Hälso- och sjukvårds- rapport 2005

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Hälso- och sjukvårds- rapport 2005"

Transkript

1 Hälso- och sjukvårds- rapport 2005

2 Socialstyrelsen klassificerar sin utgivning i olika dokumenttyper. Detta är en Tematisk översikt och analys. Det innebär att det är en regelbundet återkommande bred översikt och analys av förhållanden och utveckling inom olika delar av välfärdssektorn eller för olika befolkningsgrupper. Den innehåller uppgifter som baseras på vetenskap och/eller beprövad erfarenhet. Ett primärt syfte med tematiska översikter och analyser är att de ska ge kunskapsunderlag för beslut på nationell, regional och lokal nivå. Socialstyrelsen svarar för innehåll och slutsatser. ISBN: Artikelnr: Sättning: Per-Erik Engström Formgivning omslag: Fhebe Hjälm Foto: Paul Marshall/Tiofoto, Erik G Svensson/prb, A Pix/prb Tryck: Edita Norstedts Tryckeri, november 2005

3 Förord Hälso- och sjukvårdsrapport 2005 är den fjärde rapporten i ordningen sedan Socialstyrelsen i regleringsbrevet 1993/94 fick i uppdrag att tillsammans med bland andra Landstingsförbundet regelbundet rapportera om förhållandena inom hälso- och sjukvården. Den närmast föregående rapporten publicerades år 2001, medan det åren 2002 och 2003 lämnades lägesrapporter. Under de tio år som förflutit sedan den första hälso- och sjukvårdsrapporten har grundförutsättningarna för att följa upp tillståndet i hälso- och sjukvården i vissa avseenden förändrats i positiv riktning. Arbetet med verksamhetsuppföljning på nationell nivå har haft hög prioritet under de senaste åren och successivt kommit att präglas av samsyn hos de nationella aktörerna när det gäller behovet av åtgärder. Men möjligheter till verksamhetsuppföljning på nationell nivå saknas fortfarande inom flera vårdområden, såsom primärvård, psykiatrisk vård och tandvård. Det är därför angeläget att den pågående positiva utvecklingen fortsätter och intensifieras. I Hälso- och sjukvårdsrapport 2005 redovisas bl.a. den pågående utvecklingen av modeller för verksamhetsuppföljning och indikatorer såväl internationellt som nationellt. Rapporten vänder sig i första hand till regering och riksdag. Huvudsyftet är att ge en övergripande bild av tillståndet i hälso- och sjukvården. Denna bild bygger på ett urval av de stora mängder data som vården producerar. Det är Socialstyrelsens förhoppning att rapporten också ska kunna vara till nytta för politiker, tjänstemän och yrkesverksamma i hälso- och sjukvården på regional och lokal nivå. Hälso- och sjukvårdsrapport 2005 har utarbetats inom Hälso- och sjukvårdsavdelningen vid Socialstyrelsen av en arbetsgrupp som bestått av Ann Bonair, projektledare, Inger Erlandsson och Klas Öberg. Projektets styrgrupp har bestått av Bo Lindblom, ordförande, Monica Albertsson, Fredrik Berggren, Gunilla Hulth-Backlund och Christina Kärvinge. I en referensgrupp har följande representanter ingått: Lars Johansson, Sveriges Kommuner och Landsting, Gösta Jedberger och Peter Seger, Föreningen Vårdföretagarna, samt Jan Peter Strömgren och Elisabet Wallenius, Handikappförbunden. Stefan Håkansson och Fredrik Westander har bidragit med underlag till kapitel 2, Svensk hälso- och sjukvård i internationellt belysning. Johan Frisack har lämnat underlag till kapitel 3. Agneta Ekman har producerat underlaget till de avsnitt som behandlar tandvård. Rapportens innehåll har faktagranskats av registerhållare vid de nationella kvalitetsregistren, Socialstyrelsens vetenskapliga råd samt andra ämnesexperter. Kjell Asplund Generaldirektör

4

5 Innehåll Sammanfattning Inledning Uppdraget Syfte Om utvecklingen av strategier för verksamhetsuppföljning internationellt Utvecklingen av verksamhetsuppföljning i Sverige Läsanvisningar Svensk hälso- och sjukvård i internationell belysning Inledning Internationella jämförelser Aktuella utvecklingslinjer i dansk och norsk hälso- och sjukvård Allmänna förutsättningar för den svenska hälso- och sjukvården Inledning Lagstiftning och överenskommelser mellan staten och huvudmännen förändringar sedan år EU:s hälso- och sjukvårdspolitik och Sverige Ekonomiska ramar och förutsättningar Säker vård Inledning Vårdskadornas omfattning i Sverige Vårdskadornas kostnader Nuvarande regelverk Förklaringsmodeller till olika typer av felhandlingar Utvecklingen av patientsäkerhetsindikatorer Utvecklingen av patientsäkerhetsterminologi Förbättringsarbete Utvecklingen av valda delar av hälso- och sjukvården Inledning Vård vid hjärt-kärlsjukdom, inklusive stroke Diabetesvård Vård vid cancersjukdomar Vård vid rörelseorganens sjukdomar Ögonsjukvård Hälso- och sjukvård för barn och ungdomar Kvinnosjukvård

6 Innehåll Vård vid psykisk ohälsa och psykisk sjukdom Vård av äldre Primärvård Hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande hälso- och sjukvård Tandvård Förbättringsarbete i hälsooch sjukvården Inledning Landstingsförbundets Genombrottsprojekt Strategiskt förbättringsarbete i hälso- och sjukvård Landstinget i Jönköpings län Vårdråd per telefon 1177-projektet Nationell patientöversikt Råd vid läkemedelsbehandling Produktivitet och effektivitet Inledning Definitioner Helhets- eller delperspektiv Produktivitet, mått och metoder Effektivitet Tillgänglighet om väntetider i vården Inledning Orsaker till väntetider Åtgärder som kan reducera väntetider Nationella hälso- och sjukvårdspolitiska åtgärder för att öka tillgängligheten Hur ser väntetiderna ut några exempel från elektiva ortopediska ingrepp Tillgänglighet i primärvården Verksamhetsuppföljning möjligheter och hinder Inledning Verksamhetsuppföljning på nationell nivå idag Kunskapsbaserad och ändamålsenlig vård Säker vård Patientfokuserad vård Effektiv vård Jämlik och jämställd vård Vård i rimlig tid Bilaga Definition av strokeenhet

7 Innehåll Tabeller Tabell 2:1. Rangordning av 19 OECD-länder baserad på jämförelser av a) funktionsjusterad förväntad livslängd (1999), b) åtgärdbar dödlighet (1998) och c) åtgärdbar dödlighet kompletterad med 50 procent av dödligheten vid ischemisk hjärtsjukdom (1998) Tabell 2:2. Läkemedelskostnader per capita och försålda dygnsdoser per 1000 invånare och dag i de nordiska länderna Tabell 2:3. Andelen (%) av befolkningen som rapporterade tillfredsställelse med hälso- och sjukvården i EU-15-länderna 1996, 1999 och (Rangordningen gjord efter 2002 års resultat.) Tabell 2:4. Attityder till sjukvården i åtta europeiska länder Procentuell fördelning av attityderna bland de tillfrågade personerna i varje land Tabell 3:1. Antal och andel av sysselsatta barnmorskor, sjuksköterskor och läkare fördelade på näringsgrensområden, november Tabell 3:2. Antal och andel av sysselsatta tandhygienister och tandläkare fördelade på näringsgrensområden, november Tabell 3:3. Antal legitimerade personer fördelade på legitimerade yrkesgrupper, Tabell 4:1. Antal anmälningar till Patientskadeförsäkringen, Hälso- och sjukvårdensansvarsnämnd, Socialstyrelsen och Patientnämnder 1995, 2000, Tabell 4:2. OECD-panelens förslag till internationella patientsäkerhetsindikatorer Tabell 5:1. Mäns och kvinnors användning av läkemedel mot hjärt-kärlsjukdom. Antal DDD/TIND (=definierade dygnsdoser per 1000 invånare och dag), Tabell 5:2. Organisationen av neonatalvården på landets sjukhus med förlossningsverksamhet, Tabell 5:3. Antalet självmord i åldersgrupperna respektive år, Tabell 5:4. Antal mottagningar per region som rapporterade data till uppföljningsregistret i SWEDIAB- KIDS, Tabell 5:5. Patienternas och läkarnas bedömning av komplikationer åtta veckor efter avlägsnande av livmodern. Genomsnitt för samtliga kliniker och samtliga operationstyper, september 2003 september Tabell 5:6. Genomsnittligt antal disponibla vårdplatser i sluten psykiatrisk vård inkl. barn- och ungdomspsykiatrisk vård, Tabell 5:7. Genomsnittligt antal disponibla vårdplatser i psykiatrisk vård per 1000 invånare och huvudman 2003, samt genomsnittligt antal disponibla vårdplatser 2002 och 2003 inklusive procentuell förändring mellan 2002 och Tabell 5:8. Antal patienter i sluten psykiatrisk vård årligen samt vårdtillfällen per patient, Tabell 5:9. Producerade och konsumerade vårdtillfällen i psykiatrisk vård per huvudman samt andel såld respektive köpt vård, Tabell 5:10. Antal vårdtillfällen och medelvårdtid per diagnosgrupp i psykiatrisk vård, Tabell 5:11. Antal besök i psykiatrisk öppenvård 2003, egenproducerad verksamhet och verksamhet producerad av annan vårdgivare Tabell 5:12. Antal och andel boenden och personer med psykiskt funktionshinder fördelade på boendetyp och huvudmannaskap Tabell 5:13. Olika åldersgruppers antal och andel av folkmängden respektive konsumtion av vårdtillfällen i sluten vård, Tabell 5:14. Vårdtillfällen per 1000 invånare i åldersgrupperna år samt 85 år och äldre, Tabell 5:15. Antal läkarbesök i primärvård per 1000 invånare åren , egenproducerad verksamhet och verksamhet producerad av annan vårdgivare

