ORGANISATIONSSCHEMA ÅR 2006

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "ORGANISATIONSSCHEMA ÅR 2006"

Transkript

1 Årsredovisning

2 ORGANISATIONSSCHEMA ÅR 2006 Landstingsfullmäktige Landstingets revisorer Patientnämnd Sjukvårdsutskott Folkhälsoutskott Demokratiutskott Allmänpolitiskt utskott Landstingsstyrelse Arbetsutskott Landstingsrådsberedning Smittskyddsenhet Centrum för klinisk forskning Läkemedelskommitté Landstingsdirektör Landstingsstyrelsens sekretariat Ledningskontor Division Närsjukvård Division Medicin Division Kirurgi Division Diagnostik Division Psykiatri Division Folktandvård Division Konsult och Service Division Regionutveckling Förtroendemannaorganisation Tjänstemannaorganisation 2

3 Organisationsschema 2 Året i korthet 4 Ett historiskt år 5 Vi är på rätt väg 6 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE Landstinget i omvärlden 7 Från politisk vilja till verksamhet 9 Västmanlänningarnas hälso- och sjukvård 10 En kunskapsorganisation 15 Miljöarbete är en viktig investering för framtiden 17 Sammanfattad ekonomisk analys 18 Driftredovisning 20 Investeringsredovisning 21 Måluppfyllelse 22 VERKSAMHETSREDOVISNING Division Närsjukvård 25 Division Medicin 28 Division Kirurgi 30 Division Diagnostik 32 Division Psykiatri 34 Division Folktandvård 36 Division Regionutveckling 37 Division Konsult och Service 38 Övrigt under landstingsstyrelsen 39 Patientnämnden 41 Bolag och samverkansorgan 42 Gemensamma nämnder 43 FOTO: TOMAS GUSTAVSSON LANDSTINGETS EKONOMI Sammanfattande ekonomisk bedömning 45 Ekonomisk analys 46 Resultaträkning, balansräkning, finansieringsanalys 52 Noter 54 Redovisning av pensionsmedelsförvaltningen 57 Redovisningsprinciper 58 Revisionsberättelse 59 Produktion: m.a.o marknadsföring Form: Tomas Gustavsson Bild & Formgivning Foto där inget annat anges: Pia Nordlander, bildn 3

