Det handlar om Kärlek ett projekt om barns och ungas rättigheter

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Det handlar om Kärlek ett projekt om barns och ungas rättigheter"

Transkript

1 Det handlar om Kärlek ett projekt om barns och ungas rättigheter En rapport om 2011/12 års erfarenheter Therese Andersson Rädda Barnen & Marie Ramstedt Fältsekreterare Råd & Stöd Tror du att projektet "Kärleken är fri" kan hjälpa barn och ungdomar? 23% 5% 15% 58% Nej Ja Vet inte Ej svar

2 Innehåll Sammanfattning Det handlar om Kärlek ett projekt om barns och ungas rättigheter Bakgrund Projektidé Syfte Syftet med Det handlar om Kärlek Rapportens syfte Mål med Det handlar om Kärlek i Linköping Disposition Bakgrund till rapporten Begreppsdefinitioner Tidigare forskning Metod och metoddiskussion för rapporten Projektets Genomförande Introduktion av projektets organisation och uppbyggnad Det lokala projektets medverkan nationellt Styrgruppen Samverkan Samverkansgruppen Kärleken är fri! skolvecka innehåll Enkäterna Kort om de besökta skolorna 2011/ och msn-chatten Utåtriktat arbete, utbildningar, föreläsningar och media Dokumentation och metodutveckling Resultatanalys Enkätsvar elever Frågor om utsatthet Kunskap och kännedom Elevernas uppfattning om besöket av Kärleken är fri!! och förslag på åtgärder Kännedom och förtroende för de olika aktörerna i Det handlar om Kärlek Enkätsvar personal Har skolveckorna lett till några kontakter? Samverkansgruppens egen utvärdering av projektet Hinder/problem inom ramen för projektet Sammanfattande slutsatser och diskussioner Förtydligande av åtgärdspunkter Referenslista Bilagor Bilaga Bilaga

3 Bilaga Bilaga Bilaga Bilaga

4 Sammanfattning Jag är glad att ni kom och hälsade på. Nu känner jag mig mer säker på att det finns hjälp om jag behöver. Jag är också övertygad om att kärleken är fri och att jag får älska vem jag vill citat från en ungdom i Linköpings kommun. Det handlar om Kärlek (DHK) är ett samverkansprojekt mellan myndigheter och frivilligorganisationer. Projektet syftar till att motverka hedersrelaterat våld och förtryck, att möta barn och unga i deras vardagsmiljö och att informera dem om deras rättigheter utifrån FN s konvention om barns rättigheter. I syftet ligger även att synliggöra de olika aktörernas ansvarsområden för ungdomarna och varandra, samt att skapa en samverkan aktörerna i mellan. Regeringen utkom i en skrivelse 2009/10:229 Handlingsplan för att förebygga och förhindra att unga blir gifta mot sin vilja i vilken det framhölls att projektet DHK är en lyckad metod att nå unga i arbetet med att stärka deras rättigheter. Denna rapport vill förmedla ungdomarna i Linköpings kommuns erfarenheter av utsatthet av våld, makt och kontroll, samt upplevelser av besöket av projektet. De besökta skolorna är Anders Ljungstedts Gymnasium (ALG), Birgittaskolan, Ekholmsskolan, Internationella Engelska skolan, IS Atlasskolan, Kungsbergsskolan, Nya Munken och Tornhagsskolan. Samtliga skolor fick besök under en veckas tid under konceptet Kärleken är fri!. Majoriteten av ungdomarna (58 %) i de besökta skolorna tror att Kärleken är fri! kan hjälpa barn och ungdomar, och endast 15 % svarar nej. Av de tillfrågade lärarna är hela 89,5 % av den åsikten att projektet kan hjälpa barn och unga. I undersökningen som genomförts framgår även att Linköpings ungdomar har en bred erfarenhet av olika typer av utsatthet. Nästintill var tredje ungdom i Linköping anger att de har erfarenheter av att bli utsatta för fysiskt våld, en femtedel har någon gång haft sex mot sin vilja eller blivit utsatt för rasism. mer än en av tio har blivit utsatt av kränkningar på grund av sexuell läggning och nästintill var tredje har någon gång blivit utsatt för mobbing. På de frågor kopplat till rörelsefrihet och möjligheten att få välja sin framtid och sin partner svarar en fjärdedel att de saknar den frihet som deras klasskompisar har, nästan var tionde får ej ha kompisar av det motsatta könet och över tolv procent får inte delta i alla ämnen eller aktiviteter i skolan. På frågan om det är viktigt att vara oskuld när du gifter dig med någon/blir sambo/tillsammans med någon svarar nästintill var fjärde att det är viktigt, och tolv procent är oroliga för att inte själva få välja sin partner. Dessa siffror baseras på 1257 ungdomars erfarenhet av utsatthet. Hur siffrorna hade sett ut ifall de inkluderat flera skolor än dessa åtta (ALG, Birgittaskolan, Ekholmsskolan, Internationella Engelska skolan, IS Atlasskolan, Kungsbergsskolan, Nya Munken och Tornhagsskolan) är svårt att säga. Inga generella slutsatser kan eller bör dras av detta material, dock går det att påvisa tendenser om ungdomarnas erfarenheter och vad som bör arbetas vidare med. Kärleken är fri! är på en skola under en veckas tid för att möta ungdomarna och även lärarna. Under veckan diskuteras rättigheter utifrån Barnkonventionen, samt ges information om vilka instanser en ungdom och även lärare kan vända sig till för att få stöd och hjälp. Under de två åren som projektet funnits i Linköping har flera ungdomar kommit i kontakt med de olika aktörerna. Både direkt på plats i skolan, men även något år senare då ungdomarna behövt stöd och hjälp. 4

5 De har då kommit ihåg besöket och i något fall haft Bra-att-ha-kortet kvar (ett visitkort som delas ut med olika kontaktvägar). Även lärarna tycker att projektet är bra och de flesta uppger att de skulle vilja ha besök av konceptet Kärleken är fri! igen. Samverkansgruppen som är den grupp som utför skolbesöken på skolorna har under dessa två år lärt känna varandra och varandras verksamheter på ett mer ingående plan. Detta har lett till en bättre samverkan och en önskan om att få fortsätta med arbetet med Kärleken är fri!. Då projektet är ett samverkansprojekt mellan myndigheter och frivilligorganisationer, som syftar till att förebygga främst hedersrelaterat våld och förtryck, men även informera om barns rättigheter i stort är det av yttersta vikt att Socialförvaltningen är tätt knuten till gruppen och ute på skolorna. Detta har tyvärr ej varit fallet under dessa två år, och samverkansgruppens genomgående önskemål är att Socialförvaltningen framöver kan medverka på ett mer adekvat sätt. För att kunna fungera tillfredsställande behöver samtliga i projektet ett tydligt uppdrag och mandat att få arbeta med denna modell fortsättningsvis. Projektet har hittills finansierats främst av Länsstyrelsen Östergötland, tillsammans med Rädda Barnen och Linköpings kommun. Rädda Barnens lokalförening i Linköping har varit projektägare. För att kunna genomföra projektet har det funnits en projektanställd som varit sammankallande för samverkansgruppen och samordnare för besöken. Då Länsstyrelsen Östergötland ej kan gå in med vidare finansiering ämnar denna rapport även diskutera olika scenarion för det fortsatta arbetet. De önskemål som framkommer är: - Att modellen Det handlar om Kärlek permanentas i Linköpings kommun. - Att samtliga aktörer ska få mandat att jobba med detta uppsökande och förebyggande arbete. - Att samverkansgruppen för Det handlar om Kärlek får i uppdrag att utveckla en resurs för ärenden kopplade till hedersrelaterat våld och förtryck, samt för nätverket för skolpersonal/skolhälsovård. - Att Socialförvaltningen får ett tydligt uppdrag av Linköpings kommun att delta i Det handlar om Kärlek. - Att inrätta en samordningsfunktion. Förslag till finansiering av denna kommer att redovisas särskilt. - Att åtgärder sätts in för att kunna stävja den utsatthet som Linköpings kommuns ungdomar vittnar om, vilket är allas vårt ansvar! Vid eventuella frågor eller funderingar är du välkommen att kontakta: Therese Andersson, Projektledare Det handlar om Kärlek i Linköping, alternativt Marie Ramstedt, Fältsekreterare Råd & Stöd i Linköping, alternativt

6 1. Det handlar om Kärlek ett projekt om barns och ungas rättigheter Det borde finnas fler människor som er, tack för att ni bryr er och fortsätt som ni gjort. Det är många som uppskattar ert jobb, det lovar jag. Ungdom i Linköpings kommun Som verksamma och drivande i projektet Kärleken är fri! i Linköping, värmer det naturligtvis att ovanstående ungdom uppskattar arbetet. Men samtidigt är det skrämmande att ungdomen tackar för att vi bryr oss. Det borde vara självklart för varje ungdom att vuxenvärlden ser och bryr sig. Så är inte fallet. Långt därifrån. Ambitionen med denna rapport är att förmedla hur ungdomar i Linköpings kommun upplever utsatthet, samt kräva förändring! Det vill säga genom att förmedla ungdomarnas röster till vuxenvärlden, verka för denna förändring. 1.1 Bakgrund Projektidé Varje barn skall skyddas gentemot att få växa upp i en kontext innehållande våld. Detta slår vår svenska lagstiftning (Sverige var det första land i världen att anta en lag som förbjöd all kroppslig bestraffning 1979) och FN:s konvention om barns rättigheter (Barnkonventionen) fast. Sverige ratificerade Barnkonventionen 1989, och konventionen behandlar alla de rättigheter barn ska ha tillgång till, i 54 olika artiklar (Barnombudsmannen 2012). Även fast det har gått mer än tjugo år sedan Sverige ratificerade Barnkonventionen är kunskapen om konventionen hos barn och unga fortsatt förhållandevis låg. När det kommer till hedersrelaterat våld och förtryck finns i Linköpings kommun sedan föregående år en operativ samverkansgrupp (nedan enbart benämnd som samverkansgrupp) som driver projektet Det handlar om Kärlek (nedan benämnd DHK). Samverkansgruppens tanke är att jobba preventivt och möta barn och unga som riskerar att utsättas eller utsätts för hedersrelaterat våld och förtryck, samt öka medvetenheten om Barnkonventionen och svensk lagstiftning. Alla barn och unga har rätt till ett liv fritt från hot, våld och alla typer utav kränkningar, vilket projektet behandlar utifrån huvudfrågan Är kärleken fri?. DHK startades som ett lokalt projekt i Norrköping 2008, i samarbete mellan Länsstyrelsen Östergötland och Rädda Barnen. Därefter har projektet expanderat och är idag ett nationellt projekt och återfinns på snart 38 orter runt om i Sverige. Regeringen har även i sin handlingsplan för att förebygga och förhindra att unga blir gifta mot sin vilja (Skr 2009/2010:229) skrivit in DHK. Därtill har Länsstyrelsen i Östergötlands län fått i uppdrag att verka för att projektet får en nationell spridning. Projektidén bygger på att det finns en gemensam värdegrund kring barn och ungas rättigheter och de mänskliga rättigheterna. Projektet syftar till att motverka hedersrelaterat våld och förtryck, uppmärksamma barn och unga om deras rättigheter samt få tillstånd en varaktig samverkan mellan myndigheter och frivilligorganisationer. I arbetet med konceptet Kärleken är fri!! återfinns tre olika grundprinciper, dessa tre är: 6

7 Att möta barn och unga i deras vardagsmiljö (skolan) Att samverka mellan frivilligorganisationer och myndigheter för att levandegöra barn och ungas rättigheter Att arbeta utifrån Barnkonventionen I Linköping startade projektet 2010 med finansiering från Länsstyrelsen i Östergötland. Detta medför att läsåret 2011/2012 har varit projektets andra verksamma år, fortsatt med en huvudfinansiär i Länsstyrelsen i Östergötland. Under det andra projektåret har en samverkansgrupp arbetat aktivt i, inför och efter skolbesöken. Därtill har även en styrgrupp funnits för de mer strategiska besluten. Inför det andra projektåret har även Barn- och ungdomsnämnden i Linköpings kommun finansierat en administrativ deltidstjänst (tjänstgörningsgrad motsvarande 20 procent) behjälplig DHK. Denna administrativa deltidstjänst har till stor del varit behjälplig i bokningen av skolveckorna, samt sammanställandet av den enkätundersökning denna rapport bygger på. 1.2 Syfte Här under beskrivs dels syftet med projektet DHK samt även rapportens syfte Syftet med Det handlar om Kärlek Enligt den projektansökan Rädda Barnen i Linköping skickat till Länsstyrelsen i Östergötland, och blivit beviljad, är syftet med projektet följande: Syftet med projektet är att motverka våld och hedersförtryck som riktas mot barn och ungdomar. Att möta dem och finnas i deras vardagsmiljö, det vill säga skolan och att där informera om deras rättigheter utifrån Barnkonventionen (FN:s konvention om barnets rättigheter). Projektet syftar också till att vi i vårt arbete ska synliggöra de olika ansvarsområden som myndigheter och frivilligorganisationer har. På så sätt skulle vi kunna uppnå ett förebyggande arbete genom att barn och ungdomar ska få kännedom om vilka vägar som finns för att kunna få hjälp och på så sätt kunna skydda och hjälpa dem. Det syftar också till att höja kompetensen hos de som arbetar och kommer i kontakt med barn och deras familjer Rapportens syfte Syftet med föreliggande rapport är att förvalta och förmedla rösterna från ungdomarna i Linköping kommun i för hållande till deras rättigheter, samt erfarenheter av utsatthet och kränkningar. Rapporten syftar även till att förmedla lärarnas uppfattningar och upplevelser av projektet DHK. Vidare söker rapporten förmedla samverkansgruppens upplevelser och erfarenheter av samverkan och gruppens möte av ungdomar inom ramen för projektet DHK. Avslutningsvis syftar rapporten även till att beröra tankar om ett fortsatt arbete med modellen. 7

