PROGRAM FÖR MEDICINSKA RIKSSTÄMMAN 2010

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "PROGRAM FÖR MEDICINSKA RIKSSTÄMMAN 2010"

Transkript

1 LÄKEKONST XL - en flott pjäs om fett. Sid 17 GLOBAL HÄLSA Varje år föds barn i Afrika med HIV. Sid 4 ÅRETS TEMA Jämlik vård ger bättre hälsa. Sid 12 GÄSTFÖRELÄSARE Katri Linna talar om diskriminering som hinder för jämlik vård. Sid 35 SLS aktuellt. NUMMER NOVEMBER ISSN SVENSKA LÄKARESÄLLSKAPETS MEDLEMSTIDNING PROGRAM FÖR MEDICINSKA RIKSSTÄMMAN 2010 JÄMLIK VÅRD Om jag vill lyckas med att föra en människa mot ett bestämt mål måste jag först finna henne där hon är och börja just där. (Sören Kirkegaard) Sidan 5 Att jämlik vård ger bättre hälsa är en sak men funderar vi över jämlik hälsa blir det svårare. NILS CONRADI, GENERALSEKRETARE RIKSSTÄMMAN Sid 5 Det är alltså i mötet med den Andre som det hela börjar i sjukvården, eller... INGEMAR ENGSTRÖM, ORDF ETIKDELEGATIONEN Sid 6

2 För mer information kontakta MSD via mail:

3 2010 PROGRAM 1 3 DEC

4 SVENSKA LÄKARESÄLLSKAPET - för patientens bästa Svenska Läkaresällskapet initierar och driver viktiga frågor för att höja kvaliteten i vården. förbättrad hälso- och sjukvård VETENSKAPLIG ORGANISATION Svenska Läkaresällskapet är sedan grundandet 1808 läkarkårens vetenskapliga organisation, politiskt och fackligt obunden ideell förening. Vi erbjuder en stimulerande mötesplats med fokus på aktuell debatt inom medicinsk utbildning, forskning, etik, prioriteringar och kvalitet. Genom läkares yrkesutövning vill vi förbättra hälsan i samhället och ge patienter optimal vård. Arbetet drivs genom 66 vetenskapliga sektioner från akutsjukvård till urologi. INTEGRITET OCH OBEROENDE Integritet och oberoende är fundamentet för verksamheten och förutsättningar för Sällskapets viktiga samhällsroll. SLS vetenskapliga sektioner står för en stor del av utvecklingen i svensk sjukvård. SLS har ett brett förtroende i samhället och är en betydelsefull remissinstans och samtalspartner inom medicinskt vetenskapliga och vårdpolitiska frågor. FINANSIERAR FORSKNING Svenska Läkaresällskapet finansierar medicinsk forskning och delar årligen ut miljoner kronor i forskningsanslag, stipendier och resebidrag. MEDLEMSKAP Genom ditt medlemskap stödjer du utvecklingen inom hälso- och sjukvården. Ditt medlemskap bidrar till att stärka SLS position i samhället. Medlemskapet ger dig möjlighet till professionell och personlig utveckling. Som medlem har du fritt inträde till Medicinska riksstämman samt deltagande reducerat pris. Du inbjuds också till SLS vetenskapliga program, seminarier och Tisdagssammankomster. Du kan söka bidrag ur SLS forskningsfonder och har tillgång till lokaler och läsrum i SLS vackra hus på gångavstånd från Centralstationen och Cityterminalen. Ordinarie medlem kan du bli om du har nordisk läkarexamen eller utomnordisk examen med svensk läkarlegitimation. Studerandemedlem kan du bli om du studerar till läkare vid en svensk medicinsk fakultet. UTBILDNING OCH FORTBILDNING SLS spelar en central roll i utbildningen av läkare. Varje år arrangerar vi den Medicinska riksstämman, posier, Läkardagarna i Örebro och ett brett utbud av seminarier. Tisdagssammankomster möjliggör debatt i aktuella medicinska frågor. Genom IPULS bidrar SLS till en hög kvalitet i läkarnas fort- och vidareutbildning. BLI MEDLEM OCH STÖD VÅR VERKSAMHET KONTAKTA CHRISTIAN TRÄNK e-post tfn medicinsk riksstämma 2010

5 INNEHÅLL Allmänna upplysningar 15 Allmänna mötet 13 Berzeliussymposium Betraktelser; Ansiktet, Vägen, Spaden 6-10 Företagssymposium 42 Gästföreläsare Kandidatföreningen Konst&Läkekonst 17 Konserthuset 16 Läkardagarna i Örebro 27 AKS Akutsjukvård 77 AL Allergiforskning 77 AM Allmänmedicin 78 AN Anestesi- och intensivvård 80 AR Arbets- och miljömedicin 80 AU Audiologi 81 BU Barn- och ungdomspsykiatri 82 BM Beroendemedicin 82 BF Bild- och funktionsmedicin 82 CA Cardiologi 82 DE Dermatologi & venereologi 82 DI Diabetologi 83 EN Endokrinologi 84 FL Flyg- och marinmedicin 84 GG Geriatrik 84 HK Handkirurgi 86 IM Idrottsmedicin 86 INF Infektionssjukdomar 86 IN Internmedicin 88 KI Kirurgi 90 KF Klinisk fysiologi 90 KM Klinisk immunologi 91 Amgen AB 85 Achima Care AB 79 Bristol-Myers Squibb AB 87 CompuGroup Sweden AB 107 Försäkringskassan 48 Gilead Science Sweden AB 87 Karolinska Institutet 105 Landstinget Västernorrland 113 Mässkarta 14 Ord&Ton Organisationskommittén 11 Programöversikt Läkarstämman i Nordstan 36 SLS Aktuellt 57 Sektionssymposier Seminarier Svensk sjuksköterskeförening KK Klinisk kemi 91 KNT Klinisk nutrition 92 LM Lungmedicin 92 LFM Läkare för miljön 94 LÄ Läkemedelslära 94 MH Medicinens historia 95 MG Medicinsk genetik 95 MI Medicinsk informatik 95 MM Medicinsk mikrobiologi 95 MP Medicinsk psykologi 96 MT Medicinsk teknik och fysik 97 MU Medicinsk undervisning 97 NE Neurospecialiteter 98 NM Njurmedicin 98 NU Nuklearmedicin 99 OBS Obesitasforskning 99 OB Obstetrik och gynekologi 99 OF Oftalmologi 99 ON Onkologi 100 OR Ortopedi 104 OT Oto-rhino-larynologi, huvud- 104 och halskirurgi LifeAssay AB 117 Läkartidningen Förlag AB 45 Medicinsk Access 50 Mundipharma AB Omslag 3 Novartis Sverige AB 103 MSD Sweden Omslag 2,77 Pfizer AB Omslag 4,63,109,115 Roche AB 89,101 Svenska Läkaresällskapet 2,4,33, 38,42,104,110 Symposier Symposierna indelade i sjukdomsområden Tema Utställningen Varia Välkomsthälsning 5 Årets fest 16 Årets tema 12 Sektionernas och föreningarnas program Annonsörer PE Pediatrik 106 PS Psykiatri 108 RF Rehabiliteringsmedicin 108 RE Reumatologi 111 RÄ Rättsmedicin 114 RP Rättspsykiatri 115 SM Smärtlindring 115 SO Socialmedicin 115 SVEP Svensk epidemiologisk 116 förening SFPM Svensk förening för palliativ 116 medicin SSF Svensk sjuksköterskeförening 116 SLF Svenska Skolläkarföreningen 117 TF Trafikmedicin 118 TR Transfusionsmedicin 118 TM Tropikmedicin och 118 internationell hälsa UR Urologi 118 Författarregister 119 SalusAnsvarstiftelsen 25 SBU 93 Socialstyrelsen 47 SOF, Svensk Onkologisk förening 39 Xtra Personal Care AB 97 Västra Götalandsregionen 43 OMSLAGSFOTO Ibland är VÄGEN svår att se, förgrunden stjäl fokus från ANSIKTET - och var är FÖLJESLAGAREN som ska jämna vägen med SPADEN? Torbjörg Hagström, Farsta ARRANGÖR Svenska Läkaresällskapet PLATS Svenska Mässan, Göteborg ANSVARIG UTGIVARE Mats Bauer, Svenska Läkaresällskapet, Box 738, Stockholm, tfn E-POST ANNONSER Tord Amré på , , TRYCK Sörmlands Grafiska, Katrineholm 2010 medicinsk riksstämma

6 JÄMLIK VÅRD GER BÄTTRE HÄLSA Varje år föds barn i Afrika med HIV. INTERNATIONELLA AIDSDAGEN DEN 1 DECEMBER KL SAL K2/3 GLOBAL HEALTH inequalities today and challenges for the future Svenska Läkaresällskapet i samarbete med Statens Folkhälsoinstitut UNFPA (United Nations Population Fund) UNAIDS (United Nations Joint Programme on HIV/AIDS) MODERATOR: Hans Rosling MEDVERKANDE: Peter Friberg vice ordförande Svenska Läkaresällskapet Sarah Wamala GD Statens Folkhälsoinstitut Bertil Lindblad UNAIDS Laura Laski UNFPA Ulf Bronner Karolinska Universitetssjukhuset/Solna 4 medicinsk riksstämma 2010

7 Välkommen till Göteborg och årets Medicinska riksstämma! Årets tema är Jämlik vård. Det kommer förstås framförallt att handla om ojämlik vård. Jämlik vård är en ambition. Jag tror inte att någon vill ifrågasätta att vi i Sverige ska ha samma vård oberoende av bostadsort, genus, ekonomi eller utbildning. Men vi vet alla att vi inte når riktigt Jag tror inte att någon vill ifrågasätta att vi i Sverige ska ha samma vård oberoende av bostadsort, genus, ekonomi eller utbildning. ända fram. Och för att vi ska veta vad som saknas och vad som kan bli bättre så måste vi hela tiden vara medvetna om problemet. Programboken för Medicinska riksstämman 2010 pryds av en bild tagen av Torbjörg Hagström tillsammans med ett citat av Sören Kierkegaard. Citatet fortsätter Den som inte kan det lurar sig själv när hon tror att hon kan hjälpa andra. Vi valde som bilder för årets tema Ansiktet, Vägen och Följeslagaren samt Spaden. Det som bilderna handlar om är att den jämlika vården alltid börjar i mötet mellan den sjuka människa och den professionella vårdaren, att den vård och behandling som vi erbjuder är patientens att vandra vi är deras följeslagare - och slutligen att vi hela tiden måste underhålla de vägar vi erbjuder, och gräva nya. Under året har jag bett Ingemar betraktelser över dessa bilder. Du som läser SLS Aktuellt har redan trycker vi dem här igen. Att jämlik vård ger bättre hälsa är en sak men funderar vi över jämlik hälsa blir det svårare. Professor Johan Mackenbach kommer att tala med titeln Health and disease in an unequal world, till stor del kommer det att handla om misslyckandet att skapa en jämlik hälsa i väst-världen. Vi vill också se bortom våra egna gränser, vi fortsätter vår serie om den globala hälsan med Global health inequalities today and challenges for the future. Vi fortsätter vår strävan att göra Medicinska riksstämman till ett möte inte bara för hela teamet utan för hela vård-sverige. Vi gläder oss över ett utvidgat deltagande från Svensk sjuksköterskeförening i det vetenskapliga programmet. Min välkomsthälsning gäller alla deltagare, alla de grupper och kompetenser som behövs för att vi ska få en ännu bättre och mer jämlik vård imorgon. Nils Conradi Generalsekreterare Medicinska riksstämman medicinsk riksstämma

