Reviderad projektplan för att utveckla lokalt hälsofrämjande arbete för barn och ungdomar i Katrineholms kommun

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Reviderad projektplan för att utveckla lokalt hälsofrämjande arbete för barn och ungdomar i Katrineholms kommun 2009-2011"

Transkript

1 KOMMUNLEDNINGSFÖRVALTNINGEN Datum Projektenheten Vår beteckning Vår handläggare Ert datum Er beteckning Karin Nordén, projektledare Reviderad projektplan för att utveckla lokalt hälsofrämjande arbete för barn och ungdomar i Katrineholms kommun Katrineholm KOMMUNLEDNINGSFÖRVALTNINGEN Telefon: vx KATRINEHOLM Telefax: Org.nummer

2 Innehållsförteckning Revisionshistoria...2 Bakgrund...2 Struktur för Katrineholms folkhälsoarbete...2 LUPP lokal uppföljning av ungdomspolitiken...2 Syfte...3 Mål...3 Målgrupper...3 Terminologi och förkortningar...4 Omfattning och resultat...4 Omfattning och innehåll...4 Avgränsningar...5 Aktiviteter...5 Form för resultat...6 Kopplingar till och samband med andra verksamheter...6 Kontaktytor och intressenter...6 Kontaktytor...6 Intressenter...7 Genomförande...7 Arbetsmetod...7 Organisation...9 Roller och ansvar...9 Tidplan med milstolpar och beslutspunkter...10 Kriterier för godkännande av milstolpar och faser...10 Överlämning och godkännande av resultat...10 Projektbudget...11 Resurssäkring...11 Dokumenthanteringsplan inklusive gallringsplan...11 Kommunikationsplan...12 Kvalitetsgranskning...12 Samverkande universitet för uppföljning/utvärdering...12 Risker och konsekvenser...12 Projektavslut...13 Effekter utöver angivet syfte och mål...13 Referenser...14 Bilaga 1 SESAME-modellen Bilaga 2 Projektbudget Bilaga 3 Kommunikationsplan Katrineholm

3 2 (19) Revisionshistoria Bakgrund Via olika rapporter och undersökningar får vi i dag allt oftare höra om en negativ utveckling vad gäller barns och ungdomars livsstil och hälsa. Detta gäller också barn och ungdomar i Katrineholms kommun. Barns och ungdomars hälsa bör vara i starkt fokus och är nödvändig för en framtida hållbar utveckling i Sverige. Statens folkhälsoinstitut (FHI) hade under 2008 regeringens uppdrag att fördela 50 miljoner kronor till sex kommuner, som i samarbete med forskare från universitet/högskola ska stärka och utveckla lokalt sektorsöverskridande hälsofrämjande arbete. Syftet är att främja barns och ungas psykiska och fysiska hälsa samt att generera kunskap om effektiva hälsofrämjande metoder och kostnadseffektiva former för samverkan. Ett 40-tal kommuner har ansökt om projektmedel. Statens folkhälsoinstitut har i samråd med Sveriges Kommuner och Landsting valt sex kommuner utifrån kriterier som projektidé, forskarkontakter samt folkhälsovetenskaplig organisation/kompetens till stöd för genomförandet. Katrineholms kommun blev beviljade, i slutet av 2008, sju miljoner till lokalt folkhälsoarbete bland barn och unga. Kommunens projekt baseras på en undersökning som gjorts bland unga, LUPP-enkäten (Lokal uppföljning av ungdomspolitiken, Ungdomsstyrelsen). Utifrån resultatet från undersökningen planeras ett antal aktiviteter i samverkan med samhällets övriga aktörer. En revidering av projektplanen har gjorts under våren 2009 utifrån förändrade förutsättningar i kommunen samt i dialog med Statens Folkhälsoinstitut. Projektet kommer att pågå i tre år och kommer att följas av tema Barn vid Linköpings universitet. Tema Barn bedriver bred tvärvetenskaplig forskning kring barn och barndom med ett forskningsområde som på olika sätt är kopplat till samhällssektorer som socialtjänst, utbildningssystem, fritidssektorer, den kommersiella marknaden men också centrala och lokala politiska nivåer i samspel med barn och familj. Struktur för Katrineholms folkhälsoarbete Kommunstyrelsen ansvarar för kommunens strategiska folkhälsoarbete och leder såväl som samordnar kommunens folkhälsoarbete. Kommunstyrelsen ska aktualisera och förankra folkhälsofrågorna i kommunen och ska stödja folkhälsoarbetet genom att initiera, säkerställa verkställighet, samordna, prioritera och följa upp insatser inom folkhälsoområdet för att främja hälsa och förebygga ohälsa hos allmänheten. Kommunstyrelsens nybildade Folkhälsoutskott har i uppdrag att styra och leda detta arbete. Folkhälsoutskottet kommer att vara styrgrupp för barn och ungdomsprojektet. En av referensgrupperna för projektet kommer att vara samverkansgruppen för barns och ungdomars hälsa. LUPP lokal uppföljning av ungdomspolitiken Ungdomsstyrelsen genomför varje år i samarbete med ett antal kommuner i Sverige en enkätundersökning vid namn Lupp. Syftet med undersökningen är att ge kommunen en bild av vad som behöver göras för att förbättra ungdomars livssituation. Teman som behandlas är fritid, skola, politik, inflytande, trygghet, 2

4 3 (19) hälsa, arbete och framtid. Under hösten 2007 genomfördes en Lupp-undersökning i Katrineholm i år 8 på senareskolan samt i år 2 på gymnasieskolan. Totalt har 386 personer i år 8 besvarat enkäten, svarsfrekvens 89 %. I år 2 på gymnasiet har enkäten besvarats av 441 personer, svarsfrekvens 75,3 %. Undersökningen ger en övergripande men nyanserad bild av ungas liv, vardag och förväntningar på framtiden. Lupp bidrar med ett helhetsperspektiv på det ungdomspolitiska läget i kommunen och ger en god grund för att utveckla det kommunala ungdomsarbetet. Lupp är en av få undersökningar om unga som har detta helhetstänk. Detta gör det möjligt att göra kopplingar mellan olika verksamhetsområden för att få en ökad förståelse för ungdomarnas livssituation. Som ett led i arbetet med resultatet från enkäten genomfördes en uppföljningsdag i Katrineholm under våren Målgrupp för uppföljningsdagen var politiker, förvaltningschefer, tjänstemän samt ungdomar som besvarat enkäten. Under dagen diskuterades resultaten från enkäten och deltagarna prioriterade områden som det var viktigt att arbeta vidare med. Syfte Syftet är att genomföra ett antal insatser utifrån resultatet från Lupp-undersökningen. Genom detta tar vi tillvara ungdomarnas eget intresse för frågorna och ger dem möjlighet att påverka. Likaså är syftet att främja en god hälsa bland barn och ungdomar i Katrineholm. Lupp-undersökningen ger exempel på områden som unga vill prioritera. Den visar även på områden där många unga har problem eller känner sig utsatta, vilket kan indikera att detta är saker som kommunen borde satsa extra på i framtiden. Undersökningen visar också att många ungdomar upplever att möjligheten till inflytande och delaktighet i kommunen är dålig och att ungdomarna önskar vara med och påverka. Förutom resultaten från Lupp-undersökningen finns data från landstingets Liv och hälsa ung -undersökning. Folkhälsocentrum i landstinget Sörmland har för tredje gången nu presenterat data från denna undersökning som stödjer resultaten i Lupp-undersökningen, och som ytterligare kan ge stöd för olika insatser i samverkan. Mål Projektets övergripande mål är att skapa förutsättningar för en god hälsa och hälsoutveckling på lika villkor med trygga och goda uppväxtvillkor för alla barn och ungdomar. Mål och delmål för planerade aktiviteter tas fram i separata projektplaner utifrån SESAME-modellen, se under rubriken genomförande. Målgrupper Barn och ungdomar är primär målgrupp för projektet. Sekundär målgrupp är föräldrar samt personal som möter barn och ungdomar inom olika verksamheter, t.ex. förskola/skola/gymnasieskola, skolhälsovård, fritid. (Dessa sekundära målgrupper är viktiga vid vissa satsningar för att nå den primära målgruppen). 3

5 4 (19) Terminologi och förkortningar Folkhälsoarbete Syftar till att stärka människors möjligheter att göra hälsosamma val både genom att förmedla kunskap och genom att underlätta sådana val. Folkhälsoarbete inrymmer såväl hälsofrämjande som sjukdomsförebyggande åtgärder (Ottawa Charter for Health Promotion 1986). Hälsofrämjande WHO definierar begreppet hälsofrämjande som en process för att genom stödjande miljöer och empowerment möjliggöra för individen att ta kontroll över de faktorer som påverkar dess hälsa (Medin och Starrin 1997). Empowerment Empowerment bygger på ett förhållningssätt och en människosyn där utgångspunkten är att alla människor har resurser och kapacitet till att definiera sina egna problem och att utveckla handlingsstrategier för att lösa dessa (Forsberg och Starrin 1997). Förebyggande Åtgärder som syftar till att bevara god hälsa, förhindra uppkomst av sjukdom, skada eller försämrat hälsotillstånd (Socialstyrelsens termbank 2009). Implementering Definieras som en sammansättning specifika aktiviteter som har till syfte att få en ny metod eller ett nytt program med kända aspekter att bedrivas i ordinarie verksamhet eller att realisera, applicera eller sätta i verket planer, idéer, modeller, normer eller policys (FHI 2007:20) Omfattning och resultat Omfattning och innehåll Projektets innehåll utifrån avtalet mellan Katrineholms kommun och Folkhälsoinstitutet: - Projektet skall genomföras under perioden från den 1 januari 2009 till den 31 december Projektet har det innehåll som anges i projektplanen - Om kommunen önskar göra annat än marginella förändringar i förhållande till projektplanen skall godkännande inhämtas från Folkhälsoinstitutet innan sådan förändring implementeras. - Arbetet i projektet skall präglas av systematiskt kvalitetsarbete där implementering av metoder och en plan för det ingår - Projektet skall utveckla tvärsektoriella samarbetsformer, där nätverkstänkande skall prägla arbetet, såväl horisontellt med samarbetspartners som vertikalt inom den egna organisationen. Projektet skall tillvarata och/eller utveckla gemensamma arenor/strukturer. - Projektet skall innehålla moment/inslag för att åstadkomma eller direkt visa på effektivisering - Möjligheten till samverkan med frivilligorganisationer skall beaktas i projektet 4

