Vad sker runt omkring oss inom energiområdet

Transkript

1 Vad sker runt omkring oss inom energiområdet Aktuell utveckling av EU program och direktiv med särskild tonvikt på bioenergi internationellt, nationellt och regionalt, bioenergi i Blekinge samt några aktuella regionala satsningar på bioenergi för värme och elproduktion. Hans Gulliksson

2 EU och Energi målet utsläppen av koldioxid ska minska med 20% jämfört med % av den energi som används inom EU ska komma från förnybart den totala energiförbrukningen minska med 20% 10 % av fordonsdrivmedel ska vara förnybara 2050 målet reducera utsläppen av växthusgaser till 80%-95% under 1990 år nivå EUs redskap Direktiv EU-program Kampanjer

3 NER300.com EU-program med energi

4 LIFE Innovation eller demonstration närmare marknad än ramprogrammen 50% i bidrag, upp till 30 miljoner kr i bidrag. Vanligen 3 år. Partners i andra länder behövs ej. Utlysning en gång per år, vanligen februari eller mars. Naturvårdsverket är svensk kontaktpunkt.

5 IEE Icke tekniskt program - policyutveckling och strategier, förändringar på marknaden, beteendeförändring, tillgång till kapital och utbildning, lokalt ledarskap och speciella initiativ t.ex. undervisning och bio-business. Energieffektivisering, förnybar energi och transporter 75% i bidrag, 0,5-2,5 miljoner i bidrag för max 3 årigt projekt. 3 länder. Nästa ansökningstillfälle 8 maj 2012

6 Interreg Syfte: Utveckla samarbetet över nationsgränserna. Miljö och energi ofta prioriterat, även planfrågor och infrastruktur (utredningar). I de flesta programmen är specifika geografiska områden utpekade. I några program kan samarbetet ske tvärs över hela EU. Under finns ca 10 miljarder kronor i de program som Sverige medverkar i % i bidrag för utredningar, samverkan etc. Investeringar; endast mindre piloter.

7 Teknisk assistans MLEI Mobilising local energy investments Förstudier, förfrågningsunderlag etc även egen personal. Endast för offentlig aktör eller grupp. 75% i bidrag förutsatt att investeringen uppgår till minst 15 ggr. Projekt >6 M investering. Projektstorlek > Ansökan 8 maj, inga internationella partners krävs. Projekt m innovativt element prioriteras. Kontrakt på investerings ska skrivas inom projektperioden. Projektet ska komma ur energiplan, SEAP el dyl.

8 Bidrag för att söka bidrag Energimyndigheten har planeringsstöd för energiprojekt i enlighet med myndighetens prioriteringar: Upp till kr beroende på program och om man är koordinatör. Ska sökas minst 8 veckor innan ansökan ska vara inne. Naturvårdsverket har planeringsstöd för Life.

9 Aktuellt inom EU program Ny ansökan IEE december 2012-mars Nytt IEE kommer troligen under Mer inriktning på att implementera, kunskapsuppbyggnad och genomföra, stöd för EPC och MLEI (kommuner och projektplaneringsstöd), mindre på planer Inom program kopplat till kommande strukturfonder kommer 2014, ökad andel (ev. > 20 %) för energiområdet. Inriktning mot investeringar med samverkan EPC FP 7 blir FP 8 ELENA, EIB om stöd

10 EU utveckling Nytt direktiv om byggnader energiprestanda, EPBD är beslutat under 2012 Sverige ska implementera detta under 2013 Områden fjärrvärme, småskalig kraftvärme, fjärrkyla Byggnaders energianvändning Det om EE byggnader, gäller fortsatt, nytt kommer att komma om fjärrvärme mm Covenat of Mayors löper på

11 BAKGRUND EPBD Nya beräkningar visar att EU inte kommer att nå målet att minska sin energiförbrukning med 20 procent till 2020 Därför förslår EU-kommissionen nu energibesparingsåtgärder för alla sektorer i ekonomin. De ska få EU på rätt väg mot målet igen.

