Svenska kulturfonden

Transkript

1 Svenska kulturfonden

2 Svenska kulturfonden

3 I N N E H Å L L Bilden av bilden av oss 4 wivan nygård-fagerudd redaktör: håkan näsman pärmdesign & ombrytning: lena malm pärmfoto: karl vilhjálmsson foton: jakobstads museum jens-ole hedman s. 4; cata portin s. 5, 7, 17, 18, 30; knut koivisto s. 9, 12; mikalea antin s.12; niklas tallqvist s 13; ben sandvik s. 13; peter slotte s. 13; tor wennström s. 14; dag ågren s. 14; kameraboden s. 15; tom stenback s. 15; karl vilhjálmsson s ; mats hilli s ; håkan näsman s. 3, ; niklas groundtroem s ; max nyberg s. 43 tryck: universitetstryckeriet, helsingfors 2010 Inkluderande svenskhet 6 björn teir Årets kulturpristagare Stina Ekblad Poesi ger själen spänst 8 annika gustafsson Prismotiveringar Vaktombyte på Svenska kulturfonden 16 kenneth myntti En glad Lax i en skoask 22 susanna ilmoni Svenska nu 28 tiinaliisa granholm & liisa suomela Svenskan lever vidare på större yta i Uleåborg 32 mats hilli I forna mästares fotspår 36 håkan näsman Konst trivs bäst bland folket 42 camilla berggren Föreningshusrenovering första ronden 47 håkan näsman Verksamheten år Svenska kulturfondens organisation 54 Utdelningen våren svenska kulturfonden simonsgatan helsingfors isbn issn

4 f ö r o r d än vad som är riktigt kan den bli en hämsko. Själv - svensken är en myt eller på utdöende, eller att en bilden spelar roll. typisk finlandssvensk är en svensktalande finländare Bilden av minoriteten har seglat upp som en som inte upplever sig vara en typisk finlandssvensk. angelägen fråga för flera språkgrupper i Europa. På Och av det följer att det är dags att uppdatera både det seminarium som Svenska kulturfonden arrange- bilden av oss och bilden av bilden av oss. Dags att Bilden av bilden av oss rar i eu-parlamentet i juni delar vi finlandssvenskar tillsammans med walesiska, katalanska, tyska och ungerska språkminoriteter med oss av erfarenheter sluta värja sig inför sin egen spegelbild. Också konstnärer och kulturarbetare är beroende av att bilden av både det arbete man utför och wivan nygård-fagerudd av projekt som handlat om minoritetens image. Svenska nu, vårt fönster mot den finska skolvärlden, de förutsättningar man verkar under är riktig. Den snuttjobbsverklighet som är vardag för många är här ett av de projekt som presenteras från konstnärer, kulturarbetare och akademiker ger inte Finland. Det gäller att sälja sig, att lyckas göra sig bästa möjliga arbetsro. Under många år har Svenska attraktiv i såväl egna som majoritetens ögon. Utan kulturfonden varit med om att driva frågan om sti- marknads- och medievärde är det svårare att väcka pendiaternas sociala trygghet. Numera är pensions- det intresse som behövs för att tillräckligt många och olycksfallsförsäkring obligatorisk för arbetssti- skall orka bry sig om minoritetens förutsättningar pendier vars längd är fyra månader eller längre. Det och överlevnad. Ja visst är det ett ytligt tänkande. här beaktas i de summor fonden beviljar, tilläggsut- på kakaoburken av bleckplåt paraderar en skattmästare och ordförande. Ur kistan tar de en Men likväl nödvändigt. giften hämtas ur fondens kista. kvinna med en kakaoburk i handen, på vilken en summa pengar, en änkepension åt den unga änkan. Överlag har man kunnat se hur språkkunskaper Bilden av Svenska kulturfonden finns inte på kvinna med en kakaoburk i handen paraderar, på Och varje gång de öppnar kistan ser de bilden av ger förståelse för mångfald. I Finland ser vi hur locket till vår skattkista. Men min bild är att bilden vilken en kvinna med en kakaoburk i handen para- bilden av sig. språkkunskaper i svenska går hand i hand med av Svenska kulturfonden på sina håll är förlegad. derar. Och så vidare i all oändlighet, tänkte jag mig Bilden av finlandssvenskarna finns i otaliga vari- intresset och förståelsen för finlandssvenskheten. Den mosaik av verksamhet, fonder och stödformer när jag var liten och burken märkvärdig. anter. Vår egen bild av bilden av oss i minst lika Ekvationen är självklar nog för att varje ansvarsfull som finns under kulturfondens tak växer för varje år Att måla en bild i bilden är ett slags spratt inom många. Mer än en majoritet någonsin har anledning beslutsfattare bör hålla den i minnet. Tillgänglighet till en allt mer mångfasetterad helhet. Men premis- bildkonsten. På ett kistlock som kan ses på Ja kob - att göra undrar minoriteten hur de andra ser den. och attraktivitet är förutsättningar för att svenskan sen fortsätter stads museum finns Österbottens äldsta kända Orsaken är krass och ofrånkomlig. Minoriteten är i också i framtiden skall vara ett levande språk i att vara den interiörmålning. På bilden står några människor olika grad beroende av majoritetens välvilja. Finland i såväl det privata som det offentliga. Vad samma att kring en öppen kista på vars lock samma målning Illa är om vi inte känner igen oss i den bild som man får lära sig spelar roll. stöda kultur, finns upprepad. Målar mästare gustav erik hed- dominerar hos majoriteten. Lika illa om vår bild av Vad är då identitet och självbild att ropa så högt ut bildning man har roat sig med att måla in sin målning i tav- bilden av oss inte är sann. Det förekommer också om? Varför konstruera en vi-känsla om den saknar och verksam- lan. att vår bild av oss själva blir skön- eller svartmål- tillräcklig grund? merete mazzarella satte i en het på sven- Det möte Hedman målat berättar om kistans ning. Som när en äldre dam sade: Jag såg en trött kolumn i Vasabladet ord på ett fenomen som roat ska i Finland. an vänd ning. I den förvarade stadens hantverkar - och sliten tant i varuhuset. Sedan insåg jag att det och oroat också mig. Hon menade att ett gemen- före ning sina tillgångar. Av kvinnans dräkt svart var en spegel och mig själv jag såg. Om självbilden samt drag för flertalet finlandssvenskar är att de klänning och vita manschetter ser man att hon är hantverkaränka. Männen på bilden är föreningens är yngre, friskare och piggare än verkligheten kan den säkert verka positivt. Är den däremot svartare betonar att de inte alls är typiska finlandssvenskar. Av det följer antingen att den typiska finlands- Wivan Nygård-Fagerudd är ordförande för Svenska kultur fondens delegation. 4 5

