En tidning för och om familjevård Årgång 26 Nr 2 Juni Finns det lyckliga slut? Familjehem behövs! Vad är det för fel på den sociala barnavården?

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "En tidning för och om familjevård Årgång 26 Nr 2 Juni 2008. Finns det lyckliga slut? Familjehem behövs! Vad är det för fel på den sociala barnavården?"

Transkript

1 Familjehemmet En tidning för och om familjevård Årgång 26 Nr 2 Juni 2008 Finns det lyckliga slut? Familjehem behövs! Vad är det för fel på den sociala barnavården? och fler intressanta artiklar

2 REDAKTÖREN HAR ORDET Tiden går och sommaren närmar sig med stormsteg. Jag tycker det känns skönt när sommarlovet kommer och skolan slutar. Men jag vet också att du kanske är av en annan åsikt. En del familjer har det jobbigt över sommaren. I detta nummer av tidningen kan du läsa om lite av varje. Det finns bla artiklar från Lisbeth Pipping, Barbro Hindberg, från Rädda Barnen samt div andra intressanta människor. Vi hoppas att du hittar något som du tycker är extra intressant. Kongressen har nu varit den hölls i Göteborg och det var mycket trevligt för oss som var där. Om du vill ha med något i nästa tidning så hör av dig. Det kan vara enkla saker text, dikter, roligt citat, recept för stora familjer, berätta lite om just era traditioner. Hur var din sommar? Vi hörs! Carina Wahlström redaktör Tenntrådssmyckeriet Snåret www. tenntradssmyckeriet.se söker söker FAMILJEHEM Vi söker familjer som har tid, plats och enga- Vi gemang söker att familjer ta emot som barn/ungdomar har tid, plats i sitt och hem. engagemang att ta emot barn/ungdomar i sitt hem. Vi arbetar med kraftigt förstärkt familjehemsvård Vi med arbetar många med års kraftigt yrkeserfarenhet förstärkt familjehemsvård inom området. med många års yrkeserfarenhet inom området. Vi kan erbjuda ett nära och regelbundet konsultstöd, kan 24-timmars erbjuda ett tillgänglighet, nära och regelbundet handledning konsult- och Vi stöd, övriga 24-timmars professionella tillgänglighet, tjänster av handledning läkare, psykolog och övriga och terapeuter. professionella tjänster av läkare, psykolog och terapeuter. Vi arbetar i ett team för den placerade där familjehemmet arbetar är i ett den team viktigaste för den länken. placerade där famil- Vi jehemmet är den viktigaste länken. Ring oss så berättar vi mer... Ring oss så berättar vi mer... Lena Maria Grandin, Lena Elisabeth Maria Bexell, Grandin, Elisabeth Bexell, I detta nummer Nr Finns det lyckliga slut?... 5 Landet Runt... 7 Icke godkänd... 8 Familjehem behövs!... 9 Utveckling av familjehemsvården Vad är det för fel på den sociala barnavården?...11 Små offer blir stora förövare...12 Familjehem för ungdomar med etnisk minoritetsbakgrund...13 Vinna eller försvinna!...14 Att förstå är att veta hur man skall göra...14 Barn har rätt till VUXNA vuxna...15 Hopp, samarbete och kreativitet...17 Fler familjehem behövs...18 Grundutbildning till familjehem...19 Många frågor och tankar om familjehemsutbildning i en tid när familjehemsvård inte får kosta!!!...20 Uttalande av FR:s kongress...22 Många barn i familjehem träffar aldrig sin socialsekreterare enskilt...23 Kongress Läger hjälper familjehemsplacerade barn och ungdomar...25 Familjehemmens Riksförbund...27 ANDRA ALTERNATIV Psykosociala tjänster Vi erbjuder kompletterande psykosocialt stöd till familjehem och personal: Handledning Utredning R Utbildning Bibi Lundvall Socionom Lill Hallingskog-Rappéll Socionom Fabriksgatan 4, Lidköping

3 Ordföranden har ordet! Familjehemmet Ansvarig utgivare Roland Oscarsson Produktion och tryck Linderoths Tryckeri, Vingåker, tel Jag har under det senaste året mest hållit på med avslut och avsked. Jag fick ta avsked av huset jag bott i 12 år. Vi flyttade hemifrån hela familjen. En son och en dotter flyttade till egna lägenheter och resten av familjen till en fågelholk. Precis så kändes det för mig. Huset som vi har flyttat till är inte så mycket mindre egentligen, men min frihet har krympt. Nu bor jag i ett område där man måste kamma håret när man går ut. Det behövde man inte på det förra stället. Jag fick också ta avsked från min mamma. Hon dog en dag i början av november med min hand vilande på sitt huvud. Hon somnade helt lugnt och vaknade inte igen. Vi hade begravning i december och på kvällen fick jag säga hejdå till mina släktingar. Jag kände mig så ensam när jag blev kvar på kajen och alla andra tog båten till Finland. Jag fick också vinka av en kär vän som skall arbeta i ett land långt borta i minst tre år. Jag har gått en 2-årig utbildning och nu är utbildningen slut och jag måste skiljas från flera människor samtidigt, både kursledare och kurskamrater. Jag har också gjort av med vissa spöken som jag levt med de senaste sex åren. Spöken som berikat mig som människa, kan jag tycka nu. Men allt slut är alltid en början på något nytt! Jag valdes till ordförande i förbundsstyrelsen, men det gör inte så stor skillnad. Det är Roland Oscarsson som är ryggraden och har stora möjligheter att styra huvudet och det är jag oerhört tacksam över. Det går inte att ersätta Roland, bara komplettera och det är det jag tycker att vi i förbundsstyrelsen är bra på, att komplettera varandra. Jag läste om en annan nyutnämnd ordförande som hade fått frågan om vad hon hade för visioner som ordförande. Ordförande skall ha visioner! Min vision är att Familjehemmens Riksförbund tar en tydligare, synligare plats som den viktiga samarbetspartnern den är på familjevårdens scen. Jag är nyfiken på att lyssna på andras visioner. Kan ni skriva en fortsättning på meningen: Jag som ordförande i FR har en vision om Vi kan ha en helsida om visioner i nästa Familjehemmet. Inbjudan till seminarium i Katrineholm; Barn i familjehem om BBIC, tillsyn, stöd och utveckling mm. Fredagen den 29 augusti 2008 kl Telle Söderberg Närmare upplysningar och anmälningar; eller Omslagsbild: Flicka i Rom Foto: Monica Dahlström-Lannes Redaktion Carina Wahlström Södervägen Aspabruk Manusstopp Till nästa nummer: 15/ Annonspriser 2008 Svartvitt Helsida 6 000:- Halvsida 3 500:- 190 mm bred 25,00:-/mm 85 mm bred 15,00:-/mm 60 mm bred 10,00:-/mm Priser baseras på färdigt annonsmaterial. Moms uttages ej. Annonser Prenumeration 400:-/år Plusgiro Medlemsavgift inkl. tidning 350:-/år Plusgiro FR-Kansli Roland Oscarsson Stora Malmsvägen Katrineholm Tel , E-post: Hemsida: Foto Alla bilder används som illustrationer. Personerna på bilderna har ingen anknytning till ämnet om det inte står speciellt angivet. ISSN Familjehemmet

4 Vi söker jour- och familjehem Sociala Tjänster har idag ca 100 jour- och familjehem runt om i landet. Vi månar om våra familjer och erbjuder bra villkor med utbildning och handledning. Våra konsulenter finns tillgängliga för stöd och rådgivning dygnet runt. Nu etablerar vi oss även i Skåne och söker därför särskilt efter familjer i denna region. Ring Anna Berggren på eller någon av familjehemskonsulenterna på Besök även 4 Familjehemmet

