LINKÖPINGS KOMMUN PROGRAM FÖR HÅLLBAR JÄMSTÄLLDHET RESULTATRAPPORT ÅR 2013

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "LINKÖPINGS KOMMUN PROGRAM FÖR HÅLLBAR JÄMSTÄLLDHET RESULTATRAPPORT ÅR 2013"

Transkript

1 LINKÖPINGS KOMMUN PROGRAM FÖR HÅLLBAR JÄMSTÄLLDHET RESULTATRAPPORT ÅR 2013

2 Förord Våra barn behöver en jämställd och jämlik värld där alla är fria att leva sina liv utan fördomar och ärvda mönster. Det är enda vägen vi rimligen kan gå för ett stabilt samhälle men också för en god ekonomisk utveckling. Vårt ansvar som politiska företrädare är att alltid ta vara på mångfalden, att arbeta för och med jämställdhet i alla möten mellan människor i vår kommun såväl anställda som medborgarna. Det är av stor betydelse att den politiska ledningen är insatt och leder arbetet. Vi måste kunna se vilka svårigheter som finns men också ge engagemang till chefer och medarbetare. Inte oväntat har vi exempelvis sett en ojämställd användning av hemtjänst, ett ojämställt nyttjandet av kulturaktiviteter, låga meritvärden för pojkars betyg, sexuella trakasserier på en gymnasieskola och en benägenhet att inte använda vissa gator och stråk i vår stad under mörka delar av dygnet. För att bättre förstå hur vi kan komma tillrätta med snedfördelningen har vi fokuserat på delprojekt men också på ett långsiktigt arbete i nämnder och styrelser. Det har handlat om enkätundersökningar, mentorsarbete, kartläggningsarbete men också om hur vi hanterar kontakten med och mot våra medborgare. En annan stor del i arbetet är att vi också skrivit under CEMR-deklarationen, Council of European Municipalities and Regions, för jämställdhet. Kommunfullmäktige som högsta instans har genom ett speciellt temamöte satt sig in i frågans bredd och komplexitet. Den europeiska deklarationen ger oss också mandat att i samarbete med andra aktörer och partners alltid främja jämställdhet. Rollen blir inte mindre viktig då våra samarbetspartners blir fler och fler. Idag finns Överenskommelsen som ett ytterligare instrument för kommunens utåtriktade arbete med den idéburna rörelsen. Vi har också infört jämställdhetsintegrering i våra Riktlinjer för sociala investeringar i Linköpings kommun. Ett viktigt område för att utveckla metodik som leder till minskad ohälsa och minskat utanförskap hos kommuninvånarna. Ett ytterligare exempel är att vi utvecklar en jämställdhetsintegrerad ärendeberedning, att jämställdhet finns med när de viktiga besluten ska fattas. Vi ser framtiden som vår arena och ett arbete ligger framför i att metodutveckla och hålla en strategi, att hålla i tyglarna så inte färdriktningen tappas bort. Det handlar om förändrat arbetssätt eller att vi tar hjälp av information som lär oss se skillnader och ojämlikhet. Ann-Cathrine Hjerdt Linköpings borgmästare, och kommunalråd 2

3 Innehållsförteckning Förord... 2 Innehållsförteckning... 3 Sammanfattning... 4 Bakgrund... 6 Resultat... 7 Programmål och utfall... 8 Genomförande Budget Hållbarhet Utbildning och kommunikation Utvärdering och lärdomar Bilagor

4 Sammanfattning Linköpings kommun har genom Program för Hållbar jämställdhet haft som syfte att strukturera arbetet med jämställdhetsintegrering centralt med styrdokument och organisation. Kommunen har också velat involvera samtliga förvaltningar och nämnder genom att arbeta med jämställdhetsintegrering i olika verksamheter. Dessutom har kommunen velat utveckla arbetet med jämställdhetsintegrering inom utvalda verksamheter i de två största förvaltningarna som föregångsexempel för hela kommunen. Resultat: - Kompetenshöjning av samtliga politiker och chefer i jämställdhet och jämställdhetsintegrering, samt fördjupad kompetenshöjning hos många medarbetare i flera verksamheter. - Samtliga nämnder har diskuterat jämställdhetsintegrering och förvaltningarna utvecklar handlingsplaner för att uppfylla CEMRdeklarationen för jämställdhet. - Under projektet har kommunen arbetat med att integrera jämställdhet i ledningssystemet och nu finns det med i de 10 olika processerna, och i olika stöddokument. - Jämställdhet är med i riktlinjerna för sociala investeringar och i mall för ärende till nämnd och styrelse. - För omsorgskontoret används könsuppdelad statistik vid verksamhetsuppföljningar och brukarundersökningar för att kunna göra könsanalyser. - Inom verksamhetsområdena för barn- och ungdomsnämnden och bildningsnämnden sker statistikuppföljning utifrån genusperspektiv. - Utbildningskontoret,barn och ungdom tog 2012 beslut för att kunna säkerställa likvärdigheten när det gäller rättningen av de nationella ämnesproven i grundskolan. Proven ska avidentifieras och rättas gemensamt av en grupp av lärare antingen på den egna skolan eller tillsammans med lärare från närliggande skolor inom området. - Inom utbildningsförvaltningen har man tagit fram en gemensam kursutvärderingsenkät och en utvecklad skolkvalitetsenkät med högre andel frågor kring jämställdhet och genus. - En handlingsplan för jämställt språkarbete inom hela skolans verksamheter har tagits fram och börjat implementeras. 4

5 - Deltagande gymnasieskolor har tagit fram en stresskurs för elever som upplever mycket stress (där tjejer är överrepresenterade), en studieverkstad för att hjälpa elever med studierna (där killar är överrepresenterade när det gäller sämre studieresultat) samt en elevpärm som hjälper till att systematisera mentorskapet och stötta elever att själva strukturera sina studier. - Dessutom en betygspolicy som förordar anonyma examinationer för att säkra en diskrimineringsfri rättning. - Centralt arbetas med att se över jämställdhetsperspektivet i den medborgarenkät som kommunen genomför en gång per mandatperiod. Effekter: - Där medvetet genusarbete sker i förskoleklassen kvarstår effekterna i leken och i barnens förhållningssätt till varandra på fritidshemstid. - Meritvärdet för Linköpings kommunala grundskolor sammantaget har ökat med drygt 4,5 meritpoäng Detta resultat är det bästa någonsin för Linköpings kommunala grundskolor (mätningarna startade nationellt år 2001). Pojkarna, som presterar och har presterat lägre resultat än flickorna, ökar sitt meritvärde markant. - Elevers stress har minskat genom deltagande i stresskurs. - Den externa utföraren Linköpings stadsmission har genomfört en del förändringar i arbetet. Till exempel har de infört jämställdhet som en diskussionspunkt vid personalträffarna och planerar att föra in det även vid klientplaneringsträffar. De har också påbörjat en mans- och kvinnogrupp på vecko- respektive månadsbasis för klienterna. 5

6 Bakgrund Initiativtagare till att Linköpings kommun skulle gå med i Program för hållbar jämställdhet var personalstrateg Faiz Jaber på kommunstyrelsens förvaltning. I sin roll är han den som är ansvarig för jämställdhet och mångfald inom Linköpings kommun. Syftet med att integrera ett jämställdhetsperspektiv i den kommunala verksamheten är att kunna säkerställa att kommunens invånare får en likvärdig kommunal service och ett likvärdigt inflytande oavsett kön. Detta låg i linje med Allians för Linköpings Visions- och samverkansprogram som har alla människors lika värde som utgångspunkt för sin politik och som fastslår att Jämställdhetsfrågor ska prioriteras i vårt kommunala arbete. Faiz Jaber initierade en förstudie som involverade sakkunniga på de olika förvaltningarna för att se hur kommunen skulle lägga upp sitt arbete för en ansökan till SKL. Efter förstudien följde en förankringsprocess i nämnderna och i KS. Resultatet blev ett KS-beslut att arbeta systematiskt och långsiktigt med jämställdhetsintegrering och att kommunen sökte medel från SKL. SKL valde att bevilja medel till kommunen inom ramen för Program för hållbar jämställdhet. Varje nämnd fick i uppdrag att utse en verksamhet som skulle vara med i Fas 1 av projektet. Resultatet blev att projektet lades upp på två nivåer, ett centralt arbete med KS och nämnderna och ett arbete i verksamheterna på de olika förvaltningarna utifrån nämndernas förslag. Då omfattades Utbildningsförvaltningen (2 gymnasieskolor och en förskola/grundskola), Miljö och samhällsbyggnadsförvaltningen (kundtjänst), Omsorg och socialförvaltningen (kvalitetsuppföljning), Kultur och fritidsförvaltningen (vuxenarrangemang) samt Kommunikationsavdelningen. I Fas 2 valde kommunen att fortsätta med arbetet på två nivåer; centralt genom kommunens kvalitetsledningssystem Styra Leda processen, och i verksamheten inom de två största förvaltningarna, Utbildningsförvaltningen (arbetsmetoder för hela förvaltningen, 2 gymnasieskolor samt utvalda grundskolor och förskolor) och Omsorg och socialförvaltningen (utvalda verksamheter och privata utförare). Totalt har Linköpings kommun blivit beviljade 3,4 miljoner kronor inom programmet. 6

7 Resultat Innan kommunen gick med i Program för hållbar jämställdhet så fanns det varierande erfarenhet inom de olika förvaltningarna att arbeta med jämställdhetsintegrering. Insatser hade gjorts på olika håll i verksamheterna. Det fanns viss kunskap om könsskillnader, och arbete som bedrivits på olika nivåer, t.ex. att man arbetat aktivt med jämställdhetsintegrering och genus i förskola, och delvis på gymnasienivå, ungdomsmottagningen hade jobbat med att få fler killar att söka sig dit, och inom fysisk planering hade det förekommit att man tagit in vissa aspekter av genus. Även könsuppdelade uppgifter fanns i varierande utsträckning att tillgå inom samtliga förvaltningar. T.ex. i brukarundersökningar och -enkäter, och förvaltningarna tog fram olika underlag könsuppdelat. Idag efter att kommunen arbetat med detta inom Program för hållbar jämställdhet har det skett förändringar. Kommunen har valt att skriva under CEMR-deklarationen (den europeiska deklarationen för jämställdhet mellan kvinnor och män på lokal och regional nivå) och att jobba i de olika nämnderna med att uppfylla den genom en handlingsplan. Under projektet har kommunen arbetat med att integrera jämställdhet i ledningssystemet och nu finns det med i de 10 olika processerna, och i olika stöddokument. Idag finns det kunskap och medvetenhet hos politiker och chefer om jämställdhetsintegrering. Detta genom utbildningar och genom att varje nämnd har haft en deltagande verksamhet i projektet. Även från de verksamheter som deltagit i projektet har kunskap och erfarenhet byggts upp för att bättre kunna erbjuda en jämställd service. Särskilt de förvaltningar som var med i fas 2 har arbetat intensivt med en jämställd vård och omsorg och en jämställd förskola och skola. Omsorgskontoret har utvecklat arbetet med könsanalyser vid verksamhetsuppföljningar och brukarundersökningar och fördjupat sig inom att utveckla jämställda beslut. Inom utbildningsförvaltningen har man kommit långt. Här har man inom gymnasieskolan tagit fram en gemensam kursutvärderingsenkät och en utvecklad skolkvalitetsenkät med högre andel frågor kring jämställdhet och genus. En handlingsplan för jämställt språkarbete inom hela grundskolans verksamheter har tagits fram och börjat implementeras, se bilaga 4. På de deltagande gymnasieskolorna har man dessutom tagit fram en stresskurs för elever som upplever mycket stress (där tjejer är överrepresenterade), en studieverkstad för att hjälpa elever med studierna (där killar är överrepresenterade när det gäller sämre studieresultat) samt en elevpärm som hjälper till att systematisera mentorskapet och stötta elever att själva strukturera sina studier. Förskolor, fritidshem och grundskolor har utvecklats genom genusutbildning och observationer. Och längst har man kommit i förskolor och fritidshem. 7

