Tyck till om ditt barns förskola

Transkript

1 Tyck till om ditt barns förskola Analys av föräldraenkät i förskolan 2014/2015

2 Innehållsförteckning Sammanfattning 1 1. Inledning Metod och material Enkät och enkätsvar Barn- och elevhälsarådslag 2 2. Elevhälsaarbete Normer & Värden Inflytande & Delaktighet och Samverkan med hemmet Övriga frågor 4 3. Det fortsatta arbetet Utvecklingsområden Vårdnadshavarperspektiv Delaktighet Dokumentation Föräldrar som inte talar svenska Framgångsfaktorer Kommunikation och goda relationer Professionalitet Aktionsforskning 6 Handläggare: Nils Johansson, Kvalitetsstrateg Grafisk form: Maria Pålsén, 2015

3 Sammanfattning Varje år genomförs i Varbergs förskolor en föräldraenkät för att undersöka vårdnadshavares inställning till det egna barnets förskola. Enkäten söker finna svar på hur vårdnadshavare upplever trygghet och trivsel för barnen på förskolan, möjlighet till delaktighet och påverkan. Nytt för 2014/15 är barn- och elevhälsarådslag som hölls för förskolan på folkets hus i maj månad. Där träffades personal från förskolan tillsammans med huvudman och specialkompetenser för att tvärprofessionellt analysera enkätsvaren och verksamheten. Detta för att på ett bättre sätt nyttja det kvantitativa materialet kvalitativt, ta del av erfarenhet och synpunkter förskolor i mellan samt korta avståndet mellan verksamhet och huvudman. Årets enkät visar att vårdnadshavare till barn i Varbergs förskolorskolor i mycket hög utsträckning ställer sig positiva till verksamheten. Det verifieras i upplevelsen hos förskolepersonalen. Enligt analysen under barn- och elevhälsarådslaget är framgångsfaktorerna framför allt professionalitet hos pedagogerna och kommunikation mellan barn, pedagog, vårdnadshavare och förskolechef. Ett professionellt tänk och arbetsätt tätt knutet till läroplan ger legitimitet till verksamheten. Legitimitet ger pedagoger självförtroende som avspeglas utåt och i sin tur skapar trygghet hos vårdnadshavare och barn. 1

4 1. Inledning Som en del av förskolans systematiska kvalitetsarbete genomförs årligen en enkätundersökning riktad till vårdnadshavare med barn i Varbergs kommunala förskola. Syftet med undersökningen är att få ett konkret material överblickande vårdnadshavares upplevelse av förskolan. Fokus ligger på trygghet, delaktighet och allmän upplevelse ur vårdnadshavarperspektiv. Enkätundersökningen används i enhetens eget kvalitetsarbete men utförs i största möjliga mån enhetligt för även kunna användas i det övergripande kvalitetsarbetet på huvudmannanivå. Nytt för 2014/15 är barn- och elevhälsarådslag under vilka enkätsvaren samt enheternas egen analys diskuteras och djupanalyseras tillsammans med representanter för elevhälsa och huvudman. Dels för att bättre nyttja det stora kvantitativa material som enkäten ger, dels skapa ett forum för dialog där förskolorna kan lära av varandras erfarenhet och analys men också för att höja kvalitén i huvudmannens kunskap om verksamheten och förkorta arbetsgången mellan barn och beslutsfattare. 1.1 Metod och material Enkät och enkätsvar Enkäten bestod 2014/15 bortsett från urvalsfrågorna angående ålder, kön m.m., av elva frågor fördelade i fyra kluster; Normer & Värden Inflytande & Delaktighet Samverkan med hemmet Övriga frågor Enkäten distribuerades till alla vårdnadshavare. Tidigare enkäter har haft mycket låg svarsfrekvens men upprepade påminnelser från förskolepersonalen har svarsfrekvensen ökat betydligt. Sammanlagt fullföljdes enkäten 1985 gånger. Enligt procapita var under vårterminen 2015, 2618 barn inskrivna i den kommunala förskolan vilket ger en svarsfrekvens på ca 76 %. Vissa omständigheter, exempelvis att föräldrar svarat flera gånger för samma barn alternativt att vårdnadshavare bara svarat en gång trots flera egna barn på förskolan gör dock att svarsstatistiken bör ses på som aningen godtycklig. Svaren har därför i första hand använts som diskussionsgrundande och fokus i rapporten ligger därför på analys snarare än enkät Barn- och elevhälsarådslag Under hösten 2014 infördes på prov ett diskussionsforum där representanter för ett urval av grundskolor och deras elevhälsateam träffades tillsammans med representanter för huvudman och gemensamt analyserade delar av grundskolans material med fokus på kvalitetsarbete. Dialogen gav huvudman en djupare kvalitativ förståelse för verksamheten och beslutades därför användas för hela barn- och utbildningsförvaltningens verksamhet. Barn- och elevhälsarådslag hölls 2015 för första gången för förskolan under maj månad. Målet med barn- och elevhälsarådslag är att sammanföra flera kompetenser och gemensamt analysera verksamheten och därmed ytterligare fördjupa medvetandet kring det egna arbetet och därmed höja kvalitén på förskolan vidare. 2