6 5 (19) - Arbetet i projektet skall ske i samverkan med forskningslärosäte, varvid minst två forskartjänster skall engageras i projektet Avgränsningar Följande avgränsningar har gjorts i projektet: - Projektet omfattar endast Katrineholms kommun - Inom de aktiviteter som planeras kommer vissa avgränsningar att göras Aktiviteter Nedan följer vissa delar av resultatet från Lupp-undersökningen samt de aktiviteter som ska genomföras inom projektet. Inflytande och delaktighet Möjligheten till inflytande och delaktighet i kommunen upplevs av många ungdomar som begränsad. Cirka 50 procent eller fler av ungdomarna i Lupp ger uttryck för att de vill vara med och påverka skolan i stor utsträckning. Endast cirka procent anser att de har mycket eller ganska stora möjligheter att påverka beslutsfattarna. Cirka hälften av de svarande tycker att de har ganska, mycket små, eller inga möjligheter att föra fram sina åsikter till dem som bestämmer i kommunen. I samtliga grupper är det dock en tredjedel eller fler som vill påverka sin kommun. Planerade aktiviteter: Arbeta med delaktighet och inflytande för att ta tillvara ungdomarnas åsikter. Ungdomarna ska vara delaktiga och få möjlighet att påverka i frågor som berör dem. Ungdomar får möjlighet att delta i olika typer av utfrågningar och dialog, exempelvis via internet och personliga möten. Detta gäller i delprojekten ungas fritid samt mobbning. Ungas fritid Det största föreningsintresset hittas i idrottsrörelsen där nästan hälften av de svarande är aktiva. Många efterfrågar dock mer aktiviteter i Katrineholm. Större andel av killarna än av tjejerna anger att de tycker att det finns mycket att göra på fritiden. Planerade aktiviteter: Att tillsammans med ungdomar utveckla mötesplatsen Palladium, ungdomarnas hus. Utveckla samarbetet med olika föreningar på Palladium. Skapa och driva en arbetsgrupp/referensgrupp med ungdomar och arbeta med olika metoder och aktiviteter för att främja ungdomars delaktighet och inflytande. Psykisk och fysisk hälsa Nästan fyra av tio uppger på frågan hur de bedömer sitt allmänna hälsotillstånd att de mår mycket bra. Runt 5-6 procent anger att de mår mycket eller ganska dåligt. Ungdomar vittnar om att de ofta känner sig trötta, att de sover dåligt och har svårt att somna. Många känner sig stressade och har ont i mage och huvud flera gånger i veckan. Tjejerna är de som enligt enkäten är värst drabbade. Detta stämmer väl överens med andra undersökningar i Sverige kring ungdomars psykiska hälsa. Planerade aktiviteter: DISA-grupper att erbjuda till tonårstjejer för att hitta strategier som hjälper dem att hantera vardagen och som belyser och stärker deras positiva sidor. DISA står för Din Inre Styrka Aktiveras och är en metod för att förebygga psykisk ohälsa och 5

7 6 (19) depressioner hos tonårstjejer. Utbildning till DISA-gruppledare kommer att rikta sig till elevhälsans personal (bildningsförvaltning), personal ungdomsmottagning (socialförvaltning) samt fritidsledare (kultur- och turismförvaltning). Efter utbildningen kommer DISA-grupper att införas på grundskola, gymnasieskola, Palladium samt ungdomsmottagning. Att inom skolan införa Livskunskap på schemat med SET (Social och Emotionell Träning). SET är ett manualbaserat program som syftar till att främja barns och ungdomars psykiska hälsa genom att systematiskt lära eleverna att hantera känslor, ge dem självkännedom och utveckla deras empatiska och sociala förmågor. Handledarutbildning i SET kommer att erbjudas till alla grundskolor. Mobbning Cirka 13 procent av tjejerna i år 8 och cirka 15 procent av killarna i samma åldersgrupp anger att de blivit mobbade eller utfrysta det senaste halvåret. Betydligt färre, knappt 6 procent anger detsamma i år 2. En stor andel av dem som uppger att de blivit mobbade under det senaste halvåret uppger att detta har skett i skolan. Planerade aktiviteter: Mobilisering av ungdomar för att kunna göra ett upprop mot mobbning. Att tillsammans med ungdomar ta fram aktiviteter och insatser för att minska mobbningen. Ta tillvara ungdomarnas eget intresse i frågan. Skapa och driva en arbetsgrupp/referensgrupp med ungdomar och tillsammans med dem ta fram, utveckla och genomföra olika insatser för att förebygga mobbning. Form för resultat Projektets slutresultat skall rapporteras till Folkhälsoinstitutet vid projektets slut. Två gånger per år sker en rapportering till Folkhälsoinstitutet vad avser projektet. Varje genomförd aktivitet utvärderas och följs upp. Folkhälsoinstitutet ska arrangera träffar för kunskaps- och erfarenhetsutbyte mellan deltagande kommuner med tre träffar under 2009, två träffar under 2010 samt tre träffar Kommunen har förbundit sig att delta i ovannämnda träffar för erfarenhets- och kunskapsutbyte med i projektet involverade tjänstemän, forskare och politiker. Se även under rubrik överlämning och godkännande av resultat. Kopplingar till och samband med andra verksamheter Projektet är ett kommunövergripande projekt och har koppling till flera förvaltningar i Katrineholms kommun, framförallt Kultur- och turismförvaltning, Bildningsförvaltning samt Socialförvaltning. Projektet har också koppling till externa aktörer, t.ex. föreningar, frivilligorganisationer, studieförbund samt andra myndigheter. Koppling finns också till det samverkande universitet, tema Barn vid Linköpings Universitet samt till Statens Folkhälsoinstitut och SKL. Kontaktytor och intressenter Kontaktytor 6

8 7 (19) Andra kommuner som bedriver folkhälsoarbete samt de andra kommunerna som har blivit beviljade medel från Folkhälsoinstitutet, sk. 50-miljonersprojekten. Intressenter De främsta intressenterna i projektet är: - Barn och ungdomar - Personal inom olika verksamheter som möter barn och ungdomar - Medborgare i Katrineholms kommun (föräldrar och övrig befolkning som möter barn och ungdomar) - Media - Politiker (Kommunstyrelse, Kommunfullmäktige, övriga politiker mfl.) Genomförande Kommunen har åtagit sig att under projekttiden fullfölja projektet i enlighet med denna projektplan samt avtalet. Till stöd för genomförande av projektet ska finnas folkhälsovetenskaplig organisation/kompetens i kommunen. De personer som i övrigt arbetar med projektet ska ha dokumenterad/relevant kunskap och erfarenhet för projektets genomförande. Arbetsmetod Projektets flöde går vanligtvis genom tre faser: - Förberedelsefas, som består av planering och förankring - Genomförandefas, som består av planering och praktiskt projektarbete - Slutfas, som består av sammanställning, analys, dokumentation och dokumenthantering. Förberedelsefas - Framtagande och inlämnande av projektansökan - Beviljning av medel från Folkhälsoinstitutet samt slutet avtal - Förankring av projektet i de verksamheter som berörs av projektet - Framtagande av projektplaner utifrån SESAME-modellen för respektive aktivitet - Planering av forskningsansats - Referensgrupp och styrgrupp utsedd Genomförandefas - Genomförande av projektplaner samt tillhörande aktiviteter - Genomförande av forskning Slutfas - Slutrapport till Folkhälsoinstitutet - Implementering i ordinarie verksamhet Sesame-modellen Med stöd av SESAME-modellen ska projektplaner tas fram för de olika aktiviteterna inom ramen för detta projekt. Inom folkhälsovetenskapen finns ett antal teorier och modeller som kan vara lämpliga att utgå ifrån i arbetet och också få stöd av i planeringen och genomförande. För detta 7

9 8 (19) projekt är det SESAME-modellen som har valts. Det är en planerings- och implementeringsmodell i åtta steg för att skapa stödjande miljöer för hälsa. Stödjande miljöer innefattar både fysiska och sociala faktorer och begreppet utgår från en helhetssyn på människan. Modellen används för att starta upp ett arbete och driva en fortgående process som ständigt ses över, förändras och förnyas (Haglund et al 1993), se bilaga 1. Nedan följer en detaljerad beskrivning över modellen. 1. Identifiera behov och problem Detta kan ske genom att ta del av tillgänglig epidemiologisk data eller annan forskning/kunskap kring det aktuella folkhälsoläget i den aktuella/berörda befolkningsgruppen. Det kan även ske genom att inhämta befolkningens behov eller önskemål. Viktigt är att om möjligt använda redan befintlig data. Genom kartläggning/rapporter så tydliggörs var problem finns och vari dessa består. 2. Etablera samverkan Denna punkt innefattar att identifiera samarbetspartners och se vilka som har arbetat eller för närvarande arbetar mot samma mål. I detta sammanhang är det även viktigt att klargöra roller för ansvar och arbetsinsatser för de inblandade. För att nå så goda resultat som möjligt bör man etablera samverkan både inom den egna organisationen men också med olika parter utanför. Dessa samarbetspartner kan vara föreningar, kyrka, näringsliv, polis, socialtjänst mfl. 3 a. Formulera och konkretisera mål När samverkan etablerats är det dags att sätta upp mål. Målen sätts upp utifrån de problem som framkommit vid kartläggningen som gjorts i inledningsskedet. Ett övergripande mål kan sedan följas av ett antal delmål som på något sätt går att mäta. 3 b. Utveckla strategier För att gå från ord till handling krävs strategier för hur målen skall nås. 3 c. Planera utvärdering Det är viktigt att planering av uppföljning och utvärdering finns med på ett tidigt stadium med tanke på den data som i så fall behövs samlas in, och att det avsätts resurser för detta. Det är viktigt att bestämma om utvärderingen ska gälla resultatet av en vidtagen åtgärd eller om det är själva processen som är viktig att utvärdera. 4. Utforma genomförandet mobilisera resurser Tillsammans med de samarbetspartners som man valt att arbeta med utformas genomförandet. En inventering av ytterligare resurser görs, t.ex. personer som skall göras ansvariga för vissa delar av arbetet. 5. Dra igång verksamheten utveckla stödjande miljöer (program, projekt) Det är viktigt om arbetet är uppdelat i olika ansvarsområden. En person har svårt att överblicka och hålla koll på allt som behöver göras. 6. Skapa strukturer för att vidmakthålla Bara för att ett gott resultat en gång uppnåtts fungerar inte ett arbete vidare av sig självt. Strukturer för att vidmakthålla den förhoppningsvis positiva förändringen krävs. Exempelvis underlättar tydliga ansvarsområden att arbetet fortlever. Olika arbetsgrupper behöver också träffas regelbundet och stämma av arbetet. För att arbetet ska fortgå och vidareutvecklas måste det finnas en möjlighet för att ta in nya krafter i processen. Det är viktigt att ha öppna dörrar för idéer som de nytillkomna föreslår. Det är lätt att bli hemmablind och det är också viktigt att nytillkomna känner sig delaktiga och har en funktion att fylla i processen. 8

