ttidningen Energiministern spår många nya jobb! Medvind för Hammerdals Betonggjuteri Sid 4 Katharina får världen som arbetsplats

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "ttidningen Energiministern spår många nya jobb! Medvind för Hammerdals Betonggjuteri Sid 4 Katharina får världen som arbetsplats"

Transkript

1 v i n d k r a f nummer ttidningen Energiministern spår många nya jobb! Sid 3 Medvind för Hammerdals Betonggjuteri Sid 4 Kyrkan får kraft från ovan Sid 14 Katharina får världen som arbetsplats Sid 19 Vindkraft räddar glesbygden i Härjedalen sid 28 Bredband till Raftsjöhöjden sprider ost över världen sid 6

2 2 v i n d k r a f t t i dn i ngen nr Regional export av lösningar med global efterfrågan Det är stort att vända hot till möjligheter. Det är stort att gå från vanmakt till handlingskraft. Och det är stora insatser som krävs, för att människans påverkan på klimatsystemet ska kunna begränsas. Redan i dag ger klimatförändringarna avtryck över hela jordklotet. I Sverige är det i fjällkedjan vi ser de första effekterna på ekosystemen. Villkoren för rennäring, turism och friluftsliv förändras när glaciärer smälter och vegetationen flyttar sig upp på fjällsidor som tidigare var kala. På andra håll i världen är klimatförändringens konsekvenser mer dramatiska redan i dag, med alltmer frekvent förekomst av extrem torka, översvämningar och orkaner. Det finns olika sätt att reagera och agera när orosmolnen tornar upp sig och tillvaron blir otrygg. Det är inspirerande att följa den innovationskraft och framtidsanda som råder inom de branscher som drivs av och samtidigt driver den nödvändiga energiomställningen från fossilt till förnybart. I vår region är vindkraftens utveckling ett bevis på att vi har gott om lösningsorienterade människor. Utvecklingen går oerhört snabbt. Sveriges vindkraft började byggas på 1980-talet. År 2009 stod vindkraftproduktionen i Sverige för 2,5 miljarder kilowattimmar hela 25 procent mer än året innan. Nu, bara två år senare, ser vi tillbaka på år 2011 då vindkraften gav drygt 6 miljarder kilowattimmar el mer än vad stålindustrin förbrukade, konstaterar energiministern här invid. Längre fram i tidningen kan man bland annat se hur mycket regionens och Sveriges största vindkraftspark levererar i form av förnybar el, regionala arbetstillfällen och framtidstro i enskilda byar. Man kan läsa om hur elbilar trafikerar en grön motorväg mellan Sundsvall, Östersund och Trondheim, helt utan utsläpp. Vindkraften drar till sig kapital från internationella investerare och kapitalstarka energibolag. Eftersom även regionala företag satsar, och enskilda hushåll blir gröna entreprenörer genom att köpa andelar i vindkraftverk, skapas hållbara projekt med stark lokal förankring. Teknikutveckling, nytt kunnande och framtidsanda följer i spåren. Den globala energianvändningen domineras fortfarande av fossila energikällor. Men FN:s klimatpanel IPCC konstaterar att det inte finns några tekniska hinder för att inom några decennier vända på ordningen och skapa ett energisystem som huvudsakligen baseras på förnybara energikällor. Vår region har en lång historia som nettoexportör av förnybar energi från vattenkraft och biobränslen. Med vindkraftens snabba expansion tar vi ytterligare ett steg mot en hållbar framtid. Britt Bohlin Olsson Landshövding Jämtlands län v i n d k r a f ttidningen Tidningen du håller i din hand ges ut av Pobeda Publication AB i samarbete med Vindkraftcentrum.se. Tidningen når alla hushåll i Jämtlands län. Dessutom delas den ut till hushållen i Dorotea, Åsele, Sollefteå och Ånge kommuner. Syftet med tidningen är att visa vad som finns och vad som är på gång i vindkraftbranschen i mellannorrland. Ansvarig utgivare: Ralph Rentzsch Redaktion: Tommy Norin och Ralph Rentzsch Layout och produktion: Robert Bolinder Försäljning annonser: Säljstyrkan i Östersund Kontakt: tel ПОБЕДА P U B L I C AT I O N S Foto: Tina Stafrén/fotograftina.se Motvind i medvind Bakom Vindkraftcentrum.se ligger länets kommuner och länsstyrelsen i Jämtland som vill att de stora summor som nu investeras i vindkraftbranschen ska komma befolkningen till del i form av jobb och företagande. För att ha något att utgå ifrån och för att visa att branschen redan sysselsätter en hel del folk har vi gjort en undersökning som visar att drygt 100 företag i länet sysselsatte personer motsvarande 200 heltidstjänster under förra året. I praktiken har några företag fler anställda medan andra kanske bara haft jobb ett par veckor i branschen. Men summerar man så blir det ungefär 200 årsarbeten. Det handlar om företag som sysslar med allt mellan arkeologiska undersökningar och serviceuppdrag högt uppe i tornen. Andra företag bygger vägar, avverkar skog, gjuter betongfundament, drar elledningar, gör naturinventeringar, bygger torn, sköter tillståndsprocessen, transporterar, serverar mat och står för boende. Och vi tror att det finns fler företag än de vi hittat. Företagen tror själva att de kommer att stå för 500 årsarbeten om tre år. Sannolikt blir det fler eftersom de som är på väg in i branschen inte är tillfrågade. Just nu är drygt 100 vindkraftverk i drift i länet och om fem till åtta år säger tillstånd och planer att ytterligare 700 är i drift. Överslagsmässigt kan det betyda heltidsarbeten efter år Räknar man på ett annat sätt utifrån erfarenheterna från vindkraftsparken Havsnäs skulle de 700 verken grovt räknat ge 1400 lokala heltidsjobb under fem år. Om det finns utbildat folk och maskiner nog att få tag på. En annan rapport vi låtit göra räknar med att det de närmaste fem till åtta åren kommer att investeras så mycket som 3,5 miljarder kronor årligen i vindkraft i Jämtlands län, vilket ger en mängd affärsmöjligheter. Största delen av pengarna går till inköp av torn och turbiner, medan runt 25 procent går till betongfundament, vägar, elnät, konsultkostnader, arrenden och bygdemedel. Vindkraftcentrum.se är behjälpligt med att få lokala entreprenörer att få ta del av de stora upphandlingar som görs. Vi undersöker också möjligheterna för tillverkning av hela eller delar av kraftverk i länet. Det skulle innebära att ännu fler slantar stannar i regionen. En annan nytta med vindkraften är att den kan användas som hävstång för att få ut bredbandsfiber till byar och småorter. När det ändå grävs för nya vägar och nya elledningar dras är det relativt billigt att samtidigt förbereda för optofiber. Om några år ska koppartrådar och kablar som försörjer oss med telefoni och bredbandsuppkopplingar monteras ned. Samtidigt är framdragningen av modern Torbjörn Laxvik Företagen som sysslar med vindkraft tror själva att de kommer att stå för 500 årsarbeten om tre år. fiber eftersatt i Jämtlands län. Vi tror att optofibern är en överlevnadsfråga för glesbygden. Vem tror att nästa generation bosätter sig där det inte finns tillgång till fungerande bredband? Eller att någon gör ett försök att driva företag från en sådan plats? Vindkraften kan här vara en del av lösningen. När vi träffar exploatörer, kommuner och bybor berättar vi att det nu finns en gyllene chans att få ut bredbandsfiber till byar och småorter. En möjlighet som antagligen inte uppstår igen. Det ligger i vindparksägarnas intresse att lokalsamhället kring anläggningarna fungerar och fiberdragningen blir för dem även ett sätt att visa att vindkraften bidrar till lokal nytta. Den utbyggnad av vindkraften som skissas här, med ytterligare 700 verk om kanske fem-sex år, handlar om långt gångna planer. På ännu lite längre sikt kan det vara frågan om 1500 eller 1700 verk sammanlagt i länet. Men detta handlar inte om någon given framtid. Några saker som kommer att spela in är elpriset på kort och lång sikt, i vilken mån det svenska stamnätet byggs ut och hur de allmänna ekonomiska förutsättningarna kommer att se ut i Europa och världen. I vilket fall finns en hel del möjligheter att ta vara på, här och nu. Vill du ta del av våra tjänster kan du gå in på hemsidan eller ringa Torbjörn Laxvik Projektledare Vindkraftcentrum.se

3 nr v i n d k r a f t t i dn i ngen 3 Tusentals nya jobb ligger i luften 5000 anläggningar ska byggas i de fyra norrlandslänen de kommande åren. Av dem står Jämtlands län för cirka Sveriges energiminister Anna Karin Hatt pekar på att vindkraften kommer att skapa stora möjligheter för företag och kommuner. I en intervju för Vindkraftstidningen pekar hon på vikten av att vindkraft lokaliseras där de bästa förutsättningarna finns. Det är många faktorer som avgör det, bland annat vindresursen, lokal acceptans, påverkan på miljö och tillgång till nätet, säger Anna Karin Hatt som pekar på att vindkraft i norr ger stora fördelar för näringslivet och skapar betydande möjligheter för de lokala samhällena. Det är välkommet, inte bara ur energisynpunkt, utan också för tillväxten och utvecklingen i Norrland, säger Anna Karin Hatt, som ser stora fördelar med vindkraft. Det är en förnybar, oändlig energikälla utan koldioxidutsläpp. Den spelar en viktig roll för att bredda elproduktionen. När kärnkraftverken står stilla och vattentillgången i vattenkraftverken är låg som under de senaste vintrarna, blir det allt viktigare att ha tillgång till annan slags elproduktion. Vindkraften har en stor outnyttjad potential i Sverige, menar Anna Karin Hatt, men det finns också nackdelar: De ligger framför allt i den plats den tar i landskapet. Detta gör att det är viktigt med en förankring och acceptans hos de som bor nära verken. Vindkraften är också beroende av väderförhållandena. Det ställer högre krav på elnät och reglerkraft, menar Anna Karin Hatt. I Jämtland ser läget gynnsamt ut för vindkraften. Erika Holgersson vid Länsstyrelsen uppger att i början av 2012 finns tillstånd för 550 verk. Tillstånden Vindkraften slår nya rekord kom elproduktionen upp i 6 TWh, vilket motsvarar mer än den svenska stålindustrins elförbrukning på ett år. har vunnit laga kraft och Statkraft och SCA står för en betydande del av investeringarna. Pratar vi om verk som är under prövning handlar det om ytterligare 520 verk och 340 verk är i ett så kallat samrådsskede, säger Erika Holgersson, som pekar på att Länsstyrelsen inte prövar etableringar av små anläggningar. De behandlas av de berörda kommunerna som anmälningsärenden. Anna Karin Hatt gillar att vindkraften utvecklas som den gör: De senaste årens utveckling har varit mycket positiv. Vindkraften slår nya rekord kom elproduktionen upp i 6 TWh, vilket motsvarar mer än den svenska stålindustrins elförbrukning på ett år. Regeringen ser mycket positivt på utvecklingen. Det produktionsmål vi har är inte knutet till vindkraften utan till den förnybara elproduktionen som helhet, men vindkraften blir en allt viktigare komponent för att målet ska nås, säger Anna Karin Hatt, som pekar på att 2010 höjde regeringen målet för elcertifikatsystemet. Det innebär en ökning av den certifikatsberättigade produktionen med 25 TWh från 2002 till 2020 där en kontroll av elcertifikatsystemet kommer att genomföras senast vid utgången av 2015, säger energiministern. Vi gör också andra insatser som att underlätta utbyggnaden av elnäten och vi arbetar med förslag för att få bort tröskeleffekterna för att ansluta ny vindkraft till elnäten, säger energiministern, som pekar på att de kommande tio åren satsar regeringen 3,5 miljarder per år på att bygga ut elnätet. Men det är inte bara genom att bygga mer nät som mängden vindkraft kan öka. Det kan också ske genom att använda den infrastruktur som redan finns mer effektivt, och genom att skapa möjligheter för en mer flexibel förbrukning. Utveckling av smarta nät är ett område som kan bidra till både effektivare och flexi- Energiminister Anna Karin Hatt blare användning. Anna Karin Hatt säger att för att uppmuntra privatpersoner som vill bli småskaliga vindkraftsproducenter, arbetar hennes departement med en reform för så kallad nettodebitering av el. Det innebär att personer som producerar egen el, till exempel med ett vindkraftverk på tomten, kan kvitta sitt överskott mot konsumtion hos elnätsföretaget. Regeringen anser att tillståndsprocesser för både ny elproduktion och kraftnät måste fortsätta att förenklas och förkortas, säger energiministern. Hur ser Du på beskattningen av vindkraft? Frågan kommer ofta upp när den kooperativa vindkraften diskuteras eftersom den beskattas utifrån den generella förmånsbeskattningen, men från regeringens sida finns inga planer på att frångå de generella reglerna för förmånsbeskattning. Centerpartiet har drivit och fortsätter att driva på för att finna former för att det ska bli förmånligare än idag att vara delägare i vindkraftsverk, säger Anna Karin Hatt som också svarar på hur hon ser på ersättning till markägare, och användning av bygdemedel. Det är viktigt för etablering av vindkraft att det blir en positiv dialog mellan projektörer och kommunerna där parterna känner sig respekterade och har förståelse för varandra. Det finns exempel där vindkraftsbolag har gett bidrag till föreningslivet i de kommuner som berörs av vindkraftsetablering., och det ger konkret nytta för det lokala samhället. Jag ser det som en angelägenhet mellan vindkraftsbolagen och det lokala samhället. Det är inget som staten ska styra. Däremot uppmanar jag gärna vindkraftsbyggare att ta initiativ som skapar en god lokal förankring, slutar Anna Karin Hatt. Tommy Norin Vindkraft i Jämtlands län / kommunvis Siffrorna är hämtade från Länsstyrelsen i Jämtlands län Strömsunds kommun Färdigställda verk Hällingarna 1 Bodberget, Harrsjön 3 Havsnäs 48 Ollebacken Hällingarna 6 Betåsberget Backe 2 Raftsjöhöjden syd 4 Tillstånd att bygga Hällingarna etapp 2, 5 Stamåsen 22 Raftsjöhöjden 20 Gåxsjö/Raftsjöhöjden 16 Planerade Tåsvedsberget, Orrnäs 3 Bodsjöhögarna 31 Tåsjöberget 6 Åskälen/Österåsen 78 Summa 245 verk Ragunda kommun Tillstånd att bygga Björkvattnet/Björkhöjden 140 Ögonfägnaden 40 Planerade Skyttmon 65 Knulen 5 Kalkstenshöjden 16 Storbrännkullen 12 Lillviltflon 14 Storrisberget 6 Granåsen 6 Summa 304 verk Krokoms Kommun Färdigställda verk Vallrun 1 Storrun/Frösörun 12 Råshön 8 Almåsa 1 Planerade Anvågen 40 Nordbyn 27 Summa 89 verk Åre Kommun Färdigställda verk Gråsjön 1 Tillstånd att bygga Gråsjön 5 Planerade Klocka 5 Tångböle 10 Håckren 2 Moskogen 50 Ytterocke 3 Summa 76 verk Östersunds kommun Tillstånd att bygga Munkflohögen 27 Planerade Bjärme 5 England 6 Storhögen 27 Summa 65 verk Bräcke kommun Tillstånd att bygga Mörttjärnsberget 40 Planerade Gårdsjöberget 5 Bodberget 5 Högberget 5 Bröcklingberget 25 Midsommarberget/Högberget 17 Fanbyn 2 Övsjöbyn 6 Lövhögen 11 Ingridvedsberget 5 Nyhemsmanen 10 Graningeberget 5 Bleckberget 5 Ismundsundet 5 Storflohögen 5 Summa 151 verk Bergs kommun Färdigställda verk Rätan, Digerberget 5 Björnskallen 1 Tillstånd att bygga Middagsberget 3 Mullberg 31 Planerade Kommerberget 1 Björnskallen 3 Högberget 16 Gärdesfloberget 6 Gammalbodberget 3 Dalåsen 3 Summa 72 verk Härjedalens kommun Färdigställda verk Digerberget 1 Brickan 1 Långåvålen 7 Rodovålen 6 Tillstånd att bygga Stentjärnsåsen 3 Planerade Åndberget 101 Skaftåsen 120 Garpkölen 32 Ängersjökälen 5 Glissjöberget/Norderåsen 6 Stentjärnsåsen 5 Glötesvålen 30 Sandtjärnberget 11 Digeråsen 6 Summa 334 Totalt 1336 vindkraftverk

