Reviderad projektplan för att utveckla lokalt hälsofrämjande arbete för barn och ungdomar i Katrineholms kommun

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Reviderad projektplan för att utveckla lokalt hälsofrämjande arbete för barn och ungdomar i Katrineholms kommun 2009-2011"

Transkript

1 KOMMUNLEDNINGSFÖRVALTNINGEN Datum Projektenheten Vår beteckning Vår handläggare Ert datum Er beteckning Karin Nordén, projektledare Reviderad projektplan för att utveckla lokalt hälsofrämjande arbete för barn och ungdomar i Katrineholms kommun Katrineholm KOMMUNLEDNINGSFÖRVALTNINGEN Telefon: vx KATRINEHOLM Telefax: Org.nummer

2 Innehållsförteckning Revisionshistoria...2 Bakgrund...2 Struktur för Katrineholms folkhälsoarbete...2 LUPP lokal uppföljning av ungdomspolitiken...2 Syfte...3 Mål...3 Målgrupper...3 Terminologi och förkortningar...4 Omfattning och resultat...4 Omfattning och innehåll...4 Avgränsningar...5 Aktiviteter...5 Form för resultat...6 Kopplingar till och samband med andra verksamheter...6 Kontaktytor och intressenter...6 Kontaktytor...6 Intressenter...7 Genomförande...7 Arbetsmetod...7 Organisation...9 Roller och ansvar...9 Tidplan med milstolpar och beslutspunkter...10 Kriterier för godkännande av milstolpar och faser...10 Överlämning och godkännande av resultat...10 Projektbudget...11 Resurssäkring...11 Dokumenthanteringsplan inklusive gallringsplan...11 Kommunikationsplan...12 Kvalitetsgranskning...12 Samverkande universitet för uppföljning/utvärdering...12 Risker och konsekvenser...12 Projektavslut...13 Effekter utöver angivet syfte och mål...13 Referenser...14 Bilaga 1 SESAME-modellen Bilaga 2 Projektbudget Bilaga 3 Kommunikationsplan Katrineholm

3 2 (19) Revisionshistoria Bakgrund Via olika rapporter och undersökningar får vi i dag allt oftare höra om en negativ utveckling vad gäller barns och ungdomars livsstil och hälsa. Detta gäller också barn och ungdomar i Katrineholms kommun. Barns och ungdomars hälsa bör vara i starkt fokus och är nödvändig för en framtida hållbar utveckling i Sverige. Statens folkhälsoinstitut (FHI) hade under 2008 regeringens uppdrag att fördela 50 miljoner kronor till sex kommuner, som i samarbete med forskare från universitet/högskola ska stärka och utveckla lokalt sektorsöverskridande hälsofrämjande arbete. Syftet är att främja barns och ungas psykiska och fysiska hälsa samt att generera kunskap om effektiva hälsofrämjande metoder och kostnadseffektiva former för samverkan. Ett 40-tal kommuner har ansökt om projektmedel. Statens folkhälsoinstitut har i samråd med Sveriges Kommuner och Landsting valt sex kommuner utifrån kriterier som projektidé, forskarkontakter samt folkhälsovetenskaplig organisation/kompetens till stöd för genomförandet. Katrineholms kommun blev beviljade, i slutet av 2008, sju miljoner till lokalt folkhälsoarbete bland barn och unga. Kommunens projekt baseras på en undersökning som gjorts bland unga, LUPP-enkäten (Lokal uppföljning av ungdomspolitiken, Ungdomsstyrelsen). Utifrån resultatet från undersökningen planeras ett antal aktiviteter i samverkan med samhällets övriga aktörer. En revidering av projektplanen har gjorts under våren 2009 utifrån förändrade förutsättningar i kommunen samt i dialog med Statens Folkhälsoinstitut. Projektet kommer att pågå i tre år och kommer att följas av tema Barn vid Linköpings universitet. Tema Barn bedriver bred tvärvetenskaplig forskning kring barn och barndom med ett forskningsområde som på olika sätt är kopplat till samhällssektorer som socialtjänst, utbildningssystem, fritidssektorer, den kommersiella marknaden men också centrala och lokala politiska nivåer i samspel med barn och familj. Struktur för Katrineholms folkhälsoarbete Kommunstyrelsen ansvarar för kommunens strategiska folkhälsoarbete och leder såväl som samordnar kommunens folkhälsoarbete. Kommunstyrelsen ska aktualisera och förankra folkhälsofrågorna i kommunen och ska stödja folkhälsoarbetet genom att initiera, säkerställa verkställighet, samordna, prioritera och följa upp insatser inom folkhälsoområdet för att främja hälsa och förebygga ohälsa hos allmänheten. Kommunstyrelsens nybildade Folkhälsoutskott har i uppdrag att styra och leda detta arbete. Folkhälsoutskottet kommer att vara styrgrupp för barn och ungdomsprojektet. En av referensgrupperna för projektet kommer att vara samverkansgruppen för barns och ungdomars hälsa. LUPP lokal uppföljning av ungdomspolitiken Ungdomsstyrelsen genomför varje år i samarbete med ett antal kommuner i Sverige en enkätundersökning vid namn Lupp. Syftet med undersökningen är att ge kommunen en bild av vad som behöver göras för att förbättra ungdomars livssituation. Teman som behandlas är fritid, skola, politik, inflytande, trygghet, 2

4 3 (19) hälsa, arbete och framtid. Under hösten 2007 genomfördes en Lupp-undersökning i Katrineholm i år 8 på senareskolan samt i år 2 på gymnasieskolan. Totalt har 386 personer i år 8 besvarat enkäten, svarsfrekvens 89 %. I år 2 på gymnasiet har enkäten besvarats av 441 personer, svarsfrekvens 75,3 %. Undersökningen ger en övergripande men nyanserad bild av ungas liv, vardag och förväntningar på framtiden. Lupp bidrar med ett helhetsperspektiv på det ungdomspolitiska läget i kommunen och ger en god grund för att utveckla det kommunala ungdomsarbetet. Lupp är en av få undersökningar om unga som har detta helhetstänk. Detta gör det möjligt att göra kopplingar mellan olika verksamhetsområden för att få en ökad förståelse för ungdomarnas livssituation. Som ett led i arbetet med resultatet från enkäten genomfördes en uppföljningsdag i Katrineholm under våren Målgrupp för uppföljningsdagen var politiker, förvaltningschefer, tjänstemän samt ungdomar som besvarat enkäten. Under dagen diskuterades resultaten från enkäten och deltagarna prioriterade områden som det var viktigt att arbeta vidare med. Syfte Syftet är att genomföra ett antal insatser utifrån resultatet från Lupp-undersökningen. Genom detta tar vi tillvara ungdomarnas eget intresse för frågorna och ger dem möjlighet att påverka. Likaså är syftet att främja en god hälsa bland barn och ungdomar i Katrineholm. Lupp-undersökningen ger exempel på områden som unga vill prioritera. Den visar även på områden där många unga har problem eller känner sig utsatta, vilket kan indikera att detta är saker som kommunen borde satsa extra på i framtiden. Undersökningen visar också att många ungdomar upplever att möjligheten till inflytande och delaktighet i kommunen är dålig och att ungdomarna önskar vara med och påverka. Förutom resultaten från Lupp-undersökningen finns data från landstingets Liv och hälsa ung -undersökning. Folkhälsocentrum i landstinget Sörmland har för tredje gången nu presenterat data från denna undersökning som stödjer resultaten i Lupp-undersökningen, och som ytterligare kan ge stöd för olika insatser i samverkan. Mål Projektets övergripande mål är att skapa förutsättningar för en god hälsa och hälsoutveckling på lika villkor med trygga och goda uppväxtvillkor för alla barn och ungdomar. Mål och delmål för planerade aktiviteter tas fram i separata projektplaner utifrån SESAME-modellen, se under rubriken genomförande. Målgrupper Barn och ungdomar är primär målgrupp för projektet. Sekundär målgrupp är föräldrar samt personal som möter barn och ungdomar inom olika verksamheter, t.ex. förskola/skola/gymnasieskola, skolhälsovård, fritid. (Dessa sekundära målgrupper är viktiga vid vissa satsningar för att nå den primära målgruppen). 3

5 4 (19) Terminologi och förkortningar Folkhälsoarbete Syftar till att stärka människors möjligheter att göra hälsosamma val både genom att förmedla kunskap och genom att underlätta sådana val. Folkhälsoarbete inrymmer såväl hälsofrämjande som sjukdomsförebyggande åtgärder (Ottawa Charter for Health Promotion 1986). Hälsofrämjande WHO definierar begreppet hälsofrämjande som en process för att genom stödjande miljöer och empowerment möjliggöra för individen att ta kontroll över de faktorer som påverkar dess hälsa (Medin och Starrin 1997). Empowerment Empowerment bygger på ett förhållningssätt och en människosyn där utgångspunkten är att alla människor har resurser och kapacitet till att definiera sina egna problem och att utveckla handlingsstrategier för att lösa dessa (Forsberg och Starrin 1997). Förebyggande Åtgärder som syftar till att bevara god hälsa, förhindra uppkomst av sjukdom, skada eller försämrat hälsotillstånd (Socialstyrelsens termbank 2009). Implementering Definieras som en sammansättning specifika aktiviteter som har till syfte att få en ny metod eller ett nytt program med kända aspekter att bedrivas i ordinarie verksamhet eller att realisera, applicera eller sätta i verket planer, idéer, modeller, normer eller policys (FHI 2007:20) Omfattning och resultat Omfattning och innehåll Projektets innehåll utifrån avtalet mellan Katrineholms kommun och Folkhälsoinstitutet: - Projektet skall genomföras under perioden från den 1 januari 2009 till den 31 december Projektet har det innehåll som anges i projektplanen - Om kommunen önskar göra annat än marginella förändringar i förhållande till projektplanen skall godkännande inhämtas från Folkhälsoinstitutet innan sådan förändring implementeras. - Arbetet i projektet skall präglas av systematiskt kvalitetsarbete där implementering av metoder och en plan för det ingår - Projektet skall utveckla tvärsektoriella samarbetsformer, där nätverkstänkande skall prägla arbetet, såväl horisontellt med samarbetspartners som vertikalt inom den egna organisationen. Projektet skall tillvarata och/eller utveckla gemensamma arenor/strukturer. - Projektet skall innehålla moment/inslag för att åstadkomma eller direkt visa på effektivisering - Möjligheten till samverkan med frivilligorganisationer skall beaktas i projektet 4

