Regionalt utvecklingsarbete inom den sociala barn- och ungdomsvården. Redovisning

Transkript

1 Individ- och familjeomsorgen Ärendenr SON 2014/29 1 (17) Datum 21 januari 2014 Regionalt utvecklingsarbete inom den sociala barnoch ungdomsvården Redovisning Besöksadress Visborgsallén 19 Postadress SE Visby Telefon +46 (0) vxl E-post registrator_son@gotland.se Bankgiro Plusgiro Org nr Webbplats

2 2 (17) Innehållsförteckning 1.Bakgrund Socialnämndens direktiv i enlighet med ansökan om medel från Sveriges Kommuner och Landsting Mål för s utvecklingsarbete... 5 Stärkt stöd och skydd för barn och ungdomar som är placerade i familjehem och HVB Redovisning Kartläggningen av barn och ungas situation i familjehem och på HVB (direktiv 3) Att undersöka orsaker till sammanbrott i placeringar av barn och unga i familjehem och HVB- institutioner. Som metod använda händelseanalys (direktiv 4) Kvalitetssäkra rekrytering av familjehem (direktiv nr 5) Skapa en övergripande kompetensutvecklingsplan för familjehemmen (direktiv nr 6) Sprida kunskap och forskning om umgänge under placering (direktiv nr 7) Upprätta rutiner och riktlinjer för placering av barn och unga i familjehem och HVB-institutioner för att säkerställa att de får tillgång till lämplig utbildning och den hälso- och sjukvård som de är i behov av (direktiv nr 8) Upprätta rutiner och riktlinjer samt se över metoder och organisation för hur socialtjänsten på ett systematiskt och kontinuerligt sätt ska följa upp hälsa och skolgång för barn och unga som är placerade i familjehem och HVB-institutioner (direktiv nr 9) Utarbeta överenskommelser mellan socialförvaltningen och barnoch utbildningsförvaltningen respektive hälso- och sjukvårdsförvaltningen. Överenskommelserna ska tydliggöra respektive förvaltningars ansvar, mandat, kompetens och samverkan kring placerade barn och ungdomar. Ansvara för implementering av dessa (direktiv 10) Att sprida kunskap om Socialstyrelsens vägledning och kunskapsstöd som Socialstyrelsen kommer att ta fram för dygnsvård av barn och unga. (direktiv 11) Systematisk uppföljning av unga i den sociala barn och ungdomsvården: Övrigt utvecklingsarbete inom barn och ungsatsningen Det fortsatta arbetet inom den sociala barnoch ungdomsvården... 17

3 3 (17) 1. Bakgrund Det regionala utvecklingsarbetet inom den sociala barnoch ungdomsvården bygger på en överenskommelse mellan regeringen och Sveriges Kommuner och Landsting som skrevs i januari 2011; Stöd till en evidensbaserad praktik för god kvalitet inom socialtjänstens område. Barn och ungasatsningen (BoU-satsningen)utgör en del av de regionala strukturerna till stöd för kunskapsutvecklingen. Målet med de regionala stödstrukturerna är att de långsiktigt ska försörja det egna länet/den egna regionen med ett praktiskt verksamhetsstöd och även utgöra en arena för politiska prioriteringar och strategier inom vård och omsorg. Stödstrukturerna ska skapa förutsättningar för en evidensbaserad praktik i hela socialtjänsten och berörda delar av hälsooch sjukvården. Mer specifikt handlar BoU-satsningen om att initiera ett långsiktigt förbättringsarbete kring den prioriterade frågan systematisk uppföljning av barn och unga placerade i familjehem och hem för vård eller boende (HVB). Bakgrunden till detta är betänkandena Vanvård i social barnavård (SOU 2011:61) och Barnen som samhället svek (SOU 2011:9) där det framkom att det funnits och alltjämt finns stora brister i den sociala barnavården. För att skapa förtroende för den sociala barnavården är det angeläget att noggrannare följa de placerade barnens situation och behov och vidta åtgärder för att förebygga och agera vid övergrepp och försummelser i samhällsvården. Det regionala utvecklingsarbetet inom den sociala barnoch ungdomsvården var planerat att pågå mellan och hade inledningsvis fokus på barn och unga placerade i familjehem eller HVB och syftet var att stärka skyddet för placerade barn och ungdomar. Samtliga län i landet beviljades medel för att anställa regional utvecklingsledare. Regional utvecklingsledare för Gotland tillträdde under senhösten 2011 och uppdraget inleddes med att upprätta en projektplan och bildande av en organisation för projektet Barn och ungasatsningen. Själva arbetet med att verkställa projektet inleddes därefter i december Denna rapport är en redovisning av genomfört arbete i enlighet med socialnämndes beslut (SON 67, 20 april 2011). Direktiven för uppdraget finns sammanställda på sidan fyra och därefter följer en