4 4 v i n d k r a f t t i dn i ngen nr Medvind för Hammerdals Betonggjuteri Hammerdals Betonggjuteri har fått en order värd 28 miljoner kronor där företaget ska leverera fundament till 30 vindkraftverk i Sjisjka i Norrbotten. Vindkraften har blivit en viktig marknad,säger VD Robert Färdvall, som också ska leverera betongfundament till de 67 verken i Stamåsen, Strömsund och Mörttjärnsberget, Bräcke. Robert Färdvall beskriver orderläget som gynnsamt, efter ett tufft 2010/2011. Omsättningen sjönk från 32 Mkr 2009/2010 till 27 Mkr förra verksamhetsåret. Kommande år ser det ljusare ut. Omsättningen beräknas öka till 45 Mkr innevarande år, där huvuddelen består av leveranser till vindkraft, säger Robert Färdvall, som pekar på Sjisjkaordern som den största företaget någonsin kammat hem. Att betonggjuteriet i Hammerdal är framgångsrikt syns på en vägg i företagets kontor. Under två år, senast 2011, utsågs betongfabriken till Gasellföretag av Dagens Industri. Det har trots allt gått bra, säger Robert Färdvall. Företaget inledde sin vindkraftera i samband med byggnationen av parken i Havsnäs där Robert Färdvall tog fram ett nytt koncept. Betongen tillverkades ute på plats och kördes ut till vindkraftbyggena med hjälp av specialbeställda betongblandande bilar köpta i Italien. För Sjisjkaprojektet tillämpar Hammerdals betonggjuteri en ny annorlunda metod. Till de 30 verken prefabricerar vi fundamenten där varje fundament består av 16 bitar. Varje bit väger 18 ton så ett fundament väger 288 ton, förklarar Robert Färdvall, när vi vandrar igenom fabriken. Totalt kommer betonggjuteriet att leverera 6900 ton fundament till Sjisjka som ligger i väglöst land mellan Gällivare Kiruna. (Sjisjka Vind ägs av Jämtkraft, O2 Vindkompaniet och Skanska Infrastructure Development). Det gör att fundamenten måste köras på järnväg där de lastas av i Lappberg efter Malmbanan. Mitt i vindkraftsparken, säger Robert Färdvall om det något unika projektet. Hammerdals betonggjuteri har också tagit hem projekt i Jämtland. Under våren kommer betongstationer att sättas ut och de mobila betongbilarna lämna garaget i Hammerdal för att förse 67 verk i Stamåsen och Mörttjärnsberget med betong. Ordern från Statkraft och den danska entreprenadfirman Stenger&Ibsen Construction kom under hösten förra året, säger Robert Färdvall, som uppger att företaget har börjat förbereda leveranserna. Vi har hittat en bra nisch där vi genomfört många projekt efter Havsnäs, säger betongföretagets VD. Dit hör tio verk i Dalarna, 22 i Malå i Västerbotten och tio verk i Arjeplog i Norrbotten. Idag arbetar vi över hela Sverige och har de flesta byggentreprenörer och vindkraftsexploatörer som kunder, säger Robert Färdvall, som uppger att vindkraftsordrarna kan vara rätt lönsamma. Under en expansionsfas kan det vara svårt att hitta rätt, men de senaste åren har vi haft en gynnsam ekonomisk utveckling, säger VDn, Robert Färdvall VD på Hammerdals Betonggjuteri som är specialister på tillverkning av fundament till vindkraftstorn. Fundamenten består av 16 bitar där varje bit väger 18 ton. som uppger att sedan vindkrafteran inleddes har antalet anställda ökat från tio till idag 15 personer. Att Hammerdals Betonggjuteri fått vindkraft som huvudnisch betyder inte att det inte gör andra produkter. Företaget har lämnat tillverkning av rör, trummor och jordkällare bakom sig, men där så kallade vinkelmurar blivit en stor produkt. De används vid exempelvis perronger och resecentra, där företaget bland annat levererat vinkelmurar till Botniabanan. Hammerdals Betonggjuteri tillverkar också prefabricerade sandwichväggar för hus. Vad gör du om vindkraftmarknaden viker? Företaget har förutom en mobil anläggning för storskalig betongproduktion även fullfjädrad betongindustri med mycket kompetent personal. Vidare en modern fabrik med bra produktionslinje där vi kan luta oss emot många attraktiva produktområden,säger VDn för Hammerdals Betonggjuteri. Text /foto Tommy Norin Föreningar tjänar på vinden Styrelsen för Flåsjöbygdens Vindkraftsfond behandlade under mars ansökningar om bidrag från vindkraftsåterbäringen från Havsnäs där den beslutade att fördela kronor till föreningar i bygden, där följande gynnas av vindkraften: Alanäs Hembygdsförening, kronor för att bygga en handikapptoalett. Havsnäs Bygdeförening, kronor för inköp av värmepumpar till bystugan på Sågbacken. Järvsands vägsamfällighet, kronor för upprustning av väg. Järvsands Byalag, kronor för inköp av hjärtstartare. Östra Havsnäs Byförening, kronor för att slutföra byggnation i bygdegården. Alanäsets viltvårdsområde, kronor till förbättringar av skjutbanan vid Kvarnån. Flåsjöjäntan, kronor för utbildning, och framställning av informationsmaterial. Alavattnets Byförening, kronor för färdigsställande av bakstuga. Gasellföretag investerar i vindkraft i Jämtland Energibolaget Triventus som två år i rad utsetts som Gasellföretag av tidningen Dagens Industri, blir en allt viktigare aktör i de vindkraftparker som kommer i Jämtland Härjedalen. Just nu väntar vi på miljötillstånd för Dählies park i Åskälen där vi stöttat hela samrådsprocessen, säger Sven Levin, regionschef för Triventus i Norrland. Triventus såg dagens ljus 2003 i Falkenberg då grundaren Gert Olof Holst började hjälpa intressenter som ville investera i vindkraft. Sedan dess har företaget vuxit betydligt och är idag en koncern med flera dotterbolag alla med fokus på förnybar energi omsatte bolaget ca 600 miljoner kronor med drygt 100 anställda i Sverige. Den positiva utvecklingen har gjort att 2010 och 2011 utsågs Triventus av Dagens Industri till Gasellföretag i Halland. Hittills har vi koncentrerat vindkraftsetableringarna till Halland, Västergötland, Östergötland och Skåne. Men norrlandsregionen är intressant, det händer mycket och därför har vi varit involverade i flera projekt, säger Sven Levin i Östersund. Företaget har projekterat vindkraftparkerna i Stentjärnåsen i Härjedalens kommun och Rätans Digerberget, Middagsberget och Kommerberget i Bergs kommun. Just nu väntar vi på miljötillstånd för att kunna gå igång med Björn Dählies park med 105 verk i Åskälen Österåsen i Strömsunds och Östersunds kommun, säger Sven Levin, som väntar på miljötillståndet inom någon månad. I dags läget är vi involverade i ett 20 tal projekt i Jämtland Härjedalen, säger Sven Levin, som förklarar Triventus affärside. Vi kan bygga från ax till limpa, säger regionchefen, som är optimist kring utvecklingen av vindkraft i länet. Det ligger mycket i pipelinen. Investeringar som kommer att betyda mycket för sysselsättningen. Länet kan bli en riktig vinnare när det gäller vindkraften, säger Sven Levin. Tommy Norin

5 VISION2.SE FOTO: SHUTTERSTOCK 100% VIND-EL GÖR EN INSATS FÖR KLIMATET Känn vindkraften i ditt eluttag Välj ursprungsmärkt el från vindkraft som komplement till ditt vanliga elavtal. Vindkraft är den förnybara energikälla som har störst utvecklingspotential för framtiden. Genom att välja vind-el är du med och ökar andelen förnybar energi i stort. Med oss bidrar du dessutom till drivkraft för regionen. Läs mer på jamtkraft.se eller kontakta oss på

6 6 v i n d k r a f t t i dn i ngen nr Kraft utan nät Just nu går vindkraftbolaget Jämtvinds VD Anders Strömblad i Göteborg och väntar på en rapport från Svenska Kraftnät över hur de ska klara el uppkopplingarna emot den snabbt framväxande vindkraften I vår får vi se vilka förslag som kommer, säger Anders Strömblad, som startade Jämtvind Han anger tydligt att för att hans, och andra bolags investeringar ska kunna förverkligas, krävs att Svenska Kraftnät och de stora energibolagen tar krafttag för att fixa eluppkopplingarna. Jämtvind vill bygga 150 vindkraftverk i Ragunda och Bräcke kommuner, placerade i Öravattnet, Ismundsundet, Mjösjö, Fjällmarkshöjden, Höghanåsen, Övsjö, Gastsjö och Storrisberget nära Krångede. Av de 150 har 30 verk fått bygglov och bolaget har förberett placeringen av de sex verken på Storrisberget med att vägarna är byggda, liksom fundamentplatserna. Nu krävs dock besked från Svenska Kraftnät och energibolaget EON om hur verken ska anslutas. Vi överenskom med EON förra året om hur uppkopplingen till Jämtvinds VD Anders Strömblad menar att ansvariga för elförsörjningen i Sverige tagits på sängen, inte förstått omfattningen på utbyggnaden av vindkraft. Storrisberget skulle ske, men senare ville de frångå uppgörelsen eftersom de fått in nya förfrågningar från andra aktörer. Det gjorde att under sommaren presenterades en helt annan lösning, och så har det fortsatt. Situationen har hamnat i ett moment 22 där jag inte vet om det finns ett inbyggt motstånd eller ointresse att koppla upp oss. Anders Strömblad pekar på att de bolag som har så kallad områdeskoncession är tvungna att följa ellagen och göra uppkopplingar i området, vare sig det handlar om en enplansvilla eller vindkraft. Där vi ska bygga är det EON och Härjeån som har områdeskoncessionerna. I fallet med Storrisberget har vi valt att anmäla EON till Energimarknadsinspektionen. De har klart brutit emot ellagen, menar Anders Strömblad, som pekar på att trögheten från EON är påtaglig och de drar sig inte för att ta betalt när kunder gör förfrågningar. När jag begärde offert på uppkopplingar emot 12 verk på två andra områden krävde de kronor för att lämna offert, vilket jag accepterade men någon faktura har jag inte fått. EON har förklarat att de inte vill agera så länge inte fallet hos Energimarknadsinspektionen är avgjort, säger Jämtvinds VD. Han pekar på att det verkar som om ansvariga för elförsörjningen i Sverige tagits på sängen, inte förstått omfattningen på utbyggnaden av vindkraft. Idealet hade väl varit att bygga inne i storstäderna där elbehovet finns, men det går ju inte. Nu kommer vindkraften i Norrland och då måste energibolagen och Svenska Kraftnät vara på banan, säger Anders Strömblad, som pekar på märkligheten: För några år sedan tog de bort en 220 kv ledning mellan Krångede Horndal. Varför vet jag inte, men den hade behövts nu, säger Jämtvinds VD. Anders Strömblad pekar på att elförsörjning handlar inte bara om att bygga nytt, det handlar också om att utnyttja det nät som finns mer effektivt. 350 dagar om året finns ledig kapacitet men 15 dagar om året blir nätet överfullt, bland annat på grund av att under våren kräver vattenkraften mycket av nätet, och då får andra energislag backa. Varför ska vattenkraften ha förtur till elnätet? Turerna till trots är Jämtvind redo att fullfölja investeringarna i Jämtland. Hittills har företaget med stöd av tyska finansiärer lagt 30 miljoner kronor i bl.a. projekteringskostnader. Totalt handlar vindkraftsetableringarna om fyra fem miljarder. Vi fortsätter arbetet där målet är att få upp de 150 verken och succesivt kommer vi också att utöka verksamheten vid vårt kontor i Hammarstrand. Där ska finnas projektering, service, balans och elhandel, säger Anders Strömblad, som trots problem med eluppkopplingarna tror på en lösning. Problemen kommer inte att stoppa vindkraften, det hela är en fråga om tid. Tommy Norin Kommentar: E.O.N kommenterar Jämtvinds kritik med att: -När vi lämnar offert låser vi kapacitet hela vägen till stamnätet. I detta fall har stamnätsägaren nekat oss att leverera in el på stamnätet på grund av kapacitetsbrist. Detta har vi meddelat projektören och vi har heller inte lämnat någon offert, säger Johan Aspegren, kommunikationschef E.ON Elnät. Ny teknik gav snabbt bredband till Raftsjöhöjden Vindkraftsparken på Ollebacken skapar där verken snurrar inte bara förnybar och miljövänlig energi. Den har också givit Gert och Gunilla Andersson som driver Raftsjöhöjdens gårdsmejeri snabbt bredband med hög kapacitet. Det är helt fantastiskt, säger Gert Andersson, när Vindkrafttidningen når honom via mobiltelefon i Frankrike. Tidigare kopplade vi upp oss via långsamt modem. Sedan i höstas har vi bredband, och det ger oss helt nya affärsmöjligheter, säger Gert Andersson. Han är åttonde generation på den gård som sedan flera år tillverkar prisbelönt get och ko ost. Produkter som bland annat säljs i gårdsbutiken. Nu, säger han, kommer han att nå helt nya kundgrupper via internet, och det tackar han vindkraften för. Möjligheten att få snabbt bredband med hög kapacitet kom i samband med bygget av vindkraftparken på Ollebacken som togs i drift För att styra/drifta vindkraftverken krävs dels elkablar, dels fiberkablar som grävs ned i marken. Eva Karlsson vid Jämtkraft Telecom berättar att i samband med det och att Jämtkraft vädersäkrade elnätet, erbjöds Raftsjöhöjden anslutning eftersom fiberkabeln passerade byn. Vi hade informationsmöte där folk fick intresseanmäla sig och intresset var så stort att vi gick vidare. Byn nappade och ordnade själv med grävningsarbetena fram till våra anslutningspunkter, säger Eva Karlsson. Med det fick byn tillgång till Jämtkrafts stadsnät och de tjänsteleverantörer som finns i nätet och som sins emellan konkurrerar om kunderna. Det betyder att byborna och företagen i Raftsjöhöjden har lika hög kapacitet i sitt bredband som de som bor i Östersund eller på Frösön. Gert Andersson är nöjd med Jämtkrafts insats för byn och nu planerar han för flera satsningar via det nya bredbandet. Vi har redan en hemsida,men nu planerar vi för att sälja ostarna via internet där kunder kan lägga beställningar direkt via nätet. Bredband med hög kapacitet ger också nya möjligheter vad gäller möten och konferenser. I framtiden kanske vi inte behöver resa lika mycket, utan koppla upp oss till exempelvis videokonferenser, säger VDn för Raftsjöhöjdens gårdsmejeri. Tommy Norin Vindkraften på Ollebacken har givit Gert Andersson vid Raftsjöhöjdens gårdsmejeri nya affärsmöjligheter, nu planerar han att sälja gårdens prisbelönta ostar via internet.