5 Finns det lyckliga slut? Han ringer en dag till vår jourtelefon och berättar att han heter Jocke och att han har en flickvän från Thailand. Han har en vacker, åländsk dialekt men bor i Stockholm sedan några år. Här träffade han också Alissa från Thailand. Han frågar om vi kan hjälpa hans flickvän med att söka reda på hennes två söner som är bortadopterade i Norge. Det första som slår mig när han ringer är att säga; nej, sorry men du får vända dig till de norska myndigheterna och förresten hjälper vi inte till med att söka barn som är under 18 år. Men när han säger att barnen är bortadopterade mot Alissas vilja och att hon är helt förkrossad sedan det hände och att de inte har några halmstrån kvar att rycka i. Vad säger man då? Visst, jag ska se vad vi kan göra. Vi har ju kontakter i Norge och vi har ju viljan att hjälpa. Vi bestämmer oss för att träffas. Alissa är fyllda 40 och berättar att hon har psykiska besvär sedan det här hände, att hon äter antidepressiv medicin och känner hopplöshet. Jag får reda på att barnen togs ifrån henne när den äldste sonen var 4 år och den yngsta 1,5 år. Hon visar bilder och hon gråter samtidigt som hon lägger ett stort hopp till Gud och till AFO. Hjälp, tänk om vi gör henne besviken, vi har ju egentligen aldrig gjort det här tidigare. Alissa berättar sin historia, den visar sig vara väldig snårig och fylld av hoppfull kärlek som aldrig riktigt blivit besvarad. Hon arbetar inom turistindustrin i Thailand och träffar där en äldre, norsk gentleman. Han är oerhört uppvaktande och tar henne avsides. Han berättar för henne om hur han attraheras av hennes skönhet, hur han gärna vill ha ett förhållande med henne. Alissa kommer från en ordentlig familj där man tar väl hand om varandra och hon berättar att hon lärt sig att man ska gifta sig av kärlek, inte för pengar. Alissa blir förälskad, hon inleder ett förhållande och den norska mannen bjuder henne hem till Norge. Alissa blir gravid och beslutar sig för att föda sonen hemma i Thailand. Hon reser hem, föder sin son och stannar i Thailand i fyra månader. Efter fyra månader reser hon hem till sin norska kärlek, sonens pappa, och är fylld av kärlek till sonen, norrmannen och livet. I Norge börjar ett mindre helvete. Norrmannen visar sig redan ha en fru, hon vill inte ha Alissa boende i deras gemensamma hem utan Alissa tvingas bo i en sommarstuga som tillhör mannens släkt. Sommarstugan ligger precis en bit in på gränsen till Sverige. I sommarstugan blir hon ensam, mannen är mycket ute och reser och har flera förbindelser med kvinnor från Thailand och Malaysia. Den norska mannens mamma får tillsägelse av sonen att se till Alissa, mata henne med choklad så hon blir fet och oattraktiv, alltmedan han är borta och upptäcker annat. Alissa börjar inse att hon är lurad på alla fronter, hon tar mod till sig och får till slut en lägenhet i Oslo där hon rår sig själv och sin son. Hon känner hela tiden hur många grannar och andra ser ner på henne och hon har väldigt lite sociala kontakter. En granne, en äldre dam, visar sig dock ha ett gott hjärta och ger Alissa lite medmänsklig värme och umgänge. Alissa blev lämnad ensam utan hjälp och med familjen långt borta i Thailand. En dag får Alissa genom en privat stödorganisation för utsatta kvinnor, möjligheten att göra en kort semesterresa till Danmark med båt från Oslo. Alissa får även hjälp med barnvakt och åker med lust på tur med andra kvinnor till Köpenhamn. I samband med resan träffar Alissa en man med danskt ursprung som bor och arbetar i Oslo, de inleder en relation och när den äldste sonen är fyllda tre år så blir Alissa gravid igen med den nya pojkvännen. Han är inte 40 år äldre som den norska mannen, utan de är mer jämngamla. Alissa känner hopp och kärlek och lycka åt det nya liv som spirar inom henne. Hon ska bli mamma och de ska flytta ihop i lägenhet i Holmenkollen utanför Oslo. Men säg den lycka som är långvarig. Den yngre sonen föds och efter ett tag upptäcker Alissa att hennes äldre son har blivit utsatt för övergrepp av sexuell art av den nya pojkvännen. Pojken berättar för sin mamma om övergreppen och Alissa blir förtvivlad eftersom hon är djupt troende och att barn är en gåva från Gud, de får inte besudlas av vuxnas åtrå. Återigen måste Alissa göra någonting drastiskt med sitt liv. Ett av de stora problemen för Alissa var det norska språket. Alissa talar förutom sitt modersmål även flytande engelska och talade både thai och engelska med barnen, men norska tycker hon är svårt. Alissa vände sig slutligen till socialtjänsten och berättade om hur hon upplevde situationen och att hon behövde hjälp, bl.a. med de övergrepp som den äldre sonen blivit utsatt för. Socialtjänsten, eller barnevernstjenste, som det kallas i Norge svarar med att omhänderta de bägge sönerna, emot Alissas vilja. Barnen blev helt enkelt tvångsomhändertagna och placerade på ett barnhem i Oslos utkant. Alissa blev lämnad ensam utan hjälp och med familjen långt borta i Thailand. Hon hade blivit lurad av två män och övergiven av dem som skulle skydda henne, kommunens barnevern. Hon var ung, utländsk och kunde inte språket, det var dömt att misslyckas. Efter en månad får Alissa besöka barnen i barnhemmet och säga adjö till dem under uppsikt av barnevernets personal. Barnen gråter hejdlöst då Alissa måste lämna dem och ropar på engelska I love you mummy. Kort efter besöket får Alissa ett brev från kvinnan på barnevernet som berättar att barnen gråtit för att Alissa rört upp deras känslor. Det är nu beslutat att barnen ska placeras i fosterhem på hemlig adress, allt för att inte Alissa ska kunna söka upp dem. Utan kärlek, utan pengar och utan sina barn är Alissa helt ensam i Norge. Hon åker hem till släkten i Thailand men stannar bara i några månader. Hon kan inte lämna sina Familjehemmet PPP

6 PPP barn i en annan del av världen. Hon beslutar sig för att resa till Sverige och Stockholm och träffar efter en tid en man som är snäll mot henne och ger henne tak över huvudet. I Sverige, där har hon hört att man har bättre möjligheter att ta tillvara barns och kvinnors utsatthet. Hon vet inte om det är sant, men det är nog bättre än att vara kvar i Norge i alla fall. Hon söker sig till en kristen rörelse som finns i hennes hemland, de ber tillsammans och hon får viss själslig hjälp. Men hennes psykiska hälsa förvärras, hon längtar så våldsamt efter sina söner att hon överväger att ta sitt liv. Efter en svår tid i Stockholm akutplaceras hon inom psykiatrin och blir liggande inom den slutna vården under en tid. Plötsligt dyker det upp ett brev från Fylkesmannen i gamla hemkommunen i Norge där det står att fosterhemmet vill adoptera pojkarna. Det vill inte Alissa, hon vill återförenas med dem och leva med dem, men fylkesmannen har gjort en utredning där motiveringen lyder det er grunn til å tro at det vil være til gagn for barnen å beville adopsjon och fylkesmannen bestämmer att så ska det bli och tvingar Alissa att skriva under. Alissa ligger på vårdavdelningen, medicinerad och med svår ångest. Hon skriver under men förstår inte vad det är för papper, allt är på norska och hennes svenska pojkvän säger att det nog är bäst för då slipper hon de norska myndigheterna. Det visar sig senare att den svenska pojkvännen är svartsjuk på hennes söner och vill helst bli av med problemet. Efter detta tar relationen slut. Efter en tid får Alissa lämna psykiatrin och står på egna ben, dock väldigt skakiga ben. Hon är mycket i sin kyrka och får till slut en lägenhet i en förort till Stockholm. Hon träffar en ny kille, den åländske killen Jocke. Han är jordnära och kommer från en bondfamilj på Åland dit han tar Alissa efter en tids sällskap. Alissa får för första gången vila och blir vänligt mottagen av Jockes familj. Både Jocke och hans familj blir upprörda över det som hänt Alissa och hennes söner. Det är klart att barnen ska vara med henne men framförallt måste Alissa få träffa sönerna och hälsa på dem i fosterhemmet. Alissa vänder sig till en människorättsorganisation och ber om hjälp. Hon får efter en tid hjälp av en svensk advokat som börjar med att begära insyn i alla akter som rör utredningen kring Alissa och hennes barn. Advokaten får till svar att handlingarna inte kan lämnas ut då de kan röja adressen till fosterföräldrarna. Den svenska advokaten hänvisar både till Europakonventionen och FNs barnkonvention. Ingenting hjälpte, fosterföräldrarnas (adoptivföräldrarnas) namn och adress fick inte röjas. Efter någon tid så börjar Jocke söka på internet och finner så AFOs hemsida. Så ringer han ett av telefonnumren på jourlistan och får kontakt. Vi bestämmer oss för att göra vad vi kan. Sönerna är vid det här laget stora, den äldste är myndig. AFO börjar i den formella änden. Skriver till Fylkesmannen, skriver till BUFA (Norges motsvarighet till Socialdepartementet), till enstaka jurister som arbetar med barnrättsfrågor och till vår systerorganisation i Norge, ALF (Adoptertes Landsforening). De som svarar säger att de inget kan göra, makten ligger hos föräldrarna. Vi kan aldrig söka bortadopterade barn eller vuxna, så är det bara punkt slut. Trots att Norge har en lagstiftning som säger att alla adoptivföräldrar har laglig skyldighet att berätta för barnet att det är adopterat. Vem är det då man vill skydda? Om barnet eller den vuxne vet att han/hon är adopterad så vore det väl helt odramatiskt att få vetskap om vem som är biologisk förälder. När vi fråga BUFA så vet man inte varför det är så, men troligtvis vill man skydda adoptivföräldrarna. Det finns ingen som blivit straffad för att de inte talat om att barnet är adopterat eftersom det inte kontrolleras att lagen efterlevs. Men vi ska inte ge oss. AFO börjar känna ärendet som en surdeg, d.v.s. en av de frågor som blir liggande länge, för länge, och som förblir olösta. Det är otillfredsställande både för AFO och den som det berör. Vi försöker på olika vägar och får nobben även av den norska folkbokföringen som vill att ärendet först prövas i domstol innan adressen till den myndiga sonen ges ut. Vem ska betala den processen. Alissa är redan skyldig den första advokaten en hel del pengar, pengar som hon inte har. Frälsningsarmén åtar sig att söka men vill ha betalt de också. Vi berättar för henne att vi inte tar betalt. Det är ett motto: Din glädje är min belöning! Nu börjar vi den informella vägen av sökning. Det finns alltid folk som vet en massa och som vet hur man går förbi hårdnackade byråkrater, även i Norge. Vi bestämmer oss en dag för att nej, nu ska det här lösas och det bums. Ärendet kan inte ligga på bordet hur länge som helst. Vi ska börja med att gå till pressen. Alissa är med på det. Den norska pressen ska få reda på hela historien och Alissa ska hänga på löpsedlarna i hopp om att sönerna ändå ska få se henne där. Vi börjar bearbeta medierna. Det finns intresse. Men en liten murvel ger ett tips till oss och det visar sig vara det bästa hittills. Vi söker på tipset och får småningom napp. Det visar sig att adoptivföräldrarna i samband med adoptionen givit sönerna nya, norskklingande namn men dopnamnen fanns kvar som andranamn. De bär adoptivföräldrarnas efternamn och har flyttats från Oslo till Trondheim. Vi får namn, adress och telefonnummer till de båda pojkarna. Den äldste fyller 22 och den yngsta 19 i år. Jag ska ringa Alissa igen, vi hade kontakt på morgonen då vi diskuterade hur hon skulle möta pressen och vilket telefonnummer de kunde nå henne på osv. Jag ringer Alissa igen, det hade nu gått fem timmar. Alissa såg att det var mitt nummer och frågade nästan genast vad journalisterna sagt. Jag sa: Vet du Alissa, jag har hittat dina söner. De bor utanför Trondheim och de har fått nya namn, norska namn. Men de har behållit dopnamnen som andra- 6 Familjehemmet