8 1.3 Mål med Det handlar om Kärlek i Linköping I ansökan till Länsstyrelsen i Östergötland skriver Rädda Barnen följande: Det övergripande målet är att arbeta för att barn och ungdomar som far illa av hedersvåld/förtryck och andra kränkningar ska få information om deras egna rättigheter utifrån Barnkonventionen och att de ska veta om var de kan få hjälp. För att uppnå det övergripande målet så kommer projektet att fokusera på två delmål. Det första delmålet fokuserar på informationen direkt ut till målgruppen, det andra på ett skapa en naturlig mötesplats mellan myndigheter/organisationer och utsatta tjejer och killar. I samband med detta genomförs en kompetensutvecklingssatsning. För att kunna nå dessa mål har alltså tre delmål upprättats. Dessa delmål består i att vidareutveckla skolkampanjen/turnén i form av skolbesök, att barn och unga ska veta vart de ska kunna vända sig vid eventuell utsatthet, samt att genomföra en kompetensutveckling för de deltagande aktörerna. 1.4 Disposition Rapportens disposition bygger på att ge en bakgrund till hedersrelaterat våld och förtryck genom en kortare forskningsöversikt därtill kommer olika relevanta begreppsdefinitioner. Därefter presenteras det praktiska genomförandet av projektet i Linköping under 2011/2012. Under rubriken 5. Resultat presenteras de ungas röster i Linköpings kommun i form av en redovisning av vad som framkommit i den kvantitativa undersökningen både utifrån ungdomar och lärare, samt den operativa samverkansgruppens erfarenheter och reflektioner. Tyngdpunkten i rapporten behandlar ungdomarnas utsatthet under kapitel fem. Rapporten avslutats med slutsatser och slutdiskussioner, samt förslag till förändringar och insatser. Då denna rapport presenteras samtidigt som den nationella rapporten (Det handlar om Kärlek ett projekt om barns och ungas rättigheter En första utvärdering vad säger eleverna och lärarna?) har inte några jämförelser kunnat dras mellan Linköpings siffror och den nationella. I denna rapport i Bilaga 5 finns dock en enklare jämförelse. 8

9 2. Bakgrund till rapporten Under denna rubrik är ambitionen att definiera olika begrepp och tidigare forskning. 2.1 Begreppsdefinitioner I detta avsnitt förklaras för rapporten relevanta definitioner Barn Enligt Barnkonventionen är barn varje människa under 18 år (Regeringskansliet, 2011) Våld Rapporten grundar sig i definitionen av handlingar vilka behandlas i Barnkonventionens artikel 19. I artikel 19 står som följer: alla former av fysiskt eller psykiskt våld, skada eller övergrepp, vanvård eller försumlig behandling, misshandel eller utnyttjande, innefattande sexuella övergrepp (Regeringskansliet, 2011). För att exemplifiera vad detta kan innebära; fysiskt våld kan vara när en vuxen slår ett barn med eller utan tillhygge, drar, sparkar, knuffar, nyper, skakar biter eller trampar på barnet. Psykiskt våld kan bestå i att en vuxen systematiskt utsätter ett barn för nedvärderande omdömen, nedbrytande behandling eller avsiktligt känslomässigtlidande håna, ställa orimliga krav, isolera, bestraffningar, en konstant vägran att lyssna till barnets åsikter eller synpunkter. Sexuella övergrepp är alla former av sexuella handlingar som påtvingas ett barn av en vuxen (SOU 2001:72) Hedersrelaterat våld och förtryck Rapporten finner sin förankring i Regeringens definition av hedersrelaterat våld och förtryck, som står i Regeringens skrivelse 2007/08:39 Handlingsplan för att bekämpa mäns våld mot kvinnor, hedersrelaterat våld och förtryck samt våld i samkönade relationer. I det hedersrelaterade våldet och förtrycket är kontrollen av framförallt kvinnors och flickors sexualitet central, och också knutet till kollektivet. Begrepp såsom kyskhet och oskuld är starkt centrala, och knutna till flickors/kvinnors faktiska eller hävdade beteende. Således är ett rykte lika allvarligt som ett faktiskt beteende. Kontrollen av flickors/kvinnors sexualitet återfinns inom ett kontinuum som kan ta sig formen från vardagliga begränsningar såsom exempelvis klädval, möjlighet till socialt umgänge, möjlighet till rörelsefrihet till inskränkningar i livsval såsom exempelvis utbildning, arbete, äktenskap och skilsmässa. I slutet av detta kontinuum återfinns våld, hot om våld samt i sin mest extrema form dödligt våld. Eftersom det hedersrelaterade våldet och förtrycket är heteronormativt och knutet till kollektivet, medför detta att förövarna kan vara flera samt återfinnas inom båda könen. Det hedersrelaterade våldet och förtrycket drabbar således inte heller endast flickor och kvinnor, utan även män och pojkar. (Regeringens skrivelse 2007/08:39) HBT HBT är en förkortning för homosexuella, bisexuella och transpersoner och är ett samlingsbegrepp. Homosexualitet och bisexualitet refererar till sexuell läggning och transpersoner till könsidentitet. Homosexualitet och bisexualitet utgår i grunden främst från att det finns två kön, man och kvinna. Utifrån detta grundantagande anses heterosexuella bli kära i och bli sexuellt upphetsad av personer av motsatt kön, homosexuella bli kära i och sexuellt upphetsad av personer av samma kön. Bisexuella personer bli kära i och sexuellt upphetsad av personer av både samma som motsatt kön. Rörande transpersoner är detta ett paraplybegrep för olika typer 9

10 utav könsidentiteter. Transperson är en person vars könsidentitet och/eller könsuttryck under en viss period eller alltid skiljer sig från det kön som registrerades för personen vid födelsen. En transpersons sexuella läggning kan vara hetero-, homo- eller bisexuell (Ungdomsstyrelsen, 2010:2). 2.2 Tidigare forskning Under 2010 utkom Regeringens skrivelse 2009/10:229 Handlingsplan för att förebygga och förhindra att unga blir gifta mot sin vilja. Skrivelsen framhåller bland annat projektet DHK som en lyckad metod för att nå unga i arbetet med att stärka deras rättigheter. Vikten av att myndigheter och frivilligorganisationer samverkar för att förebygga våld och förtyck lyfts även fram. Projektet anses ha lyckats med detta. Ungdomars upplevelser av utsatthet varierar med det sammanhang ungdomen befinner sig i. Exempelvis kom Ungdomsstyrelsen år 2009 ut med rapporten Gift mot sin vilja (2009:5), vilken visade att omkring unga i Sverige upplever att de saknar möjlighet att själva kunna välja vem de skall gifta sig med. Av dessa ungdomar uppgav 8500 att de ofta oroar sig över sin livssituation. Många ungdomar visade sig vara begränsade och kontrollerade på ett eller annat sätt. Kontroll/begränsning kan anta olika former, allt ifrån att inte få delta i viss skolundervisning till att få sin mobil kontrollerad eller ett förbud mot att ha kompisar. (Ungdomsstyrelsen, 2009:5). Vidare, i rapporten HON HEN HAN En analys av hälsosituationen för homosexuella och bisexuella ungdomar samt för unga transpersoner behandlas unga HBT-personers hälsa och utsatthet. Den övergripande bilden i rapporten är att unga HBT- personer, i jämförelse med unga heterosexuella, har en mera utsatt hälsosituation. Exempelvis finns anmärkningsvärda skillnader vid till exempel avsaknad av emotionellt stöd, utsatthet för våld, nedsatt psykisk hälsa samt långvariga sjukdomar. Därutöver har gruppen unga HBT- personer i större omfattning än gruppen unga heterosexuella, haft självmordstankar och försökt begå självmord. Om den unge HBT-personen återfinns i en kultur av hederstänkande, blir utsattheten än mera påtaglig. Detta då hederstänkandet bygger på en heteronormativ struktur med uttalat tydliga könsmönster (Ungdomsstyrelsen, 2010:2) Lagstiftning Att hjälpa utsatta ungdomar åligger respektive kommun och regleras i Socialtjänstlagen (2001:453). I 2 kap 1 klargörs att varje kommun svarar för socialtjänsten inom sitt område och har det yttersta ansvaret för att enskilda får det stöd och den hjälp som de behöver (SoL 2001:453) Vikten av att utsatta barn och unga blir informerade om att det finns hjälp, samt var den finns, betonas ytterligare i Regeringens lagrådsremiss Lagrådsremiss om stärkt skydd för barn och unga som offentliggjordes i juni Gällande det förebyggande arbetet föreslår Regeringen följande ändring i Socialtjänstlagen: Kommuner ska bedriva uppsökande verksamhet, exempelvis via skolan, så att barn och unga vet att och var socialtjänsten finns så att de vid behov får tillgång till stöd och skydd. Socialtjänsten ska arbeta förebyggande och uppmärksamma barn och unga som vistas i miljöer som är skadliga för dem. Fler kan då få hjälp i ett tidigt skede. (Pressmeddelande om Lagrådsremiss om stärkt skydd för barn och unga, 14e juni 2012) 10

11 För att på bästa sätt kunna hjälpa krävs en fungerande samverkan olika aktörer emellan. Skyldighet till samverkan rörande barn och ungdomar för skola, hälso- och sjukvård, polis och socialtjänst regleras genom 1 kap 2a första st.skoll (1985:1100), 2f första stycket HSL (1982:763), 2 kap. 1 LYHS (1998:531), 3 PolisL (1984:387), 3kap. 1,4,5 och 5kap. 1a SoL (2001:453) Övriga källor som behandlas i rapporten Under denna rubrik beskrivs kortfattat övrig litteratur som hänvisas till i denna rapport. Barnombudsmannen (BO) släppte i år (2012) en rapport kallad Signaler Våld i nära relationer. Barn och ungdomar berättar. Denna rapport grundar sig i en studie gjord under hösten 2011, där BO träffat barn och unga med erfarenheter av våld i nära relationer. Studien bygger på 34 barn och unga i åldern 8 till 26 år. Syftet har varit att utröna hur samhället har hjälpt dessa individer samt ta reda på vad som skulle kunna gjorts bättre/varit önskvärt agerande. Friends rapporten 2012 Om kränkningar och mobbning i skolans värld är en enkätstudie av elever på totalt 61 skolor. Friends är en icke-vinstdrivande organisation vars uppdrag är att stoppa mobbning. och han sparkade mamma Trappanmodellen i möte med barn som bevittnat våld (2010) är en bok skriven av Inger Ekbom och Ami Arnell. Denna bok behandlar en arbetsmodell att arbeta med barn och unga som har upplevt våld i sitt hem. Boken behandlar vanliga reaktioner hos unga som upplevt våld, aktuell forskning, lagstiftning och en genomgång av arbetsmodellen Trappan. Ungdomsstyrelsen 2009:9 Se mig unga om sex och internet är en rapport som grundar sig i en studie bland ungdomar mellan år. Denna syftar till att belysa erfarenhet av och attityder till sexuell exponering och utnyttjande. Jag kallade det aldrig för våldtäkt Att möta våldtagna kvinnor (2005) av Josefin Grände är en bok som berör bemötande av våldtagna kvinnor. Boken baseras till stor del på Josefins arbete vid Team för Våldtagna Kvinnor vid Alla Kvinnors Hus i Stockholm. TILL REKTOR: Hedersrelaterat våld och förtryck Skolans ansvar och möjligheter (2010) är en skrift som Skolverket gett ut om hur rektorer, lärare och elevhälsans personal kan arbeta med frågor som rör hedersrelaterat våld och förtryck. Detta material är ett stödmaterial till dessa yrkesgrupper. 11

12 3. Metod och metoddiskussion för rapporten Föreliggande rapport är kvantitativ och bygger på empiri inhämtad via enkäter. De deltagande skolorna är de skolor som fått besök av projektet under läsåret 2011/2012, det vill säga: Anders Ljungsteds Gymnasium, Birgittaskolan, Ekholmsskolan, Internationella Engelska skolan, IS Atlasskolan, Kungsbergsskolan, Nya Munken och Tornhagsskolan. Enkäterna har delats ut av projektledaren till skolpersonalen på skolorna. Empirin grundar sig i tre olika enkäter, en förenkät, en efter-enkät och en lärarenkät. För-enkäten ungdomarna besvarat har behandlat utsatthet, kunskap och förtroende om aktörer och fenomen. Denna enkät har delats ut någon vecka innan Kärleken är fri! kommit till skolan. Efter-enkäten har mer behandlat upplevelser av besöket, kunskap och förtroende för de olika aktörerna, samt ungdomarnas egna förslag på åtgärder. Lärarkåren har efter besöket av Kärleken är fri! fått möjlighet att besvara en lärarenkät om deras upplevelse av besöket. Projektledaren har efter ytterligare någon vecka efter avslutat besök hämtat in enkätsvaren från respektive skola. Personalen på skolan har ansvarat för att dela ut samtliga enkäter till berörda parter. av rapporten behandlar även de olika aktörernas tankar om och kring projektet. Dessa tankar bygger på en skriftlig utvärdering som genomfördes i slutet av läsåret. Denna utvärdering sammanställdes sedan av projektledaren. Såsom alltid kan det även i denna rapport ställas frågor kring på vilket sätt enkätfrågorna är formulerade, samt vad informanterna lägger in i sina svar. Annorlunda formulerade frågor hade möjligen gett oss mera exakt kunskap om ungdomars upplevelse av utsatthet, men oavsett hur frågorna är formulerade så påvisas en generell bild fenomenet utsatthet. Arbetssättet att överlåta skolorna själva dela ut enkäterna går att diskutera, då svarsfrekvensen från de olika skolorna har sett väldigt olika ut. Beroende på hur skoladministrationen sett ut har det varit mer eller mindre lätt att få ut enkäterna. Vid ett par tillfällen har för-enkäterna kommit ut sent till skolorna (veckan innan besöket) och de kan då finnas vissa försvårande omständigheter för att få ut enkäterna till de olika klasserna i tid. Efter-enkäterna har dock inte någon sådan tidsbegränsning funnits på, trots detta är svarsfrekvensen än lägre på denna enkät. Lärarna själva har i låg utsträckning besvarat enkäten, vilket medför att det inte gått att dra så långtgående slutsatser av svaren i denna rapport kopplat till skolpersonalen. Sammanställningen av enkätsvaren har behandlats av Kommunstyrelsens förvaltning Statistik och Utredningar. Ansvarig för sammanställningen där har varit Roland Schütz (enhetschef) samt Angélica Gómez (utredare). Enkätsvaren har även rapporterats in till de nationella projektledarna för DHK och finns med i underlaget till rapporten från Rädda Barnen och Länsstyrelsen Östergötland Det handlar om Kärlek sammanställning och analys av resultat. Ambitionen har även varit att försöka jämföra de lokala resultaten med riksnittet. Men då den nationella rapporten publiceras samtidigt som denna rapport har de jämförelserna varit svåra att genomföra. För att ändock få en överblick över hur Linköping förhåller sig till riket uppmanar författarna till att läsa även denna rapport (Det handlar om kärlek ett projekt om barns och ungas rättigheter En första utvärdering vad säger eleverna och lärarna? och ges ut av Länsstyrelsen Östergötland och Rädda Barnen). I bilaga 5 i denna rapport återfinns dock kortare jämförelser i stapeldiagramform, utan några vidare analyser/förklaringstexter. 12