8 Slutseminariet för område utbildning, Skola och genus i tre akter, innebar en spridning av erfarenheterna till enheterna. Från förskoleklass till gymnasiet. Det finns också en organisation uppbyggd med de två centrala strategerna på kommunstyrelsens förvaltning; Personalstrateg och Utvecklingsstrateg, som arbetar med jämställdhetsintegrering inom ledningssystem, sociala investeringar, ärendeberedning, uppfyllande av CEMR-deklarationen, och MakEQuality. Till det kommer en representant i varje förvaltning som är sakkunnig när det gälelr uppfyllande av CEMR-deklarationen. Programmål och utfall Projektet har i stort gått bra, och de flesta mål är uppfyllda. Där så inte skett är främst inom omsorgsförvaltningen, se Förändringar och utmaningar nedan. Centralt satte vi upp mål att utbilda politiker, chefer och nyckelpersoner i jämställdhet och jämställdhetsintegrering vilket genomfördes med framgång. Dessutom att jämställdhetsintegrera ledningssystemet genom Styra Leda processen. Resultatet är att jämställdhetsaspekten finns med i kommunens 10 olika processer i varierande grad. Däremot har vi inte nått fram när det gäller att samtliga nämnder har infört könsuppdelad medborgar- och brukarstatistik systematiskt eller att budget, verksamhetsplan och verksamhetsberättelse analyseras uppdelat på kön och har könsuppdelad styrning och uppföljning. För utbildningsförvaltningens del har projektet löpt bra. Arbetet har omfattat utveckling av kursutvärderingsenkät och skolkvalitetsenkät där fler frågor kring jämställdhet och genus finns med. Dessutom att kvalitetsredovisningen ska innehålla redovisning av genusarbetet. De två gymnasieskolorna har genomfört sina aktiviteter och har under fas 2 kunnat bygga vidare på arbetet från fas 1 bl.a. med arbete kring stress, sexualitet och sexuella trakasserier. Förskola och grundskola har också arbetat vidare med genusutbildning av personal, jämställt språkarbete, observationer i förskolor och på fritidshem. För mer detaljer se bilaga 1 Programmål och utfall. Förändringar och utmaningar Inför fas 2 startade vi för grundskolans del på en skola som deltagit i fas 1. Rektorsbyte och en viss mättnad efter förra projektet gjorde att projektet flyttade till ett annat rektorsområde och två nya skolor blev involverade istället. Fokus försköts då till viss del från klassundervisning till verksamheten i förskoleklass och på fritidshem. Den lärdom vi drar härav är att våga revidera målen ytterligare när projektet bytte verksamhet. För omsorgskontoret inträffade under projekttiden några oförutsedda händelser som gjorde att vi fick ändra våra mål. Projektledaren slutade och det dröjde ett tag innan en ny person var på plats för att ta över uppdraget. Detta gjorde att arbetet försköts. Dessutom visade det sig att vår grundtanke om att externa utförare skulle delta i projektet försvårades genom upphandlingsprocessen. Några av de verksamheter som hade påbörjat ett arbete inom Kvalitet Jämt förlorade upphandlingen och fick inget fortsatt uppdrag. 8

9 Ett annat hinder var chefsbyte hos utförarna. Att byta chef under uppstartsfasen i ett utvecklingsprojekt visade sig vara mycket sårbart. Det gjorde att det i projektets slut endast fanns en extern utförare kvar. Vi har därför valt att inte jobba med aktiviteterna, Fokusgrupper för brukare med brukarråd, Fokusgrupper för anhöriga med anhörigorganisationer, Gemensam kompetensutveckling tillsammans med brukare och Spridningsseminarier. I stället har vi lagt större fokus på Omsorgskontorets egna arbetsuppgifter kartläggningar, upphandling och beställning av verksamhet. Tidsaspekt och effekter hos brukaren Att förändringar tar tid är givet och extra tydligt när vi nu blickar tillbaka på det som hänt i projektet. Mycket har vi åstadkommit och mycket finns kvar att göra. Vi vet att detta bara är en början på vårt arbete mot en jämställd verksamhet för hela kommunen. Vi vet att det tar många år av strukturerat arbete för att förändra arbetet så mycket att vi kan se resultat för medborgarna. Intressant är dock att meritvärdet för Linköpings kommunala grundskolor sammantaget har ökat med drygt 4,5 meritpoäng Detta resultat är det bästa någonsin för Linköpings kommunala grundskolor (mätningarna startade nationellt år 2001). Pojkarna, som presterar och har presterat lägre resultat än flickorna, ökar sitt meritvärde markant. Arbetsformerna och bemötandet på individnivå i skolor och förskolor har förändrats under arbetets gång. Medvetenheten hos personalen, som flyttat fokus från sig själva till det pedagogiska arbetet utifrån läroplanens uppdrag, gör att reflektionerna lever i vardagen. Därifrån måste arbetet fortsätta till de praktiska förändringarna. Oförutsedda effekter En oväntad insikt är hur arbetet i förskoleklassen inverkar på fritidshemsverksamheten. Där medvetet genusarbete sker i förskoleklassen kvarstår effekterna i leken och i barnens förhållningssätt till varandra på fritidshemstid. På andra fritidshem med genusaktivt arbetande personal men där arbetet saknas i förskolan tar den här utvecklingen mycket längre tid. Med denna kunskap kan det fortsatta arbetet i hela kommunen kring utvecklingen av förskoleklasspedagogiken lägga till behovet av genusfortbildning för denna del av utbildnings verksamheter. Verktyg för verksamhetsförbättringar Här vill vi lyfta fram handlingsplanen för jämställt språkarbete inom skolans verksamhet (se bilaga 4) och från gymnasiet elevpärmen för mentorer och stresskurserna. Dessutom en betygspolicy som förordar anonyma examinationer för att säkra en diskrimineringsfri rättning. För omsorgskontoret vill vi lyfta fram det utvecklade arbetet med könsanalyser vid verksamhetsuppföljningar och brukarundersökningar för att underlätta jämställda beslut. 9

10 Genomförande Vi har valt att fokusera på en central nivå och en lokal nivå. Arbetet med jämställdhetsintegrering handlar både om hur beslut fattas och mål sätts hos politiker och förvaltningsledningar, och om det dagliga bemötandet mellan kommunanställda och brukare. Därför har vi på den centrala nivån arbetat med politiker och chefer genom utbildningar och temadagar, och genom att nämnderna har fått ansvar att utse verksamheter som ska arbeta med det lokala fokuset. Vi har också integrerat jämställdhet i vårt kvalitetsledningssystem genom Styra Leda processen. Det lokala arbetet har i fas 1 omfattat Utbildningsförvaltningen (2 gymnasieskolor och en förskola/grundskola), Miljö och samhällsbyggnadsförvaltningen (kundtjänst), Omsorg och socialförvaltningen (kvalitetsuppföljning), Kultur och fritidsförvaltningen (vuxenarrangemang) samt Kommunikationsavdelningen. Då har det varit utifrån de olika nämndernas önskemål. Kommunikationsavdelningen valdes för att arbeta med genusmedvetenhet i kommunikationen med medborgarna (val av bilder, ämnen etc.). I fas 2 så valde vi att fördjupa det lokala arbetet inom de två största förvaltningarna, Utbildningsförvaltningen och Omsorg och socialförvaltningen. Anledningen till att vi valde dem är att de är störst i fråga om personal och genom dessa förvaltningar kommer vi i kontakt med väldigt många brukare i olika åldrar. Organisering Arbetet har organiserats med två samordnare på KS-förvaltning (personalstrateg och utvecklingsstrateg) som tillsammans har ansvar för jämställdhet och mångfald inom kommunen. Till det har vi haft en styrgrupp med sakkunniga och biträdande förvaltningschefer som varit en länk till förvaltningsledningar och nämnder samt en utvärderare från Helix. Inom utbildning har vi haft två delprojektledare placerade vid två gymnasieskolor och en projektledare placerad på F-6-skolorna. På skolorna har rektorerna haft ett huvudansvar och processledarna har givits tillgång till arbetsgrupper, för information, utbildning och handledning. På omsorgskontoret fanns en 25% projektledartjänst. I början av projektet var det en person som hade det uppdraget medan det sista året var två personer som delade på det. Centralt För att ge ledningen möjlighet att kunna arbeta med jämställdhetsintegrering har vi haft utbildningar och temadagar för politiker och chefer, de har fattat beslut att stå bakom CEMR-deklarationen och så har vi integrerat jämställdhet i vårt kvalitetsledningssystem genom Styra Leda processen. Dessutom har vi infört jämställdhetsintegrering i kommunens Riktlinjer för sociala investeringar. På central nivå så innebar fas 1 kompetenshöjning och i fas 2 valde vi att arbeta med kvalitetsledningssystemet och de olika processerna för att komma åt ett jämställt arbetssätt. På uppdrag av KF:s ordförande har en temadag på temat mänskliga rättigheter, där jämställdhet var en av aspekterna hållits. 10

