Säkerhet på laboratoriet

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Säkerhet på laboratoriet"

Transkript

1 Säkerhet på laboratoriet Innehåll: 1. Inledning Generella säkerhetsregler Säkerhetsregler på laboratoriet Om olyckan händer Handskar eller inte? Faror på laboratoriet Glas Vakuum Tryck El Brand- och explosionsfara Brandrisk Åtgärder vid brand Skador Brännskador Ögonskador Förgiftningar Sanering Organiska lösningsmedel Vatten Fast material Kemiskt avfall Ickeklorerade organiska lösningsmedel Säk 1

2 7.2 Klorerade organiska lösningsmedel Etrar Vatten Fast avfall Toxikologi och risker vid kemikaliehantering Hygieniska gränsvärden grundbegrepp och definitioner Märkning av kemikalier Risk- och skyddsfraser Ämnen som inte kan hittas i risklitteraturen Specifika ämnen och ämnesklasser Absorptionsvägar Avgiftningsmekanismer Utandning Levern Njurarna och tarmen Kontrollfrågor Säk 2

3 1. Inledning Laboratoriearbete medför alltid risker. Dessa kan vara förknippade med den utrustning som används, till exempel glas, gastuber, vakuumutrustning och elektrisk utrustning. Kemikalier som hanteras i arbetet utgör också ett riskmoment. Dessa kan förorsaka brand, explosioner, frätskador, allergiska reaktioner, akut förgiftning och mutagena effekter. Trots förutseende och omtanke finns det fara för förgiftningar, explosioner och eldsvådor. Arbetsmiljöverkets föreskrift AFS1997:10 - Laboratoriearbete med kemikalier som gäller forskning, undervisning (även grund- och gymnasieskola) hälso- och sjukvård samt industri säger att allt laboratoriearbete ska riskbedömas. Vid riskbedömningen ska de aktuella ämnenas inneboende farlighet vägas samman med riskerna för att utföra de olika delarna av laborationen. Därefter ska slutsatser dras om vilka åtgärder som behövs för att arbetet ska kunna utföras säkert. För att kunna arbeta så säkert som möjligt på laboratoriet måste du sätta dig in i vilka risker som finns och hur du skyddar dig mot dem. Detta gör du dels genom att inför varje laboration göra en riskbedömning enligt AFS1997:10 och dels genom att läsa och lära dig säkerhetsinformation på de följande sidorna. Förutom dessa föreskrifter skall du också läsa Kemicentrums generella säkerhetsföreskrifter. I texten återfinns en hel del exempel från verkligheten tillbud som inträffat under årens lopp vid laborerande i organisk kemi. Vi vill inte avskräcka dig från att laborera men vi vill få dig att visa den respekt som laboratoriearbete förtjänar. Det är inte helt trivialt att arbeta riskfritt men det är dock sällan några allvarligare tillbud händer. Det beror kanske på att alla läst och funderat över följande sidor. Säk 3

4 2. Generella säkerhetsregler Detta avsnitt innehåller kortfattade regler för hur arbetet i kurslaboratorierna skall utföras och vilken skyddsutrustning som kan komma till användning om en olycka skett. Flera av punkterna kommer att beröras utförligare i senare avsnitt. 2.1 Säkerhetsregler på laboratoriet Skyddsglasögon måste alltid bäras på laboratoriet. Laboratorierock måste också alltid bäras på laboratoriet. Den skall vara av bomull eftersom laboratorierockar i syntetmaterial kan ge mycket allvarliga skador vid en brand. Tvätta rocken ofta! Handskar används endast då det är nödvändigt. Dragskåp är platsen där allt arbete med kemikalier skall utföras. Luckan skall vara nerdragen så mycket som möjligt. Kemikalieavfall till exempel lösningsmedel placeras i speciella kärl som finns på laboratoriet. Munpipettering är förbjuden enligt svensk lag! Använd peleusboll. Värmeskåp används för att torka glas. Glas med lösningsmedelsrester (till exempel aceton) eller kemikalier får aldrig placeras i värmeskåp. Öppen låga får ej användas utan assistentens godkännande. Kontaktlinser bör ej användas på laboratoriet. Dels kan de grumlas av lösningsmedelsångor, och dels kan en eventuell ögonskada på grund av stänk förvärras betydligt av linser. Ringar /smycken bör ej användas på laboratoriet eftersom kemikalier kan rinna in mellan smycke och hud och ge lokala skador. Mat och dryck är bannlyst på laboratoriet. Vidare måste det alltid finnas en ansvarig assistent närvarande för att du skall få laborera. Ensamarbete är således förbjudet. Det är naturligtvis viktigt att du själv är medveten om vad du håller på med, och att du följer angivna mängder och metoder. De flesta tillbud beror nämligen ofta på rena tankevurpor, förväxlingar eller ouppmärksamhet på vad som händer. Tänk själv, man kan inte föreskriva allt! 2.2 Om olyckan händer... Brandfilt finns på varje laboratorium. Brandsläckare finns på varje laboratorium. Första förband finns på varje laboratorium. Kemikaliespill till exempel i samband med vägning, torkas upp med papper eller absorberas med Celite. Absorbenten och pappret slängs behållaren för fast material. Nöddusch finns i korridoren utanför kurslaboratorierna. Sand för släckning av små bränder, finns på varje laboratorium. Nödtelefon använd mobiltelefon Utrymningsvägar för respektive laboratorium visas av assistenten. Ögondusch finns på varje laboratorium. Bekanta dig med laboratoriet så du vet var säkerhetsutrustningen finns. Tänk också på att olika människor hanterar krissituationer på olika sätt. Alltifrån handlingskraftiga insatser som Säk 4

5 räddar situationen till handlingsförlamning som kräver hjälp av laborationskamraterna. Det är alltså inte bara olyckor i ditt eget arbete som kräver att du ingriper. 2.3 Handskar eller inte? Arbeta alltid i dragskåp med kemikalier och gör detta snyggt så att allt spill undvikes. Det skall inte synas på händer eller bänk att man laborerar! Handskar bör endast användas när de verkligen är befogade. De har nämligen både för och nackdelar: + De skyddar händerna tillfälligt mot de flesta kemikalier. De släpper dock igenom en hel del kemikalier efter kortare eller längre tids exponering Spridning / kontaminering av kemikalier till ytor runt laborationsuppställningen Man blir ovanligt fumlig med gummihandskar, vilket ofta medför att man spiller och tappar saker i onödan. Gummikemikalier i handskarna ger ofta upphov till hudbesvär/allergier. Handskarna gör också att huden blir fuktig och därmed mer mottaglig för kemikalier som kan tränga igenom handsken. Även om nackdelarna tycks vara många ger dock gummihandskar ett bra skydd vid hantering av större mängder kemikalier. För kortvarig hantering av mindre aggressiva kemikalier kan eventuellt engångshandskar av användas. Vissa studenter tror sig helgardera genom att använda handskar i timtal. Under tiden hinner de ta i samtliga dörrhandtag, dragskåpsluckor, lösningsmedelsflaskor och glasutrustning. Med andra ord blir allt nerkladdat av farliga kemikalier. Håll efter dessa säkerhetsrisker och föregå med gott exempel själv! Avdelningens glasförrådsman Åke gick runt på kurslaboratorierna och servade trasig utrustning. När han tog i ett dörrhandtag blev han kladdig i handen och kände att det sved. Någon hade haft brom (Br2) på sina gummihandskar och tagit i dörrhandtaget med handskar på. Åke fick svåra skador på handen och var sjukskriven en längre tid. En god regel är att ha handske på bara den ena handen. Då är man fri att öppna dörrar och dra ut lådor med den andra handen, utan att behöva riskera att kontaminera samtliga handtag och utrustning. Tvätta alltid händerna efter att ha använt handskar och efter avslutat laboratoriearbete. Säk 5

6 3. Faror på laboratoriet 3.1 Glas Använd aldrig spräckt glas, avslagna mätcylindrar, bägare eller kolvar. Titta noga på en rundkolv så att den inte har en "stjärna" (se figur). Då är glaset skadat och om du evakuerar den vid en indunstning med rullindunstaren kan den implodera. Kolvar som imploderar är lika farligt som kolvar som exploderar. Försök aldrig med våld trä ett glasrör genom en borrad kork. Det slutar alltför ofta med att glaset med stor kraft tränger in i handen med sjukhusfärd som följd. Var istället försiktig och smörj gärna glaset med litekranfett eller oljebadsolja om du står och lirkar med någon glasdetalj som inte vill passa in där du tänkt dig. Använd ett par grova handskar eller linda in glaset i ett tygstycke (exempelvis en handduk eller laboratorierock). Skulle glaset gå sönder så skyddar tyget mot glassplitter i handen. Lika farligt kan det vara att försöka trä på en kylslang på en kylare med våld. Detta resulterar ofta i mer eller mindre allvarliga skador: Under en laboration i organisk kemi försökte en student montera ett glasrör på en gummislang, varvid glasröret bröts av och trängde in i vänster hand. Ett bra sätt att få på slangar på glasanslutningar är att först värma slangen med en hårtork eller ett oljebad, och sedan fukta glaset (ytterst lite!) med saliv eller oljebadsolja innan slangen träds på. Säkra alltid kylslangarna med ståltråd eller slangklämmor. Slangar som inte lossnar frivilligt skärs av med en kniv. Lägg snittet längs med slangen så går den dels lätt att få av, och dels blir det ingen slangstump kvar på glaset. Glasproppar som inte släpper från en kolv eller flaska kan vara besvärliga att få upp. Det finns emellertid flera bra metoder att tillgripa: Knacka på slipen försiktigt med ett verktygsträskaft, ett par knackningar vrid kolven ett par knackningar vrid kolven osv. Sätt en träkloss mot undersidan av proppens hatt. Ge sedan träklossen ett par slag med en hammare. Riktningen på slaget skall vara uppåt (så att proppen lossnar) enligt figuren. Metoden lämpar sig väl för flaskor med igensatta proppar och brukar fungera bra. Värm honslipningen försiktigt en kort stund med värmepistol (eller mjuk gaslåga). Honslipning, men ej hanslipningen, utvidgas då av värmen. Vrid eller knacka (första punkten ovan) i sär. OBS! Metoden får endast utförs av handledaren. Problem med igensatta proppar uppstår ofta med flaskor innehållande lut eller andra starka baser. Det är bättre att använda plastpropp till sådana flaskor. Plastproppar fastnar nämligen inte lika lätt som glasproppar, men är å andra sidan inte lika täta. Säk 6

7 Givetvis kan man råka ut för skador på grund av trasigt glas på andra sätt: Vid disk av en större glasfiltertratt under en laboration i organisk kemi sprack pipen och trycktes in i vänster hand med stor kraft. En kraftig blödning uppstod och en sena till ena tummen skars av en svår skada! 3.2 Vakuum Kemicentrum har ett centralt vakuumsystem med flera uttag på laboratorierna, bland annat i varje dragskåp. För att undvika baksug och att ingen lösning ska sugas ut i det centrala vakuumsystemet ska alltid säkerhetsflaska användas. Använd endast runda, felfria kärl (utan sprickor och stjärnor) av tillräckligt tjockt glas. Den slipade glasutrustningen som används under kursen uppfyller normalt dessa krav. När det gäller flatbottnade kärl får de bara evakueras om de är specialgjorda för vakuum, vilket sugkolvar och exsickatorer är. Vanliga E-kolvar är inte evakueringssäkra! Stora kärl ( 3 liter) kan man, trots att de är tillverkade för vakuum, inte lita på. Därför sätter man alltid en stålnätsbur över en evakuerad exsickator. Om den skulle implodera hindrar buren glassplittret från att stänka omkring som en kreverande granat. Alla slipade ytor skall hållas rena, fina (känn med fingret) och lätt fettade. Även mycket små fasta partiklar (dammkorn, korn av torkmedel etc.) mellan två slipade ytor kan vid evakuering orsaka spänningar med påföljd att kärlet sprängs. Vissa kolvar och proppar har en helt blank slip, s k Clearfit. En sådan slip skall inte fettas. 3.3 Tryck Under senare kurser i organisk kemi kommer en del synteser att utföras under övertryck. Grundkurserna i kemi innehåller nästan inga sådana moment. I princip gäller samma regler om krav på glasutrustning som vid vakuumarbete. Dock bör man hålla i åtanke att explosioner på grund av övertryck ofta är våldsammare och farligare än implosioner på grund av undertryck. En situation där man kan få oväntat (?) övertryck är köldbad. För att kunna kyla en reaktionsblandning till 78 C använder man ett köldbad bestående av etanol eller aceton samt kolsyreis. När man har använt det färdigt och vill ta vara på etanolen eller acetonen slår man förslagsvis över den på en flaska. Eftersom lösningen är mättad med CO2 är det livsfarligt att skruva på korken på flaskan, då gasen är mindre löslig när lösningen antar rumstemperatur. Det bildas naturligtvis ett kraftigt övertryck i flaskan som kan resultera i att flaskan exploderar som en granat eller att den som öppnar flaskan blir nerduschad av flaskans innehåll. Detta hände på vårt kurslaboratorium för några år sedan: Under en laboration i organisk kemi hade en 2,5 liters glasflaska fyllts till hälften med ett kallt köldbad varefter korken skruvats på. Flaskan sattes på en hylla och alla gick hem. Nästa morgon gick avdelningens glasförrådsman Åke runt på kurslaboratorierna och fyllde på lösningsmedel. Plötsligt small det och Åke slogs omkull av tryckvågen. Köldbadsflaskan hade exploderat i andra änden av laboratoriet (där Åke nyss hade stått!). Bortsett från en skadad armbåge p g a fallet klarade sig Åke oskadd. Det fanns inga rester efter köldbadsflaskan där den stått. Över hela laboratoriet hittades däremot glassplitter och i betongväggarna satt glasbitar flera centimeter in. Åke hade änglavakt! Säk 7