7 Körs med fördel på el från vindkraft. Opel AMPERA Nu släpper vi elbilen fri. Opel Ampera är den första elbilen som ger dig frihet att köra vart du vill när du vill. Ett litiumjon batteri på 16 kwh förser elmotorn på 150 hk/370 Nm med el. Beroende på körförhållande kan du köra km på ren el från batteriet, helt utan utsläpp. Men behöver du göra en längre resa så förser den bensin drivna generatorn elmotorn med ström och utökar därmed räck vidden till ca 500 km. En räckvidd och en frihet som tilltalade de 59 motorjournalisterna, från 23 olika länder, när de utsåg Opel Ampera till årets bil Läs mer på ampera.se Opel Ampera lanseras hos Opels återförsäljare i Stockholm, Göteborg, Malmö, Linköping, Sundsvall, Uppsala och Halmstad den 14 april. Pris från ca kr (efter avdragen statlig Super-miljöbilspremie kr). Förmånsvärde netto: 840 kr/mån vid 52% marginalskatt (1 616 kr/mån brutto). Bränsleförbrukning & koldioxidutsläpp enligt UN ECE R101 (viktad, kombinerat): 1,2 l/100km, 27 g CO 2 /km.

8 8 v i n d k r a f t t i dn i ngen nr Länsstyrelsen kartlägger behov av bredband Hur många hushåll och företag i Jämtland saknar snabb bredbandsuppkoppling via fiber? Det vill Länsstyrelsen ta reda på genom en kartläggning som genomförs i år, kartläggningen ska utgöra underlag för en ny strategi för fortsatt bredbandsutbyggnad i länet I en annan artikel i Vindkraftstidningen pekar konsultföretaget Axeg (sidan 32) på att Jämtland ligger dåligt till i landet vad gäller bredband. Det vill inte Hans Halvarsson, strateg vid Länsstyrelsen gå med på. Jag skulle säga att vi ligger mitt i på en skala över Sverige. Under åren satsades 475 miljoner kronor i offentliga medel på bredbandsutbyggnad där bl.a. Terracom fick upphandlingen. Det gjorde att det byggdes stomnät i länets kommuner, säger Hans Halvarsson. Han pekar på att teoretiskt har hushållen i länets kommuner 85 procent tillgång till bredband, men det ser annorlunda ut i praktiken. En mätning av Post och Telestyrelsen (PTS) gjord 2010 visar att 28 procent av hushållen och 21 procent av företagen i Jämtland har tillgång till fiber och därmed snabbt och säkert bredband. Vilket visar att vi inte är sämst i landet, men det finns en del att göra, säger Hans Halvarssson. Därför startar ett projekt som bl.a. går ut på att göra en kartläggning hur nuvarande fibernät ser ut, hur många hushåll och företag som saknar snabbt bredband och som istället använder segare ADSL system, eller mobilt bredband. Ulrica Bladh, praktikant på länsstyrelsen har börjat titta på detta. Efter kartläggningen kommer Länsstyrelsen att ta fram en strategisk plan som ska ange hur fortsatt bredbandsutbyggnad ska ske i länet. Arbetet ligger i linje med det mål regeringen satt upp om att 2020 ska 90 procent av Sveriges befolkning ha fiber/bredband som ger minst 100 Mbit/sekund. Ett regeringsbeslut 2011 säger att detta ska ske i hu- Ulrika Bladh, Else Marie Norin och Hans Halvarsson arbetar just nu med att ta fram underlag till ett strategiskt program för hur länet ska få mer fiber för bredband, där vindkraften är en möjlighet. VIND Vinden är en outsinlig kraftkälla och med nya vindkraftsatsningar kommer Sverige vara en föregångare som industriland med allt starkare miljöprofil. wpd satsar både på landbaserad och havsbaserad vindkraft. I Sverige är vi 19 medarbetare med sammanlagt över 130 års erfarenhet i branschen. vudsak på marknadens villkor, säger Hans Halvarsson, som här anger problemet. Vad händer med de områden operatörerna inte anser vara lönsamma att investera i? Else-Marie Norin, handläggare av företagsstöd och projektstöd vid Länsstyrelsen, ser en möjlighet i de medel regeringen anslagit via landsbygdsprogrammet där det finns nya pengar att hämta till just bredbandsutbyggnad. Bredband är en av sju utmaningar i Landsbygdsprogrammet, säger Else-Marie Norin, som pekar på att just nu finns 22 miljoner kronor i åtgärden Grundläggande tjänster för ekonomi och befolkning på landsbygden som innefattar service på landsbygden. -Här kan exempelvis byar söka pengar till bredbandsutbyggnad, säger Else-Marie Norin, som pekar på att nu har byarna i Jämtland chans att bygga byanät. Hon redovisar att hittills har 12 stöd till bredband beviljats genom Landsbygdsprogrammet och ytterligare 12 stycken Kanalisationsstöd har beviljats. Else-Marie menar vidare att det är viktigt med en samverkan mellan Länsstyrelsen, Regionförbundet och kommunerna för att möjliggöra en fullskalig utbyggnad av fibernät i länet Länsstyrelsens handläggare ser också möjligheter till samordning med vindkraftsutbyggnaden i länet, där byar kan anslutas till den fiber som dras till verken. Då skulle byar som annars har svårt att få tillgång till fibernät kunna anslutas. Hans Halvarsson pekar på att de 22 miljoner kronorna räcker inte långt, men nu pågår arbetet med att skriva ett nytt nationellt landsbygdsprogram och nya strukturfondsprogram för perioden Där kan länet påverka programskrivningen för att få loss mer pengar till investeringar i infrastruktur som bredband. text/foto Tommy Norin Betonghåltagningar Nordborr AB Vi utför allt inom: Tungrivning Rundhåls- och vajersågning, Robotrivning Sågning väggar/golv Samt borrning. Vi har 25 års erfarenhet, vårt verksamhetsområde är i huvudsak Mellannorrland. ÖSTERSUND Tel , SUNDSVALL Tel

9 Nu behöver du bara lyfta luren EN gång. Jemtska är en komplett partner för dig som bygger vindkraftsparker. Vi projektleder bygget, samordnar entreprenader och får alla underleverantörer att samverka. Vi drar också el- och optonät, bygger vägar, gjuter fundament samt bygger transformator- och kopplingsstationer. Du kan dessutom lämna över totalansvaret för säkerhet, miljö, ekonomi och uppsatta projektmål till oss. Jemtska ägs av Jämtkraft och Skanska. Tillsammans har vi den erfarenhet och kompetens inom vindkraft du behöver.

10 10 v i n d k r a f t t i dn i ngen nr Vindkraft ger växtkraft Vindkraften kommer att betyda mycket för landsbygdsutvecklingen i Sverige. Det säger näringslivsprofilen Per Stjernström, som startat flera framgångsrika företag i regionen, och som nu starkt engagerat sig i flera vindkraftprojekt. Per Stjernström från Sikås har hunnit bli 75 år, och är fortfarande en mycket aktiv företagare som valt att se möjligheter före hinder. Han ser utvecklingen av vindkraft som en viktig drivmotor för landsbygden. Vi har skogen och jordbruket. Nu får vi ett tredje bra ben i form av vindkraften, säger Per Stjernström, som pekar på att det finns exempel på motstånd i Jämtland emot den förnyelsebara energin, men det är lätt att slå hål på argumenten. Per Stjernström är intimt förknippad med Camfore koncernen som såldes till Norrskog 2004 I samband med det beslöt jag och min dotter Eva att bilda Femper och köpa ut delar ur Camfore, som snöplogtillverkaren Mählers, säger Per Stjernström. Inom Femper finns idag förutom Mählers, Timbear skogsmaskiner, Stavagran i Sikås, Lamtech i Hammerdal som gör ämnen för trapptillverkning, och Stepkit som gör renoveringssatser för trappor. Femper är också delägare i ett jordbruk i Ukraina som odlar vete, majs och solrosor på 3000 hektar åkermark. Dessutom har vindkraften blivit en ny viktig nisch, Den kom till under 2004 då Per Stjernström såg att bygget av ett litet verk på Ollebacken/Hällingarna, fungerade bra. Det genomfördes i samarbete mellan flera byar runt Sikås. Jag förstod att vindkraft går att genomföra i större skala och att här fanns utmärkta förutsättningar i skogsområdena. Det gjorde att vi bildade Ollebacken Energi tillsammans med flera andra markägare, säger Per Stjernström. I det sammanhanget inleddes samarbete med Jämtkraft som byggde en 130 kv ledning mellan Ollebacken Kattstrupen. Med det skapades förutsättningar för de sex verk som byggts på Ollebacken, och nu planeras det för ytterligare fem verk. Efter det gick Femper vidare genom att få tillstånd för vindkraftparker i Munkflohögen, Raftsjöhöjden och Gåxjö. Senare valde vi att sälja ut delar av dessa parker till ett skotskt bolag, säger Per Stjernström, som anger bolagets filosofi. Vi är gärna med och startar projekt kring vindkraft, men sedan krävs det större aktörer med finansiella muskler för att driva projekten vidare. Vår roll är att kratta i manegen och locka hit stora intressenter, säger Per Stjernström, som uppger att Femper kommer att fortsätta initiera ny vindkraft, ibland annat Medelpad. Han har noga följt diskussionerna kring återbäring/bygdemedel från vindkraften där han pekar på att frågan är komplicerad. Markägarna får ersättning för vindkraften, och i Munkflohögen, Raftsjöhöjden, Ollebacken och Gåxsjö ligger den tillsammans med bygdepengar kring miljoner kronor per år. Det är inte dåligt. Det är stora pengar och bra för markägarna, men när medlen hamnar på den nivån är det skäligt att en del ersättning går till byar i form av bygdepeng, tycker Per Stjernström, som inte vill låsa sig till att en by exempelvis ska ha 0,5 procent i bygdepeng. Parterna måste vara flexibla. Skapa modeller som blir bra för området. Sköts detta rätt kan det bli bra fart på näringarna i Jämtland. Han pekar på den modell som skapats i bolaget Vindpenningen AB. Det är en tillväxtkassa som ger det lokala näringslivet mer luft under vingarna, säger Per Stjernström, som pekar på att medlen kommer från intäkterna av vindkraft där en företagare i byarna runt Sikås kan få upp till en halv miljon kronor i stöd för att utveckla sitt företag. Stödet består av konvertibla lån eller aktiekapital. Vi ger företaget en skjuts mot framtiden, sedan träder Vindpenningen sig ur, säger Per Stjernström. Bakom Vindpenningen ligger Femper, GR Vind AB, K Kraft AB och Hammerdals betonggjuteri som tillsammans pytsat in 1,5 miljoner kronor i tillväxtkassan. Per Stjernström summerar sin inställning till vindkraft att visst finns nackdelar, men fördelarna överväger, och att exempelvis turismen i Jämtland skulle påverka negativt av vindkraften, tar han med ro. Titta på Gotland. Där lever turismen och det finns väl inte så många vindkraftverk i landet som det gör på Gotland, säger den innovative företagaren från Sikås. Tommy Norin Vindkraften kommer att betyda mycket för landsbygdsutvecklingen i Sverige, säger näringslivsprofilen Per Stjernström. Foto Torbjörn Laxvik

11 Hur ser ett konventionellt kraftverk ut idag? Siemens vindkraftverk kombinerar hög produktion med erkänt god tillförlitlighet Som en global innovatör bryter Siemens ständigt ny mark inom landbaserad vindkraft. Idag kan produktionskapaciteten från landbaserad vindkraft vara i nivå med konventionella kraftverk. Landbaserade vindkraftlösningar från Siemens är samtidigt en utmärkt investering, kända för sin tillförlitlighet och hållbarhet. Siemens växer! Läs mer på siemens.se/jobb Answers for energy