11 Omsorg På omsorgskontoret har politiker, föredragande tjänstemän, utförarnas verksamhetschefer samt personal hos utförare berörts av arbetet med Kvalitet Jämt. Vi minskade på delaktigheten hos utförarna för att vi hade olika utmaningar i projektet (se programmål och utfall). Orsaken att vi då valde att fokusera unterna var att vi ville prioritera aktiviteter som förändrade strukturen på vårt arbete, för att det på så sätt skulle bli hållbart över tid. Om vi gör jämställda upphandlingar och ställer krav på jämställdhet när vi ger ett uppdrag till en utförare så når vi brukarna oavsett om vi byter utförare. Omsorgskontorets jämställdhetsarbete har även innefattat en extern utförare som arbetar på uppdrag från Linköpings kommun. Det är Linköpings Stadsmission som har deltagit med sina verksamheter Kontaktcentrum, Aktiviteter och sysselsättning samt två stödboenden. Målgruppen för samtliga verksamheter är människor med en missbruks- och beroendeproblematik. Utbildning, gymnasieskola och förskola-grundskola Inom utbildning har fokus legat på centralt arbete i förvaltningen samt på två gymnasieskolor och en F-6-enhet med två skolor. Arbetet utökades till att omfatta förskolor och fler fritidshem via det kommunala samarbetsnätverket med fritidshemsambassadörer. Arbetet i förvaltningen omfattade för gymnasieskolan bland annat verktyg för gemensam kursutvärderingsenkät och omarbetad skolkvalitetsenkät med avseende på genus och jämställdhet. Utbildningskontoret,barn och ungdom tog 2012 beslut för att kunna säkerställa likvärdigheten när det gäller rättningen av de nationella ämnesproven i grundskolan. Proven ska avidentifieras och rättas gemensamt av en grupp av lärare antingen på den egna skolan eller tillsammans med lärare från närliggande skolor inom området. Utbildningar har hållits för personal på förskolor, grundskolor och gymnasieskolor. Fördjupat arbete med genuspedagogik på förskolor, fritidshem och grundskolor. Linköpings kommun genomför insynsbesök i både förskolor och på fritidshem. Resultaten pekade på att genus är ett stort utvecklingsområde. Förskolecheferna erbjuds genusobservationsbesök av kommunens genuspedagog och under året har ett 30-tal observationer genomförts med återkoppling till pedagoger och chefer. Fritidshemsambassadörerna fick två föreläsningar och erbjöds liknande observationsbesök i sina verksamheter. Under året genomfördes tolv besök och fritidshemmen gavs konkret återkoppling med utvecklingsområden. Denna verksamhet har mottagits positivt och kommer att fortsätta framöver Gymnasieskolorna Folkungaskolan och Berzeliusskolan Under projektets första fas fokuserades arbetet på Folkungaskolan på flickors stress och pojkars underprestation. Dessa problem var uppenbara och dessutom tydligt kopplade till könsrollsmönster. Åtgärderna som sattes in mot problemen var könsneutrala. Det finns stora risker med att behandla exempelvis 11

12 stress som kvinnligt, då en sådan attityd kan förstärka stämplande stereotyper. Tre åtgärder genomfördes som ett resultat av fas 1: Elevpärm Akademin Stresskurser Elevpärmen är ett sätt för mentorerna att systematisera mentorskapet och ett sätt att hjälpa eleverna att själva strukturera studierna. Akademin är en öppen studieverkstad som är bemannad under hela skoldagen. Där eleverna kan få hjälp med sina studier. Stresskurserna ger enskilda elever verktyg att hantera stress. Syftet med dessa tre åtgärder var inte enbart att komma tillrätta med de nämnda könsrelaterade problemen. Akademin skulle exempelvis vara en hjälp till alla elever, även de som siktade på höga betyg. En del av fas 2 gick ut på att utvärdera de insatser som gjorts under fas 1. Det kan konstateras att Akademin tycks fungera som ett stöd för elevernas studier. Det är emellertid oklart om detta stöd bidrar till att minska de könsrollsrelaterade problem som finns med stress och underprestation. Stresskurserna har visat sig vara effektiva på individnivå. Samtidigt kan den typen av åtgärder kritiseras för att enbart angripa symtom och inte förebygga stress. Kurserna kommer oftast in i bilden när eleverna redan lidit av stress under en period. Elevpärmen har inte utvärderats på något systematiskt sätt, men den borde rimligen kunna vara ett viktigt verktyg för att elevernas studier ska läggas upp på ett rimligt sätt. Elevernas sätt att studera utanför lektionstid följer tydliga könsrollsmönster. Lärarna behöver bli bättre på att sporra gruppen underpresterande (där pojkar är överrepresenterade) att lägga mer tid på studier. Dessutom behöver gruppen stressade elever (där flickor är överrepresenterade) hjälp med att studera effektivt och möjligen i lägre kvantitativ omfattning. Elevpärmen kan vara ett viktigt redskap i strävan efter rimligare studietid. På Folkungaskolan fanns även ett samarbete med elevkåren, bland annat om frågor som rör betygssättning. En betygspolicy togs fram under år 2013 där det förordas anonyma examinationer för att säkra en diskrimineringsfri rättning. Berzeliusskolan valde att under fas 2 använda sig av stresskursen som utvecklats på Folkungaskolan under fas 1. Dessutom arbetade Berzeliusskolan med frågan om en jämställd skollokal. Berzeliusskolan står inför en stor ombyggnation eftersom den är till åren kommen och sliten. Byggnaden i sig är anpassad för ett tekniskt gymnasium och har delvis industrikaraktär. Hur upplever pojkar och flickor den fysiska miljön? Det tillsattes tre fokusgrupper som träffades vid olika tillfällen och diskuterade pojkars och flickors upplevelse av och i lokalerna. De slutsatser som drogs var att skolans lokaler överlag upplevdes som trivsamma och trygga hos de flesta elever, det som behövde förbättras var toaletternas utformning samt matkön. Där var det främst flickor som upplevde brist på avskildhet (toaletter) och en stökig miljö med risk för trakasserier (matkön). 12

13 Båda skolorna arbetade under fas 2 med sex- och samlevnadundervisningen. Starten av fas 2 sammanföll med reformationen av gymnasieskolan, som bland annat innebar att frågor som rör, identitet, kön och sexualitet lyftes i de gymnasiegemensamma ämnena. Skolorna inledde ett samarbete med RFSL som genomförde utbildningar och workshops. Lärarna hade träffar där material och metodik utformades. Förfaringssättet och materialet spreds vi intranätet och dessutom på en länsstudiedag, där personal från hela Östergötland deltog. När det gäller undervisning så fick alla elever i årskurs två på Folkungaskolan under 2012 och 2013 ta del av en föreläsning kring frågor som rör sexualitet. På Berzeliusskolan anordnades även en temadag för årskurs 1 med begreppet Tolerans då behandlades erfarenheter vad gäller hederskultur och bortgifte. Eleverna träffade även Shanazi hjältar 1 som hade diskussionsövningar i grupp. Könsuppdelad statistik Behovet av könsuppdelad statistik har uppmärksammats i projektet. Till viss del finns det redan genom brukarundersökningar och skolornas arbete med elevers skolresultat. Men det finns inget systematiskt arbete i hela kommunen med könsuppdelad statistik och könsuppdelade uppgifter redovisas inte i verksamhetsberättelser och ligger heller inte till grund när mål och indikatorer fastställs. Inom verksamhetsområdena för barn- och ungdomsnämnden sker statistikuppföljning utifrån genusperspektiv. Barn- och ungdomsnämnden har beslutat om s.k. kvalitetskoordinatorer. Kvalitetskoordinatorn ska på uppdrag av respektive skolområdeschef eller motsvarande stödja rektorerna i deras systematiska kvalitetsarbete med planering, uppföljning och utveckling av verksamheten, bland annat genom att analysera resultat, identifiera styrkor och svagheter och utvecklingsområden samt vid behov bistå rektorn med att vidta nödvändiga åtgärder. För att förstärka och markera sambandet mellan analys och åtgärd blir också deras samarbete med de centrala metodstödjarfunktionerna betydelsefullt liksom deras roll beträffande att säkerställa likvärdig bedömning och betygssättning i kommunen. Meritvärdena för 2013 visar att skillnaderna i pojkar och flickors resultat utjämnats något. Resultatet visar även att det finns skolor där flickor och pojkars resultat är likvärdiga. Fortsatt analys pågår för att finna framgångsfaktorer i arbetet. Inom bildningsnämndens verksamhetsområde är samtliga mål i budgeten för könsuppdelade. Enkäter och statistik är könsuppdelade och analyseras i den kvalitetsrapport som årligen lämnas till förvaltningen. Enligt skollagen ska varje huvudman inom skolväsendet systematiskt och kontinuerligt planera, följa upp och utveckla utbildningen. Rektorn ansvarar för att kvalitetsarbetet vid skolenheten genomförs. Utgångspunkten är att identifiera utvecklingsområden för ökad måluppfyllelse i förhållande till såväl nationella mål som lokala mål, dvs bildningsnämndens mål i budgeten och skolans egna mål. Fokus är på förbättring/bättre resultat för både flickor och pojkar

14 På omsorgskontoret görs regelbundet brukarundersökningar som är könsuppdelade. Dessutom är de verksamhetsuppföljningar från utförarna könsuppdelade. Det görs analyser ur ett jämställdhetsperspektiv men kunskapen för att göra jämställdhetsanalyser varierar och är något som vi hela tiden måste arbeta med. Men vi gör analyser med ett könsperspektiv och där det finns skillnader mellan tjejers och killars svar så ställer vi oss frågan vad det beror på och hur vi kan jobba vidare med det. Budget Kostnadsslag Kronor Projektledning (löneutbetalningar) :- Litteratur :- Resor : - Utvärdering :- Utbildning med lokal m.m :- Total kostnad: :- Hållbarhet Centralt Här redovisas hållbarhet utifrån metoden MUMS. Mål och styrning (M) Jämställdhet har integrerats i de10 olika processerna som finns inom kommunen. CEMR-deklarationens undertecknande innebär att vi arbetar vidare med dess implementering. Dessutom arbetar vi nu med hur jämställdhetsintegrering ska finnas med till budget och strategisk plan för Utbildning/erfarenhetsutbyte (U) Jämställdhet ingår numera i ledarskapsutvecklingen och i introduktion för nya politiker. Därutöver arbetar vi med utbildning i jämställdhet och mångfald för medarbetarna genom bl.a. värderingsövningar och Mångfaldsspelet. Metoder och arbetssätt (M) Att kunna mäta och följa upp verksamheten ur ett jämställdhetsperspektivför att kunna arbeta med verksamhetsförbättringar är centralt. Här det är det viktigt att fortsätta arbetet med könsuppdelad statistik, uppföljning och indikatorer inom ordinarie ledningssystem. Stöd och samordning (S) Vi har en stödorganisation för jämställdhetsintegrering på plats genom de två centrala strategerna på kommunstyrelsens förvaltning; personalstrateg och utvecklingsstrateg, som tillsammans har uppdraget att driva det strategiska jämställdhetsarbetet. De arbetar med jämställdhetsintegrering inom ledningssystem och uppfyllande av CEMR-deklarationens tagna aktivitetsplaner. Till det kommer en sakkunnig i varje förvaltning som arbetar med detta som ett stöd till förvaltningen i sitt arbete med jämställdhetsintegrering samt att uppfylla deklarationen. 14