8 ANSIKTET VÅRDEN BÖRJAR MED MÖTET JÄMLIK VÅRD Vården börjar i mötet med patienten. Det är i ansiktet hos den Andre, som filosofen Emanuel Lévinas uttrycker det, som patienten kommer till uttryck som subjekt. Det är en unik patient som kommer till vården med ett problem, en oro, en undran eller ett behov av något slag. Patienten har ett behov som denne inte kan lösa på egen hand och är därför beroende av läkarens kunskap men också av läkarens vilja att gå patienten till mötes. Det är alltså i mötet med den Andre som det hela börjar i sjukvården, eller. Alla som arbetar i vårdens vardag har då och då anledning att fråga sig varför vi gör det vi gör och vad sjukvården egentligen har för motiv för sitt handlande. Frågan kan besvaras utifrån olika grunder: mänskliga rättigheter (alla har rätt till god hälsa), vetenskap (vi gör det som vi har kunskap om), teknologi (vi gör det vi kan utföra) eller ekonomi (vi gör det kunden på sjukvårdsmarknaden önskar eller vill betala för). Men frågan är om det inte finns ett ännu mera grundläggande skäl för vårt handlande som kan beskrivas i termer av ett moraliskt imperativ vi gör det vi gör därför att någon har uttryckt ett behov och är beroende av våra kunskaper. Det är i skärningspunkten mellan patientens hjälpbehov och läkarens professionella kunskap som det medicinska mötet börjar. Länge har detta möte präglats av paternalism i betydelsen att läkaren varit den som bäst kunnat bedöma patientens bästa. Under senare år har denna etiska grundsyn utmanats av uppfattningen om att patienten har egna värden och egna rättigheter i vården som måste beaktas på ett seriöst sätt. Pendeln har tämligen snabbt slagit över från paternalism till autonomi. En tredje väg håller emellertid alltmer på att ta form i den medicinska etiken där nyckelbegreppen är delaktighet, ömsesidighet och gemensamma beslut. En sådan etisk grundhållning börjar i mötet med den Andre som en konkret annan, vars föreställningar, farhågor och förväntningar inför mötet med vården egentligen inte kan förutsägas utan måste undersökas. Den andra människan visar sig som ansiktet som kommer mig till mötes och som representerar det Andra, det som inte kan härledas ur mig själv. Annorlunda uttryckt; vad patienten tänker kan aldrig be begripligt utifrån mig själv utan förutsätter en öppenhet inför det okända. Det är synen på patienten som subjekt som gör det möjligt att etablera en dialog med en unik människa, inte som en galla eller en reumatika eller något annat objektifierande som skapar distans och avhumanisering i vården. Förhållandet mellan mig själv och den Andre är alltid asymmetriskt, som Lévinas uttrycker det. Den Andre förpliktigar mig och jag har därmed ett ansvar för den andre. I denna grundsyn på etikens ursprung är moraliska intuitioner och handlingar oupplösligt förknippade med erfarenheten av att vara människa. Moral ingår därmed i den mänskliga tillvaron. Men med asymmetri följer också en maktproblematik. Om någon vänder sig till läkaren för stora eller små problem så innebär det alltid att denne i någon mening håller något av den andres öde i sina händer. Makt och ansvar blir på detta sätt sammanvävda med varandra. Denna grundsyn kan sägas utgöra grunden för all form av medmänsklighet, men den blir alldeles särskilt viktig i situationer där människor kommer till sjukvården med lidande, plågor och oro. Som läkare har vi ofta redskap att möta dessa behov med, men startpunkten för varje medicinskt möte måste vara behovet från den Andre och det etiska krav som detta medför. Att vara professionell innebär därför att kunna pendla mellan en mänsklig närhet till den Andre som en annan människa av samma sort som jag själv men som konkret annan och en vetenskaplig distans där patientens bekymmer kategoriseras, tolkas och bedöms utifrån professionell kunskap. I denna pendling mellan mänsklig närhet och vetenskaplig distans ligger det professionella. Det betyder att en professionell läkare har inte lämnat sin mänsklighet hemma på väg till jobbet utan fortfar att vara mänsklig med ett intresse för den unika människa som varje ny patient faktiskt är. Denna grundsyn är tillämplig i varje medicinskt möte hur kort och till synes bagatellartat det än må vara. Det handlar inte om att förlänga eller komplicera mötet utan det handlar om en etisk grundsyn för läkarens arbete. Det innefattar en syn på arbetet som etiskt baserat och motiverat vilket innebär att etiken inte är något som läggs på i efterhand på en evidensbaserad och vetenskapligt grundad vård. Snarare innebär det att sätta in evidensbaserad kunskap i ett etiskt sammanhang där värden av olika slag tillmäts betydelse. I tider av ekonomism, lean production och evidensbaserad vård finns det skäl att påminna om startpunkten för varje medicinskt möte ansiktet som uttryck för det unika subjektet hos den Andre. Ansiktet är det som väcker etiken och ansvaret. I medvetenhet om detta kan medicinen fortfara att vara en humanistisk och moralisk verksamhet med patienten som utgångspunkt och dennes bästa som enda mål. Svenska Läkaresällskapet arbetar under devisen Kunskap för klokare vård. Läkaryrket erbjuder en sällsynt spännande möjlighet att förena naturvetenskaplig kunskap med en humanistisk grundsyn på människan. Först när båda dessa ben ges möjlighet att utvecklas kan en sjukvård för sjuka människor och inte en sjukvård för sjukdomar komma till stånd. Det kan göra skillnad i sjukvården! INGEMAR ENGSTRÖM Ordförande i Etikdelegationen 6 medicinsk riksstämma 2010

9 MEDICINSKA RIKSSTÄMMAN Ill: Marie Åhfeldt Vägar och Följeslagare Sören Kirkegaard sade: Om det verkligen ska lyckas att föra en människa bort från den plats där hon är måste man först och främst finna henne och börja där. Detta är läkekonstens hemlighet. Den som icke förstår detta är inbilsk när hon tror sig att kunna hjälpa någon annan. För att verkligen kunna hjälpa någon annan måste jag förstå mer än hon men dock: Först och främst förstå det hon förstår. Gör jag inte det så hjälper inte min merförståelse det ringaste. Vill jag likväl göra min merförståelse gällande så är det för att jag är fåfäng och stolt. Då vill jag i grunden i stället för att gagna henne egentligen beundras av henne. Allt sant hjälpande börjar med en ödmjuk hållning. Den som vill hjälpa måste först göra sig ödmjuk inför den som hon vill hjälpa och därmed förstå att hjälpa inte är att härska utan att tjäna. Detta att hjälpa är inte att vara den mest härsklystne utan den mest tålmodige. Att hjälpa är att tills vidare finna sig i att ha orätt och i att inte förstå vad den andre förstår. Tag en lidande människa och tänk dig att hon verkligen har fel. Om du inte kan börja så med henne att det ser ut som det var hon som skulle lära dig, om du inte kan börja så med henne att hon som otåligt inte ville höra ett ord från dig istället och med tillfredsställelse i dig finner en välvillig och uppmärksam åhörare. Kan du inte börja Vården börjar som Ingemar Engström konstaterade i förra numret av SLS Aktuellt med mötet med patienten. I mötet ansikte mot ansikte kan patienten förvandlas från objekt till subjekt. Antalet möten med patienten har också en dokumenterat hälsobringande effekt. I mötet handlar det just som Kierkegaard säger att finna henne på den plats där hon är oavsett hur långt bort i världen detta kan vara. Vi måste följaktligen börja vårt möte med en resa till denna avlägsna plats. När vi sen mötts där kan processen påbörjas, att föra patienten till bot och bättring eller åtminstone lindring. På den vägen har vi stöttar och visar vilken väg som kan vara den bästa möjliga. I yrket som läkare har vi förmånen att få genomföra denna resa i flera skepnader. I vår egenskap av lärare och handledare går vi kandidaten eller AT/ST-läkaren till mötes, identifierar hennes utbildningsnivå och kan sen vandra med henne en del av vägen mot ökad kunskap och empati. Om vi forskar identifierar vi vad vi vill veta, ställer upp en hypotes och får sen vandra en bitvis knagglig väg tillsammans med våra patienter, celler, diagram eller vad det vara månde på vägen mot ökad kunskap och bättre vård. I vår egenskap av chef får vi möjligheten att komma organisationen och dess företrädare till mötes för att sen ta med gruppen på vägen mot en förhoppningsvis bättre fungerande arbetsplats. Med andra ord, oavsett vilken roll vi ikläder oss i vår yrkesutövning, har vi ansvaret och förmånen att egentligen få vandra samma väg vägen mot en bättre vård, en mer jämlik vård till gagn för den enskilde patienten. Denna väg är själva kärnpunkten i vår roll som läkare och följeslagare. Den är en nödvändig förutsättning för ett framgångsrikt arbete oavsett vilken roll vi upptäckare eller ledare. Hur definieras då vägen? Det rör sig inte om en fysiskt avgränsad väg i de tre rumsliga dimensionerna som Sidenvägen eller Lönsbodavägen. medicinsk riksstämma

10 Det rör sig heller inte om en tidsligt definierad väg även om tidsaspekten måste finnas med under en vandring. Även tid kan enligt tankesmedjan Paradigmmäklarna i Eslöv ses som en flerdimensionell manifestation. Förutom det rena tidsflödet kan den mångfald av processer man medverkar i bidra till en bredd i tidens flöde och det engagemang man lägger ner bidra till ett djup och följaktligen, utifrån det här sättet att se det, har filosofiskt sett även vi nu talar om inte kan definieras utifrån fysiska aspekter handlar det om en inre resa i en teoretiskt sett sjunde dimension där tre komponenter är kritiska, patientens belägenhet, vår belägenhet eller snarare vårt förhållningssätt, dvs var vi är i vår inre resa och slutligen vår väg till och med patienten. En svårt sjuk patient behöver vandra en längre väg och även vi får då vandra långt, något vi ibland kan känna patienter. Vi har inte rört oss ur fläcken vandring. Årets tema för Riksstämman är jämlik vård. Denna devis illustrerar väl vad det handlar om. Genom att möta patienten där hon finns möter vi också den enskilda människan i sin verklighet oavsett hur den ser ut och vi är därigenom icke fördömande eller härskande utan vi kan gemensamt och med respekt för den enskilde finna den väg som bäst passar just den personens behov och önskningar. På grund av den successivt ökande kunskapsmassan tenderar vi att sjunka djupare och djupare ner i vår egen organspecialitets utmaningar. Våra patienter är emellertid inte organspecifika presentationer av kausistiker utan betydligt mer mångfacetterade än så. Förutom sin symtombild finns alltid bakomliggande faktorer och samsjuklighet som måste tas i beaktande om vi ska kunna möta patienten där hon är. Vi behöver därför ett tvärvetenskapligt övergripande forum där vi i professionen kan mötas och få den extra kunskap utanför vår egen organspecialitet vi behöver inför mötet och vandringen längs vägen. Riksstämman kan därvidlag ha en viktig roll att spela som en övergripande mötesplats och ett utbildningsforum som kan ge oss det där lilla extra som kan göra en avgörande skillnad i vår vardag, både i handläggningen av patienten och i glädjen över kunskapen i sig. Stämman kan i sin övergripande roll utgöra en utgångspunkt för utvecklingen av en mänskligare mer jämlik vård. Vi måste vandra tillsammans Oavsett vilken roll vi har valt är vägen mestadels oklar. Vi vet t ex inte alltid när vi möter patienten vilken sjukdom som ligger bakom hennes symtom. När vi möter patienten i hennes verklighet tar vi första steget och tar då först vägen till patientens belägenhet, vandrar sedan gemensamt först den diagnostiska sträckan för att vi nått målet skiljs vi åt och en ny vandring kan ta sin början. Det är inte möjligt för oss att hoppa över något steg som Jesus som bara sade till patienten att ta sin säng och gå. Vi måste vandra tillsammans den sträcka som behövs för att vi ska nå målet. Vi får då inte glömma värdet och glädjen 27 år gammal: Nog finns det mål och mening i vår färd men det är vägen, som är mödan värd. Det är en förmån, en utmaning och ett ständigt lärande att få följa denna väg om och om igen och varje gång hamna på nya spännande platser vi aldrig tidigare besökt. Som Tolkien säger i Sagan om Ringen: The Road goes ever on and on down from the door where it began. Now far ahead the Road has gone, and I must follow, if I can, pursuing it with eager feet, until it joins some larger way where many paths and errands meet. And whither then? I cannot say. KLAS SJÖBERG Ledamot i Riksstämmedelegationen STOCKHOLM 30 NOV 2 DEC 2011 TEMA LÄKEKONST I EN SÄKRARE VÅRD 8 medicinsk riksstämma 2010

