En tidning för och om familjevård Årgång 26 Nr 2 Juni Finns det lyckliga slut? Familjehem behövs! Vad är det för fel på den sociala barnavården?

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "En tidning för och om familjevård Årgång 26 Nr 2 Juni 2008. Finns det lyckliga slut? Familjehem behövs! Vad är det för fel på den sociala barnavården?"

Transkript

1 Familjehemmet En tidning för och om familjevård Årgång 26 Nr 2 Juni 2008 Finns det lyckliga slut? Familjehem behövs! Vad är det för fel på den sociala barnavården? och fler intressanta artiklar

2 REDAKTÖREN HAR ORDET Tiden går och sommaren närmar sig med stormsteg. Jag tycker det känns skönt när sommarlovet kommer och skolan slutar. Men jag vet också att du kanske är av en annan åsikt. En del familjer har det jobbigt över sommaren. I detta nummer av tidningen kan du läsa om lite av varje. Det finns bla artiklar från Lisbeth Pipping, Barbro Hindberg, från Rädda Barnen samt div andra intressanta människor. Vi hoppas att du hittar något som du tycker är extra intressant. Kongressen har nu varit den hölls i Göteborg och det var mycket trevligt för oss som var där. Om du vill ha med något i nästa tidning så hör av dig. Det kan vara enkla saker text, dikter, roligt citat, recept för stora familjer, berätta lite om just era traditioner. Hur var din sommar? Vi hörs! Carina Wahlström redaktör Tenntrådssmyckeriet Snåret www. tenntradssmyckeriet.se söker söker FAMILJEHEM Vi söker familjer som har tid, plats och enga- Vi gemang söker att familjer ta emot som barn/ungdomar har tid, plats i sitt och hem. engagemang att ta emot barn/ungdomar i sitt hem. Vi arbetar med kraftigt förstärkt familjehemsvård Vi med arbetar många med års kraftigt yrkeserfarenhet förstärkt familjehemsvård inom området. med många års yrkeserfarenhet inom området. Vi kan erbjuda ett nära och regelbundet konsultstöd, kan 24-timmars erbjuda ett tillgänglighet, nära och regelbundet handledning konsult- och Vi stöd, övriga 24-timmars professionella tillgänglighet, tjänster av handledning läkare, psykolog och övriga och terapeuter. professionella tjänster av läkare, psykolog och terapeuter. Vi arbetar i ett team för den placerade där familjehemmet arbetar är i ett den team viktigaste för den länken. placerade där famil- Vi jehemmet är den viktigaste länken. Ring oss så berättar vi mer... Ring oss så berättar vi mer... Lena Maria Grandin, Lena Elisabeth Maria Bexell, Grandin, Elisabeth Bexell, I detta nummer Nr Finns det lyckliga slut?... 5 Landet Runt... 7 Icke godkänd... 8 Familjehem behövs!... 9 Utveckling av familjehemsvården Vad är det för fel på den sociala barnavården?...11 Små offer blir stora förövare...12 Familjehem för ungdomar med etnisk minoritetsbakgrund...13 Vinna eller försvinna!...14 Att förstå är att veta hur man skall göra...14 Barn har rätt till VUXNA vuxna...15 Hopp, samarbete och kreativitet...17 Fler familjehem behövs...18 Grundutbildning till familjehem...19 Många frågor och tankar om familjehemsutbildning i en tid när familjehemsvård inte får kosta!!!...20 Uttalande av FR:s kongress...22 Många barn i familjehem träffar aldrig sin socialsekreterare enskilt...23 Kongress Läger hjälper familjehemsplacerade barn och ungdomar...25 Familjehemmens Riksförbund...27 ANDRA ALTERNATIV Psykosociala tjänster Vi erbjuder kompletterande psykosocialt stöd till familjehem och personal: Handledning Utredning R Utbildning Bibi Lundvall Socionom Lill Hallingskog-Rappéll Socionom Fabriksgatan 4, Lidköping

3 Ordföranden har ordet! Familjehemmet Ansvarig utgivare Roland Oscarsson Produktion och tryck Linderoths Tryckeri, Vingåker, tel Jag har under det senaste året mest hållit på med avslut och avsked. Jag fick ta avsked av huset jag bott i 12 år. Vi flyttade hemifrån hela familjen. En son och en dotter flyttade till egna lägenheter och resten av familjen till en fågelholk. Precis så kändes det för mig. Huset som vi har flyttat till är inte så mycket mindre egentligen, men min frihet har krympt. Nu bor jag i ett område där man måste kamma håret när man går ut. Det behövde man inte på det förra stället. Jag fick också ta avsked från min mamma. Hon dog en dag i början av november med min hand vilande på sitt huvud. Hon somnade helt lugnt och vaknade inte igen. Vi hade begravning i december och på kvällen fick jag säga hejdå till mina släktingar. Jag kände mig så ensam när jag blev kvar på kajen och alla andra tog båten till Finland. Jag fick också vinka av en kär vän som skall arbeta i ett land långt borta i minst tre år. Jag har gått en 2-årig utbildning och nu är utbildningen slut och jag måste skiljas från flera människor samtidigt, både kursledare och kurskamrater. Jag har också gjort av med vissa spöken som jag levt med de senaste sex åren. Spöken som berikat mig som människa, kan jag tycka nu. Men allt slut är alltid en början på något nytt! Jag valdes till ordförande i förbundsstyrelsen, men det gör inte så stor skillnad. Det är Roland Oscarsson som är ryggraden och har stora möjligheter att styra huvudet och det är jag oerhört tacksam över. Det går inte att ersätta Roland, bara komplettera och det är det jag tycker att vi i förbundsstyrelsen är bra på, att komplettera varandra. Jag läste om en annan nyutnämnd ordförande som hade fått frågan om vad hon hade för visioner som ordförande. Ordförande skall ha visioner! Min vision är att Familjehemmens Riksförbund tar en tydligare, synligare plats som den viktiga samarbetspartnern den är på familjevårdens scen. Jag är nyfiken på att lyssna på andras visioner. Kan ni skriva en fortsättning på meningen: Jag som ordförande i FR har en vision om Vi kan ha en helsida om visioner i nästa Familjehemmet. Inbjudan till seminarium i Katrineholm; Barn i familjehem om BBIC, tillsyn, stöd och utveckling mm. Fredagen den 29 augusti 2008 kl Telle Söderberg Närmare upplysningar och anmälningar; eller Omslagsbild: Flicka i Rom Foto: Monica Dahlström-Lannes Redaktion Carina Wahlström Södervägen Aspabruk Manusstopp Till nästa nummer: 15/ Annonspriser 2008 Svartvitt Helsida 6 000:- Halvsida 3 500:- 190 mm bred 25,00:-/mm 85 mm bred 15,00:-/mm 60 mm bred 10,00:-/mm Priser baseras på färdigt annonsmaterial. Moms uttages ej. Annonser Prenumeration 400:-/år Plusgiro Medlemsavgift inkl. tidning 350:-/år Plusgiro FR-Kansli Roland Oscarsson Stora Malmsvägen Katrineholm Tel , E-post: Hemsida: Foto Alla bilder används som illustrationer. Personerna på bilderna har ingen anknytning till ämnet om det inte står speciellt angivet. ISSN Familjehemmet

4 Vi söker jour- och familjehem Sociala Tjänster har idag ca 100 jour- och familjehem runt om i landet. Vi månar om våra familjer och erbjuder bra villkor med utbildning och handledning. Våra konsulenter finns tillgängliga för stöd och rådgivning dygnet runt. Nu etablerar vi oss även i Skåne och söker därför särskilt efter familjer i denna region. Ring Anna Berggren på eller någon av familjehemskonsulenterna på Besök även 4 Familjehemmet