12 12 v i n d k r a f t t i dn i ngen nr Jämtkrafts Fredrik Stighall och Jan Olsson styr vindkraftverken runt om i landet från driftscentralen i Östersund. Jämtkraft satsar på vinden 2001 byggde energibolaget Jämtkraft sitt första vindkraftverk på Almåsaberget i Offerdal och efter det har bolaget hela tiden ökat satsningen på vindkraftverk i Sverige. Vi behöver öka produktionen av förnybar el för att bromsa klimatförändringarna och nå upp till de mål som EU satt upp, säger Tommy Borgh, chef för Affärsområde Elproduktion vid Jämtkraft i Östersund. Tillsammans med Melcher Falkenberg och Bengt Eriksson, chef för Elproduktion Utveckling, pekar Tommy Borgh på att produktion av förnybar el alltid har varit en naturlig del av bolagets verksamhet och så var det redan vid starten för Östersunds Elektriska Belysningsaktiebolag, som bildades år senare ändrades namnet på bolaget till Jämtkraft fanns en vedeldad ångkraftstation i Östersunds hamn som försåg staden med gatubelysning, säger Tommy Borgh, som pekar på att under alla år har förnybar energiproduktion från vatten, vind och biobränsle varit den bärande delen i Jämtkrafts produktion av el och fjärrvärme. Några milstolpar i företagets historia bekräftar det: 1894 byggs vattenkraftverket i Hissmofors som blir Jämtkrafts första vattenkraftverk tas vattenkraftverket i Långfors i drift och 1946 driftsätts vattenkraftverket i Kattstrupeforsen. Jämtkraft har idag 17 vattenkraftstationer runt om i Jämtland som tillsammans under ett normalår producerar 925 GWh invigs det nya biobränsleeldade kraftvärmeverket i Lugnvik som årligen producerar 220 GWh el invigs också Jämtkrafts första vindkraftverk på Almåsaberget i Krokoms kommun. Det följs 2007 upp med en investering i fem vindkraftverk på Hornberget i Malå kommun i Västerbotten. Med investeringen i Västerbotten inledde Jämtkraft en medveten satsning på vindkraft där företaget har en tydlig inriktning. Målet är att fördubbla vår förnybara elproduktion från idag en, till två TWh fram till år 2020, där större delen ska komma från vindkraft, säger Tommy Borgh. Vindkraft behövs för att bromsa klimatförändringarna samtidigt som den tryggar energi försörjningen och kan bidra till att sänka elpriserna. Vindkraft är ekonomiskt konkurrenskraftigt, skapar jobb och är en populär energikälla hos allmänheten, fortsätter Tommy Borgh. Jämtkraft fortsätter sin satsning på vindkraft. Just nu arbetar bolaget med ett tiotal projekt från Dalarna i söder till Kiruna i norr. I maj 2011 invigdes det senaste projektet med tio vindkraftverk på Kyrkberget i Dalarna. Vindparken beräknas producera 73 GWh per år vilket motsvarar en årsproduktion av el till villor. På Hornberget i Västerbotten blåser det så bra att ytterligare 4 verk planeras att byggas under Jämtkraft är också tillsammans med Persson Invest delägare i JP Vind AB. Bolaget driver vindkraftprojektet i Moskogen söder om Järpen, där det planeras för 50 verk i ett område Energimyndigheten klassat som riksintresse för vindkraft. Bolaget utvecklar också ett vindkraftprojekt i området kring Borgvattnet och Skyttmon där ett 90 tal vindkraftverk planeras. Jämtkraft är involverat i ett större projekt som redan inletts i Sjisjka i Norrbotten där Jämtkraft tillsammans med O2 Vindkompaniet och Skanska Infrastructure Development bygger 30 vindkraftverk. Ett unikt vindkraftsbygge som sker i väglöst land där vindkraftdelarna körs på järnväg och lastas av från Malmbanan mitt i vindkraftsparken. Jämtkraft är också inblandat i den satsning som bland annat skidstjärnan Björn Dählie tillsammans med Stena Renewable vill göra i Åskälen Österåsen med 105 vindkraftverk. Projektet beräknas erhålla miljötillstånd i början av sommaren Vindparken beräknas att successivt tas i drift under 2014 och Melcher Falkenberg säger till Vindkraftstidningen att det finns goda förutsättningar för en snabb och storskalig utbyggnad av vindkraft i Sverige, och det finns starka skäl att tillvarata vindkraftens möjligheter. När det gäller konkurrenskraften mellan olika förnybara energikällor, så visar utbyggnaden inom ramen för det så kallade elcertifikatsystemet vad som är mest lönsamt. Elcertifikatsystemet är ett marknadsbaserat stödsystem som innebär att de mest lönsamma energikällorna byggs ut först. När systemet infördes 2003 var det främst kraftvärme baserad på biobränsle som byggdes ut, men i takt med att vindkraften blivit allt mer lönsam är det vindkraften som förväntas stå för den största andelen av utbyggnaden framöver menar Melcher Falkenberg. Vår kombination av vattenkraft och vindkraft ger oss goda förutsättningar att optimera vår produktion, säger Bengt Eriksson. Vid en storskalig utbyggnad av vindkraft i Sverige kan det komma att behövas ytterligare reglerkraft. Hur stort det utökade reglerbehovet blir beror både på den tekniska utvecklingen och på var vindkraften kommer att byggas ut fortsätter Bengt Ericsson text/bild Tommy Norin Elcertifikat: Alla elkonsumenter, förutom den energiintensiva industrin, betalar en elcertifikatavgift för att vi ska få mer förnybar el i Sverige. Cirka 50 procent går till biobränsle och torvbaserad kraftvärme, 20 procent till vattenkraft och 30 procent till vindkraft. 6,3 öre per kilowattimme var elkundernas genomsnittliga kostnad för elcertifikat under 2011 varav vindkraften alltså svarar för cirka 2 öre. Vindkraftsproduktionen: Svensk vinkraftsproduktion , uttryckt i TWh 2011: 6,1 2010: 3,5 2009: 2,5 2008: 2,0 2007: 1,4 2006: 1,0

13 nr v i n d k r a f t t i dn i ngen 13 Fler laddstationer för elbilar Jämtkraft satsar på förnybar el via vindkraft och naturligtvis har energibolaget flera elbilar i vagnparken För att säkerställa utbyggnaden av vindkraft har energibolaget Jämtkraft skapat en organisation för byggnation, drift och förvaltning av vindparker. Det är värdefullt för oss att ha bolag inom koncernen som tar hand om vindkraftsutbyggnaderna på ett bra sätt, och vi har skapa en bra organisation för det, säger Melcher Falkenberg ansvarig för utvecklingen av vindkraft inom Jämtkraft. Jämtkraft är tillsammans med Skanska delägare i Jemtska Östersund AB, som erbjuder ett helhetskoncept inom byggnation av vindparker omfattande tillståndsprocesser, byggnation av vägar, elnät och betongfundament. Bolaget är bland annat involverat i bygget av vindparken i Sjisjka i Norrbotten. För tre år sedan förvärvade också Jämtkraft Scandem AB i Örebro som är Nordens största konsultföretag inom energiförvaltning. Bolaget hjälper bland annat vindkraftproducenter att ta fram en försäljningsstrategi i syfte att optimera avkastningen. Elproduktionen prissäkras mot de finansiella risker som uppstår vid kraftiga prissvängningar säger Melcher Falkenberg. Melcher Falkenberg pekar på att helheten inom begreppet förnybar energi är viktigt för Jämtkraft. Därför har bolaget valt att vara aktivt inom flera områden som gynnar utvecklingen av förnybar el. Jämtkraft är också aktivt när det gäller att utveckla marknaden för elbilar där bolaget ingår i det så kallade Green Highway projektet. Här har Jämtkraft, tillsammans med övriga energibolag på sträckan Sundsvall Trondheim byggt laddstationer för laddning av elbilar. Vi har idag tre elbilar inom Jämtkraft som under den här vintern genomgår hårda tester i det Jämtländska vinterklimatet. Ytterligare några elbilar kommer att köpas in under våren. I samband med utbyggnad av elnätet till vindparker i vår region har vi också byggt ut infrastrukturen för telecom baserat på fiber. Detta har gjort det möjligt för oss att erbjuda bredbandslösningar med hög hastighet till avlägsna byar som inte annars skulle kommit i fråga för en bredbandsutbyggnad, avslutar Melcher Falkenberg. Tommy Norin Besök oss på EWEA 2012 i Köpenhamn april, Hall C5 Monter A10. E kw Det nya verket E-101 kompletterar ENERCONs produktportfölj i 3 MW-klassen. Verket har utvecklats för vindklass (IEC) IIA och är därmed speciellt lämpligt för projekt i Sverige. Verktypen E-101 är baserad på ENERCONs väl beprövade turbinkoncept med direktdriven generator och till detta nytillskott har vi ytterligare optimerat och utvecklat vår teknik. Med marknadens mest heltäckande servicekoncept och en beprövad teknik för avisning kommer E-101 att ge dig optimal avkastning på ditt vindkraftsprojekt.

14 14 v i n d k r a f t t i dn i ngen nr Kraften kommer från ovan Kyrkoherde Lennart Raswill i Håsjö pastorat hämtar gärna kraften uppifrån i form av vindmöllor som energikälla till pastoratets kyrkor. Vi är satta att förvalta naturen. Som kyrka har vi ett särskilt ansvar för miljön, säger han. Lennart Raswill har varit kyrkoherde i Håsjö pastorat, eller kyrkliga samfällighet som det heter, sedan Inom hans område finns sex kyrkor och tre församlingsgårdar. Byggnader som kräver mycket energi och gärna smarta el och uppvärmningslösningar. Det har gjort att i Håsjö har Lennart Raswill och den socialdemokratiskt styrda kyrkonämnden tänkt till. Sedan fyra fem år är vi med i ett projekt Svenska Kyrkan driver som handlar om etik och energi. Där har vi gjort en översyn av alla byggnader, hur energiåtgången ser ut och hur man kan sänka el och uppvärmningskostnaderna, säger Lennart Raswill, som pekar på att projektet har full fokus på klimatfrågan. Han pekar på att i Håsjö pastorat finns goda skäl att se över energikostnaderna. De uppgår till cirka en halv miljon kronor per år. Översynen har lett till att kyrkan förbättrat uppvärmningssystem som bergvärme i sockenstugan i Stugun och byggt klimatstyrning till kyrkorna i Borgvattnet, Stugun, Håsjö nya kyrka och Hällesjö. Systemet gör att vi kan sätta på och slå av värmen via dator. Vi behöver inte skicka en vaktmästare några timmar innan gudstjänsten för att höja temperaturen, säger Lennart Raswill, som kommer in på kyrkans satsning på vindkraft. När det blev aktuellt att bygga parken på Ollebacken bjöds vi in till en informationsträff och efter det beslöt vi att gå in i den ekonomiska förening som äger parken. En enig kyrkonämnd beslöt att köpa 30 andelar ( Kwh) för kronor. Så numera är det kraft uppifrån, som förser kyrkorna med el och värme. Andelarna motsvarar årsförbrukningen i Borgvattnets kyrka, exemplifierar Lennart Raswill, som uppger att det sitter direktel i kyrkorna. Kanske inte det mest optimala vad gäller uppvärmning, går kyrkoherden med på, men: Vi har mycket gammalt trä i våra kyrkor och det mår bäst i det värmesystem vi har nu, säger Lennart Raswill, som är nöjd med att kyrkan enbart använder förnybar energi som hämtas från vind och vatten, Han tror att kyrkonämnden kommer att ta beslut om fler köp från vindkraftparker. Ollebacken är fulltecknat, men det kommer ju andra vindkraftsparker och då är det troligt att vi vill vara med, säger han. Kyrkoherden i Håsjö tror på vindkraften. Vi är satta att förvalta skapelsen. Då ska vi inte ägna oss åt att bryta ned den, vi ska tvärtom värna liv och natur. Som kyrka har vi ett särskilt ansvar att jobba miljöriktigt, säger Lennart Raswill. text/foto Tommy Norin Heltäckande entreprenadföretag med hela Norrland som arbetsfält Referenser: Wallenstam: Magnus Igel och Marika Åkerman Sweco: Stefan Pettersson Vi har jobbat med bland annat Rätan, Digerberget och Stentjärnåsen vindkraft. Vi har gjort allt markjobb från averkning av skogen till färdigt projekt. Vi har även byggt Middagsberget Vindkraft AB. Alla projekt är åt Wallenstam Energi AB Göteborg Vi Vill bidra till en hållbar utveckling för producenter och konsumenter Ibland utreder vi möjligheten att kombinera vindkraft med energilager. Ibland utvecklar vi en simulator för att maximera investeringar i lokala elnät. Oavsett verksamhet krävs nya hållbara lösningar för att möta dagens och morgon dagens utmaningar. Det är där vi kommer in i bilden. Med innovativa idéer baserat på helhetssyn är vår drivkraft att skapa bättre förutsättningar för marknadens olika aktörer och därmed aktivt bidra till din verksamhets utveckling. Och över 100 års erfarenhet har lärt oss vad som krävs för att lyckas. Läs mer om våra konsulttjänster på eller besök vårt kontor på Bangårdsgatan 2 i Östersund.

