Tidningen Empowerment Uppföljningar av tidigare artiklar hur har det gått?

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Tidningen Empowerment 2002 2007 Uppföljningar av tidigare artiklar hur har det gått?"

Transkript

1 Nummer 2, juni 2008 Tidningen Empowerment Uppföljningar av tidigare artiklar hur har det gått?

2 Ur tidning 2/2003 Det kom ett brev Projekt Empowerment var ett projekt under Riksföreningen Autism (RFA) som avslutades Delar av den verksamhet som byggdes upp inom projektet är integrerad i RFA:s ordinarie verksamhet. Hanna Danmo och Mats Jansson på kansliet arbetar tillsammans med Empowermentrådet (som finns under Riksföreningens styrelse) med frågor som rör vuxna med autism, Aspergers syndrom (AS) och andra autismliknande tillstånd*. De arbetar för ökat inflytande i föreningen för denna grupp och ger bland annat ut denna tidning, arrangerar sommarkurser och anpassar föreningens konferenser/ möten till personer med autism/as. Empowermentrådet har i uppdrag att vara en länk mellan vuxna medlemmar med egen diagnos och riksstyrelsen. Rådet ska inte på något vis ersätta representation i styrelser av personer med autism/as. Empowermentrådet Pia Johansson (samordnare), Niclas Andersson, Agneta Ljungstrand, Jeanette Laurent, Rodmar Sandberg, Camilla Tilljander, Hans Östman, Träffgrupper För information, kontakta din distriktsförening. (Kontaktuppgifter finns på och på baksidan av Ögonblick, medlemstidningen som alla medlemmar i RFA får). Redaktionen Empowerment/Riksföreningen Autism Bellmansgatan 30, Stockholm E-post: Webbplats: Tfn: (tisdagar , torsdagar ) Redaktör/layout: Hanna Danmo Medverkande i detta nummer: Pia Johansson, Madde Ericsson, Gunnel Illustration: Maria T Ansvarig utgivare: Eva Nordin-Olson, ordförande i RFA Tryck: Iris Förlag AB Det ställs krav på anpassning hit och dit, både inom släkt-, vän- och arbetsrelationer, tyvärr ofta motstridiga krav dessutom. Man kan gå sönder för mindre (och tyvärr är det en del som går sönder). Var Dig själv! Du är helt unik i hela universum. Det finns ingen mer som är precis som Du, ingen kan ersätta Dig och det är bara Du som kan ge ditt unika bidrag i samhället. Den viktigaste startpunkten är alltid att man är ärlig mot sig själv, att vara den människa man faktiskt är skapt till. Först då, när jag känner att jag har rätt att vara mig själv (och därmed ett stort original, enligt omgivningen), först då kan jag börja titta närmare på mina beteenden. Dessa kan ju variera, fastän jag är densamma. Nu har ju vi med autism/as lite svårt att avläsa vad omgivningen försöker förmedla till oss, direktiv och uppmaningar och så. Sent i livet har jag äntligen begripit att jag missförstår folk väldigt ofta. De kanske säger: Ändra på Dig lite. Då tror jag, av hela mitt hjärta, att detta betyder: Du duger inte som person, Du ska vara en helt annan människa inuti, först då duger du. Och då blir jag sårad och ledsen och känner mig oälskad som människa. Men ibland är det inte alls det de menar. Ibland menar de: Du är bra. Det är bara några av Dina beteenden som behöver justeras en aning. Fortsätt och var Dig själv, du duger, men vissa av dina handlingar går att utföra på ett effektivare vis. Eftersom vi vet att Du är en tänkande person, som tar stort ansvar, ber vi dig att göra dessa saker på ett ännu bättre sätt. Det klarar Du, därför tvekar vi inte att uppmana Dig till det. Detta kan vara vad folk menar, när de säger ändra på dig lite. Kan de dessutom motivera varför jag ska ändra på ett visst beteende, så är det inte något kränkande att ro saken i hamn. Men en del människor är faktiskt ute efter att renovera hela ens person, ändra ens utseende som om man vore deras lilla klippdocka. Då är mitt råd: undvik att träffa dessa personer, för de ger sig aldrig, och de krymper en så att man fullständigt förlorar självkänslan och inte längre kan tänka en självständig tanke. Det är hemskt att vara någon annans renoveringsobjekt. Sök Dig till folk som betraktar Dig som ett subjekt, som en som har något att ge dem, en som tillför dem något värdefullt. Hoppas Du förstår vad jag menar med dessa glimtar, grundade på väldigt surt förvärvad livserfarenhet. Gunnel * Vi använder förkortningen autism/as i tidningen och menar då alla autismspektrumtillstånd. 2

3 Innehåll 4. Sex år med tidningen Empowerment 6. En betydande symbol för många Intervju med Gunilla Gerland. 8. Äldsta aktiva medlemmen med AS? 9. Den första redaktören 10. Kom ända från Australien till lägret Wendy Lawson var med på lägret för 6 år sedan. 11. FA:s mest vältränade/gunnel provade nya saker 12. Andreas har kvar sitt arbete 13. Maddes krönikor/hans har fått lägenhet 14. Peter pausar från Elvis-succén 15. Jonas har inte övergett fiolen/ Henrik sjunger i Häggarna 16. Första årskullen informatörer 17. Projekt Kartläggning och validering 18. Hur går det för Specialisterne? 19. Hur går det med projektet i Finland? 20. Får träffa sonen/nytt boende 21. Kärleksparet som träffades på lägret 22. Många poeter genom åren 24. Tips och strategier 26. Diskriminerad av bostadsbolag/ recensioner 27. Insändarsida/anslagstavla Åren går fort... Många år har nu gått sedan vi gjorde det första numret av tidningen Empowerment. Jag har tagit över chefredaktörskapet efter Lena Tegelmark och många skribenter har kommit och gått. Det har verkligen varit en tidning för, av och med personer med autism/as. Med lite hjälp utifrån, det är ju inget att skämmas för... Jag själv hade aldrig kommit så långt i livet som jag har nu om jag inte hade haft förmågan att be om hjälp. Mitt jobb som projektledare för projekt Empowerment hade jag aldrig klarat utan all hjälp och stöd jag fått av min före detta handledare Anna Sjölund och mina andra kollegor. Själv har jag utvecklats mycket genom mina år i föreningen, både personligt och yrkesmässigt. Alltid finns det mer att lära sig och upptäcka när det gäller till exempel mina egna styrkor och svårigheter. En av mina svårigheter som jag inte var medveten om för några år sedan är att jag har svårt för förändringar. Förändringar slukar enormt mycket energi för mig. Jag kan bli helt handlingsförlamad av sådant jag i efterhand kan se var småsaker. Speciellt resor har tagit mycket energi, men jag har sällan tackat nej till en resa eftersom resor samtidigt är så otroligt spännande. Och de resor jag gjort genom åren har ju också resulterat i en del artiklar i denna tidning och i Ögonblick. Det första numret av tidnigen Empowerment är historiskt eftersom det handlar om vad vi tror är det första sommarlägret för och arrangerat av personer med autism/as i Sverige. Jag är stolt över att vara en av dem som fått vara med och bygga upp lägerverksamheten och allt annat vi har sysslat med i det som började som Projekt Empowerment. Det är mycket roligt att så många träffat varandra genom våra forum, många kompisrelationer och en del kärleksrelationer har tagit sin början genom aktiviteter föreningen ordnat. På sida 21 kan ni läsa om Emanuel och Johanna som träffades på ett av våra sommarläger. Med detta nummer vill vi summera de år som gått med tidningen hittills och ta upp många gamla reportage där vi följer upp hur det har gått för de medverkande. Vad tycker till exempel Gunilla Gerland om allt som hänt, hon som var den som tog initiativet till att starta den arbetsgrupp som ledde fram till projekt Empowerment? Läs vår intervju med Gunilla på sida 6-7. Hanna Danmo 3

4 Sex år med tidningen Empowerment Det första numret av tidningen Empowerment började skapas på Projekt Empowerments sommarläger år 2002 på Almåsa kursgård utanför Stockholm. Det var troligen första gången i Sverige som det ordnades ett sådant stort sommarläger för vuxna med autism/as från hela landet. Det kom över 70 personer. Alla deltagare och de flesta funktionärerna hade själva autism/as. Två dagar av fem var konferensdagar med temat arbete och fritid. Året innan hade Projekt Empowerment startats, men det var i och med detta läger som projektet började på allvar. Syftet med lägret var att, förutom att ha trevligt och ta del av varandras erfarenheter, påbörja ett nationellt nätverk med intresserade personer som ville engagera sig inom föreningen. Lägret fick mycket bra betyg. Många sa att det var en vecka då man kände sig accepterad som den man är, kände sitt värde och fick ökat självförtroende. I den här miljön talar tystlåtna, blyga tar kontakt, storpratare kan hålla tillbaka och så vidare. Här märks det verkligen hur mycket det är miljön som skapar svårigheter i vanliga fall, sa en av deltagarna. Men även roliga aktiviteter kräver energi. Jag har aldrig haft så kul i hela mitt liv, men jag fick sjukskriva mig i två veckor efteråt, berättade en av dem som deltog på lägret. Viktigt med läger Jag har känt stort engagemang från funktionärerna och hela lägret genomsyras av en öppenhjärtig atmosfär. Allt är välplanerat, berättade en manlig deltagare i tidning 1/2002. För många var karaokekvällen lägrets höjdpunkt. Den mest uppskattade diskussionsgruppen var den om kärleksrelationer. Jag tycker det är jätteviktigt att ha såna här läger för att få känna att man inte är ensam med dom svårigheter man har, att få träffa andra och få veta att det finns fler i samhället som har samma diagnos, skrev en kvinnlig deltagare i en insändare i tidning 2/2002. och så är det bra att vi som har samma diagnos får träffas och prata om vad det är som inte fungerar ute i livet. Så kan vi på något sätt påverka I den här miljön talar tystlåtna, blyga tar kontakt, storpratare kan hålla tillbaka och så vidare. Här märks det verkligen hur mycket det är miljön som skapar svårigheter i vanliga fall saker och ting och få LSS-handläggare att lyssna på oss. Och det tror jag att vi kan få men det tar lite lång tid. Hon uppskattade också att hon lärt känna kompisar som hon kunde träffa och maila till. Jag fick också lära känna mig själv lite bättre när jag var på lägret. Jag upptäckte några svårigheter som jag inte hade upptäckt förut, och det är skönt att man kommer på varför man inte klarar en sak. Det bästa som har hänt mig i mitt liv det var detta läger! Att träffa andra med autism/as första gången För många var lägret det första tillfället då de träffade andra med samma funktionsnedsättning. Men många, exempelvis tidningen Empowerments blivande chefredaktör Lena Tegelmark hade redan innan haft kontakt med en del deltagare genom olika forum på Internet. Så här skrev Lena i den första tidningens ledare: Hur kommer det att bli? Funderingarna är många och jag har inte tänkt på något annat i två veckors tid. Att äntligen få träffa människor jag bara känner till namnet, att få ett ansikte på dem, att få prata med dem Höga förväntningar med andra ord, men också nervositet. Efter en stund rusar jag ner i hallen, rycker tag i väskan och drar upp den på mitt rum och packar om den för säkert tredje gången. Har jag verkligen allting med mig? Plötsligt drabbas jag av tvivel och bestämmer mig för att ringa och säga att jag har fått förhinder. Jag står i valet och kvalet. Men jag vill ju faktiskt åka. Trots att det är en helt ny situation för mig så ska jag med. Jag ska klara det här. Inspiration till att starta träffgrupper Flera berättade att de genom lägret fick nya krafter att ta tag i sina problem på hemmaplan. Många blev också inspirerade av varandra och 4