15 Utbildning Barn och ungdomsnämnden samt bildningsnämnden har valt att för perioden prioritera Artikel 9 (jämställdhetsanalys) och Artikel 13 (Utbildning och Livslångt lärande) från CEMR deklarationen för jämställdhet och gett utbildningskontoret i upppdrag att upprätta en handlingsplan aktivitetsplan för detta. Se vidare bilaga 2 Barn och ungdomsnämndens prioriteringar för den europeiska deklarationen för jämställhdet (CEMR) och bilaga 3 Bildningsnämndens prioriteringar för den europeiska deklarationen för jämställhdet (CEMR). På Folkungaskolan har en mångfaldsgrupp bildats. I gruppen ingår förutom delprojektledaren de lärare som varit en del av kommunens jämställdhets- och mångfaldssatsning Vinna-vinna 2. Lärares roll i skapandet av identiteter och könsrelaterade problem såsom flickors stress och pojkars underprestation kommer att sättas under lupp. En mångfaldspolicy kommer att skapas för att stödja lärarnas arbete. Gruppen planerar att fortsätta arbetet, bland annat genom studiedagar under 2014/2015. Berzeliusskolan har bildat en grupp för att jobba med jämställdhetsfrågor på skolan. Det är delprojektledaren samt deltagare i kommunens jämställdhets- och mångfaldsutbildning Vinna-vinna som är aktiva i den gruppen. Där har det beslutats att en kartläggning ska göras av den upplevda jämställdheten bland personalen. Denna kartläggning har gjorts i form av en digital enkät och väntar på att analyseras och ska presenteras för arbetsmiljögruppen på skolan. Därefter kommer det beslutas om eventuella åtgärder. Efterfrågan från fyra grundskolor att starta genusarbete, samt önskemål från de två skolorna som deltagit i projektet att få fortsatt stöd för att upprätthålla det påbörjade arbetet. 28 av 34 förskolechefer har önskat besök till sina verksamheter för att göra observationer och vill ha ytterligare förskolor besökta. Utbildningsförvaltningen ser över möjligheterna att fortsätta denna verksamhet. Omsorg Både omsorgsnämnden och äldrenämnden ska ta ställning till aktivitetsplaner som utgår från CEMR deklarationen för jämställdhet. När den här redovisningen lämnas in så har handlingen ännu inte varit uppe i nämnd för beslut så vi vet inte exakt hur innehållet i aktivitetsplanen kommer att se ut. Men vi vet att det kommer att finnas en aktivitetsplan som kommer att leda till ett fortsatt utvecklingsarbete. När det gäller stödorganisation så diskuterar vi hur det skulle kunna se ut. Under projekttiden har det blivit mycket tydligt att det behöver vara flera personer från kontoret som är delaktiga i utvecklingsarbetet och att det behövs ett strukturerat arbetssätt. 2 Vinna-vinna är ett två-årsprogram för chefer och medarbetare, se vidare på 15

16 Utbildning och kommunikation Centralt Utbildningar i jämställdhet och jämställdhetsintegrering för samtliga politiker och chefer så att de är insatta för att kunna fatta beslut. Utbildningar i genus och jämställdhetsintegrering för anställda i de olika verksamheterna så att de kan förändra sina arbetsmetoder. Kommunikationsavdelningen har erbjudits utbildning i genus och bildanalys så att kommunikationen ska vara mer genusmedveten och jämställd. Under fas 1 hade vi dessutom utbildning och handledning i metoder för jämställdhetsintegrering för de delprojektledare som arbetade med jämställdhetsintegrering i verksamheterna. Utbildning Grundskolorna i projektet har haft två större föreläsningar. En extern konsult höll sin kring Jämställdhetsuppdraget - och läroplanerna. En historisk exposé om jämställdheten i Sverige som förde vidare fram till dagens utmaningar. Skolan och förskolans läroplaner med sitt tydliga jämställdhetsuppdrag blev satta i sitt sammanhang. Den andra utbildningen var en kombinerad föreläsning och workshop där målet var att pedagogerna skulle bli stärkta i kunskapen om jämställdhetsintegrering och hur det kan se ut på skolan och i deras eget utvecklingsarbete, samt få en förhöjd genuskunskap. Här startade arbetet med läromedelsanalyserna som sedan resulterat i en examensuppsats och ett utbyte av vissa skolböcker på skolan. Samverkan med Skolverket och deras projekt Handledning för jämställdhet och kunskap utvecklade synen på och kunskapen kring hur ett genusmedvetet arbetet med språkinlärning kan ske. Hur den innefattar genusanalyser både av läromedel, skönlitteratur och elevtexter Tre utbildningsinsatser på Folkungaskolan förtjänar att nämnas. När det gäller sex- och samlevnadsundervingen kan samarbete med RFSL ses som en utbildningssatsning. Delprojektledaren och RFSL genomförde riktade insatser mot specifika ämneslag och riktade mot hela personalstyrkan. Utbildningen syftade till att öka graden av jämställd och ickeheteronormativ undervisning. En extern konsult höll föreläsning som syftade till att öka medvetenheten om personalens roll i skapandet av genus. En annan externa konsult träffade skolans elever årskurs två (vid två tillfällen) syftade till att bredda synen på kärlek, känslor och sex. Även Berzeliusskolan arbetade nära RFSL under den delen av projektet. De utbildade hela gymnasieskolans personal på en allmän nivå och två arbetslag mer ämnesspecifikt. Vi hade även en extern föreläsare, för alla elever i årskurs 1. Omsorg Politiker i äldre och omsorgsnämnderna samt planeringsledarna på omsorgskontoret har genomgått en utbildning som utgår från SKLs checklista för jämställda beslut. Syftet är att politikerna och tjänstemännen ska ha samma utgångspunkt och tillsammans jobba för att besluten som tas i nämnden är jämställda. 16

17 Vi har även haft utbildningsinsatser för verksamhetscheferna inom LSS, IFO, socialpsykiatri och äldreomsorg som har ett uppdrag från omsorgskontoret. Syftet var att ge konkreta exempel på hur ojämställdhet kan se ut i praktiken. Vad får ojämställdhet för konsekvenser för våra brukare? Vi anpassade utbildningen utifrån det område som man verkade inom. Det vill säga att cheferna inom LSS fick kunskap om hur ojämställdhet kan se ut för brukare inom LSS. Vi visade också exempel på kommuner som framgångsrikt hade arbetat med jämställdhetsintegrering inom de olika områdena. Personalen på Linköpings stadsmission som ingår i Omsorgskontorets jämställdhetsarbete, har genomfört olika insatser för personalen för att öka deras jämställdhetskompetens. De har gjort studiebesök hos andra boenden som jobbar med ett genusperspektiv, de har deltagit i nationella konferenser, haft en egen studiecirkel samt ordnat en utbildning för personalen. Linköpings stadsmission har genomfört olika typer av insatser för att öka personalens kunskap och medvetenhet om jämställdhetsfrågor för målgruppen som de arbetar med. Det har förutom den ökade kompetensen lett till en del förändringar i arbetet. Till exempel har de infört jämställdhet som en diskussionspunkt vid personalträffarna och planerar att föra in det även vid klientplaneringsträffar. De har också påbörjat en mans- och kvinnogrupp på vecko- respektive månadsbasis för klienterna. Kommunikation Vi har också som resultat av arbetet i Utbildningsförvaltningen haft spridningskonferens för att sprida kunskap, erfarenheter och arbetsmetoder till andra. Kommunikation kring utvecklingsarbetet har skett via intranät, hemsida, i personaltidning och genom tidningen Dialog som delas ut till kommuninvånarna. Dessutom har en klass på Berzeliusskolan gjort ett fördjupande projekt i anslutning RFSL s besök som mynnade ut i en utställning som hölls på konsthallen Passagen i centrala Linköping. Som ett led i detta anordnades även en temadag för årskurs 1 på gymnasiet med begreppet Tolerans som rubrik. Då deltog Arkan Asaad och Shanazi hjältar. Dagen uppmärksammades i lokal media och resulterade i ett TV-sänt inslag. 17

18 Utvärdering och lärdomar Utvecklingsarbetet har följts upp och utvärderats på olika sätt och på olika verksamhetsnivåer under projekttiden. Varje projektledare inom de olika lokala utvecklingsarbetena har kontinuerligt följt upp respektive delprocess. Styrgruppen har fungerat som en plattform för fortlöpande avstämning och uppföljning av utvecklingsarbetet. I styrgruppen har det funnits möjligheter att diskutera ändring av planer och nödvändiga insatser för fortsatt utvecklingsarbete. Lägesrapporter och resultatrapporter till SKL har bearbetats i styrgruppen, vilket också utgör en del av det gemensamma utvärderingsarbetet. Utöver den interna uppföljningen och utvärderingen har utvecklingsarbetet, under såväl fas 1 som 2, följts och utvärderats av forskare vid Linköpings universitet och forsknings- och innovationspartnerskapet HELIX VINN Excellence Centre (Fogelberg Eriksson, 2011 samt kommande). I den interaktiva forskningsansats som används inom HELIX har datainsamling och återkoppling av resultat skett kontinuerligt under utvecklingsarbetet: i workshopform i styrgruppen, men också i samtal med enskilda projektledare. Den externa utvärderingen resulterar även i en rapport som kommer att spridas externt och internt inom kommunen och där utgöra underlag för fortsatt utvecklingsarbete. Lärdomar Genom att delta i detta projekt har kommunen tagit ett stort kliv framåt när det gäller arbetet med jämställdhetsintegrering. Arbetet har strukturerats och samordnats centralt och kompetenshöjning har skett både hos ledning (politiker och chefer) och i de deltagande verksamheterna. Kommunen har valt att ta in olika konsulter, föreläsare och kursledare för att kunna tillhandahålla så relevant och professionell kunskap och metodik som möjligt till politiker, chefer, sakkunniga, projektledare, medarbetare och elever. Det har varit mycket positivt. Ledningens stöd och kunskap är ovärderlig. Den projektdel som riktade sig till grundskolan stötte på svårigheter då den rektor som varit del i planerna och ansökan bytte arbetsplats. Den nya ledningen avböjde arbetet då det fanns en mättnad efter HåJ 1 hos personalen. Istället tillfrågades en skola som tar emot barn från förskolor där genusarbete har skett under en längre tid. Både rektorerna och personalen på den enheten såg behoven att höja sin genusmedvetenhet. Både förskoleklasslärarna och fritidspedagogerna hade avsatt tid att genomföra fortbildningen. Lärarpersonalen på låg- och mellanstadiet har mycket mindre tid att avsätta och perspektivträngseln var för stor för att kunna genomföra allt som var planerat. Stödet från Skolverket var viktigt för att kunna begränsa och genomföra reella aktiviteter i skolan. Linköpings stadsmission har efter projektet insett att de behöver bli mer uppdaterade på området maskulinitet och våldsperspektiv eftersom män med mångårig missbruksproblematik är den främsta målgrupp. De planerar att arbeta vidare med dessa frågor under

19 Om vi skulle börjat om idag så hade vi gjort annorlunda jämfört med hur vi har gått tillväga. Vi hade lagt upp det såhär: Vi hade startat processen i kommunens högsta ledning, där uppdraget hade varit för varje nämnd och förvaltningsledning att jämställdhetsintegrera i sin budget och verksamhetsplanering. Detta hade varit utgångspunkten för allt arbete. Vi hade fått relevanta jämställdhetsintegrerade mål och nyckeltal som vi haft som hjälp för styrning och uppföljning på nämndsnivå. Detta hade då varit direkt integrerat i ordinarie styrnings- och verksamhetsstruktur. Sedan hade vi haft nämndsuppföljning med stöd genom sakkunniga centralt och för varje nämnd. Arbetet hade också gett verksamhetsberättelser där det framgått hur resurser fördelas på kvinnor och män, flickor och pojkar och hur dessa grupper upplever service och kvalitet. Genom att lägga upp arbetet så hade vi fått ett genomgripande fokus på jämställdhet genom hela verksamheten, att mål och uppföljning skulle fokuseras på att ge en jämställd service. Detta hade i sin tur gett upphov till diskussioner i de olika verksamheterna kring hur vi kan skapa ett mer jämställt bemötande. Och idéer och förslag hade då också uppstått i de olika verksamheterna. Vad kan andra lära sig av vårt arbete med jämställdhetsintegrering? Varför vi ska arbeta med jämställdhetsintegrering. Vi har många exempel på detta. Också kan andra få kunskap om struktur, process och förankring. Något som är mycket viktigt för ett hållbart arbete. Vi kan också dela med oss av praktiska och goda exempel från våra verksamheter. 19