4 Året i korthet Landstingets ekonomi Resultatet för verksamhetsåret 2006 uppgår till 0,8 miljoner kronor, vilket är 80,2 miljoner kronor lägre än det budgeterade. Resultatet för 2006 har påverkats av kostnader på 125 miljoner kronor av engångskaraktär, varav merparten är en förändring av pensionsskulden. Resultatet har även påverkats positivt av ökade skatteintäkter på 60,5 miljoner kronor jämfört med budget. Hebys länsbyte och skattehöjning Den 1 januari 2007 bytte Heby län från Västmanland till Uppsala. Ett omfattande arbete har genomförts under 2006 för att klara allt praktiskt och juridiskt kring länsbytet. Länsbytet beräknas innebära en omställningskostnad på 140 miljoner kronor för Landstinget Västmanland. För att mildra dessa effekter och möjliggöra en successiv anpassning till ett mindre befolkningsunderlag beslutades om en skattehöjning med 52 öre från Ny politisk ledning Efter valet 2006 övertog alliansen - moderaterna, folkpartiet, kristdemokraterna, centern och miljöpartiet - tillsammans med sjukvårdspartiet den politiska ledningen av landstinget. Ny Bröstenhet En helt ny digital mammografiutrustning har upphandlats under året och tagits i bruk vid den nya Bröstenheten, den modernaste i hela Sverige. Bröstenheten består av mammografin och kirurgklinikens bröstmottagning men även cytodiagnostiker, onkologer och patologer är knutna till enheten. Omorganisation och nytt ledningskontor I juni avvecklades Division Kansli. Då inrättades ett ledningskontor med uppgift att hantera strategiska och landstingsövergripande frågor. Övrig personal vid kansliet fördes i samband med denna omorganisation över till den nybildade Basenhet Kansli inom Division Konsult och Service. Balanserade styrkort Under året har arbetet med att utveckla styroch ledningsprocessen fortsatt. Förberedelser för att införa så kallade balanserade styrkort har pågått, och vissa divisioner har infört systemet. Mednet Mednet är en gemensam vårdgivarportal där all information om en patient ska samlas. Under året gjordes pilotinföranden på Sala Närsjukhus och Kvinnokliniken. Det första steget är att införa portalen, som hämtar och visar information från ett antal befintliga system. Nästa steg är att ansluta Cosmic, som innehåller vårddokumentation, läkemedelshantering och patientadministration. Bussolycka utanför Arboga Räddningsarbetet vid bussolyckan den 27 januari utanför Arboga leddes av Landstinget Västmanland och involverade tre landsting och 30 ambulanser. Patientsäkerhet Under året startade ett systematiskt och långsiktigt arbete för att höja patientsäkerheten i landstinget. Målet är en nollvision, det vill säga att ingen patient ska skadas i vården. I arbetet kommer Landstinget Västmanlands chefer och medarbetare att utbildas i den nationella metoden händelse- och riskanalys. Vårdgarantin Den 1 november 2005 infördes den utvidgade vårdgarantin efter en överenskommelse mellan Sveriges Kommuner och Landsting och staten. Landstinget Västmanland har arbetat aktivt för att uppfylla vårdgarantins tidsgränser. Exempelvis har alla patienter som väntat länge på behandling fått en skriftlig förfrågan om de ville bli behandlade utanför länet. Det resulterade i att under perioden 1 november 2005 till 31 december 2006 blev patienter hänvisade till vårdgivare utanför Västmanland. Jämfört med andra lands- ting har Västmanland därmed den högsta andelen patienter som tackat ja till vård utanför det egna landstinget. Smittskyddsenheten Våren 2006 inträffade tre fall av meningokocksjukdom i Västerås. Fallen motiverade betydande informationsinsatser till skolelever, deras föräldrar, sjukvården och allmänheten. Vaccination av högstadie- och gymnasieelever inom den nordöstra delen av Västerås samt deras syskon genomfördes därefter tillsammans med skolhälsovården i Västerås. Generalplanearbetet Generalplaneenheten har funnits som en temporär projektorganisation under 2005 och 2006 med uppgift att genomföra planerna för fastighetsinvesteringar på alla sjukhusorter. Det dominerande arbetet har varit utformningen av en ny vårdbyggnad vid Centrallasarettet i Västerås. Resultatet blev ett nytt förslag som markant avvek från det tidigare, varför det nya förslaget behandlades och beslutades av landstingsfullmäktige i mars Resten av året har ägnats åt att ta fram avdelningsfunktionsprogram för typvårdavdelning, infektion och rehabilitering. Enligt tidsplanen ska den nya vårdbyggnaden stå klar En ny väg till vården Familjeläkarmottagningarna Hemdal, Viksäng och Skultuna samt Kirurgmottagningen testade Internet som ett nytt sätt att ta kontakt med vården. Det är tjänsten Mina vårdkontakter, som drivs av Stockholms läns landsting, som provas. Patienten kan boka, avboka tid, förnya recept eller få rådgivning och slipper telefontider eller telefonkö. Ny politisk ledning i landstinget efter valet Sveriges modernaste bröstenhet öppnade i slutet av året. Centrallasarettets nya vårdbyggnad klubbades av fullmäktige. 4