5 Finns det lyckliga slut? Han ringer en dag till vår jourtelefon och berättar att han heter Jocke och att han har en flickvän från Thailand. Han har en vacker, åländsk dialekt men bor i Stockholm sedan några år. Här träffade han också Alissa från Thailand. Han frågar om vi kan hjälpa hans flickvän med att söka reda på hennes två söner som är bortadopterade i Norge. Det första som slår mig när han ringer är att säga; nej, sorry men du får vända dig till de norska myndigheterna och förresten hjälper vi inte till med att söka barn som är under 18 år. Men när han säger att barnen är bortadopterade mot Alissas vilja och att hon är helt förkrossad sedan det hände och att de inte har några halmstrån kvar att rycka i. Vad säger man då? Visst, jag ska se vad vi kan göra. Vi har ju kontakter i Norge och vi har ju viljan att hjälpa. Vi bestämmer oss för att träffas. Alissa är fyllda 40 och berättar att hon har psykiska besvär sedan det här hände, att hon äter antidepressiv medicin och känner hopplöshet. Jag får reda på att barnen togs ifrån henne när den äldste sonen var 4 år och den yngsta 1,5 år. Hon visar bilder och hon gråter samtidigt som hon lägger ett stort hopp till Gud och till AFO. Hjälp, tänk om vi gör henne besviken, vi har ju egentligen aldrig gjort det här tidigare. Alissa berättar sin historia, den visar sig vara väldig snårig och fylld av hoppfull kärlek som aldrig riktigt blivit besvarad. Hon arbetar inom turistindustrin i Thailand och träffar där en äldre, norsk gentleman. Han är oerhört uppvaktande och tar henne avsides. Han berättar för henne om hur han attraheras av hennes skönhet, hur han gärna vill ha ett förhållande med henne. Alissa kommer från en ordentlig familj där man tar väl hand om varandra och hon berättar att hon lärt sig att man ska gifta sig av kärlek, inte för pengar. Alissa blir förälskad, hon inleder ett förhållande och den norska mannen bjuder henne hem till Norge. Alissa blir gravid och beslutar sig för att föda sonen hemma i Thailand. Hon reser hem, föder sin son och stannar i Thailand i fyra månader. Efter fyra månader reser hon hem till sin norska kärlek, sonens pappa, och är fylld av kärlek till sonen, norrmannen och livet. I Norge börjar ett mindre helvete. Norrmannen visar sig redan ha en fru, hon vill inte ha Alissa boende i deras gemensamma hem utan Alissa tvingas bo i en sommarstuga som tillhör mannens släkt. Sommarstugan ligger precis en bit in på gränsen till Sverige. I sommarstugan blir hon ensam, mannen är mycket ute och reser och har flera förbindelser med kvinnor från Thailand och Malaysia. Den norska mannens mamma får tillsägelse av sonen att se till Alissa, mata henne med choklad så hon blir fet och oattraktiv, alltmedan han är borta och upptäcker annat. Alissa börjar inse att hon är lurad på alla fronter, hon tar mod till sig och får till slut en lägenhet i Oslo där hon rår sig själv och sin son. Hon känner hela tiden hur många grannar och andra ser ner på henne och hon har väldigt lite sociala kontakter. En granne, en äldre dam, visar sig dock ha ett gott hjärta och ger Alissa lite medmänsklig värme och umgänge. Alissa blev lämnad ensam utan hjälp och med familjen långt borta i Thailand. En dag får Alissa genom en privat stödorganisation för utsatta kvinnor, möjligheten att göra en kort semesterresa till Danmark med båt från Oslo. Alissa får även hjälp med barnvakt och åker med lust på tur med andra kvinnor till Köpenhamn. I samband med resan träffar Alissa en man med danskt ursprung som bor och arbetar i Oslo, de inleder en relation och när den äldste sonen är fyllda tre år så blir Alissa gravid igen med den nya pojkvännen. Han är inte 40 år äldre som den norska mannen, utan de är mer jämngamla. Alissa känner hopp och kärlek och lycka åt det nya liv som spirar inom henne. Hon ska bli mamma och de ska flytta ihop i lägenhet i Holmenkollen utanför Oslo. Men säg den lycka som är långvarig. Den yngre sonen föds och efter ett tag upptäcker Alissa att hennes äldre son har blivit utsatt för övergrepp av sexuell art av den nya pojkvännen. Pojken berättar för sin mamma om övergreppen och Alissa blir förtvivlad eftersom hon är djupt troende och att barn är en gåva från Gud, de får inte besudlas av vuxnas åtrå. Återigen måste Alissa göra någonting drastiskt med sitt liv. Ett av de stora problemen för Alissa var det norska språket. Alissa talar förutom sitt modersmål även flytande engelska och talade både thai och engelska med barnen, men norska tycker hon är svårt. Alissa vände sig slutligen till socialtjänsten och berättade om hur hon upplevde situationen och att hon behövde hjälp, bl.a. med de övergrepp som den äldre sonen blivit utsatt för. Socialtjänsten, eller barnevernstjenste, som det kallas i Norge svarar med att omhänderta de bägge sönerna, emot Alissas vilja. Barnen blev helt enkelt tvångsomhändertagna och placerade på ett barnhem i Oslos utkant. Alissa blev lämnad ensam utan hjälp och med familjen långt borta i Thailand. Hon hade blivit lurad av två män och övergiven av dem som skulle skydda henne, kommunens barnevern. Hon var ung, utländsk och kunde inte språket, det var dömt att misslyckas. Efter en månad får Alissa besöka barnen i barnhemmet och säga adjö till dem under uppsikt av barnevernets personal. Barnen gråter hejdlöst då Alissa måste lämna dem och ropar på engelska I love you mummy. Kort efter besöket får Alissa ett brev från kvinnan på barnevernet som berättar att barnen gråtit för att Alissa rört upp deras känslor. Det är nu beslutat att barnen ska placeras i fosterhem på hemlig adress, allt för att inte Alissa ska kunna söka upp dem. Utan kärlek, utan pengar och utan sina barn är Alissa helt ensam i Norge. Hon åker hem till släkten i Thailand men stannar bara i några månader. Hon kan inte lämna sina Familjehemmet PPP

6 PPP barn i en annan del av världen. Hon beslutar sig för att resa till Sverige och Stockholm och träffar efter en tid en man som är snäll mot henne och ger henne tak över huvudet. I Sverige, där har hon hört att man har bättre möjligheter att ta tillvara barns och kvinnors utsatthet. Hon vet inte om det är sant, men det är nog bättre än att vara kvar i Norge i alla fall. Hon söker sig till en kristen rörelse som finns i hennes hemland, de ber tillsammans och hon får viss själslig hjälp. Men hennes psykiska hälsa förvärras, hon längtar så våldsamt efter sina söner att hon överväger att ta sitt liv. Efter en svår tid i Stockholm akutplaceras hon inom psykiatrin och blir liggande inom den slutna vården under en tid. Plötsligt dyker det upp ett brev från Fylkesmannen i gamla hemkommunen i Norge där det står att fosterhemmet vill adoptera pojkarna. Det vill inte Alissa, hon vill återförenas med dem och leva med dem, men fylkesmannen har gjort en utredning där motiveringen lyder det er grunn til å tro at det vil være til gagn for barnen å beville adopsjon och fylkesmannen bestämmer att så ska det bli och tvingar Alissa att skriva under. Alissa ligger på vårdavdelningen, medicinerad och med svår ångest. Hon skriver under men förstår inte vad det är för papper, allt är på norska och hennes svenska pojkvän säger att det nog är bäst för då slipper hon de norska myndigheterna. Det visar sig senare att den svenska pojkvännen är svartsjuk på hennes söner och vill helst bli av med problemet. Efter detta tar relationen slut. Efter en tid får Alissa lämna psykiatrin och står på egna ben, dock väldigt skakiga ben. Hon är mycket i sin kyrka och får till slut en lägenhet i en förort till Stockholm. Hon träffar en ny kille, den åländske killen Jocke. Han är jordnära och kommer från en bondfamilj på Åland dit han tar Alissa efter en tids sällskap. Alissa får för första gången vila och blir vänligt mottagen av Jockes familj. Både Jocke och hans familj blir upprörda över det som hänt Alissa och hennes söner. Det är klart att barnen ska vara med henne men framförallt måste Alissa få träffa sönerna och hälsa på dem i fosterhemmet. Alissa vänder sig till en människorättsorganisation och ber om hjälp. Hon får efter en tid hjälp av en svensk advokat som börjar med att begära insyn i alla akter som rör utredningen kring Alissa och hennes barn. Advokaten får till svar att handlingarna inte kan lämnas ut då de kan röja adressen till fosterföräldrarna. Den svenska advokaten hänvisar både till Europakonventionen och FNs barnkonvention. Ingenting hjälpte, fosterföräldrarnas (adoptivföräldrarnas) namn och adress fick inte röjas. Efter någon tid så börjar Jocke söka på internet och finner så AFOs hemsida. Så ringer han ett av telefonnumren på jourlistan och får kontakt. Vi bestämmer oss för att göra vad vi kan. Sönerna är vid det här laget stora, den äldste är myndig. AFO börjar i den formella änden. Skriver till Fylkesmannen, skriver till BUFA (Norges motsvarighet till Socialdepartementet), till enstaka jurister som arbetar med barnrättsfrågor och till vår systerorganisation i Norge, ALF (Adoptertes Landsforening). De som svarar säger att de inget kan göra, makten ligger hos föräldrarna. Vi kan aldrig söka bortadopterade barn eller vuxna, så är det bara punkt slut. Trots att Norge har en lagstiftning som säger att alla adoptivföräldrar har laglig skyldighet att berätta för barnet att det är adopterat. Vem är det då man vill skydda? Om barnet eller den vuxne vet att han/hon är adopterad så vore det väl helt odramatiskt att få vetskap om vem som är biologisk förälder. När vi fråga BUFA så vet man inte varför det är så, men troligtvis vill man skydda adoptivföräldrarna. Det finns ingen som blivit straffad för att de inte talat om att barnet är adopterat eftersom det inte kontrolleras att lagen efterlevs. Men vi ska inte ge oss. AFO börjar känna ärendet som en surdeg, d.v.s. en av de frågor som blir liggande länge, för länge, och som förblir olösta. Det är otillfredsställande både för AFO och den som det berör. Vi försöker på olika vägar och får nobben även av den norska folkbokföringen som vill att ärendet först prövas i domstol innan adressen till den myndiga sonen ges ut. Vem ska betala den processen. Alissa är redan skyldig den första advokaten en hel del pengar, pengar som hon inte har. Frälsningsarmén åtar sig att söka men vill ha betalt de också. Vi berättar för henne att vi inte tar betalt. Det är ett motto: Din glädje är min belöning! Nu börjar vi den informella vägen av sökning. Det finns alltid folk som vet en massa och som vet hur man går förbi hårdnackade byråkrater, även i Norge. Vi bestämmer oss en dag för att nej, nu ska det här lösas och det bums. Ärendet kan inte ligga på bordet hur länge som helst. Vi ska börja med att gå till pressen. Alissa är med på det. Den norska pressen ska få reda på hela historien och Alissa ska hänga på löpsedlarna i hopp om att sönerna ändå ska få se henne där. Vi börjar bearbeta medierna. Det finns intresse. Men en liten murvel ger ett tips till oss och det visar sig vara det bästa hittills. Vi söker på tipset och får småningom napp. Det visar sig att adoptivföräldrarna i samband med adoptionen givit sönerna nya, norskklingande namn men dopnamnen fanns kvar som andranamn. De bär adoptivföräldrarnas efternamn och har flyttats från Oslo till Trondheim. Vi får namn, adress och telefonnummer till de båda pojkarna. Den äldste fyller 22 och den yngsta 19 i år. Jag ska ringa Alissa igen, vi hade kontakt på morgonen då vi diskuterade hur hon skulle möta pressen och vilket telefonnummer de kunde nå henne på osv. Jag ringer Alissa igen, det hade nu gått fem timmar. Alissa såg att det var mitt nummer och frågade nästan genast vad journalisterna sagt. Jag sa: Vet du Alissa, jag har hittat dina söner. De bor utanför Trondheim och de har fått nya namn, norska namn. Men de har behållit dopnamnen som andra- 6 Familjehemmet

