Fallbeskrivningar från FRISAM-utvärderingens individintervjuer

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Fallbeskrivningar från FRISAM-utvärderingens individintervjuer"

Transkript

1 Fallbeskrivningar från FRISAM-utvärderingens individintervjuer Är samarbete lösningen på individens behov? Socialstyrelsen Arbetsmarknadsstyrelsen Arbetsmiljöverket Svenska Kommunförbundet Landstingsförbundet Riksförsäkringsverket

2 Socialstyrelsen klassificerar från och med år 2001 sin utgivning i olika dokumenttyper. Detta är ett Underlag från experter. Det innebär att det bygger på vetenskap och/eller beprövad erfarenhet som tas fram av huvudsakligen externa experter på uppdrag av Socialstyrelsen. Experternas material ger underlag till myndighetens ställningstaganden. Författarna svarar själva för innehåll och slutsatser. Artikel nr: ISBN: Tryckeri: Norstedts, Stockholm, november 2001.

3 Förord Regeringen har i proposition 1996/97:63 lyft fram behovet av samverkan mellan myndigheter inom rehabiliteringsområdet. Socialstyrelsen har regeringens uppdrag att i samverkan med Arbetsmarknadsstyrelsen, Arbetsmiljöverket och Riksförsäkringsverket utvärdera effekterna av samverkan inom rehabiliteringsområdet, enligt proposition 1996/97:63 (FRISAM). I utvärderingen medverkar dessutom Svenska Kommunförbundet och Landstingsförbundet. Det övergripande syftet med utvärderingen är att redovisa samhällsekonomiska resultat och organisatoriska konsekvenser av samverkan samt resultat för den enskilda klienten, patienten, brukaren, kunden m.m. Arbetet ska slutredovisas i december Denna rapport utgör fallbeskrivningar från de 325 individintervjuer som genomförts i FRISAM - utvärderingen av individer. Dessa beskrivs efter olika behov såsom fysiska, psykiska, arbetsmässig och sociala. Individernas livsenergi och nätverk samt besvärstid har bedömts i samtliga fall. Om problematiken är långvarig och komplex, med många aktörer inblandade, är behovet stort av att mobilisera samhällets olika resurser i samarbete för att försöka vända en negativ utveckling. Om dessutom individens livsenergi och personliga nätverk saknas eller är svaga, blir behovet av samarbete extra stort. Gunilla Andersson-Linder har skrivit rapporten. Utvärderingsgruppen har medverkat i analysen. Rapporten är en av underlagsrapporterna i utvärderingen av FRISAM och överlämnas till regeringen i november Marie Fridolf Projektchef

4

5 Innehåll Förord...3 Sammanfattning...7 Inledning...9 Bakgrund...9 Syfte och frågeställningar...9 Rapportens disposition...10 Urval Studiernas samtalsmetodik och protokollering...14 Teoretiska referenser...15 Metod...17 Gruppering...17 Urval...18 Utformning av fallbeskrivningarna...18 Systematisering och tolkning av intervjuerna...18 Rehabiliteringsarbetets resultat...19 Samverkan samarbete samordning...20 Individerna i hela studien...21 Gruppen psykiska besvär...22 Undergrupp Mår allmänt dåligt...22 Undergrupp Psykiatrisk diagnos...28 Gruppen fysiska besvär...35 Undergrupp Smärta...35 Undergrupp Kroniska sjukdomar...42 Undergrupp Akuta tillstånd...50 Gruppen arbetsmässiga besvär...56 Undergrupp Hitta ett arbete som passar...56 Undergrupp Behov av att få utbildning...63 Undergrupp Behov av att bli arbetsför...69 Gruppen social problematik Undergrupp Personlig kris...75 Undergrupp Missbruksproblematik...77 Undergrupp Behov av känslomässigt stöd...84 Undergrupp Behov av stöd i familjen...90 Rehabiliteringskostnader...96 Offentlig försörjning...96 Sammanfattande resultat i hela studien Sammanfattande resultat i fallstudien Samarbete och resultat Diskussion och slutsatser Referenslista...124

6 6

7 Sammanfattning Denna rapport är en i serien av underlagsrapporter som skrivits för att ge underlag till den slutliga utvärderingen av FRISAM, frivillig samverkan på rehabiliteringsområdet, år Uppdraget är att belysa hur rehabiliteringsarbete går till i praktiken samt att få svar på vissa frågor. Det gäller hur individernas behov och förutsättningar ser ut och betydelsen av detta i rehabiliteringsarbetet. Vad betyder handläggningen? När behövs samarbete och vad ska till för att samarbete ska leda till ett framgångsrikt resultat. Vad kan hindra? Ett ytterligare uppdrag är att försöka belysa vilka kostnader för samhället som är förknippade med rehabilitering av långtidssjukskrivna och långtidsarbetslösa. Metoden för att undersöka detta är en fallstudieundersökning. Underlaget till denna är ett stort antal intervjuer (184 stycken) med individer som genomförts inom FRISAM-utvärderingens ram under åren Dessa individer har indelats i fyra huvudgrupper efter huvudsaklig problematik: Psykiska besvär, fysiska besvär, arbetsmässiga behov eller sociala behov. Dessutom finns det tolv undergrupper. Ur det totala materialet har jag valt ut ett antal individer, 39 stycken, som antingen fått eller inte fått samarbete kring sin problematik och dessutom uppnått antingen ett mycket gott eller mindre gott resultat.. Dessa har närmare studerats. I varje intervju har jag systematiskt letat efter faktorer som synes ha påverkat rehabiliteringen och dess resultat. Kostnadsberäkningen bygger på två olika modeller; enbart offentlig försörjning eller enligt en modell som även räknar med produktionsbortfall. Fallstudiens slutsatser: Om problematiken är långvarig och komplex, med många aktörer inblandade, är behovet stort av att mobilisera samhällets olika resurser i samarbete för att försöka vända en negativ utveckling. Om dessutom individens livsenergi och personliga nätverk saknas eller är svaga, blir behovet av samarbete extra stort. Invandrare framstår som en grupp med extra stort behov av samarbete och vägledning. Alla som söker hjälp hos myndigheterna behöver inte samarbete. Samarbete har i många fall i studien visat sig ge ett gott rehabiliteringsresultat, förutsatt att det kommer i rätt tid och är av god kvalitet. Många faktorer i handläggningen underlättar rehabiliteringen såsom ett gott samarbete, gott bemötande, helhetssyn, anpassning efter individuella behov och förutsättningar, gruppverksamhet och flexibelt tänkande. Livsenergi och gott nätverk är framgångsfaktorer hos individen likaså god utbildningsbakgrund och egen arbetslivserfarenhet Om man inte frågar efter och tar hänsyn till individens hela situation och problematik, kan alla rehabiliteringsinsatser riskera att misslyckas. En oengagerad handläggning, bristande livsenergi och nätverk, en besvärlig bakgrund, hemsituation och kriser hos individen försvårar ofta rehabiliteringen. 7

8 Myndigheternas bemötande är lika ofta gott som dåligt enligt individerna. Det har mycket stor betydelse för rehabiliteringsprocessen och dess resultat. Rehabiliteringsresultatet måste ställas i relation till både individens önskemål, behov och personliga förutsättningar och till den hjälp som är möjlig för samhället att ge. Rehabilitering måste få ta tid, men varje månad som går och inte är meningsfull för individen, kostar både individ och samhälle stora pengar. 8

9 Inledning Bakgrund Samhällets välfärdsresurser är organiserade i olika sektorer för att möta människors behov av hälso- och sjukvård, sociala insatser, ekonomisk trygghet vid sjukdom och bestående funktionshinder samt stöd vid arbetslöshet. Att rehabiliteras för att återvinna bästa möjliga funktionsförmåga och förutsättningar för ett normalt liv kräver ofta insatser från flera olika sektorer. Detta ställer krav på professionella från olika organisationer att samarbeta för att få till stånd en samordnad rehabilitering. I synnerhet gäller detta för personer som har behov av mer omfattande och intensiva insatser på flera livsområden. Det finns flera grupper av individer med behov av särskilt stöd. Sjuk- och arbetsskadekommittén talade i sitt slutbetänkande 1 dels om grupper av individer som inte är etablerade på arbetsmarknaden och befinner sig i zonen mellan försäkringskassa, arbetsförmedling/ami och socialtjänst, dels om dem som har ett arbete, men är långtidssjukskrivna och riskerar att slås ut från arbetsmarknaden. Regeringen har i anslutning till proposition 1996/97:63 2 om samverkan mellan olika myndigheter deklarerat att det finns ett stort behov av att nyttja samhällets samlade resurser bättre för att kunna tillgodose enskilda individers behov av samhällsstöd. Det finns annars en risk för att en del individer hamnar i rundgång mellan myndigheter. Bättre och mer ändamålsenliga samverkansmodeller måste utvecklas. Socialstyrelsen har regeringens uppdrag att i samverkan med Arbetsmarknadsstyrelsen, Arbetarskyddsstyrelsen (numera Arbetsmiljöverket) och Riksförsäkringsverket utvärdera effekterna av samverkan inom rehabiliteringsområdet enligt proposition 1996/97:63 (FRISAM). I utvärderingen medverkar även Svenska kommunförbundet och Landstingsförbundet. Inom FRISAM-utvärderingens ram har under perioden ett stort antal intervjuer genomförts med individer i utsatta grupper i syfte att få kunskap om olika behovsbilder, hur rehabiliteringsarbetet fungerar i praktiken och hur man själv värderar det arbete som görs. Intervjuerna bildar underlag till ett antal underlagsrapporter till den slutliga utvärderingen av FRISAM. Syfte och frågeställningar Det huvudsakliga syftet med denna rapport är att, ur ett stort intervjumaterial, ge ett antal levande bilder av hur rehabiliteringsarbete ser ut för personer med behov av särskilt stöd, både när myndigheterna samverkar och när de inte gör det. Vilka olika komplexa behovsbilder kommer därvid fram? 1 Sjuk- och arbetsskadekommitténs slutbetänkande, SOU 1996:113. Sid Regeringens proposition 1996/97:63 Samarbete, socialförsäkringens ersättningsnivåer och administration, m.m. 9

