Jag vill säga något. Digitalbok som läromedel i skolan, utvärdering. ANN-CHRISTINE EKLUND och ATHANASIA ZLATINTSI
|
|
- Alexandra Johansson
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Jag vill säga något Digitalbok som läromedel i skolan, utvärdering ANN-CHRISTINE EKLUND och ATHANASIA ZLATINTSI Examensarbete Stockholm, Sverige 2004 TRITA-NA-E04098
2 Numerisk analys och datalogi Department of Numerical Analysis KTH and Computer Science Stockholm Royal Institute of Technology SE Stockholm, Sweden Jag vill säga något Digitalbok som läromedel i skolan, utvärdering ANN-CHRISTINE EKLUND och ATHANASIA ZLATINTSI TRITA-NA-E04098 Examensarbete i medieteknik om 10 poäng vid Högskoleingenjörsprogrammet för medieteknik, Kungliga Tekniska Högskolan år 2004 Handledare på Nada var Christer Lie Examinator var Roger Wallis
3 Jag vill säga något Digitalbok som läromedel i skolan. Utvärdering Sammanfattning Digitalboken är ett nytt format som kombinerar ljud, text och andra element som till exempel bilder och animationer. När barnombudsmannen fick i uppdrag av regeringen att ge ut information om barnkonventionen till barn i alla åldrar, valde de i samarbete med Iris Intermedia, att utöver den tryckta boken även ge ut den i detta format. Detta för att informationen skulle nå ut till alla barn. Syftet med detta examensarbete är att belysa om det är en bra produkt, om det är rätt väg att få ut information och om digitalböckerna är något de ska satsa på. För att besvara frågeställningarna genomförde vi tester och intervjuer med fem elever samt skickade enkäter till ett flertal skolor. Resultatet tyder på att uppfattningen om digitalbokens användbarhet skiljer sig från elev till elev samt från lärare till lärare. Allt beroende på personens egna inställning till teknik och inlärningssätt. Enligt de elever som har inlärningssvårigheter vore detta ett bra stöd till deras inlärningsprocess. Genom insatser och bra förhållningssätt från lärare ökar man möjligheterna att ge elever med särskilda behov ett bra hjälpmedel.
4 I want to say something Digitalbook as textbook and teaching aid in school. Evaluation Abstract The digitalbook is a new format that combines sound, text and other elements such as pictures and animations. When Barnombudsmannen got instructed by the government to publish information about the childrens convention for children of all ages, they choosed, in collaboration with Iris Intermedia, to beside the textbook also publish it in this new format. The reason for this was to make sure that the information would reach all the children. The purpose of this final project is to illustrate if it is a good product, if it is the right way to get information abroad and if the digitalbook is something they should go in for. To answer the questions at issue we carried out tests and interviews with five students and sent inquirys to a number of schools. The result indicates that the apprehension about the usefulness of the digitalbook differs from student to student and from teacher to teacher. All depending on the persons own attitude towards technology and way of learning. Acording to the students with learning disabilitys this would be a good support in their learning process. Through contributions and good ways of conduct from teachers one increases the possibility to give students with special needs a good helping aid. Sökord: läs- och skrivsvårigheter, DAISY, talbok, EaseReader, barnkonventionen
5 Förord Först och främst vill vi tacka de elever som ställde upp på våra intervjuer så att detta examensarbete kunde genomföras och deras lärare som gjorde det möjlig att genomföra intervjuerna. Dessutom vill vi tacka alla lärare som tog sig tid till att svara på våra enkäter. Vidare ett stort tack till våra uppdragsgivare Torbjörn Lundgren, Verånica Tundell och speciellt Gunnar Elvin för deras råd och stöd under arbetets gång. Sist men inte minst tackar vi vår handledare Christer Lie för hans hjälp med denna rapport. Ann-Christine Eklund & Nancy Zlatintsi
6 Innehållsförteckning 1 Inledning med bakgrund Uppdragsgivare Barnombudsmannen FMLS Iris Intermedia Uppgift Mål Teori Talboken DAISY EaseReader En pedagogisk helhetssyn Metoder Undersökningsgrupp Material Procedur och genomförande Urval Genomförande Databearbetning och analys Enkäter Intervjuer Avgränsningar Etiska aspekter Förväntade resultatet Resultat/Diskussion Resultat av enkätsvar från lärare Bortfall Resultat av intervjusvar från elever Gränssnitt Innehåll och budskap Allmänt Bortfall Slutsats Reflektioner Rekommendation Framtiden Referenslista Bibliografi Bilagα Bilaga Bilaga Bilaga Bilaga
7 1 Inledning med bakgrund 1.1 Uppdragsgivare Barnombudsmannen Barnombudsmannens huvuduppgift är att företräda barns och ungas rättigheter och intressen med utgångspunkt i FN:s konvention om barnets rättigheter (barnkonventionen). Myndigheten ska utbilda och informera om barnkonventionen, men också bevaka hur konventionen efterlevs i samhället. Barnombudsmannen lämnar till exempel förslag till regeringen på ändringar i svensk lagstiftning och arbetar för att statliga myndigheter, kommuner och landsting ska använda barnkonventionen som en utgångspunkt i sitt arbete FMLS Förbundet Funktionshindrade Med Läs- och Skrivsvårigheter, FMLS, är ett handikappförbund som samlar personer med läs- och skrivsvårigheter/dyslexi, deras anhöriga, föräldrar och andra intresserade. FMLS är partipolitiskt och religiöst obundet och utgår från den enskilde personens behov. Förbundet har cirka 5000 medlemmar organiserade i ett hundratal föreningar runt om i landet. De arbetar med rådgivning och stöd, har en omfattande informationsverksamhet, bedriver intressepolitik och påverkansarbete, ordnar utbildning, möten, föreläsningar och lägerverksamhet. På vissa håll i landet finns även ungdomsverksamhet. FMLS är en aktiv del av svensk handikapprörelse och har även ett gott samarbete med svenska dyslexiorganisationer Iris Intermedia Iris InterMedia AB har, under olika namn, läst in talböcker sedan Produktionen av punktskrift, populärt kallat blindskrift, har pågått ännu längre. I slutet av 1800-talet startade fem blinda hantverkare De Blindas Förening och beslöt att påbörja utgivning av litteratur på punktskrift. Iriskoncernen ägs av Synskadades Stiftelse och är nära knutet till synskaderörelsen. I Iriskoncernen ingår Almåsa Konferens, Iris Hadar, Iris InterMedia, SRF Hantverk, samt intresseföretagen Bonnier Audio, Ideella Spel och Synkliniken. 1.2 Uppgift Barnombudsmannen har fått i uppdrag av regeringen att ge ut information om barnkonventionen för barn i alla åldrar. Vilket gjordes de i samarbete med Iris Intermedia och FMLS. För att informationen även ska nå de barn som har läs- och skrivsvårigheter valde de att göra presentationen både som tryckt folder och i digitalboksformat. Den är gjord i två olika versioner. En som vänder sig till åldrarna 5-9 år (röd folder) och en till åldrarna 9-12 år (grön folder). Det följer även med en handledning till lärarna. 1
8 Detta är en av de produktioner som gått ut bäst, respektive exemplar. Därför vet man att det finns personer som har använt den i praktiken. Digitalboken är gjord i DAISY-formatet och läses med hjälp av läsaren EaseReader. Denna är gratis och följer med på skivan. Uppdragsgivarna har länge varit intresserade av att få en utvärdering av denna produktion. Utvärderingen har baserats på vad eleverna (inte bara de med läs- och skrivsvårigheter) i de angivna åldrarna och deras lärare tyckte. 1.3 Mål Målet med denna studie var att få svar på hur elever och lärare uppfattar digitalboken som läromedel i skolan i jämförelse med den tryckta foldern. Tyckte de att den var ett bra komplement eller användes den inte alls. Studien belyser följande frågeställningar: - Hur presenteradess produkten i skolan? Informerade läraren alla elever, om att utöver den tryckta foldern finns det även en digitalbok, eller endast de elever som ansågs behöva den. - Hur användes materialet? Användes böckerna över huvud taget eller endast handledningen. - Är formatet bra för alla? Visades intresse av alla elever eller bara av dem som till exempel har svårigheter med att skriva och läsa. - Om digitalboken inte användes, vad berodde det på? Fanns det tillräcklig teknisk kapacitet? Kan det bero på exempelvis attityd från läraren, klassrumsmentalitet eller ansågs den vara en specialprodukt. - Vilka problem stötte man på i användningen av den digitala boken och vad kan förbättras. - Gränssnittet i läsaren (se EaseReader, Teoriavsnittet). Hur det uppfattades av eleverna, tyckte de att det var lätt att använda, hittade de alla funktioner för att kunna anpassa den till deras egna behov. 2
