PROGRAM FÖR MEDICINSKA RIKSSTÄMMAN 2010

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "PROGRAM FÖR MEDICINSKA RIKSSTÄMMAN 2010"

Transkript

1 LÄKEKONST XL - en flott pjäs om fett. Sid 17 GLOBAL HÄLSA Varje år föds barn i Afrika med HIV. Sid 4 ÅRETS TEMA Jämlik vård ger bättre hälsa. Sid 12 GÄSTFÖRELÄSARE Katri Linna talar om diskriminering som hinder för jämlik vård. Sid 35 SLS aktuellt. NUMMER NOVEMBER ISSN SVENSKA LÄKARESÄLLSKAPETS MEDLEMSTIDNING PROGRAM FÖR MEDICINSKA RIKSSTÄMMAN 2010 JÄMLIK VÅRD Om jag vill lyckas med att föra en människa mot ett bestämt mål måste jag först finna henne där hon är och börja just där. (Sören Kirkegaard) Sidan 5 Att jämlik vård ger bättre hälsa är en sak men funderar vi över jämlik hälsa blir det svårare. NILS CONRADI, GENERALSEKRETARE RIKSSTÄMMAN Sid 5 Det är alltså i mötet med den Andre som det hela börjar i sjukvården, eller... INGEMAR ENGSTRÖM, ORDF ETIKDELEGATIONEN Sid 6

2 För mer information kontakta MSD via mail:

3 2010 PROGRAM 1 3 DEC

4 SVENSKA LÄKARESÄLLSKAPET - för patientens bästa Svenska Läkaresällskapet initierar och driver viktiga frågor för att höja kvaliteten i vården. förbättrad hälso- och sjukvård VETENSKAPLIG ORGANISATION Svenska Läkaresällskapet är sedan grundandet 1808 läkarkårens vetenskapliga organisation, politiskt och fackligt obunden ideell förening. Vi erbjuder en stimulerande mötesplats med fokus på aktuell debatt inom medicinsk utbildning, forskning, etik, prioriteringar och kvalitet. Genom läkares yrkesutövning vill vi förbättra hälsan i samhället och ge patienter optimal vård. Arbetet drivs genom 66 vetenskapliga sektioner från akutsjukvård till urologi. INTEGRITET OCH OBEROENDE Integritet och oberoende är fundamentet för verksamheten och förutsättningar för Sällskapets viktiga samhällsroll. SLS vetenskapliga sektioner står för en stor del av utvecklingen i svensk sjukvård. SLS har ett brett förtroende i samhället och är en betydelsefull remissinstans och samtalspartner inom medicinskt vetenskapliga och vårdpolitiska frågor. FINANSIERAR FORSKNING Svenska Läkaresällskapet finansierar medicinsk forskning och delar årligen ut miljoner kronor i forskningsanslag, stipendier och resebidrag. MEDLEMSKAP Genom ditt medlemskap stödjer du utvecklingen inom hälso- och sjukvården. Ditt medlemskap bidrar till att stärka SLS position i samhället. Medlemskapet ger dig möjlighet till professionell och personlig utveckling. Som medlem har du fritt inträde till Medicinska riksstämman samt deltagande reducerat pris. Du inbjuds också till SLS vetenskapliga program, seminarier och Tisdagssammankomster. Du kan söka bidrag ur SLS forskningsfonder och har tillgång till lokaler och läsrum i SLS vackra hus på gångavstånd från Centralstationen och Cityterminalen. Ordinarie medlem kan du bli om du har nordisk läkarexamen eller utomnordisk examen med svensk läkarlegitimation. Studerandemedlem kan du bli om du studerar till läkare vid en svensk medicinsk fakultet. UTBILDNING OCH FORTBILDNING SLS spelar en central roll i utbildningen av läkare. Varje år arrangerar vi den Medicinska riksstämman, posier, Läkardagarna i Örebro och ett brett utbud av seminarier. Tisdagssammankomster möjliggör debatt i aktuella medicinska frågor. Genom IPULS bidrar SLS till en hög kvalitet i läkarnas fort- och vidareutbildning. BLI MEDLEM OCH STÖD VÅR VERKSAMHET KONTAKTA CHRISTIAN TRÄNK e-post tfn medicinsk riksstämma 2010

5 INNEHÅLL Allmänna upplysningar 15 Allmänna mötet 13 Berzeliussymposium Betraktelser; Ansiktet, Vägen, Spaden 6-10 Företagssymposium 42 Gästföreläsare Kandidatföreningen Konst&Läkekonst 17 Konserthuset 16 Läkardagarna i Örebro 27 AKS Akutsjukvård 77 AL Allergiforskning 77 AM Allmänmedicin 78 AN Anestesi- och intensivvård 80 AR Arbets- och miljömedicin 80 AU Audiologi 81 BU Barn- och ungdomspsykiatri 82 BM Beroendemedicin 82 BF Bild- och funktionsmedicin 82 CA Cardiologi 82 DE Dermatologi & venereologi 82 DI Diabetologi 83 EN Endokrinologi 84 FL Flyg- och marinmedicin 84 GG Geriatrik 84 HK Handkirurgi 86 IM Idrottsmedicin 86 INF Infektionssjukdomar 86 IN Internmedicin 88 KI Kirurgi 90 KF Klinisk fysiologi 90 KM Klinisk immunologi 91 Amgen AB 85 Achima Care AB 79 Bristol-Myers Squibb AB 87 CompuGroup Sweden AB 107 Försäkringskassan 48 Gilead Science Sweden AB 87 Karolinska Institutet 105 Landstinget Västernorrland 113 Mässkarta 14 Ord&Ton Organisationskommittén 11 Programöversikt Läkarstämman i Nordstan 36 SLS Aktuellt 57 Sektionssymposier Seminarier Svensk sjuksköterskeförening KK Klinisk kemi 91 KNT Klinisk nutrition 92 LM Lungmedicin 92 LFM Läkare för miljön 94 LÄ Läkemedelslära 94 MH Medicinens historia 95 MG Medicinsk genetik 95 MI Medicinsk informatik 95 MM Medicinsk mikrobiologi 95 MP Medicinsk psykologi 96 MT Medicinsk teknik och fysik 97 MU Medicinsk undervisning 97 NE Neurospecialiteter 98 NM Njurmedicin 98 NU Nuklearmedicin 99 OBS Obesitasforskning 99 OB Obstetrik och gynekologi 99 OF Oftalmologi 99 ON Onkologi 100 OR Ortopedi 104 OT Oto-rhino-larynologi, huvud- 104 och halskirurgi LifeAssay AB 117 Läkartidningen Förlag AB 45 Medicinsk Access 50 Mundipharma AB Omslag 3 Novartis Sverige AB 103 MSD Sweden Omslag 2,77 Pfizer AB Omslag 4,63,109,115 Roche AB 89,101 Svenska Läkaresällskapet 2,4,33, 38,42,104,110 Symposier Symposierna indelade i sjukdomsområden Tema Utställningen Varia Välkomsthälsning 5 Årets fest 16 Årets tema 12 Sektionernas och föreningarnas program Annonsörer PE Pediatrik 106 PS Psykiatri 108 RF Rehabiliteringsmedicin 108 RE Reumatologi 111 RÄ Rättsmedicin 114 RP Rättspsykiatri 115 SM Smärtlindring 115 SO Socialmedicin 115 SVEP Svensk epidemiologisk 116 förening SFPM Svensk förening för palliativ 116 medicin SSF Svensk sjuksköterskeförening 116 SLF Svenska Skolläkarföreningen 117 TF Trafikmedicin 118 TR Transfusionsmedicin 118 TM Tropikmedicin och 118 internationell hälsa UR Urologi 118 Författarregister 119 SalusAnsvarstiftelsen 25 SBU 93 Socialstyrelsen 47 SOF, Svensk Onkologisk förening 39 Xtra Personal Care AB 97 Västra Götalandsregionen 43 OMSLAGSFOTO Ibland är VÄGEN svår att se, förgrunden stjäl fokus från ANSIKTET - och var är FÖLJESLAGAREN som ska jämna vägen med SPADEN? Torbjörg Hagström, Farsta ARRANGÖR Svenska Läkaresällskapet PLATS Svenska Mässan, Göteborg ANSVARIG UTGIVARE Mats Bauer, Svenska Läkaresällskapet, Box 738, Stockholm, tfn E-POST ANNONSER Tord Amré på , , TRYCK Sörmlands Grafiska, Katrineholm 2010 medicinsk riksstämma

6 JÄMLIK VÅRD GER BÄTTRE HÄLSA Varje år föds barn i Afrika med HIV. INTERNATIONELLA AIDSDAGEN DEN 1 DECEMBER KL SAL K2/3 GLOBAL HEALTH inequalities today and challenges for the future Svenska Läkaresällskapet i samarbete med Statens Folkhälsoinstitut UNFPA (United Nations Population Fund) UNAIDS (United Nations Joint Programme on HIV/AIDS) MODERATOR: Hans Rosling MEDVERKANDE: Peter Friberg vice ordförande Svenska Läkaresällskapet Sarah Wamala GD Statens Folkhälsoinstitut Bertil Lindblad UNAIDS Laura Laski UNFPA Ulf Bronner Karolinska Universitetssjukhuset/Solna 4 medicinsk riksstämma 2010

7 Välkommen till Göteborg och årets Medicinska riksstämma! Årets tema är Jämlik vård. Det kommer förstås framförallt att handla om ojämlik vård. Jämlik vård är en ambition. Jag tror inte att någon vill ifrågasätta att vi i Sverige ska ha samma vård oberoende av bostadsort, genus, ekonomi eller utbildning. Men vi vet alla att vi inte når riktigt Jag tror inte att någon vill ifrågasätta att vi i Sverige ska ha samma vård oberoende av bostadsort, genus, ekonomi eller utbildning. ända fram. Och för att vi ska veta vad som saknas och vad som kan bli bättre så måste vi hela tiden vara medvetna om problemet. Programboken för Medicinska riksstämman 2010 pryds av en bild tagen av Torbjörg Hagström tillsammans med ett citat av Sören Kierkegaard. Citatet fortsätter Den som inte kan det lurar sig själv när hon tror att hon kan hjälpa andra. Vi valde som bilder för årets tema Ansiktet, Vägen och Följeslagaren samt Spaden. Det som bilderna handlar om är att den jämlika vården alltid börjar i mötet mellan den sjuka människa och den professionella vårdaren, att den vård och behandling som vi erbjuder är patientens att vandra vi är deras följeslagare - och slutligen att vi hela tiden måste underhålla de vägar vi erbjuder, och gräva nya. Under året har jag bett Ingemar betraktelser över dessa bilder. Du som läser SLS Aktuellt har redan trycker vi dem här igen. Att jämlik vård ger bättre hälsa är en sak men funderar vi över jämlik hälsa blir det svårare. Professor Johan Mackenbach kommer att tala med titeln Health and disease in an unequal world, till stor del kommer det att handla om misslyckandet att skapa en jämlik hälsa i väst-världen. Vi vill också se bortom våra egna gränser, vi fortsätter vår serie om den globala hälsan med Global health inequalities today and challenges for the future. Vi fortsätter vår strävan att göra Medicinska riksstämman till ett möte inte bara för hela teamet utan för hela vård-sverige. Vi gläder oss över ett utvidgat deltagande från Svensk sjuksköterskeförening i det vetenskapliga programmet. Min välkomsthälsning gäller alla deltagare, alla de grupper och kompetenser som behövs för att vi ska få en ännu bättre och mer jämlik vård imorgon. Nils Conradi Generalsekreterare Medicinska riksstämman medicinsk riksstämma

