{ NR 04 december 2014 } Norra Freberga. - hög produktion och långlivade kor. Läs mer sid. 14

Transkript

1 { NR 04 december 2014 } Norra Freberga - hög produktion och långlivade kor Läs mer sid. 14

2 Huvudkontor ebeltoftvej 16, dk-8960 Randers SØ T: , F: Web: vikinggenetics.com Avdelning Sverige box 64, S Skara T: , F: Avdelning Finland PL 95, FI Hollola T: , F: Övriga medarbetare - se Redaktör för Avelsnytt camilla Rosman T: m: camilla.rosman@vikinggenetics.com Kropp byter namn till Kroppsstorlek I föregående nummer av Avelsnytt, nr 3-14, fanns en artikel från NAV som beskrev namnändringen av Kropp. det rätta namnet ska vara kroppsstorlek och inget annat. Redaktionen ber om ursäkt för förväxlingen. Innehåll Genomiska tjurar klart bättre än avkommebedömda tjurar 3 Hög andel köttras-semin ger bättre ekonomi 4 Kalvarna är motorn i VikingGenetics 5 34% högre avelsframsteg med nya fertilitets-tekniker 7 det går bra i Australien 8 VikingGenetics i Tjeckien 9 Kättestad Gård - Ser fördelarna med Pro-cross 10 Rassidorna JeRSeY 11 HOLSTeIN 12 VIKINGRed 14 Av Vd Rex A. clausager Ny ombord på Vikingaskeppet Som ny i VikingGenetics-familjen är jag glad över att få möjligheten att ge en kort presentation av mig själv och mitt första intryck av ett spännande företag VikingGenetics. Tillsammans med min fru Trine bor jag i Aalborg i norra delen av danmark. Vi har två döttrar på 18 och 21 år och den yngsta bor fortfarande hemma. För mig är detta en återgång till att jobba inom avel, eftersom jag tidigare har en 15 år lång karriär hos PIc, som jag lämnade som Vd för Norra europa. PIc är ett världsledande företag inom svinavel. de senaste 10 åren har jag arbetat inom IT-branschen med nya samarbetsformer, outsourcing och verksamhetskvalitet. Sedan grundandet av VikingGenetics har både styrelse och medarbetare arbetat målmedvetet och konstruktivt med möjligheterna och utmaningarna att leverera avelsmaterial i toppklass med syfte att öka vinsten och förbättra villkoren för mjölk- och köttproducenter. Nöjda kunder är nyckeln till alla framgångsrika företag och här visar vi dig, ägare till Faba, Växa Sverige och Vikingdanmark, kundens värde. Utöver detta tror jag även att det är vår skyldighet att överraska våra kunder positivt. det är vad jag kallar kundnöjdhet. Alla inom branschen ska vilja arbeta hos oss. Vi ger våra medarbetare utrymme att utvecklas, växa och få erfarenhet och vi förväntar oss att de arbetar för vårt gemensamma mål. Vi är en attraktiv arbetsplats. Vi vill vara det företag som alla i branschen vill kopiera, eftersom vi har en utmärkt fungerande process. detta gäller hela organisationen, från datainsamling och användning till laboratoriearbete och ledningsrapportering. Inom alla områden ska vi överväga hur ny teknologi kan användas för att ytterligare förbättra verksamheten. Vi ska ge våra ägare optimal service. det är processeffektivisering. När vi nu pratar om teknologi, så har vi väl fungerande processer som snabbt kan anpassas till utvecklingen och nya forskningsrön. Vi kommer fortsätta knyta kontakter och skapa relationer till de viktigaste inom forskning och utveckling inom branschen och visa att vi är ledande inom teknologi och se till att vi kan dela med oss av kunskapen till våra ägare. Sist men inte minst få ut mer av vårt solida och professionella värde och att fortsätta växa som en internationell aktör. det är där vi måste hitta vår tillväxt och vi kommer alltid se till att det är lönsamt. Vikingaskeppet kommer segla vidare och jag är glad att vara ombord. ANSVARIG UTGIVARE: britt-marie Jafner, Växa Sverige LAYOUT OCH PRODUKTION: vahle + nikolaisen FOTO: elly Geverink, elisabeth Theodorsson, Tiina Tahvonen, Alex Arkink, Växa Sverige medarbetare m.fl. FRAMSIDA: 888 Hildur (A Linné x Långbo), mor till VR Sparta. med på bilden årets kalv efter Ali samt ebba och Philip Almerus ISSN: avelsnytt december 2014