11 Spaden vi måste vilja, kunna och handla "Kunskap är inte nog, den måste brukas; vilja är inte nog, vi måste handla" Johan Wolfgang von Goethe "We are not hosts in our organizations so much as we are guests in our patients lives" Don Berwick "Every system is perfectly designed to get the results it gets" Paul Batalden Ill: Marie Åhfeldt En spade vad kan den ge för associationer och ledtrådar för oss som läkare? Min första association är att den är jordnära, liksom en stor del av livet som helhet. Ty av den (jorden) är du tagen, jord är du och jord skall du åter bli - in pulverem reverteris står det i första Moseboken, ett citat som följt med in i nutid i den kristna begravningsakten. Det jordnära får symbolisera den närhet vi har som läkare till dem vi är till för och de möjligheter att vi har att påverka. För att söka en mer prosaisk definition av spade och dess relation till jorden är Internet som vanligt en oslagbar källa. Enligt Wikipedia: En spade är ett redskap som främst används vid grävningsarbeten i fast eller hårdare material i jord och mark. En modern spade har ett skaft av trä och ett blad av metall. Spadar i plast hör till de vanligaste föremålen i en sandlåda för barn. Exempel på olika spadar är brödspade, planteringsspade, kabelspade. Där kom en ledtråd en till. Min andra association till spaden var nämligen just den glatt färgade plastspaden jag hade som barn som jag var utrustad med, för att tillsammans med några andra barn i det lilla Småländska samhället använda i sandlådan för det nyfikenhetsdrivna projektet gräva ända till Kina. Den associationen får stå som symbol för den outsinliga nyfikenhet som får oss som läkare att kontinuerligt gräva efter kunskap om alla dessa frågor som kan ge oss redskap att bota, lindra och trösta. Vidare sökningar på nätet om spaden ger 476 sidor (!) med bilder på olika spadar; daddiesboardshop.com, motherearthnews.com, exitrealworld. com, amateurgeologist.com, madein-china.com, internationalsurgical. tradeindia.com och gardensnob.com bara för att nämna några exempel som speglar bredden och komplexiteten i begreppet spade. Denna iakttagelse om spaden får symbolisera komplexiteten i hälso- och sjukvården som ökat lavinartat genom vår ökade kunskap och våra möjligheter att göra verklig skillnad i hälsa och livskvalitet hos befolkningen vi tjänar. Bidrag till ökad hälsa Nu ska vi ju inte förhäva oss och tro att det bara är hälso- och sjukvården som bidragit till ökad livslängd och mera hälsa. Esaias Tegnér( ) biskop i Växjö beskrev det jordnära folkhälsoarbetet kort och kärnfullt så här: medicinsk riksstämma

12 Med biträde av freden, vaccinen och potäterna (där kom spaden igen) har man...lyckats stegra folkmängden (publicerat år 1838 Om fattigvården i Växjö stift ). En parallell till dagens situation rörande hälsa och livslängd, kan dras med allmänläkaren och epidemiologen Michael Marmots studier om hur vår sociala position påverkar hälsa och livslängd sammanfattade i Statussyndromet, som pekar på att hälsa, autonomi och socialt engagemang hänger intimt samman. Vi som professionella behöver därför alltid beakta helheten för patienter och populationer för att bidra till mer hälsa. Men som Goethe uttrycker, det räcker inte att veta och vilja utan vi måste handla. Men vad behöver vi göra och vad behöver vi förstå för att kunna handla? Vilka redskap, eller spadar, finns? Wikipedia igen: ett redskap är att ett föremål som möjliggör eller åtminstone underlättar en praktisk uppgift I ett sociokulturellt perspektiv är ett redskap en resurs (intelektuell/språklig/diskursiv eller fysisk) som människor använder för att förstå eller handla i sin omvärld. Begrepp och diskurser hjälper oss människor att tänka och kommunicera. Antonovsky, beskrev med Kasam viktiga begrepp för hälsa och välbefinnande; begriplighet, hanterbarhet och meningsfullhet. Kanske har vi som läkare förlorat en del av de dessa komponenter genom att inte snabbt nog vidga kunskapsperspektiven och kompetensinnehållet i vår professionalisering? Och att det nu är dags att återta och utveckla dessa för att inte förlora initiativ och känsla av sammanhang? I Medical professionalism in the new millennium a physician s charter publicerade bl a the Lancet 2002 resultatet av ett projekt där flera läkarorganisationer från Europa och USA tillsammans skapat en bild av läkarens ansvarsområden i vårt millennium; ansvar att upprätthålla hög vetenskaplig kompetens, att skapa tillit genom goda relationer med patienter, att vara engagerad i och bidra till kontinuerlig utveckling av vårdens kvalitet och rättvisa fördelning. Ansvaret sträcker sig inte bara till den enskilde patienten utan också till populationens hälsa och hälso- och sjukvården som system. Gott ledarskap en av spadarna Paul Batalden, läkare och en av förgrundsgestalterna inom utvecklingen av modeller och redskap, spadar för förbättring av hälso- och sjukvården, betonar behovet av ledarskap inifrån, dvs behovet av att vårdens professionella i kraft av sin kunskap om patienters behov är djupt engagerade i ledningen och utvecklingen av morgondagens hälso- och sjukvårdssystem. Men en förutsättning för att få kraft i det arbetet är att vi kompletterar vår traditionella medicinska kompetens med mer samhällsvetenskapligt baserade kunskaper, vilket han illustrerat med denna ofta citerade bild: Professionell kunskap ämneskunskap personliga färdigheter värdering, etik Förbättring av diagnostisering och behandling + Förbättringskunskap variation system lärandestyrt förändringsarbete förändringspsykologi Förbättring av processer och system i hälso- och sjukvård Ökat värde för dem vården finns till för Vägarna måste följa patientens behov Kort om dessa redskap: 1) Förståelse av vilket sammanhang, vilket system vi arbetar i är en förutsättning för att kunna förbättra det. Vi behöver gräva nya vägar som följer patientens och patientgruppers behov snarare än fler strukturella organisationsförändringar där vi bara förflyttar gränser i befintliga system. 2) Behovet av att förstå och analysera variation blir konkret när vi använder resultat i kvalitetsregister, öppna jämförelser och rapporter om ojämlik fördelning av hälsa och vård i befolkningen. Här behövs vår kompetens. 3) Lärandestyrt förändringsarbete handlar om att förstå hur förändringar kan komma till stånd. Det räcker inte att veta att det finns en oönskad variation i hälsans fördelning vi måste veta hur vi ska handla för att förändra. Lärandestyrt förändringsarbete bygger på att vi får kontinuerlig feed-back på det vi gör, så vi snabbt vet om en förändring är en förbättring. Om inte så behöver vi testa andra förändringar i en ny cykel med snabb återkoppling. Utrymmet och förmågan till ständig reflektion över resultatet av det vi gör, är avgörande för lärandestyrt förändringsarbete enligt forskare som Argyris och Schön som beskrivit dessa redskap som reflect ion i n ac t ion o c h re fle c t ion on ac t ion. Vi måste värna detta utrymme till reflektion ett ensidigt fokus på produktion krymper vår förmåga till ökat värdeskapande. 4) Förändringspsykologi handlar om hur vi möter och hanterar förändringar. En nödvändig kunskap i en ständigt och snabbt föränderlig sjukvårdsverksamhet. Men att det inte är lätt vet vi alla, även om det bara gäller att förändra sig själv, än mer då i ett team eller en hel verksamhet med många olika behov, synsätt och viljor. Tiden till gemensam reflektion och dialog över varför och varthän med patientens väg och behov som vägledare, blir avgörande för om vi ska lyckas. Behovet av fördjupning och samtal om kunskapsområdena i den vänstra rutan ovan har speglats i de tidigare inspelen i SLS Aktuellt om Ansiktet, Vägen och Följeslagaren av Ingemar Engström och Klas Sjöberg. Med ett systemtänkande hänger de alla ihop och bildar tillsammans med Spaden, en helhet. Riksstämman är en arena där vi kan föra en kontinuerlig dialog om hur dessa bilder och perspektiv kan förenas och integreras i vår dagliga gärning som läkare. Mötesplatser för dessa dialoger blir allt angelägnare ju mer komplexa våra åtaganden blir. Årets tema för Riksstämman om Jämlik vård utmanar oss och kommer att vara en viktig arena för fortsatta dialoger. Särskilt värdefullt är att Riksstämman nu också sträcker ut handen till andra yrkesgrupper inom vården och andra konstellationer, politiska såväl som administrativa för att vara den lägereld vi kan samlas runt och föra det goda samtalet om hur målet för Hälso- och sjukvården, mer hälsa och livskvalitet för befolkningen, kan förverkligas. BOEL ANDERSSON GÄRE Ledamot i Riksstämmedelegationen 10 medicinsk riksstämma 2010

13 Organisationskommittén RIKSSTÄMMEDELAGATIONEN NILS CONRADI Riksstämmans generalsekreterare MATS BAUER VD, Svenska Läkaresällskapet EVA KENNE Rksstämmesekreterare CARL-JOHAN SUNDBERG Idrottsmedicin OVE TÖRRING Endokrinologi GUNNAR WAGENIUS Onkologi Njurmedicin: Ola Samuelsson Nuklearmedicin: Kristina Nilsson Obstetrik och gynekologi: Pelle Lindqvist Oftalmologi: Fatima Pedrosa-Domellöf Onkologi: Gunnar Wagenius Ortopedi: Per Wretenberg Oto-rhino-larynologi, huvud- och halskirurgi: Mikael Karlberg Pediatrik: Catarina Almqvist Malmros Psykiatri: Anders Wallin Rehabiliteringsmedicin: Jan Lexell Reumatologi: Carl Turesson Rättsmedicin: Ingemar Thiblin Smärtlindring: Jan Persson Socialmedicin: Maria Rosvall Trafikmedicin: Ulf Björnstig Transfusionsmedicin: Bengt Ekermo Tropikmedicin och internationell hälsa: Gabrielle Holmgren BOEL ANDERSSON GÄRE Pediatrik RUNE ANDERSSON Infektionssjukdomar SOLVEIG WÅLLBERG JONSSON Reumatologi LIS ABAZI Kandidatföreningen ANSVARIGA FÖR FÖRENINGARNAS PROGRAM Flyg- och marinmedicin: Gunilla Wieslander Läkare för miljön: Ingrid Eckerman Svensk epidemiologisk förening: Jeong-Lim Kim Svensk förening för obesitasforskning: Signy Reynisdottir Svensk förening för palliativ medicin: Peter Strang Svenska Skolläkarföreningen: Cecilia Renman Svensk sjuksköterskeförening: Janeth Leksell/ Birgitta Wedahl EVA EDIN Beroendemedicin MARGARETA HEDSTRÖM Ortopedi SARA HOLMBERG Allmänmedicin BRUNO HÄGGLÖF Barn- och ungdomspsykiatri MIKAEL KARLBERG Oto-rhino-laryngologi, huvud- och halskirurgi KLAS SJÖBERG Internmedicin ANSVARIGA FÖR SEKTIONERNAS PROGRAM Akutsjukvård: Ulf Ekelund Allergiforskning: Alf Tunsäter Allmänmedicin: Sara Holmberg Arbets- och miljömedicin: Allan Toomingas Audiologi: Christina Hederstierna Barn- och ungdomspsykiatri: Ulf Wallin Beroendemedicin: Anders Håkansson Dermatologi & venereologi: Thor Bleeker/Joanna Wallengren Diabetologi: Michael Alvarsson Geriatrik: Peter Nordström Handkirurgi: Mikael Wiberg Idrottsmedicin: Eva Zeisig Infektionssjukdomar: Anders Johansson Internmedicin: Leif Lapidus Kirurgi: Per Hellman Klinisk fysiologi: Jan Engvall/Maria Eriksson Klinisk immunologi: Ann-Sofie Liedberg Klinisk kemi: Tomas Lindahl Klinisk neurofysiologi: Thomas Andersson Klinisk nutrition: Lasse Ellegård Lungmedicin: Eva Lindberg Läkemedelslära: Staffan Hägg Medicinens historia: Lars Sjöstrand Medicinsk genetik: Hans Ehrencrona Medicinsk informatik: Gunnar Klein Medicinsk mikrobiologi: Andreas Matussek Medicinsk psykologi: Henry Jablonski Medicinsk teknik och fysik: Per Ask Medicinsk undervisning: Torbjörn Ledin Neurokirurgi: Per Enblad Neurologi: Jesper Petersson ADMINISTRATION Mats Bauer, verkställande direktör Eva Kenne, riksstämmesekreterare KANSLI Svenska Läkaresällskapet Box 738, Stockholm tfn fax e-post medicinsk riksstämma

