Personvalets betydelse

Transkript

1 Personvalets betydelse Torsten Persson, IIES, Stockholms universitet Studiedag för lärare Sveriges riksdag, 10 april / 29

2 Inledning Om personval i proportionella valsystem med slutna valistor bestämmer partierna vilka som blir invalda givet partiets röstandel hur ge väljarna mer makt och främja mer personligt ansvar och större konkurrens inom partier? svensk debatt sedan reformen från majoritetsval till proportionella val år 1909 personvalsreformen i kraft sen valet 1998 ett tiotal länder har gjort liknade reformer Dagens föredrag: Hur fungerar personvalet? en högst ifrågasatt reform men kraftiga och oväntade effekter bygger på ny forskning 2 / 29

3 Vägkarta 1. Bakgrund om personvalet 2. En okänd bieffekt 3. Personval som primärval 3 / 29

4 1. Bakgrund om personvalet Hur fungerar det? ett personkryss per väljare Kandidater över en tröskel "luftlandsätts" på listans topp 50 kryss och 5% av partiröster i kommunval, 8% i riksdagsval omkring 20% av alla invalda politiker över tröskeln 4 / 29

5 Vad var syftet? Öka väljarnas inflytande kan välja in kandidater från icke-valbar plats Indirekt påverka politiker och partier kandidater på valbar plats kan ersättas av sådana som partiet inte prioriterat öka konkurrensen inom partiet genom att minska ledningens (och nomineringskommittens) inflytande 5 / 29

6 Hur många personröstar? Utnyttjandet lågt cirka 30% av väljarna alla siffror gäller valen till kommunfullmäktige , riksdagsvalen ser ut på ungefär samma sätt fler i glesbygd än tätort 6 / 29

7 Vilka personröstar? I stort ett representativt urval av väljarna andelen beror inte på faktorer som kön, ålder, yrke, inkomst,... Undantag (förutom typ av ort) personväljarna är mer intresserade av politik och har starkare koppling till något parti än andra väljare 7 / 29

8 "Rösterna kastas bort" Mer än 95% på kandidater så högt på listan att de kommit in utan personkryss väljarna röstar på "fel" kandidater 8 / 29

9 "Väljarna utyttjar inte sin makt" Relativt få deltar vanligaste enkätsvaret (ca 50%) varför inte: "vet ej tillräckligt om kandidaterna" Stark kritik av såväl forskare som reformatörer inte bara i Sverige, utan i flera andra länder tröskeln i riksdagsvalet sänks till 5% i valet / 29

10 2. En okänd bieffekt Pågående forskning del av ett (mycket) större projekt med ett flertal forskare unik databas: alla kandidater, i alla partier, i alla val sedan 1982 detaljerade personuppgifter och många politikutfall studerar ett antal frågeställningar Dra på ny uppsats om personvalet använder alla personkryss i alla kommuner medförfattare Olle Folke och Johanna Rickne 10 / 29

11 Vår grundhypotes En större andel personröster för en kandidat höjer dennes sannolikhet att bli utnämnd till ledare för den kommunala partigruppen! 11 / 29

12 Varför en viktig fråga? Partiledaren även på lokal nivå har en viktig roll utformar politik och eller valplattformar förhandlar om koalitioner med andra partier fungerar ofta som vallokomotiv 12 / 29

13 Varför en rimlig hypotes? Kommunalval i en informationsfattig miljö partierna, liksom väljarna, saknar information lokala opinonsundersökningar ovanliga om partier, ej enskilda politiker personröster kan ge värdefull information om enskilda politikers popularitet ledande socialdemokrat: "vi vore dumma om vi inte tog till oss informationen i personvalet" Lokala media spelar ofta upp personvalet rapporterar vilka som "vann" = fick flest personkryss, och om dessa valvinnares öden i partierna trots att denna vinst inte har formell betydelse 13 / 29

14 Framgångsrika lokalpolitiker Sådana får ofta många personröster Anders Johansson (s), Sigtuna Stig Henriksson (v), Fagersta forskning, i olika länder, indikerar att politiker med många personröster flyttas upp på vallistan frestande slutsats: personröster orsakar politisk framgång 14 / 29

15 Ett knepigt problem Samvariation eller orsakssamband? samband mellan många personkryss och framskjuten partiplacering, behöver inte betyda att personröster ger politisk makt om framgångsrika lokala partiledare drar många röster (omvänd kausalitet) ambitiösa eller skickliga politiker drar många personröster och befordras av partierna (bakomliggande variabler) 15 / 29

16 En fiffi g lösning Använd data från de jämnaste personvalen de två kandidaterna med flest personkryss har nästan lika många vem som "vinner" och "förlorar" beror i stort sett på slumpen fungerar som ett kvasiexperiment analogi med medicinskt experiment en slumpmässig behandlingsgrupp (marginellt fler personröster) och kontrollgrupp (marginellt färre personröster) många jämna personval i våra data (bland 8000 listor): ett kraftfullt experiment Testa en omformulerad grundhypotes hur påverkar knapp valvinst (behandling) sannolikheten att bli lokal partiledare, jämfört med en knapp förlust (kontroll)? 16 / 29

