Program. Forskarseminarium i Umeå Tema: Global kris håller välfärdssystemen? Onsdag 20 januari Registrering och kaffe

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Program. Forskarseminarium i Umeå 2010. Tema: Global kris håller välfärdssystemen? Onsdag 20 januari 2010. 09.30 Registrering och kaffe"

Transkript

1

2 Program Forskarseminarium i Umeå 2010 Tema: Global kris håller välfärdssystemen? Onsdag 20 januari Registrering och kaffe Välkomstord Adriana Lender, generaldirektör, Försäkringskassan Leif Westerlind, ämnesråd, Socialdepartementet Moderator: Alf Molin Den nordiska modellen, globalisering och socialförsäkring Sixten Korkman, ETLA, Finland Den demografiska utmaningen, med socialförsäkringsutblickar Tommy Bengtsson, Ekonomisk historia, Lund Moderator: Agneta Kruse Lunch Barnafödande och familjepolitik i kristider Gunnar Andersson, Suda och SPaDE, Stockholm Moderator: Ann-Zofie Duvander Kaffe Ungdomsarbetslöshet och kriser Lena Schröder, Nationalekonomi, SULCIS och Sofi, Stockholm Moderator: Hans Swärd Middag

3 Torsdag 21 januari Äldreomsorg i kris? Marta Szebehely, Socialt arbete, Stockholm Kaffe Moderator: Stefan Svallfors Pensionssystemets hållbarhet, internationella utblickar Edward Palmer, Nationalekonomi, Uppsala och Försäkringskassan, Stockholm Fattigdom i kristider? Björn Halleröd, Sociologi, Göteborg Lunch Moderator: Nina Granqvist Ekonomiska kriser och välfärdsstaten Klas Fregert, Nationalekonomi, Lund Paneldebatt Moderator: Eskil Wadensjö Johan Fritzell, CHESS och IF Ann-Marie Lindgren, Arbetarrörelsens tankesmedja Andreas Bergh, Lund och RATIO Moderator: Agneta Kruse ca Avslutning: Erland Hjelmquist Kaffe

4 Välkomstord Adriana Lender, Generaldirektör Försäkringskassan Leif Westerlind, Ämnesråd Socialdepartementet Moderator: Alf Molin

5 Den nordiska modellen, globalisering och socialförsäkring Sixten Korkman, ETLA, Finland Moderator: Agneta Kruse

6 Sixten Korkman, Den nordiska modellen, globalisering och socialförsäkring Nordisk modell? Det är inte ovanligt att man talar om en europeisk social modell, som förutsätts skilja sig från andra och framför allt från den amerikanska modellen. (Européer och amerikaner har olika synsätt bl.a. på förhållandet mellan individ och kollektiv och på statens roll.) Den europeiska välfärdspolitiken är i sin aktuella gestalt historiskt ung men har djupa historiska rötter: kristendomens syn på människovärdet, upplysningsfilosofin och jämlikhetskravet, arbetarrörelsen och betoningen av solidaritet. Självfallet får socio-ekonomiska modeller också sin prägel av samhällets strukturförändringar såsom industrialisering och urbanisering. Likaså är det vanligt att skilja på olika europeiska socio-ekonomiska modeller (i enlighet med den kategorisering som gjorts av Esping-Andersen) utgående från deras utformning och ideologiska utgångspunkter samt geografiska förankring: den kontinentala ( konservativa ), den anglosaxiska ( liberala ), den sydeuropeiska ( familjecentrerade ) och den nordiska ( socialdemokratiska ). Klassificeringen är förvisso problematisk (och de politiska epiteten har delvis förlorat sin aktualitet), men de europeiska länderna tenderar obestridligen att forma klusterbildningar förenliga med klassificeringen. 1 Vad är kännetecknande för den nordiska modellen? Begreppet är dunkelt nog för att möjliggöra olika svar beroende på om man betonar historisk bakgrund 2, utformning eller målsättningar. Andersen et al. (2007) betonar framför allt följande synpunkter: Arbetsmarknadens institutioner. I Norden har organisationerna på arbetsmarknaden och avtalsförhandlingarna en central roll för lönebildning och arbetsvillkor, medan lagstiftningen har mindre betydelse än i Mellan- och Sydeuropa. Arbetslöshetsförsäkringen 1 Se Andersen et al. (2007). Utsagan ovan gäller framför allt de s.k. gamla EU-länderna; de nya medlemmarna är svårare att klassificera men har i många fall sökt sig mot en ekonomiskt sett liberal samhällsmodell. 2 Historiskt kan man förmodligen peka på bl.a. etnisk och religiös homogenitet (som länge var kännetecknande för detta perifera område), avsaknaden av livegenskap och den självägande bondens ställning, den lokala och delvis nationella demokratins långa traditioner, den tidiga orienteringen av den socialistiska arbetarrörelsen i en reformistisk riktning (med undantag för Finland) osv. 1

7 är relativt generös och ansenliga resurser tilldelas en aktiv och ambitiös arbetsmarknadspolitik (med vissa variationer mellan de nordiska länderna). Trygghetssystemen. Alla de nordiska länderna har omfattande mekanismer för kollektiv riskfördelning. Det handlar i mycket om socialpolitik och välfärdsstaten men i viss mån om den samhällsekonomiska politiken som helhet (jfr. nedan). Politiken är universell i bemärkelsen av att vara praktiskt taget heltäckande för befolkningen. Socialförsäkringen och speciellt pensionssystemet är numera i hög utsträckning aktuariskt neutralt, i övrigt (familjepolitiken, hälso- och åldringsvården) är skattefinansieringen av stor betydelse. Omfördelning inom livscykeln är stor, omfördelningen mellan individer mer begränsad, och mycket av omfördelningen sker via de offentliga utgifterna snarare än via skatterna. Humankapitalet. De nordiska länderna anslår mer offentliga resurser (som andel av BNP) för investeringar i mänskligt kapital än andra länder: familjepolitik, dagvård, skola, högskolor och forskning samt FoU. Det finns anledning att betona betydelsen av satsningarna på humankapitalet. För skolans del illustreras detta av figur 1, som visar de offentliga utgifterna för skolan som andel av BNP och skolresultaten så som de redovisas i PISA-rapporterna. Danmark och Sverige använder mer resurser på skolan än andra länder, Finland något mindre men toppar resultatlistan. (Och allmänt taget är korrelationen mellan utgifter på skolan och PISA-resultat relativt svag.) Figur 1 2

8 Det finns en gammal föreställning om den nordiska modellen som en interventionistisk regleringsapparat med syfte att sätta marknaden ur funktion. Denna uppfattning är starkt förlegad: den nordiska modellen är i dag i hög grad marknadskonform, vilket också avspeglar sig i de mått på intensitet i reglering som produceras av OECD (figur 2). Den offentliga sektorn är av stor betydelse, men dess åtaganden kan till stor del ses som uttryck för en strävan att korrigera marknadsmisslyckanden (relaterade till bl.a. externaliteter och asymmetrisk information). Det föreligger en rätt hög grad av politisk enighet om huvudlinjerna och målsättningarna för breda områden av den samhälleliga politiken i Norden, även om den politiska retoriken självfallet betonar skillnaderna. Figur 2 Funktionellt sett är kärnan i modellen en positiv interaktion mellan mekanismer för kollektiv riskfördelning och acceptans av förändring eller öppenhet med hänsyn till bl.a. globalisering och ny teknologi. Befolkningen i de nordiska länderna förhåller sig mer positiv (eller mindre negativ) till globalisering än i många andra länder, vilket kan ses som en följd av de omfattande trygghetssystemen. Den relativt positiva inställningen till globalisering och teknologisk utveckling har bidragit till en gynnsam tillväxt, som i sin tur möjliggör finansiering bl.a. av trygghetssystemen och investeringari humankapitalet. Kombinationen av en ambitiös välfärdspolitik och acceptans av marknadsekonomin har gjort det möjligt att i rimlig utsträckning förena egalitära ambitioner med ekonomisk effektivitet. Det bör understrykas att modellen förutsätter en hög sysselsättningskvot ( arbetslinjen ). 3

9 Den nordiska modellen: prestationsförmåga Internationella jämförelser ger intryck av att den nordiska modellen är framgångsrik, även om ett sådant omdöme självfallet är beroende på de kriterier som används. Makroekonomins fader John Maynard Keynes ansåg att ett gott samhälle kännetecknas av individuell frihet, ekonomisk effektivitet och social rättvisa. Förvisso har medborgare i Norden en hög grad av frihet, inte minst om man betonar frihet i dess positiva bemärkelse ( frihet till resurser som stärker individens möjligheter snarare än frihet från externa begränsningar). Den ekonomiska effektiviteten i Norden är internationellt sett hyfsad i belysning av siffror för sysselsättning och produktivitet samt tillväxt per person under de senaste decennierna. Olika indikatorer för social rättvisa, producerade av t.ex. OECD, ger i flertalet fall intryck av att de nordiska länderna uppnår goda resultat. Speciellt viktigt kan man anse det vara att de nordiska länderna uppvisar en rätt hög grad av social mobilitet. Såsom framgår av figur 3, är inkomsterna i de nordiska länderna relativt jämt fördelade. Detta kan förmodligen uppfattas som positivt, även om en helt jämn fördelning knappast kan eftersträvas (eller motiveras). Mycket svårare är att acceptera en ojämn inkomstfördelning om denna går i arv från generation till generation. I kännbar utsträckning är detta fallet i alla länder; barn till välsituerade föräldrar tenderar att själv få högre inkomster än andra barn (beroende på gynnsammare gener, miljö, utbildningsmöjligheter eller andra orsaker). Denna tendens är emellertid svagare i Norden än i de gamla klassamhällena (såsom England och Frankrike) eller i USA (som dock skulle vara the country of the self made man ). Förmodligen är skolan (jfr figur 1) här en av de viktigaste bakgrundsfaktorerna. Figur 3 4

