: 7-11-2016 Sanna Roos, tel. +358 (0)18 25 495 Inkomstfördelning och välfärd 2016 I korthet - Ålands välfärdsnivå mätt i BNP

Läs mer

Den långsiktiga hållbarheten i de offentliga finanserna

Den långsiktiga hållbarheten i de offentliga finanserna Fördjupning i Konjunkturläget mars 2 (Konjunkturinstitutet) Konjunkturläget mars 2 121 FÖRDJUPNING Den långsiktiga hållbarheten i de offentliga finanserna Enligt Konjunkturinstitutets bedömning finns för

Läs mer

Utträdesåldern från arbetslivet. ett internationellt perspektiv

Utträdesåldern från arbetslivet. ett internationellt perspektiv Utträdesåldern från arbetslivet ett internationellt perspektiv Utträdesåldern från arbetslivet ett internationellt perspektiv Hans Olsson 2012-11-30 Utträdesåldern från arbetslivet - ett internationellt

Läs mer

Utmaningar i krisens kölvatten: Hur kan arbetslösheten hindras bita sig fast? Laura Hartman

Utmaningar i krisens kölvatten: Hur kan arbetslösheten hindras bita sig fast? Laura Hartman Utmaningar i krisens kölvatten: Hur kan arbetslösheten hindras bita sig fast? Laura Hartman Svaret beror på Risken för långsiktiga effekter? Hur motverka dessa? Stimulera efterfrågan finanspolitik Stärka

Läs mer

Resultattavla för innovationsunionen 2014

Resultattavla för innovationsunionen 2014 Resultattavla för innovationsunionen 2014 Innovationsunionens resultattavla för forskning och innovation Sammanfattning SV version Enterprise and Industry Sammanfattning Resultattavlan för innovationsunionen

Läs mer

Barnafödandet. Gun Alm Stenflo

Barnafödandet. Gun Alm Stenflo 28 Gun Alm Stenflo Barnafödandet Den svenska fruktsamheten sjönk under 1990-talet från att ha varit en av Europas högsta, barn per kvinna år 1990, till en för Sverige rekordlåg nivå om år 1999. Nedgången

Läs mer

5. Högskolenivå. Svensk högskoleutbildning i ett internationellt perspektiv

5. Högskolenivå. Svensk högskoleutbildning i ett internationellt perspektiv Högskolenivå 5 5. Högskolenivå Svensk högskoleutbildning i ett internationellt perspektiv ISCED Klassificering av utbildningarna på primär-, sekundär- och tertiärskolenivå finns i utbildningsnomenklaturen

Läs mer

Utmaningar för svensk ekonomi i en orolig tid

Utmaningar för svensk ekonomi i en orolig tid Utmaningar för svensk ekonomi i en orolig tid Finansminister Anders Borg 20 november 2012 Den globala konjunkturen bromsar in BNP-tillväxt. Procent Tillväxt- och utvecklingsländer 8 7 6 5 7,5 6,3 5,0 Stora

Läs mer

Är finanspolitiken expansiv?

Är finanspolitiken expansiv? 9 Offentliga finanser FÖRDJUPNING Är finanspolitiken expansiv? Budgetpropositionen för 27 innehöll flera åtgärder som påverkar den ekonomiska utvecklingen i Sverige på kort och på lång sikt. Åtgärderna

Läs mer

Möjligheter och framtidsutmaningar

Möjligheter och framtidsutmaningar Möjligheter och framtidsutmaningar Peter Norman, finansmarknadsminister Terminsstart pension, 8 februari 101 100 Djupare fall och starkare återhämtning av BNP jämfört med omvärlden BNP 101 100 101 100

Läs mer

Stockholms besöksnäring. November 2016

Stockholms besöksnäring. November 2016 Stockholms besöksnäring. Under november månad registrerades ca 1,1 miljoner gästnätter på kommersiella boendeanläggningar i. Det var en ökning med 5 jämfört med november 2015. Cirka 74 av övernattningarna