5 åkte sedan hem och engagerade sig i sina distriktsföreningar, till exempel genom att starta träffgrupper. Ann-Sofie Johansson och Marcus Gustavsson från Växjö startade en träffgrupp hösten 2002 efter lägret. Vi träffade många nya människor och skapade en hel del nya kontakter. Vi lärde oss mycket av föreläsningarna och hade många nya idéer när vi åkte hem. Utifrån detta så började vi alltså att fila på idéerna för vår träffgrupp som vi skulle starta här i Växjö, berättade Ann-Sofie i ett brev i nummer 1/2003 av tidningen. De stämde träff med en kvinna de hade kontakt med på Autismcentrum och tillsammans med henne satte de ihop ett program. Genom Autismcentrum fick de också en lokal. Tider är ju inte alltid så lätta att hålla reda på, så därför valde vi första tisdagen varje månad kl Varje träff fikade vi, berättade Ann-Sofie. Detta första läger följdes av fler läger, konferenser och sommarkurser. Temat på den tredje tidningen varje år har utgått ifrån sommarens läger/ kurser och dess tema. De första två tidningarna efter det första lägret handlade om arbete och fritid. Andra teman tidningen haft är till exempel relationer och sexualitet, boende och boendestöd, annorlunda perception, psykiatri, skola och utbildning, brukarinflytande och föreningsarbete, media samt LSS och svårigheten att få de insatser man behöver. Arbete för att främja mångfalden Madde Ericsson har skrivit de flesta krönikorna i tidningen. De har ofta haft samma tema som respektive tidning. I tidning 4/2004 som också är en projektrapport reflekterade Madde över vad Projekt Empowerment betytt: Störst av allt, tycker jag, är att ha fått vara med och driva ett arbete som främjar mångfalden i samhället. /../ Allt handlar om att synas, att informera, att få arbetsmarknaden med flera att inse att även vi kan fungera ute i samhället och uträtta små som stora verk med förhållandevis små anpassningar. Hon konstaterade att projektet visserligen var slut men att arbetet egentligen bara hade börjat. för närande medborgare i samhället, kunde man läsa i en krönika i Empowerment nummer 2/2006. Ta en sådan enkel sak som arbetshjälpmedel med olika huvudmän blir konsekvensen att ingen vill betala dem med just sin plånbok vi blir både utan och utanför. För oss som har ett kognitivt funktionshinder är det så att det andra har i huvudet måste vi ofta ha i datorn eller på pappret. Utan hjälpmedel och anpassningar slås vi ut redan innan vi kommit in. Med rätt prioriteringar och insatser kan fler personer med funktionshinder bli delaktiga på arbetsmarknaden, fler personer har en anledning att kliva upp ur sängen på morgonen. Någon saknar oss när vi är borta. Vi är behövda! Personlighetstyp eller funktionsnedsättning? Det har skrivits en del om att man ska se Aspergers syndrom och autism som en annorlunda personlighetstyp och inte som en funktionsnedsättning. Men det finns olika sidor av det. Så här skrev signaturen Asperger-tjej i nummer 1/2003 på insändarsidan: Visst låter det positivt att se autism/as som en annorlunda personlighetstyp i stället för att kalla det funktionshinder. Vi är många som känner oss så pass välfungerande i samhället att vi inte gillar stämpeln funktionshindrad. Men det finns en fara med att sprida ut det budskapet. Om samhällets myndigheter och politiker hör det kommer de att bli mindre villiga att bevilja stöd och hjälp till de som verkligen är i behov av det. Då har vi grävt oss vår egen grop! I följande tidning skrev signaturen Linnea Jag tycker inte att användningen av en av dessa benämningar behöver utesluta användandet av den andra. Själv ser jag Aspergers syndrom helt enkelt som ett annorlunda sätt att vara, men i den människovärld vi lever i, anpassad som den är för de så kallade normala, kan detta sätt att vara medföra problem, och därmed skulle man även kunna kalla det ett funktionshinder. Hanna Danmo Svårt med delaktighet utan hjälpmedel Och, ja visst arbetet hade bara börjat. För att vi ska kunna gå från att vara patienter till medborgare och vara delaktiga i ett tillgängligt Sverige innan år 2010 måste beslutsfattare börja tänka längre än budgetåret sträcker sig. Det saknas en helhetssyn och samordning mellan ansvariga instanser. Något som får konsekvensen att vi som har ett arbetshandikapp blir tärande istället 5

6 En betydande symbol för många Gunilla Gerland är en betydande person och symbol i autismkretsar. De insatser hon gjort för att öka förståelsen för och kunskapen om autism ses av många som ovärderliga. Hennes första bok En riktig människa som gavs ut 1996 har översatts till 9 språk, bland annat engelska, tyska, danska, flamländska, japanska, italienska och turkiska. Hon var initiativtagare till RFA:s Projekt Empowerment. I tidningen Empowerment har artiklar om henne funnits med i nummer 4/2004 och senast i nummer 1/2006. Träffar man människor från andra länder i autismsammanhang och de hör att man kommer från Sverige brukar första kommentaren handla om Gunilla Gerland; oavsett om den man möter är europé, amerikan eller australiensare. Därmed är isen bruten och man blir extra välkomnad som landsman/inna till Gunilla. Pia Johansson fick tillfälle att tala med henne om detta och om framtiden. Förebild och känd både i Sverige och på andra kontinenter, hur är det? Det är roligt att vara en förebild, en det gått bra för! Men det är tråkigt när jag hör att en del inte vågar komma fram och prata, jag vill absolut inte bli betraktad med vördnad. I arbetet träffar jag mest unga människor med autism, och de vet ofta inte alls vem jag är. Tankar om framtiden när det gäller autism? Jag tror att om man som grupp står utanför så skapar det en känsla av sammanhållning. Blir gruppen mer accepterad minskar känslan av vi och kanske också behovet av att sluta sig samman. Får man det stöd man behöver efter diagnosen, då finns inte lika många gemensamma frågor att driva. Mycket har blivit bättre, men det är långt kvar innan omsorg och socialtjänst möter människor på ett kunnigt och kompetent sätt. Professionalitet är mer än medmänsklighet och att ha en yrkesutbildning, det är också att reflektera över det man gör och att utveckla arbetet. Och det saknas fortfarande kunskap, särskilt om dem som har det extra svårt, som är utagerande och som skadar sig själva. Vi bör uppmärksamma att hatbrott även kan begås mot människor som har funktionsnedsättningar. De första som skickades till koncentrationsläger i 1930-talets Tyskland var människor med funktionshinder. En annan viktig fråga är Gunilla Gerland var initiativtagare till RFA:s Empowerment och är Sveriges första kända föreläsare och författare med (offentliggjord) diagnos inom autismspektrum. Gunilla Gerland var initiativtagare till RFA:s Projekt Empowerment och är Sveriges första och mest kända föreläsare och författare med (offentliggjord) diagnos inom autismspektrum. boenden som bara inspekteras om någon gjort en anmälan. Jag tycker att boendeverksamheter bör inspekteras regelbundet och få förslag på vad som kan utvecklas, precis som man gör med skolor. Att se på funktionshinder ur ett genusperspektiv är också något att ta tag i. Män har fler LSStimmar än kvinnor. Slutsatsen är att män behöver mer hjälp. Men stämmer det? Eller finns bara olika förväntningar på vad män och kvinnor ska klara själva? Utvecklingen i Sverige och för Empowerment och Riksföreningen Autism? Blev det som du tänkt? Framtiden, hur ska den tacklas om du fick bestämma? Framtiden, ja då tänker jag på unga människor, att det inte ska vara en så stor affär att ha diagnos, att man använder den bara när så behövs. Empowerment kunde kanske givit mer effekt, snabbare. Men i jämförelse mellan hur det var 6

7 före projektet och hur det är nu, med ett permanent Empowerment, så är det bra. Folk finns med i styrelserna. Men risken finns alltid att man blir ett alibi. Vi ska också veta att ansvaret för att det ska bli bra är delat; för vår del ska vi vara konstruktivt kritiska, från andra hållet ska de ta oss i anspråk. Upptakten till Empowerment var när jag hörde om hur man resonerat i FUB*. FUB startade på 1950-talet och bara efter tio år ungefär började man diskutera föreningens förhållande till vuxna medlemmar med egen diagnos. Om dessa medlemmar inte gavs utrymme i föreningen, tänkte man, hur kan vi då på ett trovärdigt sätt begära att samhället ska ge sådant utrymme? Så långt hade RFA inte kommit ens på 1990-talet! När vi som har eget funktionshinder inte får utrymme i lokalföreningar kan det nog bero lika mycket på tanklöshet som att man känner sig lite hotad av vuxna med egen diagnos. Dessutom tycker jag att RFA på alla plan behöver mer impulser utifrån och mer samarbete med andra grupper av funktionshindrade. Jag tycker det är märkligt att man inte samarbetar med Riksförbundet Attention i större utsträckning. Jag är medlem i båda föreningarna och vill att de samverkar. Vilket projekt behövs nu? Jag skulle önska ett forskningsråd bestående av vuxna med egen diagnos som kunde ge synpunkter på forskningsprojekt. Då skulle flera forskare kunna vidga, eller kanske ändra, sin inriktning något, så att forskningen kom till större nytta. Dina framtidsplaner? Det som ger mig mest är att hjälpa andra med autism, det vill jag fortsätta med genom handledning och konsultationer, liksom med föreläsningar och författande. Jag håller också på att, tillsammans med andra, starta ett hem för vård och boende (HVB), för dem som har Aspergers syndrom och en tilläggsproblematik, till exempel utagerande. Jag vill vara med och skapa något högkvalitativt, något som inte finns idag och som verkligen ger personer redskap att klara livet bättre. Min vision är också att knyta det till behandlingsforskning så att verksamheten regelbundet utvärderas. Jag är en igångsättare. Jag ser det som avviker, som behöver förändras. När något sedan fungerar avtar mitt intresse. Då lämnar jag över och vill köra igång något annat. Därför vet jag aldrig riktigt vilka mina framtidsplaner är. En ny bok, med arbetsnamnet Arbeta med Aspergers syndrom: hantverket och den professionella rollen, kommer. När den blir klar vet jag inte. Det tar mycket tid att skriva, och tid är en bristvara för mig som ensamstående småbarnsförälder. Vad vill du säga till tidningens läsare? Om jag har något budskap till Empowerments läsare, ja till alla, så är det: att nästan allt man vill ändra kan man ändra på. Bara man gör det på ett trevligt sätt. Ingen lyssnar om man bara säger ni är dumma, ni gör fel. Tycker du att något är fel, så ja, försök förändra det då! Skriv brev, skriv till journalister och politiker. De tar intryck av vad som framförs till dem, oftare än man tror.. Böcker av Gunilla Gerland Aspergers syndrom och sedan? (om AS/HFA för ungdomar), Cura Bokförlag Aspergers syndrom vad är det för något? (skriven tillsammans med Siw Högfeldt och Pamela Wilkner Svanfeldt). Handikapp och Habilitering, Stockholm Autism: relationer och sexualitet, Cura Bokförlag Autism, svårigheter och möjligheter (studiematerial med videofilm och bok, tillsammans med Solveig Larsson och Göran Hartman), SIH läromedel, Det är bra att fråga (om AS/HFA för barn), Cura bokförlag En riktig människa (självbiografi), Cura Bokförlag Hur kan man förstå och hjälpa utåtagerande och självskadande beteende vid autism? (översikt över relaterade faktorer och synsätt), RFA På förekommen anledning - om människosyn, biologism och autism (debattbok, tillsammans med 6 andra författare), Cura Bokförlag Böckerna hittar du på bland annat på och En riktig människa, Gunillas självbiografi och första bok. Pia Johansson * FUB = Riksförbundet för utvecklingsstöda barn, ungdomar och vuxna. 7

8 Äldsta aktiva medlemmen med AS? Thomas Görling föreläste på Empowerments första läger 2002 utifrån ämnet Reflektioner från ett helt yrkesliv utan diagnos. Thomas var då 68 år och hade arbetat som bibliotekarie i 32 år. Diagnosen Aspergers syndrom fick han så sent som 2001, 67 år gammal. I det första numret av tidnigen Empowerment, nummer 1/2002 skrev vi om Thomas föreläsning. Han berättade att när han såg tillbaka på sitt yrkesliv insåg han att han var mer uppskattad av kunderna än av sina kollegor. I efterhand förstod han att hans arbetskamrater tyckte att han pratade för mycket om sig själv och sina egna intressen. Först sedan Thomas blivit pensionär sa han sig ha makt över sitt liv. Han kunde äntligen göra det han var bra på och hans liv var mer omväxlande. Det går lika bra med ideellt arbete Det är svårt att få ett arbete, men det viktigaste i livet är inte att ha ett yrke, sa Thomas. Meningen med arbete är att känna sig behövd och att man gör något meningsfullt. Därför går det lika bra med ideellt arbete. Man får självförtroende av att känna att man kan det man gör. I artikeln berättade Thomas att han, efter att han fått sin diagnos, ibland föreläst när folk bad honom, men att han inte ville ta på sig för mycket. Han berättade också att alla trodde att han hade gott om tid som pensionär, men sanningen var den att han hade lika mycket att göra som när han arbetade. Hur är det idag sex år senare, har du fortfarande lika mycket att göra? Ja, minst. För närvarande är jag sekreterare i Järnvägsfrämjandet, vice ordförande i lokalavdelning väst av Järnvägsfrämjandet, andreredaktör i främjandets tidskrift Klart Spår, verksam som bakgrundspolitiker i Solidariskt Uddevalla (trafik- politik) och ledamot i styrelsen för FA Fyrbodal, berättar Thomas. Men fördelen med pensioneringen är att jag jobbar hemma, att jag jobbar när det passar mej och att jag kan ta ledigt när jag vill. Det känns som jobb eftersom jag gör det på uppdrag av en styrelse, medan en hobby är något man gör för sin egen nyfikenhets skull eller som en konstnärlig verksamhet. En hobby jag har är till exempel att hålla en lista över fiskefartyg aktuell, en annan är att spela piano. Är det något i ditt liv eller arbetsliv du ångrar att du gjorde eller inte gjorde? Det jag mest ångrar i mitt liv är av så privat natur att jag inte vill berätta om det. I arbetslivet ångrar jag att jag sökte ett alldeles för krävande jobb som chef för fyra biblioteksfilialer i Trollhättan samtidigt som jag gick med bokvagn på sjukhuset. Jag hade precis gått ut Biblioteksskolan och saknade yrkeserfarenhet. Jag fick kämpa länge för att återfå gott renommé inom yrket. Vad har du för råd till unga med autism/as? Acceptera din diagnos. Många kämpar hela sitt liv för att bli av med den. Men utan diagnosen får man i stället kämpa med överkrav från omgivningen. Du blir säkert mer respekterad med diagnos än utan, det har jag blivit. Förr sågs jag över axeln, nu tycker folk att jag varit duktig för att vara en person med Aspergers syndrom. Fördelen med pensioneringen är att jag jobbar hemma, att jag jobbar när det passar mej och att jag kan ta ledigt när jag vill 8