14 ÅRETS TEMA JÄMLIK VÅRD GER BÄTTRE HÄLSA Medicinska riksstämman, en mötesplats för möten och utbyten av kunskap, för sjukvårdens utveckling med sikte på hela vårdteamet. För en ännu bättre och mer jämlik vård i morgon. ÅRETS TEMA Vi vill gärna tro att vårt samhälle är jämlikt och att vården är det. Symposier, seminarier och föredrag på årets Medicinska riksstämma kommer att påminna oss om att så inte är fallet. Det gäller att inte misströsta över sakernas tillstånd. Låt oss konstatera att det finns viktiga förbättringsområden där var och en av oss kan göra skillnad. Går det att göra vården lite mer kundanpassad, servicebetonad, kan vi erbjuda vård med större respekt för den enskilda människans behov? Kan vi medverka till en jämnare fördelning av hälsa i samhället i Sverige, i världen? ALLMÄNNA MÖTET ONSDAGEN DEN 1 DECEMBER SAL K2/3 Lyssna på Johan Mackenbachs föreläsning Health and disease in an unequal world, besök symposiet Global health inequalities today and challenges for the future, deltag i alla symposier som med olika utgångspunkter kommer att belysa den viktiga frågan: Hur mycket bättre kan vården bli? NILS CONRADI 12 medicinsk riksstämma 2010

15 ALLMÄNNA MÖTET ONSDAGEN DEN 1 DEC KL SAL K2/3 HÄLSNINGSANFÖRANDE MARGARETA TROEIN TÖLLBORN Ordförande Svenska Läkaresällskapet VÄLKOMSTHÄLSNING NYAMKO SABUNI Jämställdhetsminister STIPENDIER & FORSKNINGSANSLAG AFA Försäkring Hjärt-Lungfonden Wallenbergsstiftelser PETER FRIBERG Vice ordförande Svenska Läkaresällskapet PRISUTDELNING Svensk sjuksköterskeförenings pris för Bästa team Prisutdelare Ania Willman, ordförande Svensk sjuksköterskeförening UTDELNING AV Svenska Läkaresällskapets pris till yngre forskare ANNA NILSSON Pristagaren sammanfattar sin forskning i föreläsningen»strategier för att förbättra vaccination hos barn med nedsatt immunförsvar«. FÖRELÄSNING PROFESSOR JOHAN P. MACKENBACH»Health and disease in an unequal world«. MODERATOR Peter Friberg, vice ordförande SLS KONST & LÄKEKONST »Gustav Mahler. Livet, musiken och sjukdomen«. Se sid 17 MEDVERKANDE Hans Persson, föredrag, Erika Sax, sång, Martin Andersson, piano. medicinsk riksstämma

16 Mässkarta Riksstämman 2010 Svenska Mässan Scandinavium Event Arena Congress Lobby Kongressfoajé Reception Level 2/Plan 2 Congress Hall Banqueting Hall Kongresshall Bankettsal Stage Scen Café H H Hall H1 H2 285 Bildtest rum 245 J G1 220 G2 220 G3 370 G4 260 G Hall F1 F2 F Passage to Focus shopping centre & parking J2 F Hall F Stage Scen Estrad Restaurant J1 R Ord & Ton F5 F Main Entrance, No. 5 Huvudentré 5 Göteborg Convention Centre & The Swedish Exhibition Centre SLS Reception M R21 R22 R23 Reception Re ce ption R24 R25 R26 Entrance No. 4/Entré 4 Hotel Gothia Towers R3 R4 R9 R10 Press Centre R11 R12 Entrance No. 2 Expo Hall Entré 2 Expohallen Passage to Liseberg Amusement Park Svenska Läkaresällskapets reception/monter Information M Mötesplats Posters Level 1/Plan 1 E1 320 Café D Hall ServiceCenter Scenen- Dagens Medicin Agenda Försvaret PI Village A1 220 A3 270 E2 320 E Hall Hälsotorget Eat & Go Sjukdomsområde A2 200 A4 200 A5 Incontro Bar & Restaurant MIX Restaurant Posterutställning B Hall SLS A Hall A7 260 A B05:02 Main Entrance, No. 5 Huvudentré 5 Göteborg Convention Centre & The Swedish Exhibition Centre Hotel reception Hotel lobby Entrance No. 4/Entré 4 Hotel Gothia Towers Livingroom Bar Eden Restaurant Entrance No. 2 Expo Hall Entré 2 Expohallen 14 medicinsk riksstämma 2010

17 Allmänna upplysningar VAR & NÄR? Svenska Mässan och Göteborg Convention Centre den 1 3 december. UTSTÄLLNINGENS ÖPPETTIDER Onsdag-torsdag kl och fredag kl Alla frågor som rör utställningen besvaras av Svenska Mässan, MEDVERKANDE I MEDICINSKA RIKSSTÄMMAN Enligt beslut i Sällskapets nämnd ska även deltagare som anmält föredrag eller poster till Riksstämman och som inte är medlem i Sällskapet, symposier/sektionssymposier får ett tillfälligt entrékort som kan hämtas i Sällskapets reception. De behöver inte KONGRESSKORT TILL DET VETENSKAPLIGA PROGRAMMET Samtliga deltagare i Riksstämman måste uppvisa kongresskort för att få tillträde till det vetenskapliga programmet. Sällskapets medlemmar och alla som i förväg betalt kon- kongresskort tillsammans med denna programbok. För medlemmar finns en streckkod som anger medlemsnummer i Sällskapet. För övriga deltagare finns istället ett för varje individ upplagt identitetsnummer. I entrén på Svenska Mässan läses kortet med hjälp av streckkodsläsare. skall dels läsas av i entrén dels uppvisas för entrévärdarna på Svenska Mässan. Observera att värdar och värdinnor på Svenska Mässan är instruerad att endast låta personer, som kan uppvisa kongresskort, inpassera till det vetenskapliga programmet. VILL DU TESTA DIN BILDPRESENTATION? ket alla föredragshållare kan testa sina PowerPoint-presentationer. Det finns dataprojektor och en PC med PowerPoint samt möjlighet att koppla in egen dator i varje sal. Är PowerPoint-presentationen gjord i Mac ska den vara sparad i PC-format för att fungera i salarnas PC. Egna Mac-datorer som önskas användas i salarna ska ha VGA-utgång (m a o glöm ej adaptern). VETENSKAPLIG UTSTÄLLNING/ POSTERS Posterutställarna listas under respektive sektion. ABSTRAKT Alla abstrakt finns på SJUKDOMSOMRÅDEN Utställningen har sjukdomsområdena: Endokrinologi och metabola sjukdomar, Hjärta-, kärl- och lungsjukdomar, Hud- och könssjukdomar, Infektionssjukdomar, Inflammatoriska sjukdomar, Nervsystemets sjukdomar och psykisk ohälsa, Reproduktion, utveckling och åldrande, Rörelse och reparativ hälsa samt Tumörsjukdomar. De allmänna områdena samhälle, Medicinska procedurer och tekniker samt Profession, organisation och lärande. PRESS Pressen har tillträde till hela det vetenskapliga programmet. I Mässans ordinarie pressrum arrangeras dagligen en presskonferens. I presskonferensen får endast personer som uppvisat presskort delta. BANKOMAT entré 5, mot Korsvägen. Minuten finns vid Pressbyrån, Korsvägen. MEDICINSKA RIKSSTÄMMAN 2011 Nästa års Riksstämma äger rum den 30 november 2 december. AKUTA SJUKDOMSFALL Vid sjukdom på mässområdet kontakta Svenska Läkaresällskapets reception. KONGRESSAVGIFTER Medlemmar i Läkaresällskapet ingen avgift Ej medlemmar ons/tor kr/dag fre kr 3 dgr kr Medicinstuderande ingen avgift Medlemmar i Svensk sjuksköterskeförening ons/tor kr/dag fre kr 3 dgr kr Medverkan i Riksstämman Enligt beslut i Sällskapets nämnd ska även deltagare som anmält föredrag eller poster till Medicinska riksstämman och som ej är medlem i Sällskapet, betala kongressavgift. Medverkande i symposier/sektionssymposier behöver inte betala någon kongressavgift. De får ett tillfälligt entrékort, som kan hämtas i Sällskapets reception. VIKTIGA TELEFONNUMMER Kongressekretariatet Svenska Mässan Svenska Läkaresällskapet Restaurangbokning Gothia Towers Taxi Göteborg Taxi Taxi Kurir VIP Taxi Taxigruppen RESTAURANGINFORMATION I mässhallarna Kafévagn, B-hallen Öppettider: Ons-tor 9-17, fre Kaffe, läsk, juice, smoothie, smörgåsar, bakverk Eat & Go, B-hallen Öppettider: Ons-tor 11-16, fre11-14 B-baren, B-hallen Öppettider: Ons-tor 9-17, fre Kaffe, läsk, juice, smoothie, smörgåsar, bakverk, öl/vin. H-kafé, H-hallen Öppettider: Från ca: 30 min. innan konferenserna startar till ca: Kaffe, läsk, juice, smoothie, smörgåsar, bakverk Övriga restauranger Eden, mässplan vid B-hallen. Öppettider: 11: Buffélunch Incontro, lunchbuffé serveras dagligen 11: Heaven 23, affärslunch serveras dagligen11: medicinsk riksstämma

18 KONSERT DEN 1 DECEMBER EVENEMANG Västra Götalandsregionen inbjuder även i år till konsert med Göteborgssymfonikerna under Riksstämmans första kväll, den 1 december. eller på uppge kod LÄK. De hämtas senast dagen före konserten på Konserthusets biljettkontor mellan kl 12 och 18 eller på konsertdagen i Svenska Läkaresällskapets reception, Svenska Mässan mellan kl 12 och 15. De som bor utanför Göteborg kan få biljetterna per e-post. Maria Stjernros är ansvarig för biljetthanteringen, Välkomna! FEST DEN 2 DECEMBER Välkommen till Svenska Läkaresällskapets fest RESTAURANG ESTRAD TORSDAGEN DEN 2 DEC KL Svenska Mässan Göteborg På torsdagskvällen bjuder vi in till fest med god mat, dans och underhållning med artister från GöteborgsOperans Festen är subventionerad och du betalar 500 kr/deltagare, 250 kr som läkarstudent. Sällskapets plusgiro eller bankgiro , senast den 16/11. Vänligen uppge namn/-en, adress samt att det gäller festen på Restaurang Estrad den 2 december, För mer information gå in på eller kontakta Eva Kenne, e-post tfn medicinsk riksstämma 2010 FOTO MATS BÄCKER FOTO MATS BÄCKER