8 ANSIKTET VÅRDEN BÖRJAR MED MÖTET JÄMLIK VÅRD Vården börjar i mötet med patienten. Det är i ansiktet hos den Andre, som filosofen Emanuel Lévinas uttrycker det, som patienten kommer till uttryck som subjekt. Det är en unik patient som kommer till vården med ett problem, en oro, en undran eller ett behov av något slag. Patienten har ett behov som denne inte kan lösa på egen hand och är därför beroende av läkarens kunskap men också av läkarens vilja att gå patienten till mötes. Det är alltså i mötet med den Andre som det hela börjar i sjukvården, eller. Alla som arbetar i vårdens vardag har då och då anledning att fråga sig varför vi gör det vi gör och vad sjukvården egentligen har för motiv för sitt handlande. Frågan kan besvaras utifrån olika grunder: mänskliga rättigheter (alla har rätt till god hälsa), vetenskap (vi gör det som vi har kunskap om), teknologi (vi gör det vi kan utföra) eller ekonomi (vi gör det kunden på sjukvårdsmarknaden önskar eller vill betala för). Men frågan är om det inte finns ett ännu mera grundläggande skäl för vårt handlande som kan beskrivas i termer av ett moraliskt imperativ vi gör det vi gör därför att någon har uttryckt ett behov och är beroende av våra kunskaper. Det är i skärningspunkten mellan patientens hjälpbehov och läkarens professionella kunskap som det medicinska mötet börjar. Länge har detta möte präglats av paternalism i betydelsen att läkaren varit den som bäst kunnat bedöma patientens bästa. Under senare år har denna etiska grundsyn utmanats av uppfattningen om att patienten har egna värden och egna rättigheter i vården som måste beaktas på ett seriöst sätt. Pendeln har tämligen snabbt slagit över från paternalism till autonomi. En tredje väg håller emellertid alltmer på att ta form i den medicinska etiken där nyckelbegreppen är delaktighet, ömsesidighet och gemensamma beslut. En sådan etisk grundhållning börjar i mötet med den Andre som en konkret annan, vars föreställningar, farhågor och förväntningar inför mötet med vården egentligen inte kan förutsägas utan måste undersökas. Den andra människan visar sig som ansiktet som kommer mig till mötes och som representerar det Andra, det som inte kan härledas ur mig själv. Annorlunda uttryckt; vad patienten tänker kan aldrig be begripligt utifrån mig själv utan förutsätter en öppenhet inför det okända. Det är synen på patienten som subjekt som gör det möjligt att etablera en dialog med en unik människa, inte som en galla eller en reumatika eller något annat objektifierande som skapar distans och avhumanisering i vården. Förhållandet mellan mig själv och den Andre är alltid asymmetriskt, som Lévinas uttrycker det. Den Andre förpliktigar mig och jag har därmed ett ansvar för den andre. I denna grundsyn på etikens ursprung är moraliska intuitioner och handlingar oupplösligt förknippade med erfarenheten av att vara människa. Moral ingår därmed i den mänskliga tillvaron. Men med asymmetri följer också en maktproblematik. Om någon vänder sig till läkaren för stora eller små problem så innebär det alltid att denne i någon mening håller något av den andres öde i sina händer. Makt och ansvar blir på detta sätt sammanvävda med varandra. Denna grundsyn kan sägas utgöra grunden för all form av medmänsklighet, men den blir alldeles särskilt viktig i situationer där människor kommer till sjukvården med lidande, plågor och oro. Som läkare har vi ofta redskap att möta dessa behov med, men startpunkten för varje medicinskt möte måste vara behovet från den Andre och det etiska krav som detta medför. Att vara professionell innebär därför att kunna pendla mellan en mänsklig närhet till den Andre som en annan människa av samma sort som jag själv men som konkret annan och en vetenskaplig distans där patientens bekymmer kategoriseras, tolkas och bedöms utifrån professionell kunskap. I denna pendling mellan mänsklig närhet och vetenskaplig distans ligger det professionella. Det betyder att en professionell läkare har inte lämnat sin mänsklighet hemma på väg till jobbet utan fortfar att vara mänsklig med ett intresse för den unika människa som varje ny patient faktiskt är. Denna grundsyn är tillämplig i varje medicinskt möte hur kort och till synes bagatellartat det än må vara. Det handlar inte om att förlänga eller komplicera mötet utan det handlar om en etisk grundsyn för läkarens arbete. Det innefattar en syn på arbetet som etiskt baserat och motiverat vilket innebär att etiken inte är något som läggs på i efterhand på en evidensbaserad och vetenskapligt grundad vård. Snarare innebär det att sätta in evidensbaserad kunskap i ett etiskt sammanhang där värden av olika slag tillmäts betydelse. I tider av ekonomism, lean production och evidensbaserad vård finns det skäl att påminna om startpunkten för varje medicinskt möte ansiktet som uttryck för det unika subjektet hos den Andre. Ansiktet är det som väcker etiken och ansvaret. I medvetenhet om detta kan medicinen fortfara att vara en humanistisk och moralisk verksamhet med patienten som utgångspunkt och dennes bästa som enda mål. Svenska Läkaresällskapet arbetar under devisen Kunskap för klokare vård. Läkaryrket erbjuder en sällsynt spännande möjlighet att förena naturvetenskaplig kunskap med en humanistisk grundsyn på människan. Först när båda dessa ben ges möjlighet att utvecklas kan en sjukvård för sjuka människor och inte en sjukvård för sjukdomar komma till stånd. Det kan göra skillnad i sjukvården! INGEMAR ENGSTRÖM Ordförande i Etikdelegationen 6 medicinsk riksstämma 2010

9 MEDICINSKA RIKSSTÄMMAN Ill: Marie Åhfeldt Vägar och Följeslagare Sören Kirkegaard sade: Om det verkligen ska lyckas att föra en människa bort från den plats där hon är måste man först och främst finna henne och börja där. Detta är läkekonstens hemlighet. Den som icke förstår detta är inbilsk när hon tror sig att kunna hjälpa någon annan. För att verkligen kunna hjälpa någon annan måste jag förstå mer än hon men dock: Först och främst förstå det hon förstår. Gör jag inte det så hjälper inte min merförståelse det ringaste. Vill jag likväl göra min merförståelse gällande så är det för att jag är fåfäng och stolt. Då vill jag i grunden i stället för att gagna henne egentligen beundras av henne. Allt sant hjälpande börjar med en ödmjuk hållning. Den som vill hjälpa måste först göra sig ödmjuk inför den som hon vill hjälpa och därmed förstå att hjälpa inte är att härska utan att tjäna. Detta att hjälpa är inte att vara den mest härsklystne utan den mest tålmodige. Att hjälpa är att tills vidare finna sig i att ha orätt och i att inte förstå vad den andre förstår. Tag en lidande människa och tänk dig att hon verkligen har fel. Om du inte kan börja så med henne att det ser ut som det var hon som skulle lära dig, om du inte kan börja så med henne att hon som otåligt inte ville höra ett ord från dig istället och med tillfredsställelse i dig finner en välvillig och uppmärksam åhörare. Kan du inte börja Vården börjar som Ingemar Engström konstaterade i förra numret av SLS Aktuellt med mötet med patienten. I mötet ansikte mot ansikte kan patienten förvandlas från objekt till subjekt. Antalet möten med patienten har också en dokumenterat hälsobringande effekt. I mötet handlar det just som Kierkegaard säger att finna henne på den plats där hon är oavsett hur långt bort i världen detta kan vara. Vi måste följaktligen börja vårt möte med en resa till denna avlägsna plats. När vi sen mötts där kan processen påbörjas, att föra patienten till bot och bättring eller åtminstone lindring. På den vägen har vi stöttar och visar vilken väg som kan vara den bästa möjliga. I yrket som läkare har vi förmånen att få genomföra denna resa i flera skepnader. I vår egenskap av lärare och handledare går vi kandidaten eller AT/ST-läkaren till mötes, identifierar hennes utbildningsnivå och kan sen vandra med henne en del av vägen mot ökad kunskap och empati. Om vi forskar identifierar vi vad vi vill veta, ställer upp en hypotes och får sen vandra en bitvis knagglig väg tillsammans med våra patienter, celler, diagram eller vad det vara månde på vägen mot ökad kunskap och bättre vård. I vår egenskap av chef får vi möjligheten att komma organisationen och dess företrädare till mötes för att sen ta med gruppen på vägen mot en förhoppningsvis bättre fungerande arbetsplats. Med andra ord, oavsett vilken roll vi ikläder oss i vår yrkesutövning, har vi ansvaret och förmånen att egentligen få vandra samma väg vägen mot en bättre vård, en mer jämlik vård till gagn för den enskilde patienten. Denna väg är själva kärnpunkten i vår roll som läkare och följeslagare. Den är en nödvändig förutsättning för ett framgångsrikt arbete oavsett vilken roll vi upptäckare eller ledare. Hur definieras då vägen? Det rör sig inte om en fysiskt avgränsad väg i de tre rumsliga dimensionerna som Sidenvägen eller Lönsbodavägen. medicinsk riksstämma

10 Det rör sig heller inte om en tidsligt definierad väg även om tidsaspekten måste finnas med under en vandring. Även tid kan enligt tankesmedjan Paradigmmäklarna i Eslöv ses som en flerdimensionell manifestation. Förutom det rena tidsflödet kan den mångfald av processer man medverkar i bidra till en bredd i tidens flöde och det engagemang man lägger ner bidra till ett djup och följaktligen, utifrån det här sättet att se det, har filosofiskt sett även vi nu talar om inte kan definieras utifrån fysiska aspekter handlar det om en inre resa i en teoretiskt sett sjunde dimension där tre komponenter är kritiska, patientens belägenhet, vår belägenhet eller snarare vårt förhållningssätt, dvs var vi är i vår inre resa och slutligen vår väg till och med patienten. En svårt sjuk patient behöver vandra en längre väg och även vi får då vandra långt, något vi ibland kan känna patienter. Vi har inte rört oss ur fläcken vandring. Årets tema för Riksstämman är jämlik vård. Denna devis illustrerar väl vad det handlar om. Genom att möta patienten där hon finns möter vi också den enskilda människan i sin verklighet oavsett hur den ser ut och vi är därigenom icke fördömande eller härskande utan vi kan gemensamt och med respekt för den enskilde finna den väg som bäst passar just den personens behov och önskningar. På grund av den successivt ökande kunskapsmassan tenderar vi att sjunka djupare och djupare ner i vår egen organspecialitets utmaningar. Våra patienter är emellertid inte organspecifika presentationer av kausistiker utan betydligt mer mångfacetterade än så. Förutom sin symtombild finns alltid bakomliggande faktorer och samsjuklighet som måste tas i beaktande om vi ska kunna möta patienten där hon är. Vi behöver därför ett tvärvetenskapligt övergripande forum där vi i professionen kan mötas och få den extra kunskap utanför vår egen organspecialitet vi behöver inför mötet och vandringen längs vägen. Riksstämman kan därvidlag ha en viktig roll att spela som en övergripande mötesplats och ett utbildningsforum som kan ge oss det där lilla extra som kan göra en avgörande skillnad i vår vardag, både i handläggningen av patienten och i glädjen över kunskapen i sig. Stämman kan i sin övergripande roll utgöra en utgångspunkt för utvecklingen av en mänskligare mer jämlik vård. Vi måste vandra tillsammans Oavsett vilken roll vi har valt är vägen mestadels oklar. Vi vet t ex inte alltid när vi möter patienten vilken sjukdom som ligger bakom hennes symtom. När vi möter patienten i hennes verklighet tar vi första steget och tar då först vägen till patientens belägenhet, vandrar sedan gemensamt först den diagnostiska sträckan för att vi nått målet skiljs vi åt och en ny vandring kan ta sin början. Det är inte möjligt för oss att hoppa över något steg som Jesus som bara sade till patienten att ta sin säng och gå. Vi måste vandra tillsammans den sträcka som behövs för att vi ska nå målet. Vi får då inte glömma värdet och glädjen 27 år gammal: Nog finns det mål och mening i vår färd men det är vägen, som är mödan värd. Det är en förmån, en utmaning och ett ständigt lärande att få följa denna väg om och om igen och varje gång hamna på nya spännande platser vi aldrig tidigare besökt. Som Tolkien säger i Sagan om Ringen: The Road goes ever on and on down from the door where it began. Now far ahead the Road has gone, and I must follow, if I can, pursuing it with eager feet, until it joins some larger way where many paths and errands meet. And whither then? I cannot say. KLAS SJÖBERG Ledamot i Riksstämmedelegationen STOCKHOLM 30 NOV 2 DEC 2011 TEMA LÄKEKONST I EN SÄKRARE VÅRD 8 medicinsk riksstämma 2010