7 namn så jag vet att det är dina söner. Du ska få mobilnumren. Det är bäst att du ringer själv, vill du det? Det fanns inget tvivel, hon skulle ringa på en gång. Jag bad henne ringa mig efteråt. Hon grät hela tiden, tårarna strömmade ner för kinderna och hon grät när hon talade med mig. Hon var ledsen för att de fått norska namn, men hon sa det inte till dem nu. Vi bestämmer oss för att tills vidare avblåsa hela mediaarbetet. Vi kanske återkommer med det mest med tanke på hur ärendet är skött. Vi bestämmer oss för att träffas efter helgen. Hon vill egentligen skjuta på träffen tills hon får pengar och kan ge oss något stort och dyrt. Men vi påminner om vårt motto din glädje är min belöning. Vi ska inte ha några presenter. Vi bestämmer oss för en träff och jag kommer till hennes hem i förorten med tusen frågor kring sönerna och samtalen. De visar sig att Alissa pratat med bägge sönerna flera gånger. Hon har frågats ut av dem och hon har frågat dem. De kommunicerar på engelska för hemspråket (thai) har ingen brytt sig om att hålla vid liv. Vi talar länge, hon gråter och vi plockar bland de kort som hon ska skicka till dem på en gång. Kort som vi haft för kontakten med pressen, bilderna får hon nu tillbaka och ska sända till gossarna i stället. Alissa återger vad pojkarna berättat. Adoptivföräldrarna hade sagt till dem att deras mamma dött och att det inte var idé att söka efter henne. Det hade varit mycket bråk i adoptivhemmet där det också finns ett biologiskt barn, en syster. Adoptivmamman har en hög tjänst inom socialtjänsten i Trondheim och pappan är egen företagare. Pojkarna har förstått att inte fråga för mycket om sitt ursprung men har envisats med att själva kalla sig för sina thailändska namn. Minnena finns kvar från tiden med mamma, framför allt hos den äldre pojken. Han har klara minnen av hur de hämtades av barnavernet, hur de hade det på barnhemmet och händelsen när Alissa kom och hälsade på. Precis i samma veva som AFO fick det första samtalet från Jocke så hade den äldste sonen försökt att hitta Alissa och hennes släkt i Thailand. Någonstans inom sig hade han inte trott på adoptivmodern som sagt att hon var död. Han hade vänt sig till ambassaden i Oslo som försökt hitta henne i Thailand, men som inte lyckades, eftersom hon bor i Sverige. Han visste vad han som barn hetat i efternamn och förstod att det var moderns namn. Om han ändå hade slagit i en svensk telefonkatalog När ni läser det här har sönerna kommit till Sverige. Alissa har fått ekonomisk hjälp för återförening via den kyrka hon är med i. Det är ett lån till flygbiljetter för sönerna, som hon kan betala tillbaka när hon vet att hon har råd. När jag ska gå så säger Alissa, vet du vad han sa den äldste? Han sa: I love you mummy. Tänk att han sa det i telefon fastän han inte vet så mycket om mig idag. Jag möter de två kvinnorna från kyrkan i Alissas dörr där vi byter av varandra. Vi hinner presentera oss och Alissa berättar att AFO hjälpt henne och att AFO gör det gratis. Då skrattar de om frågar om vi är buddhister för de har samma sorts motto, din glädje min belöning. Buddhist eller inte, det viktigaste är nog ändå en happy end. Det är alltid lika hopplöst svårt att inte kunna hjälpa till. För till syvende och sidst så behöver vi ju alla veta varifrån vi kommer, vem som fött oss och vem som givit oss viljan att leva. Vi är nog inte riktigt klara med Norge i alla fall. Vi ska nog göra en artikel om Alissa, för vi är arga på norska myndigheter och vi är arga på adoptivföräldrarna som ljugit. Det behövs nog en ordentlig informationskampanj i vårt kära grannland. Landet Runt FR-Stockholms län FR Stockholms län hade årsmöte en solig söndag den 27 april. Till årsmötet hade vi inbjudit Jackie Nylander som föredragshållare. Han är ersättare i Stockholms stads kommunfullmäktige. Jackie höll en intressant föreläsning om sina erfarenheter som fosterbarn, om hur det var att vistas på Eolshälls hem för pojkar, om de upplevelser han hade på Skå, och om hur han som politiker försöker verka för att fosterbarn ska ges möjlighet till en bättre framtid än vad som är fallet många gånger idag. Jackie har tillsammans med Tomas Rudin (s) skrivit en motion som rör fosterbarn. Den ska efter beredning ut på remiss till stadsdelsnämnderna i Stockholms stad. Under Almedalsveckan på Gotland i sommar kommer Jackie att delta tillsammans med Tomas Rudin (s) och socialborgarrådet Ulf Kristiansson (m) för att tala om fosterbarn. Länsföreningen hade även vanligt årsmöte där det beslutades om en delvis ny styrelsesammansättning med: Carita Stenbacka Tenezakis, ordförande, Maria Bergman, kassör, Telle Söderberg, sekreterare, Lars Sundström och Gunilla Timelius, suppleanter. Dessutom valde årsmötet Anna Granqvist och Christina Jansén till föreningens revisorer, samt Eija Sjödin och Gun Bodbacka till valberedning. Beslut togs om att ordna ett studiebesök till Basta kollektivet i Södertälje. Önskemål fanns att även göra studiebesök hos Unga brottsofferjouren i Stockholm, samt ha en sammankomst med RFFR. Familjehemmet

8 Icke godkänd ANNONS Jag vill protestera starkt mot att vi i den obligatoriska skolan har och har haft orden icke godkänd. Alla måste gå i grundskolan svaga, duktiga och barn med handikapp och inlärningssvårigheter. Varför har vi i dagens utvecklade, demokratiska och s k humanistiska samhälle ett system där vi underkänner barn? Varför ska lärarna tvingas skriva ut icke godkänd på ett papper de unga ska behöva bära med sig hela livet. Jag vill ge underbetyg till våra politiker och beslutsfattare som inte hunnit längre i människokännedom och förståelse för hur en skola för alla ska utformas. Betygen icke godkänd får givetvis finnas i gymnasier och universitet och lämplighetstester för högskoleutbildningar där så anses nödvändiga, men ta bort gränsen som icke godkänd i för våra grundskolebarn. Inför, om nödvändigt, en månggraderad skala med siffror eller bokstäver som kan peka på att eleven har nått en lägre nivå av vissa färdigheter, men ta genast bort graderingen, gränsen som icke godkänd. Den obligatoriska utvecklingssamtalen där elev, föräldrar och lärare gemensamt diskuterar elevens resultat ger skonsammare och tydligare anvisningar om vad som varit och vad som behövs för elevens framsteg. Resultat från nationella prov och lärarnas utvärderingar ger också mångdubbelt mer information än betyg. Lars Abbing Härnösand Välkommen till Rädda Barnens bokhandel! Nu 20 procent rabatt på alla böcker om du handlar på Glöm inte att ange rabattkod: bok2008 för att erhålla rabatten 236:- på nätet IDA GAMBORG NIELSEN Min minnesbok Så länge jag minns finns du En minnesbok för barn som förlorat en förälder, ett syskon eller någon annan närstående. I boken finns frågor att skriva svar på, svar som blir en hjälp att minnas. Här finns också plats att rita bilder och klistra in foton. Att arbeta med boken innebär att arbeta med sina minnen och sin sorg över den man saknar. Målgrupp: barn och ungdomar som förlorat en närstående Antal sidor: 96 Utgivningsår: 2006 Art nr: 3329 Pris: 295: bokhandel.rb.se FÖR ATT FÖRSTÅ OCH BEMÖTA BARN KRÄVS KUNSKAP Erfarna familjehem & hem som kan ta emot syskon sökes! Jag har något tråkigt att berätta. Vår folkvalda riksdag har lagt tillrätta. DU ÄR INTE GODKÄND: Jag vet att du slitit och kämpat Och frågat mig lite dämpat: Varför duger jag inte som jag är? Jag förmår inte allt det här. Jag är mycket värdwefull sa min förra lärare. Mamma säger hon har ingen kärare. Varför når jag inte skolans alla mål? Är jag nu något samhället inte tål? Du sa, skolan är till för alla, Men nu känns det som jag vill falla. Varför duger jag inte som jag är? Jag förstår inte allt det här Min kära elev: Riksdagen har bestämt. Kunskaper är något precist och jämt. Betygskriterierna måste uppfyllas Först då kan du äras och hyllas. Familjehemsgruppen Tfn Har du plats för en tonåring eller vuxen i ditt hem? Kontakta vår samordnare, Åsa, på telefonnummer , Brev till min kära elev av Lars Abbing 8 Familjehemmet

