/oq. KOMMUN Stadsarkitektkontoret EKERÖ KOMMUN. Kommunstyrelsens arbetsutskott. Dnr 05/KS YTTRANDE Dnr 05/KS 189.

Transkript

1 EKERÖ KOMMUN Kommunstyrelsens arbetsutskott Dnr 05/KS Yttrande Remiss om förslag till översiktsplan för Salems kommun, utställningshandling Förslag till kommunstyrelsen Stadsarkitektkontoret yttrande daterat överlämnas som Ekerö kommuns yttrande över utställningshandling Förslag till översiktsplan för Salems kommun. KOMMUN Stadsarkitektkontoret YTTRANDE Dnr 05/KS Ärendebeskrivning Salems kommun har översänt remiss avseende utställning av Förslag till översiktsplan för Ekerö kommun. Förslaget kommer att vara utställt under tiden 20 mars till 20 maj. Stadsarkitektkontoret har upprättat förslag till yttr ande. Remiss om förslag till Översiktsplan för Salems kommun, utställningshandling Dnr Ärendebeskrivning "Förslag till Översiktsplan for Salems kommun" är utställd till den 20 maj Ekerö kommun har fått det för yttrande. Ekerö kommun har 2005 yttrat sig över samrådshandlingen. Allmänt I yttrandet över samrådshandlingen begränsade vi oss till mellankommunala frågor. Till utställningshandlingarna hör också en "Sammanställning av remissvar med kommentarer på förslag till Översiktsplan for Salems kommun". I denna finns Ekerös yttrande inte redovisat och därför inte heller kommenterat. Under hand har meddelats att alla remissvar inte finns med i sammanställningen. I sammanställningen borde ha redovisats även de inkomna remissvar som inte särskilt kommenterats. Synpunkter på utställningsmaterialet Allmänna synpunkter om förslaget Salems kommun gränsar mot Ekerö kommun vid området runt Helgö och skiljs från Helgö via det smala Bockholmssundet. I yttrandet begränsar vi oss även nu till mellankommunala frågor. Riksintressen Salems kommun redovisar liksom i samrådshandlingen riksintresset Naturgas med anslutning över Helgö. I Ekerö kommuns "Översiktsplan för Ekerö kommun", antagen av kommunfullmäktige , har naturgasledningen e tt östligare läge. I Salems sammanställning anges som kommentar att reservatet får ligga kvar tills annat besked kommer från länsstyrelsen. /oq Riksintresset för försvaret finns redovisat i text och på ka rta. Texten har kompletterats i den nu utställda planförslaget. I texten benämnd Vällinge övningsområde. I avsnittet "Hälsoskydd och riskfaktorer" sägs under buller att buller från skjutbanan i Vällinge endast berör ett 20-tal fastigheter. Som ovan påtalats ligger Helgö mycket nära Salems kommun. Skjutfältet sträcker sig ända fram till stranden söder om Helgö. På Helgö dims

2 både helårs- och fritidshusbebyggelse. Strax öster om Helgö finns ön Kanan med en omfattande fritidshusbebyggelse. Vi anser att bullerfrågan kring skjutfältet bör belyses bättre, då detta också kan påverka bostadshus, både för permanent- och fritidsboende, även inom Ekerö kommun. l *I SALEMS KOMMUN TJÄNSTESKRIVELSE Kommunstyrelsens stab Jan Forsman ^^ :L ^ ^iå^ ^ _ ^ ^ ^^ac:.,;4 _^^z^ R ^ ol ^ aun ^^^ _^u ICt:i:iE."iEå': i_;-:^^;_;l; ^`'m^,at^^m Remisslista Leif {åsthag chef stadsarkitektkontoret Eva Mill planarkitekt Diadem' 105IlL! $ `^ Qiar:eTlcnbsuck. 21Z Utställning av "Förslag till Översiktsplan för Salems kommun" (Salem 2015). "Förslag till Översiktsplan för Salems kommun " har varit utsänd på samrådsremiss 30 maj-31 oktober Remissvar har inkommit från 40 remissinstanser samt 16 p rivatpersoner. Översiktsplanegruppen har gjort en sammanfattning av remissvaren och kommenterat dessa (bilaga 1). Samm anfattning av remissvar med kommentarer har sedan utgjort underlag för arbetet med utställningsförslaget. Kommunstyrelsen beslöt att ställa ut " Förslag till Översiktsplan för Salems kommun " under tiden 20 mars till 20 maj I bifogat utställningsförslag (februari 2006) har ändringar i text markerats med understrykning för att det skall framgå vilka ändringar som gjorts jämfört med det förra förslaget. Till förslaget finns även "Kartbilagor 3-17". En sammanfattning av förslaget kommer att utarbetas och medfölja kommunens informationstidning (ap ril 2006). Allt material finns på kommunens webbplats ( Utställningshandlingarna kommer även att finnas tillgängliga på byggoch miljökontoret, kommunens bibliotek i Salems Centrum och på kommunens anslagstavla i Konsum i Rönninge Centrum. Jan Forsman Planeringschef Tid tjåmlawre4mall Spa.sum:N iongnpublieg wsanaansl,yjska22006w03i3jf bpbadoc