11 Spaden vi måste vilja, kunna och handla "Kunskap är inte nog, den måste brukas; vilja är inte nog, vi måste handla" Johan Wolfgang von Goethe "We are not hosts in our organizations so much as we are guests in our patients lives" Don Berwick "Every system is perfectly designed to get the results it gets" Paul Batalden Ill: Marie Åhfeldt En spade vad kan den ge för associationer och ledtrådar för oss som läkare? Min första association är att den är jordnära, liksom en stor del av livet som helhet. Ty av den (jorden) är du tagen, jord är du och jord skall du åter bli - in pulverem reverteris står det i första Moseboken, ett citat som följt med in i nutid i den kristna begravningsakten. Det jordnära får symbolisera den närhet vi har som läkare till dem vi är till för och de möjligheter att vi har att påverka. För att söka en mer prosaisk definition av spade och dess relation till jorden är Internet som vanligt en oslagbar källa. Enligt Wikipedia: En spade är ett redskap som främst används vid grävningsarbeten i fast eller hårdare material i jord och mark. En modern spade har ett skaft av trä och ett blad av metall. Spadar i plast hör till de vanligaste föremålen i en sandlåda för barn. Exempel på olika spadar är brödspade, planteringsspade, kabelspade. Där kom en ledtråd en till. Min andra association till spaden var nämligen just den glatt färgade plastspaden jag hade som barn som jag var utrustad med, för att tillsammans med några andra barn i det lilla Småländska samhället använda i sandlådan för det nyfikenhetsdrivna projektet gräva ända till Kina. Den associationen får stå som symbol för den outsinliga nyfikenhet som får oss som läkare att kontinuerligt gräva efter kunskap om alla dessa frågor som kan ge oss redskap att bota, lindra och trösta. Vidare sökningar på nätet om spaden ger 476 sidor (!) med bilder på olika spadar; daddiesboardshop.com, motherearthnews.com, exitrealworld. com, amateurgeologist.com, madein-china.com, internationalsurgical. tradeindia.com och gardensnob.com bara för att nämna några exempel som speglar bredden och komplexiteten i begreppet spade. Denna iakttagelse om spaden får symbolisera komplexiteten i hälso- och sjukvården som ökat lavinartat genom vår ökade kunskap och våra möjligheter att göra verklig skillnad i hälsa och livskvalitet hos befolkningen vi tjänar. Bidrag till ökad hälsa Nu ska vi ju inte förhäva oss och tro att det bara är hälso- och sjukvården som bidragit till ökad livslängd och mera hälsa. Esaias Tegnér( ) biskop i Växjö beskrev det jordnära folkhälsoarbetet kort och kärnfullt så här: medicinsk riksstämma

12 Med biträde av freden, vaccinen och potäterna (där kom spaden igen) har man...lyckats stegra folkmängden (publicerat år 1838 Om fattigvården i Växjö stift ). En parallell till dagens situation rörande hälsa och livslängd, kan dras med allmänläkaren och epidemiologen Michael Marmots studier om hur vår sociala position påverkar hälsa och livslängd sammanfattade i Statussyndromet, som pekar på att hälsa, autonomi och socialt engagemang hänger intimt samman. Vi som professionella behöver därför alltid beakta helheten för patienter och populationer för att bidra till mer hälsa. Men som Goethe uttrycker, det räcker inte att veta och vilja utan vi måste handla. Men vad behöver vi göra och vad behöver vi förstå för att kunna handla? Vilka redskap, eller spadar, finns? Wikipedia igen: ett redskap är att ett föremål som möjliggör eller åtminstone underlättar en praktisk uppgift I ett sociokulturellt perspektiv är ett redskap en resurs (intelektuell/språklig/diskursiv eller fysisk) som människor använder för att förstå eller handla i sin omvärld. Begrepp och diskurser hjälper oss människor att tänka och kommunicera. Antonovsky, beskrev med Kasam viktiga begrepp för hälsa och välbefinnande; begriplighet, hanterbarhet och meningsfullhet. Kanske har vi som läkare förlorat en del av de dessa komponenter genom att inte snabbt nog vidga kunskapsperspektiven och kompetensinnehållet i vår professionalisering? Och att det nu är dags att återta och utveckla dessa för att inte förlora initiativ och känsla av sammanhang? I Medical professionalism in the new millennium a physician s charter publicerade bl a the Lancet 2002 resultatet av ett projekt där flera läkarorganisationer från Europa och USA tillsammans skapat en bild av läkarens ansvarsområden i vårt millennium; ansvar att upprätthålla hög vetenskaplig kompetens, att skapa tillit genom goda relationer med patienter, att vara engagerad i och bidra till kontinuerlig utveckling av vårdens kvalitet och rättvisa fördelning. Ansvaret sträcker sig inte bara till den enskilde patienten utan också till populationens hälsa och hälso- och sjukvården som system. Gott ledarskap en av spadarna Paul Batalden, läkare och en av förgrundsgestalterna inom utvecklingen av modeller och redskap, spadar för förbättring av hälso- och sjukvården, betonar behovet av ledarskap inifrån, dvs behovet av att vårdens professionella i kraft av sin kunskap om patienters behov är djupt engagerade i ledningen och utvecklingen av morgondagens hälso- och sjukvårdssystem. Men en förutsättning för att få kraft i det arbetet är att vi kompletterar vår traditionella medicinska kompetens med mer samhällsvetenskapligt baserade kunskaper, vilket han illustrerat med denna ofta citerade bild: Professionell kunskap ämneskunskap personliga färdigheter värdering, etik Förbättring av diagnostisering och behandling + Förbättringskunskap variation system lärandestyrt förändringsarbete förändringspsykologi Förbättring av processer och system i hälso- och sjukvård Ökat värde för dem vården finns till för Vägarna måste följa patientens behov Kort om dessa redskap: 1) Förståelse av vilket sammanhang, vilket system vi arbetar i är en förutsättning för att kunna förbättra det. Vi behöver gräva nya vägar som följer patientens och patientgruppers behov snarare än fler strukturella organisationsförändringar där vi bara förflyttar gränser i befintliga system. 2) Behovet av att förstå och analysera variation blir konkret när vi använder resultat i kvalitetsregister, öppna jämförelser och rapporter om ojämlik fördelning av hälsa och vård i befolkningen. Här behövs vår kompetens. 3) Lärandestyrt förändringsarbete handlar om att förstå hur förändringar kan komma till stånd. Det räcker inte att veta att det finns en oönskad variation i hälsans fördelning vi måste veta hur vi ska handla för att förändra. Lärandestyrt förändringsarbete bygger på att vi får kontinuerlig feed-back på det vi gör, så vi snabbt vet om en förändring är en förbättring. Om inte så behöver vi testa andra förändringar i en ny cykel med snabb återkoppling. Utrymmet och förmågan till ständig reflektion över resultatet av det vi gör, är avgörande för lärandestyrt förändringsarbete enligt forskare som Argyris och Schön som beskrivit dessa redskap som reflect ion i n ac t ion o c h re fle c t ion on ac t ion. Vi måste värna detta utrymme till reflektion ett ensidigt fokus på produktion krymper vår förmåga till ökat värdeskapande. 4) Förändringspsykologi handlar om hur vi möter och hanterar förändringar. En nödvändig kunskap i en ständigt och snabbt föränderlig sjukvårdsverksamhet. Men att det inte är lätt vet vi alla, även om det bara gäller att förändra sig själv, än mer då i ett team eller en hel verksamhet med många olika behov, synsätt och viljor. Tiden till gemensam reflektion och dialog över varför och varthän med patientens väg och behov som vägledare, blir avgörande för om vi ska lyckas. Behovet av fördjupning och samtal om kunskapsområdena i den vänstra rutan ovan har speglats i de tidigare inspelen i SLS Aktuellt om Ansiktet, Vägen och Följeslagaren av Ingemar Engström och Klas Sjöberg. Med ett systemtänkande hänger de alla ihop och bildar tillsammans med Spaden, en helhet. Riksstämman är en arena där vi kan föra en kontinuerlig dialog om hur dessa bilder och perspektiv kan förenas och integreras i vår dagliga gärning som läkare. Mötesplatser för dessa dialoger blir allt angelägnare ju mer komplexa våra åtaganden blir. Årets tema för Riksstämman om Jämlik vård utmanar oss och kommer att vara en viktig arena för fortsatta dialoger. Särskilt värdefullt är att Riksstämman nu också sträcker ut handen till andra yrkesgrupper inom vården och andra konstellationer, politiska såväl som administrativa för att vara den lägereld vi kan samlas runt och föra det goda samtalet om hur målet för Hälso- och sjukvården, mer hälsa och livskvalitet för befolkningen, kan förverkligas. BOEL ANDERSSON GÄRE Ledamot i Riksstämmedelegationen 10 medicinsk riksstämma 2010

13 Organisationskommittén RIKSSTÄMMEDELAGATIONEN NILS CONRADI Riksstämmans generalsekreterare MATS BAUER VD, Svenska Läkaresällskapet EVA KENNE Rksstämmesekreterare CARL-JOHAN SUNDBERG Idrottsmedicin OVE TÖRRING Endokrinologi GUNNAR WAGENIUS Onkologi Njurmedicin: Ola Samuelsson Nuklearmedicin: Kristina Nilsson Obstetrik och gynekologi: Pelle Lindqvist Oftalmologi: Fatima Pedrosa-Domellöf Onkologi: Gunnar Wagenius Ortopedi: Per Wretenberg Oto-rhino-larynologi, huvud- och halskirurgi: Mikael Karlberg Pediatrik: Catarina Almqvist Malmros Psykiatri: Anders Wallin Rehabiliteringsmedicin: Jan Lexell Reumatologi: Carl Turesson Rättsmedicin: Ingemar Thiblin Smärtlindring: Jan Persson Socialmedicin: Maria Rosvall Trafikmedicin: Ulf Björnstig Transfusionsmedicin: Bengt Ekermo Tropikmedicin och internationell hälsa: Gabrielle Holmgren BOEL ANDERSSON GÄRE Pediatrik RUNE ANDERSSON Infektionssjukdomar SOLVEIG WÅLLBERG JONSSON Reumatologi LIS ABAZI Kandidatföreningen ANSVARIGA FÖR FÖRENINGARNAS PROGRAM Flyg- och marinmedicin: Gunilla Wieslander Läkare för miljön: Ingrid Eckerman Svensk epidemiologisk förening: Jeong-Lim Kim Svensk förening för obesitasforskning: Signy Reynisdottir Svensk förening för palliativ medicin: Peter Strang Svenska Skolläkarföreningen: Cecilia Renman Svensk sjuksköterskeförening: Janeth Leksell/ Birgitta Wedahl EVA EDIN Beroendemedicin MARGARETA HEDSTRÖM Ortopedi SARA HOLMBERG Allmänmedicin BRUNO HÄGGLÖF Barn- och ungdomspsykiatri MIKAEL KARLBERG Oto-rhino-laryngologi, huvud- och halskirurgi KLAS SJÖBERG Internmedicin ANSVARIGA FÖR SEKTIONERNAS PROGRAM Akutsjukvård: Ulf Ekelund Allergiforskning: Alf Tunsäter Allmänmedicin: Sara Holmberg Arbets- och miljömedicin: Allan Toomingas Audiologi: Christina Hederstierna Barn- och ungdomspsykiatri: Ulf Wallin Beroendemedicin: Anders Håkansson Dermatologi & venereologi: Thor Bleeker/Joanna Wallengren Diabetologi: Michael Alvarsson Geriatrik: Peter Nordström Handkirurgi: Mikael Wiberg Idrottsmedicin: Eva Zeisig Infektionssjukdomar: Anders Johansson Internmedicin: Leif Lapidus Kirurgi: Per Hellman Klinisk fysiologi: Jan Engvall/Maria Eriksson Klinisk immunologi: Ann-Sofie Liedberg Klinisk kemi: Tomas Lindahl Klinisk neurofysiologi: Thomas Andersson Klinisk nutrition: Lasse Ellegård Lungmedicin: Eva Lindberg Läkemedelslära: Staffan Hägg Medicinens historia: Lars Sjöstrand Medicinsk genetik: Hans Ehrencrona Medicinsk informatik: Gunnar Klein Medicinsk mikrobiologi: Andreas Matussek Medicinsk psykologi: Henry Jablonski Medicinsk teknik och fysik: Per Ask Medicinsk undervisning: Torbjörn Ledin Neurokirurgi: Per Enblad Neurologi: Jesper Petersson ADMINISTRATION Mats Bauer, verkställande direktör Eva Kenne, riksstämmesekreterare KANSLI Svenska Läkaresällskapet Box 738, Stockholm tfn fax e-post medicinsk riksstämma