13 4. Projektets Genomförande Under detta kapitel kommer en bakgrund till projektet på en mer operativ nivå beskrivas. 4.1 Introduktion av projektets organisation och uppbyggnad Projektet består av en styrgrupp och en samverkansgrupp. Styrgruppen tar de strategiska besluten för projektet och har funnits sedan projektet startade I styrgruppen ingår olika aktörer från både myndigheter och frivilligorganisationer. Samverkansgruppen har även den funnits sedan föregående läsår 2010/2011, dock har gruppen ändrat form något. Läs mer om detta under rubriken 4.3 Samverkan - Samverkansgruppen. Detta läsår 2011/2012 har projektet haft en anställd projektledare från 1 oktober 2011 till och med 30 september 2012, som har till uppgift att agera spindeln i nätet för projektet. Projektledaren har genomfört olika förberedelser inför skolbesöken, både gentemot skolorna men även gentemot samverkansgruppen. Till projektåret 2011/2012 finansierar även Barn- och Ungdomsnämnden en deltidstjänst för att bistå projektet administrativt. Denna tjänst har i stora delar bestått av att bistå i redovisningen av enkätmaterialet, samt vara en länk i kontakten med skolorna Det lokala projektets medverkan nationellt Den lokala projektledaren har under det gångna året varit i kontakt med den nationella projektledaren för DHK för stöd och råd. Under det gånga året har det även tillsatts fyra stycken regionala samordnare för projektet, så även till Rädda Barnen Region Öst. Den regionala projektledaren för Region Öst har bistått DHK i Linköping med teknisk support bland annat rörande hemsidan, frågor kring enkäterna med mera. I slutet av september 2011 påbörjade den projektledaren för Linköping sin tjänst (inofficiellt) genom att delta på en nationell nätverksträff i Norrköping för samtliga DHK projekt i Sverige, tillsammans med ordföranden för Rädda Barnen i Linköping Anders Lindkvist. Därtill har det genomförts ytterligare en endagskonferens enbart för projektledare inom DHK i Stockholm. Linköpings projektledare har även varit med och föreläst om, samt tagit fram material, till den första utbildningsdagen för blivande projektledare för DHK i Rädda Barnens regi i maj 2012, utifrån ett lokalt perspektiv. Utöver de olika utbildnings- och nätverkstillfällena har det på det nationella planet, skett en metodutveckling inom DHK. Det har till läsåret 2011/2012 tagits fram en nationell enkät, som samtliga DHK-projekt skall använda vid besök på skolor. Denna enkät kommer att ligga till grund för en rapport som ska redovisas till regeringen. I slutet av läsåret togs även en ny och omarbetad utställning fram till projektet. I fråga om stödarbete har det även bedrivits en nationell chatt för stödsökande. Denna chatten har bemannats/bekvinnats av olika aktörer under året, bland annat representanter för DHK i Linköping. 4.2 Styrgruppen Styrgruppen står för de strategiska besluten för projektet lokalt. Representanter från de olika aktörerna i projektet ingår i styrgruppen. Under läsåret 2011/2012 har följande ingått i styrgruppen: Anders Lindkvist - Rädda Barnen, Marie Ramstedt och Peter Hallgren Fältsekreterare (Råd och Stöd), Tomas Flygare Gruppchef för omsorgs- och socialförvaltningen, Anna Ekendahl Tjejjouren Beata, Shohreh Valikhany Skolsköterska, Håkan Stenbäck Polismyndigheten, Klas Lindh Utbildningskontoret samt adjungerad Therese 13

14 Andersson projektledare för DHK. Styrgruppen har under det gånga året träffats vid fyra tillfällen. Dokumentationen för dessa möten består i minnesanteckningar. 4.3 Samverkan Samverkansgruppen Samverkansgruppen är den exekutiva gruppen av projektet. Under läsåret 2011/2012 ingick följande aktörer i DHK: Rädda Barnen Fältsekreterarna (Råd och Stöd) Polismyndigheten i Östergötlands län Ungdomsmottagningen Tjejjouren Beata och Kvinnojouren Ellinor Shanazi Hjältar Brottsofferjouren Ungdomsombuden RFSL IFO Socialförvaltningen Liquid (tillkom i slutet av vårterminen 2012) En finansiär i Rotary. Samverkansgruppen ansvarar för att genomföra skolbesöken under skolveckan. Inför varje skolvecka träffas gruppen för att gå igenom planeringen för den kommande skolveckan. Efter genomförd skolvecka träffas gruppen igen och går igenom förfarandet på varje skola och utvärderar arbetssättet. En kortare utvärderingar har skickats ut efter skolveckorna och fyllts i av några deltagare. Resultatet av dessa utvärderingar (skriftligt och muntligt) har sedan varit grundläggande för eventuella förändringar i förfarandet under skolveckan. Utöver att genomföra skolveckorna har samverkansgruppen träffats ytterligare vid några tillfällen. Startskottet för samverkansgruppen detta läsår var en halvdagsträff den 9 november 2011, då gruppen fick ta del av Juno Bloms (från Länsstyrelsen i Östergötland) föreläsning om materialet och arbetssättet Våga göra skillnad En vägledning för skydd, stöd och rehabilitering av unga som utsatts för hedersrelaterat våld och förtryck och/eller som riskerar att bli gifta mot sin vilja eller som har blivit gifta mot sin vilja. Terminsavslutningen för gruppen höstterminen 2011 bestod av en haldag bestående av utvärdering av terminen. Den 8 februari 2012 samlades gruppen för en heldagsaktivitet. På programmet stod då att gå igenom olika typer av dokument som finns inom Linköpings kommun kopplat till samverkan och HRV, samt specificera för varandra i gruppen vad de olika aktörerna kan bidra med i ärenden inkluderade HRV. Därefter delades samverkansgruppen i två delar för att arbeta med olika typer av fallbeskrivningar. Detta arbete anfördes av Shohreh Valikhany (skolsköterska) och Houshyar Kafashi (Shanazi Hjältar). Samverkansgruppens sista sammankomst för vårterminen 2012 skedde den 7 juni, då gruppen 14

15 utvärderade läsårets insatser skriftligen. De aktörer som inte deltog härvid har fått tillgång till utvärderingen därefter. 4.4 Kärleken är fri! skolvecka innehåll Tillvägagångssättet under en skolvecka med konceptet Kärleken är fri! bygger på dessa grundprinciper och aktiviteter: Att befinna sig på skolan under en veckas tid. Att alla aktörer är närvarande under veckan (dock ej hela tiden utan utifrån möjlighet). Aulapresentation (presentation i storgrupp) Teater/filmvisning Utställning och informationsbord Häng i korridoren Klassrumsbesök med värderingsövningar Chatt-jour (via programmet MSN Messenger) Schemat för en skolvecka består i att konceptet Kärleken är fri!! presenteras för eleverna i form av en storgruppspresentation. Vid denna presentation presenterar projektledaren konceptet, samt att samtliga aktörer presenterar sig och sina verksamheter kortfattat. Under projektets gång har aulapresentationen utvärderats och utvecklats. Utvecklingen bestod främst i inkluderingen av två kortfilmer under presentationen. Kortfilmerna är producerade av Amnesty International i samarbete med Kultur Ungdom, Svenska Filminstitutet och Västra Götalandsregionen. Filmserien kallas för Angeläget. Filmerna som inkluderats i presentationen är från Angeläget 2009/2012 Flickan med ledsna ögon samt Angeläget 2010/2011 En film om jämställdhet. Efter presentationen har eleverna fått se en teaterpjäs framförd av Teater Tropos från Västerås, med pjäsen Vem kan du älska? 1. Denna föreställning behandlar frågor om kärlek, rättigheter, HRV, samt frågor om HBT och främlingsfientlighet. 2 Under hela veckan har en utställning varit uppställd på skolan. Vid denna utställning har eleverna kunnat läsa om sina rättigheter, utifrån lagtexter och barnkonventionen. Därtill har samverkansgruppen för Kärleken är fri!! befunnit sig vid utställningen och kunnat möta de barn och unga som kommit dit. Här har spontana samtal uppstått mellan de olika aktörerna och barnen/de unga, samt att det funnits en möjlighet att samtala enskilt med önskvärd aktör i ett enskilt rum. Till utställningen har det även varit kopplad en frågetävling, berörande rättigheter och aktörernas olika verksamheter, där eleverna tävlat om biobiljetter. Under veckan har de olika aktörerna även besökt klasser för att genomföra värderingsövningar tillsammans. Dessa värderingsövningar är kopplade till barnkonventionen, kärlek, rättigheter, kränkningar och våld, vilka samtliga finns med i den metodbok som finns kopplad till projektet. De aktörer som gått in i klassrummen för att genomföra värderingsövningar har under läsåret 2011/2012 varit de aktörer som potentiellt sett skulle möta barn och unga i samtal. De aktörerna som handhållit i klassrummen är representanter från Polisen, Fältsekreterarna, Tjejjouren Beata, Ungdomsmottagningen samt Shanazi Hjältar. Vid ett 1 Se gärna mera på Teater Tropos hemsida: om pjäsen: 2 Samtliga skolor förutom Tornhagsskolan har erbjudits denna föreställning. Vid besöket vid Tornhagsskolan gick dessvärre inte teatersituationen att lösa, så de fick se ytterligare kortfilmer från Angeläget- serien, samt ett bildspel från 15

16 par tillfällen har representanter från Brottsofferjouren, Rädda Barnen, RFSL, Ungdomsombuden samt Liquid följt med vid klassrumsbesök och deltagit i övningarna. Samtliga elever har uppmanats att ta ett så kallat Bra-att-ha-kort, ett visitkort fullt med viktiga lokalt anknutna telefonnummer (se Figur 1). Figur 1 Bra-att-ha-kortet som distribuerats i Linköping för DHK's räkning 4.5 Enkäterna Under denna rubrik kommer mer detaljerad information om de nationella enkäter som delats ut till ungdomarna i skolan, samt skolpersonal Information om enkäterna 3 Inför skolveckan har ungdomarna fått besvara en enkät med frågor rörande deras kunskap om Barnkonventionen, hedersrelaterat våld och förtryck samt varifrån de har fått sina kunskaper. Därtill har enkäten även ställt frågor rörande utsatthet, och ungdomarnas egna erfarenheter utav detta. Slutligen ställdes frågor berörande kännedom om och förtroende för de olika aktörerna som skulle delta under projektveckan (se bilaga 2). Till denna enkät har lärarna fått ett kortare skriftligt material, vilket definierar olika typer av utsatthet (se bilaga 1). Detta material syftar till att underlätta lärarnas förståelse och förmåga att förklara de olika begreppen i enkäten för sina elever. Efter genomgången skolvecka har ungdomarna återigen fått besvara en enkät berörande hur de upplevt veckan samt dess olika komponenter. Ungdomarna tillfrågas återigen om kännedom och förtroende för de olika aktörerna. Ungdomarna ombeds även besvara frågan: Vad tycker du behöver göras för att förhindra våld och förtryck? för att kunna kartlägga deras förslag (se bilaga 3). Lärarna ombads efter avslutad skolvecka besvara en kortare enkät, rörande deras upplevelse av och reflektioner kring skolveckan (se bilaga 4) Förberedelser och urval Den administrativa tjänsten (i form av Klas Lind på Utbildningskontoret) har gått ut med information till olika skolor inom ramen för målgruppen. Dessa skolor har blivit erbjudna några specifika veckor att få besök av projektet. De skolor som har tackat ja till dessa veckor har sedan 3 I enkäterna finns aktören Novahuset med. Denna aktör visade intresse för projektet och det beslutades att denna aktör skulle vara med. När sedan arbetet skulle börja på vårterminen 2012 dök denna aktör ej upp och meddelade senare under terminen att de ej kunde delta. 16