9 Den första chefredaktören Lena Tegelmark från Norrköping var tidningen Empowerments första chefredaktör och en av dem som var med och startade upp tidningen med början på det första lägret år Vad var det mest positiva med tidningsarbetet? Att få vara med och bygga upp tidningen från början, att få skriva och intervjua för artiklar och att träffa så många nya människor med autism/as och att samarbeta med alla de andra som var delaktiga i tidningen och projektet. Vad var jobbigt med tidningsarbetet? Jag kan inte minnas att jag tyckte något var jobbigt faktiskt, jag trivdes från första början med att jobba med tidningen. Saknar du ditt uppdrag som chefredaktör? Ja, och som skribent. Vad tycker du om tidningen idag? Det är en väldigt välskriven och varierande tidning med många bra inslag av olika slag, en verkligt superb tidning, med lika mycket engagemang och hårt arbete bakom som från den tiden när jag var delaktig i den. Vad minns du från din aktiva tid inom RFA? Oj, massor, tiden jag jobbade med tidningen var en av de bästa perioderna i mitt liv. Att få chansen att ägna mig enbart åt att skriva var rena lyxen då jag alltid gillat att just skriva. Att därtill få delta i de underbara läger som anordnades gjorde det hela ännu mer till en minnesvärd tid. Alla de gånger jag pendlade upp till Stockholm var höjdpunkten på veckan. Har du fortfarande kontakt med personer som du träffat genom föreningen? Ja, jag har träffat vänner för livet. Lena Tegelmark (till vänster) och Marjo Engström utanför Almåsa kursgård. Ur Lenas ledare Tidning 2/2003, tema: Empowerments konferens Har du någon gång känt att allt bara känns underbart? Allt kaos inombords är borta och man är lugn. Man har tid att sätta sig ner, ta en kopp te och läsa den där boken man lånat på biblioteket. Tar du dig tid till att göra det, och verkligen känna efter hur det känns? Alltmer verkar det som att alla stressar och inte ger sig själva tid till att bara vara. Tidning 4/2003, tema: RFA:s konferens om arbete När jag gick på Komvux och läste psykologi blev det ofta diskussioner. En gång diskuterades just funktionshindrade och arbete. En person föreställde sig en funktionshindrad som kontorsassistent. Sedan sa personen att den funktionshindrade skulle vara så lycklig över att få kopiera papper, och sedan få en klapp på axeln som belöning. Är det vad andra tror att vi funktionshindrade enbart klarar av? tänkte jag. Besviken gick jag hemåt och funderade vidare. Jag vet bättre, för vi klarar lika mycket som andra bara vi finner vad som känns rätt för oss och arbetar på hur man kan få det att fungera. Tidning 1/2004, tema: relationer och sexualitet Om man vågar släppa sina hämningar och bara vara blir det mycket lättare att få en relation att fungera. När man kan sitta tysta tillsammans utan att behöva säga ett enda ord och den andra personen ändå förstår hur man känner sig, när man tillsammans kan uppleva vad den andra uppskattar i livet Ja, då har man verkligen fått kontakt! Lena Tegelmark (till höger) med Lena Henrikson som hjälpte oss med redigering och korrekturläsning. Tidning 2/2004, tema: Autism, AS och stress Nu, några år senare har jag bättre distans till diagnosen. Nu har jag accepterat de svårigheter jag har och försöker ta vara på mina bra egenskaper. Man kan vara på många olika sätt och att vara annorlunda är aldrig fel. 9

10 Kom ända från Australien till lägret Wendy Lawson, som skrivit flera böcker om autism/as, kom ända från Australien till Almåsalägret sommaren En kväll hade Wendy en föreläsning på engelska om strategier. Hon ledde också en diskussionsgrupp om kärleksliv. Wendy hade aldrig hört talas om något liknande läger trots att hon har rest runt mycket i världen. Hur är det nu, har du hört talas om eller deltagit i något liknande någonstans? Ja, jag har sedan dess deltagit på ett kortare läger kallat Autscape, vilket ägde rum på landet i västra England. Vad har du för minnen från lägret så här sex år efter att du var med? Jag minns att jag kände mig välkommen bland likasinnade människor som jag kunde vara avslappnad med och vara mig själv. Jag minns utrymme, värme från bra väder, underbara promenader i skogen, en roddtur på sjön med en annan person med autism och att vi gillade att dela upplevelsen. Jag minns diskussionsgrupper där vi delade med oss av vad det innebär att ha autism och där vi utforskade idéer som kunde hjälpa oss i våra liv. Jag ledde en sådan workshop och vi utforskade ämnet relationer och sexualitet. Jag minns hur individer `levde upp och öppnade sig för konversation och delade med sig på ett sätt de aldrig gjort förut eftersom de kände sig accepterade och trygga. Jag minns också att några personer blev upprörda och att en person fick åka hem. Som helhet minns jag ett väldigt lyckat läger som så många av oss upplevde tillsammans. Definitionen av begreppet kärlek dök upp på diskussionen för sex år sedan. Vad är det egentligen? Kärlek är inte en känsla, utan ett val, sa du då. Har du själv en partner? Ja, jag har en partner. Vi gifte oss i april förra året. Jag är säker på att kärlek inkluderar många olika känslor men samtidigt väljer jag att vara kärleksfull även när jag inte känner för det. Det är ett val jag gör för att jag älskar min partner. Jag kände mig välkommen bland likasinnade människor som jag kunde vara avslappnad med och vara mig själv Wendy Lawson med sin katt Queenie. Wendy Lawson om sig själv Diagnos: Jag diagnostiserades som intellektuellt funktionshindrad vid 4 års ålder och sedan med psykisk sjukdom vid 17 års ålder. Slutligen fick de rätt när jag fick diagnos inom autismspektrat vid 42 års ålder. Bor: I Australien men tillbringar regelbundet också många månader varje år i Europa. Sysselsättning: Autismkonsult, lärare och handledare vid University of Birmingham, skribent och forskare med kvalifikationer i socialt arbete och psykologi. Intressen: Huvudsakliga intresset (förutom autism) är fåglar. Jag älskar fågelskådning, att läsa om fåglar och att titta på filmer om fåglar. Jag älskar också andra djur. Mitt tredje intresse, vilket just nu verkar ta upp det mesta av min tid, är att kommunicera och forska via min dator. Positivt med att ha autism/as? Det finns så många positiva saker med att ha autism! Jag älskar att jag kan spendera tid och rum för mig själv (speciellt vid min dator). Jag är väldigt bra på att vara fokuserad, definitivt tack vare min autism, så jag får arbete som jag tycker om gjort väldigt fort. Att ha autism betyder också att jag uppmärksammar saker som andra missar och att jag är lojal, ärlig och uthållig. Speciellt i mina relationer och när det gäller mina intressen. Att ha autism betyder för många av oss att vi är bra på att fokusera på saker som är viktiga för oss eller som vi är intresserade av. 10

11 FA:s mest vältränade? I tidning 1/2003 skrev vi om Lena Berntsson som har träning som sitt stora intresse. Hon berättade att hon har elitmärke i styrketräning och att hon även tränade löpning, spinning, boxning, simning och jympa. Sammanlagt blev det flera timmars träning varje dag. I artikeln kunde man läsa om hur Lena på sommarlägret 2002 instruerade personer i gymmet. Först visade hon och sedan fick personen göra efter. I våra ögon ser det ut som om Lena har lång erfarenhet av att instruera andra. Hon verkar som klippt och skuren att arbeta som gyminstruktör. Efter passet fick hon frågan om hon kan tänka sig att jobba som gyminstruktör. Hon hade aldrig ens tänkt tanken, men svarade ja. Nu har du varit gyminstruktör på flera av våra läger och kurser. Har du varit det vid andra tillfällen också? Ja, jag har varit gyminstruktör vid flera andra tillfällen. Jag hjälper också gärna personer idag, både med tips om träning och om kost. Tränar du fortfarande lika mycket? Nej, jag kan inte träna så mycket nuförtiden för min rygg är skadad. Lena verkar som klippt och skuren att arbeta som gyminstruktör skrev vi i tidning 1/2003. Nu kan hon inte träna så mycket längre på grund av problem med ryggen. Gunnel provade nya saker I nummer 3/2003 kunde man läsa om Gunnel L som har diagnoserna autism, lindrig utvecklingsstörning och tvångssyndrom. När Gunnel var med på lägret på Almåsa 2002 var det första gången på 30 år som hon sov borta utan sin man. Hon åt också olika sorters mat, vilket hon sällan gör annars och hon sjöng karaoke för första gången i sitt liv. Jag har märkt att jag inte är ensam och att det finns likasinnade, berättade Gunnel i artikeln I år, 2008, ska hon vara med på RFA:s sommarkurs på Ågestagården i augusti. Det ska bli roligt att få träffa gamla kompisar som jag har träffat på Almåsalägret i flera år. grund av mina funktionshinder som är autism och lindrig begåvningsnedsättning, tvångssyndrom, bacillskräck och psykiska problem. Vad gör du nuförtiden? Jag jobbar på en dagverksamhet på dagarna med människor som har Aspergers syndrom och det känns bra där. Det finns likasinnade där och jag blir accepterad som jag är med alla mina problem och svårigheter. Jag får hjälp och stöd av personal som har kunskap om autism och Aspergers syndrom. Hur har det gått sedan 2002? Har du gjort några andra nya saker sedan du var med på lägret? Nej jag har inte gjort så mycket nya saker eftersom jag har svårigheter att göra nya saker på 11

12 Andreas har kvar sitt arbete Andreas Mård skrev i tidning 2/2006 om sin långa kamp för att få arbete som till sist lyckades. Tack vare hjälpen från SIUS och att jag själv orkade vara envis och kämpa för mina rättigheter så har jag i dag en anställning inom kommunen där jag får jobba med uppgifter som jag är utbildad för och där stressen är begränsad. Har du kvar ditt jobb idag? Jag jobbar fortfarande kvar som assistent inom informations- och IT-frågor för Borås stad och trivs ganska bra med mitt arbete även om det finns en del saker som kunde förbättras. Vad går bra? Att jag får jobba fritt. Jag får ett antal projekt som skall slutföras inom en viss tid och varje projekt börjar med att jag och verksamhetschefen sitter ned och diskuterar vad som skall göras och vilka resurser som kommer att krävas för att projektet skall bli lyckat. Därtill får jag ibland uppdrag från olika arbetsplatser inom samma förvaltning om att hjälpa till när deras datorer krånglar och på så sätt kommer jag ifrån kontoret med jämna mellanrum och får öva social kompetens. Vad är svårt? Det som jag tycker mindre om när det gäller mitt arbete är hur systemet med lönebidrag fungerar. Visst är det en förmån att kunna få en chans att komma in på arbetsmarknaden och får visa vad man klarar av. Detta innebär dock att man själv som arbetstagare har minimal möjlighet att påverka hur tjänsten utformas. Den som står till den öppna arbetsmarknadens förfogande har ju möjlighet att i anställningsintervjun fråga sig för om arbetsinnehåll, titel och lön. För lönebidragsanställda sköts detta av arbetsförmedlaren och arbetsgivaren som därmed tar på sig en överförmyndigande roll i och med att kontraktet redan är klart och det enda som återstår för arbetstagaren att göra är att skriva på. Blir ofta ifrågasatt Ett annat problem som kan uppstår för mig i arbetet är problemet med att få förtroende. Eftersom ingen där jag jobbar utför samma arbetsuppgifter som jag själv blir jag ofta ifrågasatt och det är inte alltid lätt att övertyga åtta chefer i en ledningsgrupp om att det jobb jag utför är viktigt. Själv har jag någorlunda lätt för att prata så länge det gäller arbetsrelaterade uppgifter, men jag kan tänka mig att det är lätt att bli avfärdad som oviktig om man har svårt för att uttrycka sig sakligt och kunna argumentera för sina åsikter. Jag kan bli beordrad att utföra uppgifter som jag inte har någon utbildning för och även om jag oftast kan komma på en lösning eller ta hjälp av någon så upplevs det som stressande att veta att ett misslyckande inte är acceptabelt. Det är varje människas rättighet att känna sig behövd, få utföra ett arbete eller en sysselsättning där dennes kunskaper och färdigheter kommer till sin rätt och att känna den stolthet och sociala samvaro som ett jobb innebär. Om fler personer fick den möjligheten skulle samhället få färre personer som mådde dåligt av att vara obehövda samtidigt som arbetsplatserna skulle få ett tillskott av den kreativitet och de specialkunskaper som en aspergares personlighet innebär, skrev du Har du några specialkunskaper som du har användning för i ditt arbete? När det gäller specialkunskaper som jag får nytta av i mitt arbete så är det främst inom ämnena bildbehandling, att skriva säljande texter och att analysera och strukturera information. Det kan gälla att skapa informationsblad, designa webbsidor eller skriva rapporter. Jag utvecklar dessutom hela tiden de här kunskaperna genom högskolestudier (distans och kvällstid) eftersom det gäller att hålla sig uppdaterad om nya idéer och lösningar. 12