10 9 (19) 7. Följ upp och utvärdera För att kunna veta om den satsning som gjorts leder någonstans, måste arbetet följas upp och utvärderas. Om man satt upp tydliga och mätbara delmål och dessutom startat med en inventering av problemet går det lätt att följa upp. Olika metoder för utvärdering finns. Utvärderingen bör redan planeras i inledningsskedet, se under punkt 3 c. 8. Förnya, förändra och/eller förstärka Utifrån vad som gått att utläsa av de uppföljningar som gjorts är det viktigt att tänka på vad som kan förändras i arbetet och vad som kan förbättras. Det gäller att vara kritisk och lära av misstagen. Det är viktigt att föra vidare de erfarenheter som gjorts, både positiva och negativa. Oftast tiger man om misslyckanden men förmedlar framgångar, allt är dock lika viktigt för andra att ta del av. Om arbetet varit framgångsrikt så kan det fortskrida. Det finns en stor risk att problemen dyker upp igen om inte de uppbyggda strategierna får fortgå. Viktigt är också att sprida de goda erfarenheterna och uppmuntra andra att följa exemplet. Arbetet ska ske i nära samverkan med samhällets olika aktörer. Ett samlat och effektivt arbete för en bättre folkhälsa förutsätter aktiva insatser av flera samhällsaktörer och inom flera politikområden. Samordning av samhällets olika insatser på hälsoområdet får också till följd att vi använder samhällets samlade resurser mer kostnadseffektivt. Organisation Projektets organisation består av: Beställare: Kommunstyrelsen Styrgrupp: Folkhälsoutskottet Referensgrupp: Samverkansgruppen för barns och ungdomars hälsa (Samverkansgruppen sätts samman av Folkhälsoutskottet) Arbetsgrupp: För de olika aktiviteterna i projektet behövs det arbetsgrupper Projektledare: Karin Nordén, projektledare med folkhälsovetenskaplig kompetens Stöd till projektledare: Den tidigare chefen för Folkhälsoenheten Forskare/utvärderare: tema Barn vid Linköpings Universitet. Professor Bengt Sandin, som är temaansvarig för tema Barn, står som ansvarig för samarbetet utifrån projektplanen, forskare är Karin Zetterqvist-Nelson och Åsa Aretun samt en doktorand. Roller och ansvar Beställare - Ansvarar för att det gemensamma avtalet mellan Katrineholms kommun och Folkhälsoinstitutet följs - Tar emot och godkänner projektets slutresultat 9

11 10 (19) Styrgrupp - Är forum för underlag till beslut om ändringar i projektets omfattning, innehåll och budget etc. - Övervakar att projektarbetet fortlöper enligt plan - Ger råd och stöd till projektledaren - Bidrar till förankringsarbetet Referensgrupp - Ger råd och stöd med utgångspunkt från sin kunskap - Är inget forum för beslut - Bidrar till förankringsarbetet Arbetsgrupp - Deltar i det praktiska arbetet - Använder sin kompetens och erfarenhet för att bidra till projektets praktiska arbete, sätter sig vid behov ytterligare in i frågorna - Bidrar till förankringen Projektdeltagare - Åstadkomma och säkerställa anvisade resultat - Planera, genomföra, följa upp och rapportera tilldelade arbetsuppgifter - Identifiera, åtgärda eller ta initiativ till åtgärder för att eliminera fel och brister Projektledare/stöd till projektledare - Leda, styra, övergripande planera samt koordinera projektarbetet - Välja, tillämpa och anpassa angreppssätt, metoder och verktyg - Följa upp och rapportera löpande till styrgruppen, beställarna, forskarna mfl. intressenter - Ansvarig för avslutsrapporten där projektet utvärderas - Har mandat att löpande fatta beslut inom projektplanens ram. Om mindre avvikelser från projektplanen måste göras ska dessa beslut tas av styrgruppen, om större avvikelser måste göras ska dessa beslut tas av beställaren som kontaktar Folkhälsoinstitutet för godkännande. - Stödjer projektdeltagarna i det praktiska arbetet - Skapar handlingsplan för hur utvärderingen ska göras, sker i samarbete med tema Barn vid Linköpings Universitet - Samverka och vara länk med forskarna från tema Barn, Linköpings Universitet och Katrineholms kommun Tidplan med milstolpar och beslutspunkter Detaljerade tidplaner för de olika aktiviteterna görs varje år separat. Kriterier för godkännande av milstolpar och faser Tas fram i samband med de detaljerade tidplanerna. Överlämning och godkännande av resultat Projektet ska fortlöpande avrapporteras till Folkhälsoinstitutet utifrån en given rapporteringsmall. Avrapporteringen ska ske skriftligen och omfatta: ekonomisk 10

12 11 (19) redovisning, uppgifter om hur arbetet bedrivs och fortskrider, vilka resultat som uppnåtts, politiskt engagemang, lägesrapport från forskarna samt finansiering utöver tilldelade medel från Folkhälsoinstitutet. Avrapporteringsdatum för detta är: - 1 juni samt 1 december juni samt 1 december juni samt 1 december 2011 Preliminärt senast den 16 januari 2012 ska kommunen till Folkhälsoinstitutet lämna slutrapport över projektet. Folkhälsoinstitutet lämnas besked om definitivt datum för slutrapport i november Slutrapport ska innehålla processbeskrivning, samtliga resultat och fullständig ekonomisk redovisning. Ansvarig för detta är projektledaren. Projektbudget Kommunen är beviljad totalt 7 miljoner kronor. Denna summa täcker kostnader vad avser forskarinsatser (60 %), heltids samordnare, men också extra kostnader för kompetensutveckling, seminarier/konferenser samt information och marknadsföring. För detaljerad projektbudget se bilaga 2. Medel från Folkhälsoinstitutet för övergripande kostnader Kostnader vad avser Linköpings universitet och forskarinsatserna (60 % av tkr) 1 halvtids seniorforskare + 1 doktorand (löner, OH-kostnader, material, resor och uppehälle mm) Kostnader för kommunen i samband med projektet 1 heltids samordnare (lön, lokalkostnad, administrationskostnader mm) Kompetensutveckling mm för samarbetspartners m.fl. berörda Genomförande av seminarier/konferenser mm Information/marknadsföring Totalt under projekttiden (3 år) tkr tkr tkr Resurssäkring Projektledare: Stöd till projektledare: 1,0 tjänst utav heltid Upp till 10 timmar i veckan För planerat projekt nyttjas i övrigt kompetens/arbetsinsatser från kommunens övriga förvaltningar och samverkanspartners. Dokumenthanteringsplan inklusive gallringsplan Dokument rörande projektet bevaras och arkiveras vid projektets slut tillsammans med projektplan. Övriga handlingar, såsom mötesprotokoll/anteckningar, korrespondens, underlag och delrapporter bevaras om de är av betydelse för att förstå slutrapporten, eller om de innehåller annan information som är av värde för kommunens förvaltningar eller framtida projekt/forskning. Handlingar som av projektledaren beslutas att inte vara av betydelse för förståelse av slutrapport eller för framtida behov gallras. 11

13 12 (19) Kommunikationsplan Projektledaren svarar för fortlöpande informationsspridning om hur arbetet bedrivs och fortskrider samt vilka resultat som uppnås inom den egna kommunen och gentemot samarbetspartners. För att sprida kunskap och information om projektet inom och utom kommunen planeras bl.a. genomförande och deltagande i olika seminarier och konferenser, skriftliga rapporter samt information via kommunens hemsida. För mer information se bilaga 3. Kvalitetsgranskning Projektledaren rapporterar kontinuerligt till styrgruppen och avlägger delrapporter om nuläget. Delrapportering sker två gånger per år till Folkhälsoinstitutet. Samverkande universitet för uppföljning/utvärdering För projektet kommer samarbete att ske med tema Barn vid Linköpings universitet, Professor Bengt Sandin, som är temaansvarig för tema Barn kommer att stå som ansvarig för samarbetet utifrån vår projektplan. Plan för uppföljning och utvärdering av det samlade projektet utformas av tema Barn vid Linköpings universitet i samarbete med ansvariga för projektet i Katrineholms kommun, projektledare samt stöd till projektledare. Risker och konsekvenser Sårbarhet i projektorganisation Katrineholms kommun har ansvaret för projektet enligt avtal mellan kommunen och Folkhälsoinstitutet. Om den utsedda projektledaren av någon anledning inte kan fullfölja projektet riskerar projektet att få svårigheter att genomföras enligt avtal. Samma sak gäller om forskarna inte kan fullfölja projektet. En plan bör upprättas som visar hur man avser att lösa de problem som kan uppstå om forskare, projektledare eller annan nyckelperson i förtid avbryter sitt deltagande i projektet. Om kommunen önskar göra annat än marginella förändringar i förhållande till projektplanen skall godkännande inhämtas från Folkhälsoinstitutet innan sådan förändring implementeras. Det finns en risk i att projektdeltagarna saknar folkhälsovetenskaplig kompetens samt att de inte får tillräckligt med tid avsatt för deltagande i projektet. Konsekvensen blir att delmoment får lägre kvalitet än vad som är önskvärt eller att de inte blir utförda. Eftersom kommunen har blivit beviljade externa medel och att rapportering samt forskning sker så måste projektplanen följas. Förvaltande av projektets resultat/implementering En av riskerna med att bedriva utvecklingsarbete i projektform är att projektet består av en tillfällig organisation som upplöses vid projektets slut. Konsekvenserna kan bli att projektets resultat inte kan användas som det var tänkt och att värdefull kompetens som byggts upp under projekttiden inte tas tillvara. 12