20 Bilagor Bilaga 1 Programmål och utfall Bilaga 2 Barn och ungdomsnämndens prioriteringar för den europeiska deklarationen för jämställhdet (CEMR) Bilaga 3 Bildningsnämndens prioriteringar för den europeiska deklarationen för jämställhdet (CEMR) Bilaga 4 Plan för språkutveckling i skolan Bilaga 5 Omsorgsnämndens & äldrenämndens aktivitetsplaner som utgår från CEMR deklarationen för jämställdhet (kommer i slutet av nov.) 20

Örkelljunga kommun RESULTATRAPPORT, PROGRAM FÖR HÅLLBAR JÄMSTÄLLDHET

Örkelljunga kommun RESULTATRAPPORT, PROGRAM FÖR HÅLLBAR JÄMSTÄLLDHET Örkelljunga kommun RESULTATRAPPORT, PROGRAM FÖR HÅLLBAR JÄMSTÄLLDHET Förord Syftet med jämställdhetsarbetet har varit att öka kunskaperna hos medarbetarna inom området jämställdhet. Detta för att medarbetarna

Läs mer

Tjörns kommun RESULTATRAPPORT, PROGRAM FÖR HÅLLBAR JÄMSTÄLLDHET

Tjörns kommun RESULTATRAPPORT, PROGRAM FÖR HÅLLBAR JÄMSTÄLLDHET Tjörns kommun RESULTATRAPPORT, PROGRAM FÖR HÅLLBAR JÄMSTÄLLDHET 1111 2 Förord VÄLKOMMEN projektets syfte är att utveckla och förbättra de tjänster och den service som Tjörns kommun erbjuder till sina invånare

Läs mer

Sammanställning av diskussioner kring filmen Spelar kön någon roll?

Sammanställning av diskussioner kring filmen Spelar kön någon roll? Slutrapport 2015-03-04 Sammanställning av diskussioner kring filmen Spelar kön någon roll? Inledning Kommunstyrelsen i Skellefteå kommun har beslutat att jämställdhetsfrågorna ska integreras i all verksamhet

Läs mer

Den europeiska deklarationen för jämställdhet (CEMR), aktivitetsplan

Den europeiska deklarationen för jämställdhet (CEMR), aktivitetsplan TJÄNSTESKRIVELSE 1 (6) Rev 2013-10-18 Utbildningskontoret Dnr BOU 2013-445 Tor Andersson Barn- och ungdomsnämnden Den europeiska deklarationen för jämställdhet (CEMR), aktivitetsplan UTBILDNINGSKONTORETS

Läs mer

Uppdragsplan 2014. För Barn- och ungdomsnämnden. BUN 2013/1809 Antagen av Barn- och ungdomsnämnden 2013-12-18

Uppdragsplan 2014. För Barn- och ungdomsnämnden. BUN 2013/1809 Antagen av Barn- och ungdomsnämnden 2013-12-18 Uppdragsplan 2014 För Barn- och ungdomsnämnden BUN 2013/1809 Antagen av Barn- och ungdomsnämnden 2013-12-18 Kunskapens Norrköping Kunskapsstaden Norrköping ansvarar för barns, ungdomars och vuxnas skolgång.

Läs mer

Kvalitetsredovisning och verksamhetsplan för Tällbergs skola

Kvalitetsredovisning och verksamhetsplan för Tällbergs skola Kvalitetsredovisning och verksamhetsplan för Tällbergs skola Kvalitetsredovisning 2013/2014 Varje huvudman inom skolväsendet ska på huvudmannanivå systematiskt och kontinuerligt planera, följa upp och

Läs mer

Malmö stad RESULTATRAPPORT, PROGRAM FÖR HÅLLBAR JÄMSTÄLLDHET

Malmö stad RESULTATRAPPORT, PROGRAM FÖR HÅLLBAR JÄMSTÄLLDHET Malmö stad RESULTATRAPPORT, PROGRAM FÖR HÅLLBAR JÄMSTÄLLDHET Förord Malmö stads arbete med jämställdhetsintegrering vilar på CEMR, de nationella jämställdhetspolitiska målen, Malmö stads utvecklingsplan

Läs mer

Matte i πteå 2012-2015. Kommunala insatser utifrån behov i verksamheten. SKL:s mattesatsning Förbättra elevernas resultat i PISA studien.

Matte i πteå 2012-2015. Kommunala insatser utifrån behov i verksamheten. SKL:s mattesatsning Förbättra elevernas resultat i PISA studien. 2012-2015 Matte i πteå Matematiklyftet Nationell fortbildning av alla som undervisar i matematik SKL:s mattesatsning Förbättra elevernas resultat i PISA studien. Kommunala insatser utifrån behov i verksamheten.

Läs mer

LuTek Luleålärare i teknik och naturvetenskap

LuTek Luleålärare i teknik och naturvetenskap LuTek Luleålärare i teknik och naturvetenskap PROJEKTBESKRIVNING 2009-2014 2012-06-05 Sida 1 av 11 Revisionsinformation Projektbeskrivningen ska revideras årligen, av styrgruppen för LuTek. Projektbeskrivningen

Läs mer

Barn- och utbildningsnämndens systematiska kvalitetsarbete

Barn- och utbildningsnämndens systematiska kvalitetsarbete Barn- och utbildningsnämndens systematiska kvalitetsarbete 1 Barn och utbildningsnämndens systematiska kvalitetsarbete 2 Nuläge 2 Systematiskt kvalitetsarbete enligt skollagens 4:e kapitel 2 Modellen för

Läs mer

Matte i πteå. Piteå kommun 2015-02-13

Matte i πteå. Piteå kommun 2015-02-13 2015 Matte i πteå Piteå kommun 2015-02-13 Bakgrund Svenska elevers kunskaper i matematik har försämrats under senare år. Försämringen märks i att andelen elever som uppnår det lägsta betyget ökar och

Läs mer

Förslag till beslut Nämnden överlämnar tjänsteutlåtandet som nämndens yttrande i ärendet.

Förslag till beslut Nämnden överlämnar tjänsteutlåtandet som nämndens yttrande i ärendet. BARN- OCH UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN 2013-01-09 GSN-2012/514.628 1 (4) HANDLÄGGARE Särkijärvi Zettervall, Karin Grundskolenämnden Karin.Sarkijarvi-Zettervall@huddinge.se Remissvar - Angående genuskompetens

Läs mer

BILDNINGSFÖRVALTNINGENS VISION FÖR FÖRSKOLA OCH GRUNDSKOLA

BILDNINGSFÖRVALTNINGENS VISION FÖR FÖRSKOLA OCH GRUNDSKOLA Varje barn/elev får utvecklas utifrån sin förmåga och kommer in på sitt förstahandsval till gymnasiet Samverkan med andra myndigheter och omvärldsbevakning En god arbetsmiljö med kompetent personal AVESTA

Läs mer

Systematiskt kvalitetsarbete

Systematiskt kvalitetsarbete Systematiskt kvalitetsarbete Grundskolan/förskolan styrs av nationella styrdokument som skollag (2010:800) och läroplaner, vilka är kopplade till respektive skolform. Dessutom styrs verksamheterna av kommunala

Läs mer

På spaning efter jämställdheten

På spaning efter jämställdheten På spaning efter jämställdheten Handlingsplan 2011 2015 Kortversion Förord Eskilstuna ska bli en av landets mest jämställda kommuner som ort, verksamhet och arbetsgivare. Eskilstuna kommun ska vara ett

Läs mer

Program för utvecklingsområden inom barn- och utbildningsförvaltningen i Vetlanda kommun åren 2013 2015

Program för utvecklingsområden inom barn- och utbildningsförvaltningen i Vetlanda kommun åren 2013 2015 Dokumenttyp Program Beslutad av (datum och ) Barn- och utbildningsnämnden (2012-11-06 77) Giltig fr.o.m. 2013-01-01 Dokumentansvarig Utvecklingsledare på barn- och utbildningsförvaltningen Gäller för Barn-

Läs mer

Antagen av kommunfullmäktige 2004-06-21 45

Antagen av kommunfullmäktige 2004-06-21 45 Antagen av kommunfullmäktige 2004-06-21 45 Inledning Kommunens skolor och förskolor skall erbjuda en bra arbetsmiljö och lärandemiljö för elever och personal. De nationella målen för förskolan och skolan

Läs mer

SKOLPLAN Antagen av kommunfullmäktige 153 2004-09-27

SKOLPLAN Antagen av kommunfullmäktige 153 2004-09-27 SKOLPLAN Antagen av kommunfullmäktige 153 2004-09-27 SKOLPLAN FÖR GÄLLIVARE KOMMUN OCH FÖR BARN- UTBILDNING- OCH KULTURNÄMNDENS ANSVARSOMRÅDE Gällivare kommuns skolplan har som mål att lyfta fram och fokusera

Läs mer

Plan för kunskap och lärande. med kvalitet och kreativitet i centrum

Plan för kunskap och lärande. med kvalitet och kreativitet i centrum Plan för kunskap och lärande med kvalitet och kreativitet i centrum Förord Östersunds kommunfullmäktige har som skolhuvudman antagit denna plan. Med planen vill vi säkerställa att de nationella målen uppfylls.

Läs mer

Sammanställning och analys av skolinspektionens tillsyn 2013

Sammanställning och analys av skolinspektionens tillsyn 2013 2014-01-07 1 (5) Sammanställning och analys av skolinspektionens tillsyn 2013 Förskolan Vid skolinspektionens tillsyn 2013 fick förskolan 4 anmärkningar/förelägganden, detta är lika många i antal som vid

Läs mer

Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2013-2014. Bofinkens förskola Medåker

Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2013-2014. Bofinkens förskola Medåker Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2013-2014 Bofinkens förskola Medåker 2012 Styrdokument Skollagen (6 kap. Åtgärder mot kränkande behandling) Förskolans huvudman ska se till att förskolan:

Läs mer

Kvalitetsarbete för förskolan Smultronstället period 3 läsåret 2014-2015.

