Samling kring dövblindfrågorna

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Samling kring dövblindfrågorna"

Transkript

1 Innehåll sid 2 Rivstart för Dövblindteamet 3-5 Vad är dövblindhet 6-7 Kvällarna är värst 8-10 Allaktivitetshuset - ny träff för dövblinda Nationellt kunskapscenter för dövblindfrågor Hur ser du själv? Tolken får inte märkas Tillgänglig information viktig Stockholm ur ett sinnesperspektiv20-21 En ryggsäck lätt att bära NUMMER Habilitering Nu är en verksamhetstidning som ges ut av Handikapp & Habilitering, Stockholms läns landsting. Habiliteringsverksamheten erbjuder råd, stöd och behandling till barn, ungdomar och vuxna med funktionsnedsättningar. Verksamheten erbjuder också stöd till anhöriga och personal i barnets, ungdomens eller den vuxnes närmiljö. Habilitering Nu sprids till samarbetspartners inom landstinget, kommunerna i länet, handikapporganisationer m fl. ANSVARIG UTGIVARE Carina Hjelm, Tel e-post REDAKTION Agneta Holmberg, Tel e-post Eva Norberg, Tel e-post REDAKTIONSKOMMITTÉ Marianne Frenning Barbara Hallsén Carina Hjelm Agneta Holmberg Inga-Lill Kristiansson Eva Norberg Agneta Svensson Hans Wermeling OMSLAGSFOTO Anki Almqvist ADRESS Stockholms läns sjukvårdsområde Handikapp & Habilitering Box Stockholm Tel Fax REPRO & TRYCK Federativ Tryckeri ab Stockholm 2004 Samling kring dövblindfrågorna Att ha en synskada eller en hörselnedsättning innebär många gånger problem med att vara delaktig i samhället, på samma villkor som alla andra. Det handlar inte minst om svårigheter i att ta del av samhällsinformation och nyheter och att kommunicera med andra. Att ha båda funktionsnedsättningarna innebär att man är dubbelt drabbad och det är svårt att föreställa sig alla de svårigheter som dessa personer ska hantera. Under många år har personer med dövblindhet fått kämpa för att sprida kunskap och förståelse för sin situation. Det har varit ett tungt och tidskrävande arbete, och än finns oerhört mycket att göra. Ett steg i rätt riktning är trots allt inrättandet av Dövblindteamet inom Handikapp & Habilitering. Det är oerhört glädjande att Stockholms läns landsting valt att satsa extra resurser för att personer med dövblindhet ska få tillgång till stöd och behandling som är anpassat utifrån deras behov. Och det är fantastiskt kul att se hur Dövblindteamet nu har kommit igång på allvar och bland annat har rekryterat en kommunikationspedagog, en alldeles ny och unik tjänst i Sverige! Samtidigt startar det nationella kunskapscentret för dövblindfrågor, ett Allaktivitetshus för personer med dövblindhet i Stockholm och dövblindteam även i andra delar av Sverige. Nu har vi ett gemensamt ansvar för att föra fram dövblindfrågorna i hela samhället. Detta nummer av Habilitering Nu är en del i det arbetet. Parallellt med starten av Dövblindteamet arbetar vi med att bygga upp den nya organisationen för insatser till barn med autism och Aspergers syndrom. Den verksamheten kommer att vara i full drift efter årsskiftet. Mer om detta kommer i nästa nummer av Habilitering Nu. Så denna höst är det extra roligt att få vara chef för Handikapp & Habilitering och se nya resurser omsättas i råd, stöd och behandling för personer med funktionshinder. Carina Hjelm Habiliteringschef Foto: Anki Almqvist

2 Rivstart för Dövblindteamet Dövblindteamet är en helt ny verksamhet inom Handikapp & Habilitering. Teamet finns på Norrtulls sjukhus och erbjuder spetskompetens inom området dövblindhet. Det är det enda i sitt slag i Stockholm. Text: Monica Klasén McGrath Foto: Anki Almqvist Dövblindteamet startade i september Det har varit ett intensivt år och nu finns 10 medarbetare som arbetar i olika omfattning i teamet. Jag började arbeta med teamet för nästan precis ett år sedan, säger Anita Dath, som är enhetschef för Dövblindteamet. Då fanns det ingenting. Hösten gick åt till att rekrytera personal och planera. De första anställda började i januari. Många insatser kring dövblinda Vi träffas i teamets provisoriska lokaler på Norrtulls sjukhus. Sedan starten har de huserat i sex kontorsrum, men de nya lokalerna i samma byggnad är inflyttningsklara i början av oktober. Allt måste anpassas till personer med dövblindhet. Det tar tid och måste göras med eftertanke, säger Anita. Vi kommer att ha all nödvändig teknisk anpassning. Det kommer att finnas hörslinga i konferensrummet, punktskrivare, bild- och texttelefon med mera. Vi har kommit igång med en rivstart, fortsätter Anita. Parallellt med att vi skall bygga ett fungerande team med allt vad det innebär, arbetar vi uppsökande för att nå de personer som behöver vårt stöd. Vi arbetar just nu mycket med att informera om teamet och med att synliggöra vad det innebär att leva som dövblind. Här behövs mycket information ut i samhället, eftersom det inte är så många som känner till vad dövblindhet innebär. I Dövblindteamet arbetar förutom enhetschef och assistent även syn-, hörsel- och kommunikationspedagog, kurator, psykolog (vakant för närvarande) samt ögon- och hörselläkare. Samtliga har en yrkesbakgrund där de kommit i kontakt med personer med dövblindhet och meningen är att alla medarbetare i teamet skall behärska teckenspråket. Dövblindteamet är unikt i sitt slag i Stockholm och behovet av teamets tjänster är stort. Målgrupp Teamet har fått kontakt med ett 50-tal dövblinda personer, som behöver stöd på olika plan. Stödet teamet ger ska utgå från personens egna önskemål och behov. Personen står i centrum och alla insatserna planeras i samråd med honom eller henne. Alla personer med dövblindhet är inte lika, utan varje person är unik i sin situation. Teamet vänder sig till alla personer boende i Stockholms län; barn, Vi arbetar just nu mycket med att informera om teamet och med att synliggöra vad det innebär att leva som dövblind, berättar Anita Dath, enhetschef för Dövblindteamet. ungdomar och vuxna som är dövblinda eller på väg mot dövblindhet och deras anhöriga. Det är inget remisstvång till verksamheten, utan man kan själv höra av sig till teamet eller bli remitterad från annan verksamhet. Det är oftast Madeleine Svedenius, teamets assistent, som tar emot när någon för första gången kontaktar teamet. Madeleine är teckenspråkig och kan därför enkelt slussa alla vidare till rätt medarbetare. En av teamets uppgifter är att skapa samverkan kring personer inom målgruppen och komplettera med den expertkunskap vi har om dövblindhet, om det kombinerade funktionshindret, säger Anita Dath. Det är ofta många olika verksamheter inblandade kring 3

3 4 en person med dövblindhet. Det kan handla om samverkan med kommunen, syncentralen, hörselvården, texttelefonverksamheten och så vidare. Det gäller att få ihop verksamheterna till ett nätverk så att insatserna fungerar tillsammans. Koppling syn och hörsel Guneli Johansson är specialpedagog med inriktning mot synskada och hon beskriver sitt arbete så här: Jag koncentrerar mig på hur syn och hörsel samspelar och hur synen påverkas när man redan är döv eller hör dåligt och får en synnedsättning. Guneli och Ulla Poucette, som är hörselpedagog, samarbetar mycket. Jag försöker tillföra hörselkunskap i teamet, säger Ulla. Samarbetet med Guneli är viktigt. Ofta gör vi hembesök tillsammans och kan då koppla samman problematiken på ett fruktbart sätt. Inte sällan är det så att det saknas en koppling mellan syn- och hörselanpassning. Vi försöker hitta den kopplingen, så att olika hjälpmedel fungerar tillsammans. Ett mål är att sammanföra syncentraler och hörselklinik kring personer med dövblindhet, så att det blir ett helhetstänkande, säger Guneli. Ibland får vi ge information till personer när det gäller användning av tekniska hjälpmedel. Här samarbetar vi också med kommunernas heminstruktörer. Dövblindteamet förskriver inte hjälpmedel men vi kan titta på behoven utifrån den dubbla funktionsnedsättningen och informera om vad som kan förbättras och sedan vara en brobyggare mellan teamet och syn- och hörselvården. Kommunikationspedagog unik i Sverige Ulla Blomquist är kommunikationspedagog på Dövblindteamet, en alldeles ny och unik tjänst i Sverige. Ulla behärskar samtliga kommunikationsmetoder som används av dövblinda och har på olika sätt haft kontakt med målgruppen under större delen av sitt liv. Jag har bland annat arbetat som teckenspråkstolk och dövblindtolk, säger hon. Ullas arbete handlar till stor del om att ge råd och informera om hur man kan hitta ett nytt sätt att kommunicera när syn och hörsel blir sämre eller försvinner helt. Den största utmaningen i arbetet som kommunikationspedagog ligger kanske i att vara oerhört lyhörd och försöka hitta olika strategier för att utifrån varje persons situation finna en kommunikation med andra. Att få samarbeta med föräldrar Det är vanligt att dövblindheten leder till en ofrivillig isolering och ensamhet. vars barn är dövblinda, och med personal som arbetar med barnen för att komma fram till vilken kommunikation som passar bäst, blir kanske en av mina viktigaste uppgifter, säger Ulla. Samarbetet viktigt Ulla arbetar också med personer som blivit dövblinda och behöver stöd där de bor eller på sina arbetsplatser. Det kan handla om att kunna kommunicera med sina närstående, med arbetskamrater eller med personal om man t.ex. bor på servicehus. Jag kan hjälpa till med att hitta möjligheter att kommunicera med omgivningen på ett sätt som fungerar. Under hösten håller Ulla tre kurser i taktilt teckenspråk för dövblindblivna personer. Här samarbetar jag med tolkutbildningens elever. Alla kursdeltagare kommer att ha en egen tolkelev som stöd under utbildningen. Ulla uppskattar samarbetet med resten av teamet. Hörsel- och synpedagogerna arbetar med anpassningar och hjälp- medel, medan jag tittar på kommunikationsmetoderna. Det är ett självklart samarbete och vi kan alltid fråga varandra när vi behöver. Men jag samarbetar även mycket med kuratorerna. Ofta kan det vara så att jag slussar vidare till en kurator som då kan ge ett psykosocialt stöd. Kunskapsöverföring viktigt Det finns tre kuratorer anställda på Dövblindteamet och behovet av deras tjänster är mycket stort. Det är vanligt att dövblindheten leder till en ofrivillig isolering och ensamhet. Vårt arbete handlar mycket om kunskapsöverföring, säger Bittan Martinell, kurator, som själv har en hörselnedsättning och som oftast är den som träffar de personer som är helt teckenspråkiga. Jag fungerar ofta som kunskapsöverförare mellan de dövblinda personerna och olika myndigheter. Eftersom jag själv är hörselskadad förstår jag kulturen. Om någon får ett brev från socialtjänsten kan jag med mina kunskaper förklara vad det gäller på ett sätt som personer med dövblindhet förstår. Ibland kan det handla om att man får avslag på vissa saker hos sin LSShandläggare på kommunen, säger Kerstin Jonsson, kurator. Inte sällan för att det saknas kunskaper om vad dövblindhet är. Då kan vi hjälpa till med att informera om dövblindhet, t.ex. genom att visa på praktiska konsekvenser i vardagen, så att förståelsen ökar. Om vi tillför kunskap om funktionshindret på förskola, skola och arbetsplatser på ett bra sätt, kommer förståelsen att öka. Även det motsatta är viktigt. Många känner inte till sina rättigheter och det har redan kommit önskemål om att vi skall ge information om LSS. Identitetskris Insikter och attityder till sitt funktionshinder är viktigt, fortsätter Kerstin Jonsson.