14 13 (19) Projektavslut Preliminärt senast den 16 januari 2012 ska beställaren till Folkhälsoinstitutet lämna slutrapport över projektet. Folkhälsoinstitutet lämnas besked om definitivt datum för slutrapport i november Slutrapport ska innehålla processbeskrivning, samtliga resultat och fullständig ekonomisk redovisning. Projektledaren ansvarar för denna slutrapport. Vid överlämningen sker även en överlämning av ansvaret att fullfölja arbetet med metoder etc till respektive förvaltning/samarbetsparter. Överlämningen av projektet sker både skriftligt och muntligt. Effekter utöver angivet syfte och mål Utöver tidigare angivet syfte och mål kan projektet förväntas få ett antal ytterligare effekter enligt nedan. - Projektet kommer att fungera som modell och inspirationskälla för lokalt hälsofrämjande och förebyggande arbete i andra delar av länet och landet - Projektet ger ett antal kostnadseffektiviserande åtgärder för hållbar utveckling och för befolkningens hälsa - Ökad samsyn och samordning av olika samhällsaktörers arbete för en bättre hälsa bland ortens barn och ungdomar och deras familjer till gagn för samhällsmedborgarna och samhällsekonomin - Ökad medvetenhet, kunskap och kompetens i samhället och hos samhällets företrädare om värdet/nödvändigheten av hälsofrämjande och förebyggande åtgärder 13

15 Referenser Ansökan om medel för att utveckla lokalt hälsofrämjande arbete, Katrineholms kommun VON/2008: Avtal Statens Folkhälsoinstitut och Katrineholms kommun, Avtal om lokalt sektorsöverskridande hälsofrämjande arbete för barn och ungdomar. VON 2008: Haglund et al (1993) The Sundsvalls handbook: We can do it. From the 3rd International conference on health promotion, Sundsvall, Sweden Karolinska Institutet, Department of Social Medicine, Sundbyberg, Katrineholms kommun, Handbok för projektarbete Nyckeln till framgångsrika projekt i Katrineholms kommun, Kommunstyrelsens handling nr 13/2004 Perlman, Sigrid (2008) Lupp lokal uppföljning av ungdomspolitiken. Katrineholms kommun, kommunledningsförvaltningen Katrineholm

16 15 (19) Bilaga 1 Aktionsmodell för att skapa stödjande miljöer för hälsa (Supportive EnvironmentS Action ModEl SESAME) (Haglund et al 1993) 2. Etablera samverkan 3 a/ formulera och konkretisera mål b/ utveckla strategier c/ planera utvärdering 5 Dra igång verksamheten - utveckla stödjande miljöer (program, projekt) 6 Skapa strukturer för att vidmakthålla 7 Följ upp & utvärdera 8 Förnya, förändra och/eller förstärka 1. Identifiera behov och problem 4 Utforma genomförandet & mobilisera resurser SEMODSV/bjah 15

17 Projektbudget Bilaga 2 16 (19) Medel från FHI för övergripande kostnader Kostnader vad avser Linköpings universitet och forskarinsatserna (60 % av tkr) 1 halvtids seniorforskare + 1 doktorand (löner, OH-kostnader, material, resor och uppehälle mm) Kostnader för kommunen i samband med projektet 1 heltids samordnare (lön, lokalkostnad, administrationskostnader mm) Kompetensutveckling mm för samarbetspartners m.fl. berörda Genomförande av seminarier/konferenser mm Information/marknadsföring Totalt under projekttiden (3 år) tkr tkr tkr Detaljerad budget avseende tilldelade med från FHI Totalt 1 heltids samordnare (lön, lokalkostnad, administrationskostnader mm) Kompetensutveckling mm för samarbetspartners m.fl. berörda Genomförande av seminarier/konferenser mm Information/marknadsföring Resor, konferenser, nätverksträffar mm Stöd till projektledare Övrigt 5 Totalt beviljat under projekttiden (3 år) tkr 16

18 17 (19) Kommunikationsplan för barn och ungdomsprojektet Bilaga 3 Uppdragsgivare/Informationsansvarig Projektets beställare är Kommunstyrelsen. Informationsansvarig för projektet är projektledaren, som rapporterar till styrgruppen, Folkhälsoutskottet, samarbetspartners mfl. Arbetsgrupper och samarbetspartner Styrgrupp för projektet är Folkhälsoutskottet. Referensgrupp för projektet är samverkansgruppen för barns och ungdomars hälsa. För arbetet krävs ytterligare referensgrupper samt arbetsgrupper/projektgrupper. Målgrupper Målgrupper för kommunikationsplanen är: - Barn och ungdomar - Personal som möter barn och ungdomar inom olika verksamheter t.ex. förskola/skola/gymnasieskola, skolhälsovård, fritid. - Medborgare i Katrineholms kommun (föräldrar och övrig befolkning) - Media - Politiker (Kommunstyrelse, Kommunfullmäktige, övriga politiker) - Övriga samarbetspartners inom och utanför kommunen. Intern information Kanal Forum, kommunens intranät Nyhetsbrev Möten i olika former E-post internt Interna utbildningar/seminarier Aktivitet Länk till projektet I samband med varje ny termin Information Information till berörda Information i samband med planerade aktiviteter Extern information Kanal Externa webben Aktivitet Egen sida med information om 17

19 18 (19) Möten i olika former Seminarier/utbildningar Media såsom tidningar, tv, radio Övriga externa konferenser/seminarier projektet Externa möten med t.ex. Folkhälsoinstitutet, Tema Barn vid Linköpings Universitet, föreningar etc. Information i samband med planerade aktiviteter Information, presskonferenser vid planerade aktiviteter, utbildningar Information om projektet 18

Reviderad projektplan för att utveckla lokalt hälsofrämjande arbete för barn och ungdomar i Katrineholms kommun 2009-2011

Reviderad projektplan för att utveckla lokalt hälsofrämjande arbete för barn och ungdomar i Katrineholms kommun 2009-2011 KOMMUNLEDNINGSFÖRVALTNINGEN Datum Projektenheten Vår beteckning Vår handläggare Ert datum Er beteckning Karin Nordén, projektledare Reviderad projektplan för att utveckla lokalt hälsofrämjande arbete för

Läs mer

Redovisning av projektmedel avseende Lokalt sektorsöverskridande arbete för barn och ungdomar (50 miljoners satsningen)

Redovisning av projektmedel avseende Lokalt sektorsöverskridande arbete för barn och ungdomar (50 miljoners satsningen) 50-miljonerskommunerna Redovisning av projektmedel avseende Lokalt sektorsöverskridande arbete för barn och ungdomar (50 miljoners satsningen) Redovisning som lämnas den 1 juni omfattar tiden till och

Läs mer

Projektdirektiv Projekt Arbetslinjen 2.0

Projektdirektiv Projekt Arbetslinjen 2.0 Kommunstyrelsens handling nr 49/2013 Projektdirektiv Projekt Arbetslinjen 2.0 Beslutad av kommunstyrelsen 2013-12-18, 253 2 (8) Innehållsförteckning Bakgrund 3 Syfte och mål med projektet 3 Omfattning

Läs mer

Projektdirektiv för energieffektivisering i Katrineholms kommun

Projektdirektiv för energieffektivisering i Katrineholms kommun MILJÖ- OCH HÄLSOSKYDDSNÄMNDEN Kommunstyrelsens handling nr 13/2010 Vår handläggare Ert datum Er beteckning Energi och klimatsamordnare Direkttfn 57083 1 (6) Projektdirektiv för energieffektivisering i

Läs mer

PROJEKTPLAN FÖR UTVECKLINGSPROJEKTET. Hur kan fullmäktige använda återredovisningen från nämnderna som styrinstrument?

PROJEKTPLAN FÖR UTVECKLINGSPROJEKTET. Hur kan fullmäktige använda återredovisningen från nämnderna som styrinstrument? PROJEKTPLAN FÖR UTVECKLINGSPROJEKTET Hur kan fullmäktige använda återredovisningen från nämnderna som styrinstrument? Hur kan fullmäktige använda återredovisningen från nämnderna som styrinstrument? Datum:

Läs mer

Projektmodell. 1. Riktlinjer projektmodell 1 (6) 2010-03-12

Projektmodell. 1. Riktlinjer projektmodell 1 (6) 2010-03-12 12 1 (6) Projektmodell Projektmodell Projektmodell... 1 1. Riktlinjer projektmodell... 1 2. Projektförutsättningar... 2 2.1 Uppdragsgivaren... 2 2.2 Direktiv... 2 2.3 Förstudie... 2 2.4 Beslut... 2 2.5

Läs mer

Verksamhetsplan för år 2014

Verksamhetsplan för år 2014 Verksamhetsplan för år 2014 Folkhälsorådet i Arboga 2014-03-03 Folkhälsorådet i Arboga Innehåll 1 Bakgrund 3 1.1 Folkhälsorådets syfte... 3 1.2 Rådets uppgifter... 4 1.3 Rådets sammansättning... 4 1.4

Läs mer

Katja Kamila 2012-03-30

Katja Kamila 2012-03-30 VÄSTMANLANDS KOMMUNER OCH LANDSTING Barn och unga i fokus Katja Kamila 2012-03-30 Checklista kommunikation Har du kontaktat informatörerna för att diskutera informationsbehoven? Finns det personalresurser

Läs mer

Lupp enkätundersökning (lokal uppföljning av ungdomspolitik)

Lupp enkätundersökning (lokal uppföljning av ungdomspolitik) Datum 2012-11-05 Projektplan Lupp enkätundersökning (lokal uppföljning av ungdomspolitik) 2012 2 Projektplan Lupp 2012 INNEHÅLLSFÖRTECKNING SIDA 1. Uppdragsgivare och uppdragstagare 3 2. Inledning och

Läs mer

HSN-förvaltningens handlingsplan för folkhälsoarbete 2010-2011

HSN-förvaltningens handlingsplan för folkhälsoarbete 2010-2011 HSN 1004-0379 HSN-förvaltningens handlingsplan för folkhälsoarbete 2010-2011 2010-10-29 Innehållsförteckning Syfte... 3 Inriktningsmål... 3 Delmål... 3 Hur kan vi som arbetar i HSN-förvaltningen bidra

Läs mer

Bättre liv och mer lust för unga.