8 Vid uppvärmning av en reaktionsblandning utan fri passage ut i luften kan till exempel en propp eller en dropptratt hoppa iväg på grund av det bildade övertrycket. Varje år inträffar sådana händelser och nedan följer några exempel: Ett torkrör packades hårt med alltför finfördelad kalciumklorid så att luften hade svårt att passera. När sedan den exoterma reaktionen startade blev det övertryck i kolven, varvid en dropptratt med brom hoppade loss och krossades mot bänken i dragskåpet. Laboranten stod med huvudet inne i dragskåpet!!! Skadan blev dock lindrig och han kunde lämna Universitetssjukhuset efter några timmar. En student som återloppskokade sin reaktionsblandning hade satt en glaspropp längst upp i återloppskylaren vilket man aldrig får göra!. Ett kraftigt övertryck bildades efter ett tag varefter kylaren lyfte en aning och kokande, starkt frätande triklorättiksyra sprutade ut över studentens armar och händer. Studenten sköljde sig omedelbart under rinnande vatten och klarade sig i stort sett oskadd, inte minst p g a den snabba sköljningen och på att dragskåpsluckan var föredömligt nerdragen. En reaktionsanläggning genomblåstes med kvävgas för att ge inert atmosfär. Laboranten hade dock glömt att gas som går in också måste komma ut någonstans. Termometern hoppade upp och gick i bitar mot dragskåpets botten. Efter att ha startat en återloppskokning kom studenten på att han glömt att tillsätta sur jonbytare som katalysator. Studenten gjorde detta genom kylaren, varvid den exoterma reaktionen startade och reaktionsblandningen kokande sprutade ur kylaren som en fontän. Studenten klarade sig utan skador då han hann dra ner dragskåpsluckan innan det började spruta. Han fick dock byta olja i oljebadet och sanera dragskåpet. Vid en PCC-oxidation av allylalkohol under 1993 blev den exoterma reaktionen alltför häftig, varvid reaktionsblandningen sprutade ur kolven. Lyckligtvis hann den laborerande studenten slita ner dragskåpsluckan i tid och undgick på så sätt stänk och skador. En av studenterna som var med om olyckan skildrar upplevelsen med vidstående bild. Vid en nitreringsreaktion i 0,5 gramskala tyckte en laborant att reaktionen gick trögt och böjde sig fram för att titta ner i kolven. I samma ögonblick startade reaktionen våldsamt och sprutade rätt upp i ansiktet på honom. Tack vare skyddsglasögon undgick laboranten ödet att få en blandning av konc salpetersyra och konc svavelsyra i ögonen. Skadorna inskränkte sig till lättare frätskador i ansiktet. Säk 8

9 3.4 El All elektrisk apparatur skall vara effektivt jordad. Ta aldrig med fuktiga händer i ansluten elektrisk apparatur då den kan vara strömförande på grund av något isoleringsfel. Blöta händer ger god kontakt varvid spänningen är livsfarlig! Undvik alla möjligheter till kortslutning genom att se till att: isoleringen på sladdar och kontakter är hel. vatten inte kan droppa på kontakter och motorer, till exempel magnetomrörare. Har det kommit vatten eller oljebadsolja på elektrisk apparatur få den ej användas utan skall omedelbart lämnas till assistenten. Detta händer faktiskt nästan varje dag på varje laboratorium. Ett vanligt fall är att en kylvattenslang lossnar och duschar ner såväl student som dragskåp och oljebad. Ett annat fall är när man flyttat ett oljebad och satt ner det, varvid oljan gärna skvimpar över och ner över underredet som innehåller all elektronik. 4. Brand- och explosionsfara 4.1 Brandrisk Praktiskt taget alla organiska ämnen är brännbara och många måste betraktas som brandfarliga. Den största faran står dock lösningsmedlen för eftersom de oftast är flyktiga och hanteras i relativt stora volymer. Själva hanteringen av lösningsmedel är ofta mycket mer nonchalant än det sätt man hanterar reagens. Naturligtvis är det förbjudet att värma lösningsmedel med öppen låga. I stället använder vi oljebad, vattenbad, hårtork, värmepistol eller värmeplatta. De sista tre metoderna innebär dock en risk eftersom ångorna kan antändas. Använd därför kylare för att undvika antändningsbar lösningsmedelsånga. Bland de speciellt brandfarliga lösningsmedlen som hanteras under laborationskurser kan eter, toluen, etylacetat, aceton, heptan, etanol och metanol nämnas. Tänk på att flera av dessa ämnen har hög avdunstningshastighet och att ångorna, som är tyngre än luft, kan rinna längs bordsytor och antändas på flera meters håll. Luft (syre) kan för övrigt ge explosiva blandningar med ångor av många lättflyktiga lösningsmedel. Principen utnyttjas ju i förbränningsmotorn där bensinen måste blandas med luft i förgasaren för att ge en explosiv blandning i cylindern. En kylare som torkats i värmeskåpet (120 C) togs ut ur detsamma och sattes omedelbart i hop med en kolv som bland annat innehöll koldisulfid. En liten puff hördes och en blå låga slog upp ur kylaren. Koldisulfiden tog alltså eld, men slocknade efter någon sekund. På samma sätt kan till exempel eter och heptan tända oväntat lätt mot en värmeplatta eller annan varm yta. Värmeskåpet används för torkning av glas, och det är givetvis viktigt att glaset är helt fritt från lösningsmedel, exempelvis aceton. I bland utmanar emellertid vissa studenter ödet: Vid flera tillfällen har studenter ertappats med eterkolvar på väg in i värmeskåpet (120 C). De trodde att man kunde torka etern i värmeskåpet! I receptet stod nämligen "torr eter", vilket betyder att allt eventuellt vatten i eterns torkats bort på kemisk väg. Att torka eter i värmeskåp är ungefär lika korkat som att torka den med frottéhandduk, men mycket, mycket farligare! Hela laboratoriet kunde ha exploderat. Säk 9

10 Andra exempel på explosiva blandningar är organiskt material blandat med koncentrerad salpetersyra, perklorsyra, klorater eller perklorater. Givetvis blandar man aldrig medvetet sådana blandningar utan att ha ett dokumenterat recept man litar på. Däremot kan man ju råka ta fel kemikalieflaska, till exempel att man tar salpetersyra i stället för saltsyra. Detta hände 1993 under fortsättningskursen i organisk kemi. Läs och begrunda: Vid en klorering av en alkohol skulle saltsyra användas. Av misstag tog studenterna salpetersyra i stället och satte till reaktionsblandningen. När reaktionen var klar skulle produkten destilleras av varför reaktionsblandningen upphettades. Plötsligt exploderade kolvinnehållet nere i oljebadet varvid varm olja, glassplitter och kemikalier for ut ur oljebadet. Tack vare att dragskåpsluckan i det dragskåp tillbudet inträffade var nästan nerdragen skadades ingen av den utsprutande reaktionsblandningen. Om luckan hade varit uppe (vilket den oftast är, dessvärre) och kolven dessutom inte varit nere i oljebadet hade följderna blivit förödande. En av studenterna som var med om olyckan skildrar upplevelsen med följande bild. Alkalimetallerna Na, Li och K reagerar häftigt med vatten, alkoholer och syror varvid vätgas bildas. Luft ger sedan högexplosiv knallgas tillsammans med den lättantändliga vätgasen. Alkalimetallerna reagerar för övrigt häftigt med såväl halogener som halogenkolväten. Alkalimetallerna förvaras under ett skyddskolväte det vill säga i en burk fylld med till exempel heptan som är inert mot alkalimetaller. Fukt gör att metallen reagerar, och då det är ofrånkomligt med luftfuktighet som löser sig lite i skyddskolvätet blir metallytan täckt av oxider/hydroxider. Innan man kan använda och väga in Na måste denna skäras ren från oxider och hydroxider med en vanlig morakniv i en bägare fylld med heptan. Den fräscha och blanka Na-biten flyttas snabbt över till en annan heptanbägare på vågen. Man skär små bitar i taget så att det inte blir så svårt att pricka in den exakta vikten man behöver. Notera för övrigt att K är ytterst farligt att skära på grund av peroxidbildning i ytskiktet. Skulle man fumla och olyckan dessutom är framme kan man tappa Na-bitar i vasken eller i en vattenpöl någonstans. En brand uppstår då direkt och måste omedelbart släckas genom kvävning med sand. Ha därför alltid sandhinken framme intill där du laborerar så att du kan släcka omedelbart. En student vid Universitetet i Bonn laborerade i organisk kemi. Studenten tappade greppet om en flaska Na-torkad toluen varvid flaskan hamnade i vasken. Flaskan gick i bitar, och när Na-tråden i flaskans botten kom i kontakt med vatten i vasken antändes toluenen. Laboratorierocken fattade eld och det tog ett tag innan kamraterna lyckades släcka. Dessvärre var laboratorierocken av syntetmaterial och smälte fast i huden. Brännskadorna blev därför så svåra att studenten avled. Säk 10

11 Småbitar av Na som blivit över vid skärningen läggs aldrig tillbaka i Na-burken från kemikalieskåpet. I stället destrueras de försiktigt i etanol eller isopropanol. Det som händer vid destruktionen är att Na reagerar med alkoholen (precis som med vatten, fast mycket lugnare) i en redox-reaktion, varvid natriumalkoxid och vätgas bildas. Li kan oskadliggöras på samma sätt, medan K destrueras i isopropanol eller tert-butanol. Stora, oxid- och hydroxidtäckta bitar av Na destruerades med etanol i samband med en storstädning av kemikalieförrådet. Efter ett tag återstod en sörja av NaOH och etanol. Doktoranden antog att all Na destruerats och tillsatte vatten varefter lösningen hälldes i vasken. Det fanns dock kvar rester av Na som inte destruerats på grund av oxid- och hydroxidinkapslingen. Dessa rester frigjordes i vasken varvid brand uppstod i vasken och vattenlåset. Branden släcktes genom kvävning med pulversläckare. 4.2 Åtgärder vid brand Brinnande kemikalier Avlägsna allt brännbart runtomkring. Enklast släcker man brinnande lösningsmedel genom kvävning. Aromatiska lösningsmedel, till exempel toluen, brinner våldsamt med stor rökutveckling. Detta kan göra en släckning besvärlig. Man väljer emellertid släckmetod efter situation: En brinnande pöl på en bänkyta släckes lämpligen med sand (i nödfall kolsyrasläckare), eller får brinna upp under bevakning om omgivningen är fri från brännbart material. En bägare med brinnande lösningsmedel kväves lämpligast med ett urglas eller ett burklock. Fungerar ej detta är sand eller kolsyrasläckare lämpligt. Att försöka blåsa ut en brand är förenad med stor risk att håret tar eld, och i de flesta fall brinner det bara ännu bättre på grund av den ökade syretillförseln. Försök att låta bli att hälla ut den brinnande substansen. Det är enklare att släcka den i bägaren. Större bränder släcks med kolsyrasläckare. Använd gärna sand, men vatten endast med eftertanke Brinnande laboratorium Om den uppkomna branden är för omfattande eller för farlig att släcka måste laborationssalen omedelbart utrymmas. Se till att folk på kurslaboratorierna intill också evakueras, och varsko all annan personal som finns i den delen av Kemicentrum. Rädda skadade som finns kvar i den brinnande lokalen. Använd helst skyddsmask eller håll andan. Finns det gastuber kvar på det brinnande laboratoriet bör dessa också släpas ut om det inte är förenat med livsfara. Stäng dörren till laboratoriet och larma därefter brandkåren - enklast med egen mobiltelefon. Alla skall bege sig till återsamlingsplatsen utomhus. Efter ett utrymningslarm får ingen ge sig tillbaka in i laboratorielokalerna förrän ansvarig personal gett klartecken. Säk 11