13 Maddes krönikor Madde Ericsson har skrivit många av krönikorna i tidningen Empowerment. Här är några utdrag ur dem. Ur tidning 1/2004 Jag är nog en rätt dålig kompis. Snäll, visst. Pålitlig, det är min ambition. Men hur underhåller jag mina relationer egentligen? Jag är usel på att höra av mig. Jag avbokar i sista stund. Jag tycker inte om besök. Jag tycker inte om att åka bort. Jag måste säga att jag avgudar de vänner jag har för att de står ut med mig. Men hur länge? / / Jag har aldrig förstått poängen med vänner och bekanta. Jag erkänner det. Jag tycker inte alls att det är pinsamt att gå på bio eller fika själv. Men de vänner jag trots allt har idag vill jag inte vara utan. Jag vill be dem om ursäkt. För jag försöker verkligen. På mitt sätt. Ur tidning 1/2007 Jag kräver absolut inte att alla ska veta vad AS är, för det finns en massa funktionshinder, tillstånd och sjukdomar som jag inte vet något om. Men vad hände med tolerans? Nyfikenhet? Ett öppet sinne? Och vad beträffar media; God research? På kan man läsa fler av Maddes krönikor i samlingen 16 x fyra minuter med Madde. Hans har fått lägenhet I tidning nummer 1/2004 berättade vi om Hans Östman, då 37 år, som tvingades bo hemma hos sina föräldrar. Bor du fortfarande hemma eller har det blivit någon egen lägenhet? Jag har fått tag i en lägenhet i Gävle nu. Just nu så håller jag på att möblera lägenheten men det går trögt. I tidning nummer 1/2004 berättade du att det vore bra för dig att få stöd när du flyttat hemifrån. Kommer du att få någon sådan hjälp? Jag har fått ett antal kontaktpersoner på boendet. Jag hoppas att de kommer att fungera som boendestöd för mig. Ur Empowerment nummer 4/2004 Maddes krönika Projekt Empowerment är ett avslutat kapitel. Jag blickar tillbaka på tre spännande, händelserika år och funderar över vad det egentligen betytt för oss inom autismspektrumstörningsrymden. Läger har anordnats, träffgrupper har dragit igång Jättebra! Men störst av allt, tycker jag, är att ha fått vara med och driva ett arbete som främjar mångfalden i samhället. Att ha fått vara med och ge en massa, många gånger kantstötta, människor insikten att man har all rätt att vara den man är. Även om man kanske avviker från den majoritet av människor som verkar stöpta i samma form. För mig klingar annorlunda, i dag, ofta som en ljuv komplimang. Och var hade samhället stått i dag om annorlundaheten inte fått utrymme de senaste seklerna inom t.ex. konst, litteratur, musik och naturämnen? Om exempelvis Einstein levt i dag, i Sverige. Hade han då suttit i en billig lya någonstans med förtidspension och daglig verksamhet, i stället för att uppmuntras och ges det stöd och de resurser han behövt för att arbeta med det han brann för, och var fenomenal på? I dag verkar allt gå ut på att anpassa sig till normen. Vägra! Allt handlar om att synas, att informera, att få arbetsmarknaden m.fl. att inse att även vi kan fungera ute i samhället och uträtta små som stora verk med förhållandevis små anpassningar. Som skriftlig information. Som att slippa bli ifrågasatt hela tiden, exempelvis för att man undviker fikarummet på kafferasten för att man inte anser sig få ut något av kallprat och skvaller. Eller vad det nu än må vara. Allt och alla kan, och ska, självklart inte helt anpassa sig efter vår eller någon annan minoritet. Men vi ska väl ändå inte behöva gå längre än halva vägen? Ingen ska behöva utplåna stora delar av sin personlighet och sitt väsen för att passa in någonstans och få en chans. Projektet må vara slut, men arbetet har egentligen bara börjat. Och Projekt Empowerment har varit en suverän och inspirerande plattform. Så låt oss fortsätta verka, synas, höras, informera och göra oss påminda! För vi behövs, vi också. Och jag är övertygad om att vi är på rätt väg för att få normalerna, arbetsmarknaden, med många fler, att inse det! - Madde Ericsson - 13

14 Peter pausar från Elvis-succén I tidningen Empowerment nummer 1/2007 berättade vi om Peter Sundén från Hudiksvall. Han var en av skådespelarna i Glada Hudikteaterns musikal Elvis som hade premiär på Cirkus i Stockholm i januari Peter Sundén började i Glada Hudik-teatern I musikalen Elvis spelade han Elvis rival Joe. Han tyckte att Elvis var en intressant person att göra musikal om, och han gillade låtarna. Själv sjöng han sångerna Trouble och Burning Love. I DN:s recension beskrevs hans rollfigur som underbart tillknäppt och samtidigt stöddigt spelad. Att spela teater är en drivkraft för mig. Jag lever för att spela teater!, berättade Peter i artikeln. Att stå på scen och få berömmelse är en oerhört positiv känsla. Det är skönt att agera, att gå in i en annan roll och låta mitt eget jag försvinna en stund. Peter är en ganska blyg och tillbakadragen kille men på scen visade han upp en helt annan sida av sig själv. Det är kul att spela en karaktär som är motsatsen till mig själv. Det är också lite som en revansch att spela stöddig eftersom jag varit retad och utanför i hela mitt liv... I artikeln från 2007 berättade du att du fått väldigt mycket beröm för din roll i musikalen och för din medverkan i TV4-dokumentären Idoler mot alla odds, där du berättade öppet om att du har AS och vad det innebär för dig. Får du fortfarande mycket beröm? När jag är ute på stan eller på dans på Folkets hus kommer det ofta fram människor och hälsar på mig. De berömmer mig för min insats i Elvisteatern. Det gläder mig mycket eftersom jag inte mått så bra psykiskt den senaste tiden. Vad gör du nuförtiden? Det är så att jag varit utbränd. Det blev helt enkelt för mycket i våras med Elvis på Cirkus. De fem sista föreställningarna orkade jag tyvärr inte vara med i. Så nu har jag tagit en paus från Elvis. En dag i veckan går jag och målar och ritar på en kurs. Jag har också börjat en ny praktik som vaktmästare. Jag trivs ganska bra, det är gångavstånd hemifrån och det verkar vara ett bra ställe. Jag kan för tillfället inte säga mer om det eftersom det är så nytt. Varför slutade du på ditt förra jobb? Jag kunde tyvärr inte vara kvar på min gamla praktikplats eftersom min handledare gått i pension. Jag känner att jag sakteligen börjat bygga upp mer ork och kraft. Det har varit kaos i mitt privatliv med den hjälp jag haft hemma. Men nu har det kommit in människor i mitt liv som ger mig en trygghet, något som jag inte känt på 2 år. Nu känner jag i alla fall att det finns en ljusning. I TV4:s dokumentär Idoler mot alla odds berättade du öppet om att du har Aspergers syndrom och vad det innebär för dig. Du föreläser också om ditt liv med AS ibland. Har du fått mer föreläsaruppdrag sen dess? Jag har haft en föreläsning om AS den senaste tiden. Drömmer du om att kunna försörja dig på att vara skådespelare/musikalartist? Efter att jag blev utbränd så har jag börjat tänka om. Det kanske inte är det bästa jobbet för mig eftersom det är en väldigt utsatt branch med mycket tidspress. Men jag tror att om jag fick arbeta mer utifrån mina förutsättningar och inte måste höra ihop med en grupp så skulle det bli bättre. Jag skulle hellre vilja vara en anlitad artist som gör föreläsningar och imitationer. Det tror jag kan bli annorlunda eftersom jag då kan lägga upp det mer på mitt eget sätt. Jag har lite svårt att tänka mig in i en situation där jag kan försörja mig på teatern, men visst skulle det vara en dröm. Men det är i så fall en bit in i framtiden. Jag vill också utveckla min kreativa sida mer. Att måla, rita och arbeta med trä har jag lagt åt sidan förut men nu har jag börjat tagit upp det igen. Jag känner att jag vill ha ett bredare koncept. Missade du Peter på Cirkus? Då kan du höra honom sjunga på cd-skivan Elvis live med alla låtarna från musikalen. Skivan finns att köpa i välsorterade skivbutiker. Den kan också beställas på webbplatsen 14

15 Jonas har inte övergett fiolen I tidning 2/2002 skriver vi om Jonas Åkerström från Umeå som föreläste på lägret 2002 om meningsfull fritid. Han hade kommit fram till att meningsfull fritid kan uppnås via realistiska strategier. För Jonas var det bland annat intresset för musik som gav honom livsglädje. Har du en meningsfull fritid nuförtiden? Jag har en positiv uppfattning av meningen med livet. Eftersom jag disponerar all den tid jag har kan jag trots monetära brister sysselsätta mig med sådana aktiviteter som jag upplever meningsfulla. Fri tid betraktar jag som den slags tid då jag upplever meningsfullhet, alltså inte den som styrs av klocktiden chronos, utan snarare av det tidsbegrepp som kallas cairos, där flödet av ontologiskt relevanta fenomen sätter sin prägel på tillvaron. Jag hoppas att FA ska kunna utveckla monetära möjligheter för personer som av olika anledningar blivit fråntagna möjligheter till att betala skulder till CSN. I tidning 2/2002 berättar du att du tänker fortsätta att leta efter mentorer som kan motivera dig till självhjälp i balansgången mellan fritid och arbete. Har du hittat en mentor? Jag har sedan jag insåg min och min släkts aspicitet tagit kontakt med sådana personer som fungerat som mentorer för min mänskliga utveckling. Det betyder rent konkret att jag av min norska släkt har utvecklat copingmekanismer för de svårigheter min sekundära socialisation bjöd på. Tack vare mitt specialintresse körsång/stråkensemblespel har jag fått möjlighet att vara adept till Tomas Pleje, director musices vid Umeå universitet. Han har varit en fantastisk mentor som hjälpt mig utveckla mina musikaliska färdigheter. Ytterligare en mentor för min musikaliska utveckling har Anna Segerström Nordesjö varit. Spelar du fortfarande fiol? Ja. I duetten Renström/Åkerström som uppträdde på HSO under internationella handikappdagen den 1 december 2007 med musik av Béla Bartók och Johan Sebastian Bach. Sedan Umeå studentkör antog nya sångare vårterminen 2008 har vi blivit begåvade med nya stråkmusikanter (violin och cello) och med dem spelar jag gärna continuostämman på altfiol. Jonas Åkerström spelade fiol på sommarlägret Henrik sjunger i Häggarna Henrik Langenskiöld var länge modell på baksidan av tidningen för att visa t-shirten* med Empowerments logotyp. På bilden sjunger han karaoke på ett av lägren på Almåsa. Har du sjungit karaoke sedan lägret? Nej, det blir aldrig av. Men jag sjunger ofta. I vilka sammanhang sjunger du? Jag är med i musikgruppen Häggarna. Vi är 9 personer som har olika funktionsnedsättningar. Vi spelar åtminstone ett par gånger i månaden. Mest spelar vi för andra personer med funktionsnedsättningar, men det har hänt att vi har spelat för andra också, som till exempel politiker. Ibland händer det att vi får spela för Svenska Kyrkan. Vi håller till på Häggviks gymnasiesärskola i Sollentuna i Stockholm. Jag och några andra i Häggarna går varannan vecka hos en sångpedagog och tar sånglektioner. Jag har en positiv uppfattning av meningen med livet * T-shirtarna är slut sedan länge och kan inte beställas. 15

16 Första årskullen informatörer I tidning nummer 2/2005 berättade vi om informatörsutbildningen som kommit till genom ett projekt i samarbete med RFA och Ågesta (dåvarande Dalarö) folkhögskola. Tanken var att utbilda informatörer med autism/as som kan föreläsa och informera i samhället om funktionsnedsättningen. Utbildningen startade 2005 på skolans avdelning i Älvsjö. Informatörsutbildningen är uppdelad på två terminer, den första med inriktning på vad autism/ Aspergers syndrom är och den andra om hur man informerar andra om funktionsnedsättningen. Sammanlagt har nu närmare 20 informatörer utbildats på skolan. Eleverna har varit i årsåldern och de flesta har varit män. Eleverna gick i skolan alla vardagar, men på måndagar och fredagar slutade de av energibesparande skäl redan vid lunch. Varje vecka började med veckogenomgång och klassråd då man planerade och diskuterade inför veckan. Man läste en del ämnen uppdelade i teman. Det första temat var Vad betyder AS/HFA för mig som person?. Andra teman var samhällskunskap, då de läste om lagar och förordningar man omfattas av när man har AS/HFA, och funktionshindret ur ett mer generellt perspektiv. Eleverna gjorde också ett antal studiebesök. Ämnen som vardagssamtal/kommunikation, studiecirkel/diskussionsgrupp, fritidskunskap och stress- hantering lästes löpande efter veckoschemat. Eleverna sade sig trivas bra på skolan och i gruppen. Visst uppstod en del konflikter men de klarades ut. Vi är bra samspelta och tycker om att diskutera, trots att vi är så olika, sa Andreas Leijel, en av eleverna. Kenneth Molander, en av de som gick första utbildningsomgången, berättade i artikeln 2005 att han efter utbildningen ville ut i samhället och informera skolor, landsting och vårdgivare om funktionsnedsättningen. Jag vill få fler att få upp ögonen och förstå våra osynliga svårigheter som inte syns utåt eller märks rent visuellt mer information till samhället! Det gäller att fokusera på det andra verkligen vill höra och inte göra så stor grej av småsaker. Ett bra föredrag ska ge känslan av att personen har kommit igenom svårigheter Andreas Leijel, Tania Izumi och Kenneth Molander var elever vid första utbildningsomgången. Hur tycker du nu 2008 att informatörsutbildningen var? Bra, men den kunde bli bättre och det har den nog blivit. Det var ju första årskursen. Jag hade velat ha mer aktiviteter i början för att man skulle lära känna varandra. Förtroendet för en själv blev inte vad det kunde ha varit, jag hade velat haft mer interaktivt arbete mellan eleverna och tror att det hade gett bättre självförtroende och resultat längre fram. Efter ett halvår kändes det OK, mindre splittrat och rörigt men ska det behöva ta ett halvår? Lärarna kunde ha uppmanat oss att äta ihop, nu blev det ingen bra sammanhållning och alla åt för sig. Man kunde också ha låtit en videokamera stå på en dag och i efterhand diskuterat vad som gick bra och vad som blev fel. Har du någon glädje av att ha gått utbildningen idag? Ja, jag vet ju bättre hur jag ska lägga upp en föreläsning, vad jag ska nämna och vad jag ska utelämna. Det gäller att fokusera på det andra verkligen vill höra och inte göra så stor grej av småsaker. Ett bra föredrag ska ge känslan av att personen har kommit igenom svårigheter. Och lyfta fram mer framgångar än motgångar. Har du haft många informatörsuppdrag? Jag har haft mellan 15 och 20 uppdrag till exempel på Aspergercenter, för föräldrar, skolor, lärare och för allmänheten på ABF-huset. Vill du veta mer om informatörsutbildningen, besök Ågesta folkhögskolas webbplats, 16