8 Innehåll Tabell 5:16. Antal besök hos andra personalkategorier än läkare efter delområde i primärvården, Tabell 5:17. Antal allmänläkare i primärvården åren baserat på tre olika källor Tabell 5:18. Förekomsten av rutiner/program för hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande insatser vid vårdcentraler Tabell 5:19. Procentuell andel 19-åringar som är kariesfria approximalt enligt rapporter från landstingen, Tabell 5:20. Procentuell andel män och kvinnor som uppgav sig ha tuggsvårigheter i olika åldersgrupper, år, Tabell 5:21. Procentuell andel män och kvinnor som uppgav sig ha mycket dålig eller ganska dålig tandhälsa i olika åldersgrupper, år, Tabell 5:22. Procentuell andel män och kvinnor som uppgav besvär med karies i olika åldersgrupper, år, Tabell 5:23. Procentuell andel män och kvinnor som hade besvär med blödande tandkött respektive tandlossning i olika åldersgrupper, år, Tabell 5:24. Procentuell andel män och kvinnor som inte hade besökt tandläkare/tandhygienist de senaste två åren i olika åldersgrupper, år, Tabell 5:25. Landstingens totala kostnader (miljoner kr) åren 2003 och 2004 för 1999 års tandvårdsreform Tabell 6:1. Antal Genombrottsprojekt under åren Tabell 8:1. Hälso- och sjukvårdspolitiska åtgärder för att förbättra tillgängligheten, Tabell 8:2. Täckningsgrad av landstingens inrapportering till databasen Väntetider i vården Tabell 8:3. Väntetider i månader till tre ortopedkirurgiska ingrepp, medelvärde och median, Tabell 8:4. Antal väntande patienter och andel (%) patienter på väntelistan som har väntat längre än 1 år, för mottagning och behandling, samt antal rapporterande enheter, Figurer Figur 2:1. Spädbarnsdödlighet Figur 2:2. Förväntad medellivslängd vid födelsen 1960 och Figur 2:3. Hälso- och sjukvårdskostnaderna i OECDländerna per invånare 2002, totalt och fördelade på privat och offentlig finansiering Figur 2:4. Köpkraftsjusterad avvikelse i procent från de svenska läkemedelspriserna för 17 europeiska länder. X-axeln i diagrammet utgör den svenska prisnivån Figur 2:5. Antal sysselsatta läkare och sjuksköterskor inom hälso- och sjukvården per invånare i fyra nordiska länder, Figur 3:1. Sjukvårdskostnader och BNP per invånare inom OECD (USD), Figur 3:2. Hälso- och sjukvårdens kostnader Fasta kostnader i 2000 års prisnivå. Index 1993= Figur 3:3. Nettokostnader för hälso- och sjukvård exklusive tandvård per invånare och län, Figur 3:4. Läkemedelskostnaderna per invånare efter län (AUP exkl. moms), Figur 3:5. Förändringen av antalet barnmorskor, sjuksköterskor och läkare sysselsatta inom hälso- och sjukvården, Index 1995= Figur 4:1. Utveckling av en organisatorisk olycka med aktiva fel och latenta fel (förhållanden) med utgångspunkt i Reason (1990 och 1997) Figur 4:2. Förklaringsmodell till olika typer av felbehandlingar efter Reason och Rasmussens teorier

9 Innehåll Figur 5:1. Försäljningen av de viktigaste grupperna av läkemedel mot hjärt-kärlsjukdom. Antal DDD/ TIND (= definierade dygnsdoser per 1000 invånare och dag), Figur 5:2. Akut reperfusionsbehandling vid hjärtinfarkt med ST-höjning eller vänstergrenblock i relation till ålder och kön, Figur 5:3. Landstingsfördelning av användning av kranskärlsröntgen vid akut hjärtinfarkt hos patienter utan ST-höjning och yngre än 80 år, Figur 5:4. 30-dagarsdödlighet vid akut hjärtinfarkt bland patienter i olika åldersgrupper, per kön, Figur 5:5. Andelen patienter som fått vård på strokeenhet, per landsting, Figur 5:6. Andelen patienter som avled inom 28 dagar efter insjuknandet, i olika åldersgrupper, Figur 5:7. Måluppfyllelse gällande HbA1c bland diabetiker i primärvården, per landsting, Figur 5:8. Kurativ behandling av prostatacancer, Figur 5.9. Sjukdomsaktivitet vid insjuknandet resp. efter sex och tolv månaders läkemedelsbehandling, samt grad av förbättring efter tolv månader, för patienter som inkluderats under första sjukdomsåret, per region, Figur 5:10. Antal kataraktoperationer per 1000 invånare samt per 100 invånare 70 år och äldre, per landsting, Figur 5:11. Utvecklingen av synskärpan på operationsögat resp. bästa ögat före kataraktoperation, Figur 5:12. Försäljningen (DDD) av låg- och medelpotenta östrogener, Figur 5:13. Andel (%) läkarbesök hos privata vårdgivare i primärvården, per landsting, Figur 5:14. Modell för hälsa i bokslut Styrprocessen Figur 5:15. Modell för hälsa i bokslut Verksamhetsprocessen Figur 5:16. Procentuell andel kariesfria 3-, 6- och 12- åringar enligt rapporter från landstingen åren Figur 6:1. Nolans förbättringsmodell Figur 6:2. Strategiska förbättringsområden i Landstinget i Jönköpings län ( Diamantbilden ) Figur 7:1. Begreppen produktivitet och effektivitet Figur 8:1. Andel (%) av patienterna som väntade tre månader eller kortare tid till läkarbesök på mottagning resp. till behandling inom ortopedi, Figur 8:2. Framkomlighet på telefon för tidsbeställning för läkarbesök på vårdcentral, 2002 och Figur 8:3. Väntetid till besök hos allmänläkare, våren 2002 våren Figur 8:4. Andel patienter per landsting som fått tid för läkarbesök inom sju dagar på vårdcentral, mars

10

11 Sammanfattning Förutsättningarna för verksamhetsuppföljning på nationell nivå Tio år har förflutit sedan rapporten Sjukvården i Sverige 1995 publicerades och den första samlade återrapporteringen till regeringen om tillståndet i hälso- och sjukvården ägde rum. Grundförutsättningarna för uppföljning av tillståndet i hälso- och sjukvården har i vissa avseenden successivt utvecklats i positiv riktning medan de i andra avseenden har förblivit tämligen oförändrade. De positiva förändringarna handlar om dels det intensiva utvecklingsarbetet för att förverkliga kontinuerlig och systematisk verksamhetsuppföljning på nationell nivå, dels det fortsatta utvecklingsarbetet inom de befintliga nationella kvalitetsregistren och arbetet med att utveckla nya register. Arbetet med verksamhetsuppföljning på nationell nivå har de senaste åren haft hög prioritet och har successivt kommit att präglas av en samsyn hos de ledande aktörerna vad gäller behovet av åtgärder. Ett exempel på denna positiva utveckling är Socialstyrelsens och Sveriges Kommuner och Landstings samarbete kring utveckling av indikatorer som mäter olika dimensioner av vårdens kvalitet och effektivitet och som öppet kan redovisas. Ett annat exempel är Socialstyrelsens riktlinjearbete vilket sker i samverkan med representanter för hälso- och sjukvårdens professioner som utvecklats till en hörnsten för enhetlig praxis för några av de stora folksjukdomarna. De nationella kvalitetsregistren har haft stor betydelse för att rikta uppmärksamheten mot kontinuerlig verksamhetsuppföljning i hälso- och sjukvården vad gäller medicinsk praxis och medicinsk kvalitet. De senare årens utvecklingsarbete har fokuserat på att kontinuerligt förbättra registrens täckningsgrad, kvalitetssäkring av data och inrapporteringsrutiner. Tre nationella kompetenscentra har etablerats sedan år Deras roll är att stödja tillkomsten av nya register, ge stöd vid bearbetning och analys av data för årsrapporter, ge utbildning m.m. Stöd till de nationella kvalitetsregistren erbjuds också av Epidemiologiskt Centrum vid Socialstyrelsen dels i form av metodstöd, dels i form av sambearbetningar av data från kvalitetsregistren och hälsodataregistren. De nationella kvalitetsregistren har begränsningar av två slag, vilket hänger samman med hur registren vuxit fram. För det första täcker registren somatisk vård men endast delar därav, för det andra har valet av indikatorer i huvudsak begränsats till sådana som mäter diagnostik och behandling. De befintliga nationella kvalitetsregistren har inte något ansvar för att nya register ska etableras på områden där sådana saknas. Det är heller inte möjligt att ålägga någon att initiera ett nytt register eftersom registerverksamheten vilar på att det finns ett starkt professionellt intresse att driva ett register. Det finns i dag vårdområden som i princip helt saknar nationella kvalitetsregister eller andra register som kan användas för verksamhetsuppföljning på nationell nivå. De områden som åsyftas är primärvården inklusive vård av äldre och funktionshindrade, den psykiatriska vården och tandvården. För en fortsatt positiv utveckling av verksamhetsuppföljningen på nationell nivå måste vissa hinder 11

12 Sammanfattning undanröjas. Enligt Socialstyrelsens bedömning behövs ett ställningstagande från regering och riksdag om rollfördelningen på nationell nivå. Det är svårt att föreställa sig att en systematisk verksamhetsuppföljning med öppna redovisningar på nationell nivå ska kunna förverkligas om inte rollfördelningen är fastställd och har författningsstöd. Socialstyrelsen föreslår en lösning där obligatorisk inrapportering av en mindre uppsättning kvalitetsindikatorer införs stegvis. För att detta ska kunna ske krävs ett förtydligande av vilka indikatorer som ska rapporteras på nationell nivå, fastställandet av en tidpunkt när en sådan rapportering ska påbörjas och fastställandet av vem som ska vara mottagare av rapportering. Medicinsk kvalitet och säker vård De nationella kvalitetsregistrens uppföljningar av behandlingsmetoder och uppnådda resultat inom respektive diagnosområde ger goda förutsättningar för att följa utvecklingen av den medicinska kvaliteten. Rapporter från ett antal kvalitetsregister har varit underlag för redovisningarna i den här hälsooch sjukvårdsrapporten. Utvecklingen under de senaste åren har, i de flesta fall som presenteras här, varit positiv när det gäller tillgång till behandlingsmetoder och resultat. Det gäller t.ex. den genomsnittliga 30-dagarsdödligheten bland hjärtinfarktpatienter som vårdats på hjärtintensiven på sjukhus, som har sjunkit från 16 procent år 1995 till 11 procent år Att behandla strokepatienter på speciella strokeenheter leder till mindre risk för att de ska avlida eller få funktionshinder till följd av slaganfallet. Andelen patienter som fick vård på strokeenhet i Sverige år 2003 var 76 procent vilket innebär en förbättring jämfört med tidigare år. Ett annat positivt resultat, som står sig bra även internationellt, är den s.k. revisionsbördan efter höftplastikoperationer, dvs. hur många proteser som helt eller delvis måste bytas ut i förhållande till det totala antalet operationer. Revisionsbördan var åtta procent år Patienter som ska opereras för grå starr bör få en operation utförd innan synskärpan på det bäst seende ögat är alltför nedsatt. Enligt Socialstyrelsens förslag till övergripande kvalitetsindikatorer bör andelen patienter med en synskärpa under 0,5 på det bästa ögat understiga 20 procent av dem som opereras. Andelen patienter som låg under den nivån vid operation har sjunkit från 44 till 26 procent från år 1992 till Det förekommer dock regionala skillnader enligt kvalitetsregistren som bara till viss del speglar olikheter i befolkningens hälsa och vårdbehov. Det handlar om skillnader i praxis som kan bero på lokala terapitraditioner och på variationer i resurstillgång. Exempelvis har inte alla län i landet möjlighet att ge PCI-behandling (ballongvidgning) efter hjärtinfarkt. Det är även stora skillnader mellan regionerna i användningen av kranskärlsröntgen vid bedömning av hjärtinfarktpatienter. En kvarstående skillnad mellan landstingen gäller frekvensen operationer (antalet operationer per 1000 invånare) vid grå starr. Vissa landsting opererade två till tre gånger fler patienter än andra under perioden När det gäller reumatoid artrit varierar förbättringsgraden efter inledande behandling mellan regionerna, trots att sjukdomsaktiviteten inledningsvis är relativt lika över landet. En annan typ av skillnader i val av behandling gäller s.k. prehospital behandling, dvs. att redan i hemmet eller i ambulansen starta behandling med propplösande läkemedel vid hjärtinfarkt. Vissa regioner har satsat på prehospital behandling och låtit färre patienter genomgå direkt PCI på sjukhuset. I andra regioner råder det motsatta förhållandet de flesta patienter behandlas med direkt PCI och en mindre andel med prehospital behandling med propplösande läkemedel. 12