10 Som ovan noterats finns det många andra indikatorer och internationella jämförelser som ställer de nordiska länderna i en förmånlig belysning. Därmed kan man förstå att nordiska politiker gärna pekar på egna framgångar t.ex. i samband med diskussioner om Lissabonprocessen. En viss tillfredsställelse framstår inte som orimlig, men samtidigt bör man självfallet vara medveten om att också den nordiska modellen är ställd inför många utmaningar. I det följande diskuteras tre av dessa: globaliseringen, finanskrisen och demografin. Utmaningar: globaliseringen De nordiska ländernas framgång är betingad av förmågan att utnyttja de möjligheter som globaliseringen erbjuder och möta kraven på anpassning till förändringar. En stor offentlig sektor och ett högt skattetryck är potentiellt problematisk; man kan ifrågasätta hållbarheten av kombinationen höga skatter och globaliserad ekonomi. Höga skatter försämrar ekonomins effektivitet allmänt och försvagar konkurrenskraften samt minskar landets attraktivitet som lokalisering för rörliga produktionsfaktorer. Då både företag och kunskap numera rör sig over nationella gränser med en viss lätthet, kan man föreställa sig att en ökande skattekonkurrens mellan länder successivt leder till en nedmontering av välfärdsstaten ( race to the bottom ). Skattekonkurrensen kan vara speciellt relevant för små och öppna ekonomier, för vilka skattesatsernas effekter på de rörliga skattebaserna är kännbara. Det är rimligt att tänka sig ett negativt samband mellan ekonomins öppenhet och den skattekvot som politiskt blir vald. Hypotesen om ett negativt samband mellan ekonomisk öppenhet och skattekvot får dock inget stöd i empirin; tvärtom verkar skattekvoten (totala skatter relativt BNP) vara positivt korrelerad med ekonomins öppenhet (figur 4). Detta kan bero på att öppna ekonomier är mer instabila och att medborgarna därför önskar (och politikerna levererar) en större offentlig sektor för att uppnå mer stabilitet, jfr. Rodrik (1998), vilket är konsistent med den positiva interaktion mellan trygghetspolitiken och globaliseringen som ovan utpekats som en väsentlig aspekt på den nordiska modellen. 5

11 Figur 4 Globaliseringens betydelse varierar självfallet beroende på vilken skatteform det handlar om. Skattekonkurrensen är ett påfallande fenomen för bolagsbeskattningen, och det finns också tecken på att de högsta marginalskatterna under senare år sänkts i många länder för att stärka förmågan att konkurrera om högutbildad arbetskraft. Men som helhet finns det inget som tyder på att ett relativt högt skattetryck skulle vara oförenligt med den konkurrenskraft som globaliseringen kräver. Ett högt skattetryck kan vara hållbart om skatterna används för att finansiera samhällsekonomiskt väl motiverade utgifter. Höga skatter är problematiska, och speciellt problematiska i en globaliserad ekonomi, men det finns fortfarande ett tämligen stort utrymme för olika socio-ekonomiska modeller och olika nivåer för det totala skattetrycket. Sannolikt kommer kravet på effektivitet och konkurrensförmåga framgent dock att återspeglas bl.a. i ett relativt sett lägre skattetryck för mobila skattebaser såsom företag och humankapital. Utmaningar: den finansiella krisen Globaliseringen är problematisk inte bara för att den ställer krav på den internationella konkurrenskraften; den kan också innebära att ekonomin utsätts för abrupta och svårhanterliga externa chocker. De nordiska länderna har drabbats hårt av den globala finansiella kris som inleddes (speciellt Island och med ett visst undantag för Norge). Detta är ingen slump: den nordiska tillväxtstrategin är baserad på globaliseringen, därför drabbas Norden 6

12 också hårt när globaliseringen hamnar i kris. Nedgången i BNP har både i Finland och Sverige (och i Tyskland) varit värre än i euro-området som helhet (figur 5). Figur 5 Det stora BNP-fallet i Sverige och Finland illustrerar vår sårbarhet med hänsyn till den globala utvecklingen, en sårbarhet som också accentueras av att vår export till stor del består av investeringsvaror (för Sveriges del också varaktiga konsumtionsvaror). Denna sårbarhet ställer stora krav på den ekonomiska politiken. Å ena sidan måste det finnas utrymme till och förmåga att använda finanspolitiken för att dämpa effekterna av krisen och för att säkerställa att samhällskontraktet respekteras, dvs. för att undvika plötsliga nedskärningar i bidrag eller andra offentliga utgifter. Å andra sidan bör ekonomins anpassningsmekanismer fungera så att ny produktion och export uppstår för att kompensera för de produktionsförluster som visar sig permanenta snarare än tillfälliga. De nordiska länderna genomlevde under 1980-talet eller i början av 1990-talet (Sverige och Finland) en svår men lärorik kris. Under de år som följt på krisen har stabiliseringspolitiken bedrivits med en viss framgång, något som för årtiondet belyses av figur 6. De nordiska länderna har i genomsnitt upprätthålligt ett överskott i de offentliga finanserna för att sänka den offentliga skuldkvoten och för att stå rustade inför kriser som kommer. Samtidigt har de nordiska länderna, i likhet med USA men till skillnad från flertalet EU-länder, bedrivit en systematiskt kontracyklisk finanspolitik för att stabilisera den ekonomiska utvecklingen. Det 7

13 har varit möjligt att bedriva en förnuftig konjunkturpolitik tack vare att de offentliga finanserna varit på en hållbar grund (till skillnad från många andra EU-länder). Figur 6 Betydelsen av den förda finanspolitiken skall förvisso inte överdrivas; den har inte hindrat våra länder från att drabbas svårt av krisen. Men den har dock gjort det möjligt att undvika abrupta offentliga nedskärningar, och statsupplåningen har inte försvårats av höjda riskpremier och räntor, såsom i länder med svagare offentliga finanser (se figur 7). Sunda statsfinanser och god stabiliseringspolitik går hand i hand och är viktiga komplement till den nordiska modellen. Figur 7 8

14 Intressant nog verkar växelkursregimen inte ha spelat någon större roll för möjligheterna att hantera krisen. Kronan har varit påfallande svag i förhållande till euron, vilket har gett svensk industri en kännbar konkurrensfördel relativt bl.a. finsk industri. Trots detta har industriproduktionen i de båda länderna utvecklats på ett mycket likartat sätt och vuxit mindre än i Tyskland eller euro-området i genomsnitt. Nedgången i BNP har varit större i Finland (som traditionellt är mer konjunkturkänsligt), men uppgången i arbetslösheten verkar bli lika stor och stiga till jämförbara nivåer; jfr Gylfason et al.(2010). Till dags dato finns det mycket lite som talar för att Sverige skulle vinna (eller förlora för den delen) något väsentligt på att förbli utanför euron. Utmaningar: demografin Den aktuella finansiella och ekonomiska krisen kommer att ha långvariga effekter på ekonomin i våra länder (uteblivna investeringar, långtidsarbetslöshet osv.), men dessa är dock inte av en sådan storleksordning att de skulle hota förutsättningarna för den nordiska modellen. Betydligt större är på sikt de effekter som sammanhänger med åldrande befolkningar. I detta hänseende är skillnaderna inom Norden också tämligen betydande: den demografiska förändringen inträder med speciell kraft i Finland under de två följande årtiondena, medan förändringen i Sverige är mer måttlig och inträder senare. Utmaningen är kvalitativt likartad men kvantitativt 9