4 Personalen på Dövblindteamet. Från vänster Ulla Poucette, Anita Dath, Kerstin Jonsson, Margareta Olsson, Guneli Johansson, Ulla Blomquist, Bittan Martinell, Madeleine Svedenius och Bo Ahlner. När det gäller gruppen dövblindblivna kan funktionshindret innebära ett tufft identitetsbyte. Att plötsligt eller gradvis förlora syn eller hörsel, kan skapa en djup identitetskris, säger hon. Då kan vi erbjuda samtal och stöd av skilda slag. Om man inte har insikt om hur det kommer att bli framöver kan det leda till att man inte använder de hjälpmedel man har, även om de skulle kunna vara ett medel till ett bättre liv. En annan sak som teamet hoppas på, är att anhöriga blir mer delaktiga i rehabiliterings-/habiliteringsplaneringen. Tvärfackligt team för bästa stöd När ett ärende kommer in diskuteras det på en teamkonferens. Där bestäms vem som skall ta den första kontakten med personen för att ta reda på vad man vill ha hjälp med. Det är inte ovanligt att man söker för en sak, sen visar det sig att man kan behöva stöd på flera olika sätt, säger Margareta Olsson, även hon kurator. Då är det bra att vi är ett tvärfackligt team med olika kompetenser som kan komplettera varandra. Den medicinska kompetensen i form av hörsel- och ögonläkare i teamet är också viktig. De fungerar som konsultläkare, men kommer också att träffa dövblinda personer, säger Anita Dath. Det är ganska vanligt att man har en progredierande sjukdom som gör att syn- och/eller hörsel försämras gradvis. Det här är komplicerat, säger Anita. Med en progredierande sjukdom måste man hela tiden hitta nya strategier för att klara vardagen och för att kommunicera. När man lärt sig ett sätt att förhålla sig, kanske synen eller hörseln försämras ytterligare, då måste man hitta nya lösningar för att vardagen ska fungera. Den medicinska informationen kan ge kunskap om ungefär i vilken takt syn och/eller hörsel försämras. Det här är särskilt viktigt för barn. Det är bra att veta om synen eller hörseln kom- mer att försämras i framtiden eller om den kommer att vara någorlunda lika genom livet. Hur snabbt det går och vad som försämras först har betydelse för valet av insatser, som exempelvis kommunikationsmetod. I övrigt arbetar teamet just nu med att informera om sin verksamhet inom Handikapp & Habilitering men också ut till andra verksamheter utanför landstinget. Jag och en förälder har varit och informerat alla habiliteringscenterchefer, både på barn- och vuxensidan, om vår verksamhet och om dövblindhet, berättar Anita. Vid sidan om kontakterna med de personer som är dövblinda måste vi bilda ett team och lära oss arbeta utifrån de krav som ställs på oss. Dövblindteamet sorterar under Länscentret, Handikapp & Habilitering. Läs mer om Dövblindteamet på 5

5 Vad är dövblindhet? När vi försöker föreställa oss hur det är att vara dövblind, tänker vi oss kanske ett totalt mörker och en total tystnad. Men så behöver det inte vara. Många av de som kallas för dövblinda har syn- och/eller hörselrester, men sammantaget utgör de båda funktionshindren ett svårare handikapp - dövblindhet. Text: Monica Klasén McGrath Foto: Bengt af Geijerstam/Bildhuset 6 H örsel- och synnedsättningarna är hos en dövblind person så svåra att personen inte kan kompensera synnedsättningen med hörseln eller tvärtom. De som har så grava syn- och hörselnedsättningar att de ger stora svårigheter i vardagslivet, betraktas som dövblinda och behöver stöd inom många av livets områden. Personer med dövblindhet kan i sin tur delas in i dövblindfödda och dövblindblivna. Till gruppen dövblindfödda räknas de som har en medfödd syn- och hörselnedsättning och de som mist syn och hörsel innan de lärt sig ett språk. Personer som är dövblindfödda har ofta tilläggshandikapp. Till gruppen dövblindblivna räknas de som exempelvis är födda döva eller gravt hörselskadade och senare får en synnedsättning eller de som är födda med en synskada och senare förvärvar en hörselnedsättning. Kommunikationen för denna grupp under- lättas av att de vanligen redan lärt sig ett språk, tecken eller tal, innan de blivit dövblinda Vanligt med genetiska orsaker Antalet personer med dövblindhet i Sverige uppskattades till 1230 personer, men eftersom både kartläggning och registrering saknas, finns det troligen ett stort mörkertal. I övriga nordiska länder har kartläggningar genomförts. Om man översätter resultaten från dessa undersökningar borde vi i Sverige ha cirka 2000 personer med dövblindhet. Därtill kommer äldre personer som på grund av åldersförändringar får nedsättningar på syn och hörsel. Det finns många olika orsaker till dövblindhet. Till största del anses dövblindhet ha genetiska orsaker (80%) och resterande andel anses bero på infektioner, olyckor och andra okända anledningar. Det finns ett 50-tal olika syndrom som kan leda till dövblindhet, bland andra Uschers syndrom och CHARGE-association. Uschers syndrom är en ärftlig sjukdom. Sjukdomen är recessiv, vilket innebär att både mamman och pappan måste ha det genetiska anlaget för att barnet ska få Uscher. Syndromet finns i olika typer som samtliga innebär synoch hörselförändringar. Synskadan vid Usher syndrom heter Retinitis pigmentosa, RP, och orsakar förändringar i näthinnans känselceller. Förändringarna leder till bländningskänslighet, nedsatt kontrastseende, nedsatt mörkerseende och synfältsbortfall. Även färgseende och synskärpa kan försämras. Grå starr är också en vanlig följd vid RP. Termen CHARGE association används för en kombination av vissa specifika missbildningar som beskrevs första gången Ordet CHARGE bildas av första bokstaven i det engelska ordet för de organ där missbildningar förekommer. Någon form av ögonmissbildning finns hos

6 drygt 80 procent av alla med CHARGE. Missbildningen kan vara ensidig eller dubbelsidig och svårighetsgraden varierar. Öronavvikelser finns hos knappt 90 procent av barnen. Missbildningar av både ytteroch inneröra förekommer. Social isolering Konsekvenserna av dövblindhet varierar men funktionshindret orsakar svårigheter inom områdena information, kommunikation och orientering. På grund av den dubbla funktionsnedsättningen av fjärrsinnena syn och hörsel, blir de praktiska konsekvenserna ofta stora. All kommunikation och social integration med omgivningen försvåras och begränsas. Ibland blir dövblinda personer tidigt beroende av andra människor och får svårigheter att röra sig fritt. På sikt finns det en risk till social isolering och så kallad sensorisk deprivation, det vill säga brist på sinnesintryck som negativt påverkar det psykiska välbefinnandet. Respons viktig Personer med dövblindhet kommunicerar på olika sätt beroende på bakgrund och egna förutsättningar. För dövblindfödda handlar det om att möjligheter och sinnen får prövas för att ge en bra kommunikation. Personer som är dövblindfödda är beroende av att utveckla de taktila och kinestetiska sinnena, det vill säga av berörings- och muskelsinnena. Det är genom dessa sinnen som personen får de perceptuella, kognitiva och känslomässiga erfarenheter som är nödvändiga för utvecklingen. För dövblindfödda är omgivningens roll viktig. En lyhörd, förstående och stödjande omgivning skapar förutsättningar för den fortsatta kommunikationsutvecklingen. Omgivningens respons på personens signaler påverkar motivationen att kommunicera. Brist på respons medför omvänt att lusten till kommunikation avtar. Varierande kommunikationsmetoder De som blir döva efter att de tillägnat sig ett språk, behåller vanligen talspråket som uttryckssätt, men det behöver kompletteras med andra metoder exempelvis hörselhjälpmedel, teckenspråk, handalfabet och tecken i visuell eller taktil form för att ta emot kommunikation. Primärt döva personer som alltså föds döva eller hörselskadade, eller får en hörselnedsättning i tidiga barndomen har vanligen teckenspråket som sitt första språk. Då kombineras sedan teckenspråket i visuell och taktil form. Idag finns en möjlighet för personer med dövhet eller grav hörselskada att få ett så kallat cochlea (öronsnäcka) implantat (CI), som är ett högteknologiskt hjälpmedel. CI kan innebära stora förbättringar när det gäller varseblivning och kommunikationsmöjligheter. För personer med dövblindhet som invandrat till Sverige tillkommer svårigheter, som att lära sig svenska när syn och hörsel inte fungerar. Omfattas av LSS Dövblinda personers dagliga liv innebär ofta stora svårigheter. Möjligheten att ta del av nyheter och information är kraftigt begränsad och att ta sig fram i miljön kan utgöra en stor svårighet. Detta och annat påverkar deras möjligheter att delta i samhällslivet på samma villkor som andra. Personer med dövblindhet omfattas oftast av LSS, Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade, och kan därför ha rätt till exempel till personlig assistent, råd och stöd och ledsagarservice. För att kunna förflytta sig på ett tryggt sätt och därigenom kunna vända uppmärksamheten mot omvärlden, krävs ofta att personer med dövblindhet har en ledsagare eller en personlig assistent som finns med både inom och utom välkänd miljö. Det krävs också att den som ska hjälpa en person som är dövblind har särskilda kunskaper om hur personen fungerar. Stödet måste vara personligt utformat. Hjälpmedel De hjälpmedel som finns är ofta framtagna för syn- eller hörselskadade och sedan anpassade för att kunna användas av personer med dövblindhet. Vid sidan av dessa räknas ledsagare/personlig assistent, tolk och dator/texttelefon till de viktigaste hjälpmedlen. Alla personer med dövblindhet har sedan 1992 rätt till en egen datorutrustning och it-tekniken har successivt ökat möjligheten för personer med dövblindhet att studera och delta på arbetsmarknaden. FöreningenSverigesDövBlinda, FSDB använder sedan början av talet ett datakonferenssystem som riktar sig till personer med dövblindhet. Systemet består av nio databaser som bland annat erbjuder nyhetsförmedling, sociala kontakter, e-posthantering och studier. Skola och utbildning Specialskolemyndigheten ansvarar för sex statliga specialskolor för döva och dövblinda barn och ungdomar. Dessutom finns ett antal skolor för döva eller dövblinda elever i kommunal regi. Utbildningen ska anpassas efter elevens förutsättningar och motsvara den utbildning som ges i grundskolan. De flesta barn och ungdomar med dövblindhet finns integrerade i dövskola eller i den kommunala grund- och gymnasieskolan. Vuxenstudier, särskilt anpassade för personer med dövblinhet, finns på några folkhögskolor runt om i landet, bland annat på Mo Gårds folkhögskola i Finspång, Västanviks folkhögskola och Mullsjö folkhögskola. 7

7 10 lätt att byta lägenhet och jag vill ogärna flytta från området, eftersom jag känner mig hemma här. Det är de ensamma kvällarna som är svårast för Eivor. Jag sitter här och har inget att göra. Det blir att man sitter och funderar och blir ledsen. Jag har ju alltid tyckt om att sy men det är en omöjlighet nu. Sedan tycker jag om växter, att ta hand om dem och vårda dem. Även det är svårt nu när jag inte alls ser. Saknas kunskaper När det gäller det stöd som Eivor fått från samhället under årens lopp är hon mest positiv. Allt har gått bra, tycker jag. Jag fick exempelvis mycket stöd och hjälp med min son. Jag har haft bra relationer med kommunen när det gäller mina assistenter och så. Under senaste året har det kanske varit lite problematiskt. Jag begärde riksfärdtjänst och tolktjänst för en datautbildning i Skåne. Det slutade med att jag fick betala resan själv och det har fortsatt lite i samma stil. Ibland tänker jag att det nog saknas kunskaper om dövblinda och deras situation och behov hos handläggare på myndigheterna. Då blir man givetvis besviken och det känns inte bra alls. Eivor har nu kontakt med en kurator på det nya dövblindteamet och hoppas att kuratorn kanske kan informera handläggare på kommunen och Försäkringskassan om hennes funktionshinder. Det är svårt för människor att förstå vad dövblindhet innebär men det beror ju på bristande kunskap. Men jag tycker att med tiden har det blivit bättre på alla sätt. Nu hoppas Eivor mycket på det nya Allaktivitetshuset för personer med dövblindhet som ska öppna på Norrtulls sjukhus. Allaktivitetshuset - ny träffpunkt för dövblinda Text: Monica Klasén McGrath Foto: Anki Almqvist På Allaktivitetshuset ska man kunna träffas och bara ta en fika. Det viktigaste syftet med den nya verksamheten, som drivs av FSDB, är att skapa en träffpunkt i Stockholm för personer med dövblindhet. Verksamheten ska erbjuda en miljö som är kreativ, spännande och teckenspråkig. Allaktivitetshuset för dövblinda är ett treårigt projekt finansierat med bidrag från Allmänna arvsfonden och Stockholms stad. Projektledare för Allaktivitetshuset är Birgitta Martinell. Jag började arbeta i april, berättar Tessan Gerdsdorff, som är verksamhetsföreståndare för Allaktivitetshuset och ansvarar för de administrativa delarna. Än så länge har vi ingen aktivitet igång i lokalerna utan tiden har gått till att förhandla om renoveringsfrågan och få till en överenskommelse med hyresvärden. Nu får vi tillgång till lokalerna den 1 september och då börjar arbetet med att anpassa och inreda. Allaktivitetshuset kommer att ligga i närheten av Dövblindteamet på Norrtulls sjukhus, men Tessan är noga med att poängtera att det inte finns någon koppling mellan verksamheterna. Självklart är det en fördel att vi finns nära varandra och vi kommer förstås att informera om varandra, men vi är två separata verksamheter med olika huvudmän. Många saknar sysselsättning Bakgrunden till Allaktivitetshuset är en förstudie som gjordes av FSDB under I studien konstaterades att det finns ett stort behov av fritidsaktiviteter för personer med dövblindhet. FSDB har länge drivit frågan om ett Allaktivitetshus i Stockholm. Man räknar med att det i Stockholm finns minst 130 dövblinda personer under 65 år. Det har inte funnits någon typ av sådan verksamhet för dövblinda i Stockholm, säger Tessan. Det är ett känt faktum att många blir isolerade och inte har något att göra på dagarna, då arbetslösheten bland dövblinda är hög. Därför är det vår främsta uppgift att hitta människor och få dem att komma hit. Vi kommer att arbeta både med uppsökande verksamhet och motivationssamtal. Nu håller vi på med att skicka ut informationsbroschyrer och brev till andra organisationer och verksamheter med anknytning till personer som är dövblinda. Både lokaler och verksamhet ska anpassas efter dövblindas behov och önskemål, säger Lena Rydén, som är aktivitetsledare och ansvarar för att planera verksamheten. Vi kan inte starta upp verksamheten innan lokalerna är färdiga, men vi har haft viss verksamhet med träffar i Dövas Hus lokaler, som vi hyrt på onsdagarna under