12 VAD INNEBÄR FÖRSLAGET? Offentliga organ ska köpa energieffektiva byggnader, varor och tjänster och renovera tre procent av sina byggnader varje år för att drastiskt sänka energiförbrukningen. Energibolagen ska uppmuntra sina kunder att sänka sin energiförbrukning genom att till exempel ersätta gamla uppvärmningssystem och tilläggsisolera sina bostäder. Näringslivet väntas bli mer medvetet om olika sätt att spara energi storföretagen ska göra energirevisioner vart tredje år. Konsumenterna ska bli bättre på att styra sin energiförbrukning med hjälp av information från sina mätare och räkningar. Energiproduktionen ska granskas ur effektivitetssynpunkt EU kan vid behov komma att föreslå åtgärder för att förbättra resultatet. Kraftvärmeproduktion ska främjas. Nationella tillsynsmyndigheter på energiområdet ska tänka på energieffektiviteten då de beslutar hur elen och värmen levereras till kunderna och till vilken kostnad. Certifieringssystem ska införas för energileverantörer för att garantera hög teknisk kompetens

13 VEM GYNNAS OCH PÅ VILKET SÄTT? Konsumenterna gynnas av att de får bättre information, så att de kan kontrollera sin energiförbrukning och påverka sina el- och värmeräkningar. Miljön gynnas av minskade utsläpp av växthusgaser. Offentliga organ kan sänka sina energikostnader genom att använda energieffektivare byggnader, varor och tjänster. EU:s ekonomi gynnas av en tryggare energiförsörjning och högre tillväxt eftersom till exempel renoveringen av byggnadsbeståndet ger fler jobb. VAD HÄNDER NU? När Europaparlamentet och ministerrådet har antagit direktivförslaget har EU-länderna ett år på sig att införa det i sin lagstiftning Arbetet med att nå EU:s energibesparingsmål på 20 procent till 2020 ska utvärderas 2014.

14 TWh Energy in Southeast Sweden Final energy use in Sweden in 2010 Total supply of energy to Southeast Sweden in 2006/ ,6 2,8 7,8 1,9 4 2,6 2,3 2,5 1,9 Fossil fuels Biofuels Electricity Blekinge (2006) Kalmar (2008) Kronoberg (2008) Figure: Svebio. 14

15 Energi som en ekonomisk drivkraft i regionen Elenergi 22% Biobränsle 48% Totalt 13,9 TWh Oljeprodukter 28% Fossilgas, kol m.m. 2% 6,8 TWh jobb MSEK Regional energiekonomi 15

16 Blekinge 2010 Energy use in Blekinge year % 29% 7% Icke-förnybara Non renewables bränslen Förnybara Renewables bränslen Fjärrvärme District heating Elenergi Electrictiy In total 62 % of all energy in Blekinge 38% 7583 GWh in total

17 RES in Blekinge 70 Percentage of renewable energy sources over the years in Blekinge(%) År 1990 År 1995 År 2000 År 2005 År 2006 År 2007 År 2008 År 2009 År 2010

18 Energy source for district heating 84 % RES Förnybar Renewable produktion production Icke Non- förnybar renewable produktion production

19 Plans regarding energy and climate in Blekinge Climate and Energy strategy for Blekinge county (feb 2013) 4 focus areas; RES, Energy efficiency, Transports and Behavior Bio energy plan Biogas plan Bicycle plan ( in progress 2013) The bio energy plan and the biogas plan are closley connected to the Climate and Energy strategy

20 Climate and Energy strategy long term objectives Blekinge Overall objective Emissions: 50 % reduction until 2020 (that is 3.5 ton COekv./capita) Focus area Objectives year 2020 Renewable Energy Sources Energy Efficiency Transports Behaviour 80 % of the energy use will come from Renewable energy sources (62 % 2010) 20 % more efficient energy use than % renewable fuels In Blekinge it is easy to do the right thing

21 Climate and Energy strategy Blekinge specific goals and measures for RES - draft Specific goal for Solar energy: X (6?) GWh of solar energy produced in Blekinge year 2020 Proposals for action (a selection): - Solar energy on large roof areas - industrial buildings, agricultural buildings, etc. Houses with wood boiler and direct electricity, tourism facilities, etc. - Targeted information about solar energy for house owners.

22 Climate and Energy strategy Blekinge specific goals and measures for RES - draft Specific goal for Wind energy: 191 GWh produced by wind power 2015 Proposals for action: - Promote wind power with different types of instruments (retain some form of subsidy incl. certificates, control of construction from land to sea, promote technology development and innovation, incl. offshore technology and small-scale technology).

23 Climate and Energy strategy Blekinge specific goals and measures for RES - draft Specific goal for Biogas In 2015 you should be able to fill up biogas at least at one location in each municipality. Proposals for action: - Promote the production of biogas in the county in conjunction with all municipalities

24 Climate and Energy strategy Blekinge specific goals and measures for RES - draft Specific goal for Other forms of RES Study on conditions in Blekinge for other forms of energy such as wave power, geothermal or otherwise, shall be developed by 2015 Proposals for action: - Deeper studies of biomass potential - Inform companies about the possibilities of renewable energy

25 Plan for Bioenergy in Blekinge targets examples, will be defined in 2013 Increased bioenergy in each sector of the energy end use (agriculture, forestry, fisheries, industry and construction, public sector, transportation, other services; households) (% GWh). Increased extraction of primary forest fuels (GWh) Energy crop production (GWh) Production of biofuels (GWh) Production of cooling from biofuels (GWh). Waste to energy combustion (tonnes). Ash recycling from district and local heating effect (%, t). Waste to biogas production (tonnes). Production of biogas from sewage sludge (GWh).

26 Plan for Bioenergy in Blekinge actions Information campaigns about the possibilities of using bioenergy, directly aimed at different target groups: households, businesses, farmers, etc. Identification, support and promotion of business in the local bioenergy chain focusing on bottlenecks and weaknesses. Training in Bioenergy for municipal technical staff. Different types of financial instruments in order to increase production and use of bioenergy. Implement strategies for green public procurement. Bioenergy as part of the municipal planning and permitting processes. Investigate the possibilities of information and some advice regarding bioenergy and energy issues in general, becomes part of the environment and food that is already happening in the community. Cooperate regionally, nationally and internationally on bioenergy issues: for example, by participating in regional, national and international projects. Spread the Regional Action Plan for bioenergy and seek funding for the measures, regionally, nationally or internationally.

27 Skogsindustrins flödesschema Produkter, biprodukter och energi Källa: Swentec 27

28 CO2-utsläpp i Växjö Ton/kapita -41 % Källa: Växjö kommun

29 Sveriges energianvändning 2011 Naturgas 11,3 TWh, 3,0% Kol, 19,1 TWh, 5,0% Vindkraft 5,3 TWh, 1,4% Värmepumpar 3,8 TWh, 1,0% Slutlig energianvändning fördelad på energikällor. Svebios beräkning är grundad på Energimyndighetens kortsiktsprognos mars Kärnkraft 49,8 TWh, 13,1% Vattenkraft 56,6 TWh, 14,9% Olja 113,9 TWh, 30,0% BIOBRÄNSLE 120,3 TWh, 31,6% Andelen förnybart blir faktiskt lite lägre än de 48,9 % som man kan utläsa av denna tabell eftersom förnybarandelen ska räknas enligt "EUmetod" vilket inkluderar frivärme från små värmepumpar, men exkluderar frivärme till värmepumpar i fjärrvärme, samt hälften av avfallet och all torven. Dessutom ska man inkludera distributionsförlusterna både i fjärrvärmen och i elnäten. Det gör att förnybarhetsandelen troligen ligger på 47,8 procent (eller om så vill "omkring 48 procent"). Källa: Svebio

30 BIOENERGIANVÄNDNING (TWh) Biofuels for transport Residential heating Bioelectricity in district heating District heating Bioelectricity in industry Industrial use Black liquor Fram till 1980 ingick svartlut i industrins användning. Källa: Svebio

31 Elproduktion 2011 Fossilkraft 5,2 TWh, 3,6% Biokraft 10,3 TWh, 7,1% Kärnkraft 57,7 TWh, 39,8% Vattenkraft 65,7 TWh, 45,3% Biokraft, dvs el från biobränslen, avfall och torv, från kraftvärme och industriellt mottryck, gav 10,3 TWh el 2011, vilket motsvarar 7,1 procent av eltillförseln. Källa: Svensk Energi, bearbetning av Svebio. Förnybara andelen i elproduktionen var 56,6 %. Elexporten var 7,0 TWh. Vindkraft 6,1 TWh, 4,2% Källa: Svebio