13 Sammanfattning Behandlingarna kan även skilja sig åt mellan könen och mellan olika åldersgrupper. När det gäller sådana skillnader är det generellt så att utfallen är till männens och de yngres fördel. Bland hjärtinfarktpatienter ges direkt PCI-behandling i högre utsträckning till yngre än äldre, kranskärlsröntgen används för män i högre utsträckning än för kvinnor och serumlipidsänkande läkemedel används oftare av yngre än äldre. Yngre strokepatienter behandlas oftare med rekommenderade blodförtunnande läkemedel än äldre och fler män än kvinnor behandlas med blodförtunnande medel. Genomsnittsåldern vid första höftplastikoperationen bland kvinnor har varit oförändrad under en tioårsperiod, medan män opererats i allt yngre åldrar under de senaste åren, vilket har tolkats som en indikationsglidning. Regionala skillnader kan vara medicinskt motiverade, men kan även bero på skillnader i kunskaper och attityder hos vårdgivare. Sådana eventuellt ovederhäftiga skillnader i praxis kan utjämnas med en konsekvent användning av riktlinjer och rekommendationer som utgår från evidensbaserad kunskap i kombination med öppna redovisningar för jämförelser av resultat. I tandvården finns ingen sammanhållen nationell verksamhetsuppföljning i kvalitetsregister eller liknande. Information om verksamheter och patienter samlas och bearbetas av aktörer som Socialstyrelsen, Försäkringskassan, Sveriges Kommuner och Landsting, Statistiska centralbyrån och Folkhälsoinstitutet. Socialstyrelsens uppföljning av barns och ungdomars tandhälsa visar att andelen kariesfria bland dessa grupper kontinuerligt har ökat under perioden Under åren noterades dock ett avbrott i den trenden. När den vuxna befolkningen år 2004 i Folkhälsoenkäten fick skatta sin egen tandhälsa uppgav i genomsnitt elva procent att de hade mycket dålig eller ganska dålig tandhälsa. De socioekonomiska skillnaderna var stora. Yrkesarbetande hade den bästa tandhälsan, medan den var sämre hos förtidspensionärer, arbetslösa och långtidssjukskrivna. Arbetare hade sämre tandhälsa än tjänstemän och egna företagare. Även skillnader mellan personer med olika utbildningsnivå kunde ses. Dålig tandhälsa var betydligt vanligare hos personer med kort utbildning än hos personer med lång utbildning. Den andel av befolkningen som besökt tandläkare inom en tvåårsperiod har ökat sedan talet. Det speglar sannolikt att det är allt fler som har kvar sina egna tänder även i hög ålder. Från år 1999 till år 2004 har det skett en viss förskjutning från bastandvård till protetik. Orsaken är det högkostnadsskydd avseende protetik för personer över 65 år som har införts, samt att karensbeloppet för avtagbara proteser har avskaffats. Sedan år 1999 skall landstingen svara för att uppsökande verksamhet bedrivs bland funktionshindrade och personer som bor i särskilda boendeformer för service och omvårdnad samt personer som får hemsjukvård. Drygt personer uppskattas kunna komma ifråga för erbjudande om uppsökande verksamhet. Den uppsökande verksamheten är kostnadsfri och kostnaden för tandvården skall följa den öppna hälso- och sjukvårdens avgiftssystem (maximalt 900 kronor per tolvmånadersperiod). Personer som behöver tandvård som ett led i en sjukdomsbehandling under en begränsad tid ska också erbjudas tandvård enligt samma avgiftssystem. Under år 2004 fick cirka personer ta del av den uppsökande verksamheten och fick nödvändig tandvård. Både antalet personer som får tandvård och kostnaden per patient har minskat sedan år 2001, vilket tros bero på att ett tidigare vårdbehov har tillgodosetts samt att en översyn av bestämmelserna genomfördes år 2004 vilket innebar att den aktuella målgruppen begränsades. 13

14 Sammanfattning Personer som behöver tandvård som ett led i en sjukdomsbehandling under en begränsad tid ska också erbjudas tandvård enligt den öppna hälso- och sjukvårdens avgiftssystem. År 2004 erhöll personer behandling i den gruppen. Den sammanlagda statliga ersättningen för den uppsökande verksamheten har överstigit landstingens kostnader, som år 2004 uppgick till 639 miljoner kronor. För att hälso- och sjukvården ska uppfylla kravet på god vård måste också patientsäkerheten i vården vara hög. Några definitiva slutsatser om hur säker den svenska hälso- och sjukvården är kan inte dras då den statistik som finns på nationell nivå är ofullständig och brister i systematik. Såväl internationellt som nationellt används förekomsten av vårdskador som ett mått på säker vård. Internationella studier har visat att 1) cirka var tionde patient i sluten vård drabbas av någon ogynnsam konsekvens i form av infektioner, förlängd vårdtid, läkemedelsbiverkningar m.m., 2) att hälften av dessa går att undvika genom tillämpning av gängse vårdrutiner och evidensbaserade metoder. Det finns inte något stöd för att förekomsten av vårdskador i Sverige är större eller mindre än i de länder där omfattningen av vårdskadorna kartlagts. Patientsäkerhet och patientsäkerhetsarbete har under de senaste fem åren fått en helt annan uppmärksamhet än tidigare såväl internationellt som nationellt och också givits en betydligt högre prioritet på den hälso- och sjukvårdspolitiska dagordningen och bland policyskapande aktörer inom hälso- och sjukvården. Det tidigare förhärskande synsättet att lägga ansvaret på enskilda individer för uppkomsten av vårdskador har successivt förändrats. Denna förändring i synsätt har dels lett till att det förebyggande arbetet med riskanalys och riskhantering som verktyg har satts i förgrunden, dels lett till att utformning av system, organisation och rutiner för att förhindra vårdskador betonats. På myndighetsnivå (Socialstyrelsen) har arbetet med patientsäkerhetsindikatorer och utveckling av en enhetlig patientsäkerhetsterminologi fått hög prioritet. Den nuvarande svenska lagstiftningen vad gäller anmälningskyldigheten vid tillbud eller avvikelser har under senare år utpekats som ett hinder för en positiv utveckling då den, enligt kritiken, minskar hälso- och sjukvårdspersonalens benägenhet att rapportera. Socialstyrelsen gör bedömningen att en modernisering av lagstiftningen kan utgöra ett viktigt incitament för en ökad rapportering. En ökad rapportering skulle ge bättre förutsättningar för återföring av kunskap om risker till hälso- och sjukvårdens verksamheter och öka möjligheten att lära av begångna misstag. Vård i rimlig tid Väntetider till planerad vård i form av kirurgiska ingrepp betraktas som ett av hälso- och sjukvårdens centrala problem i många OECD-länder, framför allt i länder med skattefinansierad hälso- och sjukvård. I Sverige har åtgärder för att öka tillgängligheten i hälso- och sjukvården haft hög prioritet i den nationella hälso- och sjukvårdspolitiken under de senaste tio åren. De åtgärder som genomförts har så gott som alltid varit förenade med resurstillskott. För att förbättra förutsättningarna för vårdsökande patienter att få information om väntetider i den specialiserade vården etablerades den nationella databasen Väntetider i vården år Databasen ska enligt planerna innehålla förväntade och faktiska väntetider till ett urval av specialistmottagningar, undersökningar och behandlingar. Riksrevisionen har nyligen riktat uppmärksamheten på att inrapporteringen från landstingen inte fungerat tillfredsställande. År 2004 kunde exempelvis endast fyra lands- 14

15 Sammanfattning ting rapportera faktiska väntetider, vilket betyder att de uppsatta målen inte uppfyllts. Den otillfredsställande inrapporteringen innebär att det inte är möjligt att på nationell nivå redovisa utvecklingen av väntetider över tid till den specialiserade planerade vården. Informationen i databasen indikerar att det finns stora variationer i väntetider både inom och mellan landstingen, men det går inte att fastställa om variationerna är faktiska, om de kan förklaras av underrapportering till databasen eller om de orsakas av skillnader i hanteringen av väntelistor. Inför införandet av Vårdgaranti 2005 har Sveriges Kommuner och Landsting gjort bedömningen att problemen med långa väntetider kvarstår framför allt till mottagning och behandling inom ortopedi, gynekologi, kirurgi, urologi, ögonsjukvård och hörselvård (utprovning av hörapparat). Det förefaller dock finnas en växande insikt om att endast resurstillskott inte löser tillgänglighetsproblemen. Inom ramen för landstingens förberedelser för införandet av den nya behandlingsgarantin fr.o.m. den 1 november 2005 pågår arbeten med att utveckla gemensamma medicinska indikationer för besök och behandling (inom sju vårdområden), översyn av rutiner för väntande patienter, framtagning av standardiserade remisser och uppföljning av väntetider. Tillgängligheten i primärvården har stått i fokus under åren vilket hänger samman med genomförandet av den nationella handlingsplanen i hälso- och sjukvården och den resursförstärkning till primärvården som detta innebar. Tillgängligheten telefontillgänglighet och möjligheten att få tid på vårdcentralen har följts upp vid flera tillfällen under denna period. Telefonframkomligheten har enligt de studier som gjorts förbättrats något. Förbättringen kan troligtvis tillskrivas att många vårdcentraler har infört telefonpassningssystem som innebär att den vårdsökande kan lämna telefonnummer och bli uppringd senare. Vad gäller möjligheten att få tid hos allmänläkare på vårdcentral så visar den sjunde nationella mätningen av väntetider till allmänläkare våren 2005 att en ökad andel patienter 85 procent av samtliga patienter som omfattas av besöksgarantin fick träffa en läkare inom sju dagar vilket innebär en förbättring jämfört med våren Andelen varierar mellan landstingen från drygt 70 procent till drygt 90 procent. Av patienter som bedömts ha ett akut vårdbehov erhöll 92 procent tid för läkarbesök samma dag. Många landsting/regioner har under de senaste åren arbetat aktivt för att förbättra tillgängligheten både till sjukhusanknutna specialistmottagningar och till vårdcentraler genom metodiskt förbättringsarbete. Som exempel kan nämnas genombrottsprojekten Bättre flyt i vården och Bra mottagning. Internationella jämförelser OECD har nyligen genomfört en granskning av det svenska hälso- och sjukvårdssystemet. Sverige får positiva omdömen på en rad områden. Dit hör befolkningens hälsotillstånd, hälso- och sjukvårdens kvalitet och valfriheten i vården. De nationella kvalitetsregistren lovordas och deras bidrag till att sprida kunskapsbaserad vård i landet och till att förbättra medicinsk praxis och medicinska behandlingsresultat poängteras. Hälso- och sjukvårdssystemet beskrivs också som innovativt och flexibelt. Områden som får kritik och där förbättringar bör ske är enligt OECD-rapporten tillgängligheten till primärvård och till specialistvård på sjukhus, fragmentering pga. för många eller för små landsting och för små sjukhus, samordningen mellan sjukhusvården, 15

