Tillsyn av egenkontroll av energihushållning

Transkript

1 Tillsyn av egenkontroll av energihushållning Grundläggande energi- och teknikkunskap Halmstad Karin Lindström

2 Innehåll Grundläggande energikunskap Energi och miljöpåverkan Energipolitik och mål Energieffektivisering Energi i olika branscher Energikartläggning och åtgärdsplan Energi i tillsynen Informationsmaterial

3 GRUNDLÄGGANDE ENERGIKUNSKAP

4 Energi vad är det?

5 Energi kwh Energi kan uttryckas som Energi = Effekt x Tid Exempel på enheter Nm Joule En kopiator i beredskapsläge 150 W x 23 h x 365 dagar = kwh Kcal En kopiator i energisparläge som stängs av nattetid 8 W x 15 h x 365 dagar = 44 kwh

6 Bilden är lånad Från Svensk Energi

7 Exergi Exergi är ett mått på energins kvalitet som kan beskrivas som hur stor del av energin som kan omvandlas till arbete Elektrisk energi har hög exergi och kan utföra en rad olika arbeten t.ex. driva motorer, ge ljus och värme. Värme har låg exergi 1 kwh el har alltså högre kvalitet än 1 kwh värme, och kan utföra flera sorters arbete Använd rätt energi på rätt ställe!

8 Synliggör energianvändningen!

9

10 Belgium Chile Czech Republic Danmark Estonia Finland France Germany Greece Hungary Ireland Israel Italy Japan Luxenbourg Mexico Netherlands New Zealand Norway Poland Portugal Slovak Republik Slovenia Sweden Switzerland Turkey United Kingdom United States USD/MWh Elpriser i ett antal länder år 2012 Industri Hushåll Elpris för svensk industrin ca 0,6 kr/kwh Elpris för svenska hushåll ca 1,5 kr/kwh

11 Källa: Energiläget 2012

12 ENERGI OCH MILJÖPÅVERKAN

13 All energianvändning medför miljöpåverkan Komplexitet Globalt Lokalt - Buller - Förorenat vatten - Förorenad luft Regionalt - Övergödning - Gifter i mark - Försurning - Klimatförändringar - Ozonförtunning Tid

14 Lagrade energikällor De lagrade energikällorna finns i begränsad mängd och nybildas inte. T.ex. Naturgas Råolja Stenkol Uran (Torv)

15 Kol, olja, torv och naturgas I Sverige är fossila bränslen den största källan till utsläpp av: Koldioxid Svaveldioxid Kväveoxider De påverkar växthuseffekten, ger upphov till försurning av skog och mark, och orsakar hälsoproblem.

16 Kärnkraft Kärnkraftens största miljöpåverkan är Strålningsrisker Miljöeffekter vid utvinning av uran Risker med slutförvaring av kärnavfall i berggrunden

17 Förnybar energi Energikällor som nybildas kontinuerligt: Vattenkraft Solenergi Vindkraft Vågenergi Biomassa Geotermisk energi

18 Även förnybar energi påverkar miljön Visuell påverkan Buller Biologisk mångfald Markanvändning Materialanvändning Transporter

19 Miljöpåverkan från energianvändning Vid utvinning, omvandling och användning av energi frigörs flera farliga gaser. Bland annat: Koldioxid CO 2 Kväveoxider NO x Svaveloxider SO x Metan CH 4 Dikväveoxid (lustgas) N 2 O Koldioxid är den växthusgas som är mest uppmärksammad då den lägger sig som en skyddande hinna över jorden vilket ger en ökad temperatur. Det är den teorin som de flesta av dagens forskare förespråkar. Gaserna som frigörs påverkar klimatet i olika stor utsträckning och för att jämföra dem pratar man om koldioxidekvivalenter. Förhållandet är följande: 1 CH 4 = 14 CO 2 1 N 2 O = 310 CO 2

20 Sammanställning av koldioxidfaktorer El Eldningsolja 1 Torv Avfall Fjärrvärme Biobränsle g/kwh ca 287 g/kwh g/kwh g/kwh ca 88 g/kwh 0 21 g/kwh