6 5 (19) - Arbetet i projektet skall ske i samverkan med forskningslärosäte, varvid minst två forskartjänster skall engageras i projektet Avgränsningar Följande avgränsningar har gjorts i projektet: - Projektet omfattar endast Katrineholms kommun - Inom de aktiviteter som planeras kommer vissa avgränsningar att göras Aktiviteter Nedan följer vissa delar av resultatet från Lupp-undersökningen samt de aktiviteter som ska genomföras inom projektet. Inflytande och delaktighet Möjligheten till inflytande och delaktighet i kommunen upplevs av många ungdomar som begränsad. Cirka 50 procent eller fler av ungdomarna i Lupp ger uttryck för att de vill vara med och påverka skolan i stor utsträckning. Endast cirka procent anser att de har mycket eller ganska stora möjligheter att påverka beslutsfattarna. Cirka hälften av de svarande tycker att de har ganska, mycket små, eller inga möjligheter att föra fram sina åsikter till dem som bestämmer i kommunen. I samtliga grupper är det dock en tredjedel eller fler som vill påverka sin kommun. Planerade aktiviteter: Arbeta med delaktighet och inflytande för att ta tillvara ungdomarnas åsikter. Ungdomarna ska vara delaktiga och få möjlighet att påverka i frågor som berör dem. Ungdomar får möjlighet att delta i olika typer av utfrågningar och dialog, exempelvis via internet och personliga möten. Detta gäller i delprojekten ungas fritid samt mobbning. Ungas fritid Det största föreningsintresset hittas i idrottsrörelsen där nästan hälften av de svarande är aktiva. Många efterfrågar dock mer aktiviteter i Katrineholm. Större andel av killarna än av tjejerna anger att de tycker att det finns mycket att göra på fritiden. Planerade aktiviteter: Att tillsammans med ungdomar utveckla mötesplatsen Palladium, ungdomarnas hus. Utveckla samarbetet med olika föreningar på Palladium. Skapa och driva en arbetsgrupp/referensgrupp med ungdomar och arbeta med olika metoder och aktiviteter för att främja ungdomars delaktighet och inflytande. Psykisk och fysisk hälsa Nästan fyra av tio uppger på frågan hur de bedömer sitt allmänna hälsotillstånd att de mår mycket bra. Runt 5-6 procent anger att de mår mycket eller ganska dåligt. Ungdomar vittnar om att de ofta känner sig trötta, att de sover dåligt och har svårt att somna. Många känner sig stressade och har ont i mage och huvud flera gånger i veckan. Tjejerna är de som enligt enkäten är värst drabbade. Detta stämmer väl överens med andra undersökningar i Sverige kring ungdomars psykiska hälsa. Planerade aktiviteter: DISA-grupper att erbjuda till tonårstjejer för att hitta strategier som hjälper dem att hantera vardagen och som belyser och stärker deras positiva sidor. DISA står för Din Inre Styrka Aktiveras och är en metod för att förebygga psykisk ohälsa och 5

7 6 (19) depressioner hos tonårstjejer. Utbildning till DISA-gruppledare kommer att rikta sig till elevhälsans personal (bildningsförvaltning), personal ungdomsmottagning (socialförvaltning) samt fritidsledare (kultur- och turismförvaltning). Efter utbildningen kommer DISA-grupper att införas på grundskola, gymnasieskola, Palladium samt ungdomsmottagning. Att inom skolan införa Livskunskap på schemat med SET (Social och Emotionell Träning). SET är ett manualbaserat program som syftar till att främja barns och ungdomars psykiska hälsa genom att systematiskt lära eleverna att hantera känslor, ge dem självkännedom och utveckla deras empatiska och sociala förmågor. Handledarutbildning i SET kommer att erbjudas till alla grundskolor. Mobbning Cirka 13 procent av tjejerna i år 8 och cirka 15 procent av killarna i samma åldersgrupp anger att de blivit mobbade eller utfrysta det senaste halvåret. Betydligt färre, knappt 6 procent anger detsamma i år 2. En stor andel av dem som uppger att de blivit mobbade under det senaste halvåret uppger att detta har skett i skolan. Planerade aktiviteter: Mobilisering av ungdomar för att kunna göra ett upprop mot mobbning. Att tillsammans med ungdomar ta fram aktiviteter och insatser för att minska mobbningen. Ta tillvara ungdomarnas eget intresse i frågan. Skapa och driva en arbetsgrupp/referensgrupp med ungdomar och tillsammans med dem ta fram, utveckla och genomföra olika insatser för att förebygga mobbning. Form för resultat Projektets slutresultat skall rapporteras till Folkhälsoinstitutet vid projektets slut. Två gånger per år sker en rapportering till Folkhälsoinstitutet vad avser projektet. Varje genomförd aktivitet utvärderas och följs upp. Folkhälsoinstitutet ska arrangera träffar för kunskaps- och erfarenhetsutbyte mellan deltagande kommuner med tre träffar under 2009, två träffar under 2010 samt tre träffar Kommunen har förbundit sig att delta i ovannämnda träffar för erfarenhets- och kunskapsutbyte med i projektet involverade tjänstemän, forskare och politiker. Se även under rubrik överlämning och godkännande av resultat. Kopplingar till och samband med andra verksamheter Projektet är ett kommunövergripande projekt och har koppling till flera förvaltningar i Katrineholms kommun, framförallt Kultur- och turismförvaltning, Bildningsförvaltning samt Socialförvaltning. Projektet har också koppling till externa aktörer, t.ex. föreningar, frivilligorganisationer, studieförbund samt andra myndigheter. Koppling finns också till det samverkande universitet, tema Barn vid Linköpings Universitet samt till Statens Folkhälsoinstitut och SKL. Kontaktytor och intressenter Kontaktytor 6

8 7 (19) Andra kommuner som bedriver folkhälsoarbete samt de andra kommunerna som har blivit beviljade medel från Folkhälsoinstitutet, sk. 50-miljonersprojekten. Intressenter De främsta intressenterna i projektet är: - Barn och ungdomar - Personal inom olika verksamheter som möter barn och ungdomar - Medborgare i Katrineholms kommun (föräldrar och övrig befolkning som möter barn och ungdomar) - Media - Politiker (Kommunstyrelse, Kommunfullmäktige, övriga politiker mfl.) Genomförande Kommunen har åtagit sig att under projekttiden fullfölja projektet i enlighet med denna projektplan samt avtalet. Till stöd för genomförande av projektet ska finnas folkhälsovetenskaplig organisation/kompetens i kommunen. De personer som i övrigt arbetar med projektet ska ha dokumenterad/relevant kunskap och erfarenhet för projektets genomförande. Arbetsmetod Projektets flöde går vanligtvis genom tre faser: - Förberedelsefas, som består av planering och förankring - Genomförandefas, som består av planering och praktiskt projektarbete - Slutfas, som består av sammanställning, analys, dokumentation och dokumenthantering. Förberedelsefas - Framtagande och inlämnande av projektansökan - Beviljning av medel från Folkhälsoinstitutet samt slutet avtal - Förankring av projektet i de verksamheter som berörs av projektet - Framtagande av projektplaner utifrån SESAME-modellen för respektive aktivitet - Planering av forskningsansats - Referensgrupp och styrgrupp utsedd Genomförandefas - Genomförande av projektplaner samt tillhörande aktiviteter - Genomförande av forskning Slutfas - Slutrapport till Folkhälsoinstitutet - Implementering i ordinarie verksamhet Sesame-modellen Med stöd av SESAME-modellen ska projektplaner tas fram för de olika aktiviteterna inom ramen för detta projekt. Inom folkhälsovetenskapen finns ett antal teorier och modeller som kan vara lämpliga att utgå ifrån i arbetet och också få stöd av i planeringen och genomförande. För detta 7

9 8 (19) projekt är det SESAME-modellen som har valts. Det är en planerings- och implementeringsmodell i åtta steg för att skapa stödjande miljöer för hälsa. Stödjande miljöer innefattar både fysiska och sociala faktorer och begreppet utgår från en helhetssyn på människan. Modellen används för att starta upp ett arbete och driva en fortgående process som ständigt ses över, förändras och förnyas (Haglund et al 1993), se bilaga 1. Nedan följer en detaljerad beskrivning över modellen. 1. Identifiera behov och problem Detta kan ske genom att ta del av tillgänglig epidemiologisk data eller annan forskning/kunskap kring det aktuella folkhälsoläget i den aktuella/berörda befolkningsgruppen. Det kan även ske genom att inhämta befolkningens behov eller önskemål. Viktigt är att om möjligt använda redan befintlig data. Genom kartläggning/rapporter så tydliggörs var problem finns och vari dessa består. 2. Etablera samverkan Denna punkt innefattar att identifiera samarbetspartners och se vilka som har arbetat eller för närvarande arbetar mot samma mål. I detta sammanhang är det även viktigt att klargöra roller för ansvar och arbetsinsatser för de inblandade. För att nå så goda resultat som möjligt bör man etablera samverkan både inom den egna organisationen men också med olika parter utanför. Dessa samarbetspartner kan vara föreningar, kyrka, näringsliv, polis, socialtjänst mfl. 3 a. Formulera och konkretisera mål När samverkan etablerats är det dags att sätta upp mål. Målen sätts upp utifrån de problem som framkommit vid kartläggningen som gjorts i inledningsskedet. Ett övergripande mål kan sedan följas av ett antal delmål som på något sätt går att mäta. 3 b. Utveckla strategier För att gå från ord till handling krävs strategier för hur målen skall nås. 3 c. Planera utvärdering Det är viktigt att planering av uppföljning och utvärdering finns med på ett tidigt stadium med tanke på den data som i så fall behövs samlas in, och att det avsätts resurser för detta. Det är viktigt att bestämma om utvärderingen ska gälla resultatet av en vidtagen åtgärd eller om det är själva processen som är viktig att utvärdera. 4. Utforma genomförandet mobilisera resurser Tillsammans med de samarbetspartners som man valt att arbeta med utformas genomförandet. En inventering av ytterligare resurser görs, t.ex. personer som skall göras ansvariga för vissa delar av arbetet. 5. Dra igång verksamheten utveckla stödjande miljöer (program, projekt) Det är viktigt om arbetet är uppdelat i olika ansvarsområden. En person har svårt att överblicka och hålla koll på allt som behöver göras. 6. Skapa strukturer för att vidmakthålla Bara för att ett gott resultat en gång uppnåtts fungerar inte ett arbete vidare av sig självt. Strukturer för att vidmakthålla den förhoppningsvis positiva förändringen krävs. Exempelvis underlättar tydliga ansvarsområden att arbetet fortlever. Olika arbetsgrupper behöver också träffas regelbundet och stämma av arbetet. För att arbetet ska fortgå och vidareutvecklas måste det finnas en möjlighet för att ta in nya krafter i processen. Det är viktigt att ha öppna dörrar för idéer som de nytillkomna föreslår. Det är lätt att bli hemmablind och det är också viktigt att nytillkomna känner sig delaktiga och har en funktion att fylla i processen. 8