16 Sammanfattning primärvården och den kommunala hälso- och sjukvården samt rehabiliteringen inom psykiatri och missbruksvård. Vidare måste hälso- och sjukvårdens finansiering på sikt bli mer stabil. I jämförande internationell statistik som avser finansiella resurser (hälso- och sjukvårdens kostnader inklusive läkemedelskostnader) och reala resurser (exempelvis personaltäthet, vårdplatser, vårdproduktion som kräver avancerad medicinsk teknologi) intar Sverige ofta en position kring genomsnittet i OECD-länderna. Hälso- och sjukvårdskostnaderna uttryckt som andel av BNP har sedan år 2000 ökat från 9,2 till 9,6. Sverige ligger därmed något över genomsnittet, som för OECD-länderna är 8,8. Belgien, Canada, Tyskland, Nederländerna, Grekland och Portugal ligger på samma nivå som Sverige. Vad gäller läkemedelskostnaderna uttryckt i USD per capita ligger Sverige under OECD-genomsnittet år Läkemedelskostnadernas ökningstakt, som varit exceptionellt hög på 1990-talet, har för Sveriges del avstannat sedan några år tillbaka. Den genomsnittliga ökningstakten i OECD-länderna mellan åren 1997 och 2003 var 5,6 och för Sveriges del var den 4,9. Sverige ligger bland de tio länder som haft lägst ökningstakt under den perioden. Den minskade ökningstakten kan för Sveriges del tillskrivas dels generikareformen, dels att några storsäljande läkemedelspatent gått ut. En studie som genomförts av Läkemedelsförmånsnämnden år 2004 visade att de svenska läkemedelspriserna ligger cirka sju procent under EU/ EES-ländernas. När priserna justerats för skillnader i köpkraft mellan olika länder framstår svenska läkemedel som bland de billigaste i Europa. Det finns en klar tendens till minskat antal vårdplatser i de flesta OECD-länder. Medianen inom OECD var 3,8 vårdplatser per 1000 invånare. De nordiska länderna ligger samtliga under medianen. Sverige har 2,4 vårdplatser per 1000 invånare. Finland ligger lägst i Norden med 2,3 per 1000 invånare. Sverige utmärker sig med hög patientomsättning och hög beläggning vilket innebär korta vårdtider. Möjligheten att göra jämförelser av personaltätheten i OECD-länderna är begränsad pga. avsaknaden av enhetliga definitioner. Nordisk statistik, där enhetliga definitioner används, visar att Sverige intar en andraplats vad gäller läkartäthet, och en tredjeplats vad gäller sjukskötersketäthet. Tandläkartätheten i de nordiska länderna uppvisar endast marginella skillnader. I återkommande sameuropeiska undersökningar av befolkningens tillfredsställelse med hälsooch sjukvården har Sverige kontinuerligt rankats i ett mittenskikt bland EU-15-länderna. I ett flertal länder, däribland Sverige och Danmark, har befolkningens tillfredställelse sjunkit markant under det senaste decenniet. I en nyligen genomförd engelsk undersökning i åtta EU-länder inklusive Sverige ombads intervjupersonerna att ange vad som var viktigast; jämlik tillgänglighet till samma standard av vård eller tillgänglighet till bästa möjliga vård för egen del. Det var hög samstämmighet bland ländernas respondenter om att jämlik tillgänglighet var att föredra. Endast Storbritannien avvek från den bedömningen. Årets hälso- och sjukvårdsrapport ger möjligheter till jämförelser med Danmark och Norge på ett mer ingående sätt. Båda dessa länder har genomfört eller beslutat om reformer vad gäller styrning och finansiering av hälso- och sjukvården. Såväl Danmark som Norge har investerat i utveckling och implementering av kvalitetsstrategier, verksamhetsuppföljning och öppna redovisningar på nationell nivå vad gäller medicinska resultat, väntetider och fritt val av sjukhus samt produktivitet 16

17 Sammanfattning och effektivitet. I vissa avseenden, framför allt vad gäller implementering av nationella kvalitetsindikatorer och obligatorisk rapportering samt öppna redovisningar, har de båda länderna hunnit längre i utvecklingen än Sverige. Ekonomiska förutsättningar De ekonomiska förutsättningarna och kostnadsramarna för att bedriva hälso- och sjukvård påverkas i betydande utsträckning av den samhällsekonomiska utvecklingen i stort. Hur stor andel av det ekonomiska utrymmet som ska avsättas till hälsooch sjukvård är i grunden en bedömning där hänsyn måste tas till den alternativa användningen av dessa resurser. Det finns ett starkt, generellt och positivt samband mellan BNP per capita och den andel av BNP som används till hälso- och sjukvård. Hälso- och sjukvårdskostnaderna i Sverige ligger i paritet med vad som kan förväntas enligt detta samband; 9,3 procent av Sveriges BNP används för hälso- och sjukvård (enligt SCB). De samlade resurser som ett land avsätter för hälso- och sjukvård kan uttryckas i form av kostnader. Detta ger i sig ingen information om vårdens innehåll, kvalitet, effektivitet eller fördelning. Kostnaderna för hälso- och sjukvården i Sverige var relativt konstanta under åren 1993 till 1998, men har ökat under de senaste åren. År 2003 beräknades de samlade kostnaderna för hälso- och sjukvården uppgå till cirka 225 miljarder kronor. Kostnaderna varierar mellan landstingen. Nettokostnaderna för hälso- och sjukvård varierar mellan och kronor per invånare, med ett riksgenomsnitt på kronor per invånare. Det finns många faktorer som kan förklara dessa skillnader, t.ex. befolkningens ålderssammansättning, sjukdomsbild och geografi. Andra möjliga förklaringar kan vara skillnader i omfattningen av hälso- och sjukvårdstjänster, produktivitet och effektivitet. Det finns också skillnader mellan landstingen när det gäller hur hälso- och sjukvårdskostnaderna fördelas mellan olika områden. Till en del förklaras detta av att landstingens ansvar för hemsjukvården ser olika ut i skilda delar av landet. Den kostnadsmässigt dominerande delen år 2003 var specialiserad somatisk vård som i genomsnitt stod för 59 procent av de totala kostnaderna för hälsooch sjukvården. Primärvården och den specialiserade psykiatriska vården stod för 18 respektive 10 procent av de totala kostnaderna. Hälso- och sjukvård är en personalintensiv verksamhet. Under det senaste decenniet har tillgången på läkare och sjuksköterskor ökat med närmare 20 respektive 10 procent. Tillgången på tandläkare har minskat med 5 procent under samma period, medan tillgången på tandhygienister har ökat med cirka 50 procent. Socialstyrelsen bedömde år 2004 att efterfrågan på läkare var något högre än tillgången, medan arbetsmarknaden för sjuksköterskor bedömdes vara i balans. Efterfrågan på både tandläkare och tandhygienister bedömdes vara större än tillgången. Den samlade bilden Bilden av den svenska hälso- och sjukvården är positiv på många områden. Det systematiska förbättringsarbetet med fokus på säkerhet, kvalitet och effektivitet är centralt för att uppfylla hälso- och sjukvårdslagens intentioner om god vård på lika villkor. Ett stabilt och uthålligt förbättringsarbete kräver en klar rollfördelning på nationell nivå. 17

18

19 1. Inledning Inledning

20 1. Inledning Inledning Uppdraget Socialstyrelsen har sedan år 1994 haft regeringens uppdrag att återkommande rapportera om förhållandena i hälso- och sjukvården. Uppdraget bestod ursprungligen av två delar, dels en årlig publicering av en hälso- och sjukvårdsstatistisk årsbok, dels publicering av en analytiskt inriktad huvudrapport vart tredje år. Arbetet skulle ske i samarbete med Landstingsförbundet, SCB och Spri. Uppdraget från år 1994 har behållit sin ursprungliga karaktär, men omvärldsförändringar har bidragit till successiva förändringar i flera avseenden. Den största förändringen är att redovisningen av hälso- och sjukvårdens prestationer och kvalitet i form av behandlingsresultat etc. har systematiserats på ett sätt som inte var möjligt för tio år sedan. Detta beror i sin tur på förbättrad tillgång på systematiskt insamlad information, exempelvis data från de nationella kvalitetsregistren eller underlag avseende verksamheternas innehåll och ekonomi. En annan förändring gäller de organisationer som finns representerade i referensgruppen. Arbetet sker numera i samråd med Sveriges Kommuner och Landsting 1, Föreningen Vårdföretagarna och Handikappförbunden. Spri finns inte längre som organisation och SCB:s samverkan är begränsad till statistikpublikationerna. Den första analytiska rapporten i denna serie överlämnades till regeringen år 1995 och därefter har två ytterligare rapporter utkommit, år 1998 respektive år Åren 2003 och 2004 har Socialstyrelsen på regeringens uppdrag lämnat lägesrapporter om tillståndet i hälso- och sjukvården och tandvården. Syfte Huvudsyftet med Hälso- och sjukvårdsrapport 2005 är att ge en övergripande bild av tillståndet i hälsooch sjukvården. Som delsyften ingår dels att göra ett urval från de stora mängder data och information som vården producerar, dels att göra komplexa data och resultat mer tillgängliga och förståeliga för en bredare målgrupp. Redovisningen i rapporten baseras på existerande data såsom registerinformation och statistik samt resultat från studier som belyser aktuella förhållanden i hälso- och sjukvården i Sverige eller aktuella förhållanden i andra länder. Med förhållanden avses i detta sammanhang 1) hälso- och sjukvårdens ekonomiska, organisatoriska och legala förutsättningar, 2) hälso- och sjukvårdens prestanda i form av medicinska behandlingsresultat och medicinsk praxis, patientsäkerhet, tillgänglighet samt produktivitet och effektivitet. Jämlikhets- och jämställdhetsaspekter integreras i redovisningen, liksom patienters och allmänhetens syn på och erfarenheter av vården. 1 I det följande förekommer hänvisning till både Sveriges Kommuner och Landsting och Landstingsförbundet. Vald benämning utgår från vilket namn som angivits i aktuell referens. 20

Ekonomiska analyser. Socialstyrelsens sammanfattande iakttagelser

Ekonomiska analyser. Socialstyrelsens sammanfattande iakttagelser Ekonomiska analyser Socialstyrelsens sammanfattande iakttagelser Sedan 2004 har hälso- och sjukvårdens andel av BNP ökat med 0,5 procentenheter medan socialtjänstens andel ökat med 0,2 procentenheter.