21 ENERGIPOLITIK OCH MÅL

22 Basen för EUs och Sveriges energipolitik Minska energianvändningen Minska koldioxidutsläppen Förbättra försörjningstryggheten Förbättra förutsättningarna för Europeiska företag på den globala marknaden

23 Sveriges och EUs mål för klimat- och energipolitiken till Sverige EU Förnybar energi 50 % 20 % Förnybar energi i transportsektorn 10 % 10 % Energieffektivisering 20 % 1) 20 % 2) CO 2 40 % 20 % (30 %) jfr 1990 Nationella miljömål, t ex miljömål 15 God bebyggd miljö: Effektivare energianvändning i bebyggelsen 20 % 2020 respektive 50 % år 2050 (jfr 1995) 1) Minskad energiintensitet (primär energi per BNP-enhet i fasta priser) jfr ) Effektivare primär energianvändning relativt prognos

24 EUs nya mål för 2030 ( ) Förnybar energi 20 % 27 % Förnybar energi i transportsektorn 10 % Energieffektivisering 20 % 27 % CO 2 20 % 40 %

25 Direktiv inom energieffektivisering Energieffektivisering Lag om energikartläggning i företag Ändringar i Miljöbalken Ecodesign Krav på energiprestanda för olika produkter Energimärkning Synliggöra energianvändningen och underlättar för konsumenter Byggnaders energiprestanda Ej industribyggnader

26 Ecodesign

27 Ny lag om energikartläggning i stora företag (2014:266) Gäller från 1 juni 2014 Gäller för stora företag (sysselsätter fler än 250 personer och har en årsomsättning som överstiger 50 miljoner EUR) Första kartläggningen senast 5 december Därefter minst vart 4:e år. Den som genomför energikartläggningen måste vara oberoende och certifierad.

28 Energikartläggningarna ska: Ske genom besök på plats Baseras på aktuella, uppmätta och spårbara data Vara tillräckligt omfattande för att de viktigaste möjligheterna till förbättringar ska kunna identifieras Kartläggningarna ska innehålla: Total energianvändning och energianvändningsprofil för - Byggnader - Verksamhet, inklusive transporter Förslag till kostnadseffektiva åtgärder för att - Spara energi - Effektivisera energianvändningen Åtgärdsförslagen ska: i första hand bygga på en analys av livscykelkostnaden, i andra hand på återbetalningsperioder bestå av detaljerade och validerade beräkningar

29 ENERGIEFFEKTIVISERING

30 Energieffektivisering Att med minskad energianvändning uppnå samma nytta som tidigare eller Att med samma energianvändning uppnå en större nytta än tidigare.

31 Generella energisparåtgärder Stäng av det som inte används Se till att belysning och ventilation bara är på vid behov Nattvandra (Vad står på i onödan?) Rätt temperatur för behovet? Välj energieffektiva lösningar vid inköp (LCC) Inför rutiner för att stänga av maskiner och belysning efter arbetstid

32 Exempel på LCC Investering kr

33 Hur kan vi effektivisera? Byggnadens klimatskal Inomhusklimat Installationer Värmesystem Processer Transporter

34 Förbättra klimatskalet Portar, dörrar och fönster Isolera taket Fasader vid renovering Solavskärmning

35 Inomhusklimat - Värma eller kyla? Inte både och samtidigt!

36 Kyla Det går åt tre gånger så mycket el att kyla en grad mot att värma en grad.

37 Kyla minska behovet Minska värmen först Leta tjuvarna Solavskärma Utnyttja nattkylan sommartid Ställ krav på nya kylanläggningar

38 Fördelning av kostnader för kylsystem (LCC) Underhåll 27% Investering 9% Drivenergi 64% Energimyndighetens broschyr Krav på kylaggregat ger vägledning inför anbud.