7 namn så jag vet att det är dina söner. Du ska få mobilnumren. Det är bäst att du ringer själv, vill du det? Det fanns inget tvivel, hon skulle ringa på en gång. Jag bad henne ringa mig efteråt. Hon grät hela tiden, tårarna strömmade ner för kinderna och hon grät när hon talade med mig. Hon var ledsen för att de fått norska namn, men hon sa det inte till dem nu. Vi bestämmer oss för att tills vidare avblåsa hela mediaarbetet. Vi kanske återkommer med det mest med tanke på hur ärendet är skött. Vi bestämmer oss för att träffas efter helgen. Hon vill egentligen skjuta på träffen tills hon får pengar och kan ge oss något stort och dyrt. Men vi påminner om vårt motto din glädje är min belöning. Vi ska inte ha några presenter. Vi bestämmer oss för en träff och jag kommer till hennes hem i förorten med tusen frågor kring sönerna och samtalen. De visar sig att Alissa pratat med bägge sönerna flera gånger. Hon har frågats ut av dem och hon har frågat dem. De kommunicerar på engelska för hemspråket (thai) har ingen brytt sig om att hålla vid liv. Vi talar länge, hon gråter och vi plockar bland de kort som hon ska skicka till dem på en gång. Kort som vi haft för kontakten med pressen, bilderna får hon nu tillbaka och ska sända till gossarna i stället. Alissa återger vad pojkarna berättat. Adoptivföräldrarna hade sagt till dem att deras mamma dött och att det inte var idé att söka efter henne. Det hade varit mycket bråk i adoptivhemmet där det också finns ett biologiskt barn, en syster. Adoptivmamman har en hög tjänst inom socialtjänsten i Trondheim och pappan är egen företagare. Pojkarna har förstått att inte fråga för mycket om sitt ursprung men har envisats med att själva kalla sig för sina thailändska namn. Minnena finns kvar från tiden med mamma, framför allt hos den äldre pojken. Han har klara minnen av hur de hämtades av barnavernet, hur de hade det på barnhemmet och händelsen när Alissa kom och hälsade på. Precis i samma veva som AFO fick det första samtalet från Jocke så hade den äldste sonen försökt att hitta Alissa och hennes släkt i Thailand. Någonstans inom sig hade han inte trott på adoptivmodern som sagt att hon var död. Han hade vänt sig till ambassaden i Oslo som försökt hitta henne i Thailand, men som inte lyckades, eftersom hon bor i Sverige. Han visste vad han som barn hetat i efternamn och förstod att det var moderns namn. Om han ändå hade slagit i en svensk telefonkatalog När ni läser det här har sönerna kommit till Sverige. Alissa har fått ekonomisk hjälp för återförening via den kyrka hon är med i. Det är ett lån till flygbiljetter för sönerna, som hon kan betala tillbaka när hon vet att hon har råd. När jag ska gå så säger Alissa, vet du vad han sa den äldste? Han sa: I love you mummy. Tänk att han sa det i telefon fastän han inte vet så mycket om mig idag. Jag möter de två kvinnorna från kyrkan i Alissas dörr där vi byter av varandra. Vi hinner presentera oss och Alissa berättar att AFO hjälpt henne och att AFO gör det gratis. Då skrattar de om frågar om vi är buddhister för de har samma sorts motto, din glädje min belöning. Buddhist eller inte, det viktigaste är nog ändå en happy end. Det är alltid lika hopplöst svårt att inte kunna hjälpa till. För till syvende och sidst så behöver vi ju alla veta varifrån vi kommer, vem som fött oss och vem som givit oss viljan att leva. Vi är nog inte riktigt klara med Norge i alla fall. Vi ska nog göra en artikel om Alissa, för vi är arga på norska myndigheter och vi är arga på adoptivföräldrarna som ljugit. Det behövs nog en ordentlig informationskampanj i vårt kära grannland. Landet Runt FR-Stockholms län FR Stockholms län hade årsmöte en solig söndag den 27 april. Till årsmötet hade vi inbjudit Jackie Nylander som föredragshållare. Han är ersättare i Stockholms stads kommunfullmäktige. Jackie höll en intressant föreläsning om sina erfarenheter som fosterbarn, om hur det var att vistas på Eolshälls hem för pojkar, om de upplevelser han hade på Skå, och om hur han som politiker försöker verka för att fosterbarn ska ges möjlighet till en bättre framtid än vad som är fallet många gånger idag. Jackie har tillsammans med Tomas Rudin (s) skrivit en motion som rör fosterbarn. Den ska efter beredning ut på remiss till stadsdelsnämnderna i Stockholms stad. Under Almedalsveckan på Gotland i sommar kommer Jackie att delta tillsammans med Tomas Rudin (s) och socialborgarrådet Ulf Kristiansson (m) för att tala om fosterbarn. Länsföreningen hade även vanligt årsmöte där det beslutades om en delvis ny styrelsesammansättning med: Carita Stenbacka Tenezakis, ordförande, Maria Bergman, kassör, Telle Söderberg, sekreterare, Lars Sundström och Gunilla Timelius, suppleanter. Dessutom valde årsmötet Anna Granqvist och Christina Jansén till föreningens revisorer, samt Eija Sjödin och Gun Bodbacka till valberedning. Beslut togs om att ordna ett studiebesök till Basta kollektivet i Södertälje. Önskemål fanns att även göra studiebesök hos Unga brottsofferjouren i Stockholm, samt ha en sammankomst med RFFR. Familjehemmet

8 Icke godkänd ANNONS Jag vill protestera starkt mot att vi i den obligatoriska skolan har och har haft orden icke godkänd. Alla måste gå i grundskolan svaga, duktiga och barn med handikapp och inlärningssvårigheter. Varför har vi i dagens utvecklade, demokratiska och s k humanistiska samhälle ett system där vi underkänner barn? Varför ska lärarna tvingas skriva ut icke godkänd på ett papper de unga ska behöva bära med sig hela livet. Jag vill ge underbetyg till våra politiker och beslutsfattare som inte hunnit längre i människokännedom och förståelse för hur en skola för alla ska utformas. Betygen icke godkänd får givetvis finnas i gymnasier och universitet och lämplighetstester för högskoleutbildningar där så anses nödvändiga, men ta bort gränsen som icke godkänd i för våra grundskolebarn. Inför, om nödvändigt, en månggraderad skala med siffror eller bokstäver som kan peka på att eleven har nått en lägre nivå av vissa färdigheter, men ta genast bort graderingen, gränsen som icke godkänd. Den obligatoriska utvecklingssamtalen där elev, föräldrar och lärare gemensamt diskuterar elevens resultat ger skonsammare och tydligare anvisningar om vad som varit och vad som behövs för elevens framsteg. Resultat från nationella prov och lärarnas utvärderingar ger också mångdubbelt mer information än betyg. Lars Abbing Härnösand Välkommen till Rädda Barnens bokhandel! Nu 20 procent rabatt på alla böcker om du handlar på Glöm inte att ange rabattkod: bok2008 för att erhålla rabatten 236:- på nätet IDA GAMBORG NIELSEN Min minnesbok Så länge jag minns finns du En minnesbok för barn som förlorat en förälder, ett syskon eller någon annan närstående. I boken finns frågor att skriva svar på, svar som blir en hjälp att minnas. Här finns också plats att rita bilder och klistra in foton. Att arbeta med boken innebär att arbeta med sina minnen och sin sorg över den man saknar. Målgrupp: barn och ungdomar som förlorat en närstående Antal sidor: 96 Utgivningsår: 2006 Art nr: 3329 Pris: 295: bokhandel.rb.se FÖR ATT FÖRSTÅ OCH BEMÖTA BARN KRÄVS KUNSKAP Erfarna familjehem & hem som kan ta emot syskon sökes! Jag har något tråkigt att berätta. Vår folkvalda riksdag har lagt tillrätta. DU ÄR INTE GODKÄND: Jag vet att du slitit och kämpat Och frågat mig lite dämpat: Varför duger jag inte som jag är? Jag förmår inte allt det här. Jag är mycket värdwefull sa min förra lärare. Mamma säger hon har ingen kärare. Varför når jag inte skolans alla mål? Är jag nu något samhället inte tål? Du sa, skolan är till för alla, Men nu känns det som jag vill falla. Varför duger jag inte som jag är? Jag förstår inte allt det här Min kära elev: Riksdagen har bestämt. Kunskaper är något precist och jämt. Betygskriterierna måste uppfyllas Först då kan du äras och hyllas. Familjehemsgruppen Tfn Har du plats för en tonåring eller vuxen i ditt hem? Kontakta vår samordnare, Åsa, på telefonnummer , Brev till min kära elev av Lars Abbing 8 Familjehemmet