8 Tessan Gerdsdorff, verksamhetsföreståndare och Lena Rydén, aktivitetsledare och ansvarig för att planera verksamheten. augusti månad. Våra aktiviteter kommer helt att anpassas efter våra besökares önskemål. Lokalerna på 350 kvadratmeter ska anpassas och all möjlig teknisk utrustning kommer att finnas. När man skulle söka personal till Allaktivitetshuset var det viktigt att hitta personer med erfarenhet av syneller hörselnedsättningar och helst också av att ha arbetat med dövblinda. Lena är själv döv sedan födseln och har i hela sitt vuxna liv varit aktiv inom föreningsliv, bland annat med idrott, ungdom och familjefrågor. Tessan har också en mindre hörselnedsättning och har lång erfarenhet av att arbeta med olika funktionshinder. Både Lena och Tessan behärskar förstås teckenspråket. Vi samlar på oss så mycket kunskap vi kan om dövblindhet. Bland annat har vi fått en del råd från tolkcentralen om vad som är viktigt att tänka på. Vi kommer även att göra en del studiebesök. Sedan har vi ju FSDB i ryggen, med all sin kunskap. Avkopplande miljö Allaktivitetshuset ska fungera som en träffpunkt för dövblinda. Genom att få möjlighet att träffa andra i liknande situation och utbyta erfarenheter kan det bli lättare att hantera sin egen vardagstillvaro. Det ska finnas möjligheter att komma hit och umgås en stund. Man ska erbjudas ADL-träning, det kommer att finnas café och utrustat kök så man kan värma eller laga lunch. Det ska också vara möjligt att köpa lunch på plats. Allt med stöd av personalen. Det viktigaste är att man ska kunna komma hit bara för att träffa andra utan att nödvändigtvis vara med på någon aktivitet, säger Lena. Vi ska erbjuda en avkopplande miljö där man kan känna sig hemma. Det ska också finnas möjligheter att ta del av nyheter och information genom uppläsningar både på teckenspråk och på talad svenska. Dövblinda har ju inte alls samma möjligheter att ta del av nyheter och samhällsinformation som andra, fortsätter Lena. Det kan också vara ett sätt att få igång stimulerande diskussioner och samtal om vad som händer i samhället och världen. Kursverksamhet Tanken är också att viss kursverksamhet ska finnas på Allaktivitetshuset. Detta kan ske i samarbete med till exempel Medborgarskolan, ABF m fl, eller i egen regi. Här lyssnar vi på vilka önskemål som finns, säger Lena. Redan nu har vi förslag på kurser i teckenspåk, matlagning, blomskötsel med mera. Vi har en liten gård där vi skulle kunna odla växter och vi har redan köpt in en keramisk ugn för att kunna arbeta med lera. Att forma lera med händerna kan vara en njutning för en person med dövblindhet. Vi ska på alla sätt försöka tillmötesgå önskemål så långt som möjligt. Andra verksamhetsförslag är träffar för personer i olika åldrar och friskvård i form av gymnastik, vattengymnastik och promenader, berättar Tessan. Vi är mycket flexibla och öppna för olika utvecklingsmöjligheter av Allaktivitetshuset. Vi kommer att lyssna till målgruppens behov och önskemål och anpassa verksamheten efter detta. För att kunna erbjuda en så bra verksamhet som möjligt kommer vi också att samarbeta med både kommun och landsting. Inledningsvis kommer Allaktivitetshuset att vara öppet två dagar i veckan för att successivt utöka öppettiden. Förmodligen kommer man även att anställa mer personal för den dagliga verksamheten. Projektet ska utvärderas årligen men målet är givetvis att det ska bli en permanent verksamhet. En av mina viktigaste uppgifter är att söka pengar för verksamheten och dess utveckling. Det är många som väntar och längtar efter den dag då vi slår upp dörrarna. Det kommer med säkerhet att ske under hösten, säger Tessan. Verksamheten ska också få ett annat namn än Allaktivitetshuset, som bara är ett arbetsnamn. Vi har många bra och vilda idéer, säger Lena. Vi har utlyst en tävling för att få ordning på namnfrågan. För mer information kontakta Tessan, Lena eller Birgitta på mailadress: 11

9 Nationellt kunskapscenter för dövblindfrågor Text: Monica Klasén McGrath Foto: Anki Almqvist Det har saknats ett samlat grepp kring frågor som rör personer med dövblindhet. Att skapa forum för samverkan på nationell nivå och stödja landsting och kommuner i utvecklandet av verksamheten är några av våra främsta syften, säger Lena Hammarstedt, som är verksamhetschef på Nationellt kunskapscenter för dövblindfrågor. År 2003 fick Resurscenter MoGård AB i Finspång regeringens uppdrag att utveckla ett Nationellt kunskapscenter för dövblindfrågor. Bakgrunden var en undersökning som visade att personer med dövblindhet hade svårt att få adekvat och tillräckligt stöd, berättar Lena Hammarstedt. Det var framförallt samordning av det befintliga stödet som saknades, men man fann också en bristande helhetssyn på rehabilitering/habilitering av dövblinda personer. 12 Stiftelsen MoGård Tidigare fanns 11 dövblindkonsulenter på olika platser i landet, vars uppgift var att leda brukarna rätt. När bristerna i samordningen blottlades, tog regeringen beslutet att avveckla konsulenterna och istället avsätta medel till skapandet av ett Nationellt kunskapscenter. Många reagerar på att socialdepartementet gav uppdraget åt ett aktiebolag, men bolaget drivs av stiftelsen MoGård vars syfte bland annat är att tillförsäkra dövblinda och döva personer resurser inför framtiden, fortsätter Lena. Resurscentret ansågs av socialdepartementet vara den instans i Sverige som hade tillräcklig kompetens och erfarenhet för Vi arbetar med den enskilde i centrum och ser vilka möjligheter till stöd, social samvaro och utveckling han eller hon har. Samverkan kring gruppen är A och O, berättar Lena Hammarstedt. att genomföra uppdraget. Fyra miljoner kronor avsattes till kunskapscentret. Stödja kompetensbyggande Tanken är att kunskapsteamet ska stödja landsting och kommuner i utvecklandet av verksamheten för dövblinda, men också att bygga upp kompetens för att kunna tillgodose de behov av stöd som finns hos personer med dövblindhet. Kunskapscentret ska inrikta sin verksamhet på handledning, utbildning, konsultation, nätverksarbete och information. Tre personer arbetar på centret. Lena Hammarstedt, verksamhetschef, Gun-Britt Milioris, som är samordnare

10 för expertteamet och Per Nyling som är konsulent och specialpedagog. Vi startade i höstas men har faktiskt hunnit en bit sedan dess. Vår viktigaste uppgift är kanske att påverka landstingen att bygga kompetens inom det här området. Hittills har dövblindteam startat i Region Skåne, i Stockholm, i Västra Götaland och ytterligare ett är på gång att bildas i Uppsala. Teamet i Skåne har verkat längst och teamet i Stockholm, som har kommit igång otroligt snabbt, var redan planerat när vi började vårt arbete. I landet i övrigt sker samverkan mellan syn och hörsel, och i flera landsting håller man på att utveckla team. Skapa nätverk Vi försöker också skapa nätverk inom området. Vi har regelbundna möten med befintliga team i landet. I mitten av september har vi bjudit in dessa och alla instanser på nationell nivå i landet till Rönneberga kursgård utanför Stockholm. Jag tror på samverkan från början. Det är viktigt att vi arbetar mot samma mål och att det finns en överensstämmelse i hur vi tänker. Den 8 november ska vi träffa representanter från alla de landsting som inte har team. Vi ska även ha en kortare basutbildning med några landsting som tycker att de saknar kunskaper inom området. En viktig samarbetspartner för oss är Föreningen för Sveriges Dövblinda, FSDB, som är mycket aktiva och delaktiga i vårt arbete. På nationell nivå finns numera också ett Dövblindråd där alla aktörer i landet ingår. Vi arbetar med den enskilde i centrum. Alltså vad händer med den enskilde, vad har han eller hon för möjligheter till stöd, social samvaro och utveckling. Samverkan kring gruppen är A och O. Det måste finnas samverkan mellan habilitering och rehabilitering, mellan syn- och hörselcentraler. Ja, mellan alla aktörer kring den enskilde. Sedan ska vi arbeta för att klargöra lagstiftningen i landet så att bemötandet och rättigheterna blir desamma var man än bor. Idag skiftar det ganska ordentligt från kommun till kommun. Erbjuder handledning Kommunikation är centralt för alla människor och det är just förmågan att ta in och ge information som är nedsatt hos dövblinda. I Sverige är det många vuxna dövblinda som inte blivit erbjudna specifik dövblindhabilitering och som inte har en adekvat kommunikationsmetod. Resultatet blir isolering, som i sin tur leder till passivitet och känslomässiga och sociala problem. Under senare år har teorierna kring kommunikationsutveckling vidgats, vilket ställer stora krav på personalen. Vi erbjuder därför handledning till personal runt om i landet och det är Per Nyling som reser runt och handleder. Han är en fantastiskt duktig pedagog och arbetar själv med metodutveckling. Genom att landstingens egen pedagogiska personal nu deltar under handledningen, kan de föra kunskaperna vidare lokalt, vilket bidrar till att öka kunskapen generellt ute i landet. Nationellt expertteam Under det Nationella kunskapsteamet finns också ett Nationellt expertteam som samordnas av den tredje medarbetaren på kunskapstemet - Gun- Britt Milioris. Expertteamet eller diagnosteamet har funnits sedan 1996 och har till uppgift att förbättra möjligheterna för personer med dövblindhet att få en korrekt diagnos, berättar Lena. Teamet har en tvärfacklig sammansättning av medicinska, psykologiska, genetiska, sociala och pedagogiska kunskaper. Dövblinda, anhöriga eller landsting som har svårt att själva ställa diagnos kan vända sig till teamet för att få hjälp. Det är meningen att expertteamet ska samarbeta med de regionala team och landstingsteam, som utvecklas i landet. Informationsansvar Att informera om området och de behov av stöd som personer med dövblindhet har, är också en central uppgift för kunskapscentret. Man kan säga att personer med dövblindhet är beroende av att det i samhället och hos olika instanser, exempelvis kommunen, finns kunskaper och förståelse för deras behov av insatser. Om kunskaper saknas kan det ju resultera i att man som dövblind inte får de insatser som man enligt lag har rätt till. Med det här perspektivet har vi tillsammans med regionala team och landstingsteam ett ansvar att visa på behov och förmedla kunskaper om dövblindas situation. I kunskapscentrets ansvar ingår givetvis också att avrapportera till socialdepartementet hur det ser ut för gruppen personer med dövblindhet i Sverige och hur centrets arbete fortskrider. Det är klart att det är en viktig del som kräver ganska mycket arbete. Att tydliggöra de dövblindas situation hos departementet är en förutsättning för fortsatt utveckling, avslutar Lena Hammarstedt. MoGård Stiftelsen MoGård bildades år 2000 av Sveriges Dövas Riksförbund, Föreningen Sveriges Dövblinda, Landstinget i Östergötland, Finspångs kommun och personalkooperativet Mo Gård. Stiftelsen äger resurscenter Mo Gård och är med och driver MoGård Folkhögskola som vänder sig till dövblinda och döva personer med tilläggshandikapp samt dotterbolagen Odigos och Epidro. Epidro AB driver i sin tur det Nationella kunskapsteamet för dövblinda. 13

11 Jag har blivit stark av min dövblindhet Text: Monica Klasén McGrath Foto: Anki Almqvist Jag har någon enstaka kompis som inte har funktionshinder, men de flesta jag umgås med har syn- och hörselnedsättningar, säger Peter Falkegård, 25 år. Vi förstår varandra och det blir inga missförstånd. Jag upplever ibland att andra människor blir irriterade när jag inte hör och måste fråga om. 14 När folk vill att jag ska beskriva hur mycket jag ser, brukar jag säga: Hur ser du själv? Det är ju omöjligt att svara på, säger Peter Falkegård. Jag ska träffa Peter på T-centralen mitt i lunchrusningen och är lite orolig för hur jag ska känna igen honom. Jag vet ju att han inte kan se mig. Det syns på mig att jag är synskadad, säger han på telefonen. Du kommer att känna igen mig. Han är lite försenad, men så kommer han gående där mitt bland alla stressade människor på centralen. Av någon anledning hade jag förväntat mig att han skulle ha vit käpp, men Peter går raskt fram mot den plats vi bestämt och vi hittar varandra på en gång. Jag ser ungefär tio procent på ena ögat och är helt blind på det andra, berättar Peter som är 25 år. När folk vill att jag ska beskriva hur mycket jag ser, brukar jag säga: Hur ser du själv? Det är ju omöjligt att svara på. Kombinationen svår Peter föddes med så kallad grumlig hornhinna, som är en ovanlig avvikelse. Jag hade bara 0.1 procents syn på ena ögat då jag föddes. Efter två misslyckade och en lyckad hornhinnetransplantation förbättrades min syn upp till tio procent. När Peter var tre år upptäckte man att han var helt döv på höger öra och hade en hörselnedsättning på vänster öra. Både Peters mamma och syster har hörselskador som är lindrigare än Peters. Det finns inget samband mellan min hörselskada och min synnedsättning och många gånger har jag känt mig dubbelt drabbad. Med åren har jag vant mig och tycker att jag lever ett bra liv ändå. Det svåra med mitt handikapp är kombinationen. Jag ser inte tillräckligt bra för att kunna läsa teckenspråk på håll och har trots hörapparaten svårt att höra vad folk säger om de inte är alldeles nära på min hörande sida. Intresserad av politik När det var dags för Peter att börja skolan blev det i Alviksskolans synklass, där han gick kvar under låg- och mellanstadiet. Det var inte särskilt bra för mig att gå i synklass, men det förstod man egentligen inte förrän jag började i hörselklass i högstadiet. Min hörselskada hade underskattats. Jag hörde helt enkelt för dåligt, så jag lärde mig