Läs mer

Antagen av Samverkansnämnden 2013-12-06

Antagen av Samverkansnämnden 2013-12-06 Politisk viljeinriktning för Vård och insatser vid depression, ångest och schizofreni i Uppsala-Örebroregionen baserade på Socialstyrelsens Nationella utvärdering 2013 Antagen av Samverkansnämnden 2013-12-06

Läs mer

SAMMANFATTNING. Den förväntade livslängden har stadigt ökat men det finns fortfarande skillnader

SAMMANFATTNING. Den förväntade livslängden har stadigt ökat men det finns fortfarande skillnader SAMMANFATTNING Befolkningens hälsa har förbättrats avsevärt i Europa, men fortfarande råder stor ojämlikhet i hälsostatus såväl inom som mellan länderna. Sedan 1990 har den förväntade livslängden vid födseln

Läs mer

Grönt ljus för ÖJ? Vårdanalysutvärdering av Öppna jämförelser inom hälso- och sjukvården. 14 mars 2014

Grönt ljus för ÖJ? Vårdanalysutvärdering av Öppna jämförelser inom hälso- och sjukvården. 14 mars 2014 Grönt ljus för ÖJ? Vårdanalysutvärdering av Öppna jämförelser inom hälso- och sjukvården 14 mars 2014 Öppna jämförelser tas fram av Socialstyrelsen och Sveriges kommuner och landsting tillsammans Finns

Läs mer

Strukturreformer i hälso- och sjukvården erfarenheter från andra länder. Frukostseminarium, Dagens Medicin 28 november 2014

Strukturreformer i hälso- och sjukvården erfarenheter från andra länder. Frukostseminarium, Dagens Medicin 28 november 2014 Strukturreformer i hälso- och sjukvården erfarenheter från andra länder Frukostseminarium, Dagens Medicin 28 november 2014 Agenda 1. BAKGRUND, SYFTE OCH NÅGRA ÖVERGRIPANDE UTGÅNGSPUNKTER 2. ERFARENHETER

Läs mer

Utvecklingsplan för god och jämlik vård. Revisionspromemoria. LANDSTINGETS REVISORER Revisionskontoret

Utvecklingsplan för god och jämlik vård. Revisionspromemoria. LANDSTINGETS REVISORER Revisionskontoret Utvecklingsplan för god och jämlik vård Revisionspromemoria LANDSTINGETS REVISORER 2014-04-09 14REV9 2(7) Sammanfattning Hälso- och sjukvårdsnämnden beslutade i december 2011 om en utvecklingsplan för

Läs mer

(O)hälsoutmaning: Norrbotten

(O)hälsoutmaning: Norrbotten (O)hälsoutmaning: Norrbotten Vi har mer hjärtinfarkt, stroke och högt blodtryck än i övriga riket. 61% av männen och 47 % kvinnorna är överviktiga/feta i åldern16-84 år. Var fjärde ung kvinna visar symptom

Läs mer

KULTUR OCH UPPLEVELSER HÄLSA

KULTUR OCH UPPLEVELSER HÄLSA 48 KULTUR OCH UPPLEVELSER HÄLSA HÄLSA En befolknings hälsotillstånd avspeglar både medborgarnas livsstil och hälsooch sjukvårdens förmåga att förebygga och bota sjukdomar. När det gäller hälsa och välfärd

Läs mer

SOSFS 2005:12 (M) Ledningssystem för kvalitet och patientsäkerhet i hälso- och sjukvården. Socialstyrelsens författningssamling

SOSFS 2005:12 (M) Ledningssystem för kvalitet och patientsäkerhet i hälso- och sjukvården. Socialstyrelsens författningssamling SOSFS (M) frfattningssam lingföreskrifter Ledningssystem för kvalitet och patientsäkerhet i hälso- och sjukvården Socialstyrelsens författningssamling I Socialstyrelsens författningssamling (SOSFS) publiceras

Läs mer

Utbildningskostnader

Utbildningskostnader Utbildningskostnader 7 7. Utbildningskostnader Utbildningskostnadernas andel av BNP Utbildningskostnadernas andel av BNP visar ländernas fördelning av resurser till utbildning i relation till värdet av

Läs mer

Analysis of factors of importance for drug treatment

Analysis of factors of importance for drug treatment Analysis of factors of importance for drug treatment Halvtidskontroll 2013-09-25 Lokal: rum 28-11-026, CRC, Ing 72, SUS Malmö Jessica Skoog, distriktsläkare, doktorand vid institutionen för kliniska vetenskaper

Läs mer

Vem har vårdvalet gynnat? Hälsoekonomisk nätverksträff Göteborg, 130924 Nils Janlöv, Vårdanalys

Vem har vårdvalet gynnat? Hälsoekonomisk nätverksträff Göteborg, 130924 Nils Janlöv, Vårdanalys Vem har vårdvalet gynnat? Hälsoekonomisk nätverksträff Göteborg, 130924 Nils Janlöv, Vårdanalys Agenda Frågeställning, data och metod Resultat En rad positiva effekter för både befolkningen i stort och

Läs mer

Patientsäkerhetsberättelsen år 2014 Landstinget Blekinge

Patientsäkerhetsberättelsen år 2014 Landstinget Blekinge 1 Patientsäkerhetsberättelsen år 2014 Landstinget Blekinge 2 3 Smittskydd (2) Vårdhygien (3) Patientsäkerhetsavdelningen Läkemedelskommitté (1,5) Läkemedelssektion (4) STRAMA (0,3) Patientsäkerhetssamordnare

Läs mer

Så här garanteras att personer med osteoartrit och reumatoid artrit får optimal vård i hela Europa: Rekommendationer från EUMUSC.

Så här garanteras att personer med osteoartrit och reumatoid artrit får optimal vård i hela Europa: Rekommendationer från EUMUSC. Så här garanteras att personer med osteoartrit och reumatoid artrit får optimal vård i hela Europa: Rekommendationer från EUMUSC.NET I samarbete med EULAR och 22 center i hela Europa - Med stöd av EG:s

Läs mer

Politisk viljeinriktning för rörelseorganens sjukdomar i Uppsala-Örebroregionen baserade på Socialstyrelsens Nationella riktlinjer

Politisk viljeinriktning för rörelseorganens sjukdomar i Uppsala-Örebroregionen baserade på Socialstyrelsens Nationella riktlinjer Politisk viljeinriktning för rörelseorganens sjukdomar i Uppsala-Örebroregionen baserade på Socialstyrelsens Nationella riktlinjer Antagen av Samverkansnämnden 2012-09-28 Samverkansnämnden rekommenderar

Läs mer

Exempel på prioriteringsarbete inom Stockholms läns landsting

Exempel på prioriteringsarbete inom Stockholms läns landsting Exempel på prioriteringsarbete inom Stockholms läns landsting 7:e Nationella Prioriteringskonferensen Gävle oktober 2013 Ann Fjellner senior medicinsk rådgivare Historik Stockholms läns landsting började

Läs mer

Dålig psykisk hälsa är vanligare bland förtidspensionärer, arbetslösa och studerande än bland personer som arbetar. Andelen med dålig psykisk hälsa

Dålig psykisk hälsa är vanligare bland förtidspensionärer, arbetslösa och studerande än bland personer som arbetar. Andelen med dålig psykisk hälsa Referat av föredrag från konferens 110412 i Lund arrangerad av Schizofreniföreningen i Skåne i samarbete med Vuxenskolan i Skåne. Anders Åkesson (Mp) Regionråd, vice ordförande i Hälso- och sjukvårdsnämnden

Läs mer

Att följa nationella riktlinjer på ledningsnivå ett utvecklingsarbete

Att följa nationella riktlinjer på ledningsnivå ett utvecklingsarbete Att följa nationella riktlinjer på ledningsnivå ett utvecklingsarbete Nätverk Uppdrag Hälsa 7 maj 2010 U/Ö-regionen 2009/2010 Gunilla Esbjörn/Maj Halth UPPDRAGET att sammanställa och göra en första bearbetning

Läs mer

Nationella riktlinjer för f tandvården

Nationella riktlinjer för f tandvården Nationella riktlinjer för f tandvården är det möjligt. Friskare tänder t till rimligare kostnader (SOU 2007:19) Socialstyrelsens regeringsuppdrag Utarbeta och uppdatera Nationella riktlinjer för God vård

Läs mer

Hälsostatusen har förbättrats avsevärt i Europa, men fortfarande kvarstår stora skillnader

Hälsostatusen har förbättrats avsevärt i Europa, men fortfarande kvarstår stora skillnader Sammanfattning De senaste årtiondena har befolkningens hälsa i de europeiska länderna förbättrats avsevärt. Sedan 1980 har den förväntade livslängden vid födseln ökat med sex år samtidigt som den förtida

Läs mer

Stroke många drabbas men allt fler överlever

Stroke många drabbas men allt fler överlever Stroke många drabbas men allt fler överlever Birgitta Stegmayr Docent i medicin Stroke är en vanlig sjukdom. Här i Sverige drabbas troligen 30 000 35 000 personer per år av ett slaganfall, som också är

Läs mer

Kvalitetsregister för ständiga förbättringar av barnhälso-och sjukvården i Sverige

Kvalitetsregister för ständiga förbättringar av barnhälso-och sjukvården i Sverige Kvalitetsregister för ständiga förbättringar av barnhälso-och sjukvården i Sverige Samspel mellan kunskapsbaserad vård, kvalitetsregister och bättre resultat för barns hälsa Boel Andersson Gäre, Jönköping

Läs mer

INRIKTNINGSDOKUMENT FO R PRIMÄ RVÄ RDEN I LÄNDSTINGET SO RMLÄND

INRIKTNINGSDOKUMENT FO R PRIMÄ RVÄ RDEN I LÄNDSTINGET SO RMLÄND INRIKTNINGSDOKUMENT FO R PRIMÄ RVÄ RDEN I LÄNDSTINGET SO RMLÄND Detta dokument baseras på Landstingets strategiska mål, som beslutas av Landstingsfullmäktige i landstingsbudgeten och som är styrande för

Läs mer

Likvärdig tillgång till behandling efter alla jämförelser har sjukvården blivit mera jämlik?

Likvärdig tillgång till behandling efter alla jämförelser har sjukvården blivit mera jämlik? Likvärdig tillgång till behandling efter alla jämförelser har sjukvården blivit mera jämlik? Prioriteringskonferensen 2013 22 oktober Gävle Fredrik Westander Presentation Landstingserfarenhet från Värmland

Läs mer

Öppna jämförelser 2011. Pressinformation 2011-11-28

Öppna jämförelser 2011. Pressinformation 2011-11-28 Öppna jämförelser 2011 Pressinformation 2011-11-28 Medverkande Svante Lönnbark, landstingsdirektör Stefan Back, medicinsk rådgivare Patrik Bergman, utredare Samhällsmedicin Katarina Wijk, chef Samhällsmedicin

Läs mer

Hälsovård för äldre en investering för framtiden

Hälsovård för äldre en investering för framtiden Hälsovård för äldre en investering för framtiden Hälsovård för äldre - en investering för framtiden Vårdförbundet vill se en tydlig plan för att förebygga ohälsa. Genom att införa ett nationellt program

Läs mer

1 Anförande 2010-12-17 Erik Jansson. Herr ordförande och presidium, fullmäktigekamrater och åhörare

1 Anförande 2010-12-17 Erik Jansson. Herr ordförande och presidium, fullmäktigekamrater och åhörare Herr ordförande och presidium, 1 fullmäktigekamrater och åhörare Ökad tillgänglighet och starkare ställning för patienten är ledord som styr inriktningen av hälso- och sjukvårdens framtida utveckling.