5 Ett historiskt år 2006 blev på flera sätt ett historiskt år för Landstinget Västmanland. Det var sista året som Heby kommun tillhörde Västmanlands län. Länsbytet var resultatet av en folkomröstning 1998 men det dröjde till 2005 innan riksdag och regering fattade de avgörande besluten. Från 1 januari 2007 tillhör Heby Uppsala län. Länsbytet genomfördes utan att staten kompenserade vårt landsting. Kravet från landstingsstyrelsen var att staten skulle svara för alla kostnader. Så blev det inte. På olika sätt kom länsbytet att prägla landstinget under året. Det gällde att lösa de ekonomiska och praktiska frågorna inför årsskiftet, vilket var mer omfattande än någon kunnat ana. Det handlade samtidigt om att anpassa landstingets kvarvarande verksamhet till den snävare ekonomi som ett mindre landsting innebär. Det arbetet är ännu inte fullt genomfört i alla divisioner. Året blev också historiskt i samband med landstingsvalet i september. När väljarna sagt sitt hade landstinget fått en ny politisk ledning, byggd på alliansen - m, kd, c, fp och mp och med stöd av det nya sjukvårdspartiet. För socialdemokraterna innebar valet 2006 att partiet för första gången sedan 1929 hamnade i opposition. En av de första frågorna den nya majoriteten fick ta ställning till var skattesatsen För att klara omställningen efter Hebys länsbyte och kunna betala tidigare års underskott, beslutade den nya majoriteten att höja skatten med 52 öre. Skattehöjningen är emellertid en tillfällig åtgärd och redan 2008 ska skattesatsen börja återställas för att mot slutet av mandatperioden vara nere på 2006 års nivå. Årets ekonomiska resultat innebär att landstinget har haft överskott tre år i rad. Det har aldrig tidigare hänt utan skattehöjning. Resultatet hade hamnat betydligt närmare de 80 miljoner kronor, som den tidigare majoriteten planerade för i budgeten, om inte de oförutsedda engångskostnaderna, främst en oväntad uppräkning av pensionsskulden, hade uppstått. Något som ytterligare påverkat ekonomin är att tillväxten i Västmanland sedan år 2000 varit sämre än i andra landsting. Låg tillväxt ger lägre sysselsättning och därmed mindre skatteintäkter. Landstingets ekonomi är i hög grad beroende av samhällsekonomin. De närmaste åren väntar en rad utmaningar. Först och främst måste samtliga divisioner anpassa sin verksamhet till ett mindre befolkningsunderlag i och med att Heby inte längre tillhör Västmanland. Landstinget kan inte göra av med mer pengar än vad som finns. För att möta befolkningens behov av vård är på sikt samarbete med andra landsting ofrånkomligt. Ett litet län som Västmanland får svårt att erbjuda kvalificerad vård inom alla specialiteter. Samarbetet med Sörmland och Uppsala bör därför intensifieras. Ett fungerande samarbete med grannlänen är samtidigt en bra grund inför den väntade utvecklingen mot större regioner, ett arbete där Landstinget Västmanland bör ha en aktiv roll. Något vi lätt glömmer är att ett landsting står och faller med sin personal. Varje dag året runt får tusentals västmanlänningar hjälp av landstingets kompetenta och engagerade medarbetare, som inte alltid får den uppskattning de borde ha. Vi vill här passa på att tacka för en god arbetsinsats under var som vi visat ett historiskt år. Sannolikt är det också första gången en socialdemokrat och en moderat tillsammans skriver förordet till landstingets årsredovisning. Det säger en hel del om det goda klimat som råder bland oss förtroendevalda - trots att vi många gånger har skilda uppfattningar i sakfrågor. Somliga kallar det bruksanda, vi kallar det Västmanlandsanda. GLENN ANDERSSON (s) Landstingsstyrelsens ordförande t o m MAGNUS EDLUND (m) Landstingsstyrelsens ordförande fr o m

6 Vi är på rätt väg Under året presenterades den första samlade redovisningen av hälso- och sjukvårdens kvalitet och effektivitet. Syftet är att regelbundet publicera öppna jämförelser av vården. Det är positivt för patienterna men också för den fortsatta utvecklingen av svensk hälso- och sjukvård. Den första rapporten visade att den västmanländska vården överlag håller god kvalitet. Det gäller exempelvis den kirurgiska vården, hjärtsjukvården och överlevnaden vid cancersjukdom. Jämförelsen visar också att Västmanland har lägre kostnader än andra landsting. Däremot kan vi bli bättre vad gäller patienternas erfarenheter och attityder till vården var det första hela året med den utökade vårdgarantin. Det är för tidigt att dra några långtgående slutsatser efter bara ett drygt år. Vi kan ändå konstatera att flertalet verksamheter tack vare ett målmedvetet förbättringsarbete klarar vårdgarantins tidsgränser. Undantagen är främst ortopedi och kirurgi, där väntetiderna fortfarande är långa på grund av ökad tillströmning av patienter. Sedan 1 november 2005 har drygt västmanlänningar fått remiss till vårdgivare utanför länet i enlighet med vårdgarantin. Det är positivt för patienterna som snabbt får vård men också en kostsam lösning. Inriktningen måste vara att klara vårdgarantin inom landstinget. Ökningen av köpt utomlänsvård är en förklaring till att det ekonomiska resultatet 2006 blev sämre än planerat. En annan bidragande orsak var förändringen av pensionsskulden. Men faktum kvarstår, ska vi klara de angelägna och viktiga investeringar som väntar måste landstinget kommande år ha resultat på i storleksordningen 75 miljoner kronor. Projektet ny vårdbyggnad vid Centrallasarettet i Västerås tog under 2006 flera viktiga steg framåt. Bland annat finns nu ett provrum där allmänhet och personal kan se framtidens patientrum. Landstingsvalet i september innebar att landstinget fick en ny politisk ledning. De kommande fyra åren styrs landstinget av alliansen (m, kd, c, fp och mp) tillsammans med sjukvårdspartiet. För att klara de ekonomiska följderna av Hebys länsbyte beslutade den nya majoriteten att 2007 tillfälligt höja landstingsskatten med 52 öre. Det ger divisionerna en rimlig möjlighet att anpassa verksamheten till ett mindre befolkningsunderlag. Sammanfattningsvis kan vi blicka tillbaka på ett händelserikt år och konstatera att landstinget, trots påfrestningar, bedriver en verksamhet med god kvalitet till låga kostnader. Under året har flera viktiga steg tagits i det fortsatta arbetet med att utveckla landstinget - tack vare engagerade och kunniga medarbetare. J AN B RITHON Landstingsdirektör 6