15 nr v i n d k r a f t t i dn i ngen 15 Kyrkoherde Lennart Raswill tror på vindkraften och i Stuguns kyrka kommer el och uppvärmningen från vindkraften på Ollebacken. VI GER JÄMTLAND NY KRAFT Renewables

16 16 v i n d k r a f t t i dn i ngen nr Jemtab utvecklar ny vindkraftspump Högteknologiska företaget Jemtab i Häggenås är ett företag i Jämtland som börjat inrikta sin verksamhet emot vindkraft, där Jemtab utvecklat en hydraulisk pump som används vid service av vindkraftverkens maskinhus. Det är just nu ingen stor produkt. Men i takt med att vindkraften byggs ut hoppas vi förstås på att vi ska kunna tillverka och sälja fler pumpar, säger Jemtab s VD Stefan Andersson, som uppger att i dagsläget lämnar ett tiotal pumpar verkstaden i Häggenås varje år för ett totalt ordervärde på cirka 1,3 miljoner kronor. Pumpen används enkelt uttryckt när serviceteknikern ska montera eller demontera den axel som går från vindkraftverkets propelleraxel till växellådan i maskinhuset. Det började med att en säljare i Danmark som säljer kullager till vindkrafttillverkaren Vestas tog kontakt med oss och det resulterade i att vi utvecklade vår hydruliska pump. Hydrauliken tillverkas av Specma i Skellefteå och Automaticsystem i Östersund gör elskåpen. Monteringen av pumpen sker hos oss i Häggenås, säger Stefan Andersson. När vindkrafttidningen besöker verkstaden står två pumpar klara för leverans till GE Industries i Danmark som är ett serviceföretag emot vindkraften. Vår andra kund är Gamesa i Spanien som tillverkar vindkraftverk på licens för Vestas, säger Stefan Andersson, som uppger att leverera för vindkraft är något som intresserar allt fler företag i Jämtland. Den 16 februari mötte Jemtab ett antal lokala företag i syfte att se över hur länets företag kan samarbeta. Det handlar om hur vi ska samordna oss emot vindkraftsindustrin, säger Stefan Andersson, som pekar på att Jemtab kan leverera bra teknisk kompetens. Och vi är beredda att utveckla det emot vindkraftssektorn, säger Jemtabs VD. Jemtab startade i början av 1970 talet av Stefan Anderssons far Morgan Andersson då han tog över Dyrelfabriken i Ope. Där utvecklade han tryckluftsdrivna fettpumpar. Senare gick företaget i konkurs men startades om, och började under namnet MA produkter där Morgan Andersson tog fram en högtryckspump för SKF. En produkt vi fortfarande håller på med, säger Stefan Andersson, som pekar på att SKF är en viktig kund. Företaget står för 35 procent av Jemtabs omsättning på 21 miljoner kronor. En annan viktig kund är Siemens, där Jemtab utvecklat och säljer en gasmätningsutrustning som installeras för mätning av gasröktemperaturer. Siemens står också för 35 procent av omsättningen. Tidigare var Nobel Biocare i Sverige en betydande kund där Jemtab tillverkade apparater som scannar tandkronor. Fram till 2009 tillverkades så kallade fräsmaskiner för Nobel Biocare. Jemtab är ett innovativt högteknologiskt företag som just nu arbetar med att ta fram en ny eldriven högtryckspump för SKF, något Stefan Andersson är försiktig med uppgifterna kring. Han visar dock Vindkrafttidningens reporter ett par andra udda produkter som bekräftar bredden i företaget. Jemtab har tagit fram en sinnrik festivalöppnare som snabbt öppnar kapsylerna på en hel back öl. Vi har gjort ett antal för Kopparberg och Spendrups, säger Stefan Andersson. Dessutom har han utvecklat en liten flasköppnare där flaskan stoppas in i en liten maskin som snabbt vrider av kapsylen. Tänkt att använda i barer där personalen slipper anstränga händerna. Det öppnas ju åtskilliga flaskor under en pubkväll, säger den innovative VDn i Häggenås. Tommy Norin Jemtab i Häggenås har utvecklat Dählie Kraft Har som affärsidé att identifiera och arrendera landområden med goda förutsättningar för vindkraft samt projektera, finansiera, uppföra och driva vindkraftanläggningar. Detta i partnerskap med externa investerare. Daehlie Kraft AB Ni som har intressanta marker och vill höra mera kontakta Hans Olofsson. Tel:

17 nr v i n d k r a f t t i dn i ngen 17 en speciell hydraulisk högtryckspump som används vid service av vindkraftverkens maskinhus. Effekt Rotordiameter 3,2 MW 114m Svept area 10,207m² Navhöjder 93m 123/143m med hybridtorn Certifiering IEC Class IIIA Toppen av tillgänglig betongfabrik. Betongindustris mobila betongfabrik löser ett till synes oöverstigligt problem med närhet till betong på en svårtillgänglig byggarbetsplats. Fabriker kan sättas upp överallt och helt anpassas till arbetsplatsens behov. 3.2M114 med hybridtorn Räcker hela vägen upp REpower Systems Scandinavia AB Kopparbergsvägen VÄSTERÅS Telefon: E-post:

18 ut med teknikerutbildnin 18 v i n d k r a f t t i dn i ngen nr Börje Johansson, Inger Eriksson, Karin Liinasaari, Marcus Carlström och Tommy Jönsson leder vindkrafttekniker och montörutbildningen vid Hjalmar Strömerskolan i Strömsund Börje Johansson är höghöjdsinstruktör vid vindkrafttekniker och montörutbildningen. Säkerheten är jätteviktig i undervisningen, säger han. Hjalmar Strömerskolan 2006 tog Hjalmar Strömerskolan i Strömsund första steget emot det som utvecklats till en av de ledande vindkraftsteknikerutbildningarna i Sverige. Många kommer till oss för att se hur vi jobbar och antalet sökande studenter ökar för varje år, säger Karin Liinasaari, biträdande rektor för utbildningen till vindkraftstekniker. Vi har sökande till yrkeshögskoleutbildningen vindkrafttekniker varje år, vilket gör att det går fyra fem sökande på varje plats, säger Karin Liinasaari, som pekar på att utbildningen lockar studenter från hela Sverige. Trots anstormningen pekar hon på: Än finns tid att söka, fram till sista april, säger hon. Utbildningen i Strömsund startade redan 2006 då skolan började utbilda elektriker inriktade emot vindkraft. Parken i Havsnäs var under uppbyggnad och vi blev kontaktade av projektören Nordisk Vindkraft. Resultatet blev att vi startade det som senare skulle utvecklas till en vindkraftteknikerutbildning, säger Karin Liinasaari, som pekar på att Hjalmar Strömerskolan var först ut i Sverige med den yrkeshögskoleutbildning som gick igång 2007 och som väckte intresse i hela Sverige. Sedan dess har det kommit flera utbildningar, men vi är nog ledande i Sverige. Många vindkraftintressenter kommer till oss för att se hur vi jobbar, säger biträdande rektorn. Hittills har skolan examinerat 39 vindkrafttekniker och just nu genomgår 50 studenter utbildningen. De läser ett gediget program som bland annat innehåller höghöjdsträning vid en anläggning i Gåxsjö. Den utbildningen pågår i tre dagar och handlar om att träna på arbete på hög höjd med selar, säger höghöjdsinstruktören Marcus Carlström, som betonar att säkerhetsfrågor har hög dignitet i utbildningen. Arbetsmiljöfrågorna är prioriterade, säger Karin Liinasaari, som också pekar på att studenterna får god kunskap i elsäkerhet, bättre arbetsmiljö, riskanalys och första hjälpen. Strömsunds vindkrafttekniker ska vara väl förberedda för arbetet med service, drift och underhåll av vindkraftverk. Studenterna läser bland annat kurser som omfattar ellära, ellkompetens, service av generatorer och motorer, hydraulik och mekanik, underhållsteknik och projektering. Under den tvååriga utbildningstiden gör studenterna 21 veckors praktik vid någon vindkraftspark, ett enligt studenterna uppskattat inslag. Nu är inte yrkeshögskoleutbildningen den enda utbildningen i Strömsund med inriktning vindkraft startade i samarbete med Arbetsförmedlingen en utbildning för vindkraftsmontörer. Kurstiden är 20 veckor med fyra intag per år. Just nu har vi tio elever, säger Inger Eriksson, koordinator och praktiksamordnare för utbildningen. Den syftar till att utbilda montörer som arbetar med att resa verk och likt vindkraftsteknikerna får de genomgå höghöjdsträningen i Gåxsjö. Utbildningen omfattar allt från verktygskunskap till krankunskap, och hur man gör säkra lyft. Eleverna har fyra veckors praktik. Karin Liinasaari pekar på att arbetsmarknaden är god för vindkraftstekniker, det är ett bristyrke där en del studenter anställs vid vindkraftföretagen redan under praktiktiden.

19 nr v i n d k r a f t t i dn i ngen 19 Katharina vill bygga vindkraft i hela världen först g Per Lindén tv och Kristina Åberg th går vindkrafttekniker utbildning i Strömsund och Katharina Hagberg (mitten) har nappat på Hjalmar Strömerskolans utbildning för vindkraftmontörer. De rosar utbildningen och har klarat höghöjdsträningen Jag kan förstå det, men vi ser förstås helst att de slutför utbildningen så att de får den behörighet som krävs, säger Karin Liinasaari, som också berättar att den framgångsrika utbildningen i Strömsund har fått Energimyndigheten att lägga uppdrag i Strömsunds kommun. I samarbete med myndigheten ska vi ta fram en utbildning i arbetsmiljö och säkerhet som ska omfatta både montörer och tekniker. Detta är ett nationellt uppdrag där vi arbetar med branschen för att fastställa nivån på säkerhetsutbildningen i Sverige. Vi räknar med att ha detta förslag klart i april, säger biträdande rektorn för vindkraftteknikerutbildningen i Strömsund. text/bild Tommy Norin Katharina Hagberg, 19, från Långsele, kan tänka sig en framtid där hon reser runt hela världen och monterar vindkraftverk. Hon är en av de tio elever som genomgått Hjalmar Strömer skolans utbildning för vindkraftmontörer. (Blev klar i februari). Hon nappade på utbildningen efter gymnasiet i Bispgården där hon gick det treåriga elprogrammet. Jag har alltid varit intresserad av teknik, maskiner och att jobba med verktyg, säger Katharina, som kontaktade Arbetsförmedlingen för att få en plats i Strömsund. I oktober förra året påbörjade hon den 20 veckor långa utbildningen, som bland annat omfattat höghöjdsträning och under praktiktiden var hon uppe på taket till ett maskinhus på 105 meters höjd. Hur klarade du det? Jag visste ju när jag sökte att det handlade om att arbeta på hög höjd. Jag är inte höjdrädd och hittills har jag klarat detta utan några problem, säger Katharina, som nu sökt jobb hos vindkraftföretaget Total Wind. Det är ett seriöst företag med starkt säkerhetstänk. Jag hoppas förstås på jobb, säger Katharina, som förklarar att hon sitter inte fast i Norrland. Jag kan tänka mig resa runt hela världen för att montera vindkraft! Kristina Åberg, 28 från Sundsvall och Per Lindén, 29, Hammarstrand är studenter som just nu läser vindkrafttekniker-kurserna. Min pappa kommer från en by där det finns vindkraft och jag har alltid velat jobba praktiskt, så jag valde att söka vindkrafttekniker-programmet där jag kom in hösten 2011, säger Kristina Åberg. Hon blir klar våren Jag tycker om utmaningar och det ger den här utbildningen, säger Kristina Åberg, som likt Katharina inte haft några problem med att arbeta på hög höjd. Jag känner mig trygg. Säkerheten har så hög prioritet i utbildningen och ute på arbetsplatserna, säger Kristina, som är optimist om att få arbete. Framtidsutsikterna är goda. Men helst skulle jag vilja få jobb i närområdet eftersom jag har ett par hästar att sköta om, säger hon. Per Lindén har arbetat som snickare och mekaniker innan han sökte utbildningen i Strömsund. Jag hörde att det skulle byggas mycket vindkraft och jag vill ha ett säkert arbete med bra framtidsutsikter. Utbildningen innehåller många bra och roliga moment och den är faktiskt lite lättare än vad jag trodde, säger Per Lindén, som också inte drar sig för att klättra i tornen. Det viktiga är att inte få panikkänsla och inte utsätta sig för stress. Det handlar också om att förbereda sig mycket noggrant inför arbetsmomentet, säger Per Lindén, som kommer att göra 21 veckors praktik vid Vattenfall i Bispgården. Sedan vill jag ha jobb i närområdet. Skulle de rycka i mig under praktiktiden väljer jag att ta jobbet, men samtidigt plugga in kurserna. text/bild Tommy Norin

20 foto: Henrik Sekander 20 v i n d k r a f t t i dn i ngen nr Förenade Vindbyar ser möjligheter med vindkraft Vi jublar inte över vindkraftsetableringarna. De påverkar djurliv och miljö men vi har också insett att vi inte kan stoppa utvecklingen. Därför försöker vi se möjligheterna och utnyttja fördelarna. Det säger Staffan Magnusson, vice ordförande för föreningen Förenade Vindbyar (FVB) som samlat ett 40 tal byar i kommunerna Sollefteå, Ragunda och Strömsund. Han intar en klart pragmatisk hållning till den energikälla som växer snabbast i Sverige just nu. Vindkraften ger olägenheter. Den gör intrång i naturen, förändrar friluftsliv och jakt. Vi kan inte hejda den utvecklingen, men vi kan ta vara på fördelarna, menar föreningens vice ordförande. FVB bildades 19 oktober Vi var ett antal som hade varit på samrådsmöten kring den vindkraft som skulle komma. Efter det tog vi kontakt med Borgvattnet och Lungsjön som är två byar med stora byalag. Byar som var emot vindkraften men där vi beslöt gå vidare för att Borgvattnet och Lungsjön är två byar med stora byalag. tillsammans försöka ta tillvara våra gemensamma intressen, säger Staffan Magnusson, som uppger att uppslutningen från områdena blev nästan total. Föreningen är unik genom att den spänner över både länsgräns och kommungränser, säger Staffan Magnusson,som pekar på att byarna har 170 hushåll. Går vindkraftplanerna i lås kommer de inom några år att ha cirka 600 vindkraftverk i närområdena och föreningen är tydlig om dess effekter: Byggandet av vindkraftparker kommer att fortgå under 8 10 år och det kommer att skapa stora olägenheter för de fastboende i området menar föreningen, som också tror att vindkraftparkerna kommer att påverka turismen. Föreningen har dock valt att gilla läget där den formulerat tydliga mål för sin verksamhet. Dit hör krav på 0.5 procent av vinsten från bruttoproduktionen ska gå tillbaka till de berörda områdena. Här har föreningen lyckats få avtal med vindkraftbolaget Nordanvind och Staffan Magnusson pekar på att föreningen skaffat sig god kunskap när det gäller avtalskrivningar, men det finns konfliktungar. Han pekar på SCAs och Statkrafts bolag SSVAB, som förklarat att det enbart förhandlar med kommuner om återbäringar. Det kan vi acceptera. Men inte att vi berörda byar inte får delta på kommunsidan i de förhandlingarna, säger Staffan Magnusson, som pekar på att Sollefteå sagt kallt nej till byamedverkan, medan Strömsund och Ragunda visat sig mer öppna. Det är viktigt med medborgarinflytande. Och vi har sett att kommunerna inte alltid är pålästa om hur man tecknar avtal, säger Staffan Magnusson. För att ta hand om bygdemedel har FVB föreslagit att det bildas en vindkraftsfond dit de årliga beloppen från projektörerna betalas ut. Fonden ska enligt förslaget dela ut pengar till utveckling av byarna (60 procent), resterande 40 procent ska bestå av sk kreditgarantifond till stöd för näringslivet i området. Och vi förväntar oss att vindkraftprojektörerna kompenserar byarna redan från byggstarten, och under den tid vindkraften är i produktion, säger Staffan Magnusson. Fonden har ännu inte bildats. Som flera andra i denna vindkrafttidning,pekar Staffan Magnusson på vikten av att kommunerna hakar på vindkraftsprojektörerna när de drar fiberkabel och el till vindkraftverken. Staffan Magnusson menar att det strikt är kommunernas ansvar att se till att det blir av, att det sker en anslutning till fibernätet och att en operatör tar uppdraget att förse byn med bredband. Här ligger Sollefteå lite före, men kommunerna i vårt område har inte varit aktiva, säger Staffan Magnusson, som vill avrunda med några fördelar. Det är att byarna börjat samarbeta mer, och att kommuner börjar samarbeta mer med byarna. Vi har fått en betydligt bättre samverkan, säger FVBs vice ordförande. Tommy Norin Med ett 60-tal materialtäkter och hundratals erfarna leverantöre är vi säkra på att vi är, och kommer att vara, en viktig kugge i fortsatt vindkraftsutbyggnad. Vår lokala närvaro i länet gör att vi kan leverera material och transporttjänster både kostnadseffektivt och ur miljösynpunkt godtagbart sätt. Reaxcer Östersund Reaxcer Strömsund Reaxcer Sveg Reaxcer Åre Reaxcer Åsarna Reaxcer Kälarne