9 Stötta dem som öppnar sina hem för utsatta barn, uppmanar Britta Schölin och Roland Oscarsson. Familjehem behövs! Från Dagens samhälle nr KVALITET. Barn placeras i familjehem när samhällets förebyggande insatser visat sig vara otillräckliga. Allt fler barn placeras, under ett år handlar det om cirka som någon gång finns i familjehem. Hur har de det? Placering i familjehem har blivit en räddningsplanka för många tals familjehemsföräldrar/- sekre terare, familjevårdskonsulenter och socialsekreterare arbetar i det tysta och gör underverk. När en placering inte fungerat blir det oftast stora rubriker. Visst ska man lyfta fram det dåliga, men ibland framställs placeringen som en större fara än den destruktiva miljö som barnet flyttats från. Familjehem är vanliga familjer som har ett socialt engagemang. De flesta är anlitade under kortare tid för en till två placeringar. Faran är att den mycket negativa bild som ges av familjehem försvårar rekryteringen av nya och av unga familjer. För att familjehem även i fortsättningen ska komma att finnas så måste beslutsfattare på både lokal och central nivå bestämma sig för att vissa grundläggande kriterier för stöd till familjehem ska uppfyllas: Utredningen av familjehemmen ska vara seriös. Vedertagna metoder ska användas och kompletterande kontroller som staten bestämmer göras. Myndigheten (socialnämnden) ska ansvara för att det finns tillräckliga resurser för stöd ochhandledning, tillräckliga resurser för barnet i skolan, BUP och i hälsovården, förutsättningar för familjehem att ägna tid och kraft åt omvårdnad, garanterad försörjning, stöd för de biologiska föräldrarna och kontinuerlig tillsyn av och stöd för de placerade. Staten ansvarar för att BBIC (se fotnot) genomförs i alla kommuner fullt ut och att omkostnadsersättningen (som egentligen är barnens pengar ) inte beskattas. Riksförbundet för Förstärkt Familjehemsvård (RFF) är en frivillig organisation som organiserar familjevårdsenheter. Förstärkt innebär att man har konsulentstöd. Etiska regler och riktlinjer ligger till grund för verksamheten. Metoden är värd att ta vara på. RFF har under 25 år haft fokus på framgångsfaktorer vid placeringar. De viktigaste är: Bra samarbete mallan alla inblandade. Tydliggjort myndighetsansvar. (Social tjänstlagen säger klart vad myndigheten ska ta ansvar för och besluta om. Sådant kan inte delegeras. Familjehem måste få rollfördelningen klar för sig.) Uppföljning var tredje månad. Att socialtjänsten alltid kan kontrollera vården. Stöd och handledning till familjehemmet ungefär var 14:e dag och tillgänglig konsulent däremellan. Att all information görs tillgänglig för socialtjänsten. Under rubriken Kvalitetssäkra stöd till familjehem (DS nr 15) efterlystes tillståndsplikt för familjevårdsenheter som erbjuder tjänster (förmedling av konsulentstöd till familjehem) till kommunerna. Det kan ju gå att genomföra med tanke på att verksamheten kan räknas som öppenvård. Nu måste vi sätta fokus även på familjehemmens starka sidor. De är hängivna och socialt engagerade med stort emotionellt utrymme för barn, ungdomar och vuxna som inte kan bo kvar i sin hemmiljö. Med till räcklig handledning och övriga resurser kan de uträtta underverk. Familjehemmen måste erkännas som medarbetare i det sociala arbetet! Britta Schölin Riksförbundet för Förstärkt Familjehemsvård, RFF Roland Oscarsson Familjehemmens Riksförbund, FR Fotnot: Familjehem (f d fosterhem) tar främst emot barn och unga som tagits om hand inom socialtjänsten frivilligt enligt socialtjänstlagen eller med tvång enligt LVU (lagen med vissa bestämmelser om vård av unga). Familjevårdsenheter är privata eller kommunala verksamheter som erbjuder familjehem extra stöd av konsulenter. BBIC (barns behov i centrum), handläggnings- och dokumentationssystem som bygger på social forskning. Familjehemmet

Erfarenhetsdag med Södertörns familjehemsenheter

Erfarenhetsdag med Södertörns familjehemsenheter Erfarenhetsdag med Södertörns familjehemsenheter Nio Södertörnskommuner har haft en gemensam halvdag för utbyte av erfarenheter om placerade barns umgänge med sina föräldrar och andra närstående. Umgänge

Läs mer

FÖRENINGEN SOCIONOMER INOM FAMILJEHEMSVÅRDEN

FÖRENINGEN SOCIONOMER INOM FAMILJEHEMSVÅRDEN FÖRENINGEN SOCIONOMER INOM FAMILJEHEMSVÅRDEN Intervjuer om familjehemsvård En vägledning för dig som rekryterar och utbildar blivande familjehem eller möter familjehem i handledningsgrupper. Filmen kan

Läs mer

Kan man bli sjuk av ord?

Kan man bli sjuk av ord? Kan man bli sjuk av ord? En studie om psykisk barnmisshandel och emotionell omsorgssvikt i BRIS barnkontakter år 2007 Definition: Psykisk misshandel: Olika former av systematisk destruktiv kommunikation

Läs mer

Övning: Föräldrapanelen

Övning: Föräldrapanelen Övning: Föräldrapanelen Bild 5 i PowerPoint-presentationen. Material: Bilder med frågor (se nedan) Tejp/häftmassa Tomma A4-papper (1-2 st/grupp) Pennor (1-2 st/grupp) 1) Förbered övningen genom att klippa

Läs mer

Övning: Föräldrapanelen Bild 5 i PowerPoint-presentationen.

Övning: Föräldrapanelen Bild 5 i PowerPoint-presentationen. Övning: Föräldrapanelen Bild 5 i PowerPoint-presentationen. Material: Bilder med frågor (se nedan) Tejp/häftmassa Tomma A4-papper (1-2 st/grupp) Pennor (1-2 st/grupp) 1) Förbered övningen genom att klippa

Läs mer

November 2005. Mänskliga rättigheter. Barnets rättigheter. En lättläst skrift om konventionen om barnets rättigheter

November 2005. Mänskliga rättigheter. Barnets rättigheter. En lättläst skrift om konventionen om barnets rättigheter Mänskliga rättigheter November 2005 Barnets rättigheter En lättläst skrift om konventionen om barnets rättigheter Mänskliga rättigheter Barnets rättigheter En lättläst skrift om konventionen om barnets

Läs mer

Alla barn kan inte bo hemma hos sina föräldrar

Alla barn kan inte bo hemma hos sina föräldrar Ett vanligt hem Alla barn kan inte bo hemma hos sina föräldrar Alla barn har rätt till föräldrar vuxna som fi nns och har tid och kärlek för sina barn. Men alla har det inte så. Många barn och ungdomar

Läs mer

Januari 2008. Mänskliga rättigheter. Barnets rättigheter. En lättläst skrift om konventionen om barnets rättigheter

Januari 2008. Mänskliga rättigheter. Barnets rättigheter. En lättläst skrift om konventionen om barnets rättigheter Mänskliga rättigheter Januari 2008 Barnets rättigheter En lättläst skrift om konventionen om barnets rättigheter Mänskliga rättigheter Barnets rättigheter En lättläst skrift om konventionen om barnets

Läs mer

Delaktighet - på barns villkor?