15 större i Finland. I substans handlar effekterna av demografin framför allt om finansieringen av pensionerna samt om hälso- och åldringsvården. Pensionssystemen i de nordiska länderna uppvisar stora olikheter men har också vissa gemensamma fördelar. Sverige har numera ett avgiftsbaserat system med hög grad av aktuarisk neutralitet och försett med en i princip automatisk anpassning av pensionerna i fall av finansiell ojämvikt ( bromsen ). Det kollektiva pensionssystemet i Finland är en hybrid av avgifts- och förmånsbaserade system med rätt hög grad av aktuarisk neutralitet. Systemet är dock svårbedömt eftersom någon mekanism för att säkerställa dess finansiella stabilitet inte är överenskommen mellan arbetsmarknadens parter eller fastställd av myndigheterna. I Danmark är den förtjänstbundna pensionen avgiftsbaserad och fullt finansierad (fonderad). I alla länder finns ett komplement i form av icke-förtjänstbaserad grundpension. Gemensamt är också att pensionssystemets finansiella hållbarhet i de nordiska länderna bedöms vara relativt god (Europeiska kommissionen), speciellt om rådande beslut och/eller planer i syfte att höja den effektiva pensioneringsåldern kan förverkligas. Hälso- och åldringsvården utgör på sikt förmodligen mer svårhanterliga problem. Behovet av tjänster kommer att öka kraftigt i takt med att befolkningen åldras. Därtill kommer att stigande inkomster för med sig ökande krav på kvalitet i vården. Samtidigt finns det en påfallande tendens till att kostnadstrycket i vården ökar snabbare än i annan produktion ( Baumol s lag ) på grund av begränsade möjligheter till produktivitetstillväxt i kombination med lika löneutveckling inom olika avtalsområden. (Ny teknologi kan öka produktiviteten kännbart, men landvinningar inom den medicinska vetenskapen medför ständigt också nya och dyra läkemedel och vårdformer.) Den demografiska förändringen gör det angeläget att finna nya sätt att organisera produktionen och finansieringen av hälso- och åldringsvården, även om detta innebär att universalismen som princip blir allt mer ifrågasatt. Den nordiska modellen har framtiden för sig? En kort sammanfattning av denna uppsats är som följer: det finns en nordisk socio-ekonomisk modell, denna modell kännetecknas av specifika arbetsmarknadsförhållanden och heltäckande trygghetssystem samt prioritering av investeringar i humankapital, och denna modell har visat sig internationellt sett framgångsrik, speciellt i sin förmåga att kombinera ekonomisk effektivitet med sociala hänsyn. Modellen står inför stora utmaningar, men i huvudsak inte pga 10

16 globaliseringen eller krisen utan snarare som en följd av förändringarna i demografin. Självfallet står alla länder på olika sätt inför dessa utmaningar (och som helhet drabbas Norden inte mer än andra områden). Det centrala kravet är och förblir att politiska beslut säkerställer att arbetslinjen drivs på ett sätt som gör det möjligt att förena ekonomisk effektivitet med egalitära ambitioner. : Referenser Andersen, T., Holmström, B., Honkapohja, S., Korkman, S., Tsson Söderström, H., Vartiainen, J.: The Nordic Model: Embracing Globalization and Sharing Risks, ETLA, 2007 Gylfason, T., Holmström, B., Korkman, S., Tsson Söderström, H., Vihriälä, V.: Nordics in Global Crisis: Vulnerability and Resilience, ETLA, 2010 Rpodrik, D.: Why Do More Open Economies Have Bigger Governments?, Journal of Political Economy 105(6),

17 Den demografiska utmaningen, med socialförsäkringsutblickar Tommy Bengtsson, Ekonomisk historia, Lunds universitet Moderator: Agneta Kruse

18 Välfärden i ett åldrande Europa 1 Tommy Bengtsson och Kirk Scott Centrum för ekonomisk demografi och Ekonomisk historiska institutionen, Lund universitet Europas befolkning åldras, något som är ett globalt fenomen. Åldrandeprocessen startade emellertid tidigare i vår del än i andra delar av världen. År 2000 var andelen över 65 år 17 procent i Sverige vilket är ungefär den nivå man förväntar sig skall gälla för hela världen runt år Även om Sverige inte längre har högst andel äldre så fortsätter ökningen och 2050 beräknas 24 procent av befolkningen vara över 65 år gamla. Kommer den nordiska välfärdsmodellen, allomfattande och tämligen generös, som utvecklats parallellt med att befolkningen åldrats att kunna klara av ytterligare ökningar i andelen äldre? Eller kommer ansvaret för de äldre i stället att skjutas över på familjen så att vi får en situation som påminner om Sydeuropa? I vilket fall som helst så kvarstår problematiken med att behovet av försörjning, omsorg och sjukvård ökar när andel äldre ökar. Ett välfärdssamhälle av den typ som finns i de nordiska länderna karakteriseras av att en stor del av utgifterna för äldre finansieras av den offentliga sektorn, som i sin tur huvudsakligen finansieras genom inkomstskatter. Den totala lönesumman utgör således det nordiska välfärdssamhällets viktigaste skattebas. Stiger kostnaderna inom den offentliga sektorn på grund av att andelen äldre ökar måste antingen skattebasen växa eller skattetrycket öka. Skattetrycket i de nordiska länderna, liksom i övriga Västeuropa, är redan högt i ett internationellt perspektiv och därför riktas blickarna mot andra lösningar. Men vilka lösningar står till buds för att hantera att kostnaderna ökar när andelen äldre ökar? Löser ökad invandring problemet med en åldrande befolkning? Innan vi besvarar dessa frågor gör vi en kort översikt över hur snabbt befolkningen åldras. Vi ställer också frågan varför befolkningen åldras. Svaret kan förefall självklart, att vi lever mycket längre idag än vad vi gjorde för ett sekel sedan, men är det verkligen så? 1 Den ursprungliga versionen av denna uppsats återfinns i Gustavsson, S, Oxelheim, L och Pehrsson (red), Hur gemensam är den europeiska gemenskapen. Europaperspektiv Spindulys, Kaunas, Litauen: Santérus Förlag, Vi ar tacksamma för att förlaget gett sitt tillstånd till detta omtryck. 1

19 Europas befolkning åldras Andelen äldre i Europa förväntas öka liksom medianåldern beräknas 28 procent av befolkningen i Europa vara över 65 år, jämfört med 16 procent i världen som helhet. Idag är motsvarande siffror 17 respektive 6 procent beräknas andelen över 65 år i Sverige ha ökat till 24 procent från nuvarande 17 procent. Medianåldern i Sverige beräknas öka från 39 till 43 år fram till 2050, då Spanien förväntas ha den äldsta befolkningen i Europa, med en medianålder på 55 år. Även om befolkningens åldrande inte bara är ett europeiskt fenomen, vilket kan exemplifieras med Japan som har högst andel äldre i världen idag, är det i Europa som befolkningsåldrandet är mest utbrett. Tabell 1 visar att av de tjugo länder som hade äldst befolkning år 2000 ligger hela nitton i Europa. Situationen kommer sannolikt att se helt annorlunda ut i framtiden. Ser man till de tjugo äldsta befolkningarna år 2050 beräknas elva vara europeiska, medan fem av de tio länderna som har äldst befolkning återfinns i Asien. Med andra ord, det som idag huvudsakligen är ett europeiskt fenomen kommer inom en snar framtid att vara ett globalt fenomen. Kommentar [e1]: Förtydliga; i Europa eller i världen. Tabell 1. Rankningen av de 25 länder med äldsta befolkningar i världen 1950, 2000, 2050 efter andel över 65 år Land % Land % Land % 1 Frankrike 11 Italien 18 Japan 38 2 Lettland 11 Sverige 17 Sydkorea 35 3 Belgien 11 Japan 17 Macao 34 4 Storbritannien 11 Belgien 17 Spanien 33 5 Irland 11 Spanien 17 Slovenien 33 6 Estland 11 Grekland 17 Martinique 33 7 Österrike 10 Bulgarien 17 Singapore 33 8 Sverige 10 Tyskland 16 Hong Kong 33 9 Georgien 10 Frankrike 16 Italien Luxemburg 10 Portugal 16 Nederländska Antillerna Tyskland 10 Storbritannien 16 Kuba Norge 10 Kroatien 16 Bulgarien Schweiz 10 Österrike 15 Grekland Litauen 9 Lettland 15 Tjeckien Danmark 9 Norge 15 Polen Nya Zeeland 9 Estland 15 Portugal Benin 9 Finland 15 Rumänien 30 2

20 18 Vitryssland 9 Danmark 15 Tyskland Makedonien 9 Ungern 15 Slovakien Armenien 8 Schweiz 15 Barbados Tjeckien 8 Luxemburg 14 Bosnien & Hercegovina USA 8 Slovenien 14 Österrike Italien 8 Ukraina 14 Kroatien Uruguay 8 Litauen 14 Lettland Kirgizistan 8 Tjeckien 14 Malta 28 Källa: UN 2006 Revision, United Nations Population Division Befolkningsåldrandet är inget nytt fenomen, men effekterna håller på att blir mer och mer uppenbara. En anledning är att åldrandet accelererar. Frankrike var det land som först upplevde att befolkningen åldrades och redan på 1870 talet var 7 procent av befolkningen över 65 år. Det skulle ta över 100 år för andelen över 65 år att komma upp till 14 procent. Sverige nådde 7 procent över 65 år kring 1890 men åldrandet skedde något snabbare än i Frankrike och det tog 90 år tills andelen äldre hade fördubblats. Polen, som är ett av de länder där åldrandet började betydligt senare än Frankrike och Sverige, uppnådde 7 procent över 65 år strax före 1970 och nådde 14 procent helt nyligen. Det som tog 100 år i Frankrike tog endast drygt 35 år i Polen. I Japan har utvecklingen gått ännu snabbare. Där fördubblades andelen äldre från 7 till 14 procent på bara 20 år. Denna acceleration vad gäller åldrande gäller även den tid det tar ett land att gå från 14 till 21 procent av befolkningen över 65 år. Medan Sverige och Frankrike gjorde denna övergång på bara cirka 35 år har andra europeiska länder upplevt motsvarande ökning på mindre än 25 år. Accelerationen är också tydlig när man studerar listan över de globalt sett äldsta befolkningarna. Frankrike hade högst andel äldre i världen på 1800 talet, och låg fortfarande 1950 näst högst i listan på världens äldsta befolkningar. Femtio år senare hade man ramlat ner till en tionde plats och 2050 beräknas Frankrike ligga på plats nummer 35. Sverige, som började sitt åldrande något senare än Frankrike, visar upp än mer dramatiska siffror. Sverige, som hade den näst äldsta befolkningen i världen år 2000, förväntas hamna på 44 plats år Prognoserna för övriga länder visar att även om befolkningsåldrandet börjat vid olika tidpunkter kommer processen att fortlöpa på samma sätt som i Europa men med ett viktigt undantag; den kommer att gå fortare. 3