17 Projekt Kartläggning och validering I Empowerment nummer 2/2006 berättade vi om det då planerade Projekt Kartläggning och validering Aspergers syndrom. Det treårige projektet, som finansieras av Allmänna Arvsfonden och Botkyrka kommun, startade i september Projekt är ett samarbete mellan CERK (Centrum för Erkännande av Kompetens) i Botkyrka kommun, Riksföreningen Autism och Arbetsförmedlingen Unga funktionshindrade. Till projektet skulle även Stöd och resurs Unga Vuxna knytas. I artikeln kunde man bland annat läsa om bakgrunden till projektet som är att det saknas goda modeller för att validera (kartlägga styrkor och svårigheter) de kunskaper vi med autism/as har. Ofta anses vi med AS/HFA vara för högfungerande för daglig verksamhet, men för lågfungerande för den vanliga arbetsmarknaden. Istället bollas vi runt mellan olika myndigheter, med följden att vi oftast ramlar mellan stolarna, och hamnar utanför arbetsmarknaden. Projektets mål är att ta fram en validerings- och kartläggningsmodell som ger nya möjligheter för oss med AS/HFA att komma in på arbetsmarknaden och genom det förebygga den psykiska ohälsa som ett utanförskap i samhället ger. På projektets webbplats kan man läsa att man vill skapa och utveckla metoder som kartlägger kompetenser hos personer med Aspergers syndrom för att därefter matcha dem med en arbetsplats. Eftersom dessa personers svårigheter ofta inte ligger i själva arbetsuppgifterna, utan i det sociala samspelet, tror vi mycket på vikten av en förberedande fas i övergången till arbete. Här kan ingå bland annat förberedande kurser med syfte att hjälpa personer med Aspergers syndrom att få verktyg i att tolka vissa osynliga regler och bättre förstå hur en arbetsplats kan fungera utifrån ett socialt perspektiv. Underlag till dessa kurser kommer att tas fram under projektets gång. Hur går det? Nu planerar man för en arbetsförberedande kurs på 8 veckor med 16 kurstillfällen. På kursen finns plats för 5 personer. Kursen kompletteras med individuella samtal, totalt 8 stycken per kursdeltagare. Efter avslutad kurs påbörjar del-tagarna en fyra veckor lång praktikperiod på en arbetsplats som motsvarar personens yrkeskom-petens samt andra behov och krav. Praktiken är på deltid. Arbete/meningsfull sysselsättning är en viktig del av livet Gunnel Norrö (till vänster) och Anna Sjölund. Anna Sjölund sitter med som ledamot i projektets styrgrupp och arbetar också på uppdrag av projektet tillsammans med Gunnel Norrö, som har Aspergers syndrom, och Lena Gladh, som är arbetsterapeut, med att ta fram material till arbetsmarknadsförberedande kurser. Materialet fokuserar bland annat på svårigheter som kan uppstå på grund av annorlunda perception, svårigheter i det sociala samspelet och kommunikation och planering av arbetsuppgifterna på arbetsplatsen. Hur kan man hantera osynliga regler, fikaraster etc? Hur kan man på enkla sätt anpassa den fysiska arbetsmiljön om annorlunda perception ger svårigheter att arbeta i vissa miljöer?, förklarar Anna. Kursmaterialet innehåller bland annat rollspelsövningar, reflektionsfrågor och tips om hjälpmedel och strategier kring sådant som kan vara svårt att hantera på arbetsmarknaden. Vad har du för förhoppningar på projektet? Jag hoppas att resultatet av projektet kan bidra till att rusta unga vuxna med AS på ett bättre sätt inför övergången till arbetslivet. Genom att förbereda sig på situationer som kan bli svåra att hantera, och diskutera strategier för att lösa dem hoppas jag att fler lyckas få arbete och behålla det, berättar Anna. Tyvärr är det alltför sällsynt med kurser och utbildningssatsningar som riktar sig direkt till personer med egen erfarenhet av att leva med funktionshindret. Man utbildar personal men rustar inte egenerfarna personer med kunskap och strategier som kan förändra och förbättra deras situation. Att ha ett arbete/meningsfull sysselsättning är en viktig del av livet. 17

18 Hur går det för Specialisterne? I tidning 2/2006 skrev vi om Specialisterne i Danmark vars affärsidé är att ta vara på de särskilda styrkor som personer med autism/as har. De arbetar främst med att sälja IT-tjänster till olika företag. Nästan alla anställda på Specialisterne har diagnos inom autismspektrat. Här anses det meriterande att ha förmågan att vara detaljfokuserad och att arbeta intensivt utan för mycket socialt kallprat med kollegorna, som vi skrev vi i artikeln Specialisterne vill ge personer med autism/as möjlighet att använda och utveckla sina speciella förmågor utifrån sina egna förutsättningar, styrkor och ambitioner. De vill tillföra arbetslivet nya kompetenser inom branscher som kräver insikt, precision och regelmässighet och bevisa att människor med autism/as kan bidra lika mycket till samhällsutvecklingen som alla andra. De anställda med funktionsnedsättning har tillgång till jobbcoacher och arbetsterapeuter. De flesta arbetar halvtid. I Danmark finns ett system som innebär att om man har ett arbetshandikapp och därför behöver arbeta mindre, garanterar staten ändå lön upp till 37 timmar i veckan! Efter 3 års anställning är det tänkt att personen med autism/ AS som arbetar på Specialisterne ska kunna få och behålla ett arbete i en annan verksamhet. Meningen är att arbetsgivarrepresentanter ska inse fördelarna med dessa nya värdefulla specialistkompetenser och vilja anställa fler och fler med autism/as. År 2006 hade Specialisterne 36 anställda, varav 28 med autism/as. Är ni fler nu 2008? Vi har nu cirka 50 medarbetare, varav cirka 3/4 har autismspektrumstillstånd, de flesta har Aspergers Syndrom, berättar Thorkil Sonne, direktör på Specialisterne och företagets grundare. Det går utmärkt! 2006 hade Specialisterne kontor i Århus och Köpenhamn men planerade att etablera sig i andra länder, till exempel i Sverige. Hur har det gått? Vi har kontakt med personer och organisationer i mer än 30 länder, som har visat intresse for Specialisterne. De första länderna vi etablerar oss i utanför Danmark blir troligtvis Storbritannien och Sverige. Jag kan inte säga någon bestämd tidpunkt ännu, säger Thorkil Sonne. Felix Pischinger på sommarlägret Felix föreläste om sitt jobb på Specialisterne I tidning 3/2005 skrev vi om Felix Pischinger som föreläste på sommarlägret 2005 om sitt arbete på Specialisterne. Han berättade att han trivdes med sitt arbete. De flesta har egna rum. Det är en avslappnad arbetsmiljö och vi talar ofta med varandra genom chattprogrammet MSN messenger, berättade han. Varje vecka kommer en pedagogisk konsulent. Både Felix och hans arbetskamrater uppskattade att de fick börja lite senare om morgnarna. Målet är att de anställda på Specialisterne ska få ett annat arbete efter 3 år, men de måste inte sluta om de inte hittat något annat jobb. Arbetar du kvar på Specialisterne? Nej, jag arbetar på en institution i Århus som heter Heimdal. Det är en dygn- och avlastningsinstitution för barn och unga i åldern 6-18 år, alla med antingen Autism eller ADHD (de flesta har andra diagnoser också). Min roll består bland annat av IT-utveckling och undervisning av existerande och ny personal samt olika pedagogiska uppgifter. Jag håller regelbundet föredrag i Danmark. Hur går det? Det går riktigt bra. Jag har också gift mig med min käraste Hanne som jag har varit tillsammans med i fyra och ett halvt år! Jag har det superfint. Mitt arbete är spännande och som du kan se är mitt privatliv så bra som det kan vara. Det går mycket bättre för mig att arbeta med autism än med datorer, för det är inom autismvärlden jag kan bidra med något. 18

19 Hur går det med projektet i Finland? I tidning 4/2006 skrev vi om Heta Pukki som var styrelseledamot i den finska motsvarigheten till RFA och initiativtagare till Finlands Empowermentprojekt. Efter att ha blivit inspirerad av oss i Sverige var hon en av dem som arbetade hårt för att få i gång något liknande i Finland. För Heta var brukarinflytande viktigt, att personer som själva har autism/as deltog och var aktiva när beslut togs. Hon ville få folk att våga uttrycka sina åsikter och delta i öppna diskussioner om vad vi med autism/as behöver. I slutet av 2005 formades en arbetsgrupp som skulle förbereda projektet. Det första de ville göra om de fick pengar var att ordna någon form av utbildning i föreningsarbete för sina medlemmar med autism/as. Hur har det gått? Projektet startade på riktigt 1/ och slutar någon gång under De medel som erhållits från Raha-automaatti yhdistys får användas till slutet av 2009, berättar Jukka Pippo, projektledare för det finska empowermentprojektet. Han arbetar med projektet tillsammans med projektplaneraren Janne Fredriksson som själv har diagnosen Aspergers syndrom. Projektet utvecklas sakteligen. Det som hänt nu under året är att jag och Janne Fredriksson har rest runt i landet och träffat representanter för medlemsföreningar, informerat om projektet och samlat erfarenheter av kamratstödjande verksamheter. Vi skall ha ett landsomfattande möte gällande projektet här i Helsingfors i juni. Dit har vi bjudit människor med Aspergers syndrom från hela landet för att diskutera aktuella ärenden kring projektet. Syftet är också att påbörja arbetet med bildandet av ett empowermentråd, fortsätter Jukka. År 1996 berättade Heta att de arbetade för att förbättra mötesstrukturen. Hittills har vi haft flera långa och jobbiga möten. Men deltagarna har utvecklats snabbt, det var ännu mer kaotiskt i början. Fungerar mötena bra idag? De erfarenheter av kamratstödjande verksamhet eller möten som personer med Aspergers syndrom har är väldigt varierande. På vissa håll i landet organiseras möten ganska flitigt, på andra håll finns inga organiserade möten. Att förbättra mötesstrukturen är därför inte enkelt utan kräver förmodligen någon form av utbildningar som vi planerar att påbörja under hösten. Dessa utbildningar är så kallade ledarutbild- Jukka Pippo (till vänster), projektledare och Janne Fredriksson, projektplanerare. ningar där personer med Aspergers syndrom får kunskaper om att hålla i möten och mötesstruktur. Vi har också många gånger funderat på huruvida det är rätt och bra att en enda människa har ansvaret för möten. Kanske borde det finns två som ansvarar för möten och strukturen eller att ansvaret cirkulerar bland flera. Då kanske också mötena blir olika och bättre motsvarar de behov som enskilda personer har, svarar Jukka. Man har diskuterat att starta ett empowermentråd som liknar det vi har i Sverige. Har går det? Empowermentrådet ska bildas och som jag redan skrev, har vi ett inledande möte i juni. Hur många medlemmar rådet kommer att omfatta vet vi inte ännu men strävan är att det finns medlemmar från söder till norr i Finland. Det finns 29 medlemsföreningar och alla kan inte ha en representant utan vi måste diskutera regionala lösningar. Vi startar även en informations- och utbildningssatsning för professionella som träffar människor med Aspergers syndrom i sitt yrke. Syftet är att informera om empowermentfenomenet och berätta om projektets innehåll. Så hoppas vi att nå fram till professionella och ge dem lite kunskap om vad empowerment egentligen handlar om. De erfarenheter av kamratstödjande verksamhet eller möten som personer med Aspergers syndrom har är väldigt varierande 19

20 Får träffa sonen I tidning 1/2004 berättade vi om Marjo Engström som bor i Handen utanför Stockholm och har högfungerande autism. Hennes son, då 8 år, bodde i fosterhem och Marjo fick bara träffa honom en gång i månaden. I artikeln berättade vi att det från början var Marjos idé att sonen skulle komma till en fosterfamilj, hon mådde psykiskt dåligt och orkade inte ta hand om honom själv. När vi intervjuade Marjo fick hon bara träffa sin son en gång i månaden och hennes föräldrar och släktingar fick inte träffa honom alls. Jag vill vara med och bestämma mer om min son. Socialassistenterna lyssnar inte på mig, berättade Marjo. Om jag fick mer stöd skulle jag klara av att ta hand om min son själv. Marjo berättade att hon och sonen inte kunde bo ihop på grund av en regel som hindrade föräldrar att ha sina barn boende hos sig på stödboendet där hon bor. Jag känner mig som en främmande människa när jag bara träffar honom en gång i månaden, förklarade Marjo. Bor din son kvar i fosterhemmet? Får du träffa honom oftare nu? Han bor hos en ny fosterfamilj nära Norrköping på ett ställe som heter Kvarsebo och jag har fått träffa honom mer. Socialen och fosterföräldrarna är måna om att jag och min son umgås. Vad gör ni när ni träffas? Får han träffa dina föräldrar och släktingar? Vi åker till Gröna Lund, går på bio och så har vi varit på kryssning till Tallin med mina föräldrar och min äldsta son, så han får träffa sin släktingar mer. Lyssnar socialen fortfarande inte på dig? Jag har andra kontakter på socialen nu så dom lyssnar på mig. Nytt boende I tidning 3/2004 som hade temat boende skrev vi om Föreningen Autism i Kronoberg där Ann- Sofie Johansson och några andra tagit initiativ till en boendegrupp vars mål var att undersöka möjligheterna att starta ett gruppboende eller ett trapphusboende med gemensamhetsutrymmen för personer inom autismspektrat. Gruppen, som bestod av 5 personer, hade varit i kontakt med vuxenpsykiatrin, BUP, socialpsykiatrin och Autismcentrum för att se om det fanns ett behov av ett sådant gruppboende för personer i åldrarna år. När artikeln skrevs hade de fått fram uppgifter på att det kunde röra sig om cirka 50 personer som hade behov av detta. Som nästa steg tänkte man ta kontakt med 5 6 kommuner och se vad de planerade för målgruppen. Det gällde att bedriva lobbyverksamhet, det vill säga att kämpa för att det skulle byggas sådana bostäder. I de kommuner gruppen hade kontakt med fanns allt som allt i dagsläget ett mobilt team (men det fungerade inte fullt ut eftersom det inte gav stöd dygnet runt), ett gruppboende för människor med klassisk autism och ett gruppboende för psykiskt funktionshindrade. Det finns en byggnad som står tom, som skulle kunna bli ett gruppboende, men vi vet inte vad kommunen tänkt göra med den, berättade Ann-Sofie. Nu är det Hur har det gått? Jag har inte varit aktiv i föreningen på ett tag, men själv bor jag nu på ett kanonbra boende. Det är både personer med neuropsykiatriska funktionshinder och psykiska funktionshinder som bor här, berättar Ann-Sofie Johansson. Jag kan bara svara utifrån min egen erfarenhet av detta, men dom som jobbar med mig är kanonbra och det fungerar jättebra! Det är ett helt nybyggt boende som startades upp 31 april 2007, så cirka ett år har det varit aktivt. Det har från min sida varit lite upp och ner, men det är ju inte konstigt med denna diagnos... Vet inte om det finns andra boende av den här typen för vuxna i Växjö, vet att det för något år sedan fanns det, men har ingen pejling på det. Grupperna som jag startade för vuxna med autism/as är det inte jag som håller i längre, men har hört på ryktesvägen att de fortfarande finns kvar men att det är andra som håller i dem. 20

... KVALITETSPLAN FÖR KUNG SAGAS ELEVER ...