Delaktighet - på barns villkor? Delaktighet - på barns villkor? Monica Nordenfors Institutionen för socialt arbete Göteborgs universitet FN:s konvention om barnets rättigheter Artikel 12 Det barn som är i stånd att bilda egna åsikter

Läs mer

Tilla ggsrapport fo r barn och unga

Tilla ggsrapport fo r barn och unga Tilla ggsrapport fo r barn och unga 25 mars 2014 Vad berättar barn för Bris om hur de mår? Hur har barn det i Sverige? Jag har skilda föräldrar och vill så gärna bo hos min pappa. Mamma har ensam vårdnad

Läs mer

Information till er som funderar på att bli familjehem. Samverkan mellan kommuner om familjehemsvård. Boden, Kalix, Luleå och Piteå

Information till er som funderar på att bli familjehem. Samverkan mellan kommuner om familjehemsvård. Boden, Kalix, Luleå och Piteå Information till er som funderar på att bli familjehem Samverkan mellan kommuner om familjehemsvård Boden, Kalix, Luleå och Piteå 1 Välkommen till vår informationssida! Ring gärna så får vi informera och

Läs mer

Handboken, för familjehem och alla andra som möter människor i

Handboken, för familjehem och alla andra som möter människor i Handboken, för familjehem och alla andra som möter människor i beroendeställning Det är så att närhet, socialt stöd och sociala nätverk har betydelse, inte bara för människans överlevnad utan också för

Läs mer

Villig av Christina Wahldén

Villig av Christina Wahldén 1 Villig av Christina Wahldén Som ett slutord till boken skriver Christina Wahldén så här: "Min första bok Kort kjol kom ut för sexton år sedan. Den är fortfarande den av mina böcker som är mest utlånad,

Läs mer

Tillsynsrapport familjehem. Uppföljning av tidigare granskning av familjehemshandläggningen. Bollnäs

Tillsynsrapport familjehem. Uppföljning av tidigare granskning av familjehemshandläggningen. Bollnäs TILLSYNSRAPPORT 1 (8) Sociala enheten Lars Tunegård Tillsynsrapport familjehem. Uppföljning av tidigare granskning av familjehemshandläggningen. Bollnäs Bakgrund Länsstyrelsen genomförde 2004 en tillsyn

Läs mer

Samhällskunskap. Ett häfte om. -familjen. -skolan. -kompisar och kamratskap

Samhällskunskap. Ett häfte om. -familjen. -skolan. -kompisar och kamratskap Samhällskunskap Ett häfte om -familjen -skolan -kompisar och kamratskap 1 I det här häftet kommer du att få lära dig: Vad samhällskunskap är Hur olika familjer och olika slags vänskap kan se ut Hur barn

Läs mer

Familjehem. - för barn som av olika anledningar inte kan bo hemma hos sina föräldrar

Familjehem. - för barn som av olika anledningar inte kan bo hemma hos sina föräldrar Familjehem - för barn som av olika anledningar inte kan bo hemma hos sina föräldrar Alla barn kan inte bo hemma hos sina föräldrar Alla barn har rätt till föräldrar som kan ge dem trygga uppväxtförhållanden.

Läs mer

Socialarbetarna MÅSTE ha ett enskilt samtal med vaije barn utan deras föräldrar, oavsett ålder, som kommer in till socialtjänsten.

Socialarbetarna MÅSTE ha ett enskilt samtal med vaije barn utan deras föräldrar, oavsett ålder, som kommer in till socialtjänsten. Inledning Maskrosbarn är en ideell förening som arbetar med att förbättra uppväxtvillkoren för ungdomar som lever med föräldrar som missbrukar eller föräldrar som är psykiskt sjuka. Syftet med rapporten

Läs mer

vad ska jag säga till mitt barn?

vad ska jag säga till mitt barn? Jag vill veta vad ska jag säga till mitt barn? Information till dig som är förälder och lever med skyddade personuppgifter www.jagvillveta.se VUXNA 2 Brottsoffermyndigheten, 2014 Produktion Plakat Åströms

Läs mer

Stöd ett barn. Att vara familjehem, kontaktfamilj & kontaktperson

Stöd ett barn. Att vara familjehem, kontaktfamilj & kontaktperson Stöd ett barn Att vara familjehem, kontaktfamilj & kontaktperson Om den här broschyren Hej! Vad kul att du läser den här broschyren! Det betyder förhoppningsvis att du vill lära dig mer om de olika uppdragen

Läs mer

Remissvar till SOU 2009:68 Förslag till Lag om stöd och skydd för barn och unga.

Remissvar till SOU 2009:68 Förslag till Lag om stöd och skydd för barn och unga. Forum för Familjevård 2009-10-29 Socialdepartementet l03 33 Stockholm Remissvar till SOU 2009:68 Förslag till Lag om stöd och skydd för barn och unga. Sammanfattning Forum för Familjevård (FfF) stödjer

Läs mer

Randiga Huset är en organisation för barn, unga och vuxna som förlorat eller håller på att förlora en anhörig eller närstående. Randiga Huset är en

Randiga Huset är en organisation för barn, unga och vuxna som förlorat eller håller på att förlora en anhörig eller närstående. Randiga Huset är en Randiga Huset är en organisation för barn, unga och vuxna som förlorat eller håller på att förlora en anhörig eller närstående. Randiga Huset är en rikstäckande organisation som är partipolitiskt och religiöst

Läs mer

lyckades. Jag fick sluta på dagis och mamma blev tvungen att stanna hemma från jobbet ibland, eftersom jag inte tyckte om de barnflickor som mina

lyckades. Jag fick sluta på dagis och mamma blev tvungen att stanna hemma från jobbet ibland, eftersom jag inte tyckte om de barnflickor som mina Förlåt mig mamma! D et finns bara en människa här på jorden som älskar mig och det är min mamma. Jag är en svår och besvärlig person som jag ofta är fruktansvärt trött på, en människa jag tycker riktigt

Läs mer

familjehemsgruppen Bli en värdefull extraförälder

familjehemsgruppen Bli en värdefull extraförälder familjehemsgruppen Bli en värdefull extraförälder 1 Vad är familjehem, förstärkt familjehem, kontaktfamilj och jourhem? Familjehem, förstärkt familjehem, kontaktfamilj och jourhem är vanliga hem som på

Läs mer

En lättläst skrift om konventionen om barnets rättigheter

En lättläst skrift om konventionen om barnets rättigheter En lättläst skrift om konventionen om barnets rättigheter 1 Det här är Barnombudsmannens skrift om Konventionen om barnets rättigheter omskriven till lättläst. Thomas Hammarberg har skrivit texten. Lena

Läs mer

Tillsynsrapport. Familjehemshandläggning. Söderhamn

Tillsynsrapport. Familjehemshandläggning. Söderhamn TILLSYNSRAPPORT 1 (8) Sociala enheten Lars Tunegård Tillsynsrapport. Familjehemshandläggning. Söderhamn Bakgrund Länsstyrelsen har regeringens uppdrag att under 2006 2007 genomföra tillsyn av familjehemshandläggningen

Läs mer

Funktionsnedsättning och etniska minoritetsföreningar

Funktionsnedsättning och etniska minoritetsföreningar Funktionsnedsättning och etniska minoritetsföreningar Funktionsnedsättning och etniska minoritetsföreningar SIOS Bellmansgatan 15, 1 tr, 118 47 Stockholm Tel. 08-55 69 33 60 (vx). Fax 08-643 90 68 E-post:

Läs mer

Familjehemsplacerade barns och ungdomars hälsa

Familjehemsplacerade barns och ungdomars hälsa RINKEBY-KISTA STADSDELSFÖRVALTNING SOCIAL OMSORG TJÄNSTEUTLÅTANDE SID 1 (5) DNR 1.5.1.851-2012 2013-03-07 SDN 2013-03-21 Handläggare: Lisbeth Oulis Telefon: 08-508 01 696 Till Rinkeby-Kista stadsdelsnämnd

Läs mer

LÄSGUIDE till Boken Liten

LÄSGUIDE till Boken Liten LÄSGUIDE till Boken Liten LÄSGUIDE till Boken Liten Den här läsguiden är ett stöd för dig som vill läsa och arbeta med boken Liten på din förskola. Med hjälp av guiden kan du och barnen prata om viktiga

Läs mer

Verksamhetstillsyn enligt 13 kap 2 Socialtjänstlagen barnuppdraget 16:3 och 16:6 i Vingåkers kommun.

Verksamhetstillsyn enligt 13 kap 2 Socialtjänstlagen barnuppdraget 16:3 och 16:6 i Vingåkers kommun. 1(6) Ramona Persson/Tor Nilsson 0155-264116 Verksamhetstillsyn enligt 13 kap 2 Socialtjänstlagen barnuppdraget 16:3 och 16:6 i Vingåkers kommun. Beslut Länsstyrelsen i Södermanlands län riktar kritik mot

Läs mer

Känner du till barnens mänskliga rättigheter?

Känner du till barnens mänskliga rättigheter? Känner du till barnens mänskliga rättigheter? Alla omfattas av de mänskliga rättigheterna, även alla barn. SVENSKA RUOTSI Som barn betraktas människor under 18 år. Vad innebär FN:s konvention om barnets

Läs mer

Till dig som bor i familjehem

Till dig som bor i familjehem Till dig som bor i familjehem Till dig som bor i familjehem Din socialsekreterare heter... och har telefonnummer... E-postadressen är... Gruppledaren för din socialsekreterare heter... och har telefonnummer...