10 Hur blir resultatet ur individernas synvinkel och vad är det som leder fram till detta? När blir samarbete särskilt viktig? Vilka tänkbara individer behöver samarbete? Vilken roll spelar samarbete i olika former för rehabiliteringens resultat? Är allt samarbete framgångsrikt? Hur ser ett gott respektive mindre gott samarbete ut? Vilken roll spelar individens eget sociala nätverk och livsenergi för behovet av samarbete respektive för rehabiliteringens resultat? Vilka framgångsfaktorer för individen framkommer i intervjuerna? I vilken mån beror resultatet på individens egna styrkor respektive på kvalitéer i handläggningen? Vad stoppar/hindar en god utveckling? Hur upplever och värderar individerna myndigheternas bemötande när de söker deras hjälp? Ett ytterligare syfte med undersökningen har varit att titta på individernas besvärstider, det vill säga den tid de haft problem som förorsakat olika myndighetskontakter, åtgärder och kortare eller längre tids sjukskrivningar eller perioder av arbetslöshet. Utifrån detta försöka att beräkna de ungefärliga kostnader för samhället som detta genererat. Rapportens disposition I detta kapitel framställs rapportens syfte och frågeställningar och det urval av studier och intervjuer som ligger till grund för fallstudien. Följande kapitel är ett metodavsnitt som beskriver hur och på vilka grunder intervjuerna i urvalet har grupperats i huvudgrupper och undergrupper. Därefter kommer ett avsnitt med beskrivning av grundvalarna till urvalet av individärenden till denna studie och av hur fallbeskrivningarna har konstruerats. Kapitlet avslutas med en sammanställning av hur sedan intervjuerna systematiserats och tolkats. Särskild vikt läggs vid rehabiliteringens resultat. Kriterierna för resultatbeskrivningarna beskrivs på tre olika nivåer. I det tredje kapitlet redovisas resultatet av studien. Varje huvudgrupp redovisas separat i varsitt avsnitt, där beskrivningen av varje undergrupp har likartat utseende. Avsnitten inleds med en sammanställning av vissa basfakta som ålder, kön, besvärstid och eventuell invandrarbakgrund följt av beskrivning av individernas behov av samarbete, erhållet samarbete samt rehabiliteringsresultaten. Särskilt fokus ligger också på individernas egna styrkor och hur detta eventuellt påverkar rehabiliteringens resultat. Om individerna önskat, erhållit eller erbjudits någon form av gruppbehandling, så har det också noterats här. Inledningarna avslutas med en reflexion kring funna fakta i gruppen. Bland annat analyseras det faktum att vissa rehabiliteringar för individerna i gruppen inte lett till gott resultat trots att samarbete förekommit. Likaså förekommer rehabiliteringar som, trots avsaknad av samverkan, lett till goda resultat för individen. Därefter följer två till fyra fallbeskrivningar i varje undergrupp. I anslutning till varje fallbeskrivning sammanfattas de positiva och negativa faktorer som bedöms kunna påverka rehabiliteringens resultat. Kapitel fyra innehåller en sammanställning av resultat funna i hela intervjumaterialet medan kapitel fem sammanfattar resultaten i studiens fallbeskrivningar. I det avslutande sjätte kapitlet diskuteras resultaten i studien gentemot de inledande frågeställningarna. 10

11 Urval Totalt ingår i Fallstudieundersökningen 184 individintervjuer, fördelade på 13 studier. Tolv av dessa baserar sig på För vem -studier 3 och två studier har en annan typ av öppna intervjufrågor. Dessa fördelar sig enligt följande: 1. För vem-studien i FRISAM och 2000: Tio kommunstudier med totalt 131 intervjuer: Nordanstig (två studier), Söderköping, Västra stadsdelarna i Göteborg, Burlöv, Nacka, Kungälv, Mellerud, Tierp (två studier). 2. För vem-studien i FRISAM : Två studier med totalt 26 intervjuer Vänersborg och Tyresö. 3. Kontrollgrupp för FRISAM-undersökning (genomförd 2001): Totalt 27 intervjuer genomförda i: Borås, Halmstad, Norrtälje, Ekerö, Östersund, Trollhättan, Umeå, Falköping, Hofors och Växjö. Ovanstående studier är valda som utgångsmaterial till denna studie utifrån att de fokuserar på rehabilitering för grupper av individer som ofta har behov av särskilt stöd: Personer med smärtproblematik Personer med arbetslöshetsproblematik Personer med psykiska problem Personer med kontakt med flera myndigheter I samtliga studier har individerna utvalts för intervju genom ett slumpmässigt urval från en definierad population. 3 Metodansvarig Benny Hjern, professor vid internationella handelshögskolan i Jönköping 4 Socialstyrelsen. Samverkan inom rehabiliteringsområdet 2000:2: För vem ska vi samarbeta och hur? Intervjuer med individer och aktörer i åtta kommuner. 5 Socialstyrelsen. Samverkan inom rehabiliteringsområdet 2001: : Rehabiliteringsprocessen för personer med psykiska funktionshinder. Intervjuer med individer och aktörer i sju områden. 6 Socialstyrelsen. Samverkan inom rehabiliteringsområdet 2000:4: Att samverka kring sammansatta behov intervjuer med individer i tio olika samverkansprojekt. 11

12 1. De tio för vem -studierna i FRISAM 1999 och 2000 fokuserar på följande typer av problematik: Kommun För vem -grupp Population/urval Västra stadsdelarna i Göteborg Smärtproblematik Kvinnor år med smärt-problematik, sjukskrivna>180 dagar Av 62 identifierade kvinnor valdes 25 ut för intervju. Bortfall 40%. Intervjuade/i studien 15 personer. Burlöv Smärtpatienter i Burlövs kommun Population 93 personer, varav 26 personer utvaldes för intervju. Bortfall 42%. Intervjuade 15. I studien: 14 personer Arbetslöshetsproblematik Nacka Kungälv Mellerud Tierp 1999 Långtidsarbetslösa, födda 1960 eller senare Arbetslösa, job-ready, socialbidragstagare (> 6 mån) i Kungälv, år. Långstidsarbetslösa som deltar i två organiserade samverkansaktiviteter Ungdomar år, inskrivna på AF minst ett år och arbetslösa, eller varit inskrivna på Individ- och familjeomsorg minst ett år. Population 79 personer, varav 35 utvaldes för intervju. Bortfall 69%. Intervjuade/i studien 11personer Population på 18 personer, totalundersökning. Bortfall 33%. Intervjuade/i studien 12 personer. Population 46 personer, varav 15 utvaldes för intervju. Bortfall 0. Intervjuade/ i studien 15 personer. Population 77 personer, varav 30 utvaldes för intervju. Bortfall 43 %. Intervjuade 17. I studien 13 personer Tierp 2000 Som ovan I studien 15 personer Kontakt med flera myndigheter Nordanstig 1999 Personer vilka minst tre myndigheter samverkar omkring Population 24 personer, totalundersökning. Bortfall 37 %. Intervjuade 15 I studien 11 personer Nordanstig 2000 Som ovan I studien 11 personer Söderköping Personer med kontakt med minst två välfärdssektorer Population 32 personer varav 17 valdes ut för intervju. Bortfall 12 %. Intervjuade/ i studien 14 personer. Totalt 131 personer 12

13 2. Två studier ur För-vem -studien i FRISAM kring Rehabiliteringsprocessen för personer med psykiska funktionshinder togs med i denna studie för att få mer underlag till gruppen med psykisk problematik. De fokuserar på följande problematik: Kommun För vem -grupp Population/urval Tyresö Vänersborg Totalt Psykisk problematik Personer med psykisk ohälsa, inskrivna i rehabiliteringscenter Personer som ingår i, eller har genomgått rehabiliteringsprogram sedan 1995, och har störningar i personligheten. Population 140 personer. 27 personer utvaldes för intervju Bortfall 44%. Intervjuade 15, Varav i studien 11 personer Population 75 personer. 35 personer utvalda för intervju. Bortfall 54 %. Intervjuade 16. I studien 15 personer. 26 personer 3. Kontrollgrupp för FRISAM-undersökning Kommun Målgrupp Population/urval Umeå Långtidssjukskrivna, med och utan invandrarbakgrund. Halmstad, Borås Långstidssjukskrivna med socialmedicinska och psykiska besvär Östersund, Växjö, Norrtälje Psykisk problematik eller intellektuella handikapp Hofors Långtidssjukskrivna och arbetslösa kvinnor Falköping, Ekerö Arbetslöshet Trollhättan Personer med sammansatt problematik Totalt Intervjupersonerna har slumpats fram från kön till ett samverkansprojekt i respektive kommunen. Totalt 37 personer. Bortfall 27%. Intervjuade/ i studien 27 personer. 27 personer Figur 1. Intervjumaterialet. 13

14 Studiernas samtalsmetodik och protokollering För vem -studierna (1 och 2) För vem -studierna i undersökningen har genomförts vid personliga möten (undantag en telefonintervju) och svaren har nertecknats för hand under intervjun. Intervjuerna genomfördes som samtal, som strukturerades så litet som möjligt, men ändå följde ett visst mönster. Mönstret bestod i att man går igenom fyra olika orienteringsfaser, som bara kort beskrivs nedan 7 : Behovsdefinition. Livssituation. Egen uppfattning av behov och problem. Samtalspartner/ bollplank Prioritera lösningsalternativ. Med vem/vilka har individen gjort sig klokare om alternativen? Genomförande av alternativ Vad har gjorts, av vilka, och vad har det lett till? Värdering av alternativ och hela vård- och stödprocessen s syn på alternativen och den process hon deltagit i. Kontrollgrupp i samverkansstudie (3) Personerna i kontrollgruppen har samtliga intervjuats per telefon. Samtalen nertecknades för hand under intervjun. Intervjufrågorna är öppna och har följande mönster: Bakgrund Hur ser du på din situation historiskt? När började det och hur har resan varit? Hur är det nu? Behovsdefinition. Vilka är individens behov som hon sökt hjälp för? Samtalspartners/ bollplank. Alternativ och vägar Vilken hjälp har individen fått och hur har den presenterats. Inflytande. Samtalspartners/ bollplank. Bedömning Bedömning av åtgärderna. Varaktighet. Resultat. Utvärdering Hur har insatserna fungerat? Hur har det blivit? 7 Socialstyrelsen. Samverkan inom rehabiliteringsområdet 2000:2: För vem ska vi samarbeta och hur? Intervjuer med individer och aktörer i åtta kommuner. S