14 ÅRETS TEMA JÄMLIK VÅRD GER BÄTTRE HÄLSA Medicinska riksstämman, en mötesplats för möten och utbyten av kunskap, för sjukvårdens utveckling med sikte på hela vårdteamet. För en ännu bättre och mer jämlik vård i morgon. ÅRETS TEMA Vi vill gärna tro att vårt samhälle är jämlikt och att vården är det. Symposier, seminarier och föredrag på årets Medicinska riksstämma kommer att påminna oss om att så inte är fallet. Det gäller att inte misströsta över sakernas tillstånd. Låt oss konstatera att det finns viktiga förbättringsområden där var och en av oss kan göra skillnad. Går det att göra vården lite mer kundanpassad, servicebetonad, kan vi erbjuda vård med större respekt för den enskilda människans behov? Kan vi medverka till en jämnare fördelning av hälsa i samhället i Sverige, i världen? ALLMÄNNA MÖTET ONSDAGEN DEN 1 DECEMBER SAL K2/3 Lyssna på Johan Mackenbachs föreläsning Health and disease in an unequal world, besök symposiet Global health inequalities today and challenges for the future, deltag i alla symposier som med olika utgångspunkter kommer att belysa den viktiga frågan: Hur mycket bättre kan vården bli? NILS CONRADI 12 medicinsk riksstämma 2010

15 ALLMÄNNA MÖTET ONSDAGEN DEN 1 DEC KL SAL K2/3 HÄLSNINGSANFÖRANDE MARGARETA TROEIN TÖLLBORN Ordförande Svenska Läkaresällskapet VÄLKOMSTHÄLSNING NYAMKO SABUNI Jämställdhetsminister STIPENDIER & FORSKNINGSANSLAG AFA Försäkring Hjärt-Lungfonden Wallenbergsstiftelser PETER FRIBERG Vice ordförande Svenska Läkaresällskapet PRISUTDELNING Svensk sjuksköterskeförenings pris för Bästa team Prisutdelare Ania Willman, ordförande Svensk sjuksköterskeförening UTDELNING AV Svenska Läkaresällskapets pris till yngre forskare ANNA NILSSON Pristagaren sammanfattar sin forskning i föreläsningen»strategier för att förbättra vaccination hos barn med nedsatt immunförsvar«. FÖRELÄSNING PROFESSOR JOHAN P. MACKENBACH»Health and disease in an unequal world«. MODERATOR Peter Friberg, vice ordförande SLS KONST & LÄKEKONST »Gustav Mahler. Livet, musiken och sjukdomen«. Se sid 17 MEDVERKANDE Hans Persson, föredrag, Erika Sax, sång, Martin Andersson, piano. medicinsk riksstämma

16 Mässkarta Riksstämman 2010 Svenska Mässan Scandinavium Event Arena Congress Lobby Kongressfoajé Reception Level 2/Plan 2 Congress Hall Banqueting Hall Kongresshall Bankettsal Stage Scen Café H H Hall H1 H2 285 Bildtest rum 245 J G1 220 G2 220 G3 370 G4 260 G Hall F1 F2 F Passage to Focus shopping centre & parking J2 F Hall F Stage Scen Estrad Restaurant J1 R Ord & Ton F5 F Main Entrance, No. 5 Huvudentré 5 Göteborg Convention Centre & The Swedish Exhibition Centre SLS Reception M R21 R22 R23 Reception Re ce ption R24 R25 R26 Entrance No. 4/Entré 4 Hotel Gothia Towers R3 R4 R9 R10 Press Centre R11 R12 Entrance No. 2 Expo Hall Entré 2 Expohallen Passage to Liseberg Amusement Park Svenska Läkaresällskapets reception/monter Information M Mötesplats Posters Level 1/Plan 1 E1 320 Café D Hall ServiceCenter Scenen- Dagens Medicin Agenda Försvaret PI Village A1 220 A3 270 E2 320 E Hall Hälsotorget Eat & Go Sjukdomsområde A2 200 A4 200 A5 Incontro Bar & Restaurant MIX Restaurant Posterutställning B Hall SLS A Hall A7 260 A B05:02 Main Entrance, No. 5 Huvudentré 5 Göteborg Convention Centre & The Swedish Exhibition Centre Hotel reception Hotel lobby Entrance No. 4/Entré 4 Hotel Gothia Towers Livingroom Bar Eden Restaurant Entrance No. 2 Expo Hall Entré 2 Expohallen 14 medicinsk riksstämma 2010

17 Allmänna upplysningar VAR & NÄR? Svenska Mässan och Göteborg Convention Centre den 1 3 december. UTSTÄLLNINGENS ÖPPETTIDER Onsdag-torsdag kl och fredag kl Alla frågor som rör utställningen besvaras av Svenska Mässan, MEDVERKANDE I MEDICINSKA RIKSSTÄMMAN Enligt beslut i Sällskapets nämnd ska även deltagare som anmält föredrag eller poster till Riksstämman och som inte är medlem i Sällskapet, symposier/sektionssymposier får ett tillfälligt entrékort som kan hämtas i Sällskapets reception. De behöver inte KONGRESSKORT TILL DET VETENSKAPLIGA PROGRAMMET Samtliga deltagare i Riksstämman måste uppvisa kongresskort för att få tillträde till det vetenskapliga programmet. Sällskapets medlemmar och alla som i förväg betalt kon- kongresskort tillsammans med denna programbok. För medlemmar finns en streckkod som anger medlemsnummer i Sällskapet. För övriga deltagare finns istället ett för varje individ upplagt identitetsnummer. I entrén på Svenska Mässan läses kortet med hjälp av streckkodsläsare. skall dels läsas av i entrén dels uppvisas för entrévärdarna på Svenska Mässan. Observera att värdar och värdinnor på Svenska Mässan är instruerad att endast låta personer, som kan uppvisa kongresskort, inpassera till det vetenskapliga programmet. VILL DU TESTA DIN BILDPRESENTATION? ket alla föredragshållare kan testa sina PowerPoint-presentationer. Det finns dataprojektor och en PC med PowerPoint samt möjlighet att koppla in egen dator i varje sal. Är PowerPoint-presentationen gjord i Mac ska den vara sparad i PC-format för att fungera i salarnas PC. Egna Mac-datorer som önskas användas i salarna ska ha VGA-utgång (m a o glöm ej adaptern). VETENSKAPLIG UTSTÄLLNING/ POSTERS Posterutställarna listas under respektive sektion. ABSTRAKT Alla abstrakt finns på SJUKDOMSOMRÅDEN Utställningen har sjukdomsområdena: Endokrinologi och metabola sjukdomar, Hjärta-, kärl- och lungsjukdomar, Hud- och könssjukdomar, Infektionssjukdomar, Inflammatoriska sjukdomar, Nervsystemets sjukdomar och psykisk ohälsa, Reproduktion, utveckling och åldrande, Rörelse och reparativ hälsa samt Tumörsjukdomar. De allmänna områdena samhälle, Medicinska procedurer och tekniker samt Profession, organisation och lärande. PRESS Pressen har tillträde till hela det vetenskapliga programmet. I Mässans ordinarie pressrum arrangeras dagligen en presskonferens. I presskonferensen får endast personer som uppvisat presskort delta. BANKOMAT entré 5, mot Korsvägen. Minuten finns vid Pressbyrån, Korsvägen. MEDICINSKA RIKSSTÄMMAN 2011 Nästa års Riksstämma äger rum den 30 november 2 december. AKUTA SJUKDOMSFALL Vid sjukdom på mässområdet kontakta Svenska Läkaresällskapets reception. KONGRESSAVGIFTER Medlemmar i Läkaresällskapet ingen avgift Ej medlemmar ons/tor kr/dag fre kr 3 dgr kr Medicinstuderande ingen avgift Medlemmar i Svensk sjuksköterskeförening ons/tor kr/dag fre kr 3 dgr kr Medverkan i Riksstämman Enligt beslut i Sällskapets nämnd ska även deltagare som anmält föredrag eller poster till Medicinska riksstämman och som ej är medlem i Sällskapet, betala kongressavgift. Medverkande i symposier/sektionssymposier behöver inte betala någon kongressavgift. De får ett tillfälligt entrékort, som kan hämtas i Sällskapets reception. VIKTIGA TELEFONNUMMER Kongressekretariatet Svenska Mässan Svenska Läkaresällskapet Restaurangbokning Gothia Towers Taxi Göteborg Taxi Taxi Kurir VIP Taxi Taxigruppen RESTAURANGINFORMATION I mässhallarna Kafévagn, B-hallen Öppettider: Ons-tor 9-17, fre Kaffe, läsk, juice, smoothie, smörgåsar, bakverk Eat & Go, B-hallen Öppettider: Ons-tor 11-16, fre11-14 B-baren, B-hallen Öppettider: Ons-tor 9-17, fre Kaffe, läsk, juice, smoothie, smörgåsar, bakverk, öl/vin. H-kafé, H-hallen Öppettider: Från ca: 30 min. innan konferenserna startar till ca: Kaffe, läsk, juice, smoothie, smörgåsar, bakverk Övriga restauranger Eden, mässplan vid B-hallen. Öppettider: 11: Buffélunch Incontro, lunchbuffé serveras dagligen 11: Heaven 23, affärslunch serveras dagligen11: medicinsk riksstämma

18 KONSERT DEN 1 DECEMBER EVENEMANG Västra Götalandsregionen inbjuder även i år till konsert med Göteborgssymfonikerna under Riksstämmans första kväll, den 1 december. eller på uppge kod LÄK. De hämtas senast dagen före konserten på Konserthusets biljettkontor mellan kl 12 och 18 eller på konsertdagen i Svenska Läkaresällskapets reception, Svenska Mässan mellan kl 12 och 15. De som bor utanför Göteborg kan få biljetterna per e-post. Maria Stjernros är ansvarig för biljetthanteringen, Välkomna! FEST DEN 2 DECEMBER Välkommen till Svenska Läkaresällskapets fest RESTAURANG ESTRAD TORSDAGEN DEN 2 DEC KL Svenska Mässan Göteborg På torsdagskvällen bjuder vi in till fest med god mat, dans och underhållning med artister från GöteborgsOperans Festen är subventionerad och du betalar 500 kr/deltagare, 250 kr som läkarstudent. Sällskapets plusgiro eller bankgiro , senast den 16/11. Vänligen uppge namn/-en, adress samt att det gäller festen på Restaurang Estrad den 2 december, För mer information gå in på eller kontakta Eva Kenne, e-post tfn medicinsk riksstämma 2010 FOTO MATS BÄCKER FOTO MATS BÄCKER