19 KONST & LÄKEKONST GUSTAV MAHLER Livet, musiken och sjukdomen ONSDAGEN DEN 1 DECEMBER SAL K 2/3 Med sitt djupt personliga, omisskännliga tonspråk vävde Gustav Mahler samman den rades till av kärleken till dem som stod honom nära och, inte minst, av naturen i alla dess klassiska musikens absoluta fokus. Programmet illustreras med musikaliska inslag - både live och inspelade avsnitt. MEDVERKANDE Hans Persson, föredrag, Erika Sax, sång, Martin Andersson, piano XL EN FLOTT PJÄS OM FETT! TORSDAGEN DEN 2 DECEMBER SAL K 2/3 Vetenskapspjäsen hade premiär på Stockholms Stadsteaters Soppteater för snart 10 år sedan. En pjäs som handlar om hur, vad och varför vi äter som vi gör. Den har sedan premiären spelats i ett flertal länder och på flera kontinenter, på både engelska och svenska. Pjäsen har hela tiden utvecklats och fångat upp aktuella rapporter och diskussioner inom vetenskapen, och till läkarstämman presenteras en något bantad version av den feta pjäsen. MEDVERKANDE Skådespelare Johan Paulsen, Stephan Rössner NÄR ORFEUS VÄNDE SIG OM Ett program om sorgens övergång i depression men också om glädje och musikens makt FREDAGEN DEN 3 DECEMBER SAL K 2/3 till gudarna genom att vända sig om och se på henne, förvandlades hans sorg över hennes död till djup melankoli. Programmet handlar om nödvändigheten att kunna sörja, om sorgens möjliga övergång i depression och om bakgrunden till Orfeus och Eurydikes gemensamma öde. Programmet bygger på boken När Orfeus vände sig om en bok om depression som förlorad självaktning och framförs i ett föredrag illustrerat med dikter, sång och musik ur Orfeusmytens rika värld. MEDVERKANDE Margaretha Byström (recitation), Linus Börjesson (sång), Staffan Lang (flöjt), Jon Mannikoff (gitarr), Hans Persson (piano) och Johan Beck-Friis (föredrag). medicinsk riksstämma

20 SVENSK SJUKSKÖT ALLMÄNNA MÖTET PRISUTDELNING TILL BÄSTA TEAM 2010 Onsdagen den 1 december SAL K2/3 - terskeförening utser vinnaren som får kr. Priset är Svenska Läkaresällskapets 100-års gåva till föreningen. PRISUTDELARE Ania Willman, ordförande i Svensk sjuksköterskeförening STORA SCENEN I UTSTÄLLNINGEN SVENSK SJUKSKÖTERSKEFÖRENING 100 ÅR Torsdagen den 2 december STORA SCENEN Samtal mellan Ania Willman, ordförande, Svensk sjukskö- av sjuksköterskan - Svensk sjuksköterskeförening 100 år och Margareta Troein Töllborn, ordförande, Svenska Läkaresällskapet. SAMTALSLEDARE Gerthrud Östlinder STUDENTER SPEKULERAR KRING FRAMTIDENS VÅRD Fredagen den 3 december STORA SCENEN Samtal mellan två sjuksköterskestuderande och två läkarstudenter kring hur de som professionella yrkesutövare vill vara med att utveckla framtidens hälso- och sjukvård. SYMPOSIER SE SID 23 HEMSJUKVÅRD FÖR ÄLDRE PERSONER - MÖJLIGHETER OCH UTMANINGAR Onsdagen den 1 december SAL G 1 MODERATOR Åsa Andersson Kanslichef, Svensk sjuksköterskeförening MEDVERKANDE Karin Josefsson, Gunnar Akner, Jeanette Almbecker KOMPETENS OCH LÄRANDE I DET INTERPROFESSIONELLA TEAMET Torsdagen den 2 december SAL F 4 MODERATOR Torie Palm-Ernsäter MEDVERKANDE Susanne Kvarnström, Marie Lidskog, Boel Andersson Gäre, Margareta Troein Töllborn NATIONELL KLINISK SLUTEXIMINATION FÖR SJUKSKÖTERSKEEXAMEN - ett verktyg för en säker och likvärd bedömning av klinisk kompetens Fredagen den 3 december SAL J 1 MODERATOR Unn-Britt Johansson, universitetslektor MEDVERKANDE Maria Larsson, unversitetslektor, Kristina Ziegert, universitetslektor, Gerthrud Österlind, senior konsult. SAMTALSLEDARE Gerthrud Östlinder Grattis SVENSK SJUKSKÖ 18 medicinsk riksstämma 2010

för sls aktuellt 2011

för sls aktuellt 2011 annonsprislista & utgivningsplan för sls aktuellt 2011 LäkekonSt XL - en flott pjäs om fett. Sid 17 global hälsa Varje år föds 400 000 barn i afrika med hi V. Sid 4 SLS aktuellt. årets tema Jämlik vård

Läs mer

för sls aktuellt 2010/2011

för sls aktuellt 2010/2011 annonsprislista & utgivningsplan för sls aktuellt 2010/2011 UTBILDNING Den Medicinska riksstämman den 25 27/11 Sidan 13 14 VETENSKAP Epigenetik: både arv och miljö har betydelse Sidan 5 KVALITET Lovisa

Läs mer

Medicinska fakulteten UTBILDNING, FORSKNING OCH INNOVATION SEDAN 1666

Medicinska fakulteten UTBILDNING, FORSKNING OCH INNOVATION SEDAN 1666 Medicinska fakulteten UTBILDNING, FORSKNING OCH INNOVATION SEDAN 1666 Tillsammans skapar vi morgondagens Hälsa Politisk känslig verksamhet Topp 100-listan Ca 17 000 lärosäten i världen. Ca 23 i Sverige

Läs mer

Bilaga 2. AID Koder som kombineras med etikett

Bilaga 2. AID Koder som kombineras med etikett Bilaga 2. AID Koder som kombineras med etikett Chefs-, annat lednings- och funktions/ämnesansvar 2 positioner (position 1 = central kod, position 2 = för lokal komplettering). BEA, PAN samt arvoderad tjänstgöring

Läs mer

Bilaga 3 - förteckning över ramavtalsområden

Bilaga 3 - förteckning över ramavtalsområden 2016-01-28 Dnr 2.7 48/2016 1(5) Bilaga 3 - förteckning över ramavtalsområden Socialstyrelsen gör en behovsanalys för att avgöra inom vilka områden kurser ska upphandlas. I behovsanalysen samlar Socialstyrelsen

Läs mer

Bilaga till styrelseprotokoll genomgång av övriga sektioners stadgar

Bilaga till styrelseprotokoll genomgång av övriga sektioners stadgar Bilaga till styrelseprotokoll genomgång av övriga sektioners stadgar Systematisk genomgång av stadgar för sektioner inom Svenska Läkaresällskapet som också är specialitetsföreningar inom läkarförbundet.

Läs mer

Inbjudan till kurser. Kurs 4

Inbjudan till kurser. Kurs 4 Inbjudan till kurser Läkekonst för multisjuka och kroniskt sjuka patienter Fyra kurser om empati och engagemang i patienter med flera diagnoser eller långvarig sjukdom Kurserna vänder sig till läkare och

Läs mer

Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om läkarnas specialiseringstjänstgöring;

Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om läkarnas specialiseringstjänstgöring; SOSFS 2014:X (M) Utkom från trycket den 2014 Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om läkarnas specialiseringstjänstgöring; beslutade den.. 2014. Socialstyrelsen föreskriver följande med stöd

Läs mer

Syftet med dagen. Den palliativa vårdens värdegrund

Syftet med dagen. Den palliativa vårdens värdegrund 2012-12-06 Syftet med dagen att presentera det nationella kunskapsstödet för palliativ vård med innehåll, krav och konsekvenser för kommunernas och regionens ledning i Västra Götaland En värdegrund uttrycker

Läs mer

Professionernas andra jobb - att arbeta med ständiga förbättringar. Stockholm 18 juni 2013

Professionernas andra jobb - att arbeta med ständiga förbättringar. Stockholm 18 juni 2013 Professionernas andra jobb - att arbeta med ständiga förbättringar Stockholm 18 juni 2013 Michael Bergström Sektionen för hälso- och sjukvård Avd för vård och omsorg Som det är Det finns en tråd du följer

Läs mer

Paradigmskifte? ANNA FORSBERG

Paradigmskifte? ANNA FORSBERG Paradigmskifte? ANNA FORSBERG Hur utmanar vi det biomedicinska paradigmet? Läkaren har fokus på sjukdomen och refererar till ett biomedicinskt paradigm i mötet med patienten. Hela traditionen av naturvetenskaplig

Läs mer

Hur grundläggs ett hälsofrämjande förhållningssätt? Att styra och leda mot en hälsofrämjande hälso-och sjukvård Stockholm,13 maj 2014 Stefan Lindgren

Hur grundläggs ett hälsofrämjande förhållningssätt? Att styra och leda mot en hälsofrämjande hälso-och sjukvård Stockholm,13 maj 2014 Stefan Lindgren Hur grundläggs ett hälsofrämjande förhållningssätt? Att styra och leda mot en hälsofrämjande hälso-och sjukvård Stockholm,13 maj 2014 Stefan Lindgren För framtidens hälsa - en ny läkarutbildning Systemets

Läs mer

Svenska Läkaresällskapet Nr 5 2011/2012 2012-03-13

Svenska Läkaresällskapet Nr 5 2011/2012 2012-03-13 PROTOKOLL fört vid sammanträde med Svenska Läkaresällskapets nämnd den 13 mars 2012. Närvarande Ledamöter: Peter Friberg (PF) (ordförande), Kerstin Nilsson (KN) (vice ordförande), Per Tornvall (PT) (sekreterare),

Läs mer

Svenska Läkaresällskapet Nr 5 2014 2014-09-16

Svenska Läkaresällskapet Nr 5 2014 2014-09-16 PROTOKOLL fört vid sammanträde med Svenska Läkaresällskapets nämnd den 16 september 2014. Närvarande Ledamöter: Kerstin Nilsson (KN) (Ordförande), Stefan Lindgren (vice ordförande), Simon Kyaga (SK) (sekreterare),

Läs mer

Svenska Läkaresällskapets sektioners och Sveriges läkarförbunds specialitetsföreningars samverkan med de nationella kvalitetsregistren

Svenska Läkaresällskapets sektioners och Sveriges läkarförbunds specialitetsföreningars samverkan med de nationella kvalitetsregistren Svenska Läkaresällskapets sektioners och Sveriges läkarförbunds specialitetsföreningars samverkan med de nationella kvalitetsregistren Kansliet för de Nationella kvalitetsregistren (kansliet) har uppdragit

Läs mer

Stockholm 2012-04-24. Till Läkarförbundets yrkes- och Lokalföreningar. Nr 5/2012

Stockholm 2012-04-24. Till Läkarförbundets yrkes- och Lokalföreningar. Nr 5/2012 Stockholm 2012-04-24 Till Läkarförbundets yrkes- och Lokalföreningar Nr 5/2012 2011 års lönestatistik Den partsgemensamma lönestatistiken per november 2011 för läkare inom kommunal sektor är nu klar. I

Läs mer

Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om läkarnas specialiseringstjänstgöring;

Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om läkarnas specialiseringstjänstgöring; SOSFS 2015:X (M) Utkom från trycket den 2015 Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om läkarnas specialiseringstjänstgöring; beslutade den 17 februari 2015. Socialstyrelsen föreskriver följande

Läs mer

Läkarfakta statistik över medlemmar i Sveriges läkarförbund. Box Stockholm

Läkarfakta statistik över medlemmar i Sveriges läkarförbund. Box Stockholm Läkarfakta 2016 statistik över medlemmar i Sveriges läkarförbund Box 5610 114 86 Stockholm info@slf.se 08-790 33 00 www.lakarforbundet.se Medlemmar i läkarförbundet 2015-12-31 Sverige Utlandet Totalt Yrkesverksamma