3 Genomiska tjurar klart bättre än avkommebedömda tjurar I dag är säkerheten på genomiska avelsvärden högre än under 2011 tack vare förbättringar av beräkningarna. Genomsnittet för gruppen av genomiska tjurar är idag högre än 2011 och kommer fortsätta öka på grund av det avelsmässiga framsteget. Försprånget till de avkommeprövade tjurarna ökar kontinuerligt och slutsatsen är tydlig: genomiska tjurar är mycket bättre än avkommeprövade tjurar! I augusti 2014 är medeltalet för de 10 högst rangerade avkommebedömda tjurarna NTM+28 och medeltal för de 10 bästa genomiska tjurarna på brukslistan är gntm+36. Skillnaden är nu 8 indexenheter, och denna skillnad VH Black (Bobas x O-Man) har bara fallit tre enheter från sina genomiska värden 2011 till NTM +27 i august 2014 baserat på nästan 2000 mjölkande döttrar. Här en dotter från Solhøjgård, Gadbjerg, Danmark. Tabell 1. De genomiska tjurarnas gntm maj 2011 jämfört med NTM augusti Tjur gntm maj 2011 NTM aug 2014 VH Bismark VH Oyvind VH Cup VH Salomon VH Black VH Service VH Max VH Ajay VH Ole-O Medeltal bör hålla även när dessa får sin avkommebedömning 2017 om det går som vi förväntar oss. Detta är det enkla skälet till att användningen av genomiska tjurarna ökar och avkommebedömda tjurar minskar. Några stiger andra sjunker Några av de genomiska tjurarna från 2011 har fallit mer än andra när de fått sin avkommebedömning, framförallt VH Bismark och VH Ajay, med 21 respektive 23 NTM-enheter (se tabell 1). Motsatt har VH Black, VH Oyvind och VH Max fallit endast 3, 7 och 8 enheter, vilket är väsentligt mindre än det genomsnittliga fallet på 12 enheter. Som grupp har de genomiska tjurarna som fanns på Holstein-listan i NTM, vilket är 13 enheter högre än medeltalet för samtliga tjurar födda I tabell 2 illustreras resultatet från de avkommebedömda tjurarna som var på brukslistan i maj Ändringen av tjurarnas genomsnittliga NTM med 10 enheter från 2011 till 2014 motsvarar avelsframsteget på drygt tre NTM enheter per år. Använd de genomiska tjurarna som grupp De genomiska tjurar som fanns med på brukslistan i maj 2011 var som grupp klart bättre än medeltalet för de aktuella årsklasserna. VikingGenetics har med hjälp av genomiska avelsvärden lyckats som det var tänkt; att identifiera lovande kandidater. Som förväntat är det en omrangering bland de genomiska tjurarna när det får avelsvärden baserat på döttrar. Därför är Tabell 2. Avkommebedömda tjurars NTM maj 2011 jämfört med aug Tjur NTM maj 2011 NTM aug 2014 Skillnad Skillnad D Oscar D Limbo S Ross D Jul D Orange D Etoto D Estrup J Rox D Expo Medeltal fortfarande vår rekommendation att använda genomiska tjurar som en grupp och inte överanvända enskilda tjurar i besättningen eller inom avelsprogrammet. D Jul har i augusti 2014 NTM precis samma som Under de tre åren har det avelsmässiga framsteget varit ca 10 NTM enheter. Denna dotter är från Tronsmark Holstein, Bindslev, Danmark. december 2014 avelsnytt 3

4 Hög andel köttras-semin ger bättre ekonomi Tack vare låg rekryteringsprocent kan den ekologiska gården Fröberga använda 50 % köttras och fortfarande ha tillräckligt med rekrytering. För tillfället överväger de en strategi med 30 % X-Vik och 70 % köttras-semin. det ger maximal avelsframgång och ännu bättre resultat. Johan och erik Sjölander på gården Fröberga satsar på hög andel köttras-semin för att minska kostnaderna för rekrytering. När Johan väljer vilka hondjur som ska semineras med mjölkras, går han först på NTm och sedan på andra egenskaper som avgör om han skulle vilja ha döttrar efter just det hondjuret. Rekryteringsprocenten på gården är låg, 25 %, att jämföra med det svenska genomsnittet på 39 %. detta gör det möjligt att använda 50 % köttras-semin och ändå ha tillräckligt med rekrytering. det är dyrt och onödigt att föda upp fler kvigor än nödvändigt, säger Johan. därför har de stort fokus på hållbarhet och låg rekryteringsprocent. det är själva förutsättningen med den här strategin. Överväger 30 % X-Vik och 70 % köttras-semin Johan väljer själv de hondjur som ska semineras med mjölkras, men semineringsplanen överlåter han till avelsrådgivare Kirsten Askenberg från Växa Sverige. I dag är det så många olika tjurar att hålla reda på eftersom de ändras snabbt, så det får avelsrådgivare Kirsten ta hand om, skrattar Johan. Kirsten gör ny semineringsplan var tredje månad, och nyckeltal avel visar att NTm har ökat markant sedan vi valde strategin med att bara avla på de 50 % bästa hondjuren, säger Johan. Under 2012 och 2013 användes mycket X-Vik med gott resultat för att få fler hondjur på de bästa kvigorna och korna. Johan överväger att ta steget fullt ut och seminera de 30 % bästa hondjuren med X-Vik och de resterande 70 % med köttras. Som köttras används Angus och Simmental, vilket han är mycket nöjd med. Potential för kg mjölk bra fertilitet är viktig med den valda strategin. med en inkalvningsålder på 24 månader och kalvningsintervall 11,6 månader är förutsättningen uppfylld. det finns potential att öka produktionen i besättningen, eftersom några kor mjölkar kg, medan andra utan bekymmer ger kg med samma förutsättningar. Jag vill att alla kor i besättningen mjölkar kg säger Johan. det kräver intensiv selektion på hondjurssidan, vilket jag med denna strategi försöker göra. Optimera i alla led Johan har stort fokus på fördelning av kalvningar, och han vet att tre kvigor måste semineras varje månad för att ha optimalt antal kor till de två robotarna. På Fröberga är alla noga med sina fasta rutiner, och man vet vad som ska göras varje dag. Johan och erik känner till besättningens nyckeltal in i minsta detalj och de är mycket medvetna om vad som ger den bästa ekonomin. Fördelning av kalvningarna ger optimalt utnyttjande av mjölkrobotarna och intensiv selektion bland de bästa hondjuren ger maximalt avelsframsteg. Samtidigt sparar de pengar genom att inte föda upp kvigor som inte behövs. Kor med högt avelsvärde för NTm har högre avkastning och bättre hållbarhet. På så sätt har de startat en positiv cirkel. Som extra bonus får de högre priser vid förmedling av korsningskalvar med köttrastjur som far. Genomsnittligt NTM har ökat markant sedan vi valde att endast avla på de 50 % bästa hondjuren. Djurskötare Åsa Johansson och Johan Sjölander med två köttraskorsningar. JOHAN SJÖLANDER 4 avelsnytt december 2014