12 inte så mycket under de där första åren. Peters hörselskada försämras sakta, men han vet inte hur fort det går, eller hur nedsatt hans hörsel kommer att bli. Efter högstadiet gick Peter på Alviksskolans hörselgymnasium och sedan på Komvux och läste matte och historia. Jag är intresserad av politik och sociala frågor. Därför började jag på Samhällsplanerarlinjen på Stockholms universitet. Lärarna fick ju bära slinga så att jag kunde höra bra på föreläsningarna och jag fick anteckningshjälp. Trots det fick jag ofta fråga om då jag inte riktigt uppfattade var föreläsaren sa. Det svåraste var att hinna läsa in allt. Det är ju enormt mycket litteratur och högt tempo på universitetet. Ibland fick vi litteraturlistorna sent och då kunde halva terminen ha passerat innan jag fick det inläst av Talbok- och punktskriftsbiblioteket. Efter två tuffa år tog Peter studieuppehåll och det är nu två år sedan. Det var två jobbiga år, men samtidigt var det otroligt kul. Det var roligt att gå i en stor klass med många olika människor. Jag lärde mig de här sociala sakerna som jag egentligen aldrig konfronterats med förut. Kändes som att komma hem Peter har inte bestämt sig för om han ska gå tillbaka och avsluta sina studier eller om han ska satsa på arbetslivet istället. Jag har precis avslutat ett vikariat på Unga Synskadade Stockholm & Gotland. Jag trivs inom föreningslivet och skulle gärna vilja jobba inom handikapprörelsen, inom offentlig sektor eller på någon myndighet. Jag tror att förståelsen och kunskapen om funktionshinder är större där än inom näringslivet. Peter blev tidigt engagerad i aktiviteter för syn- och hörselskadade. Min första kontakt med FSDB var ett sommarläger när jag var 13 år. Det var jätteroligt och jag fortsatte att åka under några år. Sedan slutade jag plötsligt med alla aktiviteter inom föreningen. Jag vet inte varför men jag tyckte nog inte att det var så kul. Det här hämmade min sociala utveckling i hög grad. Under de sena tonåren hade Peter svårt att acceptera sitt handikapp. Jag hade svårt att hitta mig själv. Efter mycket tjat från min mamma åkte jag på DBUs (Dövblind Ungdom) årsmöte i Sundsvall när jag var 22 år. Jag kan lugnt säga att det var en av de viktigaste helgerna i mitt liv. Det kändes som att komma hem. Efter den där helgen har jag blivit mer och mer aktiv i föreningen. Nu sitter jag med i DBUs styrelse och även som ungdomsrepresentant i FSDBs styrelse och är mycket engagerad i frågorna. Jag vet ju hur det fungerar. Om man har varit dövblind hela sitt liv så vet man hur det känns. Det behövs inga frågor, man har mycket gratis med mina erfarenheter. Som jag känner det nu kan jag göra nytta inom den här världen och jag vill fortsätta vara aktiv inom föreningslivet. Även om Peter ibland känner sig drabbad av sitt funktionshinder, tycker han också att det fört med sig positiva saker. Jag är väldigt idrottsintresserad och om jag inte haft mitt funktionshinder hade jag kanske varit med i något fotbollslag. Det kan väl kännas som en förlust ibland. Men jag kan ändå hålla på med kampsport och tränar Jijutsi. Jag har blivit stark av min dövblindhet. Man får ju hela tiden kämpa mer än andra och det skapar styrka. Sedan har jag genom föreningen fått många kompisar i hela landet och det är en stor rikedom. Det finns en del som Peter saknat vad gäller stöd från samhället, t.ex. hörapparater. Man behöver apparater i reserv, eftersom de är så fuktkänsliga. Det räcker med att jag svettas ordentligt under ett träningspass, så slutar apparaten att fungera. Det här finns det ingen förståelse för och man får argumentera rätt ordentligt för att få sina reserver. Min erfarenhet är att om man vet vad man vill ha och har rätt till, så brukar det gå ganska bra. Jag tycker att skolan i regel varit bra när det gäller hjälpmedel och förståelse. I framtiden vill jag ha barn och familj. Det här med ärftlighet har ingen betydelse. Man kan inte säga att man får ett sämre liv bara för att man har ett funktionshinder. Men jag tror att det skulle fungera bäst med en partner som också har ett funktionshinder. Man har en annan förståelse, så är det bara. Peter Falkegård om viktiga frågor för DBU DBU är FSDBs barn- och ungdomssektion. Varje år anordnar DBU en rad aktiviteter. I år har föreningen haft sommarläger för ungdomar. 75 barn och ungdomar är med i DBU, men troligen finns det dubbelt så många. Bryta isolering Ett av de största problemen för människor med dövblindhet är isolering p.g.a. kommunikationssvårigheter. Jag tror säkert att det finns ungdomar som inte ens känner till att vi existerar. Det gäller att hitta dem, genom att på alla möjliga sätt informera om DBU och vad vi gör. Sprida kunskap Kunskap är vägen till förbättringar. Om människor i samhället känner till oss och våra behov finns det möjligheter till bättre lagstiftning och ökade möjligheter. Att på ett proffsigt sätt sprida kunskap och informera om vad dövblindhet är, måste vara ett av våra huvudmål. Skola/Utbildning Utbildningsfrågor är mycket viktiga. Vi jobbar bland annat för att Riksgymnasiet för döva och hörselskadade i Örebro ska ta hänsyn även till dövblinda. DBU har en hemsida och adressen dit är: 15

13 Tolken får inte märkas 16 Text: Monica Klasén McGrath Foto: Anki Almqvist Tolken ska inte märkas utan vara ett fungerande redskap för kommunikation mellan två eller flera parter. Det är ett oerhört krävande yrke, där den stora kunskapen om språk bara utgör en del. Strikta etiska regler och respekt för individen är lika viktigt. Sanna Karlsson arbetar som informatör och teckenspråkstolk på tolkcentralen i Stockholms läns landsting. Stockholms läns landstings tolkcentral servar hela Stockholms län med tolkservice. För att fylla behovet av tolkar anlitas även entreprenörer och frilansare. Enligt Hälso- och sjukvårdslagen 3 b (1994) har landstingen skyldighet att organisera, finansiera och tillhandahålla tolktjänst. Vardagstolkning Sanna Karlsson arbetar som informatör och teckenspråkstolk på tolkcentralen i Stockholms läns landsting och vi träffas i tolkcentralens vackra, men trånga lokaler på Regeringsgatan, mitt i city. Det är nästan ett måste att ha lokaler som ligger centralt, säger Sanna. Våra uppdrag kan ju vara var som helst i Stockholms län och då måste vi ha nära till allmänna kommunikationsmedel. Vad innebär då vardagstolkning? Vardagstolkning är i princip all tolkning utom utbildning. Vi tolkar ofta sjukvårdsbesök av olika slag. Det kan vara besök till läkare, distriktssköterska, psykolog, sjukgymnast och tandläkare. Sen tolkar vi många myndighetsbesök, som t ex försäkringskassan och skattemyndigheten. Det kan också vara så att vi blir bokade på arbetsplatser för att tolka möten och konferenser. På kvällar och helger kan det handla om att tolka föräldramöten, kurser eller andra fritidsaktiviteter. Fester, uppvaktningar, kyrkliga förrättningar och resor kan också bli aktuella. Myndigheter har skyldighet att anlita tolk så att även människor med hörselnedsättningar har möjlighet att förstå. Det innebär exempelvis att offentliga politiska möten, som första-

14 majtal, valtal, riksdagsmöten och så vidare ska vara tolkade till teckenspråk. De enda myndigheter som själva ska bekosta tolktjänst är polis och domstol, då de kallar person till förhör. Då skickar tolkcentralen en faktura. När det gäller utbildningsväsendet så har de skyldighet att själva erbjuda tolktjänst. Universitet och högskolor har egna tolkar anställda. Dövblinda liten grupp År 2002 hade tolkcentralen sammanlagt 1171 aktiva tolkanvändare, varav 993 var barndomsdöva, 127 var vuxendöva. Samt självklart alla hörande som behöver tolkhjälp för att kommunicera med döva. Endast 51 personer var dövblinda. Dövblinda är ju en liten del, men å andra sidan behöver dövblinda tolk ofta, så vi lär känna gruppen väldigt bra. En annan mindre grupp som använder sig av taltjänsttolkar är de som av olika skäl är tal- eller röstskadade, till exempel strokepatienter eller personer med utvecklingsstörning. Det finns 40 anställda tolkar på tolkcentralen, men eftersom de flesta är kvinnor i åldern år är det ständigt många som är föräldralediga. Just nu är 31 tolkar i tjänst. På centralen finns teckentolkar, dövblindtolkar, vuxendövtolkar, skrivtolkar och taltjänsttolkar. De kommunikationsmetoder vi använder är teckenspråk, taktilt teckenspråk, tydligt tal, skrivtolkning, tecken som stöd, TSS och handalfabetering. I alla tolkuppdrag som är längre än en timme är man två tolkar. Det blir för jobbigt annars, man måste helt enkelt varva för att kunna göra en bra tolkning. Strikt roll Att vara tolk är ett alldeles speciellt yrke. Tolken är ett kommunikationsredskap mellan person A och person B. Yrkesföreningen STTF har nyligen givit ut skriftliga etiska riktlinjer för tolkar. Här kan man läsa om tolkens roll och råd kring klädval och liknande. Tolkarna ska gärna vara klädda i enfärgade strikta kläder som inte väcker uppmärksamhet och som utgör en bra bakgrund för tecknande. Pråliga smycken och utmanande kläder är otänkbart. Vi håller alltid på vår tolkroll och det är också för vår egen skull. Vi tolkar alltid i jagform och vår egen person ska överhuvudtaget inte märkas i kommunikationen. Om vi inte precis förstår, måste vi fråga om. Vi försöker att inte göra subjektiva tolkningar i samtalet. Vi tolkar heller aldrig åt släkt eller vänner. Tolkutbildning ges än så länge endast på folkhögskolor. Utbildningen, som är fyra år, innehåller både tolkutbildning och teckenspråksutbildning. På tolkcentralen finns tolkar som är specialiserade inom vissa områden som kyrka och religion, rättstolkning, engelska och tolkar som är specialiserade på dövblindtolkning. Tolk kan man få dygnet runt. Kvällstid, nattetid och helger finns det beredskapstolkar på tolkcentralen. Ledsagning och syntolkning Det speciella med dövblindtolkning är att det alltid ingår ledsagning och syntolkning. Ledsagning betyder att man lotsar och stöder personen i miljön. Syntolkning innebär att man berättar om miljön, vilket innebär en total beskrivning av färger, ting, sakers placering och så vidare. I syntolkning ingår också att tala om vilka personer som är närvarande, vad de har på sig och allt som har betydelse. I syntolkningen kommer tolkens personlighet in en del, eftersom intrycket av en miljö är väldigt subjektiv. Syntolkningen gör också att man passar bättre ihop med vissa, därför att de tycker om ens sätt att beskriva miljön. Med dövblinda kan det bli fråga om olika kommunikationsmetoder. Det är skillnad på dövblindfödda och dövblindblivna, där de senare ofta har syn- eller hörselrester kvar. Det kan handla om teckenspråk på nära avstånd, taktilt teckenspråk, slingtolkning, skrivtolkning, tecken som stöd, TSS och handalfabetering i handen. Närheten till en annan person blir ofta markant i dövblindtolkningen. Särskilt när det handlar om taktil tolkning kommer man ju fysiskt mycket nära en annan person. Det kan upplevas jobbigt för en del och därför orkar inte alla med dövblindtolkning. Många svåra situationer Överhuvudtaget får man som tolk ta del av många svåra och högst privata saker. Var tredje vecka har därför alla tolkar på tolkcentralen rätt till handledning med psykolog. Man försöker att vara just det här redskapet, men det är klart att man får vara med om många svåra situationer. Ibland kan man uppleva att personer blir illa behandlade eller förbisedda på sina arbetsplatser. Man kan träffa personer som far illa socialt på olika sätt och vi har ju oftast inget mandat att rapportera vidare. Man måste helt enkelt hantera sådana här saker. Därför är det också många av oss som använder oss av handledningen. F A K T A Landstinget är skyldigt att tillhandahålla tolktjänst för vardagstolkning till döva, dövblinda, vuxendöva och hörselskadade personer. Utgångspunkten är att en fungerande tolktjänst är en förutsättning för att personer med syn- och hörselnedsättningar ska kunna uppnå full delaktighet och jämlikhet i samhället. 17

15 Tillgänglig information viktig Text: Monica Klasén McGrath Foto: Anki Almqvist Det är svårt för människor att förstå det här med dövblindhet. Att sprida information om vad dövblindhet är och vilka behov personer med dövblindhet har, är en ständig uppgift för Föreningen Sveriges Dövblinda, FSDB, säger Rolf Eriksson, som är vice ordförande i FSDB, Stockholms län. 18 Till vardags arbetar Rolf på synskadades riksförbund distrikt i Stockholms och Gotlands län, SRF, och det är också i deras lokaler på söder vi träffas. Jag har varit aktiv i FSDB sedan 1973, berättar Rolf som har både en syn- och en hörselnedsättning. Föreningen startade 1959, för att personer med dövblindhet inte riktigt tyckte att de fick uppmärksamhet för sina frågor inom SRF. De behövde en egen förening. Tillgänglig information En viktig uppgift för FSDB har sedan bildandet varit det intressepolitiska arbetet, att sprida information om dövblindhet och att förmå myndigheter och beslutsfattare att se till att samhällets service fungerar också för dövblinda. Den viktigaste frågan för den nybildade föreningen var tillgängligheten till information och nyheter för dövblinda. Man började med att starta en egen nyhetstidning, Nuet. Tidningen skulle inte vara en medlemstidning, med information om föreningen i första hand, utan en regelrätt nyhetstidning för dövblinda. Nuet finns fortfarande och kommer ut varje dag i storstil, två gånger i veckan med punktskrift och som talkassett, för att täcka in alla medlemmars läsmedia. Självklart var det här med tidningen en demokratisk fråga. Även per- soner med dövblindhet har rätt att ta del av nyheter i samhället. Tidningen innebar därför ett viktigt steg på vägen mot dövblindas ökande deltagande i samhället, vilket ju var en huvudfråga för föreningens arbete. Funktion som kamratförening Från början fanns FSDB bara på riksnivå, men på 70-talet började man också att arbeta på regional nivå. Idag finns det 12 lokala föreningar. Från början bestod samarbetet mellan riks- och lokalnivå av årsmöte på Almåsa kursgård, då vi berättade om styrelsearbetet och umgicks. Vi fick också funktionärsutbildning, alltså skolning i hur man arbetar i en förening. Ända sedan bildandet 1959 har FSDB haft en viktig funktion som kamratförening för dövblinda. Föreningen ordnar olika aktiviteter för medlemmarna för att de ska få tillfälle att träffa varandra. Det kan vara semesterveckor, kurser och informationsträffar. Rolf Eriksson, är vice ordförande i FSDB, Stockholms län. Jag åker med på det mesta och tycker att det är oerhört värdefullt att träffa andra människor i en liknande situation som jag själv. I det här sammanhanget är det viktigt att poängtera risken för att bli isolerad som dövblind. Många av våra medlemmar kommer sällan ut överhuvudtaget. Då blir föreningens aktiviteter av stort värde. En annan viktig fråga för FSDB var att det skulle finnas utskrivningstjänst till punktskrift för dövblinda.