5 f ö r o r d Inkluderande svenskhet björn teir de egenskaper som är kännetecknade för det ska verksamheten i Finland. När Kulturfonden också i medier som betraktats som seriösa. finländska har djupa rötter i den forna västra riks- bedömer ansökningar för olika verksamheter av - Ett färskare exempel på nationella satsningar är halvan. Samhörigheten med Sverige har haft en väger vi på vilket sätt den sökandes idéer och pla- Kul turfondens stöd till invandrarutbildning och avgörande betydelse för utvecklandet av kultur - ner stöder det svenska i Finland, inte huruvida den -in te grering i ett samprojekt med Suomen Kult - arvet i Finland och vår nationella identitet. Det har sökande kan definieras som finlandssvensk. Vad tuuri rahasto och Inrikes ministeriet. Vår satsning belysts på många sätt i samband med firandet av som görs, på vilket sätt och med vilken effekt skall hagliga tongångar i Helsingin Sanomats webbutgåva. på ett större post doc-program för finländska for- märkesåret. Och det svenska i Finland är alltjämt ställas framom vem som gör, när det gäller insatser Vissa aktörer verksamma på svenska i Finland skare i samarbete med Suomen Kulttuuri rahastos en bidragande faktor i utvecklandet av Finland kul- för det svenska i Finland. kommenterade i sin tur satsningen med att omräk- och ett halvt dussin andra finländska stiftelser kva- turellt, samhälleligt och ekonomiskt. I efterdyningarna av den rekordhöga utdelning- na vad de euron vi satsade på Musikhuset kunde ha lar också in i samma kategori. Vår personliga identitet är en mosaik av ned - en under Kulturfondens jubileumsår 2008 har ett inneburit för deras verksamhet. Kulturfondens Sällan vinner man vänner för sin sak med en ärvda egenskaper och influenser av omgivningen antal s.k. storprojekt genomförts. Det kanske mest resurser möjliggör insatser på många plan. Verk - inåtvänd attityd eller genom igelkottsförsvar med under den egna levnadsvandringen. Den kollektiva iögonfallande var vår mångmiljonssatsning på sam heter av nationell karaktär och betydelse, där taggarna utåt. Samtidigt som vi aktörer för det identiteten är svårare att greppa men intresserar Musikhuset i Helsingfors, som gjordes tillsammans det svenska finns med vid sidan av finska, skall inte svenska i Finland är beredda att ta strid för våra rät- alltid desto mera. Få är de ämnen som kan fram- med våra nära samarbetsparter Före ning en ställas mot mer helsvenska projekt och verksamhe- tigheter har vi också en viktig uppgift i att påvisa kalla en lika lång och mångfacetterad debatt som en Konstsamfundet och Svenska folkskolans vänner. ter. Kulturfonden har såväl ambitionerna som vad allt vi kan bidra med. diskussion om den finlandssvenska identiteten. Storsatsningen på denna vår högsta nationella och resurserna att stöda bådadera. För att det svenska skall vara inkluderande Det vi identifierar oss med handlar i första hand internationellt sett mest framstående musikutbild- Musikhuset var en god början. Kulturfonden måste det vara samverkande. Och samverkan inne- om högst personliga val sällan om någon typ av ning skapade helt förväntat debatt. Musikhuset är har för avsikt att fortsätta göra satsningar på verk- bär inte bara att någon annan skall vara inbju- varumärke för gemensamma egenskaper. Den indi- ett betydande och synligt nationellt projekt utöver samheter och projekt av nationell bärvidd såframt dande. Det innebär också att dörren till det svenska viduella identiteten är inte en sak som är klart av - att det inhyser Sibelius-Akademins verksamhetsut- de stöder Finlands tvåspråkighet genom att stärka måste vara öppen. Det svenska i Finland är nations- gränsbar i färdigt uppgjorda schabloner. rymmen. Satsningen från vår sida på utrymmen för det svenska i Finland. Devisen ett land två bärande inte tärande. Svenska kulturfondens övergripande mål är att musikutbildning på universitetsnivå uppmärksam- språk är en ledstjärna som inte avmattas av maski- stöda och stärka det svenska språket och den sven- mades stort och ledde bl.a. till en språkdebatt i obe- nerade hetskampanjer som tillåts föras anonymt Björn Teir är styrelseordförande. 6 7

6 Poesi ger själen spänst Svenska kulturfondens stora kulturpris 2010 går till Stina Ekblad annika gustafsson Det är en kylslagen, blåsig eftermiddag i slutet av mars. Skådespelaren Stina Ekblad gläder sig åt Svenska kulturfondens stora kulturpris på euro, när hon kommer från dagens repetition av Eugene O Neills Lång dags färd mot natt på Folketeatret i Köpenhamn. Det är en fin prestigefull utmärkelse, säger Stina Ekblad när vi slår oss ned i en tom övningssal för att tala om det aktuella arbetet i Danmark och skådespelarkonst över huvud taget. Danmark känns rätt nu Tyvärr kan hon inte ta emot priset i Åbo i april eftersom det är föreställningsdag. Stina Ekblad har inte stått på en dansk teaterscen på trettio år trots att karriären startade på teatern i Odense efter den treåriga utbildningen i samma stad och sedan fortsatte på turnerande Det danske teater. Nora i ibsens Ett dockhem blev sista rollen. Roliga erbjudanden har inte saknats men först nu när sonen är arton år vill hon vara borta en längre tid från Dra - ma ten och Stockholm. Visserligen talar hon danska obehindrat men att spela en text på det som inte är ens förstaspråk kräver ett annat arbete. Jag inspireras av det men jag måste känna mig helt fri i språket för att det ska fungera, säger hon. Jag bestämde mig på ett tidigt stadium att inte bli irriterad på mig själv om det kommer några svenska tonfall. Eftersom O Neills språk är helt realistiskt kan det dyka upp någon svensk vokalfärg om jag till exempel snubblar på texten. Rollen som den morfinmissbrukande Mary 8

7 K U L T U R P R I S Tyrone i O Neills moderna klassiker nämns ofta det stiliserade, högstämda och poetiska språket. Diktbox 2009 som en drömroll för den lite äldre, erfarna skåde- Jag älskar att hitta själva uttrycket för min Hennes starka intresse för lyrik har resulterat i Dikt speares pjäser men hon har också nytta av tekniken spelaren. Det gäller inte Stina Ekblad även om hon gestaltning i texten, säger hon. Ju längre jag har , en box med tio cd-skivor och två böcker i aktuella Lång dags färd mot natt. En människa i ett såg pjäsen i unga år i Danmark och tänkte att hon hållit på i yrket desto tydligare förstår jag hur vik- som hon producerat tillsammans med sin man, skå- morfinrus beskrivs ofta som lugn och lite dåsig en dag skulle spela Mary. tigt det är att orden är förankrade och integrerade i despelaren jan dolata. Det måste gå sjuttio år men texten signalerar att Mary Tyrone har ett hek- Att jag tackade ja denna gång till det här arke- kroppen, helt enkelt att orden blir kropp och själ. innan rättigheterna till texterna är fria. Boxen kom tiskt drag. typiska familjedramat beror dels på att vi har en Det gäller att hitta det moderna, närvarande i tex- i handeln till jul. Etthundratrettio svenska och fin- Som om hon hade tagit amfetamin, säger koncentrerad spelperiod, dels på att jag återförenas terna annars riskerar man att det stannar vid reto- landssvenska skådespelare har utan ersättning ställt Stina Ekblad. Jag tänker att olika människor reage- med waage sandø och ken vedesgaard, det rik. upp och läst in dikter av författare från george rar olika på narkotika på samma sätt som männis- vill säga min make och son från tv-serien Krönikan, Poesi har alltid varit en viktig, ja livsviktig, del i stiernhielm till ragnar jändel och edith kor reagerar på vitt skilda vis efter en flaska vodka. berättar hon. Sedan tillkommer thomas mag- Stina Ekblads tillvaro. Faktum är att hennes första södergran. det är erik gustaf geijer, Efter sejouren i Köpenhamn väntar Dramaten nussen i rollen som den andre sonen. Det är roligt riktiga minne går långt ned i barndomen, då hon stagnelius, strindberg och en lång rad av de på nytt och återigen ett samarbete med den engel- att arbeta med dem igen och norske regissören hörde sin mamma läsa dan anderssons dikt En främsta svenska och finlandssvenska poeterna, med ske regissören john caird liksom ännu en roll terje mærli känner jag sedan han satte upp spelmans jordafärd. Orden, rytmen och sinnligheten andra ord en slags kanon. tillsammans med kollegan örjan ramberg. Feydeaus fars Leva loppan på Dramaten. Han har satte sig i den lilla flickan i byn Solf och ledde till att Vi är oerhört glada och stolta över diktboxen, Pjäsen är Shakespeares Stormen där han spelar troll- regisserat åtskilliga Ibsen-pjäser där temat liksom i hon lärde sig läsa endast fyra år gammal. säger Stina Ekblad. Det har varit ett fantastiskt karlen Prospero och Stina Ekblad Ariel. Lång dags färd mot natt är livslögnen. Jag kommer ihåg hur jag bad mamma läsa om roligt arbete att redigera dikterna och komma fram Jag trodde att jag hade betat av luftandarna Stina Ekblad föredrar Ibsens mer mångbottnade de fyra svarta männen, alltså de som bar spelman- till hur texterna ska följa på varandra och vilka skå- men jag förstår att John Caird har en tanke med dramer framför tennessee williams, edward nens kista. Senare började jag själv skriva uppsatser despelarröster som ger rytm och variation. Vi ville rollbesättningen och jag vid 56 års ålder inte ska albees, arthur millers och O Neills som och egna dikter och ville bli författare. Jag gladde att det skulle vara vackert och böckerna har en liten skutta omkring som någon tonårssnärta. Lekfullt samt liga skrivit just om livslögnen. Hon tycker helt mig åt att spela teater i skolan och min längtan silverkant. Det blir en hommage till både bibeln och lite barnsligt blir det säkert. På teatern låtsas vi enkelt att de är lite ointressanta och hon saknar ett sipprade över till skådespeleri. Egentligen visste jag och psalmboken, de två böcker som har funnits i ju alltid att vi är någon annan. djup hos de amerikanska dramatikerna. redan då att jag var skådespelare. alla hem och ibland var de enda. Man kan välja att Hon har aldrig någonsin ångrat sitt yrkesval. I Det är fantastiska roller för fina skådespelare Hon hör till de teaterkonstnärer som ständigt antingen bara lyssna eller också att lyssna och följa stället ser Stina Ekblad ett stort ansvar och en men jag värjde mig lite innan jag accepterade. Visst, har recitationsprogram på gång och framträder på med i texterna samtidigt. ödmjukhet i arbetet. man kommer ned till grundläggande familjerelatio- olika platser i olika sorters lokaler och alltid möts En skådespelare gestaltar det mänskliga och ner som blir igenkännbara för publiken eftersom vi av en intresserad publik. Erfarenhetens yrke undersöker och utforskar vad det är att vara män- alla tillhör en familj eller en släkt eller en klan men Det är bra, det är viktigt för skådespelare att Stina Ekblad talar om skådespeleriet som ett erfa- niska. Skådespelaren blir både shaman och ställ - berättelsen och språket är nästan lite trivialt och läsa poesi. Man tränas i att se bildspråk och regis- renhetens yrke, där träning och övning leder till en företrädande medmänniska. Ibland går skådespela- banalt. trera originella uttryck. Fantasin väcks och allt det alltmer upparbetad och förfinad teknik. Till det ren in i skrymslen som vi kanske inte vill se och rör här ger en själslig spänst. Det poeten skriver är viktiga hör att alltid vara i känslan här och nu och vid tabun och groteskerier. Det kan vara klumpigt Poesin tände gnistan något genomlevt och genomblött. Det ligger en blixtsnabbt kunna växla över till nästa känsla utan och taffligt men också underbart roligt. När man är Stina Ekblad har många gånger lovordats för sina process av tankar och känslor bakom orden. Vi skå- att den föregående hänger kvar. Annars riskerar ung räcker det ofta med enbart begåvning men det djuplodande Shakespeare-tolkningar och fascine- despelare måste öppna oss själsligt och öppna våra spelet att bli såsigt och tråkigt. har tagit tjugofem år innan jag kan säga att jag kan rat både kritiker och publik i klassiker som euri- hjärtan för det och hitta klangerna som vi sedan Vi måste sträva efter en friskhet, säger hon. detta yrke. pides Medea och racines Fedra. Hon föredrar kan låta klinga vidare mot publiken. De kvicka turerna krävs framför allt i Shake

