VÅRDPROGRAM. Venös tromboembolism. Antikoagulantiabehandling. Venös tromboembolism och graviditet

Save this PDF as:
 WORD  PNG  TXT  JPG

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "VÅRDPROGRAM. Venös tromboembolism. Antikoagulantiabehandling. Venös tromboembolism och graviditet"

Transkript

1 VÅRDPROGRAM Venös tromboembolism Antikoagulantiabehandling hos vuxna Venös tromboembolism och graviditet

2 Introduktion Vårdprogrammet Venös tromboembolism och Antikoagulantiabehandling för Sahlgrenska, Östra och Mölndal skrevs första gången Nya reviderade versioner har tagits fram sju gånger, senast Arbetsgruppen utökades 2010 med representanter från NU-sjukvården, Skaraborgs Sjukhus och Södra Älvsborgs Sjukhus för att vårdprogrammet skall vara ett regiongemensamt dokument. Författarna har tagit del av motsvarande vårdprogram för Stockholm, Södra sjukvårdsregionen och gällande vårdprogram för ovanstående sjukhus i regionen, SBU rapport 158; 2002, Socialstyrelsens riktlinjer 2004 Förebyggande, diagnostik och behandling av venös tromboembolism, Information från Läkemedelsverket 1; 2006 Profylax mot och reversering av blödning orsakad av antivitamin -K (AVK) läkemedel, Svensk Förening för Obstetrik & Gynekologi arbetsgrupps rapport Hemostasrubbningar inom obstetrik och gynekologi samt internationella dokument som Antithrombotic Therapy and Prevention of Thrombosis 9th Ed. ACCP Chest feb.2012;141. Nya antikoagulantia för behandling av VTE har inkluderats. Vårdprogrammet omfattar huvudsakligen diagnostik och behandling av venös trombossjukdom och handläggning vid blödning och kirurgi hos vuxna. Denna upplaga ersätter tidigare lokala upplagor. Aktuell version finns tillgänglig som PDF-fil på Sahlgrenskas hemsida med intern och extern åtkomst. Synpunkter på vårdprogrammet kan lämnas till nedanstående ansvariga författare vid respektive sjukhus. Vårdprogrammet stöds av terapigruppen Blod och läkemedelskommittén VG-region, Sektorsrådet för internmedicin och Sektorsrådet för kvinnosjukvård i VG-region. Arbetsgruppen för regiongemensamt vårdprogram Lennart Stigendal 1, Fariba Baghaei 1,Vladimir Radulovic 1, Henry Eriksson 2, Valerie Bockisch 2 Jonas Feldthusen 3, Margareta Hellgren 4, Tomas Jonson 5, Leif Lapidus 6, Eric Bertholds 7, Per-Åke Moström 8, Jan Sörbo 9, Valdemar Erling 9. 1) Koagulationscentrum Sahlgrenska Universitetssjukhuset,Sahlgrenska 2) Medicinkliniken Sahlgrenska Universitetssjukhuset Östra, 3) Medicinkliniken NÄL, 4) Kvinnokliniken Sahlgrenska Universitetssjukhuset Östra, 5) Medicinkliniken Södra Älvsborgs Sjukhus (SÄS), Borås, 6) Medicinkliniken Sahlgrenska Universitetssjukhuset Sahlgrenska, 7) Skaraborgs Sjukhus (SkaS), 8) Medicinkliniken Sahlgrenska Universitetssjukhuset Mölndal, 9) Medicinkliniken Kungälvs Sjukhus. Version Revideras senast dec

3 INNEHÅLLSFÖRTECKNING ICD koder 6 Djup ventrombos (DVT) 8 Diagnostik 9 Behandling 12 Verifierad DVT - handläggning på akutmottagningen 13 Behandlingstider 14 Uppföljning (återbesök, utredning) 15 Lungemboli (LE) 15 Diagnostik 16 Behandling 20 Behandling vid instabil hemodynamik (SBT< 90) 21 Riskstratifiering/prognosbedömning) 22 Behandlingstider 24 Antikoagulantiabehandling vid venös tromboembolism (VTE) 26 Lågmolekylärt heparin (LMH) 26 LMH vid sänkt trombocytantal 28 LMH vid nedsatt njurfunktion 29 Warfarinbehandling 30 Kontraindikationer (delvis relativa) mot start av Waran/Warfarinbehandling 31 Höga PK(INR) utan blödning 32 Interaktioner med Waran/Warfarin och läkemedel 32 Interaktioner med Waran/Warfarin och naturläkemedel 34 Xarelto (rivaroxaban) 34 Dosering 34 Kontraindikationer och patienter som bör behandlas med extra försiktighet och noggrann uppföljning 34 Trombolysbehandling av LE vid instabil hemodynamik (SBT < 90) 36 Kateterbaserad regional venös trombolysbehandling 38 Blödningskomplikation vid trombolysbehandling 39 Övriga tromboser 40 Tromboflebit 40 Muskelvenstromboser 41 Armvenstrombos 41 Trombos vid intravenös infart (eller kabel) 42 Retinalvenstrombos 42 Sinustrombos 42 V.Jugularis trombos (halsvenstrombos) 43 V.Cava superior trombos 43 Trombos i splanchnicus området (bukvenstromboser) 44 Njurvenstrombos 45 3