9 1.4 Teori Talboken Före 1950-talet kunde synskadade personer endast låna punktskriftsböcker från DBF, De Blindas Förening. Bandspelartekniken introducerades vid slutet av 1940-talet och 1951 startade DBF utvecklingen av den nya tekniken började utlåningen av talböcker på öppen spole/rullband började DBF samarbeta med folkbiblioteken och 1960 började företaget Bibliotekstjänst att tillverka och försälja talböcker till biblioteken ute i landet. Samarbetet med biblioteken har haft stor betydelse för möjligheterna att nå nya grupper läshandikappade, till exempel dyslektiker bytte DBF namn till SRF, Synskadades riksförbund, och deras bibliotek tog över verksamheten med talböcker och punktskriftsböcker. Då övergick man också till att erbjuda talböckerna på kassett tillkom den statliga myndigheten TPB, Talboks- och punktskriftsbiblioteket, som också blev lånecentral för talböcker till biblioteken. Under 80-talet började TPB att förse synskadade högskolestuderande med inläst kurslitteratur. I början av 90- talet restes önskemål om att läromedlen i den obligatoriska skolan, gymnasiet och Komvux skulle läsas in av TPB, på samma sätt som det gjordes för högskolestuderande. Tillgången till kassettbok skulle inte bara vara värdefull för elever med läs- och skrivsvårigheter utan även för andra grupper som ännu inte nått så hög läsförmåga, till exempel synskadade och vissa invandrare (Lundgren, 2002). På 1990-talet påbörjade TPB utvecklingen av ett nytt digitalt talboksformat DAISY, Digitalt Audio-baserat InformationsSystem. Systemet utvecklades dels för att göra det lätt att hitta i talboken och dels för komma ifrån hanteringen med kassettband. DAISY är nu en internationell standard för talböcker. Från och med 2001 gör TPB all sin talboksproduktion i DAISY-format och talböckerna distribueras på cd-romskivor. Beståndet av DAISY-talböcker är per januari 2003 ca st DAISY, Digitalt Audio-baserat InformationsSystem Detta är ett system som kombinerar ljud, text och andra element som till exempel bilder och animationer. Grunden är text och ljud som är sammanbundna i en tydlig bokstruktur med rubriker och underrubriker. Dessa är upplagda i ett mappsystem ungefär som i PC:ns utforskaren. Man får direkt åtkomst till talboken via innehållsförteckningen där man kan söka efter ord, kapitel eller sidor. Det unika med digitalboken är dess många funktioner. När ljudet spelas upp visas texten på skärmen och varje fras (mening) markeras när den läses upp. Det är möjligt att skumma texten frasvis eller sektionsvis, där en sektion är en samling fraser. Man kan också göra markeringar och anteckningar i talboken. Det går även att placera och söka bokmärken samt att välja textstorlek och markeringsfärg. 3
10 Utgångspunkten för digitalboken är talboken därför att mänskligt tal ger bättre ljudkvalitet än det syntetiska talet. Det går att lagra mer än 20 timmars kontinuerligt tal eller upp till 50 timmars ljud på en cd-rom-skiva. Då det går att spela upp boken på de flesta spelare som använder MP3-teknik kan man även använda den som en vanlig talbok. Systemet använder standarddatorutrustning och är inte beroende av någon speciell hårdvara. Den kan därför enkelt integreras i nya hårdvaruutvecklingar. PC-användaren läser med hjälp av en speciell programvara som är gratis och innehåller talstöd för de flesta av funktionerna EaseReader Detta är en programvara som är gratis och innehåller talstöd för de flesta av funktionerna i DAISY. Man kan: - navigera i boken via fras, kapitel eller sektion. - sätta och söka egna bokmärken. - söka efter fraser i boken som innehåller det ord eller den sektion man söker och sedan hoppa dit direkt. - söka i den aktuella sektionen efter nästa eller föregående förekomst av ett ord och sedan hoppa dit direkt. - byta färg, teckensnitt, layout och markeringsstilar för att anpassa boken till sina individuella krav och smak. - öka eller sänka återspelningshastigheten. - stänga av och på uppläsarrösten till kontroller och dialoger. - kontrollera uppspelningen även när EaseReader är minimiserad med en fjärrkontroll En pedagogisk helhetssyn När det gäller undervisningen, måste läraren kunna anpassa sin undervisning så att samtliga elever kan ta del av den, oavsett vilket ämne det gäller. Ämneskunskaper måste kompletteras med kunskaper om elevernas individuella förutsättningar, som till exempel läs- och skrivsvårigheter, dyslexi och andra eventuella funktionsnedsättningar. Eleverna måste kunna välja kunskap, prestera och så vidare utifrån deras egna förutsättningar. Därför måste läraren känna till den nya teknikens möjligheter. Att lyssna till muntligt berättande stimulerar elevernas fantasi och ger kunskaper om hur man strukturerar innehåll. Eleverna får på det sättet höra ord de aldrig hört tidigare, eftersom dessa inte ingår i vardagligt talspråk. Detta är till stor fördel för elever med läs- och skrivsvårigheter då de inte hinner läsa lika mycket som sina kamrater. Elever behöver alltså både läsa och lyssna till litteratur, med varierat språk, för att erhålla kunskaper, ordförråd, skriftspråk och rytm. Idag kan man ge elever med inlärningssvårigheter anpassade läromedel och tekniska hjälpmedel. De får på så sätt en större möjlighet att bättre tillgodogöra sig undervisningen. Digitala läromedel är bara en annan form av tryckta läromedel och denna kompensation ökar elevens motivation och självförtroende. 4
11 För att kunna använda de digitala hjälpmedlen krävs det att man har tillgång till en dator. Datorprogrammens gränssnitt innefattar dock ofta en otalig mängd bildsymboler. Anledningen till detta är att göra det enkelt att snabbt utföra kommandon och för varje uppgradering av dessa program ökar bildsymbolerna. För elever med perceptionssvårigheter kan det bli väldigt svårhanterligt med alla dessa finesser och därför finns det ingen anledning att ha med dem om de inte kommer till användning. Dessutom måste det finnas personal som har kunskap om de datorprogram som elever i behov av särskilt stöd behöver. 1.5 Metoder För att få svar på de frågeställningar som anges i målformuleringen valde vi att göra både en enkätstudie med open-ended -frågor och en intervjustudie med utgångspunkten i standardiserad open-ended intervju beskrivet av Patton, refererat i Cohen (2000). Den form av enkätstudie vi valde är en väldigt bra form för småskaliga undersökningar. Formen inbjuder även till ärliga och personliga svar. Nackdelen kan dock vara att frågorna kan missuppfattas av den som ska besvara dessa. Dessutom kan svaren te sig svåröverskådliga vid slutbearbetningen. Intervjustudiens form innebär att själva frågorna och deras ordningsföljd är bestämda i förväg. Alla intervjuobjekt ställs samma frågor i samma ordning. Fördelen med detta är att det är lättare att jämföra svaren och underlättar organiseringen och analysen av dessa. Dock kan nackdelen innebära liten flexibilitet i att relatera intervjun till specifika individer och omständigheter. Det kan även begränsa naturligheten och relevansen av frågor och svar. För att minska de negativa effekterna av den intervjuform vi valde, tänkte vi försöka skapa en så trygg och avslappnad atmosfär som möjligt när vi intervjuade eleverna. Detta då det är viktigt att den som intervjuas känner sig trygg och på så sätt känner att de kan prata öppet. Detta är särskilt viktigt när det gäller elever. Ursprungligen tänkte vi även be lärarna att hänvisa oss till de elever som har använt materialet mest, för att på så sätt få de mest pålitliga svaren. För enligt det kognitiva perspektivet måste den som intervjuas ha tillräckliga kunskaper i ämnet. Annars kan han känna det som att han har bristfälliga kunskaper. Detta är ett stort problem när man intervjuar barn enligt Simons och Lewis, refererat i Cohen (2000). De menar att barn har tendensen att säga precis vad som helst istället för att inte säga något alls. Dock ändrades förutsättningarna för intervjuerna med eleverna då de inte hade använt digitalboken. Vi fick istället genomföra en test med eleverna på plats och detta beskrivs under rubriken procedur och genomförande Undersökningsgrupp Utifrån Barnkonventionsprojektet valdes ett flertal skolor ut till enkätstudien för att få en bred uppfattning och till intervjustudien valdes skolor som använt materialet mer för att få djupare insikt. Denna grupp innefattar elever i åldrarna 5-12 år och 5