9 Stötta dem som öppnar sina hem för utsatta barn, uppmanar Britta Schölin och Roland Oscarsson. Familjehem behövs! Från Dagens samhälle nr KVALITET. Barn placeras i familjehem när samhällets förebyggande insatser visat sig vara otillräckliga. Allt fler barn placeras, under ett år handlar det om cirka som någon gång finns i familjehem. Hur har de det? Placering i familjehem har blivit en räddningsplanka för många tals familjehemsföräldrar/- sekre terare, familjevårdskonsulenter och socialsekreterare arbetar i det tysta och gör underverk. När en placering inte fungerat blir det oftast stora rubriker. Visst ska man lyfta fram det dåliga, men ibland framställs placeringen som en större fara än den destruktiva miljö som barnet flyttats från. Familjehem är vanliga familjer som har ett socialt engagemang. De flesta är anlitade under kortare tid för en till två placeringar. Faran är att den mycket negativa bild som ges av familjehem försvårar rekryteringen av nya och av unga familjer. För att familjehem även i fortsättningen ska komma att finnas så måste beslutsfattare på både lokal och central nivå bestämma sig för att vissa grundläggande kriterier för stöd till familjehem ska uppfyllas: Utredningen av familjehemmen ska vara seriös. Vedertagna metoder ska användas och kompletterande kontroller som staten bestämmer göras. Myndigheten (socialnämnden) ska ansvara för att det finns tillräckliga resurser för stöd ochhandledning, tillräckliga resurser för barnet i skolan, BUP och i hälsovården, förutsättningar för familjehem att ägna tid och kraft åt omvårdnad, garanterad försörjning, stöd för de biologiska föräldrarna och kontinuerlig tillsyn av och stöd för de placerade. Staten ansvarar för att BBIC (se fotnot) genomförs i alla kommuner fullt ut och att omkostnadsersättningen (som egentligen är barnens pengar ) inte beskattas. Riksförbundet för Förstärkt Familjehemsvård (RFF) är en frivillig organisation som organiserar familjevårdsenheter. Förstärkt innebär att man har konsulentstöd. Etiska regler och riktlinjer ligger till grund för verksamheten. Metoden är värd att ta vara på. RFF har under 25 år haft fokus på framgångsfaktorer vid placeringar. De viktigaste är: Bra samarbete mallan alla inblandade. Tydliggjort myndighetsansvar. (Social tjänstlagen säger klart vad myndigheten ska ta ansvar för och besluta om. Sådant kan inte delegeras. Familjehem måste få rollfördelningen klar för sig.) Uppföljning var tredje månad. Att socialtjänsten alltid kan kontrollera vården. Stöd och handledning till familjehemmet ungefär var 14:e dag och tillgänglig konsulent däremellan. Att all information görs tillgänglig för socialtjänsten. Under rubriken Kvalitetssäkra stöd till familjehem (DS nr 15) efterlystes tillståndsplikt för familjevårdsenheter som erbjuder tjänster (förmedling av konsulentstöd till familjehem) till kommunerna. Det kan ju gå att genomföra med tanke på att verksamheten kan räknas som öppenvård. Nu måste vi sätta fokus även på familjehemmens starka sidor. De är hängivna och socialt engagerade med stort emotionellt utrymme för barn, ungdomar och vuxna som inte kan bo kvar i sin hemmiljö. Med till räcklig handledning och övriga resurser kan de uträtta underverk. Familjehemmen måste erkännas som medarbetare i det sociala arbetet! Britta Schölin Riksförbundet för Förstärkt Familjehemsvård, RFF Roland Oscarsson Familjehemmens Riksförbund, FR Fotnot: Familjehem (f d fosterhem) tar främst emot barn och unga som tagits om hand inom socialtjänsten frivilligt enligt socialtjänstlagen eller med tvång enligt LVU (lagen med vissa bestämmelser om vård av unga). Familjevårdsenheter är privata eller kommunala verksamheter som erbjuder familjehem extra stöd av konsulenter. BBIC (barns behov i centrum), handläggnings- och dokumentationssystem som bygger på social forskning. Familjehemmet

Remissvar till SOU 2009:68 Förslag till Lag om stöd och skydd för barn och unga.

Remissvar till SOU 2009:68 Förslag till Lag om stöd och skydd för barn och unga. Forum för Familjevård 2009-10-29 Socialdepartementet l03 33 Stockholm Remissvar till SOU 2009:68 Förslag till Lag om stöd och skydd för barn och unga. Sammanfattning Forum för Familjevård (FfF) stödjer

Läs mer

Information till er som funderar på att bli familjehem. Samverkan mellan kommuner om familjehemsvård. Boden, Kalix, Luleå och Piteå

Information till er som funderar på att bli familjehem. Samverkan mellan kommuner om familjehemsvård. Boden, Kalix, Luleå och Piteå Information till er som funderar på att bli familjehem Samverkan mellan kommuner om familjehemsvård Boden, Kalix, Luleå och Piteå 1 Välkommen till vår informationssida! Ring gärna så får vi informera och

Läs mer

FÖRENINGEN SOCIONOMER INOM FAMILJEHEMSVÅRDEN

FÖRENINGEN SOCIONOMER INOM FAMILJEHEMSVÅRDEN FÖRENINGEN SOCIONOMER INOM FAMILJEHEMSVÅRDEN Intervjuer om familjehemsvård En vägledning för dig som rekryterar och utbildar blivande familjehem eller möter familjehem i handledningsgrupper. Filmen kan

Läs mer

Kan man bli sjuk av ord?

Kan man bli sjuk av ord? Kan man bli sjuk av ord? En studie om psykisk barnmisshandel och emotionell omsorgssvikt i BRIS barnkontakter år 2007 Definition: Psykisk misshandel: Olika former av systematisk destruktiv kommunikation

Läs mer

Kan man bli sjuk av ord?

Kan man bli sjuk av ord? Kan man bli sjuk av ord? En studie om psykisk barnmisshandel och emotionell omsorgssvikt i BRIS barnkontakter år 2007 Definition: Psykisk misshandel: Olika former av systematisk destruktiv kommunikation

Läs mer

November 2005. Mänskliga rättigheter. Barnets rättigheter. En lättläst skrift om konventionen om barnets rättigheter

November 2005. Mänskliga rättigheter. Barnets rättigheter. En lättläst skrift om konventionen om barnets rättigheter Mänskliga rättigheter November 2005 Barnets rättigheter En lättläst skrift om konventionen om barnets rättigheter Mänskliga rättigheter Barnets rättigheter En lättläst skrift om konventionen om barnets

Läs mer

Familjehem. - för barn som av olika anledningar inte kan bo hemma hos sina föräldrar

Familjehem. - för barn som av olika anledningar inte kan bo hemma hos sina föräldrar Familjehem - för barn som av olika anledningar inte kan bo hemma hos sina föräldrar Alla barn kan inte bo hemma hos sina föräldrar Alla barn har rätt till föräldrar som kan ge dem trygga uppväxtförhållanden.

Läs mer

Funktionsnedsättning och etniska minoritetsföreningar

Funktionsnedsättning och etniska minoritetsföreningar Funktionsnedsättning och etniska minoritetsföreningar Funktionsnedsättning och etniska minoritetsföreningar SIOS Bellmansgatan 15, 1 tr, 118 47 Stockholm Tel. 08-55 69 33 60 (vx). Fax 08-643 90 68 E-post:

Läs mer

Januari 2008. Mänskliga rättigheter. Barnets rättigheter. En lättläst skrift om konventionen om barnets rättigheter

Januari 2008. Mänskliga rättigheter. Barnets rättigheter. En lättläst skrift om konventionen om barnets rättigheter Mänskliga rättigheter Januari 2008 Barnets rättigheter En lättläst skrift om konventionen om barnets rättigheter Mänskliga rättigheter Barnets rättigheter En lättläst skrift om konventionen om barnets

Läs mer

En hjälp till dig som anar. En broschyr om anmälningsplikt.