8 P R I S T A G A R E Prismotiveringar 2010 framtidspriset konstpriset utbildningspriset samhällspriset Ellen Annorlunda är en välkänd Med ett eget formspråk som Med smittande entusiasm och Med ett brinnande intresse för och älskad person för ett stort kännetecknas av exakthet och glädje har noomi elfving det svenska språket har mikael antal barn och unga. Hon är finurlighet har anders carpe- under fyra årtionden verkat som reuter målmedvetet arbetat huvudpersonen i sex stycken lan medverkat till att många omtyckt körledare och musiklä- för att påvisa att Svenskfinland böcker som också finns översat- böcker blir ett konstverk även rare inom den fria bildningen. är och ska vara en del av det ta till finska och norska. Med ett till det yttre och harmonierar Hon har gjort en betydelsefull svenska språkområdet. Han har språk och en miljö som känns med innehållet. Han har fått insats för det breda sång- och på ett lättillgängligt sätt delat vardagsnära för finlandssvenska utmärkelser bl.a. för årets vack- musikarbetet i Svenskfinland med sej av sin breda kunskap unga har monica vikström- raste bok och anses vara en av som förbundsdirigent för såväl och Reuters Ruta är ett välkänt jokela blivit en viktig förfat- vårt lands skickligaste layoutare. Finlands svenska körförbund begrepp för den breda allmänhe- stora priset tare som hittills gett ut tio barn- som Finlands svenska damkörs- ten. Med sitt arbete har han tyd- nisk gestaltning. Stina anlitas böcker. Under flera år ansvarade Grafiker Anders Carpelan tillde- förbund. ligt visat att språket är vårt vik- Efter teaterstudier i Danmark ofta som uppläsare och recitatör hon för fst:s barnprogram och las Svenska kulturfondens tigaste kulturarv. har hon huvudsakligen arbetat och samarbetar gärna med buu-klubben och har även själv konstpris på euro Musiklärare Noomi Elfving till- utgående från Sverige, utan att musiker. Just nu är hon aktuell skrivit många uppskattade dra- delas Svenska kulturfondens Språkvetaren Mikael Reuter till- glömma sitt finlandssvenska med Dikt , ett lyrik - mamanuskript för denna avdel- utbildningspris på euro. delas Svenska kulturfondens ursprung. stina ekblad är en projekt som lyfter fram den ning inom fst, där hon är verk- samhällspris på euro mångsidig skådespelare, erkänd svenska ordskatten med hjälp av sam som redaktör. och uppskattad både på teater- finlandssvenska och rikssvenska scenen och på filmduken. Efter författare och skådespelare. Författaren Monica Vikström- många år på Stockholms stad- Jokela tilldelas Svenska kultur- steater arbetar hon sedan 1988 Skådespelaren Stina Ekblad till- fondens framtidspris på vid Dramaten. Åren delas Svenska kulturfondens euro. verkade hon som professor i sce- stora kulturpris på euro

9 P R I S T A G A R E nylands svenska svenska österbottens åbolands svenska meta och ole torvalds frans henrikson-priset erna tauro-stipendiet kulturfonds pris kulturfonds pris kulturfonds pris fond Sedan sin pensionering och Personlig utstrålning i kombina- Han är en mångsidig och pro- Hennes litterära produktion Hon utexaminerades som dan- Han skaffade sig under återflytt till Kristinestad har hon tion med musikaliskt kunnande duktiv författare och journalist. sträcker sig över snart fem sare från Palucca Schule Dresden talet en gedigen fotoutbildning, engagerat sig starkt för och scennärvaro kännetecknar Den stora allmänheten känner decennier. Vid sidan av sitt för- år Hennes intresse för bland annat i Hamburg. År 1952 Lebellska köpmansgården och emma klingenberg. Hon honom antagligen bäst som fattarskap har hon bl.a. verkat gränsöverskridande samarbete trädde han i familjeföretaget Felénska huset. Som långvarig har medverkat i fria teatergrup- munvig programledare i Radio som lektor, kulturredaktör och med andra konstarter föddes Kamerabodens tjänst, för att år styrelsemedlem utgör hon idag per, i TV-program, i Vegas Eftersnack och som kulturjournalist. Hon erhöll under studietiden flyttade 1972 ta över ansvaret för verk- en av de stora kompetenserna i Norrbottensteatern, Värmlands - kolumnist i olika tidningar. konstnärspension år Hon hon via Åbo till Kimitoön. Om samheten, där han fortfarande förvaltandet av detta lokalhisto- operan och i flera produktioner Hans senaste bok är en historik har aktivt engagerat sig i kultu- man frågar folk så är Marianne arbetar. Vi vill framför allt lyfta riskt viktiga arv. En eldsjäl som på Svenska Teatern. Hon har över scoutrörelsen Över dagg- rens intressebevakning och dansen på Kimitoön. Genom fram det sätt på vilket han ställt vårdar det museala området också varit solist bl.a. med stänkta berg. Alla hans böcker har innehaft en mängd förtroen- sitt professionella arbete, under- företagets i praktiken alltså med stor samvetsgrannhet. Hon Göteborgsmusiken och Borås översatts till finska. Han var en deuppdrag. Verksamhet för barn visningen i byskolorna, i musik- familjens unika bildskatter till har initierat många utställningar Symfoniorkester och gjort egna av initiativtagarna bakom och och unga har under många år instituten och genom egna dans- forskares, författares och och värnat om att Felénska musikprogram. deltagare i det journalistiska varit föremål för Caritas särskil- produktioner har dansen fått museers disposition. Talrika huset skall vara ett levande rum projektet Nevapress och korre- da intresse. Under rubriken starka rötter på Kimitoön. Priset bokverk, artiklar och utställ- i staden, inte enbart ett traditio- Skådespelaren Emma spondent i S:t Petersburg, Ordkonst i Korsnäs startade hon går till en hängiven pedagog, ningar har illustrerats med nellt museum. Goda kontakter Klingenberg tilldelas Svenska Ryssland, hösten ordkonstundervisning för dansare och inspiratör inom material ur de Lundstenska till skolorna, caféverksamhet kulturfondens Erna Tauro-sti- barn och unga i kommunen. danskonsten. samlingarna. Otaliga är också de och informationsmaterial är pendium på euro. Författaren och journalisten bildförevisningar som han tur- några av hennes förtjänster i magnus londen tilldelas Författaren carita nyström Danskonstnären marianne nerat med i Åboland. sammanhanget. Nylands svenska kulturfonds tilldelas Svenska Österbottens petters tilldelas Åbolands pris på euro Kulturfonds pris på euro. svenska kulturfonds pris på Fotografen per johan clot- Pensionerade lektorn ines euro te lundsten tilldelas det sjöblom tilldelas Frans Hen - Torvaldska priset på euro rikson-priset på euro