3 SALEMS KOMMUN Översiktsplanegruppen SAMMÄLLNINCe REMISS Salems Kommun Ko tar: Översiktplanen anger endast generella riktlinj r. Vid fortsatt detaljplanering måste hänsyn tas till lokala förhållanden. Mellankommunala frågor: Regionplane- och trafiknämnden anser att större förändringsområden i grannkommuner bör redovisas. Länsstyrelsen anser att redovisningen bör utvecklas vad gäller grönområden och vattenvård som berör flera kommuner. Kommentar: Kapitel 3:3 Regionala mål och riktlinjer skall kompletteras med ovanstående synpunkter. Arbetsplatser Sammanställning av remissvar med kommentarer på förslag till Översiktsplan för Salems kommun. Förslag till Översiktsplan har varit utsänt på samrådsremiss tiden 30 maj- 31 oktober Skriftliga remissvar har inkommit från ca 40 regionala organ, myndigheter, lokala politiska partier, föreningar, organisationer m.fl. samt 16 privatpersoner med angiven adress. Tre av privatpersonerna bosatta i annan kommun sade sig företräda andra markägare i Rönninge. Nedan följer en sammanställning av remissvaren uppdelat på olika ämnesområden som tagits upp, med kommentarer från Översiktsplanegruppen. Information, text mm Barn- och Utbildningsnämnden. Bygg- och miljönämnden och Vägverket tar upp redaktionella ändringar i text. Kommentar: Text ändras enligt remissinstanserna. Företrädare för personer bosatta i Karlskronaviken och Sannadals Samfällighetsförening anser minnesanteckningar saknas och det saknas information om detaljplanering av Sandbäck. Kommentar: Minnesanteckningar har funnits på kommunens webbplats Information om programarbete för Sandbäck har delgetts berörda sakägare och funnits i Program för Översiktsplan (textdel). Rönninge Intresseförening och en p rivatperson anser föreslagna riktlinjer för arbetet med detaljplaner i sydvästra Rönninge är allt för generella. Regionplane- och trafiknämnden är positiva till att fler arbetsplatser planeras. Salem- Rönninge Pensionärsförening anser att nya arbetsplatser behövs för att få unga Salemsbor att stanna kvar i hemkommunen. Kommentarer: Möjligheterna att etablera nya arbetsplatsområden i kommunen är begränsade p.g.a. Bornsjöns vattenskyddsområde. Område väster Söderby Gårds väg (F10) föreslås som kommunens framtida arbetsplatsområde. Idag står en tredjedel av lokaler för kontor lediga i Salems Företagsby. Areella näringar Försvarsmakten är positiv till bygglovsplikt för ekonomibyggnader i likhet med andra områden i länet. Länsstyrelsen är tveksam till bygglovsplikt för ekonomibyggnader i hela kommunen. Kommentar: Områdesbestämmelser om bygglovsplikt för ekonomibyggnader föreslås finnas kvarför två enskilda områden i Salems glesbygd ( Bockholmssättra och Vitsand) med beteckning Bevarandeområden Kultur (BK). Länsstyrelsen och Skogsvårdsstyrelsen informerar om att arbete pågår att biotopskydda Borrhuvud (skog) men det skyddar inte ungskog och öppen mark. Ett alternativ är att istället att skydda Borrhuvud som naturreservat. Skogsvårdsstyrelsen anser att kommunens skog bör inventeras på nyckelbiotoper. Kommentar: Att biotopskydda Borrhuvud ger tillräckligt skydd. Inventering av nyckelbiotoper i kommunens skog skall prioriteras i mån av resurser i kommunens miljövårdsarbete. Bostadsbyggande Regionplane- och trafiknämnden anser att det vore värdefullt att i det fortsatta planarbetet studera en nivå med ytterligare bostäder för att möta den regionala efterfrågan på bostäder. Socialnämnden, Salem- Tim!: semisssamma ssågning Spual som: glganonsamll: nslao-plan1oplanmhwisswm2doe Thal: amktummae6ilnm6 Sperm som: Ogemensamskansli,o-plmloplanWtr4emissamnLdoc

4 Rönninge Pensionärsförening och en person pekar på behovet av bostäder för äldre och handikappade. Naturskyddsföreningen föreslår ekoby i Salems glesbygd. Kommentar: Möjligheterna att inrymma ytterligare bostäder i Salem är ytterst begränsat eftersom 2/3 av kommunens mark ingår i skyddsområde för Bomsjön (reservvattentäkt för Stockholm) och ägs av Stockholm Vatten. Området mellersta Hallsta har tagits bort som framtida utbyggnadsområde. Enda möjliga markområde för en större utbyggnad av ytterligare bostäder finns i nordvästra Rönninge/ Ersboda. En sådan utbyggnad skulle kräva en ny avfart på E4:an vilket ej är aktuellt. Äldrebostäder (Särskilt boende) Socialnämnden anser att finns behov av att bygga ytterligare äldrebostäder (särskilt boende) fram till Folkpartiet och Salemscentern anser att mark för äldre- och gruppbostäder skall reserveras i kv Vitsippan. Socialdemokraterna och Salem- Rönninge Pensionärsförening anser att mark bör reserveras för äldreboende söder om korsning Säbytorgsvägen-Storskogsvägen. Salem- Rönninge Pensionärsförening anger även att kv Berget kan vara lämpligt för äldrebostäder. Länsstyrelsen ger rådet att kommunen uppmärksammar behovet av särskilt boende i tid annars finns risker att kommunen kan drabbas av sanktionsavgifter. Kommentar: Enligt socialkontorets beräkningar finns behov att ett äldreboende (särskilt boende) med platser fram till Socialförvaltningen bevakar och bedömer kontinuerligt behovet av bostäder för särskilt boende. I äldre- och handikappomsorgsplan görs en långsiktig bedömning av utbyggnad av boende för äldre. Kommunen har hittills kunnat tillgodose efterfrågan på särskilt boende. Trygghet i boende Socialnämnden och Salem-Rönninge Pensionärsförening anser att trygghet i boendet är viktigt för många äldre. Med trygghet menas att nya bostadsområden utformas med öppna grönytor, handikappanpassade bostäder och gc-vägar med belysning men även att det finns en fungerande hemtjänst. Kommentar: Vid detaljpl anering av nya bostadsområden skall dessa synpunkter beaktas. Handikappanpassade bostäder och belysning av gevägar är genomförandefrågor som far hanteras i bygglovs- och byggsamrådskedet och vid upphandling av entreprenader för allmänna anläggningar. Kv Berget (U3) Salemscentern och Socialdemokraterna anser att kv Berget skall utgå som planeringsområde. Kommentar: Kommunen saknar idag tillräcklig mark i centrala delarna av Salem för framtida utbyggnad av flerbostadshus med tex. hyresrätt för unga och gamla Salemsbor. Därför bör inriktningen vara att ha kvar kv Berget som ett ev. framtida utbyggnadsområde för bostäder. Innan programarbete för detaljplan startar måste dock en utredning genomföras som visar att det finns möjligheter att ansluta området till befintligt vägnät. Vitsippan (F2) Salemscentern och Folkpartiet anser att området bör reserveras för äldreboende och/eller gruppboende. Kommentar: I Medborgardialogen ansåg ca 60 % (272 personer) av deltagarna att det är lämpligt/mkt lämpligt att bygga ut området för bostäder. Området föreslås bygg as ut med bostäder för särskilt boende (i första hand) och låg flerbostadshusbebyggelse/småhus. Se kommentaren under punkten Äldrebostäder ovan. Södra Hallsta med tvärled (F4) Jerntorget AB som företräder markägaren (Stockholm Stad) är positiva till förslaget tidigareläggs och kan medverka till pl anläggning och utbyggnad av området med tvärled. Salemscentem anser att utbyggnad av tvärleden bör utredas. Salems Hembygdsförening och Folkpa rtiet anser att området ej skall bebyggas. Rönninge Intresseförening och fyra familjer bosatta i närheten av området anser att tvärvägen ej skall bebyggas. Kommentar: I Medborgardialogen ansåg ca 55 % (232 personer) av deltagarna att det är olämpligt/mkt olämpligt att bygga ut området för bostäder. Det föreslagna området är ett centrumnära läge som med tvärleden skulle avlasta centrumområdet från onödig genomfartstrafik. Tvärleden skulle även kunna utgöra en alternativ utfartsväg för boende i kommundelen Rönninge om centrumområdet spärras ay. Området föreslås därför kvarstå som framtida bostadsområde men där stora krav skall ställas på utformning av bostäder och tvärled till omgivande bebyggelse och natur. Garnuddsvägen- infartsparkering (F12) Vägverket, SL, länsstyrelsen, socialdemokraterna, Salemscentern och en privatperson anser det viktigt att området används för infartsparkering (både bil och cykel) för att öka det kollektiva resandet. Tael:remisssammamrilloiag Sparat soar g:\gemensamll:ursli\o-planbplmwtr4em'utswm2.doc reel rmsaamoaooilh s Sprytgemeasanaamllb-plan