5 Foto: Mikael Göthage 2. Barn- och elevhälsaarbetet Enligt enkätsvaren har vårdnadshavare till barn i Varbergs kommunala förskolor i mycket hög utsträckning en positiv upplevelse av förskolan och dess verksamhet. En stor del av analysen kretsar därför kring att isolera och specificera vilka arbetssätt som lett fram till de goda resultaten för att även i fortsättningen kunna prestera positiva resultat på samma höga nivå. Trots de goda resultaten finns det även fortsatt områden där ytterligare fokus bör läggas för att förbättra upplevelsen hos barn och vårdnadshavare. En framgångfaktor som på samma gång är ett utvecklingsområde, framträder framför alla andra. Kommunikation och vikten av att utvärdera, utnyttja och förbättra mötet mellan förskola och vårdnadshavare för att inom alla områden skapa större förståelse och tillit till pedagogiken samt förskolans professionalitet. Tydlig kommunikation ger bättre trygghet, bättre upplevelse av delaktighet och en allmänt mer positivt inställd vårdnadshavare och därmed barn. 2.1 Normer & Värden En överväldigande majoritet av de svarande upplever att deras barn trivs bra och att förskolan är trygg för deras barn. Känslan av tillit från vårdnadshavare grundas på trygga pedagoger som arbetar professionellt och tydligt utgår från styrdokumenten. Att pedagogerna har självförtroende i sin egen kapacitet och professionalitet återspeglas i verksamheten med barnet men också i mötet med vårdnadshavare. Att pedagogerna har självförtroende i sin egen kapacitet och professionalitet återspeglas i verksamheten med barnet men också i mötet med vårdnadshavare. 2.2 Inflytande & Delaktighet och Samverkan med hemmet Dessa två områden går i stor utsträckning samman och presenteras därför gemensamt. En överväldigande majoritet av vårdnadshavare upplever att de i rimlig mån kan påverka sitt barns förskola och att personalen är lyhörd för barnets önskemål och behov. Man anser också att barnen av pedagogerna bemöts på ett respektfullt sätt. Vidare känner man sig välkommen att ställa frågor och framföra synpunkter på verksamheten. Man är också i mycket hög grad nöjd med den information som förmedlas från förskolan. 3