Bättre liv och mer lust för unga. Bättre liv och mer lust för unga. Säg STOPP Kulturskolan har tagit fram ett antimobbningprogram som heter Säg STOPP. Med hjälp av en film och en temateater har man fått elever i årskurs 4 att aktivt börja

Läs mer

Projektplan Projekt Oberoende 2012 2014

Projektplan Projekt Oberoende 2012 2014 Projektplan Projekt Oberoende 2012 2014 Bakgrund: Projekt Oberoende är ett samverkansprojekt mellan Ungdomens Nykterhetsförbund (UNF), Riksförbundet Narkotikafritt Samhälle (RNS) och A Non Smoking Generation

Läs mer

PROJEKTPLAN FÖR PROJEKT NEBULOSA 1

PROJEKTPLAN FÖR PROJEKT NEBULOSA 1 1 (8) FRITIDSFÖRVALTNINGEN PROJEKTPLAN Utgåva 1 Nova Ungdomens Hus 2007-04-27 Beteckning P-1 Tellusvägen 19 186 86 VALLENTUNA TELEFON vx 08-587 851 00 FAX 08-587 851 00 ewa.bylin@vallentuna.se Handläggare:

Läs mer

Genomförandeplan 2010 för implementering av de nationella riktlinjerna för missbruks- och beroendevården i Västernorrlands län

Genomförandeplan 2010 för implementering av de nationella riktlinjerna för missbruks- och beroendevården i Västernorrlands län Genomförandeplan 2010 för implementering av de nationella riktlinjerna för missbruks- och beroendevården i Västernorrlands län Bakgrund Regeringen har den 24 april 2008 träffat en överenskommelse med Sveriges

Läs mer

Prevention mot DROGER och ALKOHOL i Kramfors kommun

Prevention mot DROGER och ALKOHOL i Kramfors kommun Prevention mot DROGER och ALKOHOL i Kramfors kommun Regeringen Nationell handlingsplan för att förebygga ALKOHOLSKADOR Nationell handlingsplan mot NARKOTIKA Minska sociala, fysiska och psykiska skador

Läs mer

LUPP med fokus Osbeck

LUPP med fokus Osbeck LUPP med fokus Osbeck LUPP Lokal uppföljning av ungdomspolitiken i Laholms kommun 2012 Ungdomar i årskurs 8 och Årskurs 2 på gymnasiet www.laholm.se Vad är LUPP för något? Laholms kommun har för första

Läs mer

Kommunikationsplan familjestödsprojektet

Kommunikationsplan familjestödsprojektet Kommunikationsplan familjestödsprojektet Tjänsteskrivelse 2011-03-28 Handläggare: Ida Broman FKN 2006.0023 Folkhälsonämnden Kommunikationsplan familjestödsprojektet Sammanfattning I samband med beviljandet

Läs mer

Motion (KD) - Satsa på ett ökat föräldrastöd - En kommunal strategi behövs

Motion (KD) - Satsa på ett ökat föräldrastöd - En kommunal strategi behövs MOTIONSUTLÅTANDE 2010-09-28 Kommunstyrelsen/Kommunfullmäktige Sid 1 (5) Dnr 77936 Motion (KD) - Satsa på ett ökat föräldrastöd - En kommunal strategi behövs Vid kommunfullmäktiges sammanträde den 30 mars

Läs mer

Projektdirektiv för införandet av ICF i äldreomsorgen

Projektdirektiv för införandet av ICF i äldreomsorgen VÅRD- OCH OMSORGSFÖRVALTNINGEN Vård- och omsorgsnämndens handling nr 20/2012 PROJEKTDIREKTIV 1 (8) Vår handläggare Ert datum Er beteckning Matilda Nilhage Godkända av vård- och omsorgsnämnden 2012-10-25

Läs mer

Projektdirektiv för framtagande av

Projektdirektiv för framtagande av IZatrineholms kommun " KOMMUNLEDNINGSFÖRVAL TNING Staben Vår handläggare Una Widlund, 7004 Kommunstyrelsens handling nr 51/2~ ;li5db; ; q 1(0 1 (6) Datum Ert datum Er betecknini: KS I c2 DOß ;.5D6 - öl';

Läs mer

Förslag till revideringsprocess av Lunds program för ekologiskt hållbar utveckling LundaEko Dnr KS 2011/0824

Förslag till revideringsprocess av Lunds program för ekologiskt hållbar utveckling LundaEko Dnr KS 2011/0824 Kommunkontoret Projektplan 1 (8) Avdelningen för miljöstrategi, folkhälsa och säkerhet Anna-Karin Poussart 046-359 42 37 anna-karin.poussart@lund.se Kommunstyrelsens miljö- och häsloutskott Förslag till

Läs mer

Dela läslust projektplan

Dela läslust projektplan Dela läslust projektplan Projektets syfte Projektet syftar till att biblioteken i Dalarnas, Gävleborgs, Uppsala och Värmlands län ska utveckla sin läsfrämjande och litteraturförmedlande verksamhet så att

Läs mer

Strategi för långsiktigt barn- och ungdomspolitiskt arbete i Gävleborg. Antagen av regionstyrelsen, Region Gävleborg 5 november 2010

Strategi för långsiktigt barn- och ungdomspolitiskt arbete i Gävleborg. Antagen av regionstyrelsen, Region Gävleborg 5 november 2010 Strategi för långsiktigt barn- och ungdomspolitiskt arbete i Gävleborg Antagen av regionstyrelsen, Region Gävleborg 5 november 2010 Vision I Gävleborg har DU alltid inflytande och delaktighet i de frågor

Läs mer

Projektplan inför handlingsplan mot ekonomisk utsatthet bland barn.

Projektplan inför handlingsplan mot ekonomisk utsatthet bland barn. Tjänsteskrivelse 2015-05-20 Handläggare: FHN 2014.0050 Folkhälsonämnden Projektplan inför handlingsplan mot ekonomisk utsatthet bland barn. Sammanfattning Den 7 januari beslutade kommunstyrelsen att uppdra

Läs mer

Projektplan. Behovsstyrt IKT (Inter Kommunikativ Teknik ) för äldre

Projektplan. Behovsstyrt IKT (Inter Kommunikativ Teknik ) för äldre Projektplan Behovsstyrt IKT (Inter Kommunikativ Teknik ) för äldre Info ÄO Projektplan-ITK-stöd för äldre.docm Socialförvaltningen Besöksadress: Riddarplatsen 5, 4 tr Vård och omsorg, Järfälla hemstöd

Läs mer

Projektbeskrivning. Projektets namn. Sammanfattande projektbeskrivning. Bakgrundsbeskrivning. Lokala servicepunkter på skånska landsbygden

Projektbeskrivning. Projektets namn. Sammanfattande projektbeskrivning. Bakgrundsbeskrivning. Lokala servicepunkter på skånska landsbygden Projektbeskrivning Projektets namn Lokala servicepunkter på skånska landsbygden Sammanfattande projektbeskrivning Syftet med projektet är att genom innovativa metoder och samverkansformer mellan ideell,

Läs mer

Redovisning av uppdraget fördela stimulansmedel till utvärdering och utveckling av föräldrastöd

Redovisning av uppdraget fördela stimulansmedel till utvärdering och utveckling av föräldrastöd GENERALDIREKTÖREN 2011-06-30 NKC 2010/44 Socialdepartementet 103 33 Stockholm Regeringsuppdrag Redovisning av uppdraget fördela stimulansmedel till utvärdering och utveckling av föräldrastöd (Ert ärende

Läs mer

norrstyrelsen Informationsfrågor vid bildandet av Region Norrland etapp 2

norrstyrelsen Informationsfrågor vid bildandet av Region Norrland etapp 2 norrstyrelsen rapport 2009: 32 Informationsfrågor vid bildandet av Region Norrland etapp 2 Förord Norrstyrelsen har bildats för att förbereda sammanslagningen av landstingen i Norrbottens, Västerbottens

Läs mer

Implementering av Nationella riktlinjer för missbruks- och beroendevården i Norrbotten ansökan om statliga utvecklingsmedel.