17 Partiledarskap Mät partiledarskap på två olika sätt observerar inte detta direkt i varje parti, kommun och val 1. Står högst upp på listan i nästa val fördel: fungerar för alla partier nackdel: inte helt säkert att förstanamnet är partiledare men 9/10 av alla kommunstyrelseordförande (KSO) står högst på sitt partis lista i nästa val 2. Blir KSO eller vice KSO omedelbart efter valet (enda heltidspolitikerna i de flesta kommuner) fördel: vi vet säkert att det är politiska makthavare nackdel: begränsar analysen till de största partierna 17 / 29

18 Resultat toppa listan i nästa val Illustrera våra statistiska resultat grafiskt varje prick är ett medelvärde av 50 kandidater knapp vinst i personvalet höjer chansen att bli partiets ledare i kommunen från 25 till 40 procentenheter ökning med 60% 18 / 29

19 Resultat symbol eller realitet? Är de tidigare resultaten skådebröd när vi använder mer konkreta mått på politisk makt? nej här mer än fördubblas sannolikheten att bli partiledare 19 / 29

20 Befordrar partierna vilka kandidater som helst? Ser vi en starkare effekt av personvalsvinst för "acceptabla" kandidater? en framgångsrik outsider sänder en stark signal, men kan också ha mer avvikande åsikter vi ser en stark personvalseffekt bara för vinnare bland topp-3 namn på listan 20 / 29

21 3. Personval som primärval Lokala partier känsliga för personröster när de utser sina ledare rimlig tolkning: partierna får värdefull information från personvalet särskilt värdefullt för den lokala demokratin, om två villkor uppfyllda 1. väljarna personröstar för kompetenta politiker och partierna befordrar dessa 2. inompartikonkurrensen via personröster fungerar även när partiet är utsatt för svag konkurrens från andra partier låt oss se närmare på dessa 21 / 29

22 Kryssar väljarna kompetenta politiker? Röstsedlen har information om ålder, yrke och utbildning omkring 1/3 av väljarna känner till (minst en) politiker på valsedlen statistiskt samband mellan kandidaternas antal personröster och ett antal socioekonomiska variabler plus plats på vallistan, valår, mm Tre olika kompetensmått mätt med inkomster efter kontroll för utbildning, yrke, ålder, kön, mm mätt med mönstringsdata (för män) (i) ledarskapstest, respektive (ii) kognitivt test 22 / 29

23 Ja kompetenta politiker drar fler personröster 23 / 29

24 Befordrar partierna i högre grad kompetenta kandidater som får flest personkryss? Popularitet komplement eller substitut för kompetens? effekten klart större för de kompetenta 24 / 29

25 Politiska förutsättningar Skilj på partigrupper i majoritet och minoritet i kommunen mer eller mindre lyhörda till väljarna i "regerings- eller oppositionsställning"? Skilj på kommuner med hög eller låg konkurrens om makten dominerande partier (koalitioner) behöver egentligen inte bry sig om väljarna för att sitta kvar hög partikonkurrens mer hänsyn till marginalväljare låg partikonkurrens mer hänsyn till kärnväljare de senare personröstar i högre grad 25 / 29

26 Väljarna kryssar mest i majoritetspartier vid låg konkurrens Majoritetspartier Minoritetspartier Hög konkurrens Låg konkurrens / 29

27 Majoritetspartier vid låg konkurrens reagerar starkast 27 / 29

28 Parallell med primärval Analogi med primärval i majoritetsvalsystem partikandidater i fåpartisystem utses ibland via primärval primärval infördes frivilligt av dominanta partier i USA:s delstater, främst i södern, i slutet på 1800-talet detsamma gäller de senaste decnnierna i Latinamerika primärval gör utnämningar mer genomskinliga när de ersätter "rökfyllda rum" kan risken minska för inre eller yttre partisplittring Kanske kan man se personvalet som ett slags primärval för kommunala partiledare 28 / 29

29 Slutord Forskningen blottlägger ett nytt faktum ett starkt orsakssamband mellan vinst av flest personröster och ledarskap i lokala svenska partigrupper effekten är som störst för kompetenta kandidater och i majoritetspartier när konkurrensen mellan partier är låg Existerande kritik missar delvis målet personvalsrefomen har lyckats i sitt syfte att höja konkurrensen inom partier, om än inte på det sätt man tänkt Ämne för framtida forskning bedriver partiledare som utsetts efter vinst av flest personkryss en annorlunda bättre eller sämre politik än partiledare som kommit till makten på annat sätt? svar behövs för att dra normativa slutsatser 29 / 29