Läs mer

MED FAMILJEHEM I HELA SÖDRA SVERIGE. Att bo i Familjehem som BARN UNGDOM VUXEN. Våra Familjehem finns i hela södra Sverige. Vuxna

MED FAMILJEHEM I HELA SÖDRA SVERIGE. Att bo i Familjehem som BARN UNGDOM VUXEN. Våra Familjehem finns i hela södra Sverige. Vuxna Att bo i Familjehem som BARN UNGDOM VUXEN Våra Familjehem finns i hela södra Sverige. Barn Ungdomar Vuxna ADT digitaltryck, Borgholm FAMILJEHEM FÖR UTSLUSSBOENDE BOENDE I EGEN STUGA MED STÖD Utslussning

Läs mer

Enkätundersökning hos AHA:s Medlemmar

Enkätundersökning hos AHA:s Medlemmar Enkätundersökning hos AHA:s Medlemmar 2014 Är du man eller kvinna? 13% 11% Man Kvinna 76% Ålder? 11% 6% 11% 26% 20-30 31-45 40-60 Över 61 46% Hur hittade ni AHA (Anhöriga Hjälper Anhöriga)? 11% 3% 8% 22%

Läs mer

Kan man bli sjuk av ord?

Kan man bli sjuk av ord? Kan man bli sjuk av ord? En studie om psykisk barnmisshandel och emotionell omsorgssvikt i BRIS barnkontakter år 2007 Definition: Psykisk misshandel: Olika former av systematisk destruktiv kommunikation

Läs mer

Avtalsuppföljning konsulentstödd familjehemsvård Vårljus AB

Avtalsuppföljning konsulentstödd familjehemsvård Vårljus AB SOCIALFÖRVALTNINGEN Handläggare Ehlin Bengt Datum 2015-03-26 Diarienummer SCN-2015-0142 Socialnämnden Avtalsuppföljning konsulentstödd familjehemsvård Vårljus AB Förslag till beslut Socialnämnden föreslås

Läs mer

Samtal med Hussein en lärare berättar:

Samtal med Hussein en lärare berättar: Samtal med Hussein en lärare berättar: Under en håltimme ser jag Hussein sitta och läsa Stjärnlösa nätter. Jag hälsar som vanligt och frågar om han tycker att boken är bra. Han ler och svarar ja. Jag frågar

Läs mer

Du är klok som en bok, Lina!

Du är klok som en bok, Lina! Du är klok som en bok, Lina! Den här boken handlar om hur det är när man har svårt att vara uppmärksam och har svårt att koncentrera sig. Man kan ha svårt med uppmärksamheten och koncentrationen, men på

Läs mer

Du är klok som en bok, Lina! Janssen-Cilag AB

Du är klok som en bok, Lina! Janssen-Cilag AB Du är klok som en bok, Lina! Janssen-Cilag AB Den här boken handlar om hur det är när man har svårt att vara uppmärksam och har svårt att koncentrera sig. Man kan ha svårt med uppmärksamheten och koncentrationen,

Läs mer

AC omsorg växer! Nu söker vi fler familjehem i Norrbotten & Västerbotten. Mer info: www.ac-omsorg.se

AC omsorg växer! Nu söker vi fler familjehem i Norrbotten & Västerbotten. Mer info: www.ac-omsorg.se AC omsorg växer! Nu söker vi fler familjehem i Norrbotten & Västerbotten Mer info: www.ac-omsorg.se AC omsorg växer! Nu söker vi fler familjehem i Norrbotten Inom AC omsorg arbetar vi med barn i alla åldrar

Läs mer

och moral inom Polisen har diskuterats flitigt i media, i olika debatter, på möten och säkerligen hemma vid köksborden de senaste veckorna. Det är nog många med mig som har känt sig bestörta och besvikna

Läs mer

Till alla barn och ungdomar

Till alla barn och ungdomar VÅRD OCH OMSORG Till alla barn och ungdomar som träffar socialsekreterare i Sala Hej, Vi som jobbar som socialsekreterare här i Sala tycker att det viktigaste med vårt arbete är att se till att alla barn

Läs mer

En hjälp till dig. som anar att ett. barn far illa.

En hjälp till dig. som anar att ett. barn far illa. En hjälp till dig som anar att ett barn far illa. Enligt svensk lag är man skyldig att anmäla om man känner till något som kan tyda på att ett barn misshandlas eller far illa. Ändå har det visat sig att

Läs mer

En hjälp till dig som anar. En broschyr om anmälningsplikt.

En hjälp till dig som anar. En broschyr om anmälningsplikt. En hjälp till dig som anar En broschyr om anmälningsplikt. En hjälp till dig som anar att ett barn misshandlas eller far illa. Enligt svensk lag är man skyldig att anmäla om man känner till något som kan

Läs mer

MANUS: HUSAN ANNAS HISTORIA

MANUS: HUSAN ANNAS HISTORIA MANUS: HUSAN ANNAS HISTORIA Bild 1: Annas bakgrund Anna växte upp i en fattig familj. Många syskon, trångt och lite mat. Föräldrarna arbetade båda två, och även Annas äldre syskon. Anna fick börja arbeta

Läs mer

Systematisk uppföljning av placerade barn

Systematisk uppföljning av placerade barn Systematisk uppföljning av placerade barn Ann Christin Rosenlund Systematisk uppföljning av Stadskontoret Malmö placerade barn Utifrån forskning Utifrån kunskap om de lokala behoven Kvalitetsutveckling

Läs mer

Först vill vi förklara några ord och förkortningar. i broschyren: impulsiv för en del personer kan det vara som att

Först vill vi förklara några ord och förkortningar. i broschyren: impulsiv för en del personer kan det vara som att Hej! Du som har fått den här broschyren har antagligen ett syskon som har ADHD eller så känner du någon annan som har det. Vi har tagit fram den här broschyren för att vi vet att det inte alltid är så

Läs mer

Sida 1 av 5 Barnkonventionen för barn och unga FN:s konvention om barnets rättigheter, eller barnkonventionen som den också kallas, antogs 1989. Barnkonventionen innehåller rättigheter som varje barn ska

Läs mer

Med utgångspunkt i barnkonventionen

Med utgångspunkt i barnkonventionen Med utgångspunkt i barnkonventionen arbetar Stiftelsen Allmänna Barnhuset med att utveckla och sprida kunskap från forskning och praktik. Öka kompetensen hos de professionella som möter barn, påverka beslutsfattare

Läs mer

barnkonventionen. _archive/ som bildades Alla I FN

barnkonventionen. _archive/ som bildades Alla I FN Socialdepartementet Hur svensk lagstiftning och praxis överensstämmer med rättigheterna i barnkonventionen en kartläggning (Ds 2011:37) Lättläst version v Stämmer svenska lagar med barnens rättigheterr

Läs mer

Nu gör jag något nytt

Nu gör jag något nytt Nu gör jag något nytt Linda Alexandersson fredag 15 maj Det började med att två tjejer i min församling i Arvika, åkte ner hit till Göteborgsområdet för att träffa en präst. De hade bekymmer på ett område

Läs mer

Övergripande styrdokument angående likabehandlingsplan 1. Personalkooperativet Norrevångs förskolas likabehandlingsplan..2. Definitioner..2. Mål.

Övergripande styrdokument angående likabehandlingsplan 1. Personalkooperativet Norrevångs förskolas likabehandlingsplan..2. Definitioner..2. Mål. 2012-12-21 Innehåll Övergripande styrdokument angående likabehandlingsplan 1 Personalkooperativet Norrevångs förskolas likabehandlingsplan..2 Definitioner..2 Mål.2 Syfte...2 Åtgärder...3 Till dig som förälder!...4...4

Läs mer

Ej vinstdrivande familjehemsvård med konsulentstöd sedan 1986

Ej vinstdrivande familjehemsvård med konsulentstöd sedan 1986 Ej vinstdrivande familjehemsvård med konsulentstöd sedan 1986 F ö r s t ä r k t F a m i l j e h e m s v å r d f ö r u n g d o m a r o c h v u x n a Konsulentstödd familjehemsvård för vuxna Stiftelsen Bergslagsgårdar

Läs mer

Ett nytt perspektiv i arbetet med barn och föräldrar

Ett nytt perspektiv i arbetet med barn och föräldrar Ett nytt perspektiv i arbetet med barn och föräldrar Kurs för förskollärare och BVC-sköterskor i Kungälv 2011-2012, 8 tillfällen. Kursbok: Ditt kompetenta barn av Jesper Juul. Med praktiska exempel från

Läs mer

Likabehandlingsplan - TROLLÄNGENS FÖRSKOLA

Likabehandlingsplan - TROLLÄNGENS FÖRSKOLA 1 Likabehandlingsplan - TROLLÄNGENS FÖRSKOLA "Människolivets okränkbarhet, individens frihet och integritet, alla människors lika värde, jämställdhet mellan könen samt solidaritet med svaga och utsatta

Läs mer

Lärarmaterial. Böckerna om Sara och Anna. Vilka handlar böckerna om? Vad tas upp i böckerna? Vem passar böckerna för? Vad handlar boken om?

