Arbetsterapeut i skolan. Intervjustudie inom projektet Vägar till arbete

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Arbetsterapeut i skolan. Intervjustudie inom projektet Vägar till arbete"

Transkript

1 Arbetsterapeut i skolan Intervjustudie inom projektet Vägar till arbete

2 Titel: Arbetsterapeut i skolan Utredare: Anita Boman Författare: Anita Boman URN:NBN:se:hi pdf Artikelnummer: pdf Rapporten finns att ladda ner från (Hjälpmedelsinstitutet) och (Myndigheten för delaktighet). Postadress: Myndigheten för delaktighet, Box 1210, Sundbyberg E-post: Fax: Telefon:

3 Innehåll Sammanfattning... 4 Inledning... 5 Metod... 6 Frågeställningar som diskuterades med projektmedarbetarna:... 6 Intervjuresultat Linköping... 7 Intervjuer med projektmedarbetare... 7 Elev 1 - Linköping... 8 Elev 2 - Linköping... 9 Elev 3 - Linköping Intervjuresultat från Kungälv Intervjuer med projektmedarbetare Janet är IT-pedagog Elev 1 Kungälv Lokal projektledare berättar: Elev 2 Kungälv Lokal projektledare berättar: Elev 3 - Kungälv Reflektioner från projektledningen Referenser

4 Sammanfattning Hjälpmedelsinstitutet 1 har under åren 2011 till 2014 drivit projektet Vägar till arbete med stöd från Arvsfonden. I projektet har två försöksverksamheter ingått, en i Linköpings kommun på Anders Ljungstedts Gymnasium och en i Kungälvs kommun på Mimers Hus Gymnasium. En del av syftet var varit att undersöka om teknikstöd kan underlätta studiesituationen och förbättra motivationen för elever med kognitiva svårigheter. Projektet anställde arbetsterapeuter för att föra in nya perspektiv på elevernas behov, men också för att komplettera elevhälsans och specialpedagogernas/speciallärarnas kompetens. Studien som presenteras i den här rapporten bygger på intervjuer med projektmedarbetare som deltagit i Vägar till arbete och som använt verktyget BAS (Bedömning av anpassningar i skolmiljön) i sitt arbete för att tillsammans med eleven kartlägga behoven av teknikstöd. Totalt har 215 elevers behov av stöd kartlagts inom projektet Vägar till arbete. Projektet har visat att teknikstöd och andra stöd kan underlätta lärmiljön för många elever. Men det räcker inte att ge eleverna varsin dator eller läsplatta och sedan tro att det ska fungera. Varje elev är unik och tekniken behöver anpassas efter individen. Lärarna kan inte ta det fulla ansvaret, fler professioner behöver samarbeta inom och utanför skolan. Här kan arbetsterapeuten med sin kompetens utgöra ett värdefullt komplement. 1 Hjälpmedelsinstitutet (HI) upphörde 30 april Delar av verksamheten gick över till Myndigheten för delaktighet 1 maj. 4

5 Inledning Hjälpmedelsinstitutet (fr.o.m. maj 2014 Myndigheten för delaktighet MFD) har under åren 2011 till 2014 drivit projektet Vägar till arbete med stöd från Arvsfonden. I projektet har två försöksverksamheter ingått, en i Linköpings kommun och en i Kungälvs kommun. En del av syftet var att undersöka om teknikstöd kan underlätta studiesituationen och förbättra motivationen för elever med kognitiva svårigheter. Projektet anställde bland annat arbetsterapeuter för att föra in nya perspektiv på elevens behov, men också för att komplettera elevhälsans och specialpedagogernas/speciallärarnas kompetens. Vägar till arbete har haft nära samarbete med regeringsuppdraget Teknikstöd i skolan, som också anställde arbetsterapeuter i försöksverksamheter som genomfördes i Kalmar, Växjö och Halmstad. Teknikstöd i skolan har utvärderat arbetsterapeutens roll genom en enkät till skolpersonal och elevhälsan och funnit den både funktionell och positiv (Ramboll Teknikstöd i skolan-utvärdering på skolnivå). Vägar till arbete har inspirerat två studenter på arbetsterapiprogrammet vid Hälsouniversitet i Linköping att genomföra en kvalitativ studie Arbetsterapeuters och specialpedagogers roll att skapa förutsättningar för lärande för gymnasieelever med funktionsnedsättning. I studien intervjuades arbetsterapeuterna som arbetat i Kungälv och Linköping. Studenterna skriver också om arbetsterapi i sin rapport: Arbetsterapi i skolan är betydelsefullt genom att det tar hänsyn till elevernas olika roller och de aktiviteter som är meningsfulla i skolan (Rodger, 2010). Det som är unikt med arbetsterapi är förhållningssättet: att aktivitet är centralt i en människas liv. Aktivitet är också i fokus i arbetsterapeutens arbete (Rodger & Ziviani, 2006). Arbetsterapeuten ses som en expert vars roll är att möjliggöra aktivitet genom att underlätta för klienten att själv välja, organisera och utföra de aktiviteter som de finner meningsfulla och betydelsefulla i sin kontext (Willard, Spackman, Crepeau, Cohn & Schell, 2009). 5

6 Metod Studien som presenteras i den här rapporten bygger på intervjuer med de projektmedarbetare som deltagit i Vägar till arbete och som använt verktyget BAS (Bedömning av anpassningar i skolmiljön). BAS är ett instrument som utvecklats i Sverige för att användas inom skola. Det är avsett för barn från ungefär 7 år och äldre. Användare av instrumentet är idag arbetsterapeuter, speciallärare, specialpedagoger och andra professioner som fokuserar på elevens aktivitet och delaktighet i skolan. Från början var det ett utpräglat arbetsterapeutiskt instrument, men under projekttiden har Linköpings universitet utvecklat BAS, så att fler yrkeskategorier kan använda instrumentet. Kopplat till detta har även en utbildning i BAS tagits fram vid Linköpings universitet. Eleverna som medverkat i projektet har intervjuats vid två tillfällen (BAS1 och BAS 2). Tiden mellan det första och andra tillfället har varit cirka ett halvår. Läsaren får också ta del av ett antal exempel från Linköping och Kungälv. Det är elever som deltagit i projektet och som på olika sätt fått teknikstöd eller annat stöd som underlättat deras lärmiljö. Totalt har 215 elevers behov av stöd kartlagts inom projektet Vägar till arbete. Frågeställningar som diskuterades med projektmedarbetarna: Beskriv vad du generellt har tillfört eleverna som deltagit i projektet: Delaktighet Mer kunskap om elevernas styrkor och svårigheter Högre måluppfyllelse Mer kunskap om teknikstöd Beskriv hur du generellt har tillfört din kompetens till: Lärare/speciallärare Rektorer Annan skolpersonal 6

7 Intervjuresultat Linköping Intervjuer med projektmedarbetare Susanne är arbetsterapeut och berättar här om sina erfarenheter med verktyget BAS som använts i projektet. BAS är bra, säger Susanne, för det bygger på elevens delaktighet i hög grad. Skolan är, enligt Susanne generellt dålig på delaktighet. Den är bra på att göra planer av olika slag, men man frågar sällan eleverna. För en arbetsterapeut är det naturligt att alltid ta med elevens perspektiv. Det är en nödvändighet. En arbetsterapeut är också van vid att tala om både styrkor och svagheter. Eleven behöver bli medveten om sina. Susanne säger att det är mer naturligt för pedagogerna att tala utifrån klassen och den pedagogiska situationen. I projektet Vägar till arbete har arbetsterapeuten haft tid för enskilda elever, vilket lärarna inte har på samma sätt. Flertalet elever som ingått i projektet har förbättrat sin måluppfyllelse. En del elever säger att det också blivit bättre på andra sätt. Kunskap om olika teknikstöd, om den egna tidsuppfattningen och hjälp med strategier har varit viktiga komponenter för eleverna. Susanne tycker att det varit bra att eleverna fått pröva på olika teknikstöd, men säger att det är så mycket annat som också behövs. Det är viktigt att öka förståelsen och kunskapen hos lärarna om olika funktionsnedsättningar och om vilka teknikstöd som kan kompensera. Att till exempel en elev, som kanske behöver gå ifrån lektionen ett tag också får göra det. De struliga eleverna har svårare att få förståelse, de får en stämpel på sig. Något som är angeläget att arbeta vidare med på alla skolor. Projektet har inte samarbetat med elevhälsan i någon större omfattning, då de själva haft många avhopp och personalbyten. Det mest naturliga hade annars varit att projektets arbetsterapeut skulle ingå i de elevhälsoteam som finns på skolan, enligt Susanne. Susanne har haft trepartssamtal kring alla elever som deltagit i projektet. Hon har tillsammans med eleven träffat den mentor eller specialpedagog som anmält eleven till projektet. En del elever som har efterfrågat det, har också fått en skriftlig sammanfattning av vilka insatser som genomförts genom projektet. Av de 115 elever som deltagit har Susanne gjort samtliga BAS1. BAS 2 har delats med arbetsterapeuten Emma, som kommit till projektet under det sista året. En del av de 115 eleverna har varit svåra att följa upp av olika anledningar. De kan ha slutat på skolan, blivit bortgifta, hamnat på behandlingshem eller varit svårfångade av andra skäl. 7

8 Anders Ljungstedts Gymnasium har drabbats på många olika sätt de senaste åren. Från att ha varit en skola med närmare elever och med studieförberedande program, återstår idag en skola med knappt elever på ett antal yrkesförberedande program. Skolan och projektet har haft många byten av nyckelpersoner som gymnasiechef, specialpedagoger och lokal projektledare. Projektet har nått cirka 10 procent av eleverna. Deltagande elever i projektet kommer främst från introduktionsprogrammen och restaurang/livsmedel. Projektet har främst nått skolans övriga lärare genom gemensamma utbildningsinsatser. Man har även samarbetat med skolans bibliotek och kommunens Skoldatatek. Arbetsterapeuten Emma anställdes i projektet hösten 2013 för att främst hjälpa till med BAS 2. Intervjuerna skulle ge svar på vilka effekter och förändringar som eleverna upplevt i skolan och på fritiden sedan BAS1genomförts. Emma har intervjuat cirka 30 elever. Eleverna har ansett att de varit bra att få tala med någon som inte tillhör skolan. Alla säger att det går bättre nu, även de som inte använt sina teknikstöd. Det har varit positivt att bli sedd och att någon har frågat hur det fungerar i skolan och på fritiden. Det är elevens eget val som gäller och många gånger kan det handla om en mognadsprocess. Emma har även diskuterat och hjälpt en del elever med vägen ut ur skolan. Se rapporten Det gick snabbt i övergången men sedan då?, som handlar om den samverkan som genomförts inom projektet Vägar till arbete (Myndigheten för delaktighet 2014). Elev 1 - Linköping Brita (fingerat namn) har under hela sin skoltid känt sig annorlunda och varit mobbad. Hon beskriver också en hemsituation som är besvärlig. Brita har därför valt att gå sin gymnasieutbildning på annan ort än hemorten. Hon går ett program och en inriktning som innebär att de är en liten klass. Hon tycker att det är något lättare att koncentrera sig när gruppen är mindre eftersom det inte är så mycket snack. Det Brita tycker är svårast i skolan är att få ner tankar på papper. Hon har svårt att starta och att avsluta. Om hon till exempel ska skriva en novell kommer hon halvvägs och börjar sedan om för att hon tror att det ska bli bättre resultat. Hon säger att hon behöver någon som säger åt henne att nu är det tillräckligt bra för att hon ska komma till avslut. Att anteckna på lektioner fungerar bra. För övrigt kommer hon lätt efter vid skrivuppgifter eftersom hon är mycket noggrann och därmed långsam. Hennes svårigheter att komma igång och avsluta gör det också svårt att hinna med. Många gånger känner hon sig stressad av att de andra eleverna satt igång med sina uppgifter när hon själv inte kan komma till skott. Svara på frågor i klassen går bra, men hon 8

9 upplever att det är jobbigt med muntlig redovisning. Grupparbeten är också besvärligt eftersom hon sällan klarar att göra sin del av arbetet på ett tillfredsställande sätt och därför inte bidrar så som hon skulle vilja. Brita behöver ibland lämna klassrummet då hon tappar fokus och behöver vara själv. Generellt känner hon att flera lärare har svårt att förstå hennes problematik. Hon är utifrån sett delaktig i den sociala gemenskapen i klassen. Hon är tillsammans med sina klasskamrater på raster och håltimmar, men känner sig ändå ensam och att hon inte passar in. Hon har lärt sig ett socialt spel som fungerar, men tror själv att hon är lite för mycket. Till och från skolan åker Brita buss. Hon har svårt att passa busstider och kommer ofta för sent. Hon säger att hennes tidsuppfattning är dålig och att hon har svårt att veta hur mycket man hinner göra på till exempel en kvart. Hon har också svårt att komma ihåg läxor med mera. Hon säger att hon har bra minne men mycket dålig struktur. Hon har inte koll på schema, prov, lektionssalar och så vidare. Brita har fått en Ipad, tangentbord och hörlurar. Hon har upplevt det mycket positivt att kunna ha allt samlat såväl dokument som schema och påminnelsestöd. Hon har också kunnat använda tidsstöd i sin Ipad. Brita har uttryckt tacksamhet över att bli lyssnad på och också kommit till Susanne och bett om hjälp när det blivit fel i relationen med andra vuxna på skolan. Även hennes mamma har kontaktat arbetsterapeuten och bett om hjälp att föra dotterns talan eftersom du är den Brita har förtroende för och som verkligen förstår hennes problematik. Arbetsterapeuten har varit med vid flera möten med specialpedagogen för att hitta framkomliga vägar för Brita att klara sina studier och även hjälpt till med dokumentation som bilagts ansökan om aktivitetsersättning. Elev 2 - Linköping Lina (fingerat namn) drabbades av reumatism i mycket unga år och har mycket värk som kommer och går i skov. Hon medicinerar, vilket bland annat innebär att hon var sjätte vecka måste besöka sjukhuset för intravenös behandling. Vid BAS1-tillfället antecknade Lina för hand på lektionerna. Hon är långsam och tror själv att det främst är en motorisk nedsättning. Efter en lektion var hon mycket trött i handen. Lina upplever att hon skriver snabbare på dator. Även läsandet går långsamt för Lina. Hon klarar att läsa från tavlan. När hon läser en bok skulle det underlätta om hon kunde förstora texten eftersom hon har problem med ena ögat till följd av sjukdomen. 9

10 Eftersom läsningen går långsamt kan det vara svårt för henne att få tiden att räcka i provsituationer. Hon har idag ingen förlängd provtid. Sjukdomen gör att hon tycker att det är besvärligt att bära tunga böcker och att gå längre sträckor. Efter skolan är Lina ofta trött. Hon säger att hon behöver göra annat för att koppla av. Lina lägger mycket tid på musik och sysslar även med dans, detta går ibland ut över läxläsningen. Lina har fått dator för att underlätta skrivandet. För att göra det lättare att skriva för hand, i de fall hon behöver göra det, har hon fått penna med förstorat grepp. För att underlätta läsandet har hon fått scannermus som möjliggör att hon kan scanna material och antingen få det uppläst via Vital eller förstora text och läsa på skärmen. Lina rekommenderas även att använda ryggsäck, som underlättar för henne att bära det material hon behöver mellan skåp och klassrum. Arbetsterapeuten har haft flera uppföljningar tillsammans med specialpedagogen som informerat berörda lärare om Linas behov av längre provtid. Elev 3 - Linköping Vera (fingerat namn) har genomgått en dyslexiutredning på högstadiet, men har inte fått någon diagnos. Det konstaterades däremot att hon har nedsatt minnesfunktion. Hennes starka sida är att uttrycka sig muntligt. Skriftligt har hon svårt att uttrycka sig. Hon har tankar och idéer, men har svårt att omformulera dessa till text. Innan deltagandet i Vägar till arbete skrev hon för hand i skolan. Ibland blev det ofullständigt och lite osammanhängande, eftersom hon skrev ner en mening snabbt när hon hade den i huvudet för att inte glömma. Det var svårt att hinna med att både lyssna och anteckna på lektionerna. Vera brukade fotografera det läraren skrev eller ta hjälp av någon kompis anteckningar. Läsa tycker Vera fungerar ganska bra. Det är kul, men sade samtidigt att hon har lättare att minnas om hon lyssnar. Att lyssna på inläst litteratur i skolan hade hon inte provat. Vera läser matematik i liten grupp. Hon säger att huvudräkning fungerar förhållandevis bra, men att det är svårt att komma ihåg olika uppställningar. Även här behöver hon muntliga instruktioner för att underlätta. När det är matematikprov behöver hon ha möjlighet att komplettera muntligt. Vera får dator med rättstavnings- och uppläsningsprogram. Hon kan då lyssna på det hon skrivit och själv höra om det låter osammanhängande samt lyssna på skannat material. Det blir också enklare att korrigera texter. Hon får även möjlighet att prata in uppgifter som komplement till det skriftliga. 10

11 Vera får tillgång till inläst kurslitteratur. Hon börjar även använda telefonens påminnelsefunktion i högre utsträckning. Det gör henne mindre beroende av andra. Hennes lärare i matematik informeras om hennes behov av muntliga instruktioner och hon ges möjlighet att komplettera muntligt även här. 11

12 Intervjuresultat från Kungälv Intervjuer med projektmedarbetare Yoe är arbetsterapeut. Hon har arbetat inom projektet i 2,5 år på 25 procent. Den huvudsakliga arbetsuppgiften har varit intervjuerna med eleverna och hon har använt instrumentet BAS. Det är viktigt att veta vad eleverna känner och vad eleverna vill. Som arbetsterapeut handlar det om aktivitet det vill säga allt eleverna gör, som att skriva och läsa. Eleverna skattar själva sina behov och ibland kan läraren ha en annan uppfattning om vad som är viktigt. Då får eleven och läraren komma fram till något gemensamt som de kan pröva. Resultaten kan ju också användas som diskussionsunderlag. Ibland kan det handla om behov av stöd inom nio av de 16 områden som BAS behandlar. Det kan ibland vara till hjälp att sätta in stöd inom två områden, som sedan spiller över på de andra områdena. Yoe träffar många elever flera gånger och kan på det sättet följa upp hur det går. Ibland blir eleven medveten om sina svårigheter först vid BAS-intervjun och det sätter naturligtvis igång tankarna. En del elever är ständigt trötta, kommer försent ideligen och kan inte planera sin vardag. Exempel på hjälpmedel som många elever tagit del av är bolltäcken, timetimern och planeringsstöd. Personalen på Mimers Hus Gymnasium känner till projektet väl och i en framtid borde en arbetsterapeut anställas och höra till elevhälsan, enligt Yoe. Därmed skulle man också lösa problemet med journaldokumentation, något som ingår för en legitimerad arbetsterapeut. Projektet har haft sporadisk kontakt med elevhälsan, men det här är ett angeläget utvecklingsområde, enligt Yoe. Ewa är specialpedagog. Hon tycker att det betytt mycket att Yoe som arbetsterapeut har funnits med i projektet. Vi, det vill säga skolan tror att vi har koll på eleverna och deras svårigheter, men det har vi inte. Yoe har lärt mig massor att se eleven från ett helhetsperspektiv. Hur ser dygnet ut vad gäller till exempel sömn eller har eleven någon skada. Kan det eventuellt finnas medicinska orsaker till att eleven inte fungerar i skolan. Ewa minns en elev som hade enorma koncentrationssvårigheter och det visade sig att han hade väldigt ont i ryggen efter en hockeyskada. Han fick en ny stol och allt blev så mycket lättare. Ewa anser att specialpedagogen och arbetsterapeuten kompletterar varandra och att skolan oftast tänker pedagogiskt, medan arbetsterapeuten tänker medicinskt. Skolan ser alltför ofta i svart eller vitt, men så enkelt är det oftast inte. 12

13 Eleverna som varit med i projektet vittnar om att det känns bra att någon lyssnar. Någon som inte sätter betyg. För många elever var det första gången någon frågat dem hur det fungerar i skolan. Det kan vara allt från att skriva, läsa, strukturera, om provsituationer och raster. BAS innehåller, som nämnts16 frågeområden som eleven diskuterar och skattar sina behov efter. Ewa tycker att det är skolans uppgift att peppa sina elever, finna lösningar och lyfta dem så mycket det bara går. Många gånger är det väldigt små insatser som kan göra skillnad. Måluppfyllelsen har förbättrats för de flesta elever som varit med i projektet. Det har handlat om självskattning och de flesta är bra på det. Men det finns elever som haft svårt att skatta sig själva, kanske på grund av funktionsnedsättning. Ewa säger att de stämt av elevens skattning med betygen och på det sättet fått en bättre uppfattning. Det har tagit tid, men idag känner alla på skolan till projektet Vägar till arbete väl och man undrar hur det ska gå när projektet slutar. Skolledningen är medveten om problemet och söker lösningar för hur man ska kunna använda samma arbetssätt även i fortsättningen. Ewa tycker att det mest angelägna är att hitta eleverna, ge dem stöd och se dem växa. Det finns exempel på elever som lyckats slingra sig genom systemen på de mest förunderliga sätt. Ewa tänker på en elev med grav dyslexi och lindrig utvecklingsstörning. Han kom tillsammans med sin kamrat som anmält sig till projektet. Han lyssnade på kamratens samtal med Ewa och kände att han behövde samma sak. Det visade sig att båda de här eleverna hade dyslexi och den ene dessutom en lindrig utvecklingsstörning. De gick båda sista året på gymnasiet. Det får inte vara så här, att elevers behov av stöd upptäcks det sista året på gymnasiet, säger Ewa. Janet är IT-pedagog på Skoldatateket. År 2012 flyttade verksamheten in på Mimers Hus Gymnasium. Närheten har betytt mycket för projektet och eleverna. Janet möter eleverna efter den första BAS intervjun. Nu kan hon visa teknikstöd, programvaror, talsyntes, scannermusen eller annat teknikstöd som eleverna vill pröva. Hon introducerar ofta eleverna i lärplattformen Fronter, som underlättar både för lärare och elever. Arbetsterapeuten har tillfört mycket genom att se eleven i ett helhetsperspektiv, enligt Janet. Många elever har fått en kalenderfunktion, appar för påminnelser och planeringsstöd i sina mobiler. Janet har arbetat lite med detta tidigare, men inte lika konsekvent som nu. Det är viktigt att börja tidigt. Hon möter eleverna som är med i projektet ett flertal gånger efter den första BAS-intervjun. Det behöver inte ta ett halvår om det inte fungerar. Efter BAS 2, som ofta sker efter cirka ett halvår, har Janet avslutat kontakten. Janet är bekymrad över att kompetensen kring funktionsnedsättning och 13

14 teknikstöd är så låg på skolan. På grundskolan har Janet utbildat alla lärare via de licenser som kommunen har. På gymnasiet har endast enstaka lärare och rektorer velat utbilda sig. Det finns ett fåtal lärare på skolan som arbetar enligt metoden flipped classroom. Det är en metod " med stark tonvikt på digitala verktyg. Modellen innebär att läraren vänder på de traditionella begreppen genom att ge webbaserade genomgångar som hemläxa, istället för den traditionella föreläsningen i klassrummet. På så sätt frigörs tid och utrymme i klassrummet för mer laborativt arbete. Modellen kallas för det omvända klassrummet. Janet tror att det kommer att bli allt vanligare i framtiden. Idag finns en särskild app som beskriver hur man lägger upp lektionen. Både projektet Vägar till arbete och skolan själv har köpt in att flertal interaktiva tavlor för att underlätta lärmiljön för alla elever. Framförallt för de elever som inte hinner med att både anteckna och lyssna samtidigt. Det är svårt att veta hur mycket de används, men enligt eleverna används de inte som det var tänkt. Det här med förändringsarbete och att föra in ny teknik är svårt och tar tid, men det är ingen generationsfråga, snarare en attitydfråga säger Janet. Elev 1 Kungälv Lokal projektledare berättar: Eleven kom till oss på vårterminen i skolår tre. Han kände total hopplöshet och likgiltighet inför skolan då han endast hade lyckats få ihop 400 poäng under sina tre år på samhällsprogrammet. Hans mentor och speciallärare hade inte förstått vilket behov av stöd han hade, utan lagt hela skulden på honom själv. Om han bara. En anledning till att han kom till oss i projektet var att han hade slutat gå till specialläraren. Han märkte ganska snart att vi ville förstå honom och tog oss tid att lyssna på honom. Vi satte in hjälp i form av ett stressverktyg, icalendar och ett kedjetäcke. Plötsligt märkte han att han sov på ett sätt som han aldrig gjort innan. Arbetsterapeuten såg till att han fick ett eget kedjetäcke via primärvården, eftersom han inte har rätt diagnos för att få det förskrivet via habiliteringen. Vi började också prata om en förlängning av skolan där han skulle försöka få ihop lite fler poäng i de ämnen han var nära ett betyg. Han började använda kalendern i mobilen och kom själv på att han kunde prenumerera på en funktion så att han inte missade en enda fotbollsmatch, vilket är hans stora intresse. Vi pratade om framtiden och han hade en dröm om att pröva på plåtslageri. Egentligen hade han velat gå elprogrammet, men bytte då alla hans kompisar hade valt samhällsprogrammet. Vi löste en förlängning med tre månader för att se att det blev några resultat. 14

15 Praktikanskaffaren ordnade praktik på ett plåtslageri tre dagar per vecka och två dagar skola. Vi pratade också om vikten att må bra psykiskt, vilket gjorde att han började gå och prata med en psykolog. Han skulle också vilja göra om sin utredning som inte visade så mycket, men han känner själv att han har svårigheter som begränsar honom i hans vardagliga liv. Denna nya utredning är på gång nu. Under hela läsåret och under förlängningen i skolan har han kommit en stund varje vecka och pratat om hur han har det, sina tankar och funderingar inför framtiden. Han använder fortfarande hjälpmedlen han fick och berättar gärna om hur viktigt det var för honom att komma till oss. Elev 2 Kungälv Lokal projektledare berättar: Eleven kom till oss på höstterminen i skolår tre. Han var på väg att hoppa av sitt program. Han undrade om han kunde få hjälp med sina läs- och skrivsvårigheter. Han hade också tänkt på att det skulle kunna vara dyslexi och ville få en utredning på det. Med sig hade han en klasskamrat som han gjorde allt tillsammans med i skolan och om det inte varit för att de hade varandra, hade de inte gått kvar. Eleven hade en tidig diagnos inom adhd, språkstörning och drag av autism från sexårsåldern. Under samtalets gång visar det sig att det inte finns någon förståelse för funktionsnedsättningen bland lärarna och inte heller helt ifrån rektor. Vi börjar med att göra en läs- och skrivutredning som visar grav dyslexi. Vi installerar alla alternativa verktyg på elevens dator och han får även prova ett kedjetäcke eftersom han sover otroligt dåligt. Han inser också nyttan med en Time-Timer och önskar att vi visar hans lärare så att hon kan ha den till hela klassen. Det gör vi och när vi är där tycker hon att det är jättebra och ställer den på katedern. När vi gått och några andra elever undrar vad den är bra för, undrar hon det själv också och ställer undan den Eleven och hans kompis tar hand om den själva och det hjälper dem. Vid vissa lektioner är miljön i verkstaden eller i klassrummet så stökig att dessa två elever inte kan vistas där. Då går de till teknikklassrummet och sätter sig att arbeta istället. Eleverna fick även utbildning i ViTal och ViTex som de använde sig av, framför allt i engelskan där uttalet är svårt. Vi samarbetar med vårt nätverk och två veckor efter studenten har eleven en praktikplats som han är på först tre dagar sedan fyra dagar per vecka. Han testar sin arbetsförmåga där. Han trivs ganska bra till en början och pratar om att han gärna skulle vilja ha ett fast jobb där, men när en annan kille som han mest umgås med på jobbet får sparken, börjar det bli tråkigt. Detta var inom restaurangbranschen 15

16 och inte Fordon som han hade gått. Under tiden kommer han på att han inte vill arbeta med något av detta, utan nog faktiskt hellre inom databranschen. Vi pratar om vidareutbildning och det förstår han att han behöver då. Vi har fortfarande kontakt och eleven kommer till oss varannan månad ungefär för att berätta om vad som händer i hans liv. Vi säger till honom att han inte bara ska sluta på praktiken för att sitta hemma. Det håller han med om och efter ett halvår börjar han läsa på Komvux för att läsa in vissa grundläggande ämnen för vidare behörighet till högskolan. Eleven har fortfarande nytta av ett kedjetäcke och Yoe har hjälpt honom så att han fick ett utskrivet via primärvården. Han använder även en del av de alternativa verktygen som finns i hans egen dator nu. Elev 3 - Kungälv Eleven går nu andra året på barn och fritidsprogrammet. Hon gick om år två och bytte klass till en bättre och lugnare än den hon gick i innan. I årskurs ett var allting upp och ner. Hon hade ingen kontroll på någonting, ingen hjälpte henne att organisera, strukturera eller planera sina skoldagar, vilket gjorde att hon stannade hemma istället för att gå till skolan. Hon säger själv att det inte var för att hon ville skolka utan för att allt var så rörigt i skolan att hon inte kunde gå dit. Eleven gjorde ett studieuppehåll och fick praktik på ett kafé. Här var hon populär och fick extraarbete direkt. Skolan gick in och betalade en baristautbildning till henne och från att ha mått jättedåligt, började saker och ting rätta till sig. Eleven har autism och behöver god struktur och framförhållning. Hon och hela klassen fick en assistent som styr upp och ordnar skoldagarna så att de blir överskådliga. Genom projektet fick eleven en egen ipad med en icalendar installerad. Hon älskar sin padda. Dator hade hon inte använt på flera år innan dess. Med hjälp av färgkodning och påminnelser som sms i kalendern har hon kontroll på såväl sin skoldag som sin fritid, på ett bra och överskådligt sätt. Eleven har också fått några olika stressverktyg som hon har i handen. Hon tycker att hon blir mycket lugnare av dem. Eleven är en av de som kommer till teknikklassummet för att få lite lugn och ro samt hjälp med svåra uppgifter. I uppföljningen från BAS 1 till BAS 2 är den här eleven en av dem som gjort allra störst resa. Hon gick från 29 till 48 poäng! 16

17 Reflektioner från projektledningen När man får ta del av dessa elevexempel och får höra projektmedarbetarna beskriva uppdraget de haft i projektet, så känner jag både stolthet över deras insatser, men också en förtvivlan över att det finns så många elever därute, som inte får det stöd de så väl behöver och som vi vet kan vara helt avgörande. Att både föra in nya kompetenser och nya arbetssätt i skolan tar tid. Det här projektet har i alla fall visat att det går och det vill vi sprida till så många skolledare, förvaltningschefer och skolpolitiker som möjligt. Teknikstöd och andra stöd kan underlätta lärmiljön för många elever, men det räcker inte att bara ge eleverna varsin dator eller Ipad och sedan tro att det ska fungera. Varje elev är unik och tekniken behöver anpassas efter individen. Lärarna kan inte ta det fulla ansvaret, utan fler professioner behöver samarbeta inom och utanför skolan. Här kan arbetsterapeuter med sin kompetens utgöra ett värdefullt komplement. 17

18 Referenser Boman, Anita. Slutrapport Vägar till arbete. Sundbyberg: Myndigheten för delaktighet 2014 Dahlin, Erika. Det gick snabbt i övergången men sedan då?. Sundbyberg: Myndigheten för delaktighet 2014 Nilsson, Ingvar. Vägar till arbete Socioekonomisk analys av unga, skolmisslyckande och arbetsmarknaden. Sundbyberg: Myndigheten för delaktighet Ramboll, Projektet Teknikstöd i skolan utvärdering på skolnivå år Rodger, S. (red.). Occupation-centred practice with children: a practical guide for occupational therapists. Chichester, U.K.: Blackwell Pub Rodger, S. & Ziviani, J. (red.). Occupational therapy with children: understanding children's occupations and enabling participation. Oxford: Blackwell Willard, H.S., Spackman, C.S., Crepeau, E.B., Cohn, E.S. & Schell, B.A.B. (red.). Willard & Spackman's occupational therapy. (11. ed). Philadelphia: Wolters Kluwer Health/Lippincott Williams & Wilkins

19 Arbetsterapeut i skolan Intervjustudie inom projektet Vägar till arbete Studien som presenteras i den här rapporten bygger på intervjuer med medarbetare i projektet Vägar till arbete. Vägar till arbete drevs av Hjälpmedelsinstitutet med stöd från Arvsfonden under åren 2011 till Syftet med projektet var bland annat att undersöka om teknikstöd kan underlätta studiesituationen och förbättra motivationen för elever med kognitiva svårigheter. Projektet anställde arbetsterapeuter för att föra in nya perspektiv på elevers behov, men också för att komplettera elevhälsans och specialpedagogernas/speciallärarnas kompetens. Projektet har visat att teknikstöd och andra stöd kan underlätta i skolan för många elever. Totalt har 216 elevers behov av stöd kartlagts inom projektet Vägar till arbete. Artikelnummer: pdf

Med rätt stöd rustas eleverna för arbetslivet. ett reportage från Mimers Hus Gymnasium i Kungälv

Med rätt stöd rustas eleverna för arbetslivet. ett reportage från Mimers Hus Gymnasium i Kungälv Med rätt stöd rustas eleverna för arbetslivet ett reportage från Mimers Hus Gymnasium i Kungälv Individuellt stöd som inte sticker ut Varje elev har sin egen lärstil och ingen vill bli utpekad som avvikande.

Läs mer

Kognitivt stöd i skolan

Kognitivt stöd i skolan 1 Kognitivt stöd i skolan Studiematerialet Så här blev det för mig Angelica, Axel, Sara, Jacob och Anna berättar Studiematerialet Johanna, Philip och Anthon behöver olika inlärningsmiljöer Olika unga Lika

Läs mer

Vi vill ge unga bästa möjliga start efter studenten. ett reportage om ett unikt samarbete i Kungälv

Vi vill ge unga bästa möjliga start efter studenten. ett reportage om ett unikt samarbete i Kungälv Vi vill ge unga bästa möjliga start efter studenten ett reportage om ett unikt samarbete i Kungälv Med fokus på livet efter studenten Susanne Borg och Pia Ekman arbetar på olika sätt för att unga med funktionsnedsättning

Läs mer

Skola till arbete. Pilotstudie. Flera funktionsnedsättningar. Arvsfonden 2 terminer, 2010-2011 Grupp elever i Kungälv, Linköping.

Skola till arbete. Pilotstudie. Flera funktionsnedsättningar. Arvsfonden 2 terminer, 2010-2011 Grupp elever i Kungälv, Linköping. Skola till arbete Pilotstudie Flera funktionsnedsättningar Arvsfonden 2 terminer, 2010-2011 Grupp elever i Kungälv, Linköping Vägar till arbete Flera funktionsnedsättningar Allmänna arvsfonden 6 terminer

Läs mer

Delrapport Teknikstöd i skolan. Försöksverksamhet i Växjö Kommun på initiativ av Hjälpmedelsinstitutet (HI).

Delrapport Teknikstöd i skolan. Försöksverksamhet i Växjö Kommun på initiativ av Hjälpmedelsinstitutet (HI). Växjö Kommun December 2012 Delrapport Teknikstöd i skolan Försöksverksamhet i Växjö Kommun på initiativ av Hjälpmedelsinstitutet (HI). Inger Kratz, projektledare Ylva Karlman, Leg. arbetsterapeut Lina

Läs mer

Ökad IT-användning förbättrar tillgängligheten för eleverna. ett reportage från Thorildskolan i Kungälv

Ökad IT-användning förbättrar tillgängligheten för eleverna. ett reportage från Thorildskolan i Kungälv Ökad IT-användning förbättrar tillgängligheten för eleverna ett reportage från Thorildskolan i Kungälv Nytt tänk kring stöd till elever Det var främst erbjudandet om ny teknik i klassrummen som gjorde

Läs mer

DMC - Disabled Making Careers Job hunting and job coaching activities and multi-science methods/tools in Sweden Plymouth, February 2015

DMC - Disabled Making Careers Job hunting and job coaching activities and multi-science methods/tools in Sweden Plymouth, February 2015 Hur samhället i Sverige arbetar för att hjälpa personer med funktionsnedsättning att få ett arbete Arbetsförmåga I Sverige så är de personer med funktionsnedsättning som har en arbetsförmåga inskrivna

Läs mer

Vägar till arbete Slutrapport

Vägar till arbete Slutrapport Vägar till arbete Slutrapport Titel: Vägar till arbete Utredare: Anita Boman Omslagsbild: Lasse Hejdeberg URN:NBN:se:hi201414310pdf Artikelnummer: 14310pdf Rapporten finns att ladda ner från www.hi.se

Läs mer

Messa med symboler. Hur har vi gjort och vad tycker de som provat?

Messa med symboler. Hur har vi gjort och vad tycker de som provat? Messa med symboler Hur har vi gjort och vad tycker de som provat? Margret Buchholz, Specialist i arbetsterapi inom habilitering och handikappomsorg vid DART Kommunikationsoch dataresurscenter. margret.buchholz@vgregion.se,

Läs mer

En genomförandeplan för en pilotstudie i Östergötland och Västra Götaland

En genomförandeplan för en pilotstudie i Östergötland och Västra Götaland 1 2010 10 18 En genomförandeplan för en pilotstudie i Östergötland och Västra Götaland Inledning Målet med pilotstudien som genomförs under två terminer i Kungälv och Linköping är att starta olika processer

Läs mer

Delrapport läsåret 2013-2014

Delrapport läsåret 2013-2014 Delrapport läsåret 2013-2014 Utvärdering våren 2014 Monica Andersson, projektledare 2014-06-26 Projektstart den 1 september 2014. Projekttid 16 månader. Deltagare i projektet är Åre kommun, gymnasieskolan

Läs mer

Det gick snabbt i övergången. - Utvärdering av samverkansprocesser inom projektet Vägar till arbete

Det gick snabbt i övergången. - Utvärdering av samverkansprocesser inom projektet Vägar till arbete Det gick snabbt i övergången Utvärdering av samverkansprocesser inom projektet Vägar till arbete Titel: Det gick snabbt i övergången men sedan då? Utredare: Erika Dahlin URN:NBN:se:hi201414312pdf Artikelnummer:

Läs mer

Korttidslån av hjälpmedel och programvara till barn/ungdomar med neurologiskt betingade funktionshinder som t.ex. DAMP och ADHD

Korttidslån av hjälpmedel och programvara till barn/ungdomar med neurologiskt betingade funktionshinder som t.ex. DAMP och ADHD Korttidslån av hjälpmedel och programvara till barn/ungdomar med neurologiskt betingade funktionshinder som t.ex. DAMP och ADHD - ett projekt som stöds av Ungaifocus Hjälpmedelsinstitutet (HI), 2005 Författare:

Läs mer

Du är klok som en bok, Lina! Janssen-Cilag AB

Du är klok som en bok, Lina! Janssen-Cilag AB Du är klok som en bok, Lina! Janssen-Cilag AB Den här boken handlar om hur det är när man har svårt att vara uppmärksam och har svårt att koncentrera sig. Man kan ha svårt med uppmärksamheten och koncentrationen,

Läs mer

KOMPENSATORISKA VERKTYG I SKOLAN

KOMPENSATORISKA VERKTYG I SKOLAN inbjudan till konferens i Stockholm den 12-13 mars 2013 TALARE FRÅN Linnéuniversitetet Idor Svensson Docent i psykologi Kalmarsunds Gymnasieförbund Ann-Katrin Wijk Specialpedagog Halmstads kommun Elisabeth

Läs mer

Om mig 2014. Snabbrapport för grundskolans år 8 per kön

Om mig 2014. Snabbrapport för grundskolans år 8 per kön Om mig 2014 Snabbrapport för grundskolans år 8 per kön Om mig är en webbaserad enkät om ungdomars hälsa och livsstil som genomfördes för första gången under hösten 2014. Enkäten är ett samarbete mellan

Läs mer

Vägar till arbete. hur skolhuvudmän och gymnasieskolor underlättar övergången till arbetslivet för elever i behov av särskilt stöd

Vägar till arbete. hur skolhuvudmän och gymnasieskolor underlättar övergången till arbetslivet för elever i behov av särskilt stöd Vägar till arbete hur skolhuvudmän och gymnasieskolor underlättar övergången till arbetslivet för elever i behov av särskilt stöd Förord Denna skrift ska ge skolhuvudmän och gymnasieskolor idéer om hur

Läs mer

Teknikstöd i skolan. Slutrapport

Teknikstöd i skolan. Slutrapport Teknikstöd i skolan Slutrapport Innan var det kaos och jag var stressad och mer ostrukturerad. Nu har jag fått grepp om allting och behöver inte lägre bli uppjagad. Elev i försöksverksamhet Hjälpmedelsinstitutet

Läs mer

Du är klok som en bok, Lina!

Du är klok som en bok, Lina! Du är klok som en bok, Lina! Den här boken handlar om hur det är när man har svårt att vara uppmärksam och har svårt att koncentrera sig. Man kan ha svårt med uppmärksamheten och koncentrationen, men på

Läs mer

... KVALITETSPLAN FÖR KUNG SAGAS ELEVER ...

... KVALITETSPLAN FÖR KUNG SAGAS ELEVER ... KVALITETSPLAN FÖR KUNG SAGAS ELEVER 1 Vi på Kung Saga gymnasium har som mål att arbeta med att ni elever ska få en bra förberedelse för ert vuxenliv, det tycker vi är det viktigaste. Andra mål som vi arbetar

Läs mer

ADHD är en förkortning av Attention Deficit Hyperactivity Disorder och huvudsymtomen är:

ADHD är en förkortning av Attention Deficit Hyperactivity Disorder och huvudsymtomen är: Ung med ADHD Det här faktabladet är skrivet till dig som är ung och har diagnosen ADHD. Har det hänt att någon har klagat på dig när du har haft svårt för att koncentrera dig? Förstod han eller hon inte

Läs mer

AD/HD självskattningsskala för flickor

AD/HD självskattningsskala för flickor AD/HD självskattningsskala för flickor Använd för varje påstående någon av siffrorna nedan för att visa hur väl den känslan eller det beteendet stämmer in på dig. 0 = det är inte alls som jag; det händer

Läs mer

Arbete och Studier. ADHD-center. ADHD-center, Habilitering & Hälsa SLL

Arbete och Studier. ADHD-center. ADHD-center, Habilitering & Hälsa SLL Arbete och Studier ADHD-center 1 2 Innehåll ADHD i skola/arbete Gymnasieutbildning Vuxenutbildning och Högskola ADHD i arbetslivet Sidan 3 ADHD i skola/arbete; Att planera och komma igång Att komma ihåg

Läs mer

F Ö G L Ö G R U N D S K O L A 2010 FÖR ELEVER MED LÄS- OCH SKRIVSVÅRIGHETER DYSLEXI DYSKALKYLI INLÄRNINGSPROBLEM

F Ö G L Ö G R U N D S K O L A 2010 FÖR ELEVER MED LÄS- OCH SKRIVSVÅRIGHETER DYSLEXI DYSKALKYLI INLÄRNINGSPROBLEM F Ö G L Ö G R U N D S K O L A 2010 HANDLINGSPLAN FÖR ELEVER MED LÄS- OCH SKRIVSVÅRIGHETER DYSLEXI DYSKALKYLI INLÄRNINGSPROBLEM 1 I N N E H Å L L S F Ö RTECKNING 1. Förebyggande arbete 3 2. Läsinlärning

Läs mer

Barn- och ungdomsenkät i Kronobergs län Årskurs 5

Barn- och ungdomsenkät i Kronobergs län Årskurs 5 Barn- och ungdomsenkät i Kronobergs län Årskurs 5 Hur mår du? Anledningen till att vi gör den här undersökningen är att vi vill få kunskap om ungas hälsa och levnadsvanor. Alla elever i årskurserna 5,

Läs mer

Undervisa tillgängligt Lathund för lärare vid Högskolan Kristianstad

Undervisa tillgängligt Lathund för lärare vid Högskolan Kristianstad Lathund för lärare vid Högskolan Kristianstad Lathund för tillgänglig undervisning Distansstudier Öppna distansföreläsningar även för campusstudenter. Det ger möjlighet för campusstudenter att ta del av

Läs mer

PIL - Patientforum i Lund 2009 10 08. Cecilia Sjöbeck, specialpedagog Gunvor Damsby, leg logoped

PIL - Patientforum i Lund 2009 10 08. Cecilia Sjöbeck, specialpedagog Gunvor Damsby, leg logoped Det blir bäst om man gör rätt från början PIL - Patientforum i Lund 2009 10 08 Cecilia Sjöbeck, specialpedagog Gunvor Damsby, leg logoped Skånes Kunskapscentrum för Elever med Dyslexi Rådgivning och stöd

Läs mer

Birka Folkhögskola Arbetsförmedlingarna i Krokom och Östersund Samjamt

Birka Folkhögskola Arbetsförmedlingarna i Krokom och Östersund Samjamt Birka Folkhögskola Arbetsförmedlingarna i Krokom och Östersund Samjamt 1 Innehåll 1. Inledning... 3 2. Sammanfattning... 3 3. Övergripandemål... 4 4. Delmål... 4 Att 15 ungdomar lär känna sina styrkor

Läs mer

Barn- och ungdomsenkät i Kronobergs län Årskurs 8

Barn- och ungdomsenkät i Kronobergs län Årskurs 8 Barn- och ungdomsenkät i Kronobergs län Årskurs 8 Hur mår du? Anledningen till att vi gör den här undersökningen är att vi vill få kunskap om ungas hälsa och levnadsvanor. Alla elever i årskurserna 5,

Läs mer

RESULTAT AV DIALOGER Parlamentarisk grupp, Sundbyberg Elever

RESULTAT AV DIALOGER Parlamentarisk grupp, Sundbyberg Elever RESULTAT AV DIALOGER Parlamentarisk grupp, Sundbyberg Elever 2014-04-11 1 ARBETSMILJÖ (FYSISK OCH SOCIAL) Fräscha och fina toaletter. Fräschare och vackrare toaletter Renare toaletter Renovera toaletterna

Läs mer

Slutrapport sept 2013 dec 2014

Slutrapport sept 2013 dec 2014 Slutrapport sept 2013 dec 2014 Förslag på aktiviteter för framtiden Projektstart den 1 september 2013. Projekttid 16 månader. Parter i projektet är Åre kommun, gymnasieskolan och Arbetsförmedlingen, Målgrupp

Läs mer

Självhjälpsprogram för ADHD. Del 1 Att hitta din väg

Självhjälpsprogram för ADHD. Del 1 Att hitta din väg Självhjälpsprogram för ADHD Del 1 Att hitta din väg Välkommen till vårt självhjälpsprogram för ADHD. Detta program ger dig verktygen att använda din ADHD som en superkraft för att hitta till ett bra liv..

Läs mer

NPF. i skolan. En skrift om hur arbetet i skolan kan bli bättre för barn med NPF

NPF. i skolan. En skrift om hur arbetet i skolan kan bli bättre för barn med NPF NPF i skolan En skrift om hur arbetet i skolan kan bli bättre för barn med NPF Om oss... Riksförbundet Attention är en intresseorganisation för personer med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar (NPF),

Läs mer

Pedagogiska stödinsatser med IT - ALVESTA KOMMUN

Pedagogiska stödinsatser med IT - ALVESTA KOMMUN Sammanfattning Många skolprojekt börjar med personalutbildning, vi gjorde tvärtom, vi började med eleverna och föräldrarna! Under 2007 har Alvesta Kommun drivit ett projekt med målsättningen att ge fler

Läs mer

Uppföljning 2010. Utvärdering av Skolplan 2007

Uppföljning 2010. Utvärdering av Skolplan 2007 Uppföljning 2010 God och trygg arbetsmiljö för barn och elever Utvärdering av Skolplan 2007 Barn- och utbildningsnämnden Barn- och utbildningsförvaltningen Birgitta Bresell 2011-06-08 Innehåll 1 Sammanfattning

Läs mer

Lyssna på oss. Vi vet. Ungdomsexperterna på BUP i Karlstad tipsar. föräldrar och andra vuxna vad de behöver lära sig för att ge barn och unga bra stöd

Lyssna på oss. Vi vet. Ungdomsexperterna på BUP i Karlstad tipsar. föräldrar och andra vuxna vad de behöver lära sig för att ge barn och unga bra stöd Lyssna på oss. Vi vet. Ungdomsexperterna på BUP i Karlstad tipsar föräldrar och andra vuxna vad de behöver lära sig för att ge barn och unga bra stöd Föräldrar borde förstå att man inte kan diskutera när

Läs mer

Umeåmodellen. Faktorer som påverkar skolnärvaron Checklistor. Elever med hög skolfrånvaro. Dokumentnamn: Projektet Tillbaka till skolan 2012 2014

Umeåmodellen. Faktorer som påverkar skolnärvaron Checklistor. Elever med hög skolfrånvaro. Dokumentnamn: Projektet Tillbaka till skolan 2012 2014 Umeåmodellen Faktorer som påverkar skolnärvaron Checklistor Elever med hög skolfrånvaro Dokumentnamn: Projektet Tillbaka till skolan 2012 2014 Dokumentansvarig: Karin Arnqvist specialpedagog och Cecilia

Läs mer

Stöd för lärande- förenar pedagogiskt och psykosocialt stöd Individer med neuropsykiatrisk funktionsnedsättning

Stöd för lärande- förenar pedagogiskt och psykosocialt stöd Individer med neuropsykiatrisk funktionsnedsättning Stöd för lärande- förenar pedagogiskt och psykosocialt stöd Individer med neuropsykiatrisk funktionsnedsättning Vedrana Bolic, doktorand & leg. arbetsterapeut Institutionen för Samhälls- och Välfärdsstudier

Läs mer

om läxor, betyg och stress

om läxor, betyg och stress 2 126 KP-läsare om läxor, betyg och stress l Mer än hälften av KP-läsarna behöver hjälp av en vuxen hemma för att kunna göra läxorna. l De flesta tycker att det är bra med betyg från 6:an. l Många har

Läs mer

BARNANPASSAD ÅTERGIVNING AV PSYKOLOGUTREDNING

BARNANPASSAD ÅTERGIVNING AV PSYKOLOGUTREDNING BARNANPASSAD ÅTERGIVNING AV PSYKOLOGUTREDNING Habiliteringen Mora 2012 Barn 6 12 år Diagnos: Adhd, autismspektrum, lindrig och måttlig utvecklingsstörning, Cp samt EDS Psykologutredning Remiss med frågeställning

Läs mer

Mall vid kartläggning

Mall vid kartläggning Mall vid kartläggning Skola: Elevens namn: Datum: Närvarande personer vid kartläggning: Situationer som fungerar bra för eleven Situationer som fungerar mindre bra för eleven Elevens starka och svaga sidor

Läs mer

Plan för elevhälsan, Torsbergsgymnasiet 2014/2015

Plan för elevhälsan, Torsbergsgymnasiet 2014/2015 Torsbergsgymnasiet 2015-04-29 Plan för elevhälsan, Torsbergsgymnasiet 2014/2015 Syfte Planen syftar till att ge en tydlig struktur för de olika typer av insatser och åtgärder som är tänkbara för att främja

Läs mer

Intervjusvar Bilaga 2

Intervjusvar Bilaga 2 49 Intervjusvar Bilaga 2 Fråga nummer 1: Vad säger ordet motivation dig? Motiverade elever Omotiverade elever (gäller även de följande frågorna) (gäller även de följande frågorna) Att man ska vilja saker,

Läs mer

Ormbergsskolan. Trygghet som skapar lärlust

Ormbergsskolan. Trygghet som skapar lärlust S KO L O M R Å D E B J Ö R K S K ATA N L U L E Å Ormbergsskolan Trygghet som skapar lärlust 2 Ur trygghet föds nyfikenhet och lust att lära Grunden för Ormbergsskolans koncept är den trygghet som finns

Läs mer

Strategier för att alla barn & elever ska nå målen i Askersunds kommun

Strategier för att alla barn & elever ska nå målen i Askersunds kommun Strategier för att alla barn & elever ska nå målen i Askersunds kommun Förord Barn- och utbildningsnämnden har gett förvaltningschefen i uppdrag att ta fram en strategi för att alla elever ska nå målen.

Läs mer

Sammanställning av enkäten. Lust att lära. åk 8 och åk 2 på gymnasiet

Sammanställning av enkäten. Lust att lära. åk 8 och åk 2 på gymnasiet Sammanställning av enkäten Lust att lära åk 8 och åk 2 på gymnasiet VT - 2011 Barn- och ungdomssektorn (BUS) Innehållsförteckning Inledning... 3 Syfte... 3 Metod... 4 Resultat... 6 Trivsel... 6 Trygghet...

Läs mer

Teknikstöd i skolan. Elever som testat teknikstöd berättar. Elever med kognitiva svårigheter. Smarta hjälpmedel

Teknikstöd i skolan. Elever som testat teknikstöd berättar. Elever med kognitiva svårigheter. Smarta hjälpmedel Teknikstöd i skolan Elever med kognitiva svårigheter sid 3 Elever som testat teknikstöd berättar sid 4 Arbetsterapeuten ny yrkesgrupp i skolan? sid 10 Smarta hjälpmedel sid 14 Utgiven av Hjälpmedelsinstitutet

Läs mer

läs- och skrivutveckling HANDLINGSPLAN FÖR ARBETE MED ELEVER

läs- och skrivutveckling HANDLINGSPLAN FÖR ARBETE MED ELEVER läs- och skrivutveckling HANDLINGSPLAN FÖR ARBETE MED ELEVER 1 Att kunna läsa och skriva Verksamhetsområde Utbildning genomgick år 2007 en organisationsförändring med syfte att underlätta för verksamheten

Läs mer

DISTANSUTBILDNING Omsorgspedagog

DISTANSUTBILDNING Omsorgspedagog DISTANSUTBILDNING Omsorgspedagog - med inriktning neuropsykiatri DISTANSUTBILDNING Vad innebär utbildningen? Detta är en utbildning för dig som vill arbeta med människor. Utbildningen ger dig kunskaper

Läs mer

Barns och ungdomars syn på skärmtid

Barns och ungdomars syn på skärmtid 213-9-9 Barns och ungdomars syn på skärmtid Önskas mer information om hur Landstinget Kronoberg arbetar med kontaktklasser eller om innehållet i denna rapport, kontakta: Susann Swärd Barnsättsstrateg 79-844

Läs mer

Läsnyckel Smart för en dag av KG Johansson

Läsnyckel Smart för en dag av KG Johansson Läsnyckel Smart för en dag av KG Johansson Hegas arbetsmaterial heter nu Läsnycklar med lite mer fokus på samtal och bearbetning än tidigare. Vi vill att böckerna ska räcka länge och att läsaren ska aktiveras

Läs mer

När skrivs de första proven i studentexamen på dator?

När skrivs de första proven i studentexamen på dator? Enkäten skickades till en lärare/skola i Vi7 (olika ämnen), som bad en grupp ettor fylla i. Enkäten är alltså ett stickprov. Kicki Häggblom 2015 När skrivs de första proven i studentexamen på dator? Hösten

Läs mer

Inkludering, utan exkludering, eller tack vare?

Inkludering, utan exkludering, eller tack vare? Inkludering, utan exkludering, eller tack vare? Sedan en tid tillbaka pågår det livliga diskussioner kring inkludering och exkludering i samband med att man funderar kring särskilda undervisningsgrupper

Läs mer

Dokumentationen avser läsåret 2013-2014 Förskoleklass Lillsjöskolan Mikael From 2014-08-15

Dokumentationen avser läsåret 2013-2014 Förskoleklass Lillsjöskolan Mikael From 2014-08-15 Dokumentationen avser läsåret 2013-2014 Förskoleklass Lillsjöskolan Mikael From 2014-08-15 1. Kort beskrivning av den egna verksamheten Lillsjöskolan ligger i Östra Odensala och ingår i Odensala skolområde.

Läs mer

Anpassningar för oss med dyslexi

Anpassningar för oss med dyslexi Anpassningar för oss med dyslexi Intervjuer med elever och lärare på gymnasiet och universitetet Författare Anita Hildén Hjälpmedelsinstitutet Hjälpmedelsinstitutet (HI), 2013 Författare: Dylslexiförbundet

Läs mer

Kognitivt stöd i vardagen - När? Var? Hur?

Kognitivt stöd i vardagen - När? Var? Hur? Kognitivt stöd i vardagen - När? Var? Hur? Susanne Barkvik Cecilia Olsson 1 Copyright FKS 2011-11-01 2 är en ideell förening inom området kognitivt stöd medi syfte att: Samla och sprida kunskap omkring

Läs mer

Målet. När jag började på Tuna var jag en liten blyg tjej. Jag var ganska missnöjd med klasserna för jag

Målet. När jag började på Tuna var jag en liten blyg tjej. Jag var ganska missnöjd med klasserna för jag Målet Amanda Olsson 9b 1-13 Det känns som jag har sprungit ett maraton, ibland har det gått så lätt och ibland så tungt. Jag har varit så inne i allt så jag inte sett hur långt jag kommit, inte förrän

Läs mer

Om adhd en film om bemötande och förståelse i skolan

Om adhd en film om bemötande och förståelse i skolan Om adhd en film om bemötande och förståelse i skolan Frågor och förslag som uppmuntrar till diskussion 1 Inledning Ofta får barn och ungdomar med adhd svårigheter i skolan. I filmen Om adhd en film om

Läs mer

Ungdomars kommentarer om stress och återhämtning Hösten 2013

Ungdomars kommentarer om stress och återhämtning Hösten 2013 Ungdomars kommentarer om stress och återhämtning Hösten 2013 Önskas mer information om hur Landstinget Kronoberg arbetar med kontaktklasser eller om innehållet i denna rapport, kontakta: Susann Swärd Barnrättsstrateg

Läs mer

En skola i Täby med Aspergerprofil

En skola i Täby med Aspergerprofil En skola i Täby med Aspergerprofil www.mimersgymnasium.se Mimers gymnasium Mimers gymnasium är en skola anpassad för elever med aspergers syndrom, högfungerande autism och liknande tillstånd. Skolan arbetar

Läs mer

Analys av Gruppintag 3 Arbetsmarknadsintroduktion för nyanlända

Analys av Gruppintag 3 Arbetsmarknadsintroduktion för nyanlända Analys av Gruppintag 3 Arbetsmarknadsintroduktion för nyanlända Den 27 Juni 2013 Evaluation North Analys av Grupp 3 2013-06-27 Analys - Arbetsmarknadsintroduktion för nyanlända Innehåll 1. INLEDNING...

Läs mer

Elevhälsan. Skånhällaskolan F-9

Elevhälsan. Skånhällaskolan F-9 Elevhälsan Skånhällaskolan F-9 Läsåret 2011-2012 Elevhälsan ska underlätta för eleverna att klara studierna. Skolan ska se till att eleverna har en bra miljö både för sin kunskapsutveckling och personliga

Läs mer

Anpassningar för oss med dyslexi. Intervjuer med elever och lärare på gymnasiet och universitetet

Anpassningar för oss med dyslexi. Intervjuer med elever och lärare på gymnasiet och universitetet Anpassningar för oss med dyslexi Intervjuer med elever och lärare på gymnasiet och universitetet Hjälpmedelsinstitutet (HI), 2013 Författare: Dylslexiförbundet FMLS Anita Hildén Foto: Jonas Arneson, Peter

Läs mer

Handlingsplan för att upptäcka, utreda och stödja elever i behov av särskilt stöd på Himlaskolan.

Handlingsplan för att upptäcka, utreda och stödja elever i behov av särskilt stöd på Himlaskolan. Handlingsplan för att upptäcka, utreda och stödja elever i behov av särskilt stöd på Himlaskolan. Reviderad och upprättad 3/9-12 Inledning All personal på Himlaskolan ska arbeta för att motverka att barn

Läs mer

1 Sammanfattning och elevernas förslag

1 Sammanfattning och elevernas förslag 1 Sammanfattning och elevernas förslag I uppdrag från Utbildningsförvaltningen i Malmö har undersökts hur ungdomar vid IV-program beskriver sina upplevelser av grundskolan. Bakgrunden till studien är den

Läs mer

En skola i Täby anpassad efter din funktionsprofil

En skola i Täby anpassad efter din funktionsprofil En skola i Täby anpassad efter din funktionsprofil www.mimersgymnasium.se Mimers gymnasium Mimers gymnasium är en vanlig skola med högskoleförberedande program anpassad för dig som har en diagnos inom

Läs mer

Morgan Henricson Eskilstuna okt 2012. Om tidsenlig utbildning, tillgänglig undervisning och digital kompetens

Morgan Henricson Eskilstuna okt 2012. Om tidsenlig utbildning, tillgänglig undervisning och digital kompetens Morgan Henricson Eskilstuna okt 2012 Om tidsenlig utbildning, tillgänglig undervisning och digital kompetens De tre skolmyndigheterna Utbildningsdepartementet Skolverket Skolinspektionen SPSM Alla har

Läs mer

V.A.T lärstilstest och studieteknik

V.A.T lärstilstest och studieteknik Namn Mål och syfte V.A.T lärstilstest och studieteknik o Ökad motivation till skolarbete. o Ökad självinsikt o Ökad kunskap om studieteknik o Ökad insikt om egna behov för bäst lärande. Förslag till ämne

Läs mer

Ansökan till Pedagogpriset. Bakgrund

Ansökan till Pedagogpriset. Bakgrund Ansökan till Pedagogpriset Bakgrund Hösten 2013 skulle det komma en större grupp ettor till oss på Slottsskolan. Detta gjorde att ledningen beslutade att vi skulle övergå till ett tre-parallellt system

Läs mer

Handi. För att livet ska funka

Handi. För att livet ska funka Handi För att livet ska funka Handi är ett hjälpmedel som fungerar som ett kognitivt stöd i vardagen. Handi hjälper dig att få struktur på din dag och dina rutiner. Handi är till för dig som behöver hjälp

Läs mer

Särskilt stöd i det systematiska kvalitetsarbetet Linnéuniversitetet 13 mars 2014

Särskilt stöd i det systematiska kvalitetsarbetet Linnéuniversitetet 13 mars 2014 Särskilt stöd i det systematiska kvalitetsarbetet Linnéuniversitetet 13 mars 2014 Inger Tinglev Särskilt stöd Ingen definition av begreppet i skollagen. Inte möjligt att i lagtext definiera vilka förutsättningar

Läs mer

Elever i behov av särskilt stöd

Elever i behov av särskilt stöd Elever i behov av särskilt stöd Handlingsplan för Ekebyhovskolan 2014 Ekebyhovskolan Ansvarig chef: Inga-Lill Håkansson INNEHÅLL SYFTE OCH MÅL...3 VÅRA STYRDOKUMENT...4 ELEVSTÖDSTRAPPAN...5 STÖDTEAMET...7

Läs mer

Inkludering. Vi söker oss ofta till dem. ÄRgemenskap

Inkludering. Vi söker oss ofta till dem. ÄRgemenskap Inkludering handlar om social gemenskap och olikhet berikar en grupp. Det menar professor Claes Nilholm. På Nossebroskolan har professor Bengt Persson dessutom kunnat se att det gynnar elevernas måluppfyllelse.