Implementering av Nationella riktlinjer för missbruks- och beroendevården i Norrbotten ansökan om statliga utvecklingsmedel. Cirkulär 6-07 Till Socialnämnd eller motsvarande Implementering av Nationella riktlinjer för missbruks- och beroendevården i Norrbotten ansökan om statliga utvecklingsmedel. Presidiet i Kommunförbundet

Läs mer

Jämställd och jämlik hälsa för ett hållbart Gävleborg 2015-2020 FOLKHÄLSOPROGRAM

Jämställd och jämlik hälsa för ett hållbart Gävleborg 2015-2020 FOLKHÄLSOPROGRAM Jämställd och jämlik hälsa för ett hållbart Gävleborg 2015-2020 FOLKHÄLSOPROGRAM 1 Innehåll Förord 4 Ett folkhälsoprogram för Gävleborg 6 Målet är god och jämlik hälsa 7 Folkhälsoprogrammet i ett sammanhang

Läs mer

Folkhälsoplan 2013. Folkhälsorådet Vara. Antagen av Folkhälsorådet 2012-10-04

Folkhälsoplan 2013. Folkhälsorådet Vara. Antagen av Folkhälsorådet 2012-10-04 Folkhälsoplan 2013 Folkhälsorådet Vara Antagen av Folkhälsorådet 2012-10-04 Inledning En god folkhälsa är en angelägenhet för såväl den enskilda individen som för samhället. Invånarnas hälsa är en förutsättning

Läs mer

Kommunikationsplan för projekt Medborgardialog 2012 i Gislaveds kommun 2011-11-24

Kommunikationsplan för projekt Medborgardialog 2012 i Gislaveds kommun 2011-11-24 Kommunikationsplan för projekt Medborgardialog 2012 i Gislaveds kommun 2011-11-24 Projekt Medborgardialog 2012 Inledning Det finns ett generellt behov av att öka medborgardialogen i Sverige och så även

Läs mer

DISA din inre styrka aktiveras

DISA din inre styrka aktiveras DISA din inre styrka aktiveras En länsövergripande utbildningssatsning för ungas psykiska hälsa Ifrågasätta Förebygga Medvetandegöra 1 Innehåll 1. Bakgrund... 3 2. Beskrivning... 3 2.1 DISA-metoden...

Läs mer

Götenemallen Datoriserat projektstöd för dokumentation av samverkansprojekt

Götenemallen Datoriserat projektstöd för dokumentation av samverkansprojekt Götenemallen Datoriserat projektstöd för dokumentation av samverkansprojekt Projekt inom ramen för Stimulansmedel Rådet för Trygghet och Folkhälsa Projektnamn och datum Kontaktperson: Telefon: Projektstöd

Läs mer

Socialstyrelsens tillsyn av missbruksvården och öppna jämförelser visar att uppföljning

Socialstyrelsens tillsyn av missbruksvården och öppna jämförelser visar att uppföljning Stöd till chefer vid implementering av lokal uppföljning inom missbruksoch beroendevården Socialstyrelsens tillsyn av missbruksvården och öppna jämförelser visar att uppföljning av verksamheternas resultat

Läs mer

Projektprocessen. Projektprocess

Projektprocessen. Projektprocess Dnr Mahr 19-2014/563 1 (av 6) Projektprocess Datum: Version: Dokumentansvarig: 150116 1.0 Jenny Wendle Stöddokument för det grafiska dokumentet Projektprocessen grafisk 1.0 Projektprocessen Projektprocessen

Läs mer

Sveriges elva folkhälsomål

Sveriges elva folkhälsomål Sveriges elva folkhälsomål Sveriges elva folkhälsomål En god hälsa för hela befolkningen Sverige har en nationell folkhälsopolitik med elva målområden. Målområdena omfattar de bestämningsfaktorer som har

Läs mer

Ramverk för projekt och uppdrag

Ramverk för projekt och uppdrag Peter Yngve IT-centrum 2011-02-10 1.0 1 (9) Ramverk för projekt och uppdrag Peter Yngve IT-centrum 2011-02-10 1.0 2 (9) BAKGRUND/MOTIV... 3 MÅL OCH SYFTE... 3 DEFINITIONER AV PROJEKT... 3 MODELL FÖR PROJEKTSTYRNING...

Läs mer

Folkhälsoplan 2014-2015

Folkhälsoplan 2014-2015 Folkhälsoplan 2014-2015 Antagen av folkhälsorådet den 26 februari 2014, 5 Inledning En av de stora strategiska utmaningar som Sverige står inför är att stimulera en god hälsa på lika villkor. Folkhälsoarbete

Läs mer

Information om samhällsstöd på 1177.se

Information om samhällsstöd på 1177.se Information om samhällsstöd på 1177.se Stockholms läns delprojekt i projektet Socialtjänsten på 1177 Vårdguiden Projektplan Stockholm, 2014-05-06 Innehåll 1. Godkännande av projektplan...4 2. Grundläggande

Läs mer

Strategi. för att förebygga övervikt och fetma bland barn och unga i Malmö 2009 2016

Strategi. för att förebygga övervikt och fetma bland barn och unga i Malmö 2009 2016 för att förebygga övervikt och fetma bland barn och unga i Malmö för att förebygga övervikt och fetma bland barn och unga i Malmö Antagen av Malmö kommunfullmäktige 2009.04.29 Kontaktpersoner Stadskontorets

Läs mer

SAMMANFATTANDE RAPPORT UNG I BENGTSFORS, 2008

SAMMANFATTANDE RAPPORT UNG I BENGTSFORS, 2008 Illustration av Matilda Damlin, 7c Bengtsgården SAMMANFATTANDE RAPPORT UNG I BENGTSFORS, 2008 RESULTAT FRÅN LUPP UNDERSÖKNINGEN UNDERSÖKNINGEN GÄLLANDE UNGDOMARI ÅRSKURS 8 SAMT ÅRSKURS 2 PÅ GYMNASIET Förord

Läs mer

Samordning för arbetsåtergång Kartläggning och Screeningprogram samt individuell anpassning av åtgärder för arbetsåtergång

Samordning för arbetsåtergång Kartläggning och Screeningprogram samt individuell anpassning av åtgärder för arbetsåtergång PROJEKTANSÖKAN Datum: Rev. 2011-08-11 dnr: 2011/11-SFV Projektbenämning Projektledare Projektägare Samordning för arbetsåtergång Kartläggning och Screeningprogram samt individuell anpassning av åtgärder

Läs mer

Projekt Nyckeltal inom individ och familjeomsorg (IFO) Möjligheter och svårigheter

Projekt Nyckeltal inom individ och familjeomsorg (IFO) Möjligheter och svårigheter 2010-08-24 Handläggare Anders Langemark Projekt Nyckeltal inom individ och familjeomsorg (IFO) Möjligheter och svårigheter Deltagande kommuner I detta projekt medverkar individ och familjeomsorgen (IFO)

Läs mer

Projektspecifikation

Projektspecifikation Handläggare Vårt diarienummer Datum Sidan 1(9) 2011-03-02 Projektspecifikation Projekt: Läkemedel projektnummer 2265 Beställare: Äldreomsorgsförvaltningen Skriven av: Eva Almén-Åström Datum: 100209 Godkänd

Läs mer

Projektspecifikation. Terminologi. Versionshantering av dokumentet. Refererande dokument

Projektspecifikation. Terminologi. Versionshantering av dokumentet. Refererande dokument Handläggare Vårt diarienummer Datum Sidan 1(8) 2010/08/27 Projektspecifikation Projekt: Sociala Innehållet 2264 Beställare: Äldreomsorgsförvaltningen Skriven av: Wera Ekholm Datum: 091229 Godkänd av: Datum:

Läs mer

Ansökan till Lunds Samordningsförbund om medel för förlängt projekt för 0-placerade inom Lunds kommun

Ansökan till Lunds Samordningsförbund om medel för förlängt projekt för 0-placerade inom Lunds kommun 1/5 Ansökan till Lunds Samordningsförbund om medel för förlängt projekt för 0-placerade inom Lunds kommun Ansökta medel: 1 096 000 /år Projekttid: september 2013 augusti 2014 1. Utgångspunkter Kraft har

Läs mer

Riktlinjer gällande arbetet för ett hållbart samhälle.

Riktlinjer gällande arbetet för ett hållbart samhälle. Riktlinjer 1(5) Riktlinjer gällande arbetet för ett hållbart samhälle. Riktlinjerna utgör grunden för arbetet med hållbar utveckling, vårt mål är ett strukturerat arbete där det framgår på ett tydligt

Läs mer

Mänskliga rättigheter i styrning och ledning

Mänskliga rättigheter i styrning och ledning 2015-06-09 1 (5) Avdelningen för ekonomi och styrning Björn Kullander Mänskliga rättigheter i styrning och ledning - Projektplan Inledning Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) kommer under 2015 och 2016

Läs mer

Kontaktsjuksköterska beslutsunderlag

Kontaktsjuksköterska beslutsunderlag 2012-12-10 Kontaktsjuksköterska beslutsunderlag Ett deluppdrag inom projektet Cancerstrategi Gävleborg UPPDRAGiL Landstinget Gävleborg Mall-ID 120920 Uppdragsdirektiv Innehållsförteckning 1 Grundläggande

Läs mer

GULLSPÅNGS KOMMUNS FOLKHÄLSORÅD

GULLSPÅNGS KOMMUNS FOLKHÄLSORÅD GULLSPÅNGS KOMMUNS FOLKHÄLSORÅD Verksamhetsplan 2012 GULLSPÅNGS KOMMUN INNEHÅLLSFÖRTECKNING INLEDNING... 3 FOLKHÄLSA... 3 FOLKHÄLSOARBETE I GULLSPÅNGS KOMMUN... 3 FOLKHÄLSORÅDET... 5 FOLKHÄLSORÅDETS UPPGIFT...

Läs mer

Remiss Regional folkhälsomodell

Remiss Regional folkhälsomodell sida 1 2014-02-19 Dnr: 2014-83 KOMMUNSTYRELSEN TJÄNSTESKRIVELSE Remiss Regional folkhälsomodell Bakgrund Västra Götalandsregionen (VGR) har ett väl förankrat folkhälsoarbete sedan många år. Synen på folkhälsoarbete

Läs mer

Alkohol- och drogpolicy för Varbergs kommun

Alkohol- och drogpolicy för Varbergs kommun Alkohol- och drogpolicy för Varbergs kommun 2010-2014 Antagen av kommunfullmäktige 2010-09-21 Kf 98 Inledning Varbergs kommun ska medverka till att stärka en god folkhälsa för ökad livskvalitet för medborgarna

Läs mer

Riktlinjer för Hylte kommuns internationella arbete

Riktlinjer för Hylte kommuns internationella arbete Åsa Johansson, utredare/ nämndsekreterare Tfn: 0345-18236 E-post: asa.johansson@hylte.se Riktlinjer för Hylte kommuns internationella arbete Kommunfullmäktige 2014-06-18 Innehåll 1. Inledning... 3 2. Syfte...