39 Installationer Ventilation Behovsstyrning - timer - tidur - närvarodetektering Använd effektiva aggregat Värmeåtervinning Uppföljning och kontinuerligt underhåll

40 Exempel: Byte till effektiva motorer och fläktar Bransch: Tillverkningsindustri Åtgärd: Planerar byte av fläktar och motorer samt införande av energiledningssystem Resultat: Kan minska elanvändningen med MWh/ år (37 %) Investeringskostnad: kr

41 Installationer - Belysning Styrning och sektionering Installerad effekt Placering Det som förvånat oss är att belysningen tar så stor andel av energin. Henry Fredén, AB Bandindustri Alternativ till dagens belysning: - Lågenergilampor - T5 lysrör - LED

42

43 Exempel: Belysningsåtgärder Bransch: Tillverkningsindustri Åtgärd: Flertal åtgärder, kan spara 25 % av den totala elanvändningen Potential att spara 270 MWh/år på belysningen!

44 Värmesystem - Byt till bättre uppvärmningsform

45 Exempel: Culinar får miljöpris efter lyckat energiarbete Minskat energibehovet med 25 % (på två år) Nu på väg mot 50% (på 4 år) Ersatt alla fossila bränslen för uppvärmning Fortgående projekt: Energirazzia

46 Processer - Maskiner Driftstider Rutiner för avstängning Värmeåtervinning Energikrav vid inköp Rätt kapacitet Rätt produktionskvalitet Rätt placering

47 Exempel: Avstängning av hydraulik och belysning vid driftstopp Bransch: Järn och stålindustri Åtgärd: På 2 maskiner sattes information upp om att personalen ska stänga av hydrauliksystem och släcka belysningen när maskinen inte var i produktion. Resultat: Elkostnaden minskade med kr

48 Processer - Tryckluft Behövs tryckluften? Rutiner för läcksökning och tätning Värmeåtervinning från kompressorer Sektionering Rätt maskin avseende kapacitet? Sänka lufttrycket? Rätt kvalité? Stänga av kvällar/helger/ledigheter Rätt torkutrustning?

49 Tryckluft - exempel på förluster Hålets storlek Exempel på årskostnad 1 mm kr 5 mm kr 20 mm kr

50 Transporter Ca 25 % av Sveriges totala energianvändning går till transporter. Transporter står för ca 32 % av koldioxidutsläppen i Sverige. Utöver koldioxid medför transporter också utsläpp av kväveoxider, kolväten och partiklar. Buller och trängsel är andra störningar.

51 Transporter, forts Flyg och bil är de resesätt som förbrukar mest energi. De har också de största klimatpåverkande utsläppen.

52 Transporter minska bränsleförbrukningen Utbildning i sparsam körning (eco-driving) Sänk farten Ruttplanera Investera energisnålt Rätt lufttryck i däcken Använd motorvärmare rätt Ta bort takboxen

53 Tomgångsprojekt Umeå Taxi Att minska sin tomgångskörning är en enkel åtgärd som kan innebära en stor besparing gällande både ekonomi och utsläpp för ett transportföretag eller kommun. Projektet Hållbart resande i Umeå och företaget Umeå Taxi har genomfört ett projekt med 50 taxibilar. Genom en utbildning har man lyckats förändra förarnas beteende. Kombinerat med bränsleuppföljning och löpande kommunikation har man nått mycket goda resultat. I en undersökning kom man fram till att varje taxibil stod på tomgång i över fyra timmar per dygn. En dieselbil drar ungefär en liter per timme på tomgång. Det betyder bränsle för 50 kronor per dygn. På ett år blir det kronor på 300 arbetsdagar. Omräknat till koldioxid släpper en enda taxibil ut omkring kilo per år. Resultatet var en genomsnittlig minskning på 5 % av bränsleförbrukningen för de bilar som deltog i projektet vilket motsvarar ungefär 8,5 ton CO 2.

54 ENERGI I OLIKA BRANSCHER

55 Vilka företag ska vi rikta in oss på? Verksamheter med betydande energianvändning. Hög potential för energieffektivisering. Verksamheter som använder fossil energi.

56 Betydande energianvändning Vilka verksamheter har betydande energianvändning? Tillverkningsindustri! Fastighetsföretag, avloppsreningsverk, livsmedelsbutiker, badanläggningar, konferenshotell, lantbruk osv? Potential finns i alla branscher!

57 Energi i tillverkningsindustrier Tryckluft, värmeåtervinning, belysning, ventilation, ånga, befuktning/avfuktning, vatten, vacuum, transportband, blåsmaskiner, kvarnar, ugnar, formsprutor, kylsystem, värmesystem Kanske passar det bra att börja här?