... KVALITETSPLAN FÖR KUNG SAGAS ELEVER ... KVALITETSPLAN FÖR KUNG SAGAS ELEVER 1 Vi på Kung Saga gymnasium har som mål att arbeta med att ni elever ska få en bra förberedelse för ert vuxenliv, det tycker vi är det viktigaste. Andra mål som vi arbetar

Läs mer

INNAN LEVDE JAG Effekter av bristande personlig assistans

INNAN LEVDE JAG Effekter av bristande personlig assistans INNAN LEVDE JAG Effekter av bristande personlig assistans INNEHÅLL 8 14 18 20 22 26 29 Hur vi har gjort rapporten Livet före och efter det förändrade beslutet Så påverkar beslutet vardagsliv och fritid

Läs mer

Habiliteringen Göteborg och Södra Bohuslän Resursverksamheten 2010-11-16. Ungdomsböcker. Böcker att läsa tillsammans med en vuxen

Habiliteringen Göteborg och Södra Bohuslän Resursverksamheten 2010-11-16. Ungdomsböcker. Böcker att läsa tillsammans med en vuxen Habiliteringen Göteborg och Södra Bohuslän Resursverksamheten 2010-11-16 Ungdomsböcker Böcker att läsa tillsammans med en vuxen 2 Titel: All Dogs Have ADHD Författare: Kathy Hoopermann Förlag: Jessica

Läs mer

DMC - Disabled Making Careers Job hunting and job coaching activities and multi-science methods/tools in Sweden Plymouth, February 2015

DMC - Disabled Making Careers Job hunting and job coaching activities and multi-science methods/tools in Sweden Plymouth, February 2015 Hur samhället i Sverige arbetar för att hjälpa personer med funktionsnedsättning att få ett arbete Arbetsförmåga I Sverige så är de personer med funktionsnedsättning som har en arbetsförmåga inskrivna

Läs mer

En sann berättelse om utbrändhet

En sann berättelse om utbrändhet En sann berättelse om utbrändhet Marie är 31 år, har man och en hund. Bor i Stockholm och arbetar som webbredaktör på Företagarnas Riksorganisation (FR). Där ansvarar hon för hemsidor, intranät och internkommunikationen

Läs mer

Utvärdering av Värdegrundsdag 2013

Utvärdering av Värdegrundsdag 2013 Utvärdering av Värdegrundsdag 2013 24 september 2013 Vad har varit bra under dagen? Tänkvärt - Kommunikation viktigt för att förebygga konflikter Givande dag, lugnt och bra tempo Håkan - Bra föreläsare,

Läs mer

Förslag på intervjufrågor:

Förslag på intervjufrågor: Förslag på intervjufrågor: FRÅGOR OM PERSONENS BAKGRUND 1. Var är du uppväxt? 2. Om du jämför din uppväxt med andras, hur skulle du ranka din egen uppväxt? 3. Har du några syskon? 4. Vad gör de? 5. Vilka

Läs mer

Utvärdering. Hur nöjd är du med dagen som helhet?

Utvärdering. Hur nöjd är du med dagen som helhet? Utvärdering Hur är du med dagen som helhet? miss B. 2 4 12,1 C. 3 19 57,6 10 30,3 Total 33 100 97,1% (33/34) Bra ordnat trots sista-minuten-återbud Familjeverkstaden blev inställd pga sjukdom Det blev

Läs mer

Punkt 12 Medlemsberättelser Medlemmar i Vårdförbundet 6 personligheter

Punkt 12 Medlemsberättelser Medlemmar i Vårdförbundet 6 personligheter Punkt 12 Medlemsberättelser Medlemmar i Vårdförbundet 6 personligheter 12. Medlemsberättelser Kongress 2011 1 (7) Lena, Sjuksköterska öppenvård Jobbet är utvecklande men stressigt. Den viktigaste orsaken

Läs mer

Att leva med schizofreni - möt Marcus

Att leva med schizofreni - möt Marcus Artikel publicerad på Doktorn.com 2011-01-13 Att leva med schizofreni - möt Marcus Att ha en psykisk sjukdom kan vara mycket påfrestande för individen liksom för hela familjen. Ofta behöver man få medicinsk

Läs mer

Publicerad i Femina. När känner vi arbetsglädje?

Publicerad i Femina. När känner vi arbetsglädje? Jobba dig lycklig Att ha ett arbete är en av de absolut viktigaste faktorerna för vår lycka, trots larmrapporter om stress och utbrändhet. Det visar den internationella lyckoforskningen. Bengt Brülde är

Läs mer

Utvärdering Biologdesignern grupp 19

Utvärdering Biologdesignern grupp 19 Utvärdering Biologdesignern grupp 19 Biologdesignern har: svara med svar 1-5 1=dåligt, 5=jättebra Poäng Antal 1. Jag är bättre på att förklara vad jag är bra på och vad jag tycker om att göra. 51 15 2.

Läs mer

Är du anhörig till någon med funktionshinder?

Är du anhörig till någon med funktionshinder? Är du anhörig till någon med funktionshinder? Kris- och samtalsmottagningen STOCKHOLMS LÄNS LANDSTING Kris- och samtalsmottagningen kan hjälpa dig När man är med om något riktigt svårt kan det hända att

Läs mer

UPPTÄCK OCH SKYDDA DIG MOT ENERGITJUVAR. På en timme

UPPTÄCK OCH SKYDDA DIG MOT ENERGITJUVAR. På en timme UPPTÄCK OCH SKYDDA DIG MOT ENERGITJUVAR På en timme ingalill roos Tidigare utgivning Energitjuvar Kärlekens energi Bokförlaget Forum, Box 3159, 103 63 Stockholm www.forum.se Copyright Ingalill Roos 2012

Läs mer

Vägen till en NY RelationsBlueprint...

Vägen till en NY RelationsBlueprint... Vägen till en NY RelationsBlueprint... Kommer du ihåg... sist gick vi igenom den viktigaste delen som kontrollerar din lycka, framgång och tillfredsställelse i kärleksfulla och passionerade relationer

Läs mer

Kursvärdering för ugl-kurs vecka 42 2014

Kursvärdering för ugl-kurs vecka 42 2014 Kursvärdering för ugl-kurs vecka 42 2014 1. Hur uppfattar du kursen som helhet? Mycket värdefull 11 Ganska värdefull 1 Godtagbar 0 Ej godtagbar 0 Utan värde 0 Ange dina viktigaste motiv till markeringen

Läs mer

STÖD VID MÖTEN. Om det här materialet

STÖD VID MÖTEN. Om det här materialet STÖD VID MÖTEN Om det här materialet Det är ofta i möten med okända människor och miljöer som en person med Aspergers syndrom upplever svårigheter. Här presenteras materialet "Stöd vid möten", som på ett

Läs mer

Vänersborg Samlevnadskurs 2001-10-04

Vänersborg Samlevnadskurs 2001-10-04 Detta var bra 1 Precis allting! Det har verkligen varit två perfekta dagar 2 Bra övningar. Trevliga och berikande diskussioner. 4 Allting. Bra med möte ungdomar och vuxna. 5 Både föreläsningarna och de

Läs mer

Är du anhörig till någon med funktionshinder?

Är du anhörig till någon med funktionshinder? Är du anhörig till någon med funktionshinder? Kris- och samtalsmottagningen STOCKHOLMS LÄNS LANDSTING Kris- och samtalsmottagningen kan hjälpa dig När man är med om något riktigt svårt kan det hända att

Läs mer

Hur upplevde eleverna sin Prao?

Hur upplevde eleverna sin Prao? PRAO20 14 PRAO 2014 Hur upplevde eleverna sin Prao? Sammanställning av praoenkäten 2014. INNEHÅLLSFÖRTECKNING BAKGRUND OCH INFORMATION 1 UPPLEVELSE AV PRAO 2 OMHÄNDERTAGANDE PÅ PRAOPLATS 3 SYN PÅ HÄLSO-

Läs mer

Heta tips för dig som går i grundskolan och snart ska ut på din första PRAO

Heta tips för dig som går i grundskolan och snart ska ut på din första PRAO Heta tips för dig som går i grundskolan och snart ska ut på din första PRAO Av: Studie- och yrkesvägledarna i Enköpings kommun 2008 Idékälla: I praktiken elev, Svenskt Näringsliv Varför PRAO? För att skaffa

Läs mer

P R O F I L E N PÄR JOHANSSON

P R O F I L E N PÄR JOHANSSON Pär Johansson Född: 1970 Bor: Hudiksvall, uppvuxen i Delsbo. Familj: Sambo, en son och en dotter Drömyrke som barn: Fotbollsproffs Utmärkelser, ett utval: Guldmasken, Årets unga chef, Astrid Lindgrens

Läs mer

Aktivism och feministiska frizoner på nätet

Aktivism och feministiska frizoner på nätet Aktivism och feministiska frizoner på nätet Alla fattar inte riktigt varför jag gör det här, säger Joanna som är en av de fem nätaktivister jag pratat med. Hon och många andra lägger varje dag flera timmar

Läs mer

Förskolelärare att jobba med framtiden

Förskolelärare att jobba med framtiden 2010 Förskolelärare att jobba med framtiden Skribenter och fotografer: Elin Anderberg Tove Johnsson Förskollärare som yrke Som förskollärare jobbar du inte bara med barnen i sig utan även med framtiden.

Läs mer

2. Den andra sanningen är att trovärdighet är grunden för ledarskap.

2. Den andra sanningen är att trovärdighet är grunden för ledarskap. LEDARSKAPETS SANNINGAR (Liber, 2011) James Kouzes är Barry Posner är båda professorer i ledarskap och i boken sammanfattar de det viktigaste de lärt sig efter att ha studerat framgångsrikt ledarskap i

Läs mer

RAADS Ritvo Autism Asperger s Diagnostic Scale

RAADS Ritvo Autism Asperger s Diagnostic Scale RAADS Ritvo Autism Asperger s Diagnostic Scale Dagens datum: 1. Initialer på personen som skattas: Ålder: 2. Ansvarig läkare: Kön? Ringa in korrekt svar 3. Man 4. Kvinna Civilstånd? Ringa in korrekt svar

Läs mer

Utvärdering SMAK-sem 14 sept 2011

Utvärdering SMAK-sem 14 sept 2011 Utvärdering SMAK-sem 14 sept 2011 Totalt på denna utbildning deltog 81 personer. 75 personer har besvarat enkäten vilket innebär att svarsfrekvensen ligger på 93 procent. 72 st har svarat på denna fråga

Läs mer

DISTANSUTBILDNING Omsorgspedagog

DISTANSUTBILDNING Omsorgspedagog DISTANSUTBILDNING Omsorgspedagog - med inriktning neuropsykiatri DISTANSUTBILDNING Vad innebär utbildningen? Detta är en utbildning för dig som vill arbeta med människor. Utbildningen ger dig kunskaper

Läs mer

En fjärils flykt Gunnel G Bergquist

En fjärils flykt Gunnel G Bergquist En fjärils flykt Gunnel G Bergquist Livet för en del människor, Är kantat av sorg och vemod. Framtiden för dem Saknar oftast ljus och glädje. För andra människor Flyter livet på som en dans. Tillvaron

Läs mer

Ätstörningar. Att vilja bli nöjd

Ätstörningar. Att vilja bli nöjd Ätstörningar Ätstörningar innebär att ens förhållande till mat och ätande har blivit ett problem. Man tänker mycket på vad och när man ska äta, eller på vad man inte ska äta. Om man får ätstörningar brukar

Läs mer

Lever du ditt liv fullt ut eller väntar du på att livet ska börja?

Lever du ditt liv fullt ut eller väntar du på att livet ska börja? Lever du ditt liv fullt ut eller väntar du på att livet ska börja? Vi lever i en värld där mycket handlar om ägande och prestationer. Definitionen på att ha lyckats i sitt liv är att haft och gjort mycket,

Läs mer

Studiecirklar på din fritid våren 2009

Studiecirklar på din fritid våren 2009 Studiecirklar på din fritid våren 2009 Studiecirklar och kultur för personer med intellektuell funktionsnedsättning SV Stockholm Sektionen för personer med funktionsnedsättningar SV Stockholm har studiecirklar

Läs mer

BARNANPASSAD ÅTERGIVNING AV PSYKOLOGUTREDNING

BARNANPASSAD ÅTERGIVNING AV PSYKOLOGUTREDNING BARNANPASSAD ÅTERGIVNING AV PSYKOLOGUTREDNING Habiliteringen Mora 2012 Barn 6 12 år Diagnos: Adhd, autismspektrum, lindrig och måttlig utvecklingsstörning, Cp samt EDS Psykologutredning Remiss med frågeställning

Läs mer

Egna kommentarer Autism grundutbildning

Egna kommentarer Autism grundutbildning Utbildning Autism 76 respondenter. 90,8% upplever att de fått inspiration. 90,8% upplever att utbildningen lett till lärande. 90,8% upplever ökat intresse efter utbildningen. 77,6% upplever att de fått

Läs mer

Utvärdering 2014 målsman

Utvärdering 2014 målsman Utvärdering 2014 målsman 209 deltagare Kändes det tryggt att lämna era barn på lägret? (%) 100 80 60 40 20 0 100 0 Ja Nej Varför/varför inte? - Mycket väl anordnat och bra information. - Seriöst! Utförlig

Läs mer

SÅ MYCKET MER. Det finns många uppfattningar om konfirmation, men det är bara en sak som vi törs säga med säkerhet: Konfirmation är så mycket mer.