4 P-piller, östrogenbehandling och VTE 45 Resor och kirurgi efter venös tromboembolism 46 Långtidsbehandling med LMH 47 Dosering av LMH vid långtidsbehandling 48 Val av LMH vid långtidsbehandling hos cancerpatienter 48 Terapisvikt vid LMH behandling hos cancerpatienter 49 LMH dosering och sänkt trombocytantal 49 Kontroll av LMH- och Arixtrabehandling med anti-xa metod 49 Kirurgi och antikoagulantiabehandling 50 Akuta operationer och Waran/Warfarinbehandling 50 Subakuta operationer och Waran/Warfarinbehandling 51 Elektiva ingrepp vid behandling med Waran/Warfarin och LMH 51 Ersättningsprofylax ( bridging ) med LMH 52 Postoperativ antikoagulation 52 Handläggning av Xareltobehandling vid kirurgi 53 Ersättningsprofylax ( bridging ) vid uppehåll med Xarelto 55 Antikoagulantia och operatörens ansvar 55 Wafarin och ECT 56 Blödningskomplikationer och AK-behandling 56 Reversering av AVK-läkemedel vid allvarlig blödning 56 Reversering vid kraftig överdos utan blödning 58 Reversering av heparin och LMH vid blödning/överdos 58 Överdosering utan blödning med LMH 59 Xarelto (Rivaroxaban) och blödningskomplikationer 60 Eliquis (Apixaban) och blödningskomplikationer 61 Pradaxa (Dabigatran) och blödningskomplikationer 61 Blödningsrisk vid kombination antikoagulantia-trombocythämmare 63 Koagulationsutredning vid VTE 64 Påverkan av antikoagulantia på analysresultat 65 Provtagning för koagulationsutredning 65 Handläggning vid påvisad koagulationsrubbning 66 Tranexamsyra (Cyklokapron ) vid antikoagulantiabehandling 67 Protaminsulfat - för neutralisering av heparin/lmh 68 HIT - heparininducerad trombocytopeni 69 Heparininfusion 71 Venös tromboembolism och graviditet 74 DVT diagnostik 74 Lungemboli diagnostik 75 Trombos i cerebrala vener (sinustrombos) 75 Strålningsrisker för foster och moder med olika undersökningar 76 4

5 Amning i samband med diagnostiska metoder 77 Behandling av VTE vid graviditet 77 Trombofiliutredning vid graviditet 77 Mobilisering och kompressionsstrumpa vid graviditet 78 Antikoagulantiabehandling 78 Högdosprofylax vid akut VTE 80 Trombolys vid lungemboli/sinustrombos och graviditet 80 Handläggning av partus vid terapeutisk antikoagulantiabehandling 81 Åtgärder avseende barn vid partus 81 Handläggning post partum av antikoagulantiabehandlade mödrar 82 Kontroll av antikoagulantiaeffekt postpartum 82 Amning 83 Behandlingslängd av VTE 83 Trombofiliutredning vid graviditet 84 Kompressionsstrumpa 84 Riskbedömning av VTE risk under graviditet och puerperium 85 Trombosprofylax med LMH vid graviditet 87 Handläggning av trombosprofylax vid partus 88 Trombosprofylax vid sectio 90 Blödningskomplikation vid antikoagulantiabehandling 93 Heparininducerad trombocytopeni (HIT) 93 Allergi mot LMH 93 Nya orala antikoagulantia (NOAK) 93 Heparininfusion vid tromboembolism under graviditet 94 Förkortningar/ordförklaringar 96 5

6 ICD koder Tromboflebit saphena parva-magna (I 80.0) Tromboflebit migrerande malignitetsassocierad (I 82.1) Retinalvenstrombos (H 34.8) Distal bentrombos = nedom v. poplitea (I 80.2) Proximal bentrombos = v. poplitea eller högre (I 80.1) Armvenstrombos (I 80.8) Lungemboli I 26.9 Trombos i levervener (I 82.0) Vena portatrombos (I 81.9) Njurvenstrombos (I 82.3) Vena cavatrombos (I 82.2) Mesenterialvenstrombos (K 55.0) Sinustrombos (I 67.9) + Cerebral infarkt (I 63.6) Posttrombotiskt tillstånd (I 87.0) Venös insufficiens (I 87.2) Antikoagulantiablödning (blödningslokal + D 68.3+Y ATC-kod) Antikoagulantiabehandling (Z 92.1) Under graviditet Ytlig tromboflebit (O 22.2) Distal bentrombos (O 22.3) Cerebral trombos (O 22.5) Bäckenvenstrombos eller annan venös trombos (O 22.8) Under förlossning och puerperium Ytlig tromboflebit (O 87.0) Distal bentrombos (O 87.0) Cerebral trombos (O 87.0) Bäckenvenstrombos eller annan venös trombos (O 87.0) Lungemboli (O 88.2) Under graviditet, förlossning och puerperium APC resistens D68.5A Antitrombinbrist D68.5B Protein C brist D68.5C Protein S brist D68.5D Trombofilidiagnoser 6

7 Protrombingenmutation D68.5E Annan primär trombofili D68.5W Primär trombofili ospecificerad D68.5X Antifosfolipidantikroppssyndrom D68.6A Kardiolipinantikroppssyndrom D68.6B Närvaro av lupus antikoagulans D68.6C Annan specificerad trombofili D68.6W Annan trombofili ospecificerad D68.6X 7

8 Djup ventrombos (DVT) Förekomst Incidensen av venös tromboembolism är ca 1-3/1000/år varav 2/3 DVT. Incidensen är lika för män och kvinnor men högre för fertila kvinnor (P-piller/graviditet/purperium). Ovanligt hos barn < 1/100000/år men nästan 1/100/år hos äldre > 80 år. Aktiv malignitet Riskfaktorer för venös tromboembolism Operation/trauma*) Immobilisering*) Paralys/pares Operation spec. malign och ortopedisk kirurgi/trauma (+ upp till 4 v postoperativt) Gipsbehandling av nedre extremitet Infektion Vid långa resor, t.ex. flyg, buss eller övriga situationer med liten vadmuskelaktivitet. Hög ålder (naturlig åldersrelaterad riskökning) Övervikt (BMI 30) Inflammatorisk tarmsjukdom spec. vid skov (även artärtrombos). S-albumin < 25 g/l (lungembolirisk ökad 3-4 ggr). Tidigare VTE (resttrombos i större kärl ökar eventuellt risken något). Graviditet (hela graviditeten + upp till 8 v postpartum). Hormonbehandling Östrogen- progesteronbehandling (p-piller, Hormonbehandling i klimakteriet, endometrios). IVF (invitrofertilisering) spec. höger v. jugularis-subclavia I.v. katetrar och kablar (CVK, Pic-line, pacemakerkabel). (*) Starka riskfaktorer för VTE Hereditet och hereditära och förvärvade koagulationsrubbningar (bidrar till alla övriga riskfaktorer) Symtom / tecken vid DVT (dock ospecifika) Ensidig bensvullnad, smärta vad/lår, värmeökning, rodnad,ömhet,ökad venteckning. 8