4 4 (17) redovisning av varje direktiv samt övrigt utvecklingsarbete som genomförts helt eller delvis inom ramen för barn och ungasatsningen. 2. Socialnämndens mål och direktiv i enlighet med ansökan om medel från Sveriges Kommuner och Landsting Mål 1. Att driva förbättringsarbete vad gäller barn och unga som är placerade inom barnoch ungdomsvården. 2. Att få uppföljning av barn och unga som är placerade i familjehem och HVB-institutioner att fungera på ett bra och säkert sätt. Direktiv 3. Att göra en kartläggning av barn och ungas situation i familjehem och HVB-institutioner 4. Att undersöka orsaker till sammanbrott i placeringar av barn och unga i familjehem och HVB- institutioner. Som metod använda händelseanalys 5. Kvalitetssäkra rekrytering av familjehem 6. Skapa en övergripande kompetensutvecklingsplan för familjehemmen 7. Sprida kunskap och forskning om umgänge under placering. 8. Upprätta rutiner och riktlinjer för placering av barn och unga i familjehem och HVB-institutioner för att säkerställa att de får tillgång till lämplig utbildning och den hälso- och sjukvård som de är i behov av. 9. Upprätta rutiner och riktlinjer samt se över metoder och organisation för hur socialtjänsten på ett systematiskt och kontinuerligt sätt ska följa upp hälsa och skolgång för barn och unga som är placerade i familjehem och HVB-institutioner. 10. Utarbeta överenskommelser mellan socialförvaltningen och barnoch utbildningsförvaltningen respektive hälso- och sjukvårdsförvaltningen. Överenskommelserna ska tydliggöra respektive förvaltningars ansvar, mandat, kompetens och samverkan kring placerade barn och ungdomar. Ansvara för implementering av dessa. 11. Att sprida kunskap om Socialstyrelsens vägledning och kunskapsstöd som Socialstyrelsen kommer att ta fram för dygnsvård av barn och unga.

5 5 (17) 3. Mål för s utvecklingsarbete Stärkt stöd och skydd för barn och ungdomar som är placerade i familjehem och HVB Arbetet med att nå målen framgår av redovisningen under avsnitt 4. Mål i enlighet med projektplan 1. Att få uppföljning av barn och unga som är placerade i familjehem och HVBinstitutioner att fungera på ett bra och säkert sätt samt uppfyller lagstiftningens krav. 2. Att en kartläggning över barn och ungas situation i familjehem och på HVBinstitutioner har genomförts. 3. Att det finns ett system för att kvalitetssäkra rekrytering av familjehem. 4. Att det finns ett system för att undersöka orsaker till sammanbrott i placeringar och hur man förebygger dessa. 5. Att verksamheten tillförts ökad kunskap kring dygnsvård av barn och unga samt umgängesfrågor 6. Att det finns rutiner och överenskommelser mellan socialtjänst, skola och hälso- och sjukvård gällande placerade barn och ungdomar. Resultat Rutiner för uppföljning är upprättade och fastställda på ledningsnivå. Kartläggning har genomförts. Delvis uppfyllt genom ett antal insatser och åtgärder ett arbete som behöver fortgå även under Checklista handlingsplan upp- rättad Delvis uppfyllt och arbete pågår BUS-överenskommelse är upprättad och fastställda på politisk nivå. I BUS-överenskommelsen finns ett särskilt avsnitt som rör placerade barn och ungdomar.