En hjälp till dig som anar. En broschyr om anmälningsplikt. En hjälp till dig som anar En broschyr om anmälningsplikt. En hjälp till dig som anar att ett barn misshandlas eller far illa. Enligt svensk lag är man skyldig att anmäla om man känner till något som kan

Läs mer

Villig av Christina Wahldén

Villig av Christina Wahldén 1 Villig av Christina Wahldén Som ett slutord till boken skriver Christina Wahldén så här: "Min första bok Kort kjol kom ut för sexton år sedan. Den är fortfarande den av mina böcker som är mest utlånad,

Läs mer

Tillsynsrapport. Familjehemshandläggning. Söderhamn

Tillsynsrapport. Familjehemshandläggning. Söderhamn TILLSYNSRAPPORT 1 (8) Sociala enheten Lars Tunegård Tillsynsrapport. Familjehemshandläggning. Söderhamn Bakgrund Länsstyrelsen har regeringens uppdrag att under 2006 2007 genomföra tillsyn av familjehemshandläggningen

Läs mer

Verksamhetstillsyn enligt 13 kap 2 Socialtjänstlagen barnuppdraget 16:3 och 16:6 i Vingåkers kommun.

Verksamhetstillsyn enligt 13 kap 2 Socialtjänstlagen barnuppdraget 16:3 och 16:6 i Vingåkers kommun. 1(6) Ramona Persson/Tor Nilsson 0155-264116 Verksamhetstillsyn enligt 13 kap 2 Socialtjänstlagen barnuppdraget 16:3 och 16:6 i Vingåkers kommun. Beslut Länsstyrelsen i Södermanlands län riktar kritik mot

Läs mer

4. Individens rättigheter och skyldigheter

4. Individens rättigheter och skyldigheter Foto: Colourbox 4. Individens rättigheter och skyldigheter Innehåll Familj och individ Jämlikhet och jämställdhet Skydd mot diskriminering Att praktisera sin religion i Sverige Barns rättigheter Våld i

Läs mer

En hjälp till dig. som anar att ett. barn far illa.

En hjälp till dig. som anar att ett. barn far illa. En hjälp till dig som anar att ett barn far illa. Enligt svensk lag är man skyldig att anmäla om man känner till något som kan tyda på att ett barn misshandlas eller far illa. Ändå har det visat sig att

Läs mer

vad ska jag säga till mitt barn?

vad ska jag säga till mitt barn? Jag vill veta vad ska jag säga till mitt barn? Information till dig som är förälder och lever med skyddade personuppgifter www.jagvillveta.se VUXNA 2 Brottsoffermyndigheten, 2014 Produktion Plakat Åströms

Läs mer

familjehemsgruppen Bli en värdefull extraförälder

familjehemsgruppen Bli en värdefull extraförälder familjehemsgruppen Bli en värdefull extraförälder 1 Vad är familjehem, förstärkt familjehem, kontaktfamilj och jourhem? Familjehem, förstärkt familjehem, kontaktfamilj och jourhem är vanliga hem som på

Läs mer

Avtalsuppföljning konsulentstödd familjehemsvård Vårljus AB

Avtalsuppföljning konsulentstödd familjehemsvård Vårljus AB SOCIALFÖRVALTNINGEN Handläggare Ehlin Bengt Datum 2015-03-26 Diarienummer SCN-2015-0142 Socialnämnden Avtalsuppföljning konsulentstödd familjehemsvård Vårljus AB Förslag till beslut Socialnämnden föreslås

Läs mer

Tilla ggsrapport fo r barn och unga

Tilla ggsrapport fo r barn och unga Tilla ggsrapport fo r barn och unga 25 mars 2014 Vad berättar barn för Bris om hur de mår? Hur har barn det i Sverige? Jag har skilda föräldrar och vill så gärna bo hos min pappa. Mamma har ensam vårdnad

Läs mer

Randiga Huset är en organisation för barn, unga och vuxna som förlorat eller håller på att förlora en anhörig eller närstående. Randiga Huset är en

Randiga Huset är en organisation för barn, unga och vuxna som förlorat eller håller på att förlora en anhörig eller närstående. Randiga Huset är en Randiga Huset är en organisation för barn, unga och vuxna som förlorat eller håller på att förlora en anhörig eller närstående. Randiga Huset är en rikstäckande organisation som är partipolitiskt och religiöst

Läs mer

Känner du till barnens mänskliga rättigheter?

Känner du till barnens mänskliga rättigheter? Känner du till barnens mänskliga rättigheter? Alla omfattas av de mänskliga rättigheterna, även alla barn. SVENSKA RUOTSI Som barn betraktas människor under 18 år. Vad innebär FN:s konvention om barnets

Läs mer

Samhällskunskap. Ett häfte om. -familjen. -skolan. -kompisar och kamratskap

Samhällskunskap. Ett häfte om. -familjen. -skolan. -kompisar och kamratskap Samhällskunskap Ett häfte om -familjen -skolan -kompisar och kamratskap 1 I det här häftet kommer du att få lära dig: Vad samhällskunskap är Hur olika familjer och olika slags vänskap kan se ut Hur barn

Läs mer

MED FAMILJEHEM I HELA SÖDRA SVERIGE. Att bo i Familjehem som BARN UNGDOM VUXEN. Våra Familjehem finns i hela södra Sverige. Vuxna

MED FAMILJEHEM I HELA SÖDRA SVERIGE. Att bo i Familjehem som BARN UNGDOM VUXEN. Våra Familjehem finns i hela södra Sverige. Vuxna Att bo i Familjehem som BARN UNGDOM VUXEN Våra Familjehem finns i hela södra Sverige. Barn Ungdomar Vuxna ADT digitaltryck, Borgholm FAMILJEHEM FÖR UTSLUSSBOENDE BOENDE I EGEN STUGA MED STÖD Utslussning

Läs mer

Är du anhörig till någon med funktionshinder?

Är du anhörig till någon med funktionshinder? Är du anhörig till någon med funktionshinder? Kris- och samtalsmottagningen STOCKHOLMS LÄNS LANDSTING Kris- och samtalsmottagningen kan hjälpa dig När man är med om något riktigt svårt kan det hända att

Läs mer

Ej vinstdrivande familjehemsvård med konsulentstöd sedan 1986

Ej vinstdrivande familjehemsvård med konsulentstöd sedan 1986 Ej vinstdrivande familjehemsvård med konsulentstöd sedan 1986 F ö r s t ä r k t F a m i l j e h e m s v å r d f ö r u n g d o m a r o c h v u x n a Konsulentstödd familjehemsvård för vuxna Stiftelsen Bergslagsgårdar

Läs mer

Är du anhörig till någon med funktionshinder?

Är du anhörig till någon med funktionshinder? Är du anhörig till någon med funktionshinder? Kris- och samtalsmottagningen STOCKHOLMS LÄNS LANDSTING Kris- och samtalsmottagningen kan hjälpa dig När man är med om något riktigt svårt kan det hända att

Läs mer

Familjevårdens Centralorganisation:s (FaCO) synpunkter på delbetänkandet Boende utanför det egna hemmet placeringsformer för barn och unga.

Familjevårdens Centralorganisation:s (FaCO) synpunkter på delbetänkandet Boende utanför det egna hemmet placeringsformer för barn och unga. Socialdepartementet 103 33 Stockholm Diarienr. S2014/1332/FST Familjevårdens Centralorganisation:s (FaCO) synpunkter på delbetänkandet Boende utanför det egna hemmet placeringsformer för barn och unga.

Läs mer

4. Individens rättigheter och skyldigheter

4. Individens rättigheter och skyldigheter Foto: Colourbox 4. Individens rättigheter och skyldigheter Innehåll Familj och individ Jämlikhet och jämställdhet Skydd mot diskriminering Barns rättigheter Våld i nära relationer Göteborgs Stad och Länsstyrelsen

Läs mer

Enkätundersökning hos AHA:s Medlemmar

Enkätundersökning hos AHA:s Medlemmar Enkätundersökning hos AHA:s Medlemmar 2014 Är du man eller kvinna? 13% 11% Man Kvinna 76% Ålder? 11% 6% 11% 26% 20-30 31-45 40-60 Över 61 46% Hur hittade ni AHA (Anhöriga Hjälper Anhöriga)? 11% 3% 8% 22%

Läs mer

Förstudie av familjehem

Förstudie av familjehem www.pwc.se Revisionsrapport Stefan Wik Förstudie av familjehem Hultsfreds kommun Innehållsförteckning 1. Inledning... 1 1.1. Bakgrund... 1 1.2. Metod... 1 2. Iakttagelser...2 2.1. Om familjeenheten och

Läs mer

Att bilda familj och leva med barn. i Sverige

Att bilda familj och leva med barn. i Sverige Att bilda familj och leva med barn i Sverige Att gifta sig I Sverige kan två personer gifta sig. Man kan välja att gifta sig inom ett trossamfund. Man kan också välja att gifta sig borgerligt. en person

Läs mer

MANUS: HUSAN ANNAS HISTORIA

MANUS: HUSAN ANNAS HISTORIA MANUS: HUSAN ANNAS HISTORIA Bild 1: Annas bakgrund Anna växte upp i en fattig familj. Många syskon, trångt och lite mat. Föräldrarna arbetade båda två, och även Annas äldre syskon. Anna fick börja arbeta

Läs mer

Jag misstänker att ett barn far illa i hemmet, men jag är osäker på om jag skall anmäla. Tänk om jag har fel? Hur skall jag göra?