10 Vaktombyte på Svenska kulturfonden Samhällsanalytikern i Krister Ståhlberg ser fyra orsaker till svenskans kräftgång kenneth myntti Då Svenska kulturfondens vd Krister Ståhlberg i samband med 2010 års ut delning lämnar över tömmarna till efterträdaren Berndt Arell stiger han ut i en finlandssvensk verklighet, som i ett tioårsperspektiv har genomgått en radikal förändring. vad har hänt? Tja, samhällsanalytikern i honom ser tre eller möjligtvis fyra orsaker till att det svenska i Finland har hamnat i kläm. En övergripande orsak kan skönjas i våra senaste regeringars ekonomisk-politiska linje, som i den internationella konkurrenskraftens namn har undvikit skattehöjningar. I stället har statsmakten försökt fördela bördan genom att gå in för större, administrativa enheter. I denna trossats om att stort är vackert och framför allt kostnadseffektivare uppfattas de finlandssvenska kraven som rätt egendomliga, just för att de uppfattas störa en naturlig rationalisering av samhällsstrukturerna. Men för finlandssvenskarna har statsmaktens linje inneburit en dramatisk förändring. Där vi tidigare har varit vana att styra oss själva har vi nu plötsligt blivit en del av ett större, finskt sammanhang, säger han. Finland behöver nordliga allianser Den andra faktorn består i en omorientering i förhållande till omvärlden. Tidigare gick Finland alltid via Sverige, efter eu-inträdet började Finland gå raka spåret. Denna mentala omorientering inbegrep ett samarbete med nya eu-stater, som ligger nära den finska folksjälen och en tro på att Finland via en nordlig dimension i eu kan bräda Sveriges satsning på Östersjöregionen. Krister Ståhlberg säger att eu-inträdet på det sättet på finskt håll har påverkat attityderna till det svenska och att den här konflikten egentligen ännu 16

11 utgör i så fall den fjärde faktorn, som enligt Ståhl - Till exempel uppfattar han Svenska Österbot- bergs kategorisering försätter det svenska i Finland tens förbund för utbildning och kultur som en lyck- mer och mer i kläm. Ändå betvivlar han starkt att ad och särskild höggradig garanti för en finlands- det nu sker en reell polarisering mellan svensk- och svensk kulturautonomi. Ståhlberg har talat sig finskspråkiga. varm för att få söfuk som en allösterbottnisk sam- Ståhlberg tror att det i första hand handlar om ordnare för andra stadiets utbildning, gymnasieut- en polarisering mellan olika grupper av finsksprå- bildning, museisektorn, den fria bildningen och kiga och att lejonparten av de finsktalande sympa- kulturjippon. tiserar med det svenska i Finland. Denna grupp I kssr-tider vore det skäl att värna om den hörs ofta beklaga sig över att de inte talar svenska. här typen av kulturautonomi. I tvåspråkiga enheter Och varför skulle de? Alla undersökningar uppstår det lätt en situation då man börja jämföra visar ju att det har skett en dramatisk förändring i kostnader för den svenska och finska verksamhe- svenskundervisningen i de finska skolorna, säger ten. Vi vet vad resultatet brukar bli av sådana mät- Ståhlberg. ningar. Satsningen på ett campus som koncentrerar Samhällsansvar och kulturautonomi utbildningarna i Jakobstad har på motsvarande sätt Där Krister Ståhlberg har suttit sedan år 2002, på varit ett sätt att motverka vakuumbildning i den vd-stolen i Svenska kulturfonden, har han haft norra delen av det vi uppfattar som Svenskfinland. begränsade möjligheter att ta sig an de stora utma- Ett sådant vakuum hade eventuellt lett till att enhe- ningarna då det gäller svenskan som samhällsbä- terna här skulle ha slukats av de ekonomiskt star- rande språk. Uppmärksamheten har, som sig bör, kare, tvåspråkiga utbildningarna i Mellersta Öster- varit fokuserad på det finlandssvenska kulturlivet. botten. Men i de fall vi har fått en konkret begäran om Men Krister Ståhlberg understryker att han och är ouppklarad. Själv hör han till dem som tror att utan också om en kunskapsmässig isolering då det handräckning har vi försökt vara behjälpliga, säger fonden då det gäller den här typen av samhällsin- framtiden för finländarna såväl finskspråkiga som gäller det egna ursprunget och rötterna, som han. riktade åtgärder alltid har agerat på begäran av svenskspråkiga faktiskt består i starkare, nordiska sammantaget med den geografiska har skapat gro- Insatserna har bland annat gällt att få olika fin- andra, inte på eget initiativ. Tågordningen är viktig allianser. grund för en misstänksamhet gentemot både landssvenska samhällsfunktioner, till exempel i och med att fonden inte bara representerar kun- Den tredje faktorn söker samhällsanalytikern i invandrare och svenskspråkiga. utbildningsinrättningarna, anpassade till de statli- skap utan att fonden också har pengar med vars att Finland under lång tid har varit ett slutet sam- Det här har gett extra sälta och rundgång åt pro- ga kraven. Ståhlberg anser att sådana insatser har hjälp projekt kan drivas. hälle, som inte har släppt någon över bron. blematiken. en legitimitet i och med att bristen på sådana insat- Isoleringen har dels varit en följd av det geopolitis- Ju mer pressade de svenskspråkiga känner sig, ser från fondens sida kan leda till att Kulturfonden Bevara det svenska i Österbotten ka läget intill Sovjetunionen, men också en följd av desto mer ger de uttryck för sin legitima känsla och på längre sikt kan tvingas bära ett större ansvar för Då han nu stiger av vd-skapet för Svenska kultur- att Finland har kämpat med en hög arbetslöshet. det har i sin tur gett vatten på kvarn för den kör av finansieringen av samhällsfunktionerna. fonden är han mer fri att vid behov träda in som nätfennomaner, som påstår att svenskspråkiga bara Jag brukar säga att vi inte bara har ansvar för konsult i samhällets tjänst. Polariseringen överdriven kräver och kräver. det vi gör utan att vi också har ansvar för det vi inte Jag förstår till exempel inte varför kommu- Ståhlberg talar inte bara om en geografisk isolering Denna negativa och självförstärkande spiral gör. nerna i Jakobstadsregionen tvekar inför en 18 19