9 VTE: Överväganden vid diskrepans mellan klinik och objektiva metoder Det är bara en minoritet av patienterna som söker för svullnad eller smärta i benet, som har en DVT. Risker finns både med underdiagnostik (fatal lungemboli) och antikoagulation (fatal blödning). Denna kunskap motiverar användningen av validerade algoritmer tillsammans med objektiva metoder för att säkerställa eller avskriva diagnosen. Klassiska symtom inkluderar svullnad, värk och missfärgning av benet. Det behöver inte finnas samband mellan lokalisation av symtom och trombos: Isolerade symtom från underbenet kan vara uttryck för en mer proximal trombos, medan patienter med symtom i hela benet kan ha en isolerad underbenstrombos. Om klinisk misstanke inte stämmer med fynden från de använda objektiva metoderna bör direktkontakt tas med undersökaren för att fråga hur undersökningen gjorts och verifiera att den är optimalt utförd. Kanske finns då anledning till second look eller kompletterande undersökning. Detta gäller såväl MR och DT som ultraljuds- undersökningar av olika kärlområden. Diagnostik Differentialdiagnoser Ensidig bensvullnad Venös insufficiens, varicer, tromboflebit, postrombotiskt syndrom (tidigare DVT anamnestiskt?), muskelbristning (trauma, akut insjuknande), erysipelas, hematom /blödning, Bakercysta (med eller utan ruptur), artrit med lednära svullnad. Bilateral bensvullnad Kronisk venös insufficiens, hjärtsvikt, hypoproteinemi (lever/njursjukdom?) lymfödem (ibland ensidigt). Poängbaserat diagnostikstöd (Wells 2003) för misstänkt DVT. Bör användas tillsammans med klinisk bedömning av låg respektive hög klinisk sannolikhet för DVT, enligt socialstyrelsens riktlinjer SE TABELL NÄSTA SIDA 9

10 Anamnes/fynd Poäng Malignitet (under senaste 6 mån eller palliation) 1 Paralys/pares/gipsbehandling av ben 1 Immobilisering > 3 d eller kirurgi inom 4 v med narkos/regional anestesi 1 Ömhet/smärta längs djupa vener 1 Helbenssvullnad 1 Vadomfång ökat > 3 cm jämfört andra benet 1 Pittingödem i det symptomatiska benet 1 Ytliga kollateraler/ökad venteckning (ej varicer) 1 Tidigare objektivt påvisad DVT 1 Alternativ diagnos är minst lika sannolik -2 Låg sannolikhet < 2 poäng Hög sannolikhet 2 poäng OBS Hänsyn bör tas till att Well s diagnostikstöd inte är utvärderat för patienter med P-piller/ östrogenbehandling eller graviditet inklusive 12 v. postpartum som samtliga ökar risken för DVT. Detta skall vägas in vid den kliniska bedömningen. Handläggning av DVT hos gravida se graviditetsavsnittet. Utredningsalgoritmer DVT Låg klinisk sannolikhet D-dimer test Ref. Soc.styr 2004 Negativ Stopp Positiv (Eller ej utförd ) Negativt Stopp Proximalt ultraljud Positivt Behandla 10

11 Hög klinisk sannolikhet Ref. Soc.styr 2004 Proximalt ultraljud Positivt Behandla Negativt Överväg helbens ultraljud Om bäckenvenstrombosmisstanke DT/MRI enl. lokala förutsättningar Kommentarer om undersökningsmetoder och algoritmerna Algoritmerna gäller i första hand polikliniska patienter men kan också användas för att underlätta bedömning av sjukhusvårdade patienter. Väg då in att många sjukdomstillstånd t.ex. infektioner medför förhöjd D-dimernivå. Vid låg klinisk sannolikhet utesluter normal D-dimer med hög säkerhet aktuell DVT. Ultraljud eller andra objektiva metoder behöver då ej utföras. D-dimer har hög sensitivitet men låg specificitet vid DVT. D-dimer skall enbart analyseras vid låg klinisk sannolikhet. Observera Ultraljud är ofta svårtolkat under knänivå och ovan inguinalligamentet. Ensidig bensvullnad kan bero på isolerad bäckenvenstrombos (graviditet/p-piller, höftoperation) som inte detekteras vid proximal ultraljudsundersökning från ljumsken till v. poplitea. Flebografi eller ev. DT kan vara nödvändig för att utesluta isolerad bäckenvenstrombos. 11

12 Indikationer för flebografi primärt eller som komplettering till ultraljud Om svårtolkat ultraljud t.ex. pga. tidigare trombos. Då kirurgi eller trombolys övervägs. Vid nedsatt njurfunktion eller metforminbehandling är flebografi olämpligt. Indikation för DT/MRI Komplettera med DT/MRI om trombtoppen ej ses med ultraljud och vid frågeställning bäckenvenstrombos vid svullet ben men normalt proximalt ultraljud. DT/MRI görs också vid misstänkt process i buken. MRI ger mindre strålning mot ovarierna. Poliklinisk behandling eller slutenvård? Diagnostik och behandling av okomplicerad DVT handläggs i första hand polikliniskt. Slutenvård är aktuellt vid mycket svullet - smärtande ben, pågående blödning eller blödningskomplikation, grav leversjukdom, dialysberoende njurinsufficiens, misstanke om samtidig lungemboli, graviditet, trombocyter <100 x 10 9 /L, dålig följsamhet eller dåligt allmäntillstånd. Övervägs vid trombos över inguinalligamentet. Behandling Välj ett av nedanstående alternativ och följ sedan anvisningarna nedan: 1. LMH + Waran/Warfarin (se sidan ) 2. Orala antikoagulantia (Xarelto) (se sidan 34) 3. Långtidsbehandling med LMH (se sidan 47) 4. Heparininfusion övervägs undantagsvis initialt vid - hög blödningsrisk -känd malignitet och hög trombos med uttalade symtom -hög trombos med uttalade symtom där trombolys övervägs Särskilda överväganden vid DVT ovan inguinalligamentet. 1. Katerbaserad regional venös trombolysbehandling (se sidan 38) 2. Vena cavafilter mot lungemboli vid hög DVT i nedre extremitet om antikoagulantiabehandling är kontraindicerad. Kontakta Koagulationsjour för diskussion v.b. Inläggning handläggs av kärlröntgenjour på Sahlgrenska. 12