21 Det är viktigt att poängtera att gruppen definierad som äldre inte är en homogen grupp i befolkningen med avseende på till exempel konsumtion av fritidsaktiviteter och sjukvård. Vid 65 års ålder lägger man mindre resurser på sjukvård och mer på ens fritid men detta ändras successivt ju äldre man blir. Om vi delar upp befolkningen i mindre grupper ser vi att 10 procent av Europas befolkning kommer att vara över 80 år gamla år 2050, en dryg fördubbling från nuvarande 4 procent. Ålderspyramiderna i Figur 1 visar andelen av befolkningen i varje 5 års åldersintervall 1950, 2000 och en prognos för På höger sida ser vi andelen män i befolkningen och vänster sida visar andelen kvinnor. Man ser tydligt Europas befolkningsutveckling från en pyramidformad ålderstruktur 1950 till en struktur med en bred topp 2050 som smalnar av i lägre åldrar. Strukturen 1950, med den breda basen och spetsiga toppen, är ett resultat av höga födelsetal, hög barnadödlighet och hög äldredödlighet; något som kännetecknar det traditionella agrara samhället och som idag återfinns i många utvecklingsländer. Figur 1. Den europeiska befolkningens ålderstruktur Källa: UN 2006 Revision, United Nations Population Division År 2000 hade Europa en åldersstruktur som kännetecknar flertalet industriländer. Befolkningsandelen i arbetsför ålder dominerade samtidigt som åldersgruppernas storlek från cirka 50 års ålder och uppåt var mindre. År 2050 beräknas de äldre dominera befolkningsstrukturen medan yngre åldersgrupper är mindre och mindre ju längre man ner i åldrarna man går. Vissa befolkningar i Europa har redan en sådan bred topp och avsmalnande bas medan alla andra är på väg att få denna åldersstruktur. Förändringarna beräknas ske snabbare i östra och södra Europa än i västra och norra Europa. 4

22 Figur 2 visar hur Europas befolkning, indelad i andelen unga, de i arbetsför ålder, de äldre och de mycket äldre, förändras över tiden enligt FN. Två saker framgår tydligt. För det första så visar den att andelen av Europas befolkning i arbetsför ålder, som har varit relativt konstant från 1950 fram till idag, kommer att minska framöver. För det andra kommer andelen unga och andelen äldre utvecklas åt olika håll. Andelen unga, som kontinuerligt har minskat från 1950, kommer att fortsätta att göra det fram till cirka 2030 för att därefter stabiliseras. Andelen äldre, som hela tiden ökat visar inga tecken på att stabiliseras fram till år 2050 utan fortsätter att öka, och andelen mycket äldre (över 80 år) kommer att gradvis minska i storlek från Anledningen till att andelen i arbetsföra åldrar har kunnat ligga så stabilt fram till idag är att den ökande andelen äldre har kompenserats av en minskande andel yngre. Det är när de i yngre åldrar relativt sett inte längre blir färre som andelen av befolkningen i arbetsför ålder minskar. Figur 2. Andelen av Europas befolkning i olika åldersgrupper under antagande om medelhög fertilitet Källa: UN 2006 Revision, United Nations Population Division 5

23 Figur 3 visar effekten av Europas demografiska utveckling på dess befolkningsstorlek. FNs befolkningsprognoser innefattar tre olika scenarier; ett med låg fertilitet, ett med hög fertilitet och ett med mellanhög fertilitet. Det mellanhöga scenariot är det mest troliga sett utifrån dagens utveckling. Enligt detta kommer Europas befolkning att minska framöver. Europa, som idag har cirka 730 miljoner invånare, kommer enligt FNs mellanvariant att ha minskat till strax över 660 miljoner år Figur 3. Europas befolkning Prognoser baserade på FNs befolkningsscenarier med låg, medium, respektive hög fertilitet. Källa: UN 2006 Revision, United Nations Population Division Många anser att en framtida minskad befolkning i Europa utgör ett hot. Enligt det merkantilistiska tänkesättet, som dominerade på 1600, 1700 och en bit in i 1800 talet, var befolkningens storlek en viktig orsak till nationernas välstånd och makt. Det är emellertid inte självklart att befolkningsstorleken i sig har en avgörande betydelse för ett lands välfärd och idag finner vi inte heller något sådant samband. Bland G7 länderna finns det bara ett land med en befolkning på över 100 miljoner, medan flertalet av världens befolkningsrika länder är väldigt fattiga. Ett lands ekonomiska framgångar ligger således inte i befolkningens 6

EUROPA blir äldre. I EU:s 27 medlemsländer

EUROPA blir äldre. I EU:s 27 medlemsländer EUROPA blir äldre I EU:s 27 medlemsländer bor 500 miljoner människor. En allt större del av befolkningen är äldre, medan andelen unga minskar. På sikt kommer det innebära att försörjningskvoten ökar. Foto:

Läs mer

Invandring och befolkningsutveckling

Invandring och befolkningsutveckling Invandring och befolkningsutveckling JAN EKBERG De flesta som invandrat till Sverige har kommit hit som vuxna, i arbetsför och barnafödande åldrar och därmed bidragit till ett befolkningstillskott på sikt.

Läs mer

Svenska ungdomsjobb i EU- topp - Lägre arbetsgivaravgifter bakom positiv trend!

Svenska ungdomsjobb i EU- topp - Lägre arbetsgivaravgifter bakom positiv trend! Svenska ungdomsjobb i EU- topp - Lägre arbetsgivaravgifter bakom positiv trend! Regeringens höjning av arbetsgivaravgifterna för unga, den 1 augusti i ett första steg följt av helt avskaffad nedsättning

Läs mer

Far väl välfärden? Socialtjänsten i framtiden

Far väl välfärden? Socialtjänsten i framtiden Far väl välfärden? Socialtjänsten i framtiden Socialtjänstforum ett möte mellan forskning och socialtjänst En konferens i Göteborg 12 13 april 2011 Far väl välfärden? Socialtjänsten i framtiden Socialtjänstforum

Läs mer

Hälsostatusen har förbättrats avsevärt i Europa, men fortfarande kvarstår stora skillnader

Hälsostatusen har förbättrats avsevärt i Europa, men fortfarande kvarstår stora skillnader Sammanfattning De senaste årtiondena har befolkningens hälsa i de europeiska länderna förbättrats avsevärt. Sedan 1980 har den förväntade livslängden vid födseln ökat med sex år samtidigt som den förtida

Läs mer

Svensk finanspolitik 2013

Svensk finanspolitik 2013 Svensk finanspolitik 2013 Finanspolitiska rådets rapport Pressträff 15 maj, 2013 Rådets uppgift Rådets uppgift är att följa upp och bedöma måluppfyllelsen i finanspolitiken och i den ekonomiska politik

Läs mer

EU Innovation Scoreboard resultat för Sverige och Västsverige

EU Innovation Scoreboard resultat för Sverige och Västsverige Rapport 2015:4 EU Innovation Scoreboard resultat för Sverige och Västsverige Varje år tar EU-kommissionen fram en rapport som mäter EU-ländernas forsknings och innovationsförmåga (Innovation Union Scoreboard).