12 sammanslagning. Ett Stor-Jakobstad eller Stor- om hur han med sin forskarbakgrund kunde platsa att han är en romantiker som tror att finlandssven- Ett samtal med Krister Ståhlberg snuddar vid så Pedersöre kunde ha mycket att hämta i ett hälso- i sin nya roll. Men han konstaterade snabbt att det skarna har en gemenskap. Ståhlberg frågar sig var- många tanketrådar att det är omöjligt att fånga in vårdsinriktat samarbete med Karleby. fanns synergier att ta ut. för finlandssvenskar till exempel skulle samlas i alla i en enskild artikel. Han växlar flinkt mellan Ståhlberg vill också se ett Stor-Korsholm, ett En professorshjärna är ju lite som en projekt- nätverk på Facebook eller blogga på peppar.fi om den lokala, regionala, europeiska och den globala lite större Vasa, en kommun i Sydösterbotten och hjärna. Det gäller i båda fallen att ta sig an ett pro- det inte fanns något i de sociala gemenskaperna nivån, för att i nästa sekund landa i nordismen. en hälsovårdsorganisation som omfattar både blemområde och fundera ut en systematik. som lockar och fascinerar? Vasaregionen och Sydösterbotten. Speciellt från den så kallade tillämpade forskning- I det här perspektivet är det helt meningslöst Den finländska nordismen svenskans räddning Med tanke på att uppemot 80 procent av fin- en, som jag har sysslat mycket med, är det ett kort att försöka hitta en gemensam identitet, den finns Ståhlberg verkar sörja att ingen har noterat alla de landssvenskarnas tillvaro bestäms utgående från steg till den projektbetonade fondverksamheten. inte hos någon språklig eller etnisk minoritet över- undersökningar som entydigt visar att nordismen den kommun de lever i har Ståhlberg svårt att för- Den kulturfond han tog över spretade väl myck- huvudtaget. Men varför ska vi hålla på älta det här är bäst rotad i Finland av alla nordiska länder. Det stå varför vi i Svenskfinland så gärna medverkar till et åt olika håll. Första uppgiften blev därför att med multipla identiteter då det ju är språket och de borde man bygga vidare på. lösningar, som avhänder oss självbestämmande hitta en ny organisation, som av alla skulle uppfat- institutioner som bär upp språket som förenar oss. Till exempel ser forskaren i honom ett generellt eller inflytande över vårt eget öde. tas som en logisk helhet med klar rollfördelning. Något annat behövs inte. behov av att harmonisera lagstiftningen i de nor- Ståhlberg tänker bland annat på Ingå och Sibbo Framtidsprojektet integrerades och fonden fick diska länderna. Han påpekar att kulturgränserna är där det efter fusionen finns en risk att barnet åker på sätt ett beredningsorgan som samlar ihop lokala Framtida fondgranskare skarpa i Europa och att Finland skulle ha allt att ut med badvattnet. På motsvarande sätt tror han projekt till allfinlandssvenska helheter. Efter blev Än den egna framtiden då, hur tänker avgående vinna på starkare allianser med de övriga nordiska heller inte på ett Stor-Vasa med finsk beslutsmajo- det att ta itu med regionaliseringen, som sederme- vd:n tillbringa den? länderna. ritet utan skulle för egen del föredra en förenklad ra har lett till att besluten för tre av de totalt 20 Svaret blir att mycket är öppet, men att en stu- Ju mer lika samhällsbyggnad kulturellt besläk- kommunstruktur, som skulle underlätta samarbe- miljoner euro som delas ut har fattats regionalt. die i kvalitetsdiagnostik finns med bland de mer tade länder har, desto lättare är det att bygga alli- tet i Vasaregionen, men där språket, svenskan, skul- Genom den regionalt överskridande projektbe- konkreta framtidsplanerna. Innan Krister Ståhl - anser. Och omvänt eftersom alla undersökningar le finnas kvar intakt. toningen har fonden åstadkommit vad åtminstone berg blev fonddirektör utvecklade han tillsammans visar att nordismen är djupt rotad hos finländarna Det är helt meningslöst att slå samman Ståhlberg själv uppfattar som en värdefull frotte- med en norsk forskarkollega ett system för hur man vore en sfp-satsning på Norden antagligen det Oravais med Vörå-Maxmo. I stället borde Vörå- ring över landskapsgränserna. Ett bra exempel är diagnostiserar och utvecklar kommuner. bästa sättet att hos finländarna skapa förståelse för Maxmo och Oravais gå samman med Korsholm. gymnasieringarna, som har kunnat samverka med Samma metodik vore han nu intresserad att till- svenskan i Finland, säger Ståhlberg, som har reage- Den kommunen är tillräckligt stark för att under varandra och dra nytta av varandras erfarenheter. ämpa på fonder och stiftelser. rat positivt på det nymornade SFP-intresset för den överskådlig framtid förbli orubbad. Jag har fått ett erbjudande om att våren 2011 nordiska dimensionen. Vasa vill Ståhlberg se fusionerad med Laihela, Språket förenar det räcker tillbringa två månader på University of California i En pensionering innebär för en del människor Lillkyro, Korsnäs och Malax. En sådan samgång För oberoende om att snön just nu tycks klumpa sig Berkeley, usa. Det är här vi i så fall utvecklar diag- en stängd dörr och en viss sorg över allt som blev skulle bidra till att de finskspråkiga inte känner sig under finlandssvenskarnas skidor är Ståhlberg all- nosinstrumentet, säger han. ogjort. För Krister Ståhlberg verkar pensionering- utelämnade, den skulle förstärka Vasas svenskhet deles övertygad om att ryktet om svenskans snara Han utesluter inte att han någon gång i framti- en innebär en helt ny frihet att välja och vraka samtidigt som fusionen garanterar att SFP blir ett sotdöd är överdrivet. Han har i sina olika yrkesrol- den erbjuder sig att utvärdera också sin förra mellan olika åtaganden. av de starkare partierna i Vasa. ler fått många prov på hur stark svenskan ändå är arbetsgivare, Svenska kulturfonden. Det ligger i Vi kommer ännu att höra mycket av den man- som sammanbindande kitt mellan alla som talar alla stiftelsers intresse att fungera så trovärdigt och nen, var så säker. Energi och frenesi finns det gott Starka regioner som samarbetar språket. effektivt som möjligt. om. Då Ståhlberg för åtta år sedan tillträdde som fond- Han skrattar till då han berättar att han av Hit hör faktiskt att vi borde skärpa oss då det direktör hade både andra och han själv vissa dubier mediaproffsen har fått höra att livet är lokalt och gäller uppföljningen av de projekt vi finansierar

13 En glad Lax i en skoask susanna ilmoni Vem hade kunnat ana att damasker skulle kännas så rätt anno 2010? Eller att ett par upp nosiga herrkängor i renskinn skulle bli det hetaste som modefolket söder om norra pol cirkeln sett på länge? Eller att en logo kan bestå av robotar, science fictionfigurer, skelett och spermier utan att kännas totalt pubertal? Svaret på alla tre frågor är Janne Lax. Skoformgivaren med säte i Helsingfors har målmedvetet valt att gå sin egen smala väg i en av världens tuffaste branscher. Han är övertygad om att serietillverkat kan kännas som mått - beställt. Och att underligt är bra. Formgivaren. I tio år har Janne Lax gjort skor. Eget företag har han haft i fem år. Lyxigt möter punkigt Skolådor små svarta och större i brunt wellpapp balanserar i staplar längs väggarna. En gammal svart Singer står parkerad i ett hörn, i samma rum som ett par svarta träbänkar. White Noise står det på den oansenliga ytterdörren i Kronohagen fast det mesta inne i lokalen är svart och tyst. Det här är Janne Lax kombinerade arbetsrum, försäljningskontor och lager. Skodesignern själv utstrålar tålamod och lugn. Och visshet om att han är inne på rätt spår. Jag vill skapa ett starkt varumärke som har ett eget uttryck. Det ska vara tidlöst men säreget. För Lax betyder det att förena en känsla av lyxigt handgjort med punkig attityd, att para ihop klassisk stil med skejtarens gatukredibilitet och kunna erbjuda en bekväm läst oavsett skomodell. Alla idéer föds ur praktiska användarmöjlighe- 22