17 fått besöket. Skolorna som under läsåret 2011/2012 har blivit erbjudna Kärleken är fri!! är högstadieskolor som inte tidigare fått besök av projektet. Att besöka nya skolor är ett försök till att sprida kunskapen i kommunen till fler ungdomar. De två gymnasieskolorna som besökts detta läsår fick även besök föregående läsår, men vid Anders Ljungstedts gymnasium riktades besöket detta läsår till ett annat program/annan målgrupp. Inför besöket av Kärleken är fri!! har ett möte hållits mellan projektledaren, ordföranden för lokalföreningen Rädda Barnen Anders Lindkvist, samt i hälften av fallen Klas Lind från Utbildningskontoret, samt Shohreh Valikhany (skolsköterska) och representanter från den berörda skolan. Dessa representanter har i merparten av fallen bestått av kuratorn på skolan samt rektorn. Vid detta tillfälle har de fått kort information om konceptet, samt att Shohreh har kunnat boka in ett utbildningstillfälle för skolpersonal om HRV. Projektledaren har även vid sex av åtta skolor besökt och informerat lärarkåren inför besöket. Detta är ett informationstillfälle som är av betydelse för att kunna förankra konceptet och förbereda lärarna på vad som kommer hända. Vid de skolor där detta informationsbesök ej kunnat genomföras har detta i de allra flesta fall blivit tydligt under skolveckan. Detta då lärarna ej haft en fast förankring om projektets syfte och mål. Anledningen till att det ej genomförts har hänvisats till tidsbrist. 4.6 Kort om de besökta skolorna 2011/2012 Under läsåret 2011/2012 har konceptet Kärleken är fri! besökt åtta stycken skolor i Linköpings kommun. Totalt har 23 aulapresentationer genomförts, aktörerna har genomfört 94 klassrumsbesök och Teater Tropos har spelat sexton teaterföreställningar för Linköpings kommuns ungdomar. År/Vecka Skola Reflektion v. 47 Tornhagsskolan (högstadieskola) Besökte årskurs 7 och 8 (niorna var ute på praktik). Här går 206 elever inklusive niorna. Svarsfrekvens för-enkäten: 54,4% och efterenkäten: 60,2% v. 48 Ekholmsskolan (högstadieskola) Besökte årskurs 8 och 9, sjuorna fick dock ta del av aulapresentationen. Här går sammanlagt 290 elever. Svarsfrekvensen för-enkäten: 71,5% och efterenkäten 47,6% v. 50 Kungsbergsskolan (högstadieskola) Besökte här årskurs 8, men samtliga fick ta del av aulapresentationen. Totalt på skolan finns det 323 elever. Under veckan tillkom klassrumsbesök även i ett par sjuor och nior. Svarsfrekvens för-enkäten 31,9% och efterenkäten 27,6% tilläggas bör dock att det i första hand bara är åttorna som har besvarat enkäten. 4 Procentsatserna är uträknade på det totala antalet elever i skolan, det vill säga att procentsatserna för svarsfrekvens ej tar hänsyn till de klasser som inte fått ta del av samtliga komponenter av konceptet. Undantaget för Birgittaskolan, denna procentsats är uträknad på antalet besökta klasser, då en total siffra inte fanns att tillgå. 17

18 2012 v. 10 Internationella Atlasskolan (högstadieskola) 2012 v. 13 Internationella Engelska skolan (högstadieskola) 2012 v. 16 Anders Ljungstedts Gymnasium (ALG) Språkintroduktion (gymnasieskola) Samtliga klasser på högstadiet, dvs. 7,8 och 9 fick besök av konceptet innehållandes alla delar. Totalt går på skolan 150 elever. Förenkäten besvarades av 88,7% och efterenkäten av 85,3%. Vid denna skola fick samtliga ta del av aulapresentationen, årskurs 7 och 8 fick klassrumsbesök, medan enbart årskurs sju även fick se teaterpjäsen. På denna skola går 420 elever och deras svarsfrekvens på förenkäten var 21,4% och efterenkäten 6,4 %. Satsningen på ALG blev att besöka Språkintroduktion, och befinna sig i deras korridorer under veckan. Vid detta program går det ungefär 200 elever. Samtliga fick ta del av alla komponenter i konceptet. Svarsfrekvensen för för-enkäten var 47 % och efter-enkäten 23 % v. 19 Birgittaskolan (gymnasieskola) Besökte här främst årskurs ett, då dessa fick alla komponenter av konceptet. Några årskurs treor fick också ta emot klassrumsbesök. Detta medför att vi här besökte ungefär 125 elever och svarsfrekvenserna blev då: förenkäten: 60 % och efterenkäten 29,6% 2012 v.21 Nya Munken (högstadieskola) Här fick samtliga klasser ta del av hela konceptet. Totalt går här 525 elever och förenkäten besvarades av 88,4 % och efterenkäten av 60,6% och msn-chatten Till projektet finns det en hemsida kopplad, som är nationell för hela projektet, Via denna hemsida kan alla ta del av matnyttig information rörande rättigheter och kärlek, samt var du kan vända dig ifall det är så att du blir ifråntagen dina rättigheter. Linköpingsprojektet har här en egen del av sidan, som hänvisar till de aktörer som är med i det lokala projektet. Via denna hemsida kan ungdomarna även chatta med projektet efter skoltid. Chatten som sker genom chattprogrammet msn, är alltid öppen måndagskvällar och torsdagseftermiddagar. När det varit skolveckor har ibland chatten varit öppen flera kvällar i veckan. Chatten har för Linköpings räkning skötts av Tjejjouren Beata. Tjejjouren Beata har chattat varje vecka som det varit skolveckor och haft ungefär två till fyra kontakter per gång. 4.8 Utåtriktat arbete, utbildningar, föreläsningar och media Under det gångna året har flera olika aktiviteter genomförts som kan kopplas till utbildning och information. Samverkansgruppen har under året deltagit i olika utbildningssatsningar: 18

19 Uppstartsdag för projektet, en halvdag med föreläsning av Juno Blom om vägen tillbaka, efterarbetet med personer utsatta för HRV. Samverkansmöte, med en större utvärdering av höstterminens skolbesök. En heldag med mer praktisk samverkan. Här diskuterades lite handlingsplaner som finns inom Linköpings kommun, rapporten om hur arbetet med Hedersrelaterat våld och förtryck av Marie Ramstedt presenterades. Därefter fortsatte den praktiska samverkan i två grupper där de olika aktörerna fick diskutera fiktiva fall utifrån sin egen profession med betoning på samverkan. Projektet avslutades med att genomföra en halvdag med en ordentlig utvärdering av projektåret. Projektledaren har under året deltagit i Länsstyrelsen Östergötlands utbildning Heder, manlighet och kulturkrockar, samt varit med på Internationella Brottsofferdagen i Stockholm arrangerad av Brottsoffermyndigheten tillsammans med andra aktörer. Under året har även flera olika informationstillfällen berörande projektet genomförts, så som: Frukostföreläsning för Socialkontoret, Föreläsning för Pandion Juno HVB hem (tillsammans med Kvinnojouren Ellinor), Föredrag vid två tillfällen för två Rotaryklubbar i Linköping, samt föredrag för Kappa Gamma International. Därtill har projektledaren haft en föreläsning för gymnasieungdomar i Mjölby om Barnkonventionen och kärlek, samt därefter ett föreläsningspass tillsammans med fältsekreterare Marie Ramstedt om vilken hjälp och stöd som går att få om en ungdom blir utsatt. Under skolveckan vid Ekholmsskolan vecka 48 höstterminen 2011 fick projektet celebert besök. Besöket bestod av landshövdingen Elisabeth Nilsson, Ola Mattson Regionchef Rädda Barnen Öst, Mona Hallström Hjort enhetschef för Social hållbarhet vid Länsstyrelsen, Catharina Rosencrantz (M) ordförande Barn- och ungdomsnämnden, Sara Mühling Nationell projektledare för DHK och Juno Blom utvecklingssamordnare hedersrelaterat våld Länsstyrelsen. Besökarna fick då en genomgång av projektet på plats, hur den operativa verksamheten fungerar. Elisabeth och Ola fick även tillfälle att följa med in i varsitt klassrumsbesök och tillsammans med ungdomarna arbeta med värderingsövningarna. Efter besöket på skolan bjöd Elisabeth in den lokala projektledaren och Anders Lindkvist Linköpings lokalordförande för Rädda Barnen tillsammans med det övriga besöket på lunch vid slottet. Sällskapet fick efter lunchen ta del av Sara Mühlings presentation av projektet ur ett mer övergripande perspektiv. Under läsåret 2011/2012 har projektet förekommit en del i media. Bland annat har projektet varit med i: Corren, Linköpings Posten, Linköpings Tidning, Dagens Nyheter (DN), Radio Östergötland, Extra Östergötland samt TV Öst. 4.9 Dokumentation och metodutveckling Efter varje skolvecka har det skickats ut en utvärdering till samtliga aktörer, vilka har blivit mer eller mindre frekvent ifyllda och återrapporterade. Därtill har det varit så att samverkansgruppen träffats inför och efter varje skolvecka (ofta har inför och efterbesöket slagits samman det vill säga att efterbesöket vid en skola slogs ihop med "införbesöket" för nästkommande skola). Vid dessa tillfällen har samverkansgruppen gjort sig förberedda inför den kommande skolan och gått igenom den genomförda skolveckan. Dessa möten har gjort att främst aulapresentationen har arbetats om under läsåret, för att kunna vara med ungdomsvänligt och mer effektivt. 19

20 5. Resultatanalys Under denna rubrik kommer resultaten från de olika enkäterna att redovisas. Resultatet kommer att problematiseras och analyseras utifrån stöd i tidigare forskning. Materialet är inte tillräckligt omfattande för att kunna göra några statistiskt säkerställda slutsatser, men det ger ändock en uppfattning om vad barn och unga i Linköpings kommun tycker om projektet, samt vad de har för erfarenheter av olika typer av utsatthet. Rörande lärarenkäten är svarsfrekvensen låg, men författarna redovisar ändock denna för att ge lärarna en röst berörande projektet. Inom detta kapitel kommer även hinder och problem tas upp, samverkansgruppens åsikter, samt olika kontakter att tas upp. 5.1 Enkätsvar elever Sammanlagt har projektet fått in 1257 svar från eleverna på för-enkäten samt 907 svar på efterenkäten. I redovisningen är högstadiet och gymnasiet redovisat tillsammans. Svaren nedan är främst redovisade i stapeldiagramform, och vid de öppna frågorna redovisas ett urval av de svar som inkommit. Nedan ses en tabell med antalet svar: Högstadiet före Högstadiet efter Gymnasiet före Gymnasiet efter Alla innan Antal svar Tjejer Killar Vill inte definieras som tjej/kille Ej svar Alla efter 5.2 Frågor om utsatthet I för-enkäten frågades eleverna om deras erfarenhet av utsatthet. Resultatet visas här i form av stapeldiagram. Ambitionen är att redovisa besläktade frågor tillsammans i diagrammen, samt visa på varifrån de unga har fått sina kunskaper. Har du blivit utsatt för något av följande? Ej svar Nej Fysiskt våld Pyskiskt våld Sex mot din vilja Hot om våld Ja Fysiskt våld Pyskiskt våld Sex mot din vilja Hot om våld Ja 30,3% 37,1% 19,9% 34,6% Nej 65,5% 58,8% 78,6% 63,5% Ej svar 4,2% 4,1% 1,5% 1,9% 20

21 Detta diagram är kopplat till olika typer utav våld, och svarsfrekvensen på vad ungdomarna har erfarenhet och upplevelse av är hög. Var femte ungdom i Linköpings kommun (250 ungdomar) har haft sex mot sin vilja. I Ungdomsstyrelsens undersökning rörande erfarenheter av påtvingade sexuella handlingar (det vill säga exempelvis att någon tar på en person, tvingar sig till någon form av penetrerande sex eller andra sexuella handlingar) visar att totalt 17,0 procent uppger sig ha dessa erfarenheter. Uppdelat på kön visar detta att 7,1 procent av killarna, 25,4 procent av tjejerna och 32,1 procent som ej uppgivit att könsindelningen inte passade hade dessa erfarenheter (Ungdomsstyrelsen 2009:9). Siffrorna är inte direkt jämförbara med denna studie, då frågorna är författade på olika sätt. Det är svårt att säga vilka olika handlingar ungdomarna har inkluderat i frågan Har du haft sex mot din vilja. I denna studie blir svaren uppdelat på kön som följer: Tjejer 20,6 procent, Killar 18,1 procent och Ej definierat som tjej eller kille: 27,5 procent. Sexuella övergrepp kan vara svåra att definiera för den utsatta och är ofta kopplade till skuld och skam (Grände, 2005). Detta sammantaget gör att det ofta kan finnas svårigheter med att fånga upp och erbjuda de som blivit utsatta rätt stöd. Det är svårt att dra några slutsatser rörande vem som agerar våldsutövare, men det går att dra slutsatsen att ungdomar i Linköpings kommun har erfarenheter av olika typer av våld. En tredjedel (381 ungdomar) svarar att de har blivit utsatta för fysiskt våld och procentsatsen för psykiskt våld är närmare två femtedelar (466 ungdomar), liksom även hot om våld. I Sverige idag lever ungefär barn i familjer där det förekommer våld, vilket indikera på att många av ungdomarna i Linköpings kommun lever i en våldsutsatt hemmamiljö. Vart tionde barn har någon gång upplevt att den ena föräldern utsätter den andra för våld och var tjugonde upplever detta ofta (SOU 2001:72 & RB). Att bli utsatt för våld i hemmet påverkar barn och ungas inre och yttre verklighet. Den inre verkligheten kan bestå i exempelvis påträngande minnesbilder, rädsla, ångest, sömn- och koncentrationssvårigheter, hat, passivitet, psykosomatik och stress. Den yttre verkligheten kan påverkas genom exempelvis kommunikationssvårigheter, skyddar sina yngre syskon, dras in i våldets centrum, orkar ej med skolan eller att utveckla en acceptans gentemot våldet (Arnell & Ekbom 2010). Likt det som Barnombudsmannen (BO, 2012) lyfter i sin rapport Signaler behöver dessa barn och ungdomar någon att vända sig till och där är det vuxenvärldens ansvar att se till att detta behov uppfylls. Detta projekt är en ingång till att ge ungdomarna ett forum att berätta om det svåra de är med om. 21