12 4.2.3 Brinnande kläder Se till att få omkull personen som brinner våld är tillåtet då den brinnande oftast är panikslagen och mot allt förnuft kan protestera vilt. Släck genom kvävning av elden med en laboratorierock/brandfilt eller under nöddusch. Börja svepa in kroppen i huvudänden och arbeta ner mot fotänden aldrig tvärtom! På detta sätt räddar man huvudet först och pressar lågorna neråt. Om möjligt är förstås nöddusch både enklast och bäst. Lär dig var i laboratoriet den är placerad! Kolsyrasläckare får däremot aldrig användas vid släckning av brinnande personer. Det är sedan viktigt att kyla ner de brännskadade kroppsdelarna genom duschning. Kyl så länge som möjligt. Detta kan minska skadorna betydligt. Under tiden tillkallar assistent eller kamrater ambulans. 5. Skador 5.1 Brännskador Av värme Kyl skadan med kallt vatten (inte is) så snabbt och så länge som möjligt. Skadan blir mindre ju längre tid man kyler. Det rör sig om minuter eller längre, inte sekunder eller någon minut. Om smärtan försvinner efter en minuts kylning beror det på att nerverna tillfälligt domnat, inte på att skadan är läkt. Om skadan är omfattande skall Universitetssjukhuset larmas. Förebygg chock (värme, vila, vätska) och avdela någon att stanna hos den skadade. Fortsätt att kyla och ta bort klädesplagg från det skadade området utan att kontaminera det. Rör dock inte kläderna om dessa bränt fast i huden. Försök inte göra rent såret! Täck bara med rent förband, helst sterilt Av kyla Värm skadan med fingerljummet vatten (ej varmare) så snabbt och så länge som möjligt. I övrigt se ovan: av värme Av kemikalier Spola skadan med stora mängder vatten för att få bort kemikalien. Detta gäller oavsett kemikaliens vattenlöslighet. Ta av förorenade klädesplagg; tänk på att kemikalier kan samlas i skorna. Använd inte neutraliserande eller buffrande lösningar. I övrigt behandlas skadan som brännskada av värme. 5.2 Ögonskador Främmande partiklar i ögat Ta bara bort lösa partiklar med en fuktad, ren tygbit. Om man försöker plocka bort partiklar som sitter fast kan skadan förvärras. Därefter måste den skadade föras till Universitetssjukhuset. Säk 12

13 5.2.2 Kemikalier i ögat Spola snabbt med vatten medan ögonlocken hålls isär. Det finns dels ögonsköljflaskor och dels fasta ögonduschar. En doktorand på kemicentrum tömde 1991 en hink KOH/EtOH (kraftfull tvättlösning för svårdiskade kolvar) i en dunk för förvaring. När hinken var i stort sett tom kom en kvarglömd glasfiltertratt rullande från botten av hinken. Den hamnade med ett plask i tratten till dunken, varvid den starkt alkaliska etanolen stänkte upp i ansiktet på doktoranden. Doktoranden greppade omedelbart handduschen vid vasken och duschade ansiktet. Eftersom doktoranden bar skyddsglasögon och började duscha ansiktet snabbt blev skadorna inte allvarligare än lite röda prickar (frätskador) i ansiktet. Ansiktsskärm borde ha använts! Notera att det är ganska svårt att skölja sina ögon utan hjälp. Ögonlocken vill gå ihop varför en person får hålla isär dem medan en annan sköter sköljningen. Skölj i minst 15 minuter. Använd inte några neutraliserande lösningar. Därefter måste den skadade omedelbart föras till Universitetssjukhuset. Meddela läkaren vilka kemikalier som den skadade fått i ögonen. En del föreningar orsakar nämligen bara en liten omedelbar skada, som förvärras efter några timmar eller dagar exempelvis NaOH, som heller inte orsakar samma smärta som syror. En doktorand fick stänk av silvernitratlösning i ögat. Doktoranden lyckades efter många om och men stoppa den stundande sköljningen med fysiologisk koksaltlösning på Universitetssjukhuset och få dem att använda vanligt vatten. Som bekant bildar silverjoner och kloridjoner det svårlösta saltet silverklorid, och en sådan fällning hade kunnat förvärra skadan betydligt! Med andra ord är det nog så viktigt att veta vad man fick i ögat. Förutom starka syror och baser kan anhydrider, syraklorider och aminer ge ögonskador. 5.3 Förgiftningar Genom inandning Utrym laborationssalen om det är ett stort utsläpp. Flytta snabbt men skonsamt skadade bort från den farliga exponeringen. Använd helst skyddsmask eller håll andan. Larma Universitetssjukhuset omedelbart, om skadan verkar allvarlig, och meddela om möjligt vilka kemikalier som har orsakat förgiftningen. Håll den skadade varm och liggande. Ge konstgjord andning (mun-mot-mun) vid svag andhämtning. Vid medvetslöshet lägges den skadade i framstupa-sidoläge så att han/hon inte kvävs av eventuella kräkningar. Lossa åtsittande kläder. Vanlig svimning brukar lätt gå över om han/hon lägges med huvudet lågt och med höjda ben. Ge aldrig en medvetslös person något via munnen och försök inte neutralisera en skada genom inandning av någon kemikalie. Tänk på att ett eventuellt lungödem har en latensperiod. Säk 13

14 5.3.2 Genom hudkontakt Kemikalieskadad hud behandlas som hud som brännskadats av kemikalier (se ovan). Använd gärna tvål för att bättre tvätta bort icke vattenlösliga kemikalier. Använd inga neutraliserande kemikalier utan överlåt detta till en läkare om skadan är allvarlig. Tänk på att farligt stora mängder av vissa kemikalier kan tas upp genom huden utan någon märkbar hudirritation och att handskar bara skyddar under en kort tid. Under en laboration i organisk kemi 1991 skulle en student fylla på diklormetan i en kolv via en tratt. Studenten höll i tratten med vänster hand och i flaskan med höger hand. Efter ett tag blev plötsligt tratten överfull varvid diklormetan rann längs handen ner i laboratorierockens ärm. Vänster underarm blev helt plaskblöt av diklormetan. Laboratorierocken togs av och huden torkades av, men efter ett tag började studenten må illa. Assistenten hjälpte studenten ut i frisk luft, och någon timme senare var studenten OK igen. Diklormetanen hade alltså tagits upp av huden blixtsnabbt och transporterats runt i kroppen på bara någon minut. Detta visar hudens genomsläpplighet för lipofila kemikalier Genom nedsväljning Med undantag för gifter ska man aldrig framkalla kräkning om man fått kemikalier i sig! Späd istället ut kemikalien genom att dricka stora mängder ljummet vatten eller mjölk. Larma Universitetssjukhuset om skadan är allvarlig och meddela om möjligt vilka kemikalier som svalts. Håll den skadade varm och liggande. Förebygg chock och kontrollera andningen. Använd inga neutraliserande kemikalier utan överlåt detta till en läkare. Var noggrann och renlig vid allt laboratoriearbete. Torka upp och oskadliggör alla utspillda kemikalier och håll din laboratorierock någorlunda ren och nytvättad. De grisigaste ställena på kurslaboratoriet brukar vara dragskåpen och bänkytan kring vågen. Den sistnämnda är det allvarligaste då det är ett oventilerat utrymme mitt bland folk. Ofta är det småspill som inte torkats upp. Håll ordning och disciplin så får alla i sig mycket mindre kemikalier under kursen. Inga ordningsvaktfasoner är onödiga när det gäller din hälsa! Spill i dragskåpet är lättare att hantera. Dels är dragskåpet ventilerat dra ner luckan om det är farliga grejor! och dels är det en begränsad yta som är lättsanerad. Torka upp med papper eller absorbera med celite och släng i behållaren för fast avfall. Säk 14

15 6. Sanering Som laborant kommer man förr eller senare att spilla ut någon mer eller mindre giftig kemikalie oavsett hur noggrant kemikalierna hanteras. För att undvika att kemikalien sprids och att eventuella förgiftningar eller andra skador uppstår är det mycket viktigt att allt spill omedelbart åtgärdas. Nedan ges några exempel på hur några olika typer av kemikalier saneras. 6.1 Organiska lösningsmedel Lösningsmedelsspill är mycket vanligt eftersom dessa används vid många moment under en laboration. Eftersom allt arbete utförs i dragskåp underlättas sanering. Små volymer som några ml brukar vanligtvis dunsta så snabbt att några speciella åtgärder inte behöver vidtas. Större volymer kan torkas upp med papper eller absorberas med celite som därefter får torka i dragskåpet. Om större volymer spills utanför dragskåpet, till exempel om en flaska tappas i golvet måste oftast laboratoriet utrymmas. Därefter kan lösningsmedlet absorberas med celite som sedan får torka i dragskåp. Eftersom luften innehåller lösningsmedelsångor måste skyddsmask användas och det är mycket viktigt att alla möjligheter till antändning undviks. 6.2 Vatten Vattenspill är något som de flesta laboranter överser med trots att detta ställer till med problem. Golvet blir mycket halt vilket gör att man lätt halkar vilket är ödesdigert om man till exempel har en lösningsmedelsflaska i handen. Blöta laborationsbänkar gör att all utrustning såsom torrt glas och laborationshandledningen inte håller sig torra särskilt länge. Var därför noggrann med att torka upp vattenspill även om vattnet i sig är ofarligt. 6.3 Fast material Kring vågen och i dragskåpet är det vanligt med spill av fast material. Vågen står oventilerad ute i laboratoriet vilket gör spillet särskilt allvarligt. Många kristallina material har ett relativt högt ångtryck vilket gör att ångor kan spridas i hela laboratoriet. Torka alltid upp utspillda kemikalier direkt med papper som eventuellt fuktats med aceton eller etanol. Placera sedan pappret i behållaren för fast avfall. Säk 15

16 7. Kemiskt avfall Allt kemiskt laboratoriearbete genererar alltid någon form av kemiskt avfall. När en syntes avslutats, den önskade föreningen isolerats och karaktäriserats återstår en hel del arbete med att ta vara på alla restprodukter. Nedan tas de vanligaste avfallstyperna upp och var du placerar dem för att undvika att de sprids. 7.1 Ickeklorerade organiska lösningsmedel Detta är den vanligaste formen av kemiskt avfall som genereras vid laborerande i organisk kemi, till exempel efter kromatografering, indunstning och kristallisation. Lösningsmedlet hälls i dunkar som efter eventuell neutralisation transporteras till en förbränningsanläggning. Slasken får inte innehålla fast material eller stora mängder vatten. Om du har ett tvåfassystem bestående av vatten och organiskt lösningsmedel måste du separera dessa. 7.2 Klorerade organiska lösningsmedel Lösningsmedel som t ex diklormetan är inte lika vanliga som ickeklorerade men du kommer trots detta att generera mindre volymer som måste tas omhand. De hälls i en slaskdunk för klorerade lösningsmedel eftersom förbränning av dessa lösningsmedel måste ske på ett speciellt sätt för att undvika dioxinbildning. I övrigt gäller samma regler som för de ickeklorerade lösningsmedlen. 7.3 Etrar Eftersom etrar kan bilda explosionsbenägna peroxider måste dessa hållas separerade ifrån andra lösningsmedel. Etrar hälls i en slaskdunk enbart avsedd för etrar för att sedan transporteras till förbränning. I övrigt gäller samma regler som för de ickeklorerade lösningsmedlen. 7.4 Vatten Vatten som finns kvar efter exempelvis en extraktion får hällas i vasken om det inte innehåller hälsovådliga kemikalier. Om vattnet däremot innehåller något hälsovådligt hälls det i en dunk avsedd enbart för vatten. Detta förbränns sedan med hjälp av stödbränsle. Vattnet får inte innehålla fast material eller stora mängder organiskt lösningsmedel som inte är blandbart med vatten. 7.5 Fast avfall Med fast avfall avses allt fast material som innehåller kemikalier, till exempel papper och celite som använts för att torka upp/absorbera utspillda kemikalier och natriumsulfat som använts för att torka organiska lösningsmedel. Avfallet placeras i en behållare som skall stå i ditt dragskåp. Då eventuella lösningsmedel dunstat slängs materialet i papperskorgen. Om avfallet skulle innehålla mycket hälsovådliga kemikalier placeras detta i en speciell behållare som tas omhand av assistenten. Avfall innehållande tungmetaller skall alltid hållas skilt ifrån övrigt avfall och placeras i behållare avsedda enbart för tungmetallavfall. Säk 16