Läs mer

Geriatrik. Definition av kompetensområdet...6 Kompetenskrav...6

Geriatrik. Definition av kompetensområdet...6 Kompetenskrav...6 Geriatrik Inledning... 2 Ordförklaringar... 3 Övergripande kompetensdefinition... 6 Definition av kompetensområdet...6 Kompetenskrav...6 Kompetenskrav för medicinsk kompetens...6 Kompetenskrav för kommunikativ

Läs mer

Neurospecialiteter. Neurologi. Definition av kompetensområdet...6 Kompetenskrav...6

Neurospecialiteter. Neurologi. Definition av kompetensområdet...6 Kompetenskrav...6 Neurospecialiteter Neurologi Inledning... 2 Ordförklaringar... 3 Övergripande kompetensdefinition... 6 Definition av kompetensområdet...6 Kompetenskrav...6 Kompetenskrav för medicinsk kompetens...6 Kompetenskrav

Läs mer

Svenska Läkaresällskapet Nr 6 2012/2013 2013-05-07

Svenska Läkaresällskapet Nr 6 2012/2013 2013-05-07 PROTOKOLL fört vid sammanträde med Svenska Läkaresällskapets nämnd den 7 maj 2013. Närvarande Ledamöter: Peter Friberg (PF) (ordförande), Kerstin Nilsson (KN) (vice ordförande), Per Tornvall (PT) (sekreterare)(deltog

Läs mer

Värdegrund SHG. Grundvärden, vision, handlingsprinciper. Fastställd 2013-11-20 Ver.2 reviderad 140107

Värdegrund SHG. Grundvärden, vision, handlingsprinciper. Fastställd 2013-11-20 Ver.2 reviderad 140107 Värdegrund SHG Grundvärden, vision, handlingsprinciper Fastställd 2013-11-20 Ver.2 reviderad 140107 Innehåll VÄRDEGRUNDEN SHG... 2 GRUNDVÄRDEN... 2 Respekt... 2 Värdighet... 3 Välbefinnande... 3 Bemötande...

Läs mer

DET HÄR ÄR SVENSK SJUKSKÖTERSKEFÖRENING

DET HÄR ÄR SVENSK SJUKSKÖTERSKEFÖRENING DET HÄR ÄR SVENSK SJUKSKÖTERSKEFÖRENING Foto: Clas Fröhling Svensk sjuksköterskeförening är sjuksköterskornas professionella organisation. Vi är en ideell organisation som företräder professionens kunskapsområde

Läs mer

Kvalitetsregister för ständiga förbättringar av barnhälso-och sjukvården i Sverige

Kvalitetsregister för ständiga förbättringar av barnhälso-och sjukvården i Sverige Kvalitetsregister för ständiga förbättringar av barnhälso-och sjukvården i Sverige Samspel mellan kunskapsbaserad vård, kvalitetsregister och bättre resultat för barns hälsa Boel Andersson Gäre, Jönköping

Läs mer

Satsa på omvårdnadsforskning för att förbättra vården

Satsa på omvårdnadsforskning för att förbättra vården Satsa på omvårdnadsforskning för att förbättra vården Produktionsfakta Utgivare Svensk sjuksköterskeförening Sakkunnig i forskningsfrågor: Elisabeth Strandberg Grafisk form Losita Design AB, www.lositadesign.se

Läs mer

www.evalenaedholm.se Eva-Lena Edholm FÖRELÄSARE, SAKKUNNING & HANDLEDARE

www.evalenaedholm.se Eva-Lena Edholm FÖRELÄSARE, SAKKUNNING & HANDLEDARE Eva-Lena Edholm FÖRELÄSARE, SAKKUNNING & HANDLEDARE Styrkor och resurser - en föreläsning om att starta positiva processer Enligt systemteori är varje människa ett system. Varje människa är ett system.

Läs mer

Det här är Svensk sjuksköterskeförening

Det här är Svensk sjuksköterskeförening Det här är Svensk sjuksköterskeförening Svensk sjuksköterskeförening är sjuksköterskornas professionella organisation. Vi är en ideell organisation som företräder professionens kunskapsområde med syfte

Läs mer

fört vid Svenska Läkaresällskapets extra fullmäktigemöte tisdagen den 6 maj 2014 i Stockholm.

fört vid Svenska Läkaresällskapets extra fullmäktigemöte tisdagen den 6 maj 2014 i Stockholm. PROTOKOLL fört vid Svenska Läkaresällskapets extra fullmäktigemöte tisdagen den 6 maj 2014 i Stockholm. 1 Sällskapets ordförande, Kerstin Nilsson hälsade alla välkomna och förklarade mötet öppnat. 2 Att

Läs mer

Vårdförbundets idé om vårdens ledarskap

Vårdförbundets idé om vårdens ledarskap Vårdförbundets idé om vårdens ledarskap Det här vill Vårdförbundet Vårdförbundets idé om vårdens ledarskap Ledarskapet i vården spelar en avgörande roll för att skapa en vård som utgår från individens

Läs mer

När tänkte du på dig själv senast?

När tänkte du på dig själv senast? Bli medlem du också! 8 av 10 läkare är redan med. När tänkte du på dig själv senast? Vi tänker på dig under hela din karriär 1 Vi tänker på dig under hela din karriär Som läkare har du ett viktigt och

Läs mer

AT-tinget 2014. Margareta Albinsson Enheten för strategisk kvalitetsitveckling Region Skåne www.skane.se/kvalitetsutveckling

AT-tinget 2014. Margareta Albinsson Enheten för strategisk kvalitetsitveckling Region Skåne www.skane.se/kvalitetsutveckling AT-tinget 2014 Margareta Albinsson Enheten för strategisk kvalitetsitveckling Region Skåne www.skane.se/kvalitetsutveckling 09.30 välkomna Program 09.40 förbättringskunskap 10.30 paus 11.00 återkoppling

Läs mer

Jämlik hälsa och vård

Jämlik hälsa och vård Foto: Clifford Shirley Välkommen till den 14:e nationella konferensen för nätverket Hälsofrämjande hälso- och sjukvård Jämlik hälsa och vård det goda mötet som nyckel till framgång Västerås 19-20 mars

Läs mer

Läkarnas specialiseringstjänstgöring

Läkarnas specialiseringstjänstgöring SOSFS (M) Föreskrifter och allmänna råd Läkarnas specialiseringstjänstgöring Socialstyrelsens författningssamling I Socialstyrelsens författningssamling (SOSFS) publiceras myndighetens föreskrifter och

Läs mer

Att välja framtid. Familjecentralen som unik arena för jämlik hälsa och social hållbarhet

Att välja framtid. Familjecentralen som unik arena för jämlik hälsa och social hållbarhet Inbjudan 19-20 maj 2015 Svenska Mässan i Göteborg Nationell familjecentralskonferens Att välja framtid 15 år med Föreningen För Familjecentralers Främjande Årets konferens uppmärksammar familjecentralens

Läs mer

Mötet. Vad händer i ett hälsofrämjande möte? Anna Hertting Leg. fysioterapeut, med dr folkhälsovetenskap, senior rådgivare

Mötet. Vad händer i ett hälsofrämjande möte? Anna Hertting Leg. fysioterapeut, med dr folkhälsovetenskap, senior rådgivare Mötet Vad händer i ett hälsofrämjande möte? Leg. fysioterapeut, med dr folkhälsovetenskap, senior rådgivare Allt verkligt liv är möte Den kände filosofen Martin Buber ägnade sitt liv åt att påvisa den

Läs mer

Mötesplats social hållbarhet

Mötesplats social hållbarhet Mötesplats social hållbarhet Invigning 11 mars 2014 #socialhallbarhet Välkommen till Mötesplats social hållbarhet Cecilia Garme moderator Johan Carlson Generaldirektör, Folkhälsomyndigheten Ulrika Johansson

Läs mer

Samtal med den döende människan

Samtal med den döende människan Samtal med den döende människan Carl Johan Fürst Örenäs 2016-06-08 Samtal med den döende människan Vad kan det handla om Läkare Medmänniska När Hur Svårigheter - utmaningar http://www.ipcrc.net/video_popup.php?vimeo_code=20151627

Läs mer

Ortopedidagen 2012 2012 06 11

Ortopedidagen 2012 2012 06 11 Ortopedidagen 2012 2012 06 11 Verksamhetsområde Sjukgymnastik och Arbetsterapi Sjukgymnastikenheten Mölndals sjukhus Sahlgrenska Universitetssjukhuset 2012 06 11 Styrelse Sjukhusdirektör Sjukhusdirektörens

Läs mer

fört vid Svenska Läkaresällskapets fullmäktigemöte tisdagen den 19 oktober 2010 i Stockholm.

fört vid Svenska Läkaresällskapets fullmäktigemöte tisdagen den 19 oktober 2010 i Stockholm. PROTOKOLL fört vid Svenska Läkaresällskapets fullmäktigemöte tisdagen den 19 oktober 2010 i Stockholm. 1 Sällskapets ordförande, Margareta Troein Töllborn hälsade alla välkomna och förklarade mötet öppnat.

Läs mer

Enbrel ger en bestående förbättring av livskvaliteten för patienter med psoriasis

Enbrel ger en bestående förbättring av livskvaliteten för patienter med psoriasis P R E S S M E D D E L A N D E FÖR OMEDELBAR PUBLICERING/ DEN 23 SEPTEMBER Enbrel ger en bestående förbättring av livskvaliteten för patienter med psoriasis Ett års behandling med läkemedlet Enbrel gav

Läs mer

Remissvar: För framtidens hälsa en ny läkarutbildning (SOU 2013:15) Gem 2015/0112

Remissvar: För framtidens hälsa en ny läkarutbildning (SOU 2013:15) Gem 2015/0112 2016-06-04 Remissvar: För framtidens hälsa en ny läkarutbildning (SOU 2013:15) Gem 2015/0112 Sammanfattning Under 2012-2013 genomfördes en utredning av professor Stefan Lindgren som syftade till att ge

Läs mer

Värdegrund. för hälso- och sjukvården i Stockholms läns landsting

Värdegrund. för hälso- och sjukvården i Stockholms läns landsting Värdegrund för hälso- och sjukvården i Stockholms läns landsting Visionen om en god hälso- och sjukvård Landstinget i Stockholms län ska genom att erbjuda kompetent och effektiv hälso- och sjukvård bidra

Läs mer

Jag har ju sagt hur det ska vara

Jag har ju sagt hur det ska vara Jag har ju sagt hur det ska vara - men kommunikation är så mycket mer än att ge information. Säkra information genom kommunikation 40 80 % av all medicinsk information glöms direkt (Kessels, 2003) Nästan

Läs mer

IPL Pedagogiska modeller som fungerar i många sammanhang. Margaretha Forsberg Larm Föreståndare Centrum för Klinisk Utbildning

IPL Pedagogiska modeller som fungerar i många sammanhang. Margaretha Forsberg Larm Föreståndare Centrum för Klinisk Utbildning IPL Pedagogiska modeller som fungerar i många sammanhang Margaretha Forsberg Larm Föreståndare Centrum för Klinisk Utbildning Centrum för Klinisk Utbildning (CKU) En gemensam samverkansstruktur för den

Läs mer

ANMÄLAN AV VERKSAMHET ENLIGT LAGEN (1998:531) OM YRKESVERKSAMHET PÅ HÄLSO- OCH SJUKVÅRDENS OMRÅDE (LYHS)

ANMÄLAN AV VERKSAMHET ENLIGT LAGEN (1998:531) OM YRKESVERKSAMHET PÅ HÄLSO- OCH SJUKVÅRDENS OMRÅDE (LYHS) ANMÄLAN AV VERKSAMHET ENLIGT LAGEN (1998:531) OM YRKESVERKSAMHET PÅ HÄLSO- OCH SJUKVÅRDENS OMRÅDE (LYHS) Datum Denna blankett skall användas för anmälan av verksamhet enligt 6 kap. 6 lagen (1998:531) om