6 6 (17) 4 Redovisning 4.1 Kartläggningen av barn och ungas situation i familjehem och på HVB (direktiv 3). Kartläggningen genomfördes under och resulterade i en rapport Barn och ungas situation i familjehem och på HVB-hem. Rapporten redovisades till socialnämnden i september 2012 och finns på hemsidan Rapporten består av en kartläggning, redovisning av pågående utvecklingsarbete samt förslag till ytterligare åtgärder för att tillförsäkra placerade barn och ungdomar tillräcklig skydd. I samband med att kartläggningen redovisades fattade socialnämnden beslut om uppföljning kring vissa åtgärder till och i december 2012 beslutade socialnämnden bla att barn i familjehem skall besökas minst tre gånger per år. 4.2 Att undersöka orsaker till sammanbrott i placeringar av barn och unga i familjehem och HVB- institutioner. Som metod använda händelseanalys (direktiv 4) Definition av sammanbrott i placeringar: När familjehemmet/hvb-hemmet avbryter vården i strid med vad socialtjänsten vill När barnet/ungdomen rymmer eller vägrar stanna kvar, vilket leder till att placeringen upphör i strid med vad socialtjänsten vill När socialtjänsten avbryter placeringen på grund av missnöjde med vården Antal sammanbrott i placeringar sammanställs sedan År Sammanbrott i Sammanbrott i Total familjehem HVB Utvecklingsledare har i samarbete med en referensgrupp (socialsekreterare och familjehemssekreterare) genomfört sex händelseanalyser av sammanbrott i placeringar med utgångspunkt från SKL:s skrift Metod för risk och händelseanalys. Slutrapporter på samtliga händelseanalyser överlämnades till avdelningschef vid individoch familjeomsorgen för beslut om åtgärder. Åtgärderna resulterade i en åtgärdsplan som ansvariga enhetschefer arbetat med under 2013.

7 7 (17) Utvecklingsledare tillsammans med referensgruppen har utarbetat en checklista- handlingsplan för att förhindra sammanbrott. Handlingsplanen innehåller ett antal punkter inom tre områden; - förebyggande åtgärder vid alla placeringar, - kontinuerliga åtgärder under placeringen och - riskanals/bedömning vid sammanbrott. Syftet med checklistan/handlingsplanen är att utgöra ett stöd för socialsekreterare vid placering av barn och ungdomar. Checklistan/handlingsplanen har fatställt av individoch familjeomsorgens ledningsgrupp i januari Under 2014 kommer checklistan/ handlingsplanen att följas upp. Erfarenheterna från arbetet med händelseanalyserna presenterades av utvecklingsledaren vid Socialstyrelsens regionala konferenser Trygg och säker vård i Stockholm i december Presentationen vid konferensen har lett till att ett antal kommuner under året återkommit med önskemål om ytterligare information och resonemang kring arbetet med händelseanalyser vid sammanbrott. 4.3 Kvalitetssäkra rekrytering av familjehem (direktiv nr 5) Det finns ett kontinuerligt behov av att rekrytera fler familjehem på Gotland. Under vintern pågick en intensiv rekryteringskampanj. Rekryteringskampanjen utarbetades i samarbete med informatör och reklambyrå. Kampanjen innehöll bla reportage om familjehem i dagspress och i lokalradion, annonser i dagstidningar, annonser på Destination Gotland, annons i Paustidningen på Gotlandsflyg, annonser på lokalbussar och affischer runt om på Gotland. Under januari och februari 2013 bjöds allmänheten in till två informationsträffar, ett 50-tal personer besökte dessa träffar. Det är för tidigt att utläsa resultatet av kampanjen.. Processen från att bestämma sig för att vilja bli familjehem, anmäla intresse genomgå familjehemsutredning godkännande till att ta emot ett placerat barn kan vara lång. Under december 2013 och januari 2014 genomförs åter en rekryteringskampanj men i mindre format. Ett 30-tal besökte informationsträffen i januari En ny informationsbroschyr om kontaktfamilj och familjehem har utarbetats i samarbete med informatör, familjehemsteamet och reklambyrå. Broschyren delas ut flitigt och finns att tillgå på hemsidan tillsammans med en film där ett familjehem från Gotland berättar om sina erfarenheter av hur det är att vara familjehem.