Läs mer

Ekonomiska analyser. Socialstyrelsens sammanfattande iakttagelser

Ekonomiska analyser. Socialstyrelsens sammanfattande iakttagelser Ekonomiska analyser I detta kapitel redogör Socialstyrelsen för kostnadsutvecklingen för hela den svenska vård- och omsorgssektorn under en tioårsperiod, 2003 2012, respektive en femårsperiod, 2008 2012.

Läs mer

Resultatanalys av enkäten Prioriteringar i vården

Resultatanalys av enkäten Prioriteringar i vården Resultatanalys av enkäten Prioriteringar i vården Första delen; tema Behov och resurser av Per Rosén Landstinget i Östergötland 2005-10-26 Så ska vi ha t, men var ska vi ta t? Hälso- och sjukvården står

Läs mer

Medborgarnas, beslutsfattarnas och sjukvårdens värderingar

Medborgarnas, beslutsfattarnas och sjukvårdens värderingar Medborgarnas, beslutsfattarnas och sjukvårdens värderingar 70% av PV-pat anser att varje individ har rätt att få sina behov tillfredsställda, även om de är bagatellartade 5 resp 6% av adm och läkare instämmer

Läs mer

Socialstyrelsens nationella riktlinjer den nationella modellen för prioriteringar

Socialstyrelsens nationella riktlinjer den nationella modellen för prioriteringar Socialstyrelsens nationella riktlinjer den nationella modellen för prioriteringar Nätverket Hälsa och Demokrati samt Uppdrag Hälsa 2015-04-17 Maria Branting 2015-04-22 15 nationella riktlinjer Astma och

Läs mer

Patientsäkerhetsberättelse för Fysiocenter Odenplan / Praktikertjänst AB 2012

Patientsäkerhetsberättelse för Fysiocenter Odenplan / Praktikertjänst AB 2012 Patientsäkerhetsberättelse för Fysiocenter Odenplan / Praktikertjänst AB 2012 20130301 och ansvarig för innehållet ---------------------------------- Robin Wakeham Leg. Sjukgymnast Verksamhetschef Fysiocenter

Läs mer

ERSÄTTNINGSSYSTEM FÖR RESULTAT. Målrelaterad ersättning inom specialistvården. Nätverkskonferensen 2012

ERSÄTTNINGSSYSTEM FÖR RESULTAT. Målrelaterad ersättning inom specialistvården. Nätverkskonferensen 2012 ERSÄTTNINGSSYSTEM FÖR RESULTAT Målrelaterad ersättning inom specialistvården Nätverkskonferensen 2012 kerstin.petren@lul.se niklas.rommel@lul.se LANDSTINGET I UPPSALA LÄN 2012 Uppsala medelstort landsting:

Läs mer

Vad är tillåtet? Barntandvårdsdagar 2004

Vad är tillåtet? Barntandvårdsdagar 2004 Vad är tillåtet? Barntandvårdsdagar 2004 Agneta Ekman agneta.ekman@socialstyrelsen.se Tandvårdslagen (1985:125) 3 Tandvården skall bedrivas så att den uppfyller kravet på en god tandvård. Detta innebär

Läs mer

Rådslag. Hjälp oss förbättra sjukvården i Östergötland

Rådslag. Hjälp oss förbättra sjukvården i Östergötland Rådslag Hjälp oss förbättra sjukvården i Östergötland Socialdemokraterna, LO och Kommunal i Östergötland inbjuder till rådslag om hälso- och sjukvården. Förord En god hälsa är det allra viktigaste i livet

Läs mer

Sörmlänningar tycker om vården Resultat från Liv & hälsa 2004

Sörmlänningar tycker om vården Resultat från Liv & hälsa 2004 Sörmlänningar tycker om vården Resultat från Liv & hälsa 4 2 Innehållsförteckning Inledning... 5 Förtroende... 6 Förtroende för sjukhusvården... 7 Förtroende för primärvården... 7 Förtroende för folktandvården...

Läs mer

Uppsökande verksamhet och nödvändig tandvård åt äldre och funktionshindrade samt tandvård som ett led i en sjukdomsbehandling

Uppsökande verksamhet och nödvändig tandvård åt äldre och funktionshindrade samt tandvård som ett led i en sjukdomsbehandling Rapport Dnr 2006/1488 1(9) Maj 06 Avd för vård och omsorg Bertil Koch Uppsökande verksamhet och nödvändig tandvård åt äldre och funktionshindrade samt tandvård som ett led i en sjukdomsbehandling Uppföljning

Läs mer

Psykiatri i Norr UTBILDNINGSLOGG FÖR ST-LÄKARE I PSYKIATRI

Psykiatri i Norr UTBILDNINGSLOGG FÖR ST-LÄKARE I PSYKIATRI 1 Psykiatri i Norr UTBILDNINGSLOGG FÖR ST-LÄKARE I PSYKIATRI ST-läkare Klinik Handledare Verksamhetschef Studierektor Legitimationsdatum: 2 ALLMÄN INFORMATION Specialisttjänstgöring Den legitimerade läkare

Läs mer

Beredningen för psykiatri, primärvård och tandvård

Beredningen för psykiatri, primärvård och tandvård Beredningen för psykiatri, primärvård och tandvård Bim Soerich Hälso- och sjukvårdsstrateg 040-675 31 27 bim.soerich@skane.se BESLUTSFÖRSLAG Datum 2015-03-02 Dnr 1500111 1 (8) Beredningen för psykiatri,

Läs mer

för 3. Mer tid med patienter och mindre till administration. - Låt personalen lägga mer tid på patienter och mindre tid på prislistor

för 3. Mer tid med patienter och mindre till administration. - Låt personalen lägga mer tid på patienter och mindre tid på prislistor för 3. Mer tid med patienter och mindre till administration. - Låt personalen lägga mer tid på patienter och mindre tid på prislistor Sammanfattning Mycket av det Alliansen har gjort vad gäller valfrihet

Läs mer

Kvalitetsledningssystem inom vård- och omsorgsförvaltningen

Kvalitetsledningssystem inom vård- och omsorgsförvaltningen STYRDOKUMENT 1 (9) Vår handläggare Jan Nilsson Antaget av vård- och omsorgsnämnden 2012-10-25, 122 Kvalitetsledningssystem inom vård- och omsorgsförvaltningen STYRDOKUMENT 2 (9) Innehållsförteckning Bakgrund...

Läs mer

Patientens rätt till fast vårdkontakt verksamhetschefens ansvar för patientens trygghet, kontinuitet och samordning

Patientens rätt till fast vårdkontakt verksamhetschefens ansvar för patientens trygghet, kontinuitet och samordning Meddelandeblad Mottagare: Kommuner: nämnder med ansvar för verksamheter inom hälso- och sjukvård, socialtjänst och LSS, Landsting: nämnder med ansvar för verksamheter inom hälso- och sjukvård, tandvård

Läs mer

PrioriteringsCentrum Nationellt kunskapscentrum för vård och omsorg. e.lio.se/prioriteringscentrum

PrioriteringsCentrum Nationellt kunskapscentrum för vård och omsorg. e.lio.se/prioriteringscentrum PrioriteringsCentrum Nationellt kunskapscentrum för vård och omsorg e.lio.se/prioriteringscentrum Lagstiftningar 1992 Regeringen tillsatte utredningen om prioriteringar 1993 Vårdens svåra val (delrapport

Läs mer

kommunen som vårdgivare Information till Dig som är hemsjukvårdspatient, får rehabiliteringsinsatser och/eller hjälpmedel

kommunen som vårdgivare Information till Dig som är hemsjukvårdspatient, får rehabiliteringsinsatser och/eller hjälpmedel kommunen som vårdgivare Information till Dig som är hemsjukvårdspatient, får rehabiliteringsinsatser och/eller hjälpmedel 2013-06-26 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Kommunen som vårdgivare 3 Hemsjukvårdspatient 3

Läs mer

Framtidens primärvård

Framtidens primärvård Framtidens primärvård Strukturerad vårddokumentation checklistor för evidens och vårdprogram dela information patienten dela information med andra vårdgivare överföring till kvalitetsregister verksamhetsuppföljning

Läs mer

Projektplan Samordnad vårdplanering

Projektplan Samordnad vårdplanering 1 Projektplan Samordnad vårdplanering Enligt lagstiftningen har regionen och kommunen en skyldighet att erbjuda patienterna en trygg och säker vård efter utskrivning från regionens slutna hälso- och sjukvård

Läs mer

Verksamhetsplan för Folktandvården 2010

Verksamhetsplan för Folktandvården 2010 Verksamhetsplan för Folktandvården 2010 Folktandvården i Kronobergs län har i uppdrag att arbeta för en god tandhälsa i befolkningen genom en fortsatt satsning på förebyggande munhälsovård. Folktandvårdens

Läs mer

En god och rättvis vård för alla i Blekinge. Socialdemokraterna BLEKINGE

En god och rättvis vård för alla i Blekinge. Socialdemokraterna BLEKINGE En god och rättvis vård för alla i Blekinge. Socialdemokraterna BLEKINGE EN GOD OCH RÄTTVIS VÅRD FÖR ALLA Alla medborgare och patienter ska känna trygghet i att de alltid får den bästa vården, oavsett

Läs mer

Politisk viljeinriktning för tillämpning av sjukdomsförebyggande metoder i Uppsala- Örebroregionen, baserad på Socialstyrelsens Nationella riktlinjer

Politisk viljeinriktning för tillämpning av sjukdomsförebyggande metoder i Uppsala- Örebroregionen, baserad på Socialstyrelsens Nationella riktlinjer Slutförslag 2012-02-02 Politisk viljeinriktning för tillämpning av sjukdomsförebyggande metoder i Uppsala- Örebroregionen, baserad på Socialstyrelsens Nationella riktlinjer Antagen av Samverkansnämnden

Läs mer

Vad är kvalitet i vården? - kvalitetsbegreppet och kvalitetsregister

Vad är kvalitet i vården? - kvalitetsbegreppet och kvalitetsregister Vad är kvalitet i vården? - kvalitetsbegreppet och kvalitetsregister Peter Kammerlind Civ ing, Tech Lic, Utvecklingsledare, Landstinget i Jönköpings län Registercentrum Sydost QULTURUM här jobbar jag Mäta

Läs mer

Riktlinje för ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete

Riktlinje för ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete Riktlinje för ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete Socialnämnden Riktlinje för ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete xx Fastställd Socialnämnden 2014-05-07 Reviderad - Produktion Socialförvaltningen

Läs mer

Framtidsplan för hälso- och sjukvården. mer vård, bättre lokaler och nya arbetssätt

Framtidsplan för hälso- och sjukvården. mer vård, bättre lokaler och nya arbetssätt Framtidsplan för hälso- och sjukvården mer vård, bättre lokaler och nya arbetssätt Catarina Andersson Forsman, Hälso- och sjukvårdsdirektör, NKS-konferensen 25 april 2014 Sidan 2 Stockholms län växer vårdbehovet

Läs mer

Riktlinje för tandvårdsreformen

Riktlinje för tandvårdsreformen SOCIALFÖRVALTNINGEN Medicinskt ansvarig sjuksköterska Annika Nilsson annika.nilsson@kil.se 2013-02-25 Riktlinje för tandvårdsreformen BAKGRUND 1999 infördes ett nytt tandvårdsstöd som vänder sig till funktionshindrade

Läs mer

Nationell Handlingsplan för IT i Vård och Omsorg. Informationsförsörjning för en god patientvård? Hur knyta ihop EPJ och patientöversikten?