7 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE Landstinget i omvärlden Det gångna året går till historien som ett av världsekonomins starkaste någonsin. Även för den svenska ekonomin blev 2006 ett rekordår med högre ekonomisk tillväxt än på flera decennier. Prognoserna pekar på en tillväxt på cirka fem procent, samtidigt som inflationen och räntorna varit fortsatt låga. Under framför allt slutet av året har även sysselsättningen, den sista biten i konjunkturpusslet, kommit på plats. Ökningstakten i sysselsättningen är den högsta på 2000-talet. Samhällsekonomin Statsbudgeten väntas visa ett överskott på 14 miljarder kronor för 2006 enligt Ekonomistyrningsverkets senaste beräkningar. Eftersom kommunerna och landstingen också har goda finanser, främst till följd av att skatteunderlaget utvecklas positivt, förväntas överskottet för hela den offentliga sektorn bli omkring tre procent av bruttonationalprodukten (BNP). Arbetsmarknad Landstinget Västmanland påverkas av hur samhällsekonomin utvecklas. Hög ekonomisk tillväxt innebär normalt fler jobb och högre löner, vilket betyder ökade skatteintäkter för landstinget. Arbetsmarknaden i Västmanland har också utvecklats i positiv riktning under Antalet arbetslösa har minskat från 7,5 procent till 6,1 procent, eller uttryckt i antal personer från till Den starka konjunkturen i näringslivet är huvudförklaringen till den positiva utvecklingen. Sannolikt kommer arbetslösheten att fortsätta sjunka, då konjunkturen förutspås vara god även under 2007 och behovet av återanställningar på grund av pensionsavgångar kommer att öka. Ekonomisk tillväxt Västmanland har, jämfört med Sverige i övrigt, hittills under 2000-talet haft en relativt svag ekonomisk tillväxt mätt som utvecklingen av värdet av det som produceras inom länet, den så kallade bruttoregionprodukten (BRP). Den svagare utvecklingen kan främst förklaras av att allt fler västmanlänningar pendlar ut från 7