16 Det var en rättighet, men det gällde ju att som dövblind ta initiativet på biblioteket, vilket inte alltid var så lätt. Vi jobbade för att bibliotekarierna skulle ha ett större ansvar i att puffa för olika tidskrifter inom olika områden och erbjuda utskrivningstjänst. Själva utskrivningen gjordes, precis som nu, av Talboks- och Punktskriftsbiblioteket, TBPB. Det här var oerhört positivt. Folk förkovrade sig på ett nytt sätt. På några bibliotek i Sverige fanns det särskilda stödpersoner som kunde hjälpa till med att hitta litteratur och tidskrifter blev teckenspråket ett allmänt språk vilket gjorde tillgängligheten till samhällsinformation bättre. Nu blev myndigheterna skyldiga att ha teckentolk på offentliga möten och så vidare. Teknisk utveckling viktig När datorerna kom innebar även det ett stort framsteg för dövblindas möjlighet att både få information och kommunicera. Föreningen startade en databas med namnet Fruktträdet. Här kan man söka information, men också kommunicera med andra genom Träffpunkt 44, TP44. Nu finns ju Internet med all information, men TP44 används fortfarande flitigt. Så småningom skapades ett nätverk, Excomp, för att kunna utbilda folk i datoranvändning. Excomp består av ett gäng dövblinda som utbildar andra dövblinda i datoranvänding. De fyller ett viktigt behov. Om man inte kan använda sin tekniska utrustning har man ju ingen nytta av den. En dövblind person har tre möjligheter med en dator. Förstorad text, talsyntes eller punktskrift. Idag kan jag tack vare min utrustning, skriva mina egna brev och dokument. Jag kan till och med korrekturläsa, även om jag fortfarande ofta tar hjälp med den biten. Tolktjänst Idag arbetar FSDB aktivt med en rad frågor, varav en av de viktigaste är tolktjänst. Vi har ju arbetat med den här frågan under många år. På 70-talet var dövblindtolkutbildningen bara två veckor. Nu ingår dövblindtolkning i den ordinarie teckenspråkstolkutbildningen som är fyra år. Att tolka för dövblinda kräver ju en stor bredd. Idag är tolkservicen reglerad i en rättighetslagstiftning och inte i en skyldighetslagstiftning, vilket gör det svårt att överklaga om man inte får tolk eller om man inte är nöjd med den service man får. Förhoppningar på Allaktivitetshuset En viktig fråga för Stockholmsföreningen har varit planerandet av Allaktivitetshuset på Norrtulls sjukhus och nu hoppas Rolf att det där ska erbjudas kurser av olika slag för dövblinda. Vi har varit och är mycket aktiva när det gäller den här frågan. Våra medlemmar har stora förväntningar inför öppnandet nu i höst. Vår uppgift är att informera om att det finns och puffa för att folk går dit. Vi är ju också mycket glada för det nya Dövblindteamet. De har kommit igång med verksamheten mycket snabbt och fyller ett stort behov. Jag går själv dit och det är skönt att träffa människor som har specialkunskaper om dövblindhet. När det gäller värvningen av nya medlemmar till föreningen är det svårt att fånga upp personer med dövblindhet. På 80-talet gjordes en undersökning av hur många dövblinda som finns i Sverige. Då kom man fram till att det fanns 1246 dövblinda personer, varav hälften var teckenspråkiga. Det kom som en överraskning då vi på föreningen trodde att vi bara var 500 dövblinda i Sverige. Vi skulle gärna se att det blev en uppföljning av den här kartläggningen, men så har inte skett ännu. F A K T A FSDB startade 1959 och har tolv lokala föreningar, varav Stockholm är den största. Föreningen har sammanlagt cirka 350 medlemmar, varav den större andelen är över 50 år. Inom föreningen finns också en föräldrasektion, FSDB:s föräldraråd, som arbetar med frågor och problem som uppstår i familjer med dövblinda barn. Föreningen har även en ungdomssektion, Dövblind Ungdom (DBU), som bildades I DBU samlas dövblinda samt synoch hörselskadade barn och ungdomar till egna aktiviteter. Hemsida: Mer information om dövblindhet Dövblindteamet i Stockholms län Norrtulls sjukhus Norrtullsgatan 14, ing. H Stockholm tel: , texttel: fax: e-post: Föreningen Sveriges Dövblinda, FSDB Sandsborgsvägen Enskede Tel: Texttel: Hemsida: Nationell kunskapscenter för Dövblindfrågor Box 570, Danderyd Besöksadress: Svärdvägen 21 Tel: Resurscenter dövblind - Specialpedagogiska institutet Nationellt resurscenter för barn- och ungdomar som är dövblindfödda. Ger råd och stöd till barn och ungdomar i integrerad skolform. Tel: Resurscenter Mo Gård Utför och/eller utbildar för habilitering och rehabilitering av döva och dövblinda personer, ungdomar och vuxna med ytterligare funktionshinder. Tel: Hemsida: 19

17 En ryggsäck lätt att bära Text: Helene Lumholdt Foto: Anki Almqvist Klara Mera - Center för begåvningsstöd, har packat en ryggsäck full med saker som kan vara till hjälp i det dagliga livet för personer med kognitiva funktionshinder. Ryggsäcken lånas ut i länet och ger föräldrar och habiliteringscenter möjlighet till stöd i sin lokala miljö. säcken väcktes hos Klara Mera - Center för begåvningsstöd efter en kontakt med Blackebergs habiliteringscenter för ungefär ett år sedan. De hörde av sig till oss med en förfrågan. De nådde inte ut till de föräldrar de ville nå. Blackebergs habiliteringscenter ligger i ett invandrartätt område. Föräldrar med invandrarbakgrund hörsammade mycket sällan de ordinarie inbjudningarna till Klara Meras föräldrautbildning. Säkert beroende på att de talar ett annat språk och har en annan kultur. Men deras behov av begåvningsstöd är förstås lika stort, säger Ulla Ringström som är arbetsterapeut. Ulla och hennes dåvarande kollega Lotta Ahlqvist Bohlin for ut till Rinkeby och ordnade träffar på plats - med somalisk tolk, med arabisk tolk och på lätt svenska. Det funkade. Nu kom föräldrarna. Det var jättelyckat, faktiskt berättar Ulla. Delvis berodde det förstås på tolken och på att föräldrarna slapp åka in till stan men också på att de hade blivit inbjudna av folk de kände. Det var kuratorn på deras habiliteringscenter som kommit med förslaget inte någon anonym person inne i stan som skickat en formell inbjudan på papper. 22 Vi ville skapa ett pedagogiskt material som kunde användas lokalt, i närmiljön, utan att vi var med, berättar Ulla Ringström, arbetsterapeut på Klara Mera. I en svart ryggsäck i slittålig nylon och många fack ligger noggrant inpackat klockor, almanackor, decilitermått, filofax och många andra saker som kan vara till hjälp och stöd för personer med begåvningshandikapp. Den ursprungliga idén till rygg- Pedagogiskt material Efter de lyckade mötena i Rinkeby for Ulla och Lotta hem till Klara Mera och funderade på hur de kunde skapa ett material som kunde användas lokalt ute på habiliteringscentren, ett material som kunde förmedla de kunskaper de fått med sig från träffarna i Rinkeby. Vi ville skapa ett pedagogiskt material som kunde användas lokalt, i

18 närmiljön utan att vi var med. Och vi ville att det skulle ha en lite ungdomlig prägel. Vi valde en ryggsäck för att rikta tankarna till tågluffande och upptäcksresor. Ryggsäcken rymmer tekniskt fiffiga hjälpmedel, med anknytning till tid, planering och telefonering men också eget framtagna billiga hjälpmedel för till exempel matlagning och hygien. Sammantaget kostar innehållet i ryggsäcken en bra slant, så några fler ryggsäckar är inte planerade. Men det verkar också räcka med en. Även om vuxenhabiliteringen nu har uttryckt önskemål om en liknande hjälp, fast i form av en något mer vuxen resväska. Metodbok Däremot har Ulla Ringström utarbetat en metodbok för användandet av ryggsäcken och den finns i tjugotalet exemplar. Ett exemplar för varje habiliteringscenter och habiliteringsenhet i länet. Metodboken innehåller en inledande del om hur man förbereder föräldrautbildning och en teoridel kring kognitiva svårigheter och möjligheten att kompensera dem genom begåvningstöd. Därefter följer en presentation med bild och text av alla de begåvningsstöd ryggsäcken innehåller. Efter det finns vad vi kallar åhörarkopior. På dem finns också bilder av och benämningar på alla hjälpmedlen. Det gör det lättare I Klara Meras välpackade ryggsäck samsas specialutformade hjälpmedel med fiffiga fynd från vanliga varuhus. för föräldrarna att veta exakt vad de ska fråga efter om de ringer. Det finns också utrymme för föräldrarna att anteckna på sitt eget språk vid sidan av bilden. En lista över inköpsställen avslutar metodboken som Ulla nu varit ute och introducerat på samtliga habiliteringscenter, som i sin tur har börjat låna ryggsäcken av Klara Mera, precis som det var tänkt. Det flyter på bra nu. Den minsta tid man lånar är tre dagar, men om det I en pärm som hör till ryggsäcken finns en presentation med bild och text av alla de begåvningsstöd ryggsäcken innehåller. inte är kö kan man behålla den några veckor. Idag kom den just tillbaka från Huddinge och nu står Södertälje på tur, berättar Ulla. Ökad flexibilitet Ryggsäcken fyller sin funktion och ger habiliteringspersonalen möjlighet att jobba med begåvningsstöd på plats. Det ger fler föräldrar möjlighet att ta till sig innehållet och ger habiliteringspersonalen ökad flexibilitet i sitt arbete. Vi märker att den används på fler sätt. Personalen tar den till exempel ofta med på hembesök. Och inte alls bara till föräldrar med invandrarbakgrund utan till alla. Ryggsäcken ger föräldrautbildningen en förankring i närmiljön som inte funnits tidigare, konstaterar Ulla. Poängen är att öka tillgängligheten. Alla behöver inte komma till Klara Mera för att få tillgång till deras kunskaper. Klara Meras grundprincip är att visa konkret hur saker kan användas, för att kompensera kognitiva funktionshinder. Ryggsäcken är ytterligare ett sätt för oss att nå ut, säger Ulla. 23