12 deras lärare. Alla deltagare i studien har medverkat frivilligt och ingen ersättning har utgått Material Insamlingen av data har skett genom enkäter och intervjuer med ett antal elever och deras lärare. Två intervjumallar och en enkätmall (se bilaga 1) utformades av oss för att kunna få en samstämmighet mellan alla intervjuer och enkäter. Vi utformade två intervjumallar, då innehållet i dessa skulle komma att variera beroende på om det var en elev eller en lärare vi skulle intervjua. Tonvikten på lärarnas frågor låg på hur materialet presenterades, användes och den tekniska kapaciteten. I elevernas frågor låg tonvikten mer på själva användningen av materialet, gränssnittet och hur det upplevdes över huvud taget. Då förutsättningarna för arbetet förändrades fick vi ändra på frågorna i intervjumallen för elever (se bilaga 3) och intervjumallen för lärare användes inte alls. Enkäterna skickades endast till lärarna Procedur och genomförande Urval För enkäterna tog vi kontakt med 21 av de skolor som vi visste hade beställt materialet från Barnombudsmannen. Av dessa var det 12 skolor som samtyckte till att svara på enkäten. Vi skickade enkäten samt information om innebörden av vårt examensarbete via mail (se bilaga 2). Trots ett flertal påminnelse var det till slut endast fyra skolor som svarade och totalt blev det 11 lärare. De undervisade elever i åldrarna 7-16 år. Svaren skickades per post. För intervjuerna valdes de resterande sju skolorna som vi visste hade beställt materialet från Barnombudsmannen. Vi kontaktade skolorna för att komma i kontakt med de lärare som har använt materialet. För att genomföra intervjuer med elever krävs det tillstånd från statsdelsnämnderna för respektiv skola. Vi sökte (se bilaga 4) och erhöll tillstånd från samtliga stadsdelsnämnder. Vi hade dock problem med att få tag på rätt person på en del av skolorna. Efter att ha lämnat ett antal telefonmeddelanden utan att få någon respons, åkte vi in till dem och pratade med berörda personer på plats. De lovade att återkomma så fort de hade fått tag på rätt person, vilket de aldrig gjorde trots flera påtryckningar från vår sida. Därför kunde vi till sist bara genomföra intervjuer med en klass på en skola. Då dessa ej hade använt digitalboken fick vi komma och genomföra en test med efterföljande intervju av eleverna på plats. Lärarinnan informerade eleverna om syftet med vår undersökning och frågade vilka som ville vara med. Eleverna var vana vid att medverka i olika undersökningar så alla utom två ställde upp. Av dessa valde lärarinnan ut fem elever som hon ansåg vara mest lämpliga för att tillgodose syftet med vårt arbete. Det var två elever med läs- och skrivsvårigheter, två elever som av läraren anses vara väldigt duktiga och en elev som anses vara duktig men har perceptionssvårigheter Genomförande Vi fick sitta vid två datorer i deras datorsal som låg intill klassrummet. Eleverna kom 6
13 ut två och två. Vi satte oss med var sin elev och förklarade att de först skulle testa programmet och sedan skulle vi intervjua dem. De tittade på programmet och fick pröva sig fram själva. När de tyckte att de var klara genomförde vi intervjun. Alla svar skrevs ned. 1.6 Databearbetning och analys Enkäter Databearbetningen av de erhålna resultaten har enligt rekommendationer av Moser och Kalton, refererat i Cohen (2000) skett enligt följande steg: Redigering 1.Fullständighet. En koll att det finns svar på varje fråga. 2.Riktighet Kontrollera så långt det går att svaren överrensstämmer med frågorna. 3.Enhetlighet En kontrol av om de intervjuade har tolkat instruktioner och frågor enhetligt. Därefter har svaren analyserats och sammanställts. Svaren har sorterats efter syfte och frågeställning Intervjuer Databearbetningen har skett genom att organisera och systematisera svaren för att ge dem en tolkningsbar form. Detta har skett i följande ordning: - Genomläsning av de antecknade intervjuerna - Språklig justering från talspråk till skriftspråk - Borttagning av orelevant data - Sortering utifrån syfte och frågeställningar med betoning på vilka elever som gav vilka svar 1.7 Avgränsningar I detta examensarbete har vi begränsat oss till följande: - Enkäter och intervjuer för att få svar på frågeställningarna i målformuleringen. - Sammanställning av dessa plus presentation av det framkomna resultatet till uppdragsgivarna. Vi har i och med detta begränsat oss till att ge en rekommendation hur de ska fortsätta med arbetet enligt det förväntade resultatet. Slutligt beslut i hur man ska hantera detta överlåter vi enligt överenskommelse till uppdragsgivarna. 7
14 1.8 Etiska aspekter Vi har tagit hänsyn till de etiska aspekterna enligt Personuppgiftslagen (SFS nr: 1998:204 1, 3 ) (se bilaga 5). Alla elever och lärare som medverkat i studien, har gjort detta frivilligt. De kommer att vara anonyma. De uppgifter vi fått in och som vi inte har använt, har förstörts. Inga personuppgifter har förts vidare till tredje part. 1.9 Förväntade resultatet Intressenternas huvudsakliga mål är att varje tryckt bok läromedel, fackböcker, skönlitteratur och uppslagsverk, ska inkludera en DAISY-cd i en liten ficka på omslagets insida. De vill därför att utvärderingen ska visa på: - Om det är en bra produkt - Om det är rätt väg att få ut information - Om det är något de ska satsa på 8
15 2 Resultat/Diskussion 2.1 Resultat av enkätsvar från lärare Vilket av materialet som har använts och varför. De flesta har endast använt handledningen och den tryckta foldern. Detta då de ansåg att det materialet var enklast att arbeta med i helklass. Man har då haft tyst läsning och egen skrivning. Endast en lärare hade använt digitalboken. Hur materialet presenterades för eleverna i skolan. De flesta har använt materialet i samband med Barnrättsveckan då de pratade om barnkonventionen. De hade då gemensam introduktion och genomgång. Därefter fick eleverna läsa foldrarna själva. Sedan diskuterade de innehållet tillsammans vid ett flertal olika tillfällen och vissa elever fick även skriva om innehållet. De som ej har använt digitalboken, vad berodde det på? En del klasser hade inte någon digitalbok. Några tyckte att det var svårt att använda den i helklass, delvis på grund av att de inte har någon projektor, men också på grund av tidsbrist. Andra hade problem med den tekniska kapaciteten. De hade inte tillräckligt med datorer eller så fungerade inte datorerna just då. En lärare säger - eleverna föredrog den tryckta foldern, men det kanske beror på att jag inte riktigt ansträngde mig för att påverka för läsning i den digitala versionen. Fungerade installationen av programmet? På den skola som har använt digitalboken är man tvungen att ha administratörsbehörighet för att kunna installera nya program. Det uppstod en del problem vid installationen, läraren vet inte exakt vilka och man var tvungen att få teknisk hjälp utifrån. Om man har använt digitalboken, informerades alla elever eller endast de som ansågs behöva den? Alla elever upplystes. Den uppfattades dock som svår att komma in i på grund av de tekniska svårigheter som ofrivilligt kunde uppstå. Är digitalboken ett bra format för alla elever? De flesta tycker att idén är bra, men att den kanske är lite svår att använda i helklass. De anser att den passar bäst till att användas individuellt eller parvis. Man är dock överens om att den är väldigt bra för en del elever och att det mest handlar om vad de har för inlärningsstil, vad de tycker om eller om de har särskilda behov. Förstod eleverna budskapet i seriestripparna (folder)? Eleverna förstod då de hade efterföljande diskussioner. Lärarna anser att många av eleverna annars hade fallit bort på grund av läs- och koncentrationssvårigheter. Det fanns också en del ord som eleverna inte förstod. Förstod eleverna att det är Barnombudsmannen som är avsändare av innehållet i materialet? Lärarna är ganska osäkra på detta. De anser dock att eleverna borde ha förstått detta då de pratade mycket om det vid diskussionerna. 9
16 Om det fanns fler läromedel producerade som digitalböcker, skulle man då använda dem i undervisningen? En del ser det som självklart att använda dessa. Dels för alla elever, dels för de som tycker det är kul, men kanske främst för de som har läs- och skrivsvårigheter. Andra anser att det beror på vad det är för bok och om tiden räcker till för att visa alla elever. Det största problemet verkar dock ligga i den tekniska standarden på skolorna. De anser att de har för få datorer och att datorerna inte är riktigt pålitliga. En lärare säger - jag önskar att jag hade en mer självklar inställning till att arbeta med datorer. Som det är nu anser jag att det är mycket lättare att stoppa en vanlig bok i händerna på eleverna och idka högläsning. Övriga synpunkter En lärare är positivt inställd till digitalböcker. Hon har använt en annan typ av digitalt material förut så eleverna är vana vid att arbeta med datorer. - Jag tycker att digitala medier ökar koncentrationen hos eleverna och då alla elever lär sig på olika sätt kan det vara bra för de som till exempel har lätt för att åskådliggöra budskapen i bild. En annan lärare säger - jag kanske hade använt digitalboken om jag hade haft någon. Jag tycker att handledningen var suverän och att eleverna tyckte att foldern var kul och fångade dem. En annan lärare säger - det som är så bra med digitalboken är att den finns kvar på skolan medan alla foldrar är många gånger lästa och hemtagna av eleverna Bortfall Validiteten i resultatet av enkäterna måste betraktas med viss försiktighet eftersom vi inte fått tillräckligt många svar. Anledningen till detta var dels att det var svårt att få tag på rätt personer på skolorna, dels att det var svårt att få respons på våra förfrågningar. På en del skolor kunde de inte hitta den person som hade beställt materialet. Andra skolor hade inte använt materialet ännu. Vi saknar dessutom ett antal enkäter vid rapportskrivningen. 10