13 Verifierad DVT - handläggning på akutmottagningen Riktad anamnes och noggrant status med tanke på malignitet. Akutanalyser Hb, TPK, PK(INR), APTT och kreatinin. Vikt Icke akuta analyser LPK, SR, S-Na, S-K, S-Ca, PSA (män > 50 år), urinsticka vid klinisk misstanke om njur- eller annan urinvägssjukdom, s-alp, s-alat, s-asat (alt. gruppanalys leverstatus ). Överväg F-Hb. 1. Poliklinisk gynekologkonsult vid proximal idiopatisk DVT eller anamnes/ status (t.ex. resistens i buken) som indikerar aktuell gynekologisk sjukdom. 2. Poliklinisk lungröntgen vid anamnes/status som indikerar lungsjukdom eller om patienten är rökare. 3. Patientinformation (muntlig + broschyr) 4. Recept på vald antikoagulantiabehandling med minst 2 expeditionstillfällen 5. Remiss till trombos- och respektive AK-mottagning. 6. Om koagulationsutredning ta prov före start av antikoagulantiabehandlingen eller 2 v efter utsättning av nya antikoagulantia eller 8 v efter utsättning av Waran/Warfarin (se sidan 64 ) 7. kompressionsstrumpa klass 1 Mobilisering efter DVT Pat. skall vara uppe och i rörelse (aktiverar muskelpump i vaden och lokal fibrinolys). Rekommendera högläge med benet flera ggr per dygn första andra veckan vid uttalad värk och svullnad. Kompressionsbehandling Patienten förses med knälång kompressionsstrumpa klass I, inom ett dygn efter diagnos. Strumpan skall sluta 2-3cm nedom knävecket, ej vikas. Om pat. klarar det bör TVÅ klass I strumpor tas på samtidigt på trombosbenet för effektivare kompression. Patienten skall ha strumpan dagtid alla dagar. Fortsatt handläggning inom 1-3 veckor (enligt lokala rutiner) Om svullnad av underbenet görs byte till klass 2 strumpa. Om inga tecken på svullnad kan patienten fortsätta med klass 1 strumpa i 12 veckor och sedan pröva utan kompression. Om svullnad uppkommer bör kompressionsbehandling fortsättas med klass 2 strumpa i ytterligare minst 3 månader. Patienter som trots klass 1 strumpa har besvär med svullnad eller har varicer bör byta till klass 2 strumpa. Klass 2 strumpa används i minst 6 månader. Ev. långtidsbehandling beror på patientens besvär med / utan strumpa och diskuteras vid läkarbesök. 13

14 Behandlingstider Varje patients behandlingstid skall prövas individuellt. Tiderna nedan är förslag men risk för recidiv får i varje enskilt fall vägas mot blödningsrisk och patientens önskemål. Liten DVT nedom v.poplitea (= distal) Helt besvärsfri pat. som haft tillfällig riskfaktor Övriga distala DVT individuell bedömning Alla övriga förstagångs-dvt Recidiv DVT (obs män har högre recidivrisk) Armvenstrombos Behandlingstid 3 mån 6 mån minst 6 mån 12 mån-tillsvidare 3 (- 6) mån Överväganden vid beslut om förlängd AK behandling Recidivrisken vid första DVT i underbenet är ca 7 %/5år men vid idiopatisk DVT ovan knänivå % / 5 år. Män har högre årlig recidivrisk än kvinnor första åren ( ~10 % vs ~5 %). Vid kvarstående besvärande bensvullnad bör behandlingstiden omprövas vid ett nytt återbesök 6-9 mån efter insjuknandet då en trombos i dessa fall kan medföra allvarliga invalidiserande symtom. Vid DVT som når ovan ljumsknivå kan ultraljud upprepas efter ett år. Vid fynd av obstruktion > 50 % förlängs behandlingen ytterligare ett år därefter ny individuell bedömning. Väg in behandlingens säkerhet (blödningsrisk/compliance), benstatus och patientens preferenser i beslut om behandlingstid. Det går inte att ge absoluta tidsgränser för hur länge recidivprofylax med antikoagulantia skall fortsättas. Långtidsbehandling ( tillsvidare ) rekommenderas vid: 1. Kvarstående riskfaktor t.ex. malignitet eller betydelsefull koagulationsdefekt (t.ex.antitrombinbrist eller kombination av 2 olika hereditära defekter, se Koagulationsuredning sid 64.) 2. Upprepad DVT/Lungemboli utan förklaring (vid två DVT i eller distalt om v poplitea med många års intervall och utan sequelae kan man överväga avstå från långtidsbehandling) 3. Patienter som föreslås långtidsbehandling skall omvärderas vid läkarbesök med 1-2 års intervall. D-dimer som recidivriskmarkör Dokumentationen är begränsad för användning av D-dimer som markör för ökad recidivrisk. 14