Läs mer

PRODUKTIVITETS- & KOSTNADSUTVECKLING UNDER 2000-TALET

PRODUKTIVITETS- & KOSTNADSUTVECKLING UNDER 2000-TALET PRODUKTIVITETS- & KOSTNADSUTVECKLING UNDER 2000-TALET INNEHÅLL INLEDNING 3 NEDVÄXLAD GLOBAL TILLVÄXTTREND 4 PRODUKTIVITETSLYFTET ÄR ÖVER 5 SVENSK KONKURRENSKRAFT 5 SVAG ÅTERHÄMTNING FÖR INDUSTRIN EFTER

Läs mer

Stockholms besöksnäring. April 2015

Stockholms besöksnäring. April 2015 Stockholms besöksnäring. Under april månad registrerades cirka 885 gästnätter på kommersiella boendeanläggningar i. Det var en ökning med 9 jämfört med april månad 214. Över två tredjedelar av övernattningarna

Läs mer

Privatpersoners användning av datorer och Internet. - i Sverige och övriga Europa

Privatpersoners användning av datorer och Internet. - i Sverige och övriga Europa Privatpersoners användning av datorer och Internet - i Sverige och övriga Europa Undersökningen Görs årligen sedan år Omfattar personer i åldern - år ( och - år) Data samlas in i telefonintervjuer som

Läs mer

6 Sammanfattning. Problemet

6 Sammanfattning. Problemet 6 Sammanfattning Oförändrad politik och oförändrat skatteuttag möjliggör ingen framtida standardhöjning av den offentliga vården, skolan och omsorgen. Det är experternas framtidsbedömning. En sådan politik

Läs mer

Stockholms besöksnäring

Stockholms besöksnäring Stockholms besöksnäring 9,4 miljoner gästnätter på hotell, vandrarhem, stugbyar och camping För Stockholms hotell, vandrarhem, stugbyar och campingplatser präglades av en svag inledning, ett par riktigt

Läs mer

Europeiskt pensionärsindex. Ranking av pensionärers levnadsförhållanden

Europeiskt pensionärsindex. Ranking av pensionärers levnadsförhållanden Europeiskt pensionärsindex Ranking av pensionärers levnadsförhållanden Innehåll: Inledning... 2 Förväntad levnadsålder... 3 Dåliga levnadsförhållanden... 4 Fysiska behov... 5 Hälsoproblem på grund av otillräcklig

Läs mer

En rapport från Skattebetalarnas Förening. Välfärdsindex. - en kvalitetsjämförelse 2008-10-14

En rapport från Skattebetalarnas Förening. Välfärdsindex. - en kvalitetsjämförelse 2008-10-14 En rapport från Skattebetalarnas Förening Välfärdsindex - en kvalitetsjämförelse 2008-10-14 Box 3319, 103 66 Stockholm, 08-613 17 00, www.skattebetalarna.se, info@skattebetalarna.se 1 Sammanfattning I

Läs mer

Stockholms besöksnäring. Juli 2015

Stockholms besöksnäring. Juli 2015 Stockholms besöksnäring. Under juli månad registrerades över 1,6 miljoner gästnätter på kommersiella boendeanläggningar i. Det var en ökning med 20 jämfört med juli månad 2014. Cirka 60 av övernattningarna

Läs mer

Stockholms besöksnäring. Maj 2015

Stockholms besöksnäring. Maj 2015 Stockholms besöksnäring. Under maj månad registrerades cirka 1 200 000 gästnätter på kommersiella boendeanläggningar i. Det var en ökning med 4 jämfört med maj månad 2014. Över två tredjedelar av övernattningarna

Läs mer

Arbetslösa enligt AKU resp. AMS jan 2002 t.o.m. maj 2006,1 000 tal

Arbetslösa enligt AKU resp. AMS jan 2002 t.o.m. maj 2006,1 000 tal AKU Almedalen 2006 AKU-AMS Vem är arbetslös? Arbetslöshet och sysselsättning i ett internationellt perspektiv Inrikes/utrikes födda Verksamhetssektorer i ett internationellt perspektiv Val Arbetslösa enligt