Jag misstänker att ett barn far illa i hemmet, men jag är osäker på om jag skall anmäla. Tänk om jag har fel? Hur skall jag göra? Anmälan Jag misstänker att ett barn far illa i hemmet, men jag är osäker på om jag skall anmäla. Tänk om jag har fel? Hur skall jag göra? Att anmäla en misstanke om t ex barnmisshandel, föräldrars missbruk

Läs mer

Har du varit på barnhem eller i fosterhem och söker din historia?

Har du varit på barnhem eller i fosterhem och söker din historia? Har du varit på barnhem eller i fosterhem och söker din historia? Socialstyrelsen fick i december 2005 regeringens uppdrag att bedöma omfattningen av regelbundna eller systematiska kränkningar, övergrepp

Läs mer

Kartläggning av arbetet med barn och unga i samhällsvård i Stockholms län 2012 Cecilia Löfgren

Kartläggning av arbetet med barn och unga i samhällsvård i Stockholms län 2012 Cecilia Löfgren Rapport 2013 Kartläggning av arbetet med barn och unga i samhällsvård i Stockholms län 2012 Cecilia Löfgren rapport 2013-04-10 2(13) Innehållsförteckning 1. Bakgrund... 4 2. Metod... 4 3. Sammanfattning...

Läs mer

Om ett barn eller ungdom far illa - att anmäla enligt Socialtjänstlagen (SoL)

Om ett barn eller ungdom far illa - att anmäla enligt Socialtjänstlagen (SoL) Om ett barn eller ungdom far illa - att anmäla enligt Socialtjänstlagen (SoL) Om att anmäla till Socialtjänsten Denna skrift syftar till att underlätta för dig som i ditt arbete ibland möter barn och ungdomar

Läs mer

Familjerätt Lättläst information om lagar som gäller för familjer i Sverige En lättläst sammanfattning av Justitiedepartementets broschyr Familjerätt

Familjerätt Lättläst information om lagar som gäller för familjer i Sverige En lättläst sammanfattning av Justitiedepartementets broschyr Familjerätt Familjerätt Lättläst information om lagar som gäller för familjer i Sverige En lättläst sammanfattning av Justitiedepartementets broschyr Familjerätt Den här broschyren har tagits fram av Justitiedepartementet.

Läs mer

VÅGA PRATA SEX MED BARNEN OTTARS FÖRÄLDRASKOLA - OTTARS FÖRÄLDRASKOLA

VÅGA PRATA SEX MED BARNEN OTTARS FÖRÄLDRASKOLA - OTTARS FÖRÄLDRASKOLA - OTTARS FÖRÄLDRASKOLA Vad gör man om man sitter på en fin middag när ens barn plötsligt utbrister Min pappa har en jättestor snopp!. Journalisten och författaren Hillevi Wahl frågade sexualupplysare,

Läs mer

Kort om Barnkonventionen

Kort om Barnkonventionen Kort om Barnkonventionen Kort om Barnkonventionen Alla barn har egna rättigheter Den 20 november 1989 är en historisk dag för världens 2 miljarder barn. Då antog FNs generalförsamling konventionen om barnets

Läs mer

Familjerätt Lättläst information om lagar som gäller för familjer i Sverige En lättläst sammanfattning av Justitiedepartementets broschyr Familjerätt

Familjerätt Lättläst information om lagar som gäller för familjer i Sverige En lättläst sammanfattning av Justitiedepartementets broschyr Familjerätt Familjerätt Lättläst information om lagar som gäller för familjer i Sverige En lättläst sammanfattning av Justitiedepartementets broschyr Familjerätt Den här broschyren har tagits fram av Justitiedepartementet.

Läs mer

Hedersrelaterad brottslighet

Hedersrelaterad brottslighet LÄRARHANDLEDNING Hedersrelaterad brottslighet Illustration: Anders Worm Innehåll Lärarhandledning för en fallstudie om vad som händer när en närstående slår eller utsätter en familjemedlem för andra sorters

Läs mer

Eva och Claes en berättelse om våld och brott i nära relationer

Eva och Claes en berättelse om våld och brott i nära relationer HANDLEDNING Eva och Claes en berättelse om våld och brott i nära relationer Utgiven mars 2014 av Polisen. Materialet är framtaget av Polisen i samarbete med Brottsförebyggande rådet, Brå. HANDLEDNING Eva

Läs mer

Skilsmässor nu och då!

Skilsmässor nu och då! Sida 1 (6) Skilsmässor nu och då! Att skilja sig är att gå på okänd mark. I alla fall om man inte gjort det förr. För omgivningen ser det ut som det hänt över en natt för de inblandade har processen ofta

Läs mer

VÅRDNADSÖVERFLYTTNING

VÅRDNADSÖVERFLYTTNING VÅRDNADSÖVERFLYTTNING Sammanställning av uppgifter kring vårdnadsöverflyttade barn Vi har idag 2013-01-09 gjort 70 vårdnadsöveflyttningar på placerade barn. Första vårdnadsöverflyttningen jml FB 6:8 gjordes

Läs mer

Ljusets barn. en resa mot självständighet

Ljusets barn. en resa mot självständighet Ljusets barn en resa mot självständighet 1 2 Ljusets barn - en resa mot självständighet Copyright 2012, Eva Lager Ansvarig utgivare: Eva Lager Omslagsbilder: Viktoria Wigenstam (Glommersträsk) Framställt

Läs mer

Samhällets Styvbarns kunskapsbank

Samhällets Styvbarns kunskapsbank Samhällets Styvbarns kunskapsbank Sveriges fjärde femårsrapport om Barnkonventionens genomförande (2007) Varje land som undertecknat Barnkonventionen är enligt konventionen skyldigt (artikel 44:1) att

Läs mer

Stärka barn i socialt utsatta livssituationer

Stärka barn i socialt utsatta livssituationer Stärka barn i socialt utsatta livssituationer genom att utveckla och sprida kunskap från forskning och praktik att öka kompetensen hos de professionella som möter barn att påverka beslutsfattare och politiker

Läs mer

Organisatorisk skyddsrond

Organisatorisk skyddsrond Organisatorisk skyddsrond Arbetsmaterial för arbetsplatsträffen Lisbeth Rydén www. EllErr? Om arbetsmaterialet Det finns olika sätt att analysera och bedöma den pyskosociala arbetsmiljön. Ett av de sätt

Läs mer

Stiftelsen Credo. Konsulentstödd familjehemsvård för vuxna och ungdomar

Stiftelsen Credo. Konsulentstödd familjehemsvård för vuxna och ungdomar Stiftelsen Credo Konsulentstödd familjehemsvård för vuxna och ungdomar Varken du eller jag kan allt Men så säker är jag på att vi har något att lära varandra /Jocke Credos grundfilosofi är att alla människor

Läs mer

Mänskliga rättigheter i Sverige

Mänskliga rättigheter i Sverige Mänskliga rättigheter i Sverige En lättläst sammanfattning av regeringens skrivelse 2001/02:83 En nationell handlingsplan för de mänskliga rättigheterna Inledning För nio år sedan var det ett stort möte

Läs mer

Du är klok som en bok, Lina!

Du är klok som en bok, Lina! Du är klok som en bok, Lina! Den här boken handlar om hur det är när man har svårt att vara uppmärksam och har svårt att koncentrera sig. Man kan ha svårt med uppmärksamheten och koncentrationen, men på

Läs mer

Du är klok som en bok, Lina! Janssen-Cilag AB

Du är klok som en bok, Lina! Janssen-Cilag AB Du är klok som en bok, Lina! Janssen-Cilag AB Den här boken handlar om hur det är när man har svårt att vara uppmärksam och har svårt att koncentrera sig. Man kan ha svårt med uppmärksamheten och koncentrationen,

Läs mer

BRA-fam Bedömning vid rekrytering av familjehem. (Fylls i av den som är intresserad av att bli familjehem)

BRA-fam Bedömning vid rekrytering av familjehem. (Fylls i av den som är intresserad av att bli familjehem) BRA-fam Bedömning vid rekrytering av familjehem (Fylls i av den som är intresserad av att bli familjehem) Det här instrumentet har konstruerats med utgångspunkt från vad forskning och praktik visar är

Läs mer

Välkommen som ny stödfamilj i Jönköpings kommun!