14 U N D E R S T Ö D ter eller roliga detaljer. Här går till exempel ett smalt reflexband längs skon och på den här modellen är det knytbanden som är grejen, förklarar Lax och pekar på raden av unisex sneakers som kan beställas i storlek 36 46, ballerinaaktiga skor för damer och Fine Line-skor för herrar. I dag kan han visa upp en kollektion på över femtio artiklar, "och ändå är den ganska liten, man borde göra större och mer för att sälja". Måttbeställt. Varje år gör Janne Lax mellan sex och åtta par skor för hand. De som måttbeställer vill ha de bästa materialen, bekvämlighet och personligt uttryck. 25 Formgivning från början Yrkesvalet var ändå ingalunda självklart. Journalistkåren var nära att bli en man starkare, men Lax insåg snabbt att mikrofonen inte var hans redskap. Efter gymnasiet sökte jag in till universitetet för att läsa engelska men kom inte in. I stället gick jag en radiokurs vid Laajasalon kristillinen opisto. Allt såg bra ut tills jag provade på journalistjobbet under några månader och kom fram till att det ändå inte var min grej. Det var en lite stressande tid och jag gick och funderade på vad jag skulle göra, ville göra. Det var då tanken på skor dök upp. Några regelrätta formgivare fanns inte i släkten men nog många händiga fingrar. Farfar var smed och hade en hel del roliga verktyg hemma. Pappa igen har alltid gjort läderarbeten medan mamma och mormor har stickat mycket. Så Janne Lax ringde förbundet för skomakare och frågade om det fanns något ställe som gör skor för hand. Det enda stället, Mittatilausjalkine T&P, råkade finnas vid Femkanten i Helsingfors. Och de tog mig. I ungefär ett år var Lax lärling, tillverkade måttbeställda skor och tänkte att det enda han vill göra

15 U N D E R S T Ö D är tillverka måttbeställda skor. Men "sedan dök det upp en vilja att skapa" så han bestämde sig för att lära sig yrket från den teoretiska grunden och sökte till artenomutbildningen vid Wetterhoff i Tavastehus. Under studietiden bekantade sig Lax också med skodesign för brittiska gentlemen under en tid i Wellingborough. Efter examen valde han att återvända till de måttbeställda skorna vid Femkanten i ytterligare ett par år men företaget föll i bitar på grund av ekonomiska skäl och icke-fungerande personkemier. Det var synd för jag upplevde att det var ett kreativt gäng jämfört med till exempel många brittiska formgivare som har stelnat i sina mönster. Dags för Lax att stå på egna ben. Damasker är heta År 2005 föddes Lax Creation och samma år lanserades den första skokollektionen, St. Vacant Footwear. Fortfarande gör Lax skor för hand vid sidan om att han ritar de serietillverkade St. Vacant-kollektionerna. Till de mer udda produkterna i Lax utbud hittas damasker, men i modern tappning. Damaskerna föddes ur ett samarbete med orkestern Lapko som ville ha något roligt att klä sig i under spelningarna. Damasken är ju en gammal produkt som användes vintertid förr när man bara hade ett par skor. Då knäppte man damasken med knappar, men jag är ingen vän av knappar så jag gjorde en version med kardborreband i stället. Mina damasker kan användas med vilka skor som helst: klackskor eller sneakers, allt går. Tack vare den här lilla länken som kan träs genom sneakerbanden börjar damasken inte glida runt, säger Lax och demonstrerar snabbt på sina skor hur den fiffiga länken fungerar. En annan udda produkt är Nutukas-herrstövlarna av renskinn som Lax designade på uppdrag av det samiska utbildningscentret i Enare. Många har sedan dess dreglat över det läckra paret, tyvärr det enda som finns i världen. Tanken var att hitta på något att göra av skinnet på renarnas ben, som är en biprodukt inom köttindustrin. Det är ett verkligt tåligt men svårhanterbart material. Jag hoppas de får i gång produktionen en vacker dag. Damask. Knapparna har blivit kardborreband i Janne Lax moderna damasker och tack vare en liten länk hålls de stadigt på skon. Nära lägga skorna på hyllan Huvudsysslan är ändå St. Vacant-kollektionen två gånger per år. Just nu arbetar Lax med sikte på sommaren 2011 väljer material och färger, skissar och bygger upp en helhet. "Hur gör man skor?" brukar folk ibland fråga. "Via e-post" svarar jag då. Det mesta av mitt jobb sköts vid datorn. St. Vacant tillverkas i Portugal så jag kommunicerar per e-post och bildbehandling. Jag designar och någon annan gör jobbet, och sedan skickar fabriken mig den ena skon av protoparet som jag kollar och korrigerar. Att den finländska modebranschen lider av kronisk brist på mecenater eller ens små investerare är ett faktum som också Janne Lax har fått erfara. Det är svårt att starta ett företag, bygga upp en webbsajt och katalog, investera i materialanskaffningar, satsa på resor, delta i modemässor, knyta kontakter, utveckla sina färdigheter, göra jobbet konkret och ha råd med gröt till sina barn. Utan uppbackning av fondpengar hade Finland antagligen varit ett skoföretag fattigare. I höstas ansökte jag om stipendier på allvar, läget började kännas hopplöst. Det var bara utgifter och utgifter, enorma kostnader, och total ovisshet om det skulle bli till något. Om du inte utvidgar kollektionen kan du inte sälja och om du inte säljer så ja, det är en ond cirkel. Jag var nära att helt sluta med skoformgivningen. Tack vare ett ettårigt arbetsstipendium av Svenska Kulturfonden i höstas och ett motsvarande av Suomen Kulttuurirahasto i mars i år kan han nu se framåt med tillförsikt. Länge tänkte jag att "skomakare bliv vid din läst" men om det föds andra produkter i framtiden så varför inte. Nu har jag till exempel väskor i åtta modeller och siktar på att företaget ska nå ut på den europeiska marknaden. För mig handlar det om hållbar design och om att kunna erbjuda människor glädje. Janne Lax vill fortsätta leka i en egen klass när det gäller formgivning. En sådan där säregen. Fakta Janne Lax Född: I Helsingfors Bor: I Munksnäs, Helsingfors. Familj: Hustru och två söner. Intressen: Musik, skateboardåkning och sciencefictionfilmer. Utbildning: Lärling vid Mittatilausjalkine T&P Oy, studier i industriell skotillverkning i brittiska Wellingborough, artenom vid Hämeen ammattikorkeakoulu, Wetterhoff. Plock i karriären: Första pris 2001 i en tävling för Sergio Tacchini, projekt för Karhu Sporting Goods 2004, eget företag Lax Creation 2005, första St. Vacant-kollektionen 2005, herrkollektion för Mantereen Kenkä - tehdas 2006, samarbete med Makia Clothing, unika herrkängor i renskinn för Saamelais - alueen koulutuskeskus Förebild som skoformgivare: Har ingen, men Paul Smith är en beundransvärd figur. Mer info: eller

16 U N D E R S T Ö D Svenska nu tiinaliisa granholm och liisa suomela Det var kul att lyssna på norska. Det var lika lätt att förstå som svenska Så svarar en av de finskspråkiga elever som fått ta del av Låna en nordbo inom Svenska nuprojektet. Svenska nu är det nätverk som sedan 2007 arbetar för bättre och mer motiverande svenskundervisning i Finland. Svenska nu vill uppmuntra ungdomar till att använda svenskan och visa att svenskan inte bara är nyttig utan också rolig. Här berättar Tiinaliisa Granholm och Liisa Suomela om responsen på ett av de största projekten som Kulturfonden just nu stöder inom utbildningssektorn. finskspråkiga skolelever och studerande kontaker 2009 erbjuds levande möten med svenskan i Finland, Programverksamheten utvecklas ständigt och nätverket har kunnat utöka utbudet jämnt under de stöder svensklärare och breddar kulturutbudet i skolan genom att organisera turnéer med bland första åren. Nätverket har lyckats höja verksamhetens volym från ca kontakter år 2007 till ca annat författare, redaktörer, musiker och teateroch filmföreställningar. I år ska det ännu bli workshops i serieteckning, matlagning och skuggspels - Finland. Svenska kulturfonden är en av de viktigas elev- och lärarkontakter år 2009 runtom i teater. te finansiärerna av verksamheten. En målsättning för verksamheten är att nå hela landet och speciellt regioner där man inte annars hör svenska. Evenemangen har ordnats flitigt runtom i Finland år 2009 nådde verksamheten elever på ca 250 orter. Lokalpressen har visat stort intresse för olika slags evenemang som nätverket har erbjudit. Flera positiva artiklar berättar att konceptet fungerar och att arbetet är betydelsefullt. Responsen har överlag varit bra vilket visar att nätverkets verksamhet har lyckats erbjuda finska skolelever förutom positiva möten med det svenska språket även intressanta och inspirerande kulturupplevelser. Det var lätt att förstå språket. Evenemanget var roligt och dikterna var skojiga Svenska nu har ett brett utbud. kommenterade en elev besöket av en svensk estradpoet. Den evaluering som görs av verksamheten har gett positiva resultat: Hälften av eleverna har uppgett att de förstod allt eller det mesta under en föreställning och 40 % uppger ha kunnat följa med även om de inte förstod allting. Tidningen i skolan Ett framgångsrikt projekt inom Svenska nu har från början varit Tidningen i skolan vilket innebär att en journalist besöker skolan och håller en lektion eller en workshop i mediekunskap. Elever i finska skolor får bekanta sig med svenska dagstid