Läs mer

PISA 2012 15-åringars kunskaper i matematik, läsförståelse, naturvetenskap och digital problemlösning

PISA 2012 15-åringars kunskaper i matematik, läsförståelse, naturvetenskap och digital problemlösning PISA 2012 15-åringars kunskaper i matematik, läsförståelse, naturvetenskap och digital problemlösning Vad är PISA? OECD:s Programme for International Student Assessment. Matematik, läsförståelse och naturvetenskap,

Läs mer

Stockholms besöksnäring. December 2014

Stockholms besöksnäring. December 2014 Stockholms besöksnäring. December 214 När 214 summeras överträffas års rekordsiffor för övernattningar på länets kommersiella boendeanläggningar varje månad. Drygt 11,8 miljoner övernattningar under 214

Läs mer

Bryssel den 12 september 2001

Bryssel den 12 september 2001 Bryssel den 12 september 2001 Enligt Anna Diamantopoulou, kommissionens ledamot för sysselsättning och socialpolitik, genomgår EU:s arbetsmarknader en omvandling. Resultaten har hittills varit positiva,

Läs mer

Bättre utveckling i euroländerna

Bättre utveckling i euroländerna Bättre utveckling i euroländerna I denna skrift presenteras fakta rörande BNP, tillväxt, handel och sysselsättning för Sverige och övriga utanförländer jämfört med euroländerna. Den gängse bilden av att

Läs mer

Sverige tappar direktinvesteringar. Jonas Frycklund April, 2004

Sverige tappar direktinvesteringar. Jonas Frycklund April, 2004 Sverige tappar direktinvesteringar Jonas Frycklund April, 2004 1 Innehåll Sverige som spetsnation... 2 FN:s direktinvesteringsliga... 3 PROGNOS FÖR DIREKTINVESTERINGSLIGAN... 4 STÄMMER ÄVEN PÅ LÅNG SIKT...

Läs mer

Befolkning efter ålder och kön

Befolkning efter ålder och kön 12 Befolkning efter ålder och kön Annika Klintefelt Ålderspyramid 2002 samt prognos 2012 Åldersstrukturen i Sverige är ett resultat av framförallt växlingar i antalet födda. Spåren av ett ovanligt högt

Läs mer

Stockholms besöksnäring. Oktober 2014

Stockholms besöksnäring. Oktober 2014 Stockholms besöksnäring. Oktober 214 För första gången nådde antalet gästnätter på kommersiella boendeanläggningar i över en miljon under oktober månad och redan under oktober har över 1 miljoner övernattningar

Läs mer

Arbetskraftskostnadernas utveckling i Sverige och Europa 2012

Arbetskraftskostnadernas utveckling i Sverige och Europa 2012 Arbetskraftskostnadernas utveckling i Sverige och Europa 2012 Innehåll Sammanfattning... 3 Inledning... 3 Högre ökningstakt i Sverige än i Västeuropa och Euroområdet... 4 Växelkursförändringar av stor

Läs mer

Befolkningsprognos

Befolkningsprognos 2010-01-19 Befolkningsprognos 2010-2020 Kommunledningskontoret Planeringsavdelningen Jens Tjernström Befolkningsprognos 2010-2020 1 Sammanfattning Under 2008 minskade befolkningen med drygt 200 personer

Läs mer

Stockholms besöksnäring. Augusti 2015

Stockholms besöksnäring. Augusti 2015 Stockholms besöksnäring. Under augusti månad registrerades över 1,5 miljoner gästnätter på kommersiella boendeanläggningar i. Det var en ökning med 7 jämfört med augusti månad 2014. Cirka 60 av övernattningarna

Läs mer

Stockholms besöksnäring. Oktober 2015

Stockholms besöksnäring. Oktober 2015 Stockholms besöksnäring. Under oktober månad registrerades över 1,1 miljoner gästnätter på kommersiella boendeanläggningar i. Det var en ökning med 7 jämfört med oktober månad 2014. Cirka 68 av övernattningarna