22 Har du blivit utsatt för något av följande? Ja Ej svar Nej Mobbing Nätmobbing Rasism Ja 29,4% 20,3% 20,7% Nej 7 78,0% 75,7% Ej svar 0,6% 1,8% 3,7% Även här återspeglas en hög utsatthet och erfarenhet hos Linköpings kommuns ungdomar. Nära en femtedel har erfarenhet av rasism (260 ungdomar) och nätmobbing (255 ungdomar). I Linköpings kommun uppger cirka en tredjedel att de har blivit utsatta för mobbing, vilket utgör 369 ungdomar. Enligt Friends rapporten säger 19 procent av eleverna i årskurs 6-9 att de blivit utsatta för kränkningar av en annan elev och därtill säger 8 procent att de blivit utsatt för mobbning. När Friends därefter frågar vad orsakerna till kränkningarna är svarar 23 procent att det går att härleda till etnisk tillhörighet, en siffra som går att jämföra med 20,7 procent av Linköpings ungdomar som blivit utsatta för någon form av rasism. Mot dessa siffror kan vi här se att resultatet för mobbing de besökta skolorna i Linköping är högre än de siffror som Friends kommit fram till. Har du blivit utsatt för något av följande? 10 5 Ja Nej Kränkningar pga Blivit sämre bemött/behandlad Kränkningar utifrån sexuell funktionsnedsättning utifrån att du är tjej/kille läggning Ja 18,1% 23,2% 13,0% Nej 81,1% 75,1% 85,2% svar 0,7% 1,7% 1,8% 22

23 Friends (2012) har även frågat om orsaker kopplat till dessa grunder för kränkningar/diskriminering. I Friendsrapporten svarar då 13 procent att de blivit utsatta för kränkningar på grund av funktionshinder och i Linköping är siffran 18,1 procent för funktionsnedsättning (228 ungdomar). Funktionsnedsättningar kan dessa vara både fysiska, psykiska och intellektuella. Det medför att det inte är alla funktionsnedsättningar som är synliga för gemene man. Synlig funktionsnedsättning kan ju vara att en person har svårt att gå och behöver någon form av hjälpmedel för detta, medans en osynlig funktionsnedsättning kan vara en asperger-, ADHDdiagnos eller dyslexi. Rörande de övriga två frågorna som är kopplat till kön och sexualitet, ser det i Friendsrapporten ut så att 17 procent uppger att de har blivit utsatta för kränkningar på grund av om de är tjejer eller killar. Här ibland Linköpings ungdomar är siffran 23,2 procent (292 ungdomar). Frågan om sämre bemötande kopplat till kön är en av frågorna som i många klassrum har behandlats under övningen Heta stolen. Ungdomarna har då diskuterat och utbytt erfarenheter av eventuella särbehandlingar kopplat till kön. Rörande utsatthet kopplat till sexualitet vittnar 13,0 procent (164 stycken) av ungdomarna här i Linköping om att de har blivit utsatta för kränkningar kopplat till sexualitet. En siffra som stämmer väl överrens med den Friends fick fram som landade på 12 procent. Just sexualitet är ett stort ämne som tas upp under veckan med Kärleken är fri! och det är även ett ämne som i många fall väcker många tankar, reflektioner och reaktioner. I några av de skolorna och klassrummen aktörerna har varit inne i har det funnits en relativt utbredd homofobisk kultur. Samtal med vissa ungdomar i korridorer har även utmynnat i en förstärkning av denna kultur. Denna kultur kan medföra att det finns ungdomar i Linköpings kommun som inte har möjlighet att leva sitt liv fullt ut, då de är oroliga för eventuella repressalier om de skulle göra detta Saknar du den frihet som dina klasskompisar har? Är det viktigt att du har ett bra rykte? Får du ha kompisar av det motsatta könet? Ja 24,1% 62,80% 88,5% Nej 73,6% 35,00% 8,8% Ej svar 2,3% 2,20% 2,6% Likt Regeringens skrivelse (2007/08:39) är just frihet, sexualitet och rykte områden som är viktiga att hålla koll på och begränsa, inom den hedersrelaterade kontexten. Ju mer frihet en individ har 23

24 desto större risk finns att denna människa göra någonting eller antas göra någonting, som kan tänkas påverka ryktet negativt. I de hederskulturer som finns är ryktet avgörande, och det behöver inte bygga på befintliga händelser utan kan vara enbart spekulationer. Även i den svenska kontexten är just rykte en viktig komponent. Det är få människor som skulle säga sig vilja ha ett negativt rykte, samtliga vill ju vara hederliga. Men konsekvenserna skiljer sig ifall en person som får dåligt rykte befinner sig inom en hederskontext eller ej. Inom ramen för projektet har aktörerna tagit del av ungdomarnas vittnesmål om hur de blir kontrollerade, exempelvis att de ska gå direkt hem från skolan, att ungdomarnas syskon och kusiner håller koll på dem, samt att de inte får lov att ha någon partner, allt för att ens rykte inte ska kunna svärtas ner. I Barnkonventionen står det reglerat om att alla barn har rätt till en egen fritid, något som går att läsa i artikel 31, där det står att varje barn har rätt till lek, vila och fritid (Regeringskansliet, 2011). Många av de ungdomarna som lever under villkor kopplat till hedersrelaterad kontext upplever att de har en större frihet under sina första år i livet och i takt med att de blir äldre inskränks denna frihet. På den nationella hemsidan för projektet (www.dinarattigheter.se) illustreras detta med denna bild: Figur 2: Hämtat från Denna bild illustrerar tydligt hur livsutrymmet krymper, framförallt för tjejer, i relation till ålder. Vanligtvis brukar det vara kopplat till pubertetsstarten som begränsningarna börjar bli tydligare. Detta är satt i samband med att ett av de viktigaste momenten inom det hedersrelaterade förtrycket är just att kontrollera tjejers och kvinnors sexualitet Får du... Nej Ja Ej svar Får du umgås med dina vänner efter skolan? Får du delta i alla ämnen/aktiviteter i skolan? Nej Ja Ej svar 15,9% 81,0% 3,1% 12,3% 85,5% 2,1% 24

25 Enligt 12,3 procent (155 stycken) av de tillfrågade ungdomarna i Linköpings kommun får de inte delta i alla aktiviteter eller all undervisning i skolan. Den nya skollagen (2010:800) poängterar att det krävs synnerliga skäl, vilket innebär mycket starka skäl, för att bli befriad från vissa undervisningsinslag(skolverket, 2010). Att över tio procent av ungdomarna i Linköpings kommun skulle uppfylla kraven för dessa synnerliga skäl, finns anledning att ifrågasätta. Detta skulle i så fall utgöra att tre ungdomar i en klass på trettio, skulle ha synnerliga skäl. Har du blivit utsatt för något av följande? 10 5 Nej Ej svar Ja Är du orolig för att inte själv få välja vem du ska gifta dig med/bli sambo med/ Kollar någon annan din mobil? tillsammans med Ja 12,6% 34,1% Nej 84,6% 64,1% Ej svar 2,8% 1,8% Ungdomsstyrelsens rapport Gift mot sin vilja 2009:5 visade att 6,7 procent av de tillfrågade killarna ofta oroade sig för att inte själva få välja vem de ska gifta sig med, medan 10 procent av dem uppgav att de känt sig oroliga då och då. För tjejerna var siffran 4,8 procent som ofta oroade sig, och 10 procent som oroade sig då och då. Ungdomarna i Linköpings kommun hade inte möjlighet att svara på frekvensen av oroande, utan svarade på frågan Är du orolig för att inte själv få välja vem du ska gifta dig med/bli sambo med/tillsammans med? Enkätstudien ger svaret att 12,6 procent av ungdomarna uppger att de oroar sig för just detta, vilket utgör 158 ungdomar. Uppdelat på kön får Linköping resultaten: killar 12,6 procent, tjejer 12,2 procent och ej definierat tjej/kille 14,5 procent. 34,1 procent av ungdomarna i Linköpings kommun uppger att någon kontrollerar deras mobiltelefon. De har dock inte fått någon följdfråga gällande vem som kontrollerar deras mobiltelefon, vilket gör att det kan finnas vitt skilda scenarion. Bortsett från detta är handlingen ändock en typ utav kränkning och i vissa fall brottsligt. 25

26 Ja Nej Ej svar Är det viktigt att du är oskuld när du gifter dig/blir sambo/tillsammans med någon? Är det viktigt att den du gifter dig med/blir sambo med/tillsammans med är oskuld? Ja Nej Ej svar 23,9% 73,7% 2,2% 17,7% 77,6% 4,6% Begreppet oskuld är ett komplext och svårtolkat begrepp. Då det finns uttryck som att förlora oskulden eller bli av med oskulden finns risken att människor tror att det är något som händer i kroppen när någon har (penetrerande) sex första gången. Det finns också risk för att människor tror att det är något som ändras inombords eller i ens sätt att vara, exempelvis att individen plötsligt blir vuxen, blir smutsig, mindre värd eller kanske mer kåt när individen haft sex första gången. Inom den hedersrelaterade kontexten är speciellt tjejer och kvinnors sexualitet avgörande för familjens heder. För att kontrollera tjejens heder pratas det ofta om att hålla mödomshinnan intakt. Tanken som finns är att denna hinna helt täcker slidöppningen och att denna ska spricka första gången en tjej har penetrerande vaginalt sex. När denna hinna spricker ska tjejen blöda och killen/mannen ska känna att tjejens slida är trång. Detta innebär att många tjejer exempelvis inte får ha sex innan äktenskapet, cykla, klättra i träd eller rida, allt för att hålla mödomshinnan intakt. Det finns dock ingen mödomshinna, utan en töjbar slidkrans. En slidkrans består av en krans med hudveck några centimeter innanför slidöppningen. Det går inte att kontrollera eller veta ifall en tjej har haft penetrerande slidsex tidigare, detta gäller både för en eventuell sexpartner eller en läkare (www.dinarattigheter.se, & Under skolveckorna har aktörerna vid upprepade tillfällen haft diskussioner i korridorerna kopplat till just oskuldsbegreppet och slidkransen/mödomshinnan. Ungdomarna, främst tjejerna, i Linköpings kommun har starka åsikter om begreppet oskuld och speciellt om mödomshinnan. Det som framgår i dessa diskussioner är att flertalet av ungdomarna tror att det finns en mödomshinna och att denna ska spricka vid det första penetrerande samlaget. Därtill tror många ungdomar att tjejen ska blöda första gången hon har penetrerande slidsex, medans det i själva verket är så att 70 procent inte blöder första gången. När ungdomarna får till sig att en sådan hinna inte finns eller att så få blöder, leder detta till en förvirring och en rädsla för vad detta kan innebära. I vissa fall har ungdomarna även hänvisat till sin sexualundervisning och att de där fått till sig kunskapen om mödomshinnan. Rädslan består i att inte kunna visa upp det blodbefläckade lakanet efter bröllopsnatten (www.dinarattigheter.se, & 26

27 Utifrån enkätsvaren är det en fjärdedel av ungdomarna som anser att det är viktigt att själva vara oskuld vid ingång av exempelvis äktenskap och samboskap (300 ungdomar). Därtill anser även nästintill en femtedel att det är viktigt att partnern är oskuld (223 ungdomar). Sammantaget är det många ungdomar som går och funderar kring det komplexa begreppet oskuld. Hur mycket kunskap har du om var du ska vända dig om du blir utsatt för våld, hot eller andra brott? Mycket Ej svar Efter Före Mycket Ej svar Före 21,2% 39,1% 27,9% 9,2% 2,6% Efter 29,2% 41,3% 21,2% 7,2% 1,1% Ovanstående resultat visar på att ungdomarna i Linköpings kommun i och med satsningen på Kärleken är fri!! har ökat sin kunskap om var de kan få stöd och hjälp vid behov. I linje med BO s slutsatser är detta ett sätt att ge ungdomarna möjlighet att berätta om sina livssituationer, och ta det vuxenansvar som efterfrågas av ungdomar. 5.3 Kunskap och kännedom Här nedan kommer diagram redovisa som påvisar kunskaper om Barnkonventionen och HRV. Hur mycket känner du till om konventionen om barnets rättigheter (Barnkonventionen)? 60,00% 40,00% 20,00% 0,00% Mycket svar Före 6,30% 24,50% 38,60% 28,30% 2,30% Efter 9,90% 34,60% 40,60% 13,60% 1,30% Efter Före 27

28 Kunskapen om Barnkonventionen och rättigheter har ökat efter besök av Kärleken är fri! När ungdomarna har fått frågan kring varifrån de har fått sina kunskaper svarar de likt följande diagram: Varifrån har du fått dina kunskaper om Barnkonventionen? Skolan Media Kompisar Egna erfarenheter Annat 215; 15% 92; 6% 153; 11% 596; 41% 382; 27% Figur 3: Detta är en flervalsfråga därav är det totala antalet svar inte överrenstämmande med de 1257 respondenterna När eleverna fyllt i annat har det bland annat kommit ifrån: datorn. Bekanta, internet, Facebook, föräldrarna, familjen, hemma, ingenstans, inga erfarenheter, internet, mamma, pappa, tränare, nyheterna, tv-spel och scouterna. Hur mycket känner du till om hedersrelaterat våld och förtryck? Mycket svar Efter Före Mycket svar Före 6,0% 26,2% 41,1% 25,5% 1,3% Efter 8,6% 34,1% 39,0% 16,2% 2,1% 28

Det handlar om kärlek. Läsåret 2013/2014

Det handlar om kärlek. Läsåret 2013/2014 Det handlar om kärlek Läsåret 2013/2014 I samarbete med 2 Sammanfattning av resultatet Totalt har 2 716 elever svarat på enkäten före skolveckan och 1 698 elever har svarat på enkäten efter skolveckan.

Läs mer

En utvärdering - vad säger elever och personal vid skolorna i Västerås?