Läs mer

Det ekonomiska läget. 4 juli Finansminister Anders Borg. Finansdepartementet

Det ekonomiska läget. 4 juli Finansminister Anders Borg. Finansdepartementet Det ekonomiska läget 4 juli Finansminister Anders Borg Det ekonomiska läget Stor internationell oro, svensk tillväxt bromsar in Sverige har relativt starka offentliga finanser Begränsat reformutrymme,

Läs mer

Europeiskt pensionärsindex. Ranking av pensionärers levnadsförhållanden

Europeiskt pensionärsindex. Ranking av pensionärers levnadsförhållanden Europeiskt pensionärsindex Ranking av pensionärers levnadsförhållanden Innehåll: Inledning... 2 Förväntad levnadsålder... 3 Dåliga levnadsförhållanden... 4 Fysiska behov... 5 Hälsoproblem på grund av otillräcklig

Läs mer

Resultattavla för innovationsunionen 2014

Resultattavla för innovationsunionen 2014 Resultattavla för innovationsunionen 2014 Innovationsunionens resultattavla för forskning och innovation Sammanfattning SV version Enterprise and Industry Sammanfattning Resultattavlan för innovationsunionen

Läs mer

Utbildningskostnader

Utbildningskostnader Utbildningskostnader 7 7. Utbildningskostnader Utbildningskostnadernas andel av BNP Utbildningskostnadernas andel av BNP visar ländernas fördelning av resurser till utbildning i relation till värdet av

Läs mer

Stockholms besöksnäring. Oktober 2014

Stockholms besöksnäring. Oktober 2014 Stockholms besöksnäring. Oktober 214 För första gången nådde antalet gästnätter på kommersiella boendeanläggningar i över en miljon under oktober månad och redan under oktober har över 1 miljoner övernattningar

Läs mer

Reseströmmar en översikt 2000 2012

Reseströmmar en översikt 2000 2012 Reseströmmar en översikt 2000 2012 Innehållsförteckning 15 Sammanfattning 16 Inledning 18 Utländska gästnätter på hotell i Sverige 12 Samband mellan utrikeshandel och gästnätter 16 Samband mellan växelkursens

Läs mer

Stockholms besöksnäring. December 2014

Stockholms besöksnäring. December 2014 Stockholms besöksnäring. December 214 När 214 summeras överträffas års rekordsiffor för övernattningar på länets kommersiella boendeanläggningar varje månad. Drygt 11,8 miljoner övernattningar under 214

Läs mer

Privatpersoners användning av datorer och Internet. - i Sverige och övriga Europa

Privatpersoners användning av datorer och Internet. - i Sverige och övriga Europa Privatpersoners användning av datorer och Internet - i Sverige och övriga Europa Undersökningen Görs årligen sedan år Omfattar personer i åldern - år ( och - år) Data samlas in i telefonintervjuer som

Läs mer

Möjligheter och framtidsutmaningar

Möjligheter och framtidsutmaningar Möjligheter och framtidsutmaningar Peter Norman, finansmarknadsminister Terminsstart pension, 8 februari 101 100 Djupare fall och starkare återhämtning av BNP jämfört med omvärlden BNP 101 100 101 100

Läs mer

Omflyttningens demografi

Omflyttningens demografi Efterkrigstidens invandring och utvandring 49 Omflyttningens demografi Det är som regel unga människor som flyttar. Under etableringsfasen i livet är det vanligast att flytta d.v.s. från den åldern då

Läs mer

OKTOBER 2015. Konkurrenskraft för välstånd och jobb

OKTOBER 2015. Konkurrenskraft för välstånd och jobb OKTOBER 2015 Konkurrenskraft för välstånd och jobb Redaktör: Edel Karlsson Håål Författare: Jimmy Boumediene, Bo Ekegren, Susanne Spector Förord Denna skrift beskriver kortfattat några utgångspunkter och

Läs mer

Stockholms besöksnäring. September 2014

Stockholms besöksnäring. September 2014 Stockholms besöksnäring. September 214 Under september noterades 1,68 miljoner gästnätter på kommersiella boendeanläggningar i. Det var 95, eller 1 %, fler än under september 213, vilket i sin tur innebär

Läs mer

Klimatpolitikens utmaningar

Klimatpolitikens utmaningar MILJÖEKONOMI 4 februari 2011 Klimatpolitikens utmaningar Eva Samakovlis MILJÖEKONOMI 4 februari 2011 Innehåll Inledning Globala miljöproblem kräver globala lösningar Renodla koldioxid- och energiskatterna

Läs mer

Kunskap för stärkt arbetskraft 2014 års ekonomiska vårproposition

Kunskap för stärkt arbetskraft 2014 års ekonomiska vårproposition Kunskap för stärkt arbetskraft 2014 års ekonomiska vårproposition Finansmarknadsminister Peter Norman Statskontorets förvaltningspolitiska dag 9 april 2014 Internationell återhämtning - men nedåtrisker

Läs mer

Befolkning efter ålder och kön

Befolkning efter ålder och kön 12 Befolkning efter ålder och kön Annika Klintefelt Ålderspyramid 2002 samt prognos 2012 Åldersstrukturen i Sverige är ett resultat av framförallt växlingar i antalet födda. Spåren av ett ovanligt högt

Läs mer

S-politiken - dyr för kommunerna

S-politiken - dyr för kommunerna S-politiken - dyr för kommunerna 2011-11-08 1 UNDERFINANSIERAD S-BUDGET RISKERAR ÖVER 5000 JOBB I KOMMUNSEKTORN SAMMANFATTNING 1. De socialdemokratiska satsningarna på kommunerna är underfinansierade.

Läs mer

Anna Kinberg Batra. Ordförande i riksdagens finansutskott, gruppledare Moderaterna

Anna Kinberg Batra. Ordförande i riksdagens finansutskott, gruppledare Moderaterna Anna Kinberg Batra Ordförande i riksdagens finansutskott, gruppledare Moderaterna Viktigast för ett ökat sparande - Stabila offentliga finanser - Stabilt finansiellt system - Fler i arbete - Mer pengar

Läs mer

Enmansbolag med begränsat ansvar

Enmansbolag med begränsat ansvar Enmansbolag med begränsat ansvar Samråd med EU-kommissionens generaldirektorat för inre marknaden och tjänster Inledande anmärkning: Enkäten har tagits fram av generaldirektorat för inre marknaden och

Läs mer

Barnafödandet. Gun Alm Stenflo

Barnafödandet. Gun Alm Stenflo 28 Gun Alm Stenflo Barnafödandet Den svenska fruktsamheten sjönk under 1990-talet från att ha varit en av Europas högsta, barn per kvinna år 1990, till en för Sverige rekordlåg nivå om år 1999. Nedgången

Läs mer

Utrikesfödda på arbetsmarknaden

Utrikesfödda på arbetsmarknaden PM 1(10) på arbetsmarknaden PM 2 (10) Inledning Sverige har blivit ett alltmer mångkulturellt samhälle. Omkring 18 procent av befolkningen i åldern 16-64 år är född i något annat land. Syftet med denna

Läs mer

Är finanspolitiken expansiv?

Är finanspolitiken expansiv? 9 Offentliga finanser FÖRDJUPNING Är finanspolitiken expansiv? Budgetpropositionen för 27 innehöll flera åtgärder som påverkar den ekonomiska utvecklingen i Sverige på kort och på lång sikt. Åtgärderna

Läs mer

Hälsa: är du redo för semestern? Res inte utan ditt europeiska sjukförsäkringskort!

Hälsa: är du redo för semestern? Res inte utan ditt europeiska sjukförsäkringskort! MEMO/11/4 Bryssel den 16 juni 2011 Hälsa: är du redo för semestern? Res inte utan ditt europeiska sjukförsäkringskort! Njut av semestern ta det säkra för det osäkra! Planerar du att resa inom EU eller

Läs mer

Budgetöverskott i Sverige. Lars Calmfors Linköping City Airport 24/5-2011

Budgetöverskott i Sverige. Lars Calmfors Linköping City Airport 24/5-2011 Budgetöverskott i Sverige men budgetkris i vår omvärld Lars Calmfors Linköping City Airport 24/5-2011 Finansiellt sparande, procent av BNP 2009 2010 2011 Belgien -6,0-4,2-3,9 Frankrike -7,5-7,0-5,8 Grekland

Läs mer

Finländska dotterbolag utomlands 2011

Finländska dotterbolag utomlands 2011 Företag 2013 Finländska dotterbolag utomlands 2011 Finländska företag utomlands: drygt 4 600 dotterbolag i 119 länder år 2011 Enligt Statistikcentralens uppgifter bedrev finländska företag affärsverksamhet

Läs mer

Den svenska industrins konkurrenskraft

Den svenska industrins konkurrenskraft Den svenska industrins konkurrenskraft Augusti 2015 Under den senaste dryga 15-årsperioden ha arbetskraftskostnaderna i den svenska industrin ökat mer än genomsnittet för konkurrentländerna. Skillnaden

Läs mer

Utsläppsrättspris på Nord Pool

Utsläppsrättspris på Nord Pool Kyotoprotokollet I enlighet med Kyotoprotokollet ska EU minska sina utsläpp med 8% från 1990 till perioden 2008-2012. I enlighet med EU:s sk bördefördelning har Sverige fått möjlighet att öka sina utsläpp

Läs mer

ÄNDRINGSFÖRSLAG 1-30

ÄNDRINGSFÖRSLAG 1-30 EUROPAPARLAMENTET 2009-2014 Utskottet för ekonomi och valutafrågor 2010/2027(INI) 9.6.2010 ÄNDRINGSFÖRSLAG 1-30 Ashley Fox (PE441.298v02-00) Den demografiska utmaningen och solidariteten mellan generationerna

Läs mer

UTLÄNDSKA PATIENTER UTLANDSSVENSKAR

UTLÄNDSKA PATIENTER UTLANDSSVENSKAR Information angående UTLÄNDSKA PATIENTER UTLANDSSVENSKAR Utgiven: juni 2013 Enheten för lagreglerade läkare och sjukgymnaster Så här gör du för att få ersättning för besök av utländska patienter/utlandssvenskar

Läs mer

Vilka betydelse har invandringen sedan 50-talet haft på:

Vilka betydelse har invandringen sedan 50-talet haft på: Vilka betydelse har invandringen sedan 50-talet haft på: Befolkningen? Arbetsutbudet? Tillväxten? De offentliga finanserna? Skattekvot? Det finansiella sparande? Invandring är i traditionell ekonomisk

Läs mer

Bokslut Reinfeldt. Hur har Sverige utvecklats under Alliansregeringen?