58 GWh Energianvändning per näringsgren

59 ENERGIKARTLÄGGNING OCH ÅTGÄRDSPLAN

60 Energikartläggning Nulägesbeskrivning Vilka energikällor används? Till vad används energin? Hur ser energianvändningen ut vid stillestånd? Vilka åtgärder har genomförts? Analys Åtgärdsplan

61 Nulägesbeskrivning, exempel Energislag Fördelning El Ventilation Ventilation Belysning 400x MWh Övrigt Övrigt 300 MWh Fjärrkyla Komfortkyla Processkyla Fjärrvärme Ventilation Total energianvändning Övrigt xxx MWh Radiatorsystem Varmvatten xxx Ventilation Övrigt MWh

62 Nulägesbeskrivning, exempel

63 Analys, exempel

64 Åtgärdsplan Lista åtgärder Tidplan för genomförande Ansvarig för genomförande Resursbehov Förväntat resultat Uppföljning av resultat

65 Åtgärdsplan, exempel Åtgärda nu Mindre åtgärder Större åtgärder Energioptimering Byt utomhusbelysning (kvicksilver) och skyltbelysning till LED Återvinning av spillprodukter från produktionen för uppvärmning Drifttider: -ventilation -belysning Läcksökning av tryckluftsystem och tätning av läckor. Byte av belysning i produktionslokal samt sektionering av tändningen för mindre arbetsområden Täta uppenbara läckage, t.ex.: - tryckluft - vatten/värmerör - dörrar (portar) och fönster Kontrollera temperaturer för värmen och ventilationen Byte av huvudpump för uppvärmning till ny frekvensstyrd som är tryck- eller temperaturstyrd. Montera tropikfläktar i taket för att trycka ner värmen som finns vid taket Nytt styr- och övervakningssystem för ventilation, värme, kyla, belysning mm. För bättre kontroll av funktionerna, larmhantering och möjlighet till uppföljning och kvalitetssäkring. Byte av ventilationsaggregat TA/FA 2 till nytt frekvensstyrt med värmeåtervinning. Stäng av utrustning som inte används Behovstyr ventilationen Montera väderskydd vid lastbilsangöringar. Rengöring av batteri och växlare för återvinning i ventilationen. Montera in tidur för enskilda frånluftsfläktar, belysning (ute/inne) Montera in snabbgående portar vid utpassager för truckar. Rengöring av köldmediekylare Byte av fläktdel till ny direktdriven TA/FA1 Se över el-abonnemangen Renovera eller byt kondensfällor, ånga

66 Energiledningssystem, ISO 50001

67 Exempel: Energiledningssystem Bransch: Mejeri Åtgärd: Infört energiledningssystem och arbetar kontinuerligt med energifrågorna. Genomför nattvandringar Utsett en energiansvarig på varje anläggning Reducerat läckor och sektionerat tryckluft Tätat kyllagrens portar Resultat: Minskat energikostnaderna med ca 11 Mkr under en treårsperiod ( MWh)

68 ENERGI I TILLSYNEN

69 Energi i tillsynen är viktigt! Energi är ofta en osynlig fråga All energianvändning medför miljöpåverkan Energieffektivisering är ett kontinuerligt arbete som leder till hushållning med resurser

70 Hur inspirerar man företagare? Påtala ekonomisk vinning Energikostnaderna ökar mer än inflationen Utrustning byts ut till nyare (driftsäkrare?) Minskat underhåll Väck nyfikenheten Nattvandra och se vad som står på i onödan Ge goda råd och allmänna tips Tipsa om självdiagnos med analys av energikostnader Lyft fram att minskad miljöpåverkan ger företaget bättre miljöprofil. Kan ses som föregångare! Mycket kan göras utan investeringar

71 Det finns besparingar att göra! De allra flesta små och medelstora företag kan relativt enkelt minska energianvändningen med % Varför finns det då företagare som inte ser över sin energianvändning?