8 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE länet samt av ett ökat antal invånare men samtidigt en något svagare arbetsmarknad än för riket i stort. Utvecklingen indikerar att vi i allt högre grad är beroende av utvecklingen i Stockholm Mälardalen. För framtiden är det viktigt med en stark produktionsutveckling även inom länet. Västmanland har inte någon ny bransch eller något företagskluster i verkligt stark tillväxt. Vi har till exempel få biotechoch IT-verksamheter. Däremot kan vi se att handel och logistik växer, främst i Västerås. För landstingets del är det viktigt att påpeka att utvecklingen av invånarnas inkomster, skattekraften, är viktigare än utvecklingen av BRP. Regional samverkan Samverkan inom Stockholm Mälardalen ökar. Exempelvis pågår ett organiserat utvecklingsarbete kring infrastruktur- och kollektivtrafikfrågor som kallas En bättre sits, där Mälardalsrådet är en viktig aktör. Behovet av investeringar i infrastruktur är stort. Den kanske viktigaste frågan för regionens utveckling under de närmaste åren är hur vi löser den kapacitetsbrist som finns inom tågtrafiken i Mälardalen. Infrastruktur- och kollektivtrafikfrågorna är viktiga bland annat därför att det finns en stark koppling mellan hur stor en arbetsmarknadsregion är och hur många nya företag som skapas och hur inkomsterna utvecklas. Ansvarsutredningen Under februari 2007 offentliggör den så kallade ansvarskommittén sitt förslag. Sannolikt kommer förslaget att innebära stora förändringar i den regionala indelningen, både vad gäller statliga verksamheter och den framtida sjukvårdsorganisationen. Riktningen går mot större regioner. Troligen kommer utredningen inte att peka ut hur den nya geografiska indelningen ska se ut. Under de närmaste åren kommer förmodligen intensiva förhandlingar mellan landsting och stat äga rum, där resultaten i allra högsta grad kommer att påverka både landstinget som organisation och de verksamheter som landstinget bedriver. Länsbyte för Heby Den 1 januari 2007 bytte Heby län från Västmanland till Uppsala. Ett omfattande arbete har genomförts i båda landstingen för att klara allt praktiskt och juridiskt kring länsbytet. Länsbytet beräknas innebära en omställningskostnad på 140 miljoner kronor för Landstinget Västmanland. För att mildra dessa effekter och möjliggöra en successiv anpassning till det "nya" landstinget har skatten tillfälligt höjts med 52 öre. Framtiden* Skatteintäkterna beräknas öka med cirka 4,5 procent per år under Denna intäktsökning bedöms dock inte räcka till för både pris- och löneökningar, som uppskattas till cirka 3,3 procent per år, samt de ökade behov som följer av den demografiska utvecklingen. Statens bidrag till landstingen beräknas öka med 2,3 procent 2007 och 4,3 procent 2008, men därefter finns inga utfästelser om ökningar av statsbidragen. De demografiska förändringarna väntas medföra ett ökat resursbehov för landstingen under de närmaste åren på i genomsnitt 0,7 procent per år i fasta priser. Antalet individer i åldersgrupper med relativt stora vårdbehov ökar snabbare än andra åldersgrupper. Därutöver kan man se en trendmässig ökning på ca 0,5 procent per år, som dels beror på den medicintekniska utvecklingen, dels på att medborgarna efterfrågar mer och bättre sjukvård, när de får bättre ekonomiska förutsätt- ningar. Dessutom beräknas läkemedelskostnaderna öka med ca 0,4 procent per år. Alla dessa ökningar är uttryckta i fasta priser, vilket innebär att normala pris- och löneökningar tillkommer. Eftersom intäktsökningarna troligen inte är tillräckliga för att hantera dessa kostnadsökningar, krävs fortsatta effektiviseringar och rationaliseringar inom verksamheten. Härvid kan den nyligen presenterade rapporten Öppna jämförelser från Sveriges Kommuner och Landsting och Socialstyrelsen vara till viss hjälp. Där framgår vilka landsting som lyckats bäst med att få bra vårdresultat till en rimlig kostnad inom olika verksamhetsgrenar. Tanken är att landstingen ska kunna lära av varandra och använda detta faktaunderlag som grund för ett förbättringsarbete. *) Källa: Ekonomirapporten, Sveriges Kommuner och Landsting, november Nya skyltar kommer att behövas i Heby och Östervåla. Den 1 januari 2007 bytte Heby län från Västmanland till Uppsala. Ett omfattande arbete har genomförts för att klara allt praktiskt och juridiskt kring länsbytet. FOTO: LARS THOMASSON 8