10 9 (19) 7. Följ upp och utvärdera För att kunna veta om den satsning som gjorts leder någonstans, måste arbetet följas upp och utvärderas. Om man satt upp tydliga och mätbara delmål och dessutom startat med en inventering av problemet går det lätt att följa upp. Olika metoder för utvärdering finns. Utvärderingen bör redan planeras i inledningsskedet, se under punkt 3 c. 8. Förnya, förändra och/eller förstärka Utifrån vad som gått att utläsa av de uppföljningar som gjorts är det viktigt att tänka på vad som kan förändras i arbetet och vad som kan förbättras. Det gäller att vara kritisk och lära av misstagen. Det är viktigt att föra vidare de erfarenheter som gjorts, både positiva och negativa. Oftast tiger man om misslyckanden men förmedlar framgångar, allt är dock lika viktigt för andra att ta del av. Om arbetet varit framgångsrikt så kan det fortskrida. Det finns en stor risk att problemen dyker upp igen om inte de uppbyggda strategierna får fortgå. Viktigt är också att sprida de goda erfarenheterna och uppmuntra andra att följa exemplet. Arbetet ska ske i nära samverkan med samhällets olika aktörer. Ett samlat och effektivt arbete för en bättre folkhälsa förutsätter aktiva insatser av flera samhällsaktörer och inom flera politikområden. Samordning av samhällets olika insatser på hälsoområdet får också till följd att vi använder samhällets samlade resurser mer kostnadseffektivt. Organisation Projektets organisation består av: Beställare: Kommunstyrelsen Styrgrupp: Folkhälsoutskottet Referensgrupp: Samverkansgruppen för barns och ungdomars hälsa (Samverkansgruppen sätts samman av Folkhälsoutskottet) Arbetsgrupp: För de olika aktiviteterna i projektet behövs det arbetsgrupper Projektledare: Karin Nordén, projektledare med folkhälsovetenskaplig kompetens Stöd till projektledare: Den tidigare chefen för Folkhälsoenheten Forskare/utvärderare: tema Barn vid Linköpings Universitet. Professor Bengt Sandin, som är temaansvarig för tema Barn, står som ansvarig för samarbetet utifrån projektplanen, forskare är Karin Zetterqvist-Nelson och Åsa Aretun samt en doktorand. Roller och ansvar Beställare - Ansvarar för att det gemensamma avtalet mellan Katrineholms kommun och Folkhälsoinstitutet följs - Tar emot och godkänner projektets slutresultat 9

11 10 (19) Styrgrupp - Är forum för underlag till beslut om ändringar i projektets omfattning, innehåll och budget etc. - Övervakar att projektarbetet fortlöper enligt plan - Ger råd och stöd till projektledaren - Bidrar till förankringsarbetet Referensgrupp - Ger råd och stöd med utgångspunkt från sin kunskap - Är inget forum för beslut - Bidrar till förankringsarbetet Arbetsgrupp - Deltar i det praktiska arbetet - Använder sin kompetens och erfarenhet för att bidra till projektets praktiska arbete, sätter sig vid behov ytterligare in i frågorna - Bidrar till förankringen Projektdeltagare - Åstadkomma och säkerställa anvisade resultat - Planera, genomföra, följa upp och rapportera tilldelade arbetsuppgifter - Identifiera, åtgärda eller ta initiativ till åtgärder för att eliminera fel och brister Projektledare/stöd till projektledare - Leda, styra, övergripande planera samt koordinera projektarbetet - Välja, tillämpa och anpassa angreppssätt, metoder och verktyg - Följa upp och rapportera löpande till styrgruppen, beställarna, forskarna mfl. intressenter - Ansvarig för avslutsrapporten där projektet utvärderas - Har mandat att löpande fatta beslut inom projektplanens ram. Om mindre avvikelser från projektplanen måste göras ska dessa beslut tas av styrgruppen, om större avvikelser måste göras ska dessa beslut tas av beställaren som kontaktar Folkhälsoinstitutet för godkännande. - Stödjer projektdeltagarna i det praktiska arbetet - Skapar handlingsplan för hur utvärderingen ska göras, sker i samarbete med tema Barn vid Linköpings Universitet - Samverka och vara länk med forskarna från tema Barn, Linköpings Universitet och Katrineholms kommun Tidplan med milstolpar och beslutspunkter Detaljerade tidplaner för de olika aktiviteterna görs varje år separat. Kriterier för godkännande av milstolpar och faser Tas fram i samband med de detaljerade tidplanerna. Överlämning och godkännande av resultat Projektet ska fortlöpande avrapporteras till Folkhälsoinstitutet utifrån en given rapporteringsmall. Avrapporteringen ska ske skriftligen och omfatta: ekonomisk 10

12 11 (19) redovisning, uppgifter om hur arbetet bedrivs och fortskrider, vilka resultat som uppnåtts, politiskt engagemang, lägesrapport från forskarna samt finansiering utöver tilldelade medel från Folkhälsoinstitutet. Avrapporteringsdatum för detta är: - 1 juni samt 1 december juni samt 1 december juni samt 1 december 2011 Preliminärt senast den 16 januari 2012 ska kommunen till Folkhälsoinstitutet lämna slutrapport över projektet. Folkhälsoinstitutet lämnas besked om definitivt datum för slutrapport i november Slutrapport ska innehålla processbeskrivning, samtliga resultat och fullständig ekonomisk redovisning. Ansvarig för detta är projektledaren. Projektbudget Kommunen är beviljad totalt 7 miljoner kronor. Denna summa täcker kostnader vad avser forskarinsatser (60 %), heltids samordnare, men också extra kostnader för kompetensutveckling, seminarier/konferenser samt information och marknadsföring. För detaljerad projektbudget se bilaga 2. Medel från Folkhälsoinstitutet för övergripande kostnader Kostnader vad avser Linköpings universitet och forskarinsatserna (60 % av tkr) 1 halvtids seniorforskare + 1 doktorand (löner, OH-kostnader, material, resor och uppehälle mm) Kostnader för kommunen i samband med projektet 1 heltids samordnare (lön, lokalkostnad, administrationskostnader mm) Kompetensutveckling mm för samarbetspartners m.fl. berörda Genomförande av seminarier/konferenser mm Information/marknadsföring Totalt under projekttiden (3 år) tkr tkr tkr Resurssäkring Projektledare: Stöd till projektledare: 1,0 tjänst utav heltid Upp till 10 timmar i veckan För planerat projekt nyttjas i övrigt kompetens/arbetsinsatser från kommunens övriga förvaltningar och samverkanspartners. Dokumenthanteringsplan inklusive gallringsplan Dokument rörande projektet bevaras och arkiveras vid projektets slut tillsammans med projektplan. Övriga handlingar, såsom mötesprotokoll/anteckningar, korrespondens, underlag och delrapporter bevaras om de är av betydelse för att förstå slutrapporten, eller om de innehåller annan information som är av värde för kommunens förvaltningar eller framtida projekt/forskning. Handlingar som av projektledaren beslutas att inte vara av betydelse för förståelse av slutrapport eller för framtida behov gallras. 11

13 12 (19) Kommunikationsplan Projektledaren svarar för fortlöpande informationsspridning om hur arbetet bedrivs och fortskrider samt vilka resultat som uppnås inom den egna kommunen och gentemot samarbetspartners. För att sprida kunskap och information om projektet inom och utom kommunen planeras bl.a. genomförande och deltagande i olika seminarier och konferenser, skriftliga rapporter samt information via kommunens hemsida. För mer information se bilaga 3. Kvalitetsgranskning Projektledaren rapporterar kontinuerligt till styrgruppen och avlägger delrapporter om nuläget. Delrapportering sker två gånger per år till Folkhälsoinstitutet. Samverkande universitet för uppföljning/utvärdering För projektet kommer samarbete att ske med tema Barn vid Linköpings universitet, Professor Bengt Sandin, som är temaansvarig för tema Barn kommer att stå som ansvarig för samarbetet utifrån vår projektplan. Plan för uppföljning och utvärdering av det samlade projektet utformas av tema Barn vid Linköpings universitet i samarbete med ansvariga för projektet i Katrineholms kommun, projektledare samt stöd till projektledare. Risker och konsekvenser Sårbarhet i projektorganisation Katrineholms kommun har ansvaret för projektet enligt avtal mellan kommunen och Folkhälsoinstitutet. Om den utsedda projektledaren av någon anledning inte kan fullfölja projektet riskerar projektet att få svårigheter att genomföras enligt avtal. Samma sak gäller om forskarna inte kan fullfölja projektet. En plan bör upprättas som visar hur man avser att lösa de problem som kan uppstå om forskare, projektledare eller annan nyckelperson i förtid avbryter sitt deltagande i projektet. Om kommunen önskar göra annat än marginella förändringar i förhållande till projektplanen skall godkännande inhämtas från Folkhälsoinstitutet innan sådan förändring implementeras. Det finns en risk i att projektdeltagarna saknar folkhälsovetenskaplig kompetens samt att de inte får tillräckligt med tid avsatt för deltagande i projektet. Konsekvensen blir att delmoment får lägre kvalitet än vad som är önskvärt eller att de inte blir utförda. Eftersom kommunen har blivit beviljade externa medel och att rapportering samt forskning sker så måste projektplanen följas. Förvaltande av projektets resultat/implementering En av riskerna med att bedriva utvecklingsarbete i projektform är att projektet består av en tillfällig organisation som upplöses vid projektets slut. Konsekvenserna kan bli att projektets resultat inte kan användas som det var tänkt och att värdefull kompetens som byggts upp under projekttiden inte tas tillvara. 12