Vindkraftcentrum.se 2011-05-30. Vindkraftcentrum.se Tobias.Pettersson@stromsund.se 070-7809034. www.stromsund.se

Vindkraftcentrum.se 2011-05-30. Vindkraftcentrum.se Tobias.Pettersson@stromsund.se 070-7809034. www.stromsund.se 2011-05-30 2011-05-30 Jämtlands län jämfört med Danmark Jämtlands län fakta: Total yta 49 443 km² Invånarantal 126 946 Vindkraftsverk i drift ca 100 Jämtlands län Danmark fakta: Total yta 43 094 km² Invånarantal

Läs mer

Vindpark Töftedalsfjället

Vindpark Töftedalsfjället Vindpark Töftedalsfjället En förnybar energikälla På Töftedalsfjället omvandlas vindenergi till el. Genom att utnyttja en av jordens förnybara energikällor kan vi ta ytterligare ett steg bort från användandet

Läs mer

Det innebär exempelvis att krav ställts på utsläppsnivåer för maskinparken, energiförbrukningen, kemikalieanvändningen och sophanteringen.

Det innebär exempelvis att krav ställts på utsläppsnivåer för maskinparken, energiförbrukningen, kemikalieanvändningen och sophanteringen. Förnybar energi till 50 000 hushåll Vinden är en oändlig resurs att ta vara på. Den energin som får håret på ditt huvud att svalla, löven att rassla och trädkronor att vaja omvandlar vi till el. El som

Läs mer

Erfarenheter med avisning Sjisjka och Kyrkberget vindpark. Stefan Stambej Power Väst 2013

Erfarenheter med avisning Sjisjka och Kyrkberget vindpark. Stefan Stambej Power Väst 2013 Erfarenheter med avisning Sjisjka och Kyrkberget vindpark Stefan Stambej Power Väst 2013 Agenda Ø Jämtkrafts målsättning Ø Teknisk lösning på Kyrkberget Ø Erfarenheter efter drift med avisning Ø Teknisk

Läs mer

Storrun. Trondheim. Östersund. Oslo. Stockholm. Faktaruta. Antal vindkraftverk 12. Total installerad effekt Förväntad årlig elproduktion

Storrun. Trondheim. Östersund. Oslo. Stockholm. Faktaruta. Antal vindkraftverk 12. Total installerad effekt Förväntad årlig elproduktion storrun vindkraft Storrun Trondheim Östersund Oslo Stockholm Faktaruta Antal vindkraftverk 12 Typ nordex N90 2,5 MW Rotordiameter 90 m Totalhöjd 125 m Total installerad effekt 30 MW Förväntad årlig elproduktion

Läs mer

Ett annorlunda uppdrag

Ett annorlunda uppdrag Vi har energi över. Ett annorlunda uppdrag Våra ägare är märkligt ointresserade av stora vinster. Erhard Borgren, init iativtagare till Öster sunds Elektriska Belysnin gsaktiebolag 1889. Jämtkraft är ett

Läs mer

Hjuleberg Vindkraftpark

Hjuleberg Vindkraftpark Hjuleberg Vindkraftpark Hjuleberg vindkraftpark Hjuleberg vindkraftpark byggdes under 2013-2014 och ligger i Falkenbergs kommun i Hallands län. Vindkraftparken består av tolv Siemens turbiner med en effekt

Läs mer

Hur utvecklas vindbranschen i Sverige? Eric Birksten

Hur utvecklas vindbranschen i Sverige? Eric Birksten Hur utvecklas vindbranschen i Sverige? Eric Birksten Varför vindkraft? Möjligheter Utbyggnaden Ekonomi Våra frågor 2 Våra budskap Billigaste förnybara energikällan som finns att tillgå Bidrar till försörjningstrygghet

Läs mer

Vinden. En framtidskraft.

Vinden. En framtidskraft. Vinden. En framtidskraft. Skellefteå Kraft tar tillvara en oändlig naturresurs Skellefteå Kraft ser vindkraft som ett betydelsefullt energislag i företagets elproduktion. Vinden är en oändlig naturresurs

Läs mer

Vindkraft inom E.ON Elnät. Jan-Erik Olsson - Strategichef

Vindkraft inom E.ON Elnät. Jan-Erik Olsson - Strategichef Vindkraft inom E.ON Elnät Jan-Erik Olsson - Strategichef DN Debatt Vindkraftens aktuella läge EUs klimatmål med 20 procent förnybar energi till 2020 är en kraftfull satsning med tanke på övriga medlemsländers

Läs mer

byter Vi ser till riktning att tankarna

byter Vi ser till riktning att tankarna Sverige Vi ser till att tankarna byter riktning Världens energibehov bara ökar. Samtidigt har miljön sagt ifrån på allvar. Vi står inför en av vår tids största globala utmaningar. Sida 2 Till stor del

Läs mer

Vindkraft i Halland - möjligheter och problem

Vindkraft i Halland - möjligheter och problem Halmstad 2011-02-17 Vindkraft i Halland - möjligheter och problem Göran Sidén Lektor i elkraftteknik Högskolan i Halmstad Bild: www.svif25ar.se Halländsk pionjär Roland Bengtsson i Tågarp, Falkenberg,

Läs mer

Rapport från partienkät

Rapport från partienkät Rapport från partienkät Sammanfattning Svensk Vindenergi har genomfört en enkät till riksdagspartierna om deras syn på förnybar elproduktion och vindkraft. Här följer en sammanfattning av svaren: Socialdemokrafterna,

Läs mer

Vad driver vindkraftsutbyggnaden i Sverige?

Vad driver vindkraftsutbyggnaden i Sverige? Vad driver vindkraftsutbyggnaden i Sverige? Lars Thomsson, Vindkraftssamordnare Region Mitt Lars Thomsson - Mitt Vindkraftsamordnare region mitt sen 1 maj 2011 Kommunalråd samhällsbyggnad och byggnadsnämndens

Läs mer

Vind. Från projektering till elproduktion vindkraft med wpd.

Vind. Från projektering till elproduktion vindkraft med wpd. Vind Från projektering till elproduktion vindkraft med wpd. Vi ser till att tankarna byter riktning Världens energibehov bara ökar. Samtidigt har miljön sagt ifrån på allvar. Vi står inför en av vår tids

Läs mer

E.ON satsar på vindkraft

E.ON satsar på vindkraft E.ON satsar på vindkraft Nationella vindkonferensen Kalmar 7 april, 2009 Lennart Fredenberg E.ON Sverige AB E.ON är ett av världens största privatägda energiföretag i världen stark position i Norden Renewables/JICDM

Läs mer

André Höglund Energimyndigheten Enheten för operativa styrmedel andre.hoglund@energimyndigheten.se

André Höglund Energimyndigheten Enheten för operativa styrmedel andre.hoglund@energimyndigheten.se Förnybar el med Gröna certifikat André Höglund Energimyndigheten Enheten för operativa styrmedel andre.hoglund@energimyndigheten.se Agenda Allmänt om elcertifikatsystemet - hur det fungerar Statistik,

Läs mer

Välkommen! Utredning om vindkraft på Lygnersvider. Jonas Cognell Per Carlson Anne Kodeda

Välkommen! Utredning om vindkraft på Lygnersvider. Jonas Cognell Per Carlson Anne Kodeda Välkommen! Utredning om vindkraft på Lygnersvider Jonas Cognell Per Carlson Anne Kodeda Göteborg Energi 2007 Ägare Antal kunder Antal anställda Rörelsens intäkter Investeringar Göteborg Stad Ca 300 000

Läs mer

framtidens energikälla Stora Aktie och Fonddagen i Göteborg 22 november Thomas Linnard VD Rabbalshede Kraft thomas.linnard@rabbalshedekraft.

framtidens energikälla Stora Aktie och Fonddagen i Göteborg 22 november Thomas Linnard VD Rabbalshede Kraft thomas.linnard@rabbalshedekraft. framtidens energikälla framtidens energikälla Stora Aktie och Fonddagen i Göteborg 22 november Thomas Linnard VD Rabbalshede Kraft thomas.linnard@rabbalshedekraft.se Historik Vindpark Kil (8 MW) i Tanums

Läs mer

Jobba i medvind satsa på vindkraftsbranschen

Jobba i medvind satsa på vindkraftsbranschen Jobba i medvind satsa på vindkraftsbranschen 100 000 nya jobb I takt med vindkraftens snabba expansion växer också en helt ny arbetsmarknad fram i Sverige. Enligt siffror från 2012 byggs det ungefär ett

Läs mer

Solenergi och vindkraft i energisystemet

Solenergi och vindkraft i energisystemet Solenergi och vindkraft i energisystemet Skånes Vindkraftsakademi Malmö 18 Mars 2015 Martin Lindholm New Technology & Innovation Manager E.ON Climate & Renewables Agenda Introduktion Technology & Innovation

Läs mer

Försäljning av vindenergi från Vindpark Stamåsen

Försäljning av vindenergi från Vindpark Stamåsen Erbjudandet gäller till och med 1 december 2013. Försäljning av vindenergi från Vindpark Stamåsen Statkraft SCA Vind AB Investera i förnybar energi och påverka dina elkostnader Nu kan du som har elabonnemang

Läs mer

Den smarta stadsdelen Hyllie Lösningar för smarta nät och en hållbar stad. Siemens AG 2012. All rights reserved. Sector Infrastructures & Cities

Den smarta stadsdelen Hyllie Lösningar för smarta nät och en hållbar stad. Siemens AG 2012. All rights reserved. Sector Infrastructures & Cities Den smarta stadsdelen Hyllie Lösningar för smarta nät och en hållbar stad Page 1 Smarta nät möjliggör integreringen av förnybara energikällor Vindkraftens utveckling i Sverige, 1982-2011 Lillgrund, Öresund

Läs mer

FÅ SNURR PÅ DIN EKONOMI

FÅ SNURR PÅ DIN EKONOMI FÅ SNURR PÅ DIN EKONOMI Möjlighet till köp av andelar i Hjortseryd Vindkraftpark! GENOM ETT AVTAL MELLAN STENA RENEWABLE ENERGY AB OCH SVERIGES VINDKRAFTSKOOPERATIV, SVEF, ERBJUDS BOENDE I VRÅ OCH TORPA

Läs mer

Lokal nytta med globalt perspektiv

Lokal nytta med globalt perspektiv Lokal nytta med globalt perspektiv Vinden - i människans tjänst sedan urminnes tider Varför vindkraft just HÄR och NU? Varför vindkraft just HÄR och NU? Tekniken Politiken Tekniken: Möjligt att bygga höga

Läs mer

FÖRNYBAR ENERGI FÖR IDAG OCH IMORGON

FÖRNYBAR ENERGI FÖR IDAG OCH IMORGON FÖRNYBAR ENERGI FÖR IDAG OCH IMORGON VINDKRAFT I SVERIGE Både EU och Sverige har formulerat ambitiösa mål som anger en kraftigt ökad utbyggnad av förnybar energi. EU har som mål att 20 procent av energin

Läs mer

Statkraft är ledande producent av förnybar energi i europa. Vindkraft är en av de mest miljövänliga metod erna för att producera energi i stor skala

Statkraft är ledande producent av förnybar energi i europa. Vindkraft är en av de mest miljövänliga metod erna för att producera energi i stor skala Statkraft är ledande producent av förnybar energi i europa. Vindkraft är en av de mest miljövänliga metod erna för att producera energi i stor skala och därför är vindkraftspro duktion en naturlig och

Läs mer

STORHÖGEN Östersunds kommun, Jämtlands län

STORHÖGEN Östersunds kommun, Jämtlands län Samråd enligt miljöbalken med anledning av utbyggnad av vindkraft vid STORHÖGEN Östersunds kommun, Jämtlands län STATKRAFT SCA VIND AB 2011-10-11 Dagordning Statkraft SCA Vind AB Samråd Lokalisering och

Läs mer

LATHUND olika begrepp som förekommer i branschen

LATHUND olika begrepp som förekommer i branschen LATHUND olika begrepp som förekommer i branschen Januari 2010 Siffror 1 TWh = 1 000 GWh = 1 000 000 MWh = 1 000 000 000 kwh Sveriges totala elproduktionseffekt år 2009 = cirka 34 000 MW Sveriges sammanlagda

Läs mer

Vindkraft, innehåll presentation

Vindkraft, innehåll presentation Vindkraft. Vindkraft, innehåll presentation Vad är vindkraft? Vad är el? Energiläget i Sverige och mål Typer av verk Projektering Byggnation Äga Planerade etableringar i Sverige Projektgarantis erbjudande

Läs mer

Sverigedemokraterna 2011

Sverigedemokraterna 2011 Energipolitiskt program S 2011 Vision För att Sverige ska kunna upprätthålla en hög internationell konkurrenskraft och levnadsstandard vill S föra en energipolitik som säkerställer en prisvärd och tillförlitligenergiförsörjning,

Läs mer

Medeltemperaturen på jorden blir varmare och varmare. Orsaken är främst utsläpp av koldioxid från förbränning av fossila bränslen. Trafiken på våra vägar och energianvändningen står för största delen av

Läs mer

Bixia Varför solel i vår mix

Bixia Varför solel i vår mix Bixia och omvärlden Mänskligheten står inför två av sina största utmaningar i historien! Hur vi ska få stopp på pågående klimatförändringar Hur vi ska få energibalans i världen Och detta utan att vi ska