Läs mer

Reseströmmar en översikt 2000 2012

Reseströmmar en översikt 2000 2012 Reseströmmar en översikt 2000 2012 Innehållsförteckning 15 Sammanfattning 16 Inledning 18 Utländska gästnätter på hotell i Sverige 12 Samband mellan utrikeshandel och gästnätter 16 Samband mellan växelkursens

Läs mer

Stockholms besöksnäring. Juni 2015

Stockholms besöksnäring. Juni 2015 Stockholms besöksnäring. Under juni månad registrerades över 1 200 000 gästnätter på kommersiella boendeanläggningar i. Det var en ökning med 6 jämfört med juni månad 2014. Cirka 60 av övernattningarna

Läs mer

PISA 2012. 15-åringars kunskaper i matematik, läsförståelse och naturvetenskap

PISA 2012. 15-åringars kunskaper i matematik, läsförståelse och naturvetenskap PISA 2012 15-åringars kunskaper i matematik, läsförståelse och naturvetenskap Vad är PISA? OECD:s Programme for International Student Assessment 15-åringar Matematik, läsförståelse och naturvetenskap 65

Läs mer

SOM-rapport nr 2009:13 SOM. Västsvenska trender. Väst-SOM-undersökningen Susanne Johansson Lennart Nilsson

SOM-rapport nr 2009:13 SOM. Västsvenska trender. Väst-SOM-undersökningen Susanne Johansson Lennart Nilsson SOM-rapport nr 9:13 SOM Västsvenska trender Väst-SOM-undersökningen 1998-8 Susanne Johansson Lennart Nilsson s a m h ä l l e o p i n i o n m a s s m e d i a Figur 1 Upplevd geografisk hemhörighet 1998-8

Läs mer

Andel av befolkningen med högre utbildning efter ålder Högskoleutbildning, kortare år år år år år

Andel av befolkningen med högre utbildning efter ålder Högskoleutbildning, kortare år år år år år 196 Bilaga A Tabeller Tabell 5.1 Andel av befolkningen med högre efter ålder 2001 Andel i procent Högskole, kortare 25 64 år 25 34 år 35 44 år 45 54 år 55 64 år Australien 10 10 10 10 9 Belgien 1 15 19

Läs mer

Stockholms besöksnäring. September 2014

Stockholms besöksnäring. September 2014 Stockholms besöksnäring. September 214 Under september noterades 1,68 miljoner gästnätter på kommersiella boendeanläggningar i. Det var 95, eller 1 %, fler än under september 213, vilket i sin tur innebär

Läs mer

Svensk finanspolitik Finanspolitiska rådets rapport 2010. Lars Calmfors Finansutskottet, 25/5-2010

Svensk finanspolitik Finanspolitiska rådets rapport 2010. Lars Calmfors Finansutskottet, 25/5-2010 Svensk finanspolitik Finanspolitiska rådets rapport 2010 Lars Calmfors Finansutskottet, 25/5-2010 S2-indikatorn Irland Grekland Luxemburg Storbritann Slovenien Spanien Litauen Rumänien Cypern Slovakien

Läs mer

Stockholms besöksnäring. Februari 2016

Stockholms besöksnäring. Februari 2016 Stockholms besöksnäring. Under februari månad registrerades närmare 820 tusen gästnätter på kommersiella boendeanläggningar i. Det var en ökning med 12 jämfört med februari månad 2015. Cirka 70 av övernattningarna

Läs mer

Vi fortsätter att föda fler barn

Vi fortsätter att föda fler barn Vi fortsätter att föda fler barn En historisk tillbakablick på barnafödandet i Sverige visar en uppåtgående trend under 1800-talet och kraftiga svängningar under 1900-talet. Idag beräknas kvinnor i genomsnitt