14 13 (19) Projektavslut Preliminärt senast den 16 januari 2012 ska beställaren till Folkhälsoinstitutet lämna slutrapport över projektet. Folkhälsoinstitutet lämnas besked om definitivt datum för slutrapport i november Slutrapport ska innehålla processbeskrivning, samtliga resultat och fullständig ekonomisk redovisning. Projektledaren ansvarar för denna slutrapport. Vid överlämningen sker även en överlämning av ansvaret att fullfölja arbetet med metoder etc till respektive förvaltning/samarbetsparter. Överlämningen av projektet sker både skriftligt och muntligt. Effekter utöver angivet syfte och mål Utöver tidigare angivet syfte och mål kan projektet förväntas få ett antal ytterligare effekter enligt nedan. - Projektet kommer att fungera som modell och inspirationskälla för lokalt hälsofrämjande och förebyggande arbete i andra delar av länet och landet - Projektet ger ett antal kostnadseffektiviserande åtgärder för hållbar utveckling och för befolkningens hälsa - Ökad samsyn och samordning av olika samhällsaktörers arbete för en bättre hälsa bland ortens barn och ungdomar och deras familjer till gagn för samhällsmedborgarna och samhällsekonomin - Ökad medvetenhet, kunskap och kompetens i samhället och hos samhällets företrädare om värdet/nödvändigheten av hälsofrämjande och förebyggande åtgärder 13

15 Referenser Ansökan om medel för att utveckla lokalt hälsofrämjande arbete, Katrineholms kommun VON/2008: Avtal Statens Folkhälsoinstitut och Katrineholms kommun, Avtal om lokalt sektorsöverskridande hälsofrämjande arbete för barn och ungdomar. VON 2008: Haglund et al (1993) The Sundsvalls handbook: We can do it. From the 3rd International conference on health promotion, Sundsvall, Sweden Karolinska Institutet, Department of Social Medicine, Sundbyberg, Katrineholms kommun, Handbok för projektarbete Nyckeln till framgångsrika projekt i Katrineholms kommun, Kommunstyrelsens handling nr 13/2004 Perlman, Sigrid (2008) Lupp lokal uppföljning av ungdomspolitiken. Katrineholms kommun, kommunledningsförvaltningen Katrineholm

16 15 (19) Bilaga 1 Aktionsmodell för att skapa stödjande miljöer för hälsa (Supportive EnvironmentS Action ModEl SESAME) (Haglund et al 1993) 2. Etablera samverkan 3 a/ formulera och konkretisera mål b/ utveckla strategier c/ planera utvärdering 5 Dra igång verksamheten - utveckla stödjande miljöer (program, projekt) 6 Skapa strukturer för att vidmakthålla 7 Följ upp & utvärdera 8 Förnya, förändra och/eller förstärka 1. Identifiera behov och problem 4 Utforma genomförandet & mobilisera resurser SEMODSV/bjah 15

17 Projektbudget Bilaga 2 16 (19) Medel från FHI för övergripande kostnader Kostnader vad avser Linköpings universitet och forskarinsatserna (60 % av tkr) 1 halvtids seniorforskare + 1 doktorand (löner, OH-kostnader, material, resor och uppehälle mm) Kostnader för kommunen i samband med projektet 1 heltids samordnare (lön, lokalkostnad, administrationskostnader mm) Kompetensutveckling mm för samarbetspartners m.fl. berörda Genomförande av seminarier/konferenser mm Information/marknadsföring Totalt under projekttiden (3 år) tkr tkr tkr Detaljerad budget avseende tilldelade med från FHI Totalt 1 heltids samordnare (lön, lokalkostnad, administrationskostnader mm) Kompetensutveckling mm för samarbetspartners m.fl. berörda Genomförande av seminarier/konferenser mm Information/marknadsföring Resor, konferenser, nätverksträffar mm Stöd till projektledare Övrigt 5 Totalt beviljat under projekttiden (3 år) tkr 16

18 17 (19) Kommunikationsplan för barn och ungdomsprojektet Bilaga 3 Uppdragsgivare/Informationsansvarig Projektets beställare är Kommunstyrelsen. Informationsansvarig för projektet är projektledaren, som rapporterar till styrgruppen, Folkhälsoutskottet, samarbetspartners mfl. Arbetsgrupper och samarbetspartner Styrgrupp för projektet är Folkhälsoutskottet. Referensgrupp för projektet är samverkansgruppen för barns och ungdomars hälsa. För arbetet krävs ytterligare referensgrupper samt arbetsgrupper/projektgrupper. Målgrupper Målgrupper för kommunikationsplanen är: - Barn och ungdomar - Personal som möter barn och ungdomar inom olika verksamheter t.ex. förskola/skola/gymnasieskola, skolhälsovård, fritid. - Medborgare i Katrineholms kommun (föräldrar och övrig befolkning) - Media - Politiker (Kommunstyrelse, Kommunfullmäktige, övriga politiker) - Övriga samarbetspartners inom och utanför kommunen. Intern information Kanal Forum, kommunens intranät Nyhetsbrev Möten i olika former E-post internt Interna utbildningar/seminarier Aktivitet Länk till projektet I samband med varje ny termin Information Information till berörda Information i samband med planerade aktiviteter Extern information Kanal Externa webben Aktivitet Egen sida med information om 17

19 18 (19) Möten i olika former Seminarier/utbildningar Media såsom tidningar, tv, radio Övriga externa konferenser/seminarier projektet Externa möten med t.ex. Folkhälsoinstitutet, Tema Barn vid Linköpings Universitet, föreningar etc. Information i samband med planerade aktiviteter Information, presskonferenser vid planerade aktiviteter, utbildningar Information om projektet 18

Reviderad projektplan för att utveckla lokalt hälsofrämjande arbete för barn och ungdomar i Katrineholms kommun 2009-2011

Reviderad projektplan för att utveckla lokalt hälsofrämjande arbete för barn och ungdomar i Katrineholms kommun 2009-2011 KOMMUNLEDNINGSFÖRVALTNINGEN Datum Projektenheten Vår beteckning Vår handläggare Ert datum Er beteckning Karin Nordén, projektledare Reviderad projektplan för att utveckla lokalt hälsofrämjande arbete för

Läs mer

Projektdirektiv Projekt Arbetslinjen 2.0

Projektdirektiv Projekt Arbetslinjen 2.0 Kommunstyrelsens handling nr 49/2013 Projektdirektiv Projekt Arbetslinjen 2.0 Beslutad av kommunstyrelsen 2013-12-18, 253 2 (8) Innehållsförteckning Bakgrund 3 Syfte och mål med projektet 3 Omfattning

Läs mer

PROJEKTPLAN FÖR UTVECKLINGSPROJEKTET. Hur kan fullmäktige använda återredovisningen från nämnderna som styrinstrument?

PROJEKTPLAN FÖR UTVECKLINGSPROJEKTET. Hur kan fullmäktige använda återredovisningen från nämnderna som styrinstrument? PROJEKTPLAN FÖR UTVECKLINGSPROJEKTET Hur kan fullmäktige använda återredovisningen från nämnderna som styrinstrument? Hur kan fullmäktige använda återredovisningen från nämnderna som styrinstrument? Datum:

Läs mer

Projektdirektiv Katrineholm 100 år Kommunledningsförvaltningen

Projektdirektiv Katrineholm 100 år Kommunledningsförvaltningen Kommunstyrelsens handling nr 46/2015 Projektdirektiv Katrineholm 100 år Godkänd av kommunstyrelsen 2015-09-30, 190 2 (10) Innehållsförteckning INNEHÅLLSFÖRTECKNING... 2 BAKGRUND... 4 SYFTE OCH MÅL MED

Läs mer

hälsofrämjande arbete för barn och ungdomar

hälsofrämjande arbete för barn och ungdomar IZatrineholms kommun \. VARD- OCH OMSORGSFÖRVAL TNINGEN Folkhälsoenheten Vår handlãoosre Monica Östberg Rosell Kommunstyrelsens handling nr 80/2008 Datum Ert datum Er betecknino HFA 2008/133 1 t i J Statens

Läs mer

Redovisning av projektmedel avseende Lokalt sektorsöverskridande arbete för barn och ungdomar (50 miljoners satsningen)

Redovisning av projektmedel avseende Lokalt sektorsöverskridande arbete för barn och ungdomar (50 miljoners satsningen) 50-miljonerskommunerna Redovisning av projektmedel avseende Lokalt sektorsöverskridande arbete för barn och ungdomar (50 miljoners satsningen) Redovisning som lämnas den 1 juni omfattar tiden till och

Läs mer

HSN-förvaltningens handlingsplan för folkhälsoarbete 2010-2011

HSN-förvaltningens handlingsplan för folkhälsoarbete 2010-2011 HSN 1004-0379 HSN-förvaltningens handlingsplan för folkhälsoarbete 2010-2011 2010-10-29 Innehållsförteckning Syfte... 3 Inriktningsmål... 3 Delmål... 3 Hur kan vi som arbetar i HSN-förvaltningen bidra

Läs mer

Lupp enkätundersökning (lokal uppföljning av ungdomspolitik)

Lupp enkätundersökning (lokal uppföljning av ungdomspolitik) Datum 2012-11-05 Projektplan Lupp enkätundersökning (lokal uppföljning av ungdomspolitik) 2012 2 Projektplan Lupp 2012 INNEHÅLLSFÖRTECKNING SIDA 1. Uppdragsgivare och uppdragstagare 3 2. Inledning och

Läs mer

Projektmodell. 1. Riktlinjer projektmodell 1 (6) 2010-03-12

Projektmodell. 1. Riktlinjer projektmodell 1 (6) 2010-03-12 12 1 (6) Projektmodell Projektmodell Projektmodell... 1 1. Riktlinjer projektmodell... 1 2. Projektförutsättningar... 2 2.1 Uppdragsgivaren... 2 2.2 Direktiv... 2 2.3 Förstudie... 2 2.4 Beslut... 2 2.5