8 8 (17) Utvecklingsledare har i samarbete med familjehemsteamet arbetat med ett nytt intervjumaterial för rekrytering av familjehem. Materialet ska säkra att kraven vad gäller utredning av familjehem enligt SOSFS 2012:11 uppfylls. Materialet kommer ursprungligen från Västerås och håller samma struktur som BBIC (Barns behov i centrum), för att underlätta matchning av barn och familj. Materialet har provats sedan november 2012 och uppföljning har skett kontinuerligt under Som ett komplement till att utveckla arbetet med familjehemsutredningar har föreläsning erbjudits till medarbetare inom främst familjehemsteamet av författarna Bodil Rasmusson och Margareta Regnér som svarar för den senaste forskningsstudien om utredningar av familjehem Ett utvalt hem till ett utvalt barn I samband med att en familj ansöker om att bli familjehem begär socialtjänsten ett utdrag ur misstanke- och belastningsregistret. Under 2013 har en ny rutin införts och utdrag ur misstanke- och belastningsregistret kommer framöver att begäras in årligen på samtliga boende i hushållet så länge som uppdraget som familjehem fortgår. Under 2013 har familjehemsteamet utökats med två nya tjänster (en socialsekreterare som följer barnen och en familjehemssekreterare som stöd för familjehemmen). I december 2013 omorganiserades arbetet för familjehemssekreterare och uppdragen renodlades mer, några jobbar mer med rekrytering och familjehemsutredningar, andra med stöd till familjehemmen och kontaktfamiljerna osv. Detta i syfte att kunna förbättra stödet till familjehemmen och kunna jobba närmare barnets socialsekreterare. Under 2013 infördes en ny avtalsblankett för familjehem i syfte att säkra de krav som ställs enligt lag och på ett tydligare vis reglera nämndens och familjehemmets åtaganden. Under 2013 har en handlingsplan i händelse av våld eller andra oförutsedda händelser utarbetats för familjhemsvården i syfte att säkra arbetet med familjehemsvården. Handlingsplanen är införd i individoch familjeomsorgens handbok

9 9 (17) 4.4 Skapa en övergripande kompetensutvecklingsplan för familjehemmen (direktiv nr 6) Startskottet för genomförande av kompetensutvecklingsplanen skedde redan i september 2012 med Barn i samhällsvård och delat föräldraskap. Familjehemmen och deras barn bjöds in (biologiska och placerade). De vuxna erbjöds en miniföreläsning kring delat föräldraskap samtidigt som barnen erbjöds åldersanpassad gruppaktivitet med temat Min familj. Utvärderingen visade på att satsningen var mycket uppskattad. En övergripande kompetensutvecklingsplan för jourhem och familjehem har utarbetats och antogs av socialnämnden i december Planen gäller för och ska därefter utvärderas. Utvecklingsledare svarar för att kompetensutvecklingsplanen genomförs. Exempel på innehåll i kompetensutvecklingsplanen: Grundutbildning för familjehem. 1-2 ggr/år. Föreläsningar med olika teman såsom samtala med barn, missbruk/beroende har erbjudits under Under 2013 har ett samarbete med familjerådgivningen inletts och de har svarat för ett antal seminarier i mindre grupper att bli med fosterbarn, vad gör vi när barnen spelar ut och vad gör det med vår vuxna relation. Till seminarier och föreläsningar som erbjuds familjehemmen och jourhemmen kommer ca personer. Det är tydligt att det är i stort sett samma familjer som deltar vid varje tillfälle. I samband med föreläsningar och seminarier erbjuds familjerna också diskutera med varandra för att få möjlighet till erfarenhetsutbyte något som också efterfrågats av familjehemmen. Kompetensutvecklingsplanen omfattar också gemensam fritidsaktivitet två gånger per år för familjehemmen och alla barn som bor i hemmet (julgransplundring är numera en mycket uppskattad tradition). Deltagandet under fritidsaktiviteterna uppskattas till ett 30-tal familjer. Under 2013 har en handledningsgrupp med sju familjehem startats och en utbildning i Komet för familjehem har genomförts. Under 2014 planeras för att starta ytterligare en handlingsgrupp för familjehem och även Komet för familjehem.