19 KONST & LÄKEKONST GUSTAV MAHLER Livet, musiken och sjukdomen ONSDAGEN DEN 1 DECEMBER SAL K 2/3 Med sitt djupt personliga, omisskännliga tonspråk vävde Gustav Mahler samman den rades till av kärleken till dem som stod honom nära och, inte minst, av naturen i alla dess klassiska musikens absoluta fokus. Programmet illustreras med musikaliska inslag - både live och inspelade avsnitt. MEDVERKANDE Hans Persson, föredrag, Erika Sax, sång, Martin Andersson, piano XL EN FLOTT PJÄS OM FETT! TORSDAGEN DEN 2 DECEMBER SAL K 2/3 Vetenskapspjäsen hade premiär på Stockholms Stadsteaters Soppteater för snart 10 år sedan. En pjäs som handlar om hur, vad och varför vi äter som vi gör. Den har sedan premiären spelats i ett flertal länder och på flera kontinenter, på både engelska och svenska. Pjäsen har hela tiden utvecklats och fångat upp aktuella rapporter och diskussioner inom vetenskapen, och till läkarstämman presenteras en något bantad version av den feta pjäsen. MEDVERKANDE Skådespelare Johan Paulsen, Stephan Rössner NÄR ORFEUS VÄNDE SIG OM Ett program om sorgens övergång i depression men också om glädje och musikens makt FREDAGEN DEN 3 DECEMBER SAL K 2/3 till gudarna genom att vända sig om och se på henne, förvandlades hans sorg över hennes död till djup melankoli. Programmet handlar om nödvändigheten att kunna sörja, om sorgens möjliga övergång i depression och om bakgrunden till Orfeus och Eurydikes gemensamma öde. Programmet bygger på boken När Orfeus vände sig om en bok om depression som förlorad självaktning och framförs i ett föredrag illustrerat med dikter, sång och musik ur Orfeusmytens rika värld. MEDVERKANDE Margaretha Byström (recitation), Linus Börjesson (sång), Staffan Lang (flöjt), Jon Mannikoff (gitarr), Hans Persson (piano) och Johan Beck-Friis (föredrag). medicinsk riksstämma

20 SVENSK SJUKSKÖT ALLMÄNNA MÖTET PRISUTDELNING TILL BÄSTA TEAM 2010 Onsdagen den 1 december SAL K2/3 - terskeförening utser vinnaren som får kr. Priset är Svenska Läkaresällskapets 100-års gåva till föreningen. PRISUTDELARE Ania Willman, ordförande i Svensk sjuksköterskeförening STORA SCENEN I UTSTÄLLNINGEN SVENSK SJUKSKÖTERSKEFÖRENING 100 ÅR Torsdagen den 2 december STORA SCENEN Samtal mellan Ania Willman, ordförande, Svensk sjukskö- av sjuksköterskan - Svensk sjuksköterskeförening 100 år och Margareta Troein Töllborn, ordförande, Svenska Läkaresällskapet. SAMTALSLEDARE Gerthrud Östlinder STUDENTER SPEKULERAR KRING FRAMTIDENS VÅRD Fredagen den 3 december STORA SCENEN Samtal mellan två sjuksköterskestuderande och två läkarstudenter kring hur de som professionella yrkesutövare vill vara med att utveckla framtidens hälso- och sjukvård. SYMPOSIER SE SID 23 HEMSJUKVÅRD FÖR ÄLDRE PERSONER - MÖJLIGHETER OCH UTMANINGAR Onsdagen den 1 december SAL G 1 MODERATOR Åsa Andersson Kanslichef, Svensk sjuksköterskeförening MEDVERKANDE Karin Josefsson, Gunnar Akner, Jeanette Almbecker KOMPETENS OCH LÄRANDE I DET INTERPROFESSIONELLA TEAMET Torsdagen den 2 december SAL F 4 MODERATOR Torie Palm-Ernsäter MEDVERKANDE Susanne Kvarnström, Marie Lidskog, Boel Andersson Gäre, Margareta Troein Töllborn NATIONELL KLINISK SLUTEXIMINATION FÖR SJUKSKÖTERSKEEXAMEN - ett verktyg för en säker och likvärd bedömning av klinisk kompetens Fredagen den 3 december SAL J 1 MODERATOR Unn-Britt Johansson, universitetslektor MEDVERKANDE Maria Larsson, unversitetslektor, Kristina Ziegert, universitetslektor, Gerthrud Österlind, senior konsult. SAMTALSLEDARE Gerthrud Östlinder Grattis SVENSK SJUKSKÖ 18 medicinsk riksstämma 2010

för sls aktuellt 2010/2011

för sls aktuellt 2010/2011 annonsprislista & utgivningsplan för sls aktuellt 2010/2011 UTBILDNING Den Medicinska riksstämman den 25 27/11 Sidan 13 14 VETENSKAP Epigenetik: både arv och miljö har betydelse Sidan 5 KVALITET Lovisa

Läs mer

Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om läkarnas specialiseringstjänstgöring;

Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om läkarnas specialiseringstjänstgöring; SOSFS 2014:X (M) Utkom från trycket den 2014 Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om läkarnas specialiseringstjänstgöring; beslutade den.. 2014. Socialstyrelsen föreskriver följande med stöd

Läs mer

Svenska Läkaresällskapet Nr 5 2011/2012 2012-03-13

Svenska Läkaresällskapet Nr 5 2011/2012 2012-03-13 PROTOKOLL fört vid sammanträde med Svenska Läkaresällskapets nämnd den 13 mars 2012. Närvarande Ledamöter: Peter Friberg (PF) (ordförande), Kerstin Nilsson (KN) (vice ordförande), Per Tornvall (PT) (sekreterare),

Läs mer

Stockholm 2012-04-24. Till Läkarförbundets yrkes- och Lokalföreningar. Nr 5/2012

Stockholm 2012-04-24. Till Läkarförbundets yrkes- och Lokalföreningar. Nr 5/2012 Stockholm 2012-04-24 Till Läkarförbundets yrkes- och Lokalföreningar Nr 5/2012 2011 års lönestatistik Den partsgemensamma lönestatistiken per november 2011 för läkare inom kommunal sektor är nu klar. I

Läs mer

Professionernas andra jobb - att arbeta med ständiga förbättringar. Stockholm 18 juni 2013

Professionernas andra jobb - att arbeta med ständiga förbättringar. Stockholm 18 juni 2013 Professionernas andra jobb - att arbeta med ständiga förbättringar Stockholm 18 juni 2013 Michael Bergström Sektionen för hälso- och sjukvård Avd för vård och omsorg Som det är Det finns en tråd du följer

Läs mer

Inbjudan till kurser. Kurs 4

Inbjudan till kurser. Kurs 4 Inbjudan till kurser Läkekonst för multisjuka och kroniskt sjuka patienter Fyra kurser om empati och engagemang i patienter med flera diagnoser eller långvarig sjukdom Kurserna vänder sig till läkare och

Läs mer

Svenska Läkaresällskapet Nr 8 2014 2014-12-16

Svenska Läkaresällskapet Nr 8 2014 2014-12-16 PROTOKOLL fört vid sammanträde med Svenska Läkaresällskapets nämnd den 16 december 2014. Närvarande Ledamöter: Kerstin Nilsson (KN) (Ordförande), Stefan Lindgren (vice ordförande), Mats Holmström (MHm)

Läs mer

Arbetsidentifikation (AID)

Arbetsidentifikation (AID) Arbetsidentifikation (AID) 2015-02-13 Etikett Läkares specialitet Ansvar Arbetstidens förläggning Arvoderad tjänst 1 Inledning Arbetsidentifikation kommuner och landsting (AID) är ett system för gruppering

Läs mer

ANMÄLAN AV VERKSAMHET ENLIGT LAGEN (1998:531) OM YRKESVERKSAMHET PÅ HÄLSO- OCH SJUKVÅRDENS OMRÅDE (LYHS)

ANMÄLAN AV VERKSAMHET ENLIGT LAGEN (1998:531) OM YRKESVERKSAMHET PÅ HÄLSO- OCH SJUKVÅRDENS OMRÅDE (LYHS) ANMÄLAN AV VERKSAMHET ENLIGT LAGEN (1998:531) OM YRKESVERKSAMHET PÅ HÄLSO- OCH SJUKVÅRDENS OMRÅDE (LYHS) Datum Denna blankett skall användas för anmälan av verksamhet enligt 6 kap. 6 lagen (1998:531) om

Läs mer

Det här är Svensk sjuksköterskeförening

Det här är Svensk sjuksköterskeförening Det här är Svensk sjuksköterskeförening Svensk sjuksköterskeförening är sjuksköterskornas professionella organisation. Vi är en ideell organisation som företräder professionens kunskapsområde med syfte

Läs mer

Varför Vinnvård? God Vård hälso- och sjukvård för populationen ska vara:

Varför Vinnvård? God Vård hälso- och sjukvård för populationen ska vara: Varför Vinnvård? God Vård hälso- och sjukvård för populationen ska vara: säker kunskapsbaserad och ändamålsenlig patientfokuserad effektiv jämlik i rimlig tid Turning ideas into action initial idea might

Läs mer

Syftet med dagen. Den palliativa vårdens värdegrund

Syftet med dagen. Den palliativa vårdens värdegrund 2012-12-06 Syftet med dagen att presentera det nationella kunskapsstödet för palliativ vård med innehåll, krav och konsekvenser för kommunernas och regionens ledning i Västra Götaland En värdegrund uttrycker

Läs mer

DET HÄR ÄR SVENSK SJUKSKÖTERSKEFÖRENING

DET HÄR ÄR SVENSK SJUKSKÖTERSKEFÖRENING DET HÄR ÄR SVENSK SJUKSKÖTERSKEFÖRENING Foto: Clas Fröhling Svensk sjuksköterskeförening är sjuksköterskornas professionella organisation. Vi är en ideell organisation som företräder professionens kunskapsområde

Läs mer

Jag har ju sagt hur det ska vara

Jag har ju sagt hur det ska vara Jag har ju sagt hur det ska vara - men kommunikation är så mycket mer än att ge information. Säkra information genom kommunikation 40 80 % av all medicinsk information glöms direkt (Kessels, 2003) Nästan

Läs mer

Kvalitetsregister för ständiga förbättringar av barnhälso-och sjukvården i Sverige

Kvalitetsregister för ständiga förbättringar av barnhälso-och sjukvården i Sverige Kvalitetsregister för ständiga förbättringar av barnhälso-och sjukvården i Sverige Samspel mellan kunskapsbaserad vård, kvalitetsregister och bättre resultat för barns hälsa Boel Andersson Gäre, Jönköping

Läs mer

fört vid Svenska Läkaresällskapets fullmäktigemöte tisdagen den 9 oktober 2012 i Stockholm.

fört vid Svenska Läkaresällskapets fullmäktigemöte tisdagen den 9 oktober 2012 i Stockholm. PROTOKOLL fört vid Svenska Läkaresällskapets fullmäktigemöte tisdagen den 9 oktober 2012 i Stockholm. 1 Sällskapets ordförande, Peter Friberg hälsade alla välkomna och förklarade mötet öppnat. 2 Att tillsammans

Läs mer

Läkarnas mötesplats för fortbildning MEDICINSKA RIKSSTÄMMAN

Läkarnas mötesplats för fortbildning MEDICINSKA RIKSSTÄMMAN Läkarnas mötesplats för fortbildning MEDICINSKA RIKSSTÄMMAN STOCKHOLM WATERFRONT CONGRESS CENTRE 5-6 DECEMBER 2013 MEDICINSKA RIKSSTÄMMAN Läkarnas årliga mötesplats för fortbildning 70- årsjubileum Välkommen

Läs mer

När tänkte du på dig själv senast?