Läs mer

SVERIGEDEMOKRATISKT INRIKTNINGSPROGRAM FÖR ENERGIPOLITIK

SVERIGEDEMOKRATISKT INRIKTNINGSPROGRAM FÖR ENERGIPOLITIK SVERIGEDEMOKRATISKT INRIKTNINGSPROGRAM FÖR ENERGIPOLITIK Antogs av Landsdagarna 2011. Tryckversion 2.0-2014-03-04 VISION För att Sverige ska kunna upprätthålla en hög internationell konkurrenskraft och

Läs mer

Vindkraftprojektet Skyttmon Protokoll från samrådsmöte i Skyttmon, den 13 november 2012

Vindkraftprojektet Skyttmon Protokoll från samrådsmöte i Skyttmon, den 13 november 2012 JP VIND AB Vindkraftprojektet Skyttmon Protokoll från samrådsmöte i Skyttmon, den 13 november 2012 Inbjudan Inbjudan till samrådsmöte (enligt miljöbalken 6 kap 4 ) har offentliggjorts genom annonsering

Läs mer

Vindkraft - ekonomi. Sara Fogelström 2013-03-26

Vindkraft - ekonomi. Sara Fogelström 2013-03-26 Vindkraft - ekonomi Sara Fogelström 2013-03-26 Ekonomi Intäkter: Försäljning av el på Nord Pool Försäljning av elcertifikat Elpris Spotpris Fleråriga avtal 40 öre/kwh Elcertifikat Elcertifikatsystemet

Läs mer

VÄXTKRAFT FRÅN VINDEN

VÄXTKRAFT FRÅN VINDEN BYGDEPENG VÄXTKRAFT FRÅN VINDEN Glötesvålens Vindpark TILLKOMST REGLER & FÖRVALTNING Glöte Byalag Version 2.4 INNEHÅLL Glötesvålens Vindkraftspark - Bakgrund... 3 Bygdepengens tillkomst... 3 Förvaltning

Läs mer

Vindkraften i Sverige. Vindkraften en folkrörelse

Vindkraften i Sverige. Vindkraften en folkrörelse Vindkraften i Sverige Energiting Sydost 2011-05-05 Vindkraften en folkrörelse Energiansvarig (V) i riksdagen 1998-2002 Ledamot i DESS 1997-2001 styrelsen för Statens Energimyndighet (2003-06) ledamot Växjö

Läs mer

EOLUS VIND AB. Vindkraftseminarium Falköping 2010-02-19

EOLUS VIND AB. Vindkraftseminarium Falköping 2010-02-19 EOLUS VIND AB Vindkraftseminarium Falköping 2010-02-19 EOLUS VIND AB Bildat 1990 Har etablerat fler än 200 vindkraftverk Ca 35 anställda Kontor i Hässleholm, Vårgårda, Falun, Halmstad, Motala och Sundsvall.

Läs mer

Till DIG. Projekt MedVind Västra - en bra bit av Sollefteå kommun. Från Sollefteå kommun och. som är boende i västra.

Till DIG. Projekt MedVind Västra - en bra bit av Sollefteå kommun. Från Sollefteå kommun och. som är boende i västra. Till DIG som är boende i västra Edseleområdet Karta från www.vindkraftnorr.se Från Sollefteå kommun och Projekt MedVind Västra - en bra bit av Sollefteå kommun 1 Den här informationen vänder sig till DIG

Läs mer

Vindkraft i Örebro län

Vindkraft i Örebro län Vindkraft i Örebro län 2011-11-10 Lars Thomsson Vindkraftssamordnare Region Mitt Gotlands kommun, kommunalråd samhällsbyggnad 2006-2010 Gotlands kommun, byggnadsnämndens ordförande 2006-2010 Partistyrelsen

Läs mer

Utförd av IUC Sverige AB Juni 2012

Utförd av IUC Sverige AB Juni 2012 Utförd av IUC Sverige AB Juni 2012 SEK - Samhällsekonomisk kalkyl Beräkningen omfattas av verklig sysselsättning och dess ekonomiska effekter vid investering i Havsbaserad vindkraft Modell som använts:

Läs mer

Hur projekt Högabjär blev Högabjär-Kärsås

Hur projekt Högabjär blev Högabjär-Kärsås Hur projekt Högabjär blev Högabjär-Kärsås Vattenfall har fört en fördjupad dialog med föregående ägare sedan efter sommaren Genom att slå ihop projekten kan flera synergier uppnås - Synergier i upphandling

Läs mer

Vattenkraft. En oändlig energi.

Vattenkraft. En oändlig energi. Vattenkraft. En oändlig energi. Med hundra års erfarenhet har vi fokus på framtiden Skellefteå Krafts historia började med ett vattenkraftverk i Finnforsfallet utanför Skellefteå. Det blev Skellefteälvens

Läs mer

Luleå Energi är ett genuint Luleåföretag. En viktig drivkraft för privatpersoner, företag och samhälle.

Luleå Energi är ett genuint Luleåföretag. En viktig drivkraft för privatpersoner, företag och samhälle. 1 Luleå Energi är ett genuint Luleåföretag. En viktig drivkraft för privatpersoner, företag och samhälle. 2 Vi säljer energi. Men det våra kunder köper är något helt annat. 3 Luleåborna köper ljus och

Läs mer

Landsbygdsprogrammet 2007-2013

Landsbygdsprogrammet 2007-2013 Landsbygdsprogrammet 2007-2013 Utveckling av bredband via Landsbygdsprogrammet Definition av bredband enligt Landbygdsförordningen: IT-infrastruktur med hög överföringshastighet (Gäller mobilt, ADSL och

Läs mer

Vindkraft. Varför? Finns det behov? Finns det ekonomi i vindkraft? Samverkan ett recept till framgång!

Vindkraft. Varför? Finns det behov? Finns det ekonomi i vindkraft? Samverkan ett recept till framgång! Vindkraft Varför? Finns det behov? Finns det ekonomi i vindkraft? Samverkan ett recept till framgång! Klimatförändring är ett faktum V i t ä n k e r p å m o r g o n d a g e n s e n e r g i b e h o v -

Läs mer

Flertalet elbolag bryter mot ny konsumentlag

Flertalet elbolag bryter mot ny konsumentlag Pressmeddelande 2007-01-17 Flertalet elbolag bryter mot ny konsumentlag Åtskilliga elbolag bryter mot lagen. Den 1 januari 2007 trädde Förändringar i lagen om elcertifikat i kraft, vilket ska underlätta

Läs mer

Jenny Miltell, 2012. Smarta elnät ABB gör det möjligt

Jenny Miltell, 2012. Smarta elnät ABB gör det möjligt Jenny Miltell, 2012 Smarta elnät ABB gör det möjligt Innehåll Världen idag och dagens energi- och klimatutmaning EU:s och Sveriges klimatmål Integration av förnybar energi kräver en energiomställning Vi

Läs mer

Utsläppsrätter och elcertifikat att hantera miljöstyrmedel i praktiken. Karin Jönsson E.ON Sverige, Stab Elproduktion

Utsläppsrätter och elcertifikat att hantera miljöstyrmedel i praktiken. Karin Jönsson E.ON Sverige, Stab Elproduktion Utsläppsrätter och elcertifikat att hantera miljöstyrmedel i praktiken Karin Jönsson E.ON Sverige, Stab Elproduktion E.ON Sveriges el- och värmeproduktion 2005 Övrigt fossilt 6 % Förnybart (vatten, vind,

Läs mer

Vindenergi. Holger & Samuel

Vindenergi. Holger & Samuel Vindenergi Holger & Samuel Hur utvinns elenergi ur vinden? Ett vindkraftverk består av ett torn med rotorblad samt en generator. Vinden får rotorbladen att snurra, varpå rotationen omvandlas till el i

Läs mer

Vindenheten, Lars Andersson 2015-06-08

Vindenheten, Lars Andersson 2015-06-08 Vindkraftens rolle i energisystemet nya krav på vindkraft och på elmarknaden Vindenheten, Lars Andersson 2015-06-08 Vindenheten Hållbart nyttjande av vindresursen Med ett hållbart nyttjande av vindresursen

Läs mer

Introduktion LOKALT ÄGD VINDKRAFT 2010-10-22. Tore Wizelius www.vindform.se tore@vindbruk.org Oktober 2010. Presentation. Nätverket för Vindbruk

Introduktion LOKALT ÄGD VINDKRAFT 2010-10-22. Tore Wizelius www.vindform.se tore@vindbruk.org Oktober 2010. Presentation. Nätverket för Vindbruk 2010-10-22 LOKALT ÄGD VINDKRAFT Tore Wizelius www.vindform.se tore@vindbruk.org Oktober 2010 Introduktion Presentation Nätverket för Vindbruk Vindkraftens utveckling globalt och i Sverige Vem äger vindkraft?

Läs mer

Vindkraft inom SCA. Milan Kolar 2011-05-30

Vindkraft inom SCA. Milan Kolar 2011-05-30 Vindkraft inom SCA Milan Kolar 2011-05-30 SCA Ett globalt hygien- och pappersföretag Nettoomsättning 109 miljarder SEK 45 000 anställda och försäljning i mer än 100 länder TEN och Tork är ledande globala

Läs mer

Ta gärna informationsfolder om projektet och formulär för lämnande av synpunkter. Tveka inte att ställa frågor eller dela med Er av Era funderingar.

Ta gärna informationsfolder om projektet och formulär för lämnande av synpunkter. Tveka inte att ställa frågor eller dela med Er av Era funderingar. VÄLKOMMEN TILL SAMRÅD ANGÅENDE VINDKRAFTUTREDNING VID RÖDENEPLATTÅN Anteckna er på deltagarförteckningen. Ta gärna informationsfolder om projektet och formulär för lämnande av synpunkter. Ta del av utställningen.

Läs mer

Vindkraften en folkrörelse

Vindkraften en folkrörelse Vindkraften idag och imorgon Västerås 2008-11-27 Vindkraften en folkrörelse Energiansvarig (v) i riksdagen 1998-2002 Ledamot i DESS 1997-2001 styrelsen för Statens Energimyndighet (2003-06) ledamot VEABs

Läs mer

STATKRAFT SCA VIND AB

STATKRAFT SCA VIND AB STATKRAFT SCA VIND AB NÄRINGSLIVSPÅVERKAN 2008-08-27 Agenda Statkraft SCA Vind AB Projektets omfattning Näringslivspåverkan Projekt Smöla 150 MW, 68 vindkraftverk (Film) STATKRAFT SVERIGE Kraftproduktion

Läs mer

Vindkraft i Sverige. - Möjligheter och hinder för vindkraftutbyggnad i Sverige. Eric Birksten Svensk Vindenergi

Vindkraft i Sverige. - Möjligheter och hinder för vindkraftutbyggnad i Sverige. Eric Birksten Svensk Vindenergi Vindkraft i Sverige - Möjligheter och hinder för vindkraftutbyggnad i Sverige. Eric Birksten Svensk Vindenergi Svensk Vindenergi 125 medlemsföretag Internationella kraftbolag Kommunala kraftbolag Projekteringsföretag

Läs mer

Blekinge Offshore. 2012 Blekinge Offshore AB, www.blekingeoffshore.se

Blekinge Offshore. 2012 Blekinge Offshore AB, www.blekingeoffshore.se Blekinge Offshore Projektbeskrivning Projektet omfattar uppförande av i första hand 700 vindkraftverk med en kapacitet på 2 500 MW och en beräknad produktion på 7-8 TWh per år inom Sveriges elområde 4.

Läs mer

Konsekvenser av höjda kvotnivåer i elcertfikatsystemet på elmarknaden

Konsekvenser av höjda kvotnivåer i elcertfikatsystemet på elmarknaden Konsekvenser av höjda kvotnivåer i elcertfikatsystemet på elmarknaden Harald Klomp Riksdagsseminarium om förnybar el och elmarknaden 14-05-07 14-05-08 1 Mikael Lundin, vd Nordpool, 3 februari 14: - Om

Läs mer

Vision för en svensk vindkraftsindustri

Vision för en svensk vindkraftsindustri Vision för en svensk vindkraftsindustri Presenterad på Chalmers seminarium för Gröna jobb Stefan Karlsson Global Segment Manager Renewable Energy 2012-02-24 Tillväxten i vindkraftsindustrin har just börjat..

Läs mer

Kartläggning av, med stöd från sysselsättningseffekter från vindkraft företagens syn på potential, hinder & möjligheter

Kartläggning av, med stöd från sysselsättningseffekter från vindkraft företagens syn på potential, hinder & möjligheter Kartläggning av, med stöd från sysselsättningseffekter från vindkraft företagens syn på potential, hinder & möjligheter En rapport från nätverket Power Väst som drivs i samarbete mellan Västra Götalandsregionen,

Läs mer

Kramnet Networks & ICT

Kramnet Networks & ICT Kramnet Networks & ICT Hur ser samarbetet ut mellan ITC och Kramnet Networks? I dagsläget har ICT ett väl utbyggt fiber nät som sträcker sig runt om i Sverige. Kramnet Networks har en komplett portfölj

Läs mer

Vindkraft. En investering i framtiden

Vindkraft. En investering i framtiden Vindkraft En investering i framtiden Att som företag eller privatperson investera i vindkraft är säkert och lönsamt. Företagspresentation GoldWind är en ekonomisk förening som investerar i förnyelsebar

Läs mer

Vindkraften och politiken Vilka avtryck har olika regeringsmajoriteter gjort på vindkraftsutvecklingen? Lars Andersson, chef Energimyndighetens

Vindkraften och politiken Vilka avtryck har olika regeringsmajoriteter gjort på vindkraftsutvecklingen? Lars Andersson, chef Energimyndighetens Vindkraften och politiken Vilka avtryck har olika regeringsmajoriteter gjort på vindkraftsutvecklingen? Lars Andersson, chef Energimyndighetens vindenhet Ingen träff på vind Regeringens proposition 1996/97:84

Läs mer

Postnr: Ort: Eventuell mobiltelefon: Anl id: 1) Områdes id: 2) Elhandelsföretag: 3) Årsförbrukning, kwh: 3)

Postnr: Ort: Eventuell mobiltelefon: Anl id: 1) Områdes id: 2) Elhandelsföretag: 3) Årsförbrukning, kwh: 3) DKH Teckningsanmälan Jag tecknar mig för andel/andelar i Dala Vindkraft Ekonomisk förening, org.nr 769613-8911, och ansöker samtidigt om medlemskap (gäller ny medlem). Varje andel kostar 6 600 kronor.

Läs mer

Kommuner og sentrale myndigheters rolle i lokal forankring?