17 U N D E R S T Ö D PlayMe går hem tusentals gånger Vi avslutar med några direkta citat av dem som var PlayMe den process som började som talangjakt med: och utmynnade i en underhållande musikal på Svenska Teatern i Helsingfors och en webbportal Det var min första musikalen och jag gillade den fast det med spel och undervisningsmaterial har väckt var på svenska. Jag förstod ingenting men det störde mig intresset för det svenska språket och för den fin- inte. Musik var kanske bra. Det bästa låtet var Jag vill landssvenska kulturen hos ungdomar i hela ha alt -sång. Flickorna var vackra och behagade ögat. Finland. I samarbete med Svensklärarföreningen har Svenska nu koordinerat teaterbesök för ca 1 Jag skulle inte ha trott att jag kunde förstå så mycket 800 finska högstadie- och gymnasieelever. Ja, siff- svenska och därför var upplevelsen verkligen positiv. Jag ran är våren 2010 uppe i mer än det dubbla. anser att svenskan är det vackraste språket i världen och Teaterbussverksamheten har varit mycket upp- jag blir alltid irriterad när jag hör det eftersom jag inte skattat både av lärare och elever. PlayMe:s virtuel- ännu kan förstå allting. la värld har utnyttjats i svenskundervisningen Alla rollerna var trovärdiga. Kanske Geir Rön nings roll under lektionerna och en resa till Helsingfors har var den bästa eftersom han kunde göra sin gestalt så stygg Tusentals finskspråkiga skolungdomar har redan sett PlayMe. erbjudit eleverna en oförglömlig kulturupplevelse. utan att det verkade att han överspelade. Jag kunde gå Några elevgrupper har under sin resa till huvud- till Svenska Teatern någon annan gång eftersom skåde- ningar och tidskrifter från Finland och Sverige Låna en nordbo stadsregionen besökt även andra utflyktsmål med spelet som jag såg var så bra. samt med sociala medier såsom bloggar och Nätverket samarbetar även med aktörer som erbju- anknytning till svenska språket, t.ex. Hanaholmen Twitter. Lektionens tyngdpunkt kan variera der nordiska kulturupplevelser. Projektet Låna en kulturcentrum för Sverige och Finland, Nifin och Guidningen på Svenska Teatern var intressant. Det var beroende på journalistens specialområde från nordbo är ett samarbetsprojekt med Nifin - Hanken. spännande att vandra labyrintiska korridorer och se hur bildanalys till radiojournalism eller innehålla till Nordens institut i Finland. Tillsammans anordnar alt handlar i den stora teatern. Det var kul att märka att exempel svensk ungdoms- och populärkultur eller Svenska nu och Nifin nordiska skolbesök i hela lan- jag förstått vad guiden berättade. allmänt aktuellt om Sverige. det. Aktiva, utåtriktade nordbor från Danmark, Besöken är till nytta för både elever och lärare Island, Norge och Sverige besöker skolor och berät- Vi borde ha mera sådana utflykter. Musikalen lärde oss som båda har uppskattat möjligheten att få uppda- tar om sitt land på tydlig svenska eller skandinavis- lite svenska och den var underhållande. tera sina kunskaper om livet i grannlandet. År 2009 ka. Syftet är att få en bra kontakt med eleverna och besökte svenska journalister skolor bl.a. i Lappland, att få i gång en diskussion mellan elever och en livs- Vill du ge tips till dina finskspråkiga vänner så kan Savolax, Norra Karelen, västkusten och huvud- levande nordbo. du gott visa dem till webbplatsen svenskanu.fi stadsregionen

18 Svenskan lever vidare på större yta i Uleåborg mats hilli Den gamla skolbyggnaden i gult flankerad av det Weckmanska huset som inrymmer gymnasium och barnträdgård. en tidigare elev minns den. Men stämningen är möjligt att börja barnträdgården i samma hus som antagligen lika intim som den alltid varit trots att man senare avlägger studentexamen. Många av i september 2009 firade Svenska Privatskolan i Skolgården har också växt i takt med skolan. Idag finns det gott om utrymme för bollspel och andra roliga aktiviteter. utrymmena blivit flera och skolan större. Elev - grupperna från grundskola till gymnasium är av sådan storlek att man nästan kan garantera en kamraterna följer samma bana och på gymnasiets första klass får man dessutom sällskap av ungdomar från till exempel svenska Österbotten och Uleåborg sin 150-åriga verksamhet med en stor trygg och meningsfull skolmiljö. Eleverna har Tornedalen som vill bli studenter på svenska i fest. Den tidigaste föregångaren grundades år 1859 den där pakkoruotsi-motståndare förenas med utrymme att växa, de får stöd av sina kamrater som Uleåborg. Språket förenar, men samtidigt får man som flickskola av marie junelius. Gör man en invandringskritiker på olika webbforum. Man de känner väl och de har lärarens öra när det finns möjligheten till ett unikt kulturutbyte som i slu- historisk tillbakablick så kan man tycka att det är kan inte låta bli att undra om det inte i första hand frågor och problem. tändan gagnar både eleverna och skolan. ett litet mirakel att skolan lever vidare och mår bra. handlar om oförståelse och ren avundsjuka riktat I samband med införskaffandet och renovering- Under språkstriden på och 1930-talen mot den lilla byskolan i stadens centrum. en av Stora Ensos gamla lokaler i grannhuset, Svenskan i Uleåborg ifrågasatte många äktfinskt sinnade skolans exi- Byskola är förresten en mycket träffande be - Weckmanska palatset, kunde också Svenska Det svenska inslaget i Uleåborg har långa anor stens i det annars helt finskspråkiga Uleåborg. Idag näm ning även om läget är city. Dessutom är barnträdgården i Uleåborg återvända till samma trots att finskan alltid varit det dominerande språ- har den debatten flyttat över till den virtuella värl- Svenska Privatskolan idag inte lika liten som mång- lokaler som skolan. Idag är det alltså i praktiken ket i staden. Under den svenska tiden fram till år 32 33