Läs mer

ATT FÖREBYGGA KRONISKA SJUKDOMAR GENOM GODA LEVNADSVANOR

ATT FÖREBYGGA KRONISKA SJUKDOMAR GENOM GODA LEVNADSVANOR ATT FÖREBYGGA KRONISKA SJUKDOMAR GENOM GODA LEVNADSVANOR ett sätt att optimera hälso- och sjukvårdens insatser Mattias Damberg, Docent, Hjärtkliniken, Karolinska Institutet, KS, Solna Specialistläkare

Läs mer

Studiehandledning Hälsa och livsstil inom öppen vård II 15hp Health and Lifestyle in Outpatient Care II

Studiehandledning Hälsa och livsstil inom öppen vård II 15hp Health and Lifestyle in Outpatient Care II Studiehandledning Hälsa och livsstil inom öppen vård II 15hp Health and Lifestyle in Outpatient Care II Examinator Margaretha Pejner margaretha.pejner@hh.se Kursmål Efter avslutad kurs ska studenten kunna:

Läs mer

Välkommen till USÖ Det personliga universitetssjukhuset

Välkommen till USÖ Det personliga universitetssjukhuset Välkommen till USÖ Det personliga universitetssjukhuset Välkommen till det personliga universitetssjukhuset USÖ är ett personligt universitetssjukhus med uppdrag att bedriva avancerad sjukvård, forskning

Läs mer

Svenska Läkaresällskapet Nr 4 2009/2010 2010-01-25--26

Svenska Läkaresällskapet Nr 4 2009/2010 2010-01-25--26 PROTOKOLL fört vid sammanträde med Svenska Läkaresällskapets nämnd den 25-26 januari 2010 Närvarande Ledamöter: Margareta Troein Töllborn (MTT) (ordförande), Peter Friberg (PF) (vice ordförande), Britt

Läs mer

Bättre vård i livets slutskede

Bättre vård i livets slutskede INBJUDAN till en konferens om Palliativ vård Bättre vård i livets slutskede 17-18 oktober 2006 Nordkalottens konferenscenter i Luleå KONFERENSINFORMATION Konferens: Bättre vård i livets slutskede Plats:

Läs mer

Kvalitetskriterier för Socionomer/Kuratorer inom Palliativ vård

Kvalitetskriterier för Socionomer/Kuratorer inom Palliativ vård Kvalitetskriterier för Socionomer/Kuratorer inom Palliativ vård Bakgrund: WHO har gjort en beskrivning av palliativ vård vilken är översatt till svenska år 2002: Palliativ vård bygger på ett förhållningssätt

Läs mer

Svenska Läkaresällskapet Nr 8 2014 2014-12-16

Svenska Läkaresällskapet Nr 8 2014 2014-12-16 PROTOKOLL fört vid sammanträde med Svenska Läkaresällskapets nämnd den 16 december 2014. Närvarande Ledamöter: Kerstin Nilsson (KN) (Ordförande), Stefan Lindgren (vice ordförande), Mats Holmström (MHm)

Läs mer

måndag 25 april tisdag 26 april

måndag 25 april tisdag 26 april =föredrag/seminarier öppna för alla behöver ej föranmälas =föranmälan =föranmälan =föranmälan måndag 25 april 08.30 10.00 Registrering besök hos utställare Fika 10.00 12.00 Invigning av barnveckan Otto

Läs mer

Landstingets kansli 2011-09-22 FoUB 3 /11 Planeringsavdelningen, Hillevi Andersson Justerat 2011-10-03. Tid Torsdagen den 22 september 2011 kl.

Landstingets kansli 2011-09-22 FoUB 3 /11 Planeringsavdelningen, Hillevi Andersson Justerat 2011-10-03. Tid Torsdagen den 22 september 2011 kl. 1 (6) Landstingets kansli Planeringsavdelningen, Hillevi Andersson Justerat 2011-10-03 FoU-beredningen Tid Torsdagen den 22 september 2011 kl. 13-16 Plats Närvarande ledamöter Övriga närvarande Sekreterare

Läs mer

Introduktion till tjänsteutbud inom förbättringskunskapsområdet

Introduktion till tjänsteutbud inom förbättringskunskapsområdet Introduktion till tjänsteutbud inom förbättringskunskapsområdet Välkommen att höra av dig till oss på Kvalitetsutveckling. Vi fungerar som stöd för dig/er i förbättringsarbetet! Förbättringskunskap Förbättringskunskap

Läs mer

SYNAPSEN ledarskapsdagar i halland april 2017 HÅLLBART LEDARSKAP

SYNAPSEN ledarskapsdagar i halland april 2017 HÅLLBART LEDARSKAP SYNAPSEN ledarskapsdagar i halland 20-21 april 2017 HÅLLBART LEDARSKAP Välkommen till 2017 års upplaga av Synapsen, en mötesplats som inspirerar och ger personlig utveckling till chefer, ledare och politiker

Läs mer

Varför Vinnvård? God Vård hälso- och sjukvård för populationen ska vara:

Varför Vinnvård? God Vård hälso- och sjukvård för populationen ska vara: Varför Vinnvård? God Vård hälso- och sjukvård för populationen ska vara: säker kunskapsbaserad och ändamålsenlig patientfokuserad effektiv jämlik i rimlig tid Turning ideas into action initial idea might

Läs mer

Utbildningsplan för kompletterande utbildning för sjuksköterskor med utländsk examen från land utanför EU/EES och Schweiz

Utbildningsplan för kompletterande utbildning för sjuksköterskor med utländsk examen från land utanför EU/EES och Schweiz Utbildningsplan för kompletterande utbildning för sjuksköterskor med utländsk examen från land utanför EU/EES och Schweiz 7KS15 Inrättad av Rektor 2014-12-09 Fastställd av Styrelsen för utbildning 2014-12-18

Läs mer

Omvårdnad. Omvårdnad utgör huvudområde i sjuksköterskeutbildningen och är både ett verksamhets- och

Omvårdnad. Omvårdnad utgör huvudområde i sjuksköterskeutbildningen och är både ett verksamhets- och Högskolan i Halmstad Sektionen för hälsa och samhälle 2012 Omvårdnad Omvårdnad utgör huvudområde i sjuksköterskeutbildningen och är både ett verksamhets- och forskningsområde. Inom forskningsområdet omvårdnad

Läs mer

Läkarnas mötesplats för fortbildning MEDICINSKA RIKSSTÄMMAN

Läkarnas mötesplats för fortbildning MEDICINSKA RIKSSTÄMMAN Läkarnas mötesplats för fortbildning MEDICINSKA RIKSSTÄMMAN STOCKHOLM WATERFRONT CONGRESS CENTRE 5-6 DECEMBER 2013 MEDICINSKA RIKSSTÄMMAN Läkarnas årliga mötesplats för fortbildning 70- årsjubileum Välkommen

Läs mer

Sjuksköterskeutbildning, 180 hp

Sjuksköterskeutbildning, 180 hp 1 (8) Utbildningsplan för: Sjuksköterskeutbildning, 180 hp Nursing Programme Allmänna data om programmet Programkod Tillträdesnivå Diarienummer VSSKG Grundnivå 412/0000716 Högskolepoäng 180 Ansvarig avdelning

Läs mer

Student Portfolio. 1. observations-/ deltagarperspektiv i omvårdnadssituationer (professionsblock 1)

Student Portfolio. 1. observations-/ deltagarperspektiv i omvårdnadssituationer (professionsblock 1) Student Portfolio Vad är en Student Portfolio? Student Portfolio är studentens dokument och är ett medel för måluppfyllelse. Den ska fungera som ett stöd samt ge en tydlig struktur i studentens lärandeprocess

Läs mer

FOLKHÄLSOPOLITISKT PROGRAM FÖR SORSELE KOMMUN

FOLKHÄLSOPOLITISKT PROGRAM FÖR SORSELE KOMMUN Vår vision är ett Sorsele som genomsyras av engagemang, omtanke och generositet. Att leva i Sorsele är att leva friskt och starkt, med kraft och glädje. Att bejaka sig själv och bekräfta sin omgivning.

Läs mer

Arbetsidentifikation (AID)

Arbetsidentifikation (AID) Arbetsidentifikation (AID) 2015-02-13 Etikett Läkares specialitet Ansvar Arbetstidens förläggning Arvoderad tjänst 1 Inledning Arbetsidentifikation kommuner och landsting (AID) är ett system för gruppering

Läs mer

MoS Människa och samhälle. Etik, en introduktion. Måndagen 31 augusti 2009 Gunilla Nordenram.

MoS Människa och samhälle. Etik, en introduktion. Måndagen 31 augusti 2009 Gunilla Nordenram. MoS Människa och samhälle Etik, en introduktion Måndagen 31 augusti 2009 Gunilla Nordenram gunilla.nordenram@ki.se För att ha framgång i sin profession behöver man ha passion för det man arbetar med P-G

Läs mer

Psykiatriska specialiteter

Psykiatriska specialiteter Psykiatriska specialiteter Barn- och ungdomspsykiatri 903 Kompetensbeskrivning Specialiteten barn- och ungdomspsykiatri karaktäriseras av kunskap och färdighet i att identifiera, utreda, diagnostisera,

Läs mer

Interprofessionellt teamarbete. Annika Lindh Falk Doktorand i medicinsk pedagogik, universitetsadjunkt, HU

Interprofessionellt teamarbete. Annika Lindh Falk Doktorand i medicinsk pedagogik, universitetsadjunkt, HU Interprofessionellt teamarbete Annika Lindh Falk Doktorand i medicinsk pedagogik, universitetsadjunkt, HU Interprofessionellt lärande- IPL de tillfällen när två eller flera yrkesgrupper lär tillsammans

Läs mer

Klinisk immunologi och transfusionsmedicin

Klinisk immunologi och transfusionsmedicin Klinisk immunologi transfusionsmedicin Inledning Den xx 2014 beslutade Socialstyrelsen att meddela nya föreskrifter allmänna råd (SOSFS 201X:xx) om läkares specialiseringstjänstgöring. Socialstyrelsen

Läs mer

Kvalitetsarbete - i praktiken både lätt och svårt. Anne Haglund Olmarker Verksamhetschef Radiologi Sahlgrenska universitetssjukhuset

Kvalitetsarbete - i praktiken både lätt och svårt. Anne Haglund Olmarker Verksamhetschef Radiologi Sahlgrenska universitetssjukhuset Kvalitetsarbete - i praktiken både lätt och svårt Anne Haglund Olmarker Verksamhetschef Radiologi Sahlgrenska universitetssjukhuset Kvalitetsbristkostnader Kan uppgå till 20 % av vårdens kostnader Motsvarar

Läs mer

Vem ska ansvara för läkemedelsutbildningen?

Vem ska ansvara för läkemedelsutbildningen? Vem ska ansvara för läkemedelsutbildningen? Kommentera artikeln på www.sjukhusläkaren.se Kunskapen kring läkemedel är på tok för dålig bland läkare i dag. Men vem ska ta ansvaret för att förskrivare av

Läs mer

Inte störst men bäst. Det är vår vision.