Lärarmaterial. Böckerna om Sara och Anna. Vilka handlar böckerna om? Vad tas upp i böckerna? Vem passar böckerna för? Vad handlar boken om? sidan 1 Böckerna om Sara och Anna Författare: Catrin Ankh Vilka handlar böckerna om? Böckerna handlar om två tjejer i 15-årsåldern som heter Sara och Anna. De är bästa vänner och går i samma klass. Tjejerna

Läs mer

Europarådet. pass. till dina rättigheter

Europarådet. pass. till dina rättigheter Europarådet pass till dina rättigheter Europarådet pass till dina rättigheter 1 Välkommen med på en resa Livet är en fantastisk resa. Vi har många reskamrater på färden, och vi vill alla få en så säker,

Läs mer

INSPIRATIONSMATERIAL TILL HIMMEL OCH PANNKAKA

INSPIRATIONSMATERIAL TILL HIMMEL OCH PANNKAKA PREMIÄR PÅ TEATER SAGOHUSET 6 MARS 2011 INSPIRATIONSMATERIAL TILL HIMMEL OCH PANNKAKA AV ISA SCHÖIER Regi och kostym Scenografi Ljusdesign Stalle Ahrreman Marta Cicionesi Ilkka Häikiö I rollerna Ulf Katten

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Lag om ändring i socialtjänstlagen (2001:453); SFS 2012:776 Utkom från trycket den 7 december 2012 utfärdad den 29 november 2012. Enligt riksdagens beslut 1 föreskrivs i fråga

Läs mer

Att ta avsked - handledning

Att ta avsked - handledning Att ta avsked - handledning Videofilmen "Att ta avsked" innehåller olika scener från äldreomsorg som berör frågor om livets slut och om att ta avsked när en boende dör. Fallbeskrivningarna bygger på berättelser

Läs mer

LÄSGUIDE till Boken om Liten

LÄSGUIDE till Boken om Liten LÄSGUIDE till Boken om Liten LÄSGUIDE till Boken om Liten Den här läsguiden är ett stöd för dig som vill läsa och arbeta med boken om Liten på din förskola. Med hjälp av guiden kan du och barnen samtala

Läs mer

Eva och Claes en berättelse om våld och brott i nära relationer

Eva och Claes en berättelse om våld och brott i nära relationer HANDLEDNING Eva och Claes en berättelse om våld och brott i nära relationer Utgiven mars 2014 av Polisen. Materialet är framtaget av Polisen i samarbete med Brottsförebyggande rådet, Brå. HANDLEDNING Eva

Läs mer

Ny inriktning behövs inom familjevården, vi måste arbeta för fler svenska adoptioner - svar på remiss från kommunstyrelsen

Ny inriktning behövs inom familjevården, vi måste arbeta för fler svenska adoptioner - svar på remiss från kommunstyrelsen NORRMALMS STADSDELSFÖRVALTNING PLANERINGSAVDELNINGE N TJÄNSTEUTLÅTANDE SID 1 (6) 2008-04-04 Handläggare: Gunilla Schedin Telefon: 508 09 015 Till Norrmalms stadsdelsnämnd Ny inriktning behövs inom familjevården,

Läs mer

Riksförbundet för Förstärkt Familjehemsvårds (RFF) synpunkter på slutbetänkandet Barns och ungas rätt vid tvångsvård (SOU 2015:71).

Riksförbundet för Förstärkt Familjehemsvårds (RFF) synpunkter på slutbetänkandet Barns och ungas rätt vid tvångsvård (SOU 2015:71). Regeringen 103 33 Stockholm Dnr: S2015/04694/FST Riksförbundet för Förstärkt Familjehemsvårds (RFF) synpunkter på slutbetänkandet Barns och ungas rätt vid tvångsvård (SOU 2015:71). Allmänt RFF anser att

Läs mer

LIKABEHANDLINGSPLAN/ PLAN MOT KRÄNKANDE BEHANDLING VEINGEGATANS FÖRSKOLA HUSENSJÖ SKOLOMRÅDE

LIKABEHANDLINGSPLAN/ PLAN MOT KRÄNKANDE BEHANDLING VEINGEGATANS FÖRSKOLA HUSENSJÖ SKOLOMRÅDE LIKABEHANDLINGSPLAN/ PLAN MOT KRÄNKANDE BEHANDLING VEINGEGATANS FÖRSKOLA HUSENSJÖ SKOLOMRÅDE 2014-2015 september 2014 Utdrag ur Läroplan för förskolan -98 Alla som arbetar i förskolan ska: - visa respekt

Läs mer

Familjehemsvård i Sollentuna kommun

Familjehemsvård i Sollentuna kommun Familjehemsvård i Sollentuna kommun BIF - projektet Startade 2004 BIF-projektet (Barn i fokus i familjehemsvård) Tre socialsekreterare skulle under två år enbart arbeta med de familjehemsplacerade barnen.

Läs mer

FN:s konvention om barnets rättigheter ur ett könsperspektiv

FN:s konvention om barnets rättigheter ur ett könsperspektiv FN:s konvention om barnets rättigheter ur ett könsperspektiv Ett av de mest grundläggande dokumenten för allt som berör barn och unga är FN:s konvention om barnets rättigheter. Detta gäller allt från lagstiftning,

Läs mer

Inledning. ömsesidig respekt Inledning

Inledning. ömsesidig respekt Inledning Inledning läkaren och min man springer ut ur förlossningsrummet med vår son. Jag ligger kvar omtumlad efter vad jag upplevde som en tuff förlossning. Barnmorskan och ett par sköterskor tar hand om mig.

Läs mer

Jag misstänker att ett barn far illa i hemmet, men jag är osäker på om jag skall anmäla. Tänk om jag har fel? Hur skall jag göra?

Jag misstänker att ett barn far illa i hemmet, men jag är osäker på om jag skall anmäla. Tänk om jag har fel? Hur skall jag göra? Anmälan Jag misstänker att ett barn far illa i hemmet, men jag är osäker på om jag skall anmäla. Tänk om jag har fel? Hur skall jag göra? Att anmäla en misstanke om t ex barnmisshandel, föräldrars missbruk

Läs mer

FN:s konvention om barnets mänskliga rättigheter

FN:s konvention om barnets mänskliga rättigheter FN:s konvention om barnets mänskliga rättigheter Om barnkonventionen Dessa artiklar handlar om hur länderna ska arbeta med barnkonventionen. Artikel 1 Barnkonventionen gäller dig som är under 18 år. I

Läs mer

BRA-fam Bedömning vid rekrytering av familjehem. (Fylls i av den som är intresserad av att bli familjehem)

BRA-fam Bedömning vid rekrytering av familjehem. (Fylls i av den som är intresserad av att bli familjehem) BRA-fam Bedömning vid rekrytering av familjehem (Fylls i av den som är intresserad av att bli familjehem) Det här instrumentet har konstruerats med utgångspunkt från vad forskning och praktik visar är

Läs mer

Kommittédirektiv. Tilläggsdirektiv till Utredningen om tvångsvård för barn och unga (S 2012:07) Dir. 2014:87

Kommittédirektiv. Tilläggsdirektiv till Utredningen om tvångsvård för barn och unga (S 2012:07) Dir. 2014:87 Kommittédirektiv Tilläggsdirektiv till Utredningen om tvångsvård för barn och unga (S 2012:07) Dir. 2014:87 Beslut vid regeringssammanträde den 12 juni 2014 Sammanfattning av tilläggsuppdraget Regeringen

Läs mer

4. Individens rättigheter och skyldigheter

4. Individens rättigheter och skyldigheter Foto: Colourbox 4. Individens rättigheter och skyldigheter Innehåll Familj och individ Jämlikhet och jämställdhet Skydd mot diskriminering Att praktisera sin religion i Sverige Barns rättigheter Våld i

Läs mer

Du är klok som en bok, Lina!

Du är klok som en bok, Lina! Du är klok som en bok, Lina! Den här boken handlar om hur det är när man har svårt att vara uppmärksam och har svårt att koncentrera sig. Man kan ha svårt med uppmärksamheten och koncentrationen, men på

Läs mer

BRA information till alla ledare/anställda i KSS

BRA information till alla ledare/anställda i KSS KSS handlingsplan för akuta situationer som kan uppkomma under våra aktiviteter: En akut situation kan innebära många olika saker. Det kan vara en kränkning som sker mellan unga under pågående aktivitet

Läs mer

Stiftelsen Credo. Konsulentstödd familjehemsvård för vuxna och ungdomar

Stiftelsen Credo. Konsulentstödd familjehemsvård för vuxna och ungdomar Stiftelsen Credo Konsulentstödd familjehemsvård för vuxna och ungdomar Varken du eller jag kan allt Men så säker är jag på att vi har något att lära varandra /Jocke Credos grundfilosofi är att alla människor

Läs mer

Jag har rättigheter, du har rättigheter, han/hon har rättigheter. En presentation av barnets rättigheter

Jag har rättigheter, du har rättigheter, han/hon har rättigheter. En presentation av barnets rättigheter Jag har rättigheter, du har rättigheter, han/hon har rättigheter En presentation av barnets rättigheter Alla har rättigheter. Du som är under 18 har dessutom andra, särskilda rättigheter. En lista på dessa

Läs mer

Barn som närstående. När någon i familjen blir svårt sjuk eller skadad

Barn som närstående. När någon i familjen blir svårt sjuk eller skadad Barn som närstående När någon i familjen blir svårt sjuk eller skadad Barn har, enligt hälso- och sjukvårdslagen (HSL) och patientsäkerhetslagen (6 kap. 5) rätt till information och stöd för egen del då

Läs mer

Har du varit på barnhem eller i fosterhem och söker din historia?