En utvärdering - vad säger elever och personal vid skolorna i Västerås? En utvärdering - vad säger elever och personal vid skolorna i Västerås? Det handlar om Kärlek i Västerås under perioden mars 2011 till juni 2012. Sammanställd av Maria Thisell, projektledare. Förord Det

Läs mer

Våld i nära relationer 2009-2010 Tjörns kommun

Våld i nära relationer 2009-2010 Tjörns kommun Våld i nära relationer 2009-2010 Tjörns kommun Inledning Att slippa utsättas för våld och övergrepp är en förutsättning mänskliga rättigheter. FN:s deklaration om avskaffande av våld mot kvinnor antogs

Läs mer

Våld i nära relationer 2009-2010 Tjörns kommun

Våld i nära relationer 2009-2010 Tjörns kommun Våld i nära relationer 2009-2010 Tjörns kommun Tjörn Möjligheternas ö Inledning Att slippa utsättas för våld och övergrepp är en förutsättning mänskliga rättigheter. FN:s deklaration om avskaffande av

Läs mer

Länsstyrelsen Östergötlands arbete Mikael Thörn

Länsstyrelsen Östergötlands arbete Mikael Thörn Länsstyrelsen Östergötlands arbete Mikael Thörn www.hedersfortryck.se www.dinarattigheter.se Ett liv fritt från våld, förtryck, barnäktenskap, tvångsäktenskap och könsstympning är en rättighetsfråga. Information

Läs mer

Lokalt projekt i Norrköping 2008 Nationellt projekt 2009 Regeringens handlingsplan Ordinarie verksamhet och en välutvecklad metod

Lokalt projekt i Norrköping 2008 Nationellt projekt 2009 Regeringens handlingsplan Ordinarie verksamhet och en välutvecklad metod Lokalt projekt i Norrköping 2008 Nationellt projekt 2009 Regeringens handlingsplan Ordinarie verksamhet och en välutvecklad metod Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor rapport "Att bli gift

Läs mer

Hur kan myndigheter och organisationer stödja varandra för att möta individer utsatta för hedersrelaterat våld

Hur kan myndigheter och organisationer stödja varandra för att möta individer utsatta för hedersrelaterat våld Hur kan myndigheter och organisationer stödja varandra för att möta individer utsatta för hedersrelaterat våld Juno Blom, utvecklingssamordnare för hedersrelaterat våld och förtryck på Länsstyrelsen Östergötland

Läs mer

Handlingsplan - våld i nära relation 2015-2017. Fastställd av socialnämnden 2015-09-23

Handlingsplan - våld i nära relation 2015-2017. Fastställd av socialnämnden 2015-09-23 Handlingsplan - våld i nära relation 2015-2017 Fastställd av socialnämnden 2015-09-23 Tyresö kommun 2 (9) Innehållsförteckning 1 Inledning... 3 2 Inriktning... 3 2.1 Syfte... 3 2.2 Mål... 3 2.3 Målgrupp...

Läs mer

Våld i nära relationer

Våld i nära relationer Våld i nära relationer Övergripande plan mot våld i nära relationer 2015-2018 Våld i nära relationer har många uttryck: psykiskt våld fysiskt våld sexuellt våld materiellt våld latent våld försummelse

Läs mer

Överenskommelse om samverkan för Kvinnofrid i Örebro län

Överenskommelse om samverkan för Kvinnofrid i Örebro län Överenskommelse om samverkan för Kvinnofrid i Örebro län Mot våld i nära relationer, hedersrelaterat våld och förtryck samt prostitution och människohandel Titel: Överenskommelse om samverkan för Kvinnofrid

Läs mer

Rätten att välja sitt liv. STÖD NÄR HEDER LEDER TILL FÖRTRYCK OCH VÅLD.

Rätten att välja sitt liv. STÖD NÄR HEDER LEDER TILL FÖRTRYCK OCH VÅLD. Rätten att välja sitt liv. STÖD NÄR HEDER LEDER TILL FÖRTRYCK OCH VÅLD. Ungdomarnas mänskliga rättigheter kränks. I mitt arbete träffar jag ungdomar som lever under förhållanden som inte är förenliga med

Läs mer

Ad Acta Fritid AB LIKABEHANDLINGSPLAN. Handlingsplan med syfte att förebygga och motverka alla former av kränkande behandling och trakasserier.

Ad Acta Fritid AB LIKABEHANDLINGSPLAN. Handlingsplan med syfte att förebygga och motverka alla former av kränkande behandling och trakasserier. 1 Ad Acta Fritid AB LIKABEHANDLINGSPLAN Handlingsplan med syfte att förebygga och motverka alla former av kränkande behandling och trakasserier. Denna handlingsplan ska verka som styrdokument för träffpunkterna

Läs mer

Projektbeskrivning Skyddsnät

Projektbeskrivning Skyddsnät Projektbeskrivning Skyddsnät När barn och unga råkar illa ut talar man ofta om att samhällets skyddsnät brister. Genom det gemensamma projektet Skyddsnät vill vi arbeta för att förstärka skyddsnätet runt

Läs mer

4. Individens rättigheter och skyldigheter

4. Individens rättigheter och skyldigheter Foto: Colourbox 4. Individens rättigheter och skyldigheter Innehåll Familj och individ Jämlikhet och jämställdhet Skydd mot diskriminering Att praktisera sin religion i Sverige Barns rättigheter Våld i

Läs mer

Handlingsplan för stöd till våldsutsatta kvinnor och barn som bevittnat våld, socialnämnden i Piteå kommun

Handlingsplan för stöd till våldsutsatta kvinnor och barn som bevittnat våld, socialnämnden i Piteå kommun Datum 2012-07-05 Handlingsplan för stöd till våldsutsatta kvinnor och barn som bevittnat våld, socialnämnden i Piteå kommun Kvalitetsdokument Redaktör Dokumentnamn Upprättat (dat.) 2011-11-24 Handlingsplan

Läs mer

Livsmiljöenheten 2009-12-18. Länsstrategi. Kvinnofrid i Västmanlands län 2009-2010. Diarienr: 801-3732-09

Livsmiljöenheten 2009-12-18. Länsstrategi. Kvinnofrid i Västmanlands län 2009-2010. Diarienr: 801-3732-09 Livsmiljöenheten 2009-12-18 Länsstrategi Kvinnofrid i Västmanlands län 2009-2010 Diarienr: 801-3732-09 2 1 Förord Mäns våld mot kvinnor i Västmanland är utbrett och vanligt före-kommande. De senaste åren

Läs mer

KK10/166. Strategi mot hot och våld i nära relation. Antagen av KF, dnr KK10/166

KK10/166. Strategi mot hot och våld i nära relation. Antagen av KF, dnr KK10/166 KK10/166 Strategi mot hot och våld i nära relation Antagen av KF, dnr KK10/166 Strategi mot hot och våld i nära relation 2/7 Innehållsförteckning Inledning... 3 Definition... 3 Kartläggning... 3 Syfte...

Läs mer

Handlingsplan Våld i nära relationer. Socialnämnden, Motala kommun

Handlingsplan Våld i nära relationer. Socialnämnden, Motala kommun Handlingsplan Våld i nära relationer Socialnämnden, Motala kommun Beslutsinstans: Socialnämnden Diarienummer: 13/SN 0184 Datum: 2013-12-11 Paragraf: SN 192 Reviderande instans: Diarienummer: Datum: Paragraf:

Läs mer

Riktlinjer för inkluderande enkäter, blanketter och formulär

Riktlinjer för inkluderande enkäter, blanketter och formulär PROGRAM POLICY STRATEGI HANDLINGSPLAN RIKTLINJER Riktlinjer för inkluderande enkäter, blanketter och formulär Örebro kommun 2015 01 21 Ks 1130/2014 orebro.se 2 RIKTLINJER FÖR UTFORMANDE AV ENKÄTER PROGRAM

Läs mer

Vilka är vi? är en verksamhet på Fryshuset som arbetar mot hedersrelaterat våld. och förtryck.

Vilka är vi? är en verksamhet på Fryshuset som arbetar mot hedersrelaterat våld. och förtryck. Vilka är vi? och förtryck. är en verksamhet på Fryshuset som arbetar mot hedersrelaterat våld Fryshuset har en särställning inom Sveriges ideella sektor med verksamheter i Stockholm, Göteborg och Malmö.

Läs mer

HANDLINGSPLAN MOT VÅLD I NÄRA RELATIONER

HANDLINGSPLAN MOT VÅLD I NÄRA RELATIONER HANDLINGSPLAN MOT VÅLD I NÄRA RELATIONER Mullsjö kommuns socialtjänst Revideras 2012 Antagen av kommunstyrelsen 20090826 1 Våld i nära relationer och barn som bevittnar våldet Handlingsplanens syfte och

Läs mer

Hedersrelaterad brottslighet

Hedersrelaterad brottslighet LÄRARHANDLEDNING Hedersrelaterad brottslighet Illustration: Anders Worm Innehåll Lärarhandledning för en fallstudie om vad som händer när en närstående slår eller utsätter en familjemedlem för andra sorters

Läs mer

Program Våld i nära relationer Landstinget Västmanland

Program Våld i nära relationer Landstinget Västmanland D nr LTV Kompetenscentrum för hälsa Faställd av Lennart Iselius Hälso- och sjukvårdsdirektör Handläggare Ann-Sophie Hansson Folkhälsochef 2011-07-20 1 (7) Program Våld i nära relationer Landstinget Västmanland

Läs mer

Plan mot kränkande behandling för Hjalmar Lundbohmsskolan 2015/2016

Plan mot kränkande behandling för Hjalmar Lundbohmsskolan 2015/2016 Plan mot kränkande behandling för Hjalmar Lundbohmsskolan 2015/2016 Lapplands Gymnasium Hjalmar Lundbohmsskolan Enhet1, Enhet2, Enhet3 och Enhet4 http://www.kommun.kiruna.se/barn-ochutbildning/ Gymnasieskola

Läs mer

att vara - funktionsnedsatt och leva i en hederskultur TRIPPELT UTSATT

att vara - funktionsnedsatt och leva i en hederskultur TRIPPELT UTSATT att vara - funktionsnedsatt och leva i en hederskultur TRIPPELT UTSATT En kortfattad vägledning kring arbete och bemötande av personer med intellektuell funktionsnedsättning som utsätts för hedersrelaterat

Läs mer

Beroendedagen 4 dec 2012 Maria Boustedt Hedvall Socialstyrelsen/Socialdepartementet

Beroendedagen 4 dec 2012 Maria Boustedt Hedvall Socialstyrelsen/Socialdepartementet Beroendedagen 4 dec 2012 Maria Boustedt Hedvall Socialstyrelsen/Socialdepartementet Våld mot kvinnor med missbrukseller beroendeproblem Länge en sparsamt belyst fråga! Men uppmärksammad i: - Att ta ansvar

Läs mer

LIKABEHANDLINGSPLAN. Stiftelsen Dunkers förskola och skola Läsåret 2014-2015

LIKABEHANDLINGSPLAN. Stiftelsen Dunkers förskola och skola Läsåret 2014-2015 Sidan 1 2015-04-23 LIKABEHANDLINGSPLAN Stiftelsen Dunkers förskola och skola Läsåret 2014-2015 Likabehandlingsplan med förebyggande och åtgärdande handlingsplaner mot mobbning, diskriminering och annan

Läs mer

Likabehandlingsplan. Banafjälskolan 2012-2013. förskolan. Version: 20120117

Likabehandlingsplan. Banafjälskolan 2012-2013. förskolan. Version: 20120117 Banafjälskolan förskolan 2012-2013 Version: 20120117 Innehållsförteckning Innehållsförteckning... 2 1. Vår vision på Banafjälskolan... 3 2. Bakgrund... 4 3. Främjande och förebyggande arbete... 4 3.1 Planerade

Läs mer

Våld i nära relationer - att våga se och agera!

Våld i nära relationer - att våga se och agera! Våld i nära relationer - att våga se och agera! Fyrbodals kommunalförbund - 14 kommuner samarbetar för tillväxt FN:s deklaration om avskaffandet av våld mot kvinnor, 1993 Våld mot kvinnor är en manifestation

Läs mer

Handlingsplan mot hedersrelaterat förtryck, våld och hot

Handlingsplan mot hedersrelaterat förtryck, våld och hot KIRUNA KOMMUN 110516 Handlingsplan mot hedersrelaterat förtryck, våld och hot 1. Följande styrdokument ligger till grund för framtagandet av denna handlingsplan; FN:s konvention om mänskliga rättigheter

Läs mer

Starrbäckens vision Vi vill utveckla barns förståelse för att alla människor är lika mycket värda oavsett dom olikheter som finns.