17 8. Toxikologi och risker vid kemikaliehantering Flertalet kemikalier har giftverkan på människokroppen. I princip är alla kemikalier giftiga. Det är bara den skadliga dosen som utgör skillnaden från substans till substans. Därför skall alla kemikalier behandlas som om de vore gifter. Hantering av kemikalier är alltid förknippad med risker och det är därför mycket viktigt att du som laborant i kemi är väl insatt i olika kemikaliegruppers giftighet och de problem som kan uppstå vid användning av dem. För att förstå grundbegrepp och definitioner bör du läsa följande introduktion. Vill du fördjupa dig kan vi rekommendera boken Förgiftningar och miljöhot, Studentlitteratur, 2010 (ISBN ). 8.1 Hygieniska gränsvärden grundbegrepp och definitioner En uppfattning om ett ämnes relativa giftighet (toxicitet) kan fås genom djurförsök. Dessa mått på toxicitet är mycket grova och tar inte hänsyn till vare sig långtidsexponering, allergiska effekter eller förmågan att framkalla cancer. Dessutom avser siffran en engångsdos för en sorts försöksdjur. Ett något mera adekvat och användbart mått på toxicitet tycks så kallade hygieniska gränsvärden vara. Det är den högsta godtagbara genomsnittshalten av en luftförorening i inandningsluften. Gränsvärdena baseras på erfarenheter från arbetslivet, försök med frivilliga personer, jämförelser med mer väldokumenterade ämnen med samma kemiska egenskaper samt på djurförsök. Ett hygieniskt gränsvärde är antingen ett nivågränsvärde eller ett takgränsvärde. NGV = Nivågränsvärde Ett hygieniskt gränsvärde för exponering under en hel arbetsdag kallas nivågränsvärde. TGV = Takgränsvärde Ett hygieniskt gränsvärde för exponering under en period av 15 minuter (eller annan period) kallas takgränsvärde. KTV = Korttidsvärde Ett korttidsvärde är inget hygieniskt gränsvärde, utan en rekommendation av en högsta genomsnittshalt under en 15-minuters period De hygieniska gränsvärdena kan hittas via arbetsmiljöverkets hemsida (www.av.se/dokument/afs/afs2005_17.pdf). Kemisk industri använder hygieniska gränsvärden för att upprätthålla en godkänd arbetsmiljö. Gränsvärdena tar inte hänsyn till eventuell samverkanseffekt av flera ämnen som samtidigt förekommer i luften. Approximativt kan effekterna antas vara additiva. Säk 17

18 8.2 Märkning av kemikalier För tillfället används minst fyra olika system i Sverige för att märka kemikalier. Det gamla systemet med brandgula etiketter är en del av KIFS 2005:7. Detta system använder Farosymboler (de brandgula etiketterna) och Risk- och Säkerhetsfraser (R- och S-fraser) som ger mer information. Med start den 20:e januari 2009 introducerades ett nytt system: CLP = classification, labeling and packaging. CLP använder det så kallade Globalt Harmoniserade Systemet (GHS) för märkning av kemikalier. KIFS 2005:7 kommer att vara helt utbytt Under tiden kommer båda systemen att användas. GHS använder vita romber med röd ram och svarta symboler. De flesta symboler överensstämmer med KIFS 2005:7. Tre nya symboler kommer dock att användas. Ett utropstecken kommer i många fall att ersätta Andreaskorset och en gastub kommer att användas för gaser under tryck. Dessutom introduceras en ny symbol för hälsofara. GHS använder två signalord: Fara är den mer allvarliga medan Varning är mindre allvarlig. I GHS finns även märkning för transport. Denna märkning ses oftast utanpå kartonger med kemikalier. Därtill finns speciella gula skyltar (oftast med information på svenska) för märkning av skåp och kemikalieförråd. För mer information om GHS hänvisas till United Nations Economic Commission for Europe (UNECE) på: En sammanfattning av symbolerna ges på nästa sida. För en fullständig förklaring av alla symboler finns en poster tillgänglig (Studentlitteratur 2010, ISBN ). Om en kemikalie förs över till ett annat kärl måste detta också märkas på samma sätt som ursprungsförpackningen. Alltför ofta stöter man på burkar och flaskor med ofullständig märkning och ibland kan det vara så illa att det inte ens går att uttyda innehållet. Gör till en god vana att även märka burkar med datum och tillverkare. Säk 18

19 CLP Faroklass KIFS 2005:7 Farobeteckning Explosiva ämnen Självreaktiva ämnen Organiska peroxider Explosivt, E Brandfarliga gaser, aerosoler, vätskor och fasta ämnen Extremt brandfarligt (F+) eller Mycket brandfarligt (F) Oxiderande gaser, vätskor och fasta ämnen Oxiderande (O) Gasbehållare Ingen klassificering Korrosivt för metaller Frätande på huden Allvarlig ögonskada Frätande (C) Akut toxicitet Mycket giftigt (T+) eller Giftigt (T) Akut toxicitet Hudirritation Ögonirritation Hudsensibilisering Specifik organtoxicitet Luftvägssensibilisering Cancerogenitet Specifik organtoxicitet Reproduktionstoxicitet Fara vid aspiration Miljöfarligt eller Hälsoskadlig (Xn) eller Irriterande (Xi) Giftig (T) Hälsoskadlig/Irriterande (X) Cancerframkallande (Xn) Miljöfarlig (N) Säk 19

20 8.3 Risk- och skyddsfraser Då kemikalier levereras medföljer ett säkerhetsdatablad med information om kemikalien och upplysningar för all hantering av kemikalien. Säkerhetsdatablad (Material Safety Data Sheets, MSDS) kan också sökas på kemikaliefirmornas hemsidor (till exempel Kemikalieföretagen använder också så kallade Risk (R) - och Skydds (S) -fraser som ger en relativt detaljerad beskrivning av hur kemikalierna skall hanteras. R- och S-fraserna återfinns på säkerhetsdatabladen och i databasen Kemiska ämnen Enkla riskfraser Kursiverad stil avser brandfarliga och explosiva egenskaper. R 1 Explosivt i torrt tillstånd R 2 Explosivt vid stöt, friktion, eld eller annan antändningsorsak R 3 Mycket explosivt vid stöt, friktion, eld eller annan antändningsorsak R 4 Bildar mycket känsliga explosiva metallföreningar R 5 Explosivt vid uppvärmning R 6 Explosivt vid kontakt och utan kontakt med luft R 7 Kan orsaka brand R 8 Kontakt med brännbart material kan orsaka brand R 9 Explosivt vid blandning med brännbart material R 10 Brandfarligt R 11 Mycket brandfarligt R 12 Extremt brandfarligt R 14 Reagerar häftigt med vatten R 15 Vid kontakt med vatten bildas extremt brandfarliga gaser R 16 Explosivt vid blandning med oxiderande ämnen R 17 Självantänder i luft R 18 Vid användning kan brännbara/explosiva ångluftblandningar bildas R 19 Kan bilda explosiva peroxider R 20 Farligt vid inandning R 21 Farligt vid hudkontakt R 22 Farligt vid förtäring R 23 Giftigt vid inandning R 24 Giftigt vid hudkontakt R 25 Giftigt vid förtäring R 26 Mycket giftigt vid inandning R 27 Mycket giftigt vid hudkontakt R 28 Mycket giftigt vid förtäring R 29 Utvecklar giftig gas vid kontakt med vatten R 30 Kan bli mycket brandfarligt vid användning R 31 Utvecklar giftig gas vid kontakt med syra R 32 Utvecklar mycket giftig gas vid kontakt med syra R 33 Kan ansamlas i kroppen och ge skador R 34 Frätande R 35 Starkt frätande R 36 Irriterar ögonen R 37 Irriterar andningsorganen R 38 Irriterar huden R 39 Risk för mycket allvarliga bestående hälsoskador R 40 Misstänks kunna ge cancer R 41 Risk för allvarliga ögonskador R 42 Kan ge allergi vid inandning R 43 Kan ge allergi vid hudkontakt R 44 Explosionsrisk vid uppvärmning i sluten behållare R 45 Kan ge cancer R 46 Kan ge ärftliga genetiska skador R 48 Risk för allvarliga hälsoskador vid långvarig exponering R 49 Kan ge cancer vid inandning R 50 Mycket giftigt för vattenlevande organismer R 51 Giftigt för vattenlevande organismer R 52 Skadligt för vattenlevande organismer R 53 Kan orsaka skadliga långtidseffekter i vattenmiljön R 54 Giftigt för växter R 55 Giftigt för djur R 56 Giftigt för marklevande organismer R 57 Giftigt för bin R 58 Kan orsaka skadliga långtidseffekter i miljön R 59 Farligt för ozonskiktet R 60 Kan ge nedsatt fortplantningsförmåga R 61 Kan ge fosterskador R 62 Möjlig risk för nedsatt fortplantningsförmåga R 63 Möjlig risk för fosterskador R 64 Kan skada spädbarn under amningsperioden R 65 Farligt: kan ge lungskador vid förtäring R 66 Upprepad kontakt kan ge torr hud eller hudsprickor R 67 Ångor kan göra att man blir dåsig och omtöcknad R 68 Möjlig risk för bestående hälsoskador Säk 20

Laborationssäkerhet CBGAM0, vt 2012 2012-04-20

Laborationssäkerhet CBGAM0, vt 2012 2012-04-20 Laborationssäkerhet CBGAM0, vt 2012 2012-04-20 Grundregler Använd alltid skyddsklädsel, labbrock samt skyddsglasögon. Man får inte äta eller dricka på lab. Man får inga omständigheter smaka på kemikalierna.

Läs mer

Säkerhetsföreläsning KEMA00 KEMA01

Säkerhetsföreläsning KEMA00 KEMA01 Arbetsmiljölagen Säkerhetsföreläsning KEMA00 KEMA01 Arbetsmiljön ska vara tillfredställande med hänsyn till arbetets natur (2 kap.) arbetsgivare och arbetstagare samverka om de åtgärder som behöver vidtas

Läs mer

Säkerhetsföreläsning KEMA02 KEMA03

Säkerhetsföreläsning KEMA02 KEMA03 Säkerhetsföreläsning KEMA02 KEMA03 Lagar och bestämmelser Arbetsmiljölagen (1977:1160) Arbetarskyddsstyrelsens föreskrifter om kemiska arbetsmiljörisker AFS 2011:19 http://www.av.se/lagochratt/afs/afs2011_19.aspx

Läs mer

Säk h t fö lä Säkerhetsföreläsning KEMA00

Säk h t fö lä Säkerhetsföreläsning KEMA00 Säk h t fö lä Säkerhetsföreläsning KEMA00 Lagar och bestämmelser Arbetsmiljölagen (1977:1160) Arbetarskyddsstyrelsens föreskrifter om kemiska arbetsmiljörisker i AFS 2000:0404 Kemicentrums säkerhetsföreskrifter

Läs mer

SÄKERHETSDATABLAD Sid 1(5) Stämpelfärg S svart

SÄKERHETSDATABLAD Sid 1(5) Stämpelfärg S svart 1. Namnet på produkten och företaget SÄKERHETSDATABLAD Sid 1(5) Produktnamn: Leverantör: Telefon vid olycksfall: Unigraphics AB Box 1709 501 17 BORÅS Tel: 033-15 11 00 Fax 033-15 88 50 112 (Begär giftinformationscentralen)

Läs mer

VARUINFORMATION SID 1

VARUINFORMATION SID 1 VARUINFORMATION SID 1 1. NAMNET PÅ PRODUKTEN OCH FÖRETAGET PRODUKTNAMN: PRF INSTALL HD MoS2 UTFÄRDAD: 2003-09-01 DATUM: 2007-02-21 TILLVERKARE/LEVERANTÖR: TAEROSOL Oy Aakkulantie 21, FIN-36220 Kangasala