15 Teoretiska referenser Den tyske socialfilosofen Jurgen Habermas har i flera verk utvecklat sin samhällssyn. Han hävdar att förutsättningarna för det offentliga och det privata har förändrats från antiken och fram till idag 8. Staten griper alltmer aktivt in i det ekonomiska livet och den moderna staten har utvecklats till en välfärdsstat. Senare för Habermas in begreppen livsvärld och systemvärld 9. Habermas anser a priori att människor är autonoma och ansvariga för sina liv. I livsvärlden, den privata världen, har vi våra sociala relationer, arbetar och har familj och vänner. Den andra delen systemvärlden, har vuxit fram ur livsvärlden och består av anonyma och sakliga relationer på den ekonomiska marknaden eller i statliga myndigheter. Problemet, som Habermas ser det, är att systemvärlden allt mer tar över livsvärlden. Samhället har också blivit svåröverskådligt och svårt att förstå. Allt fler människor har blivit försatta i en klientposition i förhållande till staten. Problemets lösning handlar enligt Habermas i botten i att skapa betingelser och former för att människor ska bli myndiga, det vill säga själva kunna ta och utöva ansvar för sig själva och sina gemensamma kollektiva och samhälleliga angelägenheter. Lars Trädgårdh diskuterar om valfrihet, patientmakt och inflytande och gör jämförelser mellan Sverige, Holland och USA 10. Med stöd av den offentliga maktutredningen, SOU 1990:44, hävdar Trädgårdh att det finns en förmyndarattityd inom svensk hälso- och sjukvård, ut patienternas perspektiv. Det finns ett starkt inslag av tyst vanmakt i den samhällssektorn. Den mest centrala låsningen i den svenska sjukvårdsdebatten gäller, enligt honom, tanken att ett rättighetsbaserat system, med förstärkta juridiska rättigheter och ökad valfrihet och kontroll över egna resurser, skulle leda till att starka individer skulle vinna fördelar på de svaga patientgruppernas bekostnad. I jämförelse med USA anser Trädgårdh att Sverige har ett starkt socialt kontrakt, dvs rätt till allmän sjukvård, medan USA ligger före när det gäller det juridiska kontraktet, dvs. de utkrävbara rättigheterna inom den faktiskt existerande vården. Socialarbetarnas maktposition beskrivs och diskuteras av Yeheskel Hasenfeld 11. Den emanerar både från deras expertroll och personliga kompetens och från det faktumet att de arbetar i en organisation som kontrollerar de resurser som individen (klienten) behöver. Det som krävs, enligt Hasenfels, är att man placerar individens bemyndigande i centrum av det sociala arbetet. Individerna ska kunna göra egna val och få kontroll över sin omgivning. Detta kan bland annat ske genom att de får mer information om samhällets resurser, genom att de tränas i att kräva sina legitima rättigheter, att tillvarata sina intressen och att använda sitt personliga nätverk. I sin tur kräver detta en omdefiniering av socialarbetarrollen från den som har makten till den som ger makten. Aaron Antonovsky menar att en behandling blir mer meningsfull ju mer individen (patienten) görs delaktig i den och fås att förstå dess orsaker och effekter. Han inför begreppet KASAM, Känsla av sammanhang. Graden av KA- SAM styr enligt Antonovsky, individens förmåga att hantera kriser och kon- 8 Habermas, Jurgen (1962), Strukturwandel des Öffentlichkeit, Redovisas i Månsson P (1998).Moderna samhällsteorier. 9 Haberman, Jurgen (1981), Theorie des kommunikativen Handelns, Redovisas som ovan. 10 Trädgårdh, Lars (1999), Patientmakt i Sverige, USA och Holland. Individuella kontra sociala rättigheter. Spri. 11 Hasenfeld, Yeheskel (1992), Human services as complex organizations. Sage publications. 15

16 flikter. Ju mer delaktig en person är i sin egen behandling och ju mer han förstår dess orsaker och effekter, desto mer framgångsrik är den 12. Staffan Morén betonar biståndsaspekten i socialt arbete i motsats till handläggningsaspekten 13. I den förra handlar det om att synliggöra nya valmöjligheter, relationers betydelse m.m., något som sällan dokumenteras. Den senare handlar om myndighetsutövning, rättsäkerhet m.m. och betonas i allmänna råd om dokumentation och har stark legitimitet. Morén uppfattar spänningsfältet mellan dessa två aspekter som det område där socialt arbete bedrivs. Benny Hjern hävdar att de offentliga organisationerna i Sverige idag är felaktigt organiserade efter dagens behov. Det beror på att individernas behov ofta är sammansatta och komplexa och då inte kan lösas av en enda myndighet. Hjern beskriver myndigheterna som hiarkiskt ordnade stenhus, där belöningssystemen fungerar lodrätt genom organisationen. Problem, vars lösning bör gå på tvärs genom myndighetsstukturen och fordra insatser från flera organisationer, blir lägre prioriterade än de som definieras som möjliga att lösa inom en organisation. System som följer individen saknas idag 14, 15. Enligt den norske forskaren Björn Hvinden finns det tre avgörande faktorer som bidrar till att samarbete/samarbete kan lyckas och underlätta för horisontell integration 16 : Att det finns ömsesidig medvetenhet om givna problem Att det finns samsyn mellan aktörerna gällande mål Att det finns ett ömsesidigt beroende mellan aktörerna att lösa visst problem. I en utvärdering av ett försök i en kommun med myndighetsgemensamma individuella handlingsplaner i rehabiliteringsarbete, var de intervjuade brukarna helt och hållet nöjda med den ansats till ett förändrat arbets- och förhållningssätt som detta försök erbjudit. De kände sig stärkta i sin klientroll gentemot myndigheterna. De utrycker en stark vilja att följa sin del av avtalet och känner ansvar för att målen nås. Samtidigt inser de att de behöver stöd och hjälp på vägen. Däremot är de mer skeptiska till om myndigheterna fullföljer sina åtaganden. De intervjuade handläggarna ser mest fördelar med samverkansarbetet. Det spar tid och effektiviserar arbetet. Det som upplevs svårast är individperspektivet. Brukarna blir mer aktiva; en förskjutning sker från handläggarmakt till brukarmakt. Var går ansvarsgränserna? Det är en svår balansgång Antonovsky, Aaron (1987), Hälsans mysterium. Natur och kultur. 13 Morén, Staffan (1996), Att utvärdera socialt arbete. Publica. 14 Hjern, Benny och Porter, David (1983), Implementation structures: A new unit of administrative analysis. I Realizing Social Science Knowledge. Physica verlag, Wien 15 Hjern, Benny (1993), Svenskt paradigmskifte: organisering av svensk generalistkompetens. Umeå universitet (stencil). 16 Hvinden, Björn (1994), Devided against itself. A study of integration in welfare bureaucracy. Scaninavian University Press. Oslo. 17 Andersson-Linder, Gunilla (2000), Den här planen är min. En utvärdering av ett försök med Gemensamma Individuella Handlingsplaner en metod i socialt förändringsarbete. Lunds universitet, socialhögskolan. 16

17 Metod Gruppering I intervjuerna uttrycker individerna, mer eller mindre tydligt, vilka som är deras primära behov som de önskar hjälp med från myndigheterna. Detta stämmer inte alltid överens med de behov som myndigheterna själva definierar för individen och därmed också åtgärdar i första hand. Därför kan det i en myndighet som t.ex. behandlar psykisk sjukdom finnas individer vars främsta behov är ekonomi, arbete, fysiska besvär m.m. Vanligt förekommande är att individerna har en komplex problembild med flera problem och behov samtidigt. Ett problem kan i sin tur generera flera olika andra problem. T.ex. kan arbetslöshet leda till depression vilket i sin tur leder till sociala problem. I denna studie grupperas individerna utifrån det behov som föranledde första kontakten med myndigheterna. Ofta har de flera behov samtidigt eller så leder ett problem snart till flera andra. Då har det som kan tolkas som det största behovet valts. Det är ibland svåra avvägningsfrågor. Somliga intervjuer är också fåordiga och svårtolkade. Utifrån sina uttryckta behov har individerna har delats in i fyra huvudgrupper: A. Psykiska besvär B. Fysiska besvär C. Arbetsmässiga problem D. Sociala problem Varje huvudgrupp har sedan grupperats i ett antal undergrupper: A) Psykiska besvär: a) Mår allmänt dåligt b) Har psykiatrisk diagnos B) Fysiska besvär: a) Kroniska besvär b) Smärtproblematik c) Akuta besvär C) Arbetsmässiga behov: a) Att återfå arbetsförmågan b) Att få utbildning, omskolning c) Att hitta ett arbete som passar D) Sociala behov: a) Personlig kris b) Missbruk c) Behov av stöd till familjen d) Behov av känslomässigt stöd 17

18 Urval Utifrån individernas behov och personliga förutsättningar har undersökts om a) behov av samarbete föreligger b) samarbete skett eller c) samarbete inte skett, samt d) resultatet av rehabiliteringsarbetet (individens utsaga samt tolkning) I varje undergrupp har sedan fyra individer med behov av samarbete valts ut. Fokus har legat på att finna extremvärden, det vill säga ärenden med dels mycket bra resultat och dels ärenden med mindre bra resultat 18. De har sorterats under följande kategorier: 1) Person som fått samarbete, med mycket gott rehabiliteringsresultat. 2) Person som fått samarbete, med mindre gott rehabiliteringsresultat 3) Person som inte fått samarbete, med mycket gott rehabiliteringsresultat 4) Person som inte fått samarbete, med mindre gott rehabiliteringsresultat Utformning av fallbeskrivningarna Fallbeskrivningarna i rapporten är överföringar från intervjuform till löpande text. Varje fallbeskrivning inleds med en beskrivning av personens Livsenergi Nätverk Besvärstid Beskrivningarna avslutas med en resultat-beskrivning samt en sammanställning av framgångsfaktorer respektive orsaker till negativt resultat både på handläggar- och individnivå. Etiska aspekter De intervjuade i samtliga studier har i förväg informerats om studien och dess syfte muntligt och/eller skriftligt och informerats om att deltagande är helt frivillig. Varje fallbeskrivning har avidentifierats i fråga om uppgifter som lätt kan kopplas till viss person, såsom namn, bostadsort, familjeförhållanden och sjukdomar. Systematisering och tolkning av intervjuerna Varje intervju rymmer ett antal faktorer som kan antas ha betydelse för individens rehabiliteringsresultat. Det gäller både på individ och handläggarnivå. Dessa faktorer har systematiskt letats fram i intervjuerna och delats in i ett antal kategorier utifrån vissa nedan angivna kriterier Sharan, B. Merriam. 1998: Fallstudien som forskningsmetod. Studentlitteratur, Lund. 19 Starrin, Bengt et al, 1997: Along the path of discovery. Qalitative methods and grounded theory Studentlitteratur, Lund. 18

19 Behov av samarbete (Komplex problembild, flera myndigheter är eller borde vara involverade i rehabiliteringsprocessen, lång besvärstid) Livsenergi (Motivation, vilja, egna initiativ, coping ) Personligt nätverk (Anhöriga, vänner, föreningstillhörighet m.m.) Eventuell invandrarbakgrund (Med invandrarbakgrund avses här personer som är födda i utomnordiskt land) Den tid som besvären pågått (Besvärstiderna, dvs tiden från det att besvären började till dagens situation, alternativt till dess att besvären upphört) Dessutom har noterats vissa aktiviteter hos myndigheterna som likaledes kan ha betydelse för rehabiliteringsresultatet: Om samarbete mellan myndigheter förekommit eller inte och hur den sett ut (Graden av samarbete kring individerna är olika stor. All tydlig form av samarbete är inräknad, oavsett hur ofta eller hur många som varit involverade). Vilket bemötande individerna fått hos myndigheterna Om individen deltagit i eller erbjudits någon form av gruppverksamhet (Gruppbehandling, gruppsamtal, utbildningsgrupper) samt till sist, utifrån individernas utsagor beskrivs: Resultatet (Resultat i dagläget. Alla är inte ännu framme vid målet, men är på mer eller mindre god väg. Resultatet måste ställas i relation till individens egna mål och förutsättningar) Rehabiliteringsarbetets resultat Hur värderar då individen själv resultatet av rehabiliteringsarbetet? I alla intervjuer framgår inte detta tydligt. I de två För vem-studierna är man framför allt inriktade på rehabiliteringsprocessen, varför individens bedömning av resultatet inte alltid har efterfrågats. Kontrollgruppen har intervjuats med öppna frågor där individens egna bedömningar/ utvärderingar av resultatet särskilt efterfrågats. Ett gott resultat kan innebära många olika saker. För vissa är en förtidspensionering ett gott resultat, medan det för andra är motsatsen. Resultatet måste ställas mot både individuella förutsättningar och individuella mål. I många av fallen är man inte framme vid individens mål, men man är på mer eller mindre god väg. I resultatet vägs in den tid det tagit från det att besvären började till det läge man befinner sig i idag. Resultatet kan vara bra, men det har enligt individen tagit alldeles för lång tid att nå dit, med mycket lidande på vägen. Man kan även vara nöjd med delar av rehabiliteringen och mindre nöjd med andra. Till exempel kan man vara nöjd med sin försörjning men ens fysis- 19

20 ka besvär kvarstår fortfarande. Bedömningen av resultatet grundar sig på en kombination av individens utsagor och en tolkning. Resultaten indelas i tre grupper: 1. Mycket gott 2. Ganska gott 3. Mindre gott/dåligt 1. Mycket gott. är nöjd med resultatet av sin rehabilitering, så långt som den har kommit i dagsläget. Rimlig tidsåtgång. Exempel: 1. Det har blivit bra, det har flutit på hela tiden. Jag har mött stor förståelse och acceptans. Jag har inte heller tvingats till åtgärder som jag inte önskat, man har varit lyhörd för hela min situation och behov. Jag har fått tid att rehabilitera mig och börjar komma igen. Är ännu inte återställd, men det går åt rätt håll. Jag är sugen på att börja studera igen. 2. Ganska gott tycker att han kommit en bra bit på väg, men att det antingen tagit för lång tid eller att han inte är nöjd med delar av handläggningen. Exempel: 2. Jag tycker att det gått mycket långsamt framåt (5 år). Jag borde ha fått mer hjälp när jag blev sjuk direkt. Jag har blivit starkare och lärt mig att säga ifrån och ställa mera krav. Jag har förstått idag att jag inte ska jobba med människor. 3. Mindre gott /dåligt är inte nöjd med resultatet av rehabiliteringen. 3. Utifrån de behov jag har, tycker jag att jag har fått litet hjälp från samhället. Det är ingen som brytt sig om mig när jag varit sjukskriven och mått så dåligt. Resultatet av sjukvårdsinsatserna i primärvården ledde till medicinberoende, inte till att jag fick samtalshjälp (resultat; sjukpension vid 40 år ålder). Orsaker till resultat Till sist har individens personliga behov och förutsättningar och myndigheternas agerande kopplats ihop med rehabiliteringens resultat. Utifrån detta sker en bedömning av vilka framgångsfaktorer som kan finnas för en lyckad rehabilitering respektive orsaker till en mindre lyckad sådan. Samverkan samarbete samordning I rapporten har nästan genomgående använts ordet samarbete för att beskriva det som sker när myndigheter samlas på operativ nivå för att lösa enskilda individers problem. Samarbete kan innebära allt från erfarenhetsutbyte kring en individ till att man verkligen arbetar tillsammans och även uppnår ett gemensamt lärande. Samverkan sker när arbetsledare och chefer från olika organisationer kommer överens om att verka tillsammans kring en särskild problematik, t.ex. ungdomsarbetslöshet. Då behåller parterna sina egna ursprungsmål. Vid samordning kan två eller flera parter komma överens om använda sina resurser av personal och/eller pengar för ett särskilt mål. Det kräver ett gemensamt mål Socialstyrelsen (2000) Samarbete inom rehabiliteringsområdet 2000:4: Att samverka kring sammansatta behov intervjuer med individer i tio olika samverkansprojekt, s

Samarbete ses ofta som den form som ska stödja människor med sammansatt

Samarbete ses ofta som den form som ska stödja människor med sammansatt Samarbete och ökat förtroende SAMARBETE OCH ÖKAT FÖRTROENDE MARIE FRIDOLF Samarbete ses ofta som den form som ska stödja människor med sammansatt proble matik så att de återfår arbetsförmågan (Andersson

Läs mer

Samarbetets kvalitet för individer med sammansatta behov

Samarbetets kvalitet för individer med sammansatta behov Samarbetets kvalitet för individer med sammansatta behov Intervjuer med individer och handläggare i tio samverkansprojekt Socialstyrelsen Arbetsmarknadsstyrelsen Arbetsmiljöverket Svenska Kommunförbundet

Läs mer

Psykosocial onkologi och cancerrehabilitering

Psykosocial onkologi och cancerrehabilitering Psykosocial onkologi och cancerrehabilitering Maria Hellbom Leg psykolog, fil dr Enheten för rehabilitering och stöd Skånes Onkologiska klinik 1 Cancer berör oss alla 2 Varför ska vi tänka på rehabilitering?

Läs mer

Samverkan för särskilt utsatta. Utvärdering av frivillig samverkan FRISAM

Samverkan för särskilt utsatta. Utvärdering av frivillig samverkan FRISAM Samverkan för särskilt utsatta Utvärdering av frivillig samverkan FRISAM 1 Socialstyrelsen klassificerar från och med år 2001 sin utgivning i olika dokumenttyper. Detta är en Uppföljning och utvärdering.

Läs mer

Riktlinjer för stöd till anhöriga

Riktlinjer för stöd till anhöriga Riktlinjer för stöd till anhöriga Upprättad 2014-08-28 1 Innehåll Riktlinjer för anhörigstöd/stöd till närstående... 2 Inledning... 2 De som omfattas av stöd till anhöriga... 2 Syftet med stöd till anhöriga...

Läs mer

Bilaga 5. Socialstyrelsens allmänna råd om sjukskrivning 1

Bilaga 5. Socialstyrelsens allmänna råd om sjukskrivning 1 Bilaga 5. Socialstyrelsens allmänna råd om sjukskrivning 1 Sjukfrånvarons hälsoeffekter Frånvaro från arbetslivet till följd av sjukdom, arbetsskada och sjukbidrag eller förtidspensionering, det så kallade

Läs mer

Ansökan om projektmedel från Samordningsförbundet; Vägknuten 2

Ansökan om projektmedel från Samordningsförbundet; Vägknuten 2 Ansökan om projektmedel från Samordningsförbundet; Vägknuten 2 Ansökan Lokala samverkansgruppen i området Högsby, Mönsterås och Oskarshamn ansöker om projektmedel för gemensam verksamhet under tiden 1

Läs mer

2006-11-16. Samordningsförbundet Göteborg Centrum Verksamhetsplan med budget 2007-2009

2006-11-16. Samordningsförbundet Göteborg Centrum Verksamhetsplan med budget 2007-2009 1 Samordningsförbundet Göteborg Centrum Verksamhetsplan med budget 2007-2009 1 2 Verksamhetsplan - budget Samordningsförbundet Göteborg Centrum 2007 2009 Övergripande mål Förbundets ändamål är att inom

Läs mer

Verksamhet/insatser 2007-2008

Verksamhet/insatser 2007-2008 Samordningsförbundet Norra Bohuslän Beredningsgruppen i samarbete med ansvarig tjänsteman Verksamhet/insatser 2007-2008 En förutsättning för att lyckas med rehabilitering i samverkan är att det är individens

Läs mer

Verksamhetsberättelse Social Rehab 2011

Verksamhetsberättelse Social Rehab 2011 Verksamhetsberättelse Social Rehab 2011 Fastställd av socialnämnden 2012-03-21, 58 SOCIAL REHAB VERKSAMHETSBERÄTTELSE 2011 Personal Personalen på Social Rehab består av 2,0 tjänst arbetsterapeut. Arbetsuppgifter

Läs mer

Vägen in ett motiverande och rehabiliterande förstegsprojekt

Vägen in ett motiverande och rehabiliterande förstegsprojekt Vägen in ett motiverande och rehabiliterande förstegsprojekt Delrapport juni 2012 Sammanfattning Vägen in är ett kognitivt motiverande förstegsprojekt som vilar på naturunderstödd rehabilitering. Projektet

Läs mer

AVTAL/UPPDRAGSBESKRIVNING Uppdragsgivare Datum Diarienr Samordningsförbundet Ale, Kungälv, Stenungsund och Tjörn

AVTAL/UPPDRAGSBESKRIVNING Uppdragsgivare Datum Diarienr Samordningsförbundet Ale, Kungälv, Stenungsund och Tjörn 1 AVTAL/UPPDRAGSBESKRIVNING Uppdragsgivare Datum Diarienr Samordningsförbundet Ale, Kungälv, Stenungsund och Tjörn Mottagare Lokala Ledningsgruppen i Stenungsund PROJEKTETS NAMN: Stenungsunds Teamet Insatser

Läs mer

Finsam Karlskoga/Degerfors Verksamhetsplan & budget 2007-2009

Finsam Karlskoga/Degerfors Verksamhetsplan & budget 2007-2009 Finsam Karlskoga/Degerfors Verksamhetsplan & budget 2007-2009 1 Verksamhetsplan & budget Finsam Karlskoga/ Degerfors för Perioden 2007 2009 Övergripande mål Förbundets ändamål är att inom Degerfors och

Läs mer

REHABILITERINGS- POLICY

REHABILITERINGS- POLICY REHABILITERINGS- POLICY Fastställt av: HR-avdelningen För revidering ansvarar: HR-avdelningen Dokumentet gäller för: chefer och medarbetare 3 (5) 1 INLEDNING I Höganäs kommun är arbetet med förebyggande

Läs mer

REHABILITERINGSPOLICY

REHABILITERINGSPOLICY REHABILITERINGSPOLICY FÖR EMMABODA KOMMUN Antagen av kommunfullmäktige 2009-06-01 Reviderad 2011-05-09 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Rehabilitering... 3 Arbetsgivarens rehabiliteringsansvar enligt lagar och föreskrifter...

Läs mer

Är du anhörig till någon med funktionshinder?

Är du anhörig till någon med funktionshinder? Är du anhörig till någon med funktionshinder? Kris- och samtalsmottagningen STOCKHOLMS LÄNS LANDSTING Kris- och samtalsmottagningen kan hjälpa dig När man är med om något riktigt svårt kan det hända att

Läs mer

HAKuL-modellen för rehabilitering

HAKuL-modellen för rehabilitering HAKuL-modellen för rehabilitering 1. Alla som varit sjukskrivna 28 dagar kontaktas och rapporteras av arbetsledaren till både företagshälsovården och HAKuL-projektet. Rapportering kan också ske av personer

Läs mer

Är du anhörig till någon med funktionshinder?

Är du anhörig till någon med funktionshinder? Är du anhörig till någon med funktionshinder? Kris- och samtalsmottagningen STOCKHOLMS LÄNS LANDSTING Kris- och samtalsmottagningen kan hjälpa dig När man är med om något riktigt svårt kan det hända att

Läs mer

Riktlinjer för Malmö högskolas anpassnings- och rehabiliteringsverksamhet

Riktlinjer för Malmö högskolas anpassnings- och rehabiliteringsverksamhet MAH / Förvaltning Personalavdelningen 1(6) 2009-03-19 Dnr Mahr 49-09/180 Riktlinjer för Malmö högskolas anpassnings- och rehabiliteringsverksamhet Mål Medarbetare med nedsatt arbetsförmåga ska få stöd

Läs mer

Ansökan om medel från Samordningsförbundet Lycksele

Ansökan om medel från Samordningsförbundet Lycksele Ansökan om medel från Samordningsförbundet Lycksele Ankomstdatum (fylls i av förbundet) Uppgifter om sökande organisation Försäkringskassan Firmatecknare/Chef Roger Johansson Utdelningsadress Box 510 Kontaktperson

Läs mer

Innehåll. 1. INLEDNING 13 Sluta gasa! Börja spinna! 13 Syften med boken 14 Att delta i ett projekt och om att skriva en bok 15

Innehåll. 1. INLEDNING 13 Sluta gasa! Börja spinna! 13 Syften med boken 14 Att delta i ett projekt och om att skriva en bok 15 Innehåll Förord 9 1. INLEDNING 13 Sluta gasa! Börja spinna! 13 Syften med boken 14 Att delta i ett projekt och om att skriva en bok 15 2. VAD GJORDE DEN LÅNGVARIGA STRESSEN MED OSS? 20 Stressade människor

Läs mer

FRÅGEFORMULÄR. Din bakgrund. DELTA-verksamhet: ARBETSMARKNADSTORGET. 1. Kön Man. Kvinna. 2. Ålder. .. år.

FRÅGEFORMULÄR. Din bakgrund. DELTA-verksamhet: ARBETSMARKNADSTORGET. 1. Kön Man. Kvinna. 2. Ålder. .. år. FRÅGEFORMULÄR DELTA-verksamhet: ARBETSMARKNADSTORGET Din bakgrund 1. Kön Man. Kvinna. 2. Ålder.. år. 3. Familjesituation Bor hos föräldrar eller anhöriga. Ensamstående utan barn hemma. Ensamstående med

Läs mer

PSYKISK OHÄLSA HOS ÄLDRE

PSYKISK OHÄLSA HOS ÄLDRE SLSO P s y k i a t r i n S ö d r a PSYKISK OHÄLSA HOS ÄLDRE om psykiska problem hos äldre och dess bemötande inom Psykiatrin Södra layout/illustration: So I fo soifo@home.se Produktion: R L P 08-722 01

Läs mer

Samordning för arbetsåtergång Kartläggning och Screeningprogram samt individuell anpassning av åtgärder för arbetsåtergång

Samordning för arbetsåtergång Kartläggning och Screeningprogram samt individuell anpassning av åtgärder för arbetsåtergång PROJEKTANSÖKAN Datum: Rev. 2011-08-11 dnr: 2011/11-SFV Projektbenämning Projektledare Projektägare Samordning för arbetsåtergång Kartläggning och Screeningprogram samt individuell anpassning av åtgärder

Läs mer

Standard, handläggare

Standard, handläggare Kvalitetsindex Standard, handläggare Rapport 20120612 Innehåll Skandinavisk Sjukvårdsinformations Kvalitetsindex Strategi och metod Antal intervjuer, medelbetyg totalt samt på respektive fråga och antal

Läs mer

Kvinnocoacher för arbetsåtergång i KAK -projekt i samverkan

Kvinnocoacher för arbetsåtergång i KAK -projekt i samverkan Kvinnocoacher för arbetsåtergång i KAK -projekt i samverkan Uppföljning 2012 Bakgrund Kvinnocoacher för arbetsåtergång i KAK, ett samverkansprojekt mellan Landstinget Västmanland, Försäkringskassan och

Läs mer

En samhällsekonomisk beräkning av projekt Klara Livet med utgångspunkt från typfall 2014-06-30. Jonas Huldt. Utvärdering av sociala investeringar

En samhällsekonomisk beräkning av projekt Klara Livet med utgångspunkt från typfall 2014-06-30. Jonas Huldt. Utvärdering av sociala investeringar Utvärdering av sociala investeringar En samhällsekonomisk beräkning av projekt Klara Livet med utgångspunkt från typfall 2014-06-30 Jonas Huldt Payoff Utvärdering och Analys AB Kunskapens väg 6, 831 40

Läs mer

Avsiktsförklaring för finansiell samordning inom rehabiliteringsområdet för Samordningsförbundet Vänersborg och Mellerud

Avsiktsförklaring för finansiell samordning inom rehabiliteringsområdet för Samordningsförbundet Vänersborg och Mellerud 1 BIL 2 Avsiktsförklaring för finansiell samordning inom rehabiliteringsområdet för Samordningsförbundet Vänersborg och Mellerud Förslag till beslut Beredningsgruppen beslutar ställa sig bakom denna promemoria

Läs mer

2014-04-24. Misa Fridhemsplan. Markus, 31 år. När är man redo att arbeta?

2014-04-24. Misa Fridhemsplan. Markus, 31 år. När är man redo att arbeta? Misa Fridhemsplan Med rätt stöd kan alla som vill delta i arbetslivet. Diagnoser/tillstånd/socialmedicinska arbetshinder: Psykoser, social fobi, schizofreni, personlighetsstörning, bipolära tillstånd,

Läs mer

REHABILITERINGSPOLICY

REHABILITERINGSPOLICY REHABILITERINGSPOLICY GULLSPÅNG KOMMUN Antagen av kommunfullmäktige 2004-08-30, 46 Dnr: KS 2014/621 Reviderad: 2008 Reviderad: 2015-01-26, 13 Revideras 2020-01 Kommunledningskontoret Torggatan 19, Box

Läs mer

Vi har inte råd att låta bli KLARA LIVET

Vi har inte råd att låta bli KLARA LIVET Vi har inte råd att låta bli KLARA LIVET Att leva i utanförskap Alla måste få en chans Jag hade bränt mitt ljus i båda ändar. Jag var trött både i kropp och själ. Denna slutbeskrivning av projektet Klara

Läs mer

Enkät: tarmcancer. Frågor om dig. E n k ä t: t a r m c a n c e r, m a j 2 0 1 3 Enkät tarmcancer, maj 2013

Enkät: tarmcancer. Frågor om dig. E n k ä t: t a r m c a n c e r, m a j 2 0 1 3 Enkät tarmcancer, maj 2013 Enkät: tarmcancer E n k ä t: t a r m c a n c e r, m a j 2 0 1 3 Denna enkät skickas ut till de medlemmar i Mag- och tarmföreningen i Stockholm som har som har tarmcancer angiven som diagnos i medlemsregistret.

Läs mer

Antagen av Samverkansnämnden 2013-12-06

Antagen av Samverkansnämnden 2013-12-06 Politisk viljeinriktning för Vård och insatser vid depression, ångest och schizofreni i Uppsala-Örebroregionen baserade på Socialstyrelsens Nationella utvärdering 2013 Antagen av Samverkansnämnden 2013-12-06

Läs mer

Arbetslivsinriktad rehabilitering i samverkan

Arbetslivsinriktad rehabilitering i samverkan Arbetslivsinriktad rehabilitering i samverkan Att plötsligt förlora jobbet, gå igenom en skilsmässa eller drabbas av någon annan kris kan få vem som helst att helt tappa fotfästet. Hamnar man utanför arbetsmarknaden

Läs mer

Om unga föräldrar. och arbetsmarknaden.

Om unga föräldrar. och arbetsmarknaden. Om unga föräldrar och arbetsmarknaden Text: Elisabet Wahl Inledning Ungdomsstyrelsen har fått i uppdrag av regeringen att genomföra insatser för att öka kunskapen om hur föräldrar under 25 års ålder kan

Läs mer

SKL:s arbete för att stödja utvecklingen av vården och omsorgen för personer med psykisk funktionsnedsättning och sjukdom

SKL:s arbete för att stödja utvecklingen av vården och omsorgen för personer med psykisk funktionsnedsättning och sjukdom SKL:s arbete för att stödja utvecklingen av vården och omsorgen för personer med psykisk funktionsnedsättning och sjukdom 2015-08-25 Sektionen för vård och socialtjänst 1 Knivdåd i Norrköping kunde ha

Läs mer

Alla dessa. b o k. s t ä. v e r SLSO. om neuropsykiatriska problem och deras bemötande inom Psykiatrin Södra

Alla dessa. b o k. s t ä. v e r SLSO. om neuropsykiatriska problem och deras bemötande inom Psykiatrin Södra SLSO PP ss yy kk ii aa tt rr ii nn SS öö dd rr aa SLSO P ss yy kk ii aa tt rr ii n n S öö dd rr aa Alla dessa b o k s t ä v e r om neuropsykiatriska problem och deras bemötande inom Psykiatrin Södra I

Läs mer

Utvärdering Unga Kvinnor. Delrapport 2010-10-08 KAREN ASK

Utvärdering Unga Kvinnor. Delrapport 2010-10-08 KAREN ASK Utvärdering Unga Kvinnor Delrapport 2010-10-08 KAREN ASK Inledning Om utvärderingen Utvärderingen av Unga Kvinnor genomförs vid Centrum för tillämpad arbetslivsforskning (CTA), Malmö högskola. Karen Ask,

Läs mer

INRIKTNINGSDOKUMENT FO R PRIMÄ RVÄ RDEN I LÄNDSTINGET SO RMLÄND

INRIKTNINGSDOKUMENT FO R PRIMÄ RVÄ RDEN I LÄNDSTINGET SO RMLÄND INRIKTNINGSDOKUMENT FO R PRIMÄ RVÄ RDEN I LÄNDSTINGET SO RMLÄND Detta dokument baseras på Landstingets strategiska mål, som beslutas av Landstingsfullmäktige i landstingsbudgeten och som är styrande för

Läs mer

Dokumentation och reflektioner från workshop Samverkan på riktigt

Dokumentation och reflektioner från workshop Samverkan på riktigt Dokumentation och reflektioner från workshop Samverkan på riktigt 15 september 2015 Den 15 september 2015 samlades medarbetare från Trelleborgs- och Svedala kommuner, Region Skåne, Arbetsförmedlingen och

Läs mer

Bergenmodellen. Vårt sätt att förebygga och bemöta. hot och våld. på psykiatriska vårdavdelningar. i Stockholms läns sjukvårdsområde.

Bergenmodellen. Vårt sätt att förebygga och bemöta. hot och våld. på psykiatriska vårdavdelningar. i Stockholms läns sjukvårdsområde. Bergenmodellen Vårt sätt att förebygga och bemöta hot och våld på psykiatriska vårdavdelningar i Stockholms läns sjukvårdsområde. Innehåll Det här är Bergenmodellen... 5 Hot och våld på psykiatriska avdelningar...

Läs mer

En utvärdering efter två år i Projekt Rehabilitering för äldre

En utvärdering efter två år i Projekt Rehabilitering för äldre LILLA EDETS KOMMUN KommunRehab Sjukgymnastik/Arbetsterapi En utvärdering efter två år i Projekt Rehabilitering för äldre Nytt arbetssätt för att förbättra kvaliteten på rehabiliteringen riktat mot personer

Läs mer

Psykiatrisk mottagning Arvika. Projekt unga vuxna

Psykiatrisk mottagning Arvika. Projekt unga vuxna Psykiatrisk mottagning Arvika Projekt unga vuxna Presentation framtidsmöte 2014-10-03 Psykisk ohälsa bland unga vuxna Internationellt perspektiv Nationellt perspektiv Värmland Arvika, Eda, Årjäng Projekt

Läs mer

Yttrande över Bättre samverkan. Några frågor kring samspelet mellan sjukvård och socialförsäkring, SOU 2009:49

Yttrande över Bättre samverkan. Några frågor kring samspelet mellan sjukvård och socialförsäkring, SOU 2009:49 1(5) Dnr 09-0406 /DE 2009-09-18 Socialdepartementet 103 33 Stockholm Hörselskadades Riksförbund Box 6605, 113 84 Stockholm besöksadress: Gävlegatan 16 tel: +46 (0)8 457 55 00 texttel: +46 (0)8 457 55 01

Läs mer

2011:4. Delrapport Praktiksamordningen i Valdemarsvik nov 2011

2011:4. Delrapport Praktiksamordningen i Valdemarsvik nov 2011 2011:4 Delrapport Praktiksamordningen i Valdemarsvik nov 2011 Bakgrund Praktiksamordningen i Valdemarsvik startade under år 2009. P.g.a. rekryteringsproblem kom arbetet igång på allvar först under våren

Läs mer

Aktivering av socialbidragstagare - om stöd och kontroll i socialtjänsten

Aktivering av socialbidragstagare - om stöd och kontroll i socialtjänsten Aktivering av socialbidragstagare - om stöd och kontroll i socialtjänsten Jenny Nybom 2015-02-04 Aktivering = förändringsarbetet inom försörjningsstöd, dvs. arbetet som syftar till att göra biståndsmottagare

Läs mer

Södertörns brandförsvarsförbund

Södertörns brandförsvarsförbund Södertörns brandförsvarsförbund Policy Rehabilitering Dnr: 2013-109 Datum: 2013-09-13 Rehabilitering innebär att en medarbetare får hjälp med att återvinna sin arbetsförmåga och ges möjlighet att återuppta

Läs mer

Sävsjöviks förstärkta familjehem

Sävsjöviks förstärkta familjehem Sävsjöviks förstärkta familjehem Vi erbjuder familjehemsvård för vuxna personer med missbruk och / eller kriminalitet. Vår målgrupp är företrädesvis Individer med konstaterad eller misstänkt neuropsykiatrisk

Läs mer

Sammanställning av ASI-data. - Målgrupp: Unga vuxna och missbruk, 18 30 år. Sammanställt av Anders Arnsvik (2011)

Sammanställning av ASI-data. - Målgrupp: Unga vuxna och missbruk, 18 30 år. Sammanställt av Anders Arnsvik (2011) Sammanställning av ASI-data - Målgrupp: Unga vuxna och missbruk, 18 30 år Sammanställt av Anders Arnsvik (2011) Inledning Föreliggande redovisning är ett exempel på vad ASI-data kan användas till. ASI-intervjuerna

Läs mer

Förslag på intervjufrågor:

Förslag på intervjufrågor: Förslag på intervjufrågor: FRÅGOR OM PERSONENS BAKGRUND 1. Var är du uppväxt? 2. Om du jämför din uppväxt med andras, hur skulle du ranka din egen uppväxt? 3. Har du några syskon? 4. Vad gör de? 5. Vilka

Läs mer

2013:1. Jobbhälsobarometern. Delrapport 2013:1 Sveriges Företagshälsor 2013-11-03

2013:1. Jobbhälsobarometern. Delrapport 2013:1 Sveriges Företagshälsor 2013-11-03 2013:1 Jobbhälsobarometern Delrapport 2013:1 Sveriges Företagshälsor 2013-11-03 Innehållsförteckning Sammanfattning... 3 Om Jobbhälsobarometern... 4 Om Sveriges Företagshälsor... 4 Bara 2 av 10 kvinnor

Läs mer

En sann berättelse om utbrändhet

En sann berättelse om utbrändhet En sann berättelse om utbrändhet Marie är 31 år, har man och en hund. Bor i Stockholm och arbetar som webbredaktör på Företagarnas Riksorganisation (FR). Där ansvarar hon för hemsidor, intranät och internkommunikationen

Läs mer

LSS. Här kan du läsa om... Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade

LSS. Här kan du läsa om... Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade Här kan du läsa om... LSS Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade "Det rör sig inte om människor med särskilda behov, utan om människor med alldeles vanliga, normala behov som måste tillgodoses