5 Fakta Fröberga Ägare: Erik & Johan Sjölander samt far Sture Ekologisk drift Två djurskötare 420 ha åker varav 130 ha naturbeten Lösdriftsstall från 2008 med 2 robotar. 130 kor, 50%Holstein och 50% VikingRed Avkastning: kg ECM Avelsrådgivare Kirsten Askenberg och Johan Sjölander har en bra kommunikation om strategi och avelsplanering. Anslagstavlan används flitigt av alla på gården. Det är viktigt att alla fasta rutiner utförs när de ska. Kalvarna är motorn i VikingGenetics Tjurkalvarna som VikingGenetics köper är själva motorn i avelsarbetet. men hur hittar vi de bästa kalvarna? Urvalet av kalvar sker i dag i tre steg. Först väljs tjurkalvarna ut på härstamningsindex som skall testas genomiskt. Nästa steg är att välja de bästa kalvarna när de får beräknade genomiska avelsvärden från NAV. Sista steget i urvalet är en besiktning av kalv och mor innan inköp. Genomiska avelsvärden - högre säkerhet Varje månad beräknar Nordisk Avelsvärdering (NAV) genomiskt förstärkta avelsvärden (GebV). I GebV kombineras informationen från kalvarnas dna-profil och härstamningsindex. Säkerheten på dessa avelsvärden är klart högre än för enbart härstamningsindex. GebV ger oss en möjlighet att jämföra helsyskon eftersom de får olika bidrag från sina föräldrar. När vi får tillgång till information från dna-profilen leder det till betydande omrangeringar mellan individer. Ett exempel från oktober 2014 I oktober 2014 fick VikingGenetics genomiska avelsvärden på 200 röda tjurkalvar och 230 Holsteintjurkalvar (se tabell 1). det genomsnittliga härstamningsindexet (H-index) var 21,0 för VikingRed (VR) och 26,5 för VikingHolstein (VH), och medeltalet på det genomiska avelsvärdet 21,2 för VR och 26,0 för VH, dvs ingen direkt skillnad i medeltal beroende på om det var H-index eller GebV. Av de 200 respektive 230 testade tjurkalvarna valdes 14 stycken VR-kalvar ut och 13 stycken VH-kalvar för inköp (se tabell 2). I medeltal hade de utvalda tjurkalvarna för VR +31,7 i gntm, vilket är 10,5 index-enheter högre än alla testade, och för VH låg medeltalet för inköpta kalvar på gntm +37,8, vilket är 11,8 indexenheter högre än medeltalet för alla testade. det räcker alltså inte för en kalv att ha rätt härstamning, den behöver dessutom ha tur för att bli semintjur! december 2014 avelsnytt 5

6 Tabell 1 Resultatet för samtliga testade tjurkalvar i oktober 2014 VikingRed (200 kalvar) VikingHolstein (230 kalvar) Antal testade tjurkalvar medeltal, h-index, NTm +21,0 +26,5 medeltal GebV, gntm +21,2 +26,0 Tabell 2. Resultat för utvalda tjurkalvar oktober 2014 VikingRed VikingHolstein Antal utvalda tjurkalvar Andel utvalda tjurkalvar 7 % 5,7 % medeltal, h-index, NTm +22,5 (+1,5) +30,0 (+3,5) medeltal GebV, gntm +31,7 (+10,5) +37,8 (+11,8) Tabell 3. Medelavelsvärde för utvalda tjurkalvar VikingRed VikingHolstein gntm Produktion, min Juverhälsa dotterfertilitet ben Juver Kalvningar far Kalvningar maternell Klövhälsa Överlevandetal mjölkbarhet Övriga sjukdomar Lynne Utvalda tjurkalvar - extremt bra För samtliga egenskaper är medeltalet för de utvalda tjurkalvkandidaterna mycket högt, se tabell 3. För flera av egenskaperna har samtliga kandidater ett avelsvärde som är över 100 och gäller för båda raserna. För avkastning (min), dotterfertilitet, juverexteriör, kalvningar maternell och överlevandetal är medelavelsvärdet över 110. de nu utvalda tjurkalvarna blir semintjurar om ungefär ett år. Ko och kalv exteriörbedöms det sista urvalssteget är en besiktning av kalv och ko. dåligt utvecklade kalvar eller mödrar som inte håller måttet leder till att kalven inte köps in. dessutom måste ungtjuren producera sperma av godkänd kvalitet innan han blir aktuell för insättning i avelsprogrammet. 6 avelsnytt december 2014