19 Kunskap att hämta B Ökad medverkan vid Ren Intermittent Kateterisering (RIK) för barn med ryggmärgsbråck - En klientcentrerad, målinriktad interventionsstudie FoU-rapport Katarina Allbrink Oscarson Barn med ryggmärgsbråck har ofta neurogen blåsrubbning och behöver därför tömma urinblåsan med hjälp av Ren Intermittent Kateterisering (RIK). Barnen får från början hjälp att utföra RIK men sedan förväntas de lära sig att klara proceduren självständigt. Det är en komplicerad process och kanske får barnen för mycket assistans i sina toalettbestyr för långt upp i åldrarna. Syftet med studien var att undersöka och beskriva om och hur en klientcentrerad, målinriktad intervention kan öka barns med MMC medverkan vid RIK. Pris: 150 kr Barn med rörelsehinder deras självbild, upplevelse av kamratrelationer och anpassning i skolan FoU-rapport , Karin Nylén Föreligger några skillnader mellan barn med respektive utan rörelsehinder vad gäller självbild, upplevelse av kamratrelationer och trivsel i skolan? En grupp barn med rörelsehinder jämfördes med en matchad kontrollgrupp av barn utan rörelsehinder. Lärarnas uppfattning om barnens anpassning i skolan i termer av popularitet, beteendeproblem och social skicklighet i kamratgruppen undersöktes även. Pris: 100:- Kartläggning av smärtproblematik hos barn med funktionshinder FoU-rapport , Marie Johansson Smärtproblematik hos barn med neurologiska funktionshinder har inte alltid uppmärksammats tillräckligt inom habiliteringsverksamheten. Denna rapport presenterar resultatet av en inledande kartläggning som gjorts. Studien har använt enkätmetodik kompletterad med gruppintervju riktad till sjukgymnasterna inom Handikapp & Habilitering. Avsikten är att gå vidare med utbildning kring bedömning och behandling av smärta liksom med några behandlingsstudier. Pris: 100:- Cerebral pares, benskörhet, höftledsdislokation och ståskal FoU-rapport 02-03, Ylva Dalén Rapporten redovisar ett projekt om barn med cp och deras användning av ståskal. Arbetet har särskilt inriktats mot att undersöka förhållandet mellan omfattning av stående i ståskal och bentäthet respektive förekomst av höftledsluxation. Föräldrarnas upplevelse av hur barnen trivts med att använda sina ståskal har också undersökts. Pris: 75:- Dagläger för ungdomar med CP-hemiplegi effekter och upplevelser av Constraint Induced Movement Therapy FoU-rapport 02-02, Beatrice Bonnier, Lena Krumlinde Sundholm, Ann-Christin Eliasson, Kristina Taylor Rapporten speglar ett två-veckors dagläger för ungdomar med hemiplegi där ungdomarna fick en behandling som syftade till att ge förbättrad handfunktion genom att enbart använda den hemiplegiska handen i träning och vardagsaktiviteter. Detta underlättades genom att en styv handske bars på den dominanta handen. Rapporten beskriver även hur ungdomarna upplevde behandlingen. Metoden för detta var deltagande observation, gruppsamtal och intervjuer. Pris: 100:- Målinriktad träning baserad på motoriskt lärande - fallbeskrivningar ur ett arbetsterapiperspektiv FoU-rapport Ann-Christin Eliasson (red) Rapporten är en antologi med ursprung i några kurser om motoriskt lärande och motorisk kontroll och med tillämpning inom klinisk praktik. Fallbeskrivningar ingår. Pris: 100:- Man tager vad man haver texter om praktik och teori FoU-rapport Britta Högberg (red) Detta arbete är en antologi tillkommen ur möten mellan praktiker inom barn- och vuxenhabilitering. Arbetsmetoden har varit reflektion kring den egna verksamhetens praktik i syfte att skapa ny kunskap. Pris: 100:- Går det att ha ett vanligt samtal med alternativ och kompletterande kommunikation (AKK)? FoU-rapport Ulrika Åström Rapporten redovisar ett projektarbete vars syfte varit att undersöka och beskriva hur personer som använder AKK gör när de deltar i social interaktion med personal i daglig verksamhet. Studien bygger på sex personer med olika grad av utvecklingsstörning som filmats i naturligt förekommande si- tuationer tillsammans med sin personal dagcenterpersonal och personliga assistenter. Pris: 100:- En skrift om etik i habiliteringsarbetet Etikrapport 2004 Handikapp & Habilitering Skriften är ett av resultaten från ett etikprojekt som startades inom Handikapp & Habilitering när en värdegrund skulle utvecklas och förankras i organisationen. I mötet med brukare och anhöriga uppstår ibland komplicerade situationer som kan handla om vår bristande förmåga att riktigt förstå och sätta oss in i den andres livssituation. Vi kan känna en klyfta som är svår att överbrygga, men kanske går det att bygga en mental bro som gör avståndet kortare och underlättar att se en annan verklighet än vår egen. Pris: 50 kr Beställningar tas emot av Handikapp & Habilitering Box Stockholm fax e-post: Moms och porto tillkommer på angivna priser

Vad händer när man börjar se dåligt?

Vad händer när man börjar se dåligt? Vad händer när man börjar se dåligt? Välkommen till Syncentralen För att komma till Syncentralen måste du ha remiss från ögonläkare. På Syncentralen finns optiker, synpedagoger, datapedagog, kurator, psykolog,

Läs mer

Har Du eller Ditt barn både en syn- och hörselnedsättning?

Har Du eller Ditt barn både en syn- och hörselnedsättning? Har Du eller Ditt barn både en syn- och hörselnedsättning? I Stockholms län finns det många olika verksamheter som kan ge råd och stöd till dig som är mellan 0-20 år. Den här foldern är tänkt att underlätta

Läs mer

teckenspråk gynnar därför varandra i en språkligt kommunikativ utveckling.

teckenspråk gynnar därför varandra i en språkligt kommunikativ utveckling. Därför tvåspråkighet Alla barn med hörselskada ska tidigt i livet utveckla både svenska och teckenspråk så att de senare kan välja vilken typ av kommunikation de vill använda. Det är valfrihet. På riktigt.

Läs mer

När tre behövs för samtal mellan två

När tre behövs för samtal mellan två 1 TOLK 2 När tre behövs för samtal mellan två Frågor och svar om tolkverksamheten för döva, dövblinda, vuxendöva och hörselskadade 2002 DHB, FSDB, HRF OCH SDR Vilken service kan landstingens tolkcentraler

Läs mer

När tre behövs för samtal mellan två

När tre behövs för samtal mellan två 1 TOLK 2 När tre behövs för samtal mellan två Frågor och svar om Tolkverksamheten för döva, hörselskadade, personer med dövblindhet och personer med funktionsnedsättning som rör röst, tal eller språk.

Läs mer

Kursplan för teckenspråks- och dövblindtolkutbildning, 1 4 år

Kursplan för teckenspråks- och dövblindtolkutbildning, 1 4 år Kursplan för teckenspråks- och dövblindtolkutbildning, 1 4 år Termin 5-8 s- och dövblindtolkutbildningen är en fyraårig, eftergymnasial utbildning med flexibel in- och utgång, beroende på vilka förkunskaper

Läs mer

Tecken som stöd för tal, TSS

Tecken som stöd för tal, TSS Hörselskadades Riksförbund Tecken som stöd för tal, TSS ett verktyg för kommunikation Hörselskadades Riksförbund, HRF december 2011 Fungerande kommunikation en förutsättning för god livskvalité För att

Läs mer

Barn- och ungdomshabiliteringen Leva som andra

Barn- och ungdomshabiliteringen Leva som andra Barn- och ungdomshabiliteringen Leva som andra Habilitering, råd och stöd Barn- och ungdomshabiliteringen i Västerbotten erbjuder habilitering samt råd och stöd till barn och ungdomar med utvecklingsstörning,

Läs mer

Utvärdering gällande Tuff-utbildningen hos Kulturföreningen m.i.m, genomförd inom ramen för Projektet TAkk för språket hösten 2010.

Utvärdering gällande Tuff-utbildningen hos Kulturföreningen m.i.m, genomförd inom ramen för Projektet TAkk för språket hösten 2010. Utvärdering gällande Tuff-utbildningen hos Kulturföreningen m.i.m, genomförd inom ramen för Projektet TAkk för språket hösten 2010. 1. Bakgrund Under våren 2010 samtalade personal på Teckenspråksutbildningen

Läs mer

Sammanfattning på lättläst svenska av betänkandet av Tolktjänstutredningen

Sammanfattning på lättläst svenska av betänkandet av Tolktjänstutredningen Sammanfattning på lättläst svenska av betänkandet av Tolktjänstutredningen Utredningen I Sverige finns tolktjänst för döva, hörselskadade och personer med dövblindhet. Den här utredningen har tagit reda

Läs mer

Vi ger råd, stöd och behandling. Det här är en lättläst broschyr från habiliterings-verksamheten i Stockholms läns landsting

Vi ger råd, stöd och behandling. Det här är en lättläst broschyr från habiliterings-verksamheten i Stockholms läns landsting Vi ger råd, stöd och behandling Det här är en lättläst broschyr från habiliterings-verksamheten i Stockholms läns landsting Vi gör det lättare Habiliterings-verksamheten i Stockholms läns landsting ger

Läs mer

Nyhetsbrev Juli 2012. Nyheter. Tolkverksamheten Västra Götaland. Verksamhetschefen har ordet. Tolkbeställningen har nya öppettider

Nyhetsbrev Juli 2012. Nyheter. Tolkverksamheten Västra Götaland. Verksamhetschefen har ordet. Tolkbeställningen har nya öppettider Tolkverksamheten Västra Götaland Nyhetsbrev Juli 2012 Verksamhetschefen har ordet I Tolkverksamhetens brukarundersökning 2007-2010 framkom att tolkanvändare önskar mer information från Tolkverksamheten,

Läs mer

Möjlighet att leva som andra

Möjlighet att leva som andra Möjlighet att leva som andra Lättläst sammanfattning Slutbetänkande av LSS-kommittén Stockholm 2008 SOU 2008:77 Det här är en lättläst sammanfattning av en utredning om LSS och personlig assistans som

Läs mer

Vi ger råd, stöd och behandling. Det här är en lättläst broschyr från Handikapp och Habilitering

Vi ger råd, stöd och behandling. Det här är en lättläst broschyr från Handikapp och Habilitering Vi ger råd, stöd och behandling Det här är en lättläst broschyr från Handikapp och Habilitering Vad är habilitering? Handikapp och Habilitering ger dig med funktionshinder stöd för att du ska kunna leva

Läs mer

Minnesanteckningar 091207 Gruppen som arbetar med grundutbildningen angående förvärvad dövblindhet.

Minnesanteckningar 091207 Gruppen som arbetar med grundutbildningen angående förvärvad dövblindhet. Minnesanteckningar 091207 Gruppen som arbetar med grundutbildningen angående förvärvad dövblindhet. Vid gruppens första träff upplevdes uppdraget som angeläget. Närvarande: Julijana Arsenovic-Vasilevic

Läs mer

God tolksed, yrkesetiska regler för tolkar, Kammarkollegiet http://www.kammarkollegiet.se/tolktrans/godtolk04.pdf

God tolksed, yrkesetiska regler för tolkar, Kammarkollegiet http://www.kammarkollegiet.se/tolktrans/godtolk04.pdf TIPS Här får du tips på litteratur, hemsidor, rapporter, CD och videofilmer som du kan använda dig av i kursen. Det finns även förslag på diskussionsfrågor och olika övningar. Dessutom hittar du här information

Läs mer

STÖD OCH SERVICE FRÅN HANDIKAPPFÖRVALTNINGEN

STÖD OCH SERVICE FRÅN HANDIKAPPFÖRVALTNINGEN Stöd & Service STÖD OCH SERVICE FRÅN HANDIKAPPFÖRVALTNINGEN STÖD OCH SERVICE till dig som har en psykisk funktionsnedsättning -Team Psykiatri- STÖD OCH SERVICE till dig som har en intellektuell funktionsnedsättning

Läs mer

Introduktion. Personkretsen. Paragraf 1. LSS har bestämmelser om hjälp till dessa personer:

Introduktion. Personkretsen. Paragraf 1. LSS har bestämmelser om hjälp till dessa personer: Introduktion LSS betyder lag om Stöd och Service till vissa funktionshindrade och ger rätt till särskild hjälp. LSS är en lag som ger särskilda rättigheter till personer med funktionshinder. Socialtjänstlagen,

Läs mer

Nyhetsbrev nr. 1 Maj 2006 Nyhetsbrev från Dövteamet i Västra Götalandsregionen

Nyhetsbrev nr. 1 Maj 2006 Nyhetsbrev från Dövteamet i Västra Götalandsregionen Nyhetsbrev nr. 1 Maj 2006 Nyhetsbrev från Dövteamet i Västra Götalandsregionen Teckenspråkig version www.vgregion.se/hfv klicka på Hörsel- och dövverksamheten 1. Nyhetsbrev Nytt för i år! Nu finns nyhetsbrevet

Läs mer

BARNPLANTABLADET SEPTEMBER 2014

BARNPLANTABLADET SEPTEMBER 2014 8 Svensk välfärd: Hörsel på båda öronen, men bara om du inte behöver CI! Habilitering med cochleaimplantat för döva/gravt hörselskadade är en riktig framgångssaga, som har överträffat till och med läkares

Läs mer

Lagen om stöd och service för vissa funktionshindrade

Lagen om stöd och service för vissa funktionshindrade LSS Lagen om stöd och service för vissa funktionshindrade LSS betyder lag om Stöd och Service till vissa funktionshindrade och ger rätt särskild hjälp. LSS är en lag som ger särskilda rättigheter till

Läs mer

Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade, LSS. Hälso- och sjukvårdslagen, HSL

Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade, LSS. Hälso- och sjukvårdslagen, HSL Juridik för handläggare inom barn- och ungdomsvården Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade, LSS Hälso- och sjukvårdslagen, HSL 2010-04-22 BasUt SoL Hjälpbehövande medborgare Soc tjänsten

Läs mer

Konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning. Lättläst version

Konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning. Lättläst version Konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning Lättläst version Konventionen om rättigheter för personer med funktionsnedsättning Här är konventionen omskriven till lättläst. Allt viktigt

Läs mer

Politikerna ska se till att FNs regler för personer med funktionshinder följs. Politiker i Sverige vill arbeta för samma sak som FN.