17 2.2 Resultat av intervjusvar från elever Gränssnitt Eleverna testade både den gröna och den röda boken (se bild 1), men valde att börja med den bok som motsvarade deras ålder. Då eleverna som testades var 12 år gamla ansåg de att det var den gröna boken som passade dem. Bild 1: Den gröna och den röda boken Startbild När det gäller startbilden (se bild 2), som kommer upp när man sätter in skivan, tyckte fyra av de fem eleverna att de lätt kunde förstå hur de kunde gå till väga. Exempelvis att man måste installera programmet om det inte är gjort redan, vilken bok de skulle välja, att de redan här kunde söka på Cd-skivan. Bara en av eleverna som hade läs- och skrivsvårigheter tyckte att det var lite förvirrande och verkade inte riktigt förstå var man skulle börja. Inga av eleverna verkade riktigt intresserade av att trycka på knappen Hur läser man (se bild 2), där man hittar informationen om hur alla knapparna fungerar. Alla förstod dock att det är där man kan hitta denna information samt mer allmän information om hur man använder boken. Ingen använde sig dock av det för att göra proceduren lättare i fortsättningen. De gick bara vidare till respektive bok. Bild 2: Startbild och Hur läser man - knappen Knapparnas ordning verkade inte heller spela någon roll, utan de tyckte att allt såg bra ut och de kände igen sig från andra program eller spel de använt förut. Hur läser man Hur läser man - knappen (se bild 3), skapade lite förvirring hos de flesta eleverna, även om det ansågs bra att den fanns. Några av dem trodde att det var informationen på bilderna som de skulle läsa och ta del av. När de kom fram till förklarande texten trodde de att det skulle gå att klicka på de olika knapparna och inte att det bara var en förklaring till hur knapparna fungerar. Man förstod dock att om de hade haft mer tid på sig så skulle de antagligen ha kommit på det, men på grund av att boken testades för första gången gick 11 Bild 3: Informationen i Hur läser man - knappen
18 det inte så bra. Eleverna tyckte att man borde lägga mer vikt på den förklarande texten, till exempel genom att göra bilderna mindre. Allmänt om utseende och innehåll Fyra av fem elever tyckte att boken var lätt att använda och de skulle inte ändra på något. Däremot tyckte några av dem att det antagligen skulle vara ännu enklare att hantera alla knappar om man hade läst informationstexten innan (se bild 4). De flesta tyckte också att det var lätt att hitta de flesta funktionerna, fast man själv förstod att det skulle ha gått ännu bättre om de hade prövat innan eller om de haft mer tid för på sig för testen. Inställningar i programmet En av eleverna med läs- och skrivsvårigheter och eleven med perceptionssvårigheter tyckte att det blev mycket enklare att använda de olika inställningarna efter att de gått tillbaka och läst informationstexten. Innan verkade det svårt att förstå vad som kan göras och på vilket sätt. Angående de olika funktionerna verkade dessa två elever och en av de duktiga eleverna lite osäkra på vilka funktioner de skulle använda eller vilka som verkade bäst. Däremot var de två andra eleverna (en duktig och en med läs- och skrivsvårigheter), också de som var mest nyfikna. De lekte runt ganska mycket med funktionerna och de tyckte att allt verkade rimligt. De gillade att man kunde söka på olika ord och att man kunde ändra på textinställningarna för att anpassa det till deras egna behov. Som till exempel att man kunde ändra de markeringsmöjligheter man har i texten och att man till och med kunde ändra på uppspelningshastigheten. Sökningar Alla elever förstod att de kan söka på texten, men bara två av dem använde denna funktion. Båda två (en duktig och en med läs- och skrivsvårigheter) använde navigationscentret för sökningen. De tyckte att det var både lätt och kul. Å andra sidan verkade de inte riktigt förstå att de måste dubbelklicka på texten som kommer fram efter sökningen för att kunna hoppa till respektive sida. Instruktionsbok När det gäller att ha en enskild instruktionsbok tyckte tre av eleverna (en duktig, en med läs- och skrivsvårigheter och eleven med perceptionssvårigheter) att det skulle vara en mycket bra idé. Då kan man leta efter de olika funktionerna i en vanlig pappersbok. Däremot ansåg de två andra eleverna att det räckte med Hur läser man knappen och dessutom tyckte en av dem att man lär sig bättre när man klickar sig fram. Sammanfattningsvis kan man säga att alla elever tyckte att gränssnittet var bra, det var enkelt och de kunde lätt känna igen sig. De tyckte också att ingenting behöver 12 Bild 4: Informationstext
19 ändras. Däremot måste man ta hänsyn till deras tidigare anmärkningar som till exempel att information i Hur läser man knappen var svårt att ta till sig för vissa och att startbilden skulle kunna vara mer förklarande. En annan anmärkning man fick av en av de duktiga eleverna var angående en av knapparna som stod bredvid tidslinjen. Den ansåg eleven att det inte riktigt fungerade som det skulle och detta skapade irritation Innehåll och budskap Vi frågade de fem eleverna om de förstod vad de texterna, seriestripparna och bilderna som visades på skärmen handlade om. Alla, utom en av eleverna med läs- och skrivsvårigheter hade lätt att förstå och de tyckte att texten var enkel och lättläst. De visade verklig entusiasm för innehållet och tyckte att det var riktigt intressant att få veta att de har alla dessa rättigheter som boken berättar om. När det gäller frågan om vem som har skrivit innehållet i boken var det ingen av eleverna som visste det. Två av eleverna (en duktig och en med läs- och skrivsvårigheter) tog dock tid på sig för att leta fram svaret i boken. Ganska fort kunde de säga att det är Barnombudsmannen, men ingen av dem visste vad Barnombudsmannen är Allmänt Slutligen frågade vi eleverna vad de anser om digitalböcker över huvudtaget, om de tycker att det är en bra form och om det skulle vara bra att alla skolböcker fanns som digitalböcker. Svaren skilde sig beroende på om eleverna har inlärningssvårigheter eller ej. Alla fem tyckte att det är en bra form, men bara de två med läs- och skrivsvårigheter och eleven med perceptionsproblem sa att de gärna skulle vilja ha alla böckerna i det formatet. Detta då de tyckte att det verkligen skulle underlätta inlärningen. De två duktiga eleverna tyckte att det är ett mycket bra format för de elever som har problem med att läsa, men inte riktigt intressant för dem eftersom de lika gärna kan läsa i vanliga böcker utan problem. En av de duktiga tyckte dessutom att det bara skulle ta onödig tid och blev inte alls imponerad av att digitalböckerna kombinerar mycket flera funktioner, som till exempel text, ljud och bild, än de vanliga tryckta böckerna. Man kan ändå säga att de ansåg att det var bra att de kunde få texten uppläst samtidigt som de läser den själva, att de kan ändra uppläsningshastigheten samt att texten markeras samtidigt som den läses upp Bortfall Det man måste tänka på är att det var första gången vi träffade eleverna och att de skulle titta på ett program som de aldrig hade sett förut. Även om eleverna anmälde sig frivilligt och är vana vid att delta i olika undersökningar så kan de ändå ha varit nervösa. Detta kan uttrycka sig som att de först tyckte att vissa saker var dåliga, men sedan tyckte de ändå inte att något behövde ändras. Därför måste man betrakta validiteten i resultatet med en viss försiktighet. 13
20 3 Slutsats Det man märker på de enkäter vi har fått in är att många lärare inte har klart för sig vad en digitalbok är. Andra har en avog inställning mot datorer antingen för att de inte har tillräckliga kunskaper eller tillräckligt med datorresurser i skolan. Dessutom var många av svaren ofullständiga och höll sig inte inom ämnet. När det gäller intervjuerna märker man att elevernas svar inte beror på om de är duktiga eller har inlärningssvårigheter. Den enda märkbara skillnaden är att de duktiga eleverna antagligen inte skulle använda digitalboken, medan det skulle vara ett stort hjälpmedel för de elever som har någon slags inlärningssvårighet. Slutligen kan man säga att metoden vi valde visade sig vara svår att genomföra och på grund av det begränsade underlaget till vår undersökning kan vi inte kan dra några vetenskapliga slutsatser, men vår undersökning tyder ändå på att digitalboken är ett bra hjälpmedel. 14
PERSONUPPGIFTSLAG. Den fysiska person som, efter förordnande av den personuppgiftsansvarige,
PERSONUPPGIFTSLAG Syftet med lagen 1 Syftet med denna lag är att skydda människor mot att deras personliga integritet kränks genom behandling av personuppgifter. Avvikande bestämmelse i annan författning
Läs merPersonuppgiftsbehandling i forskning
Personuppgiftsbehandling i forskning 4 mars 2014 Victoria Söderqvist, jurist Datainspektionen Personuppgiftslagen Bygger på dataskyddsdirektivet Generell lag bestämmelser i annan lag eller förordning gäller
Läs merSvensk författningssamling
Svensk författningssamling Personuppgiftslag; SFS 1998:204 utfärdad den 29 april 1998. Enligt riksdagens beslut 1 föreskrivs 2 följande. Allmänna bestämmelser Syftet med lagen 1 Syftet med denna lag är
Läs merPersonuppgiftsbiträdesavtal
DNR 13-125/2325 SID 1 (9) Bilaga 9 Personuppgiftsbiträdesavtal Upphandling av ett helhetsåtagande avseende IT-stöd för pedagogiskt material inom Skolplattform Stockholm DNR 13-125/2325 SID 2 (9) INNEHÅLLSFÖRTECKNING
Läs merAllmänna riktlinjer för behandling av personuppgifter enligt Personuppgiftslagen (PuL)
Kommunledningsförvaltningen STYRDOKUMENT Godkänd/ansvarig 1(5) Beteckning Riktlinjer behandling personuppgifter Allmänna riktlinjer för behandling av personuppgifter enligt Personuppgiftslagen (PuL) 1.