15 Uppföljning DVT (återbesök, utredning) Återbesök (läkarbesök) enligt lokala rutiner, innan AK-behandlingen avslutas. 1. Komplettera de riskfaktorer som saknas i journalen inför värdering av behandlingstid (hereditet, tidigare venös tromboembolism, immobilisering, trauma/kirurgi, hormonbehandling/graviditet, övervikt, malignitet). 2. Remittera patienten till kärlkirurg om venöst sår, utbredda varicer med samtidiga posttrombotiska besvär eller iliacatrombos (eller cavatrombos) med kraftig kvarstående svullnad/värk efter 6 mån. 3. Värdera de laboratorieprover som togs vid insjuknandet. 4. Motivera patienten till fysisk aktivitet och att använda kompressionsstrumpa. En månad efter insjuknandet ska akutstrumpan vara utbytt till kompressionsklass II. Om svullnad kvarstår efter ett år bör patienten fortsätta med strumpan. 5.Överväg koagulationsutredning för patienter under 50 år där prover inte tagits före start av antikoagulantiabehandlingen. Prov kan tas åtta veckor efter Waran/ Warfarinutsättning och tidigast två veckor efter avslutad behandling med NOAK (nya antikoagulantia) som Pradaxa (dabigatran), Eliquis (apixaban), Xarelto (rivaroxaban). Se Koagulationsutredning sid. 64 Lungemboli (LE) Riskfaktorer, förekomst, symtom och differentialdiagnoser Riskfaktorer för Venös tromboembolism se sidan 8 Förekomst Incidensen av venös tromboembolism är 1-3/1000/år varav 1/3 är lungemboli (LE). Incidensen lika för män och kvinnor men något högre för yngre kvinnor pga. P-piller, graviditet och puerperium. Mycket ovanligt bland barn (<1/100,000/år) men nästan 1/100/år i hög ålder (80+). Ca 90 % av lungembolierna anses komma från benen. Huvuddelen av övriga lungembolier kommer från andra vener men isolerad intrakardiell embolikälla kan också föreligga. Lungembolisyndrom och differentialdiagnoser Kliniken vid lungemboli domineras av något av följande syndrom i 95 % av fallen 1. Akut påkommen dyspné ca 70% 2. Pleurit och/eller hemoptys ca 20 % 3. Högerkammarsvikt med/utan chockbild ca 5 % Dessa symtomkomplex har i sin tur olika differentialdiagnoser som måste beaktas. 15

16 Akut dyspné Pleuritsmärta Hemoptys Högersvikt/Chock Astma Hjärtsvikt Pneumothorax Pneumoni Bronkit Ischemisk hjärtsjukdom Pleurit Perikardit Pneumothorax Pneumoni Tumör Subfrenisk abscess Tumör Pneumoni Mitralisstenos Bronkit Tbc Infarkt/Blödning Tamponad Sepsis Myokardit Pneumoni vid KOL Aortadissektion Ventilpneumothorax Vanligaste symtomen/tecknen vid lungemboli (ett eller flera): Dyspné 73 %, tachypné 54 %, pleuritsmärta 44 %, hosta 34 %, tachycardi 24 % samt svimning 8 % som kan vara tecken på stor emboli! Atypiska symtom/tecken (ett eller flera) vid lungemboli Oklar försämring vid annan sjukdom trots behandling (t.ex. hjärtsvikt, KOL) Oklar arytmi, t.ex. förmaksflimmer, speciellt hos tidigare hjärtfrisk Oklar yrsel/svimning Oklar bröst- eller buksmärta «Pleuropneumoni», överväg lungemboli innan byte av antibiotika Enstaka lunginfiltrat lungemboli, malignitet, mer sällan pneumoni Oklar konditionsnedsättning, speciellt hos tidigare hjärtlungfrisk Oklar subfebrilitet Diagnostik Diagnosstöd vid lungemboli - Wells score vid stabil hemodynamik (Wells 2001) Validerat poängsystem för beräkning av klinisk sannolikhet för LE. Klinik Poäng Malignitet, under behandling senaste 6 mån eller under palliation 1 Immobilisering 3 dagar eller kirurgi inom 4 veckor som krävt 1.5 narkos eller regional anestesi Kliniska tecken på DVT 3.0 Puls > 100 per minut 1.5 Tidigare verifierad lungemboli/dvt 1.5 Hemoptys 1.0 Lungemboli minst lika sannolik som alternativ diagnos 3.0 Summa poäng Hög klinisk sannolikhet > 4 Låg klinisk sannolikhet 4 16

17 OBS P-piller, behandling med östrogen, graviditet, postpartum upp till 12 v är inte utvärderat i Wells poängskala. Förekomst av någon av dessa riskfaktorer skall ändå vägas in i den kliniska bedömningen av patientens risksituation och vid val av utredning. Handläggning av misstänkt lungemboli hos gravida: se graviditetsavsnittet! Utredning av LE vid låg klinisk sannolikhet Låg klinisk sannolikhet D-dimer Ref. Soc.styr 2004 Negativ Positiv Stopp DTLA / SPECT scintigrafi enl.lokala förutsättningar Negativ Positiv Stopp Behandla 17

18 Utredning av LE vid hög klinisk sannolikhet för LE Hög klinisk sannolikhet DTLA / SPECT scintigrafi enl.lokala förutsättningar Negativ Positiv Optimal undersökning? Behandla Nej Ja Bilateralt benultraljud Stopp - differentialdiagnos? Negativt Stopp differentialdiagnos? Vid hög klinisk sannolikhet skall behandlingen startas innan utredningen. I första hand ges. ½ behandlingsdos LMH s.c. (100 E/kg Fragmin, 90E/kg Innohep eller 1 mg/kg Klexane). Xarelto 15 mg kan också övervägas. Vid påverkad patient är heparininfusion enligt schema ett alternativ. Trombolys eller ev. övergång från LMH till heparininfusion kan sedan göras v.b. oberoende av när LMH dosen givits. Observera att trombolys som är indicerad startas även om LMH getts nyligen. 18

19 Kommentar till diagnostik med DTLA/Lungskintigrafi Datortomografisk lungangiografi (DTLA) Detekterar även subsegmentella lungembolier och har nu hög känslighet. 1. Vid låg sannolikhet och negativ DTLA behöver frånvaro av LE inte ytterligare bekräftas med annan metod om inte röntgenläkaren uttrycker reservationer ang. undersökningens kvalitet. Diskutera i så fall komplettering enligt punkt Hög sannolikhet och neg. DTLA: Kontakta radiolog och diskutera undersökningens kvalitet. Komplettera ev. med lungscintigrafi eller bilateral benundersökning. Lungskintigrafi Lungskintigrafi där metoden finns tillgänglig används i första hand vid hjärt-lungfriska patienter och för patienter med kontraindikation mot jodkontrastmedel. Vanlig lungskintigrafi ger en större andel inkonklusiva svar än SPECT (single photon emission tomography). Lungröntgen, POX eller blodgas kan vara normala i ca 20 % av fallen med lungemboli och utgör inget diagnostiskt alternativ till ovanstående objektiva metoder. Lungembolier indelning efter storlek/utbredning och hemodynamik (cirkulationspåverkan) Stabil hemodynamik och misstänkt LE SBT (Systoliskt blodtryck) > 90 mm Hg Lungembolier i denna grupp beskrivs i amerikansk litteratur som Icke massiv LE och i Europa som LE med låg till intermediär risk vad gäller mortalitet inom 30 dagar (<1% till högst 10 %) Instabil hemodynamik och misstänkt LE SBT< 90 eller BT-fall med >40 mm Hg jämfört med tid BT Denna grupp LE beskrivs i amerikansk litteratur som Massiv LE och i Europa som LE med högrisk, dvs. hög dödlighet (> 15 %) enl. ESC (European Society of Cardiology) 19