Bokslut Reinfeldt. Hur har Sverige utvecklats under Alliansregeringen? Bokslut Reinfeldt Hur har Sverige utvecklats under Alliansregeringen? 2 Sammanfattning Vi har granskat Sveriges utveckling under regeringen Reinfeldt. Vi har fokuserat på fyra avgörande områden där regeringen

Läs mer

Lättläst om svenskt studiestöd

Lättläst om svenskt studiestöd Lättläst om svenskt studiestöd Grundläggande rätt för utländska medborgare 2014/15 1 2 Innehåll Vilka är länderna inom EU och EES?...7 Vilka krav behöver du uppfylla för att få svenskt studiestöd?...8

Läs mer

Oberoende årlig tillväxtöversikt för 2013 ECLM-IMK-OFCE

Oberoende årlig tillväxtöversikt för 2013 ECLM-IMK-OFCE Oberoende årlig tillväxtöversikt för 2013 ECLM-IMK-OFCE Sammanfattning Fyra år efter den stora recessionens början befinner sig euroområdet fortfarande i kris. BNP och BNP per capita ligger under nivån

Läs mer

Låg ränta ger stöd åt inflationsuppgången. Riksbankschef Stefan Ingves Bank & Finans Outlook 18 mars 2015

Låg ränta ger stöd åt inflationsuppgången. Riksbankschef Stefan Ingves Bank & Finans Outlook 18 mars 2015 Låg ränta ger stöd åt inflationsuppgången Riksbankschef Stefan Ingves Bank & Finans Outlook 18 mars 2015 Sverige - en liten öppen ekonomi i en osäker omvärld Stora oljeprisrörelser Negativa räntor och

Läs mer

En internationell jämförelse. Entreprenörskap i skolan

En internationell jämförelse. Entreprenörskap i skolan En internationell jämförelse Entreprenörskap i skolan september 2008 Sammanfattning Förhållandevis få svenskar väljer att bli företagare. Trots den nya regeringens ambitioner inom området har inte mycket

Läs mer

Inledning om penningpolitiken

Inledning om penningpolitiken Inledning om penningpolitiken Riksdagens finansutskott 5 mars 2015 Riksbankschef Stefan Ingves Sverige - en liten öppen ekonomi Stora oljeprisrörelser Negativa räntor och okonventionella åtgärder Centralbanker

Läs mer

INSTITUTIONEN FÖR JOURNALISTIK OCH MASSKOMMUNIKATION Göteborgs universitet

INSTITUTIONEN FÖR JOURNALISTIK OCH MASSKOMMUNIKATION Göteborgs universitet INSTITUTIONEN FÖR JOURNALISTIK OCH MASSKOMMUNIKATION Göteborgs universitet PM från Dagspresskollegiet nr. 45 DET FÖRÄNDERLIGA SAMHÄLLET - ålderssammansättning, flyttning och hushållsstruktur i relation

Läs mer

SAMMANFATTNING. Den förväntade livslängden har stadigt ökat men det finns fortfarande skillnader

SAMMANFATTNING. Den förväntade livslängden har stadigt ökat men det finns fortfarande skillnader SAMMANFATTNING Befolkningens hälsa har förbättrats avsevärt i Europa, men fortfarande råder stor ojämlikhet i hälsostatus såväl inom som mellan länderna. Sedan 1990 har den förväntade livslängden vid födseln

Läs mer

Invandring. Invandring 1980 2001 efter bakgrund

Invandring. Invandring 1980 2001 efter bakgrund 32 Invandring Antalet flyttningar varierar kraftigt år från år. Under de senast 2 åren har invandringen växlat mellan 27 år 1983 till som mest 84 år 1994. Både invandringen av utrikes födda och återinvandringen

Läs mer

Tredje barnet en ny trend? Lotta Persson Prognosinstitutet Lotta.Persson@scb.se

Tredje barnet en ny trend? Lotta Persson Prognosinstitutet Lotta.Persson@scb.se Tredje barnet en ny trend? Lotta Persson Prognosinstitutet Lotta.Persson@scb.se Fruktsamhetsutvecklingen 1970-2010 Antal barn per kvinna 2,5 2,0 2,14 1,98 1,5 1,0 1,51 0,5 0,0 1970 1975 1980 1985 1990

Läs mer

Stockholmskonjunkturen hösten 2004

Stockholmskonjunkturen hösten 2004 Stockholmskonjunkturen hösten 2004 Förord Syftet med följande sidor är att ge en beskrivning av konjunkturläget i Stockholms län hösten 2004. Läget i Stockholmsregionen jämförs med situationen i riket.

Läs mer

De äldre på arbetsmarknaden i Sverige. En rapport till Finanspolitiska Rådet

De äldre på arbetsmarknaden i Sverige. En rapport till Finanspolitiska Rådet De äldre på arbetsmarknaden i Sverige En rapport till Finanspolitiska Rådet Gabriella Sjögren Lindquist och Eskil Wadensjö Institutet för social forskning, Stockholms universitet 1. Den demografiska utvecklingen

Läs mer

Internationell prisjämförelse 2010

Internationell prisjämförelse 2010 Priser kostnader 2011 Internationell prisjämförelse 2010 Stora europeiska skillnader i konsumentpriser år 2010 Den totala prisnivån för privat konsumtion varierade mycket mellan olika länder i Europa år

Läs mer

2005-05-02. Kvartalsredovisning. Antalet EU-intyg hänförliga till EGförordning. arbetslöshetsersättning Första kvartalet 2005

2005-05-02. Kvartalsredovisning. Antalet EU-intyg hänförliga till EGförordning. arbetslöshetsersättning Första kvartalet 2005 2005-05-02 Kvartalsredovisning Antalet EU-intyg hänförliga till EGförordning 1408/71 som rör svensk arbetslöshetsersättning Första kvartalet 2005 Innehåll 1. Inledning... 3 2. Redovisning... 3 2.1 Ärenden

Läs mer

RAPPORT FRÅN KOMMISSIONEN TILL EUROPAPARLAMENTET OCH RÅDET. Om övervakning av koldioxidutsläpp från nya personbilar i EU: uppgifter för 2008

RAPPORT FRÅN KOMMISSIONEN TILL EUROPAPARLAMENTET OCH RÅDET. Om övervakning av koldioxidutsläpp från nya personbilar i EU: uppgifter för 2008 SV SV SV EUROPEISKA KOMMISSIONEN Bryssel den 12.1.2010 KOM(2009)713 slutlig RAPPORT FRÅN KOMMISSIONEN TILL EUROPAPARLAMENTET OCH RÅDET Om övervakning av koldioxidutsläpp från nya personbilar i EU: uppgifter

Läs mer

Flytt av ett bolags säte till ett annat EU-land samråd från GD MARKT

Flytt av ett bolags säte till ett annat EU-land samråd från GD MARKT Flytt av ett bolags säte till ett annat EU-land samråd från GD MARKT Inledning Inledande anmärkning: Följande dokument har tagits fram av generaldirektoratet för inre marknaden och tjänster för att bedöma

Läs mer

Välfärdsbarometern 2012 En rapport från SEB, juni 2012

Välfärdsbarometern 2012 En rapport från SEB, juni 2012 Välfärdsbarometern 2012 En rapport från SEB, juni 2012 Inledning Nästa år fyller den svenska välfärdspolitiken hundra år. Den första riktiga socialförsäkringen kom 1913, då infördes folkpensionen. Men

Läs mer

Penningpolitik och makrotillsyn LO 27 mars 2014. Vice riksbankschef Martin Flodén

Penningpolitik och makrotillsyn LO 27 mars 2014. Vice riksbankschef Martin Flodén Penningpolitik och makrotillsyn LO 27 mars 2014 Vice riksbankschef Martin Flodén Översikt Makrotillsyn: ett nytt policyområde växer fram Är penningpolitiken ett lämpligt verktyg för makrotillsynen? Hur

Läs mer

Investera för framtiden Budgetpropositionen för 2013

Investera för framtiden Budgetpropositionen för 2013 Investera för framtiden Budgetpropositionen för 2013 Statssekreterare Hans Lindblad Det ekonomiska läget Fortsatt bekymmersamt läge i Europa ECB tillför likviditet Frånvaro av tydliga långsiktiga lösningar