9 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE Från politisk vilja till verksamhet Landstinget Västmanland är en politiskt styrd organisation. All verksamhet i landstinget bygger på den värdegrund, den vision och de inriktningsmål som antagits av landstingsfullmäktige. Värdegrund - Den som verkar i Landstinget Västmanland ska i alla sammanhang vägledas av övertygelsen om alla människors lika värde och vikten av att låta en humanistisk människosyn genomsyra allt agerande och alla handlingar människor emellan. - Landstinget Västmanland verkar för öppenhet och inflytande för invånare och brukare. - Invånarna ska bemötas respektfullt. - Alla invånare kan ta ansvar. - Landstinget ska hushålla med de gemensamma resurserna, som ska fördelas efter behov. Vision Det hälsofrämjande landstinget bidrar till ett gott liv för alla. Alla som behöver ska ha tillgång till vård med hög kvalitet. Invånarna är delaktiga med tilltro till en levande demokrati. Inriktningsmål De inriktningsmål som gällde för landstingets verksamheter 2006 har varit oförändrade sedan 2004: Trygghet Förbättrad folkhälsa Värna svaga och prioriterade grupper Ökad tillväxt Kostnadseffektiv verksamhet Personal med rätt kompetens för verksamhetens behov God ekonomisk hushållning (sunda finanser) Att förverkliga politiska beslut För att förverkliga den politiska viljan som uttrycks genom värdegrund, vision och inriktningsmål har landstinget en styr- och ledningsprocess. Inriktningsmål, strategier och resultatmål beskrivs i landstingsplanen, som tillsammans med delårsrapporterna och årsredovisningen är landstingets viktigaste styrdokument. Resultatmålen är mätbara och möjliga att följa upp. De ligger till grund för divisionernas mål, som fastställs i överenskommelser som tecknas mellan landstingsstyrelsen och respektive division. Uppföljning av överenskommelserna redovisas i månads- och delårsrapporter samt i årsredovisningen och utgör underlag för kommande landstingsplan. Styr- och ledningsprocessen Under 2006 har ingen revidering skett av värdegrund, vision eller inriktningsmål. Landstingsfullmäktiges fyra utskott, vilkas ansvar är att föra in medborgarperspektivet i beslutsprocessen, kom under året med en utvärdering av utskottens arbete under perioden Av rapporten framkommer att utskottens uppdrag inte varit helt tydligt, vilket i periodens inledning ledde till dubbelarbete. Utskotten efterlyser också ett mer planerat samarbete med landstingsstyrelsen för utbyte av information. Utskotten anser ändå att deras arbete bidragit till ökad medborgarkontakt, bland annat genom olika dialogfora, fokusgrupper, öppna möten och äldreting. Utskottens seminarier har bidragit till att höja kunskapen hos landstingsfullmäktiges ledamöter. Under året har arbetet med att utveckla styr- och ledningsprocessen fortsatt. Förberedelser för att införa så kallade balanserade styrkort har pågått, vilket lett till att vissa divisioner infört systemet. Dessutom pågår utveckling av en faktabas i syfte att beskriva den löpande verksamheten i nyckeltal för produktion, ekonomi och kvalitet. 9