Politikerna ska se till att FNs regler för personer med funktionshinder följs. Politiker i Sverige vill arbeta för samma sak som FN. F ö renta Nationerna FN betyder Förenta Nationerna FN bildades för 50 år sedan. 185 länder är med i FN. I FN ska länderna komma överens så att människor får leva i fred och frihet. I FN förhandlar länderna

Läs mer

Andelen hörselskadade ökar med stigande ålder

Andelen hörselskadade ökar med stigande ålder Andelen hörselskadade ökar med stigande ålder Andel hörselskadade bland äldre 65-74 år: 28 % 75-84 år: 39 % 85-110 år: 46 % Källa: SCB, genomsnitt 2008-2012 På sjukhus och äldreboenden är det inte ovanligt

Läs mer

Minnesanteckningar för Regionalt brukarråd för Dövteamet, Dövblindteamet och Text- och bildtelefoniteamet 150326

Minnesanteckningar för Regionalt brukarråd för Dövteamet, Dövblindteamet och Text- och bildtelefoniteamet 150326 Minnesanteckningar för Regionalt brukarråd för Dövteamet, Dövblindteamet och Text- och bildtelefoniteamet 150326 Närvarande: Tove Wrånge, enhetschef Jenny Widmark, Kent Hedesström, Dövblindteamet Solveig

Läs mer

LSS-Lagen om särskilt stöd och service till vissa funktionshindrade

LSS-Lagen om särskilt stöd och service till vissa funktionshindrade Socialförvaltningen LSS-Lagen om särskilt stöd och service till vissa funktionshindrade En lag om rätten att leva som andra Genom LSS kan personer med omfattande funktionshinder få möjlighet till stöd

Läs mer

som taggar om funktionshinder

som taggar om funktionshinder ORD som taggar om funktionshinder Hur funkar ord som funktionsnedsättning, tillgänglighet, CP, mongo etc? Här finns en lista med ord man kan fundera över nästa gång det är dags att skriva en artikel eller

Läs mer

UPPDRAG OCH YRKESROLL DAGLIG VERKSAMHET

UPPDRAG OCH YRKESROLL DAGLIG VERKSAMHET UPPDRAG & YRKESROLL UPPDRAG OCH YRKESROLL DAGLIG VERKSAMHET Läsanvisning och bakgrund Uppdrag och yrkesroll - daglig verksamhet är en beskrivning av vad det innebär att arbeta med stöd och service till

Läs mer

Kastar landstingen pil? - Kartläggning av landstingens rehabiliteringsinsatser

Kastar landstingen pil? - Kartläggning av landstingens rehabiliteringsinsatser Kastar landstingen pil? - Kartläggning av landstingens rehabiliteringsinsatser Sidan 1 av10 Inledning 3 Tolkningsram 3 Vad är rehabilitering? 3 Frågeställning 4 Metod, problem och felkällor 4 Svårt att

Läs mer

FNs standardregler. För att människor med funktionshinder ska kunna leva som andra och vara lika mycket värda

FNs standardregler. För att människor med funktionshinder ska kunna leva som andra och vara lika mycket värda FNs standardregler För att människor med funktionshinder ska kunna leva som andra och vara lika mycket värda LÄTTLÄST en lättläst version av FNs standardregler för att tillförsäkra människor med funktionsnedsättning

Läs mer

LÄTTLÄST OM LSS. Det är kommunen och landstinget som ska ge den hjälp som behövs. Här får du veta mera om vad som gäller.

LÄTTLÄST OM LSS. Det är kommunen och landstinget som ska ge den hjälp som behövs. Här får du veta mera om vad som gäller. Stöd och service till vissa funktionshindrade Den här texten är lättläst. Det betyder att det inte finns svåra ord men allt som är viktigt finns med. Texten handlar om LSS. LSS betyder lagen om stöd och

Läs mer

Om det händer... Krishantering för teckenspråkiga döva

Om det händer... Krishantering för teckenspråkiga döva Om det händer... Krishantering för teckenspråkiga döva 1 Broschyren är framtagen av Sveriges Dövas Riksförbund TEXTREDIGERING: Helena Fremnell Ståhl ILLUSTRATIONER: Jacob Lind LAYOUT: Birgitta Orström

Läs mer

LSS Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade

LSS Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade 2010-01-19 Socialförvaltningen Handikappomsorgen LÄTT-LÄST LSS Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade LSS finns för att: Göra det lättare för dig med funktionshinder att göra saker som

Läs mer

Synnedsättning och neuropsykiatrisk funktionsnedsättning

Synnedsättning och neuropsykiatrisk funktionsnedsättning Att ha: Synnedsättning och neuropsykiatrisk funktionsnedsättning ADHD OCD DAMP Dyskalkyli NPF Dyslexi Tourettes syndrom Aspbergers syndrom ADD 1 2 Antalet medlemmar med flera funktionsnedsättningar ökar.

Läs mer

MINNESANTECKNINGAR. Datum: 2013-11-14. Tid: 13.30-14.30. Fraktgatan, lokal Hammaren

MINNESANTECKNINGAR. Datum: 2013-11-14. Tid: 13.30-14.30. Fraktgatan, lokal Hammaren Habilitering & Hjälpmedel ORDFÖRANDE DATUM DIARIENR Eva-Charlotte Bernthson 2013-11-14 HH-HOH13-094/2 MINNESANTECKNINGAR Gemensamt brukarråd för syn-, hörsel-, tolkfrågor i Landstinget Sörmland Datum:

Läs mer

LSS. Här kan du läsa om... Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade

LSS. Här kan du läsa om... Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade Här kan du läsa om... LSS Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade "Det rör sig inte om människor med särskilda behov, utan om människor med alldeles vanliga, normala behov som måste tillgodoses

Läs mer

Minnesanteckningar från samverkansmöte 2014-05-22

Minnesanteckningar från samverkansmöte 2014-05-22 Minnesanteckningar från samverkansmöte 2014-05-22 Närvarande representanter från: SDF, Stockholms Dövas förening HRF, Hörselskadades Distrikt i Stockholms län, Rådet för text- och tolkfrågor FSDB, Förbundet

Läs mer

Information om stöd och service

Information om stöd och service Information om stöd och service Information om stöd och service enligt LSS Socialförvaltningen informerar Vad är LSS? LSS betyder lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade. Socialnämnden ska

Läs mer

IHF Konferens. SUF Kunskapscentrum Samverkan Utveckling - Föräldraskap. Föreläsningen. Samverkan

IHF Konferens. SUF Kunskapscentrum Samverkan Utveckling - Föräldraskap. Föreläsningen. Samverkan SUF Kunskapscentrum Samverkan Utveckling - Föräldraskap Uppsala läns kommuner, Landstinget, Regionförbundet och FUB IHF Konferens Norrköping 9 september, 2010 Stöd till barn och föräldrar i familjer där

Läs mer

intressepolitiskt program

intressepolitiskt program intressepolitiskt program Antaget av Hörselskadades Riksförbunds kongress 2012 HRFs vision HRFs vision är ett samhälle där alla hörselskadade kan leva i full delaktighet och jämlikhet. Ett samhälle där

Läs mer

LSS Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade. lättläst

LSS Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade. lättläst LSS Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade lättläst Introduktion LSS betyder lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade och ger rätt till särskild hjälp. LSS är en lag som ger

Läs mer

Lotta Coniavitis Gellerstedt 25 februari 2008

Lotta Coniavitis Gellerstedt 25 februari 2008 Landstingens arbete med personer med dövblindhet Sammanställning av de svar som kommit på begäran om uppdatering, komplettering och korrigering av 2006 års redovisningar så att läget avspeglar förhållandena

Läs mer

Är du anhörig till någon med funktionshinder?

Är du anhörig till någon med funktionshinder? Är du anhörig till någon med funktionshinder? Kris- och samtalsmottagningen STOCKHOLMS LÄNS LANDSTING Kris- och samtalsmottagningen kan hjälpa dig När man är med om något riktigt svårt kan det hända att

Läs mer

Intresseorganisationerna ville också passa på att tacka Barbara för ett gott samarbete.

Intresseorganisationerna ville också passa på att tacka Barbara för ett gott samarbete. Minnesanteckningar från samverkansmöte 2013-02-21 Närvarande representanter från: SDF, Stockholms Dövas förening SDUR, Stockholms Dövas Ungdomsråd FSDB, Förbundet Sveriges Dövblinda, Stockholm och Gotlands

Läs mer

Informationsbroschyr till dig som har ett funktionshinder.

Informationsbroschyr till dig som har ett funktionshinder. Informationsbroschyr till dig som har ett funktionshinder. Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade, LSS Lagen om stöd och service åt vissa funktionshindrade (LSS) är en rättighetslag som

Läs mer

Lättläst LSS för vuxna

Lättläst LSS för vuxna Stöd för dig som har en funktionsnedsättning och är mellan 18 och 65 år Lättläst LSS för vuxna Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade LSS lagen Det finns en lag som heter Lagen om stöd

Läs mer

Tolkverksamheten Britt Axelsson

Tolkverksamheten Britt Axelsson 1(5) ANTECKNINGAR Tolkverksamheten Britt Axelsson Minnesanteckningar från Tolkverksamhetens Brukarråd den 20 februari 2013, Habilitering & Hälsa, Förvaltningskansliet, Vänerparken, Vänersborg NÄRVARANDE:

Läs mer

HÖRSELSKADADES distrikt i Stockholms län POLICYDOKUMENT HEMINSTRUKTÖRER FÖR HÖRSEL

HÖRSELSKADADES distrikt i Stockholms län POLICYDOKUMENT HEMINSTRUKTÖRER FÖR HÖRSEL HÖRSELSKADADES distrikt i Stockholms län POLICYDOKUMENT HEMINSTRUKTÖRER FÖR HÖRSEL Innehåll: Riktlinjer för heminstruktörsverksamheten Inledning Bakgrund till heminstruktörsverksamheten hörsel Behovet

Läs mer

LSS är en lag. LSS betyder Lagen om stöd och service åt vissa funktionshindrade.

LSS är en lag. LSS betyder Lagen om stöd och service åt vissa funktionshindrade. LSS LSS är en lag. LSS betyder Lagen om stöd och service åt vissa funktionshindrade. I LSS står att människor med stora och varaktiga funktionshinder har rätt till hjälp. Det står också att människor som

Läs mer

Är du anhörig till någon med funktionshinder?

Är du anhörig till någon med funktionshinder? Är du anhörig till någon med funktionshinder? Kris- och samtalsmottagningen STOCKHOLMS LÄNS LANDSTING Kris- och samtalsmottagningen kan hjälpa dig När man är med om något riktigt svårt kan det hända att

Läs mer

Frågor inför vuxenlivet

Frågor inför vuxenlivet Frågor inför vuxenlivet Några vanliga frågor inför vuxenlivet Vilka möjligheter har du att få ett arbete? Det finns olika möjligheter att få arbete och det finns särskilt stöd att få. Om du kan få arbete

Läs mer

Kurser och aktiviteter

Kurser och aktiviteter Kurser Autismcenter för barn & ungdom Våren 2011 Autismcenter för barn & ungdom Stadshagsvägen 7, 1 tr. Kurser och aktiviteter 1. BAS-KURS OM AUTISM 2. PÅ SPÅRET - FÖRDJUPAD BAS-KURS 3. KOMMUNIKATION I

Läs mer

Rehabilitering och habilitering för personer med syn- och hörselnedsättning. Syn-, hörsel- och dövverksamheten

Rehabilitering och habilitering för personer med syn- och hörselnedsättning. Syn-, hörsel- och dövverksamheten Rehabilitering och habilitering för personer med syn- och hörselnedsättning Syn-, hörsel- och dövverksamheten Syn- hörsel- och dövverksamhetens uppdrag är rehabiliterings- och habiliteringsinsatser för

Läs mer

DMC - Disabled Making Careers Job hunting and job coaching activities and multi-science methods/tools in Sweden Plymouth, February 2015

DMC - Disabled Making Careers Job hunting and job coaching activities and multi-science methods/tools in Sweden Plymouth, February 2015 Hur samhället i Sverige arbetar för att hjälpa personer med funktionsnedsättning att få ett arbete Arbetsförmåga I Sverige så är de personer med funktionsnedsättning som har en arbetsförmåga inskrivna

Läs mer

Ett sätt att mötas och förstå

Ett sätt att mötas och förstå Ett sätt att mötas och förstå Vad som kan vara bra att veta och tänka på när du möter besökare med olika funktionshinder. Denna handbok är framtagen i samverkan med handikapporganisationerna i Västra Götaland

Läs mer

2011:3. De särskilda statliga stöden till personer med dövblindhet

2011:3. De särskilda statliga stöden till personer med dövblindhet 2011:3 De särskilda statliga stöden till personer med dövblindhet MISSIV DATUM DIARIENR 2011-03-09 2010/192-5 ERT DATUM ER BETECKNING 2010-10-21 S2010/7561/ST (delvis) Regeringen Socialdepartementet 103

Läs mer

Desirée Sjölin Lundberg desiree.sjolin-lundberg@ksl.se

Desirée Sjölin Lundberg desiree.sjolin-lundberg@ksl.se Hälso- och sjukvårdsinsatser i bostad med särskild service och i daglig verksamhet enligt Lag (1993:387) om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS). Desirée Sjölin Lundberg desiree.sjolin-lundberg@ksl.se

Läs mer

* Ledsagarservice * Korttidstillsyn för skolungdomar * Kontaktperson * Boende i familjehem eller i bostad med särskild service för

* Ledsagarservice * Korttidstillsyn för skolungdomar * Kontaktperson * Boende i familjehem eller i bostad med särskild service för * Ledsagarservice Ledsagare är en person som är anställd av kommunen och som kan följa med ex till badhus, affär, läkare, bio och promenader. Servicen skall anpassas efter den enskildes behov. Den som

Läs mer

LSS Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade

LSS Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade LSS Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade, LSS, är en rättighetslag. De som tillhör någon av lagens tre personkretsar kan få rätt till

Läs mer

Nyhetsblad januari 2012

Nyhetsblad januari 2012 Nyhetsblad januari 2012 Januari månad har knappt gått förbi men julledigheten och nyårsfirandet känns redan långt borta. Jag tar detta som ett bevis på att det går fort när man har roligt! Ett helt nytt

Läs mer

LSS-omsorgen. Det här kan du som har funktionsnedsättning

LSS-omsorgen. Det här kan du som har funktionsnedsättning LSS-omsorgen Det här kan du som har funktionsnedsättning få hjälp med Genom LSS (lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade) kan personer med omfattande funktionsnedsättningar få möjlighet

Läs mer

STÖD OCH SERVICE TILL FUNKTIONSHINDRADE I KARLSKRONA KOMMUN HANDIKAPPOMSORGEN I KARLSKRONA KOMMUN Den broschyr du håller framför dig ska ge en bild av Karlskrona kommuns insatser för funktionshindrade.