7 34% högre avelsframsteg med nya fertilitets-tekniker Av Jørn Rind Thomasen, VikingGenetics & Anders Christian Sørensen, Aarhus Universitet Systematisk användning av fertilitetstekniker på de bästa hondjuren ger upp till 34% högre avelsframsteg- utan att öka inaveln. beräkningar visar att vi kan öka det genetiska framsteget betydligt genom att systematiskt använda nya fertilitetstekniker på de bästa hondjuren. dessutom utan att öka inaveln. det förutsätter att man använder ett brett urval av tjurfäder och att man har en jämn användning. Trots att tekniken är dyr, är investeringen lönsam tack vare det ökade genetiska framsteget. VikingGenetics arbetar för närvarande med olika modeller för att säkra en mer integrerad användning av moet (et)/ OPU i avelsplanen för alla raser. Donatorkvigor väljs ut säkrare med genomisk selektion Användning av et har under de senaste decennierna bidragit till att öka antalet avkommor på de bästa hondjuren i populationen. Utmaningen har varit att urvalet av högindexkvigorna för spolning har gjorts med underlag av information av härstamning och därför haft en låg säkerhet. Säkerheten för att välja rätt tjurmödrar blev högre genom att välja de äldre, när de hade sin egen information från första laktation. detta ökar generationsintervallet vilket reducerar det genetiska framsteget. med användning av genomisk information kan donatorerna redan som kvigor väljas ut mer säkert. Genomisk selektion gör det även möjligt att välja mer effektivt mellan hel- och halvsyskon från moet och OPU. Våra undersökningar visar därför, att moet/opu är mer effektivt när man samtidigt använder genomisk selektion. Ökat genetisk framsteg Jämfört med referens-avelsplanen kan vi öka avelsframsteget upp till 34 % genom att använda moet/opu (tabell 1). I en avelsplan med 50 tjurfäder har det genetiska framsteget förbättrats från 16 till 28 procent. Ökningen från 16 till 28 % kommer från en ökning av spolningsprogrammet från 50 till 200 donatorer, eller från 250 till födda tjurkalvar efter moet/opu. dessutom visar våra analyser att det finns positivt samband mellan att förbättra säkerheten på de genomiska avelsvärdena, spolning av ännu yngre tjurmödrar och uppnå bättre spolningsresultat. Antal tjurfäder påverkar ökningen av inavel starkast Inavelsbelastningen eller den avelsmässiga kostnaden det innebär att driva ett mer intensivt avelsarbete, varierar mycket mellan avelsstrategierna som visas i tabell 1. det innebär, att genom att välja rätt strategi kan man använda de bästa hondjuren mer intensivt utan att inaveln ökar väsentligt. en utökning av donatorprogrammet minskar inaveln, men den största positiva effekten blir att använda fler tjurfäder. donatorprogrammen med 50 tjurfäder ökar inaveln med 20 till 28 procent per generation jämfört med en motsvarande referensnivå utan användning av moet/opu. en ökning av denna storlek är dock acceptabelt. Investering i reproduktionstekniker är lönsamt I alla avelsplaner i tabell 1 beräknas lönsamheten som ökat resultat dividerat med ökade omkostnader i avelsplanen vid användning av olika reproduktionstekniker. det antas att den genetiska utvecklingen uttrycks i en population på kor i produktion. det betyder, att avelsplanen med 100 donatorer och 50 tjurfäder ger investeringen 20 gånger tillbaka om man ser till ett tidsperspektiv på 15 år. Kostnaden för en avkomma gjord genom moet/opu är satt till 1000 euro per levande kalv, men även till en kostnad på 1500 euro per kalv kommer investeringen i moet/opu ge positivt avkastning. beräkningarna förutsätter dock att 100 % av investeringen i den förbättrade genetiken även gagnar hela kopopulationen. Om t.ex bara hälften av populationen av kor utnyttjar den förbättrade genetiken halveras lönsamheten. Ordförklaring moet = multiple Ovulation och embryo Transfer hormonbehandling som ökar antalet ägg och överföring av befruktade ägg. OPU = Ovum Pick Up - utsugning av obefruktade ägg Tabell 1: Avelsframsteg, inavel och lönsamhet genom införande av olika reproduktions-tekniker i avelsarbetet Antal donatorer Antal tjurfäder Relativt ökat avelsframsteg Relativ inavelsökning Lönsamhet % % % % % % % % 66 6 december 2014 avelsnytt 7

8 Det går bra i Australien VikingGenetics export har återhämtat sig under 2014 efter ett par tuffa år i spåren av Schmallenberg. Nu är exporten till de flesta av våra marknader möjlig igen och tillsammans med satsningar som ProcROSS och vårt bolag i Australien, VGAu, visar nu exporten positiv tillväxt med +23 % jämfört med VH Eager (D Expo x O-Man) är den mest exporterade Holstein-tjuren hittills under det egna bolaget i Australien fungerar bra och visar en fantastisk ökning med över 50 %, vilket gör dem till vår största marknad. Holsteinkorna som har Vikingtjurar som fäder börjar nu mjölka och de fungerar väldigt bra, vilket ger nöjda kunder. Teamet i VGAu är bra på att föra ut ett Vikingbudskap ända till mjölkbonden och de har lagt stort fokus på att sälja in NTm och inte bara enskilda tjurar, något som visat sig framgångsrikt. Inom den röda rasen är Viking- Genetics redan tidigare dominant och tjurar som V Föske har stärkt vår position ytterligare. Satsningen på ProcROSS som ett eget bolag ger oss möjligheter att stärka marknadsföringen och försäljningen av VikingRed för korsning med montbeliarde och Holstein. det går framåt i såväl Holland, Tyskland och USA. I Norge har vi under flera år satsat på avelsrådgivning i samarbete med den Norska Holstein Föreningen. Peter Weinkauf från Vikingdanmark gör ett uppskattat jobb med avelsplaner i norska Holsteinbesättningar, något som har ökat försäljningen av Vikings tjurar. Holsteinförsäljningen går bara bättre och bättre, och vi har sålt fler Holsteindoser på export i år jämfört med samma period i fjol. Nu är 40 % av försäljningen VikingRed, 37 % VikingHolstein och 22 % VikingJersey. Just nu är det högsäsong i Sydafrika som är en av våra största Jersey marknader. Australien är VikingGenetics största marknad. Tony Dennitis är den första australiensiska Holstein besättningen med alla 1:a-kalvare efter Viking- Holstein tjurar. Det är den bästa gruppen 1:a kalvare jag mjölkat någonsin, berättar Tony. Bilden visar döttrar efter D Limbo och D Sol. Tabell 1. De största marknaderna januariseptember 2014 Australien Norge Nederländerna Storbritannien USA Polen Tyskland Frankrike Kina chile Syd Afrika Tabell 2. Mest sålda tjurar januari september 2014 VH eager VH Obama VR cigar Vhisky V Föske VH Strong VH Grafit VH Salomon Pellpers d Sol A Linné Det är den bästa gruppen förstakalvare vi någonsin har haft! TONY & METTA DENNITIS, VICTORIA OM DERAS VIKINGHOLSTEIN DÖTTRAR 8 avelsnytt december 2014

