Arbetsterapeut i skolan. Intervjustudie inom projektet Vägar till arbete

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Arbetsterapeut i skolan. Intervjustudie inom projektet Vägar till arbete"

Transkript

1 Arbetsterapeut i skolan Intervjustudie inom projektet Vägar till arbete

2 Titel: Arbetsterapeut i skolan Utredare: Anita Boman Författare: Anita Boman URN:NBN:se:hi pdf Artikelnummer: pdf Rapporten finns att ladda ner från (Hjälpmedelsinstitutet) och (Myndigheten för delaktighet). Postadress: Myndigheten för delaktighet, Box 1210, Sundbyberg E-post: Fax: Telefon:

3 Innehåll Sammanfattning... 4 Inledning... 5 Metod... 6 Frågeställningar som diskuterades med projektmedarbetarna:... 6 Intervjuresultat Linköping... 7 Intervjuer med projektmedarbetare... 7 Elev 1 - Linköping... 8 Elev 2 - Linköping... 9 Elev 3 - Linköping Intervjuresultat från Kungälv Intervjuer med projektmedarbetare Janet är IT-pedagog Elev 1 Kungälv Lokal projektledare berättar: Elev 2 Kungälv Lokal projektledare berättar: Elev 3 - Kungälv Reflektioner från projektledningen Referenser

4 Sammanfattning Hjälpmedelsinstitutet 1 har under åren 2011 till 2014 drivit projektet Vägar till arbete med stöd från Arvsfonden. I projektet har två försöksverksamheter ingått, en i Linköpings kommun på Anders Ljungstedts Gymnasium och en i Kungälvs kommun på Mimers Hus Gymnasium. En del av syftet var varit att undersöka om teknikstöd kan underlätta studiesituationen och förbättra motivationen för elever med kognitiva svårigheter. Projektet anställde arbetsterapeuter för att föra in nya perspektiv på elevernas behov, men också för att komplettera elevhälsans och specialpedagogernas/speciallärarnas kompetens. Studien som presenteras i den här rapporten bygger på intervjuer med projektmedarbetare som deltagit i Vägar till arbete och som använt verktyget BAS (Bedömning av anpassningar i skolmiljön) i sitt arbete för att tillsammans med eleven kartlägga behoven av teknikstöd. Totalt har 215 elevers behov av stöd kartlagts inom projektet Vägar till arbete. Projektet har visat att teknikstöd och andra stöd kan underlätta lärmiljön för många elever. Men det räcker inte att ge eleverna varsin dator eller läsplatta och sedan tro att det ska fungera. Varje elev är unik och tekniken behöver anpassas efter individen. Lärarna kan inte ta det fulla ansvaret, fler professioner behöver samarbeta inom och utanför skolan. Här kan arbetsterapeuten med sin kompetens utgöra ett värdefullt komplement. 1 Hjälpmedelsinstitutet (HI) upphörde 30 april Delar av verksamheten gick över till Myndigheten för delaktighet 1 maj. 4

5 Inledning Hjälpmedelsinstitutet (fr.o.m. maj 2014 Myndigheten för delaktighet MFD) har under åren 2011 till 2014 drivit projektet Vägar till arbete med stöd från Arvsfonden. I projektet har två försöksverksamheter ingått, en i Linköpings kommun och en i Kungälvs kommun. En del av syftet var att undersöka om teknikstöd kan underlätta studiesituationen och förbättra motivationen för elever med kognitiva svårigheter. Projektet anställde bland annat arbetsterapeuter för att föra in nya perspektiv på elevens behov, men också för att komplettera elevhälsans och specialpedagogernas/speciallärarnas kompetens. Vägar till arbete har haft nära samarbete med regeringsuppdraget Teknikstöd i skolan, som också anställde arbetsterapeuter i försöksverksamheter som genomfördes i Kalmar, Växjö och Halmstad. Teknikstöd i skolan har utvärderat arbetsterapeutens roll genom en enkät till skolpersonal och elevhälsan och funnit den både funktionell och positiv (Ramboll Teknikstöd i skolan-utvärdering på skolnivå). Vägar till arbete har inspirerat två studenter på arbetsterapiprogrammet vid Hälsouniversitet i Linköping att genomföra en kvalitativ studie Arbetsterapeuters och specialpedagogers roll att skapa förutsättningar för lärande för gymnasieelever med funktionsnedsättning. I studien intervjuades arbetsterapeuterna som arbetat i Kungälv och Linköping. Studenterna skriver också om arbetsterapi i sin rapport: Arbetsterapi i skolan är betydelsefullt genom att det tar hänsyn till elevernas olika roller och de aktiviteter som är meningsfulla i skolan (Rodger, 2010). Det som är unikt med arbetsterapi är förhållningssättet: att aktivitet är centralt i en människas liv. Aktivitet är också i fokus i arbetsterapeutens arbete (Rodger & Ziviani, 2006). Arbetsterapeuten ses som en expert vars roll är att möjliggöra aktivitet genom att underlätta för klienten att själv välja, organisera och utföra de aktiviteter som de finner meningsfulla och betydelsefulla i sin kontext (Willard, Spackman, Crepeau, Cohn & Schell, 2009). 5

6 Metod Studien som presenteras i den här rapporten bygger på intervjuer med de projektmedarbetare som deltagit i Vägar till arbete och som använt verktyget BAS (Bedömning av anpassningar i skolmiljön). BAS är ett instrument som utvecklats i Sverige för att användas inom skola. Det är avsett för barn från ungefär 7 år och äldre. Användare av instrumentet är idag arbetsterapeuter, speciallärare, specialpedagoger och andra professioner som fokuserar på elevens aktivitet och delaktighet i skolan. Från början var det ett utpräglat arbetsterapeutiskt instrument, men under projekttiden har Linköpings universitet utvecklat BAS, så att fler yrkeskategorier kan använda instrumentet. Kopplat till detta har även en utbildning i BAS tagits fram vid Linköpings universitet. Eleverna som medverkat i projektet har intervjuats vid två tillfällen (BAS1 och BAS 2). Tiden mellan det första och andra tillfället har varit cirka ett halvår. Läsaren får också ta del av ett antal exempel från Linköping och Kungälv. Det är elever som deltagit i projektet och som på olika sätt fått teknikstöd eller annat stöd som underlättat deras lärmiljö. Totalt har 215 elevers behov av stöd kartlagts inom projektet Vägar till arbete. Frågeställningar som diskuterades med projektmedarbetarna: Beskriv vad du generellt har tillfört eleverna som deltagit i projektet: Delaktighet Mer kunskap om elevernas styrkor och svårigheter Högre måluppfyllelse Mer kunskap om teknikstöd Beskriv hur du generellt har tillfört din kompetens till: Lärare/speciallärare Rektorer Annan skolpersonal 6

7 Intervjuresultat Linköping Intervjuer med projektmedarbetare Susanne är arbetsterapeut och berättar här om sina erfarenheter med verktyget BAS som använts i projektet. BAS är bra, säger Susanne, för det bygger på elevens delaktighet i hög grad. Skolan är, enligt Susanne generellt dålig på delaktighet. Den är bra på att göra planer av olika slag, men man frågar sällan eleverna. För en arbetsterapeut är det naturligt att alltid ta med elevens perspektiv. Det är en nödvändighet. En arbetsterapeut är också van vid att tala om både styrkor och svagheter. Eleven behöver bli medveten om sina. Susanne säger att det är mer naturligt för pedagogerna att tala utifrån klassen och den pedagogiska situationen. I projektet Vägar till arbete har arbetsterapeuten haft tid för enskilda elever, vilket lärarna inte har på samma sätt. Flertalet elever som ingått i projektet har förbättrat sin måluppfyllelse. En del elever säger att det också blivit bättre på andra sätt. Kunskap om olika teknikstöd, om den egna tidsuppfattningen och hjälp med strategier har varit viktiga komponenter för eleverna. Susanne tycker att det varit bra att eleverna fått pröva på olika teknikstöd, men säger att det är så mycket annat som också behövs. Det är viktigt att öka förståelsen och kunskapen hos lärarna om olika funktionsnedsättningar och om vilka teknikstöd som kan kompensera. Att till exempel en elev, som kanske behöver gå ifrån lektionen ett tag också får göra det. De struliga eleverna har svårare att få förståelse, de får en stämpel på sig. Något som är angeläget att arbeta vidare med på alla skolor. Projektet har inte samarbetat med elevhälsan i någon större omfattning, då de själva haft många avhopp och personalbyten. Det mest naturliga hade annars varit att projektets arbetsterapeut skulle ingå i de elevhälsoteam som finns på skolan, enligt Susanne. Susanne har haft trepartssamtal kring alla elever som deltagit i projektet. Hon har tillsammans med eleven träffat den mentor eller specialpedagog som anmält eleven till projektet. En del elever som har efterfrågat det, har också fått en skriftlig sammanfattning av vilka insatser som genomförts genom projektet. Av de 115 elever som deltagit har Susanne gjort samtliga BAS1. BAS 2 har delats med arbetsterapeuten Emma, som kommit till projektet under det sista året. En del av de 115 eleverna har varit svåra att följa upp av olika anledningar. De kan ha slutat på skolan, blivit bortgifta, hamnat på behandlingshem eller varit svårfångade av andra skäl. 7

8 Anders Ljungstedts Gymnasium har drabbats på många olika sätt de senaste åren. Från att ha varit en skola med närmare elever och med studieförberedande program, återstår idag en skola med knappt elever på ett antal yrkesförberedande program. Skolan och projektet har haft många byten av nyckelpersoner som gymnasiechef, specialpedagoger och lokal projektledare. Projektet har nått cirka 10 procent av eleverna. Deltagande elever i projektet kommer främst från introduktionsprogrammen och restaurang/livsmedel. Projektet har främst nått skolans övriga lärare genom gemensamma utbildningsinsatser. Man har även samarbetat med skolans bibliotek och kommunens Skoldatatek. Arbetsterapeuten Emma anställdes i projektet hösten 2013 för att främst hjälpa till med BAS 2. Intervjuerna skulle ge svar på vilka effekter och förändringar som eleverna upplevt i skolan och på fritiden sedan BAS1genomförts. Emma har intervjuat cirka 30 elever. Eleverna har ansett att de varit bra att få tala med någon som inte tillhör skolan. Alla säger att det går bättre nu, även de som inte använt sina teknikstöd. Det har varit positivt att bli sedd och att någon har frågat hur det fungerar i skolan och på fritiden. Det är elevens eget val som gäller och många gånger kan det handla om en mognadsprocess. Emma har även diskuterat och hjälpt en del elever med vägen ut ur skolan. Se rapporten Det gick snabbt i övergången men sedan då?, som handlar om den samverkan som genomförts inom projektet Vägar till arbete (Myndigheten för delaktighet 2014). Elev 1 - Linköping Brita (fingerat namn) har under hela sin skoltid känt sig annorlunda och varit mobbad. Hon beskriver också en hemsituation som är besvärlig. Brita har därför valt att gå sin gymnasieutbildning på annan ort än hemorten. Hon går ett program och en inriktning som innebär att de är en liten klass. Hon tycker att det är något lättare att koncentrera sig när gruppen är mindre eftersom det inte är så mycket snack. Det Brita tycker är svårast i skolan är att få ner tankar på papper. Hon har svårt att starta och att avsluta. Om hon till exempel ska skriva en novell kommer hon halvvägs och börjar sedan om för att hon tror att det ska bli bättre resultat. Hon säger att hon behöver någon som säger åt henne att nu är det tillräckligt bra för att hon ska komma till avslut. Att anteckna på lektioner fungerar bra. För övrigt kommer hon lätt efter vid skrivuppgifter eftersom hon är mycket noggrann och därmed långsam. Hennes svårigheter att komma igång och avsluta gör det också svårt att hinna med. Många gånger känner hon sig stressad av att de andra eleverna satt igång med sina uppgifter när hon själv inte kan komma till skott. Svara på frågor i klassen går bra, men hon 8

9 upplever att det är jobbigt med muntlig redovisning. Grupparbeten är också besvärligt eftersom hon sällan klarar att göra sin del av arbetet på ett tillfredsställande sätt och därför inte bidrar så som hon skulle vilja. Brita behöver ibland lämna klassrummet då hon tappar fokus och behöver vara själv. Generellt känner hon att flera lärare har svårt att förstå hennes problematik. Hon är utifrån sett delaktig i den sociala gemenskapen i klassen. Hon är tillsammans med sina klasskamrater på raster och håltimmar, men känner sig ändå ensam och att hon inte passar in. Hon har lärt sig ett socialt spel som fungerar, men tror själv att hon är lite för mycket. Till och från skolan åker Brita buss. Hon har svårt att passa busstider och kommer ofta för sent. Hon säger att hennes tidsuppfattning är dålig och att hon har svårt att veta hur mycket man hinner göra på till exempel en kvart. Hon har också svårt att komma ihåg läxor med mera. Hon säger att hon har bra minne men mycket dålig struktur. Hon har inte koll på schema, prov, lektionssalar och så vidare. Brita har fått en Ipad, tangentbord och hörlurar. Hon har upplevt det mycket positivt att kunna ha allt samlat såväl dokument som schema och påminnelsestöd. Hon har också kunnat använda tidsstöd i sin Ipad. Brita har uttryckt tacksamhet över att bli lyssnad på och också kommit till Susanne och bett om hjälp när det blivit fel i relationen med andra vuxna på skolan. Även hennes mamma har kontaktat arbetsterapeuten och bett om hjälp att föra dotterns talan eftersom du är den Brita har förtroende för och som verkligen förstår hennes problematik. Arbetsterapeuten har varit med vid flera möten med specialpedagogen för att hitta framkomliga vägar för Brita att klara sina studier och även hjälpt till med dokumentation som bilagts ansökan om aktivitetsersättning. Elev 2 - Linköping Lina (fingerat namn) drabbades av reumatism i mycket unga år och har mycket värk som kommer och går i skov. Hon medicinerar, vilket bland annat innebär att hon var sjätte vecka måste besöka sjukhuset för intravenös behandling. Vid BAS1-tillfället antecknade Lina för hand på lektionerna. Hon är långsam och tror själv att det främst är en motorisk nedsättning. Efter en lektion var hon mycket trött i handen. Lina upplever att hon skriver snabbare på dator. Även läsandet går långsamt för Lina. Hon klarar att läsa från tavlan. När hon läser en bok skulle det underlätta om hon kunde förstora texten eftersom hon har problem med ena ögat till följd av sjukdomen. 9

10 Eftersom läsningen går långsamt kan det vara svårt för henne att få tiden att räcka i provsituationer. Hon har idag ingen förlängd provtid. Sjukdomen gör att hon tycker att det är besvärligt att bära tunga böcker och att gå längre sträckor. Efter skolan är Lina ofta trött. Hon säger att hon behöver göra annat för att koppla av. Lina lägger mycket tid på musik och sysslar även med dans, detta går ibland ut över läxläsningen. Lina har fått dator för att underlätta skrivandet. För att göra det lättare att skriva för hand, i de fall hon behöver göra det, har hon fått penna med förstorat grepp. För att underlätta läsandet har hon fått scannermus som möjliggör att hon kan scanna material och antingen få det uppläst via Vital eller förstora text och läsa på skärmen. Lina rekommenderas även att använda ryggsäck, som underlättar för henne att bära det material hon behöver mellan skåp och klassrum. Arbetsterapeuten har haft flera uppföljningar tillsammans med specialpedagogen som informerat berörda lärare om Linas behov av längre provtid. Elev 3 - Linköping Vera (fingerat namn) har genomgått en dyslexiutredning på högstadiet, men har inte fått någon diagnos. Det konstaterades däremot att hon har nedsatt minnesfunktion. Hennes starka sida är att uttrycka sig muntligt. Skriftligt har hon svårt att uttrycka sig. Hon har tankar och idéer, men har svårt att omformulera dessa till text. Innan deltagandet i Vägar till arbete skrev hon för hand i skolan. Ibland blev det ofullständigt och lite osammanhängande, eftersom hon skrev ner en mening snabbt när hon hade den i huvudet för att inte glömma. Det var svårt att hinna med att både lyssna och anteckna på lektionerna. Vera brukade fotografera det läraren skrev eller ta hjälp av någon kompis anteckningar. Läsa tycker Vera fungerar ganska bra. Det är kul, men sade samtidigt att hon har lättare att minnas om hon lyssnar. Att lyssna på inläst litteratur i skolan hade hon inte provat. Vera läser matematik i liten grupp. Hon säger att huvudräkning fungerar förhållandevis bra, men att det är svårt att komma ihåg olika uppställningar. Även här behöver hon muntliga instruktioner för att underlätta. När det är matematikprov behöver hon ha möjlighet att komplettera muntligt. Vera får dator med rättstavnings- och uppläsningsprogram. Hon kan då lyssna på det hon skrivit och själv höra om det låter osammanhängande samt lyssna på skannat material. Det blir också enklare att korrigera texter. Hon får även möjlighet att prata in uppgifter som komplement till det skriftliga. 10

11 Vera får tillgång till inläst kurslitteratur. Hon börjar även använda telefonens påminnelsefunktion i högre utsträckning. Det gör henne mindre beroende av andra. Hennes lärare i matematik informeras om hennes behov av muntliga instruktioner och hon ges möjlighet att komplettera muntligt även här. 11

12 Intervjuresultat från Kungälv Intervjuer med projektmedarbetare Yoe är arbetsterapeut. Hon har arbetat inom projektet i 2,5 år på 25 procent. Den huvudsakliga arbetsuppgiften har varit intervjuerna med eleverna och hon har använt instrumentet BAS. Det är viktigt att veta vad eleverna känner och vad eleverna vill. Som arbetsterapeut handlar det om aktivitet det vill säga allt eleverna gör, som att skriva och läsa. Eleverna skattar själva sina behov och ibland kan läraren ha en annan uppfattning om vad som är viktigt. Då får eleven och läraren komma fram till något gemensamt som de kan pröva. Resultaten kan ju också användas som diskussionsunderlag. Ibland kan det handla om behov av stöd inom nio av de 16 områden som BAS behandlar. Det kan ibland vara till hjälp att sätta in stöd inom två områden, som sedan spiller över på de andra områdena. Yoe träffar många elever flera gånger och kan på det sättet följa upp hur det går. Ibland blir eleven medveten om sina svårigheter först vid BAS-intervjun och det sätter naturligtvis igång tankarna. En del elever är ständigt trötta, kommer försent ideligen och kan inte planera sin vardag. Exempel på hjälpmedel som många elever tagit del av är bolltäcken, timetimern och planeringsstöd. Personalen på Mimers Hus Gymnasium känner till projektet väl och i en framtid borde en arbetsterapeut anställas och höra till elevhälsan, enligt Yoe. Därmed skulle man också lösa problemet med journaldokumentation, något som ingår för en legitimerad arbetsterapeut. Projektet har haft sporadisk kontakt med elevhälsan, men det här är ett angeläget utvecklingsområde, enligt Yoe. Ewa är specialpedagog. Hon tycker att det betytt mycket att Yoe som arbetsterapeut har funnits med i projektet. Vi, det vill säga skolan tror att vi har koll på eleverna och deras svårigheter, men det har vi inte. Yoe har lärt mig massor att se eleven från ett helhetsperspektiv. Hur ser dygnet ut vad gäller till exempel sömn eller har eleven någon skada. Kan det eventuellt finnas medicinska orsaker till att eleven inte fungerar i skolan. Ewa minns en elev som hade enorma koncentrationssvårigheter och det visade sig att han hade väldigt ont i ryggen efter en hockeyskada. Han fick en ny stol och allt blev så mycket lättare. Ewa anser att specialpedagogen och arbetsterapeuten kompletterar varandra och att skolan oftast tänker pedagogiskt, medan arbetsterapeuten tänker medicinskt. Skolan ser alltför ofta i svart eller vitt, men så enkelt är det oftast inte. 12

13 Eleverna som varit med i projektet vittnar om att det känns bra att någon lyssnar. Någon som inte sätter betyg. För många elever var det första gången någon frågat dem hur det fungerar i skolan. Det kan vara allt från att skriva, läsa, strukturera, om provsituationer och raster. BAS innehåller, som nämnts16 frågeområden som eleven diskuterar och skattar sina behov efter. Ewa tycker att det är skolans uppgift att peppa sina elever, finna lösningar och lyfta dem så mycket det bara går. Många gånger är det väldigt små insatser som kan göra skillnad. Måluppfyllelsen har förbättrats för de flesta elever som varit med i projektet. Det har handlat om självskattning och de flesta är bra på det. Men det finns elever som haft svårt att skatta sig själva, kanske på grund av funktionsnedsättning. Ewa säger att de stämt av elevens skattning med betygen och på det sättet fått en bättre uppfattning. Det har tagit tid, men idag känner alla på skolan till projektet Vägar till arbete väl och man undrar hur det ska gå när projektet slutar. Skolledningen är medveten om problemet och söker lösningar för hur man ska kunna använda samma arbetssätt även i fortsättningen. Ewa tycker att det mest angelägna är att hitta eleverna, ge dem stöd och se dem växa. Det finns exempel på elever som lyckats slingra sig genom systemen på de mest förunderliga sätt. Ewa tänker på en elev med grav dyslexi och lindrig utvecklingsstörning. Han kom tillsammans med sin kamrat som anmält sig till projektet. Han lyssnade på kamratens samtal med Ewa och kände att han behövde samma sak. Det visade sig att båda de här eleverna hade dyslexi och den ene dessutom en lindrig utvecklingsstörning. De gick båda sista året på gymnasiet. Det får inte vara så här, att elevers behov av stöd upptäcks det sista året på gymnasiet, säger Ewa. Janet är IT-pedagog på Skoldatateket. År 2012 flyttade verksamheten in på Mimers Hus Gymnasium. Närheten har betytt mycket för projektet och eleverna. Janet möter eleverna efter den första BAS intervjun. Nu kan hon visa teknikstöd, programvaror, talsyntes, scannermusen eller annat teknikstöd som eleverna vill pröva. Hon introducerar ofta eleverna i lärplattformen Fronter, som underlättar både för lärare och elever. Arbetsterapeuten har tillfört mycket genom att se eleven i ett helhetsperspektiv, enligt Janet. Många elever har fått en kalenderfunktion, appar för påminnelser och planeringsstöd i sina mobiler. Janet har arbetat lite med detta tidigare, men inte lika konsekvent som nu. Det är viktigt att börja tidigt. Hon möter eleverna som är med i projektet ett flertal gånger efter den första BAS-intervjun. Det behöver inte ta ett halvår om det inte fungerar. Efter BAS 2, som ofta sker efter cirka ett halvår, har Janet avslutat kontakten. Janet är bekymrad över att kompetensen kring funktionsnedsättning och 13

14 teknikstöd är så låg på skolan. På grundskolan har Janet utbildat alla lärare via de licenser som kommunen har. På gymnasiet har endast enstaka lärare och rektorer velat utbilda sig. Det finns ett fåtal lärare på skolan som arbetar enligt metoden flipped classroom. Det är en metod " med stark tonvikt på digitala verktyg. Modellen innebär att läraren vänder på de traditionella begreppen genom att ge webbaserade genomgångar som hemläxa, istället för den traditionella föreläsningen i klassrummet. På så sätt frigörs tid och utrymme i klassrummet för mer laborativt arbete. Modellen kallas för det omvända klassrummet. Janet tror att det kommer att bli allt vanligare i framtiden. Idag finns en särskild app som beskriver hur man lägger upp lektionen. Både projektet Vägar till arbete och skolan själv har köpt in att flertal interaktiva tavlor för att underlätta lärmiljön för alla elever. Framförallt för de elever som inte hinner med att både anteckna och lyssna samtidigt. Det är svårt att veta hur mycket de används, men enligt eleverna används de inte som det var tänkt. Det här med förändringsarbete och att föra in ny teknik är svårt och tar tid, men det är ingen generationsfråga, snarare en attitydfråga säger Janet. Elev 1 Kungälv Lokal projektledare berättar: Eleven kom till oss på vårterminen i skolår tre. Han kände total hopplöshet och likgiltighet inför skolan då han endast hade lyckats få ihop 400 poäng under sina tre år på samhällsprogrammet. Hans mentor och speciallärare hade inte förstått vilket behov av stöd han hade, utan lagt hela skulden på honom själv. Om han bara. En anledning till att han kom till oss i projektet var att han hade slutat gå till specialläraren. Han märkte ganska snart att vi ville förstå honom och tog oss tid att lyssna på honom. Vi satte in hjälp i form av ett stressverktyg, icalendar och ett kedjetäcke. Plötsligt märkte han att han sov på ett sätt som han aldrig gjort innan. Arbetsterapeuten såg till att han fick ett eget kedjetäcke via primärvården, eftersom han inte har rätt diagnos för att få det förskrivet via habiliteringen. Vi började också prata om en förlängning av skolan där han skulle försöka få ihop lite fler poäng i de ämnen han var nära ett betyg. Han började använda kalendern i mobilen och kom själv på att han kunde prenumerera på en funktion så att han inte missade en enda fotbollsmatch, vilket är hans stora intresse. Vi pratade om framtiden och han hade en dröm om att pröva på plåtslageri. Egentligen hade han velat gå elprogrammet, men bytte då alla hans kompisar hade valt samhällsprogrammet. Vi löste en förlängning med tre månader för att se att det blev några resultat. 14

15 Praktikanskaffaren ordnade praktik på ett plåtslageri tre dagar per vecka och två dagar skola. Vi pratade också om vikten att må bra psykiskt, vilket gjorde att han började gå och prata med en psykolog. Han skulle också vilja göra om sin utredning som inte visade så mycket, men han känner själv att han har svårigheter som begränsar honom i hans vardagliga liv. Denna nya utredning är på gång nu. Under hela läsåret och under förlängningen i skolan har han kommit en stund varje vecka och pratat om hur han har det, sina tankar och funderingar inför framtiden. Han använder fortfarande hjälpmedlen han fick och berättar gärna om hur viktigt det var för honom att komma till oss. Elev 2 Kungälv Lokal projektledare berättar: Eleven kom till oss på höstterminen i skolår tre. Han var på väg att hoppa av sitt program. Han undrade om han kunde få hjälp med sina läs- och skrivsvårigheter. Han hade också tänkt på att det skulle kunna vara dyslexi och ville få en utredning på det. Med sig hade han en klasskamrat som han gjorde allt tillsammans med i skolan och om det inte varit för att de hade varandra, hade de inte gått kvar. Eleven hade en tidig diagnos inom adhd, språkstörning och drag av autism från sexårsåldern. Under samtalets gång visar det sig att det inte finns någon förståelse för funktionsnedsättningen bland lärarna och inte heller helt ifrån rektor. Vi börjar med att göra en läs- och skrivutredning som visar grav dyslexi. Vi installerar alla alternativa verktyg på elevens dator och han får även prova ett kedjetäcke eftersom han sover otroligt dåligt. Han inser också nyttan med en Time-Timer och önskar att vi visar hans lärare så att hon kan ha den till hela klassen. Det gör vi och när vi är där tycker hon att det är jättebra och ställer den på katedern. När vi gått och några andra elever undrar vad den är bra för, undrar hon det själv också och ställer undan den Eleven och hans kompis tar hand om den själva och det hjälper dem. Vid vissa lektioner är miljön i verkstaden eller i klassrummet så stökig att dessa två elever inte kan vistas där. Då går de till teknikklassrummet och sätter sig att arbeta istället. Eleverna fick även utbildning i ViTal och ViTex som de använde sig av, framför allt i engelskan där uttalet är svårt. Vi samarbetar med vårt nätverk och två veckor efter studenten har eleven en praktikplats som han är på först tre dagar sedan fyra dagar per vecka. Han testar sin arbetsförmåga där. Han trivs ganska bra till en början och pratar om att han gärna skulle vilja ha ett fast jobb där, men när en annan kille som han mest umgås med på jobbet får sparken, börjar det bli tråkigt. Detta var inom restaurangbranschen 15

16 och inte Fordon som han hade gått. Under tiden kommer han på att han inte vill arbeta med något av detta, utan nog faktiskt hellre inom databranschen. Vi pratar om vidareutbildning och det förstår han att han behöver då. Vi har fortfarande kontakt och eleven kommer till oss varannan månad ungefär för att berätta om vad som händer i hans liv. Vi säger till honom att han inte bara ska sluta på praktiken för att sitta hemma. Det håller han med om och efter ett halvår börjar han läsa på Komvux för att läsa in vissa grundläggande ämnen för vidare behörighet till högskolan. Eleven har fortfarande nytta av ett kedjetäcke och Yoe har hjälpt honom så att han fick ett utskrivet via primärvården. Han använder även en del av de alternativa verktygen som finns i hans egen dator nu. Elev 3 - Kungälv Eleven går nu andra året på barn och fritidsprogrammet. Hon gick om år två och bytte klass till en bättre och lugnare än den hon gick i innan. I årskurs ett var allting upp och ner. Hon hade ingen kontroll på någonting, ingen hjälpte henne att organisera, strukturera eller planera sina skoldagar, vilket gjorde att hon stannade hemma istället för att gå till skolan. Hon säger själv att det inte var för att hon ville skolka utan för att allt var så rörigt i skolan att hon inte kunde gå dit. Eleven gjorde ett studieuppehåll och fick praktik på ett kafé. Här var hon populär och fick extraarbete direkt. Skolan gick in och betalade en baristautbildning till henne och från att ha mått jättedåligt, började saker och ting rätta till sig. Eleven har autism och behöver god struktur och framförhållning. Hon och hela klassen fick en assistent som styr upp och ordnar skoldagarna så att de blir överskådliga. Genom projektet fick eleven en egen ipad med en icalendar installerad. Hon älskar sin padda. Dator hade hon inte använt på flera år innan dess. Med hjälp av färgkodning och påminnelser som sms i kalendern har hon kontroll på såväl sin skoldag som sin fritid, på ett bra och överskådligt sätt. Eleven har också fått några olika stressverktyg som hon har i handen. Hon tycker att hon blir mycket lugnare av dem. Eleven är en av de som kommer till teknikklassummet för att få lite lugn och ro samt hjälp med svåra uppgifter. I uppföljningen från BAS 1 till BAS 2 är den här eleven en av dem som gjort allra störst resa. Hon gick från 29 till 48 poäng! 16

17 Reflektioner från projektledningen När man får ta del av dessa elevexempel och får höra projektmedarbetarna beskriva uppdraget de haft i projektet, så känner jag både stolthet över deras insatser, men också en förtvivlan över att det finns så många elever därute, som inte får det stöd de så väl behöver och som vi vet kan vara helt avgörande. Att både föra in nya kompetenser och nya arbetssätt i skolan tar tid. Det här projektet har i alla fall visat att det går och det vill vi sprida till så många skolledare, förvaltningschefer och skolpolitiker som möjligt. Teknikstöd och andra stöd kan underlätta lärmiljön för många elever, men det räcker inte att bara ge eleverna varsin dator eller Ipad och sedan tro att det ska fungera. Varje elev är unik och tekniken behöver anpassas efter individen. Lärarna kan inte ta det fulla ansvaret, utan fler professioner behöver samarbeta inom och utanför skolan. Här kan arbetsterapeuter med sin kompetens utgöra ett värdefullt komplement. 17

18 Referenser Boman, Anita. Slutrapport Vägar till arbete. Sundbyberg: Myndigheten för delaktighet 2014 Dahlin, Erika. Det gick snabbt i övergången men sedan då?. Sundbyberg: Myndigheten för delaktighet 2014 Nilsson, Ingvar. Vägar till arbete Socioekonomisk analys av unga, skolmisslyckande och arbetsmarknaden. Sundbyberg: Myndigheten för delaktighet Ramboll, Projektet Teknikstöd i skolan utvärdering på skolnivå år Rodger, S. (red.). Occupation-centred practice with children: a practical guide for occupational therapists. Chichester, U.K.: Blackwell Pub Rodger, S. & Ziviani, J. (red.). Occupational therapy with children: understanding children's occupations and enabling participation. Oxford: Blackwell Willard, H.S., Spackman, C.S., Crepeau, E.B., Cohn, E.S. & Schell, B.A.B. (red.). Willard & Spackman's occupational therapy. (11. ed). Philadelphia: Wolters Kluwer Health/Lippincott Williams & Wilkins

19 Arbetsterapeut i skolan Intervjustudie inom projektet Vägar till arbete Studien som presenteras i den här rapporten bygger på intervjuer med medarbetare i projektet Vägar till arbete. Vägar till arbete drevs av Hjälpmedelsinstitutet med stöd från Arvsfonden under åren 2011 till Syftet med projektet var bland annat att undersöka om teknikstöd kan underlätta studiesituationen och förbättra motivationen för elever med kognitiva svårigheter. Projektet anställde arbetsterapeuter för att föra in nya perspektiv på elevers behov, men också för att komplettera elevhälsans och specialpedagogernas/speciallärarnas kompetens. Projektet har visat att teknikstöd och andra stöd kan underlätta i skolan för många elever. Totalt har 216 elevers behov av stöd kartlagts inom projektet Vägar till arbete. Artikelnummer: pdf

Med rätt stöd rustas eleverna för arbetslivet. ett reportage från Mimers Hus Gymnasium i Kungälv

Med rätt stöd rustas eleverna för arbetslivet. ett reportage från Mimers Hus Gymnasium i Kungälv Med rätt stöd rustas eleverna för arbetslivet ett reportage från Mimers Hus Gymnasium i Kungälv Individuellt stöd som inte sticker ut Varje elev har sin egen lärstil och ingen vill bli utpekad som avvikande.

Läs mer

Tillsammans ger vi bättre stöd till eleverna. ett reportage om nya samverkansformer i Linköping

Tillsammans ger vi bättre stöd till eleverna. ett reportage om nya samverkansformer i Linköping Tillsammans ger vi bättre stöd till eleverna ett reportage om nya samverkansformer i Linköping Kunskapsutbyte som skapar nya möjligheter Ny teknik kan utgöra ett bra stöd för elever i skolarbetet. Men

Läs mer

Kognitivt stöd i skolan

Kognitivt stöd i skolan 1 Kognitivt stöd i skolan Studiematerialet Så här blev det för mig Angelica, Axel, Sara, Jacob och Anna berättar Studiematerialet Johanna, Philip och Anthon behöver olika inlärningsmiljöer Olika unga Lika

Läs mer

Satsning på god ljudmiljö och olika lärstilar. ett reportage från Tornhagsskolan i Linköping

Satsning på god ljudmiljö och olika lärstilar. ett reportage från Tornhagsskolan i Linköping Satsning på god ljudmiljö och olika lärstilar ett reportage från Tornhagsskolan i Linköping Tornhagsskolan satsar på god ljudmiljö och olika lärstilar Klassrum utrustade med ljudutjämningssystem, interaktiv

Läs mer

Skola till arbete. Pilotstudie. Flera funktionsnedsättningar. Arvsfonden 2 terminer, 2010-2011 Grupp elever i Kungälv, Linköping.

Skola till arbete. Pilotstudie. Flera funktionsnedsättningar. Arvsfonden 2 terminer, 2010-2011 Grupp elever i Kungälv, Linköping. Skola till arbete Pilotstudie Flera funktionsnedsättningar Arvsfonden 2 terminer, 2010-2011 Grupp elever i Kungälv, Linköping Vägar till arbete Flera funktionsnedsättningar Allmänna arvsfonden 6 terminer

Läs mer

Hjälpmedelsinstitutet

Hjälpmedelsinstitutet Teknikstöd i skolan Hjälpmedelsinstitutet Nationellt kunskapscentrum Huvudmän Staten Sveriges Kommuner och Landsting Brukarmedverkan Allmännyttig ideell förening De övergripande målen Kunskapen om elevernas

Läs mer

Arbetsförmedlingens uppdrag för unga med funktionsnedsättning

Arbetsförmedlingens uppdrag för unga med funktionsnedsättning Arbetsförmedlingens uppdrag för unga med funktionsnedsättning Göteborgs kranskommuner Orust Tjörn Stenungsund Kungälv Lilla Edet Ale Alingsås Lerum Partille Härryda Mölndal Kungsbacka Vad händer när skolan

Läs mer

Du är klok som en bok, Lina! Janssen-Cilag AB

Du är klok som en bok, Lina! Janssen-Cilag AB Du är klok som en bok, Lina! Janssen-Cilag AB Den här boken handlar om hur det är när man har svårt att vara uppmärksam och har svårt att koncentrera sig. Man kan ha svårt med uppmärksamheten och koncentrationen,

Läs mer

Vi vill ge unga bästa möjliga start efter studenten. ett reportage om ett unikt samarbete i Kungälv

Vi vill ge unga bästa möjliga start efter studenten. ett reportage om ett unikt samarbete i Kungälv Vi vill ge unga bästa möjliga start efter studenten ett reportage om ett unikt samarbete i Kungälv Med fokus på livet efter studenten Susanne Borg och Pia Ekman arbetar på olika sätt för att unga med funktionsnedsättning

Läs mer

När huvudet känns som en torktumlare

När huvudet känns som en torktumlare När huvudet känns som en torktumlare Hjälpmedelsinstitutet Nationellt kunskapscentrum Huvudmän Staten Sveriges Kommuner och Landsting Nordens största specialbibliotek Allmännyttig ideell förening Teknikstöd

Läs mer

KOMPENSATORISKA VERKTYG I SKOLAN

KOMPENSATORISKA VERKTYG I SKOLAN inbjudan till konferens i Stockholm den 12-13 mars 2013 TALARE FRÅN Docent i psykologi Specialpedagog Rektor Föreståndare Skoldatatek Specialpedagog Projektledare Stockholms stad Specialpedagog & IKT skolutvecklare

Läs mer

Delrapport Teknikstöd i skolan. Försöksverksamhet i Växjö Kommun på initiativ av Hjälpmedelsinstitutet (HI).

Delrapport Teknikstöd i skolan. Försöksverksamhet i Växjö Kommun på initiativ av Hjälpmedelsinstitutet (HI). Växjö Kommun December 2012 Delrapport Teknikstöd i skolan Försöksverksamhet i Växjö Kommun på initiativ av Hjälpmedelsinstitutet (HI). Inger Kratz, projektledare Ylva Karlman, Leg. arbetsterapeut Lina

Läs mer

Du är klok som en bok, Lina!

Du är klok som en bok, Lina! Du är klok som en bok, Lina! Den här boken handlar om hur det är när man har svårt att vara uppmärksam och har svårt att koncentrera sig. Man kan ha svårt med uppmärksamheten och koncentrationen, men på

Läs mer

Messa med symboler. Hur har vi gjort och vad tycker de som provat?

Messa med symboler. Hur har vi gjort och vad tycker de som provat? Messa med symboler Hur har vi gjort och vad tycker de som provat? Margret Buchholz, Specialist i arbetsterapi inom habilitering och handikappomsorg vid DART Kommunikationsoch dataresurscenter. margret.buchholz@vgregion.se,

Läs mer

Resursskolor. Rektor Agneta Malm. Verksamhetsbeskrivning. Prestationer

Resursskolor. Rektor Agneta Malm. Verksamhetsbeskrivning. Prestationer Resursskolor Rektor Agneta Malm Verksamhetsansvarig för Resursskolor Tel: 013-26 39 90, 070-558 57 58 E-post: agneta.malm@linkoping.se Verksamhetsbeskrivning Resursskolorna bedriver undervisning i SU-grupp,

Läs mer

Barn- och ungdomsenkät i Kronobergs län Årskurs 5

Barn- och ungdomsenkät i Kronobergs län Årskurs 5 Barn- och ungdomsenkät i Kronobergs län Årskurs 5 Hur mår du? Anledningen till att vi gör den här undersökningen är att vi vill få kunskap om ungas hälsa och levnadsvanor. Alla elever i årskurserna 5,

Läs mer

Du är klok som en bok, Lina!

Du är klok som en bok, Lina! Du är klok som en bok, Lina! Den här boken handlar om hur det är när man har svårt att vara uppmärksam och har svårt att koncentrera sig. Man kan ha svårt med uppmärksamheten och koncentrationen, men på

Läs mer

Frågeguide Kvalitetsgranskning Läs- och skrivsvårigheter/dyslexi (2010)

Frågeguide Kvalitetsgranskning Läs- och skrivsvårigheter/dyslexi (2010) 1 (17) Dnr 40-2010:119 Frågeguide Kvalitetsgranskning Läs- och skrivsvårigheter/dyslexi (2010) 2 (17) Huvudmannen 1.1 Förvaltningschef (eller motsvarande) m.fl. Inledning Hur uppfattar ni att det fungerar

Läs mer

Ökad IT-användning förbättrar tillgängligheten för eleverna. ett reportage från Thorildskolan i Kungälv

Ökad IT-användning förbättrar tillgängligheten för eleverna. ett reportage från Thorildskolan i Kungälv Ökad IT-användning förbättrar tillgängligheten för eleverna ett reportage från Thorildskolan i Kungälv Nytt tänk kring stöd till elever Det var främst erbjudandet om ny teknik i klassrummen som gjorde

Läs mer

Tydlighet och struktur i skolmiljö

Tydlighet och struktur i skolmiljö Tydlighet och struktur i skolmiljö Skoldagen 21 mars 2013 Evelyn Widenfalk Ehlin Leg. arbetsterapeut Jenny Rignell Leg. arbetsterapeut Definitioner Funktionsnedsättning: nedsättning av fysisk, psykisk

Läs mer

ADHD är en förkortning av Attention Deficit Hyperactivity Disorder och huvudsymtomen är:

ADHD är en förkortning av Attention Deficit Hyperactivity Disorder och huvudsymtomen är: Ung med ADHD Det här faktabladet är skrivet till dig som är ung och har diagnosen ADHD. Har det hänt att någon har klagat på dig när du har haft svårt för att koncentrera dig? Förstod han eller hon inte

Läs mer

Om mig 2014. Snabbrapport för grundskolans år 8 per kön

Om mig 2014. Snabbrapport för grundskolans år 8 per kön Om mig 2014 Snabbrapport för grundskolans år 8 per kön Om mig är en webbaserad enkät om ungdomars hälsa och livsstil som genomfördes för första gången under hösten 2014. Enkäten är ett samarbete mellan

Läs mer

om läxor, betyg och stress

om läxor, betyg och stress 2 126 KP-läsare om läxor, betyg och stress l Mer än hälften av KP-läsarna behöver hjälp av en vuxen hemma för att kunna göra läxorna. l De flesta tycker att det är bra med betyg från 6:an. l Många har

Läs mer

Delrapport läsåret 2013-2014

Delrapport läsåret 2013-2014 Delrapport läsåret 2013-2014 Utvärdering våren 2014 Monica Andersson, projektledare 2014-06-26 Projektstart den 1 september 2014. Projekttid 16 månader. Deltagare i projektet är Åre kommun, gymnasieskolan

Läs mer

Claes Nilholm Malmö Högskola

Claes Nilholm Malmö Högskola Claes Nilholm Malmö Högskola - Internationell trend (special needs education blir inclusive education, Salamancadeklarationen) - Skolverkets rapport om resultatförsämringar i svensk grundskola (kommunalisering,

Läs mer

Arbete och Studier. ADHD-center. ADHD-center, Habilitering & Hälsa SLL

Arbete och Studier. ADHD-center. ADHD-center, Habilitering & Hälsa SLL Arbete och Studier ADHD-center 1 2 Innehåll ADHD i skola/arbete Gymnasieutbildning Vuxenutbildning och Högskola ADHD i arbetslivet Sidan 3 ADHD i skola/arbete; Att planera och komma igång Att komma ihåg

Läs mer

Teknikstöd i skolan. Socioekonomisk analys av unga, skolmisslyckanden och arbetsmarknaden

Teknikstöd i skolan. Socioekonomisk analys av unga, skolmisslyckanden och arbetsmarknaden Teknikstöd i skolan Socioekonomisk analys av unga, skolmisslyckanden och arbetsmarknaden Hjälpmedelsinstitutet (HI), 2013 Författare: Eva Nilsson Lundmark, Ingvar Nilsson & Anders Wadeskog Ansvarig handläggare

Läs mer

DMC - Disabled Making Careers Job hunting and job coaching activities and multi-science methods/tools in Sweden Plymouth, February 2015

DMC - Disabled Making Careers Job hunting and job coaching activities and multi-science methods/tools in Sweden Plymouth, February 2015 Hur samhället i Sverige arbetar för att hjälpa personer med funktionsnedsättning att få ett arbete Arbetsförmåga I Sverige så är de personer med funktionsnedsättning som har en arbetsförmåga inskrivna

Läs mer

Vägar till arbete Slutrapport

Vägar till arbete Slutrapport Vägar till arbete Slutrapport Titel: Vägar till arbete Utredare: Anita Boman Omslagsbild: Lasse Hejdeberg URN:NBN:se:hi201414310pdf Artikelnummer: 14310pdf Rapporten finns att ladda ner från www.hi.se

Läs mer

Likabehandling och trygghet 2015

Likabehandling och trygghet 2015 Likabehandling och trygghet 2015 1 Jag är Man 58 48,3 Kvinna 58 48,3 Jag avstår från att definiera 4 3,3 mig Total 120 100 100% (120/120) 2 Det känns bra att gå i skolan Alltid 46 38,3 Oftast 55 45,8 Ibland

Läs mer

Projektdirektiv. för projektet Sociala Investeringar - Teknikstöd

Projektdirektiv. för projektet Sociala Investeringar - Teknikstöd Projektdirektiv för projektet Sociala Investeringar - Teknikstöd Distributionslista Namn (person/sektor/enhet) Kommentar Bilagor Tjänsteskrivelse 2014-10-30 Social investering teknikstöd Dnr KS2014/2104-1

Läs mer

Individuellt anpassat stöd/utbildning/praktik Individuellt strukturerande samtal/stöd med elever i eller utanför skolan

Individuellt anpassat stöd/utbildning/praktik Individuellt strukturerande samtal/stöd med elever i eller utanför skolan Vinnaverkstaden Metodkategori 1 och 4 Individuellt anpassat stöd/utbildning/praktik Individuellt strukturerande samtal/stöd med elever i eller utanför skolan Problemet: Skolan har allt svårare med den

Läs mer

... KVALITETSPLAN FÖR KUNG SAGAS ELEVER ...

... KVALITETSPLAN FÖR KUNG SAGAS ELEVER ... KVALITETSPLAN FÖR KUNG SAGAS ELEVER 1 Vi på Kung Saga gymnasium har som mål att arbeta med att ni elever ska få en bra förberedelse för ert vuxenliv, det tycker vi är det viktigaste. Andra mål som vi arbetar

Läs mer

En genomförandeplan för en pilotstudie i Östergötland och Västra Götaland

En genomförandeplan för en pilotstudie i Östergötland och Västra Götaland 1 2010 10 18 En genomförandeplan för en pilotstudie i Östergötland och Västra Götaland Inledning Målet med pilotstudien som genomförs under två terminer i Kungälv och Linköping är att starta olika processer

Läs mer

Korttidslån av hjälpmedel och programvara till barn/ungdomar med neurologiskt betingade funktionshinder som t.ex. DAMP och ADHD

Korttidslån av hjälpmedel och programvara till barn/ungdomar med neurologiskt betingade funktionshinder som t.ex. DAMP och ADHD Korttidslån av hjälpmedel och programvara till barn/ungdomar med neurologiskt betingade funktionshinder som t.ex. DAMP och ADHD - ett projekt som stöds av Ungaifocus Hjälpmedelsinstitutet (HI), 2005 Författare:

Läs mer

F Ö G L Ö G R U N D S K O L A 2010 FÖR ELEVER MED LÄS- OCH SKRIVSVÅRIGHETER DYSLEXI DYSKALKYLI INLÄRNINGSPROBLEM

F Ö G L Ö G R U N D S K O L A 2010 FÖR ELEVER MED LÄS- OCH SKRIVSVÅRIGHETER DYSLEXI DYSKALKYLI INLÄRNINGSPROBLEM F Ö G L Ö G R U N D S K O L A 2010 HANDLINGSPLAN FÖR ELEVER MED LÄS- OCH SKRIVSVÅRIGHETER DYSLEXI DYSKALKYLI INLÄRNINGSPROBLEM 1 I N N E H Å L L S F Ö RTECKNING 1. Förebyggande arbete 3 2. Läsinlärning

Läs mer

AD/HD självskattningsskala för flickor

AD/HD självskattningsskala för flickor AD/HD självskattningsskala för flickor Använd för varje påstående någon av siffrorna nedan för att visa hur väl den känslan eller det beteendet stämmer in på dig. 0 = det är inte alls som jag; det händer

Läs mer

Mall vid kartläggning

Mall vid kartläggning Mall vid kartläggning Skola: Elevens namn: Datum: Närvarande personer vid kartläggning: Situationer som fungerar bra för eleven Situationer som fungerar mindre bra för eleven Elevens starka och svaga sidor

Läs mer

Redovisning av det systematiska kvalitetsarbetet

Redovisning av det systematiska kvalitetsarbetet Redovisning av det systematiska kvalitetsarbetet Korsberga skola F-6 Läsåret 2015/2016 2(5) Vad framkom vid analysen av verksamhetens resultat förra läsåret? Vi kände behov av att prata mer om matematiken

Läs mer

Det gick snabbt i övergången. - Utvärdering av samverkansprocesser inom projektet Vägar till arbete

Det gick snabbt i övergången. - Utvärdering av samverkansprocesser inom projektet Vägar till arbete Det gick snabbt i övergången Utvärdering av samverkansprocesser inom projektet Vägar till arbete Titel: Det gick snabbt i övergången men sedan då? Utredare: Erika Dahlin URN:NBN:se:hi201414312pdf Artikelnummer:

Läs mer

Lika värde. Lika möjligheter. EN PRESENTATION AV SPECIALPEDAGOGISKA INSTITUTET

Lika värde. Lika möjligheter. EN PRESENTATION AV SPECIALPEDAGOGISKA INSTITUTET Lika värde. Lika möjligheter. EN PRESENTATION AV SPECIALPEDAGOGISKA INSTITUTET Specialpedagogiska institutet En rikstäckande myndighet för statens samlade stöd i specialpedagogiska frågor. Stödet riktar

Läs mer

UTVÄRDERING AV PROJEKTET DALAWUX FLEXIBELT LÄRANDE

UTVÄRDERING AV PROJEKTET DALAWUX FLEXIBELT LÄRANDE UTVÄRDERING AV PROJEKTET DALAWUX FLEXIBELT LÄRANDE DECEMBER 2015 Innehåll Inledning 1 Bakgrund 2 Kort om projektet Dalawux Flexibelt lärande 3 Utvärderingens syfte, upplägg och aktiviteter 4 Utvärderingens

Läs mer

Lyssna på oss. Vi vet. Ungdomsexperterna på BUP i Karlstad tipsar. föräldrar och andra vuxna vad de behöver lära sig för att ge barn och unga bra stöd

Lyssna på oss. Vi vet. Ungdomsexperterna på BUP i Karlstad tipsar. föräldrar och andra vuxna vad de behöver lära sig för att ge barn och unga bra stöd Lyssna på oss. Vi vet. Ungdomsexperterna på BUP i Karlstad tipsar föräldrar och andra vuxna vad de behöver lära sig för att ge barn och unga bra stöd Föräldrar borde förstå att man inte kan diskutera när

Läs mer

LIA. Psykiatriska öppenvårdsmottagningen i Vimmerby 2015-10-05 2015-10-16. Handledare: Maritha Thellman Emil Haskett

LIA. Psykiatriska öppenvårdsmottagningen i Vimmerby 2015-10-05 2015-10-16. Handledare: Maritha Thellman Emil Haskett Alexandra Hokander-Sandberg Medicinsk sekreterare Ht-15 LIA Psykiatriska öppenvårdsmottagningen i Vimmerby 2015-10-05 2015-10-16 Handledare: Maritha Thellman Emil Haskett Sammanfattning I denna LIA- rapport

Läs mer

Hur tycker du skolan fungerar?

Hur tycker du skolan fungerar? Hur tycker du skolan fungerar? För att få veta mer om hur det fungerar i skolan vill vi ställa några frågor till dig som går i årskurs 9. Statistiska centralbyrån (SCB) och Göteborgs universitet genomför

Läs mer

Om mig 2014. Snabbrapport gymnasieskolan åk 2

Om mig 2014. Snabbrapport gymnasieskolan åk 2 Om mig 2014 Snabbrapport gymnasieskolan åk 2 Om mig är en webbaserad enkät om ungdomars hälsa och livsstil som genomfördes för första gången under hösten 2014. Enkäten är ett samarbete mellan länets kommuner,

Läs mer

Utvärdering av projektet Flodagruppen

Utvärdering av projektet Flodagruppen Utvärdering Flodagruppen 1 Utvärdering av projektet Flodagruppen Elever och föräldrar Johan Heintz Handledare: Annika Hall Sveagatan 15 Kurator vid Dergårdens gymnasium, 413 14 Göteborg Lerum e-mail: johan.heintz@kulturverkstan.net

Läs mer

Pedagogisk utredning. Elevens och vårdnadshavares syn på situationen 2014-03-24. Adress: Kontaktperson-uppgifter:

Pedagogisk utredning. Elevens och vårdnadshavares syn på situationen 2014-03-24. Adress: Kontaktperson-uppgifter: Resurscentrum Pedagogisk utredning Datum: Elevens namn: Vårdnadshavare 1: Vårdnadshavare 2: Klass: Personnr: Telefon: Telefon: Adress: Kontaktperson-uppgifter: Vilken är anledningen till anmälan? Särskilt

Läs mer

Basgrupper Text: Urban Hansson

Basgrupper Text: Urban Hansson Basgrupper Text: Urban Hansson Vi människor är sociala varelser med ett naturligt behov av att ingå i en mindre grupp. Om läraren i inledningen av en termin delar in eleverna i grupper minskar både risken

Läs mer

HÖJ DINA SO- BETYG! Allmänna tips

HÖJ DINA SO- BETYG! Allmänna tips HÖJ DINA SO- BETYG! Allmänna tips Det finns flera saker du kan göra både i klassrummet och utanför klassrummet som gör att du kommer få enklare att höja dina betyg, både i SO och i andra ämnen. 1. Läs

Läs mer

Valhallaskolan i Oskarshamn åk 6-åk 9: Pionjär med Drömmen om det goda på högstadiet

Valhallaskolan i Oskarshamn åk 6-åk 9: Pionjär med Drömmen om det goda på högstadiet Valhallaskolan i Oskarshamn åk 6-åk 9: Pionjär med Drömmen om det goda på högstadiet av Kerstin Adolfsson, Annette Andersson, Mariann Henriksen och Roger Nilsson I vårt arbetslag fick vi våren 2006 kontakt

Läs mer

NYA LÄRMILJÖER SKAPAR EN SKOLA FÖR ALLA

NYA LÄRMILJÖER SKAPAR EN SKOLA FÖR ALLA NYA LÄRMILJÖER SKAPAR EN SKOLA FÖR ALLA Ett projekt i samarbete med Specialpedagogiska Skolmyndigheten Falköping, 20120129 PROJEKTTEAMET Titti Ljungdahl Johanna Cayton Stig Jansson Anna Sundqvist Sofia

Läs mer

IT och specialpedagogik/skoldatatek

IT och specialpedagogik/skoldatatek IT och specialpedagogik/skoldatatek en beskrivning av ett projekt i Östra regionen Stefan Bonn, Dan Alberyd, Tord Söderqvist Från patient till medborgare - en nationell handlingsplan för handikappolitiken

Läs mer

Diabetescoach. Erfarenheter och resultat från ett projekt för föräldrar till barn med typ 1-diabetes

Diabetescoach. Erfarenheter och resultat från ett projekt för föräldrar till barn med typ 1-diabetes Erfarenheter och resultat från ett projekt för föräldrar till barn med typ 1-diabetes ett nätverk där föräldrar hjälper andra föräldrar INITIALT ERBJUDANDE OM STÖD UPPREPAT ERBJUDANDE OM STÖD från förälder

Läs mer

Barn- och ungdomsenkät i Kronobergs län Årskurs 8

Barn- och ungdomsenkät i Kronobergs län Årskurs 8 Barn- och ungdomsenkät i Kronobergs län Årskurs 8 Hur mår du? Anledningen till att vi gör den här undersökningen är att vi vill få kunskap om ungas hälsa och levnadsvanor. Alla elever i årskurserna 5,

Läs mer

Intervjusvar Bilaga 2

Intervjusvar Bilaga 2 49 Intervjusvar Bilaga 2 Fråga nummer 1: Vad säger ordet motivation dig? Motiverade elever Omotiverade elever (gäller även de följande frågorna) (gäller även de följande frågorna) Att man ska vilja saker,

Läs mer

Vad tycker du om skolan?

Vad tycker du om skolan? Vad tycker du om Fråga 1 Vilket år är Du född? År 19... Fråga 2 Går Du i grundskolan, gymnasieskolan eller går Du i Grundskolan Gymnasieskolan Går i skolan. Du behöver svara på fler frågor. Viktigt, skicka

Läs mer

Stjärneboskolan Läsåret 2007-2008. Kvalitetsredovisning

Stjärneboskolan Läsåret 2007-2008. Kvalitetsredovisning Stjärneboskolan Läsåret 2007-2008 Kvalitetsredovisning STJÄRNEBOSKOLAN Skolan ligger vid norra infarten till Kisa, mellan Kisasjön och ett närliggande skogsområde. I detta skogsområde finns skolans uteklassrum

Läs mer

Riktlinjer för stöd till elever med läs- och skrivsvårigheter/dyslexi

Riktlinjer för stöd till elever med läs- och skrivsvårigheter/dyslexi Riktlinjer för stöd till elever med läs- och skrivsvårigheter/dyslexi Läsförmåga är en nyckel för inkludering både i skolan och i samhället. Att kunna läsa är elevens viktigaste redskap för att lyckas

Läs mer

LOVISEDALSSKOLAN Utvärdering av mål och resultat

LOVISEDALSSKOLAN Utvärdering av mål och resultat LOVISEDALSSKOLAN 2013 Utvärdering av mål och resultat 2012-13 Innehåll 1. Förskolan... 3 2. Grundskolan... 4 2.1 Egna mål... 4 2.2 Analys av resultat i matematik... 5 2.3 Analys av resultat i läs- och

Läs mer

2014-10-30. Social investering - teknikstöd (Dnr KS2014/2104-1)

2014-10-30. Social investering - teknikstöd (Dnr KS2014/2104-1) Tjänsteskrivelse 1(7) Handläggarens namn Christer Mattson 2014-10-30 Social investering - teknikstöd (Dnr KS2014/2104-1) Sammanfattning Mimers hus har bedrivit ett utvecklingsarbete mellan 2010-14 med

Läs mer

Uppföljning 2010. Utvärdering av Skolplan 2007

Uppföljning 2010. Utvärdering av Skolplan 2007 Uppföljning 2010 God och trygg arbetsmiljö för barn och elever Utvärdering av Skolplan 2007 Barn- och utbildningsnämnden Barn- och utbildningsförvaltningen Birgitta Bresell 2011-06-08 Innehåll 1 Sammanfattning

Läs mer

Förslag på intervjufrågor:

Förslag på intervjufrågor: Förslag på intervjufrågor: FRÅGOR OM PERSONENS BAKGRUND 1. Var är du uppväxt? 2. Om du jämför din uppväxt med andras, hur skulle du ranka din egen uppväxt? 3. Har du några syskon? 4. Vad gör de? 5. Vilka

Läs mer

Så fortsätter vi med Matematiklyftet Borås Stad

Så fortsätter vi med Matematiklyftet Borås Stad Så fortsätter vi med Matematiklyftet Borås Stad Gr Borås Stad har i flera år arbetat med kollegialt lärande på olika sätt. Vi brukar skoja och säga att matematiken kokar i Borås stad, säger Maria Maschmann

Läs mer

Självhjälpsprogram för ADHD. Del 1 Att hitta din väg

Självhjälpsprogram för ADHD. Del 1 Att hitta din väg Självhjälpsprogram för ADHD Del 1 Att hitta din väg Välkommen till vårt självhjälpsprogram för ADHD. Detta program ger dig verktygen att använda din ADHD som en superkraft för att hitta till ett bra liv..

Läs mer

Inkludering, utan exkludering, eller tack vare?

Inkludering, utan exkludering, eller tack vare? Inkludering, utan exkludering, eller tack vare? Sedan en tid tillbaka pågår det livliga diskussioner kring inkludering och exkludering i samband med att man funderar kring särskilda undervisningsgrupper

Läs mer

Uppföljning av samtal med dataspelande ungdomar och deras föräldrar

Uppföljning av samtal med dataspelande ungdomar och deras föräldrar Uppföljning av samtal med dataspelande ungdomar och deras föräldrar hösten och våren 2009 Uppföljningen bygger på intervjuer utförda av Ann-Katrin Johansson och Jenny Wahl Rapporten sammanställd av Jenny

Läs mer

Om mig 2014. Snabbrapport år 8

Om mig 2014. Snabbrapport år 8 Om mig 2014 Snabbrapport år 8 Om mig är en webbaserad enkät om ungdomars hälsa och livsstil som genomfördes för första gången under hösten 2014. Enkäten är ett samarbete mellan länets kommuner, Länsstyrelsen

Läs mer

Plan för elevhälsan, Torsbergsgymnasiet 2014/2015

Plan för elevhälsan, Torsbergsgymnasiet 2014/2015 Torsbergsgymnasiet 2015-04-29 Plan för elevhälsan, Torsbergsgymnasiet 2014/2015 Syfte Planen syftar till att ge en tydlig struktur för de olika typer av insatser och åtgärder som är tänkbara för att främja

Läs mer

Vägar till arbete. hur skolhuvudmän och gymnasieskolor underlättar övergången till arbetslivet för elever i behov av särskilt stöd

Vägar till arbete. hur skolhuvudmän och gymnasieskolor underlättar övergången till arbetslivet för elever i behov av särskilt stöd Vägar till arbete hur skolhuvudmän och gymnasieskolor underlättar övergången till arbetslivet för elever i behov av särskilt stöd Förord Denna skrift ska ge skolhuvudmän och gymnasieskolor idéer om hur

Läs mer

Birka Folkhögskola Arbetsförmedlingarna i Krokom och Östersund Samjamt

Birka Folkhögskola Arbetsförmedlingarna i Krokom och Östersund Samjamt Birka Folkhögskola Arbetsförmedlingarna i Krokom och Östersund Samjamt 1 Innehåll 1. Inledning... 3 2. Sammanfattning... 3 3. Övergripandemål... 4 4. Delmål... 4 Att 15 ungdomar lär känna sina styrkor

Läs mer

Ferieskola i Sollentuna kommun

Ferieskola i Sollentuna kommun Barn- och utbildningskontoret Tjänsteutlåtande Åsa Liljekvist Sidan 1 av 5 Diariekod: 619 Barn- och ungdomsnämnden Ferieskola i Sollentuna kommun Förslag till beslut Barn- och utbildningskontoret föreslår

Läs mer

ELEVHÄLSA. Elevhälsa - definition. Mål. Friskfaktorer

ELEVHÄLSA. Elevhälsa - definition. Mål. Friskfaktorer ELEVHÄLSA Elevhälsa - definition Elevernas hälsa är allas angelägenhet och ansvar. Lärande och hälsa går hand i hand. Elever arbetar och presterar bättre om de mår bra fysiskt, psykiskt och socialt. Varje

Läs mer

BARNANPASSAD ÅTERGIVNING AV PSYKOLOGUTREDNING

BARNANPASSAD ÅTERGIVNING AV PSYKOLOGUTREDNING BARNANPASSAD ÅTERGIVNING AV PSYKOLOGUTREDNING Habiliteringen Mora 2012 Barn 6 12 år Diagnos: Adhd, autismspektrum, lindrig och måttlig utvecklingsstörning, Cp samt EDS Psykologutredning Remiss med frågeställning

Läs mer

Teknikstöd i skolan. Slutrapport

Teknikstöd i skolan. Slutrapport Teknikstöd i skolan Slutrapport Innan var det kaos och jag var stressad och mer ostrukturerad. Nu har jag fått grepp om allting och behöver inte lägre bli uppjagad. Elev i försöksverksamhet Hjälpmedelsinstitutet

Läs mer

Arbeta med NPF (neuropsykiatriska funktionsnedsättningar)

Arbeta med NPF (neuropsykiatriska funktionsnedsättningar) Arbeta med NPF (neuropsykiatriska funktionsnedsättningar) Projektledare, Vägar till jobb ingela.halvarsson@attention-riks.se 1 Mina erfarenheter Möten med människor Möten med kommuner/myndigheter Möten

Läs mer

Först vill vi förklara några ord och förkortningar. i broschyren: impulsiv för en del personer kan det vara som att

Först vill vi förklara några ord och förkortningar. i broschyren: impulsiv för en del personer kan det vara som att Hej! Du som har fått den här broschyren har antagligen ett syskon som har ADHD eller så känner du någon annan som har det. Vi har tagit fram den här broschyren för att vi vet att det inte alltid är så

Läs mer

Kunskapen finns i den egna praktiken för den som tittar

Kunskapen finns i den egna praktiken för den som tittar Kunskapen finns i den egna praktiken för den som tittar 1 Kunskapen finns i den egna praktiken för den som tittar Skapandet av en byggelibygghörna på förskolan blev inte bara en plats för konstruktion.

Läs mer

VERKSAMHETSPLAN för 2008-2011 Reviderad och fastställd mars 2008. Pysslingförskolan Solängen

VERKSAMHETSPLAN för 2008-2011 Reviderad och fastställd mars 2008. Pysslingförskolan Solängen VERKSAMHETSPLAN för 2008-2011 Reviderad och fastställd mars 2008. Pysslingförskolan Solängen TID till LEK Plats för LÄRANDE! Vi ser lärandet som en naturlig del av lek och leken som en naturlig del av

Läs mer

Lokal verksamhetsplan. Björkhagaskolan

Lokal verksamhetsplan. Björkhagaskolan Lokal verksamhetsplan Björkhagaskolan 2014-2015 Verksamhetsbeskrivning Björkhagaskolan Enheten Björkhagaskolan är en F-6 skola med ca 340 elever. Skolans verksamhet omfattar två enheter. En med elever

Läs mer

RESULTAT AV DIALOGER Parlamentarisk grupp, Sundbyberg Elever

RESULTAT AV DIALOGER Parlamentarisk grupp, Sundbyberg Elever RESULTAT AV DIALOGER Parlamentarisk grupp, Sundbyberg Elever 2014-04-11 1 ARBETSMILJÖ (FYSISK OCH SOCIAL) Fräscha och fina toaletter. Fräschare och vackrare toaletter Renare toaletter Renovera toaletterna

Läs mer

Tilla ggsrapport fo r barn och unga

Tilla ggsrapport fo r barn och unga Tilla ggsrapport fo r barn och unga 25 mars 2014 Vad berättar barn för Bris om hur de mår? Hur har barn det i Sverige? Jag har skilda föräldrar och vill så gärna bo hos min pappa. Mamma har ensam vårdnad

Läs mer

Ett namn på sina problem Omgivningen Förståelse för sig själv Möjlighet att få rätt stöd Tänka funktionshinder istället för lat, slarvig, en ökad tro

Ett namn på sina problem Omgivningen Förståelse för sig själv Möjlighet att få rätt stöd Tänka funktionshinder istället för lat, slarvig, en ökad tro Hade du känt mig hade du inte dömt mig Hade jag hjälpt dig hade du aldrig glömt mig Hade du ta t dig tid hade du kanske fattat Hade jag vågat hade vi kanske snackat Hade vi bara haft mer tid Hade jag kanske

Läs mer

Jag ritar upp en modell på whiteboard-tavlan i terapirummet.

Jag ritar upp en modell på whiteboard-tavlan i terapirummet. VAD ÄR PROBLEMET? Anna, 18 år, sitter i fåtöljen i mitt mottagningsrum. Hon har sparkat av sig skorna och dragit upp benen under sig. Okej, Anna jag har fått en remiss från doktor Johansson. När jag får

Läs mer

Elevens rätt till utbildning - rutiner för att främja närvaro och att uppmärksamma, utreda och åtgärda frånvaro i skolan

Elevens rätt till utbildning - rutiner för att främja närvaro och att uppmärksamma, utreda och åtgärda frånvaro i skolan 2015-09-11 Elevens rätt till utbildning - rutiner för att främja närvaro och att uppmärksamma, utreda och åtgärda frånvaro i skolan Inledning I skollagen anges att bildningsnämnden ansvarar för att alla

Läs mer

ADHD på jobbet. Denna rapport är ett led i Attentions arbete för att uppmärksamma och förbättra situationen för personer med ADHD i arbetslivet.

ADHD på jobbet. Denna rapport är ett led i Attentions arbete för att uppmärksamma och förbättra situationen för personer med ADHD i arbetslivet. ADHD på jobbet Denna rapport är ett led i Attentions arbete för att uppmärksamma och förbättra situationen för personer med ADHD i arbetslivet. Innehåll RESULTATET I KORTHET... 3 BAKGRUND... 4 GENOMFÖRANDE...

Läs mer

Fördjupad kartläggning

Fördjupad kartläggning UN/2016:259 Fördjupad kartläggning Instruktioner Inför mötet Informera eleven om att vårdnadshavare kommer att kontaktas för ett nytt möte. Kontakta båda vårdnadshavarna vid gemensam vårdnad. Berätta att

Läs mer

KVALITETSUPPFÖLJNING TJÄRNÖ SKOLA årskurs 1 6 LÄSÅRET 2014/2015

KVALITETSUPPFÖLJNING TJÄRNÖ SKOLA årskurs 1 6 LÄSÅRET 2014/2015 KVALITETSUPPFÖLJNING TJÄRNÖ SKOLA årskurs 1 6 LÄSÅRET 2014/2015 15/11/19 Förutsättningar som i stor utsträckning påverkat resultat 2014/2015 Eleverna har generellt bra kunskaper och är intresserade av

Läs mer

Med läslust mot målen

Med läslust mot målen Med läslust mot målen Tidiga medvetna insatser för högre måluppfyllelse Norra Ängby skolor Vultejusv 20 16856 Bromma Kontaktperson Ingrid Engback 08-170300 ingrid.engback@utbildning.stockholm.se Bakgrund

Läs mer

KUPOL en studie om skolmiljöns betydelse för ungdomars hälsa

KUPOL en studie om skolmiljöns betydelse för ungdomars hälsa KUPOL en studie om skolmiljöns betydelse för ungdomars hälsa ENKÄT TILL ELEVER I ÅRSKURS 9 Inbjudan att delta i en studie om skolan, lärande och miljö Vad är Kupol? Kupol (Kunskap om ungas psykiska hälsa

Läs mer

Manus: Tredje bildspelet handlar om kroppen och rörelse. Alla vet säkert att det är bra för våra kroppar att få röra på sig.

Manus: Tredje bildspelet handlar om kroppen och rörelse. Alla vet säkert att det är bra för våra kroppar att få röra på sig. Pedagogens manus till BILDSPEL 3 KROPPEN OCH RÖRELSE 1. Manus: Tredje bildspelet handlar om kroppen och rörelse. Alla vet säkert att det är bra för våra kroppar att få röra på sig. 2. Manus: Från 12 års

Läs mer

Vad får språkstörning för konsekvenser för utveckling och lärande? Ida Eriksson, leg. psykolog och Mia Walther, specialpedagog

Vad får språkstörning för konsekvenser för utveckling och lärande? Ida Eriksson, leg. psykolog och Mia Walther, specialpedagog Vad får språkstörning för konsekvenser för utveckling och lärande? Ida Eriksson, leg. psykolog och Mia Walther, specialpedagog Resurscenter Stockholm Uppdraget för Resurscenter tal och språk Instruktion

Läs mer

Rutin för arbete med lärmiljöer, extra anpassningar och särskilt stöd

Rutin för arbete med lärmiljöer, extra anpassningar och särskilt stöd Rutin för arbete med lärmiljöer, extra anpassningar och särskilt stöd Rutinen är skapad efter att bestämmelserna kring stödinsatser förändrats från och med den 1 juli 2014. I de nya bestämmelserna används

Läs mer

PIL - Patientforum i Lund 2009 10 08. Cecilia Sjöbeck, specialpedagog Gunvor Damsby, leg logoped

PIL - Patientforum i Lund 2009 10 08. Cecilia Sjöbeck, specialpedagog Gunvor Damsby, leg logoped Det blir bäst om man gör rätt från början PIL - Patientforum i Lund 2009 10 08 Cecilia Sjöbeck, specialpedagog Gunvor Damsby, leg logoped Skånes Kunskapscentrum för Elever med Dyslexi Rådgivning och stöd

Läs mer

Umeåmodellen. Faktorer som påverkar skolnärvaron Checklistor. Elever med hög skolfrånvaro. Dokumentnamn: Projektet Tillbaka till skolan 2012 2014

Umeåmodellen. Faktorer som påverkar skolnärvaron Checklistor. Elever med hög skolfrånvaro. Dokumentnamn: Projektet Tillbaka till skolan 2012 2014 Umeåmodellen Faktorer som påverkar skolnärvaron Checklistor Elever med hög skolfrånvaro Dokumentnamn: Projektet Tillbaka till skolan 2012 2014 Dokumentansvarig: Karin Arnqvist specialpedagog och Cecilia

Läs mer

Sandåkerskolans plan för elevernas utveckling av den metakognitiva förmågan

Sandåkerskolans plan för elevernas utveckling av den metakognitiva förmågan 1(7) 2011-08-29 s plan för elevernas utveckling av den metakognitiva förmågan 18 august-20 december Steg 1: Ämnesläraren dokumenterar Syfte synliggöra utvecklingsbehov Ämnesläraren dokumenterar elevens

Läs mer

Parter Syfte Mål Målgrupp (bilaga 1) Redovisning av befintlig verksamhet (bilaga 2) Verksamheter som ska bedrivas i samverkan

Parter Syfte Mål Målgrupp (bilaga 1) Redovisning av befintlig verksamhet (bilaga 2) Verksamheter som ska bedrivas i samverkan ÖVERENSKOMMELSE Parter Norrtälje Kommun, org.nr 21 20 00-0217 Arbetsförmedlingen Norrtälje, org.nr 20 21 00-2124 Syfte Att genom samverkan utifrån lokala behov, långsiktigt och varaktigt minska ungas arbetslöshet.

Läs mer

STÖDMATERIAL. för elevhälsoarbetet på Vartofta Enhet. Reviderat

STÖDMATERIAL. för elevhälsoarbetet på Vartofta Enhet. Reviderat STÖDMATERIAL för elevhälsoarbetet på Vartofta Enhet Reviderat 20131029. Arbetsprocessen Arbetsprocessen kan beskrivas i följande steg, vilka skall dokumenteras fortlöpande under processens gång. 2 Förebyggande

Läs mer

Kvalitetsrapport Vedevågs skola

Kvalitetsrapport Vedevågs skola Kvalitetsrapport Vedevågs skola 2015-2016 1 Innehåll 1. GRUNDFAKTA... 4 2. RESULTAT... 5 2.1 Normer och värden... 5 2.2 Måluppfyllelse i arbetet med kursplanernas mål... 6 2.3 Elevinflytande och demokrati

Läs mer

FEMSTEGSMODELLEN: ÖVNING & CHECKLISTA FÖR EN ÖPPEN OCH TILLGÄNGLIG VERKSAMHET

FEMSTEGSMODELLEN: ÖVNING & CHECKLISTA FÖR EN ÖPPEN OCH TILLGÄNGLIG VERKSAMHET FEMSTEGSMODELLEN: ÖVNING & CHECKLISTA FÖR EN ÖPPEN OCH TILLGÄNGLIG VERKSAMHET FEMSTEGSMODELLEN Att arbeta med tillgänglighet och inkludering är inte svårt. Genom att använda femstegsmodellen kan vi hitta

Läs mer