Läs mer

Projektdirektiv för energieffektivisering i Katrineholms kommun

Projektdirektiv för energieffektivisering i Katrineholms kommun MILJÖ- OCH HÄLSOSKYDDSNÄMNDEN Kommunstyrelsens handling nr 13/2010 Vår handläggare Ert datum Er beteckning Energi och klimatsamordnare Direkttfn 57083 1 (6) Projektdirektiv för energieffektivisering i

Läs mer

Katja Kamila 2012-03-30

Katja Kamila 2012-03-30 VÄSTMANLANDS KOMMUNER OCH LANDSTING Barn och unga i fokus Katja Kamila 2012-03-30 Checklista kommunikation Har du kontaktat informatörerna för att diskutera informationsbehoven? Finns det personalresurser

Läs mer

Folkhälsorådets verksamhetsplan för lokalt folkhälsoarbete i Gullspångs kommun år 2013

Folkhälsorådets verksamhetsplan för lokalt folkhälsoarbete i Gullspångs kommun år 2013 Folkhälsorådets verksamhetsplan för lokalt folkhälsoarbete i Gullspångs kommun år 2013 Introduktion Gullspångs kommun och hälso- och sjukvårdsnämnden östra Skaraborg har ingått ett avtal om folkhälsoarbetet

Läs mer

Förslag till Överenskommelse om en utvecklingsplan för att förbättra den psykiska hälsan hos barn och unga vuxna åren 2010-2014

Förslag till Överenskommelse om en utvecklingsplan för att förbättra den psykiska hälsan hos barn och unga vuxna åren 2010-2014 2010-04-15 Länsstrategi för folkhälsoarbetet i Västmanland Kommunerna Landstinget Länsstyrelsen VKL Förslag till Överenskommelse om en utvecklingsplan för att förbättra den psykiska hälsan hos barn och

Läs mer

Länsövergripande överenskommelse för missbruks- och beroendevård, Hallands län

Länsövergripande överenskommelse för missbruks- och beroendevård, Hallands län Länsövergripande överenskommelse för missbruks- och beroendevård, Hallands län Bakgrund Hallands sex kommuner och landstinget Halland representerat av psykiatrin i Halland och Närsjukvården Landstinget

Läs mer

UNGDOMSPOLITISKT PROGRAM

UNGDOMSPOLITISKT PROGRAM UNGDOMSPOLITISKT PROGRAM Ungdomspolitiskt program, Mora kommun Daterad 2009-11-16 Fastställd Kommunfullmäktige 2009-11-16 Reviderad - Produktion Kommunledningskontoret Dnr 2009/138 030 Dokument Winess,

Läs mer

Bättre liv och mer lust för unga.

Bättre liv och mer lust för unga. Bättre liv och mer lust för unga. Säg STOPP Kulturskolan har tagit fram ett antimobbningprogram som heter Säg STOPP. Med hjälp av en film och en temateater har man fått elever i årskurs 4 att aktivt börja

Läs mer

Prevention mot DROGER och ALKOHOL i Kramfors kommun

Prevention mot DROGER och ALKOHOL i Kramfors kommun Prevention mot DROGER och ALKOHOL i Kramfors kommun Regeringen Nationell handlingsplan för att förebygga ALKOHOLSKADOR Nationell handlingsplan mot NARKOTIKA Minska sociala, fysiska och psykiska skador

Läs mer

Genomförandeplan 2010 för implementering av de nationella riktlinjerna för missbruks- och beroendevården i Västernorrlands län

Genomförandeplan 2010 för implementering av de nationella riktlinjerna för missbruks- och beroendevården i Västernorrlands län Genomförandeplan 2010 för implementering av de nationella riktlinjerna för missbruks- och beroendevården i Västernorrlands län Bakgrund Regeringen har den 24 april 2008 träffat en överenskommelse med Sveriges

Läs mer

Plan för Social hållbarhet

Plan för Social hållbarhet 2016-02-08 Plan för Social hållbarhet i Säters kommun SÄTERS KOMMUN Kommunstyrelsen 1 Sida 2 Innehållsförteckning Bakgrund... 3 Syfte med uppdraget... 3 Vision/Mål... 4 Uppdrag... 4 Tidplan... 4 Organisation...

Läs mer

Projektplan Projekt Oberoende 2012 2014

Projektplan Projekt Oberoende 2012 2014 Projektplan Projekt Oberoende 2012 2014 Bakgrund: Projekt Oberoende är ett samverkansprojekt mellan Ungdomens Nykterhetsförbund (UNF), Riksförbundet Narkotikafritt Samhälle (RNS) och A Non Smoking Generation

Läs mer

Projektdirektiv Översiktsplan Katrineholm - Staden och landsbygden

Projektdirektiv Översiktsplan Katrineholm - Staden och landsbygden Kommunstyrelsens handling nr 27/2012 Projektdirektiv Översiktsplan Katrineholm - Staden och landsbygden Godkänd av kommunstyrelsen, 100 2 (10) Innehållsförteckning Bakgrund... 3 Syfte och mål med projektet...

Läs mer

Överenskommelsen blir giltig under förutsättning att den godkänns av regeringen.

Överenskommelsen blir giltig under förutsättning att den godkänns av regeringen. Utdrag Protokoll I:8 vid regeringssammanträde 2011-10-13 S2011/8975/FS (delvis) Socialdepartementet Godkännande av en överenskommelse om ett handlingsprogram för att utveckla kunskapen om och vården av

Läs mer

RIKTLINJER VID TILLÄMPNING AV PROJEKTPOLICY

RIKTLINJER VID TILLÄMPNING AV PROJEKTPOLICY 1 (7) RIKTLINJER VID TILLÄMPNING AV PROJEKTPOLICY Inledning Syftet med denna projektpolicy är att skapa en tydlig och enhetlig styrning och struktur för projektarbete i kommunen. Målet med projekt i Strömsunds

Läs mer

Strategi. för att förebygga övervikt och fetma bland barn och unga i Malmö 2009 2016

Strategi. för att förebygga övervikt och fetma bland barn och unga i Malmö 2009 2016 för att förebygga övervikt och fetma bland barn och unga i Malmö för att förebygga övervikt och fetma bland barn och unga i Malmö Antagen av Malmö kommunfullmäktige 2009.04.29 Kontaktpersoner Stadskontorets

Läs mer

Folkhälsostrategi 2012-2015. Antagen: 2012-09-24 Kommunfullmäktige 132

Folkhälsostrategi 2012-2015. Antagen: 2012-09-24 Kommunfullmäktige 132 Folkhälsostrategi 2012-2015 Antagen: 2012-09-24 Kommunfullmäktige 132 Inledning En god folkhälsa är av central betydelse för tillväxt, utveckling och välfärd. Genom att förbättra och öka jämlikheten i

Läs mer

Avtal om folkhälsosamordning i. Borås Stad fr.o.m. 2013-01-01. Mellan

Avtal om folkhälsosamordning i. Borås Stad fr.o.m. 2013-01-01. Mellan Dnr: 110-2012 Avtal om folkhälsosamordning i Borås Stad fr.o.m. 2013-01-01 Mellan HSN 8 och Borås Stad 1 (7) 1. Parter Detta avtal är slutet mellan kommunstyrelsen i Borås nedan kallad kommunen och Västra

Läs mer

Kommunikationsplan familjestödsprojektet

Kommunikationsplan familjestödsprojektet Kommunikationsplan familjestödsprojektet Tjänsteskrivelse 2011-03-28 Handläggare: Ida Broman FKN 2006.0023 Folkhälsonämnden Kommunikationsplan familjestödsprojektet Sammanfattning I samband med beviljandet

Läs mer

Projektplan. 1. Bakgrund. Projektnamn: Barnrättsarbete i Eslövs kommun. Projektägare: Elsa von Friesen. Projektledare: Sara Mattisson.

Projektplan. 1. Bakgrund. Projektnamn: Barnrättsarbete i Eslövs kommun. Projektägare: Elsa von Friesen. Projektledare: Sara Mattisson. Projektnamn: Barnrättsarbete i Eslövs kommun Projektägare: Elsa von Friesen Projektledare: Sara Mattisson Godkänt av: Datum för godkännande: Barn och unga är en prioriterad grupp i kommunens olika verksamheter.

Läs mer

Plan för dialog, inflytande och samverkan med barn och unga. Antagen av kommunfullmäktige 2011-06-28 Diarienummer 416/2011

Plan för dialog, inflytande och samverkan med barn och unga. Antagen av kommunfullmäktige 2011-06-28 Diarienummer 416/2011 Plan för dialog, inflytande och samverkan med barn och unga Antagen av kommunfullmäktige 2011-06-28 Diarienummer 416/2011 Plan för dialog, inflytande och samverkan med barn och unga Laholm ska bli en av

Läs mer

Projektdirektiv för införandet av ICF inom handikappomsorgen

Projektdirektiv för införandet av ICF inom handikappomsorgen PROJEKTDIREKTIV 1 (8) VÅRD- OCH OMSORGSFÖRVALTNINGEN Handikappomsorgen Vår handläggare Ert datum Er beteckning Ingela Lövgren, utbildningsledare Anita Johansson, psykiatri- och kvalitetsutredare Johanna

Läs mer

LUPP med fokus Osbeck

LUPP med fokus Osbeck LUPP med fokus Osbeck LUPP Lokal uppföljning av ungdomspolitiken i Laholms kommun 2012 Ungdomar i årskurs 8 och Årskurs 2 på gymnasiet www.laholm.se Vad är LUPP för något? Laholms kommun har för första

Läs mer

Länsgemensam folkhälsopolicy

Länsgemensam folkhälsopolicy Länsgemensam folkhälsopolicy 2012-2015 Kronobergs län Kortversion Länsgemensam vision En god hälsa för alla! För hållbar utveckling och tillväxt i Kronobergs län Förord En god hälsa för alla För hållbar