Välkommen som ny stödfamilj i Jönköpings kommun! Välkommen som ny stödfamilj i Jönköpings kommun! Information till uppdragstagare i Funktionshinderomsorgen 2011-05-25 Innehållsförteckning Organisationsbeskrivning... 1 Målgrupp...1 Rättigheter för personer

Läs mer

Fritidshem ska vara en fristad

Fritidshem ska vara en fristad Barn med föräldrar i fängelse kanske inte är en speciellt vanlig företeelse på fritidshem. Men oavsett social bakgrund ska varje barn bemötas utifrån sina behov, säger fritidspedagogerna Christina och

Läs mer

Kvalitetsmål för barn- och familjeavdelningen i Tjörns kommun

Kvalitetsmål för barn- och familjeavdelningen i Tjörns kommun 2011-04-27 SN 127 SOCIALFÖRVALTNINGEN Kvalitetsmål för barn- och familjeavdelningen i Tjörns kommun Den kommunala socialförvaltningens barn- och familjeavdelning ska verka för att på barn och unga växer

Läs mer

INSPIRATIONSMATERIAL TILL HIMMEL OCH PANNKAKA

INSPIRATIONSMATERIAL TILL HIMMEL OCH PANNKAKA PREMIÄR PÅ TEATER SAGOHUSET 6 MARS 2011 INSPIRATIONSMATERIAL TILL HIMMEL OCH PANNKAKA AV ISA SCHÖIER Regi och kostym Scenografi Ljusdesign Stalle Ahrreman Marta Cicionesi Ilkka Häikiö I rollerna Ulf Katten

Läs mer

Handläggning av vålds- och sexualbrott mot barn & ungdomar

Handläggning av vålds- och sexualbrott mot barn & ungdomar Handläggning av vålds- och sexualbrott mot barn & ungdomar En informationsskrift från Barnahuset Trollhättan Vänersborg Lilla Edet Juni 2012 När ska man göra en anmälan till socialtjänsten? När du känner

Läs mer

Swedish translation of the Core Standards for guardians of separated children in Europe

Swedish translation of the Core Standards for guardians of separated children in Europe Swedish translation of the Core Standards for guardians of separated children in Europe GRUNDPRINCIPER OCH HÅLLPUNKTER Princip 1 Den gode mannen verkar för att alla beslut fattas i vad som är barnets bästa

Läs mer

BRA information till alla ledare/anställda i KSS

BRA information till alla ledare/anställda i KSS KSS handlingsplan för akuta situationer som kan uppkomma under våra aktiviteter: En akut situation kan innebära många olika saker. Det kan vara en kränkning som sker mellan unga under pågående aktivitet

Läs mer

Ett nytt perspektiv i arbetet med barn och föräldrar

Ett nytt perspektiv i arbetet med barn och föräldrar Ett nytt perspektiv i arbetet med barn och föräldrar Kurs för förskollärare och BVC-sköterskor i Kungälv 2011-2012, 8 tillfällen. Kursbok: Ditt kompetenta barn av Jesper Juul. Med praktiska exempel från

Läs mer

Elevernas likabehandlingsplan

Elevernas likabehandlingsplan Elevernas likabehandlingsplan Beringskolan augusti - 2011 Du och jag och alla barn har rätt att leva i trygghet. ALLA HAR RÄTT ATT VARA MED! Alla är lika viktiga oavsett ålder! Alla behövs! Vad kan du

Läs mer

Till alla barn och ungdomar

Till alla barn och ungdomar VÅRD OCH OMSORG Till alla barn och ungdomar som träffar socialsekreterare i Sala Hej, Vi som jobbar som socialsekreterare här i Sala tycker att det viktigaste med vårt arbete är att se till att alla barn

Läs mer

Handlingsplan Våld i nära relationer. Socialnämnden, Motala kommun

Handlingsplan Våld i nära relationer. Socialnämnden, Motala kommun Handlingsplan Våld i nära relationer Socialnämnden, Motala kommun Beslutsinstans: Socialnämnden Diarienummer: 13/SN 0184 Datum: 2013-12-11 Paragraf: SN 192 Reviderande instans: Diarienummer: Datum: Paragraf:

Läs mer

Unga utnyttjar socialen i bråk med föräldrar

Unga utnyttjar socialen i bråk med föräldrar Unga utnyttjar socialen i bråk med föräldrar Alltfler barn och ungdomar med utländsk bakgrund omhändertas av socialtjänsten. Men grunderna är ofta lösa. Forskning visar att socialtjänsten kan låta sig

Läs mer

Våld i nära relationer 2009-2010 Tjörns kommun

Våld i nära relationer 2009-2010 Tjörns kommun Våld i nära relationer 2009-2010 Tjörns kommun Inledning Att slippa utsättas för våld och övergrepp är en förutsättning mänskliga rättigheter. FN:s deklaration om avskaffande av våld mot kvinnor antogs

Läs mer

Barn i familjer med missbruk. Insatser till stöd för barn i en otrygg familjemiljö

Barn i familjer med missbruk. Insatser till stöd för barn i en otrygg familjemiljö Barn i familjer med missbruk Insatser till stöd för barn i en otrygg familjemiljö Stöd till utsatta barn och ungdomar Förord av äldre- och folkhälsominister Maria Larsson De flesta barnen i vårt land

Läs mer

Sex som självskadebeteende VEM? HUR? VARFÖ

Sex som självskadebeteende VEM? HUR? VARFÖ Sex som självskadebeteende VEM? HUR? VARFÖ 1 Jag vill ju inte ha sex, men jag låter dem hålla på. Det är ju ändå inte mig de har sex med, det är bara min kropp. Lisa 17 2 Ve m? 3 25 % av tjejerna i gymnasiet

Läs mer

Barn. Vinjett SIP Vera

Barn. Vinjett SIP Vera Vera Vera är 15 år. Hennes storasyster är orolig för Vera då hon verkar ledsen, haft mycket huvudvärk och svårt att sova på nätterna. Systern har uppmärksammat att Vera senaste tiden gått ner i vikt och

Läs mer

KULLALYCKANS LIKABEHANDLINGSPLAN/ PLAN MOT KRÄNKANDE BEHANDLING FÖR HÖSTEN 2012 OCH VÅREN 2013

KULLALYCKANS LIKABEHANDLINGSPLAN/ PLAN MOT KRÄNKANDE BEHANDLING FÖR HÖSTEN 2012 OCH VÅREN 2013 KULLALYCKANS LIKABEHANDLINGSPLAN/ PLAN MOT KRÄNKANDE BEHANDLING FÖR HÖSTEN 2012 OCH VÅREN 2013 För information om likabehandlingsplan/plan mot kränkande behandling gå in på Skolverkets hemsida www.skolverket.se

Läs mer

TÖI ROLLSPEL A - 017 Socialtolkning Sidan 1 av 6

TÖI ROLLSPEL A - 017 Socialtolkning Sidan 1 av 6 ÖI ROLLSPEL A - 017 Socialtolkning Sidan 1 av 6 Ordlista luciafirande tinning isolerad dagen efter - symptom alkoholvanor avvänjningskur deltidsjobb hjälpåtgärder socialtjänstlagen familjerådgivningsbyrå

Läs mer

Våld i nära relationer 2009-2010 Tjörns kommun

Våld i nära relationer 2009-2010 Tjörns kommun Våld i nära relationer 2009-2010 Tjörns kommun Tjörn Möjligheternas ö Inledning Att slippa utsättas för våld och övergrepp är en förutsättning mänskliga rättigheter. FN:s deklaration om avskaffande av

Läs mer

Barntandvårdsdagar 2006 i Jönköping

Barntandvårdsdagar 2006 i Jönköping Barntandvårdsdagar 2006 i Jönköping Barnkompetens Socialtjänstperspektiv Agneta Ekman Odont. dr., socialchef Hälso- och sjukvården, tandvården och socialtjänsten. har verksamheter som sträcker sig från

Läs mer

Mångfald i vardagen krock eller möte?

Mångfald i vardagen krock eller möte? Mångfald i vardagen krock eller möte? med Seroj Ghazarian, tisdag 10 april 2012, EU-projekt MEDEL MINNESANTECKNINGAR Inledning Ingen ser mig, ingen hör mig Detta var känslan som Seroj fick när han åkte

Läs mer

VAD MAN KAN SOM FÖRÄLDER GÖRA OM ENS BARN VISAR TECKEN PÅ ATT MÅ PSYKISKT DÅLIGT

VAD MAN KAN SOM FÖRÄLDER GÖRA OM ENS BARN VISAR TECKEN PÅ ATT MÅ PSYKISKT DÅLIGT 1 VAD MAN KAN SOM FÖRÄLDER GÖRA OM ENS BARN VISAR TECKEN PÅ ATT MÅ PSYKISKT DÅLIGT 1. Gör något och gör det nu. Du kan rädda liv genom att räcka ut en hjälpande hand och att visa att du förstår och tror

Läs mer

Konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning. Lättläst version

Konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning. Lättläst version Konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning Lättläst version Konventionen om rättigheter för personer med funktionsnedsättning Här är konventionen omskriven till lättläst. Allt viktigt

Läs mer

Jag har rättigheter, du har rättigheter, han/hon har rättigheter. En presentation av barnets rättigheter

Jag har rättigheter, du har rättigheter, han/hon har rättigheter. En presentation av barnets rättigheter Jag har rättigheter, du har rättigheter, han/hon har rättigheter En presentation av barnets rättigheter Alla har rättigheter. Du som är under 18 har dessutom andra, särskilda rättigheter. En lista på dessa

Läs mer

Våga berätta. Utdrag ur: om mammor som blir utsatta för psykiskt och fysiskt våld och deras barn. Barbro Metell

Våga berätta. Utdrag ur: om mammor som blir utsatta för psykiskt och fysiskt våld och deras barn. Barbro Metell Utdrag ur: Det pågår psykiskt och fysiskt våld mot mammor och barn i många hem. Våldet är ett allvarligt hot mot mammors och barns liv och välbefinnande. Den här skriften ger inblick i hur mammor och barn

Läs mer

PARTNERVÅLD PARTNERVÅLD

PARTNERVÅLD PARTNERVÅLD PARTNERVÅLD PARTNERVÅLD PARTNERVÅLD Vägledning OBS! Om du använder det här avsnittet som en separat del, se också inledningen till föregående avsnitt (Våld mot barn) som också berör våld i nära relationer

Läs mer

Trygghetsplan 2011-2012. Förskolan Alsalam. Inledning:

Trygghetsplan 2011-2012. Förskolan Alsalam. Inledning: Trygghetsplan 2011-2012 Förskolan Alsalam Inledning: 1 En av målsättningarna på Alsalam förskola är att både barn och vuxna, känner sig trygga. Vi tar avstånd mot alla former av kränkningar och trakasserier

Läs mer

Information till nya goda män för ensamkommande barn.