20 Behandling Algoritm för val av behandling vid LE Normotension Hypotension (hög risk) Högerkammardysfunktion. (intermediär risk) Ej högerkammardysfunktion (låg risk) Trombolys Intervention Trombektomi Ej trombolys rutinmässigt Heparininfusion? LMH-warfarin Xarelto LMH-warfarin Xarelto Kortare vårdtid Behandling vid stabil hemodynamik (SBT > 90) utan nedsatt högerkammarfunktion LMH (Fragmin/Innohep/Klexane) dosering som vid DVT.(se sidan 26) Vid utbredd lungemboli kan förhöjd LMH dos ges: (Fragmin 125 E/kg x2, Innohep 100 E/kg x 2 eller Klexane 1mg/kg x 2) Warfarin dosering som vid DVT (se sidan 30) Alternativt Xarelto dosering som vid DVT (se sidan 34) 20

21 Behandling vid stabil hemodynamik men nedsatt högerkammarfunktion Högerkammardysfunktion kan ses hos patienter som haft normal eller nedsatt hjärtlungfunktion sedan tidigare. Högerkammardysfunktion i kombination med förhöjda biomarkörer (TNT, BNP) anses av vissa motivera trombolys men rekommenderas inte som rutinmetod hos dessa patienter. Vid tveksamhet kan heparininfusion vara att föredra under första dygnet. När tillståndet stabiliserats LMH (Fragmin/Innohep/Klexane) dosering som vid DVT.(se sidan 26) Vid utbredd lungemboli ges förhöjd LMH dos i 2-3 dygn följt av vanlig dos. Fragmin 125 E/kg x2, Innohep 100 E/kg x 2 eller Klexane 1mg/kg x 2 Warfarin dosering som vid DVT (se sidan 30) Alternativt Xarelto dosering som vid DVT (se sidan 34) Behandling vid instabil hemodynamik (SBT< 90) Trombolys kan vara livräddande och startas snarast om ej kontraindicerat. Antikoagulation LMH/heparininfusion skall ha startats vid utredningen och är inget hinder för start av trombolysbehandling. Actilyse vid lungemboli se sidan 36 Alternativ: Heparininfusion Vid kontraindikation för trombolys Vid fördröjning av start av trombolysbehandling Vid ökad blödningsrisk Heparinfusion praktisk handläggning se sidan 71 Behandling då trombolys är kontraindicerad eller inte haft effekt Om trombolys inte kan ges pga. risk för livshotande blödning eller inte haft effekt finns två behandlingsalternativ: öppen thoraxkirurgi med kirurgisk embolektomi eller kateterledd fragmentering på röntgen. Båda utförs på SU/Sahlgrenska där bakjour thoraxkirurgi är första kontakt för bedömning. Valet av metod görs i samråd med berörda specialister (röntgen, anestesi/iva) och styrs bl.a. av lungemboliernas lokalisation, omfattning och ålder. En färsk kartläggning via datortomografi är en förutsättning för denna bedömning. Om patienten är svårt cirkulatoriskt påverkad och löper omedelbar risk för hjärtstillestånd kan ECMO tillgripas för att vinna tid innan ett ingrepp eller kompletterande datortomografi kommer till stånd (se algoritm) 21

22 Lungemboli där trombolys är kontraindicerad eller inte haf effekt Cirkulatoriskt påverkad patient med SBT < 90 mmhg Akut bedömning: Kirurgisk embolektomi? Kateterledd fragmentering? ECMO? Kontakta: Bakjour thoraxkirurgi och Anestesijour på eget sjukhus Samråd bakjourer SU/S Thoraxkirurgi Röntgen/intervention buk/kärl Berörd anestesi och intensivvårdsavdelning ECMO CT thorax (om behov finns) kartläggning av emboliutbredning + Beslut om vidare handläggning Ej aktuell för ECMO Kirurgisk embolectomi Ej lyckad: nytt beslut Kateterledd fragmentering Förbättring Heparininfusion LMH Förbättring Riskstratifiering - Prognosbedömning Efter varje påvisad LE bör en riskstratifiering göras som hjälp vid val av behandling och bedömning av embolins prognostiska konsekvenser för patienten. Nedanstående faktorer kan tala för en sämre prognos och ha betydelse vid val av behandling och grad av övervakning även om patienten för stunden är hemodynamiskt stabil. Anatomi utbredning av LE till flera lobartärer Hemodynamik hypotension (SBT < 100), puls>110/min, EKG - T-neg V1-4, S I /Q III /T III talande för högerkammarbelastning, förmaksflimmer Ekokardiografi dilaterad Hö kammare (HöK), förhöjt systoliskt PA-tryck, septum avplanad/invers rörelse, myokardhypokinesi DTLA tecken på högerkammarbelastning (HöK/VäK ratio > 1.0) Biomarkörer TnT, BNP/proBNP förhöjning speciellt vid samtidig högerkammardysfunktion 22