9 AROUND THE VikingGenetics i Tjeckien Viking World VikingGenetics har ett mångårigt samarbete med Karel Kovar, vår distributör i Tjeckien. Han driver företaget Plemko med 20 anställda, varav fyra inseminörer, fyra avelsrådgivare, fyra kontrollassistenter och sju personer som arbetar på en station med 60 galtar. Plemko s kunder har förhållandevis stora besättningar - flera med ca 500 kor och en avkastning på kg mjölk. det finns många mjölkande döttrar efter Törlan, S Ross, Ligö och Orraryd. en av besättningarna har bl.a två döttrar efter Törlan med och kg mjölk i andra laktationen samt en S Ross med kg i första laktation. I besättningen finns det också fina döttrar efter Rakuuna, b Jurist, Peterslund, Orraryd, Ränneslöv, Flaka och d mason. en annan av Plemkos kunder har en duktig Rakuuna-dotter, som han ställer ut på de lokala utställningarna. det finns också många fina kalvar efter R Facet, Vret och VH bismark hos flera av kunderna. Stallbyggnaderna är från tiden före murens fall de flesta stallbyggnader i Tjeckien är från perioden före murens fall med stora statliga kolchoser. I dag ägs de flesta av dessa stora jordbruk på andelsbasis. Totalt finns det mjölkkor i Tjeckien och produktionen ligger i genomsnitt på kg för Holstein, kg för montbeliarde och kg för Simmental. ca 60 % av korna är Holstein och resten är Simmental och montbeliarde. den genomsnittliga mjölkkogården är ca 300 kor och ha åker. 95 % av korna är med i officiell mjölkkontroll och mjölkpriset är idag ca. 0,30 eurocent. de mycket varma somrarna kan vara ett problem. man strör rikligt med halm i både liggbås och på gångarna då det är ett stort behov av stallgödsel på markerna. Ko efter Peterslund med sin korsningskalv med Montbeliarde. Fin kalv efter VH Bismark. Stora utmaningar för mjölkproducenterna i Tjeckien Krisen i Ukraina och Ryssland med importstopp gör det svårt att exportera lantbruksprodukter från Tjeckien. Kvotsystemets upphörande 2015 ger också anledning till bekymmer, då man förväntar sig att stora mjölkproducenter i europa rustar upp och konkurrerar ut Tjeckien. Karel, VG s distributör i Tjeckien, i diskussion med lokala lantbrukare. Typiskt stall i Tjeckien med liggbås till djuren utomhus. Det rengörs och strös med halm två gånger per dag. Tjeckien Republiken Tjeckien är ett centraleuropeiskt land och medlem i eu. Landet gränsar till Tyskland i väst och nordväst, Polen i norr, Slovakien i öst och Österrike i söder. Huvudstaden är Prag, och landet har 10 milj invånare. december 2014 avelsnytt 9

10 Kättestad Gård Ser fördelarna med Pro-cross Gården Kättestad, med sina 360 kor, ligger vackert belägen i Nykil strax utanför Linköping. Ägare till gården är bröderna Niklas och mats Jonasson. med i driften är dessutom Niklas sambo madeleine Karlsson. Här har man satsat på korsning med montbeliarde, och andelen korsningar kommer öka! Korsningar köptes in när gården utökade År 2002 byggdes en ny ladugård och besättningen utökades från 70 Holsteinkor till 300 kor. man köpte in många nya djur, varav en del var korsningar och en del utan härstamning. Alla renrasiga Holstein hålls idag renrasiga, och de som var korsningar seminerades med montbeliarde och ingår numera i Pro-cross konceptet. Idag är ca 15 % av besättningen 3-raskorsningar och andelen ökar. Inom en 10-årsperiod tror Niklas att ca 50 % av besättningen är 3-raskorsningar. Ren Holstein det är avelsrådgivare Karolina Johansson från Växa Sverige som gör semineringsplan på gården. de rena Holsteinkorna vill man behålla rena. det är en tjusning med vackra Holsteinkor också, säger madeleine. man använder ungtjur på 90 % av alla kor, och man är väldigt nöjd med resultatet. Idag ser man ju avelsvärdena redan på ungtjurarna, och de ligger ju väldigt högt, säger madeleine. eftersom man inte får välja ungtjur, så vill man till vissa kor använda speciella tjurar. Även X-Vik används på en del av korna. På kvigorna vill man fortfarande gärna använda avkommebedömda tjurar pga. kalvningsegenskaper. mer livskraftiga än de rena raserna för sig. Korsningarna bör semineras tidigare än renrasiga eftersom de annars lätt blir för tunga. Här börjar vi seminera korsningarna redan vid månader, säger Niklas. det sparar också pengar! Korsningarna har också en uthålligare laktationskurva än de renrasiga korna, kanske inte samma topp som Holstein kan få, men uthålligare. På Kättestad syns ingen skillnad i produktion på renrasiga och korsningar. en annan fördel är också att slaktintäkten är betydligt bättre på en korsning med montbeliarde, vilket inte är att förringa. Finns det några nackdelar med ProCROSS? Om vi måste säga något negativt så är det kanske att korsningarna har en större tendens att dia de andra kvigorna i gruppen. men det går ju att ringa dem, så det är egentligen inget problem. ben och klövar är något sämre på korsningarna, antagligen pga. att de blir lite tyngre med åren. många korsningar har också ljusa klövar som är ömtåligare än mörka. men de producerar ändå, så det är egentligen inte heller ett problem. Hållbarheten ökar Produktionen i besättningen kommer troligtvis öka framöver eftersom vi märker att korna håller längre, och äldre kor mjölkar mer. Andelen korsningar kommer succesivt öka, eftersom vi ser så många fördelar med dem. Vi är en bruksbesättning och inte en avelsbesättning. Grundtanken i vår produktion är hållbara kor som man egentligen bara märker av vid inseminering, sinläggning och kalvning. Faktaruta 360 kor, mest Holstein Produktion: kg mjölk Areal: 500 ha Ägare: Bröderna Niklas och mats Jonasson Växtodling ekologisk, mjölkproduktion konventionell Ny ladugård 2002 Mjölkning 3 ggr per dag för högmjölkarna. Separator till gödsel för green bedding Fördelen med ProCROSS Korsningar är mycket mer tåliga än renrasiga Holstein. de klarar ett sjukdomsfall bättre och blir snabbt friska igen, säger Niklas och madeleine i kör. det här är en av heterosiseffekterna när man korsar med en ny ras, att de blir Avelsrådgivare Karolina Johansson, Växa Sverige och Madeleine Karlsson och Niklas Jonasson. 10 avelsnytt december 2014