Kvalitetsarbete för förskolan Smultronstället period 3 läsåret 2014-2015. Kvalitetsarbete för förskolan Smultronstället period 3 läsåret 2014-2015. 1 Systematiskt kvalitetsarbete Enligt Skollagen (SFS 2010:800) ska varje huvudman inom skolväsendet på huvuvdmannanivå systematiskt

Läs mer

Beslut för grundskola och fritidshem

Beslut för grundskola och fritidshem Skolinspektionen 2013-04-25 Stockholms kommun Rektorn vid Sofia skola Beslut för grundskola och fritidshem efter tillsyn av Sofia skola i Stockholms kommun Skolinspektionen, Box 23069, 104 35 Stockholm,

Läs mer

Mänskliga rättigheter i styrning och ledning

Mänskliga rättigheter i styrning och ledning 2015-06-09 1 (5) Avdelningen för ekonomi och styrning Björn Kullander Mänskliga rättigheter i styrning och ledning - Projektplan Inledning Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) kommer under 2015 och 2016

Läs mer

Jämställdhetsplan Kalix kommun 2015-2017

Jämställdhetsplan Kalix kommun 2015-2017 Jämställdhetsplan Kalix kommun 2015-2017 Dokumentnamn Dokumenttyp Fastställd/upprättad Beslutsinstans Jämställdhetsplan 2015-20174 Plan 2015-02-23, 61 Kommunstyrelsen Dokumentansvarig/processägare Version

Läs mer

2015-03-25. Projektbeskrivning Luleålärare i teknik och naturvetenskap 2014-2019

2015-03-25. Projektbeskrivning Luleålärare i teknik och naturvetenskap 2014-2019 2015-03-25 Projektbeskrivning Luleålärare i teknik och naturvetenskap 2014-2019 Revisionsinformation Projektbeskrivningen ska revideras årligen, av styrgruppen för LuTek. Projektbeskrivningen bygger vidare

Läs mer

KVALITETSREDOVISNING. Källby Gård. Fritidshem

KVALITETSREDOVISNING. Källby Gård. Fritidshem KVALITETSREDOVISNING Källby Gård Fritidshem Läsår 2011-2012 ENHET Källby Gård fritidshem FÖRUTSÄTTNINGAR FÖR KVALITET TIDSPERIOD 2011-2012 GRUNDFAKTA OM ENHETEN Källby Gård har under året haft förskoleklass,

Läs mer

Kvalitetsarbete för förskolan Ekorren period 1 (juli-sept), läsåret 2013-2014.

Kvalitetsarbete för förskolan Ekorren period 1 (juli-sept), läsåret 2013-2014. Kvalitetsarbete för förskolan Ekorren period 1 (juli-sept), läsåret 2013-2014. 1 Systematiskt kvalitetsarbete för förskolan Enligt Skollagen (SFS 2010:800) ska varje huvudman inom skolväsendet på huvuvdmannanivå

Läs mer

OH-mallen. Systematiskt kvalitetsarbete - vägen till utveckling. Marie Sedvall Bergsten, undervisningsråd Anders Palm, undervisningsråd

OH-mallen. Systematiskt kvalitetsarbete - vägen till utveckling. Marie Sedvall Bergsten, undervisningsråd Anders Palm, undervisningsråd OH-mallen Systematiskt kvalitetsarbete - vägen till utveckling Marie Sedvall Bergsten, undervisningsråd Anders Palm, undervisningsråd Skolverket visar vägen Skolverket ska genom sin verksamhet främja att

Läs mer

Kvalitetsarbete för Garpenbergs skola period 3 (jan mars), läsåret 2012/2013

Kvalitetsarbete för Garpenbergs skola period 3 (jan mars), läsåret 2012/2013 Kvalitetsarbete för Garpenbergs skola period 3 (jan mars), läsåret 2012/2013 1 Systematiskt kvalitetsarbete Enligt Skollagen (SFS 2010:800) ska varje huvudman inom skolväsendet på huvuvdmannanivå systematiskt

Läs mer

BeskJit för. 'örsko e [ass och grundsko a

BeskJit för. 'örsko e [ass och grundsko a Beskut Dnr 44-2015:4210 Backatorps skolkooperativ ekonomisk förening Org.nr. 716445-1366 BeskJit för. 'örsko e [ass och grundsko a efter bastillsyn Bauatorpsskolan belägen i Göteborgs ko mun. 'iåbx 2320,

Läs mer

Verksamhetsplan 2009 för barn- och ungdomsnämnden

Verksamhetsplan 2009 för barn- och ungdomsnämnden Verksamhetsplan 2009 för barn- och ungdomsnämnden Inledning Kommunfullmäktige har beslutat om kommunledningsmål för planeringsperioden 2008-2011 i form av kommunövergripande mål som gäller för all verksamhet

Läs mer

Strategi för skolutveckling med hjälp av internationalisering inom Förskola & Grundskola

Strategi för skolutveckling med hjälp av internationalisering inom Förskola & Grundskola Strategi för skolutveckling med hjälp av internationalisering inom Förskola & Grundskola Beslutad 2015-01-29 1 1 Inledning Den internationella kontakten är en viktig del i vårt samhälle, det är kunskapsbyggande

Läs mer

INNEHÅLL FÖRORD K APITEL 1 TRYGGHETSARBETET K APITEL 2 FORSKNING OCH ERFARENHET K APITEL 3 KVALITETSARBETE K APITEL 4

INNEHÅLL FÖRORD K APITEL 1 TRYGGHETSARBETET K APITEL 2 FORSKNING OCH ERFARENHET K APITEL 3 KVALITETSARBETE K APITEL 4 1 FÖRORD K APITEL 1 TRYGGHETSARBETET K APITEL 2 FORSKNING OCH ERFARENHET K APITEL 3 KVALITETSARBETE K APITEL 4 S STRUKTUR K APITEL 5 FRÄMJANDE ARBETE K APITEL 6 FÖREBYGGANDE ARBETE K APITEL 7 UPPTÄCKA

Läs mer

Checklista för planering och organisering av utvecklingsarbetet MUMS

Checklista för planering och organisering av utvecklingsarbetet MUMS Checklista för planering och organisering av utvecklingsarbetet MUMS Trappsteg 3 Jäm Stöd Metod för jämställdhetsintegrering JämStöd är en statlig utredning som på regeringens uppdrag jobbat med att informera

Läs mer

Utbildningspolitisk strategi

Utbildningspolitisk strategi Utbildningspolitisk strategi 2012-2015 för förskola, förskoleklass, skola och fritidshem i Örnsköldsvik Antagen av kommunfullmäktige 2012-05-28 77 Våra huvudmål: Högre måluppfyllelse & Nolltolerans mot

Läs mer

Kvalitetsredovisning Fritidshem

Kvalitetsredovisning Fritidshem Kvalitetsredovisning Fritidshem Läsåret 2012/2013 Edvinshems fritidshem Väster Ansvarig rektor: Jonas Thun Inledning Skollagens krav på systematiskt kvalitetsarbete innebär att huvudmän, förskole och skolenheter

Läs mer

Årsredovisning av åtagande inom strategisk plan.

Årsredovisning av åtagande inom strategisk plan. Årsredovisning av åtagande inom strategisk plan. Tillväxt Karlstads kommun ska ha god planberedskap för bostäder och verksamhetsmark samt skapa attraktiva boendemiljöer med blandad bebyggelse. Kommunens

Läs mer

För huvudmän inom skolväsendet. Läslyftet Kollegialt lärande för utveckling av elevers läsande och skrivande Läsåret 2015/16

För huvudmän inom skolväsendet. Läslyftet Kollegialt lärande för utveckling av elevers läsande och skrivande Läsåret 2015/16 För huvudmän inom skolväsendet Läslyftet Kollegialt lärande för utveckling av elevers läsande och skrivande Läsåret 2015/16 Ansök senast den 23 januari 2015 Läslyftet 2015 2018 Hösten 2015 startar Läslyftet,

Läs mer

Riktlinjer. Strategier. No 6. Plan för utveckling av fritidshem

Riktlinjer. Strategier. No 6. Plan för utveckling av fritidshem Riktlinjer & Strategier No 6 Plan för utveckling av fritidshem Inledning Fritidshemmen i Stockholms stad visar många goda exempel på väl fungerande verksamhet. Det visar kommentarer från nöjda elever,

Läs mer

Uppdrag att genomföra insatser för jämställdhet inom skolväsendet

Uppdrag att genomföra insatser för jämställdhet inom skolväsendet Regeringsbeslut II:6 Utbildningsdepartementet 2011-12-15 U2011/7067/S U2011/263/S (delvis) Statens skolverk 106 20 Stockholm Uppdrag att genomföra insatser för jämställdhet inom skolväsendet Regeringens

Läs mer

Kvalitetsredovisning Förskolan Slottet läsåret 2010 2011

Kvalitetsredovisning Förskolan Slottet läsåret 2010 2011 Kvalitetsredovisning Förskolan Slottet läsåret 2010 2011 1 Inledning Förskolan Slottet har med sina fyra avdelningar ännu mer än tidigare blivit ett hus istället för fyra olika avdelningar. Vi jobbar målmedvetet

Läs mer

Strategi för ett jämställt Upplands Väsby

Strategi för ett jämställt Upplands Väsby Styrdokument, plan Stöd & Process 2013-08-27 Maria Lindeberg 08-590 973 76 Dnr KS/2013:457 Maria.lindeberg@upplandsvasby.se Strategi för ett jämställt Upplands Väsby Nivå: Kommungemensamt Antagen: Kommunfullmäktige

Läs mer

Information om det systematiska kvalitetsarbetet

Information om det systematiska kvalitetsarbetet Anita Rune - P6AR01 E-post: anita.rune@vasteras.se Kopia till TJÄNSTESKRIVELSE 1 (1) 2013-09-09 Dnr: 2013/2541-BaUN- 013 Barn- och ungdomsnämnden Information om det systematiska kvalitetsarbetet Ärendebeskrivning

Läs mer

Regional strategi för Entreprenörskap i skolan Enheten för kompetensförsörjning och företagande

Regional strategi för Entreprenörskap i skolan Enheten för kompetensförsörjning och företagande Regional strategi för Entreprenörskap i skolan Enheten för kompetensförsörjning och företagande www.regionostergotland.se Innehåll Bakgrund...4 Entreprenöriellt lärande...5 Definition av entreprenörskap

Läs mer

Västerås stad RESULTATRAPPORT, PROGRAM FÖR HÅLLBAR JÄMSTÄLLDHET. 15 november 2013

Västerås stad RESULTATRAPPORT, PROGRAM FÖR HÅLLBAR JÄMSTÄLLDHET. 15 november 2013 Västerås stad RESULTATRAPPORT, PROGRAM FÖR HÅLLBAR JÄMSTÄLLDHET 15 november 2013 Förord Kommunfullmäktige undertecknade CEMR-deklarationen i mars 2009 och det blev startskottet till att flytta fram positionerna

Läs mer

Utvecklingsplan för jämställdhetsintegrering

Utvecklingsplan för jämställdhetsintegrering Utvecklingsplan för jämställdhetsintegrering Utvecklingsplan för jämställdhetsintegrering Innehållsförteckning Sammanfattning.... 1 Utgångspunkter för hållbar jämställdhet... 3 Visioner, mål och indikatorer...7

Läs mer

Attraktiv Förskola - En del av det systematiska kvalitetsarbete i Norra Hisingen

Attraktiv Förskola - En del av det systematiska kvalitetsarbete i Norra Hisingen Håll i håll om håll ut! Hur får man vind i seglen så att alla kan navigera? Torghandel 20140507 Attraktiv Förskola - En del av det systematiska kvalitetsarbete i Norra Hisingen Sektor utbildning Norra