Läs mer

Översiktlig projektplan Ny kommunal styrmodell och organisation Godkänd av finansutskottet 2008-06-10

Översiktlig projektplan Ny kommunal styrmodell och organisation Godkänd av finansutskottet 2008-06-10 Översiktlig projektplan Ny kommunal styrmodell och organisation Godkänd av finansutskottet 2008-06-10 1. Bakgrund Stora delar av de kommunala verksamheterna är organiserade i en beställar-utförarmodell,

Läs mer

Dokumentnamn: Hälsofrämjande arbete för barn och ungdomar i Östersund Sida: 1 (6) PROJEKTDIREKTIV

Dokumentnamn: Hälsofrämjande arbete för barn och ungdomar i Östersund Sida: 1 (6) PROJEKTDIREKTIV Dokumentnamn: Hälsofrämjande arbete för barn och ungdomar i Östersund Sida: 1 (6) PROJEKTDIREKTIV 1 BESTÄLLNING 1.1 Godkännande Projektdirektivet godkänt av: Uppdragsgivare/Beställare: Projektledare: Bengt

Läs mer

Tobaksfri kommun. en del i ett hälsofrämjande arbete

Tobaksfri kommun. en del i ett hälsofrämjande arbete Tobaksfri kommun en del i ett hälsofrämjande arbete 1 Denna broschyr är en kort sammanfattning av de viktigaste delarna i rapporten Tobaksfri kommun en guide för att utveckla det tobaksförebyggande arbetet.

Läs mer

LUPP om Trygghet och hälsa

LUPP om Trygghet och hälsa LUPP om Trygghet och hälsa LUPP Lokal uppföljning av ungdomspolitiken i Laholms kommun 2012 Ungdomar i årskurs 8 och Årskurs 2 på gymnasiet www.laholm.se Vad är LUPP för något? Laholms kommun har för första

Läs mer

Ansökan om projektmedel från Samordningsförbundet; Vägknuten 2

Ansökan om projektmedel från Samordningsförbundet; Vägknuten 2 Ansökan om projektmedel från Samordningsförbundet; Vägknuten 2 Ansökan Lokala samverkansgruppen i området Högsby, Mönsterås och Oskarshamn ansöker om projektmedel för gemensam verksamhet under tiden 1

Läs mer

Ungdomspolitiskt program. Skövde kommun 2011-2013

Ungdomspolitiskt program. Skövde kommun 2011-2013 Ungdomspolitiskt program Skövde kommun 2011-2013 Innehåll 1. Inledning... 3 2. Bakgrund och syfte... 3 2.1 Nationella utgångspunkter... 3 2.2 Kommunalt perspektiv... 4 2.3 Programmets utformning... 5 3.

Läs mer

Dörröppnare. - till arbetslivet - till studier - till sig själv - till en dörr in

Dörröppnare. - till arbetslivet - till studier - till sig själv - till en dörr in Dörröppnare - till arbetslivet - till studier - till sig själv - till en dörr in Syfte med W18-24 Att stärka och förbereda arbetslösa ungdomar för ett kommande inträde på arbetsmarknaden eller fortsatta

Läs mer

PROJEKTSKOLA 1 STARTA ETT PROJEKT

PROJEKTSKOLA 1 STARTA ETT PROJEKT PROJEKTSKOLA I ett projekt har du möjlighet att pröva på det okända och spännande. Du får både lyckas och misslyckas. Det viktiga är att du av utvärdering och uppföljning lär dig av misstagen. Du kan då

Läs mer

Stödstrukturer för kvalitetsutveckling och främjande av kunskapsbaserad praktik inom socialtjänsten och angränsande områden i Västernorrlands län

Stödstrukturer för kvalitetsutveckling och främjande av kunskapsbaserad praktik inom socialtjänsten och angränsande områden i Västernorrlands län PROJEKTPLAN REVIDERAD 2011-12-01 Stödstrukturer för kvalitetsutveckling och främjande av kunskapsbaserad praktik inom socialtjänsten och angränsande områden i Västernorrlands län Bakgrund Regeringen och

Läs mer

Projektdirektiv delprojektet föräldrastöd

Projektdirektiv delprojektet föräldrastöd Sida: 1 (5) Projektdirektiv delprojektet föräldrastöd 1. BESTÄLLNING Godkännande Projektdirektivet godkänt av: Uppdragsgivare/Beställare: Projektledare: Anders Byström barn- och utbildningschef XXXX projektledare

Läs mer

Föräldrastöd - en investering för framtiden. Strategier för ett utvecklat föräldrastöd i Stenungsunds kommun

Föräldrastöd - en investering för framtiden. Strategier för ett utvecklat föräldrastöd i Stenungsunds kommun Föräldrastöd - en investering för framtiden Strategier för ett utvecklat föräldrastöd i Stenungsunds kommun 2011-2014 Inledning Föräldrar är de viktigaste personerna i varje barns liv. Föräldrar har som

Läs mer

PROJEKTPLAN. Detta dokument är avsett att användas som stöd vid framtagning av dokumentet Projektplan.

PROJEKTPLAN. Detta dokument är avsett att användas som stöd vid framtagning av dokumentet Projektplan. PROJEKTPLAN Projektnamn Användning Detta dokument är avsett att användas som stöd vid framtagning av dokumentet Projektplan. Kursiv röd text är råd, anvisningar och ev. exempel inom respektive avsnitt

Läs mer

Projektspecifikation

Projektspecifikation Handläggare Vårt diarienummer Datum Sidan 1(9) 2010-04-19 Projektspecifikation Projekt: Kost/Nutrition 2262 Beställare: Äldreomsorgsförvaltningen Skriven av: Wera Ekholm Datum: 100407 Godkänd av: Karin

Läs mer

ANSÖKAN OM MEDEL TILL LOKAL FÖR SAMORDNINGSCENTER,COMUNG, FÖR UNGA I LUND

ANSÖKAN OM MEDEL TILL LOKAL FÖR SAMORDNINGSCENTER,COMUNG, FÖR UNGA I LUND 1 (5) Finsamförbundet ANSÖKAN OM MEDEL TILL LOKAL FÖR SAMORDNINGSCENTER,COMUNG, FÖR UNGA I LUND IDEBESKRIVNING Utgångspunkter Sedan den 1 februari 2011 har i form av socialförvaltningen, kultur- och fritidsförvaltningen

Läs mer

Projektdirektiv. Projektnamn: Projektägare: Styrgrupp: Projektledare: Startdatum: Januari 2010. Slutdatum: December 2019.

Projektdirektiv. Projektnamn: Projektägare: Styrgrupp: Projektledare: Startdatum: Januari 2010. Slutdatum: December 2019. Projektnamn: Färdplan Flen Projektägare: Kommunfullmäktige Styrgrupp: Kommunstyrelsens arbetsutskott, Lars Rådh, Sari Eriksson, Karin Lindgren och Arne Fältin Projektledare: Karina Krogh Startdatum: Januari

Läs mer

GUL-ADM Ett samarbetsprojekt om kvalitet i administrationen mellan Göteborgs universitet, Lunds universitet och Uppsala universitet

GUL-ADM Ett samarbetsprojekt om kvalitet i administrationen mellan Göteborgs universitet, Lunds universitet och Uppsala universitet GUL-ADM Ett samarbetsprojekt om kvalitet i administrationen mellan Göteborgs universitet, Lunds universitet och Uppsala universitet Mars 2014 INLEDNING Universitetsdirektörerna vid universiteten i Uppsala,

Läs mer

Möjligheten att etablera en återkommande, internationell konferens med fokus på social hållbarhet

Möjligheten att etablera en återkommande, internationell konferens med fokus på social hållbarhet Möjligheten att etablera en återkommande, internationell konferens med fokus på Upprättad Datum: Version: Ansvarig: Förvaltning: Enhet: 2014-11-04 1.0 Marie Holmberg Stadskontoret Näringslivsavdelningen

Läs mer

Strategi för Kulturrådets arbete med

Strategi för Kulturrådets arbete med Strategi för Kulturrådets arbete med kultur och hälsa 2010 2012 Statens kulturråd 2010 Kulturrådet, Box 27215, 102 53 Stockholm Besök: Borgvägen 1 5 Tel: 08 519 264 00 Fax: 08 519 264 99 E-post: kulturradet@kulturradet.se

Läs mer

REVISIONSRAPPORT. Landstinget Halland. Granskning av projektredovisning. styrning och uppföljning 2004-05-18. Leif Johansson

REVISIONSRAPPORT. Landstinget Halland. Granskning av projektredovisning. styrning och uppföljning 2004-05-18. Leif Johansson REVISIONSRAPPORT Granskning av projektredovisning styrning och uppföljning Landstinget Halland 2004-05-18 Leif Johansson INNEHÅLLSFÖRTECKNING INNEHÅLLSFÖRTECKNING...1 1. Uppdrag...2 2. Syfte och metod...2

Läs mer

mötesplats mitt i Dalarna!

mötesplats mitt i Dalarna! Folkhälsoprogram för Gagnefs kommun mötesplats mitt i Dalarna! Gagnef är mötet som skapar hemkänsla. Här möts inte bara älvar och vägar, här möter du även Dalarna, dina barns lärare, dina grannar och byalaget.

Läs mer

Projektdirektiv samverkansprojektet Svensk geoprocess

Projektdirektiv samverkansprojektet Svensk geoprocess Projektdirektiv 201 2014-03-12 Sida: 1 (6) Projektdirektiv samverkansprojektet Svensk geoprocess 2014-03-12 Sida: 2 (6) Innehåll 1 Bakgrund... 3 2 Resultat och effekter... 3 3 Styrning och dokumentation...