Har du varit på barnhem eller i fosterhem och söker din historia? Har du varit på barnhem eller i fosterhem och söker din historia? Socialstyrelsen fick i december 2005 regeringens uppdrag att bedöma omfattningen av regelbundna eller systematiska kränkningar, övergrepp

Läs mer

Policy för barnkonventionen i Tierps kommun

Policy för barnkonventionen i Tierps kommun Policy Policy för barnkonventionen i Tierps kommun Antagen av kommunfullmäktige 15/2011 att gälla från 1 mars 2011 Tierps kommun 815 80 TIERP i Telefon: 0293-21 80 00 i www.tierp.se Policy för barnkonventionen

Läs mer

Barnets rättigheter. Barnkonventionen

Barnets rättigheter. Barnkonventionen Barnets rättigheter Barnkonventionen Viktiga regler De olika reglerna i konventionen om barnets rättigheter kallas för artiklar Det finns 54 artiklar Alla regler är lika viktiga. Men det är ändå några

Läs mer

Ej vinstdrivande familjehemsvård med konsulentstöd sedan 1986. Konsulentstödd familjehemsvård för barn, unga och vuxna. www.bergslagsgardar.

Ej vinstdrivande familjehemsvård med konsulentstöd sedan 1986. Konsulentstödd familjehemsvård för barn, unga och vuxna. www.bergslagsgardar. Ej vinstdrivande familjehemsvård med konsulentstöd sedan 1986 Konsulentstödd familjehemsvård för barn, unga och vuxna www.bergslagsgardar.se Stiftelsen Bergslagsgårdar Stiftelsen Bergslagsgårdar drivs

Läs mer

En rapport om Kvinnojouren Ninas arbetssätt och hinder

En rapport om Kvinnojouren Ninas arbetssätt och hinder En rapport om Kvinnojouren Ninas arbetssätt och hinder Kvinnojouren Nina är en verksamhet av Irakiska Kommittén för Kvinnors Rättigheter (IKKR). I sitt arbete mot våld och hedersrelaterad våld tar kvinnojouren

Läs mer

När jag var 8 år gammal flyttade

När jag var 8 år gammal flyttade Egna upplevelser av fosterhemsplacering som barn och biologisk förälder Idag har vi stor kunskap om föräldrars betydelse för sina barn. Föräldrar är viktiga i barns liv och därmed också betydelsefulla

Läs mer

Till dig som söker asyl i Sverige

Till dig som söker asyl i Sverige Senast uppdaterad: 2015-09-28 Till dig som söker asyl i Sverige www.migrationsverket.se 1 Reglerna för vem som kan få asyl i Sverige står i FN:s flyktingkonvention och i svensk lag. Det är som prövar din

Läs mer

Fråga nr. 1 Pappans frånvaro ger samhällskonsekvenser

Fråga nr. 1 Pappans frånvaro ger samhällskonsekvenser Fråga nr. 1 Pappans frånvaro ger samhällskonsekvenser Enligt kanadensisk statistik från 2002 är det tydligt bevisat att pappans utanförskap som förälder har en direkt negativ inverkan på barnens uppväxt

Läs mer

FN:s allmänna förklaring om de mänskliga rättigheterna. Lättläst

FN:s allmänna förklaring om de mänskliga rättigheterna. Lättläst FN:s allmänna förklaring om de mänskliga rättigheterna Lättläst Om FN och de mänskliga rättigheterna FN betyder Förenta Nationerna. FN är en organisation som bildades efter andra världskriget. Alla länder

Läs mer

Förstudie av familjehem

Förstudie av familjehem www.pwc.se Revisionsrapport Stefan Wik Förstudie av familjehem Hultsfreds kommun Innehållsförteckning 1. Inledning... 1 1.1. Bakgrund... 1 1.2. Metod... 1 2. Iakttagelser...2 2.1. Om familjeenheten och

Läs mer

VÅGA PRATA SEX MED BARNEN OTTARS FÖRÄLDRASKOLA - OTTARS FÖRÄLDRASKOLA

VÅGA PRATA SEX MED BARNEN OTTARS FÖRÄLDRASKOLA - OTTARS FÖRÄLDRASKOLA - OTTARS FÖRÄLDRASKOLA Vad gör man om man sitter på en fin middag när ens barn plötsligt utbrister Min pappa har en jättestor snopp!. Journalisten och författaren Hillevi Wahl frågade sexualupplysare,

Läs mer

Swedish translation of the Core Standards for guardians of separated children in Europe

Swedish translation of the Core Standards for guardians of separated children in Europe Swedish translation of the Core Standards for guardians of separated children in Europe GRUNDPRINCIPER OCH HÅLLPUNKTER Princip 1 Den gode mannen verkar för att alla beslut fattas i vad som är barnets bästa

Läs mer

Handlingsplan Våld i nära relationer. Socialnämnden, Motala kommun

Handlingsplan Våld i nära relationer. Socialnämnden, Motala kommun Handlingsplan Våld i nära relationer Socialnämnden, Motala kommun Beslutsinstans: Socialnämnden Diarienummer: 13/SN 0184 Datum: 2013-12-11 Paragraf: SN 192 Reviderande instans: Diarienummer: Datum: Paragraf:

Läs mer

Barns perspektiv Om barns idrott och FN:s barnkonvention

Barns perspektiv Om barns idrott och FN:s barnkonvention Barns perspektiv Om barns idrott och FN:s barnkonvention Ett forskningsprojekt vid Umeå universitet med stöd från Centrum för idrottsforskning Inger Eliasson, Pedagogiska institutionen, Umeå universitet

Läs mer

Dok.nr FO1m LIKABEHANDLINGSPLAN Utfärdare EJ. ... [Förskolechef] Eva Jäger Datum: 2015-02

Dok.nr FO1m LIKABEHANDLINGSPLAN Utfärdare EJ. ... [Förskolechef] Eva Jäger Datum: 2015-02 1(10)...... [Förskolechef] Eva Jäger : -02 --------------------------------------------------.. (Arbetsmiljöansvarig) Linn Alex -02 1 INLEDNING Detta dokument riktar sig till alla anställda på förskolan.

Läs mer

Stärka barn i socialt utsatta livssituationer

Stärka barn i socialt utsatta livssituationer Stärka barn i socialt utsatta livssituationer genom att utveckla och sprida kunskap från forskning och praktik att öka kompetensen hos de professionella som möter barn att påverka beslutsfattare och politiker

Läs mer

Introduktion. Personkretsen. Paragraf 1. LSS har bestämmelser om hjälp till dessa personer:

Introduktion. Personkretsen. Paragraf 1. LSS har bestämmelser om hjälp till dessa personer: Introduktion LSS betyder lag om Stöd och Service till vissa funktionshindrade och ger rätt till särskild hjälp. LSS är en lag som ger särskilda rättigheter till personer med funktionshinder. Socialtjänstlagen,

Läs mer

Nu är pappa hemma Lärarmaterial. Vad handlar boken om? Mål från Lgr 11 och förmågor som tränas. Eleverna tränar på följande förmågor

Nu är pappa hemma Lärarmaterial. Vad handlar boken om? Mål från Lgr 11 och förmågor som tränas. Eleverna tränar på följande förmågor sidan 1 Författare: Christina Wahldén Vad handlar boken om? Boken handlar om en tjej som alltid är rädd när pappa kommer hem. Hon lyssnar alltid om pappa är arg, skriker eller är glad. Om han är glad kan

Läs mer

Hjälp! Mina föräldrar ska skiljas!

Hjälp! Mina föräldrar ska skiljas! Hjälp! Mina föräldrar ska skiljas! Vad händer när föräldrarna ska skiljas? Vad kan jag som barn göra? Är det bara jag som tycker det är jobbigt? Varför lyssnar ingen på mig? Många barn och unga skriver

Läs mer

Alla barn har egna rättigheter

Alla barn har egna rättigheter Alla barn har egna rättigheter Barnkonventionen i Partille kommun Innehåll Barnkonventionens fyra grundstenar 3 Vad är Barnkonventionen? 4 Barnkonventionens artiklar 4 Vem ansvarar för arbetet? 5 Barnkonventionen

Läs mer

Är du anhörig till någon med funktionshinder?

Är du anhörig till någon med funktionshinder? Är du anhörig till någon med funktionshinder? Kris- och samtalsmottagningen STOCKHOLMS LÄNS LANDSTING Kris- och samtalsmottagningen kan hjälpa dig När man är med om något riktigt svårt kan det hända att

Läs mer

Kvalitetsmål för barn- och familjeavdelningen i Tjörns kommun

Kvalitetsmål för barn- och familjeavdelningen i Tjörns kommun 2011-04-27 SN 127 SOCIALFÖRVALTNINGEN Kvalitetsmål för barn- och familjeavdelningen i Tjörns kommun Den kommunala socialförvaltningens barn- och familjeavdelning ska verka för att på barn och unga växer

Läs mer

Barns medverkan i den sociala barnavården hur lyssnar vi till och informerar barn. Lyssna på barnen

Barns medverkan i den sociala barnavården hur lyssnar vi till och informerar barn. Lyssna på barnen Barns medverkan i den sociala barnavården hur lyssnar vi till och informerar barn Lyssna på barnen 1 En tanke att utgå ifrån För att förstå hur varje unikt barn uppfattar sin specifika situation är det

Läs mer