Inte störst men bäst. Det är vår vision. Inte störst men bäst. Det är vår vision. Förbättringsarbete på Lasarettet i Ystad LEAN Den avgörande frågan är: Hur vill jag som patient bli bemött när jag träder in i detta sjukhus? Matz Widerström, Sjukhuschef

Läs mer

Arbets- och miljömedicin

Arbets- och miljömedicin Arbets- och miljömedicin Inledning... 2 Ordförklaringar... 3 Övergripande kompetensdefinition... 6 Definition av kompetensområdet...6 Kompetenskrav...6 Kompetenskrav för medicinsk kompetens...6 Kompetenskrav

Läs mer

Välkommen till sjuksköterskeprogrammets konferens i omvårdnad 26 april 2013

Välkommen till sjuksköterskeprogrammets konferens i omvårdnad 26 april 2013 Välkommen till sjuksköterskeprogrammets konferens i omvårdnad 26 april 2013 Studenter vid sjuksköterskeprogrammet, termin 6, presenterar sina examensarbeten 09.00 Inledning av Professor Siv Söderberg i

Läs mer

Kontinuerlig professionell utveckling (CPD) har högsta prioritet! Kerstin Nilsson ordförande i Svenska läkaresällskapets utbildningsdelegation

Kontinuerlig professionell utveckling (CPD) har högsta prioritet! Kerstin Nilsson ordförande i Svenska läkaresällskapets utbildningsdelegation Kontinuerlig professionell utveckling (CPD) har högsta prioritet! Kerstin Nilsson ordförande i Svenska läkaresällskapets utbildningsdelegation Kvalitet och patientsäkerhet Signaler från sektioner/specialitetsföreningar

Läs mer

FRAMTIDENS SJUKVÅRD MATTIAS SCHINDELE, CHEFLÄKARE, JLL STAREV, ÅRE 27 JAN 2014

FRAMTIDENS SJUKVÅRD MATTIAS SCHINDELE, CHEFLÄKARE, JLL STAREV, ÅRE 27 JAN 2014 FRAMTIDENS SJUKVÅRD MATTIAS SCHINDELE, CHEFLÄKARE, JLL STAREV, ÅRE 27 JAN 2014 FRAMTIDENS SJUKVÅRD MATTIAS SCHINDELE, CHEFLÄKARE, JLL STAREV, ÅRE 27 JAN 2014 Framtiden - jag? MATTIAS SCHINDELE Västgöte,

Läs mer

Svenska Läkaresällskapet Nr 3 2012/2013 2012-12-18

Svenska Läkaresällskapet Nr 3 2012/2013 2012-12-18 PROTOKOLL fört vid sammanträde med Svenska Läkaresällskapets nämnd den 18 december 2012. Närvarande Ledamöter: Peter Friberg (PF) (ordförande), Kerstin Nilsson (KN) (vice ordförande), Per Tornvall (PT)

Läs mer

När tänkte du på dig själv senast?

När tänkte du på dig själv senast? Bli medlem du också! 8 av 10 läkare är redan med. När tänkte du på dig själv senast? Vi tänker på dig under hela din karriär 1 Vi tänker på dig under hela din karriär Som läkare har du ett viktigt och

Läs mer

Teorier om Hälsa och Sjukdom. Vetenskapsteoretisk bakgrund: Vetenskaperna innehåller alltid vissa grundantaganden

Teorier om Hälsa och Sjukdom. Vetenskapsteoretisk bakgrund: Vetenskaperna innehåller alltid vissa grundantaganden Teorier om Hälsa och Sjukdom Vetenskapsteoretisk bakgrund: Vetenskaperna innehåller alltid vissa grundantaganden 1) Teorier och lagar 2) Metafysik 3) Värderingar Alla vetenskaper kräver tydligt definierade

Läs mer

Teorier om Hälsa och Sjukdom. Alla vetenskaper kräver tydligt definierade begrepp som beskriver vetenskapens objekt och deras relationer.

Teorier om Hälsa och Sjukdom. Alla vetenskaper kräver tydligt definierade begrepp som beskriver vetenskapens objekt och deras relationer. Teorier om Hälsa och Sjukdom Vetenskapsteoretisk bakgrund: Vetenskaperna innehåller alltid vissa grundantaganden 1) Teorier och lagar 2) Metafysik 3) Värderingar Alla vetenskaper kräver tydligt definierade

Läs mer

65% AV DEM SOM FÅR CANCER LEVER OM 10 ÅR HUR HJÄLPER VI PATIENTER MED KRONISK CANCER?

65% AV DEM SOM FÅR CANCER LEVER OM 10 ÅR HUR HJÄLPER VI PATIENTER MED KRONISK CANCER? 65% AV DEM SOM FÅR CANCER LEVER OM 10 ÅR HUR HJÄLPER VI PATIENTER MED KRONISK CANCER? CANCER HAR BLIVIT EN KRONISK SJUKDOM Politikerveckan i Almedalen är en viktig del av Nätverket mot cancers arbete för

Läs mer

Socialstyrelsens författningssamling

Socialstyrelsens författningssamling SOSFS 2013:18 (M) Föreskrifter Ändring i föreskrifterna och allmänna råden (SOSFS 1998:13) om anmälan av verksamheter på hälso- och sjukvårdens område Socialstyrelsens författningssamling I Socialstyrelsens

Läs mer

Existentiellt stöd att samtala om livsfrågor i den palliativa vården

Existentiellt stöd att samtala om livsfrågor i den palliativa vården Existentiellt stöd att samtala om livsfrågor i den palliativa vården Att möta och uppmärksamma patienters behov av existentiellt stöd vid livets slut Annica Charoub Specialistsjuksköterska palliativ vård

Läs mer

Kvalitetskriterier för Socionomer/Kuratorer inom Palliativ vård

Kvalitetskriterier för Socionomer/Kuratorer inom Palliativ vård Kvalitetskriterier för Socionomer/Kuratorer inom Palliativ vård Bakgrund: WHO har gjort en beskrivning av palliativ vård vilken är översatt till svenska år 2002: Palliativ vård bygger på ett förhållningssätt

Läs mer

Utvärdering av baskurs Riskbruk, missbruk och beroende. Sundsvall 11-12 & 25-26 oktober

Utvärdering av baskurs Riskbruk, missbruk och beroende. Sundsvall 11-12 & 25-26 oktober Utvärdering av baskurs Riskbruk, missbruk och beroende Sundsvall 11-12 & 2-26 oktober Dag 2 1 personer var anmälda på utbildningen dag 2, 28 personer valde att svara på utvärderingen. Svaren redovisas

Läs mer

Varje dag lite bättre

Varje dag lite bättre Varje dag lite bättre Strategi med fokus på patienter och närståendes upplevelse Anna Olheden, Anna Wahlstam Människor glömmer vad du sa. Människor glömmer vad du gjorde. Men människor kommer aldrig att

Läs mer

Politisk viljeinriktning för Palliativ vård i Uppsala-Örebroregionen baserade på Socialstyrelsens Kunskapsstöd för god palliativ vård

Politisk viljeinriktning för Palliativ vård i Uppsala-Örebroregionen baserade på Socialstyrelsens Kunskapsstöd för god palliativ vård Politisk viljeinriktning för Palliativ vård i Uppsala-Örebroregionen baserade på Socialstyrelsens Kunskapsstöd för god palliativ vård Antagen av Samverkansnämnden 2013-10-04 Samverkansnämnden rekommenderar

Läs mer

Bipolär sjukdom. Läs- och länktips. Böcker. Sjukhusbiblioteket/PIL

Bipolär sjukdom. Läs- och länktips. Böcker. Sjukhusbiblioteket/PIL Läs- och länktips Bipolär sjukdom Böcker Addis, Michael Ta makten över depressionen steg för steg : förändra dina vanor - förbättra ditt liv (2007) Om metoden beteendeaktivering som behandling av depression.

Läs mer

Specialistsjuksköterska med inriktning mot hälso- och sjukvård för barn och ungdomar 60 högskolepoäng Utbildningsplan

Specialistsjuksköterska med inriktning mot hälso- och sjukvård för barn och ungdomar 60 högskolepoäng Utbildningsplan Specialistsjuksköterska med inriktning mot hälso- och sjukvård för barn och ungdomar 60 högskolepoäng Utbildningsplan Fastställd av fakultetsstyrelsen för Hälsouniversitetet 2009-05-06 Dnr LiU2009-00557

Läs mer

Nya ST. målbeskrivningen från SPF mm

Nya ST. målbeskrivningen från SPF mm Nya ST målbeskrivningen från SPF mm Michael Andresen Studierektor 019-6025623 michael.andresen@orebroll.se Nya ST 21 delmål Medicinsk kompetens: (12 delmål) Kommunikativ kompetens (3 delmål) Ledarskapskompetens

Läs mer

God palliativ vård state of the art

God palliativ vård state of the art God palliativ vård state of the art Professor i palliativ medicin, överläkare Karolinska institutet, Stockholm Stockholms sjukhem 2015-03-11 Professor P Strang Vård av döende Vård av döende har alltid

Läs mer

2014-09-26. Socialstyrelsen 106 30 Stockholm

2014-09-26. Socialstyrelsen 106 30 Stockholm 2014-09-26 Socialstyrelsen 106 30 Stockholm Remissvar med anledning av Socialstyrelsens förslag till reviderade föreskrifter och allmänna råd om läkarnas specialiseringstjänstgöring inklusive målbeskrivningar.

Läs mer

1910 Organisering. Svensk sjuksköterskeförening Internationell solidaritet. Kallet. Från elev till student. Facklig kamp

1910 Organisering. Svensk sjuksköterskeförening Internationell solidaritet. Kallet. Från elev till student. Facklig kamp 1910 Organisering Svensk sjuksköterskeförening 2016-12-02 Ami Hommel Torie Palm Ernsäter Ordförande Sakkunnig...utgöra en centralpunkt för den svenska sjuksköterskekåren, att väcka och underhålla samhörighetskänslan

Läs mer

Konsten att hitta balans i tillvaron

Konsten att hitta balans i tillvaron Aktuell forskare Konsten att hitta balans i tillvaron Annelie Johansson Sundler, leg sjuksköterska Filosofie doktor i vårdvetenskap och lektor i omvårdnad vid Högskolan i Skövde. För att få veta mer om

Läs mer

KlinikKurt Klinisk handledning

KlinikKurt Klinisk handledning 1 KlinikKurt Klinisk handledning En jämförelse mellan sjukhusets kliniker (T5-T10 läkarprogrammet) i god klinisk handledning vårterminen 2012 Totalpoängen är medelvärdet (6 = max) av de tio frågorna rörande

Läs mer

Kommunikation för bättre ledarskap

Kommunikation för bättre ledarskap Kommunikation för bättre ledarskap Lönsamma och livskraftiga företag med medarbetare som jobbar mot gemensamma mål och som mår bra skapas av medvetna, lyhörda och tydliga chefer. För att nå dit är det

Läs mer

Supportive care av den geriatriska onkologiska patienten

Supportive care av den geriatriska onkologiska patienten Supportive care av den geriatriska onkologiska patienten Gabriella Frisk, Onkolog, Sektionschef Sektionen för cancerrehabilitering, Onkologiska kliniken, Karolinska Universitetssjukhuset Agenda Bakgrund

Läs mer

Samordnad behandling och stöd till personer med psykossjukdom och beroendesjukdom

Samordnad behandling och stöd till personer med psykossjukdom och beroendesjukdom Samordnad behandling och stöd till personer med psykossjukdom och beroendesjukdom Gunilla Cruce Socionom, Dr Med Vet POM-teamet & Vårdalinstitutet Samsjuklighet förekomst någon gång under livet ECA-studien

Läs mer

Barn- och ungdomspsykiatri

Barn- och ungdomspsykiatri Barn- och ungdomspsykiatri Inledning... 2 Ordförklaringar... 3 Övergripande kompetensdefinition... 6 Definition av kompetensområdet...6 Kompetenskrav...6 Kompetenskrav för medicinsk kompetens...6 Kompetenskrav

Läs mer

MötEn SoM inspirerar En presentation av Sanofi-aVEntiS och Vår VErkSa MHEt i S VErigE

MötEn SoM inspirerar En presentation av Sanofi-aVEntiS och Vår VErkSa MHEt i S VErigE MötEn SoM inspirerar En presentation av Sanofi-aVEntiS och Vår VErkSaMHEt i SVErigE 2 Den här broschyren vänder sig till dig som vill lära känna sanofi-aventis verksamhet i Sverige lite bättre. Kanske

Läs mer