Läs mer

Svensk finanspolitik 2014 Sammanfattning 1

Svensk finanspolitik 2014 Sammanfattning 1 Svensk finanspolitik 2014 Sammanfattning 1 Sammanfattning Huvuduppgiften för Finanspolitiska rådet är att följa upp och bedöma måluppfyllelsen i finanspolitiken och den ekonomiska politiken. De viktigaste

Läs mer

Kunskap för stärkt arbetskraft 2014 års ekonomiska vårproposition

Kunskap för stärkt arbetskraft 2014 års ekonomiska vårproposition Kunskap för stärkt arbetskraft 2014 års ekonomiska vårproposition Finansmarknadsminister Peter Norman Statskontorets förvaltningspolitiska dag 9 april 2014 Internationell återhämtning - men nedåtrisker

Läs mer

Finanspolitiska rådets rapport Finansdepartementet 16 maj 2012

Finanspolitiska rådets rapport Finansdepartementet 16 maj 2012 Finanspolitiska rådets rapport 2012 Finansdepartementet 16 maj 2012 1 Rapportens innehåll Bedömning av finanspolitiken Finanspolitiska medel och analysmetoder Den långsiktiga skuldkvoten Generationsräkenskaper

Läs mer

Kommentarer till Konjunkturrådets rapport

Kommentarer till Konjunkturrådets rapport Kommentarer till Konjunkturrådets rapport SNS 19 januari Finansminister Anders Borg Konjunkturrådets huvudslutsatser Sverige har hittills klarat krisen med bättre offentliga finanser än andra länder Handlingsutrymme

Läs mer

Finanspolitiska rådets rapport. Lars Calmfors Nationalekonomiska föreningen 8/6-09

Finanspolitiska rådets rapport. Lars Calmfors Nationalekonomiska föreningen 8/6-09 Finanspolitiska rådets rapport Lars Calmfors Nationalekonomiska föreningen 8/6-09 Huvudteman 1. Den akuta krishanteringen - åtgärder mot finanskrisen - konventionell finanspolitik 2. Långsiktiga systemfrågor

Läs mer

Stockholms besöksnäring. Maj 2016

Stockholms besöksnäring. Maj 2016 Stockholms besöksnäring. Under maj månad registrerades över 1,2 miljon gästnätter på kommersiella boendeanläggningar i. Det var en ökning med 4 jämfört med maj månad 2015. Cirka 64 av övernattningarna

Läs mer

Stockholms besöksnäring. Juli 2016

Stockholms besöksnäring. Juli 2016 Stockholms besöksnäring. Under juli månad registrerades över 1,6 miljoner gästnätter på kommersiella boendeanläggningar i. Det var en minskning med 3 jämfört med juli månad 2015. Cirka 57 av övernattningarna

Läs mer

Stockholms besöksnäring. Oktober 2016

Stockholms besöksnäring. Oktober 2016 Stockholms besöksnäring. Oktober 216 Under oktober månad registrerades ca 1,2 miljoner gästnätter på kommersiella boendeanläggningar i. Det var en ökning med 5 jämfört med oktober 215. Cirka 69 av övernattningarna

Läs mer

Lönar det sig att gå före?

Lönar det sig att gå före? MILJÖEKONOMI 10 Mars 2011 Lönar det sig att gå före? Eva Samakovlis MILJÖEKONOMI 10 mars 2011 Innehåll Svensk miljö- och klimatpolitik Kostnader av att gå före Potentiella vinster av att gå före KI:s analys

Läs mer

Försörjningskvotens utveckling

Försörjningskvotens utveckling 49 Ett enkelt sätt att sammanfatta vad den demografiska utvecklingen kan komma att betyda för de materiella livsvillkoren i framtiden är att relatera hela befolkningen (i landet, länet eller kommunen)

Läs mer

Stockholms besöksnäring. April 2016

Stockholms besöksnäring. April 2016 Stockholms besöksnäring. Under april månad registrerades över 1 miljon gästnätter på kommersiella boendeanläggningar i. Det var en ökning med 16 jämfört med april månad 2015. Cirka 70 av övernattningarna