Läs merPERSONUPPGIFTSBITRÄDESAVTAL Hantering av personuppgifter i Skyddat Webbaserat informationssystem (WIS)
1 (6) Hantering av personuppgifter i Skyddat Webbaserat informationssystem (WIS) Detta personuppgiftsbiträdesavtal reglerar Personuppgiftsbiträdets behandling av personuppgifter för den Personuppgiftsansvariges
Läs merBILAGA Personuppgiftsbiträdesavtal
BILAGA Personuppgiftsbiträdesavtal Till mellan Beställaren och Leverantören (nedan kallad Personuppgiftsbiträdet) ingånget Avtal om IT-produkter och IT-tjänster bifogas härmed följande Bilaga Personuppgiftsbiträdesavtal.
Läs merSÄKERHETSPLAN FÖR PERSONUPPGIFTSBEHANDLING SOCIALFÖRVALTNINGEN GISLAVEDS KOMMUN
Socialförvaltningen Annika Andersson SÄKERHETSPLAN FÖR PERSONUPPGIFTSBEHANDLING SOCIALFÖRVALTNINGEN GISLAVEDS KOMMUN 2 INNEHÅLL Sida 1. Regler för behandling av personuppgifter 3 2. Organisation 6 3. Rutin
Läs merPERSONUPPGIFTSBITRÄDESAVTAL
1 Microsoft AB ( Microsoft ), Box 27, 164 93 KISTA och ( Personuppgiftsbiträdet ) har denna dag träffat följande PERSONUPPGIFTSBITRÄDESAVTAL Bakgrund Personuppgiftslagen ställer krav på skriftligt avtal
Läs merBilaga Personuppgiftsbiträdesavtal
Bilaga Personuppgiftsbiträdesavtal Diarienummer: 2016-066 1. Personuppgiftsavtalsparter Personuppgiftsansvarig Personuppgiftsbiträde Huddinge kommun Social- och äldreomsorgsförvaltningen 141 85 Huddinge
Läs merINTEGRITETSTSPOLICY AVSEENDE RESTAURANGGÄSTER MED FLERA
RESTAURANG AB SVARTENGRENS INTEGRITETSTSPOLICY AVSEENDE RESTAURANGGÄSTER MED FLERA Svartengrens värnar om Din personliga integritet och eftersträvar alltid att skydda Dina personuppgifter i största möjliga
Läs merAvtal MELLAN PERSONUPPGIFTSANSVARIG OCH PERSONUPPGIFTSBITRÄDE
Avtal MELLAN PERSONUPPGIFTSANSVARIG OCH PERSONUPPGIFTSBITRÄDE 1. Personuppgiftsbiträdesavtalets syfte Detta Personuppgiftsbiträdesavtal syftar till att uppfylla stadgandet i 30 personuppgiftslagen (PuL)
Läs merPersonuppgiftsbiträdesavtal
Personuppgiftsbiträdesavtal 1. Parter 1. Du ( Kunden ) som användare av tjänsten, nedan benämnd Personuppgiftsansvarige ; och 2. Rule Communication Nordic AB, org. Nr 556740-1293, med adress Kammakargatan
Läs merPersonuppgiftsansvar och ändamålsprövning enligt fastighetsregisterlagen
Personuppgiftsansvar och ändamålsprövning enligt fastighetsregisterlagen Kundträff, Lantmäteriet 2016-09-29 Christine Repond Malgorzata Drewniak När kan vidareförädlare få eget beslut enligt fastighetsregisterlagen?
Läs merKaffemöte. lördagen den 12 november 2011 13.30 Studieförbundet Vuxenskolans lokaler Grynbodgatan 20
Kaffemöte lördagen den 12 november 2011 13.30 Studieförbundet Vuxenskolans lokaler Grynbodgatan 20 Program Visning av FRIS och Skånegillets nya hemsidor Visning av nytt centralt medlemsregister för FRIS
Läs merPersonuppgiftsbiträdesavtal
1 Personuppgiftsbiträdesavtal Parter Klubb Organisationsnummer Adress Postadress Nedan: ansvarig Bolag Organisationsnummer Adress Postadress Nedan: biträdet Kontaktperson: Telefonnummer: Mejladress: Kontaktperson:
Läs merIBSE Ett självreflekterande(självkritiskt) verktyg för lärare. Riktlinjer för lärare
Fibonacci / översättning från engelska IBSE Ett självreflekterande(självkritiskt) verktyg för lärare Riktlinjer för lärare Vad är det? Detta verktyg för självutvärdering sätter upp kriterier som gör det
Läs merMax18skolan årskurs 7-9. Delaktighet
Max18skolan Tema SYFTE Med detta material vill Barnombudsmannen ge elever kunskap om och insikt i att alla barn har rätt att uttrycka sin åsikt så länge de inte kränker någon annan. Genom att reflektera
Läs merPul i praktiken LINKÖPINGS KYRKLIGA SAMFÄLLIGHET
Pul i praktiken LINKÖPINGS KYRKLIGA SAMFÄLLIGHET PUL i praktiken Vad är PuL? PuL betyder Personuppgiftslagen och trädde i kraft 1998. Personuppgiftsansvarig Den som ensam eller tillsammans med andra bestämmer
Läs merMattekungen åk 6-9 vers. 1.0
Presentation av programvara våren 2008 Bodil Holmström Anna Holmström Bearbetat av Karolina Höglund Mattekungen åk 6-9 vers. 1.0 Allmänt om programmet Mattekungen är ett undervisningsprogram som produceras
Läs merLathund Claro Read Plus
Lathund Claro Read Plus Innehållsförteckning LathundWord Read Plus V 5...1 Innehållsförteckning...1 Starta... 2 Knappbeskrivning... 2 Börja läsa... 2 Börja skriva... 2 Knapp 8 Inställningar... 3 Knapp
Läs merLadda ner en talbok på biblioteket.stockholm.se
Ladda ner en talbok på biblioteket.stockholm.se Manual för Stockholms stadsbiblioteks talbokslåntagare STOCKHOLMS STADSBIBLIOTEK den 6 februari 2013 Framtagen av: Stockholms stadsbibliotek Ladda ner en
Läs merRiktlinjer för hantering av personuppgifter
Riktlinjer för hantering av personuppgifter Mariestads kommun Antaget av Kommunstyrelsen Mariestad 2018-05-14 Datum: 2018-04-04 Dnr: Sida: 2 (6) Riktlinjer för hantering av personuppgifter Inledning EU:s
Läs merKommunen och Personuppgiftsbiträdet benämns nedan var för sig Part eller gemensamt Parterna.