6 I arbetet med inflytande är en vital aspekt att skapa rimliga förväntningar överensstämmande med vårdnadshavarens möjligheter till påverkan. Det är stor skillnad mellan inflytande och medbestämmande och den gränsen måste förmedlas tydligt under inskolning. Även inom arbetsgruppen på förskolan måste man skapa samsyn kring vilka områden som vårdnadshavare bör kunna påverka för att kommunikationen utåt ska vara så tydlig som möjligt. I arbetet med inflytande är en vital aspekt att skapa rimliga förväntningar överensstämmande med vårdnadshavarens möjligheter till påverkan. I analysen framkommer också en teori om att valet av förskola kan ha en viss påverkan på de få som svarat negativt gällande påverkan/inflytande. För att fånga upp dessa och vända den negativa inställningen i största möjliga mån bör det finnas ett visst fokus på att förmedla hur kösystemet ser ut till förskolan och hur den ligger bortom pedagogernas påverkan. En tiondel av föräldrarna svarar vet ej på frågan om deras barn uppmuntras att ta egna initiativ och eget ansvar vilket visar på ett tydligt utvecklingsområde. Kommunikation av det pedagogiska arbetet med barnen till föräldrarna är av stor vikt och kan förbättras. 2.3 Övriga frågor Under övriga frågor svarar vårdnadshavare på om dem som helhet är nöjda med barnets förskola, om de skulle rekommendera förskolan till andra och om de hade möjlighet att välja vilken förskola deras barn skulle gå på. Även här är svaren med god marginal övervägande positiva. Vårdnadshavare till barn i Varbergs kommuns förskolor instämmer helt eller ganska väl både i påståendet Jag är som helhet nöjd med mitt barns förskola och Jag kan rekommendera mitt barns förskola. Något fler är dock mer negativt inställda till möjligheten att välja förskola. Siffrorna är visserligen fortfarande övervägande goda men sticker ändå ut lite i negativ mening med bara 85 % som svarat i de två positivare svarsalternativen. Precis som beskrivs under Inflytande & Delaktighet behöver kösystemet och dess uppbyggnad tydligare förmedlas till föräldrarna. En större insyn skapar förhoppningsvis en större förståelse vid väntan i förskolekön 4

7 3. Det fortsatta arbetet 3.1 Utvecklingsområden Trots de goda resultaten finns det efter rådslagsanalysen vissa områden som med ytterligare fokus kan förbättras. De flesta av dessa är kopplade till kommunikation och att sprida pedagogiken samt professionaliteten till föräldrarna på ett effektivare och tydligare sätt Vårdnadshavarperspektiv Det är viktigt att vara medveten om att kommunikation kan sträcka sig utanför den medvetet planerade dialogen. Exempelvis kan den diffusa men i hösta grad verkliga instinktiva känslan hos en vårdnadshavare i stor grad påverka dennes uppfattning om förskolan. Som exempel kan nämnas behovet av en ökad medvetenhet kring vad agerandet hos pedagogerna förmedlar vid det kontinuerliga mötet mellan vårdnadshavare och verksamhet vid hämtning och lämning. Genom att pedagogerna analyserar sin egen arbetsmetod och lägger fokus på hur det kan uppfattas utåt kan mycket otrygghet hos föräldrar förebyggas Delaktighet Det är, som beskrivs ovan under inflytande & delaktighet, mycket viktigt att förväntan på inflytande speglar möjlighet till påverkan. Här måste förskolan tidigare och tydligare kommunicera till vårdnadshavare vilka områden det finns möjlighet att påverka. Foto: Marcus Lundstedt/Scandinav Bildbyrå Det finns även en upplevelse av att föräldragruppen är uppdelad. Vissa mycket engagerade föräldrar tar möjligheten att påverka medan andra är mindre aktiva. Det måste från pedagogernas sida finnas en samsyn kring hur man medvetet arbetar för att skapa större delaktighet för vårdnadshavaren. Hur man ska få en större andel av föräldrarna att dela på engagemang är ett utvecklingsområde som behövs analyseras och utvecklas vidare Dokumentation Förskolorna i Varberg kan utveckla sin dokumentation. Både av det systematiska kvalitetsarbetet men också av det vardagliga ständigt pågående pedagogiska arbetet. Genom tydlig och kontinuerlig dokumentation blir analys enklare, enheten får en större förståelse för det egna arbetet och kan därmed enklare förmedla arbetssätt och progression utåt till vårdnadshavare, men också till huvudman för det övergripande kvalitetsarbetet Föräldrar som inte talar svenska Ytterligare ett utvecklingsområde är att på bättre sätt bygga dialog med föräldrar som inte talar svenska. Både språk och kulturskillnader kan stå i vägen för en produktiv och för barnet utvecklande kommunikation. Även här behövs ytterligare analys för att finna lämpliga tillvägagångsätt för att bemöta dessa föräldrar. Foto: Kicki Funbo/Scandinav Bildbyrå 5