32 AVFALL (%) Farligt avfall 1,2 % Deponi 1,0% Endast 1 procent av allt hushållsavfall deponerades Hälften av avfallet användes för att producera värme och el. Källa: Avfall Sverige Biologisk behandling (biogas och kompost) 13,5 % Återanvändning av material 35,5 % Energiåtervinning (värme och el) 48,7 % Källa: Svebio

33 BIOBRÄNSLEPOTENTIAL (TWh) Use 2009 Potential Peat Waste Agriculture Black liquor Wood fuels Svebio har uppskattat potentialen för bioenergitillförsel 2020, som i tabellen jämförs med bioenergianvändningen Störst potential framöver finns I jordbruk och skogsbruk. Källa: Svebio

34 220 BioenergI BNP Klimatgasutsläpp Källa: Svebio

35 VIRKESFÖRRÅDETS UTVECKLING I SVERIGE Miljoner m3sk Skogskubikmeter. Stamvolym ovan stubbskäret inkl. topp och bark. Totala virkesförrådet, och alltså även kolförrådet, i svenska skogar har fördubblats under de senaste hundra åren, tack vare återplantering och god skogsskötsel. Källa: Riksskogstaxeringen Källa: Svebio

36 6,0 5,0 Slutlig användning av förnybara drivmedel, TWh Etanol Biogas FAME Totalt 4,0 3,0 2,0 1,0 0, Källa: Energimyndigheten, SCB och Energigas Sverige

37 Skogsflispriser i Sverige Nominellt pris (öre/kwh) Realt pris (öre/kwh) Trädbränslepriserna i Sverige (hela landet) sjönk kraftigt realt under tjugo år, men sedan 2001 har de stigit enligt statistik från Energimyndighetens prisblad (skogsflis till värmeverk). Siffrorna från tidigare år bygger på egna erfarenheter och muntliga meddelanden.

38 Andel förnybar energi i Sverige Sverige kommer redan i år att nå över 49 procent förnybar energi, som är EU-målet för Den gröna kurvan visar de uppmätta andelarna år för år, enligt olika rapporter från Energimyndigheten, och Svebios beräkning för 2011 och 2012, grundat på Energimyndighetens statistik och prognoser.

39 Globala utsläpp och sänkor, CO 2, , , , Fossila bränslen & cement "Avskogning" Skogstillväxt -2,69 Sänka i oceanerna -2,31 Ökning i atmosfären global-carbonbudget-2010 Mänsklighetens utsläpp av koldioxid var 2010 nästan exakt 10 miljarder ton. Av detta hamnade hälften i atmosfären, medan hälften togs upp av haven och av ekosystemen på land, främst genom skogstillväxt. Utsläppen från förbränning av fossila bränslen var mer än tio gånger så stora som utsläppen från avskogning och annan förändrad mark-användning (global LULUCF). Källa: Global Carbon Project.

40 Bioenergipotential 2050 I en rapport från Sveriges Lantbruksuniversitet har den globala potentialen för bioenergi uppskattats till ExaJoule, vilket täcker det globala energibehovet. Rapporten från World Bioenergy Association finns att läsa på

41 Främjande och drivkrafter för biobränsle i en region - Viktigast av allt att det finns en person med rejält engagemang samt ett starkt politiskt stöd - Stimulans, som skatter och inmatningstariffer, är viktiga drivkrafter - Utbildade installatörer som uppför biobränsleanläggningar - Installation och biobränsle kan levereras samtidigt - Biobränsleplaner som används - Stöd till nätverk som bygger på en Triple Helix-modell - Se möjligheterna för utveckling av den lokala ekonomin 41

42 Bioenergi och ånga Projekt för att söka upp företag i sydöstra Sverige som använder ånga och producerar det med fossila bränslen eller el för framtida övergång till bioenergi, för cirka 10 göra en översiktlig analys Handbok, nätbaserad och i pappersversion Workshops, 2 st Stöd från EM och samverkan med Skåne och V. Götaland

43 Småskalig kraftvärme med bioenergi Inventera möjliga anläggningar som använder bioenergi för värme eller i processer för samtidig elproduktion Peka ut mest troliga anläggningar, kanske 10 stycken Söka stöd via EM och EU för att bygga 3-5 anläggningar med något olika teknik, turbin, ORC, förgasning och ev. ångmotor