DETTA PERSONUPPGIFTSBITRÄDESAVTAL ( Personuppgiftsbiträdesavtalet ) är dag som nedan träffat mellan: (1) Lomma kommun, organisationsnummer 212000-1066 ( Kommunen ); och (2) [ ], organisationsnummer [ ]
Läs merRegler för behandling av personuppgifter vid Högskolan Dalarna
Regler för behandling av personuppgifter vid Högskolan Dalarna Beslut: Rektor 2015-11-02 Reviderad: - Dnr: DUC 2015/1924/10 Ersätter: Tillämpning av personuppgiftslagen (PUL) inom HDa, DUF 2001/1433/12
Läs merFår jag använda Wikipedia?
Får jag använda Wikipedia? Wikipedia är ett unikt uppslagsverk som skapas av sina läsare. Det innebär att vem som helst kan skriva och redigera artiklar. Informationen på Wikipedia kan vara vinklad eller
Läs merEasyProducer Kom igång guide
EasyProducer Kom igång guide EasyProducer gör det möjligt för dig att på ett enkelt sätt förvandla ett Word dokument till en fullt synkroniserad digital talbok i DAISY-format (DTB). DTB skapade med EasyProducer
Läs merEstetisk- Filosofiska Fakulteten Svenska. Susanna Forsberg. En skola för alla. att hjälpa barn med ADHD och Aspergers syndrom. A School for Everyone
Estetisk- Filosofiska Fakulteten Svenska Susanna Forsberg En skola för alla att hjälpa barn med ADHD och Aspergers syndrom A School for Everyone helping children with ADHD and Aspergers syndrome. Examensarbete
Läs mer1
www.itpedagogeek.se 1 Innehåll INNAN DU KÖR IGÅNG... 3 DET HÄR ÄR KLASSANTECKNINGSBOKEN... 3 ATT SPARA I ONENOTE... 3 MENYERNA... 3 ANTECKNINGSBOK FÖR KLASSEN... 4 STRUKTUR... 4 BYGG UPP DIN KLASSANTECKNINGSBOK...
Läs merInformation till varje registrerad/anställd enligt personuppgiftslagen (PuL)
Information till varje registrerad/anställd enligt personuppgiftslagen (PuL) Den 1 oktober 2001 upphörde datalagen att gälla och personuppgiftslagen (PuL) reglerar de allra flesta behandlingar av personuppgifter.
Läs merSENIORER SENIORER. Grundläggande IT för. Windows 7. Grundläggande IT för. Windows 7. Eva Ansell Marianne Ahlgren. Eva Ansell Marianne Ahlgren
600 IT för seniorer Windows 7.qxp 2011-06-0 10:27 Sida 1 Eva Ansell Marianne Ahlgren Eva Ansell Marianne Ahlgren Grundläggande IT för SENIORER Windows 7 Det här är en bok för dig som behöver grundläggande
Läs merPERSONUPPGIFTSLAGEN (PUL)
1 (6) PERSONUPPGIFTSLAGEN (PUL) Lagens ikraftträdande PUL trädde ikraft den 24 oktober 1998 och genom PUL:s införande upphävdes 1973-års datalag. För behandling av personuppgifter, som påbörjats före den
Läs merVäck lusten att lära hos dem som har svårt att läsa
Väck lusten att lära hos dem som har svårt att läsa www.inlasningstjanst.se Telefon: 08-556 115 50 3 Kunskap för alla Idag finns 126 000 elever i grund- och gymnasieskolan i Sverige som har svårt att ta
Läs merPERSONUPPGIFTSLAGEN Göteborgs universitet Kristina Ul gren November 2013
Göteborgs universitet Kristina Ullgren November 2013 2 Personuppgiftslagen i sammandrag 1. Syftet att skydda den personliga integriteten 2. PuL gäller inte för privat behandling av personuppgifter 3. Vardaglig
Läs merLathund Victor Reader Stream
Lathund Victor Reader Stream Innehåll 2/13 Lathund Victor Reader Stream 1 1 Innehåll 2 Knappbeskrivning 3 Knappbeskrivning 3 Vänster sida 3 Höger sida 3 Övre kant 3 Framsida 3 Numeriska knappar 4 Under
Läs merANVÄNDARGUIDE. ViTex
ANVÄNDARGUIDE ViTex ViTex snabbguide 1. Inläsning till ViTex från inskannat dokument via kopiatorn 2. Uppläsning i ViTex 3. Navigation & Zoner 4. Ändra inställningar 5. Kontakt och Support 1. Inläsning
Läs merRIKTLINJE FÖR HANTERING AV PERSONUPPGIFTER
RIKTLINJE FÖR HANTERING AV PERSONUPPGIFTER GULLSPÅNG KOMMUN Antagen av kommunfullmäktige 2018-05-30, 69 Dnr: KS 2018/275 Kommunledningskontoret Torggatan 19, Box 80 548 22 HOVA Tel: 0506-360 00 www.gullspang.se
Läs merExempel på observation
Exempel på observation 1 Jag gjorde en ostrukturerad, icke deltagande observation (Bell, 2005, s. 188). Bell beskriver i sin bok ostrukturerad observation som något man tillämpar när man har en klar uppfattning
Läs merSnabbguide Interaktiv bok steg för steg
Snabbguide Interaktiv bok steg för steg I SAMARBETE MED DIG Gleerups interaktiva böcker utvecklas i samarbete med elever och lärare runtom i Sverige. Det gör att innehåll och funktioner är framtagna för
Läs merSÄKERHETSPLAN FÖR PERSONUPPGIFTSBEHANDLING SOCIALFÖRVALTNINGEN GISLAVEDS KOMMUN
Uppdaterad: 2009-08-20 SÄKERHETSPLAN FÖR PERSONUPPGIFTSBEHANDLING SOCIALFÖRVALTNINGEN GISLAVEDS KOMMUN 2 INNEHÅLL 1. Regler för behandling av personuppgifter 3 2. Organisation 6 3. Rutin för att anmäla
Läs merElevernas uppfattningar om alltmer digitaliserad undervisning
Resultat Elevernas uppfattningar om alltmer digitaliserad undervisning Fråga 1 Mycket inspirerande (6) till mycket tråkigt (1) att arbeta med etologisidan Uppfattas som mycket inspirerande eller inspirerande
Läs merANVÄNDARGUIDE VITAL & TALANDE TANGENTBORD
ANVÄNDARGUIDE VITAL & TALANDE TANGENTBORD INNEHÅLL 1. KOM IGÅNG MED VITAL 1.1. Vad är ViTal? 1.2. Vem behöver ViTal? 1.3. Hur kan ViTal användas i skolan? 1.4. Hur får jag eleverna att börja använda ViTal?
Läs merBedömning för lärande. Sundsvall 2012-05-21
Bedömning för lärande Sundsvall 2012-05-21 Inbjudan: Nyckelstrategier: Skapa aktiviteter som synliggör lärandet, Att ge feedback som utvecklar lärandet. Anders Ullberg visar oss IT-baserade pedagogiska
Läs merDataskyddsförordningen GDPR
Dataskyddsförordningen GDPR 2017-12-14 1 När? Dataskyddsförordningen 25 maj 2018. Dataskyddslag - SOU 2017:39 En ny dataskyddslag kompletterande bestämmelser till EU:s dataskyddsförordning. 2 Vad är en
Läs merStandard, handläggare
Kvalitetsindex Standard, handläggare Rapport 20140116 Innehåll Skandinavisk Sjukvårdsinformations Kvalitetsindex Strategi och metod Antal intervjuer, medelbetyg totalt samt på respektive fråga och antal
Läs merSammanfattning Rapport 2012:10. Läsundervisning. inom ämnet svenska för årskurs 7-9
Sammanfattning Rapport 2012:10 Läsundervisning inom ämnet svenska för årskurs 7-9 Sammanfattning För att klara av studierna och nå en hög måluppfyllelse är det viktigt att eleverna har en god läsförmåga.