Läs mer

FÖRFATTNINGSSAMLING BESLUT GÄLLER FR FLIK SID Ks 69/01 2001-05-18 Ks14 1

FÖRFATTNINGSSAMLING BESLUT GÄLLER FR FLIK SID Ks 69/01 2001-05-18 Ks14 1 HÄRJEDALENS KOMMUN FÖRFATTNINGSSAMLING BESLUT GÄLLER FR FLIK SID Ks 69/01 2001-05-18 Ks14 1 PROJEKTPOLICY Denna projektpolicy syftar till att göra projektarbete som arbetsform effektivt samt att ange riktlinjer

Läs mer

Ansökan till Samordningsförbundet RAR om medel till uppstart av TUNA Nyköping/ Oxelösund

Ansökan till Samordningsförbundet RAR om medel till uppstart av TUNA Nyköping/ Oxelösund 2015-10-07 Ansökan till Samordningsförbundet RAR om medel till uppstart av TUNA Nyköping/ Oxelösund Bakgrund Regeringen har de senaste åren gjort omfattande satsningar för att belysa och åstadkomma förbättringar

Läs mer

Övergripande handlingsplan för det ungdomspolitiska arbetet 2013-2014

Övergripande handlingsplan för det ungdomspolitiska arbetet 2013-2014 Övergripande handlingsplan för det ungdomspolitiska arbetet 2013-2014 (Reviderad 11.12.2013) Inledning Det övergripande målet för det lokala ungdomspolitiska arbetet är: Landskrona stad ska vara en kommun

Läs mer

Redovisning av uppdraget fördela stimulansmedel till utvärdering och utveckling av föräldrastöd

Redovisning av uppdraget fördela stimulansmedel till utvärdering och utveckling av föräldrastöd GENERALDIREKTÖREN 2011-06-30 NKC 2010/44 Socialdepartementet 103 33 Stockholm Regeringsuppdrag Redovisning av uppdraget fördela stimulansmedel till utvärdering och utveckling av föräldrastöd (Ert ärende

Läs mer

Kultur- och fritidsförvaltning Folkhälsa. Folkhälsoplan 2015-2018. Vimmerby kommun. Antagen av kommunfullmäktige 2014-12-15 249

Kultur- och fritidsförvaltning Folkhälsa. Folkhälsoplan 2015-2018. Vimmerby kommun. Antagen av kommunfullmäktige 2014-12-15 249 Kultur- och fritidsförvaltning Folkhälsa Folkhälsoplan 2015-2018 Vimmerby kommun Antagen av kommunfullmäktige 2014-12-15 249 Folkhälsoplanen 2015-2018 Folkhälsoplanens mål och därmed handlingsplan bygger

Läs mer

Folkhälsoplan Sjöbo kommun. Inledning

Folkhälsoplan Sjöbo kommun. Inledning Folkhälsoplan Sjöbo kommun Inledning Världshälsoorganisationen, WHO definierade 1946 begreppet hälsa som ett tillstånd av fullständigt fysiskt, psykiskt och socialt välbefinnande och ej endast frånvaro

Läs mer

Projektdirektiv för Genusmedveten styrning och verksamhetsutveckling

Projektdirektiv för Genusmedveten styrning och verksamhetsutveckling Kommunstyrelsens handling nr 29/2011 Projektdirektiv för Genusmedveten styrning och verksamhetsutveckling Datum: 2010-07-20 Handläggare: Anna Johansson 2 (15) Innehållsförteckning INNEHÅLLSFÖRTECKNING...

Läs mer

Remissupplaga Sista svarsdag 11 november 2011

Remissupplaga Sista svarsdag 11 november 2011 Dokumenttyp: Målprogram Ansvarig: Hållbarhetssamordnare Fastställd: Remiss Dnr:. Remissupplaga Sista svarsdag 11 november 2011 Tingsryds kommuns Ungdomspolitiska program - att vara ung i Tingsryds kommun

Läs mer

Götenemallen Datoriserat projektstöd för dokumentation av samverkansprojekt

Götenemallen Datoriserat projektstöd för dokumentation av samverkansprojekt Götenemallen Datoriserat projektstöd för dokumentation av samverkansprojekt Projekt inom ramen för Stimulansmedel Rådet för Trygghet och Folkhälsa Projektnamn och datum Kontaktperson: Telefon: Projektstöd

Läs mer

Våld i nära relationer. Projektplan. Ett samordnat arbete för våldsutsatta personer i nära relationer SKARPNÄCKS STADSDELSFÖRVALTNING

Våld i nära relationer. Projektplan. Ett samordnat arbete för våldsutsatta personer i nära relationer SKARPNÄCKS STADSDELSFÖRVALTNING SKARPNÄCKS STADSDELSFÖRVALTNING DNR 504-266/09 PROJEKTPLAN Godkänd av styrgruppen 2010-01-11 Våld i nära relationer Projektplan Ett samordnat arbete för våldsutsatta personer i nära relationer Projektperiod

Läs mer

Målarbete och kompetensutveckling för folkhälsa och folkhälsoarbete

Målarbete och kompetensutveckling för folkhälsa och folkhälsoarbete Preventionscentrum Stockholm S OCIALTJÄNSTFÖRVALTNINGEN Handläggare: Carina Cannertoft Tfn: 08-508 430 28 Anders Eriksson Tfn: 08-508 430 22 T JÄNSTEUTLÅTANDE 2004-12-09 S OCIALTJÄNSTNÄMNDEN 2005-01-28

Läs mer

Motion (KD) - Satsa på ett ökat föräldrastöd - En kommunal strategi behövs

Motion (KD) - Satsa på ett ökat föräldrastöd - En kommunal strategi behövs MOTIONSUTLÅTANDE 2010-09-28 Kommunstyrelsen/Kommunfullmäktige Sid 1 (5) Dnr 77936 Motion (KD) - Satsa på ett ökat föräldrastöd - En kommunal strategi behövs Vid kommunfullmäktiges sammanträde den 30 mars

Läs mer

Kommunikationsplan. Nätverket för strategisk folkhälsoarbete i Gävleborg (NSFG) 2014-01-10

Kommunikationsplan. Nätverket för strategisk folkhälsoarbete i Gävleborg (NSFG) 2014-01-10 Kommunikationsplan Nätverket för strategisk folkhälsoarbete i Gävleborg (NSFG) 2014-01-10 1 Innehållsförteckning 1 Inledning 3 1.1 Grundläggande begrepp.. 3 1.2 Bakgrund. 3 1.3 Nulägesbeskrivning 3 2 Syfte,

Läs mer

Kunskapsutveckling om och effektivisering av rehabilitering för personer med psykisk ohälsa

Kunskapsutveckling om och effektivisering av rehabilitering för personer med psykisk ohälsa Kunskapsutveckling om och effektivisering av rehabilitering för personer med psykisk ohälsa Projektägare: Landstinget i Värmland Projektperiod: 2014 09 01 2015 12 31 1. Bakgrund Ohälsotalet är högre än

Läs mer

ÅTGÄRDSPLAN 2013 FOLKHÄLSORÅDET HÄRRYDA KOMMUN

ÅTGÄRDSPLAN 2013 FOLKHÄLSORÅDET HÄRRYDA KOMMUN ÅTGÄRDSPLAN 2013 FOLKHÄLSORÅDET HÄRRYDA KOMMUN Innehåll för folkhälsoarbete s. 3 Folkhälsorådet s. 3 Folkhälsoinsatser 2013 1. Alla Härrydabor har förutsättningar för en god hälsa på lika villkor 1.1 Livskraften

Läs mer

LÄNSGEMENSAM FOLKHÄLSOPOLICY JÄMTLANDS LÄN

LÄNSGEMENSAM FOLKHÄLSOPOLICY JÄMTLANDS LÄN Sida 1 av 6 LÄNSGEMENSAM FOLKHÄLSOPOLICY JÄMTLANDS LÄN 2011 2015 Förslag till Folkhälsopolicy av Beredningen för Folkhälsa, livsmiljö och kultur, Jämtlands läns landsting Antagen av Regionförbundets styrelse

Läs mer

Samverkansavtal avseende gemensamma folkhälsoinsatser i Uddevalla kommun för perioden

Samverkansavtal avseende gemensamma folkhälsoinsatser i Uddevalla kommun för perioden Samverkansavtal avseende gemensamma folkhälsoinsatser i Uddevalla kommun för perioden 2016-2019. 1. Parter Detta avtal är slutet mellan Uddevalla kommun, nedan kallad kommunen, och norra Hälso- och sjukvårdsnämnden

Läs mer

Verksamhetsplan för år 2014

Verksamhetsplan för år 2014 Verksamhetsplan för år 2014 Folkhälsorådet i Arboga 2014-03-03 Folkhälsorådet i Arboga Innehåll 1 Bakgrund 3 1.1 Folkhälsorådets syfte... 3 1.2 Rådets uppgifter... 4 1.3 Rådets sammansättning... 4 1.4

Läs mer

VÅRD & OMSORG. Skol-, kultur och socialnämndens plan för verksamheten

VÅRD & OMSORG. Skol-, kultur och socialnämndens plan för verksamheten Skol-, kultur och socialnämndens plan för verksamheten VÅRD & OMSORG Gäller perioden 2006-01-01 2008-12-31 enligt beslut i kommunfullmäktige 2005-12-18 153 1 Förord I denna plan för Vård & Omsorg redovisas

Läs mer

Projektplan för avfallsplanearbete SÖRAB

Projektplan för avfallsplanearbete SÖRAB Vårt datum 2007-05-30 Vår referens Leif Lundin Projektplan för avfallsplanearbete SÖRAB Innehållsförteckning 1 Mål och förutsättningar...2 1 Mål och förutsättningar...2 2 Organisation...2 2.1 Inledning...2

Läs mer

Projektdirektiv för införandet av ICF i äldreomsorgen

Projektdirektiv för införandet av ICF i äldreomsorgen VÅRD- OCH OMSORGSFÖRVALTNINGEN Vård- och omsorgsnämndens handling nr 20/2012 PROJEKTDIREKTIV 1 (8) Vår handläggare Ert datum Er beteckning Matilda Nilhage Godkända av vård- och omsorgsnämnden 2012-10-25

Läs mer

Förslag till revideringsprocess av Lunds program för ekologiskt hållbar utveckling LundaEko Dnr KS 2011/0824