5 Salems Kommun Kommentar: Området vid Garnuden utmed jä gsområdet föreslås reserveras för infartsparkering. Gatukostnader 5 (11) Salems Kommun 3. Utmed Rönninge Gårds väg, Uttringe Gårds väg och Uttrm evägcn behålls en öppen landskapsbild (en korridor på bägge sidor om vägen fri från bebyggelse). Bygg- och miljönämnden har i sitt tidigare remissvar till programförslaget pekat på behovet av öka antalet kostnadsbärare i sydvästra Rönninge för att gatukostnadsuttaget per fastighet skall bli skäligt. Kommentar: I förslaget till utbyggnad av sydvästra Rönninge, särskilt delområdena Karlskronaviken och Sjöudden, bör antalet kostnadsbärare öka jämfört med tidigare förslag för a tt gatukostnadsuttaget per fastighet skall bli skäligt. Beräknad gatukostnad per fastighet i delområdet Karlskronaviken enligt det ursprungliga förslaget om minsta tomtstorlek vid avstyckning på kvm skulle mer än fördubblas jämfört med vad som är vanligt idag. Sydvästra Rönninge (F8) Länsstyrelsen ser positivt på att stora delar av Uttringe nu redovisas som förändringsområde med utbyggnad av kommunalt VA. Miljöpartiet anser att förslaget till utbyggnad är samhällsekonomiskt ohållbart med tanke på skolkapacitet och vägnät i området. En markägare förslår tidigareläggning av Eskilsborg. En markägare förslår tidigareläggning av Kungsgården. JM Byggnads AB och fem privatpersoner varav två företräder markägare i området anser att minsta tomstorlek skall vara upp till kvm. Rönninge Intresseförening anser att minsta tomtstorlek skall vara kvm som förslaget och Två privatpersoner anser att minsta tomtstorlek skall vara kvm. Kommentar: Preliminära beräkningar för gatukostnadsersättningar visar på ett behov att utbyggnaden genererar fler kostnadsbärare, således fler byggrätter än tidigare analyser. Detta sammanfaller med många boendes önskemål om fler byggrätter för att underlätta finansieringen av VAutbyggnaden. Detta ska dock vägas mot behovet av att bibehålla en så öppen landskapsbild som möjligt i området. Detta har resulterat i följande reviderade riktlinjer för utbyggnaden i sydvästra Rönninge: 1. För att minska näringsbelastningen på sjöarna Uttran och Flaten ansluts all bebyggelse till det kommunala VA-nätet. 2. Antalet kostnadsbärare för VA och gator skall vara så många som möjligt för att uttaget per fastighet blir skäligt och att det beräknade underskottet för VA-utbyggnaden minimeras. 4. Möjligheterna att ta sig mellan grönområden i norr, söder och väster på naturstigar och mindre gator skall tas tillvara på i den fo rtsatta detaljplaneringen. 5. För att få en skälig kostnadstäckning för VA-verksamheten och gatukostnadsersättningen för den enskilde fastighetsägaren ska vara skälig skall det prövas att sänka minsta tomtstorlek vid avstyckning till ca kvm. 6. En särskild utredning skall göras i förstudien till varje detaljplan som anger lämplig tomtstorlek mer i detalj med hänsyn till övergripande riktlinjer, befintlig fastighetsindelning, kostnad för VA och gator, strandskydd, tågbuller, kulturhistoriska och topografiska förhållanden. Minsta tomtstorlek kan därmed variera både uppåt och nedåt jämfört med punkt 5 för olika detaljplaner. Sjöuddsområdet Kultur- och fritidsnämnden anser att området innehåller stora kulturhistoriska värden och skall bevaras som idag. Två privatpersoner bosatta i området anser att områdesbestämmelser skall tas bort och området skall detaljplaneläggas bebyggas enligt övriga sydväs tra Rönninge Kommentar: Utbyggnad av kommunalt VA är särskilt viktigt för att minska näringsutsläpp till den känsliga Dånviken. Området skall detaljplaneläggas och byggas ut i enlighet med riktlinjer för övriga sydvästra Rönninge efter För att förhindra att fritidshus omvandlas till permanentbebodda bostäder under planperioden införs områdesbestämmelser alternativt upprättas detaljplan som reglerar markanvändning för fritidshus och byggrätt (max. 60 kvm). Enskilda avloppsanläggningar tillåts under planperioden men skall vara godkända av bygg- och miljönämnden. Vattenförsörjning ordnas med enskilda brunnar. Sandbäck (F7) Sannadals Samfällighetsförening och Rönninge Intresseförening anser att Barrtorpsbacken och området kring Barrtorps Gård skall avsättas som område för tätortsnära natur. Kommentar: Barrtorpsbacken redovisas som naturmark. rad: rrmrsssammaorålw g Sprat som: rod: rmsms>mmam911omg sprat mm: g:igemcvsse ansti o-plumplwwo4nnisssamm2.doe