Läs merKursnamn XX poäng 2013-10-15. Rapportmall. Författare: (Skrivs i bokstavsordning om flera) Handledare:
Kursnamn XX poäng 2013-10-15 Rapportmall Författare: (Skrivs i bokstavsordning om flera) Handledare: Innehållsförteckning En innehållsförteckning görs i Word när hela arbetet är klart. (Referenser, Innehållsförteckning,
Läs merVersion lättläst. Så här använder du Legimus app. för Android
Så här använder du Legimus app för Android Innehåll Vad är Legimus?... 3 Talsyntes... 3 Legimus webb... 3 Kom igång med appen Legimus... 4 Logga in... 4 Bokhyllan... 4 Så här söker du en talbok... 5 Ladda
Läs merPersonuppgiftsbiträdesavtal Zynatic Medlemsregister
PERSONUPPGIFTSBITRÄDESAVTAL Sida 1(5) Personuppgiftsbiträdesavtal Zynatic Medlemsregister 1 PARTER Den som beställer och använder Zynatic Medlemsregister, och därmed bekräftar att de accepterar våra Allmänna
Läs merFakta om E-böckEr Specialpedagogiska skolmyndigheten För information: www.sit.se
Fakta om E-böcker Fakta om e-böcker 2008, Specialpedagogiska skolmyndigheten Projektledare: Maritha Angermund Manus: Maritha Angermund Illustrationer: Per Matsson Formgivning: Plan 2 Tryck: Edita 2008
Läs merPersonuppgiftsbehandling för forskningsändamål
Personuppgiftsbehandling för forskningsändamål 13 mars 2014 Victoria Söderqvist, jurist Datainspektionen Personuppgiftslagen Bygger på Dataskyddsdirektivet Bestämmelser i annan lag eller förordning gäller
Läs merLathund Olympus DM-5
Iris Hjälpmedel Innehållsförteckning Innehållsförteckning... 2 Spelarens olika delar... 3 Inledning... 4 Batteri... 4 Ladda batteriet... 4 Sätta på och stänga av spelaren... 4 Sätta på... 4 Stänga av...
Läs merSnabbguide Digitala läromedel steg för steg
Snabbguide Digitala läromedel steg för steg I Gleerups digitala läromedel utnyttjas de digitala möjligheterna fullt ut för att levandegöra ett rikt och aktuellt kvalitetsinnehåll. Allt är utvecklat i samarbete
Läs merStyrdokument RIKTLINJER FÖR KAMERAÖVERVAKNING. 1. Inledning 1.1 Ändamål 1.2 Säkerhet kontra personlig integritet
Styrdokument Dokumenttyp: Riktlinjer Beslutat av: Kommunfullmäktige Fastställelsedatum: 2007-06-25 60 Ansvarig: Säkerhetschefen Revideras: Varje mandatperiod Följas upp: RIKTLINJER FÖR KAMERAÖVERVAKNING
Läs merTillsyn enligt personuppgiftslagen (1998:204) En forskningsstudie vid Örebro universitet med känsliga personuppgifter om barn
Beslut Diarienr 1 (5) 2017-01-25 893-2016 Ert diarienr ORU 2.6.2-02130/2016 Örebro universitet 701 82 Örebro Tillsyn enligt personuppgiftslagen (1998:204) En forskningsstudie vid Örebro universitet med
Läs merInnehåll. Omslagsfoto: Daniel Sahlberg. Liber AB Version 2.1 Sida 1
ONLINEBOKEN MANUAL Innehåll Om onlineboken...2 Onlinebok på dator och surfplatta...2 Kom igång med onlineboken... 3 Öppna onlineboken... 3 Läsa i onlineboken... 3 Hitta i onlineboken... 3 Lyssna på onlineboken...
Läs merModell för en fungerande studiesituation
Modell för en fungerande studiesituation Att hitta en fungerande studiemodell för unga vuxna med dåliga erfarenheter från tidigare skolgång bygger på att identifiera verksamma framgångsfaktorer. Frågan
Läs merLathund för Gustavas ordböcker
Lathund för Gustavas ordböcker Gustavas ordböcker har länge funnits som bok men finns även i digitalt format vilket underlättar för elever med läs- och skrivsvårigheter. Starta Gustavas ordböcker genom
Läs merFörsta hjälpen år. Nyhetsrapportering s. 9 Enkätundersökning s. 10
Första hjälpen år 7 Innehåller regler och mallar för: Muntligt framförande s. 2 Intervju s. 3 Datorskrivna arbeten s. 4 Bokrecension s. 5 Fördjupningsarbeten s. 6 Labbrapporter s. 7 Källor s. 8 Nyhetsrapportering
Läs merSymprint Snabbstartsguide
Symprint Snabbstartsguide Artikelnummer: 12020, 12021, 12022 v.1 0.10 1 Innehåll Välkommen till SymPrint... 3 Installation av medföljande mjukvara:... 3 Komma igång... 4 Skapa nytt dokument från mall...
Läs merInledning Väcker intresse och introducerar ämnet
En muntlig informerande presentation presenterar något eller illustrerar hur något fungerar. Huvudsyftet är alltid att informera, till skillnad från en argumenterande presentation där huvudsyftet är att
Läs merDOM Meddelad i Stockholm
2005-03-02 Meddelad i Stockholm Mål nr Rotel 661 Sida 1 (5) KLAGANDE Barn- och utbildningsnämnden i Uddevalla kommun Ombud: Kristina Olinder Stadskansliet Uddevalla kommun 451 81 UDDEVALLA MOTPART Datainspektionen
Läs merViTex snabbguide. 1. Inläsning till ViTex från scanner eller PDF Läs in text via scanner Läs in text från en JPEG-bild eller ett PDF-dokument
ViTex snabbguide 1. Inläsning till ViTex från scanner eller PDF Läs in text via scanner Läs in text från en JPEG-bild eller ett PDF-dokument 2. Uppläsning i ViTex Ikoner för uppläsning Läs upp enstaka
Läs merTitel Mall för Examensarbeten (Arial 28/30 point size, bold)
Titel Mall för Examensarbeten (Arial 28/30 point size, bold) SUBTITLE - Arial 16 / 19 pt FÖRFATTARE FÖRNAMN OCH EFTERNAMN - Arial 16 / 19 pt KTH ROYAL INSTITUTE OF TECHNOLOGY ELEKTROTEKNIK OCH DATAVETENSKAP
Läs merGymnasiearbetets titel (huvudrubrik)
Risbergska skolan Program Gymnasiearbetets titel (huvudrubrik) Underrubrik Titeln på rapporten måste givetvis motsvara innehållet. En kort överrubrik kan förtydligas med en underrubrik. Knut Knutsson BetvetA10
Läs merSkanRead hjälp. SkanRead 2.0. Elevdata AB
SkanRead hjälp SkanRead 2.0 Elevdata AB SkanRead hjälp: SkanRead 2.0 Elevdata AB Copyright 2011 Elevdata AB Innehållsförteckning Inledning... v 1. Så här gör du!... 1 2. SkanRead i CD-ORD och programmenyn...
Läs merSvensk författningssamling
Svensk författningssamling Lag om behandling av personuppgifter i Försvarsmaktens försvarsunderrättelseverksamhet och militära säkerhetstjänst; SFS 2007:258 Utkom från trycket den 23 maj 2007 utfärdad
Läs merPERSONUPPGIFTSBITRÄDESAVTAL
PERSONUPPGIFTSBITRÄDESAVTAL 1. 1.1 1.2 1.3 1.4 Allmänt Detta Personuppgiftsbiträdesavtal utgör en integrerad del av avtalet om Directory ( Avtalet ) mellan Leverantören och Kunden. Leverantören kommer
Läs merInformation till registrerade enligt personuppgiftslagen
Information till registrerade enligt personuppgiftslagen Datainspektionens allmänna råd 1 2 Innehåll Inledning 5 Information som skall lämnas självmant (23 25 ) 6 Uppgifter som samlas in direkt från den
Läs merGruppenkät. Lycka till! Kommun: Stadsdel: (Gäller endast Göteborg)
Gruppenkät Du har deltagit i en gruppaktivitet! Det kan ha varit en tjej-/ killgrupp, ett läger eller ett internationellt ungdomsutbyte. Eller så har ni kanske ordnat ett musikarrangemang, skött ett café,
Läs merENTRÉ DOKUMENTHANTERING...
Entré Innehåll ENTRÉ DOKUMENTHANTERING... - 2 - Starta Dokumenthantering... - 3 - Lägga till dokument via frågeguide... - 4 - Frågeguiden... - 5 - Lägga till dokument manuellt... - 7 - Lägg till fil...
Läs merKänsliga uppgifter 6. Personnummer på klasslistor 8. Uppgifter om familjemedlemmar 8. Bevarande av uppgifterna 10. Innehållsförteckning.