Förslag till revideringsprocess av Lunds program för ekologiskt hållbar utveckling LundaEko Dnr KS 2011/0824 Kommunkontoret Projektplan 1 (8) Avdelningen för miljöstrategi, folkhälsa och säkerhet Anna-Karin Poussart 046-359 42 37 anna-karin.poussart@lund.se Kommunstyrelsens miljö- och häsloutskott Förslag till

Läs mer

Projektplan Samverkan kring barn med behov av samordnande insatser

Projektplan Samverkan kring barn med behov av samordnande insatser 1 Projektplan Samverkan kring barn med behov av samordnande insatser En del barn och unga har behov av särskilt stöd. Det kan bero på flera orsaker så som social problematik, psykisk ohälsa, kroniska sjukdomar

Läs mer

Sveriges elva folkhälsomål

Sveriges elva folkhälsomål Sveriges elva folkhälsomål Sveriges elva folkhälsomål En god hälsa för hela befolkningen Sverige har en nationell folkhälsopolitik med elva målområden. Målområdena omfattar de bestämningsfaktorer som har

Läs mer

Dela läslust projektplan

Dela läslust projektplan Dela läslust projektplan Projektets syfte Projektet syftar till att biblioteken i Dalarnas, Gävleborgs, Uppsala och Värmlands län ska utveckla sin läsfrämjande och litteraturförmedlande verksamhet så att

Läs mer

Projektdirektiv för framtagande av

Projektdirektiv för framtagande av IZatrineholms kommun " KOMMUNLEDNINGSFÖRVAL TNING Staben Vår handläggare Una Widlund, 7004 Kommunstyrelsens handling nr 51/2~ ;li5db; ; q 1(0 1 (6) Datum Ert datum Er betecknini: KS I c2 DOß ;.5D6 - öl';

Läs mer

Projektbeskrivning. Projektets namn. Sammanfattande projektbeskrivning. Bakgrundsbeskrivning. Lokala servicepunkter på skånska landsbygden

Projektbeskrivning. Projektets namn. Sammanfattande projektbeskrivning. Bakgrundsbeskrivning. Lokala servicepunkter på skånska landsbygden Projektbeskrivning Projektets namn Lokala servicepunkter på skånska landsbygden Sammanfattande projektbeskrivning Syftet med projektet är att genom innovativa metoder och samverkansformer mellan ideell,

Läs mer

Remiss Regional folkhälsomodell

Remiss Regional folkhälsomodell sida 1 2014-02-19 Dnr: 2014-83 KOMMUNSTYRELSEN TJÄNSTESKRIVELSE Remiss Regional folkhälsomodell Bakgrund Västra Götalandsregionen (VGR) har ett väl förankrat folkhälsoarbete sedan många år. Synen på folkhälsoarbete

Läs mer

Ansökan om statsbidrag för utveckling av alkohol- och drogförebyggande insatser

Ansökan om statsbidrag för utveckling av alkohol- och drogförebyggande insatser Planeringsavdelningen Norrmalms stadsdelsförvaltning Handläggare: Gunilla Schedin Tfn: 508 09 015 Tjänsteutlåtande Sid 1 (5) 2006-02-27 Till Norrmalms stadsdelsnämnd Ansökan om statsbidrag för utveckling

Läs mer

Utsikt - Ett projekt kring missbruksproblematik och

Utsikt - Ett projekt kring missbruksproblematik och Innehåll 1. Inledning 4 1.1 Projektets bakgrund... 4 2 Projektbeskrivning 4 2.1 Uppdragsbeskrivning... 4 2.2 Syfte... 4 2.3 Mål... 4 2.4 Avgränsningar... 4 2.5 Framgångsfaktorer... 4 2.6 Risker... 5 Utsikt

Läs mer

Projektplan hälsosamt åldrande 2014

Projektplan hälsosamt åldrande 2014 Tjänsteskrivelse 2014-02-10 Handläggare: Birgitta Spens FHN 2013.0067 Projektplan hälsosamt åldrande 2014 Sammanfattning Karlskoga och Degerfors kommuner har tecknat samverkansavtal med Örebro läns landsting

Läs mer

Strategi för långsiktigt barn- och ungdomspolitiskt arbete i Gävleborg. Antagen av regionstyrelsen, Region Gävleborg 5 november 2010

Strategi för långsiktigt barn- och ungdomspolitiskt arbete i Gävleborg. Antagen av regionstyrelsen, Region Gävleborg 5 november 2010 Strategi för långsiktigt barn- och ungdomspolitiskt arbete i Gävleborg Antagen av regionstyrelsen, Region Gävleborg 5 november 2010 Vision I Gävleborg har DU alltid inflytande och delaktighet i de frågor

Läs mer

POLICY. Folkhälsa GÄLLER FÖR STOCKHOLMS LÄNS LANDSTING

POLICY. Folkhälsa GÄLLER FÖR STOCKHOLMS LÄNS LANDSTING POLICY Folkhälsa 2017 2021 GÄLLER FÖR STOCKHOLMS LÄNS LANDSTING Innehåll 1. Syfte och bakgrund... 3 1.1 Utmaningar och möjligheter för en god hälsa... 3 2. Definition... 4 3. Vision... 4 4. Mål... 4 5.

Läs mer

Projektprocessen. Projektprocess

Projektprocessen. Projektprocess Dnr Mahr 19-2014/563 1 (av 6) Projektprocess Datum: Version: Dokumentansvarig: 150116 1.0 Jenny Wendle Stöddokument för det grafiska dokumentet Projektprocessen grafisk 1.0 Projektprocessen Projektprocessen

Läs mer

PROJEKTPLAN FÖR PROJEKT NEBULOSA 1

PROJEKTPLAN FÖR PROJEKT NEBULOSA 1 1 (8) FRITIDSFÖRVALTNINGEN PROJEKTPLAN Utgåva 1 Nova Ungdomens Hus 2007-04-27 Beteckning P-1 Tellusvägen 19 186 86 VALLENTUNA TELEFON vx 08-587 851 00 FAX 08-587 851 00 ewa.bylin@vallentuna.se Handläggare:

Läs mer

Alkohol- och drogpolicy för Varbergs kommun

Alkohol- och drogpolicy för Varbergs kommun Alkohol- och drogpolicy för Varbergs kommun 2010-2014 Antagen av kommunfullmäktige 2010-09-21 Kf 98 Inledning Varbergs kommun ska medverka till att stärka en god folkhälsa för ökad livskvalitet för medborgarna

Läs mer

Arbete mot cannabis i Hägersten- Liljeholmen Projektplan Februari 2014

Arbete mot cannabis i Hägersten- Liljeholmen Projektplan Februari 2014 Arbete mot cannabis i Hägersten- Liljeholmen Projektplan Februari 2014 stockholm.se Arbete mot cannabis i Hägersten-Liljeholmen Projektplan 2 (8) Projekt: Arbete mot cannabis i Hägersten-Liljeholmen Författare:

Läs mer

PROJEKTSKOLA 1 STARTA ETT PROJEKT

PROJEKTSKOLA 1 STARTA ETT PROJEKT PROJEKTSKOLA I ett projekt har du möjlighet att pröva på det okända och spännande. Du får både lyckas och misslyckas. Det viktiga är att du av utvärdering och uppföljning lär dig av misstagen. Du kan då

Läs mer

Kommunikationsplan för projekt Medborgardialog 2012 i Gislaveds kommun 2011-11-24

Kommunikationsplan för projekt Medborgardialog 2012 i Gislaveds kommun 2011-11-24 Kommunikationsplan för projekt Medborgardialog 2012 i Gislaveds kommun 2011-11-24 Projekt Medborgardialog 2012 Inledning Det finns ett generellt behov av att öka medborgardialogen i Sverige och så även

Läs mer

Minnesanteckningar. Bästa föräldrastöd i samverkan

Minnesanteckningar. Bästa föräldrastöd i samverkan Minnesanteckningar Bästa föräldrastöd i samverkan 110301 Inledning Landstingets Samhällsmedicinska enhet tillsammans med Regionförbundet Örebro jobbar sedan 1 oktober 2010 med ett samverkans och utvecklingsarbete

Läs mer

HÄLSA - FOLKHÄLSA. HÄLSA - en resurs i vardagen för individen FOLKHÄLSA -

HÄLSA - FOLKHÄLSA. HÄLSA - en resurs i vardagen för individen FOLKHÄLSA - VERKSAMHETSPL AN 2015 1 HÄLSA - FOLKHÄLSA HÄLSA - en resurs i vardagen för individen FOLKHÄLSA - hälsotillståndet i befolkningen som helhet eller i grupper i befolkningen God folkhälsa, ett mål för samhället

Läs mer

Fokus barn och unga. Anne-Charlotte Blomqvist. Stadsledningskontoret Fokus barn och unga

Fokus barn och unga. Anne-Charlotte Blomqvist. Stadsledningskontoret Fokus barn och unga Fokus barn och unga Anne-Charlotte Blomqvist Stadsledningskontoret Fokus barn och unga Barnperspektiv och barnets perspektiv i budget 2015 I Sundbyberg ska alla barn oavsett förutsättningar få en bra start

Läs mer

Projektplan inför handlingsplan mot ekonomisk utsatthet bland barn.

Projektplan inför handlingsplan mot ekonomisk utsatthet bland barn. Tjänsteskrivelse 2015-05-20 Handläggare: FHN 2014.0050 Folkhälsonämnden Projektplan inför handlingsplan mot ekonomisk utsatthet bland barn. Sammanfattning Den 7 januari beslutade kommunstyrelsen att uppdra

Läs mer

SP:s projektrutiner 2011-05-24. Magnus Holmgren

SP:s projektrutiner 2011-05-24. Magnus Holmgren SP:s projektrutiner 2011-05-24 Magnus Holmgren Styrande dokument Vision, affärsidé, strategi, etc. SP:s huvudprocess Projekt Huvudprocess projekt Försäljning Projektstart Genomförande Rapportering Projektslut

Läs mer

Strategisk plan för Sotenäs kommuns folkhälsoarbete

Strategisk plan för Sotenäs kommuns folkhälsoarbete Strategisk plan för s folkhälsoarbete 2016-2019 SOTENÄS KOMMUN Strategisk plan för s folkhälsoarbete 2016-2019 1. Inledning Folkhälsoarbete är ett långsiktigt arbete för att stärka och utveckla livsvillkor

Läs mer

DISA din inre styrka aktiveras

DISA din inre styrka aktiveras DISA din inre styrka aktiveras En länsövergripande utbildningssatsning för ungas psykiska hälsa Ifrågasätta Förebygga Medvetandegöra 1 Innehåll 1. Bakgrund... 3 2. Beskrivning... 3 2.1 DISA-metoden...