Läs mer

Men dom glömde pensionärerna! Med moderat politik skulle du ha tusen kronor mer på kontot. Varje månad. Dom sa:

Men dom glömde pensionärerna! Med moderat politik skulle du ha tusen kronor mer på kontot. Varje månad. Dom sa: Dom sa: Med moderat politik skulle du ha tusen kronor mer på kontot. Varje månad. Men dom glömde pensionärerna! Detta är en affisch från Socialdemokraterna Med moderat politik skulle du ha tusen kronor

Läs mer

EU och DU! Ta reda på vad som gäller och säg vad du tycker om Europeiska kommissionens politik om barnens rättigheter

EU och DU! Ta reda på vad som gäller och säg vad du tycker om Europeiska kommissionens politik om barnens rättigheter EU och DU! Ta reda på vad som gäller och säg vad du tycker om Europeiska kommissionens politik om barnens rättigheter Plan arbetar över hela världen för att förbättra situationen för barn som lever i fattigdom

Läs mer

Internationell prisjämförelse 2011

Internationell prisjämförelse 2011 Priser kostnader 2012 Internationell prisjämförelse 2011 Stora europeiska skillnader i konsumentpriser år 2011 Den totala prisnivån för privat konsumtion varierade mycket mellan olika länder i Europa år

Läs mer

Utvecklingen fram till 2020

Utvecklingen fram till 2020 Fördjupning i Konjunkturläget mars 1 (Konjunkturinstitutet) Sammanfattning FÖRDJUPNING Utvecklingen fram till Lågkonjunkturens djup medför att svensk ekonomi är långt ifrån konjunkturell balans vid utgången

Läs mer

Professor Assar Lindbeck om välfärdsstatens utveckling: "Sverige är inne i ond cirkel"

Professor Assar Lindbeck om välfärdsstatens utveckling: Sverige är inne i ond cirkel Professor Assar Lindbeck om välfärdsstatens utveckling: "Sverige är inne i ond cirkel" Sverige är inne i en ond cirkel. Men det är få deltagare i den politiska debatten som förstår eller vågar säga att

Läs mer

Finländska dotterbolag utomlands 2013

Finländska dotterbolag utomlands 2013 Företag 2015 Finländska dotterbolag utomlands 2013 Finländska företag utomlands: nästan 4800 dotterbolag i 125 länder år 2013 Enligt Statistikcentralens uppgifter bedrev finländska företag affärsverksamhet

Läs mer

BNP kan tolkas på många olika sätt

BNP kan tolkas på många olika sätt Konjunkturläget augusti 2015 65 FÖRDJUPNING BNP kan tolkas på många olika sätt s BNP-tillväxt har varit högre än i många andra länder sedan finanskrisen, men det har inte resulterat i motsvarande ökning

Läs mer

TEMA UTBILDNING RAPPORT 2013:2. Den internationella undersökningen av vuxnas färdigheter

TEMA UTBILDNING RAPPORT 2013:2. Den internationella undersökningen av vuxnas färdigheter TEMA UTBILDNING RAPPORT 23:2 Den internationella undersökningen av vuxnas färdigheter Producent Producer SCB, enheten för utbildning och arbete Statistics Sweden, Education and jobs SE-7 89 Örebro +46

Läs mer

SNS Konjunkturrådsrapport 2014 Hur får vi råd med välfärden? Annika Sundén Torben M Andersen Jesper Roine

SNS Konjunkturrådsrapport 2014 Hur får vi råd med välfärden? Annika Sundén Torben M Andersen Jesper Roine SNS Konjunkturrådsrapport 2014 Hur får vi råd med välfärden? Annika Sundén Torben M Andersen Jesper Roine Vår rapport Vad kännetecknar den svenska välfärdsmodellen? Vad åstadkommer den och hur ser det

Läs mer

Information om ansökan per land

Information om ansökan per land Information om ansökan per land OBS! Till ansökan bifogade handlingar skall vara översatta till landets officiella språk, eller, om det är svårt att få till stånd en sådan översättning till engelska eller

Läs mer

Almedalsveckan 2010. Snabba fakta om aktuella ämnen under Almedalsveckan 2010

Almedalsveckan 2010. Snabba fakta om aktuella ämnen under Almedalsveckan 2010 Almedalsveckan 2010 Snabba fakta om aktuella ämnen under Almedalsveckan 2010 Innehåll: Hur går det med jobben? 2 Ungdomsarbetslösheten 4 Företag inom välfärdssektorn 5 Europas skuldkris 6 EKONOMI FÖRMEDLAR

Läs mer

Kommittédirektiv. Översyn av målet för den offentliga sektorns finansiella sparande. Dir. 2015:63. Beslut vid regeringssammanträde den 11 juni 2015

Kommittédirektiv. Översyn av målet för den offentliga sektorns finansiella sparande. Dir. 2015:63. Beslut vid regeringssammanträde den 11 juni 2015 Kommittédirektiv Översyn av målet för den offentliga sektorns finansiella sparande Dir. 2015:63 Beslut vid regeringssammanträde den 11 juni 2015 Sammanfattning En parlamentariskt sammansatt kommitté ges

Läs mer

en hållbar framtid Det här vill vi i Centerpartiet med vår politik. Vårt idéprogram i korthet och på lättläst svenska.

en hållbar framtid Det här vill vi i Centerpartiet med vår politik. Vårt idéprogram i korthet och på lättläst svenska. en hållbar framtid Det här vill vi i Centerpartiet med vår politik. Vårt idéprogram i korthet och på lättläst svenska. Centerpartiets idéprogram Det här idéprogrammet handlar om vad Centerpartiet tycker

Läs mer

EU i din vardag. EU påverkar allas vardag.

EU i din vardag. EU påverkar allas vardag. EU på 10 minuter Dagligen kommer det nyheter om vad EU har bestämt. Många av frågorna påverkar vår vardag. Sverige och 26 andra länder ingår i Euro peiska unionen. Vad sysslar EU med? Hur går sam arbetet

Läs mer

Svensk finanspolitik 2015 Sammanfattning 1

Svensk finanspolitik 2015 Sammanfattning 1 Svensk finanspolitik 2015 Sammanfattning 1 Sammanfattning Huvuduppgiften för Finanspolitiska rådet är att följa upp och bedöma måluppfyllelsen i finanspolitiken och den ekonomiska politiken. De viktigaste

Läs mer

Ekonomiska analyser. Socialstyrelsens sammanfattande iakttagelser

Ekonomiska analyser. Socialstyrelsens sammanfattande iakttagelser Ekonomiska analyser Socialstyrelsens sammanfattande iakttagelser Sedan 2004 har hälso- och sjukvårdens andel av BNP ökat med 0,5 procentenheter medan socialtjänstens andel ökat med 0,2 procentenheter.

Läs mer

OECD: Vem är berättigad till pension?

OECD: Vem är berättigad till pension? Sverige Nederlä Island Israel Finland Chile Schweiz Österrike Estland Norge Danmark Mexico Polen Ungern Slovakien Belgien USA Kanada Irland England Tyskland Frankrike Korea Italien Luxenburg Spanien Portugal

Läs mer

Generationsväxlingen. arbetskraftens förändring per län

Generationsväxlingen. arbetskraftens förändring per län Generationsväxlingen arbetskraftens förändring per län Text och underlag: Bo Gustavsson, Torbjörn Israelsson, Bitte Lyrén, Marwin Nilsson, Peter Nofors, Anders Pekkari och Tord Strannefors. Redigering:

Läs mer

med familj och barn går det?

med familj och barn går det? Ann-Christin Jans Flytta till jobb med familj och barn går det? Den geografiska rörligheten på arbetsmarknaden har minskat de senaste decennierna i Sverige. Undantag finns dock. Under 1990-talet blev unga

Läs mer

Framtidskontraktet. Avsnitt: Ekonomin växer när människor växer. Version: Beslutad version

Framtidskontraktet. Avsnitt: Ekonomin växer när människor växer. Version: Beslutad version Framtidskontraktet Avsnitt: Ekonomin växer när människor växer Version: Beslutad version Ekonomin växer när människor växer Vi socialdemokrater vill ha ett samhälle som ger välfärd och möjligheter åt alla.