Läs mer

1. Tvålframställning Kemikalie/formel:

1. Tvålframställning Kemikalie/formel: 1. Tvålframställning Kemikalie/formel: A: NaOH Natriumhydroxid B: Cocosfett C: Gasol A B C D Aggregationstillstånd flytande fast gas koncentration/mängd Farosymbol/-klass Informationskälla 2M Frätande

Läs mer

Säkerhet på laboratorium. Jerker Mårtensson 2012

Säkerhet på laboratorium. Jerker Mårtensson 2012 Säkerhet på laboratorium Jerker Mårtensson 2012 Ha koll!! Risker: Skärskador Brännskador Frätskador Förgiftning Elektriska skador Chock Eldsvåda Alla tillbud, även triviala, anmäls till handledaren! Hur

Läs mer

Tfn vid olycksfall: Giftinformationscentralen - 08-33 1231 eller 112

Tfn vid olycksfall: Giftinformationscentralen - 08-33 1231 eller 112 VARUINFORMATION Revisionsdatum: 2007-12-20 Sammanställt av: Stefan Bäckman 11. Namnet e!.,produkten och företaget Produkt: Bostik Primer 300 Produkttyp: Salt LIMO Linatex Molystria Box39 60102 NORRKÖPING

Läs mer

VARUINFORMATION SID 1

VARUINFORMATION SID 1 VARUINFORMATION SID 1 1. NAMNET PÅ PRODUKTEN OCH FÖRETAGET PRODUKTNAMN: CITRUS CLEANER PRF LABEL OFF UTFÄRDAD: 2000-04-20 DATUM: 2006-05-11 TILLVERKARE/LEVERANTÖR: TAEROSOL Oy Aakkulantie 21, FIN-36220

Läs mer

SÄKERHETSDATABLAD Sid 1(5) Härdare SF2, SF2.5, SF10

SÄKERHETSDATABLAD Sid 1(5) Härdare SF2, SF2.5, SF10 1. Namnet på produkten och företaget SÄKERHETSDATABLAD Sid 1(5) Produktnamn: Leverantör: Telefon vid olycksfall: Segelflygförbundet Box 750 521 22 FALKÖPING Tel: 0515-371 51 112 (Begär giftinformationscentralen)

Läs mer

Utdrag ur CLP-förordningen, bilaga IV; Lista med skyddsangivelser 1

Utdrag ur CLP-förordningen, bilaga IV; Lista med skyddsangivelser 1 Ändringar som blir bindande från och med den 1 februari 2018 men får tillämpas redan nu Utdrag ur CLP-förordningen, bilaga IV; Lista med skyddsangivelser 1 Skyddsangivelserna finns förtecknade i bilaga

Läs mer

SÄKERHETSDATABLAD Clipper spray

SÄKERHETSDATABLAD Clipper spray 1. Namnet på produkten och företaget Tillverkare/Leverantör Jörgen Kruuse A/S Havretoften 4 DK5550 Langeskov Tfn: +45 72141511 Fax: +45 72141600 Produktnamn Användningsområde 2. Sammansättning/Ämnenas

Läs mer

SÄKERHETSDATABLAD Silikonspray

SÄKERHETSDATABLAD Silikonspray 1. Namnet på produkten och företaget Tillverkare/Leverantör Jörgen Kruuse A/S Marslev Byvej 35 DK5290 MARSLEV Tfn: +45 72141511 Fax: +45 72141600 Produktnamn Användningsområde 2. Sammansättning/Ämnenas

Läs mer

Riskbedömning av laboratoriekemikalier Karolinska Institutet

Riskbedömning av laboratoriekemikalier Karolinska Institutet Riskbedömning av laboratoriekemikalier Karolinska Institutet 1 Vad är en farlig kemisk produkt? Definition: en produkt som klassificeras som farlig enligt KIFS 2005:7 eller CLP. Dvs en produkt som genom

Läs mer

Säkerhetsföreskrifter vid kemiskt laboratoriearbete

Säkerhetsföreskrifter vid kemiskt laboratoriearbete 2015-08-27 1 Säkerhetsföreskrifter vid kemiskt laboratoriearbete I nästan allt kemiskt laboratoriearbete ingår farliga moment. För din egen och kamraternas säkerhet på laboratoriet måste du känna till

Läs mer

SÄKERHETSDATABLAD Sid 1(5) UP Gelcoat T30, T35, SF30

SÄKERHETSDATABLAD Sid 1(5) UP Gelcoat T30, T35, SF30 1. Namnet på produkten och företaget SÄKERHETSDATABLAD Sid 1(5) Produktnamn: Leverantör: Telefon vid olycksfall: Segelflygförbundet Box 750 521 22 FALKÖPING Tel: 0515-371 51 112 (Begär giftinformationscentralen)

Läs mer

Säkerhetsdatablad Sid 1(6) PICA Tec 111

Säkerhetsdatablad Sid 1(6) PICA Tec 111 1. Namnet på ämnet/beredningen och företaget Säkerhetsdatablad Sid 1(6) Produktnamn: Användningsområde: Klotterborttagningsmedel Tillverkare/ Leverantör: Telefon vid olycksfall: PICA Kemi AB Hammarvägen

Läs mer

VARUINFORMATION SID 1

VARUINFORMATION SID 1 VARUINFORMATION SID 1 1. NAMNET PÅ PRODUKTEN OCH FÖRETAGET PRODUKTNAMN: PRF PENETRATING OIL UTFÄRDAD: 2003-09-01 DATUM: 2007-11-26 TILLVERKARE/LEVERANTÖR: TAEROSOL Oy Aakkulantie 21, FIN-36220 Kangasala

Läs mer

VARUINFORMATION SID 1

VARUINFORMATION SID 1 VARUINFORMATION SID 1 1. NAMNET PÅ PRODUKTEN OCH FÖRETAGET PRODUKTNAMN: CITRUS CLEANER PRF LABEL OFF UTFÄRDAD: 2000-04-20 DATUM: 2007-09-13 TILLVERKARE/LEVERANTÖR: TAEROSOL Oy Aakkulantie 21, FIN-36220

Läs mer

Copyright 2010 chemtox-trotters.dk All Righs Reserved B-2010-1-SWE. Läs varningstexten! Ta reda på farorna och undvik olyckor med kemikalier i hemmet.

Copyright 2010 chemtox-trotters.dk All Righs Reserved B-2010-1-SWE. Läs varningstexten! Ta reda på farorna och undvik olyckor med kemikalier i hemmet. Läs varningstexten! Ta reda på farorna och undvik olyckor med kemikalier i hemmet. Läs varningstexten! Kemikalier som används i hemmet orsakar varje år många olyckor som kunde ha undvikits. Etiketten på

Läs mer

SÄKERHETSDATABLAD 1. NAMNET PÅ ÄMNET/ PREPARATET OCH BOLAGET/ FÖRETAGET 2. SAMMANSÄTTNING/ UPPGIFTER OM BESTÅNDSDELAR

SÄKERHETSDATABLAD 1. NAMNET PÅ ÄMNET/ PREPARATET OCH BOLAGET/ FÖRETAGET 2. SAMMANSÄTTNING/ UPPGIFTER OM BESTÅNDSDELAR SÄKERHETSDATABLAD 0008402 1. NAMNET PÅ ÄMNET/ PREPARATET OCH BOLAGET/ FÖRETAGET Produktnamn: 0008402 Varierande tilläggsbeteckningar förekommer. Produktbeskrivning: Ovulkat gummimaterial. Användningsområde:

Läs mer

Säkerhetsdatablad Sid 1(6) PICA Tec 100

Säkerhetsdatablad Sid 1(6) PICA Tec 100 1. Namnet på ämnet/beredningen och bolaget/ företaget Säkerhetsdatablad Sid 1(6) Produktnamn: Användningsområde: Klotterborttagning Tillverkare/ Leverantör: Telefon vid olycksfall: PICA Kemi AB Hammarvägen

Läs mer

SÄKERHETSFÖRESKRIFTER

SÄKERHETSFÖRESKRIFTER IFM/Kemi 2009 SÄKERHETSFÖRESKRIFTER Att utifrån enkla substanser med hjälp av olika reaktioner och reningsförfaranden framställa komplicerade föreningar som uppfyller stora krav på renhet eller att från

Läs mer

VARUINFORMATION SID 1

VARUINFORMATION SID 1 VARUINFORMATION SID 1 1. NAMNET PÅ PRODUKTEN OCH FÖRETAGET PRODUKTNAMN: PLASTIC SPRAY PRF 202 UTFÄRDAD: 2000-03-28 DATUM: 2008-02-19 TILLVERKARE/LEVERANTÖR: TAEROSOL Oy Aakkulantie 21, FIN-36220 Kangasala

Läs mer

Riskbedömning Silverinfärgning av gel

Riskbedömning Silverinfärgning av gel Sida 1( 6) Utförd 2014-09-15 Av Charlotte Welinder på Bo Baldetorps grupp. Andrad senast 2014-09-18 Av Lars Ekblad Slutlig bedömning av hela metoden 1. Acceptabel risk Riskbedömning Silverinfärgning av

Läs mer

VARUINFORMATIONSBLAD PP Rostskyddsprimer (burk)

VARUINFORMATIONSBLAD PP Rostskyddsprimer (burk) 1. NAMNET PÅ PRODUKTEN OCH FÖRETAGET Produktnamn: Artikelnummer: 402,403,404,405,406,407 Produkttyp/användning: Leverantör: Zinkfosfatprimer LOCTITE SWEDEN AB Box 8823, 402 71 GÖTEBORG Telefon: 031-750

Läs mer

VARUINFORMATION SID 1

VARUINFORMATION SID 1 VARUINFORMATION SID 1 1. NAMNET PÅ PRODUKTEN OCH FÖRETAGET PRODUKTNAMN: ANTISTATIC SPRAY PRF 8-88 UTFÄRDAD: 2000-03-28 DATUM: 2007-03-30 TILLVERKARE/LEVERANTÖR: TAEROSOL Oy Aakkulantie 21, FIN-36220 Kangasala

Läs mer

Uppgifter om tillverkare/leverantör. Postadress: Veddestavägen 18-20. Telefon: 08-6218900 Telefax: 08-6218989

Uppgifter om tillverkare/leverantör. Postadress: Veddestavägen 18-20. Telefon: 08-6218900 Telefax: 08-6218989 Säkerhetsdatablad enligt KIFS 1994:12, 91/155/EEG och ISO 11014-1 Utskriftsdatum: 05.02.2003 Sida: 1/7 1. Namnet på produkten och företaget Produkter Produktnamn SikaPronto Härdare (B) Uppgifter om tillverkare/leverantör

Läs mer

SÄKERHETSDATABLAD FINAL TOUCH R.T.U.