Starrbäckens vision Vi vill utveckla barns förståelse för att alla människor är lika mycket värda oavsett dom olikheter som finns. Starrbäckens vision Vi vill utveckla barns förståelse för att alla människor är lika mycket värda oavsett dom olikheter som finns. Inledning Den 1:a April 2006 trädde lagen om förbud mot diskriminering,

Läs mer

4. Individens rättigheter och skyldigheter

4. Individens rättigheter och skyldigheter Foto: Colourbox 4. Individens rättigheter och skyldigheter Innehåll Familj och individ Jämlikhet och jämställdhet Skydd mot diskriminering Barns rättigheter Våld i nära relationer Göteborgs Stad och Länsstyrelsen

Läs mer

Handlingsplan mot våld i nära relationer

Handlingsplan mot våld i nära relationer SOCIAL- OCH ÄLDREOMSORGSFÖRVALTNINGEN TJÄNSTEUTLÅTANDE DATUM DIARIENR SIDA 2013-11-04 AN-2013/636.739 1 (2) HANDLÄGGARE Hartvig Egebark, Gunnel 08-535 376 04 Gunnel.Hartvig-Egebark@huddinge.se Äldreomsorgsnämnden

Läs mer

Kommittédirektiv. Nationell strategi för att nå målet om att mäns våld mot kvinnor ska upphöra. Dir. 2014:25

Kommittédirektiv. Nationell strategi för att nå målet om att mäns våld mot kvinnor ska upphöra. Dir. 2014:25 Kommittédirektiv Nationell strategi för att nå målet om att mäns våld mot kvinnor ska upphöra Dir. 2014:25 Beslut vid regeringssammanträde den 20 februari 2014 Sammanfattning En särskild utredare ska föreslå

Läs mer

Särskild utbildning för vuxnas plan

Särskild utbildning för vuxnas plan Särskild utbildning för vuxnas plan för att främja likabehandling och förebygga diskriminering, trakasserier och kränkande behandling. Lärcenter Falköping, maj 2013. Kontaktpersoner personal: Kerstin Larsson

Läs mer

Projektets uppdrag: Att uppmärksamma och motarbeta diskriminering av personer med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar (NPF) eller psykisk ohälsa

Projektets uppdrag: Att uppmärksamma och motarbeta diskriminering av personer med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar (NPF) eller psykisk ohälsa Projektets uppdrag: Att uppmärksamma och motarbeta diskriminering av personer med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar (NPF) eller psykisk ohälsa Samarbetspartners: Sveriges Kommuner och Landsting,

Läs mer

Hedersrelaterat våld. Handlingsplan för individ- och familjeomsorgen i Falköpings kommun

Hedersrelaterat våld. Handlingsplan för individ- och familjeomsorgen i Falköpings kommun Hedersrelaterat våld Handlingsplan för individ- och familjeomsorgen i Falköpings kommun Handlingsplan mot hedersrelaterat våld för Falköpings socialtjänst I Falköpings kommun finns personer som är utsatta

Läs mer

4. Individens rättigheter och skyldigheter

4. Individens rättigheter och skyldigheter Foto: Colourbox 4. Individens rättigheter och skyldigheter Innehåll Jämlikhet och jämställdhet Familj och individ Skydd mot diskriminering Barns rättigheter Våld i nära relationer Göteborgs Stad och Länsstyrelsen

Läs mer

rörande mäns våld mot kvinnor och barn i nära relationer 2011-2013

rörande mäns våld mot kvinnor och barn i nära relationer 2011-2013 Kommunstyrelsens kontor Handlingsplan rörande mäns våld mot kvinnor och barn i nära relationer 2011-2013 Våld mot kvinnor innebär: Varje könsrelaterad våldshandling som resulterar i eller sannolikt kommer

Läs mer

Gemensam handlingsplan där hot och våld förekommer i nära relationer för POSTADRESS BESÖKSADRESS TELEFON FAX E-MAIL BANKGIRO POSTGIRO

Gemensam handlingsplan där hot och våld förekommer i nära relationer för POSTADRESS BESÖKSADRESS TELEFON FAX E-MAIL BANKGIRO POSTGIRO KVINNOFRID Gemensam handlingsplan där hot och våld förekommer i nära relationer för Kalix kommun, IFO Polismyndigheten Kalix sjukhus Kvinnojouren Svenska Kyrkan POSTADRESS BESÖKSADRESS TELEFON FAX E-MAIL

Läs mer

Socialstyrelsens förslag till föreskrifter och allmänna råd om våld i nära relationer

Socialstyrelsens förslag till föreskrifter och allmänna råd om våld i nära relationer Skapat den Sveavägen 59 Box 350, SE-101 26 Stockholm, Sweden Riksförbundet för homosexuellas, bisexuellas och transpersoners rättigheter The Swedish federation for Lesbian, Gay, Bisexual and Transgender

Läs mer

-Projektplan Fri:JA 130418- Projektplan Fri:JA

-Projektplan Fri:JA 130418- Projektplan Fri:JA Ingela Bernholtz/Lovisa Gentz Ahl Projektplan Fri:JA Bakgrund Fri:JA projektet startade i augusti 2012 med anledning av att samtliga IM elever i Kristianstads kommun samlades på Österängsgymnasiet. Eftersom

Läs mer

Återrapportering av ekonomiskt stöd till lokalt brottsförebyggande projekt

Återrapportering av ekonomiskt stöd till lokalt brottsförebyggande projekt Återrapportering av ekonomiskt stöd till lokalt brottsförebyggande projekt Det sker mycket brottsförebyggande arbete runtom i landet, både som projekt och i den löpande verksamheten. Några av dessa insatser

Läs mer

Likabehandlingsplan. Garvarens förskola Teckomatorp

Likabehandlingsplan. Garvarens förskola Teckomatorp Likabehandlingsplan förebyggande och åtgärdande handlingsplaner mot diskriminering, trakasserier och kränkande behandling Garvarens förskola Teckomatorp Avser verksamhetsåret 2014-2015 Innehållsförteckning

Läs mer

Paula Caleca Costa Hallberg. Skolverket

Paula Caleca Costa Hallberg. Skolverket Paula Caleca Costa Hallberg paula.hallberg@skolverket.se Skolverket Utvecklingsavdelningen Enheten för kvalitetsutveckling 1 Regeringsuppdraget Tre nivåer Skollagen SFS 2010:800 Stödmaterial 2 Regeringsuppdrag

Läs mer

Västerås Stads Skolverksamheter, Lövängsskolan Fritids. Handlingsplan Förebygga diskriminering - Främja likabehandling

Västerås Stads Skolverksamheter, Lövängsskolan Fritids. Handlingsplan Förebygga diskriminering - Främja likabehandling Västerås Stads Skolverksamheter, Lövängsskolan Fritids Handlingsplan Förebygga diskriminering - Främja likabehandling Handlingsplan Förebygga diskriminering - Främja likabehandling Datum: Maj 2011 Ansvariga:

Läs mer

HEDERSRELATERAT FÖRTRYCK OCH VÅLD BLAND UNGDOMAR MED INTELLEKTUELL FUNKTIONSNEDSÄTTNING

HEDERSRELATERAT FÖRTRYCK OCH VÅLD BLAND UNGDOMAR MED INTELLEKTUELL FUNKTIONSNEDSÄTTNING TRIS tjejers rätt i samhället TRIS Bildades 2002 i Uppsala. Ideell organisation. Partipolitiskt och religiöst obunden. Arbetar för barn, ungdomars och kvinnors rättigheter. TVÅ VIKTIGA FRÅGOR Är det något

Läs mer

Utredning. Våld i nära relationer

Utredning. Våld i nära relationer Utredning Våld i nära relationer Umeå kommun 2014 1 Inledning Under fem månader har en kartläggning kring våld i nära relationer genomförts i Umeå kommun. Utredningen har finansierats av medel från Socialstyrelsen.

Läs mer

LIKABEHANDLINGSPLAN FÖR SNÖMANNENS FÖRSKOLA 2015

LIKABEHANDLINGSPLAN FÖR SNÖMANNENS FÖRSKOLA 2015 LIKABEHANDLINGSPLAN FÖR SNÖMANNENS FÖRSKOLA 2015 Innehållsförteckning Likabehandlingsarbetet på Snömannen 2015... 4 Syfte med planen:... 4 Lpfö 98 sid 4 Förskolans värdegrund och uppdrag... 4 Vad säger

Läs mer

TVÅ VIKTIGA FRÅGOR. Är det något du vill göra som du inte får? Är det något du måste göra som du inte vill?

TVÅ VIKTIGA FRÅGOR. Är det något du vill göra som du inte får? Är det något du måste göra som du inte vill? TVÅ VIKTIGA FRÅGOR Är det något du vill göra som du inte får? Är det något du måste göra som du inte vill? TRIS tjejers rätt i samhället TRIS Bildades 2002 i Uppsala. Ideell organisation. Partipolitiskt

Läs mer

Gislaveds Gymnasiums plan mot diskriminering och kränkande behandling. Verksamhetsformer som omfattas av planen: Gymnasiesärskolan

Gislaveds Gymnasiums plan mot diskriminering och kränkande behandling. Verksamhetsformer som omfattas av planen: Gymnasiesärskolan Gislaveds Gymnasiums plan mot diskriminering och kränkande behandling Verksamhetsformer som omfattas av planen: Gymnasiesärskolan Läsår: 2015/2016 Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen

Läs mer

Handlingsplan Våld i nära relationer Fastställd av Kommunstyrelsen i Ulricehamns kommun, 2014-11-03

Handlingsplan Våld i nära relationer Fastställd av Kommunstyrelsen i Ulricehamns kommun, 2014-11-03 Handlingsplan Våld i nära relationer Författare: Nadja Aria-Garystone Datum: 2014-10-19 Reviderad Fastställd av Kommunstyrelsen i Ulricehamns kommun, 2014-11-03 Innehållsförteckning Förord... 3 Handlingsplanens

Läs mer

motverka våld mot kvinnor

motverka våld mot kvinnor 1 Handlingsplan för att motverka våld mot kvinnor 2011-2016 1 Handlingsplan för att motverka våld mot kvinnor 2011-2016 godkändes i socialnämnden 13 april 2011 efter en remissrunda i alla övriga nämnder.

Läs mer

Ungdomars kommentarer om psykisk ohälsa Våren 2013

Ungdomars kommentarer om psykisk ohälsa Våren 2013 Ungdomars kommentarer om psykisk ohälsa Våren 2013 Önskas mer information om hur Landstinget Kronoberg arbetar med kontaktklasser eller om innehållet i denna rapport, kontakta: Susann Swärd Barnsättsstrateg

Läs mer

Likabehandlingsplan. Förskolan Växthuset 2010-06-15

Likabehandlingsplan. Förskolan Växthuset 2010-06-15 Likabehandlingsplan Förskolan Växthuset 2010-06-15 Tankarna nedan utgör förskolans värdegrund och ska synas i det dagliga arbetet. De tillsammans med lagtexter (se nedan) bildar tillsammans grunden för

Läs mer

Uppföljningsrapport av handlingsplanen- våld i nära relationer

Uppföljningsrapport av handlingsplanen- våld i nära relationer Uppföljningsrapport av handlingsplanen- våld i nära relationer 2014 1. Inledning Arbetet med våld i nära relationer är ett högt prioriterat område utifrån regeringens skrivelse 2007/08:39. Familjefridssamordnarens

Läs mer

2013-045.17. Länsstyrelsen, Landstinget Västmanland, Polismyndigheten, Kriminalvården, Kommunerna

2013-045.17. Länsstyrelsen, Landstinget Västmanland, Polismyndigheten, Kriminalvården, Kommunerna Dokumentnamn: Mäns våld mot kvinnor Dokumentnummer: Version: Dnr:801-2961-12 Datum: VKL:s diarienummer: 2013-045.17 Gäller fr o m: Gäller t o m: 2012 2014 Parter: Länsstyrelsen i Västmanlands län Handläggare:

Läs mer

Handlingsprogram 2010-2014 för kvinnor och barn som utsätts för våld i nära relationer samt för deras anhöriga

Handlingsprogram 2010-2014 för kvinnor och barn som utsätts för våld i nära relationer samt för deras anhöriga Handlingsprogram 2010-2014 för kvinnor och barn som utsätts för våld i nära relationer samt för deras anhöriga Ks 2010:163 kommunfullmäktige kommunstyrelsen övriga nämnder förvaltning Handlingsprogram

Läs mer

Plan mot diskriminering och kränkande behandling

Plan mot diskriminering och kränkande behandling Plan mot diskriminering och kränkande behandling Läsåret 12/13 Vision Alla på Min Skola, såväl elever som personal ska känna att det är meningsfullt, stimulerande och tryggt att studera eller att arbeta

Läs mer

Likabehandlingsplan. Mosjö skola Skolförvaltning sydost. Diarienummer 227-06-004. Rektor Marine Rosenberg. reviderad 2008-08-26

Likabehandlingsplan. Mosjö skola Skolförvaltning sydost. Diarienummer 227-06-004. Rektor Marine Rosenberg. reviderad 2008-08-26 Likabehandlingsplan Mosjö skola Skolförvaltning sydost Diarienummer 227-06-004 reviderad 2008-08-26 Rektor Marine Rosenberg Inledning I både skollagen och läroplanen, Lpo 94, betonas betydelsen av att

Läs mer

Kortversion av Plan mot diskriminering och kränkande behandling Läsår 2015/2016

Kortversion av Plan mot diskriminering och kränkande behandling Läsår 2015/2016 Kortversion av Plan mot diskriminering och kränkande behandling Läsår 2015/2016 Gärsnäs skola Förskoleklass Årskurs 1-6 Skolbarnomsorg Plan mot diskriminering och kränkande behandling Målinriktat arbete

Läs mer

Plan mot diskriminering och kränkande behandling för. Bäckby norra förskola

Plan mot diskriminering och kränkande behandling för. Bäckby norra förskola Plan mot diskriminering och kränkande behandling för Bäckby norra förskola 2013-05/2014-05 Mónica Jansson Förskolechef Innehåll Vår vision... 3 Syftet... 3 Bäckby norra värdegrund... 3 Definitioner...

Läs mer

ADOLFSBERGSSKOLAN 7-9

ADOLFSBERGSSKOLAN 7-9 ADOLFSBERGSSKOLAN 7-9 TRYGGHETSPLAN 2013/2014 Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling. Adolfsbergsskolan 7-9 Innehållsförteckning: Inledning s. 1 Visioner för barn i Örebro kommun Ny lagstiftning

Läs mer

2014-2015 Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling Morkullans förskola

2014-2015 Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling Morkullans förskola 2014-2015 Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling Morkullans förskola 14 1 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Sidan Vision 3 Diskrimineringsgrunder : 3-6 - Kön - Etnisk tillhörighet - Religion och annan

Läs mer

Förvirrande begrepp?