8 3.2 Framgångsfaktorer Den enligt föräldraenkäten och förskolepedagogernas erfarenhet, utbrett positiva inställningen till Varbergs kommunala förskolor, grundas i det dagliga arbete som personalen på enheterna utför. För att fortsatt kunna hålla samma höga nivå är det viktigt att analysera vad det är som fungerar väl i verksamheten och hur vi tydligt förmedlar dessa arbetssätt till vårdnadshavare Kommunikation och goda relationer Att direkt skapa en god relation till vårdnadshavare med ett öppet klimat där föräldern känner sig delaktig är av vital del av arbetet att skapa trygghet och trivsel under hela barnets tid på förskolan. Att vårdnadshavaren lär känna pedagogerna skapar förtroende och i det öppna klimatet är denne inte rädd att fråga eller komma med synpunkter. Ofta kopplar vårdnadshavare ihop delaktighet och inflytande med insyn. En god relation som ger vårdnadshavare god insyn räcker därför ofta långt. Goda verktyg till ökad insyn är mötet i tamburen vid hämtning och lämning som är en fast arena för dialog. Nyttjandet av väggar i tamburen med teckningar och bilder på arbete och aktiviteter ger barnen en fast punkt att knyta sin dag/vecka/månad på förskolan till och därmed enklare förmedla den till vårdnadshavare. Pluttra var ett mycket uppskattat webbaserat verktyg med bilder och miniblogg mellan pedagoger och vårdnadshavare. Viss irritation uppstod hos vårdnadshavarna då det byttes mot Tempus men med tiden har även Tempus börjat uppskattas. Ett annat verktyg för dialog mellan förskolan och hemmet är Picollage som används av vissa förskolor för att skicka bilder. Även vecko- eller månadsbrev används med goda resultat och en ökad känsla av insyn Professionalitet Professionalitet i förskolans pedagogiska arbete betyder att förskolepersonalen i Varberg arbetar tätt kopplat till styrdokumenten. Det ger arbetet legitimitet och därmed personalen självförtroende och yrkesstolthet. Den interna stoltheten avspeglas utåt och skapar förtroende för pedagoger hos barn och vårdnadshavare. En del av professionaliteten i förskoleverksamheten kretsar kring att skapa en tillåtande miljö inom arbetslaget. Det har lett till vana att gemensamt utvärdera och analysera det egna arbetet och vidare kontinuerlig utveckling. Förskolechefen ledarskap har en avgörande betydelse genom att vara stödjande men ändå visa en tydlig riktning mot uppsatta mål. Professionalitet i förskolans pedagogiska arbete betyder att förskolepersonalen i Varberg arbetar tätt kopplat till styrdokumenten. Det ger arbetet legitimitet och därmed personalen självförtroende och yrkesstolthet Aktionsforskning Det är viktigt att följa upp aktionsforskningen och skapa helhet och samsyn inom arbetslaget. Aktionsforskningen är en framgångsfaktor inte bara genom att skapa en större medvetenhet kring det egna arbetet och sättet det utförs på samt nya synvinklar på gamla vanor, utan framför allt genom att det ger pedagogerna en större vana att analysera i vardagen för att möta behov. 6

9 Barn- och utbildningsförvaltningen E-post: