Frekvensplanering FMbandet

Transkript

1 Diarienummer /69 Rapportnummer PTS-ER-2008:6 Datum Frekvensplanering FMbandet -möjligheter till ytterligare rikstäckande analoga ljudradiosändningar

2 Frekvensplanering FM-bandet - möjligheter till ytterligare rikstäckande analoga ljudradiosändningar Författare Magnus Falk

3 Förord Post- och telestyrelsen (PTS) har fått i uppdrag av regeringen att analysera frågor om frekvensplanering på FM-bandet. Uppdraget redovisas i denna rapport. Stockholm i februari 2008 Marianne Treschow Generaldirektör

4

5 Innehåll PTS bedömning i korthet...7 PTS conclusions Inledning Uppdraget Metod och avgränsningar Progira AB:s underlag teknisk analys Grundförutsättningar och frågeställningar givna av PTS Övriga förutsättningar och avgränsningar Resultat PTS bedömning och slutsats Bakgrund Slutsats...35

6

7 PTS bedömning i korthet I föreliggande rapport beskrivs och analyseras tillgängliga alternativ att frigöra frekvensresurser för ytterligare rikstäckande ljudradiosändningar i FM-bandet. Aspekter som framgår i genomgången nedan är: Vilka möjligheter finns det att höja effekten för befintliga PLR-sändare 1, och därmed öka täckningsområdet, samt vilka konsekvenser får en sådan effekthöjning? Kan ytterligare rikstäckande FM-nät införas? Vad gäller möjligheter att höja effekten för befintliga PLR-sändningar, och därmed öka täckningsområdet, anser myndigheten att konsultbolagets tekniska analys av detta alternativ pekar på svårigheter av sådan art att det inte utgör något alternativ att arbeta vidare med. Myndighetens samlade bedömning är emellertid att det finns vissa möjligheter att frigöra frekvenser till ett nytt nationellt nät för analoga ljudradiosändningar, dock inte utan påverkan på befintlig FManvändning. Detta ställningstagande är förenat med vetskapen om att ett beslut i denna riktning måste beakta ett flertal mer eller mindre okända faktorer. De möjliga alternativen för att frigöra frekvenser till nya nät är: användning med utgångspunkt i befintlig frekvensplan eller att genomföra en total omplanering båda kräver dock utökad infrastruktur utöver användandet av den befintliga. En stor skillnad mellan dessa båda alternativ är att det förstnämnda endast medger ett ytterligare nät, medan en total omplanering skulle kunna frigöra utrymme för fler nät. Därutöver innebär det att utgå från den befintliga frekvensplanen att det nya nätet innehar en avsevärt lägre täckningsgrad än de befintliga samt att fler nya sändarpositioner behövs än vad som är fallet med en total omplanering. En omplanering innebär i sin tur en större påverkan på de befintliga nätens täckningsgrad samt mycket större tids- och resursåtgång för alla berörda parter. PTS anser att av dessa två alternativ så utgör användning med utgångspunkt i befintlig frekvensplan den idag bästa med förbehållet att myndigheten ser en utökad användning av digital radio i samma band som en komplicerande faktor i sammanhanget. Att bibehålla frekvensplanen och däri tillskapa utrymme för ytterligare nät kräver dock ytterligare arbete gällande detaljerad frekvensplanering inom landet och samma sak gäller för koordineringar med berörda grannländer. Till detta kommer detaljerad analys av vilken befintlig radioanvändning som behöver ändras eller tas bort för att möjliggöra nationella sändningar. Behovet av sådana ändringar kan förväntas vara störst i storstadsområden där frekvensanvändningen redan idag är mer intensiv. En viktig fråga i sammanhanget är definitionen av täckning för ett nytt nationellt nät ska utgångspunkten vara geografisk yta eller befolkningstäckning? Ett kommersiellt intressant alternativ skulle lika gärna kunna utgå från befolkningsmässiga grunder. Utöver villkor i möjliga framtida tillstånd så vore det även intressant att givet just att det finns en kommersiell aspekt se över möjligheterna till stegvist införande av det nya nätet. Det vill säga börja där det är kommersiellt intressant att bedriva sändningar (= stor population). 1 Publik Lokal Radio

8 Den genomförda studien indikerar att användandet av befintlig infrastruktur för nya sändare ger att ett nät med 73% yttäckning skulle kunna realiseras, med följande påverkansfaktorer: Påverkan på befintlig PLR: stor beroende på att ett nytt nät främst kan realiseras i de frekvensområden där dessa sändare befinner sig (delvis ett resultat av att befintliga P1-P4 skulle påverkas i så liten utsträckning som möjligt se uppdragsbeskrivning nedan). Påverkan på Närradio: till viss del genom att ett nytt rikstäckande nät kan komma att förändra förutsättningarna för fortsatt utbyggnad av närradion. Påverkan på de befintliga nationella FM-näten: liten alternativt begränsad beroende på utfallet av koordineringen dock ska det påpekas att kvalitetsaspekten möjligtvis kan påverkas vid en minskning av övertäckningen för dessa nät (åtgärdsalternativ inom omplanering av befintlig frekvensplan). Totala investeringskostnader (MSEK) 75 % yttäckning Omplanering Frekvensplan 6 15 Internationell koordinering 4 10 Licensiering Uppbyggnad av nät (investering) Kostnad befintliga aktörer Totalt Förklaring: Rött: Kostnader PTS, Blått: Kostnader nytt/nya nät, Grönt: Kostnader Befintliga aktörer Studien pekar mot att om täckningsgraden ska ligga i paritet med P1-nätet krävs det knappt 3 ggr så många sändarplatser varav 135 stycken är helt nya. Detta är självfallet förenat med ytterligare kostnader (se ). Givet vad som pågår på radiomarknaden med en inriktning mot digitala sändningar (och vad som påvisas i rapporten nedan) kan frågan ställas om det är värt att i ett såhär sent skede genomföra de åtgärder som krävs till de kostnader det innebär. PTS anser att en effektiv konkurrens oavsett marknad ger positiva effekter för konsumenterna. Att öka konkurrensen genom att tillskapa utrymme för ytterligare nationella sändningar, och därmed möjliggöra en ökad mångfald ligger i linje med detta. Resultatet av föreliggande uppdrag utgör således ett viktigt steg mot en stimulans av radiomarknaden. 8

9 Frekvensplanering på FM-bandet PTS conclusions The National Post & Telecom Agency (PTS) has by The Swedish Government been assigned to make a technical analysis regarding the possibilities to both increase consumer availability to radio (increased coverage) and make room for additional nationwide radio broadcast. An important part of the study was to show how already existing programme companies was to be effected by the different alternatives, and here it must be said that a certain limitation was added to the assignment: already existing nation wide programs was not to be effected (at least not in any major way). As always, the costs of realising the different alternatives were also to be presented. An outspoken purpose from the Government is to increase competition within radio broadcast in Sweden. The consultant Progira Radio Communication AB has aided PTS in this work and has put forward a report based on in-depth studies from three areas of Sweden. In accordance with the duality of the question posed above, the consultant has presented two scenarios: 1. increase coverage by increasing transmitting power, and by, 2. looking into possibilities of releasing spectrum for new users by replanning the bands. The report can be found on PTS website but is not available in English. PTS regards the technical conclusions drawn by Progira AB as reasonable and accurate. Based on the report from the consultant PTS comes to the following result: yes, it is possible to make room for additional nationwide radio broadcast, but not without some problems and additional aspects that need further investigation. The authority also believes that: it is not an alternative to increase transmitting power since this leads to all too many problems, for example coordination with other countries there are two alternative ways of re-planning the bands: within existing frequency plan or by a total re-plan However, the most realistic way to meet up to the needs is to re-plan within existing frequency plan, keeping in mind that even with this alternative there are several aspects that need to be considered before a decision is taken. Technical and economical effects of re-planning within existing frequency plan The effects on already existing programme companies are estimated as follows: PLR: large depending on the fact that a new nationwide radiobroadcast is mainly to be realised in their bands Local radio for community activities: partly because new nationwide radiobroadcast can have effects on a further development of this type of broadcast radio Existing nation wide programs: small/limited depending on the outcome of coordination By using existing infrastructure coverage of 73% can be realised. If coverage should be increased more than that (same coverage as existing national programme P1 i.e. 90%) it will inflict additional costs of about 130MSEK. 9

10 Total cost 75% coverage and total re-planning (MSEK) 75% Total re-planning Frequencyplan 6 15 International coordination 4 10 Licensing Infrastructure (investment) Cost inflicted on existing programme companies Total Explanation: Red: costs PTS, Blue: costs new infrastructure, Green: costs existing programme companies An important issue in this context is, even though it is not within the realm of the assignment as such, the evolvement of Digital Radio. And in relation to this a question is posed by PTS: since a replanning procedure of analogue radio broadcasting is costly and draws huge resources from all effected by it, is it worth it? The answer to that is however not for PTS to formulate. 10

11 1 Inledning Regeringen beslutade den 14 juni 2007 att ge en särskild utredare i uppdrag att föreslå vilka villkor som bör gälla för den kommersiella radion i framtiden (dir. 2007:77). 2 I uppdraget ingår att bedöma om det finns förutsättningar att införa ett eller flera tillstånd att sända nationell kommersiell radio PTS tekniska analys i föreliggande rapport ska utgöra en grund för detta arbete. 1.1 Uppdraget Uppdraget är att beskriva de alternativa vägar samt deras fördelar och nackdelar som finns att tillgå för att möjliggöra ytterligare rikstäckande ljudradiosändningar på FM-bandet. Utgångspunkten ska vara att en omplanering i syfte att frigöra frekvensresurser för ytterligare rikstäckande sändningar i så liten utsträckning som möjligt bör påverka de befintliga nationella FMnäten. Även konsekvenserna för närradion ska beaktas. PTS ska därutöver analysera frekvensanvändning och sändningseffekter för att möjliggöra bl.a. ökad hörbarhet för lokala privata ljudradiosändningar och analysera hur en höjning av tillåtna sändningseffekter påverkar etablerande av ytterligare rikstäckande sändningar. Slutligen ska myndigheten redovisa vilka konsekvenser förändringarna skulle medföra för de befintliga aktörerna på radiomarknaden, beskriva konsekvenser när det gäller behov av internationell koordinering, uppskatta kostnaderna för förändringarna samt tidsåtgången för en fullständig koordinering av de handlingsmöjligheter som redovisas. PTS tolkar uppdraget som att det främst innefattar två huvudfrågeställningar: Vilka möjligheter finns det att höja effekten för befintliga PLR-sändningar, och därmed öka täckningsområdet, samt vilka konsekvenser får en sådan effekthöjning? Kan ytterligare rikstäckande FM-nät införas? 1.2 Metod och avgränsningar För att kunna besvara ovanstående frågeställningar krävdes det att en teknisk studie genomfördes och PTS uppdrog åt Progira AB att vara myndigheten behjälplig med detta. Arbetet kom att delas upp i fyra delar: Skapandet av ett Referensscenario för FM-bandet Analysera konsekvenser av effekthöjningar Analysera tekniska konsekvenser av en FM omplanering Konsekvenser av en omplanering för befintliga aktörer samt kostnader och tidsåtgång för internationell koordinering I det inledande skedet lades stor vikt vid att definiera avgränsningar inom respektive arbetsmoment ovan. Därefter sattes datum till hösten för avstämningar och möten mellan konsultbolaget och PTS i syfte att ge Progira AB skälig tid för genomförandet samt myndigheten möjlighet att ta fram de 2 Regeringen tillsatte chefsrådman Martin Holmgren den 14 juni 2007.

12 underlag i form av databaser som krävdes. Avgränsningarna inom de olika delarna av arbetet var följande en uppställning som återfinns i konsultbolagets rapport: Skapa referensscenario för FM-bandet Etablera referensdatabas för Svenska operationella stationer och utländska plandata Upprättande av referenssituation enligt GE84 3 planen Detaljanalys av referenssituationen i de valda områdena (3-4 st) (exempelvis Stockholm, Göteborg, Malmö och Sundsvall). o Analys av övertäckning för bland annat Public Service o Analys av befolkningstäckning och yttäckning o Pixelbaserat och konturbaserat Sammanfattning/ Presentation av referensscenario Analysera konsekvenser av effekthöjningar Urval av vilka stationer som skall vara med i respektive område o Slavar o Huvudsändare Beräkningar och analys o Påverkan på ytterligare rikstäckande sändningar Slutsatser/sammanfattning Analysera konsekvenser av omplanering Genomföra provplanering och analysera möjligheterna i valda områden för de olika fallen: o Påverka Public service kanalerna i så liten mån som möjligt (endast reducera övertäckning) o Endast påverka kommersiell radio o Endast påverka närradio o Endast påverka Närradio och kommersiell Radio o Ytterligare möjligheter/variationer exempelvis nyttjande av slavsändare/eller ej Värdera tekniska möjlighet till internationell koordinering för de olika fallen Konsekvensbeskrivningar för FM omplanering samt omställningskostnader för sändarnätet Uppskattning av tidsåtgång och kostnad för total omplanering Uppskattning av omställningskostnader för aktörer orsakade en omplanering (erfarenheter från Nederländerna ev. Danmark) Konsekvenser av Internationell koordinering (tidsåtgång samt kostnader) I det nedanstående presenteras konsultbolagets rapport i en förkortad version och avslutningsvis myndighetens bedömning. 3 Plan framtagen vid rundradiokonferensen 1984 i Geneve. 12

13 Frekvensplanering på FM-bandet 2 Progira AB:s underlag teknisk analys I detta kapitel återges konsultbolaget Progira AB:s analys i förkortad form. Hela rapporten återfinns på PTS hemsida. 2.1 Grundförutsättningar och frågeställningar givna av PTS Analysen skall ske under förutsättningen att man i så liten grad som möjligt påverkar befintliga rikstäckande FM-nät, SR P1-P4. Detta innebär att man endast i undantagsfall accepterar minskad övertäckning mellan täckningsområdena. Övertäckning definieras som områden där fler än en sändare med samma programinnehåll uppfyller täckningskriteriet. Den viktigaste grundförutsättningen är att använda planeringskriterier baserade på GE84. Här skiljer sig denna studie mot omplaneringen som gjorts i Nederländerna och studien i Danmark. I Nederländerna och Danmark har man blandat både GE84- och Zerobase-kriterier. De gällande internationella planeringskriterierna (GE84) har använts gentemot grannländer vid frekvenskoordinering, medan man inom landet använt sig av Zerobase-kriterierna. Det är alltså GE84 som satt effektbegränsningarna för de nya näten, medan man har använt Zerobase-kriterierna för att presentera täckningen för näten Scenario 1 Effekthöjning av befintliga PLR-sändare I scenario 1 analyseras möjligheten att öka täckningen för befintliga PLR-sändare genom att höja effekten. Följande frågor besvaras/analyseras: Hur kommer en effekthöjning att påverka befintliga tjänster såsom de rikstäckande näten (SR), närradion (NR) och andra PLR? Kan man med effektökningar hos huvudsändaren ersätta slavsändare och på så sätt frigöra frekvenser? Kan effekthöjningar koordineras med grannländer? Kan en effekthöjning begränsa möjligheten att införa fler rikstäckande FM-nät? Scenario 2 Nya rikstäckande FM-nät I scenario 2 utreds möjligheten att införa fler rikstäckande nät. Följande förutsättningar gäller: Huvudsändare i de befintliga rikstäckande näten (SR) får inte förändras Slavsändarna i de befintliga rikstäckande näten (SR) får tilldelas en annan frekvens Befintliga PLR får tilldelas annan frekvens även om täckningsområdet påverkas Ingen hänsyn behöver tas till närradio Giltigt frekvensband är 87,6 107,8 MHz Infrastrukturen för de befintliga rikstäckande näten ska användas 13

14 2.2 Övriga förutsättningar och avgränsningar Planeringskriterier för GE84 och Zerobase En av grundförutsättningarna i studien är valet att använda GE84-planeringskriterier. GE84- kriterierna presenteras i detta kapitel. Eftersom den tidigare gjorda omplaneringen i Nederländerna och den pågående i Danmark använder sig av Zerobase-kriterierna kommer även dessa kriterier att presenteras GE84 planeringskriterier Följande parametrar användes i de olika beräkningsmetoderna. Pixelbaserad täckningsberäkning 10 meters mottagarantennhöjd Riktantenn Minimum usable field strength 54 dbµv/m (i studien används även 66 dbµv/m för stadsmiljö Skyddsförhållanden enligt GE84 samt ITU-R Vågutbredning med ITU-R P.370 (i studien används ITU-R P med TCA 4 Störningar beräknas för 1 % av tiden* SMM 5 (i studien används PSM 6 ) * Procent av tiden Anger för hur stor del av tiden som nätet är skyddat från störningar. Om man för 1 % av tiden beräknar fältstyrkan för störande sändare innebär detta att man garanterar täckning 99 % av tiden. GE84-avtalet rekommenderar SMM-metoden för att summera effekten av störningar från flera sändare. SMM är anpassad till en störomgivning som i huvudsak domineras av en sändare, vilket var en vanlig situation när GE84-planen upprättades. Idag är frekvensnyttjandet i FM-bandet betydligt högre, vilket innebär att det oftast inte är endast en störande sändare som dominerar på en viss plats (eng. dominant interferer). I senare avtal såsom exempelvis Chester 97 och Geneve 06 för digital-tv rekommenderas PSM-metoden. Konsultbolaget har därför i denna studie valt att presentera täckningen i näten baserat på PSM-summering av störfältstyrkor. Frekvensskanning, koordineringsberäkning Minimum usable field strength 54 dbµv/m Tillåten ökning av Ufs 7 är 0,5 db (i studien är den tillåtna ökningen av Ufs 0,2 db för danska sändare, för övriga gäller 0,5 db) Vågutbredning med ITU-R P.370 (i studien används ITU-R P utan TCA) Störningar beräknas för 1 % av tiden SMM 4 Terrain Clearance Angle 5 Simplified Multiplication Method 6 Power Sum Method 7 Usable field strength. 14

15 Frekvensplanering på FM-bandet För att utreda möjligheterna att införa fler frekvenser används i studien två olika beräkningsmetoder, frekvensskanning och koordineringsberäkning. I dessa beräkningsmetoder måste man använda sig av de regler man kommit överens om mellan olika länder. Detta regleras av GE84-avtalet men avsteg från planen kan göras om man är överens mellan länder, t.ex. mellan Sverige och Danmark där man avtalat en lägre tillåten ökning av Ufs Zerobase planeringskriterier Nedan görs en sammanfattning av de planeringskriterier som användes vid FM-omplaneringen i Nederländerna. Pixelbaserad täckningsberäkning 1,5 meters mottagarantennhöjd Ingen riktantenn Varierande minimum usable field strength beroende av terrängtyp. Mellan 37 och 47 dbµv/m på 1,5 meter Lägre skyddsförhållanden än GE84 Vågutbredning med ITU-R P med TCA Störningar beräknas för 10 % av tiden Ingen summering av störningar från flera sändare, enbart hänsyn till dominant störare Frekvensskanning, koordineringsberäkning GE84-kriterier används vid frekvenskoordinering med grannländer Kommentar till skillnaderna mellan GE84 och Zerobase FM-mottagning sker idag till största delen i bilen, med en portabel FM-radio, eller inomhus med en inomhusantenn. Det är en minoritet av radiomottagningen som idag sker med en riktantenn placerad på hustaket (10 meters mottagningshöjd). I Zerobase antar man att mottagningen sker på 1,5 meter vilket man inte gör i GE84. Nu har inte mottagningshöjden den avgörande betydelsen, utan det viktiga är vilket krav man ställer på signalnivån på respektive höjd. Detta värde ges av Minimum Usable Field Strength, dvs minsta fältstyrka för mottagning. GE84 har högre krav på signalnivån, t.ex. för öppen terräng. När GE84 har 54 dbµv/m är motsvarande siffra för Zerobase 50 dbµv/m, omräknat till 10 meters antennhöjd. I GE84 används en riktantenn för mottagning med 60 grader öppningsvinkel. Detta innebär att störningar i antennens backriktning kommer att undertryckas med upp till 12 db. Kan man då förvänta sig högre störnivåer i Zerobase? Svaret är nej, eftersom man i Zerobase enbart använder den dominanta störaren för 10 % av tiden. Störnivåerna för 10 % av tiden är mellan 5-10 db lägre än för 1 % av tiden och då man enbart använder en störare resulterar det i en ytterligare minskning av störnivån med ca 5-7 db. I en utvärdering av ett antal konsumentmottagare för FM har man bl.a. uppmätt skyddsförhållanden. Resultatet bekräftar GE84-skyddsförhållandena mellan sändare med olika programinnehåll. Studien tyder dock på att något lägre skyddsförhållanden kan användas mellan sändare som sänder samma programinnehåll. Inget i rapporten tyder på att man kan använda de låga skyddsförhållanden som specificeras i Zerobase. 15

16 Detta innebär totalt sett att Zerobase är mindre restriktiv än GE84. Man ställer lägre krav på signalnivån, använder lägre störnivåer och skyddsförhållanden. Båda kriterierna har sina brister men Progira AB:s uppfattning är att GE84-kriterierna är mer realistiska Databaser PTS har levererat följande geografiska databaser: Höjddata med 50 meter upplösning Clutterdata (terrängklassning) med 50 meter upplösning Röda kartan för presentation av täckningsområden Länsgränser och koncessionsområden Databaserna har implementerats i planeringsprogramvaran GiraPlan. Höjd- och clutterdatabasen används i beräkningsmetoden pixelbaserad täckningsberäkning. De sändardata som använts i studien är följande, dessa data kallas i studien för den befintliga frekvensplanen: Operativa data 8 för Sverige, daterad 4 juli 2007 Plandata (GE84-planen) för Norge, daterad 13 augusti 2007 Plandata (GE84-planen) för Danmark och Tyskland, daterad 30 september 2007 Plandata (GE84-planen) för övriga länder (Finland, Estland, Lettland, Litauen, Kaliningrad och Polen), daterad 4 juli Beräkningsmetoder och programvara I studien har tre olika beräkningsmetoder använts. Metoden pixelbaserad täckningsberäkning används för presentation av täckning. En frekvensskanning utreder möjligheterna att införa nya frekvenser på en plats och en koordineringsberäkning presenterar effekterna av att införa en ny frekvens Pixelbaserad täckningsberäkning För att beräkna referenssituationen och inverkan av en omplanering och effekthöjningar inom de tre områdena har pixelbaserade täckningsberäkningar gjorts. Detta kallas även för täckningsberäkning. Denna beräkning presenterar täckningsområdet för en sändare med hänsyn tagen till omgivande störare. Vågutbredningsmodellen ITU-R P med TCA har använts för beräkning av fältstyrkor. Den så kallade marginalen beräknas för varje pixel (200*200 meter) inom en viss radie från sändaren. För att man ska ha täckning i en pixel ska marginalen vara 0. Områden där täckningskravet uppfylls visas med gul färg i täckningsbilder. I täckningsbilderna visas också olika lila nyanser. Detta är områden där man inte riktigt når upp till täckningskravet. Marginalen [db] = Wanted field strength [dbµv/m] - Usable field strength [dbµv/m] 8 Innehåller enbart sändare (frekvenser) i drift. 16

17 Frekvensplanering på FM-bandet Wanted field strength (Fs w50% ) = Fältstyrkan från den önskade sändare, 50 % av tiden Usable field strength (Ufs) = Σ (FsI + Ant discr) + mufs = Σ (max(fs uw1% + PR t ; Fs uw50% + PR c ) + Ant discr) + mufs o FsI = Störfältstyrkan o Fs uw1% = Fältstyrkan från sändare som påverkar täckningsområdet för den önskade sändaren. Fältstyrkan beräknad 1 % av tiden o PR t = Skyddsförhållandet för fältstyrka beräknad för 1 % av tiden ( Tropospheric ) o Fs uw50% = Fältstyrkan från sändare som påverkar täckningsområdet för den önskade sändaren. Fältstyrkan beräknad 50 % av tiden o PR c = Skyddsförhållandet för fältstyrka beräknad för 50 % av tiden ( Continious ) o Ant discr = Riktningsdiskriminering hos mottagarantennen o mufs = Minimum usable field strength Frekvensskanning En frekvensskanning analyserar möjligheten att använda en frekvens på en given position. För positionen definierar man en antennhöjd (höjd över marken) och en maximal utstrålad effekt från antennen (ERPmax). Resultatet av en frekvensskanning är följande: Möjlig effekt (ERP) för den givna antennhöjden ges, definierad i 36 riktningar. Detta presenteras som reduktioner [db] i förhållande till ERPmax Störsituationen (störfältstyrkan) i dbµv/m för given position. Störfältstyrkan beskrivs i föregående kapitel Koordineringsberäkning En koordineringsberäkning visar i detalj hur en sändares täckningsområde påverkas av en föreslagen förändring i omgivningen. Denna förändring kan t.ex. vara införandet av en ny frekvens eller en ökad effekt på befintlig frekvens. Koordineringsberäkningen ger förslag på hur man ska bemöta den föreslagna förändringen för att minimera effekten på befintliga täckningsområden. Resultatet av en koordineringsberäkning är följande: Detaljerad information om de sändare som påverkas. Ökning av störnivåer och förändring av täckningsområdet presenteras Förslag på hur förändringen ska bemötas, detta presenteras som ett antenndiagram för de nya/förändrade frekvenserna med införda reduktioner Planeringsprogramvara I studien används två olika programvaror. För beräkning av täckningsområden används GiraPlan och för övriga analyser används frekvenskoordineringsprogramvaran GiraCov. Programvarorna är utvecklade av Progira Radio Communication AB och dessa används idag av flera sändningsbolag i Europa för frekvenskoordinering och planering av broadcast-nät. 17

18 2.2.6 Provområden Progira AB har valt ut tre provområden för de olika scenarierna. Skåne och Stockholms län har valts eftersom dessa områden både har ett stort kommersiellt intresse och är spektrummässigt trånga områden med hänsyn till grannländers spektrumutnyttjande. Bolaget har även tittat närmare på Västernorrlands län, ett kommersiellt intressant län längs norrlandskusten som bedöms vara ett område där det är lättare att införa fler frekvenser. Utifrån resultatet i dessa provområden har de gjort en extrapolation för att få en uppfattning om situationen för hela landet. Figur 1: Provområden Avgränsningar Ingen hänsyn har tagits till flygnavigering. Varje ny frekvens måste även koordineras mot flygnavigeringsfrekvenser enligt rekommendation ITU-R IS Detta kan medföra vissa begränsningar i syfte att undertrycka intermodulationsprodukter från nya FM-sändare i studien Ingen hänsyn tas till verkliga terrängvariationer i koordineringsberäkningen och frekvensskanningen. Detta brukar vara ett argument i en förhandling till varför man som motpart ska kunna acceptera en förändring i planen som avviker från avtalade regler. Högre effekter kan därför vara möjliga speciellt på sändare i kuperad terräng Många av de befintliga slavsändarna tar signalen från en huvudsändare och återutsänder signalen på en annan frekvens. Progira AB har i studien inte tagit hänsyn till om de nya frekvenserna kan påverka matningen av befintliga slavsändare Progira AB antar att det finns utrymme i befintlig infrastruktur för de nya sändarna med tillhörande antennsystem. Eventuella begränsningar i master har inte analyserats. I effekthöjningsscenariot förutsätts att antennsystemen klarar en effekthöjning 18

19 Frekvensplanering på FM-bandet 2.3 Resultat Utifrån en referenssituation för de olika provområdena (befintliga sändare i drift 20 augusti 2007) värderades de två scenarier (alternativ) som konsultbolaget utredde avseende inverkan på täckning och störningar Analys av täckning respektive övertäckning SR I tabellerna nedan presenteras total täckning och övertäckning per provområde. Kolumnen med beteckningen 2 x ger ytan för det område som visas med röd färg i figurerna som visar övertäckningen. 2 x innebär att kravet för täckning är uppfyllt för två sändare med samma programinnehåll. 3 x innebär att kravet för täckning är uppfyllt för tre sändare. P4 har generellt högre övertäckning än övriga nät eftersom man för vissa platser har dubbelt programinnehåll. Till exempel sänder man P4 Malmöhus och P4 Kristianstad från Hörbymasten Skåne län P1 och P3 näten i Skåne använder båda samma infrastruktur. Sändarna på respektive mast har samma effekt och antennsystemen är identiska. Skillnaden i täckning mellan näten beror framförallt på att störsituationen varierar mellan frekvenserna. Skillnaden i vågutbredningsförhållanden mellan de olika frekvenserna i FM-bandet är mycket liten och är av underordnad betydelse. I nordöstra delen av Skåne och Skanör/Falsterbo når man inte riktigt upp till kravet på täckning. I P4-nätet är täckningen även begränsad i sydöstra delen av Skåne. I P2-nätet finns en extra frekvens i Malmö, detta visar sig i en högre övertäckning i 3 x än för P1 och P3 (se tabell 1). Övriga sändare i P2-nätet har samma egenskaper som P1 och P3 sändarna förutom frekvensen. P4 har förutom en extra frekvens i Hörby även en extra sändarplats i förhållande till P1- och P3- nätet. Trots detta visar P4 den sämsta täckningen i förhållande till andra nät vilket beror på att frekvenserna som används i nätet generellt har högre störnivåer. Övertäckningen är större för P4 p.g.a. dubbla frekvenser på Hörbymasten. Tabell 1: Täckning och övertäckning i Skåne län Täckning 2 x 3 x P1 97,8% 38,4% 3,3% P2 97,4% 35,7% 5,0% P3 96,6% 30,4% 1,8% P4 93,0% 53,6% 3,1% 19

20 Stockholms län I Stockholms län har P4 den bästa täckningen med 99,2 % (se tabell 2). P4 har förutom dubbla frekvenser på Nackamasten också en extra sändare på Väddö och en i Södertälje. 9 Det är framförallt sändaren på Väddö som bidrar till den större täckningen. I P1-P3 når man inte täckningskravet i området kring Väddö. Skillnaden i täckning och övertäckning mellan P1-P3 beror framförallt på olika störsituationer för frekvenserna. Tabell 2: Täckning och övertäckning i Stockholms län Täckning 2 x 3 x 4 x P1 96,6% 20,8% 6,8% 0,1% P2 94,2% 29,1% 3,2% P3 96,6% 25,5% 7,3% P4 99,2% 63,3% 15,6% 0,9% Västernorrlands län I Västernorrlands län är täckningen bra för samtliga nät (se tabell 3). Störnivåerna är generellt lägre än i Skåne- och Stockholms län vilket är den främsta orsaken till den högre beräknade täckningen. Övertäckningen är också högre än i Skåne- och Stockholms län. Vågutbredningsmodellen som används tar inte full hänsyn till terrängvariationer, vilket kan leda till att man får en mer optimistisk bild av den beräknade täckningen i kuperad terräng. Detta kan vara en bidragande, men inte avgörande, orsak till den högre täckningen i Västernorrland. P1 och P2 har samma infrastruktur (totalt fyra huvudsändare och åtta slavsändare). P3 har en extra slavsändare i Junsele vilket ger fyra huvudsändare och nio slavsändare. P4 saknar slavsändare i Junsele men har en extra huvudsändare i Ånge (totalt fyra huvudsändare och åtta slavsändare). Den extra huvudsändaren i P4-nätet medför en högre övertäckning för P4 än övriga nät. Tabell 3: Täckning och övertäckning i Västernorrlands län Täckning 2 x 3 x 4 x 5 x P1 98,2% 60,8% 12,4% 1,3% P2 98,8% 66,2% 18,4% 3,1% P3 98,8% 61,8% 16,5% 3,9% 0,4% P4 98,6% 72,4% 28,0% 6,8% 0,3% Scenario 1 effekthöjning av befintlig PLR Detta scenario ska besvara frågan om det är möjligt att höja effekten för befintliga PLR-sändare i syfte att öka täckningen, och i så fall vilka konsekvenser detta får. Ett urval av de PLR som presenterades i konsultbolagets referenssituation analyseras här återges dock endast resultaten av Skåne län/malmö (såsom exempel) samt den extrapolation för hela landet som gjordes. 9 P4 har frekvensen 103,3. SR Metropol har frekvensen 93,8. 20

21 Frekvensplanering på FM-bandet Skåne län Malmö M01:1 (106,7 MHz; 1 kw) Figur2: Aktuellt täckningsområde Figur3: +3 db ERP 21

22 Figur 4: +6 db ERP Figur 5: +10 db ERP 22

23 Frekvensplanering på FM-bandet Antenndiagrammet nedan till vänster visar vilka effektreduktioner som måste användas för huvudsändaren på 1 kw i den befintliga frekvensplanen. Detta ska jämföras med antenndiagrammet till höger som visar de aktuella effektreduktionerna för huvudsändaren. En detaljerad beskrivning över vilka sändare som orsakar reduktionskraven i antenndiagrammet till vänster återfinns i konsultbolagets rapport. Man kan dra följande slutsatser av resultatet ovan: En fördubbling av effekten (3 db) medför att koncessionsområdet överskrids mot sydväst Det krävs en ökning på mer än 10 db av effekten på huvudsändaren för att ersätta slavsändaren i Lund. Dessutom påverkar en sådan effektökning en PLR-sändare i Lund på 107,0 MHz Man ser av koordineringsberäkningen att en effekthöjning med all sannolikhet blir svår att koordinera, speciellt mot Danmark, eftersom o det redan finns effektbegränsningar i vissa riktningar för att skydda danska sändare o de framräknade effektreduktionerna i den nu gjorda koordineringsberäkningen är större än den reduktion som finns idag Allt pekar på att en generell effekthöjning inte är ett alternativ för att öka täckningen för denna PLR En föränderlig omgivning är den främsta anledningen till att vi kommer se skillnader mellan reduktionskrav för befintliga PLR-sändare och de som presenteras i denna studie. Då PLR-sändaren i Malmö etablerades bestämdes kravet på effektreduktionen utifrån de sändare som då fanns i frekvensplanen. Sedan dess har frekvensplanen ändrats och nya sändare har tillkommit. Detta medför generellt att det blir allt svårare att införa förändringar för befintliga sändare eller att införa nya sändare eftersom frekvensanvändningen i bandet hela tiden ökar. En ökning av effekten hos huvudsändaren i Malmö kommer troligtvis också påverka en närradiofrekvens i Bromölla (106,8 MHz). Inverkan på täckningen för denna sändare och sändaren i Lund (107,0 MHz) har inte studerats eftersom vi bedömt att en generell effekthöjning inte skulle kunna koordineras. 23

24 Extrapolation till hela landet Resultatet för samtliga PLR-sändare som studerats är följande: En generell effekthöjning hos huvudsändaren bedöms inte kunna koordineras med grannländer Man kan inte med rimlig effekthöjning hos huvudsändaren ersätta någon av slavsändarna Av de befintliga svenska näten som kan påverkas av en effekthöjning tillhör majoriteten andra PLR-nät Utifrån detta dras slutsatsen att det generellt är svårt att koordinera effektökningar för PLR-sändare i Sverige. Detta gäller i synnerhet för PLR-sändare i kustnära län. I områden där det är spektrummässigt trångt, t.ex. Skåne län, kommer även en effektökning av PLR att begränsa möjligheten för fler rikstäckande nät. Orsaken är att PLR-sändarnas frekvenser ofta är allokerade till en viss del av FM-bandet. Det innebär att ökningar av effekten för en PLR-sändare i många fall direkt påverkar täckningen för någon annan PLR-sändare. De rikstäckande näten finns ofta i en annan del av FM-bandet. Eftersom en av förutsättningarna i denna studie är att begränsa påverkan på befintliga rikstäckande nät blir man hänvisad till samma del av bandet som de befintliga PLR-sändare finns i. Täckningen kan i vissa fall ökas för befintlig PLR. Detta kräver i så fall att man ändrar antennsystemet hos huvudsändare och/eller inför fler sändare på nya frekvenser Scenario 2 nya rikstäckande FM-nät Här presenteras enbart resultaten av den extrapolation som konsultbolaget gjorde utifrån resultaten av de tre provområdena. Det framgår av deras rapport vilka tekniska förutsättningar som användes i analysen. De utestående frågorna i denna del var följande: 1. Vilken täckning kan förväntas om befintlig broadcast-infrastruktur används dvs. fallet SR/NR/PLR-infrastruktur/Befintlig frekvensplan? 2. Vad krävs för att uppnå ett nytt rikstäckande nät inom den befintliga frekvensplanen (Utökad infrastruktur/befintlig frekvensplan)? 3. Vad blir konsekvenserna av ovanstående? Påverkan på befintliga aktörer utreds och kostnader uppskattas 4. Vilka resultat kan man uppnå med en omplanering av FM-bandet? SR/NR/PLR-infrastruktur/Befintlig frekvensplan I tabell 4 nedan sammanfattas resultaten från de olika provområdena med befintlig broadcastinfrastruktur. 24

25 Frekvensplanering på FM-bandet Tabell 4: Täckning inom respektive provområde Län P1 SR/NR/PLR Bef P1 Skåne 40 % 54 % 89 % Sthlm 34 % 57 % 81 % V-norrland 77 % 85 % 94 % Täckningen i Skåne och Stockholm ligger runt 55 % medan den för Västernorrland är 85 %. Kolumnen Bef P1 visar den befintliga P1-täckningen om man enbart tar hänsyn till P1-sändarna inom länet. Här görs nu följande indelning av Sveriges län, se figur 6: Röda län Liknar Skåne/Stockholm. Det är svårt att uppnå en bra täckning på grund av att det är spektrummässigt trångt Gröna län Liknar Västernorrland. God täckning kan förväntas Ljusgröna län Ligger någonstans mellan gröna och röda Tabell 5: Täckning inom respektive typlän Län Röda Ljusgröna Gröna P1 35 % 55 % 75 % SR/NR/PLR 55 % 65 % 80 % Hela landet 65 % (ung 140 tx) 73 % (ung 200 tx) Figur 6: Sveriges län indelade i 3 typlän Skåne är det län där det är svårast att införa ett nytt FM-nät på grund av närheten till många grannländer. 54 % täckning uppnåddes i det nya nätet med den befintliga infrastrukturen (SR/NR/PLR). Effekterna i det nya nätet i Skåne var relativt höga för några av sändarna jämfört med effekterna i de befintliga näten. En realistisk täckning är troligtvis något lägre än 54 % i Skåne. I Stockholm uppnåddes 57 % täckning med det nya nätet och antagligen bör man för övriga röda län nå en täckning motsvarande den i Stockholm. Antagandet är 55 % täckning i röda län. 25

26 I Västernorrland blev täckningen i det nya nätet 85 %. Antagandet är att man generellt för de gröna länen når en täckning som är något lägre än detta på grund av att täckningen i fjällvärlden är begränsad. I de ljusgröna länen antas 65 % täckning med befintlig infrastruktur. Med dessa antaganden uppnås en total täckning inom landet på 73 % med befintlig infrastruktur. Om man enbart använder P1-infrastruktur uppnås ungefär 65 % täckning. Detta ska jämföras med täckningen på P1-nätet som ligger runt 90 %. För att nå ungefär 75 % täckning i ett nytt FM-nät i Sverige behövs uppskattningsvis 200 sändarplatser. Av dessa 200 sändarplatser antas att sändarplatserna från alla SR-huvudsändare och en majoritet av sändarplatserna från övrig befintlig infrastruktur används Utökad infrastruktur/befintlig frekvensplan till 90 % täckning I Skåne gjordes bedömningen att ytterligare sändarplatser måste införas för att nå en täckning motsvarande P1. I Stockholm var den siffran 5-10 och i Västernorrland 2-3 sändarplatser. Om vi utifrån detta resultat gör antagandet att det behövs tio sändare i röda län, fem i ljusgröna och tre i gröna för att nå motsvarande P1-täckning behövs totalt 133 ytterligare sändarplatser. Detta innebär att det behövs totalt ungefär 335 sändarplatser i det nya FM-nätet för att nå 90 % täckning att jämföra med P1-nätet som har ungefär 140 sändarplatser Konsekvenser av att införa ytterligare rikstäckande nät Konsekvenser befintliga aktörer En analys är gjord på vilket sätt som det föreslagna nätet i Stockholm påverkar täckningsområdet för befintliga aktörer i området. I tabell 6 nedan visas frekvenserna och effekterna för det nya nätet som ger 57 % täckning inom Stockholms län. Tabell 6: Nya nätet i Stockholm Sektor 0-90 Sektor Sektor Sektor Sektor Sändningsplats Frekvens Reduktion Frekvens Reduktion Frekvens Reduktion Frekvens Reduktion Frekvens Reduktion Nacka 91, ,7-7 94, ,2-14 X X Sektor 0-90 Sektor Sektor Sektor Sektor Sändningsplats Frekvens Reduktion Frekvens Reduktion Frekvens Reduktion Frekvens Reduktion Frekvens Reduktion Nynäshamn 94, , , ,1-15 X X Norrtälje 91, , , ,8-13 X X Reduktion i förhållande till 60kW Sektor 0-90 Sektor Sektor Sektor Sektor Sändningsplats Frekvens Reduktion Frekvens Reduktion Frekvens Reduktion Frekvens Reduktion Frekvens Reduktion Hallstavik 104,8 0 Sigtuna 94,3-7 Södertälje 99,8-5 Vallentuna 98,8 0 Väddö 107,3-3 Reduktion i förhållande till 10kW Progira AB har identifierat befintliga PLR- och SR-sändare som kan påverkas av det nya nätet i Stockholm. I tabell 7 ses vilka sändare som påverkas och hur täckningen förändras. Bland PLR- 26

27 Frekvensplanering på FM-bandet sändare är det framförallt Strängnäs 94,4 MHz och Nacka 104,7 MHz som får ett minskat täckningsområde. De sändare i det nya nätet som påverkar dessa ses till höger om tabell 7. I t.ex. fallet med Strängnäs är det Sigtuna 94,3 MHz som ger upphov till förändringen. Man kan undvika en försämrad täckning hos Strängnäs 94,4 MHz och Nacka 104,7 MHz genom att t.ex. använda sektorantenner på Sigtuna och Hallstavik. I det nya nätet har rundstrålande antenner använts. Tabell 7: Nät som påverkas av det nya nätet i Stockholm PLR Täckning ref. nät (km²) Täckning nytt nät (km²) Skillnad % Enköping 94, ,0 Österbybreuk 99, ,0 Sala 94, ,5 Strängnäs 94, ,0 Nyköping (Jönåker) 89, ,5 Södertälje 95, ,0 Nacka 101, ,1 Södertälje 103, ,6 Nacka 104, ,3 Nacka 104, ,0 Nacka 107, ,3 SR Nynäshamn P1 89, ,1 Norrtälje P2 94, ,0 Väddö P4 94, ,2 Nynäshamn P2 95, ,6 Uppsala P3 96, ,5 Nacka P3 99, ,2 Norrtälje P4 102, ,1 Uppsala P4 102, ,3 Sigtuna 94,3 MHz Hallstavik 104,8 MHz Nynäshamn 89,7 MHz Nacka 95,7 MHz Nacka 102,2 MHz När det gäller effekten av de nya sändarna på SR-sändare är det egentligen inte intressant för den här studien att jämföra hur en enskild sändare påverkas. Det som är av intresse är att se hur den totala täckningen för t.ex. P2-nätet förändras och hur övertäckningen påverkas. I tabell 8 visas hur täckningen respektive övertäckningen förändras vid införandet av det nya nätet. Den övre deltabellen ger referenstäckningen från referenssituationen medan den undre ger täckningen för SR efter att man infört det nya nätet. Skillnader större än 0,1 % visas i rött. 27

28 Tabell 8: Påverkan på täckning/övertäckning SR Ref Täckning 2 x 3 x 4 x P ,6% ,8% 491 6,8% 11 0,1% P ,2% ,1% 234 3,2% 0 0,0% P ,6% ,5% 528 7,3% 2 0,0% P ,2% ,3% ,6% 67 0,9% Ny Täckning 2 x 3 x 4 x P ,6% ,8% 491 6,8% 11 0,1% P ,2% ,8% 234 3,2% 0 0,0% P ,6% ,3% 527 7,3% 2 0,0% P ,2% ,1% ,6% 66 0,9% Påverkan på täckningen i befintliga nät får anses som liten. Progira AB drar slutsatsen att konsekvenserna hos befintliga aktörer vad gäller förändrad täckning i näten blir begränsad under förutsättning att frekvenser och effekter väljs utifrån en koordineringsberäkning. Utöver påverkan på täckningsområde kan också införandet av ytterligare ett nät få andra konsekvenser för de befintliga aktörerna. Här nedan beskrivs i korthet påverkan på sändarplatserna. Utrymme i masterna Det krävs att det finns utrymme i masterna för att sätta upp nya FM-antenner, ofta med sektoriserade lösningar. På många av sändarplatserna kan det vara svårt att finna plats på lämpliga höjder i masten. Detta kan leda till att man tvingas till att göra ombyggnader av de befintliga antennsystemen. Mastens bärighet Mastens förmåga att bära fler antenner och feedrar kan givetvis också utgöra en begränsning för de fall man vill sätta upp nya antennsystem. I en sektoriserad antennlösning kommer det också att krävas separata feedrar som också innebär ökad belastning på masterna. Kombiners På de platser där det nya nätet kan använda samma antennsystem som de befintliga sändarna kommer det att krävas ändringar av befintliga feedrar, filter- och kombinerlösningar. Rimligen bör påverkan av det nya nätet vara relativt begränsad. Det är emellertid svårt att i detalj förutsäga exakt vad som påverkas utan att ha gjort en studie på varje enskild sändarplats. Man kan däremot konstatera att påverkan blir större i fallet att ett rikstäckande nät med 90 % täckning införs jämfört med att införa ett nät med 75 % täckning Tidsåtgång för etablerande av nät med ca 75 % och 90 % täckning Det är relativt svårt att göra en exakt uppskattning av den tid som skulle krävas för att etablera detta nät. Orsaken är att det är relativt många aktörer inblandade såsom nätoperatörer, programbolag, Post och Telestyrelsen, Radio- och TV verket samt Regeringen. Till det kommer att implementeringen är beroende av internationell koordinering av frekvenser Framtagning av frekvensplan Omplaneringar av FM-bandet har genomförts i Nederländerna och i Danmark. I Nederländerna uppger man att det endast tog sex månader att genomföra omplaneringen. Samtidigt får man komma 28

29 Frekvensplanering på FM-bandet ihåg att det gjordes en hel del arbete i form av förstudier innan man påbörjade arbetet med själva frekvensplanen. I praktiken tog dessa studier flera år. Utifrån resultaten av den internationella koordineringen var man dessutom tvungen att göra ändringar i frekvensplanen allt eftersom. I Danmark har arbetet pågått under ca 1,5 år (startade juni 2006) och har efter några remissomgångar ännu inte avslutats. Utifrån detta uppskattar vi att det skulle krävas mellan 12 och 18 månader för att ta fram en frekvensplan. Exakt tidsåtgång kommer att bero av tillgängliga resurser samt hur många frekvenser som skall tas fram, samt hur samordningen mellan de olika aktörerna sker. Tidsåtgången bör dessutom variera något mellan de olika fallen i denna studie (75 % och 90 % täckning) samt om man gör en omplanering Internationell koordinering Vid omplaneringen i Nederländerna hade man kraftigt underskattat tiden som skulle krävas för att koordinera de nya näten med grannländerna. Orsaken anses vara att tidpunkten för koordineringen sammanföll med planeringen av digital-tv i Nederländerna och dess grannländer. I det här fallet tog den internationella koordineringen cirka 18 månader. Vi gör uppskattningen att det kommer att krävas mellan 12 och 15 månader för att genomföra den internationella koordineringen Licensiering Beroende på hur komplex denna licensiering är beräknar Progira AB att det tar mellan 6 till 12 månader att genomföra den. Denna tidsangivelse är osäker beroende på att det troligen kommer att krävs någon form av politiskt beslut innan en licensering kan påbörjas. Detta gäller såväl frekvenstillstånd samt sändningstillstånd Uppbyggnad av nät Progira AB har uppskattat tidsåtgången för att etablera nät med 75 och 90 % täckning till 1 respektive 1,5 år. Totalt tog det cirka fyra år i Nederländerna från det att omplaneringen initierades till dess man hade implementerat de nya näten med påföljande ändringar i befintliga nät. Utifrån de uppskattningar bolaget gjort tidigare ser vi att det skulle krävas fyra till fem år i Sverige att etablera ett nytt FM-nät Kostnader för att etablera nät med 75 och 90 % täckning Konsultbolaget har endast räknat på investeringskostnaden för att etablera näten. Driftkostnaden har inte uppskattats. Då driftkostnaden skall uppskattas får man bl.a. beakta att en lösning med tre sektorer och alltså 3 frekvenser kräver 3 frekvenstillstånd à kr. Detta kan innebära att frekvensavgifterna kan komma att utgöra en avsevärd del av nätets driftkostnader. De kostnader som har tagits med i denna uppskattning är: Inköp av utrustning (Antenner och sändare mm) Kostnad för förbindelseutrustning Kostnad för installation Kostnad för inplacering på befintliga sändarplatser Kostnad för byggnad av ytterligare sändarplatser (endast 90 % fallet) Projektledning, samordning och inköp 29

30 För att kunna göra en uppskattning av investeringskostnaden har följande antagande gjorts: Nät 75 % täckning med totalt ca 200 sändare 54 huvudsändare på befintliga sändarplatser (SR) med 3 sektorsantenner 115 slavsändare på befintliga sändarplatser (SR) o 57 slavsändare med rundstrålande antenn o 58 slavsändare med 3 sektorsantenner 29 slavsändare på befintliga sändarplatser (PLR/NR) o 23 med rundstrålande antenn (75 %) o 9 slavsändare med 3 sektorsantenner (25 %) Nät 90 % täckning med totalt ca 335 sändare Utöver de sändare som angivits ovan i nätet med 75 % täckning har det tidigare uppskattats att det krävts ytterligare sändarplatser. I detta fall har det räknats med totalt 335 sändarplatser. För de 135 nya sändarplatserna antas följande: 101 slavsändare med rundstrålande antenn (75 %) 34 slavsändare med 3 sektorsantenner (25 %) 75 % av sändarna placeras på befintliga sändarplatser (telekom etc.) 25 % av sändarna placeras på nya sändarplatser Total investeringskostnad Ca 200 miljoner för nätet med 75 % täckning Ca 300 miljoner för nätet med 90 % täckning Uppskattningen för framtagningen av frekvensplan, frekvenskoordinering och licensiering bygger till stora delar på erfarenheterna från Nederländerna. Kostnaderna för de befintliga aktörerna vid en omplanering är svåra att uppskatta. Till detta kommer kostnader för framtagning av ny frekvensplan, frekvenskoordinering, licensiering och kostnader för befintliga aktörer. En sammanställning av samtliga uppskattade kostnader återfinns nedan. 30

31 Frekvensplanering på FM-bandet Totala investeringskostnader (MSEK) 65 % täckning 75 % täckning 90 % täckning Omplanering Frekvensplan Internationell koordinering Licensiering Uppbyggnad av nät (investering) Kostnad befintliga aktörer Totalt Förklaring: Rött: Kostnader PTS, Blått: Kostnader nytt/nya nät, Grönt: Kostnader Befintliga aktörer Omplanering av befintlig frekvensplan För att effektivt bereda plats för ytterligare rikstäckande nät i en omplanering finns följande alternativ: Reducera övertäckningen i befintliga rikstäckande nät Göra en omplanering med mindre strikta planeringskriterier Man kan givetvis också kombinera dessa båda alternativ, såsom man gjort i Nederländerna och för närvarande gör i Danmark. I båda dessa fall innebär det att man försämrar kvaliteten i de befintliga näten. Man får komma ihåg att även det vi i rapporten refererar till som övertäckning har en stark koppling till kvaliteten. Exempelvis kan man notera att näten ursprungligen inte planerandes för mobil mottagning och inomhusmottagning. Ändå är möjligheterna till handportabel och mobil täckning i dagens FM-nät mycket goda. Fördelar omplanering Troligtvis möjlighet till fler än ett nytt nät beroende på vilka kriterier man använder Bättre möjligheter till ökad täckning för de(t) nya nätet Möjlighet till ökade licensintäkter Nackdelar omplanering Längre tid och dyrare att skapa frekvensplan Stor påverkan på de befintliga aktörerna Användning av riktantenner krävs för befintliga tjänster Svårare frekvenskoordinering Omställningskostnader vid övergången till ny plan 31