Förvirrande begrepp? Självklart! ÖVNING: Förvirrande begrepp? I arbetet med jämställdhet och mångfald dyker det upp en hel del begrepp. Det är inte alltid så lätt att komma ihåg vad som är vad i begreppsdjungeln. Den här övningen

Läs mer

Handlingsplan Våld i nära relationer

Handlingsplan Våld i nära relationer Handlingsplan Våld i nära relationer Sn 2015-01-14 8 2 Inledning Våld i nära relationer är förutom att vara ett allvarligt brott, även ett stort folkhälsoproblem och ett brott mot de mänskliga rättigheterna

Läs mer

relationer delaktighet möjligheter samverkan helhetstänkande värdegrund dialog Samsyn bemötande

relationer delaktighet möjligheter samverkan helhetstänkande värdegrund dialog Samsyn bemötande SÄFFLE KOMMUN Barn- och utbildningskontoret Likabehandlingsplan/Plan mot kränkande behandling Kortversion Herrgårdsgymnasiet och Särgymnasiet 2014/2015 relationer delaktighet möjligheter samverkan helhetstänkande

Läs mer

Äppelbo förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Äppelbo förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling Äppelbo förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling Verksamhetsformer som omfattas av planen: Förskola Läsår: Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskola Ansvariga för

Läs mer

och likabehandlingsplan läsåret 2014-15

och likabehandlingsplan läsåret 2014-15 Storumans kommun Förskolan Gungan Plan mot kränkande behandling och likabehandlingsplan läsåret 2014-15 Innehållsförteckning Bakgrund.1 Definitioner.2 Mål och ansvar 3 Kartläggning, förebyggande åtgärder,

Läs mer

Det handlar om kärlek. - ett projekt om barn och ungas rättigheter

Det handlar om kärlek. - ett projekt om barn och ungas rättigheter Det handlar om kärlek - ett projekt om barn och ungas rättigheter Slutrapport 2013 Dnr 801-1121-11 FÖRORD För att nå barn och unga som är utsatta för hedersrelaterat våld och förtryck startade Länsstyrelsen

Läs mer

PEDAGOGISKT MATERIAL OM BROTT I NÄRA RELATIONER OCH HEDERSRELATERAT VÅLD OCH FÖRTRYCK

PEDAGOGISKT MATERIAL OM BROTT I NÄRA RELATIONER OCH HEDERSRELATERAT VÅLD OCH FÖRTRYCK PEDAGOGISKT MATERIAL OM BROTT I NÄRA RELATIONER OCH HEDERSRELATERAT VÅLD OCH FÖRTRYCK Det kan vara svårt att prata om svartsjuka och våld i nära relationer. Vad är okej och inte i en relation? Vad kan

Läs mer

Rättsväsendet Fakta i korthet

Rättsväsendet Fakta i korthet Polisen fick veta att jag har nedsatt hörsel när de ville ringa mig, så de sms:ar direkt istället, ibland via textförmedling och ibland via e-post. Kommunikationen fungerar utmärkt, men det är avgörande

Läs mer

Hbt-policy för Stockholms läns landsting.

Hbt-policy för Stockholms läns landsting. Hbt-policy för Stockholms läns landsting. Denna policy är fastställd i landstingsfullmäktige 2011-12-06 och ska gälla 2012 2016 Inledning Enligt beslut i Stockholms läns landstings fullmäktige 2011-01-18

Läs mer

Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling

Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling Förskoleavdelningen StoraVargen 2013 SÄTERS KOMMUN BARN- OCH UTBILDNINGS- FÖRVALTNINGEN Innehållsförteckning 1. Vision... 2 2. Vad säger lagen... 2

Läs mer

Åtgärder för att bekämpa våld mot kvinnor. Vad gör socialtjänsten?

Åtgärder för att bekämpa våld mot kvinnor. Vad gör socialtjänsten? Åtgärder för att bekämpa våld mot kvinnor Vad gör socialtjänsten? Åtgärder för att bekämpa våld mot kvinnor Vad gör socialtjänsten? ISSN 1103-8209, meddelande 1999:23 Text: Britt Segerberg Omslagsbild:

Läs mer

INFORMATIONSBLAD TILL ANSVARIG SKOLPERSONAL SOM KOMMER ATT TA DEL AV PROJEKTET DEN FJÄRDE MÅNADEN.

INFORMATIONSBLAD TILL ANSVARIG SKOLPERSONAL SOM KOMMER ATT TA DEL AV PROJEKTET DEN FJÄRDE MÅNADEN. Sida 1 av 5 INFORMATIONSBLAD TILL ANSVARIG SKOLPERSONAL SOM KOMMER ATT TA DEL AV PROJEKTET DEN FJÄRDE MÅNADEN. Odysséteatern har tagit del av undersökningar som gjorts av till exempel Länsstyrelserna och

Läs mer

Plan mot diskriminering och kra nkande behandling i skolan

Plan mot diskriminering och kra nkande behandling i skolan Plan mot diskriminering och kra nkande behandling i skolan Läsåret 2015/2016 Plan mot diskriminering och kränkande behandling i skolan 2015/2016.1 Inledning.1 Vad är mobbning, trakasserier och kränkande

Läs mer

Kortversion av Plan mot diskriminering och kränkande behandling Läsår 2014/2015

Kortversion av Plan mot diskriminering och kränkande behandling Läsår 2014/2015 Kortversion av Plan mot diskriminering och kränkande behandling Läsår 2014/2015 Piratenskolan och Fritidshemmet i Kivik Plan mot diskriminering och kränkande behandling, Målinriktat arbetet med att främja

Läs mer

Hbtq-perspektiv PÅ FÖREBYGGANDE ARBETE I FÖRENINGSLIVET

Hbtq-perspektiv PÅ FÖREBYGGANDE ARBETE I FÖRENINGSLIVET Hbtq-perspektiv PÅ FÖREBYGGANDE ARBETE I FÖRENINGSLIVET 1 (8) Inledning En trygg miljö utan sexuella kränkningar och övergrepp är en förutsättning för att ha tillgång till demokratisk delaktighet och all

Läs mer

Våld i nära relationer. Handlingsplan för socialnämnden 2011

Våld i nära relationer. Handlingsplan för socialnämnden 2011 Våld i nära relationer Handlingsplan för socialnämnden 2011 1 Utgångspunkter Enligt 5 kap 11 andra stycket socialtjänstlagen ska socialnämnden särskilt beakta att kvinnor som är eller har varit utsatta

Läs mer

Antagen av kommunfullmäktige 2015-03-02, 86. Förvaltarskap - Inom socialnämndens ansvarsområde. Uppföljning Avstämning mot eventuella lagändringar.

Antagen av kommunfullmäktige 2015-03-02, 86. Förvaltarskap - Inom socialnämndens ansvarsområde. Uppföljning Avstämning mot eventuella lagändringar. Styrdokument Kvalitetsarbete med Våld i nära relationer för Katrineholms kommun Antagen av kommunfullmäktige, 86 Giltighetstid 2019-12-31 2 (14) Beslutshistorik Gäller från Antagen av kommunfullmäktige,

Läs mer

Villig av Christina Wahldén

Villig av Christina Wahldén 1 Villig av Christina Wahldén Som ett slutord till boken skriver Christina Wahldén så här: "Min första bok Kort kjol kom ut för sexton år sedan. Den är fortfarande den av mina böcker som är mest utlånad,

Läs mer

LIKABEHANDLINGSPLAN PLAN MOT KRÄNKANDE BEHANDLING

LIKABEHANDLINGSPLAN PLAN MOT KRÄNKANDE BEHANDLING LIKABEHANDLINGSPLAN PLAN MOT KRÄNKANDE BEHANDLING för skolor och fritidshem i Flyinge och Harlösa läsåret 2015-2016 Flyingeskolan och Harlösa skolas Likabehandlingsplan Plan mot kränkande behandling och

Läs mer

Lagstiftning kring samverkan

Lagstiftning kring samverkan 1(5) Lagstiftning kring samverkan För att samverkan som är nödvändig för många barn och unga ska komma till stånd finns det bestämmelser om det i den lagstiftning som gäller för de olika verksamheterna

Läs mer

PLAN MOT KRÄNKANDE BEHANDLING LIKABEHANDLINGSPLAN

PLAN MOT KRÄNKANDE BEHANDLING LIKABEHANDLINGSPLAN PLAN MOT KRÄNKANDE BEHANDLING LIKABEHANDLINGSPLAN SFI 2012-12-28 PLAN MOT KRÄNKANDE BEHANDLING LIKABEHANDLINGSPLAN Inledning SFI skall vara en plats där alla behandlas lika och där diskriminering och annan

Läs mer

HEDERSRELATERAT VÅLD OCH FÖRTRYCK

HEDERSRELATERAT VÅLD OCH FÖRTRYCK HEDERSRE VÅLD OCH FÖRTRYCK Många drömmer om att resa utomlands. Andra drömmer om att slippa resa utomlands. Många ungdomar riskerar att hindras från att leva det liv som de har rätt till enligt både svensk

Läs mer

Styrning. Kvinnor och män skall ha samma makt att forma samhället och sina egna liv. 1. En jämn fördelning av makt och inflytande

Styrning. Kvinnor och män skall ha samma makt att forma samhället och sina egna liv. 1. En jämn fördelning av makt och inflytande Styrning Nationella jämställdhetspolitiska mål: Kvinnor och män skall ha samma makt att forma samhället och sina egna liv 1. En jämn fördelning av makt och inflytande 2. Ekonomisk jämställdhet 3. En jämn

Läs mer

En hjälp till dig. som anar att ett. barn far illa.

En hjälp till dig. som anar att ett. barn far illa. En hjälp till dig som anar att ett barn far illa. Enligt svensk lag är man skyldig att anmäla om man känner till något som kan tyda på att ett barn misshandlas eller far illa. Ändå har det visat sig att

Läs mer

Rannebergsskolans plan mot diskriminering och kränkande behandling

Rannebergsskolans plan mot diskriminering och kränkande behandling Rannebergsskolans plan mot diskriminering och kränkande behandling Verksamhetsformer som omfattas av planen Fritidshem, förskoleklasser, grundskola Läsår 2014/2015 1 Grunduppgifter Ansvariga för planen:

Läs mer

PLAN MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING. Hässleholms Tekniska Skola

PLAN MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING. Hässleholms Tekniska Skola PLAN MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING Hässleholms Tekniska Skola LÄSÅRET 2014/2015 INNEHÅLL 1. INLEDNING 2 2. DEFINITIONER..3 3. FRÄMJANDE INSATSER..6 4. SLUTSATSER AV KARTLÄGGNINGAR..7 5. FÖREBYGGANDE

Läs mer

Tar fram och förmedlar kunskap om ungas levnadsvillkor för att unga ska få tillgång till inflytande och välfärd

Tar fram och förmedlar kunskap om ungas levnadsvillkor för att unga ska få tillgång till inflytande och välfärd Unga, sex och nätet Om Ungdomsstyrelsen Tar fram och förmedlar kunskap om ungas levnadsvillkor för att unga ska få tillgång till inflytande och välfärd Tar fram och förmedlar kunskap om det civila samhällets

Läs mer

Våld i nära relationer

Våld i nära relationer (M och S) Föreskrifter och allmänna råd Våld i nära relationer Socialstyrelsens författningssamling I Socialstyrelsens författningssamling () publiceras myndighetens föreskrifter och allmänna råd. Föreskrifter

Läs mer

Plan mot diskriminering och kränkande behandling

Plan mot diskriminering och kränkande behandling 1(10) Plan mot diskriminering och kränkande behandling Hemgårdens förskola 20150101-20160131 2(10) Innehåll 1 Vision...3 2 Delaktighet...3 3 Utvärdering...4 4 Främjande insatser...4 5 Kartläggning...5

Läs mer

Syfte Att synliggöra barnets situation i konflikter gällande vårdnad, boende, umgänge.

Syfte Att synliggöra barnets situation i konflikter gällande vårdnad, boende, umgänge. 1 Slutrapport till länsstyrelsen ang. Projektet Biff 2 2008-08-25-2010-06-01 gällande barn till missbrukare, barn som bevittnat våld och barn till föräldrar med psykisk ohälsa. Bakgrund/sammanfattning

Läs mer

Hot och våld i nära relationer. - vägledning, stöd och skydd

Hot och våld i nära relationer. - vägledning, stöd och skydd Svenska Hot och våld i nära relationer - vägledning, stöd och skydd Bergs kommuns vision är att ingen i kommunen utsätts för våld eller hot om våld i nära relation www.berg.se Planera för din säkerhet

Läs mer

Alla barn har egna rättigheter

Alla barn har egna rättigheter Alla barn har egna rättigheter Barnkonventionen i Partille kommun Innehåll Barnkonventionens fyra grundstenar 3 Vad är Barnkonventionen? 4 Barnkonventionens artiklar 4 Vem ansvarar för arbetet? 5 Barnkonventionen

Läs mer

Skolledningens ställningstagande.

Skolledningens ställningstagande. LIKABEHANDLINGSPLAN FÖR CALMARE INTERNATIONELLA SKOLA 2014-2015 Likabehandlingsplanen ska godkännas och fastställas av skolkonferensen vårterminen 2014 för att träda i kraft 1 juli samma år. Skolledningens

Läs mer

SEX MOT ERSÄTTNING BLAND UNGA SOM BRYTER MOT HETERONORMEN. Mina Gäredal Edward Summanen

SEX MOT ERSÄTTNING BLAND UNGA SOM BRYTER MOT HETERONORMEN. Mina Gäredal Edward Summanen SEX MOT ERSÄTTNING BLAND UNGA SOM BRYTER MOT HETERONORMEN Mina Gäredal Edward Summanen Unga hbtq-personer som har sex mot ersättning Från Osynliga synliga aktörer 13 personer mellan 15 och 25 år som inte

Läs mer

Åtgärder för att främja unga flickors psykiska hälsa i Upplands Väsby

Åtgärder för att främja unga flickors psykiska hälsa i Upplands Väsby Tjänsteutlåtande Projektledare 2015-10-07 Sofia Gullberg 08-590 974 79 Dnr: Sofia.gullberg@upplandsvasby.se SÄN/2015:186 34592 Social- och äldrenämnden Åtgärder för att främja unga flickors psykiska hälsa

Läs mer

Rätten att välja sitt liv. STÖD NÄR HEDER LEDER TILL FÖRTRYCK OCH VÅLD.

Rätten att välja sitt liv. STÖD NÄR HEDER LEDER TILL FÖRTRYCK OCH VÅLD. Rätten att välja sitt liv. STÖD NÄR HEDER LEDER TILL FÖRTRYCK OCH VÅLD. Ungdomarnas mänskliga rättigheter kränks. I mitt arbete träffar jag ungdomar som lever under förhållanden som inte är förenliga med

Läs mer