Läs mer

Stockholms besöksnäring. Augusti 2016

Stockholms besöksnäring. Augusti 2016 Stockholms besöksnäring. Under augusti månad registrerades över 1,5 miljoner gästnätter på kommersiella boendeanläggningar i. Det var en ökning med 2 jämfört med augusti månad 2015. Cirka 57 av övernattningarna

Läs mer

Utmaningar och reformagenda för svensk ekonomi. Lars Calmfors Saco Makro Sandhamn

Utmaningar och reformagenda för svensk ekonomi. Lars Calmfors Saco Makro Sandhamn Utmaningar och reformagenda för svensk ekonomi Lars Calmfors Saco Makro Sandhamn 2016-06-02 Mål Hög inkomstnivå Jämn inkomstfördelning Hög och jämnt fördelad sysselsättning Generös invandrings- och flyktingpolitik

Läs mer

Varför högre tillväxt i Sverige än i euroområdet och USA?

Varför högre tillväxt i Sverige än i euroområdet och USA? Varför högre tillväxt i än i euroområdet och? FÖRDJUPNING s tillväxt är stark i ett internationellt perspektiv. Jämfört med och euroområdet är tillväxten för närvarande högre i, och i Riksbankens prognos

Läs mer

Stockholms besöksnäring. Juni 2016

Stockholms besöksnäring. Juni 2016 Stockholms besöksnäring. Under juni månad registrerades närmare 1,3 miljoner gästnätter på kommersiella boendeanläggningar i. Det var en ökning med 3 jämfört med juni månad 2015. Cirka 58 av övernattningarna

Läs mer

Stockholms besöksnäring. Sommaren 2016

Stockholms besöksnäring. Sommaren 2016 Stockholms besöksnäring. Sommaren Under de tre sommarmånaderna juni, juli och augusti registrerades över 4,4 miljoner gästnätter på kommersiella boendeanläggningar i. Det var en ökning med 1 jämfört med

Läs mer

Barnafödandets upp- och nedgångar

Barnafödandets upp- och nedgångar 9 Barnafödandets upp- och nedgångar I början av 1700-talet rådde stor oro över folkmängden och befolkningstillväxten. Dödligheten var hög på grund av krig, missväxter och återkommande epidemier. Vid mitten

Läs mer

OKTOBER 2015. Konkurrenskraft för välstånd och jobb

OKTOBER 2015. Konkurrenskraft för välstånd och jobb OKTOBER 2015 Konkurrenskraft för välstånd och jobb Redaktör: Edel Karlsson Håål Författare: Jimmy Boumediene, Bo Ekegren, Susanne Spector Förord Denna skrift beskriver kortfattat några utgångspunkter och

Läs mer

Klimatpolitikens utmaningar

Klimatpolitikens utmaningar MILJÖEKONOMI 4 februari 2011 Klimatpolitikens utmaningar Eva Samakovlis MILJÖEKONOMI 4 februari 2011 Innehåll Inledning Globala miljöproblem kräver globala lösningar Renodla koldioxid- och energiskatterna

Läs mer

Omflyttningens demografi

Omflyttningens demografi Efterkrigstidens invandring och utvandring 49 Omflyttningens demografi Det är som regel unga människor som flyttar. Under etableringsfasen i livet är det vanligast att flytta d.v.s. från den åldern då

Läs mer

Kunskapsöverföring mellan akademin och det regionala näringslivet i en svensk kontext

Kunskapsöverföring mellan akademin och det regionala näringslivet i en svensk kontext Kunskapsöverföring mellan akademin och det regionala näringslivet i en svensk kontext Mälardalsrådet 140212 Lars Haikola 2015-11-11 1 Varför är högskolan viktig i en regions utveckling? Klar positiv relation