Nationell Handlingsplan för IT i Vård och Omsorg. Informationsförsörjning för en god patientvård? Hur knyta ihop EPJ och patientöversikten? Nationell Handlingsplan för IT i Vård och Omsorg Informationsförsörjning för en god patientvård? Hur knyta ihop EPJ och patientöversikten? Hels IT 26 september 2007 Gösta Malmer 1 Disposition Vård och

Läs mer

Tandhälsa och tandvård

Tandhälsa och tandvård Tandhälsa och tandvård I detta kapitel beskriver Socialstyrelsen utvecklingen inom tandvården och den vård som ges enligt tandvårdslagen (1985:125), TL. Myndigheten diskuterar även befolkningens tandhälsa.

Läs mer

Vem behöver vad? underlag för bedömning av befolkningens behov av sjukvård, hälsofrämjande och förebyggande insatser åren 2010-2015

Vem behöver vad? underlag för bedömning av befolkningens behov av sjukvård, hälsofrämjande och förebyggande insatser åren 2010-2015 Vem behöver vad? underlag för bedömning av befolkningens behov av sjukvård, hälsofrämjande och förebyggande insatser åren 2010-2015 Barbara Rubinstein epidemiolog Karin Althoff vårddataanalytiker Rapportens

Läs mer

Budgetunderlag 2014-2016 PVN

Budgetunderlag 2014-2016 PVN Hälso- och sjukvårdsförvaltningen D A T U M D I A R I E N R 2013-03-08 PVN-HSF13-029 Budgetunderlag 2014-2016 PVN Nämndens reaktion på budgetramen I anvisningarna till budgetunderlaget står att landstinget

Läs mer

Rutiner för f r samverkan

Rutiner för f r samverkan Rutiner för f r samverkan Huvudmännen för hälso- och sjukvården och socialtjänsten ska tillsammans säkerställa att övergripande rutiner för samverkan i samband med egenvård utarbetas. Rutinerna ska tas

Läs mer

Våldsutsatta kvinnor och barn som bevittnat våld. Nationell tillsyn 2012-2013. Hur ser det ut?

Våldsutsatta kvinnor och barn som bevittnat våld. Nationell tillsyn 2012-2013. Hur ser det ut? Våldsutsatta kvinnor och barn som bevittnat våld Nationell tillsyn 2012-2013 - kommunernas, hälso- och sjukvårdens och kvinnojourernas arbete - Hur ser det ut? Ingrid Andersson Inspektionen för vård och

Läs mer

Sammanfattning av Socialförsäkringsrapport 2011:09

Sammanfattning av Socialförsäkringsrapport 2011:09 Sammanfattning av Socialförsäkringsrapport 2011:09 Populationen i föreliggande undersökning består av de 5,13 miljoner individer, 20 år och äldre, som besökt tandvården en eller flera gånger under perioden

Läs mer

KOMMUNEN SOM VÅRDGIVARE

KOMMUNEN SOM VÅRDGIVARE KOMMUNEN SOM VÅRDGIVARE INFORMATION TILL DIG SOM ÄR HEMSJUKVÅRDSPATIENT, FÅR REHABILITERINGSINSATSER OCH/ELLER HJÄLPMEDEL Socialnämnden 2011-10-19(rev 2013-01-14) INNEHÅLLSFÖRTECKNING Kommunen som vårdgivare...

Läs mer

2012-06-15. Uppföljning av läkemedel och äldre i Sörmland. Läkemedel och äldre MÅL. LMK - satsning på äldre och läkemedel

2012-06-15. Uppföljning av läkemedel och äldre i Sörmland. Läkemedel och äldre MÅL. LMK - satsning på äldre och läkemedel Uppföljning av läkemedel och äldre i Sörmland Leg. apotekare Rim Alfarra Leg. apotekare Cecilia Olvén Läkemedelskommittén Sörmland Läkemedel och äldre LMK - satsning på äldre och läkemedel MÅL Öka kunskapen

Läs mer

SKL:s arbete för att stödja utvecklingen av vården och omsorgen för personer med psykisk funktionsnedsättning och sjukdom

SKL:s arbete för att stödja utvecklingen av vården och omsorgen för personer med psykisk funktionsnedsättning och sjukdom SKL:s arbete för att stödja utvecklingen av vården och omsorgen för personer med psykisk funktionsnedsättning och sjukdom 2015-08-25 Sektionen för vård och socialtjänst 1 Knivdåd i Norrköping kunde ha

Läs mer

Beslutsunderlag Hälso- och sjukvårdsdirektörens tjänsteutlåtande, 2014-01-27

Beslutsunderlag Hälso- och sjukvårdsdirektörens tjänsteutlåtande, 2014-01-27 Hälso- och sjukvårdsförvaltningen TJÄNSTEUTLÅTANDE 2014-01-27 1 (5) HSN 0908-0737 Handläggare: Andreas Falk Hälso- och sjukvårdsnämnden 2014-03-04, P 7 Förlängning av avtal om lokal psykiatrisk öppenvård

Läs mer

Verksamhetsplan 2015 Hälso-och sjukvården Dalarna

Verksamhetsplan 2015 Hälso-och sjukvården Dalarna BESLUTSUNDERLAG Landstingsstyrelsen Central förvaltning Datum 2015-02-16 Sida 1 (3) Hälso- och sjukvårdsenhet Dnr LD15/00372 Uppdnr 994 2015-02-16 Landstingsstyrelsen Verksamhetsplan 2015 Hälso-och sjukvården

Läs mer

Öppna jämförelser äldre Indikatorer - urininkontinens

Öppna jämförelser äldre Indikatorer - urininkontinens Öppna jämförelser äldre Indikatorer - urininkontinens Nikola den 26 oktober 2012 Marianne Lidbrink Agenda Uppdrag i utveckling Olika produkter, olika målgrupper, olika datakällor Behov av kunskap Analyshandboken

Läs mer

Tandvård. 168 Tandvård Årsstatistik 2010 för Stockholms län och landsting

Tandvård. 168 Tandvård Årsstatistik 2010 för Stockholms län och landsting 7 Tandvård Tandvård Tandvårdslagen syftar till god tandhälsa och en tandvård på lika villkor för hela befolkningen. Landstingen skall enligt lagen planera all tandvård inom landstingsområdet, även den

Läs mer

Frukostmöte DM 11 februari 2014 Göran Stiernstedt Socialdepartementet

Frukostmöte DM 11 februari 2014 Göran Stiernstedt Socialdepartementet Bättre resursutnyttjande Frukostmöte DM 11 februari 2014 Göran Stiernstedt Effektivare resursutnyttjande Vad är effektivitet? Kvalitet Kostnader Nytta 10% fler besök till 2% högre kostnader är inte nödvändigtvis

Läs mer

Flera når långt. GÄVLEBORG Kortast väntetid vid ändtarmscancer. DALARNA Kortast väntetid vid lungcancer

Flera når långt. GÄVLEBORG Kortast väntetid vid ändtarmscancer. DALARNA Kortast väntetid vid lungcancer Cancerkartan Sverige På kommande sidor redovisar vi en bild av hur väl landstingen uppfyller de mål för processer som är satta i de nationella riktlinjerna för bröst-, lung-, tjock- och ändtarmscancer

Läs mer

www.ndr.nu Ulla-Britt Löfgren Diabetessjuksköterska Projektledare NDR Pär Samuelsson Utvecklingsledare NDR

www.ndr.nu Ulla-Britt Löfgren Diabetessjuksköterska Projektledare NDR Pär Samuelsson Utvecklingsledare NDR www.ndr.nu Ulla-Britt Löfgren Diabetessjuksköterska Projektledare NDR Pär Samuelsson Utvecklingsledare NDR Agenda Presentationsrunda- erfarenheter av NDR Organisation och finansiering Varför registrera?

Läs mer

Syfte En god munhälsa betyder mycket för välbefinnandet. I samband med sjukdom och funktionshinder ökar risken för skador i munnen.

Syfte En god munhälsa betyder mycket för välbefinnandet. I samband med sjukdom och funktionshinder ökar risken för skador i munnen. 20130101 Uppsökande verksamhet och Nödvändig tandvård Bakgrund Ett ekonomiskt stöd för tandvård i samband med sjukdom och funktionshinder infördes den 1 januari 1999. Detta stöd administreras av landstinget.

Läs mer

Barn-och ungdomstandvård och övriga tandvårdsstöd för vuxna administreras via landsting och regioner

Barn-och ungdomstandvård och övriga tandvårdsstöd för vuxna administreras via landsting och regioner Sveriges Tandvårdsstöd 2014 Inger Wårdh, ötdl och docent i Gerodonti vid institutionen för odontologi, Karolinska institutet Alla som bor i Sverige har rätt till ett statligt tandvårdsstöd från och med

Läs mer

Så kan sjukvården förebygga sjukdom. en inspirationsskrift för beslutsfattare i hälso- och sjukvården

Så kan sjukvården förebygga sjukdom. en inspirationsskrift för beslutsfattare i hälso- och sjukvården Så kan sjukvården förebygga sjukdom en inspirationsskrift för beslutsfattare i hälso- och sjukvården INNEHÅLLS- FÖRTECKNING Om broschyren... 3 Levnadsvanor påverkar ofta patienternas hälsa... 5 Patienten

Läs mer

Koncernkontoret Avdelningen för hälso- och sjukvårdsstyrning

Koncernkontoret Avdelningen för hälso- och sjukvårdsstyrning Avdelningen för hälso- och sjukvårdsstyrning RAPPORT Datum 2013-12-10 1 (10) Till Regiondirektör Jonas Rastad Genomlysning av förlossningsvården i Under sommaren 2013 var förlossningsvården i ansträngd.