10 10 (17) 4.5 Sprida kunskap och forskning om umgänge under placering (direktiv nr 7) Startskottet var en heldagsföreläsning hösten 2012 för individoch familjeomsorgens personal inklusive jourhemmen Barn i samhällsvård och delat föräldraskap. Föreläsare var Gunvor Andersson och Ingrid Höjer. Arbetet fortsatte med en kartläggning av umgänge via socialsekreterarna inom barn och familj samt familjestödsenheten. Kartläggningen omfattade drygt 60 barn/ungdomar och innehöll bla antal barn med behov av stöd under umgänge, lagrum, frekvens, vem som beslutat om umgänge, platsen för umgänge och med vem, finns det önskemål om förändrat umgänge från barn, vårdnadshavare och socialtjänst samt vad som krävs för att förändring ska kunna ske osv. Kartläggningen redovisades våren 2013 och en mindre arbetsgrupp träffades för att diskutera möjligheter, svårigheter och synen på umgänge. Utvecklingsledare har utifrån lagstiftning, konventioner, senaste forskningen och diskussionen utarbetat ett förslag till policy för umgänge som ska gälla för individoch familjeomsorgen. Förslaget till policy kommer närmast att presenteras för arbetsgruppen, diskuteras och fastställas av individoch familjeomsorgens ledningsgrupp i början av I arbetet har också ingått att utarbeta en mindre informationsbroschyr att dela ut föräldrar med placerade barn, beräknas klar i början av Upprätta rutiner och riktlinjer för placering av barn och unga i familjehem och HVB-institutioner för att säkerställa att de får tillgång till lämplig utbildning och den hälso- och sjukvård som de är i behov av (direktiv nr 8) Från och med 1 januari 2014 finns det en överenskommelse med rutiner för läkar- och munhälsoundersökning inför och i samband med placering i familjehem och HVB-hem. Arbetet har letts av utvecklingsledare och bedrivits i samarbete med chefer inom individoch familjeomsorgen, barnmottagningen, primärvården och tandvården. Behovet av dessa undersökningar uppskattas till ca tre per månad under ett år. Inom har det varit självklart att undersökning ska ske oavsett om det är en placering enligt SoL eller LVU (finns lagstöd i LVU). och att en munhälsoundersökning ska göras av en tandläkare, vilket inte är självklart i alla län. Barnmottagningen på Visby lasarett ansvarar för att genomföra undersökningen av barn 0-12 år och Vårdcentral Visby norr ansvarar för de som är år. I åldersgruppen omfattas även de ensamkommande asylsökande barnen. Vid vårdcentralen kommer det att finnas namngivna

11 11 (17) läkare som ska svara för undersökningarna. Munhälsoundersökningen sker för vid Mun- och Käkcentrum på Visby Lasarett för barn/ungdomar 0-19 år. I överenskommelsen finns också reglerat hur överenskommelsen och rutinerna ska följas upp. Detta arbete har varit mycket positivt och de verksamheter som ingår i överenskommelsen är angelägna om att det ska blir så bra som möjligt för de placerade barnen. Utvecklingsledare tillsammans med verksamhetsledare för BarnSam (Ledningsorganisationen för samverkansfrågor kring barn och ungdomar) har försökt få till stånd ett uppdrag kring att införa Skolfam inom. Goda utbildningsresultat har stor betydelse för alla barns framtidsutsikter. För familjehemsplacerade barn utgör de en särskilt viktig skyddsfaktor. Skolfam bygger på forskning om utbildningens betydelse för familjehemsplacerade barn och är en arbetsmodell som bygger på för- och eftermätningar, systematiskt arbete samt ett aktivt samarbete mellan skola, socialtjänst och familjehem. För att införa modellen krävs utökade resurser och att satsning kan pågå i minst tre år. Ledningen för BarnSam har sett positivt på frågan men har inför 2014 valt att prioritera resurser kring start av ett socialpsykiatriskt team och Skolfam frågan får avvakta till Det socialpsykiatriska teamet ska arbeta med intensivt familjearbete i syfte att förhindra placering av barn och ungdomar. 4.7 Upprätta rutiner och riktlinjer samt se över metoder och organisation för hur socialtjänsten på ett systematiskt och kontinuerligt sätt ska följa upp hälsa och skolgång för barn och unga som är placerade i familjehem och HVB-institutioner (direktiv nr 9) Familjehemsplacerade barn har höga risker för: att gå ut i livet utan annat än grundskola, allvarlig psykisk ohälsa, suicid och suicidförsök, tonårsföräldraskap och allvarliga försörjningsproblem. Registerstudier visar att samhällets vård av familjehemsplacerade barn inte har tillräcklig kompensatorisk kraft på lång sikt. (Vinnerljung, 2006). Utvecklingsledare har svarat för att leda arbetet med att upprätta en samverkansrutin mellan socialtjänst, skola, elevhälsa, hälso- och sjukvården inklusive tandvården för individuppföljning av barn och ungdomar placerade i familjehem och HVB (inklusive de ensamkommande asylsökande barnen). Modellen som använts har ursprungligen tagits fram av utvecklingsledare i Värmland. Samverkansrutinerna antogs i juni 2013 och har undertecknats av samtliga berörda förvaltningschefer inom. Samverkansrutinerna består av två dokument, ett för förskolebarn och ett för skolbarn. Till samverkansrutinerna har också utarbetats ett antal stöddokument