11 Nytt från Jersey Avelsplanen för Jersey justeras framöver Sedan i somras har det kommit in resultat från genomiska test på hondjur via Ld-projektet till referenspopulationen för Jersey. detta har fungerat utmärkt och gett betydligt högre säkerheter på de genomiska avelsvärdena, vilket gör att avelsplanen nu ses över. Framöver räknar vi med att bara sätta in ca 40 unga tjurar årligen och alla dessa kommer betraktas som tjurfäder. bruksplanen forsätter som nu med en kombination av enskilda avkommebedömda tjurar och en större grupp genomiska topptjurar som byts ut efter 1-3 kvartal på planen - allt efter hur mycket de används. Vi satsar fortsatt på att få de bästa tjurmödrarna spolade på embryon och vi kommer kunna ge möjlighet att flytta djur till et-stationer eller köpa kvigor med återköpsrätt för de lantbrukare som inte själva har möjlighet att spola. Vidare kommer vi också köpa en del överskottsembryon med de bästa härstamningarna för att vara säkra på att få dräktigheter så snabbt som möjligt. en följd av de högre säkerheterna är också att en stor del av tjurarna slaktas omedelbart efter att de levererat tillräckligt med doser för att få en avkommebedömning. Genomiska tjurar som kommer på bruksplanen kommer bli kvar som väntetjurar då vi förväntar oss att några av dem kommer bli bland rasens bästa avkommebedömda tjurar med möjlighet för export av doser till andra länder. Jersey-tjur inköpt i Sverige I Sverige finns idag ca 2000 Jersey-kor i kontroll att jämföra med ca Jersey-kor i danmark och detta gör att de flesta tjurkalvarna som köps in till VikingGenetics kommer från danmark. det är därför extra roligt att berätta att det alldeles nyligen har anlänt en Jersey-tjurkalv till vår uppfödningsstation i Falkenberg. det är en kalv efter VJ Lure x Jason och där modern, 57 Lady, har producerat i genomsnitt kg ecm med 5,7 % fett och 4,4 % protein under sina snart 2 laktationer. Hon har en bedömning på juver 87, ben 80, kroppsstorlek 87, helhet 86 och korshöjd 135 cm. Hon är född hos Vidar Svensson, Finnaryd men köptes 2011 av magnus Gunnarsson Finnaryds Prästgård, Aneby. Världskongress med stort fokus på VikingGenetics tjurar och avelsprogram VikingGenetics har världens bästa genomiska avelsprogram för Jersey-rasen! det är sammanfattningen efter världskongressen i Sydafrika i september. Vikings Jerseyprogram visar att de genomiska tjurarna i större utsträckning behåller sina avelsvärden när de får mjölkande döttrar i långt högre utsträckning än tjurar i andra länders avelsprogram. Under kongressen med 160 deltagare varav 42 från danmark - såg vi många döttrar efter aktuella tjurar i Sydafrika. dj Zuma, som för närvarande rangerar som bästa tjur i Sydafrika, imponerade den internationella publiken. I en av besättningarna visades 24 Zuma-döttrar i en grupp som såg ut att vara redo att åka på utställning mycket imponerande. VikingGenetics var huvudsponsor på kongressen och hade därför möjlighet att marknadsföra våra tjurar och avelsprogram, både under besättningsbesöken och under mötet i övrigt. I samband med kongressen hölls det fjärde Vm:et för Jersey-ost. deltagaren från de nordiska länderna var goudaosten Thise Kings Jersey som vann guldmedalj och tillika omdömet best use of the Jersey brand. Stort grattis till Thise mejeri! Unga döttrar efter DJ Jante hos Preekstool Jerseys. december 2014 avelsnytt 11