6 Ekdalen- Källdalen (U!) Salems Hembvgdsförening, Miljöpartiet och en p rivatperson anser att området bör avsättas som rekreationsområde och ingen bussväg skall redovisas. Kommentar: Området skall redovisas som utredningsområde men med inriktning att det skall bevaras som grönområde. Om det visar sig vara tekniskt och/eller ekonomiskt omöjligt att trafikera sydvästra Rönninge med normalstor SL-buss via Uttringevägen/Uttringe Gårds väg så bör föreslaget läge genom Ekdalen/Källdalen fmnas kvar som alternativ. En korridor genom området föreslås därför ligga kvar som reservat för en ev. framtida bussväg med gång- och cykelbana. Karlskronaviken Miljöpartiet anser att området Kallenäs utmed Dånviken ska förbli oexploaterat. En privatperson anser att delar av området skall ingå i Karlskronaviksområdet. Kommentar: De delar av Kallenäs som kommunen äger och som har betydelse för friluftslivet bevaras som naturmark i den fortsatta detaljplaneringen. Plantskoleområdet NCC föreslår en utbyggnad på sju tomter enligt riktlinjer för övriga sydvästra Rönninge. Miljöpartiet och två privatpersoner föreslår att området bevaras som naturskyddsområde. Kommentar: Kommunen saknar idag ekonomiska medel att inköpa marken för att kunna bevara området som naturmark. Nuvarande markanvändning föreslås därför fortsätta. Området skall ej detaljplaneläggas under programperioden. Gång- och cykelväg till Södertälje (U4) Socialdemokraterna, Miljöpartiet, Socialnämnden och tre p rivatpersoner varav en företräder vissa markägare i Karlskronaviken anser att gångoch cykelvägen skall dras över Mårdnäs och ej enligt förslaget. En berörd markägare kräver en samhällsekonomisk kalkyl för pl anerad gång- och cykelväg och ger förslag till annan dragning av vägen. Kommentar: Den föreslagna gc-vägen utgör en viktig framtida förbindelse mellan Salem/Rönninge och Södertälje som ingår i ett regionalt cykelnät. Det är framförallt förbindelsen med arbetsplatsområdena i Gärtuna (Astra) som är intressant. Ge-vägen är tänkt att gå ovanpå befintliga fjärrvärmeledningar utmed spårområdet i Södertälje. Kontakt skall tas med Södertälje kommun om möjligheterna att genomföra gc- förbindelserna via fjärrvärmeledningsområdet samt alte rnativt över Mårdnäs. Någon väg för biltrafik är ej aktuell. Gång- och cykelvägar Miljöpartiet och en privatperson anser att upprustning av gång- och cykelväg utmed Dånviksvägen skall prio riteras. Barn- och utbildningsnämnden påpekar att säkra gång- och cykelvägar till flera skolor saknas och bör prioriteras. Kommentar: Utbyggnad av gång- och cykelväg utmed Dånviksvägen bör prioriteras och redovisas i Översiktsplanen. Arbetet med att projektera för gång- och cykelväg utmed Dånviksvägen mell an Rönninge Centrum och fram till pumpstationen pågår. Kulturhistoriska miljöer Länsstyrelsen anser att beskrivningen av riksintressen bör flyttas till allmänna intressen. Avgränsning av riksintresse för Söderby saknas. Rönninge Intresseförening och en person (boende i Rönninge) anser att det saknas principer och aktuella kunskaper om vad som är kulturhistoriska miljöer. Kommentar: Avsnittet om riksintressen bör flyttas till avsnittet om allmänna intressen. Riksintresseområdet för Söderby sjukhus skall även visas på kartbilaga 7 Kulturhistoriskt värdefulla områden. Både Länsstyrelsen och Stockholms Läns Museum anger a tt Lundby Parstuga är Byggnadsminne enligt KM och för fo rnlämningar gäller sedan 1989 Kulturminneslagen 2 kap. ej Fornminneslagen. Kommentar: Beskrivningarna av Lundby parstuga och fornminneslagstiftningen justeras enligt framförda synpunkter. Friluftsliv Kultur- och fritidnämnden yttrar sig att en gymnastiklokal bör planeras in i Söderby Park. Socialdemokraterna föreslår att mark reserveras för en idrottsanläggning antingen vid Skyttorpsvägen/Säbyvägen eller utmed Garnuddsvägen. Kommentar: I arbetet med detaljplan för västra delen av Söderby Park pågår diskussioner mellan kommunen och NCC om att anlägga en skola F-4 med ev. gymnastiklokal. Arbetet med att planera för en fullstor fotbollsplan vid Prästbodavägen pågår. Som alternativ till Prästbodavägen utreds även sex alte rnativa lägen. Tad:raoisssammmmållning Sparat sofa: kansll3-planbplanwir\r issvmm2doc 1ad: rembaummaali b isg Spara ememamlkanslib-planby Wrolaisssamm2.aoc

7 Salems Kommun 9 (11) Kultur- och fritidsnämnden och Folkpartiet anser att et bör anläggas en båtbrygga vid Uttran. En privatperson anser att man skall begränsa hastigheten på båtar i Uttran. Kommentar: Möjligheterna att anlägga en båtbrygga i kv Soldalen ca 300 m väster om Bergviks brygga skall undersökas i pågående detaljplanearbete. Salems Kommun^ Kommentar: Gällande energiplan är från 1988 och ingår som bilaga i Översiktsplan. För varje pl anerat bostadsområde i kommunen prövas de ekonomiska och tekniska möjlighete rna att ansluta området till befintligt fjärrvärmenät. Naturgasledning Nationella miljömål Bygg- och miljönämnden. Miljöpartiet, Naturskyddsföreningen i Botkyrka/Salem, Länsstyrelsen. Sannadals samfällighetsförening och Rönninge Intresseförening anser konsekvensbeskrivning av hur planförslaget påverkar de nationella miljömålen saknas. Kommentar: Trafikutvecklingen på Söderby Gårds väg bedöms ej öka så att miljökvalitetsnormerna (för kväveoxid och partiklar) och de rekommenderade trafikbullernivåerna överskrids. Kapitel 7: Konsekvensbeskrivning kompletteras med beskrivning av hur förslaget till VA-utbyggnad och dagvattendammar påverkar näringstillförsel till sjön Uttran och Flaten. Lokala miljömål Rönninge Intresseförening, Miljöpartiet och Naturskyddsföreningen i Botkyrka/Salem anser det saknas mätbara mål för miljöarbetet och en beskrivning av konsekvenser av hur föreslagen markanvändning påverkar miljökvalitetsmål. Kommentar: I det pågående arbetet med att se över kommunens övergripande mål och indikatorer har bygg- och miljönämnden fatt i uppdrag att ta fram lokala miljömål och indikatorer. VA-försörjning Länsstyrelsen informerar att en förstudie för ett ny tt stamnät för naturgasledningar har gjorts under hösten 2003 där Salem ej berörs. Livgardet och Stockholm Vatten anser att Salem ej berörs av föreslagen naturgasledning Kommentar: Reservatet för naturgasledning ligger kvar tills annat besked kommer från länsstyrelsen. Elkraft Vattenfall AB anser att befintligt stamnät för elkraft behöver byggas ut. Stockholm Vatten AB anser att föreslagen utbyggnad skall placeras utanför vattenskyddsområde. Länsstyrelsen och Svenskt Kraftnät AB anser att stamnätet i sin helhet skall redovisas som riksintresse. Svenskt Kraftnät AB informerar också att delar av stamnätet kan påverkas av förslag till framtida nät. Kommentar: Enligt förslag till nytt stom- och regionnät (december 2005) för Stockholmsregionen berörs Salem ej av föreslagna ledningsdragningar. Delar av det regionala nätet på 70 kv och 220 kv som berör Salem föreslås istället läggas ned. Hälsoskydd Länsstyrelsen och Banverket anser miljö- och säkerhetsfrågor i anslutning till järnvägen bör uppmärksammas mera. Miljöpartiet vill att man även tillåter enskilda moderna VA-anläggningar som prövats i Bornsjöområdet. Naturskyddsföreningen och Salems Hembygdsförening anser att det skall ställas krav på dagvattenrening för nya bostäder. Kommentar: All bebyggelse i sydvästra Rönninge skall anslutas till det kommunala VA-nätet inom planperioden. Krav på dagvattenrening skall ställas på all ny bebyggelse i Rönninge. Kommentar: Avsnitten om miljö och riskfaktorer i anslutning till järnvägen och rekommenderade leder för farligt gods ska utvecklas. Länsstyrelsen anser även att avsnitt om transporter om farligt gods bör utvecklas så att det ger en konkret vägledning för den fortsatta planeringen. Bygg- och miljönämnden föreslår ändring av sekundär transportled för miljöfarligt gods ändras så att Rönninge Centrum ej passeras. Uppvärmning Naturskyddsföreningen och Södertörns Fjärrvärme AB anser att nya områden skall fjärrvärmeanslutas. Södertörns Fjärrvärme AB anser att gällande energiplan bör redovisas. Kommentar: Lokalisering av sekundär transportled för farligt gods ändras enligt Bygg- och miljönämndens förslag. Avsnittet om transporter för farligt gods kompletteras. Tael: renk.mmm=.aggning Sparat som: gigemensanacaaslib-plan oplanwresoissamoadoe Tact raorssso o eastalbiog Span som: g:\gaocosamuanslb-plan oplanwu4enisssasmn2.doc