När tänkte du på dig själv senast? Bli medlem du också! 8 av 10 läkare är redan med. När tänkte du på dig själv senast? Vi tänker på dig under hela din karriär 1 Vi tänker på dig under hela din karriär Som läkare har du ett viktigt och

Läs mer

En tävling mellan sjukhusets kliniker (T5- T10 läkarprogrammet) i god klinisk handledning vårterminen 2011

En tävling mellan sjukhusets kliniker (T5- T10 läkarprogrammet) i god klinisk handledning vårterminen 2011 Klinisk handledning en tävling mellan sjukhusets kliniker 1 Klinisk handledning En tävling mellan sjukhusets kliniker (T5- T10 läkarprogrammet) i god klinisk handledning vårterminen 2011 Totalpoängen är

Läs mer

Innehåll. Övergripande kompetensdefinition 3. Delmål 7

Innehåll. Övergripande kompetensdefinition 3. Delmål 7 Psykiatri Innehåll Övergripande kompetensdefinition 3 Definition av kompetensområdet 3 Kompetenskrav 3 Kompetenskrav för medicinsk kompetens 3 Kompetenskrav för kommunikativ kompetens, ledarskapskompetens

Läs mer

Rapport från World Conference on Social work and Social Development Action and Impact Stockholm 8-12 juli

Rapport från World Conference on Social work and Social Development Action and Impact Stockholm 8-12 juli 2012-08-21 Rapport från World Conference on Social work and Social Development Action and Impact Stockholm 8-12 juli Delar av styrelsen för Svensk Kuratorsförening har deltagit i World Conference on Social

Läs mer

OMVÅRDNADSBLADET. generationsväxling. i serien! GY/VUX Hösten 2009 GRÄNSLÖST LÄRANDE

OMVÅRDNADSBLADET. generationsväxling. i serien! GY/VUX Hösten 2009 GRÄNSLÖST LÄRANDE GY/VUX Hösten 2009 OMVÅRDNADSBLADET GRÄNSLÖST LÄRANDE generationsväxling i serien! TESTA EN NY GENERATION omvårdnadsbladet Utgivare liber, 113 98 Stockholm redaktion Miriam Barzelatto linda Ericsson layout

Läs mer

Palliativ vård 2013. Datum: 2 3 december 2013, Stockholm

Palliativ vård 2013. Datum: 2 3 december 2013, Stockholm Palliativ vård 2013 Symtomkontroll och symtomlindring smärta och andnöd Brytpunkt, etik och etiska dilemman Det svåra samtalet att våga prata om döendet och döden med patienter och anhöriga Så får du teamarbetet

Läs mer

Landstingets kansli 2011-09-22 FoUB 3 /11 Planeringsavdelningen, Hillevi Andersson Justerat 2011-10-03. Tid Torsdagen den 22 september 2011 kl.

Landstingets kansli 2011-09-22 FoUB 3 /11 Planeringsavdelningen, Hillevi Andersson Justerat 2011-10-03. Tid Torsdagen den 22 september 2011 kl. 1 (6) Landstingets kansli Planeringsavdelningen, Hillevi Andersson Justerat 2011-10-03 FoU-beredningen Tid Torsdagen den 22 september 2011 kl. 13-16 Plats Närvarande ledamöter Övriga närvarande Sekreterare

Läs mer

Introduktion till tjänsteutbud inom förbättringskunskapsområdet

Introduktion till tjänsteutbud inom förbättringskunskapsområdet Introduktion till tjänsteutbud inom förbättringskunskapsområdet Välkommen att höra av dig till oss på Kvalitetsutveckling. Vi fungerar som stöd för dig/er i förbättringsarbetet! Förbättringskunskap Förbättringskunskap

Läs mer

Anslutna vårdenheter på sjukhusen i Västra Götalandsregionen

Anslutna vårdenheter på sjukhusen i Västra Götalandsregionen 1 Anslutna vårdenheter på sjukhusen i Västra Götalandsregionen Akutklinik, Kungälvs Sjukhus Akutklinik, Område Medicin och akut, NU-sjukvården Akutklinik, Södra Älvsborgs Sjukhus Akutmedicinklinik, Område

Läs mer

Att välja framtid. Familjecentralen som unik arena för jämlik hälsa och social hållbarhet

Att välja framtid. Familjecentralen som unik arena för jämlik hälsa och social hållbarhet Inbjudan 19-20 maj 2015 Svenska Mässan i Göteborg Nationell familjecentralskonferens Att välja framtid 15 år med Föreningen För Familjecentralers Främjande Årets konferens uppmärksammar familjecentralens

Läs mer

Referat från SFPO:s utbildningsdagar 8-9 maj 2014, Umeå

Referat från SFPO:s utbildningsdagar 8-9 maj 2014, Umeå Referat från SFPO:s utbildningsdagar 8-9 maj 2014, Umeå Gick av stapeln i Umeå och det var runt 50 deltagare som lyssnade på mycket intressanta och bra föreläsare. Vi tackade även av Elenor Granström från

Läs mer

FRAMTIDENS SJUKVÅRD MATTIAS SCHINDELE, CHEFLÄKARE, JLL STAREV, ÅRE 27 JAN 2014

FRAMTIDENS SJUKVÅRD MATTIAS SCHINDELE, CHEFLÄKARE, JLL STAREV, ÅRE 27 JAN 2014 FRAMTIDENS SJUKVÅRD MATTIAS SCHINDELE, CHEFLÄKARE, JLL STAREV, ÅRE 27 JAN 2014 FRAMTIDENS SJUKVÅRD MATTIAS SCHINDELE, CHEFLÄKARE, JLL STAREV, ÅRE 27 JAN 2014 Framtiden - jag? MATTIAS SCHINDELE Västgöte,

Läs mer

UTKAST TILL REVIDERAD MÅLBESKRIVNING

UTKAST TILL REVIDERAD MÅLBESKRIVNING Övergripande kompetensdefinition för basspecialiteten Arbets- och miljömedicin Definition av kompetensområdet Specialiteten Arbets- och miljömedicin omfattar fördjupade kunskaper och färdigheter om hur

Läs mer

FINLANDS FÖRFATTNINGSSAMLING

FINLANDS FÖRFATTNINGSSAMLING FINLANDS FÖRFATTNINGSSAMLING Utgiven i Helsingfors den 30 januari 2015 56/2015 Social- och hälsovårdsministeriets förordning om specialistläkarutbildning och specialisttandläkarutbildning samt om särskild

Läs mer

Kreativt, meningsfullt och konstruktivt arbete i demensvården

Kreativt, meningsfullt och konstruktivt arbete i demensvården Kreativt, meningsfullt och konstruktivt arbete i demensvården Välkommen till konferensen Demens och välbefinnande den 10 oktober 2012 Det unika med konferensen är att föreläsarna förmedlar såväl det senaste

Läs mer

God palliativ vård state of the art

God palliativ vård state of the art God palliativ vård state of the art Professor i palliativ medicin, överläkare Karolinska institutet, Stockholm Stockholms sjukhem 2015-03-11 Professor P Strang Vård av döende Vård av döende har alltid

Läs mer

Etiska riktlinjer för hjärt-lungräddning (HLR)

Etiska riktlinjer för hjärt-lungräddning (HLR) Etiska riktlinjer för hjärt-lungräddning (HLR) 2015-03-20 M. Karlsson Marit Karlsson Med dr överläkare LAH Linköping SLS Delegation för medicinsk etik Vår tids utmaning 1. Vi kan idag (alltmer) förlänga

Läs mer

SLS aktuellt. PROGRAM FÖR MEDICINSKA RIKSSTÄMMAN 2011 INNEHÅLLER SLS AKTUELLT NR 4

SLS aktuellt. PROGRAM FÖR MEDICINSKA RIKSSTÄMMAN 2011 INNEHÅLLER SLS AKTUELLT NR 4 SLS aktuellt. NUMMER 4 2011 NOVEMBER ISSN 1650-8203 SVENSKA LÄKARESÄLLSKAPETS MEDLEMSTIDNING PROGRAM FÖR MEDICINSKA RIKSSTÄMMAN 2011 INNEHÅLLER SLS AKTUELLT NR 4 Ipuls har granskat och godkänt denna utbildning.

Läs mer

Internmedicin. 2012-2015 Dalarna och Sverige

Internmedicin. 2012-2015 Dalarna och Sverige Internmedicin 2012-2015 Dalarna och Sverige Internmedicin Internmedicin är trygghet för patient, anhörig och vårdare. Varför det? Trygghet är vetskap om ohälsans orsak, och internmedicin söker orsaken

Läs mer

www.evalenaedholm.se Eva-Lena Edholm FÖRELÄSARE, SAKKUNNING & HANDLEDARE

www.evalenaedholm.se Eva-Lena Edholm FÖRELÄSARE, SAKKUNNING & HANDLEDARE Eva-Lena Edholm FÖRELÄSARE, SAKKUNNING & HANDLEDARE Styrkor och resurser - en föreläsning om att starta positiva processer Enligt systemteori är varje människa ett system. Varje människa är ett system.

Läs mer

Värdegrund SHG. Grundvärden, vision, handlingsprinciper. Fastställd 2013-11-20 Ver.2 reviderad 140107

Värdegrund SHG. Grundvärden, vision, handlingsprinciper. Fastställd 2013-11-20 Ver.2 reviderad 140107 Värdegrund SHG Grundvärden, vision, handlingsprinciper Fastställd 2013-11-20 Ver.2 reviderad 140107 Innehåll VÄRDEGRUNDEN SHG... 2 GRUNDVÄRDEN... 2 Respekt... 2 Värdighet... 3 Välbefinnande... 3 Bemötande...

Läs mer

Förbättringskunskap i Västernorrland

Förbättringskunskap i Västernorrland Förbättringskunskap i Västernorrland Anders Edström, Memeologen E-post: anders.edstrom@vll.se Twitter: @EdstromAnders Memeologen Västerbottens läns landsting Richard Dawkins, The selfish gene (1976) Memes

Läs mer

Kvalitetskriterier för Socionomer/Kuratorer inom Palliativ vård

Kvalitetskriterier för Socionomer/Kuratorer inom Palliativ vård Kvalitetskriterier för Socionomer/Kuratorer inom Palliativ vård Bakgrund: WHO har gjort en beskrivning av palliativ vård vilken är översatt till svenska år 2002: Palliativ vård bygger på ett förhållningssätt

Läs mer

Vår medarbetaridé Antagen av kommunstyrelsen, februari 2012

Vår medarbetaridé Antagen av kommunstyrelsen, februari 2012 Vår medarbetaridé Värdegrund för oss medarbetare i Skövde kommun Antagen av kommunstyrelsen, februari 2012 Vision Skövde 2025 Vår vision! Skövderegionen är känd i landet som en välkomnande och växande

Läs mer

Teorier om Hälsa och Sjukdom. Alla vetenskaper kräver tydligt definierade begrepp som beskriver vetenskapens objekt och deras relationer.

Teorier om Hälsa och Sjukdom. Alla vetenskaper kräver tydligt definierade begrepp som beskriver vetenskapens objekt och deras relationer. Teorier om Hälsa och Sjukdom Vetenskapsteoretisk bakgrund: Vetenskaperna innehåller alltid vissa grundantaganden 1) Teorier och lagar 2) Metafysik 3) Värderingar Alla vetenskaper kräver tydligt definierade

Läs mer

Exempel på prioriteringsarbete inom Stockholms läns landsting

Exempel på prioriteringsarbete inom Stockholms läns landsting Exempel på prioriteringsarbete inom Stockholms läns landsting 7:e Nationella Prioriteringskonferensen Gävle oktober 2013 Ann Fjellner senior medicinsk rådgivare Historik Stockholms läns landsting började

Läs mer

På gång: Kvalitetsregister något för arbetsterapeuter? Susanne Lundblad Qulturum, Landstinget i Jönköpings län

På gång: Kvalitetsregister något för arbetsterapeuter? Susanne Lundblad Qulturum, Landstinget i Jönköpings län På gång: Kvalitetsregister något för arbetsterapeuter? Susanne Lundblad Qulturum, Landstinget i Jönköpings län Samtala om Vad är (kvalitets-)register inom vården/omsorgen för dig? Det var en gång.....en

Läs mer

Läkarprogrammet 2015/2016

Läkarprogrammet 2015/2016 Läkarprogrammet 2015/2016 330 HP UPPSALA CAMPUS 100% Förebygga, lindra och läka kraven på läkaren är höga. Du ska behärska vetenskapens senaste landvinningar men även kunna se och möta människan bakom

Läs mer

När tänkte du på dig själv senast?