12 Nytt från Holstein VH Grafit - Hall of Fame 2014 VH Grafit blev på Holsteins årsmöte i danmark utnämnd till Hall of Fame Sören ernst, Tirsvad mottog den fina utmärkelsen. Sören ernst, Tirsvad mottog den fina utmärkelsen. VH Grafit är världens bästa Goldwyn-son med aktuellt NTm på +33, mjölkindex 126 och mycket positiv för dotterfertilitet och hälso egenskaper. VH Grafit är uppfödd på Tirsvad Holstein, brædstrup, på en ko efter O-man x bw marshall. VH Grafit nedärver mycket stark exteriör och ger döttrar som är stora, har bra ben, bra juver och brett mellan bakspenarna, vilket gör honom till en perfekt tjur i robotbesättningar. VH Grafit har knappt mjölkande döttrar i danmark, Sverige och Finland, vilket ger honom hög säkerhet på avelsvärdena. VH Grafit är också en populär tjur i länder som Polen, Norge, USA, Storbritannien, Spanien, colombia, Tyskland, Litauen, Holland, Sydafrika och Frankrike. VH Grafit (Goldwyn) blev utsedd till 2014 års Hall of Fame. Dottergrupp efter VH Grafit på AgroNord Dotter till VH Grafit från Anton Hammershøj, Stenild, Danmark. Nytt samarbete med NOG i Nordtyskland NORD-OST GENETIC VikingGenetics och den nordtyska sammanslutningen av avelsföreningar NOG har sedan september ingått ett intressant samarbete. Grundidén i samarbetet är att utnyttja de resurser som redan används i avelsarbetet mer effektivt. I VikingGenetics testar vi varje år tjurkalvar och motsvarande testar NOG drygt kalvar per år. den genomiska informationen på de tillsammans kalvarna utbyts i samarbetet mellan länderna. därigenom får alla tyska tjurar automatiskt ett beräknat gntm och motsvarande får födda kalvar i Viking- Genetics beräknade genomiska avelsvärden på den tyska RZG skalan. det företag som gör de genomiska testerna har första rätt till att köpa tjuren, men om inte det sker får den andra parten chans att köpa in kalven. Hur många kalvar som köps i det nya samarbetet får framtiden visa. Hittills har NOG intresserat sig för några tjurar, men har ännu inte köpt någon. VikingGenetics har hittills köpt en tyskfödd tjur. 12 avelsnytt december 2014

13 Hondjuren bidrar mer i avelsarbetet i framtiden Avelsprogrammet i VikingGenetics har de senaste åren genomgått en stor förändring. den större säkerheten vid urval av ungtjurar med genomisk selektion har gett nya möjligheter. Nu är vi redo att ta nästa stora steg! det framgångsrika bidraget av hondjur i referensgruppen, först för VikingRed och Jersey och sedan för Holstein, betyder att vi i avelsarbetet kan flytta resurser från tjurar till hondjur. Vi har i VikingGenetics behållit ett förhållandevis stort ungtjursprogram i våra avelsplaner, för att ingå i referensgruppen (facit) för kommande generationer. När hondjuren nu på ett så bra sätt kan hjälpa till med detta, behöver vi färre tjurar per år. Jørn Rind, forskare på Aarhus Universitet och VikingGenetics, har gjort beräkningar som visar att man kan uppnå ett större genetiskt framsteg och samtidigt minska inaveln genom att sätta in färre tjurar per år. en förutsättning för detta är att det föds fler kalvar på de bästa hondjuren alltså ett behov av att ta med olika fertilitetstekniker, först och främst embryospolningar som vi redan idag känner till. beräkningar som dessa gör naturligtvis att VikingGenetics måste agera. Som framgår av tabell 1 kommer det köpas färre tjurar och spolningsaktiviteten kommer öka redan från nästa år. I skrivande stund finns det fortfarande många detaljer i avelsplanen som ännu inte har fastställts. Saker som ungtjursanvändning och användning av tjurar på högindexdjur ska övervägas så det sker optimalt. Säkert är det att de nya förbättringarna i avelsplanen även kommer märkas i din avelsplan på besättningsnivå, där det övergripande målet alltid är att optimera det avelsmässiga framsteget. Det uppnås större genetiska framsteg och samtidigt mindre inavel genom att sätta igång färre tjurar per år. En förutsättning är att det föds fler kalvar på de bästa hondjuren med hjälp av ET. Tabell 1. Nuvarande avelsplan och avelsplan för 2015 för Holstein i VikingGenetics Antal genomiskt testade tjurkalvar Spolningskontrakt Inköpta kalvar Insatta tjurar Det framgångsrika arbetet med att ta med hondjur i referensgruppen betyder att vi i avelsarbetet flyttar resurser från tjurar till hondjur. december 2014 avelsnytt 13

14 Nytt från VikingRed Norra Freberga - hög produktion och långlivade kor! Av Karolina Johansson, Växa Sverige Från gården Norra Freberga, i Östergötland, kommer tjuren VR Sparta (Saxebyn x A Linné x Långbo). På gården finns hans mor 888 Hildur, hans mormor 717 Hildur och hans mormorsmor 5367 Hildur kvar i besättningen. Ytterligare två tjurar från gården har blivit insatta i semin, och fler väntar på svar. Hildur, en fantastisk kofamilj Norra Freberga driver de tre bröderna, daniel Almerus, martin Almerus och Henrik bohm mjölkproduktion med 100 mjölkkor. bröderna är mycket avelsintresserade och när de tog över produktionen 1998 köpte de in djur från olika auktioner som de ville bygga sin besättning på. en av dessa kofamiljer var Hildur som köptes in på auktion 2001 från avelsbesättningen på Trankärr. Hon var då en dräktig kviga som nu är 15 år gammal och dräktig med sin femtonde kalv. en fantastisk ko med genomsnittligt kalvningsintervall på 11,3 månader och fortfarande en kropp som en 3:e kalvare. Hon har hittills mjölkat nära kg mjölk med fetthalt på 5,1 % och proteinhalt på 3,7 %, vilket ger närmare kg ecm. Den osynliga kon är den bästa! de viktigaste avelsmålen i besättningen är hög produktion och hållbara kor. bröderna är överens om att den bästa kon är en ko som inte gör något väsen av sig utan står och producerar under många år. Under åren har man haft 8 kor över kg ecm. de har märkt att om djuren ska hålla så får korna inte vara alltför stora, helst runt cm. det blir varje år ett överskott av kvigor som de kan sälja, tack var den goda hållbarheten på korna i besättningen. Faktaruta Företaget DHM Agri AB ägs av 3 bröder Ca 500 ha åker 100 mjölkkor, 80 % SRB och 20 % Holstein Produktion: kg ECM, 4,3 % fett, 3,6 % protein Celltal Kalvningsintervall 13,1 månader Mjölkning 3 ggr per dag under vinterhalvåret och 2 ggr per dag under sommarhalvåret 888 Hildur, mor till VR Sparta. 3 generationer Hildur. Tv Henrik Bohm med 888 Hildur (Linné x Långbo), mor till VR Sparta. I mitten Daniel Almerus med 5367 Hildur (Torpane x Ingvasta), mmm till VR Sparta. Th Martin Almerus med 717 Hildur (Långbo x Torpane), mm till VR Sparta. Tjuren VR Sparta (Saxebyn x A Linné), gntm+26, tjurfader och på bruksplanen hos VG oktober Uppfödare: DHM Agri AB, Norra Freberga, Motala. 14 avelsnytt december 2014