Kommuner og sentrale myndigheters rolle i lokal forankring? NordVind - VINDKRAFT OG LOKAL FORANKRING Kommuner og sentrale myndigheters rolle i lokal forankring? Projektledare Jens Sperens / Vindfyr Agenda Vindfyr Tack till finansiär Vad kommuner gör idag för ökad

Läs mer

Informationsmaterial Bredbandsutbyggnad Mariestad och Töreboda kommuner

Informationsmaterial Bredbandsutbyggnad Mariestad och Töreboda kommuner Informationsmaterial Bredbandsutbyggnad Mariestad och Töreboda kommuner Nästa generations bredbandsnät. Kommunerna i Töreboda och Mariestad har tagit initiativ till utbyggnad av ett gemensamt regionnät.

Läs mer

Medlemsnytt December 2013

Medlemsnytt December 2013 Medlemsnytt December 2013 Kära O2-medlem, Vi kan glädjas åt att det blåst riktigt bra under oktober och november, vilket är bra eftersom vi i övrigt har haft ett något sämre vindår än föregående år. Nu

Läs mer

LOKALT ÄGD VINDKRAFT. Tore Wizelius www.vindform.se tore@vindbruk.org Mars 2011

LOKALT ÄGD VINDKRAFT. Tore Wizelius www.vindform.se tore@vindbruk.org Mars 2011 LOKALT ÄGD VINDKRAFT Tore Wizelius www.vindform.se tore@vindbruk.org Mars 2011 Introduktion Presentation Nätverket för Vindbruk Vindkraftens utveckling globalt och i Sverige Vem äger vindkraft? Vindkraft

Läs mer

Glötesvålens vindpark. Projektbeskrivning

Glötesvålens vindpark. Projektbeskrivning Glötesvålens vindpark Projektbeskrivning PROJEKTBESKRIVNING GLÖTESVÅLEN 2/6 OX2 utvecklar, bygger, finansierar och förvaltar förnybara energianläggningar i Norden. Vi driver omställningen till en hållbar

Läs mer

söndag den 11 maj 2014 Vindkraftverk

söndag den 11 maj 2014 Vindkraftverk Vindkraftverk Vad är ursprungskällan? Hur fångar man in energi från vindkraftverk? Ett vindkraftverk består utav ett högt torn, högst upp på tornet sitter en vindturbin. På den vindturbinen sitter det

Läs mer

VB Energi i samarbete för ett hållbart samhälle!

VB Energi i samarbete för ett hållbart samhälle! t VB Energi i samarbete för ett hållbart samhälle! VB Energi stödjer Ludvika/Fagersta i omställningen till en hållbar energianvändning Miljoner kronor VB Energigruppen - Investeringar 180,0 160,0 140,0

Läs mer

Behövs en omfattande vindkraftsutbyggnad i Sverige? Harry Frank. IVA och KVA. Harry Frank KVA - 1. 7 maj 2014 5/10/2014

Behövs en omfattande vindkraftsutbyggnad i Sverige? Harry Frank. IVA och KVA. Harry Frank KVA - 1. 7 maj 2014 5/10/2014 Harry Frank KVA - 1 5/10/2014 Harry Frank IVA och KVA Behövs en omfattande vindkraftsutbyggnad i Sverige? 7 maj 2014 - Harry Frank KVA - 2 Behövs en omfattande vindkraftsutbyggnad i Sverige? För att besvara

Läs mer

Förstudie till solcellsanläggning vid Prästbolet 1:4, Hjo kommun för Knäpplan vind II ekonomisk förening

Förstudie till solcellsanläggning vid Prästbolet 1:4, Hjo kommun för Knäpplan vind II ekonomisk förening Förstudie till solcellsanläggning vid Prästbolet 1:4, Hjo kommun för Knäpplan vind II ekonomisk förening Innehållsförteckning: sida 1. Inledning och idé 2 2. Val av plats 2 3. Anläggningens storlek 3 4.

Läs mer

Temasession 1: Nationell handlingsplan för smarta elnät

Temasession 1: Nationell handlingsplan för smarta elnät Temasession 1: Nationell handlingsplan för smarta elnät Karin Widegren, kanslichef, Samordningsrådet för smarta elnät Power Circle Summit 2014, Göteborg 6 november 2014 Samordningsrådet NÄRINGSLIV ORGANISATIONER

Läs mer

Vision och verklighet

Vision och verklighet Vision och verklighet Falköping 2010-02-19 Vindkraften en folkrörelse Energiansvarig (v) i riksdagen 1998-2002 Ledamot i DESS 1997-2001 styrelsen för Statens Energimyndighet (2003-06) ledamot Växjö Energis

Läs mer

Solceller. Diedrik Fälth, energiingenjör och solcellsexpert

Solceller. Diedrik Fälth, energiingenjör och solcellsexpert Solceller Diedrik Fälth, energiingenjör och solcellsexpert Den största myten * En film om solel Så här sa ett elföretag år 2000 Sydgas och Sydkrafts intresse ligger i att få praktisk erfarenhet i småskalig

Läs mer

Vindkra( förutsä0ningar och ekonomi

Vindkra( förutsä0ningar och ekonomi Vindkra( förutsä0ningar och ekonomi Storlek E0 2 MW vindkra(verk har en tornhöjd på 80-100 meter och en rotordiameter på 80-100 meter De största verk som är i kommersiell dri( i Sverige har e0 100 meter

Läs mer

Närvarande. Agenda för mötet presenterades. Presentation av konsult: Triventus Consulting AB

Närvarande. Agenda för mötet presenterades. Presentation av konsult: Triventus Consulting AB Bror Norberg, Miljö- och byggkontoret, Härjedalens kommunn (BN) Ida Dahl, Miljö- och byggkontoret, Härjedalens kommun (ID) Cecilia Danebäck, Triventus Consulting AB (CD) (För anteckningar) Sven Levin,

Läs mer

Det svenska energisystemet efter 2020 varför är en storskalig satsning på havsbaserad vindkraft önskvärd?

Det svenska energisystemet efter 2020 varför är en storskalig satsning på havsbaserad vindkraft önskvärd? Det svenska energisystemet efter 2020 varför är en storskalig satsning på havsbaserad vindkraft önskvärd? Staffan Jacobsson, Chalmers Fredrik Dolff, Ecoplan Förväntat produktionsgap i EU EU:s mål - minska

Läs mer

Vindbruk - en möjlighet för landsbygden

Vindbruk - en möjlighet för landsbygden Vindbruk - en möjlighet för landsbygden Global vindkraft Installerad effekt i MW 2010 Land Installerad effekt totalt, MW Utbyggnad 2010, MW Tyskland 27 214 1.493 Spanien 20 676 1.516 Italien 5 797 948

Läs mer

Windcap Fond 2 AB Halvårsrapport

Windcap Fond 2 AB Halvårsrapport Windcap Fond 2 AB Halvårsrapport 2013-06-30 Omsättningen har ökat i och med försäljningen av aktierna i intressebolagskoncernen TVKF 1 AB som istället ersatts av direkt ägda hel- och delägda vindkraftverk.

Läs mer

Investeringar på elmarknaden - fyra förslag för förbättrad funktion

Investeringar på elmarknaden - fyra förslag för förbättrad funktion - fyra förslag för förbättrad funktion Expertgruppen för miljöstudier den 11 november 2011 Sven-Olof Fridolfsson, fil dr Thomas P. Tangerås, docent www.ifn.se/forskningsprogrammet_elmarknadens_ekonomi

Läs mer

Med- og motvind. Vindkraften en folkrörelse. Stavanger, 2009-09-07. Näringsdepartementet

Med- og motvind. Vindkraften en folkrörelse. Stavanger, 2009-09-07. Näringsdepartementet Med- og motvind Stavanger, 2009-09-07 Vindkraften en folkrörelse Vind under snabb teknisk utveckling Vindkraften har blivit symbol för förnybar el. Vindkraften väcker mycket starka känslor. Vindkraften

Läs mer

TILLSAMMANS BYGGER VI FIBER FÖR BREDBAND, TV OCH TELEFONI

TILLSAMMANS BYGGER VI FIBER FÖR BREDBAND, TV OCH TELEFONI TILLSAMMANS BYGGER VI FIBER FÖR BREDBAND, TV OCH TELEFONI 264 hushåll i Diö säger Ja till fiber! - För oss är valet enkelt vi längtar efter att få in uppkoppling via fiber. Att försöka spå om framtiden

Läs mer

Snabbaste vägen till fiber för Sveriges landsbygd

Snabbaste vägen till fiber för Sveriges landsbygd Snabbaste vägen till fiber för Sveriges landsbygd Varför är det så viktigt med fiber? Det blir roligare med internet när det fungerar med full fart. Och så fort informationsöverföringen sker via fiber,

Läs mer

Problemställning och förbättringsförslag 2014-05-15

Problemställning och förbättringsförslag 2014-05-15 FEMSJÖ FÄRGARYDS FIBERFÖRENING Problemställning och förbättringsförslag 2014-05-15 Mikael Nykvist, Johnny Andersson, Ulrik Bertilsson Nuvarande status Femsjö Färgaryds Fiberförening Ekonomisk förening

Läs mer

Frågor och svar om el

Frågor och svar om el Frågor och svar om el Fråga: Varför ser fakturan annorlunda ut nu? Istället för en räkning från Söderhamn NÄRA så har jag fått två? Du som har Källmärkt el från Söderhamn NÄRA elhandel undrar kanske varför

Läs mer

Vindkraft. Sara Fogelström 2013-10-25

Vindkraft. Sara Fogelström 2013-10-25 Vindkraft Sara Fogelström 2013-10-25 Historik Vindkraft i världen (MW) I slutet på 2012 var totalt cirka 280 000 MW installerat världen över. Källa: EWEA och GWEC Vindkraft i världen Totalt installerad

Läs mer

Remissvar Energi- och klimatprogram för Örebro län

Remissvar Energi- och klimatprogram för Örebro län Datum 2012-06-30 Svarslämnare Organisation Sivert Gustafsson Länsbygderådet i Örebro län/hela Sverige ska leva Skicka in via e-post: energiochklimat.orebro@lansstyrelsen.se senast den 30 juni 2012. Tack

Läs mer

SAMRÅDSMÖTE ENLIGT MILJÖBALKEN 6 KAP 4 AVSEENDE DE PLANERADE VINDKRAFTSPARKERNA I JÄMTLANDS OCH VÄSTERNORRLANDS LÄN STATKRAFT SCA VIND AB 2008-07-01

SAMRÅDSMÖTE ENLIGT MILJÖBALKEN 6 KAP 4 AVSEENDE DE PLANERADE VINDKRAFTSPARKERNA I JÄMTLANDS OCH VÄSTERNORRLANDS LÄN STATKRAFT SCA VIND AB 2008-07-01 SAMRÅDSMÖTE ENLIGT MILJÖBALKEN 6 KAP 4 AVSEENDE DE PLANERADE VINDKRAFTSPARKERNA I JÄMTLANDS OCH VÄSTERNORRLANDS LÄN STATKRAFT SCA VIND AB 2008-07-01 Agenda Vindkraft som energikälla Statkraft SCA Vind

Läs mer

Byalagsfiber med Skanova. Så här får byalaget fiber utanför tätorten

Byalagsfiber med Skanova. Så här får byalaget fiber utanför tätorten Byalagsfiber med Skanova Så här får byalaget fiber utanför tätorten Med oss som samarbetspartner får ni ett högklassigt fibernät Nu kan vi dra fiber för bredband, tv och telefoni åt dig som bor på landsbygden!

Läs mer

Facit. Rätt och fel på kunskapstesterna.

Facit. Rätt och fel på kunskapstesterna. Facit. Rätt och fel på kunskapstesterna. Kunskapstest: Energikällorna. Rätt svar står skrivet i orange. 1. Alla använder ordet energi, men inom naturvetenskapen används en definition, dvs. en tydlig förklaring.

Läs mer

LOKALT ÄGD VINDKRAFT. Tore Wizelius www.vindform.se tore@vindbruk.org November 2011

LOKALT ÄGD VINDKRAFT. Tore Wizelius www.vindform.se tore@vindbruk.org November 2011 LOKALT ÄGD VINDKRAFT Tore Wizelius www.vindform.se tore@vindbruk.org November 2011 Introduktion Presentation Nätverket för Vindbruk Vindkraftens utveckling globalt och i Sverige Vem äger vindkraft? Vindkraft

Läs mer

Detta är en annons från EgenEl. solceller. Ann väljer. solceller. Solcells paket. steg för steg

Detta är en annons från EgenEl. solceller. Ann väljer. solceller. Solcells paket. steg för steg solceller Ann väljer solceller 3 Solcells paket InstalLationen steg för steg Allt fler väljer solceller Vi kan nästan tala om en solcellsrevolution Under 2012 installerades det dubbelt så mycket solel

Läs mer

7 konkreta effektmål i Västerås stads energiplan 2007-2015

7 konkreta effektmål i Västerås stads energiplan 2007-2015 7 konkreta effektmål i Västerås stads energiplan 2007-2015 Energiplanen beskriver vad vi ska göra och den ska verka för ett hållbart samhälle. Viktiga områden är tillförsel och användning av energi i bostäder

Läs mer

Smarta elnät För ett hållbart samhälle

Smarta elnät För ett hållbart samhälle Smarta elnät För ett hållbart samhälle Smarta elnät För ett hållbart samhälle Dagens kraftnät baserar sig på att elen produceras i stora kraftanläggningar och att flödet i transmissionsoch distributionsnäten

Läs mer

DALA VINDKRAFT EKONOMISK FÖRENING

DALA VINDKRAFT EKONOMISK FÖRENING Dala Vindkraft 2013 DALA VINDKRAFT EKONOMISK FÖRENING erbjuder andelsägande i de vindkraftverk som föreningen äger. Detta bidrar till en ökad elproduktion från förnybara källor i Dalarna. Andelsägare i

Läs mer

Vindkraft Bäcken. Samråd enligt 6 kap 4 MB 2011-03-08 AGENDA. Bild 1. Bild 2

Vindkraft Bäcken. Samråd enligt 6 kap 4 MB 2011-03-08 AGENDA. Bild 1. Bild 2 Bild 1 Vindkraft Bäcken Samråd enligt 6 kap 4 MB 2011-03-08 Bild 2 AGENDA Kort om Eolus Vind AB Behov av förnybar energi Samrådsprocessen Projektet Delägarskap Frågor Bild 3 EOLUS VIND AB Bildat 1990 Har

Läs mer