Information till nya goda män för ensamkommande barn. Överförmyndaren i Tingsryds kommun Box 88 362 22 TINGSRYD 0477-44 330 overformyndaren@tingsryd.se Välkommen till uppdraget som god man för ensamkommande barn För att hjälpa dig i ditt uppdrag som god man

Läs mer

Dubbelt utsatt. Berättelser om våld mot kvinnor med funktionsnedsättning

Dubbelt utsatt. Berättelser om våld mot kvinnor med funktionsnedsättning Dubbelt utsatt Berättelser om våld mot kvinnor med funktionsnedsättning Kvinnor berättar om sina liv Det här är en lättläst version av boken Dubbelt Utsatt. Den handlar om kvinnor med funktionsnedsättning

Läs mer

Familjehems- sekreterare 2014

Familjehems- sekreterare 2014 Familjehems- sekreterare 2014 inbjudan till konferens i Stockholm den 26-27 mars 2014 VÅRA TALARE Skolfam Rikard Tordön Nationell samordnare Sveriges Kommuner & Landsting Hampus Allerstrand Förbundsjurist

Läs mer

Talmanus till presentation om nätvardag 2015

Talmanus till presentation om nätvardag 2015 Talmanus till presentation om nätvardag 2015 Bild 1: Här kommer det finnas ett stolpmanus för föreläsningen. Du kan även ladda hem manuset på www.surfalugnt.se om du vill ha manuset separat. Om du inte

Läs mer

Hot och våld i nära relationer. - vägledning, stöd och skydd

Hot och våld i nära relationer. - vägledning, stöd och skydd Svenska Hot och våld i nära relationer - vägledning, stöd och skydd Bergs kommuns vision är att ingen i kommunen utsätts för våld eller hot om våld i nära relation www.berg.se Planera för din säkerhet

Läs mer

Tema: Varje barns lika värde och rätt till lika behandling LIKA OCH OLIKA

Tema: Varje barns lika värde och rätt till lika behandling LIKA OCH OLIKA Tema: Varje barns lika värde och rätt till lika behandling LIKA OCH OLIKA Lika och olika Barnkonventionens artikel 2 säger att alla barn har lika värde och samma rättigheter. I svensk lagstiftning finns

Läs mer

En modell för avslutandet av familjehemsvården

En modell för avslutandet av familjehemsvården En modell för avslutandet av familjehemsvården Kerstin Andersson, Borlänge Bertil Björklund, Smedjebacken Kristina Carlström, Upplands Väsby Kristina Grebelius, Sundsvall Eva Kollberg, Angered Margareta

Läs mer

- om barn till missbrukare. Verksamhetsberättelse

- om barn till missbrukare. Verksamhetsberättelse - om barn till missbrukare Verksamhetsberättelse 2 0 1 1 innehåll 1. Bakgrund 2. om De hemliga barnen 3. Om Våga Börja Prata 4. året som gått 2011 5. året som kommer 2012 6. finansiärer 7. Resultaträkning

Läs mer

Att leva med schizofreni - möt Marcus

Att leva med schizofreni - möt Marcus Artikel publicerad på Doktorn.com 2011-01-13 Att leva med schizofreni - möt Marcus Att ha en psykisk sjukdom kan vara mycket påfrestande för individen liksom för hela familjen. Ofta behöver man få medicinsk

Läs mer

Stoppa mäns våld mot kvinnor

Stoppa mäns våld mot kvinnor Stoppa mäns våld mot kvinnor Mäns våld drabbar kvinnor i alla åldrar och samhällsklasser Ett samarbete mellan socialtjänsten, förskolan, skolan, polisen, landstinget, Brottsofferjouren och Kvinnojouren

Läs mer

Familjeenheten. - en del av Individ- och familjeomsorgen i Hofors kommun

Familjeenheten. - en del av Individ- och familjeomsorgen i Hofors kommun Familjeenheten - en del av Individ- och familjeomsorgen i Hofors kommun Hofors kommun 2009 Vad är familjenheten? Familjenheten är en enhet inom individ- och familjeomsorgen som arbetar med stödinsatser

Läs mer

Socialtjänstlagen. Vad gäller för dig från 1 januari 2002? Lättläst

Socialtjänstlagen. Vad gäller för dig från 1 januari 2002? Lättläst Socialtjänstlagen Vad gäller för dig från 1 januari 2002? Lättläst SOCIALSTYRELSEN 2002 Broschyren kan beställas från: Socialstyrelsens kundtjänst, 120 88 Stockholm. Webbutik Fax 08-779 96 67 Artikelnummer

Läs mer

Plan mot diskriminering och kränkande behandling för Grindstugans förskola 2011.

Plan mot diskriminering och kränkande behandling för Grindstugans förskola 2011. Plan mot diskriminering och kränkande behandling för Grindstugans förskola 2011. Inledning I skollagen och i läroplanerna slås det fast att den svenska förskolan och skolan vilar på demokratisk grund.

Läs mer

en lektion från Lärarrumet för lättläst - www.lattlast.se/lararrum

en lektion från Lärarrumet för lättläst - www.lattlast.se/lararrum en lektion från Lärarrumet för lättläst - www.lattlast.se/lararrum Mor gifter sig - högläsning med uppgifter, läs- och funderingsfrågor Det här är en serie lektioner som utgår från den lättlästa versionen

Läs mer

Fråga nr. 1 Pappans frånvaro ger samhällskonsekvenser

Fråga nr. 1 Pappans frånvaro ger samhällskonsekvenser Fråga nr. 1 Pappans frånvaro ger samhällskonsekvenser Enligt kanadensisk statistik från 2002 är det tydligt bevisat att pappans utanförskap som förälder har en direkt negativ inverkan på barnens uppväxt

Läs mer

LIKABEHANDLINGSPLAN och PLAN MOT KRÄNKANDE för Montessoriförskolan Villa Caprifol

LIKABEHANDLINGSPLAN och PLAN MOT KRÄNKANDE för Montessoriförskolan Villa Caprifol 1 LIKABEHANDLINGSPLAN och PLAN MOT KRÄNKANDE BEHANDLING för Montessoriförskolan Villa Caprifol Rev. 2015 03 09 Maria Montessori, som i början av 1900-talet utvecklade Montessoripedagogiken, hade en vision

Läs mer

Nedan följer en beskrivning av hur socialsekreteraren kan gå till väga för att ansöka om en särskild förordnad vårdnadshavare för barnet.

Nedan följer en beskrivning av hur socialsekreteraren kan gå till väga för att ansöka om en särskild förordnad vårdnadshavare för barnet. September 2012 RUTIN FÖR ATT ANSÖKA OM SÄRSKILD FÖRORDNAD VÅRDNADSHAVARE (SFV) FÖR ENSAMKOMMANDE BARN När ett barn som har kommit till Sverige utan vårdnadshavare får permanent uppehållstillstånd (PUT)

Läs mer

Rutin utredning 11:1 barn

Rutin utredning 11:1 barn Ansvarig för rutin: Avdelningschef Individ- och familj Upprättad (av vem och datum) Helena Broberg, enhetschef Reviderad (av vem och datum) Beslutad (datum och av vem): Socialförvaltningens ledningsgrupp,

Läs mer

Oskuld och heder En undersökning av flickor och pojkar som lever under hedersrelaterad kontroll i Stockholm stad omfattning och karaktär

Oskuld och heder En undersökning av flickor och pojkar som lever under hedersrelaterad kontroll i Stockholm stad omfattning och karaktär STOCKHOLMS UNIVERSITET Institutionen för social arbete Astrid Schlytter, Sara Högdin, Mariet Ghadimi, Åsa Backlund och Devin Rexvid Oskuld och heder En undersökning av flickor och pojkar som lever under

Läs mer

Först vill vi förklara några ord och förkortningar. i broschyren: impulsiv för en del personer kan det vara som att

Först vill vi förklara några ord och förkortningar. i broschyren: impulsiv för en del personer kan det vara som att Hej! Du som har fått den här broschyren har antagligen ett syskon som har ADHD eller så känner du någon annan som har det. Vi har tagit fram den här broschyren för att vi vet att det inte alltid är så

Läs mer