12 12 (17) för att underlätta för handläggande socialsekreterare, representanter från skola, förskola, elevhälsa och BVC. Under hösten 2013 har utvecklingsledare arbetat med implementering av rutinerna för bla chefer, socialsekreterare, förskolechefer, rektorer, skolhälsovården och BVC. Friförskolor, friskolor, och brukarorganisationer har också bjudits in till särskild information. Från skolan, elevhälsan och hälso- och sjukvården har man sett särskilt positivt på att dessa rutiner utarbetats och ser fram emot att samarbeta kring de placerade barnen och ungdomarna på ett tydligare sätt än tidigare. 4.8 Utarbeta överenskommelser mellan socialförvaltningen och barnoch utbildningsförvaltningen respektive hälso- och sjukvårdsförvaltningen. Överenskommelserna ska tydliggöra respektive förvaltningars ansvar, mandat, kompetens och samverkan kring placerade barn och ungdomar. Ansvara för implementering av dessa (direktiv 10) Inom finns ett permanent samarbetsorgan bestående av samtliga förvaltningar som har ansvar för stöd och insatser till barn och ungdomar BARNSAM. BARNSAM leds av en ordinarie verksamhetsledare. Under 2012 har BARNSAM utarbetat ett dokument: s överenskommelse om samverkan kring Barn och unga i behov av särskilt stöd (BUS). BUS-överenskommelsen riktar sig till alla barn i behov av särskilt stöd och i arbetet har vi valt att lägga in ett särskilt avsnitt som gäller placerade barnen och ungdomarna. Avsnittet behandlar ansvarsfördelning mellan de olika områdena. Den sammanhållande länken i BUS kommer att vara samordnade individuella planer (SIP). Utvecklingsledare och verksamhetsledaren för BARNSAM har ett nära samarbete och genomför gemensamma aktiviteter. 4.9 Att sprida kunskap om Socialstyrelsens vägledning och kunskapsstöd som Socialstyrelsen kommer att ta fram för dygnsvård av barn och unga. (direktiv 11) Socialstyrelsens handbok Socialnämndens ansvar för barn och unga i familjehem och HVB och uppgifter och Socialstyrelsens och skolverkets gemensamma vägledning Placerade barns skolgång och hälsa publicerades först i januari Socialstyrelsen höll en regional konferens Trygg och Säker vård för Stockholm/Gotland redan i december Deltagande på konferensen från Gotland var planerad för samtliga chefer och arbetsledare. Tyvärr var det snöstorm och de personer som skulle deltagit från kunde inte ta sig till Stockholm över dagen vilket betydde att utvecklingsledaren var den enda från som deltog i konferensen. Socialstyrelsens och

13 13 (17) Skolverkets särskilda vägledningskonferens erbjöds på ett begränsat antal platser i Sverige och medarbetare från Gotland har inte deltagit i någon av dessa. Handboken och vägledningen har med stöd av projektmedel delats ut generöst till socialsekreterare och chefer inom den egna verksamheten men också till representanter från skola, elevhälsa, hälso- och sjukvård som deltagit i arbetsgrupper vid upprättande av rutiner och överenskommelser riktade till placerade barn och ungdomar. I februari 2013 arrangerade utvecklingsledare en föreläsning med Staffan Olsson på temat Stärkt stöd och skydd för barn och unga. Föreläsningen behandlade de senaste nyheterna i lagstiftningen för personal inom individoch familjeomsorgen, representanter från BVC, elevhälsa, skola, tandvård och socialnämnden. Ett 70-tal personer deltog i föreläsningen. I maj 2013 arrangerades ytterligare en föreläsning med Stefan Kling och Hans Bäckström på temat Placerade barns hälsa och utveckling. På föreläsningen deltog representanter från socialtjänst, skola, elevhälsa, hälso- och sjukvård inklusive tandvård samt representanter från socialnämnden. Föreläsningen belyste kunskapsläget gällande placerade barns hälsa och skolgång samt nödvändigheten av informationsutbyte och det gemensamma ansvaret för att barnen inte slipper igenom nätet utan får den vård de har rätt till. Ett 60-tal personer deltog. De samverkansrutiner som upprättats inom ramen för direktiv nummer nio är rutiner som ska syfta till att säkra hälsa och skolgång för placerade barn och att uppföljningen sker systematiskt. Under våren 2013 besökte utvecklingsledare socialnämndens individutskott och höll en genomgång av de nyheter som tillkom i socialtjänstlagen från 1 januari Socialstyrelsen har under 2013 presenterat ett nytt utbildningsmaterial för blivande familjehem. Två medarbetare inom familjehemsteamet har deltagit i Socialstyrelsens tre-dagars utbildning för familjehem. Ett knappt 20-tal familjehem har deltagit i grundläggande familjehemsutbildning under 2012 och Samtliga nya familjehem erhåller Socialstyrelsens bok Ett hem att växa i samt Familjehemsboken av Lisbeth Pipping mfl.