Läs mer

TILLVÄXTPROGRAM FYRBODAL HANDLEDNING/DISKUSSIONSUNDERLAG

TILLVÄXTPROGRAM FYRBODAL HANDLEDNING/DISKUSSIONSUNDERLAG 20110909 TILLVÄXTPROGRAM FYRBODAL HANDLEDNING/DISKUSSIONSUNDERLAG Tillväxtprogram Fyrbodal Prioriterade programområden Projekt Förstudier Verksamheter t med programområdenas prioriteringar och insatser

Läs mer

U T V E C K L I N G S L E D A R E

U T V E C K L I N G S L E D A R E Projektplan REGIONAL UTVECKLINGSLEDARE BARN OCH UNGA Bakgrund Under 2008 tillsatte regeringen en utredning under ledning av Kerstin Wigzell som 2008 resulterade i ett betänkande Evidensbaserad praktik

Läs mer

Nämndens verksamhetsplan 2014. FOKUS-nämnden

Nämndens verksamhetsplan 2014. FOKUS-nämnden Nämndens verksamhetsplan 2014 FOKUS-nämnden Innehållsförteckning 1 Inledning... 3 2 Verksamhetsområde... 3 3 Kommunfullmäktiges utvecklingsområden... 3 4 HÅLLBAR UTVECKLING... 3 5 ATTRAKTIV KOMMUN... 4

Läs mer

Arbetsmiljöpolicy. Inledning

Arbetsmiljöpolicy. Inledning 2014-07-17 1(6) Antagen i kommunfullmäktige 83 2013-08-22 Ansvarig Personalenheten Inledning I det här dokumentet presenteras den kommunövergripande policyn samt en kortfattad presentation av de underliggande

Läs mer

Chefs- och ledningspolicy

Chefs- och ledningspolicy STYRDOKUMENT DATUM 2012-12-03 Chefs- och ledningspolicy Detta dokument ersätter Ledningspolicy antagen av kommunstyrelsen 2000-05-15, KS 4.05. Inledning Verksamheten i Älvsbyns kommun ska vara visions-

Läs mer

Folkhälsoplan för Lekebergs kommun 2014-15

Folkhälsoplan för Lekebergs kommun 2014-15 Folkhälsoplan för Lekebergs kommun 2014-15 Det övergripande målet för folkhälsa är att skapa samhälleliga förutsättningar för en god hälsa på lika villkor för hela befolkningen. Vad är folkhälsa? Folkhälsa

Läs mer

Tjänsteskrivelse Styrgrupp för projektet intensivstöd för ökad självständighet

Tjänsteskrivelse Styrgrupp för projektet intensivstöd för ökad självständighet VALLENTUNA KOMMUN TJÄNSTESKRIVELSE FÖRVALTING 2015-01-22 DNR SN 2015.011 TORBJÖRN NYQVIST SID 1/1 TORBJORN.NYQVIST@VALLENTUNA.SE SOCIALNÄMNDEN Tjänsteskrivelse Styrgrupp för projektet intensivstöd för

Läs mer

Let s do it! Förslag på insatser för att förstärka arbetet med entreprenörskap i skolan i Östergötland

Let s do it! Förslag på insatser för att förstärka arbetet med entreprenörskap i skolan i Östergötland Let s do it! Förslag på insatser för att förstärka arbetet med entreprenörskap i skolan i Östergötland Regional Action Plan 7 YES Let s do it Förord 8 4 Det regionala utvecklingsprogrammet Regionförbundet

Läs mer

Projektplan Kungsbacka uppföljningsmodell

Projektplan Kungsbacka uppföljningsmodell Projektplan Kungsbacka uppföljningsmodell Bakgrund Kungsbacka kommun har under ett antal år arbetat med utveckling av verksamhetsstyrningen och kvalitetsarbetet. Något som bland annat resulterat i att

Läs mer

Projektplan Ramprojekt för Vatten på Gotland projektledning och kommunikation

Projektplan Ramprojekt för Vatten på Gotland projektledning och kommunikation Projektplan Ramprojekt för Vatten på Gotland projektledning och kommunikation Sammanfattning av projektet Projektet Ramprojekt för Vatten på Gotland projektledning och kommunikation är ett ramprojekt för

Läs mer

Social hållbarhet och erfarenhetsutbyte. Sötåsens Naturbruksgymnasium, Töreboda 17 april 2015

Social hållbarhet och erfarenhetsutbyte. Sötåsens Naturbruksgymnasium, Töreboda 17 april 2015 Social hållbarhet och erfarenhetsutbyte Sötåsens Naturbruksgymnasium, Töreboda 17 april 2015 Välkommen Kommunstyrelsens ordförande Bengt Sjöberg hälsade alla välkomna till Töreboda. Han berättade om kommunens

Läs mer

Moment Tidpunkt Ansvarig Verktyg Kommentar Projektdokumentation: - Förstudierapport. Före Finsams styrelse

Moment Tidpunkt Ansvarig Verktyg Kommentar Projektdokumentation: - Förstudierapport. Före Finsams styrelse Projektdokumentation: - Förstudierapport Mall för förstudie - Ansökan Mall projektansökan - Projektplan - Minnesanteckningar som tillför sakuppgifter - Övrig dokumentation av tillfällig eller ringa betydelse

Läs mer

Byta system bli klar i tid och undvik onödiga kostnader

Byta system bli klar i tid och undvik onödiga kostnader Byta system bli klar i tid och undvik onödiga kostnader Registratorskonferens 19 maj 2015 Elisabeth Jarborn Arkivchef och verksamhetsutvecklare, Danderyds kommun På två månader kan ni ha ny teknisk lösning

Läs mer

Åtgärder för att främja unga flickors psykiska hälsa i Upplands Väsby

Åtgärder för att främja unga flickors psykiska hälsa i Upplands Väsby Tjänsteutlåtande Projektledare 2015-10-07 Sofia Gullberg 08-590 974 79 Dnr: Sofia.gullberg@upplandsvasby.se SÄN/2015:186 34592 Social- och äldrenämnden Åtgärder för att främja unga flickors psykiska hälsa

Läs mer

Lokalt och regionalt utvecklingsstöd vem ska samverka och kring vad? Elite Grand Hotel Norrköping 11 april 2014

Lokalt och regionalt utvecklingsstöd vem ska samverka och kring vad? Elite Grand Hotel Norrköping 11 april 2014 Lokalt och regionalt utvecklingsstöd vem ska samverka och kring vad? Elite Grand Hotel Norrköping 11 april 2014 Vilka utmaningar står kommunerna och landstingen inför? Hög inströmning av barn svårt att

Läs mer

Socialdepartementet. 103 33 Stockholm

Socialdepartementet. 103 33 Stockholm SVAR PÅ REGERINGSUPPDRAG 1 (6) Socialdepartementet 103 33 Stockholm Delrapport för; Uppdrag om kunskapsutveckling och samverkan på sysselsättningsområdet kring personer med psykisk ohälsa KUR-projektet

Läs mer

Projektplan för Vision 2025

Projektplan för Vision 2025 Projektplan för Vision 2025 1(4) 1 Inledning Projektet innebär att via ett processarbete ta fram förslag till åtgärder och aktiviteter för att uppnå visionen 25 000 invånare år 2025. Faserna och målen

Läs mer

Snabbguide - Region Skånes projektmodell webbplats:www.skane.se/projektmodell

Snabbguide - Region Skånes projektmodell webbplats:www.skane.se/projektmodell Snabbguide - Region Skånes projektmodell webbplats:www.skane.se/projektmodell BP = Beslutspunkt (Projektmodellen har fem beslutspunkter. Vid varje punkt tar beställare/styrgrupp beslut om stopp eller gå)

Läs mer

Ortsutveckling ett delprojekt inom Färdpan Flen

Ortsutveckling ett delprojekt inom Färdpan Flen Projektplan Projektnamn: Ortsutveckling ett delprojekt inom Färdpan Flen Projektägare: Lars Rådh, kommunchef Styrgrupp: Sune Hasselström, chef Tekniska Förvaltning, Berit Robrandt Ahlberg, chef Kultur

Läs mer

Genomförandeplan för implementering av de nationella riktlinjerna för missbruks- och beroendevården i Skåne

Genomförandeplan för implementering av de nationella riktlinjerna för missbruks- och beroendevården i Skåne 2008-09-15 Genomförandeplan för implementering av de nationella riktlinjerna för missbruks- och beroendevården i Skåne Bakgrund Regeringen fattade den 24 april 2008 beslut om en överenskommelse med Sveriges

Läs mer

Slutrapport Föreningen Hjärnkoll Jönköpings län

Slutrapport Föreningen Hjärnkoll Jönköpings län Slutrapport Slutrapport Föreningen Hjärnkoll Jönköpings län Datum: 2015-06-10 Diarienr: 2015/0164 Bakgrund Projektet Hjärnkoll har i utvärderingarna visat att det går att förändra attityder i vårt samhälle.

Läs mer

Barn- och ungdomspolitisk handlingsplan för Kumla kommun

Barn- och ungdomspolitisk handlingsplan för Kumla kommun ungdomspolitisk handlingsplan för Kumla kommun Antagen av kommunfullmäktige 2005-11-21, 112 ungdomspolitisk handlingsplan för Kumla kommun Baserad på FN:s barnkonvention Bakgrund FN:s barnkonvention innebär

Läs mer

Policy. Jag bor i Malmö. - policy för ungas inflytande

Policy. Jag bor i Malmö. - policy för ungas inflytande Policy Jag bor i Malmö - policy för ungas inflytande INLEDNING För att Malmö ska ligga i framkant när det gäller utvecklingsfrågor, vara en attraktiv och demokratisk stad så vill Malmö stad använda unga

Läs mer

Revisionsrapport Ledning och styrning av externa projekt. Härjedalens kommun

Revisionsrapport Ledning och styrning av externa projekt. Härjedalens kommun Revisionsrapport Ledning och styrning av externa projekt. Härjedalens kommun 13 November 2013 Innehåll Sammanfattning... 1 1. Inledning... 2 2. Resultat... 3 3. Revisionell bedömning... 6 Sammanfattning

Läs mer

Barns och ungdomars hälsa i Kronobergs län. Resultat från enkätundersökning 2012

Barns och ungdomars hälsa i Kronobergs län. Resultat från enkätundersökning 2012 Barns och ungdomars hälsa i Kronobergs län Resultat från enkätundersökning 2012 Att börja med Barns och ungdomars hälsa är en viktig angelägenhet för alla. I Kronobergs län är barns hälsa generellt sett

Läs mer