19 U N D E R S T Ö D var svenskan förvaltningsspråk och även om Eleverna berättar men. Val av skola motiverar han med att han ville trävarubranschen i Uleåborg, medan Elin ägnade man inte alltid förstod det som skrevs i dokumen- Svenska Privatskolan i Uleåborg har sedan starten studera i stadsmiljö och testa på att bo självständigt. sig åt välgörenhetsarbete i hemstaden. ten fanns det en vilja att lära sig. Utbytet med den först och främst varit en möjlighet för finlands- Sedan får man dagligen använda de bägge Efter Karls död följde Elin sin makes önskan svenska riksdelen var nämligen livligt. Det fanns en svenska och tvåspråkiga invånare att gå i skola på inhemska språken och det finns ett stort utbud på och gjorde en omfattande donation till Svenska fartygsförbindelse mellan Uleåborg och Stockholm svenska. Även om många av de gamla finlandssven- fritidsaktiviteter. Kulturfonden. Kulturfondens uppgift blev att för- som var i flitig användning inte minst av borger- ska Uleåborgssläkterna sökt sig söderut, så finns Han ser mycket positivt på skolan: valta dessa medel på bästa sätt. Avkastningen från skapet. det uppenbarligen ett behov av skolan. I skrivande Det råder en fin gemenskap mellan lärare och den Pentzinska fonden skulle i första hand tillfalla När Finland blev en autonom del av det ryska stund uppgår elevantalet i grundskolan till 144 ele- elever. Det beror säkert till stor del på att vi är en svenska kultur- och bildningssträvanden i Uleå - riket var det många Uleåborgare som skrapade sig i ver. En väldigt populär barnträdgård tryggar till- liten minoritet på en finskspråkig ort. borg. Under svåra tider har skolan kunnat söka huvudet när nya kontakter skulle knytas. Staden växten. jan klemets flyttade med sin familj från medel ur fonden. hade på många områden ett betydligt större utbyte eva liljeblom, tillträdande rektor för Larsmo till Uleåborg för några år sedan. Två av Makarna Pentzins kulturgärning har varit med Sverige än man hade haft med övriga Finland. Svenska handelshögskolan i Helsingfors, hör till deras barn går i den svenska skolan och ytterligare direkt avgörande för den svenska skolverksamhe- För svenskans ställning betydde den brutna kategorin tidigare elever vid skolan. Hon växte upp två är på väg till förskolan inkommande höst. tens fortlevnad i staden. kontakten en tillbakagång. Om till och med små- i en finlandssvensk miljö i Uleåborg där så gott som En finlandssvensk skola på orten var en förut- borgarna och hantverkarna tidigare behärskat svenska någorlunda blev förfinskningen nu ett ofrånkomligt faktum. Tsar Alexander II godkände hela släkten från hennes fars sida gick i Svenska Privatskolan. Hennes far einar liljeblom hörde till studentkullen år sättning när vi funderade på en flytt till Uleåborg, säger Jan Klemets. Vi är en tvåspråkig familj som värnar om bägge inhemska språken. Svenska Privatskolan i Uleåborg Grundades som Svenska fruntimmer - år 1863 finskan som förvaltnings- och rättegångsspråk. Uleåborgs stadsfullmäktige övergick till finska som protokollspråk ganska exakt tjugo år senare. Staden har alltid haft viss inflyttning från Svensk finland, ofta från det närbelägna svenska Österbotten. Många av de finlandssvenska Uleå - borg arna har varit handelsmän. Namn som wetter strand (Wetteri) och åström kopplar man ännu idag till bilhandel. Uleåborgs och Finlands äldsta elaffär Hammarin Sähkö Oy grundades i tiderna av ingenjör gunnar hammar från Ekenäs. Universitetssjukhuset har lockat finlandssvenska läkare och forskare till staden. Svenska Privat - skolan och alla dess föregångare har givetvis också bidragit till viss inflyttning. Idag uppskattas antalet finlandssvenskar till ungefär 400 personer i havet av drygt invånare i Uleåborg. Valet av skola var klart från början. Från min fars sida är jag från alla håll i flera generationer gammal Uleåborgare. Med de kopplingar min far och hans släktingar hade till skolan var det självklart att jag skulle gå där, från 6-åring i folkskolan till student från gymnasiet. Enligt Eva Liljeblom fanns det klara fördelar med att gå i en liten skola på en språkö som Uleåborg. Man fick individuell undervisning. För min del betydde det närmast att jag gavs utrymme att ganska långt läsa i egen takt. Jag lärde mig med andra ord studieteknik. Det var enkelt att fortsätta universitetsstudierna med den erfarenheten. En röst från dagens verklighet tillhör tom viitanen, hemma från Nedervetil. Han valde att flytta till Uleåborg för att gå i gymnasiet vid Svenska Privatskolan. Nu går han i tvåan och siktar på studier i historia eller statsvetenskap efter studentexa- Skolan har blivit bekant med åren. Man har blivit väl emottagen. Det har funnits möjlighet att träffa både rektor och lärare. Med de lite mindre klasserna verkar det finnas helt andra möjligheter om man jämför med andra skolor. Det var ett gott val av skola, konstaterar Jan Klemets. En unik donation som garant Verksamheten vid skolan upprätthålls idag av en garantiförening, medan lokalerna handhas av Svenska Kulturens Vänner i Uleåborg. När det gäller finansiering förlitar sig skolan i huvudsak på statliga medel och stöd från Uleåborgs stad. Men skolan har också många enskilda välgörare och eldsjälar att tacka för sin 150 år långa historia. Bland dem finns två personer som är värda ett he - ders omnämnande, nämligen konsul karl pent - zin ( ) och hans hustru elin ( ). Karl gjorde en framgångsrik karriär inom skolan i Uleåborg år 1859 av Marie Junelius Pojkar fick tillträde till skolan efter 1904 då Realläroverket för gossar och flickor i Uleå - borg uppstod Efter att skolan brann ner i samband med ryskt bombardemang av Uleåborg under fortsättningskriget 1944, återuppbyggdes skolan på dagens adress, Sepänkatu 7 År 1998 stod den nya gymnasiebyggnaden klar Hösten 2009 kunde den 150-åriga skolan ta i bruk tilläggsutrymmen på Sepänkatu 9, det så kallade Weckmanska huset Skolans historia presenteras närmare i lektor Carl-Eric Silvanders historik Svenska Privatskolan i Uleåborg samt faktorer som upprätthållit densamma, utgiven

20 U N D E R S T Ö D Sex månader i fransk konstnärskoloni I forna mästares fotspår håkan näsman Kulturfondens internationella arbete har intensifierats de senaste åren, dels för att markera det finlandssvenska i Europa och dels för att erbjuda finlandssvenska förmågor internationell er - farenhet. Sedan ifjol finns det ett nytt och spännande alternativ för finlandssvenska konstnärer ett sex månaders stipendium på en konst närs koloni i Frankrike. Niklas Ground stroem åkte i somras ner till Grez-sur-Loing för att arbeta med översättningen av Aleksis Kivis Nummi - suutarit/socken sko makarna. Han var imponerad. Varje dag och långt därefter. grez-sur-loing är en by på en timmes avstånd Larssons ateljé och en rätt stor bostad. Dessutom Förutsättningarna för skapande verksamhet är flyta sen. Samtidigt var Grez ett optimalt ställe för från Paris och det räcker med en titt på webbplat- finns en gemensam matsal, sällskapsrum och de bästa tänkbara i en nejd som inbjuder till långa, att jobba på ett längre projekt. Det var så lugnt. sen för att bli smått avundsjuk på de konstnärer bibliotek. sköna cyckelfärder längs kanalerna, promenader i Alla yttre distraktionsmoment var borta. Det hand- som får åka till Hotel Chevillon på Svenska kultur- de lummiga skogarna eller längs traktorstigarna på lar ju om en liten by, inget nattliv heller När fondens nya stipendium. På 1800-talet fanns här En fantastisk miljö för skapande odlingsfälten. Den intillliggande floden Loing, man väl finner sig till rätta i den lugna monotonin, konstnärer från Amerika och Irland, för att kring Skådespelaren och regissören Niklas Ground - med den medeltida bron, utgör en ständig inspira- har man obegränsat med tid för personliga reflek upptäckas av nordiska kolleger: august stroem bodde där sex månader hösten En tionskälla för konstnärerna här. tioner, avkoppling och arbetsro. strindberg, ville vallgren, carl lars- nästan salig Niklas berättar gärna om sin vistelse, Så det var lätt att acklimatisera sig och komma Om tystnaden börjar kännas alltför påträng- son, Skagenmålarna, osv. Den då lilla byn har som han betecknar som något av det bästa han igång med arbetet? ande, går det alltid att kliva på ett lokaltåg; inom en vuxit till sig något, men omgivningarna är alltnog varit med om. Minnena ligger nära och är krafti- I början var det konstigt för mig att sitta med knapp timme står man i folkvimlet på Gare de fina och som stipendiat förfogar man över Carl ga. En fantastisk miljö och underbara människor! väldigt regelbundna tider, men det började nog Lyon, i hjärtat av Paris. Det är klart att man skall ha 36 37