8 Länsstyrelsen upplyser att lagförslag förbereds om krav på försäljning av alternativa drivmedel på bensinstationer med lämplig lokalisering. Kommentar: I text och karta anges att nuvarande skyddsavstånd för försäljning av biogas är 50 meter för bostäder och 100 meter för lokaler som kan vara svåra att utrymma. Arbete pågår med att se över rekommenderat skyddsavstånd. Strandskydd Rönninge Intresseförening och Sannadals Samfällighetsförening anser ingen dispens bör ges inom strandskyddsområdet. Länsstyrelsen anser a tt strandskyddet skall beaktas i den fo rtsatta detaljplaneringen. Kommentar: Strandskyddet får prövas inom varje berört detaljplaneområde i samband med detaljplaneläggningen. I de delar som inte är planlagda i sydväs tra Rönninge gäller strandskydd idag inom ett avstånd av 100 meter från strandlinjen på land och i vattnet. Berörda områden är Karlskronaviken, Sjöudden, Södra Ekdalen, Uttringe Gård och Del av Sjövreten samt Rönninge Kungsgårdsområdet med Björknäs. Strandskyddet föreslås bli upphävd för den mark som bedöms lämplig för bebyggelse och där det inte kommer i konflikt med det rörliga friluftslivet eller den biologiska mångfalden. I norra delen av kommunen längs Mälarens stränder och kring andra sjöar och vattendrag skall stor restriktivitet gälla när det gäller beviljande av dispenser från strandskyddet, särskilt inom de områden där strandskyddet är utvidgat till 300 meter på land. Jan Forsman Planeringschef Tud: remussznunmwålm g Spam mm: gagmncosaov:ansllo-plmloplwlnawisssammt.doc

9 Kar bilaga Riksintessen 3 - SkjLilil r1 TECKENFÖRKLARING!/f f Yrkesfisket Bevarande friluft och turism enl. MB 4:2 Område av riksintresse för naturvården enl. 3:6 MB Riksintresse, kuituminnesvår Gasledning m lqa Elledning E4/E20 L rslune Järnväg Sjötrafik Totalförsvaret Killtorp lcnvlå+ ^ OlolsskoA :' ^^^ sööetitalje?' M.isna.yd KOMMUKL kilomete A ^'^,,1

10 Teckenförklaring Bomsjöns naturreservat Naturminne Natura 2000 BOTKYRKA KOEAR141N:.; Bevarandeområde friluft och tu rism enl. MB 4:2 Storstockholms gröna kilar "Bomsjökilen" 1.visi.ms. Ekologiskt särskilt känsligt område Tätortsnära grönområden kilometer

11 Kartbilaga Kulturmiljöv* TECKENFÖRKLARING Närmiljöer Riksintresse, kulturmiljövård IR Fornlämning Helhetsmiljö 1. Bornsjöområdet (ingående närmiljöer redovisas sparat) Närmiljöer 2. Söderby sjukhus 3. Högantorp 4. Bockholmssättra Kulturminnen BOTKYR KCR 1++uI A Ersboda B Tullan C Nyboda D Männö fornborg

12 :Bury Teckenförkla ring Buller järnväg/motorväg (55 db(a) ekv.) Högriskområde för markradon Riskområde för markradon Område för totalförsvar +mas Primär transportled för farligt gods et Sekundär transportled för farligt gods Insatstid för brandförsvar < 10 min. q.: Insatstid för brandförsvar < 20 min. OEM Insatstid för brandförsvar < 30 min. Förorenad mark Miljöstörande verksamhet (Skjutbana) Miljöstörande verksamhet (Atervinningscentral) Miljöstörande verksamhet (Bensinstation/verkstad) med förorenad mark. 0 Miljöstörande verksamhet (Grustäkt) Mobilmast (befintlig) Mobilsändare (Antenn) IfoMMu Hästanläggning (500 m skyddszon) kilomete

13 Kartbilaga -- Teknisk försceing Teckenförklaring Fjärrvärmeledning Högspänningsledning Huvudvattenledning Avloppstunnel Vattentorn resp. vattenintag VA-verksamhetsområde

14 G ^ ^_ ^ ^ 2 ^ \ / E \ / / k m ^ _ (13 ^ & E E ^^ \ f =al r= = k \ A E I e 5 C/3 7 ^ e f/ 2 3 % k E ^ ^ asj ^^ ^ E 0 co ^ 7 a > > ^ ^ 0 a) ^ > 4-ii 2 ^ ^,_^: ^^ EJU flu 0 1