Innehållsförteckning Syftet 2 Personuppgiftslagen (1998:204) 3 Behandling av personuppgifter för administrativa ändamål 6 Känsliga uppgifter 6 Personnummer på klasslistor 8 Uppgifter om familjemedlemmar
Läs merKapitel 4 Behandling av personuppgifter Sida 1 av 5
Kapitel 4 Behandling av personuppgifter Sida 1 av 5 Kapitel 4 Behandling av personuppgifter KAPITEL 4 Behandling av personuppgifter Behandling av personuppgifter enligt personuppgiftslagen... 2 Samtycke
Läs merläs- och skrivutveckling HANDLINGSPLAN FÖR ARBETE MED ELEVER
läs- och skrivutveckling HANDLINGSPLAN FÖR ARBETE MED ELEVER 1 Att kunna läsa och skriva Verksamhetsområde Utbildning genomgick år 2007 en organisationsförändring med syfte att underlätta för verksamheten
Läs merYRKESHÖGSKOLEUTBILDNING Medicinsk sekreterare Kristinehamn. Medicinska vårdadministratören och sekretessen
YRKESHÖGSKOLEUTBILDNING Medicinsk sekreterare Kristinehamn Medicinska vårdadministratören och sekretessen Examensarbete 35 poäng Författare: Mia Käck Handledare: Doris Karlsson Våren 2015 SAMMANFATTNING
Läs merPersonuppgiftslagen konsekvenser för mitt företag
Personuppgiftslagen konsekvenser för mitt företag I denna promemoria finns information om personuppgiftslagen ( PuL ) som från och med den 1 oktober i år börjar gälla för de flesta behandlingar av personuppgifter
Läs merMänniska dator- interaktion Therese Andersson, Fredrik Forsmo och Joakim Johansson WP11D. Inledning
Inledning Uppdragsgivaren efterfrågar ett program som ska fungera som underlag för undervisning av distansstudenter. I programmet ska man kunna genomföra föreläsningar, och elever och lärare ska kunna
Läs merSÄRSKILDA TJÄNSTER Stadsbiblioteket Lund
SÄRSKILDA TJÄNSTER Stadsbiblioteket Lund Stadsbiblioteket S:t Petri Kyrkogata 6 221 00 Lund tel. 046-35 59 90 folkbiblioteken@lund.se ÖPPET: sept - april mån - to 10-20 fre 10-19 lör 10-16 sön 13-17 maj
Läs merAnvändarmanual Legimus för Android. Version 0.9
Användarmanual Legimus för Android Version 0.9 Innehåll Vad är Legimus?... 3 Införande... 3 Kom igång... 3 Inloggning... 3 Hur laddar jag ner böcker?... 3 Hur hittar jag mina böcker?... 3 Hur tar jag bort
Läs merUtvärdering av laboration i genteknik. för kemiingenjörer, VT 2002
Miniprojekt, pedagogisk kurs för universitetslärare II, ht 2002. Maria Andrén och Anna Lindkvist, Inst för genetik och patologi Utvärdering av laboration i genteknik för kemiingenjörer, VT 2002 Introduktion
Läs merUppdragsgivare. Behov
Uppdragsgivare Vi har fått i uppdrag av ett utbildningsföretag att utveckla ett program för att lärare på bästa sätt ska kunna undervisa och utbilda gymnasieelever i presentationsteknik. Utbildningsföretaget
Läs merResultat av kursvärdering
DAT 501: Diskret matematik vt 2003 Resultat av kursvärdering Antal svar: 19 av 37. Kursvärderingsblanketter delades ut på tentan och kunde lämnas in separat då eller efteråt i kursskåpet. Tycker du att
Läs merNär ReadHear är installerat på din dator, startar du det genom att klicka på programmets ikon.
ReadHear - lathund ReadHear är en programvara som kan användas när du vill läsa upp talböcker från MTMs katalog Legimus eller inlästa läromedel från Inläsningstjänst i Daisy-format. DAISY står för Digitalt
Läs merExempel på gymnasiearbete inom ekonomiprogrammet juridik
Exempel på gymnasiearbete september 2012 Exempel på gymnasiearbete inom ekonomiprogrammet juridik Barnets ställning i vårdnadstvister Elevens idé Martin har en idé om att göra sitt gymnasiearbete om barn
Läs merÖstra skolområdets skolbiblioteksplan
Östra skolområdets skolbiblioteksplan Handlingsplan för hur målen i skolbiblioteksplanen ska uppnås. Planen utvärderas av skolbiblioteksrådet i slutet av varje läsår. Skolbiblioteksrådets deltagare hör
Läs merTalböcker på skolbiblioteket. Helena Nordqvist
Helena Nordqvist 1 Den här timmen Varför talböcker? Det här kan biblioteket göra Talbokstillstånd Bibliotekskonto hos MTM Olika sätt att läsa talböcker Egen nedladdning Hitta på legimus.se Demokonto Ur
Läs merMax18skolan årskurs 4-6. Ekonomi
Max18skolan Tema SYFTE Med detta material vill Barnombudsmannen ge elever kunskap om och insikt i att alla barn har rätt till en god levnadsstandard. Genom att reflektera kring barns ekonomiska situation
Läs merAnvändarmanual Legimus för Iphone och Ipad. Version 0.9
Användarmanual Legimus för Iphone och Ipad Version 0.9 Innehåll Vad är Legimus?... 3 Införande... 3 Kom igång... 3 Inloggning... 3 Hur laddar jag ner böcker?... 3 Hur hittar jag mina böcker?... 4 Hur tar
Läs merLathund. Tal-och ljudböcker från. Inläsningstjänst. Kommunabonnemang på inlästa läromedel sida 3
Lathund Tal-och ljudböcker från Inläsningstjänst Innehåll: Inlästa läromedel sida 2 Kommunabonnemang på inlästa läromedel sida 3 Vem kan hämta hem inlästa böcker från Inläsningstjänst? sida 3 Inläsningstjänst-
Läs merANVÄNDARTESTNING VID LULEÅ UB Ola Andersson Luleå universitetsbibliotek
ANVÄNDARTESTNING VID LULEÅ UB Ola Andersson Luleå universitetsbibliotek 2017-11-08 ANVÄNDARTESTNING UPPSTART Olika metoder för att testa användbarheten Expertutvärdering -En utvärdering som utförs av ett
Läs merMax18skolan årskurs 7-9. Ekonomi
Max18skolan Tema SYFTE Med detta material vill Barnombudsmannen ge elever kunskap om och insikt i att alla barn har rätt till en god levnadsstandard. Genom att reflektera kring samhällsviktiga begrepp
Läs merLärarhandledning. Tidningsskaparna. åk 3 5
Lärarhandledning Tidningsskaparna åk 3 5 Tidningsskaparna I Berättarministeriets program Tidningsskaparna får eleverna inblick i hur en journalistisk process kan se ut och blir medskapare till en tidskrift.
Läs merEgenskaper för digitala läromedel och film
Egenskaper för digitala läromedel och film Digitala läromedel Detta är en sammanställning av vad man bör beakta vid framställning av digitala läromedel för att nå största möjliga tillgänglighet.. Det som
Läs merBedömning av Examensarbete (30 hp) vid Logopedprogrammet Fylls i av examinerande lärare och lämnas i signerad slutversion till examinator
version 2014-09-10 Bedömning av Examensarbete (30 hp) vid Logopedprogrammet Fylls i av examinerande lärare och lämnas i signerad slutversion till examinator Studentens namn Handledares namn Examinerande
Läs merAnvända Internet. med hjälp av Internet Explorer. Nybörjarguide
Använda Internet med hjälp av Internet Explorer Nybörjarguide Av Carl Ewnert 1 Innehåll: 1. Introduktion 3 2. Utseendet 4 3. Verktygsfältet 4 4. Börja Surfa. 5 5. Att söka på Internet 5 6. Spara en sida
Läs merIntegritetspolicy Våra Gårdar
Antagen av Våra Gårdars förbundsstyrelse 2018-09-14 version 1.0 Integritetspolicy Våra Gårdar Skyddet av dina personuppgifter är viktigt för oss. I denna integritetspolicy beskrivs när, hur och i vilket
Läs merKurs 5:1 Att presentera med PowerPoint del 1
Kurs 5:1 Att presentera med PowerPoint del 1 STUDENTDATORUTBILDNINGEN MALMÖ HÖGSKOLA Att presentera med bildspel, del 1 Här är en kort vägledning som kan hjälpa dig i ditt arbete med att skapa en presentation.
Läs merMax18skolan årskurs 7-9. Utbildning
Max18skolan Tema SYFTE Med detta material vill Barnombudsmannen ge elever kunskap om och insikt i att alla barn har samma rättigheter och att ingen får bli diskriminerad av något skäl. Genom att reflektera
Läs merPIM Examination 5. Inspirationsmaterial för elever och pedagoger. Filmskapande i PhotoStory 3
PIM Examination 5 Inspirationsmaterial för elever och pedagoger Filmskapande i PhotoStory 3 Innehållsförteckning Inledning... 3 Hämta programmet... 4 Steg 1 hämta och fixa dina bilder... 5 Steg 2 skriv
Läs merGran Canaria - Arbetsbeskrivning knapplänkar (Mediator 8)
Gran Canaria - Arbetsbeskrivning knapplänkar (Mediator 8) I detta exempel kommer du att lära dig Att skapa en ny presentation från början Att skapa en enkel knapp Att använda händelseinställningar, events
Läs mer