SÄKERHETSDATABLAD FINAL TOUCH R.T.U. SÄKERHETSDATABLAD 1. NAMNET PÅ ÄMNET/PREPARATET OCH BOLAGET/FÖRETAGET 1(6) PRODUKTNAMN LEVERANTÖR FINAL TOUCH R.T.U. Nordiskt Papper AB POSTADRESS Box 8114 163 08 Spånga BESÖKSADRESS Fagerstagatan 12,

Läs mer

VARUINFORMATIONSBLAD HÄLSA- MILJÖ- OCH SÄKERHETSDATABLAD Utfärdat: 11-07-02 Internt no.: Sida 1 (5) Protocol Alkaline

VARUINFORMATIONSBLAD HÄLSA- MILJÖ- OCH SÄKERHETSDATABLAD Utfärdat: 11-07-02 Internt no.: Sida 1 (5) Protocol Alkaline Utfärdat: 11-07-02 Internt no.: Sida 1 (5) Godkänt att användas Godkänt endast för lab.bruk 1. NAMNET PÅ PRODUKTEN OCH FÖRETAGET HANDELSNAMN KEMISKT NAMN ANVÄNDN. OMR. Tvättalkali LEVERANTÖR Ecolab AB

Läs mer

PENOSIL Premium Polystyrol FixFoam

PENOSIL Premium Polystyrol FixFoam Datum: 24.11.05 Version nr.: 4 Omarbetad: 20.04.2011 1.Namn på ämnet och företaget OÜ Krimelte 13619 Tallinn Suur-Paala 10 Estland Telefon +372 6 059 300 Nödtelefon: 112 2. Farliga egenskaper 2.1. Hälsa:

Läs mer

SÄKERHETSDATABLAD 1. NAMNET PÅ ÄMNET/PREPARATET OCH BOLAGET/FÖRETAGET. Nordiskt Papper AB. Fagerstagatan 12, Spånga (Lunda)

SÄKERHETSDATABLAD 1. NAMNET PÅ ÄMNET/PREPARATET OCH BOLAGET/FÖRETAGET. Nordiskt Papper AB. Fagerstagatan 12, Spånga (Lunda) SÄKERHETSDATABLAD 1. NAMNET PÅ ÄMNET/PREPARATET OCH BOLAGET/FÖRETAGET 1(6) PRODUKTNAMN LEVERANTÖR Apeel Nordiskt Papper AB POSTADRESS Box 8114 163 08 Spånga BESÖKSADRESS Fagerstagatan 12, Spånga (Lunda)

Läs mer

SÄKERHETSDATABLAD 1. NAMNET PÅ ÄMNET/PREPARATET OCH BOLAGET/FÖRETAGET. Nordiskt Papper AB. Fagerstagatan 12, Spånga (Lunda)

SÄKERHETSDATABLAD 1. NAMNET PÅ ÄMNET/PREPARATET OCH BOLAGET/FÖRETAGET. Nordiskt Papper AB. Fagerstagatan 12, Spånga (Lunda) SÄKERHETSDATABLAD 1. NAMNET PÅ ÄMNET/PREPARATET OCH BOLAGET/FÖRETAGET 1(6) PRODUKTNAMN LEVERANTÖR Extract Nordiskt Papper AB POSTADRESS Box 8114 163 08 Spånga BESÖKSADRESS Fagerstagatan 12, Spånga (Lunda)

Läs mer

SÄKERHETSDATABLAD 1. NAMNET PÅ ÄMNET/PREPARATET OCH BOLAGET/FÖRETAGET. Nordiskt Papper AB. Fagerstagatan 12, Spånga (Lunda)

SÄKERHETSDATABLAD 1. NAMNET PÅ ÄMNET/PREPARATET OCH BOLAGET/FÖRETAGET. Nordiskt Papper AB. Fagerstagatan 12, Spånga (Lunda) SÄKERHETSDATABLAD 1. NAMNET PÅ ÄMNET/PREPARATET OCH BOLAGET/FÖRETAGET 1(6) PRODUKTNAMN LEVERANTÖR Clear Nordiskt Papper AB POSTADRESS Box 8114 163 08 Spånga BESÖKSADRESS Fagerstagatan 12, Spånga (Lunda)

Läs mer

SÄKERHETSDATABLAD. Oven Cleaner

SÄKERHETSDATABLAD. Oven Cleaner SÄKERHETSDATABLAD 1. NAMNET PÅ ÄMNET/PREPARATET OCH BOLAGET/FÖRETAGET 1(6) PRODUKTNAMN LEVERANTÖR Oven Cleaner Nordiskt Papper AB POSTADRESS Box 8114 163 08 Spånga BESÖKSADRESS Fagerstagatan 12, Spånga

Läs mer

Försäkran rörande säkerhetsföreskrifter.

Försäkran rörande säkerhetsföreskrifter. Försäkran rörande säkerhetsföreskrifter. Härmed intygas att jag tagit del av säkerhetsföreskrifterna i kurskompendiet, samt att jag har genomfört och inlämnat riskanalys av laborationen. Jag känner också

Läs mer

Ny klassificering och märkning av farliga kemikalier

Ny klassificering och märkning av farliga kemikalier Ny klassificering och märkning av farliga kemikalier Förebyggandekonferensen, Karlstad 22-23 april 2009 Lorens van Dam Fysikalisk kemist Enheten för Farliga Ämnen Myndigheten för Samhällsskydd och Beredskap

Läs mer

Riskbedömning Coomassie-infärgning av gel

Riskbedömning Coomassie-infärgning av gel Sida 1( 5) Riskbedömning Coomassie-infärgning av gel Utförd 2014-09-15 Av Charlotte Welinder på Bo Baldetorps grupp. Andrad senast 2014-09-19 Av Lars Ekblad Slutlig bedömning av hela metoden 1. Acceptabel

Läs mer

Säkerhetsdatablad. Rusta Acaciaolja

Säkerhetsdatablad. Rusta Acaciaolja 1. Namnet på ämnet/beredningen och bolaget/företaget Anmälningsnummer: 437972-3 Utarbetad den: 01-03-2011/ USAB Produktanvändning: Pigmenterad specialolja till träbehandling av möbler och liknande, utomhus.

Läs mer

SÄKERHETSDATABLAD 1. NAMNET PÅ ÄMNET/BEREDNINGEN OCH BOLAGET/FÖRETAGET. ROVAB, Ramby oljor & Verktyg AB. 0032-70-245245 (Centre anti-poisons, Belgien)

SÄKERHETSDATABLAD 1. NAMNET PÅ ÄMNET/BEREDNINGEN OCH BOLAGET/FÖRETAGET. ROVAB, Ramby oljor & Verktyg AB. 0032-70-245245 (Centre anti-poisons, Belgien) SÄKERHETSDATABLAD 1. NAMNET PÅ ÄMNET/BEREDNINGEN OCH BOLAGET/FÖRETAGET 1(7) PRODUKTNAMN Utto 170 LEVERANTÖR POSTADRESS E-POST ROVAB, Ramby oljor & Verktyg AB Ramby 749 51 Grillby info@rovab.com TELEFON

Läs mer

SÄKERHETSDATABLAD. Medallion White Anti-Seize Lubricant NLGI #1.5

SÄKERHETSDATABLAD. Medallion White Anti-Seize Lubricant NLGI #1.5 SÄKERHETSDATABLAD 1. NAMNET PÅ ÄMNET/BEREDNINGEN OCH BOLAGET/FÖRETAGET 1(6) PRODUKTNAMN LEVERANTÖR POSTADRESS Medallion White Anti-Seize Lubricant NLGI #1.5 ROVAB, Ramby oljor & Verktyg AB Ramby 749 51

Läs mer

SÄKERHETSDATABLAD 1. NAMNET PÅ ÄMNET/BEREDNINGEN OCH BOLAGET/FÖRETAGET. ROVAB, Ramby oljor & Verktyg AB. info@rovab.com

SÄKERHETSDATABLAD 1. NAMNET PÅ ÄMNET/BEREDNINGEN OCH BOLAGET/FÖRETAGET. ROVAB, Ramby oljor & Verktyg AB. info@rovab.com SÄKERHETSDATABLAD 1. NAMNET PÅ ÄMNET/BEREDNINGEN OCH BOLAGET/FÖRETAGET 1(6) PRODUKTNAMN LEVERANTÖR POSTADRESS E-POST 1001 (aerosolfri spray) ROVAB, Ramby oljor & Verktyg AB Ramby 749 51 Grillby info@rovab.com

Läs mer

Varuinformation Platon Fogmassa

Varuinformation Platon Fogmassa Sidan 1 av 6 1. Namnet på produkten och företaget Handelsnamn. Produkttyp Leverantör Isola-Platon ab. Adress Spannmålsgatan 9, 291 32 Kristianstad Telefon 08 444 78 80. Fax 08 730 23 51 E-post Isola-platon@isola.se

Läs mer

SÄKERHETSDATABLAD. Avsnitt 1: NAMNET på ÄMNET/BLANDNINGEN och BOLAGET/FÖRETAGET

SÄKERHETSDATABLAD. Avsnitt 1: NAMNET på ÄMNET/BLANDNINGEN och BOLAGET/FÖRETAGET 1(7) SÄKERHETSDATABLAD Avsnitt 1: NAMNET på ÄMNET/BLANDNINGEN och BOLAGET/FÖRETAGET 1.1 Produktbeteckning (S6982): G2112 1.2 Relevanta identifierade användningar av ämnet eller blandningen och användningar

Läs mer

Varusäkerhetsdatablad

Varusäkerhetsdatablad Varusäkerhetsdatablad DeLaval silikonspray 1. Namnet på produkten och företaget Kemiskt namn: DeLaval silikonspray Revisionsdatum: 2009-09-23 Företag: DeLaval International AB BOX 39 SE-147 21 TUMBA Tel:

Läs mer

Säkerhetsdatablad Sid 1(5)

Säkerhetsdatablad Sid 1(5) 1. Namnet på ämnet/beredningen och företaget Säkerhetsdatablad Sid 1(5) Produktnamn: Användningsområde: Klottersanering Tillverkare/ Leverantör: Telefon vid olycksfall: PICA Kemi AB Hammarvägen 14 232

Läs mer

Säkerhetsdatablad. enligt förordning (EG) nr 1907/2006. Scrubs Anti-Graffiti

Säkerhetsdatablad. enligt förordning (EG) nr 1907/2006. Scrubs Anti-Graffiti Sida 1 av 5 AVSNITT 1: Namnet på ämnet/blandningen och bolaget/företaget Produktbeteckning Relevanta identifierade användningar av ämnet eller blandningen och användningar som det avråds från Närmare upplysningar

Läs mer

Ämnesnamn CAS-nummer Koncentration Klassificering Xylen 1330-20-7 10<=x%<25% Xn: R10, 20/21, 38

Ämnesnamn CAS-nummer Koncentration Klassificering Xylen 1330-20-7 10<=x%<25% Xn: R10, 20/21, 38 1. NAMNET PÅ ÄMNET/BEREDNINGEN OCH BOLAGET/FÖRETAGET 1.1 Namnet på ämnet eller beredningen Artikelnr: 1012 samt 1013 1.2 Användning av ämnet eller beredningen Målningsarbete 1.3 Namnet på bolaget/företag

Läs mer

Riskbedömning Beredning och användning av cytostatika i in vitro-försök

Riskbedömning Beredning och användning av cytostatika i in vitro-försök Sida 1( 7) Riskbedömning Beredning och användning av cytostatika i in vitro-försök Utförd 2014-08-26 Av Anna Darabi på Rausinglab. Andrad senast 2014-10-31 Av Lars Ekblad Slutlig bedömning av hela metoden

Läs mer

SÄKERHETSDATABLAD. Nickel Hi Temp

SÄKERHETSDATABLAD. Nickel Hi Temp SÄKERHETSDATABLAD 1. NAMNET PÅ ÄMNET/BEREDNINGEN OCH BOLAGET/FÖRETAGET 1(6) PRODUKTNAMN LEVERANTÖR POSTADRESS E-POST Nickel Hi Temp ROVAB, Ramby oljor & Verktyg AB Ramby 749 51 Grillby info@rovab.com TELEFON

Läs mer

SÄKERHETSDATABLAD. Mitre Bond Aktivator

SÄKERHETSDATABLAD. Mitre Bond Aktivator SÄKERHETSDATABLAD 1. NAMNET PÅ ÄMNET/PREPARATET OCH BOLAGET/FÖRETAGET 1(8) PRODUKTNAMN Mitre Bond Aktivator LEVERANTÖR LG Collection AB POSTADRESS Box 204 571 23 Nässjö TELEFON 0380 55 50 14 TELEFAX 0380

Läs mer

SÄKERHETSDATABLAD. HI-MACS Komponent B

SÄKERHETSDATABLAD. HI-MACS Komponent B SÄKERHETSDATABLAD 1. NAMNET PÅ ÄMNET/PREPARATET OCH BOLAGET/FÖRETAGET 1(7) PRODUKTNAMN LEVERANTÖR HI-MACS Komponent B LG Collection AB POSTADRESS Box 204 571 23 Nässjö TELEFON 0380 55 50 14 TELEFAX 0380

Läs mer

SÄKERHETSDATABLAD 1. NAMNET PÅ ÄMNET/BEREDNINGEN OCH BOLAGET/FÖRETAGET. ROVAB, Ramby oljor & Verktyg AB. info@rovab.com

SÄKERHETSDATABLAD 1. NAMNET PÅ ÄMNET/BEREDNINGEN OCH BOLAGET/FÖRETAGET. ROVAB, Ramby oljor & Verktyg AB. info@rovab.com SÄKERHETSDATABLAD 1. NAMNET PÅ ÄMNET/BEREDNINGEN OCH BOLAGET/FÖRETAGET 1(6) PRODUKTNAMN LEVERANTÖR POSTADRESS E-POST Matrix (alla varianter) ROVAB, Ramby oljor & Verktyg AB Ramby 749 51 Grillby info@rovab.com