Läs mer

VALDEMARSVIKS Sid. 1 (5) KOMMUN. Rehabilitering Regler och riktlinjer

VALDEMARSVIKS Sid. 1 (5) KOMMUN. Rehabilitering Regler och riktlinjer VALDEMARSVIKS Sid. 1 (5) REHABILITERINGSPROCESSEN är en process som innefattar flera skeden. Initiativet kan komma från den enskilde eller från ansvarig arbetsledare. En rehabiliteringsutredning är ett

Läs mer

Ansökan till Lunds Samordningsförbund om medel för förlängt projekt för 0-placerade inom Lunds kommun

Ansökan till Lunds Samordningsförbund om medel för förlängt projekt för 0-placerade inom Lunds kommun 1/5 Ansökan till Lunds Samordningsförbund om medel för förlängt projekt för 0-placerade inom Lunds kommun Ansökta medel: 1 096 000 /år Projekttid: september 2013 augusti 2014 1. Utgångspunkter Kraft har

Läs mer

Inte bara medicin Andra insatser för barn & vuxna med ADHD

Inte bara medicin Andra insatser för barn & vuxna med ADHD Inte bara medicin Andra insatser för barn & vuxna med ADHD Anna Backman, ADHD-center Habilitering & Hälsa Ulla Otterstadh, BUP Kognitivt stöd Annika Brar, Habilitering & Hälsa / Vuxenpsykiatri 2014-05-08

Läs mer

AVTAL OM RIKTLINJER FÖR ARBETSMILJÖ OCH FÖRETAGS- HÄLSOVÅRD OCH LOKAL SAMVERKAN I ARBETSMILJÖFRÅGOR

AVTAL OM RIKTLINJER FÖR ARBETSMILJÖ OCH FÖRETAGS- HÄLSOVÅRD OCH LOKAL SAMVERKAN I ARBETSMILJÖFRÅGOR AVTAL OM RIKTLINJER FÖR ARBETSMILJÖ OCH FÖRETAGS- HÄLSOVÅRD OCH LOKAL SAMVERKAN I ARBETSMILJÖFRÅGOR FÖRORD Parterna inom stål- och metallindustrin har en lång tradition i samarbetet på arbetsmiljöområdet.

Läs mer

Socialdepartementet Åtgärdsprogram för ökad hälsa och minskad sjukfrånvaro

Socialdepartementet Åtgärdsprogram för ökad hälsa och minskad sjukfrånvaro Bilaga till protokoll vid regeringssammanträde 2015-09-24 nr I:1 Socialdepartementet Åtgärdsprogram för ökad hälsa och minskad sjukfrånvaro 2 Innehåll Bakgrund... 3 Mål för att bryta den nuvarande uppgången

Läs mer

Grön Rehab natur, samverkan och psykologisk behandling

Grön Rehab natur, samverkan och psykologisk behandling Grön Rehab natur, samverkan och psykologisk behandling Nikodemus Enger, leg. psykolog ArbetsRehab Kompetenscentrum för arbetslivsinriktad rehabilitering Grön Rehab Förberedelse inför arbetslivsinriktad

Läs mer

Redovisning för projektår II Ansökan för projektår III av III

Redovisning för projektår II Ansökan för projektår III av III Stegen In i Arbetslivet Steg 1Rapportering projektår 1 och ansökan för projektår 2 Trevlig inledning Stegen...problemen...möjligheterna...visionen Jag har väldigt svårt för grupper Redovisning för projektår

Läs mer

Vad händer om jag blir sjuk?

Vad händer om jag blir sjuk? Vad händer om jag blir sjuk? En informationsbroschyr till alla medarbetare i Vilhelmina kommun Vad är rehabilitering? Ordet rehabilitering betyder att åter göra duglig. Rehabilitering är ett samlingsnamn

Läs mer

BROAR TILL ETT FRISKT OCH AKTIVT LIV.

BROAR TILL ETT FRISKT OCH AKTIVT LIV. BROAR TILL ETT FRISKT OCH AKTIVT LIV. BROAR TILL ETT FRISKT OCH AKTIVT LIV Den nya sjukförsäkringen är en viktig del i regeringens arbete att ge människor hjälp och stöd för att hitta vägar tillbaka till

Läs mer

EN ALLDELES EGEN VÄG TILLBAKA TILL ARBETE. Projekt Norrsken - Summering 2010 2014

EN ALLDELES EGEN VÄG TILLBAKA TILL ARBETE. Projekt Norrsken - Summering 2010 2014 EN ALLDELES EGEN VÄG TILLBAKA TILL ARBETE Projekt Norrsken - Summering 2010 2014 PROJEKT NORRSKEN FAKTA FAKTA PROJEKTTID: 1 september 2010 31 augusti 2014 Vänder sig till kvinnor och män i Piteå och Arvidsjaur

Läs mer

Deltagare i samverkan

Deltagare i samverkan SAMORDNINGSFÖRBUNDET VÄNERSBORG/MELLERUD Deltagare i samverkan uppföljning med stöd av Excel 27 Förord I detta dokument sammanställs statistik kring deltagare i samverkan. Dokumentet är en bilaga till

Läs mer

SAMARBETE EN ARBETSFORM FÖR DE SÄRSKILT UTSATTA

SAMARBETE EN ARBETSFORM FÖR DE SÄRSKILT UTSATTA Samarbete en arbetsform för de särskilt utsatta SAMARBETE EN ARBETSFORM FÖR DE SÄRSKILT UTSATTA MARIE FRIDOLF S amarbete mellan offentliga organisationer har kommit i fokus under 1990- talet (Danemark

Läs mer

COPYRIGHTSKYDDAD ENKÄT.

COPYRIGHTSKYDDAD ENKÄT. 1 Enkät med frågor angående arbetsskadade. Enkätsvaren sammanställs och lämnas till politiker och kontakter med tidningar. Syftet är att frågor och svar skall kunna påverka våra politiker till att förändra

Läs mer

Mest sjuka äldre och nationella riktlinjer. Hur riktlinjerna kan anpassas till mest sjuka äldres särskilda förutsättningar och behov Bilaga

Mest sjuka äldre och nationella riktlinjer. Hur riktlinjerna kan anpassas till mest sjuka äldres särskilda förutsättningar och behov Bilaga Mest sjuka äldre och nationella riktlinjer Hur riktlinjerna kan anpassas till mest sjuka äldres särskilda förutsättningar och behov Bilaga Innehåll Vägledning om mest sjuka äldre och nationella riktlinjer...

Läs mer

Varför är så många långtidssjukskrivna onödigt länge?

Varför är så många långtidssjukskrivna onödigt länge? Varför är så många långtidssjukskrivna onödigt länge? Fokus på smärta i rörelseorganen Raija Tyni-Lenné, PhD, MSc, PT Karolinska Universitetssjukhuset Karolinska Institutet Smärta i rörelseorganen den

Läs mer

en handbok om rehabilitering

en handbok om rehabilitering Vägen tillbaka en handbok om rehabilitering Tillbaka till jobbet Som förtroendevald i FTF har du många uppgifter. En av dem är att stötta sjukskrivna medlemmar på din arbetsplats till att komma tillbaka

Läs mer

Sjukskrivningskoordinatorns roll

Sjukskrivningskoordinatorns roll Rapport till Landstinget i Kalmar län Sjukskrivningskoordinatorns roll Patientens perspektiv Lisa Ericson ehälsoinstitutet 2014-05-27 Innehåll Innehåll 2 Sammanfattning 3 Bakgrund 4 Syfte och Mål 4 Metod

Läs mer

Lag 2003:1210 om finansiell samordning

Lag 2003:1210 om finansiell samordning Lag 2003:1210 om finansiell samordning 7 Ett samordningsförbund har till uppgift att: 1. besluta om mål och riktlinjer för den finansiella samordningen 2. stödja samverkan mellan samverkansparterna 3.

Läs mer

Riktlinjer för anpassning och rehabilitering

Riktlinjer för anpassning och rehabilitering Riktlinjer för anpassning och rehabilitering Haparanda Stad Antagen av kommunstyrelse 2000-06-13 RIKTLINJER FÖR ANPASSNING OCH REHABILITERING I HAPARANDA STAD Rehabilitering är ett samlingsbegrepp för

Läs mer

Resultat från uppföljning i Västra Götaland 2010

Resultat från uppföljning i Västra Götaland 2010 Berit Björnered Resursperson för uppföljning Västra Götaland 2011-01-17 1 (7) Resultat från uppföljning i Västra Götaland 2010 Uppföljningssystemet DIS Deltagare i samverkan. DIS är ett uppföljningssystem

Läs mer

Vad gör de 1 år senare?

Vad gör de 1 år senare? Vad gör de år senare? En uppföljning av hur många deltagare som gått vidare till arbete eller studier år efter avslutad arbetsmarknadsåtgärd. Undersökningsperiod hösten 005 samt våren 006 Ett samarbete

Läs mer

Åtgärder för arbetslösa bidragstagare

Åtgärder för arbetslösa bidragstagare TJÄNSTEUTLÅTANDE 2008-05-09 Dnr 72/2008-71 Ann Kristin Hasselsten Socialnämnden 2008-05-21 Åtgärder för arbetslösa bidragstagare Sammanfattning Socialnämnden ska utveckla verksamheten för arbetslösa bidragstagare

Läs mer

EN ALLDELES EGEN VÄG TILLBAKA TILL ARBETE. Projekt Norrsken - Summering 2010 2013

EN ALLDELES EGEN VÄG TILLBAKA TILL ARBETE. Projekt Norrsken - Summering 2010 2013 EN ALLDELES EGEN VÄG TILLBAKA TILL ARBETE Projekt Norrsken - Summering 2010 2013 PROJEKT NORRSKEN FAKTA PROJEKT NORRSKEN DELTAGARES RESA FAKTA NÅGRA DELTAGARES RESA I PROJEKTET PROJEKTTID: 1 september

Läs mer

Missbruka inte livet. Vägar bort från beroende av alkohol och narkotika

Missbruka inte livet. Vägar bort från beroende av alkohol och narkotika Missbruka inte livet Vägar bort från beroende av alkohol och narkotika Du är inte ensam Det går att få bukt med ett beroende av alkohol och narkotika. Men det är många som drar sig för att söka hjälp.