När tänkte du på dig själv senast? Bli medlem du också! 8 av 10 läkare är redan med. När tänkte du på dig själv senast? Vi tänker på dig under hela din karriär 1 Vi tänker på dig under hela din karriär Som läkare har du ett viktigt och

Läs mer

INRIKTNINGSDOKUMENT FO R PRIMÄ RVÄ RDEN I LÄNDSTINGET SO RMLÄND

INRIKTNINGSDOKUMENT FO R PRIMÄ RVÄ RDEN I LÄNDSTINGET SO RMLÄND INRIKTNINGSDOKUMENT FO R PRIMÄ RVÄ RDEN I LÄNDSTINGET SO RMLÄND Detta dokument baseras på Landstingets strategiska mål, som beslutas av Landstingsfullmäktige i landstingsbudgeten och som är styrande för

Läs mer

PSYKIATRI. Ämnets syfte

PSYKIATRI. Ämnets syfte PSYKIATRI Ämnet psykiatri är tvärvetenskapligt. Det bygger i huvudsak på medicinsk vetenskap, vårdvetenskap och pedagogik. Ämnet behandlar vård- och omsorgsarbete vid psykiska sjukdomar. Ämnets syfte Undervisningen

Läs mer

När tänkte du på dig själv senast?

När tänkte du på dig själv senast? Bli medlem du också! 8 av 10 läkare är redan med. När tänkte du på dig själv senast? Vi tänker på dig under hela din karriär 1 Vi tänker på dig under hela din karriär Som läkare har du ett viktigt och

Läs mer

Sjuksköterskeprogrammet, 180 högskolepoäng Programkod VGSSK

Sjuksköterskeprogrammet, 180 högskolepoäng Programkod VGSSK 1(6) Sjuksköterskeprogrammet, 180 högskolepoäng Programkod VGSSK Nursing Programme, 180 higher education credits Inriktningskod ----- Examen Sjuksköterskeexamen Bachelor of Science in Nursing Filosofie

Läs mer

Mötesplats social hållbarhet

Mötesplats social hållbarhet Mötesplats social hållbarhet Invigning 11 mars 2014 #socialhallbarhet Välkommen till Mötesplats social hållbarhet Cecilia Garme moderator Johan Carlson Generaldirektör, Folkhälsomyndigheten Ulrika Johansson

Läs mer

Att mäta är att veta...

Att mäta är att veta... Du är inbjuden till symposium Att mäta är att veta... arrangerat av Syftet med symposiet är att belysa möjligheterna och fördelarna med att följa upp hypoventilerade patienter. 1000-tals patienter behandlas

Läs mer

Skånes universitetssjukhus. Förslag till organisation

Skånes universitetssjukhus. Förslag till organisation Skånes universitetssjukhus Förslag till organisation SUS Divisionsindelning 1 januari 2010 1. Akutsjukvård, närsjukvård och geriatrik 2. Cancer och blodsjukdomar 3. Barn, kvinnor och reproduktion 4. Kirurgi

Läs mer

Beskrivning av huvudområdet

Beskrivning av huvudområdet Beskrivning av huvudområdet Huvudområdet i sjuksköterskeexamen är omvårdnad. Omvårdnad har som mål att främja hälsa och välbefinnande genom att stärka och stödja människors hälsoprocesser. Kärninnehållet

Läs mer

Inbjudan till terapiinriktad utbildning med produktinformation Diabetesdagar i Mellansverige Nyheter och trender inom diabetologins värld

Inbjudan till terapiinriktad utbildning med produktinformation Diabetesdagar i Mellansverige Nyheter och trender inom diabetologins värld September 2015 Inbjudan till terapiinriktad utbildning med produktinformation Diabetesdagar i Mellansverige Nyheter och trender inom diabetologins värld Sundbyholm 10-11 december 2015 Hej! Välkommen till

Läs mer

Utvärdering av baskurs Riskbruk, missbruk och beroende. Sundsvall 11-12 & 25-26 oktober

Utvärdering av baskurs Riskbruk, missbruk och beroende. Sundsvall 11-12 & 25-26 oktober Utvärdering av baskurs Riskbruk, missbruk och beroende Sundsvall 11-12 & 2-26 oktober Dag 2 1 personer var anmälda på utbildningen dag 2, 28 personer valde att svara på utvärderingen. Svaren redovisas

Läs mer

5-6 november 2013 Gothia Towers Hotel Föreläsningssal J2

5-6 november 2013 Gothia Towers Hotel Föreläsningssal J2 Västra Götalandsregionen, Regionarkivet Göteborg inbjuder för 17:de året i följd till Dagar om lagar Nya organisationer,system och re er 5-6 november 2013 Gothia Towers Hotel Föreläsningssal J2 DAGAR OM

Läs mer

8-9 november 2012 Gothia Towers Hotel Föreläsningssal J2

8-9 november 2012 Gothia Towers Hotel Föreläsningssal J2 Sahlgrenska Universitetssjukhuset och Regionarkivet (Göteborg) inbjuder för 16:de året i följd till Dagar om lagar Skydd för privatlivet vem bryr sig? 8-9 november 2012 Gothia Towers Hotel Föreläsningssal

Läs mer

Specialistsjuksköterskeprogrammet 2015/2016

Specialistsjuksköterskeprogrammet 2015/2016 Specialistsjuksköterskeprogrammet 2015/2016 60 / 75 HP UPPSALA DISTANS 50%, CAMPUS 100%, CAMPUS 50% Specialistsjuksköterskeprogrammet är för dig som vill fördjupa dina kunskaper och självständigt ansvara

Läs mer

Välkommen till Sjukhusbiblioteken i Värmland om du vill låna dessa böcker/artiklar eller få ytterligare lästips!

Välkommen till Sjukhusbiblioteken i Värmland om du vill låna dessa böcker/artiklar eller få ytterligare lästips! Denna litteraturlista finns även tillgänglig i pdf-format på Sjukhusbiblioteken i Värmlands webbplats: www.liv.se/sjukhusbibliotek under rubriken Lästips i vänstermenyn. Välkommen till Sjukhusbiblioteken

Läs mer

Kreativt, meningsfullt och konstruktivt arbete i demensvården

Kreativt, meningsfullt och konstruktivt arbete i demensvården Kreativt, meningsfullt och konstruktivt arbete i demensvården Välkommen till konferensen Demens och välbefinnande den 11 oktober 2012 Det unika med konferensen är att föreläsarna förmedlar såväl det senaste

Läs mer

Njurmedicinskt regionmöte Uppsala den 21-22 oktober 2014

Njurmedicinskt regionmöte Uppsala den 21-22 oktober 2014 Vår huvudsponsor Program Njurmedicinskt regionmöte Uppsala den 21-22 oktober 2014 Yvonne Lundholm 2014-10-01 STORT TACK till våra sponsorer Huvudsponsor Fresenius Medical Amgen Hospira Nordic MSD Baxter/Gambro

Läs mer

KONFERENS, FÖRESTÄLLNINGAR & WORKSHOPS 24 25 SEPTEMBER PÅ SKÅNES DANSTEATER

KONFERENS, FÖRESTÄLLNINGAR & WORKSHOPS 24 25 SEPTEMBER PÅ SKÅNES DANSTEATER DANSFUNK 2.0 dansfunk [dansfunk ] s. -en -er förk. av dans & funktionsnedsättningar KONFERENS, FÖRESTÄLLNINGAR & WORKSHOPS 24 25 SEPTEMBER PÅ SKÅNES DANSTEATER DANSFUNK 2.0 Skånes Dansteater har sedan

Läs mer

KAPITEL 6 projektgrupp, externa granskare, bindningar och jäv

KAPITEL 6 projektgrupp, externa granskare, bindningar och jäv 6. Projektgrupp, externa granskare, bindningar och jäv Medlemmarna i gruppen representerar olika infallsvinklar på kunskapsområdet och gruppen har bestått av följande personer: Projektgrupp Christer von

Läs mer

Enkät om prioriteringar till medicinkliniker

Enkät om prioriteringar till medicinkliniker Bilaga 2. Prioriteringar SIM: Enkät 1 Enkät om prioriteringar till medicinkliniker Uppläggning Enkäten skickades till ett antal medicinkliniker i landet och bestod av 1. Introduktionsbrev till verksamhetschefer

Läs mer

Transkulturell psykiatri 24 28 november 2008

Transkulturell psykiatri 24 28 november 2008 Transkulturellt Centrum inbjuder till fördjupningskurs i Transkulturell psykiatri 24 28 november 2008 behandling i den mångkulturella vården Innehåll Transkulturell psykiatri är ett kunskapsområde inom

Läs mer

SLS aktuellt. PROGRAM FÖR MEDICINSKA RIKSSTÄMMAN 2011 INNEHÅLLER SLS AKTUELLT NR 4

SLS aktuellt. PROGRAM FÖR MEDICINSKA RIKSSTÄMMAN 2011 INNEHÅLLER SLS AKTUELLT NR 4 SLS aktuellt. NUMMER 4 2011 NOVEMBER ISSN 1650-8203 SVENSKA LÄKARESÄLLSKAPETS MEDLEMSTIDNING PROGRAM FÖR MEDICINSKA RIKSSTÄMMAN 2011 INNEHÅLLER SLS AKTUELLT NR 4 Ipuls har granskat och godkänt denna utbildning.

Läs mer

Läkarna och EU/ EES Information om läkares möjligheter att arbeta inom EU/EES

Läkarna och EU/ EES Information om läkares möjligheter att arbeta inom EU/EES Läkarna och EU/ EES Information om läkares möjligheter att arbeta inom EU/EES Sveriges läkarförbund 2010 Läkarna och EU/EES 1 Innehåll Läkarna och EU/EES 2 Den fria rörligheten 2 Yrkeskvalifikationsdirektivet

Läs mer

Svensk sjuksköterskeförening om

Svensk sjuksköterskeförening om FEBRUARI 2011 Svensk sjuksköterskeförening om Evidensbaserad vård och omvårdnad Kunskapsutvecklingen inom hälso- och sjukvården är stark, vilket ställer stora krav på all vårdpersonal att hålla sig uppdaterad

Läs mer

Nationell konferens för ST-läkare

Nationell konferens för ST-läkare Nationell konferens för ST-läkare 2-4 februari 2011 Varbergs Kurort SLUP Sveriges Läkare under Utbildning i Psykiatri har nöjet att inbjuda Dig till årets ST-konferens 2-4 februari 2011 Varbergs kurort

Läs mer

REGERINGSRÄTTENS DOM

REGERINGSRÄTTENS DOM 1 (5) REGERINGSRÄTTENS DOM meddelad i Stockholm den 1 december 2008 KLAGANDE Försäkringskassan 103 51 Stockholm MOTPART AA ÖVERKLAGAT AVGÖRANDE Kammarrättens i Stockholm dom den 7 november 2005 i mål nr

Läs mer

Lokal: Danderyds sjukhus, Föreläsningssal 1, hus 18, plan 5 08.30 10.00 Gynekologisk endokrinologi Sabine Naessén

Lokal: Danderyds sjukhus, Föreläsningssal 1, hus 18, plan 5 08.30 10.00 Gynekologisk endokrinologi Sabine Naessén Institutionen för klinisk forskning och utveckling, Södersjukhuset Enheten för obstetrik och gynekologi 2015 08 13/EHD Gemensamt teorischema Klinisk medicin inriktning reproduktion och utveckling, kurskod

Läs mer

Bild- och Funktionsmedicin

Bild- och Funktionsmedicin Bild- och Funktionsmedicin Innehåll Definition av kompetensområdet...3 Kompetenskrav...3 Kompetenskrav för medicinsk kompetens...3 Kompetenskrav för kommunikativ kompetens, ledarskapskompetens samt kompetens

Läs mer

Övervikt och prevention

Övervikt och prevention Gå 4 betala för 3! Övervikt och prevention inom primär- och företagshälsovård Aktuell forskning kring övervikt och fetma Så här kan du arbeta aktivt med livsstilsförändringar gällande kost och motion!