SÅ MYCKET MER. Det finns många uppfattningar om konfirmation, men det är bara en sak som vi törs säga med säkerhet: Konfirmation är så mycket mer. R I F T A M N IO N 0 O 2 K 5 1 0 2 6 1 SÅ MYCKET MER. Det finns många uppfattningar om konfirmation, men det är bara en sak som vi törs säga med säkerhet: Konfirmation är så mycket mer. Så mycket mer än

Läs mer

Systematiskt kvalitetsarbete ht12/vt13 Rönnbäret

Systematiskt kvalitetsarbete ht12/vt13 Rönnbäret Läroplanens mål 1.1 Normer och värden. Förskolan skall aktivt och medvetet påverka och stimulera barnen att utveckla förståelse för vårt samhälles gemensamma demokratiska värderingar och efterhand omfatta

Läs mer

Personlig framgång och frihet. Om skaparen

Personlig framgång och frihet. Om skaparen Personlig framgång och frihet Om skaparen När Tomas var liten skilde sig hans föräldrar. Han blev mobbad i skolan och blev allt mer innesluten och aggressiv, och började själv att mobba, stjäla, dricka

Läs mer

Diversa kompetensutveckling för lika möjligheter

Diversa kompetensutveckling för lika möjligheter Utvärdering - sammanställning Språk, flerspråkighet och språkinlärning, Kjell Kampe 26 mars 2012 1. Vilka förväntningar hade du på den här dagen? - Jag förväntade mig nya kunskaper kring språk och språkinlärning

Läs mer

Ett nytt perspektiv i arbetet med barn och föräldrar

Ett nytt perspektiv i arbetet med barn och föräldrar Ett nytt perspektiv i arbetet med barn och föräldrar Kurs för förskollärare och BVC-sköterskor i Kungälv 2011-2012, 8 tillfällen. Kursbok: Ditt kompetenta barn av Jesper Juul. Med praktiska exempel från

Läs mer

För ett par veckor sedan gick jag grundkursen i Drömmen om det godametodiken.

För ett par veckor sedan gick jag grundkursen i Drömmen om det godametodiken. Vialundskolan: Nystart med Drömmen om det goda i Kumla av Malin Sundin För ett par veckor sedan gick jag grundkursen i Drömmen om det godametodiken. Jag började direkt när jag kom tillbaka till skolan

Läs mer

Utvärdering Målsman 2011

Utvärdering Målsman 2011 Utvärdering Målsman 2011 Var informationen innan kollot tillräcklig? (76 svar) 80 60 40 20 0 Ja (100%, 76 st) Nej (0%, 0st) Om nej, vad tycker ni saknades? Informativ hemsida. Mycket bra info hemskickad.

Läs mer

BLODGIVNINGSBEFRÄMJANDE ARBETE OCH SAMTALSTEKNIK. DEN 2 APRIL 2014 Antal svar 32 av 38 Hur givarna förstår information och frågor var?

BLODGIVNINGSBEFRÄMJANDE ARBETE OCH SAMTALSTEKNIK. DEN 2 APRIL 2014 Antal svar 32 av 38 Hur givarna förstår information och frågor var? BLODGIVNINGSBEFRÄMJANDE ARBETE OCH SAMTALSTEKNIK DEN 2 APRIL 2014 Antal svar 32 av 38 Hur givarna förstår information och frågor var? Kommentar till: Hur givarna förstår information och frågor. Bra att

Läs mer

Att alla är så snälla och att man får vara med mycket i föreställningarna.

Att alla är så snälla och att man får vara med mycket i föreställningarna. Våga Visa kultur- och musikskolor Sida 1 (8) Värmdö Scenskola Vad är bäst? Alla andra elever. Allt. Allt, jag tycker jätte mycket om teater. Allting. Att alla bryr sig om mig. Att alla är med på en stor

Läs mer

Så här gör du för att. vuxna ska. lyssna på dig. Läs våra tips

Så här gör du för att. vuxna ska. lyssna på dig. Läs våra tips Så här gör du för att vuxna ska lyssna på dig Läs våra tips Vuxna kan lära sig mycket av oss. Vi tänker på ett annat sätt och vet grejer som de inte tänkt på. Det här är en tipsbok Du träffar många vuxna

Läs mer

GRUPPER. och. informationstillfällen HÖSTEN 2014 HABILITERINGSCENTER NACKA. Nacka Närsjukhus Lasarettsvägen 4, 6 tr 131 83 Nacka, Tel 08-123 356 60

GRUPPER. och. informationstillfällen HÖSTEN 2014 HABILITERINGSCENTER NACKA. Nacka Närsjukhus Lasarettsvägen 4, 6 tr 131 83 Nacka, Tel 08-123 356 60 GRUPPER och informationstillfällen HÖSTEN 2014 HABILITERINGSCENTER NACKA Nacka Närsjukhus Lasarettsvägen 4, 6 tr 131 83 Nacka, Tel 08-123 356 60 www.habilitering.se 1(17) Grupper för person som har en

Läs mer

Konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning. Lättläst version

Konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning. Lättläst version Konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning Lättläst version Konventionen om rättigheter för personer med funktionsnedsättning Här är konventionen omskriven till lättläst. Allt viktigt

Läs mer

UNGKULTURDIALOG. Ungdomsrådet, Vänersborg 4 april 2007. Arbetsgruppen för Regionalt handlingsprogram för Barn och ungas kultur och fritid

UNGKULTURDIALOG. Ungdomsrådet, Vänersborg 4 april 2007. Arbetsgruppen för Regionalt handlingsprogram för Barn och ungas kultur och fritid Arbetsgruppen för Regionalt handlingsprogram för Barn och ungas kultur och fritid UNGKULTURDIALOG Ungdomsrådet, Vänersborg 4 april 2007 Under 2 timmar samtalade vi med representanter för elevrådet i Vänersborg.

Läs mer

Ålder och hur långt har du till vår anläggning (från hem/jobb)? 2. 52 år. 10 min med bil. Från jobbet är det väl fem min med bil.

Ålder och hur långt har du till vår anläggning (från hem/jobb)? 2. 52 år. 10 min med bil. Från jobbet är det väl fem min med bil. Intervjuer Ålder och hur långt har du till vår anläggning (från hem/jobb)? 1. 20 år. Ca 10 min med bil. 2. 52 år. 10 min med bil. Från jobbet är det väl fem min med bil. 3. 21 år. 5 min med bil. 4. 51

Läs mer

Vuxna med Asperger Syndrom - och arbetsliv

Vuxna med Asperger Syndrom - och arbetsliv Vuxna med Asperger Syndrom - och arbetsliv Det normativa arbetstagarskapet inom en välfärdsstat i förändring Faten Nouf, Doktorand, institutionen för socialt arbete Umeå Universitet Faten.nouf@umu.se AS

Läs mer

ATT MÅ DÅLIGT Vad kan orsaka att man börjar må dåligt?

ATT MÅ DÅLIGT Vad kan orsaka att man börjar må dåligt? ATT MÅ DÅLIGT De allra flesta har någon gång i livet känt hur det är att inte må bra. Man kan inte vara glad hela tiden och det är bra om man kan tillåta sig att känna det man känner. Man kanske har varit

Läs mer

Detta är vad som händer om du byter bort din drömmar, passioner och ditt liv.

Detta är vad som händer om du byter bort din drömmar, passioner och ditt liv. Detta är vad som händer om du byter bort din drömmar, passioner och ditt liv. Hej, jag mitt namn John. Jag har inte velat posta det här, men nu har jag äntligen tagit mig modet att göra det. Jag måste

Läs mer

Hur det är att vara arbetslös i fina Sverige.

Hur det är att vara arbetslös i fina Sverige. Hur det är att vara arbetslös i fina Sverige. Är det inte meningen att samhället ska hjälpa de som har det mindre bra? Är det inte meningen att man ska få stöd till ett bättre mående och leverne? Är det

Läs mer

Swedish 2014 PUBLIC EXAMINATION. Continuers Level. Transcript. Section 1: Listening and Responding

Swedish 2014 PUBLIC EXAMINATION. Continuers Level. Transcript. Section 1: Listening and Responding 2014 PUBLIC EXAMINATION Swedish Continuers Level Section 1: Listening and Responding Transcript 2014 Board of Studies, Teaching and Educational Standards NSW Section 1, Part A Text 1 Angelica, om vi vill

Läs mer

Personer med autism lider ofta av stress

Personer med autism lider ofta av stress Artikel ur Specialpedagogik 1/06 Text och foto: Camilla Törngren Personer med autism lider ofta av stress Människor som blir utbrända får oftast stöd av sina kollegor, nära och kära. Men när personer med

Läs mer

Tre saker du behöver. Susanne Jönsson. www.sj-school.se

Tre saker du behöver. Susanne Jönsson. www.sj-school.se Steg 1 Grunden 0 Tre saker du behöver veta Susanne Jönsson www.sj-school.se 1 Steg 1 Grunden Kärleken till Dig. Vad har kärlek med saken att göra? De flesta har svårt att förstå varför det är viktigt att

Läs mer

Som man uppfattar medarbetaren så uppfattar man också företaget.

Som man uppfattar medarbetaren så uppfattar man också företaget. Boksammanfattning Ditt professionella rykte - Upptäck DIN främsta tillgång. av Per Frykman & Karin Sandin Företag över hela världen lägger ner enorma summor på att vårda och stärka sitt varumärke, rykte

Läs mer

Jag vet inte hur många gånger jag hört att ett utbrott kom som en blixt från klar himmel och varje gång tänker jag: Det stämmer inte!

Jag vet inte hur många gånger jag hört att ett utbrott kom som en blixt från klar himmel och varje gång tänker jag: Det stämmer inte! Energi Mia Kårlycke Jag vet inte hur många gånger jag hört att ett utbrott kom som en blixt från klar himmel och varje gång tänker jag: Det stämmer inte! Mia Kårlycke Att energin inte räcker till är ett

Läs mer

Rapport projektet En hemlighet känd av många

Rapport projektet En hemlighet känd av många Rapport projektet En hemlighet känd av många Workshop i Göteborg maj 2010 Fredag 7/5 Vi var totalt 29 personer, 12 deltagare, personliga assistenter, medhjälpare och kursledare som samlades på Dalheimers

Läs mer

Daglig verksamhet är en LSS- insats, en rättighet. Målsättningen är. Att leva som andra och att insatsen ger möjligheter till ett gott liv.

Daglig verksamhet är en LSS- insats, en rättighet. Målsättningen är. Att leva som andra och att insatsen ger möjligheter till ett gott liv. Jag ska prata om Daglig verksamhet för personer som JAGs vuxna medlemmar personer med flera stora funktionsnedsättningar, varav en är nedsättning av den intellektuella förmågan. Historiskt startade daglig

Läs mer

Slutrapport av projektet Internetbaserad habilitering för unga med Aspergers syndrom

Slutrapport av projektet Internetbaserad habilitering för unga med Aspergers syndrom Slutrapport av projektet Internetbaserad habilitering för unga med Aspergers syndrom Handläggare: Regnr: Gäller fr.o.m.: Gunilla Keith-Bodros 2013-10-30 Godkänd/Signatur: Ersätter tidigare dokument: Gäller

Läs mer

Ungdomars kommentarer om stress och återhämtning Hösten 2013

Ungdomars kommentarer om stress och återhämtning Hösten 2013 Ungdomars kommentarer om stress och återhämtning Hösten 2013 Önskas mer information om hur Landstinget Kronoberg arbetar med kontaktklasser eller om innehållet i denna rapport, kontakta: Susann Swärd Barnrättsstrateg

Läs mer

LSS. Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade

LSS. Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade LSS Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade Alla människor är olika. Vissa klarar sig helt själva. Människor med funktionshinder kan behöva hjälp för att kunna leva ett bra liv. Ordet funktionshinder

Läs mer

HÄLSOBROBLADET. Special. Innehåll. Nr 1 årg 1. Fyra gånger per år är det gruppstart. Vill man bara träna i gymmet kan man börja när som helst.

HÄLSOBROBLADET. Special. Innehåll. Nr 1 årg 1. Fyra gånger per år är det gruppstart. Vill man bara träna i gymmet kan man börja när som helst. TRÄNING SAMVARO INSPIRATION HÄLSOBROBLADET Special Nr 1 årg 1 Hälsobro Hälsobro är ett lite gym med stor känsla, du hittar oss i centrala Örebro alldeles bredvid Oskarsparken. Hit är alla välkomna att

Läs mer

2. Vad har Carpe, enligt din uppfattning, betytt för arbetsgruppen(erna)?

2. Vad har Carpe, enligt din uppfattning, betytt för arbetsgruppen(erna)? för de som gick utbildningar betydde det väldigt mycket,att få mer kuskap och att få dela med sig till kollegorna,man känner att man kan utveckla verksamheten mer med de olika kunskaper personer fått.