Läs mer

Kvalitetsindex. Rapport 2011-11-03. Änglagårdens Behandlingshem. Standard, anhörig

Kvalitetsindex. Rapport 2011-11-03. Änglagårdens Behandlingshem. Standard, anhörig Kvalitetsindex Standard, anhörig Rapport 20111103 Innehåll Skandinavisk Sjukvårdsinformations Kvalitetsindex Strategi och metod Antal intervjuer, medelbetyg totalt samt på respektive fråga och antal bortfall

Läs mer

Remissvar på utredningen Sänkta trösklar högt i tak (SOU 2012:31)

Remissvar på utredningen Sänkta trösklar högt i tak (SOU 2012:31) Stockholm 15 oktober 2012 Till Arbetsmarknadsdepartementet 103 33 Stockholm Remissvar på utredningen Sänkta trösklar högt i tak (SOU 2012:31) Bakgrunden till förslaget är regeringens beslut att tillsätta

Läs mer

Handlingsplan - Rehab Bengtsfors kommun

Handlingsplan - Rehab Bengtsfors kommun Kommunledningskontoret, personalenheten POLICY Antagen av Diarienummer 1(13) Handlingsplan - Rehab Bengtsfors kommun 2 Handlingsplan för rehabilitering Syftet med handlingsplan för rehabilitering är att

Läs mer

Yttrande över slutbetänkande SOU 2015:21 - Mer trygghet och bättre försäkring

Yttrande över slutbetänkande SOU 2015:21 - Mer trygghet och bättre försäkring 1 Socialdepartementet 103 33 Stockholm Yttrande över slutbetänkande SOU 2015:21 - Mer trygghet och bättre försäkring Bakgrund Reumatikerförbundet organiserar människor med reumatiska sjukdomar, sjukdomar

Läs mer

INNAN LEVDE JAG Effekter av bristande personlig assistans

INNAN LEVDE JAG Effekter av bristande personlig assistans INNAN LEVDE JAG Effekter av bristande personlig assistans INNEHÅLL 8 14 18 20 22 26 29 Hur vi har gjort rapporten Livet före och efter det förändrade beslutet Så påverkar beslutet vardagsliv och fritid

Läs mer

GAMIAN-EUROPA ALLEUROPEISK UNDERSÖKNING OM FYSISK OCH PSYKISK HÄLSA

GAMIAN-EUROPA ALLEUROPEISK UNDERSÖKNING OM FYSISK OCH PSYKISK HÄLSA GAMIAN-EUROPA ALLEUROPEISK UNDERSÖKNING OM FYSISK OCH PSYKISK HÄLSA Vi vill uppmana dig att delta i detta ursprungliga forskningsprojekt. Du ska bara delta om du vill det. Om du väljer att inte delta kommer

Läs mer

Samverkan Närsjukvård Försäkringskassa Arbetsförmedling Socialtjänst i sjukskrivnings och rehabiliteringsprocessen

Samverkan Närsjukvård Försäkringskassa Arbetsförmedling Socialtjänst i sjukskrivnings och rehabiliteringsprocessen 1 2007-02-16 Samverkan Närsjukvård Försäkringskassa Arbetsförmedling Socialtjänst i sjukskrivnings och rehabiliteringsprocessen Projektansökan till Samordningsförbundet Deltagande parter bakom projektförslag

Läs mer

100 nya möjligheter. Landstinget Blekinge anställer 100 ungdomar

100 nya möjligheter. Landstinget Blekinge anställer 100 ungdomar 1 100 nya möjligheter Landstinget Blekinge anställer 100 ungdomar 2 100 nya möjligheter Januari 2013 december 2014 Tidsbegränsade anställningar under 6 månader Lön enligt kollektivavtal Projekt i samverkan

Läs mer

MALL FÖR PROJEKTANSÖKAN

MALL FÖR PROJEKTANSÖKAN Projektbenämning Samordningsteam i Skäggetorp, Ryd och Berga Projektägare och styrgrupp Projektägare: Landstinget i Östergötland, Primärvården Centrala Styrgrupp; Per Ohlsson, Primärvårdschef, Centrala

Läs mer

En medborgare som alla andra! Valprogram 2014

En medborgare som alla andra! Valprogram 2014 En medborgare som alla andra! Valprogram 2014 HANDIKAPPFÖRENINGARNA ÖSTERGÖTLANDS VALPROGRAM 2014 1 2 HANDIKAPPFÖRENINGARNA ÖSTERGÖTLANDS VALPROGRAM 2014 Funktionshinder Funktionsnedsättning Funktionshinder(disability)

Läs mer

Jag är väldigt glad över att vara här idag och få ta del av det arbete som bedrivs i de

Jag är väldigt glad över att vara här idag och få ta del av det arbete som bedrivs i de 1 Tack för ordet Trygve! Jag är väldigt glad över att vara här idag och få ta del av det arbete som bedrivs i de nordiska länderna när det gäller grön omsorg. Jag är också imponerad av Norges vision Inn

Läs mer

ÖREBRO LÄNS LANDSTING. Landstingshälsan. Så här arbetar Landstingshälsan med rehabilitering. Information till arbetsgivare

ÖREBRO LÄNS LANDSTING. Landstingshälsan. Så här arbetar Landstingshälsan med rehabilitering. Information till arbetsgivare ÖREBRO LÄNS LANDSTING Så här arbetar med rehabilitering Information till arbetsgivare arbetar med företagshälsovård Företagshälsovården är en oberoende expertresurs...... inom områdena arbetsmiljö och

Läs mer

Socialt företag en väg till egen försörjning

Socialt företag en väg till egen försörjning VÄSTERÅS STAD AMA arbetsm arknad Socialt företag en väg till egen försörjning Reidun Andersson & Sm ajo Murguz Socialt företagande En väg till arbetsmarknaden Tillväxtverkets definition av ett arbetsintegrerade

Läs mer

RIKTLINJER SJUKFRÅNVARO OCH REHABILITERING

RIKTLINJER SJUKFRÅNVARO OCH REHABILITERING RIKTLINJER SJUKFRÅNVARO OCH REHABILITERING RIKTLINJER 2 Rehabilitering är ett samlingsbegrepp för alla åtgärder av medicinsk, psykologisk, social och arbetsinriktad art som ska hjälpa sjuka och skadade

Läs mer

Att leva med schizofreni - möt Marcus

Att leva med schizofreni - möt Marcus Artikel publicerad på Doktorn.com 2011-01-13 Att leva med schizofreni - möt Marcus Att ha en psykisk sjukdom kan vara mycket påfrestande för individen liksom för hela familjen. Ofta behöver man få medicinsk

Läs mer

Socialdemokraterna. Stockholm 2010-09-03. Lex Jörg. Slut på slöseriet med mänskliga och ekonomiska resurser

Socialdemokraterna. Stockholm 2010-09-03. Lex Jörg. Slut på slöseriet med mänskliga och ekonomiska resurser Socialdemokraterna Stockholm 2010-09-03 Lex Jörg Slut på slöseriet med mänskliga och ekonomiska resurser 2 (6) Varje dag kommer nya exempel på personer som drabbas på ett helt orimligt sätt av det regelverk

Läs mer

Ett regionalt samarbetsprojekt mellan fem kommuner: Norrköping, Uppsala, Eskilstuna, Västerås, Örebro

Ett regionalt samarbetsprojekt mellan fem kommuner: Norrköping, Uppsala, Eskilstuna, Västerås, Örebro Utveckling av nya metoder i arbetet med arbetslösa ungdomar? NUEVO EN NY CHANS FÖR UNGA ARBETSLÖSA Skriv- & implementeringsprocess En man, 21 år, beskriver sin tid före NUEVO En vecka för mig på jobbcentrum

Läs mer

Revisionsrapport. Arbete kring hemlösa. Halmstads kommun. Christel Eriksson. Januari 2012

Revisionsrapport. Arbete kring hemlösa. Halmstads kommun. Christel Eriksson. Januari 2012 Revisionsrapport Arbete kring hemlösa Halmstads kommun Christel Eriksson Innehållsförteckning 1 Sammanfattning 1 2 Bakgrund 2 3 Granskningsresultat 3 3.1 Socialstyrelsens kartläggning av hemlösa 2011 3

Läs mer

Anhörigstyrkan stöd till anhöriga till personer med beroendeproblem

Anhörigstyrkan stöd till anhöriga till personer med beroendeproblem Anhörigstyrkan stöd till anhöriga till personer med beroendeproblem sabet ix/eli Scanp Foto: n Omsé 1 Anhörigstyrkan stöd till anhöriga till personer med beroendeproblem Runt varje person som missbrukar

Läs mer

Överenskommelse om idéburet offentligt partnerskap

Överenskommelse om idéburet offentligt partnerskap Överenskommelse om idéburet offentligt partnerskap Bakgrund Målet för landstinget i Uppsala län är en god hälsa för alla länsinvånare. Landstinget ansvarar främst för hälso- och sjukvård men skapar också

Läs mer

JOBB- OCH UTVECKLINGSGARANTIN FAS3 - ENKÄTUNDERSÖKNING BLAND GS MEDLEMMAR

JOBB- OCH UTVECKLINGSGARANTIN FAS3 - ENKÄTUNDERSÖKNING BLAND GS MEDLEMMAR JOBB- OCH UTVECKLINGSGARANTIN FAS3 - ENKÄTUNDERSÖKNING BLAND GS MEDLEMMAR Gör om gör rätt GS har som ambition att synliggöra medlemmarnas vardag. Ett tema som går igen under 2011 är Hur har du haft det

Läs mer

Remissvar matchningsanställningar (A 2014: D)

Remissvar matchningsanställningar (A 2014: D) Stockholm 2015-06-10 Arbetsmarknadsdepartementet Mäster Samuelsgatan 70 111 21 Stockholm Remissvar matchningsanställningar (A 2014: D) Bakgrunden till förslaget är regeringens beslut att tillsätta en särskild

Läs mer