15 EKERÖ KOMMUN Kommunstyrelsens arbetsutskott EKERÖ KOMMUN. Dnr 06/KS Svar på revisorernas frågeställningar kring styrning och uppföljning av verksamheten i grundskolan Förslag till kommunstyrelsen Produktionens rapporter överlämnas till revisorerna. 66/ 5-g 67/ Rapport till revisorerna Ärendebeskrivning Kommunens revisorer har i skrivelse önskat att kommunstyrelsen och barn- och ungdomsnämnden ger sina synpunkter på rapporterna "2005/06 Kvaliteten i förskolan och skolan" och årsrapporten "Samverkan om uppföljning och utvärdering. Vidare på vilket sätt man arbetar vidare med resultat utifrån sina olika roller. Beställarkontoret barn och ungdom har upprättat underlag Barn- och ungdomsnämnden har behandlat revisorernas frågeställningar. Produktionens uppföljning av verksamheten förskola/skola, augusti 2005 biläggs beslutsunderlaget. Produktionschefen för skola och förskola har upprättat rappo rt Styrning och uppföljning av verksamheten inom grundskolan Revisorerna önskar Kommunstyrelsens synpunkter och på vilket sätt man arbetar vidare med resultatet på rapporterna " Kvalitet i förskola och grundskola" och " Samverkan om uppföljning och utvärdering". De två rapporterna är en del av det underlag Barn- och utbildningsnämnden har vid sin kvalitetsredovisning. "Kvaliteten i förskolan och grundskolan" är nämndens egen sammanställning av utvärderingar gjorda på enheterna. "Samverkan om uppföljning och utvärdering" är en redovisning av ett samarbetsprojekt med sex kommuner i Stockholms län. "Kvaliteten i förskolan och skolan" Resultatet av den rappo rten delges enheterna och ligger sedan som ett av underlagen när enheterna prioriterar sina förbättringsområden. Exempel på resultat som kommit fram i rappo rten som sedan har prioriterats på enheterna är: o Ekebyhovsskolans år 5 och 8 u ttrycker i mindre grad än genomsnittet att de har möjlighet att vara med och planera sitt skolarbete. I verksamhetsplanen för 2006 har enheten prioriterat de tta som etta v sina förbättringsområden. Handlingsplan är upprättad och arbete har påbörjats. Avstämning sker i kvalitetsredovisningen januari o I rapporten framkom att Sundby skola låg långt under snittet i kommunen avseende elevernas läsförmåga i år 3. En handlingsplan upprättades och en första utvärdering skedde i december Dokumentet var en del av underlagen i produktionsledningens uppföljning av verksamheten augusti Uppföljningen redovisades i KSAU september "Samverkan om uppföljning och utvärdering" l05 Samverkansprojektet med andra kommuner har bestått av a tt skolledare och pedagoger under en vecka observerat enheten och gjo rt en rapport av detta. Chefen har fått rapporten har sedan gjort en handlingsplan för att förbättra de områden som

16 inte var bra. Produktionsledningen har varit delaktig i den handlingsplan som upprättats. Observationerna görs med cirka tre års mellanrum. Kvaliteten på rapporten har varit skiftande men har ändock varit ett bra underlag för att förbättra verksamheten. Kommunstyrelsen och kommunstyrelsens arbetsutskott har inte informerats om rapporterna utom vid ett tillfälle då Barn- och ungdomsnämnden överlämnat rapporten för förtydliganden från produktionen. Detta dokument har också varit underlag i produktionsledningens uppföljning av verksamheten augusti Uppföljningen redovisades i KSAU september Göran Hedström Produktionschef förskola/skola EKERÖ U KOMMUN Produktionens uppföljning av verksamheten förskola / skola augusti Följande underlag har använts vid uppföljningen? läsutvecklingsschema (LUS) i år 3 och 5, ämnesproven i år 5, betyg i basämnen år 8, läsundersökningen år 3 och 8, matematikprovet år 3 och 8, slutbetygen i år 9, meritvärden år 9, resultatet av nämndens nöjdhetsenkät jan 2005, enhetemas verksamhetsplaner för Måluppfyllelse läroplanens kunskapsmål 1. Språkutveckling Produktionen bedömer att en av de viktigaste kunskapsprocessema i elevernas lärande är språkutveckling. Mätning görs dels av nämnden i en läsundersökning och dels i en ska ttning i i ett läsutvecklingsschema. Samtliga elever ska ttas i ett sk. LUS-schema i år 3 och 5. Detta har gjorts under läsåren 2003/2004 och 2004/2005. I redovisningen av resultatet år 3 kan konstateras a tt: 3,8 % ligger fortfarande i en utforskande fas och har precis lä rt sig en lässtrategi, Elever som ligger i denna fas har svårt att tillgodogöra sig innehållet i läroböckerna. Resultatet föregående läsår låg på samma nivå. Det är färre elever som läsåret 04/05 har kommit så pass långt i den expanderande fasen att de lustläser. Endast 23 % mot 39 % föregående läsår. I år 5 kan konstateras att: Läsåret 04/05 har alla passerat den utforskande fasen. Föregående läsår var fortfarande 2 % noterade i den fasen. Det är endast 22 % som lustläser mot 73 % föregående år. utvprod26aug05 1