Läs mer

Systematiskt kvalitetsarbete

Systematiskt kvalitetsarbete BUN 2013-08-27 57 Systematiskt kvalitetsarbete Barn- och utbildningsförvaltningen Systematiskt kvalitetsarbete i Svenljunga kommun Skollagens krav innebär att huvudmän, förskole- och skolenheter systematiskt

Läs mer

Verksamhetsplan 2013. Caroli förskoleområde. SDF Centrum Malmö stad. Kerstin Norlander Förskolechef

Verksamhetsplan 2013. Caroli förskoleområde. SDF Centrum Malmö stad. Kerstin Norlander Förskolechef Verksamhetsplan 2013 Caroli förskoleområde SDF Centrum Malmö stad Kerstin Norlander Förskolechef Caroli förskoleområde Innehållsförteckning 1:1 Organisations översikt..3 1:2 Organisationsplan för Caroli

Läs mer

Kvalitetsuppföljning och -utveckling, grundskolan

Kvalitetsuppföljning och -utveckling, grundskolan Revisionsrapport Kvalitetsuppföljning och -utveckling, grundskolan Hallsbergs kommun Marie Lindblad Innehållsförteckning 1. Sammanfattning och revisionell bedömning... 1 2. Inledning...2 2.1. Bakgrund...2

Läs mer

Bessemerskolan VOs plan mot diskriminering och kränkande behandling

Bessemerskolan VOs plan mot diskriminering och kränkande behandling Bessemerskolan VOs plan mot diskriminering och kränkande behandling Verksamhetsformer som omfattas av planen Gymnasieskola VO programmet Läsår 2015/2016 1/7 Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas

Läs mer

Projektplan inför handlingsplan mot ekonomisk utsatthet bland barn.

Projektplan inför handlingsplan mot ekonomisk utsatthet bland barn. Tjänsteskrivelse 2015-05-20 Handläggare: FHN 2014.0050 Folkhälsonämnden Projektplan inför handlingsplan mot ekonomisk utsatthet bland barn. Sammanfattning Den 7 januari beslutade kommunstyrelsen att uppdra

Läs mer

Vision och strategisk plan för pedagogisk utveckling genom satsning på IT i Umeå kommuns skolor. Version 1.0a 2011-02-02

Vision och strategisk plan för pedagogisk utveckling genom satsning på IT i Umeå kommuns skolor. Version 1.0a 2011-02-02 Vision och strategisk plan för pedagogisk utveckling genom satsning på IT i Umeå kommuns skolor Version 1.0a 2011-02-02 Vision för IT i skolan, Umeå Kommun Alla barn och ungdomar i Umeå kommuns förskolor

Läs mer

Verksamhetsplan för Norrtullskolan 2013/2014

Verksamhetsplan för Norrtullskolan 2013/2014 BARN OCH UTBILDNING Verksamhetsplan för Norrtullskolan 2013/2014 Verksamhetsidé På vår skola ges alla elever möjlighet att utvecklas utifrån sina förutsättningar! Det viktiga för alla på skolan är att

Läs mer

Beslut för förskoleklass och grundskola

Beslut för förskoleklass och grundskola Dnr 44-2014:8517 Södertälje Friskola AB Org.nr. 556557-0149 Beslut för förskoleklass och grundskola efter bastillsyn i Södertälje Friskola belägen i Södertälje kommun 2(8) Tillsyn i Södertälje friskola

Läs mer

Tjänsteskrivelse. Jämställdhets- och mångfaldsplan 2014. 2014-09-10 Vår referens. Malin Björk Sekreterare. Malin.Bjork4@malmo.

Tjänsteskrivelse. Jämställdhets- och mångfaldsplan 2014. 2014-09-10 Vår referens. Malin Björk Sekreterare. Malin.Bjork4@malmo. Malmö stad Stadsområdesförvaltning Väster 1 (1) Datum 2014-09-10 Vår referens Malin Björk Sekreterare Tjänsteskrivelse Malin.Bjork4@malmo.se Jämställdhets- och mångfaldsplan 2014 SOFV-2014-1512 Sammanfattning

Läs mer

Checklista för jämställdhetsanalys

Checklista för jämställdhetsanalys PROGRAM FÖR HÅLLBAR JÄMSTÄLLDHET Checklista för jämställdhetsanalys Utveckla verksamheten med jämställdhet Det här är Sveriges Kommuner och Landstings (SKL) checklista för att integrera jämställdhet i

Läs mer

Plan mot diskriminering och kränkande behandling i förskolan

Plan mot diskriminering och kränkande behandling i förskolan Plan mot diskriminering och kränkande behandling i förskolan Fridhems förskola Upprättad 201501 Ett systematiskt likabehandlingsarbete är ett målinriktat arbete för att främja lika rättigheter och möjligheter

Läs mer

Varför forskning? 2013-04-15 SIDAN 1

Varför forskning? 2013-04-15 SIDAN 1 Varför forskning? 2013-04-15 SIDAN 1 Varför forskning? Kritisk granskning av verksamhetens innehåll och utformning utifrån vetenskaplig grund Se saker ur olika synvinklar Bakgrund Lärande organisation

Läs mer

Beslut för gymnasieskola

Beslut för gymnasieskola Dnr 43-2014:7575 Alingsås kommun kommunstyrelsen@alingsas.se Beslut för gymnasieskola efter prioriterad tillsyn i Alströmergymnasiet sektor 1 i Alingsås kommun 2 (10) Tillsyn i Alströmergymnasiet sektor

Läs mer

1.Bakgrund... 3 2.Tillvägagångssätt... 3 3.Strategi - Sveriges bästa skola 2021... 4 Verksamhetsidén... 4 Mätpunkter i SKL:s öppna jämförelse...

1.Bakgrund... 3 2.Tillvägagångssätt... 3 3.Strategi - Sveriges bästa skola 2021... 4 Verksamhetsidén... 4 Mätpunkter i SKL:s öppna jämförelse... 1.Bakgrund... 3 2.Tillvägagångssätt... 3 3.Strategi - Sveriges bästa skola 2021... 4 Verksamhetsidén... 4 Mätpunkter i SKL:s öppna jämförelse... 4 Fokusområden som kommit fram i undersökningar... 4 4.Mål

Läs mer

Resultat Medarbetarenkäten 2014. Kommunkontoret HR-avdelningen 1502101 Rev 1

Resultat Medarbetarenkäten 2014. Kommunkontoret HR-avdelningen 1502101 Rev 1 Resultat Medarbetarenkäten 2014 Kommunkontoret HR-avdelningen 1502101 Rev 1 Medarbetarenkäten 2014 Medarbetarenkäten utgår ifrån Lunds kommuns medarbetarpolicy. Enkäten består av frågor om verksamheten,

Läs mer

Sammanfattning Rapport 2010:15. Rektors ledarskap. En granskning av hur rektor leder skolans arbete mot ökad måluppfyllelse

Sammanfattning Rapport 2010:15. Rektors ledarskap. En granskning av hur rektor leder skolans arbete mot ökad måluppfyllelse Sammanfattning Rapport 2010:15 Rektors ledarskap En granskning av hur rektor leder skolans arbete mot ökad måluppfyllelse Sammanfattning Rektor har som pedagogisk ledare och chef för lärarna och övrig

Läs mer

Matematikvisionen Ht 2002- vt 2006

Matematikvisionen Ht 2002- vt 2006 Matematikvisionen Ht 2002- vt 2006 Sammanfattning av Utbildningsförvaltningens satsning på kompetensutveckling av matematiklärare på gymnasiet i projektet Nollvisionen/Matematikvisionen. Nollvisionen MaA

Läs mer

UPPDRAGSPLAN 2015. Utbildningsnämnden

UPPDRAGSPLAN 2015. Utbildningsnämnden UPPDRAGSPLAN 2015 Utbildningsnämnden UN 2015/ 4661 Antagen av Utbildningsnämnden den 17 juni 2015 I enlighet med styrmodellen för Norrköpings kommun ska varje nämnd årligen ta fram en uppdragsplan. Uppdragsplanen

Läs mer

Intern strategi för jämställdhetsintegrering. Länsstyrelsen i Norrbottens län

Intern strategi för jämställdhetsintegrering. Länsstyrelsen i Norrbottens län Intern strategi för jämställdhetsintegrering Länsstyrelsen i Norrbottens län Titel: Författare: Omslagsbild: Kontaktperson: Intern strategi för jämställdhetsintegrering. Länsstyrelsen i Norrbottens län.

Läs mer

Slutrapport för projektet Jämställdhetsintegrerad skola i världsklass

Slutrapport för projektet Jämställdhetsintegrerad skola i världsklass UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN PERSONALAVDELNINGEN Slutrapport för projektet Jämställdhetsintegrerad skola i världsklass www.stockholm.se Innehållsförteckning Bakgrund 1 Projektets upplägg och organisation 1

Läs mer

Redovisning av åtgärder med anledning av Skolinspektionens

Redovisning av åtgärder med anledning av Skolinspektionens Sid 1 (7) Gävle kommun Redovisning av åtgärder med anledning av Skolinspektionens tillsyn av Gävle kommun Skolinspektionens diarienummer 43-2011:2170 Bakgrund Skolinspektionen genomför tillsyn i Gävle

Läs mer

Rektorernas förutsättningar. pedagogiska ledare. Mjölby kommun

Rektorernas förutsättningar. pedagogiska ledare. Mjölby kommun www.pwc.se Håkan Lindahl Eleonor Duvander Rektorernas förutsättningar att vara pedagogiska ledare Mjölby kommun Innehållsförteckning 1. Revisionell bedömning... 2 2. Inledning... 4 2.1. Revisionsfråga...