Läs mer

R 1 Explosivt i torrt tillstånd Explosive when dry. R 5 Explosivt vid uppvärmning Heating may cause an explosion. R 7 Kan orsaka brand May cause fire

R 1 Explosivt i torrt tillstånd Explosive when dry. R 5 Explosivt vid uppvärmning Heating may cause an explosion. R 7 Kan orsaka brand May cause fire Utdrag ur och översättning av Kemikalieinspektionens föreskrifter (KIFS 2005:7) om klassificering och märkning av kemiska produkter. Förteckningen finns även i Klassificeringlistan (KIFS 2005:5). Excerpt

Läs mer

VARUINFORMATIONSBLAD Förordning (EG) nr 1907/2006. SCREEN-O-RAMA WATERLINE Ver 1.1 datum 2010.05.01

VARUINFORMATIONSBLAD Förordning (EG) nr 1907/2006. SCREEN-O-RAMA WATERLINE Ver 1.1 datum 2010.05.01 1 1. NAMNET PÅ ÄMNET / BEREDNINGEN OCH BOLAGET / FÖRETAGET Produktinformation Produktnamn: WATERLINE Produktkod: 10-501 10-569 Användning: Företag: Textiltrycksfärg samtliga nyanser Svenska Handtryck AB

Läs mer

Kemiska produkter i butiker. Märkning och ansvar

Kemiska produkter i butiker. Märkning och ansvar Kemiska produkter i butiker Märkning och ansvar ISBN: 91-7932-057-0 Fler exemplar av broschyren kan beställas från: CM-gruppen, Box 11063, 116 11 Bromma Tel: 08-50 59 33 35, fax 08-50 59 33 99 E-post:

Läs mer

Produktnamn: GLIDEX SILICONE SPRAY Sida: 1/5 Utfärdandedatum: 27. mars 1996 Reviderad: 01.06.2002 Printdatum: 01.06.2002

Produktnamn: GLIDEX SILICONE SPRAY Sida: 1/5 Utfärdandedatum: 27. mars 1996 Reviderad: 01.06.2002 Printdatum: 01.06.2002 SBLAD Produktnamn: GLIDEX SILICONE SPRAY Sida: 1/5 1. NAMNET PÅ PRODUKTEN OCH FÖRETAGET Produktnamn: GLIDEX SILICONE SPRAY Användning: Glidmedel till plaströr m.m. Förpackningsstorlek: 400 ml aerosolbehållare

Läs mer

Version 1a. Tryckdatum 17.02.2010 Revisionsdatum 12.01.2010 SDB-nummer 350000006874. : Toalettblock. : 112 (Giftinformationscentralen)

Version 1a. Tryckdatum 17.02.2010 Revisionsdatum 12.01.2010 SDB-nummer 350000006874. : Toalettblock. : 112 (Giftinformationscentralen) 1.NAMNET PÅ ÄMNET/BLANDNINGEN OCH BOLAGET/FÖRETAGET Produktinformation Produktnamn Användning av ämnet eller blandningen : : Toalettblock Företag : S C Johnson Scandinavia Box 24 164 93 KISTA Telefon :

Läs mer

SÄKERHETSDATABLAD för Sidan 1 (1) Vulklösning Utfärdat: 2003-01-26 Ersätter: 2000-11-01

SÄKERHETSDATABLAD för Sidan 1 (1) Vulklösning Utfärdat: 2003-01-26 Ersätter: 2000-11-01 SÄKERHETSDATABLAD för Sidan 1 (1) 1. Namnet på produkten och företaget Produktnamn: Vulklösning (9-505-903, 9-505-905, 9-505-912, 9-505-914, 9-505-919, 9-505-924) Leverantör: Kontaktperson: Continova AB

Läs mer

CAS nr: Halt%: Klass: R-fraser: 108-88-3 20-25% Xn 20 78-93-3 20-30% Xi 36,37 108-10-1 20-30% F 11

CAS nr: Halt%: Klass: R-fraser: 108-88-3 20-25% Xn 20 78-93-3 20-30% Xi 36,37 108-10-1 20-30% F 11 VARUINFORMATION Revisionsdatum: 2007-12-20 Sammanställt av: Stefan Bäckman 11. Namnet e!..produkten och företaget Produkt: Primer 22 Produkttyp: Metall Primer LIM O Linatex Molystria Box39 60102 NORRKÖPING

Läs mer

Klassificering och märkning i enlighet med CLP-förordning (EG) 1272/2008: Fara Brandfarlig vara H225

Klassificering och märkning i enlighet med CLP-förordning (EG) 1272/2008: Fara Brandfarlig vara H225 1. Namn på produkten och företaget. Handelsnamn: Kemiskt namn: Reaktionsförening ART nr: Leverantör: Svenska Plast AB Adress: Fjärås Industriväg 11 Postadress: 430 74 Fjärås Telefon: +46 (0)300-540 370

Läs mer

SÄKERHETSDATABLAD. Grundning till impregnering av utvändigt murbruk

SÄKERHETSDATABLAD. Grundning till impregnering av utvändigt murbruk SKALFLEX A/S SÄKERHETSDATABLAD 1. Namnet på produkten: Produktnamn: Användningsområde: Skalflex vattenreflex Grundning till impregnering av utvändigt murbruk Datum: 20030923 Reviderad: SKALFLEX A/S, Industrivej

Läs mer

SÄKERHETSDATABLAD. Activa Urinoarblock Citron 1kg

SÄKERHETSDATABLAD. Activa Urinoarblock Citron 1kg SÄKERHETSDATABLAD Activa Urinoarblock Citron 1. NAMNET PÅ BEREDNINGEN OCH FÖRETAGET Namnet på beredningen: Activa Urinoarblock Citron 1kg Artikelnummer: 30027 Användning: Luktblock för urinoarer Svensk

Läs mer

Säkerhetsdatablad: Elite Hydraul Miljö ES 32, 46, 68/4, Helsyntet

Säkerhetsdatablad: Elite Hydraul Miljö ES 32, 46, 68/4, Helsyntet Säkerhetsdatablad: Elite Hydraul Miljö ES 32, 46, 68/4, Helsyntet 1. NAMNET PÅ PRODUKTEN OCH FÖRETAGET Handelsnamn Leverantör Telefonnummer Elite Hydraul Miljö ES 32, 46, 68/4, Helsyntet Elite Oil AB Töregatan

Läs mer

SÄKERHETSDATABLAD för Sidan 1 (5) Special Cement BL Utfärdat: Ersätter:

SÄKERHETSDATABLAD för Sidan 1 (5) Special Cement BL Utfärdat: Ersätter: SÄKERHETSDATABLAD för Sidan 1 (5) 1. Namnet på produkten och företaget Produktnamn: Special Cement BL (9-515-933, 9-515-936, 9-515-938, 9-515-939) Leverantör: Kontaktperson: Continova AB Kungsparksvägen

Läs mer

Samförvaring av kemikalier

Samförvaring av kemikalier mars 2011 sid 1 (4) Samförvaring av kemikalier Kemiska ämnen går att hitta överallt i vår omgivning och det finns idag lite kunskap om vilka hälso- och miljöegenskaper de kemikalier som förekommer på marknaden

Läs mer

Säkerhetsdatablad Enligt 1907/2006/EG

Säkerhetsdatablad Enligt 1907/2006/EG Sida 1 av 5 1. Namnet på ämnet/beredningen och företaget Handelsnamn Produkt nr: 69168 Användning Mot mygg, knott och broms. Myggmedel ska användas med försiktighet särskilt på barn. Används endast på

Läs mer

SÄKERHETSDATABLAD 1. NAMNET PÅ ÄMNET/PREPARATET OCH BOLAGET/FÖRETAGET. LG Collection AB. www.lgcollection.se. Reparationspasta för laminatgolv

SÄKERHETSDATABLAD 1. NAMNET PÅ ÄMNET/PREPARATET OCH BOLAGET/FÖRETAGET. LG Collection AB. www.lgcollection.se. Reparationspasta för laminatgolv SÄKERHETSDATABLAD 1. NAMNET PÅ ÄMNET/PREPARATET OCH BOLAGET/FÖRETAGET 1(8) PRODUKTNAMN LEVERANTÖR ColorFill LG Collection AB POSTADRESS Box 204 571 23 Nässjö TELEFON 0380 55 50 14 TELEFAX 0380 196 17 NÖDTELEFON

Läs mer

Varusäkerhetsdatablad

Varusäkerhetsdatablad Varusäkerhetsdatablad DeLaval märkningsspray - röd 1. Namnet på produkten och företaget Kemiskt namn: DeLaval märkningsspray - röd Revisionsdatum: 2009-09-23 Företag: DeLaval International AB BOX 39 SE-147

Läs mer

Säkerhetsdatablad enligt KIFS 1994:12, 91/155/EEG och ISO 11014-1

Säkerhetsdatablad enligt KIFS 1994:12, 91/155/EEG och ISO 11014-1 Säkerhetsdatablad enligt KIFS 1994:12, 91/155/EEG och ISO 11014-1 Utskriftsdatum: 07.02.2003 Sida: 1/6 1. Namnet på produkten och företaget Produkter Produktnamn SikaFloor-390 Thixo komp.a Uppgifter om

Läs mer

SÄKERHETSDATABLAD Sid 1(5) Härdare

SÄKERHETSDATABLAD Sid 1(5) Härdare 1. Namnet på produkten och företaget SÄKERHETSDATABLAD Sid 1(5) Produktnamn: Härdare 285-287 Leverantör: Telefon vid olycksfall: Segelflygförbundet Box 750 521 22 FALKÖPING Tel: 0515-371 51 112 (Begär

Läs mer

Säkerhetsdatablad. 3. Sammansättning/information om beståndsdelar Einecs-nr. Ämnen Klassificering w/w% 225-878-4 200-578-6 -- 231-633-2 201-196-2

Säkerhetsdatablad. 3. Sammansättning/information om beståndsdelar Einecs-nr. Ämnen Klassificering w/w% 225-878-4 200-578-6 -- 231-633-2 201-196-2 1. Namnet på ämnet/beredningen och bolaget/företaget Utarbetad den: 19-12-2008/ MPE Produktanvändning: Rengöringsmedel 2. Farliga egenskaper Frätande. Säkerhetsdatablad Distributör: Colgate-Palmolive AB

Läs mer

SÄKERHETSDATABLAD 1. NAMNET PÅ ÄMNET/PREPARATET OCH BOLAGET/FÖRETAGET. Nordiskt Papper AB. Fagerstagatan 12, Spånga (Lunda)

SÄKERHETSDATABLAD 1. NAMNET PÅ ÄMNET/PREPARATET OCH BOLAGET/FÖRETAGET. Nordiskt Papper AB. Fagerstagatan 12, Spånga (Lunda) SÄKERHETSDATABLAD 1. NAMNET PÅ ÄMNET/PREPARATET OCH BOLAGET/FÖRETAGET 1(6) PRODUKTNAMN LEVERANTÖR LIFT Nordiskt Papper AB POSTADRESS Box 8114 163 08 Spånga BESÖKSADRESS Fagerstagatan 12, Spånga (Lunda)

Läs mer

KIFS 1994:12, 91/155/EEG

KIFS 1994:12, 91/155/EEG Säkerhetsdatablad enligt KIFS 1994:12, 91/155/EEG och ISO 11014-1 Utskriftsdatum: 05.02.2003 Sida: 1/7 1. Namnet på produkten och företaget Produkter Produktnamn Sikaflex-298 Uppgifter om tillverkare/leverantör

Läs mer

SÄKERHETSDATABLAD 1. NAMNET PÅ ÄMNET/BEREDNINGEN OCH BOLAGET/FÖRETAGET. ROVAB, Ramby oljor & Verktyg AB. info@rovab.com

SÄKERHETSDATABLAD 1. NAMNET PÅ ÄMNET/BEREDNINGEN OCH BOLAGET/FÖRETAGET. ROVAB, Ramby oljor & Verktyg AB. info@rovab.com SÄKERHETSDATABLAD 1. NAMNET PÅ ÄMNET/BEREDNINGEN OCH BOLAGET/FÖRETAGET 1(6) PRODUKTNAMN LEVERANTÖR POSTADRESS E-POST Novatemp ROVAB, Ramby oljor & Verktyg AB Ramby 749 51 Grillby info@rovab.com TELEFON

Läs mer

VARUINFORMATIONSBLAD Hälsa- och miljö- och säkerhetsdatablad

VARUINFORMATIONSBLAD Hälsa- och miljö- och säkerhetsdatablad VARUINFORMATIONSBLAD Hälsa- och miljö- och säkerhetsdatablad Utfärdat: 2007-01-01 Sida 1 (4) 1. NAMNET PÅ PRODUKTEN OCH FÖRETAGET HANDELSNAMN : MouldRemover/ MögelRent ANVÄNDN.OMR. : Rengöring LEVERANTÖR

Läs mer

SÄKERHETSDATABLAD. Blandas med vatten och används som puts, målning och spackelmassa.