23 Hjärtlungreserv känd hjärtlungsjukdom Intrakardiella tromber Det finns poängsystem för att bedöma patientens risk att dö inom 30 dagar t.ex. PESI = Pulmonary Embolism Severity Index. Detta index har använts för att välja ut patienter med LE och god prognos och som därför ges kortare vårdtid. PESI har visat hög sensitivitet och högt NPV (negativt prediktivt värde) för att välja ut patienter med god prognos. Prospektiva uppföljningsstudier är ännu relativt få och mer erfarenheter bör inväntas innan allmän användning i klinisk praxis. Prognostiska Variabler Poäng Demografi Ålder Antal år Manligt kön + 10 Annan sjukdom Tidigare eller aktuell cancer + 30 Hjärtsvikt + 10 Kronisk lungsjukdom + 10 Kliniska fynd Puls Systoliskt blodtryck < 100 mmhg + 30 Andningsfrekvens > 30 / min + 20 Temp < Ändrat mentalt status + 60 Arteriell syrgasmättnad < 90 % + 20 Poäng Risk att dö % Klass Klass Klass Klass Klass Klass 1 och 2 = låg risk, kortare vårdtid eller poliklinisk behandling. Am J Respir Crit Care Med 2005;172:1041, Thromb Haemost 2008;100:756 Mobilisering Fri mobilisering utom vid uttalade symtom eller hemodynamisk påverkan då sängläge kan vara nödvändigt till en början Rörelser aktiverar naturlig fibrinolys. Sängläge minskar inte risken för nya embolier och bör vara så kortvarigt som möjligt. Poliklinisering kan ske när patienten inte är syrgaskrävande och kan gå i sjukhuskorridoren ( Pox-promenad = POX, puls, BT) utan andfåddhetsproblem. PESI kan bidra till riskbedömning. Paracetamol vid måttlig smärta. Vid pleuritretning kan tillägg av kortverkande NSAID vara av värde. Lägg till protonpumpshämmare till äldre vid NSAID-behandling > 5-6 dygn. 23

Värt att veta om Waranbehandling

Värt att veta om Waranbehandling Värt att veta om Waranbehandling Denna patientinformation är skriven av: Birgitta Söderström, AK-mottagningen Karlskoga lasarett och Camilla Nilsson, AK-mottagningen Universitetssjukhuset MAS Malmö i samarbete

Läs mer

Att förebygga aterosklerotisk hjärt-kärlsjukdom med läkemedel behandlingsrekommendation

Att förebygga aterosklerotisk hjärt-kärlsjukdom med läkemedel behandlingsrekommendation Att förebygga aterosklerotisk hjärt-kärlsjukdom med läkemedel behandlingsrekommendation Kardiovaskulär risk i Sverige Sedan Läkemedelsverkets behandlingsrekommendationer om förebyggande av aterosklerotisk

Läs mer

Behandling av och profylax mot influensa med antivirala medel uppdaterad rekommendation

Behandling av och profylax mot influensa med antivirala medel uppdaterad rekommendation Behandling av och profylax mot influensa med antivirala medel uppdaterad rekommendation Läkemedelsverket och Referensgruppen för Antiviral terapi (RAV) har vid ett expertmöte den 13 april 2011 uppdaterat

Läs mer

Terapiråd Äldre och läkemedel

Terapiråd Äldre och läkemedel Februari 2012 Innehåll Normalt åldrande och läkemedel 2 Sjukdomar i högre åldrar och läkemedel 2 Rekommendationer vid vanliga diagnoser och symtom 2 Förstoppning 2 Gastroesofagel reflexsjukdom och ulcussjukdom

Läs mer

Det finns inga hopplösa fall Gunnar Eckerdal Sjunde upplagan 2008

Det finns inga hopplösa fall Gunnar Eckerdal Sjunde upplagan 2008 Det finns inga hopplösa fall Gunnar Eckerdal Sjunde upplagan 2008 Förord De flesta cancerpatienter i vårt land har sin viktigaste kontakt med sjukvården på sjukhusens vanliga avdelningar och mottagningar.

Läs mer

Indikation för kejsarsnitt på moderns önskan

Indikation för kejsarsnitt på moderns önskan Nationella MEDICINSKA Indikationer Indikation för kejsarsnitt på moderns önskan Sammanfattning Frågeställning: Under vilka förutsättningar är det relevant att tillmötesgå en kvinnas önskan om ett planerat

Läs mer

Läkemedelsbehandling vid typ 2-diabetes

Läkemedelsbehandling vid typ 2-diabetes Läkemedelsbehandling vid typ 2-diabetes ny rekommendation Myndighetssamverkan inom diabetesområdet (LV), Statens beredning för medicinsk utvärdering (SBU), Socialstyrelsen (SoS) och Tandvårds- och läkemedelsförmånsverket

Läs mer

Information. från Läkemedelsverket. Läkemedelsbehandling av ADHD ny rekommendation...11

Information. från Läkemedelsverket. Läkemedelsbehandling av ADHD ny rekommendation...11 Information från Läkemedelsverket Årgång 20 NummeR 1 februari 2009 ny rekommendation...11 Foto: Sjöberg Bild Läkemedelsbehandlingen vid ADHD (Attention Deficit Hyperactivity Disorder) ska vara en del i

Läs mer

Äldres läkemedelsanvändning hur kan den förbättras?

Äldres läkemedelsanvändning hur kan den förbättras? Äldres läkemedelsanvändning hur kan den förbättras? En systematisk litteraturöversikt Maj 2009 SBU Statens beredning för medicinsk utvärdering The Swedish Council on Technology Assessment in Health Care

Läs mer

Kronisk hjärtsvikt, del 2: behandling

Kronisk hjärtsvikt, del 2: behandling medicinens abc läs mer I nr 38/2012 publicerades»abc om kronisk hjärtsvikt, del 1: utredning«. Fullständig referenslista Läkartidningen.se ABC om Kronisk hjärtsvikt, del 2: behandling Neurohormonella mål

Läs mer

Att leva med förmaksfl immer INGÅR I EN SERIE SKRIFTER FRÅN HJÄRT- OCH LUNGSJUKAS RIKSFÖRBUND

Att leva med förmaksfl immer INGÅR I EN SERIE SKRIFTER FRÅN HJÄRT- OCH LUNGSJUKAS RIKSFÖRBUND Att leva med förmaksfl immer INGÅR I EN SERIE SKRIFTER FRÅN HJÄRT- OCH LUNGSJUKAS RIKSFÖRBUND Bengt, 59 år Det är 5 år sedan min företagsläkare upptäckte mitt fl immer vid en vanlig rutinundersökning.