17 Skillnaden mellan åren kan bero på att några pedagoger använt ett äldre skattningsschema. Skillnaden mellan läsåren är dock så pass stor att man måste ändå konstatera att det skett en förändring i negativ riktning. Nämndens läsundersökning utformad av Högskolan i Kalmar görs i år 3 och 8 Skolår 3: Läsundersökningen visar att 11 % i år har stora svårigheter med läsningen och kommer i år 4 att ha svå rt att tillgodogöra sig texten i lä roböckerna. Det är stor spridning mellan skolorna, från att alla klarar nivån till att drygt en fjärdedel når målen. Läsundersökningen omfattar en mer avancerad bedömning än den ska ttning som görs i LUS-schemat. Skolår 8: Undersökningen visar att 9 % har stora svårigheter med läsningen. Eleve rna har här stora svårigheter att tillgodogöra sig en text. Ekerö kommun har en större andel elever på de lägre nivåerna jämfört andra kommuner. Slutsats: Både lärarnas skattning i LUS-schemat och läsundersökningen visar att eleve rna på Ekerö visar ett resultat som inte är i förväntad nivå. Resultatet skiljer sig också från övriga kommuner. Resultatet mellan skolorna skiftar stort. Åtgärd: Eleverna behöver stöd tidigt i sin läroprocess. Resurser bör därför prioriteras till de yngre eleverna. Verksamheten i förskolan och förskoleklassen är av stor betydelse för en positiv utveckling. Förskolornas arbete med den pedagogiska miljön är viktig att den fortsätter. Det är i förskolan som man skapar grunden till en god språkutveckling. Kompetensutveckling inom området bör därför prioriteras. De resurspedagoger som är tillsatta from ht 2005 bör p rioritera insatser inom området. Förskoleklassen bör utveckla ett arbetssätt som stimulerar elevens språk, ord och begrepp. Redan i förskoleklassen bör vi hi tta former för att stödja elever som behöver hjälp med sin språkutveckling. Ett gemensamt uppföljningsmaterial är önskvärt. Det finns flera beprövade modeller i arbetssätt och arbetsformer som enheterna bör lära a y. En viktig insats för att förbättra är att lära av varandra. Det nätverksarbete, förskollärare i förskoleklass, som påbörjats bör därför fortsätta för att lära nya arbetssätt. Resursteamet får i uppdrag a tt titta på ett uppföljningsmaterial i förskoleklass. Skolbibliotekariemas roll i skolo rna är av stor vikt för att nå en ökad måluppfyllelse. Enheterna bör utvärdera den insats som görs i dag och se vad som kan förbättras. Skolbibliotekarierna bör ges möjligheter till utbildning i läsutveckling. Enheterna bör också titta över sina timplaner så att det är till fördel för lärandet i svenskan. Språkutveckling är ett prioriterat område från nämnden och enheterna bör därför prioritera detta i sin egen kompetensutvecklingsplan. Enheter som har låga resultat på sina utvärderingar ska göra en handlingsplan och redovisa till produktionsledningen senast den 1 november Resultat ämnesproven i år 5 Samtliga elever i år 5 genomför ämnesprov i matematik, engelska och svenska. Resultatet våren 2005 jämfört 2004 i engelska och svenska är oförändrat. I svenska klarar 94 % uppsatta mål och i engelska 92 %. Resultatet i matematik 2005 är på samma nivå som övriga ämnen men det resultatet är lägre än resultatet Resultatet inom varje delområde är lägre än föregående år. Slutsats Matematiken får inte komma i skymundan när språkutvecklingen prioriteras. Lärargruppen anser att matematiken är bortglömt ämne. Arbetssättet inom matematiken måste också utvecklas lika väl som inom andra ämnen. Matematik är inget "tyst" ämne, det är ett ämne för dialog, elev - elev och elev - pedagog. Eleverna måste ges tillfällen att diskutera olika lösningar av ett problem. Matematiken är ett ämne där eleverna utvecklar sin förmåga till logiskt tänkande och problemlösning. Åtgärd En kompetensutveckling insats till samtliga pedagoger inom förskola och skola där möjligheter ges att utveckla arbetssättet inom ämnet. 3. Resultat grundläggande kunskaper i matematik år 3 och 8. Barn och ungdomsnämnden genomför varje år en utvärdering av matematikkunskaper i år 3 och 8. Det sker i samarbete med flera andra kommuner och Lärarhögskolan i Stockholm. Analysen från LHS har inte kommit än men vi kan konstatera a tt: Eleverna i år 8 ligger på genomsnittet bland de sex föro rtskommune rna som genomför testet. Ar 3 har däremot ett resultat som ligger under snittet i kommungruppen. Slutsats Se ovan Åtgärd Se ovan Den nya lärarutbildningen ger inte den kompetens som behövs för att ge grunderna för läsinlärningen. En stor grupp pedagoger kommer att gå i pension inom några år. Den gruppen besitter stora kunskaper inom området. Vi måste ta tillvara den och lämna över' till de nyutbildade. utvprod26aug05 2 utvprod26aug05 3

18 4. Betyg år 8 Elever i årskurs 8 har följande resultat i basämnena. Ahtel'61eyeabrif ifiti -ii-affiiiåleb i b4saratipn vt år 8 Ma Sv En Träkvista Ekebyhov Uppgård Tappström Slutbetyg år 9 När årets nior ayslutade grundskolan hade de följande betyg: Slutbetyg år 9 vt 2005 Betygsresultatet för eleverna i år 8 är ägre än Slutsats Insatser måste göras kommande läsår för att hjälpa dessa elever att få godkända betyg. Vid genomgång av enheternas timplaner kan konstateras att det skiljer en hel del i hur mycket tid enheten har lagt på basämnen. Tid har omfördelats till skolans val i form av eget arbete, elev vald tid. Alla håller sig inom ramen att ha minst 80 % av tiden för basämnena. O Tappström Ekebyhov O Träkvista o Uppgård Arbetssättet måste utvecklas på enheterna för möta elevernas behov. Specialpedagogskompetens är nödvändig på alla enheter. En fortsättning på kursplanearbetet måste ske. Det är av stor vikt att produktionen kvalitetssäkrar bedömningar av elevernas kunskaper. Åtgärd Inom ramen för ungdomssatsningen fördelas resurser för ökad måluppfyllelse till enheterna. Utgångspunkt för fördelningen är ovanstående resultat i basämnena. A 05 G 05 VG 05 MVG 05 En jämförelse med 2004 säger att det är bättre resultat Fler elever har de högre betygsnivåerna. Betygen i alla ämnen är överlag bättre än Betygssättningen är jämnare mellan skolorna 2005 jämfört Avgörande för eleverna om de ska komma in på sina gymnasieprogram är om de fått ett godkänt betyg i matematik, svenska och engelska. För år 2005 jfr 2004 ser resultatet ut enligt nedan: Enheterna fortsätter med sitt arbete med kursplaner och betygskriterier. Tid måste frigöras för detta arbete. Resursteamet får i uppdrag att stödja skolorna som inte har specialpedagogskompetens. 6,0% Andel elever som inte nått målen i matematik, svenska och engelska år 9 vt 04 och 05 5,0% - 4,0% - 3,0% 2,0% 1,0% 0,0% Ma 04 Ma 05 Sv 05 En 04 En 05 utvprod26aug utvprod26aug05 5