SÄKERHETSDATABLAD. Blandas med vatten och används som puts, målning och spackelmassa. SKALFLEX A/S SÄKERHETSDATABLAD 1. Namnet på produkten: Produktnamn: Användningsområde: Datum: 20030918 Reviderad: Skalcem Blandas med vatten och används som puts, målning och spackelmassa. SKALFLEX A/S,

Läs mer

SÄKERHETSDATABLAD. VetZin Vet. 1000mg/g Innehåller 100 % zinkoxid

SÄKERHETSDATABLAD. VetZin Vet. 1000mg/g Innehåller 100 % zinkoxid Datum: Maj 2014 1/5 1. NAMNET PÅ BEREDNINGEN OCH FÖRETAGET Namnet på beredningen: VetZin Vet. 1000 mg/g Produkttyp: Zinkoxid Medicinsk användning: Veterinärläkemedel. Beskrivning: Vitt, luktfritt pulver.

Läs mer

Ekofekt. Referens nr: 21940, För rengöring av de flesta vattentvättbara hårda ytor.

Ekofekt. Referens nr: 21940, För rengöring av de flesta vattentvättbara hårda ytor. 1. NAMNET PÅ PRODUKTEN OCH FÖRETAGET Produktnamn: Tvättsåpa Referens nr: 21940, 21942 Användningsområde: För rengöring av de flesta vattentvättbara hårda ytor. Leverantör: Ekofekt AB Kontaktperson: Gerry

Läs mer

SÄKERHETSDATABLAD 1. NAMNET PÅ ÄMNET/PREPARATET OCH BOLAGET/FÖRETAGET. LG Collection AB. www.lgcollection.se

SÄKERHETSDATABLAD 1. NAMNET PÅ ÄMNET/PREPARATET OCH BOLAGET/FÖRETAGET. LG Collection AB. www.lgcollection.se SÄKERHETSDATABLAD 1. NAMNET PÅ ÄMNET/PREPARATET OCH BOLAGET/FÖRETAGET 1(7) PRODUKTNAMN LEVERANTÖR Colorfill Solvent LG Collection AB POSTADRESS Box 204 571 23 Nässjö TELEFON 0380 55 50 14 TELEFAX 0380

Läs mer

SÄKERHETSDATABLAD 1(6) 1. NAMNET PÅ ÄMNET/BEREDNINGEN OCH BOLAGET/FÖRETAGET. Nordiskt Papper AB. Fagerstagatan 12, Spånga (Lunda)

SÄKERHETSDATABLAD 1(6) 1. NAMNET PÅ ÄMNET/BEREDNINGEN OCH BOLAGET/FÖRETAGET. Nordiskt Papper AB. Fagerstagatan 12, Spånga (Lunda) SÄKERHETSDATABLAD 1(6) 1. NAMNET PÅ ÄMNET/BEREDNINGEN OCH BOLAGET/FÖRETAGET PRODUKTNAMN LEVERANTÖR HI-PHOS Nordiskt Papper AB POSTADRESS Box 8114 163 08 Spånga BESÖKSADRESS Fagerstagatan 12, Spånga (Lunda)

Läs mer

Säkerhetsdatablad: Elite Hydraul ISO 150, 220, 320

Säkerhetsdatablad: Elite Hydraul ISO 150, 220, 320 Säkerhetsdatablad: Elite Hydraul ISO 150, 220, 320 1. NAMNET PÅ PRODUKTEN OCH FÖRETAGET Handelsnamn Leverantör Telefonnummer Elite Hydraul ISO 150, 220, 320 Elite Oil AB Töregatan 5 561 39 Huskvarna 036-133057

Läs mer

Brenntag Nordic AB. CAS-nummer Kemiskt namn, Halt(%) Symboler; R-fraser 60164-51-4 Perfluoralkyleter 100

Brenntag Nordic AB. CAS-nummer Kemiskt namn, Halt(%) Symboler; R-fraser 60164-51-4 Perfluoralkyleter 100 Utskriftsdatum 4-01-22 Sida 1 1. NAMN PÅ PRODUKTEN OCH FÖRETAGET 1. NAMN PÅ PRODUKTEN OCH FÖRETAGET KRYTOX GPL 105 KRYTOX GPL 105 Brenntag Nordic AB Brenntag Nordic AB Box 50121 Box 50121 202 11 MALMÖ

Läs mer

Säkerhetsdatablad Sid 1(5)

Säkerhetsdatablad Sid 1(5) 1. Namnet på ämnet/beredningen och bolaget/företaget Säkerhetsdatablad Sid 1(5) Produktnamn: Användningsområde: Tillverkare/ Leverantör: Telefon vid olycksfall: Remover Klottersanering PICA Kemi AB Hammarvägen

Läs mer

Säkerhetsdatablad. 1. Namnet på produkten och företaget

Säkerhetsdatablad. 1. Namnet på produkten och företaget 1. Namnet på produkten och företaget Produk tnamn Produk tkod Bekämpningsmedel klass Reg. nr. Anv ändningsområde Se Tekniskt Data Blad. Appliceringsmetod Se Tekniskt Data Blad. Företagsnamn International

Läs mer

SÄKERHETSDATABLAD Tarkett Matt Bättringslack

SÄKERHETSDATABLAD Tarkett Matt Bättringslack Produkt: Tarkett Matt Bättringslack Sida 1/7 SÄKERHETSDATABLAD Tarkett Matt Bättringslack 1. NAMNET PÅ ÄMNET/BLANDNINGEN OCH BOLAGET/FÖRETAGET 1.1 Produktbeteckning: Tarkett Matt Bättringslack Artikelnummer:

Läs mer

SÄKERHETSDATABLAD 487619 PRIMER HANDELSNAMN. Artikelnummer 487619. Tillverkare/leverantör

SÄKERHETSDATABLAD 487619 PRIMER HANDELSNAMN. Artikelnummer 487619. Tillverkare/leverantör 1. NAMNET PÅ ÄMNET/PREPARATET OCH BOLAGET/FÖRETAGET HANDELSNAMN Artikelnummer 487619 Tillverkare/leverantör Företag Scania CV AB Postnr/Ort 151 87 Södertälje Land Sweden E-mail safety_data_sheet@scania.com

Läs mer

VARUINFORMATION Sid 1(5)

VARUINFORMATION Sid 1(5) 1. Namnet på produkten och företaget VARUINFORMATION Sid 1(5) Produktnamn: Användning/produkttyp: Silverlod Artikelnummer: 5240-1015, 5240-1020 Leverantör: Telefon vid olycksfall: GasIQ AB Snickarevägen

Läs mer

VARUINFORMATION OP-330, OP-220, OP-100, OP-88, OP-55, OP-120

VARUINFORMATION OP-330, OP-220, OP-100, OP-88, OP-55, OP-120 VARUINFORMATION Sid 1(5) 1. NAMNET PÅ PRODUKTEN OCH FÖRETAGET PRODUKTNAMN: ZIG-OPAQUE (bläck) UTFÄRDAD: 1998-04-02 OMARBETAD: 2004-03-25 ARTIKELNUMMER: TILLVERKARE/IMPORTÖR: AB THURE BÜNGER, Box 169 342

Läs mer

SÄKERHETSDATABLAD. Big Wipes Industrial & Ind. Plus - Antibacterial

SÄKERHETSDATABLAD. Big Wipes Industrial & Ind. Plus - Antibacterial 1/5 SÄKERHETSDATABLAD Big Wipes Industrial & Ind. Plus Antibacterial 1. NAMNET PÅ BEREDNINGEN OCH FÖRETAGET Namnet på produkten: Big Wipes Industrial & Ind. Plus - Antibacterial Svensk leverantör: SwedGross

Läs mer

SÄKERHETSDATABLAD Sid 1(5) Air-flow Perio

SÄKERHETSDATABLAD Sid 1(5) Air-flow Perio SÄKERHETSDATABLAD Sid 1(5) 1. Namnet på ämnet/beredningen och bolaget/företaget Produktnamn: Användning/produkttyp: Leverantör: Dental användning, polering av tänder W&H Nordic AB Box 7037 187 11 Täby

Läs mer

SÄKERHETSDATABLAD. [inneh...] 1. NAMNET PÅ ÄMNET / PREPARATET OCH BOLAGET / FÖRETAGET 2. SAMMANSÄTTNING / UPPGIFTER OM BESTÅNDSDELAR

SÄKERHETSDATABLAD. [inneh...] 1. NAMNET PÅ ÄMNET / PREPARATET OCH BOLAGET / FÖRETAGET 2. SAMMANSÄTTNING / UPPGIFTER OM BESTÅNDSDELAR MATT BLACK PAINT Sida 1 Utfärdat: 19/07/02 Revisionsnr: 1 1. NAMNET PÅ ÄMNET / PREPARATET OCH BOLAGET / FÖRETAGET Produktnamn: MATT BLACK PAINT Produktkod: JU Användning / beskr. af produktet: Aerosol.

Läs mer

WAVIN SMÖRJMEDEL Burk 1 kg.

WAVIN SMÖRJMEDEL Burk 1 kg. Utfärdat: 2012-10-31 Reviderat: Sidan 1(6) 1. NAMNET PÅ ÄMNET/BLANDNINGEN OCH BOLAGET/FÖRETAGET 1.1 Produktbeteckning Burk 1 kg. Produktnamn: Artikelnr: 6690310 RSK nr: 2360430 1.2 Relevanta identifierade

Läs mer

SÄKERHETSDATABLAD Sid 1(5) Air-flow Classic Prophylaxis Powder

SÄKERHETSDATABLAD Sid 1(5) Air-flow Classic Prophylaxis Powder SÄKERHETSDATABLAD Sid 1(5) 1. Namnet på ämnet/beredningen och bolaget/företaget Produktnamn: Användning/produkttyp: Leverantör: Dental användning, polering av tänder W&H Nordic AB Box 7037 187 11 Täby

Läs mer

Riktlinjer för förvaring av kemiska produkter

Riktlinjer för förvaring av kemiska produkter UFV 2008/758 Riktlinjer för förvaring av kemiska produkter Uppsala universitet Fastställd av universitetsdirektören 2008-05-29, reviderad 2015-12-21 Innehållsförteckning Förvaring av kemiska produkter

Läs mer

Information om hälso- och miljörisker 42/43 Kan ge allergi vid inandning och hudkontakt.

Information om hälso- och miljörisker 42/43 Kan ge allergi vid inandning och hudkontakt. Säkerhetsdatablad enligt KIFS 1994:12, 91/155/EEG och ISO 11014-1 Utskriftsdatum: 07.02.2003 Sida: 1/6 1. Namnet på produkten och företaget Produkter Produktnamn SikaTack-Move Uppgifter om tillverkare/leverantör

Läs mer

Kemiska produkter i butiker

Kemiska produkter i butiker 2:a reviderade upplagan Kemiska produkter i butiker märkning och ansvar KEMIKALIEINSPEKTIONEN Till dig som säljer kemiska produkter Farliga kemiska produkter ska vara rätt märkta när de säljs Företagen,

Läs mer

Kemiska risker i arbetsmiljön

Kemiska risker i arbetsmiljön Kemiska risker i arbetsmiljön I den här broschyren beskriver vi hur du som är ansvarig för arbetsmiljön ska göra för att förebygga kemiska risker. Broschyren bygger på Arbetsmiljöverkets föreskrifter om

Läs mer

Säkerhetsdatablad: Elite Tvåtaktsolja

Säkerhetsdatablad: Elite Tvåtaktsolja Säkerhetsdatablad: Elite Tvåtaktsolja 1. NAMNET PÅ PRODUKTEN OCH FÖRETAGET Handelsnamn Leverantör Telefonnummer Elite Tvåtaktsolja Elite Oil AB Töregatan 5 561 39 Huskvarna 036-133057 2. FARLIGA EGENSKAPER

Läs mer