Läs mer

Omvårdnad vid bröstcancer

Omvårdnad vid bröstcancer Omvårdnad vid bröstcancer NATIONELLT VÅRDPROGRAM Giltighetstid 2013 2015 Ledningsgruppen sjuksköterskor i bröstcancervård Augusti 2013 Slutgiltig version augusti 2013 Ansvarigt Regionalt cancercentrum:

Läs mer

Läkemedelsbehandling av de mest sjuka äldre

Läkemedelsbehandling av de mest sjuka äldre BEHANDLINGSREKOMMENDATIONER 2015 Läkemedelsbehandling av de mest sjuka äldre REGIONALA LÄKEMEDELSRÅDET I UPPSALA-ÖREBROREGIONEN FÖRORD Målsättning: Syftet med våra rekommendationer är att förbättra livskvaliteten

Läs mer

Etiska riktlinjer för hjärt-lungräddning (HLR)

Etiska riktlinjer för hjärt-lungräddning (HLR) Etiska riktlinjer för hjärt-lungräddning (HLR) Svenska Läkaresällskapet Svensk sjuksköterskeförening Svenska rådet för hjärt-lungräddning 1 2 INNEHÅLL 5 ETISKA RIKTLINJER FÖR HJÄRT-LUNGRÄDDNING Syfte Grundprinciper

Läs mer

Vårdriktlinjer vid gastroesofageal refluxsjukdom

Vårdriktlinjer vid gastroesofageal refluxsjukdom Vårdriktlinjer vid gastroesofageal refluxsjukdom Sammanfattning 3 Definitioner 4 Epidemiologi 4 Patofysiologi 4 Symtom 5 Differentialdiagnoser 5 Diagnostik 6 Behandling 8 Förslag till kvalitetsindikatorer

Läs mer

Vårdprogram Levnadsvanor

Vårdprogram Levnadsvanor Version 1.1 130416 Vårdprogram Levnadsvanor för vuxna Ett regionalt vårdprogram är ett styrande dokument som utförare av hälsooch sjukvård i ska följa. Regionala vårdprogram tas fram av medarbetare i nära

Läs mer

ATT GE EN DEL AV SIN LEVER

ATT GE EN DEL AV SIN LEVER ATT GE EN DEL AV SIN LEVER Patienthandbok Producerad med finansiellt stöd av Astellas Pharma AB ATT GE EN DEL AV SIN LEVER Patienthandbok Producerad med finansiellt stöd av Astellas Pharma AB Författare:

Läs mer

Vårdplaneringsgruppen för pediatrisk hematologi. Vårdprogram för barn med ITP

Vårdplaneringsgruppen för pediatrisk hematologi. Vårdprogram för barn med ITP Vårdplaneringsgruppen för pediatrisk hematologi Vårdprogram för barn med ITP Uppdaterat 2012 för VPH av Iris Treutiger Ursprungligen utarbetat av Iris Treutiger och Göran Elinder 1997 Innehåll Bakgrund

Läs mer

Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder 2011

Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder 2011 Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder 2011 Tobaksbruk, riskbruk av alkohol, otillräcklig fysisk aktivitet och ohälsosamma matvanor Stöd för styrning och ledning Du får gärna citera Socialstyrelsens

Läs mer

Hur vill primärvården bli mer evidensbaserad?

Hur vill primärvården bli mer evidensbaserad? Hur vill primärvården bli mer evidensbaserad? En kartläggning av primärvårdens användning av och uppfattning om evidensbaserad praktik vid kronisk sjukdom Rapport April 2015 Hur vill primärvården bli mer

Läs mer

en rapport om kol Den bortglömda folksjukdomen

en rapport om kol Den bortglömda folksjukdomen en rapport om kol Den bortglömda folksjukdomen En rapport om KOL Den bortglömda folksjukdomen Innehåll Förord 3 KOL ett nationellt hot 4 KOL i världen 6 KOL drabbar hela kroppen 8 Kvinnor drabbas hårdast

Läs mer

Indikation för värkstimulering med oxytocin under aktiv förlossning

Indikation för värkstimulering med oxytocin under aktiv förlossning Indikation för värkstimulering med oxytocin under aktiv förlossning Sammanfattning Frågeställning: Under vilka förutsättningar är det relevant att erbjuda värkstimulering med oxytocin under aktiv förlossning

Läs mer

hälsoundersökning som sker på patientens initiativ utan symtom som orsak bedömning av livsstil 1. Vad skiljer en Hälsoundersökning

hälsoundersökning som sker på patientens initiativ utan symtom som orsak bedömning av livsstil 1. Vad skiljer en Hälsoundersökning 23 mars 2011 Hälsoundersökning på vårdcentral Enligt uppdrag från HSA har sektorsrådet i allmänmedicin under 2008-2010 tagit fram en specifikation av hälsoundersökning. I denna finns med en screening för

Läs mer

Omvårdnad och rehabilitering av patienter med stroke i C län

Omvårdnad och rehabilitering av patienter med stroke i C län Omvårdnad och rehabilitering av patienter med stroke i C län Ett vårdprogram utarbetat av specialister vid akut- och rehabdivisionen och neurodivisionen vid Akademiska sjukhuset och vid medicinskt centrum,

Läs mer

Indikation för operation vid ansträngningsinkontinens hos kvinnor

Indikation för operation vid ansträngningsinkontinens hos kvinnor Nationella MEDICINSKA Indikationer Indikation för operation vid ansträngningsinkontinens hos kvinnor Sammanfattning Frågeställning: Under vilka förutsättningar är det relevant att erbjuda en kvinna med

Läs mer

Enteral läkemedelsadministrering nytt kunskapsstöd

Enteral läkemedelsadministrering nytt kunskapsstöd Enteral läkemedelsadministrering nytt kunskapsstöd Läkemedelsverket anordnade ett expertmöte den 24 25 oktober 2012 där enteral läkemedelsadministrering diskuterades utifrån svenska förutsättningar. Detta

Läs mer