19 Behörighet till gymnasieskolan jfr riket och förortskommuner i procent Ekerö -0- Förortskommuner -#- Riket Slutsats Arbete med betygskriterierna har gett resultat. Pedagogerna har använt hela betygsskalan. Resultatet i basämnena matematik, svenska och engelska har förbättrats. Betygen i övriga ämnen har också blivit bättre. Antalet elever med behörighet till gymnasieskolan har ökat. Åtgärd Arbetet med kursplaner och betygskriterier måste fortsätta. Kontakterna mellan de olika betygssättande enheterna måste fortsä tta och utvecklas för att kvalitetssäkra betygssättningen. Det är av stor vikt att kompetens inom specialpedagogiken utvecklas inom grundskolans senare del. Måluppfyllelse elevers och föräldrars bedömning Nöjdhetsgraden hos föräldrar jan 2005 Under 2002 och framåt har Ekerö resultat varit i samma nivå som förortskommunerna. Ar 2005 är vi tillbaka på samma nivå som ^= 84 = 82 -' :y '- 70 Andel behöriga till gymnasieskolan Ekerö kommunala skolor Tappströmsskolan Ekebyhovsskolan Träkvlsta skola Uppgårdsskolan n Skillnaden mellan enheterna är stor. På de stora enheterna är andelen behöriga lägre än på övriga. 4 3,5 3 2,5 2 1,5 1 0,5 0 Förskola F-klass år 2 år 5 år 8 Föräldrar i förskolan är mer nöjda jämfört övriga kommuner. Detta gäller framförallt inan bedömning, ansvar och inflytande. Inom området "arbetsro i verksamheten" kan en förbättring ske. Förskolorna i Ekerö får e tt högre medelvärde än övriga kommuner när det gäller förskolans förmåga att lära barnen att fungera i grupp. Det sammanfattande omdömet om förskoleklassen ger e tt värde som ligger under snittet i jämförelsekommunema. Föräldrar känner sig inte informerade om målen för verksamheten. Dokumentation och uppföljning av ba rnens utveckling får en lägre bedömning jämfört andra kommuner. Föräldrar i förskoleklassen anser a tt verksamheten inte håller samma nivå som i övriga kommuner. Det är en högre andel som inte tagit ställning till påståendena i Ekerö. Dokumentation och uppföljning får lägre bedömning på Ekerö. Föräldrar i år 2 ger ett omdöme som ligger under sni ttet i kommungruppen, störst skillnad är det inom skolbarnsomsorgen. Fler föräldrar i år 2 är mindre nöjda med skolan än i övriga kommuner. Föräldrarna är inte nöjda med verksamheten, känner sig inte informerade och tycker att skolans och fritidshemmens samverkan kring barnets utveckling och lärande inte fungerar väl. utvprod26aug05 6 utvprod26aug05 ;"

20 Föräldrar i år 5 ger också ett lägre omdöme än snittet i kommungruppen. Både föräldrar med barn i skolår 5 och elever i skolår 5 bedömer t ryggheten i skolan på samma nivå som andra kommuner. När det gäller bedömningen av arbetsro i verksamheten når Ekerö inte upp till genomsni ttlig nivå. Både elever och föräldrar ger en sämre bedömning om lärares kompetens dvs. mitt barn har en bra lärare, barnen stimuleras till utveckling och lärande. Elever i år 5 instämmer mer sällan i påståendet om de tycker det är roligt att gå till skolan. Det sammanfattande omdömet är sämre än övriga kommuner. Föräldrar i år 8 ger ett ännu lägre omdöme än tidigare årskurser. Det är framförallt inom området utveckling och lärande. Eleverna i år 8 är mer kritiska när det gäller hur det går för dem och att de har bra lärare. Knappt hälften instämmer i att det är roligt att gå i skolan, vilket är lägre än andra kommuner. Eleve rna tycker att de får information om mål och kriterier, däremot tycker inte föräldrarna att de får information om detta. Det är sju av tio elever som är nöjd med sin skola. Det är på samma nivå som övriga kommuner Slutsats Föräldrarnas nöjdhet avtar med stigande ålder. Föräldrar har troligen inte samma information och är inte delaktig på samma sätt i skolans verksamhet när barnen blir äldre. Måldokumenten är inte kända för föräldrarna. Skolans mål är inte kommunicerade med föräldragruppen. Föräldrar är inte nöjda med skolbamsomsorgen. I alla åldrar har vi ett lågt värde på arbetsron i verksamheten. Eleverna tycker heller inte att det är roligt att komma till skolan när de kommer upp i den senare delen av grundskolan. Åtgärd Information om skolans måldokument måste förbättras. Arbetsformer för samverkan med föräldrar måste förbä ttras, utvecklingssamtal och föräldraträffar. Skolorna måste på ett tydligare sätt formulera vad skolan står för i visioner mål och handlingsplanet Enheternas prioriterade områden Enheterna har under verksamhetsåret bl.a. prioriterat följande områden: Kursplaner Elevinflytande i lärandemiljön Friskvård Matematikdidaktik Portfolio och individuella utvecklingsplaner Språket och det sociala samspelet. Kamratstödjare Stödja föräldrarna i sin föräldrar roll Utveckla yrkesprofessionalismen för att klara större bamgrupper och hantera stressituationer bättre. Utemiljön Utveckla elevaktiva arbetssätt. Hälsa, välbefinnande livskvalitet. utvprod26aug05 8 Genuspespektivet Fortsatt utveckling av Charlie, dvs träna den sociala kompetensen och stärka det egna jaget. Utforma stimulerande och inspirerande miljöer för lek, skapande, språk- och matematikutveckling. De prioriterade områdena överensstämmer med nämndens satsningsområden. Kompetensutveckling inom enheterna Enheterna kompetensutveckling har i sto rt överensstämt med de prioriterade områdena. Ex på kompetensutvecklingsinsatser Förskolan pedagogiska miljö Genusperspektivet Kursplaner och betygskriterier Konflikthantering Förhållningssätt Friskvårdsföreläsningar Språkutveckling Ökad kunskap om barn- och ungdomslitteratur Matematikens utveckling Omvärlden Under vintern 2005 kom en konkurrent in på marknaden, Internationella Engelska skolan i Riksby. Skolan kommer att ha elever i år 6-9. En stark marknadsföring under dec-jan lockade ca 130 elever från Ekerö kommunala skolor att välja detta alternativ. Vad attraherade elever och föräldrar? Undervisning på Engelska minst 50 % av tiden. Ordning och reda på lektione rna. Lunch serverad i restaurang Pröva något nytt. Det är första gången Ekerö kommunala skolor utsätts för så stark konkurrens. Samtliga skolor har förlorat elever till IES. Slutsats Den kommunala skolan måste profilera sig starkare. Det behöver inte nödvändigtvis vara en profilerad verksamhet utifrån ämnen utan en tydlig pedagogisk inriktning. Matproduktionens måste utvärderas och förbättras. Tydliga mål och visioner för respektive enhet bör formuleras och förankras bland elever och föräldrar. Åtgärd Alla skolor ska innan årets slut formulerat en tydlig vision och målbeskrivning. Informationsmöten på enheterna där den pedagogiska plattform verksamheten vilar på presenteras. En gemensam broschyr där den kommunala verksamheten presenteras. Aven matproduktion ska utveckla sin målbeskrivning och föra ut den till elever, personal och föräldrar. utvprod26aug05 9