Läs mer

Om SOSFS 2005:28. Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om anmälningsskyldighet. socialstyrelsen.se/patientsakerhet OM SOSFS 2005:28

Om SOSFS 2005:28. Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om anmälningsskyldighet. socialstyrelsen.se/patientsakerhet OM SOSFS 2005:28 Om SOSFS 2005:28 Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om anmälningsskyldighet enligt Lex Maria OH-version mars 2006 Lex Maria Introduktion och bakgrund Föreskrifterna Vilka krav ställs? Allmänna

Läs mer

Världsdiabetesdagen 14/11 1989: Brittiska drottningmodern tänder en blå låga som skall släckas av den som finner en bot för diabetes;

Världsdiabetesdagen 14/11 1989: Brittiska drottningmodern tänder en blå låga som skall släckas av den som finner en bot för diabetes; Världsdiabetesdagen 14/11 1989: Brittiska drottningmodern tänder en blå låga som skall släckas av den som finner en bot för diabetes; Plats: Sir Frederick G Banting Square, London,Ontario, Canada Nationella

Läs mer

Staffan Winter. NATIONELLA PROGRAMMET FÖR DATAINSAMLING, NPDi

Staffan Winter. NATIONELLA PROGRAMMET FÖR DATAINSAMLING, NPDi Staffan Winter NATIONELLA PROGRAMMET FÖR DATAINSAMLING, NPDi PROGRAMMETS MÅL Att få bort dubbelregisteringen i vården i samband med datainsamling till kvalitetsregister. FUNDAMENT Strategi med huvudfokus

Läs mer

HSN-förvaltningens handlingsplan för folkhälsoarbete 2010-2011

HSN-förvaltningens handlingsplan för folkhälsoarbete 2010-2011 HSN 1004-0379 HSN-förvaltningens handlingsplan för folkhälsoarbete 2010-2011 2010-10-29 Innehållsförteckning Syfte... 3 Inriktningsmål... 3 Delmål... 3 Hur kan vi som arbetar i HSN-förvaltningen bidra

Läs mer

KVALITETSPOLICY FÖR HÄLSO- OCH SJUKVÅRDEN I LANDSTINGET SÖRMLAND

KVALITETSPOLICY FÖR HÄLSO- OCH SJUKVÅRDEN I LANDSTINGET SÖRMLAND DATUM DIARIENR 1999-03-26 VOS 99223 KVALITETSPOLICY FÖR HÄLSO- OCH SJUKVÅRDEN I LANDSTINGET SÖRMLAND Inledning Denna policy utgör en gemensam grund för att beskriva, följa upp och utveckla kvaliteten,

Läs mer

Kunskapsstyrning Strama som nationell kompetensgrupp. Bodil Klintberg Samordnare kunskapsstyrning hälso- och sjukvården, SKL

Kunskapsstyrning Strama som nationell kompetensgrupp. Bodil Klintberg Samordnare kunskapsstyrning hälso- och sjukvården, SKL Kunskapsstyrning Strama som nationell kompetensgrupp Bodil Klintberg Samordnare kunskapsstyrning hälso- och sjukvården, SKL Historik Vi har nu ganska länge vetat att vi måste jobba hårt för att sluta gapet

Läs mer

- Patientsäkerhetslag - SFS 2010:659. - Överenskommelse mellan staten och SKL - nollvision

- Patientsäkerhetslag - SFS 2010:659. - Överenskommelse mellan staten och SKL - nollvision Patientsäkerhet nationellt - Patientsäkerhetslag - SFS 2010:659 - Överenskommelse mellan staten och SKL - nollvision - Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete SOSFS 2011:9 NATIONELL SATSNING FÖR

Läs mer

Forskningsplan för tandvården i Region Skåne 2013-2018

Forskningsplan för tandvården i Region Skåne 2013-2018 2012-02-24 Forskningsplan för tandvården i Region Skåne 2013-2018 Forskningsplanen är framtagen i enighet mellan representanter för Region Skåne, Folktandvården Skåne, Privattandläkarna Skåne, Odontologiska

Läs mer

Sammanfattning. intervjustudie om verksamhetsstyrning i den svenska äldreomsorgen

Sammanfattning. intervjustudie om verksamhetsstyrning i den svenska äldreomsorgen Sammanfattning En väl fungerande omsorg om gamla människor står högt på den politiska dagordningen i Sverige. Äldreomsorg är en tung post i Sveriges samlade offentliga utgifter. År 2011 uppgick kommunernas

Läs mer

Uppsökande och nödvändig tandvård Inger Wårdh, avd för Gerodonti

Uppsökande och nödvändig tandvård Inger Wårdh, avd för Gerodonti Uppsökande och nödvändig tandvård Inger Wårdh, avd för Gerodonti Skilda världar Det finns en lång tradition av att separera tandvård från övrig hälso- och sjukvård i Sverige Olika ekonomiska förutsättningar

Läs mer

BESLUT. Nationell tillsyn av hälso- och sjukvården vid Region Halland sommaren

BESLUT. Nationell tillsyn av hälso- och sjukvården vid Region Halland sommaren /(\ BESLUT inspektionen för värd och omsorg 2014-10-29 nr 8.5-13098/2014 1(5) Avdelning sydväst Lisbeth Abrahamsson lisbeth.abrahamsson@ivo.se Region Halland Box 517 301 80 Halmstad Vårdgivare Region Halland

Läs mer

Handlingsplan psykiatrisk ohälsa

Handlingsplan psykiatrisk ohälsa SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sida Socialberedningen Sammanträdesdatum 2014-11-12 64/71 44./. Bilaga. Handlingsplan psykiatrisk ohälsa I Norrbottens län finns sedan hösten 2013 en överenskommelse om samarbete

Läs mer

Mest sjuka äldre och nationella riktlinjer. Hur riktlinjerna kan anpassas till mest sjuka äldres särskilda förutsättningar och behov Bilaga

Mest sjuka äldre och nationella riktlinjer. Hur riktlinjerna kan anpassas till mest sjuka äldres särskilda förutsättningar och behov Bilaga Mest sjuka äldre och nationella riktlinjer Hur riktlinjerna kan anpassas till mest sjuka äldres särskilda förutsättningar och behov Bilaga Innehåll Vägledning om mest sjuka äldre och nationella riktlinjer...

Läs mer

Innehåll. Övergripande kompetensdefinition 3. Delmål 7

Innehåll. Övergripande kompetensdefinition 3. Delmål 7 Psykiatri Innehåll Övergripande kompetensdefinition 3 Definition av kompetensområdet 3 Kompetenskrav 3 Kompetenskrav för medicinsk kompetens 3 Kompetenskrav för kommunikativ kompetens, ledarskapskompetens

Läs mer

Kvalitetsbokslut 2012

Kvalitetsbokslut 2012 Särtryck Kvalitetsbokslut med fokus på Habilitering & Hälsa Heide Benser/Image Source/All Over Press Stockholms läns sjukvårdsområde Hälso- och sjukvård i landstingets regi Heide Benser/Image Source/All

Läs mer

Överbeläggningar och utlokaliseringar augusti 2013

Överbeläggningar och utlokaliseringar augusti 2013 Överbeläggningar och utlokaliseringar augusti 2013 Mätning av överbeläggningar och utlokaliserade patienter Sedan hösten 2012 använder alla landsting och regioner en gemensam metod för att mäta överbeläggningar

Läs mer

Patientsäkerhetsberättelse för Kattens läkargrupp och BVC i Trelleborg

Patientsäkerhetsberättelse för Kattens läkargrupp och BVC i Trelleborg Kattens Läkargrupp Västergatan 14B, 231 64 Trelleborg. Tel. 0410-456 70 Patientsäkerhetsberättelse för Kattens läkargrupp och BVC i Trelleborg År 2013 Datum och ansvarig för innehållet 2014-02-28 Eva-Christin

Läs mer

STOCKHOLM 2010-09-08 Tio steg mot en äldresjukvård i världsklass

STOCKHOLM 2010-09-08 Tio steg mot en äldresjukvård i världsklass SOCIALDEMOKRATERNA I STOCKHOLMS LÄNS LANDSTING STOCKHOLM 2010-09-08 Tio steg mot en äldresjukvård i världsklass 2 (10) TIO STEG MOT EN ÄLDRESJUKVÅRD I VÄRLDSKLASS Befolkningen inom Stockholms läns landsting

Läs mer

Rehabiliteringsgarantin RESULTAT FRÅN DE TRE FÖRSTA KVARTALEN 2011

Rehabiliteringsgarantin RESULTAT FRÅN DE TRE FÖRSTA KVARTALEN 2011 Rehabiliteringsgarantin RESULTAT FRÅN DE TRE FÖRSTA KVARTALEN 2011 1 Stockholm i december 2011 Sveriges Kommuner och Landsting Avdelningen för vård och omsorg. Annie Hansen Falkdal 2 Innehåll Sammanfattning...

Läs mer

Tandvård. 166 Tandvård Årsstatistik 2011 för Stockholms län och landsting

Tandvård. 166 Tandvård Årsstatistik 2011 för Stockholms län och landsting Tandvård Tandvårdslagen syftar till god tandhälsa och en tandvård på lika villkor för hela befolkningen. Landstingen skall enligt lagen planera all tandvård inom landstingsområdet, även den tandvård som

Läs mer

Lagrådsremiss: Värdigt liv i äldreomsorgen

Lagrådsremiss: Värdigt liv i äldreomsorgen Sida 1 av 5 PRESSMEDDELANDE 21 januari 2010 Socialdepartementet Lagrådsremiss: Värdigt liv i äldreomsorgen med mera. - Regeringen har idag beslutat om en lagrådsremiss - Värdigt liv i äldreomsorgen. En

Läs mer

Uppsökande verksamhet, nödvändig tandvård för vissa äldre och funktionshindrade

Uppsökande verksamhet, nödvändig tandvård för vissa äldre och funktionshindrade B 1 (10) Avdelningen för särskilda vårdfrågor Tandvårdsenheten Uppsökande verksamhet, nödvändig tandvård för vissa äldre och funktionshindrade Anvisningar för kommunens personal Uppdaterad januari 2014

Läs mer

Capio S:t Görans Sjukhus ur ett flödesperspektiv

Capio S:t Görans Sjukhus ur ett flödesperspektiv Capio S:t Görans Sjukhus ur ett flödesperspektiv Samverkansnämnden Stockholm Gotland 13 november 2009 PA Dahlberg vvd, chefläkare Agenda Introduktion till Capio S:t Görans Sjukhus och resultat av förbättringsarbetet

Läs mer

Hur man kvalitetssäkrar en röntgenklinik. Liselotte Joelson 2013-10-09

Hur man kvalitetssäkrar en röntgenklinik. Liselotte Joelson 2013-10-09 Hur man kvalitetssäkrar en röntgenklinik Lärandemål Få förståelse för hur ett kvalitetssystem är uppbyggt Förstå hur kvalitetssäkringen fungerar i praktiken Hur kan man själv bidra till att upprätthålla

Läs mer

Psykiska besvär. Nedsatt psykiskt välbefinnande (GHQ12)

Psykiska besvär. Nedsatt psykiskt välbefinnande (GHQ12) Psykiska besvär Enligt flera undersökningar har det psykiska välbefinnandet försämrats sedan 198-talet. Under 199-talet ökade andelen med psykiska besvär fram till i början av -talet. Ökningen var mer

Läs mer

Vad får vi för pengarna?

Vad får vi för pengarna? Vad får vi för pengarna? om effektivitet och produktivitet i hälso- och sjukvården Stefan Ackerby Vad får vi för pengarna? om effektivitet och produktivitet i hälso- och sjukvården Stefan Ackerby 2 Vad

Läs mer