Läs mer

Folkhälsoplan 2013. Folkhälsorådet Vara. Antagen av Folkhälsorådet 2012-10-04

Folkhälsoplan 2013. Folkhälsorådet Vara. Antagen av Folkhälsorådet 2012-10-04 Folkhälsoplan 2013 Folkhälsorådet Vara Antagen av Folkhälsorådet 2012-10-04 Inledning En god folkhälsa är en angelägenhet för såväl den enskilda individen som för samhället. Invånarnas hälsa är en förutsättning

Läs mer

Antagen av kommunfullmäktige

Antagen av kommunfullmäktige Antagen av kommunfullmäktige 2015-05-13 1 Innehåll... 2 1. Inledning och bakgrund... 3 2. Uddevalla kommuns vision... 3 3. Omvärldens påverkan... 3 3.1 Nationell påverkan... 3 3.2 Lokal påverkan... 4 4.

Läs mer

Antagen av kommunfullmäktige 25 januari 2016, 14/16

Antagen av kommunfullmäktige 25 januari 2016, 14/16 w BARN- OCH UNGDOMSPOLITISKT PROGRAM för Skövde kommun 2015-2018 Antagen av kommunfullmäktige 25 januari 2016, 14/16 Arbetet med att ta fram barn- och ungdomspolitiskt program har skett under 2014 2015

Läs mer

Ramverk för projekt och uppdrag

Ramverk för projekt och uppdrag Peter Yngve IT-centrum 2011-02-10 1.0 1 (9) Ramverk för projekt och uppdrag Peter Yngve IT-centrum 2011-02-10 1.0 2 (9) BAKGRUND/MOTIV... 3 MÅL OCH SYFTE... 3 DEFINITIONER AV PROJEKT... 3 MODELL FÖR PROJEKTSTYRNING...

Läs mer

Folkhälsoplan Folkhälsorådet Vara. Fastställd av Folkhälsorådet Hälso- och sjukvårdsnämnden västra Skaraborg 20XX-XX-XX

Folkhälsoplan Folkhälsorådet Vara. Fastställd av Folkhälsorådet Hälso- och sjukvårdsnämnden västra Skaraborg 20XX-XX-XX Folkhälsoplan 2015 Folkhälsorådet Vara Fastställd av Folkhälsorådet 2014-10-09 Hälso- och sjukvårdsnämnden västra Skaraborg 20XX-XX-XX Inledning En god folkhälsa är en angelägenhet för såväl den enskilda

Läs mer

Kommunikationsplan Nätverket för strategisk folkhälsoarbete i Gävleborg (NSFG)

Kommunikationsplan Nätverket för strategisk folkhälsoarbete i Gävleborg (NSFG) Kommunikationsplan 2016 Nätverket för strategisk folkhälsoarbete i Gävleborg () Innehåll 1 Inledning... 3 1.1 Bakgrund... 3 1.2 Grundläggande begrepp... 3 2 Syfte, strategi och mål... 3 2.1 Syfte... 3

Läs mer

Policy för mötesplatser för unga i Malmö. Gäller 2010-07-01-2012-12-31

Policy för mötesplatser för unga i Malmö. Gäller 2010-07-01-2012-12-31 Policy för mötesplatser för unga i Malmö Gäller 2010-07-01-2012-12-31 Varför en policy? Mål För att det ska vara möjligt att följa upp och utvärdera verksamheten utifrån policyn så används två typer av

Läs mer

RIKTLINJER FÖR MARKS KOMMUNS INTERNATIONELLA ARBETE OCH SAMARBETE INOM EU

RIKTLINJER FÖR MARKS KOMMUNS INTERNATIONELLA ARBETE OCH SAMARBETE INOM EU Sida 1(5) RIKTLINJER FÖR MARKS KOMMUNS INTERNATIONELLA ARBETE OCH SAMARBETE INOM EU Bakgrund Marks kommuns riktlinjer för internationellt arbete och samarbete inom EU är grunden för kommunens internationella

Läs mer

Tobaksfri kommun. en del i ett hälsofrämjande arbete

Tobaksfri kommun. en del i ett hälsofrämjande arbete Tobaksfri kommun en del i ett hälsofrämjande arbete 1 Denna broschyr är en kort sammanfattning av de viktigaste delarna i rapporten Tobaksfri kommun en guide för att utveckla det tobaksförebyggande arbetet.

Läs mer

Dörröppnare. - till arbetslivet - till studier - till sig själv - till en dörr in

Dörröppnare. - till arbetslivet - till studier - till sig själv - till en dörr in Dörröppnare - till arbetslivet - till studier - till sig själv - till en dörr in Syfte med W18-24 Att stärka och förbereda arbetslösa ungdomar för ett kommande inträde på arbetsmarknaden eller fortsatta

Läs mer

Förslag på att införa sociala investeringsfonder

Förslag på att införa sociala investeringsfonder 2013-04-02 1 (5) Individ- och omsorgsnämnden Förslag på att införa sociala investeringsfonder Beslutsunderlag Budget 2013 med plan för 2014 och 2015, beslutad i KF den 26 november 2012 Individ- och omsorgsförvaltningens

Läs mer

Arbetsmiljöpolicy. Inledning

Arbetsmiljöpolicy. Inledning 2014-07-17 1(6) Antagen i kommunfullmäktige 83 2013-08-22 Ansvarig Personalenheten Inledning I det här dokumentet presenteras den kommunövergripande policyn samt en kortfattad presentation av de underliggande

Läs mer

Folkhälsoplan för Högsby kommun 2012-2015. Antagen av KF 2012-06-11, 87

Folkhälsoplan för Högsby kommun 2012-2015. Antagen av KF 2012-06-11, 87 Folkhälsoplan för Högsby kommun 2012-2015 Antagen av KF 2012-06-11, 87 Definitioner Man måste skilja på hälsa, som är en fråga för individen, och folkhälsa som är en fråga för samhället. Folkhälsoarbetet

Läs mer

Kontaktsjuksköterska beslutsunderlag

Kontaktsjuksköterska beslutsunderlag 2012-12-10 Kontaktsjuksköterska beslutsunderlag Ett deluppdrag inom projektet Cancerstrategi Gävleborg UPPDRAGiL Landstinget Gävleborg Mall-ID 120920 Uppdragsdirektiv Innehållsförteckning 1 Grundläggande

Läs mer

Projektplan. Deltagande i Uthållig kommun etapp 3. Eva Larsson, Kommunledningskontoret och Johan Nilsson, Stadsbyggnadsförvaltningen

Projektplan. Deltagande i Uthållig kommun etapp 3. Eva Larsson, Kommunledningskontoret och Johan Nilsson, Stadsbyggnadsförvaltningen Projektplan Deltagande i Uthållig kommun etapp 3 Eva Larsson, Kommunledningskontoret och Johan Nilsson, Stadsbyggnadsförvaltningen 2012-07-04 Mora kommun deltar tillsammans med ett 30-tal andra svenska

Läs mer

Projektdirektiv delprojektet föräldrastöd

Projektdirektiv delprojektet föräldrastöd Sida: 1 (5) Projektdirektiv delprojektet föräldrastöd 1. BESTÄLLNING Godkännande Projektdirektivet godkänt av: Uppdragsgivare/Beställare: Projektledare: Anders Byström barn- och utbildningschef XXXX projektledare

Läs mer

Västerås. Årets förebyggande kommun år 2011. Drogfocus 2012-10-24

Västerås. Årets förebyggande kommun år 2011. Drogfocus 2012-10-24 Västerås Årets förebyggande kommun år 2011 Drogfocus 2012-10-24 Kriterier Policy för alkohol & drogförebyggande arbete som är aktuell och innehåller mätbara mål som följs upp Persona avdelad för det drogförebyggande

Läs mer

Förslag till yttrande över motion om att inrätta en barnombudsman i Katrineholms kommun

Förslag till yttrande över motion om att inrätta en barnombudsman i Katrineholms kommun Vård- och omsorgsnämndens handling nr 17/2013 TJÄNSTESKRIVELSE 1 (5) Vår handläggare Lars Olsson, utredare Ert datum Er beteckning Vård- och omsorgsnämnden Förslag till yttrande över motion om att inrätta

Läs mer

8 steg till ett lokalt ANDT-arbete

8 steg till ett lokalt ANDT-arbete 8 steg till ett lokalt ANDT-arbete Förebyggande arbete mot alkohol, narkotika, dopning och tobak Foldern är framtagen av länsstyrelserna i Värmland och Örebro län samt kommuner. Länsstyrelsen en samlande

Läs mer

Projektbeskrivning över Projekt 24-timmarskommunen i Halmstad

Projektbeskrivning över Projekt 24-timmarskommunen i Halmstad Arbetsgruppen för projektbeskrivning över Projekt 24-timmarskommunen i Halmstad 2005-03-09 Projektbeskrivning över Projekt 24-timmarskommunen i Halmstad Innehåll 1 Inledning... 3 1.1 Förord... 3 2 Syfte,

Läs mer

Kommunikationsplan för Projekt Level Up för ungdomar, med ungdomar!

Kommunikationsplan för Projekt Level Up för ungdomar, med ungdomar! Kommunikationsplan för Projekt Level Up för ungdomar, med ungdomar! Samordningsförbundet, Västra Skaraborg 1. Sammanfattning Level Up är ett treårigt projekt som drivs av Samordningsförbundet Västra Skaraborg

Läs mer

Ansökan till Lunds Samordningsförbund om medel för förlängt projekt för 0-placerade inom Lunds kommun

Ansökan till Lunds Samordningsförbund om medel för förlängt projekt för 0-placerade inom Lunds kommun 1/5 Ansökan till Lunds Samordningsförbund om medel för förlängt projekt för 0-placerade inom Lunds kommun Ansökta medel: 1 096 000 /år Projekttid: september 2013 augusti 2014 1. Utgångspunkter Kraft har

Läs mer