14 14 (17) 5. Systematisk uppföljning av unga i den sociala barn och ungdomsvården: Mer specifikt handlar BoU-satsningen om att initiera ett långsiktigt förbättringsarbete kring den prioriterade frågan systematisk uppföljning av barn och unga placerade i familjehem och hem för vård eller boende (HVB). Inom ramen för barn och ungasatsningen genomfördes därför en kartläggning 2011 av hur kommunerna arbetar med systematisk uppföljning när det gäller placerade barn och ungdomar. Det övergripande resultatet var att arbetet med systematisk uppföljning på området är eftersatt. Av kartläggningen framgick också att kommunerna uppfattade det som en brist att redan inmatade uppgifter från tex BBIC inte togs tillvara. I december 2012 genomfördes en fördjupad kartläggning av kommunernas ITstöd för BBIC för att få en nationell bild av vilka problem man behöver komma till rätta med(72% av landets kommuner deltog). Kartläggningen har resulterat i en rapport Kartläggning av kommunernas IT-stöd för BBIC som finns på SKL:s webbplats. Utvecklingsledare runt om i landet tillsammans med ansvarig för kartläggningen vid SKL kommer att genomföra workshops kring brister, problem, orsaker och konkreta förslag på åtgärder. IT-workshop på Gotland genomförs i januari Resultaten från dessa ska sedan sammanställas för att se var de hör hemma (kommunal/nationell nivå) och utmynna i en kravlista. En sådan kravlista är tänkt att utgöra ett komplement till den funktionsbeskrivning av IT-stödet för BBIC som Socialstyrelsen tagit fram. Tanken är också att en sådan kravlista ska kunna användas som stöd inför att upphandla ett ändamålsenligt IT-stöd för BBIC eller som stöd vid diskussioner med IT-leverantören om förbättringar/förändringar i befintliga system. Arbetet med resultatuppföljning efter avslutad placering inleddes inom Region Gotland under Resultatuppföljningen görs av den socialsekreterare som är ansvarig för barnet/ungdomen. Som utgångspunkt används ett material från SKL Upphandling och uppföljning av HVB. Viss modifiering har gjorts för att passa även familjehemsplacerade barn och ungdomar. Intervju sker med barnet/den unge och vårdnadshavare, ansvarig socialsekreterare gör en egen bedömning. Intervjuunderlaget är fortfarande för litet för att kunna dra några slutsatser utav. Fortfarande kvarstår arbete för att resultatuppföljningen ska ses som en ordinarie arbetsuppgift och rutin vid samtliga avslutade placeringar.

15 15 (17) 6. Övrigt utvecklingsarbete inom barn och ungsatsningen Jourhemsprocessen Utvecklingsledare tillsammans med en referensgrupp inom IFO arbetade under 2012 med jourhemsprocessen. Processen har färdigställts och resulterat i en lathund som finns att tillgå i rutinhandboken för individoch familjeomsorgen. Ny översyn planeras till Jourhemskassen Under hösten 2012 utarbetade utvecklingsledare efter tips från Örebro en jourhemskasse. Jourhemskassen delas ut till barn/ungdomar som placeras i jourhem. Det är en tygkasse som är åldersanpassad och innehåller bla gosedjur, skrivbok med pennor, kontaktuppgifter till socialsekreterare och jourhemmet, information om hur det är att bo i jourhem samt information om rättigheter, kontaktuppgifter till socialstyrelsens stödlinje. Information från BRIS och BO. Uppföljning planerad till Brukarintervjuer Under hösten 2012 genomförde utvecklingsledare 16 telefonintervjuer med barn/ungdomar(13-21 år) som bodde i familjehem eller HVB. Det var ett stort bortfall drygt 60% och underlaget var för litet för att kunna ingå i socialnämndens totala brukarundersökning. Brukarkonferens Kunskapsmässa för brukarinflytande och värdegrund genomfördes i januari Programmet utarbetades i samarbete med andra utvecklingsledare. Två seminarier riktad särskilt mot barn och ungaområdet: Barn och ungdomars brukarmedverkan i den sociala barnavården (Allmänna barnahuset) FUR Familjehemmens unga röster. Ungdom deltog med erfarenhet från egen placering. Att samtala med barn om viktiga saker i livet En två-dagars utbildning med Petter Ivarsson från Bris har arrangerats för 20 socialsekreterare från barnoch familjeenheten och familjehemsteamet. Utbildningen varvades med teori och praktik. Utbildningen var mycket uppskattad och planeras att genomföras för ytterligare en grupp hösten 2014.