Läs mer

Finanspolitiska rådets rapport 2015. Statskontoret 3 juni 2015

Finanspolitiska rådets rapport 2015. Statskontoret 3 juni 2015 Finanspolitiska rådets rapport 2015 Statskontoret 3 juni 2015 Stabiliseringspolitiken Lågkonjunkturen snart över. Balanserat konjunkturläge under 2016 eller 2017. Även regeringen tror att vi snart lämnat

Läs mer

Vilka betydelse har invandringen sedan 50-talet haft på:

Vilka betydelse har invandringen sedan 50-talet haft på: Vilka betydelse har invandringen sedan 50-talet haft på: Befolkningen? Arbetsutbudet? Tillväxten? De offentliga finanserna? Skattekvot? Det finansiella sparande? Invandring är i traditionell ekonomisk

Läs mer

Inlämningsuppgift

Inlämningsuppgift Inlämningsuppgift 3 40994 41000 37853 Uppg. 20 Finanskrisen 2008-09 Island - varför klarade Island av finanskrisen? Frågeställning Vi har valt att undersöka varför Island lyckades återhämta sig så pass

Läs mer

Anna Kinberg Batra. Ordförande i riksdagens finansutskott, gruppledare Moderaterna

Anna Kinberg Batra. Ordförande i riksdagens finansutskott, gruppledare Moderaterna Anna Kinberg Batra Ordförande i riksdagens finansutskott, gruppledare Moderaterna Viktigast för ett ökat sparande - Stabila offentliga finanser - Stabilt finansiellt system - Fler i arbete - Mer pengar

Läs mer

Hälsa: är du redo för semestern? Res inte utan ditt europeiska sjukförsäkringskort!

Hälsa: är du redo för semestern? Res inte utan ditt europeiska sjukförsäkringskort! MEMO/11/4 Bryssel den 16 juni 2011 Hälsa: är du redo för semestern? Res inte utan ditt europeiska sjukförsäkringskort! Njut av semestern ta det säkra för det osäkra! Planerar du att resa inom EU eller

Läs mer

FöreningsSparbanken Analys Nr 7 28 mars 2006

FöreningsSparbanken Analys Nr 7 28 mars 2006 FöreningsSparbanken Analys Nr 7 28 mars 2006 Konkurrensen om arbetskraften i Baltikum hårdnar Arbetskraftskostnaderna i Estland och Lettland ökar snabbast av de nya EU-länderna. Sedan 2001 har den genomsnittliga

Läs mer

5b var lägre än beräknat

5b var lägre än beräknat FINLANDS MEDLEMSAVGIFTER TILL EU ÅR 2007 VAR LÄGRE ÄN BERÄKNAT 1/5 Finlands kalkylmässiga nettobetalning till Europeiska unionen var 172 miljoner euro 2007, dvs. 32 euro per invånare. Nettobetalningen

Läs mer

Matematik Läsförståelse Naturvetenskap

Matematik Läsförståelse Naturvetenskap PISA 212 RESULTAT 52 515 51 55 5 495 49 Matematik Läsförståelse Naturvetenskap 485 48 475 47 2 23 26 29 212 Länder med bättre resultat än Sverige Länder med liknande resultat som Sverige Länder med sämre

Läs mer

Sverige i topp i ungdomars inkomstutveckling efter krisåren 1

Sverige i topp i ungdomars inkomstutveckling efter krisåren 1 Sverige i topp i ungdomars inkomstutveckling efter krisåren 1 Frågan om ungdomars möjligheter på arbetsmarknaden har en central roll i årets valrörelse. Diskussionen begränsar sig ofta till möjligheten

Läs mer

Budgetöverskott i Sverige. Lars Calmfors Linköping City Airport 24/5-2011

Budgetöverskott i Sverige. Lars Calmfors Linköping City Airport 24/5-2011 Budgetöverskott i Sverige men budgetkris i vår omvärld Lars Calmfors Linköping City Airport 24/5-2011 Finansiellt sparande, procent av BNP 2009 2010 2011 Belgien -6,0-4,2-3,9 Frankrike -7,5-7,0-5,8 Grekland

Läs mer