Läs mer

Alternativa verktyg och studieteknik

Alternativa verktyg och studieteknik Alternativa verktyg och studieteknik Åsa Öfors asa.ofors@utb.tyreso.se Tyresö Skoldatatek & Språkotek Skoldatateket startade hösten 2007. Från HT 2010 har vi även en språkoteksverksamhet Totalt 1,75 tjänster:

Läs mer

En skola som lär för livetutmaningar för gymnasiesärskolan. Cecilia Olsson, fil.dr spec.ped. Häggviks gymnasium

En skola som lär för livetutmaningar för gymnasiesärskolan. Cecilia Olsson, fil.dr spec.ped. Häggviks gymnasium En skola som lär för livetutmaningar för gymnasiesärskolan Cecilia Olsson, fil.dr spec.ped. Häggviks gymnasium Kunskaper Eleven i centrum Tydliggörande pedagogik Delaktighet Utvecklingsstörning Självbestämmande

Läs mer

Förslag på intervjufrågor:

Förslag på intervjufrågor: Förslag på intervjufrågor: FRÅGOR OM PERSONENS BAKGRUND 1. Var är du uppväxt? 2. Om du jämför din uppväxt med andras, hur skulle du ranka din egen uppväxt? 3. Har du några syskon? 4. Vad gör de? 5. Vilka

Läs mer

Källbrinksskolans plan mot diskriminering och kränkande behandling. Årskurs 7-9

Källbrinksskolans plan mot diskriminering och kränkande behandling. Årskurs 7-9 Källbrinksskolans plan mot diskriminering och kränkande behandling Årskurs 7-9 1 Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen Grundskola Planen gäller från 2015-02-28 till 2016-02-28 a för planen

Läs mer

Välkomnandet av den nya förskoleklassen

Välkomnandet av den nya förskoleklassen Välkomnandet av den nya förskoleklassen Ett samarbete för en mjukare övergång mellan förskola och förskoleklass Malmsjö skola- Förskolan Trollgården- Förskolan Trollet- Förskolan Älvan. Vt- 12 Emelie Vesterholm,

Läs mer

Projektmaterial. Birkagårdens folkhögskola

Projektmaterial. Birkagårdens folkhögskola Projektmaterial EN REFLEKTION ÖVER DATAUNDERVISNING OCH SAMARBETE Birkagårdens folkhögskola Folkbildningsnätets Pedagogiska resurser Folkbildningsrådet Box 730 101 34 Stockholm 08-412 48 00 www.resurs.folkbildning.net

Läs mer

KREATIV INTERAKTIV INTE AKTIV

KREATIV INTERAKTIV INTE AKTIV FRÅN INTE AKTIV TILL INTERAKTIV OCH KREATIV En IT-plan för utvecklande av ett digitalt lärande i förskola, grundskola, grundsärskola och fritidshem i Sjöbo kommun 2014-1016 Innehållsförteckning Förord...

Läs mer

Hur det är att leva med NPF

Hur det är att leva med NPF Hur det är att leva med NPF Göteborg 22 oktober 2015 Föreläsare: Anders Moberg www.attention-utbildning.se Vägen till diagnos Lekar Mamma VS Mig Mamma VS Barnavårdscentralen 2 ADHD klass Egen undervisning

Läs mer

Välkommen till studiecirkeln!

Välkommen till studiecirkeln! l a i r e t a m l e k r i Studiec s n n fi t e D tt ä s tt e d allti Välkommen till studiecirkeln! Det här är ett studiecirkelmaterial till boken Det finns alltid ett sätt lösningsfokus och adhd som är

Läs mer

Barn- och utbildningsnämndens sammanställning och uppföljning av frågor/synpunkter från ungdomens frågestund 2012-04-26

Barn- och utbildningsnämndens sammanställning och uppföljning av frågor/synpunkter från ungdomens frågestund 2012-04-26 Barn- och utbildningsnämndens sammanställning och uppföljning av frågor/synpunkter från ungdomens frågestund 2012-04-26 Engagerade lärare och utbildade ämnesvikarier. Betygssättning av lärare. Mer information

Läs mer

Karl, 47 år. grundskolan

Karl, 47 år. grundskolan Karl, 47 år grundskolan Det skulle bli roligt att börja skolan, men man kände väl ganska tidigt att det var nånting som var fel. Men det var ingen lärare, ingen som brydde sej, så att säga. Det var väl

Läs mer

Kristina Szönyi Fil.dr. i pedagogik

Kristina Szönyi Fil.dr. i pedagogik Särskolan som möjlighet och begränsning Elevperspektiv på delaktighet och utanförskap. Kristina Szönyi Fil.dr. i pedagogik Specialpedagogiska institutet Pedagogiska institutionen, Stockholms universitet

Läs mer

Hur lär man sig bemötande inom era organisationer? Finns rutiner/strukturer för detta inom era organisationer?

Hur lär man sig bemötande inom era organisationer? Finns rutiner/strukturer för detta inom era organisationer? Hur lär man sig bemötande inom era organisationer? Finns rutiner/strukturer för detta inom era organisationer? A Landstinget genom utbildning/praktik, handledning, Alvesta kommun Utbildning men inga rutiner

Läs mer

Hjälpmedelsinstitutet

Hjälpmedelsinstitutet Hjälpmedelsinstitutet (HI) Hjälpmedelsinstitutet Höjd livskvalitet genom stödjande teknik Verksamhetsidé: Nationellt kunskapscentrum inom området hjälpmedel och funktionshinder Arbeta för full Delaktighet

Läs mer

Förskolelärare att jobba med framtiden

Förskolelärare att jobba med framtiden 2010 Förskolelärare att jobba med framtiden Skribenter och fotografer: Elin Anderberg Tove Johnsson Förskollärare som yrke Som förskollärare jobbar du inte bara med barnen i sig utan även med framtiden.

Läs mer

Skola Elev Plan (SEP)

Skola Elev Plan (SEP) Artikel 23: Skola Elev Plan (SEP) pedagogiskt perspektiv Skola Elev Plan (SEP) Ulrika Aspeflo Denna kartläggning gäller vid frågeställning kring bristande måluppfyllelse, anpassad studiegång, ansökan till

Läs mer

alternativa verktyg i skolan

alternativa verktyg i skolan alternativa inbjudan till konferens i Stockholm den 12-13 mars 2014 speciellt inbjuden: barnatro Ab Micke Gunnarsson praktikfall från: Örebro universitet Anne-Sofie Strand kalmar kommun Susanna Quiros-Haag

Läs mer

Hej arbetsterapeuter!

Hej arbetsterapeuter! Hej arbetsterapeuter! Årets första månader har flugit förbi och våren är här. Styrelsen har genomfört årsmötet som hölls den 7 mars där Anette Hjälmefjord bjöds in för att prata om sina erfarenheter kring

Läs mer

NU HAR JAKOB EGET UTRYMME ATT UTVECKLAS

NU HAR JAKOB EGET UTRYMME ATT UTVECKLAS 58 Reportage. Specialundervisning NU HAR JAKOB EGET UTRYMME ATT UTVECKLAS text & foto Sara Håkansson Jakob Järbur lämnade högstadiet med endast tre godkända betyg trots ett IQ på över 135. Han har adhd

Läs mer

Åtgärdsplan och utförandeplan kopplad till Utredning om och hur stöd till barn med särskilda behov kan förbättras

Åtgärdsplan och utförandeplan kopplad till Utredning om och hur stöd till barn med särskilda behov kan förbättras 1 (6) Datum 2014-03-31 Resurschef Ann Heide-Spjuth 0410-733944, 0708-817557 ann.heide-spjuth@trelleborg.se Åtgärdsplan och utförandeplan kopplad till Utredning om och hur stöd till barn med särskilda behov

Läs mer

Dammsdal 2012-2013 REDOVISNING AV KVALITETSARBETET I SKOLAN PÅ DAMMSDAL DNR: HH-HOH13-103. Dan Forsberg Tf Rektor Dammsdalskolan

Dammsdal 2012-2013 REDOVISNING AV KVALITETSARBETET I SKOLAN PÅ DAMMSDAL DNR: HH-HOH13-103. Dan Forsberg Tf Rektor Dammsdalskolan Dammsdal DNR: HH-HOH13-103 REDOVISNING AV KVALITETSARBETET I SKOLAN PÅ DAMMSDAL 2012-2013 Dan Forsberg Tf Rektor Dammsdalskolan 1. INLEDNING... 3 1.1 Verksamhetsinriktning... 3 1.2 Autism... 3 1.3 Arbetssätt...

Läs mer

Så här gör du för att. vuxna ska. lyssna på dig. Läs våra tips

Så här gör du för att. vuxna ska. lyssna på dig. Läs våra tips Så här gör du för att vuxna ska lyssna på dig Läs våra tips Vuxna kan lära sig mycket av oss. Vi tänker på ett annat sätt och vet grejer som de inte tänkt på. Det här är en tipsbok Du träffar många vuxna

Läs mer

IKT Hjulsbroskolans handlingsplan

IKT Hjulsbroskolans handlingsplan IKT Hjulsbroskolans handlingsplan All personal kan, vill och vågar använda digitala verktyg - IKT-grupp utarbetar en handlingsplan. - Punkt på arbetslaget för att inspirera och prova olika sätt. - Kompetensutveckling

Läs mer

Mentorsundersökning Enkät till studenter med mentorsstöd våren 2014

Mentorsundersökning Enkät till studenter med mentorsstöd våren 2014 Mentorsundersökning Enkät till studenter med mentorsstöd våren 14 Lina Collin All 15/236 Särskilt utbildningsstöd Specialpedagogiska skolmyndigheten (SPSM) fördelar särskilt utbildningsstöd till universitet

Läs mer

Christel Jansson, specialpedagog, utvecklingsstrateg, koordinator i Höörs kommun Leder utvecklingsarbete, pusslar lärgrupper och bloggar om

Christel Jansson, specialpedagog, utvecklingsstrateg, koordinator i Höörs kommun Leder utvecklingsarbete, pusslar lärgrupper och bloggar om Lika men olika lika Christel Jansson, specialpedagog, utvecklingsstrateg, koordinator i Höörs kommun Leder utvecklingsarbete, pusslar lärgrupper och bloggar om skolutveckling på www.skola2011.blogspot.se

Läs mer

Hur bemöta personer med Aspergers syndrom?

Hur bemöta personer med Aspergers syndrom? Hur bemöta personer med Aspergers syndrom? Hur är vardagen?-vad lärare och andra bör veta Sanna Gröndahl, pedagogisk handledare susanna.grondahl@karkulla.fi Det som avviker, och därmed är onormalt, måste

Läs mer