16 16 (17) Förstärkt föräldrastöd KTP och barn och ungasatsningen Barns rätt en ledningsfråga Gotland är ett av 15 län som ingår i en särskild satsning inom kunskap till praktik. Ett gemensamt arbete utförs av processledare för förstärkt föräldrastöd och utvecklingsledare barn och unga för att förstärka föräldraperspektivet. Arbetet syftar till att införa samverkansrutiner mellan Beroendevården och enheten för barn och familjefrågor. I uppdraget ligger också att skapa rutiner för överföring från barnoch familjeenheten till beroendevården när ungdomar med tydligt missbruk närmar sig 18-årsdagen. Arbetet fortsätter under 2014 En arbetsgrupp Föräldrastöd och barns rätt har bildats inom bestående av företrädare för olika utvecklingsarbeten dvs, processledare KTP, regional utvecklingsledare barn och unga, funktionshinderområdet, anhörigkonsulent, verksamhetsledare för BarnSam (PRIO och PSYNK) och utvecklingsledare inom hälso- och sjukvård och folkhälsa. I december deltog ett 30-tal chefer inom hälso- och sjukvårdsförvaltningen och socialförvaltningen vars medarbetare möter vuxna med minderåriga barn till en halvdag om barn som anhöriga, om barns rätt till delaktighet och om att anta barns perspektiv. Till dagen kom Linda Frank från Jönköpings län för att tala om barn som anhöriga och det arbete man gjort strategiskt i Jönköpings län. Arbetet fortsätter under 2014.

17 17 (17) 7. Det fortsatta arbetet inom den sociala barnoch ungdomsvården Enligt överenskommelse mellan regeringen och Sveriges Kommuner och Landsting ska det regionala utvecklingsarbetet inom den sociala barn och ungdomsvården fortsätta i huvudsak som tidigare men fördjupas i de delar där behov har identifierats. Det nationella stödet är ett stimulansbidrag och syftar till att medverka till ett långsiktigt och hållbart utvecklingsarbete på lokal och regional nivå. Medel för 2014 tillförs med tkr. Arbetet samordnas av regionala utvecklingsledare och kommer vara inriktat på: Utveckling av systematisk uppföljning inom den sociala barnoch ungdomsvården utifrån bland annat Barns behov i centrum (BBIC) och systematiserad kunskap om barns och ungas erfarenheter av socialtjänstens insatser. Ovan nämna utvecklingsarbete om barn och unga som brukare kan med fördel samordnas med ett annat utvecklingsarbete; förstärkt delaktighet och inflytande för barn och unga med funktionsnedsättning. Stödja lokalt utvecklingsarbete när det gäller placerade barns skolgång och hälsa, inklusive uppföljning av överenskommelser om läkarundersökningar av placerade barn. Stödja kommunerna till ökad samverkan med andra berörda aktörer inom hälso- och sjukvården och skolan, till exempel elevhälsa och barnoch ungdomspsykiatrin. Inom ramen för detta arbete ingår också samverkan med satsningen för att förebygga psykisk ohälsa och utveckling av samordnade individuella planer (SiP) enligt HSL. Stöd till länen för att sprida Socialstyrelsens nationella kunskapsstöd i form av handböcker, vägledningar och utbildningsmaterial inom den sociala barnoch ungdomsvården. Stöd till utveckling av samarbetet mellan dem som arbetar med barn och unga respektive missbruksvård inom socialtjänsten. En plan för 2014 för det regionala arbetet på Gotland har upprättats, presenterats och godkänts av styrgruppen för det regionala stödstruktursarbetet. Se bilaga. Ia Lönngren Regional utvecklingsledare barn och unga Bilaga: Plan för regionalt utvecklingsarbete för den sociala barn och ungdomsvården 2014.