15 LD gav oväntad vinst Nita och Jakob Gade, Skals, har svårt att hejda sig sedan de gick med i Ld-projektet. det skulle i så fall vara för att ringa till VikingGenetics om när resten av djuren kan testas genomiskt, samt vilka tjurar de ska använda till sina två spolningskontrakt. de två kvigor som har fått spolningskontrakt i besättningen hittades båda genom Ld-projektet. För VR var Ld-projektet redan från början en stor framgång och efterfrågan har varit större än den mängd test som fanns tillgängligt. en stor vinst har varit att de utvalda besättningarna har bra data, vilket gör effekten ännu större. I danmark var 10 besättningar med under 2013, och alla fortsatte under Under 2014 tillkom fem nya besättningar, där Nita och Jakob Gade var en av dem. Nita och Jakob driver ett lantbruk med 200 Rdm-kor och 215 hektar åker. Avel har alltid varit ett intresse på gården och de ställer ut både på lokala utställningar och på Landsskuet. en stor drivkraft är deras djurskötare Tommy bendtsen, som har varit med och puschat. På ett områdesmöte hörde Jakob och Tommy om Ld-projektet, och betänketiden var kort och efter mötet var de inskrivna i projektet. Alla kalvar DNA-testas då antal test är begränsat var det endast i första omgången möjligt att testa kvigorna mellan 4 och 12 månader samt kvigorna/korna mellan 23 och 28 månader. När resultaten kom var glädjen stor, och de var ivriga till att få testa resten av korna och kvigorna. Nita och Jakob gick helt in i den genomiska eran, och det betyder att alla kor och kvigor blir testade. dessutom är de med i öronmärkesprojektet, då det tas ett dna-prov av kalvarna, när de öronmärks. Framöver är det mycket unga djur som testas genomiskt. en bonus förutom glädjen över de fina resultaten var ett spolningskontrakt till kvigorna 3536 (VR Alfons x A Linné) gntm +32 och 3549 (VR Filip x R Facet) gntm +26. I framtiden kommer vi säkert se fler bra djur från Nita och Jakobs lantbruk. det gäller förhoppningsvis både tjurar och kvigor. Vad är LD-projektet? Ld-projektet har varit den största succén för VikingRed sedan genomisk selektion startade. Syftet med Ld-projektet är att testa hondjur och när de sedan får egen information från tex mjölkproduktion ingår de i referensgruppen tillsammans med de avkommebedömda tjurarna. det ger större referensgrupp och säkrare genomiska avelsvärden, vilket resulterar i större avelsframsteg och ett bättre resultat. Under 2013 och 2014 är målet att testa Viking Redhondjur på tvärs i danmark, Sverige och Finland per år. Nita och Jakob Gade, Skals har stort utbyte av att vara med i LD-projektet. Framöver kommer de testa alla hondjur. ASmO-kvigor flyttar till tjurstationen i Hollola, Finland I slutet av augusti anlände 22 ASmO-kvigor till karantänen i Hollola. de första kvigorna till karantän har nu flyttat in i det gamla tjur-stallet i Hollola. en ny lokal för embryospolning är fortfarande under uppbyggnad och de första spolningarna förväntas bli i december. bland de första kvigorna finns flera mycket bra VR borsse-döttrar; Asmo Linux gntm+30, Asmo Liibalaaba gntm+28, Asmo Liukas et gntm+26. döttrar efter VR Tuomi t.ex Asmo kultapilvi gntm+29 och Iskolan Kismitys gntm+28 samt många fler. Att köpa och hyra kvigor till kärnbesättningen i ASmO fortsätter som tidigare. Första gruppen av kvigor från privata lantbrukare kommer till karantänen i Hollola just nu i oktober. Tjurar och kvigor tillsammans på samma gång, djur i samma avelsprogram. Genomiska avelsvärden har idag givit hondjur samma status som tjurkalvar och VikingGenetics vill spola de bästa hondjuren till avelsprogrammen. ASmO är den enda kärnbesättningen i VikingGenetics och här spolas ca 70 kvigor årligen. de flesta är för avelsprogrammet för VikingRed, men det finns också Holstein kvigor. Framtiden får utvisa, men förhoppningen är att det även blir Jersey-kvigor som spolas i ASmO. Super transmitter H Ponnistus modern Luppa efter V Aika fick som tredjekalvare en tjurkalv efter R Johde, tjurkalven H Ponnistus. Luppa gav kg mjölk i genomsnitt och nådde kg i livstidsproduktion. H Ponnistus blev inte utvald som tjurfader direkt trots att hans döttrar mjölkade mycket, pga att han nedärvde medelmåttiga ben. men senare köptes 23 av hans söner in. När Faba i slutet på året avgör vem som är årets avkommbedömda tjur så var fyra av de 10 bästa avkommebedömda tjurarna söner efter H Ponnistus. Norge har också trott på H Ponnistus genom Skjelvan som blivit använd som SpermVitaltjur. Ponnistus har också många bra döttrar efter sig, tex har modern till den aktuella tjuren VR erkki, Ponnistus i härstamningen. december 2014 avelsnytt 15

16