72 Drivkrafter Ledning som ser frågan som strategisk och viktig En eldsjäl med makt över investeringsbeslut Långsiktig strategi avseende energieffektiv utrustning Kunskap om anläggningen och dess effektiviseringsmöjligheter Miljövärdering Tillgång till kapital

73 Kommunens roll Kommunen kan bidra till effektivare energianvändning bland annat genom: att arbeta aktivt med egna fastigheter och verksamheter att tillhandahålla Energi- och klimatrådgivning den ordinarie tillsynen av miljöfarliga verksamheter osv.

74 Samverkan med Energi- och klimatrådgivare EKR vänder sig till företag, organisationer och privatpersoner Oberoende och kostnadsfri rådgivning Finns i alla kommuner Kunniga om energieffektiviseringsåtgärder Får inte genomföra energikartläggningar Observera EKR och Miljöinspektörens olika roller: rådgivning respektive tillsyn

75 Erfarenheter I Lindesbergs kommun har Energi- och klimatrådgivare, Näringslivsansvarig och Miljöinspektör besökt de största företagen i kommunen. Positivt mottagande med fokus på kontakt och information.

76 Erfarenheter NENET: Företagare är positiva till energitillsyn och uppskattar råd och tips. Även kommunens miljöinspektörer tycker det är intressant och givande att utöva energitillsyn. Guide som ger konkreta exempel på arbetssätt kan ge vägledning och inspiration!

77 Egna erfarenheter?

78 Energimyndighetens checklista - systematisk egenkontroll av energihushållning Uppföljning av energianvändning årsvis Rutiner för inköp av ny utrustning Vid investering av energianvändande utrustning ska livcykelkostnad användas Fossila bränslen? Utred alternativ Helhetsperspektiv Energiledningssystem kan vara ett stöd

79 Ställ frågor som visar om verksamhetsutövaren har koll! Vem ansvarar för energifrågorna? Har ni någon form av energiledningssystem? Sker uppföljning av energianvändning årsvis? Hur ser trenderna ut? Varför? Vilka rutiner har ni för inköp av ny utrustning? Tar ni hänsyn till livscykelkostnader vid investering av energianvändande utrustning? Har ni utrett vilka alternativ det finns till fossila bränslen? Har ni rutiner för hur maskiner, belysning mm ska stängas av när verksamheten står stilla? Vem ansvarar för att uppdatera dessa? Gör ni regelbundna funktionskontroller av t.ex. tryckluft, ventilation och värmesystem?

80 INFORMATIONSMATERIAL

81 Energikoll i små och medelstora företag Vägledning och checklistor för mer effektiv energianvändning Självdiagnos - analys av kostnader Mall för energiplan Nattvandring Checklista belysning Checklista maskiner Checklista ventilation Checklista klimatskal Checklista veckans sista skift Checklista inköp och upphandling Bruttolista för effektiviseringsåtgärder

82 Mer information Guide för små och medelstora företag. NENET Energimyndighetens skrifter till exempel: Minska företagets energikostnader nu! Vägledning för energieffektiv och god belysning Krav på pumpar

83

84 Energiråd för företag Energimyndigheten har tagit fram presentationsmaterial med energiråd för företag. Företagsrådgivning generell Butiker Industri Kontor

85 Jernkontorets energihandbok

86 Mer om energieffektivisering i företag Energieffektiva företag i Skåne, PROEFF Effektivare energi, Energianalys av 6 företag i Örebro län, Regionförbundet Örebro län Energieffektivisering första steget till ett hållbart företagande! Kartläggning av 10 västerbottniska företag, NENET

87 Lycka till med energitillsynen!

88 Referenslitteratur 1. Guide i energitillsyn, NENET 2. Exempel på frågeformulär, information och checklistor, Bilaga 9 NENET 3. Energifrågor i tillsyn, prövning och fysisk planering, Miljösamverkan Västra Götaland 4. Energikoll i små och medelstora företag, Energimyndigheten 5. Energiledningssystem, Energimyndigheten 6. Energieffektivisering, första steget till ett hållbart företagande, NENET 7. Energieffektiva företag i Skåne, PROEFF Skåne 8. Effektivare energi, Regionförbundet Örebro län 9. Energi i tillsynen Vägledning, Energi & Klimatrådgivningen 10. Energieffektivisering i stora värmesystem, Energimyndigheten 11. Energieffektivisering i stora kylsystem, Energimyndigheten