Läs mer

UTBILDNINGSPLAN. för Västerås stad 2011-2015. Antagen av kommunfullmäktige den 22 juni 2011

UTBILDNINGSPLAN. för Västerås stad 2011-2015. Antagen av kommunfullmäktige den 22 juni 2011 UTBILDNINGSPLAN för Västerås stad 2011-2015 Antagen av kommunfullmäktige den 22 juni 2011 Innehåll Utbildningsplan 3 En ledande skolstad 4 Vägen till en ledande skolstad 5 Kunskaps- och utvecklingsuppdrag

Läs mer

Barn- och utbildningsförvaltningen 2013-09-19 Dnr: 2013/248-UAN-009 Bitte Henriksson - aa723 E-post: bitte.henriksson@vasteras.se

Barn- och utbildningsförvaltningen 2013-09-19 Dnr: 2013/248-UAN-009 Bitte Henriksson - aa723 E-post: bitte.henriksson@vasteras.se TJÄNSTESKRIVELSE 1 (1) Barn- och utbildningsförvaltningen 2013-09-19 Dnr: 2013/248-UAN-009 Bitte Henriksson - aa723 E-post: bitte.henriksson@vasteras.se Kopia till Utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden

Läs mer

Eskilstuna kommuns arbete med CEMR-deklarationen

Eskilstuna kommuns arbete med CEMR-deklarationen Eskilstuna kommuns arbete med CEMR-deklarationen - från internationell deklaration till lokal praktisk verksamhet. Cecilia Boström, kommunstrateg jämställdhet Eskilstuna kommun Målsättning: Att bli Sveriges

Läs mer

Kvalitetsredovisning läsåret 2013-2014. Kopparhyttan - grundläggande och gymnasial vuxenutbildning samt SFI

Kvalitetsredovisning läsåret 2013-2014. Kopparhyttan - grundläggande och gymnasial vuxenutbildning samt SFI Kvalitetsredovisning läsåret 2013-2014 Kopparhyttan - grundläggande och gymnasial vuxenutbildning samt SFI 1 Innehåll Inledning...3 Enhetens systematiska kvalitetsarbete...3 Styrdokument...3 Skollag och

Läs mer

Uppföljning av granskning om grundskolans resultat och kostnader

Uppföljning av granskning om grundskolans resultat och kostnader www.pwc.se Revisionsrapport Viktor Prytz & Sandra Marcusson 17 Uppföljning av granskning om grundskolans resultat och kostnader Emmaboda kommuns revisorer Uppföljning av granskning om grundskolans resultat

Läs mer

Kvalitetsarbete för Fyrklöverskolans fritidshem period 2 (okt dec), läsåret 2013-2014

Kvalitetsarbete för Fyrklöverskolans fritidshem period 2 (okt dec), läsåret 2013-2014 Kvalitetsarbete för Fyrklöverskolans fritidshem period 2 (okt dec), läsåret 2013-2014 1 Systematiskt kvalitetsarbete Enligt Skollagen (SFS 2010:800) ska varje huvudman inom skolväsendet på huvuvdmannanivå

Läs mer

Bildningsförvaltningens verksamhetsplan 2012-2014

Bildningsförvaltningens verksamhetsplan 2012-2014 BILDNINGSFÖRVALTNINGEN Bildningsförvaltningens verksamhetsplan 2012-2014 för- grund- och gmnasieskolan Skolans verksamhet utgår från gällande lagstiftning och avtal inom skolområdet. Mål för skolan finns

Läs mer

Målmedveten satsning på aktionsforskning i Varberg

Målmedveten satsning på aktionsforskning i Varberg Målmedveten satsning på aktionsforskning i Varberg 1 Målmedveten satsning på aktionsforskning i Varberg I Varberg finns sedan länge en ambition att sprida aktionsforskning som en metod för kvalitetsarbete

Läs mer

Socialstyrelsens tillsyn av missbruksvården och öppna jämförelser visar att uppföljning

Socialstyrelsens tillsyn av missbruksvården och öppna jämförelser visar att uppföljning Stöd till chefer vid implementering av lokal uppföljning inom missbruksoch beroendevården Socialstyrelsens tillsyn av missbruksvården och öppna jämförelser visar att uppföljning av verksamheternas resultat

Läs mer

BOKSLUT 2009 BARN- OCH UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN. torsdag, 2010 mars 18

BOKSLUT 2009 BARN- OCH UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN. torsdag, 2010 mars 18 BOKSLUT 2009 BARN- OCH UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN Organisation Resultat Måluppfyllelse Kompetensutveckling God ekonomisk hushållning Likvärdighet IUP med skriftliga omdömen Nätverk Inspektioner Go BOKSLUT

Läs mer

Jämställdhet SOM TILLVÄXTFAKTOR I STRÖMSUNDS KOMMUN. ett utvecklingsarbete på väg...

Jämställdhet SOM TILLVÄXTFAKTOR I STRÖMSUNDS KOMMUN. ett utvecklingsarbete på väg... Jämställdhet SOM TILLVÄXTFAKTOR I STRÖMSUNDS KOMMUN ett utvecklingsarbete på väg... förord Jämställdhet är en fråga som alla vet att man ska jobba med och det har gjorts planer och kartläggningar över

Läs mer

Delutvärdering Matte i Πteå Moa Nilsson Juli 2014

Delutvärdering Matte i Πteå Moa Nilsson Juli 2014 Delutvärdering Matte i Πteå Moa Nilsson Juli 2014 Projektet Matte i Πteå Syfte Syftet med det treåriga projektet Matte i Πteå är att utveckla och förbättra undervisningen i matematik för att öka alla elevers

Läs mer

Kvalitetsanalys för Pysslingen Förskolor Nallebjörnen 2011/2012

Kvalitetsanalys för Pysslingen Förskolor Nallebjörnen 2011/2012 Kvalitetsanalys för Pysslingen Förskolor Nallebjörnen 2011/2012 Systematiskt kvalitetsarbete Uppdraget i förskola och skola är en tjänst gentemot våra kunder, där barn, elever och föräldrars behov ska

Läs mer

Kvalitetsrapport 1, sammanfattning av redovisning för Kulturoch utbildningsnämnden 20150302

Kvalitetsrapport 1, sammanfattning av redovisning för Kulturoch utbildningsnämnden 20150302 Kvalitetsrapport 1, sammanfattning av redovisning för Kulturoch utbildningsnämnden 20150302 Vision: En tidsenlig och trygg skola och förskola Grundskolan Arbetsgång Enligt Kultur och utbildningsnämndens

Läs mer

Resultatuppföljning 2014

Resultatuppföljning 2014 Resultatuppföljning 2014 Enligt skollagen ska det systematiska kvalitetsarbetet inriktas mot att uppfylla de nationella målen för utbildningen i grundskolan och förskolan. Kravet innebär att huvudmän,

Läs mer

Ambjörnsgårdens Förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Ambjörnsgårdens Förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling Ambjörnsgårdens Förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling Verksamhetsformer som omfattas av planen: Förskoleverksamhet 1-5 år Läsår: 2014-2015 Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas

Läs mer

Utbildningsinspektion i Gnarps skola, förskoleklass och grundskola årskurs 1 6

Utbildningsinspektion i Gnarps skola, förskoleklass och grundskola årskurs 1 6 Utbildningsinspektion i Nordanstigs kommun Gnarps skola Dnr 53-2005:786 Utbildningsinspektion i Gnarps skola, förskoleklass och grundskola årskurs 1 6 Innehåll Inledning...1 Underlag...1 Beskrivning av

Läs mer

Uppdrag om nationella skolutvecklingsprogram

Uppdrag om nationella skolutvecklingsprogram Regeringsbeslut I:3 Utbildningsdepartementet 2015-07-09 U2013/02553/S Statens skolverk 106 20 Stockholm U2013/01285/S U2015/00941/S U2015/00299/S U2015/03844/S Uppdrag om nationella skolutvecklingsprogram

Läs mer

Kvalitetsarbete för Hjortonmyren period 2 (okt dec), läsåret 2014-2105.

Kvalitetsarbete för Hjortonmyren period 2 (okt dec), läsåret 2014-2105. Kvalitetsarbete för Hjortonmyren period 2 (okt dec), läsåret 2014-2105. 1 Systematiskt kvalitetsarbete Enligt Skollagen (SFS 2010:800) ska varje huvudman inom skolväsendet på huvudmannanivå systematiskt

Läs mer

Jämställdhetsplan 2012 2014

Jämställdhetsplan 2012 2014 REGION GOTLAND Gymnasie och vuxenutbildningsförvaltningen Jämställdhetsplan 2012 2014 (Beslutad i GVN 2011 12 21) 1. Inledning Gymnasie och vuxenutbildningsförvaltningens jämställdhetsplan för 2012 till

Läs mer

Policys. Vård och omsorg

Policys. Vård och omsorg LEDNINGSSYSTEM FÖR KVALITET Policys Vård och omsorg 2010/2011 Antagen av vård- och omsorgsnämnden 2010-08-26 ( 65) Reviderad av vård- och omsorgsnämnden 2013-12-19 (Policy för insatser och vårdåtgärder)

Läs mer

Kvalitetsrapport Avseende läsåret 2010/2011

Kvalitetsrapport Avseende läsåret 2010/2011 2011-04-28 1 (7) Dnr: Kvalitetsrapport Avseende läsåret 2010/2011 Södra Bäckby skolor Sofiaskolan Ansvarig: Birgitta Leijon Kvalitetsrapport grundskola och särskola Inledning I den nya skollagen är kravet

Läs mer

Let s do it! Förslag på insatser för att förstärka arbetet med entreprenörskap i skolan i Östergötland

Let s do it! Förslag på insatser för att förstärka arbetet med entreprenörskap i skolan i Östergötland Let s do it! Förslag på insatser för att förstärka arbetet med entreprenörskap i skolan i Östergötland Regional Action Plan 7 YES Let s do it Förord 8 4 Det regionala utvecklingsprogrammet Regionförbundet

Läs mer

Kvalitetsarbete för förskolan Stallgården period 3 (jan mars), läsåret 2014-2015.

Kvalitetsarbete för förskolan Stallgården period 3 (jan mars), läsåret 2014-2015. Kvalitetsarbete för förskolan Stallgården period 3 (jan mars), läsåret 2014-2015. 1 Systematiskt kvalitetsarbete Enligt Skollagen (SFS 2010:800) ska varje huvudman inom skolväsendet på huvudmannanivå systematiskt

Läs mer

Utredningsuppdrag av Koordinerande enheten inom barn- och utbildningsförvaltningen

Utredningsuppdrag av Koordinerande enheten inom barn- och utbildningsförvaltningen Barn- och utbildningsförvaltningen 2015-08-10 1 (5) Barn- och utbildningsnämnden Karin Holmberg Lundin BUN/2015:306 Barn- och utbildningsnämnden Utredningsuppdrag av Koordinerande enheten inom barn- och

Läs mer

Plan mot kränkande behandling för Hjalmar Lundbohmsskolan 2015/2016

Plan mot kränkande behandling för Hjalmar Lundbohmsskolan 2015/2016 Plan mot kränkande behandling för Hjalmar Lundbohmsskolan 2015/2016 Lapplands Gymnasium Hjalmar Lundbohmsskolan Enhet1, Enhet2, Enhet3 och Enhet4 http://www.kommun.kiruna.se/barn-ochutbildning/ Gymnasieskola

Läs mer

LOKAL ARBETSPLAN 2014

LOKAL ARBETSPLAN 2014 LOKAL ARBETSPLAN 2014 GRUNDSKOLA: Bålbro skola 1. UNDERLAG - Självvärdering, riktad till pedagoger - Våga Visa-enkäten riktad till barn/elever och föräldrar - Skolans andra underlag Pedagoger Övergripande

Läs mer

BRUK. bedömning reflektion utveckling kvalitet

BRUK. bedömning reflektion utveckling kvalitet Vad är BRUK? BRUK bedömning reflektion utveckling kvalitet BRUK är ett verktyg för självskattning av kvaliteten i samtliga läroplansstyrda verksamhetsformer. BRUK är en del av det systematiska kvalitetsarbetet.

Läs mer

Projektrapport och utvärdering av projekt Gymnasiearbete med kommunal inriktning

Projektrapport och utvärdering av projekt Gymnasiearbete med kommunal inriktning Rapport 2015-05-19 Projektrapport och utvärdering av projekt Gymnasiearbete med kommunal inriktning KS 2013/0967 Resultatet av projekt Gymnasiearbete med kommunal inriktning rapporterades till projektgrupp

Läs mer