Läs mer

Västanviks folkhögskola

Västanviks folkhögskola UTBILDNINGAR läsåret 2015/2016 Västanviks folkhögskola Det som skiljer Västanviks folkhögskola från andra folkhögskolor är att skolan erbjuder en teckenspråkig miljö där alla använder teckenspråk. Skolans

Läs mer

Utbildningspaket 2014

Utbildningspaket 2014 Utbildningspaket 2014 Utbildningarna vänder sig till yrkesverksamma inom kommun och landsting som i sin yrkesroll träffar föräldrar med kognitiva svårigheter eller deras barn. Det kan vara yrkesverksamma

Läs mer

Protokoll från Dövteamets brukarråd 101104, Göteborg

Protokoll från Dövteamets brukarråd 101104, Göteborg Protokoll från Dövteamets brukarråd 101104, Göteborg Närvarande: Lisa Hoflin Bodebeck, Linnea Cliffordson, Tove Wrånge, Paula Larsson, Roland Califf och Maria Hjellström 1. Genomgång av förra protokollet

Läs mer

En sjöhäst är inte alltid en sjöhäst

En sjöhäst är inte alltid en sjöhäst En sjöhäst är inte alltid en sjöhäst Skapa en tydliggörande kommunikativ miljö Anna Glenvik Astrid Emker 1 Delaktighet Vad betyder ordet delaktighet för dig Vilka faktorer påverkar delaktighet? Delaktighet

Läs mer

Stöd i vuxenlivet - Sammanställning av stödinsatser för personer med funktionshinder

Stöd i vuxenlivet - Sammanställning av stödinsatser för personer med funktionshinder Stöd i vuxenlivet - Sammanställning av stödinsatser för personer med funktionshinder Falu Kommun Socialförvaltningen LSS-sektionen Det här häftet visar olika vägar till stöd för Dej med funktionshinder.

Läs mer

Habilitering för ungdomar & vuxna med funktionsnedsättningar

Habilitering för ungdomar & vuxna med funktionsnedsättningar Habilitering för ungdomar & vuxna med funktionsnedsättningar Vad är habilitering? Det är lätt att blanda ihop habilitering med rehabilitering. Vad är egentligen skillnaden? Habilitering riktar sig till

Läs mer

Lättlästa sidor. Om du blir sjuk eller behöver råd. Vi ringer till dig

Lättlästa sidor. Om du blir sjuk eller behöver råd. Vi ringer till dig Lättlästa sidor Om du blir sjuk eller behöver råd Ring din vårdcentral Är du sjuk eller har skadat dig eller vill fråga någon om råd? Då kan du ringa din vårdcentral. Telefon-rådgivning Öppet dygnet runt.

Läs mer

Hjälpredan. Ansvarsfördelning kring barn och ungdomar med funktionsnedsättning

Hjälpredan. Ansvarsfördelning kring barn och ungdomar med funktionsnedsättning Hjälpredan Ansvarsfördelning kring barn och ungdomar med funktionsnedsättning * Med under skoltiden avses barn i fritidshem, förskoleklass, grundskola, grundsärskola, gymnasiesärskola och gymnasieskola.

Läs mer

Sammanställning av kompetensinventering för delprojekt. Rätt stöd till personer som åldras

Sammanställning av kompetensinventering för delprojekt. Rätt stöd till personer som åldras Sammanställning av kompetensinventering för delprojekt Rätt stöd till personer som åldras Innehåll 1. Om kompetensinventeringen i delprojektet... 3 2. Grundläggande kompetensutvecklingsbehov... 3 Kontakt

Läs mer

2. Nedsatt hörsel orsaker och konsekvenser

2. Nedsatt hörsel orsaker och konsekvenser 2. Nedsatt hörsel orsaker och konsekvenser Sammanfattning Skador på hörselorganet kan ge upphov till olika former av störningar, främst hörselnedsättning. Hörselnedsättning kan ha sin grund i skador i

Läs mer

Barn med medfödd dövblindhet och CI

Barn med medfödd dövblindhet och CI Innehåll Rapport från Dallas om Ahlströms syndrom Barn med medfödd och CI FSDB - en aktiv förening med små resurser Handledning i Norrbotten Nordiskt nätverk för barn med medfödd och CI Hur går det med

Läs mer

Stöd och service enligt LSS

Stöd och service enligt LSS Stöd och service enligt LSS Det finns en lag som säger att personer med funktionsnedsättning kan få särskilt stöd och service. Lagen heter LSS, som är ett kortare namn för Lagen om stöd och service till

Läs mer

Omvårdnad, Fritid och kultur. Vad kostar det att få hjälp? Så här klagar du. Vem ger hjälpen? Vill du veta mer?

Omvårdnad, Fritid och kultur. Vad kostar det att få hjälp? Så här klagar du. Vem ger hjälpen? Vill du veta mer? Omvårdnad, Fritid och kultur Personer med funktionshinder kan bo i bostäder där det finns personal. Personalen hjälper till med det praktiska. Men personalen ska också ge god vård. En människa som får

Läs mer

BARN- OCH UNGDOMSHABILITERINGEN I DALARNA

BARN- OCH UNGDOMSHABILITERINGEN I DALARNA BARN- OCH UNGDOMSHABILITERINGEN I DALARNA HABILITERINGSPROGRAM för barn och ungdomar med autism Information till föräldrar www.ltdalarna.se/hab Barn- och ungdomshabiliteringen i Dalarna.. ger stöd och

Läs mer

Social sektor. Leva som andra. - information om LSS - Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade

Social sektor. Leva som andra. - information om LSS - Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade Social sektor Leva som andra - information om LSS - Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade Vad är LSS? LSS betyder lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade. Det är en lag

Läs mer

Ur behovsanalys Mina sidor: De gemensamma behoven kan till stor del mötas med gemensamma tjänstemoduler enhetligare möten

Ur behovsanalys Mina sidor: De gemensamma behoven kan till stor del mötas med gemensamma tjänstemoduler enhetligare möten Ur behovsanalys Mina sidor: De gemensamma behoven kan till stor del mötas med gemensamma tjänstemoduler enhetligare möten Hypoteser om vilken lösning det finns behov av Stor andel gemensamma generella

Läs mer

Lättläst OMVÅRDNAD GÄVLE. Värdighetsgarantin. vårt kvalitetslöfte till dig som kund

Lättläst OMVÅRDNAD GÄVLE. Värdighetsgarantin. vårt kvalitetslöfte till dig som kund OMVÅRDNAD GÄVLE Lättläst Värdighetsgarantin vårt kvalitetslöfte till dig som kund Värdighetsgaranti Omvårdnadsnämnden i Gävle kommun beslutade om värdighetsgarantin den 19 december år 2012. Värdighetsgarantin

Läs mer

Samhällets stöd Information till dig med funktionsnedsättning

Samhällets stöd Information till dig med funktionsnedsättning Samhällets stöd Information till dig med funktionsnedsättning INNEHÅLL Aktivitetsersättning 2 Aktivitetsstöd 2 Arbete 2 Avlösarservice 2 Bilanpassning 2 Bilstöd 2 Boendestöd 2 Bostad med särskild service

Läs mer

All vår tid går åt till att söka stöd, nu orkar vi inte mer - bristande samordning är ett akut problem

All vår tid går åt till att söka stöd, nu orkar vi inte mer - bristande samordning är ett akut problem All vår tid går åt till att söka stöd, nu orkar vi inte mer - bristande samordning är ett akut problem En enkätundersökning om bristande samordning av stödinsatser till föräldrar till barn med neuropsykiatriska

Läs mer

Så här gör du för att. vuxna ska. lyssna på dig. Läs våra tips

Så här gör du för att. vuxna ska. lyssna på dig. Läs våra tips Så här gör du för att vuxna ska lyssna på dig Läs våra tips Vuxna kan lära sig mycket av oss. Vi tänker på ett annat sätt och vet grejer som de inte tänkt på. Det här är en tipsbok Du träffar många vuxna

Läs mer

Till dig som är i behov av eller använder hjälpmedel

Till dig som är i behov av eller använder hjälpmedel Till dig som är i behov av eller använder hjälpmedel Alla människors lika värde är grunden för Handikappförbundens verksamhet I denna broschyr har vi sammanställt information som bygger på erfarenheter

Läs mer

NYHETSBREV OKTOBER 2007

NYHETSBREV OKTOBER 2007 Innehåll Ungdomar träffas för att diskutera identitet och drömmar Aktuellt i höst Intervjuer med äldre personer med synoch hörselnedsättning Hur anpassa den fysiska miljön för personer med dövblindhet

Läs mer

Tillgänglighet, Bemötande, Delaktighet Politiskt program för personer med funktionsnedsättning

Tillgänglighet, Bemötande, Delaktighet Politiskt program för personer med funktionsnedsättning Tillgänglighet, Bemötande, Delaktighet Politiskt program för personer med funktionsnedsättning Beredningen för samhällets omsorger Antaget av kommunfullmäktige 2012-02-23 Alla foton kommer från Shutterstock.com

Läs mer

LSS. Lagen om Stöd och Service till vissa funktionshindrade för dig som bor i Huddinge kommun

LSS. Lagen om Stöd och Service till vissa funktionshindrade för dig som bor i Huddinge kommun S O C I A L F Ö RVA LT N I N G E N I H U D D I N G E LSS Lagen om Stöd och Service till vissa funktionshindrade för dig som bor i Huddinge kommun Vart vänder jag mig? Du som bor i Huddinge kommun och

Läs mer

LSS. Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade. 1 Lättläst version

LSS. Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade. 1 Lättläst version LSS Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade 1 Lättläst version Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade Lagen är en rättighetslag. Lagen förkortas med LSS. LSS gäller för människor

Läs mer

Datum Dnr. Under 2014 skall försök göras med ytterligare friare val inom följande områden:

Datum Dnr. Under 2014 skall försök göras med ytterligare friare val inom följande områden: Ulla Mårtensson 044-3094121 ulla.martensson@skane.se Brukarsamverkan, Tolkanvändare Minnesanteckningar 2014-03-20 Tid: 2014-03-20, kl 13.00 15.45 Plats: Regionhuset, Malmö Närvarande: Kristina Olsson,

Läs mer

Aspergers syndrom. Vad är det?

Aspergers syndrom. Vad är det? Aspergers syndrom Vad är det? Aspergers syndrom är en form av autism där personer med en begåvning inom normalområdet har: Begränsad förmåga till socialt umgänge Begränsade intressen och begränsad föreställningsförmåga

Läs mer

Barns rätt enligt FN:s Barnkonvention

Barns rätt enligt FN:s Barnkonvention Barns rätt enligt FN:s Barnkonvention En standard för barnperspektiv, utarbetad av Habilitering & Hälsa, Västra Götalandsregionen i samarbete med NOBAB Habilitering & Hälsa i Västra Götalandsregionen,

Läs mer

Leva som andra. Stöd för dig som har en funktionsnedsättning

Leva som andra. Stöd för dig som har en funktionsnedsättning Leva som andra Stöd för dig som har en funktionsnedsättning Stöd att leva ett självständigt liv Du som har en funktionsnedsättning kan få stöd och hjälp i vardagen. Med hjälp kan du leva som andra och

Läs mer

LSS. Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade

LSS. Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade LSS Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade Innehållsförteckning LSS - Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade Vem gäller lagen för?... 1 Tio rättigheter/insatser... 2 1. Rådgivning

Läs mer

STÖD FÖR PERSONER MED FUNKTIONSNEDSÄTTNING

STÖD FÖR PERSONER MED FUNKTIONSNEDSÄTTNING STÖD FÖR PERSONER MED FUNKTIONSNEDSÄTTNING STÖD FÖR PERSONER MED FUNKTIONSNEDSÄTTNING Du som har en funktionsnedsättning har möjlighet att ansöka om insatser för att kunna få leva ett så självständigt

Läs mer

Sociala berättelser och seriesamtal

Sociala berättelser och seriesamtal Sociala berättelser och seriesamtal Claudia Chaves Martins, kurator Gun Persson Skoog, specialpedagog Autismcenter för barn & ungdom Agenda Presentation Bakgrund Seriesamtal Lunch Sociala berättelser Summering,

Läs mer

Uppdaterad 2012-03-06

Uppdaterad 2012-03-06 Uppdaterad 2012-03-06 20 INNEHÅLL Sidan Vad är LSS? 3 Vem gäller lagen för? 4 Råd och stöd 5 Personlig assistent 6 Ledsagarservice 7 Kontaktperson 8 Hjälp till familjer 9 Korttidshem eller extra familj

Läs mer

LSS. Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade

LSS. Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade LSS Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade LSS Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade Vad är LSS? Lagen om stöd och service till vissa människor med funktionsnedsättning, är

Läs mer

LSS. Till Dig som nu läser denna broschyr! Lag om stöd och service. till vissa funktionshindrade

LSS. Till Dig som nu läser denna broschyr! Lag om stöd och service. till vissa funktionshindrade Till Dig som nu läser denna broschyr! Lagen vänder sig till personer i alla åldersgrupper och med olika funktionshinder och livssituationer. Lag om stöd och service LSS till vissa funktionshindrade Lagen

Läs mer

INNAN LEVDE JAG Effekter av bristande personlig assistans

INNAN LEVDE JAG Effekter av bristande personlig assistans INNAN LEVDE JAG Effekter av bristande personlig assistans INNEHÅLL 8 14 18 20 22 26 29 Hur vi har gjort rapporten Livet före och efter det förändrade beslutet Så påverkar beslutet vardagsliv och fritid

Läs mer