Läs mer

SLS aktuellt. PROGRAM FÖR MEDICINSKA RIKSSTÄMMAN STOCKHOLM 25 27 NOV 2009

SLS aktuellt. PROGRAM FÖR MEDICINSKA RIKSSTÄMMAN STOCKHOLM 25 27 NOV 2009 SLS aktuellt. NUMMER 4 2009 SVENSKA LÄKARESÄLLSKAPETS MEDLEMSTIDNING PROGRAM FÖR MEDICINSKA RIKSSTÄMMAN STOCKHOLM 25 27 NOV 2009 En plats för möten och utbyte av kunskap, för sjukvårdens utveckling, för

Läs mer

Värdegrund - att göra gott för den enskilde

Värdegrund - att göra gott för den enskilde Värdegrundsdokumentet är framarbetat av och för socialförvaltningen i Degerfors kommun, samt antaget av socialnämnden 2012-10-10. Text: Jeanette Karlsson och Sture Gustafsson. Illustrationer: Bo Qvist

Läs mer

Projektplan. för PNV

Projektplan. för PNV Projektplan för PNV ( Patient Närmre Vård) Eva Müller Avdelningschef Vårdenheten avd 15 2005-06-06 1 Innehållsförteckning Bakgrund sid. 3 Syfte sid. 4 Metod sid. 4 Kostnader sid. 5 Tidsplan sid. 5 Referenslista

Läs mer

UTBILDNINGSPLAN. Specialistutbildning för sjuksköterskor. Psykiatrisk vård I, 40 poäng (PSYK1)

UTBILDNINGSPLAN. Specialistutbildning för sjuksköterskor. Psykiatrisk vård I, 40 poäng (PSYK1) KAROLINSKA INSTITUTET STOCKHOLM UTBILDNINGSPLAN Specialistutbildning för sjuksköterskor Psykiatrisk vård I, 40 poäng (PSYK1) Graduate Diploma in Psychiatric Care Specialist Nursing I 60 ECTS INNEHÅLLSFÖRTECKNING

Läs mer

Inte störst men bäst. Det är vår vision.

Inte störst men bäst. Det är vår vision. Inte störst men bäst. Det är vår vision. Förbättringsarbete på Lasarettet i Ystad LEAN Den avgörande frågan är: Hur vill jag som patient bli bemött när jag träder in i detta sjukhus? Matz Widerström, Sjukhuschef

Läs mer

Evidensbaserad socialtjänst

Evidensbaserad socialtjänst Evidensbaserad socialtjänst - till nytta för individen Känner du till att du har ett regeringsuppdrag att följa gällande ett evidensbaserat arbete? ill: ida brogren Den verkliga upptäcksresan består inte

Läs mer

NYA TIDER KRÄVER NYTT LEDARSKAP I VÅRDEN

NYA TIDER KRÄVER NYTT LEDARSKAP I VÅRDEN NYA TIDER KRÄVER NYTT LEDARSKAP I VÅRDEN LIV HJÄLPER DIG BLI EN MER EFFEKTIV LEDARE En bra ledare är stödjande, ansvarstagande och tydlig i sin kommunikation. Han eller hon utvecklar dessutom bättre patientkontakter.

Läs mer

Frågor och svar om hälso- och sjukvården i Östergötland.

Frågor och svar om hälso- och sjukvården i Östergötland. Frågor och svar om hälso- och sjukvården i Östergötland. Frågor och svar om hälso- och sjukvården! Vad tycker ni socialdemokrater är viktigast med sjukvården i framtiden? Vi socialdemokrater i Östergötland

Läs mer

Svensk Lungmedicinsk Förening informerar Nummer 2, 2007 2007-06-11

Svensk Lungmedicinsk Förening informerar Nummer 2, 2007 2007-06-11 Svensk Lungmedicinsk Förening informerar Nummer 2, 2007 2007-06-11 Redaktionsadress Magnus Sköld Lung- och Allergikliniken, Karolinska Universitetssjukhuset Solna 171 76 Stockholm Tel 08-51774843; 08-51773905

Läs mer

Svensk sjuksköterskeförening om

Svensk sjuksköterskeförening om JUNI 2009 Svensk sjuksköterskeförening om Sjuksköterskans profession De gemensamma kriterierna för en profession är att den vilar på vetenskaplig grund i form av ett eget kunskapsområde leder till legitimation

Läs mer

DOKUMENTATION FRÅN OPEN SPACE-KONFERENSEN

DOKUMENTATION FRÅN OPEN SPACE-KONFERENSEN Grand Hotel, Lund den 12 september 2012 DOKUMENTATION FRÅN OPEN SPACE-KONFERENSEN Arrangör: Forum Idéburna organisationer med social inriktning Sveriges Kommuner och Landsting Processledning och dokumentation:

Läs mer

EKG- OCH SPIROMETRITOLKNING SAMT ÖVERSIKT AV ÖVRIGA UNDERSÖKNINGSMETODER INOM KLINISK FYSIOLOGI

EKG- OCH SPIROMETRITOLKNING SAMT ÖVERSIKT AV ÖVRIGA UNDERSÖKNINGSMETODER INOM KLINISK FYSIOLOGI EKG- OCH SPIROMETRITOLKNING SAMT ÖVERSIKT AV ÖVRIGA UNDERSÖKNINGSMETODER INOM KLINISK FYSIOLOGI MEDICIN & VÅRD 13-16 maj 2014 i Uppsala AVDELNINGEN FÖR uppdragsutbildning DIVISION FOR Contract Education

Läs mer

PDP som redskap för karriärutveckling i utbildning. Ola Tostrup

PDP som redskap för karriärutveckling i utbildning. Ola Tostrup PDP som redskap för karriärutveckling i utbildning Ola Tostrup - 16, 4, 47, 3 Dagens föreställning Vad innebär PDP och varför PDP Hur vi designat det inom utbildningen Kompetensbegreppet och vilka kompetenser

Läs mer

Att möta barn och ungdomar inom Primärvård

Att möta barn och ungdomar inom Primärvård Att möta barn och ungdomar inom Primärvård Svenska NOBAB:s temadagar 19 20 mars 2009 Aros Congress Center Västerås Division Närsjukvård och Barn och Ungdomskliniken Program Torsdag 19 mars, 2009 09.00

Läs mer

LEDARSKAP-MEDARBETARSKAP 140313

LEDARSKAP-MEDARBETARSKAP 140313 CARPE Minnesanteckningar Sida 1 (7) 2014-03-17 LEDARSKAP-MEDARBETARSKAP 140313 Inledning Jansje hälsade välkommen och inledde dagen. Dagen om Ledarskap och medarbetarskap är en fortsättning på förmiddagen

Läs mer

Health Informatics Centre a collaboration between Stockholm County Council and KI

Health Informatics Centre a collaboration between Stockholm County Council and KI Health Informatics Centre a collaboration between Stockholm County Council and KI ehälsa Möjlighet till patientinflytande eller Hot mot patientintegritet? Health Informatics Centre, Dept. of LIME and Dept.

Läs mer

SAMHÄLLSPOLITISKT PROGRAM

SAMHÄLLSPOLITISKT PROGRAM FÖRBUNDSSTYRELSENS FÖRSLAG SAMHÄLLSPOLITISKT PROGRAM REVIDERAT INFÖR KONGRESSEN 2013 SAMHÄLLSPOLITISKT PROGRAM Patientens rätt till vård och rehabilitering Alla hjärt- och lungsjuka patienter ska erbjudas

Läs mer

Kunskapsstyrning Strama som nationell kompetensgrupp. Bodil Klintberg Samordnare kunskapsstyrning hälso- och sjukvården, SKL

Kunskapsstyrning Strama som nationell kompetensgrupp. Bodil Klintberg Samordnare kunskapsstyrning hälso- och sjukvården, SKL Kunskapsstyrning Strama som nationell kompetensgrupp Bodil Klintberg Samordnare kunskapsstyrning hälso- och sjukvården, SKL Historik Vi har nu ganska länge vetat att vi måste jobba hårt för att sluta gapet

Läs mer

Utbildningsplan för specialistsjuksköterskeprogrammet kirurgisk vård 2KV13

Utbildningsplan för specialistsjuksköterskeprogrammet kirurgisk vård 2KV13 Utbildningsplan för specialistsjuksköterskeprogrammet kirurgisk vård 2KV13 Inrättad av Styrelsen för utbildning 2011-11-24 Fastställd av Styrelsen för utbildning 2012-10-17 Reviderad av Styrelsen för utbildning

Läs mer

Ledarens roll i kvalitetsförbättringsoch säkerhetsarbetet

Ledarens roll i kvalitetsförbättringsoch säkerhetsarbetet Ledarens roll i kvalitetsförbättringsoch säkerhetsarbetet En genomgång av forskning Dr John Øvretveit (jovret@aol.com) Director of Research, MMC, Karolinska Institute, Stockholm Professor of Health Policy

Läs mer

Vårdförbundets idé om vårdens ledarskap

Vårdförbundets idé om vårdens ledarskap Vårdförbundets idé om vårdens ledarskap Det här vill Vårdförbundet Vårdförbundets idé om vårdens ledarskap Ledarskapet i vården spelar en avgörande roll för att skapa en vård som utgår från individens

Läs mer

Sammanställning av kompetensinventering för delprojekt. Rätt stöd till personer som åldras

Sammanställning av kompetensinventering för delprojekt. Rätt stöd till personer som åldras Sammanställning av kompetensinventering för delprojekt Rätt stöd till personer som åldras Innehåll 1. Om kompetensinventeringen i delprojektet... 3 2. Grundläggande kompetensutvecklingsbehov... 3 Kontakt

Läs mer

Landstinget Halland Mats Eriksson (M), t o m 46 Lisbeth Waagstein (M), ersättare Ingemar Andersson (S), tjg ersättare

Landstinget Halland Mats Eriksson (M), t o m 46 Lisbeth Waagstein (M), ersättare Ingemar Andersson (S), tjg ersättare PROTOKOLL 1(5) 2009-09-25 43-60 Protokoll fört vid sammanträde i Hjärnarp, Margretetorps Gästgifvaregård 2009-09-25 med Södra Regionvårdsnämnden. Närvarande Landstinget Blekinge Marie Sällström (S) Petronella

Läs mer

REDOVISNING FRÅN ÖPPET FORUM

REDOVISNING FRÅN ÖPPET FORUM REDOVISNING FRÅN ÖPPET FORUM Här redovisas den muntliga redovisningen, antecknat av Rolf B. Frågeställningar i fet stil. ST-läkarnas delmål 20 - vilka lär-möjligheter kan vara till hjälp? Att ha en kvalitetsdel

Läs mer

Prevention, screening och tidig intervention vid typ 2 diabetes

Prevention, screening och tidig intervention vid typ 2 diabetes År 2008 Årg 21 Nr 3 Prevention, screening och tidig intervention vid typ 2 diabetes Bästa Diabetes-kollega! Hjärtligt välkomna till vackra Härnösand vid porten till Höga kusten den 15-16 maj 2008. Programmet

Läs mer

SJUKSKÖTERSKAN GÖR SKILLNAD! 5 6 DECEMBER 2013, BONNIER CONFERENCE CENTER, STOCKHOLM

SJUKSKÖTERSKAN GÖR SKILLNAD! 5 6 DECEMBER 2013, BONNIER CONFERENCE CENTER, STOCKHOLM Nationell konferens för sjuksköterskor i äldrevård och geriatrik. Ett samarbete mellan Riksföreningen för sjuksköterskan inom äldrevård och tidningen Äldreomsorg/Gothia Fortbildning. SJUKSKÖTERSKAN GÖR

Läs mer