Läs mer

GRUPPER. och. informationstillfällen VÅREN 2015 HABILITERINGSCENTER NACKA. Nacka Närsjukhus Lasarettsvägen 4, 6 tr 131 83 Nacka, Tel 08-123 356 60

GRUPPER. och. informationstillfällen VÅREN 2015 HABILITERINGSCENTER NACKA. Nacka Närsjukhus Lasarettsvägen 4, 6 tr 131 83 Nacka, Tel 08-123 356 60 GRUPPER och informationstillfällen VÅREN 2015 HABILITERINGSCENTER NACKA Nacka Närsjukhus Lasarettsvägen 4, 6 tr 131 83 Nacka, Tel 08-123 356 60 www.habilitering.se 1(16) Grupper för person som har en funktionsnedsättning

Läs mer

Kays måndagstips Nr 24 Den 26 nov. 2012

Kays måndagstips Nr 24 Den 26 nov. 2012 Kays måndagstips Nr 24 Den 26 nov. 2012 Välkomna till det 24:e inspirationsbrevet. Repetera: All förändring börjar med mina tankar. Det är på tankens nivå jag kan göra val. Målet med den här kursen är

Läs mer

Retorik - våra reflektioner. kring. Rätt sagt på rätt sätt, Berättarens handbok samt www.retorik.com

Retorik - våra reflektioner. kring. Rätt sagt på rätt sätt, Berättarens handbok samt www.retorik.com Berättare blir man genom att göra två saker så ofta som möjligt: 1. Lyssna. 2. Berätta. I den ordningen. Och omvänt. Om och om igen. Retorik - våra reflektioner kring Rätt sagt på rätt sätt, Berättarens

Läs mer

Vad innebär det att ha Aspergers syndrom? Föreläsningen i Stockholm 2012-12- 10 Susanne Jessen Utbildningscenter Autism.

Vad innebär det att ha Aspergers syndrom? Föreläsningen i Stockholm 2012-12- 10 Susanne Jessen Utbildningscenter Autism. Vad innebär det att ha Aspergers syndrom? Föreläsningen i Stockholm 2012-12- 10 Susanne Jessen Utbildningscenter Autism Målsättning Att öka förståelsen och kunskapen hos olika myndighetspersoner som möter

Läs mer

Hemligheterna med att kontakta kvinnor via nätet

Hemligheterna med att kontakta kvinnor via nätet Hemligheterna med att kontakta kvinnor via nätet Jonathan Jensen Dejtinghandboken.com Innehåll Inledning... 3 Tips 1: Varför?... 4 Tips 2: Våga fråga... 6 Tips 3: Visa inte allt (på en gång)... 7 Tips

Läs mer

Målet. När jag började på Tuna var jag en liten blyg tjej. Jag var ganska missnöjd med klasserna för jag

Målet. När jag började på Tuna var jag en liten blyg tjej. Jag var ganska missnöjd med klasserna för jag Målet Amanda Olsson 9b 1-13 Det känns som jag har sprungit ett maraton, ibland har det gått så lätt och ibland så tungt. Jag har varit så inne i allt så jag inte sett hur långt jag kommit, inte förrän

Läs mer

Projektmaterial. Molkoms folkhögskola

Projektmaterial. Molkoms folkhögskola Projektmaterial IT-KOMMUNIKATION - HANDIKAPPAR DET? Molkoms folkhögskola Folkbildningsnätets Pedagogiska resurser Folkbildningsrådet Box 730 101 34 Stockholm 08-412 48 00 www.resurs.folkbildning.net MOLKOMS

Läs mer

Om vi vill fortsätta att spela en roll i framtiden måste vi göra två saker: Bli ännu bättre på det vi är bra på nämligen lärandet.

Om vi vill fortsätta att spela en roll i framtiden måste vi göra två saker: Bli ännu bättre på det vi är bra på nämligen lärandet. Vi i skolan har inte längre monopol på kunskap. Idag går det att lära sig saker mycket bra även utanför skolans värld. Inte minst genom den nya tekniken. Om vi vill fortsätta att spela en roll i framtiden

Läs mer

Intervju: Björns pappa har alkoholproblem

Intervju: Björns pappa har alkoholproblem Intervju: Björns pappa har alkoholproblem Björns föräldrar separerade när han var ett år. Efter det bodde han mest med sin mamma, men varannan helg hos sin pappa, med pappans fru och sin låtsassyster.

Läs mer

Stöd i vuxenlivet - Sammanställning av stödinsatser för personer med funktionshinder

Stöd i vuxenlivet - Sammanställning av stödinsatser för personer med funktionshinder Stöd i vuxenlivet - Sammanställning av stödinsatser för personer med funktionshinder Falu Kommun Socialförvaltningen LSS-sektionen Det här häftet visar olika vägar till stöd för Dej med funktionshinder.

Läs mer

Så stärker du barnets självkänsla

Så stärker du barnets självkänsla Så stärker du barnets självkänsla Ett barn med god självkänsla har större chans att lyckas i livet. Vi berättar hur du stärker ditt barns självkänsla. Missa inte den här artikeln! Självkänsla är det värde

Läs mer

Att möta ungdomar med Aspergers syndrom i samtal

Att möta ungdomar med Aspergers syndrom i samtal Att möta ungdomar med Aspergers syndrom i samtal Marie Julin, specialpedagog Diana Lorenz, socionom Autismforum 2010-04-12 Marie Julin och Diana Lorenz 1 Huvudkriterier för Aspergers syndrom Enligt DSM-IV-TR

Läs mer

Hej studerandemedlem i FUF

Hej studerandemedlem i FUF 1 Hej studerandemedlem i FUF Nu är det dags att söka till höstens arbetsgrupper i världens bästa förening! Filmgruppen FUF-bladet Studentpanelen Biståndsdebatten.se NY! Projektgruppen NY! Vem kan söka

Läs mer

Intervjuguide - förberedelser

Intervjuguide - förberedelser Intervjuguide - förberedelser Din grundläggande förberedelse Dags för intervju? Stort grattis. Glädje och nyfikenhet är positiva egenskaper att fokusera på nu. För att lyckas på intervjun är förberedelse

Läs mer

VÄLKOMMEN. Syftet med detta häfte är att informera dig om hur det är att bo på Oasen.

VÄLKOMMEN. Syftet med detta häfte är att informera dig om hur det är att bo på Oasen. VÄLKOMMEN Syftet med detta häfte är att informera dig om hur det är att bo på Oasen. Så här fungerar det för ett barn att bo på Oasen Socialtjänsten har bestämt att du ska bo på Oasen under en viss tid.

Läs mer

Uppföljning av somaliska ensamkommande flickor i Sverige Konferens Ny i Sverige 14 november 2014

Uppföljning av somaliska ensamkommande flickor i Sverige Konferens Ny i Sverige 14 november 2014 Uppföljning av somaliska ensamkommande flickor i Sverige Konferens Ny i Sverige 14 november 2014 Magdalena Bjerneld, Vårdlärare, Excellent lärare, MSc, PhD Nima Ismail, Distriktsläkare, Msc Institutionen

Läs mer

Barnens månadsbrev 3

Barnens månadsbrev 3 Barnens månadsbrev 3 Den här gången har vi valt att presentera skolans personal i månadsbrevet. Barnen i fyran har intervjuat. Här är deras presentationer av personalen. December 2008. Intervju med Lasse

Läs mer

Introduktion. Personkretsen. Paragraf 1. LSS har bestämmelser om hjälp till dessa personer:

Introduktion. Personkretsen. Paragraf 1. LSS har bestämmelser om hjälp till dessa personer: Introduktion LSS betyder lag om Stöd och Service till vissa funktionshindrade och ger rätt till särskild hjälp. LSS är en lag som ger särskilda rättigheter till personer med funktionshinder. Socialtjänstlagen,

Läs mer

Hej snygging Hej. Skicka en bild ;) Vaddå för bild? :) Naket!! Nä känner inte dig.

Hej snygging Hej. Skicka en bild ;) Vaddå för bild? :) Naket!! Nä känner inte dig. Hej snygging Hej Skicka en bild ;) Vaddå för bild? :) Naket!! Nä känner inte dig. Lyssna din lilla hora! Jag känner folk som gillar att spöa på tjejer, de tvekar inte att hoppa på ditt huvud. Vill du det???

Läs mer

1. Vad har Carpe betytt för dig personligen i din yrkesroll?

1. Vad har Carpe betytt för dig personligen i din yrkesroll? det har gett mig mer kunskap och självkänsla för det jag arbetar med. det har kännts väldigt skönt att fått gått utbildningar som passat in i verksamheten,som man annars inte hade fått gått.. Ökade kunskaper

Läs mer

Stegen framåt! Case Managment. Jeanette Andersson

Stegen framåt! Case Managment. Jeanette Andersson Stegen framåt! Case Managment Jeanette Andersson 1 Stegen framåt! Copyright 2012, Jeanette Andersson Ansvarig utgivare: Stegen framåt Framställt på vulkan.se ISBN: 978-91-637-2436-7 2 Innehåll Förord...

Läs mer

Varför ska tjugofem elever ha samma bok?

Varför ska tjugofem elever ha samma bok? 86 Varför ska tjugofem elever ha samma bok? Hon hade dåliga betyg i skolan och var övertygad om att hon var dum. Lärare var det sista hon skulle kunna bli, även om hon i hemlighet alltid drömt om det.

Läs mer

Lättläst. Detta är Frösunda. Vi ger dig stöd till ett bättre liv

Lättläst. Detta är Frösunda. Vi ger dig stöd till ett bättre liv Lättläst Detta är Frösunda Vi ger dig stöd till ett bättre liv Detta är viktigt för Frösunda Alla människor har samma värde. Alla människor kan utveckla sig. Det ska vara roligt att träffa andra människor.

Läs mer

Utvärdering deltagare 2013 v.7-9 31 deltagare

Utvärdering deltagare 2013 v.7-9 31 deltagare Utvärdering deltagare 13 v.7-9 31 deltagare Tycker du att det har varit kul att vara på läger? (%) 1 8 4 1 Ja Nej Varför eller varför inte? - För att man fick nya kompisar, fick göra det man tycker om

Läs mer

Utvärdering av Kursledarträffen Norrköping 24-25 september 2009

Utvärdering av Kursledarträffen Norrköping 24-25 september 2009 Utvärdering av Kursledarträffen Norrköping 24-25 september 2009 Hur tycker Du att föreläsningarna har varit under dagarna? Mycket värdefulla 21 Värdefulla 11 Mindre värdefulla 0 Värdelösa 0 Saknas ifyllt

Läs mer

GUBBÄNGSSKOLAN: Retorik utvecklar REPORTAGE FOTO MIKAEL M JOHANSSON GRUNDSKOLETIDNINGEN 6 / 2014

GUBBÄNGSSKOLAN: Retorik utvecklar REPORTAGE FOTO MIKAEL M JOHANSSON GRUNDSKOLETIDNINGEN 6 / 2014 GUBBÄNGSSKOLAN: Retorik utvecklar 32 FOTO MIKAEL M JOHANSSON tänkandet Retorikundervisningen blir en chans för eleverna att träna och utveckla sitt språk menar Linnéa Skogqvist-Kasurinen. Genom undervisning

Läs mer

Mitt USA I augusti 2013 flyttade jag till North Carolina, USA. Mitt enda mål var att bli en bättre simmerska, men det jag inte visste då var att mycket mer än min simning skulle utvecklas. Jag är född

Läs mer

LUNDS TEKNISKA HÖGSKOLA

LUNDS TEKNISKA HÖGSKOLA En guide till dig som ska ha en LUNDS TEKNISKA HÖGSKOLA 1 INNEHÅLL 2 Hur guiden kan användas... 2 3 Mentorprogrammets upplägg... 3 3.1 Mål med mentorprogrammet... 3 3.2 Utformning av mentorprogrammets...

Läs mer

Målplanering för relationer Exempel 3:1

Målplanering för relationer Exempel 3:1 Målplanering för relationer Exempel 3:1 Våra relationer mår bra av en fungerande arbetsfördelning hemma. Ställer upp för maka/make och barn. Sköter allt hemarbete trots mera smärta. Täta konflikter. Känner

Läs mer

Maxat med möjligheter

Maxat med möjligheter Maxat med möjligheter Om du gillar omväxling, problemlösning och att göra saker med händerna är VVS och fastighet ditt program. Du lär dig yrket både i skolan och ute på arbetsplatser, i branscher som

Läs mer

Utvärdering Utvecklingsledare i kommunikationsplanering: Förändringsarbete

Utvärdering Utvecklingsledare i kommunikationsplanering: Förändringsarbete Utvärdering Utvecklingsledare i kommunikationsplanering: Förändringsarbete Positiva synpunkter Bra upplägg. Lite teori blandat med övningar i lagom storlek. Verksamhetsnära och realistiskt. Många tankeställare

Läs mer

Utvärdering 2014 deltagare Voice Camp

Utvärdering 2014 deltagare Voice Camp 214 Voice Camp Utvärdering 214 deltagare Voice Camp 55 deltagare Har det varit roligt på lägret? (%) 1 8 6 4 2 Ja Nej Varför eller varför inte? För att jag har fått uppleva min dröm Lägret har varit roligt,

Läs mer

Du är klok som en bok, Lina! Janssen-Cilag AB

Du är klok som en bok, Lina! Janssen-Cilag AB Du är klok som en bok, Lina! Janssen-Cilag AB Den här boken handlar om hur det är när man har svårt att vara uppmärksam och har svårt att koncentrera sig. Man kan ha svårt med uppmärksamheten och koncentrationen,

Läs mer

Reportage. Plug In Möjligheten

Reportage. Plug In Möjligheten 30 Reportage. Plug In Möjligheten Som en landningsbana. Så beskriver koordinatorn Maria Herrman verksamheten på Plug In Möjligheten i Alingsås. Här får man tid att pausa, boosta sig med ny energi och sedan

Läs mer