Läs mer

De senaste årens utveckling

De senaste årens utveckling Arbetsmarknaden Sedan 1997 har antalet sysselsatta ökat med 22 personer, om man jämför de tre första kvartalen respektive år. Antalet sysselsatta är dock fortfarande cirka 8 procent lägre än 199. Huvuddelen

Läs mer

över den ekonomiska utvecklingen i Öresundsregionen

över den ekonomiska utvecklingen i Öresundsregionen t 1(6) Photo: News Øresund - Johan Wessman News Øresun Övriga inkomsttagare Svag ekonomisk utveckling i Öresundsregionen Våren 2014 publiceras i Öresundsdatabasen uppdaterad regionalekonomisk statistik

Läs mer

Kvartalsinformation HL Display-koncernen januari - mars 2012

Kvartalsinformation HL Display-koncernen januari - mars 2012 PRESSMEDDELANDE Kontaktpersoner: Gérard Dubuy, vd CFO Magnus Bergendorff Telefon: 08-683 73 00 Internet inklusive bildarkiv: www.hl-display.com Kvartalsinformation HL Display-koncernen januari - mars 2012

Läs mer

Svensk export och import har ökat

Svensk export och import har ökat Svensk export och import har ökat utrikeshandel med jordbruksvaror och livsmedel 2005 2007 Sverige exporterade jordbruksvaror och livsmedel för 41,5 miljarder under 2007 och importerade för 77 miljarder

Läs mer

2006-02-03 Dnr 2005/1520 2006:1. Kvartalsredovisning. Antalet EU-intyg hänförliga till EGförordning. arbetslöshetsersättning. - fjärde kvartalet 2005

2006-02-03 Dnr 2005/1520 2006:1. Kvartalsredovisning. Antalet EU-intyg hänförliga till EGförordning. arbetslöshetsersättning. - fjärde kvartalet 2005 2006-02-03 Dnr 2005/1520 2006:1 Kvartalsredovisning Antalet EU-intyg hänförliga till EGförordning 1408/71 som rör svensk arbetslöshetsersättning - fjärde kvartalet 2005 Sidan 2 (10) Innehåll 1. Inledning...5

Läs mer

Sparsamma hushåll har skapat ett stort överskott i den svenska bytesbalansen

Sparsamma hushåll har skapat ett stort överskott i den svenska bytesbalansen Konjunkturläget mars 11 1 FÖRDJUPNING Sparsamma hushåll har skapat ett stort överskott i den svenska bytesbalansen På år har den svenska bytesbalansen gått från att visa ett underskott på nära miljarder

Läs mer

Inkomstfördelningen bland pensionärer 1

Inkomstfördelningen bland pensionärer 1 Inkomstfördelningen bland pensionärer 1 Gabriella Sjögren Lindquist och Eskil Wadensjö Institutet för social forskning, Stockholms universitet 1. Inledning Andelen fattiga bland pensionärerna är lågt i

Läs mer

BEFOLKNINGSPROGNOS FÖR VANDA 2009 Den svenskspråkiga befolkningen

BEFOLKNINGSPROGNOS FÖR VANDA 2009 Den svenskspråkiga befolkningen Vanda stad A 6 : 2009 Statistik och forskning BEFOLKNINGSPROGNOS FÖR VANDA 2009 Den svenskspråkiga befolkningen Prognos för hela staden 2009 2040 Prognos för storområdena 2009-2019 A6:2009 ISBN 978-952-443-304-4

Läs mer

Vallöfte: 90-dagarsgaranti för alla unga

Vallöfte: 90-dagarsgaranti för alla unga Stockholm 2014-08-26 Vallöfte: 90-dagarsgaranti för alla unga Socialdemokraterna presenterar idag ett viktigt vallöfte: Vid regeringsskifte kommer en 90-dagarsgaranti för alla unga att införas. Genomförandet

Läs mer

Befolkningsprognos för Uppsala kommun 2015-2050

Befolkningsprognos för Uppsala kommun 2015-2050 Befolkningsprognos för Uppsala kommun 2015-2050 Kommunnivå. Utfall, tabelldelar, antaganden - April 2015 Ett positivt födelse- och flyttningsnetto ger en fortsatt befolkningstillväxt i Uppsala kommun.

Läs mer

Pressfrukost Avstamp avtalsrörelsen 2016

Pressfrukost Avstamp avtalsrörelsen 2016 Pressfrukost Avstamp avtalsrörelsen 2016 Mats Kinnwall Chefekonom Industriarbetsgivarna Global konjunktur Hackandet fortsätter efter finanskrisen USA & Eurozonen Svag återhämtning i historiskt perspektiv

Läs mer

Befolkningens utbildningsnivå och ekonomiska satsningar inom OECD

Befolkningens utbildningsnivå och ekonomiska satsningar inom OECD Befolkningens utbildningsnivå och ekonomiska satsningar inom OECD Eftergymnasial utbildning i ett internationellt perspektiv en jämförelse baserad på Education at a Glance RAPPORT 2015:2 Rapport 2015:2

Läs mer

Vad handlar eurokrisen om?

Vad handlar eurokrisen om? Vad handlar eurokrisen om? U. Michael Bergman Københavns Universitet Presentation på konferens för undervisere 18 september 2018 Vad är problemet i Europa idag? Statsfinansiell kris i Grekland (stor och

Läs mer

Infrastrukturskulden hur finansierar vi den?

Infrastrukturskulden hur finansierar vi den? JANUARI 2015 Infrastrukturskulden hur finansierar vi den? LARS-JOHAN BLOM SVERIGES BYGGINDUSTRIER Infrastrukturskulden Sverige har en infrastrukturskuld på 300 Mdr kr. Hälften eller 150 Mdr kr är relaterat

Läs mer

Internationell prisjämförelse 2013

Internationell prisjämförelse 2013 Priser kostnader 2014 Internationell prisjämförelse 2013 Stora skillnader mellan priser som europeiska konsumenter betalade år 2013 Den totala prisnivån för privat konsumtion varierade mycket mellan olika

Läs mer

Utrikes födda ökar i Linköpings kommun

Utrikes födda ökar i Linköpings kommun Linköpings Kommun Statistik & Utredningar Statistikinfo 2009:09 Utrikes födda ökar i Linköpings kommun Vid årsskiftet 2008 uppgick befolkningen i Linköping till 141 863 personer. Av dessa var 17 156 utrikes

Läs mer

2011:4 Eskilstunas befolkning, dess ursprung och hur befolkningens sammansättning förändrats.

2011:4 Eskilstunas befolkning, dess ursprung och hur befolkningens sammansättning förändrats. 2011-08-08 Fakta och statistik från Eskilstuna kommun näringsliv visar intressanta statistiska uppgifter i kortform utifrån ett eskilstunaperspektiv. 2011:4 Eskilstunas befolkning, dess ursprung och hur

Läs mer

Varför är prisstabilitet viktigt för dig? Elevhäfte

Varför är prisstabilitet viktigt för dig? Elevhäfte Varför är prisstabilitet viktigt för dig? Elevhäfte Vad kan du köpa för tio euro? Kanske två cd-singlar, eller varför inte din favorittidning i en månad? Har du någonsin tänkt på varför det är så? Hur

Läs mer

I.4 Faktorer som är avgörande för utjämningen

I.4 Faktorer som är avgörande för utjämningen Produktivitet, konkurrenskraft och ekonomisk utveckling Konkurrenskraftens utveckling ses ofta som ett av de viktigaste bevisen för politikens framgång eller misslyckande. I litteraturen kopplas begreppet

Läs mer

Swedavias resvanebarometer

Swedavias resvanebarometer Swedavias resvanebarometer 2011 Kommentarer: Antalet passagerare vid Swedavias flygplatser ökade med 13 procent under 2011, en historiskt mycket hög siffra och oöverträffad sedan 1980-talet. Swedavias

Läs mer

Svensk finanspolitik Finanspolitiska rådets rapport 2010. Helena Svaleryd, 18 maj

Svensk finanspolitik Finanspolitiska rådets rapport 2010. Helena Svaleryd, 18 maj Svensk finanspolitik Finanspolitiska rådets rapport 2010 Helena Svaleryd, 18 maj Bättre arbetsmarknadsutveckling än väntat Mindre fall i sysselsättningen än väntat pga Hög inhemsk efterfrågan Inga stora

Läs mer

EU på 10 minuter. eu-upplysningen

EU på 10 minuter. eu-upplysningen ! EU på 10 minuter eu-upplysningen EU på 10 minuter EU-upplysningen 3 Dagligen kommer det nyheter om vad EU har bestämt. Många av frågorna påverkar vår vardag. Sverige och 26 andra länder ingår i Euro

Läs mer

Hjälp att rekrytera i EU

Hjälp att rekrytera i EU Hjälp att rekrytera i EU Sysselsättning & Europeiska socialfonden Sysselsättning socialpolitik Europeiska kommissionen 1 Eures: Hjälp att rekrytera i EU Vill ditt företag bygga upp en mångkulturell, flerspråkig

Läs mer

För dig som söker arbete i annat EU/EES-land. Uppdaterad juli 2008

För dig som söker arbete i annat EU/EES-land. Uppdaterad juli 2008 För dig som söker arbete i annat EU/EES-land Uppdaterad juli 2008 För dig som söker arbete i annat EU/EES-land INNEHÅLL Lagarna i arbetslandet gäller... 3 Arbetslöshetsförsäkringen i Sverige... 4 Ersättning

Läs mer

Q3 2009. Manpower Arbetsmarknadsbarometer Sverige. En undersökningsrapport från Manpower

Q3 2009. Manpower Arbetsmarknadsbarometer Sverige. En undersökningsrapport från Manpower Q3 2 Manpower Arbetsmarknadsbarometer Sverige En undersökningsrapport från Manpower Manpower Arbetsmarknadsbarometer Sverige Innehåll Q3/ Sverige 4 Regionala jämförelser Branschjämförelser Globalt Internationella

Läs mer