10 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE Västmanlänningarnas hälso- och sjukvård 10 Enligt hälso- och sjukvårdslagen har alla medborgare rätt till en god hälso- och sjukvård på lika villkor. Befolkning och hälsoläge* Befolkning Den 31 december 2006 fanns det invånare i Västmanland. Under 2006 föddes nya invånare och personer avled. Samma år flyttade personer in i länet medan personer flyttade ut. Den 1 januari 2007 övergick dock Heby kommun till Uppsala län, vilket innebar en minskning av invånarantalet i Västmanland med personer eller drygt 5 procent till invånare. Medellivslängd och självskattad hälsa Medellivslängden fortsätter att öka. Under åren var medellivslängden 78,0 år för män och 82,4 för kvinnor i riket. I Västmanland var den förväntade medellivslängden ungefär densamma för män (77,9 år) och för kvinnor (82,2 år) som i riket. Ungefär 70 procent av de vuxna i Västmanland anger att de mår bra. Andelen som mår bra ökade med 2 procentenheter mellan åren 2000 och Landstinget Västmanland Folkmängd Antal födda barn Antal vårdplatser, somatisk vård Hälsoläget i Landstinget Västmanland Andel (%) av befolkningen år som anser sig må bra som ofta har värk i skuldror, nacke eller axlar som anser sig ha dåligt psykiskt välbefinnande ligrökare i riket. Rökningen har inte minskat sedan år En femtedel av de vuxna i Västmanland rör sig för lite (mindre än två timmar per vecka) på sin fritid. Fysisk inaktivitet är vanligast bland yngre medelålders män (35-49 år) samt bland äldre kvinnor (65-84 år). Var tionde vuxen i Västmanland rapporterar att de under de senaste 12 månaderna råkat ut för olycksfall som ledde till vård eller tandvård. Olycksfall är vanligast bland unga män och bland unga och äldre kvinnor. I den yngsta åldersgruppen händer olyckan ofta i samband med att man idrottar eller motionerar, speciellt bland män. Bland de äldre händer olyckan ofta när man promenerar ute eller är sysselsatt i hemmet. Hela 25 procent av männen och 10 procent av kvinnorna i Västmanland berusar sig minst en gång i månaden. Nästan hälften av männen och en fjärdedel av kvinnorna i åldersgruppen år berusar sig minst en gång i månaden, medan andelen bara är någon procent i åldersgruppen år. Sjukdomar och besvär i öppen vård De fem oftast förekommande orsakerna till läkarkontakter i öppen vård är högt blodtryck, ospecificerad värk, depression, sömnsvårigheter och astma respektive ångesttillstånd. I Västmanland anger 18 procent av de vuxna att de har högt blodtryck. Detta motsvarar cirka personer i länet. Andelen med högt blodtryck ökar kraftigt med stigande ålder. Cirka 8 procent rapporterar att de har astma, medan 6 procent anger att de har diabetes. Drygt en tredjedel av de vuxna i Västmanland anger att de ofta lider av värk i skuldror, nacke eller axlar. Andelen med värk i rörelseorganen ökar till pensionsåldern och minskar därefter något. Värk i rörelseorganen är vanligare bland kvinnor än bland män. Andelen med värk i skuldror, nacke eller axlar ökade Sjukdomar i sluten vård De fyra stora sjukdomsgrupperna i sluten vård är cirkulationsorganens sjukdomar, tumörer, psykiska sjukdomar och skador. Tillsammans står de för 59 procent av alla vårddagar i sluten vård i Västmanland. Förutom hög ålder och manligt kön är rökning, högt blodtryck och höga blodfetter de mest kända riskfaktorerna för cirkulationsorganens sjukdomar. Även övervikt, i synnerhet bukfetma, och diabetes är väldokumenterade riskfaktorer. Lågutbildade personer löper nästan dubbelt så stor risk att få hjärtinfarkt som högutbildade. Drygt hälften (59 procent) av männen i åldern år i Västmanland och nästan hälften av kvinnorna (45 procent) är överviktiga eller kraftigt överviktiga. Andelen kraftigt överviktiga är 14 procent bland både män och kvinnor. Övervikt är något vanligare i Västmanland än i riket som helhet. Andelen överviktiga ökade med 3 procentenheter i Västmanland mellan åren 2000 och Närmare 25 procent av alla cancerfall orsakas av tobaksrökning. Lungcancer är den tredje vanligaste cancertypen och en av dem som har sämst prognos. Åtta av tio lungcancerfall orsakas av rökning. 15 procent av västmanlänningarna i åldern år uppger att de röker dagligen. Detta motsvarar andelen dagmed 3 procentenheter mellan åren 2000 och Av funktionsnedsättningar är nedsatt hörsel vanligast, speciellt bland äldre. Var fjärde man och var sjunde kvinna i Västmanland rapporterar att de har hörselnedsättning. Psykiska besvär Den psykiska ohälsan orsakar stor belastning på sjukvården både vad gäller slutenvård och primärvård. Den psykiska ohälsan får också konsekvenser socialt och ekonomiskt för såväl individen som samhället. Medan de allvarligaste psykiska sjukdomarna, exempelvis psykoser, inte ökat de senaste årtiondena, har det sedan början av 1990-talet skett en ökning av psykiska besvär i befolkningen. En fördjupningsstudie om den psykiska hälsan i regionen har utförts under Kvinnor uppger psykiska besvär i större utsträckning än män. Närmare 40 procent av kvinnorna och 30 procent av männen angav att de i hög grad eller i viss utsträckning var oroliga eller nedstämda. Unga vuxna hade psykiska besvär i större utsträckning än äldre. Generellt upplevdes den psykiska hälsan vara bäst bland yngre pensionärer, år. Den psykiska hälsan hänger samman med den upplevda fysiska hälsan, speciellt med värk i rörelseorganen. Enligt resultaten har ingen ökning av psykiska besvär kunnat konstateras mellan åren 2000 och Följande faktorer utgör enligt studien en god jordmån för den psykiska hälsan: goda relationer och socialt stöd, en bra fördelning av hemarbetet, sysselsättning och trivsel på *) Uppgifterna om befolkningens hälsa baseras dels på registerdata och befintlig statistik från bland annat Socialstyrelsen, dels på enkätundersökningen Liv & hälsa. Befolkningsundersökningen Liv & hälsa genomfördes under åren 2000 och 2004 i samarbete med landstingen i Uppsala, Sörmland, Örebro och Värmlands län. Nästa undersökning planeras genomföras år 2008.

11 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE arbetet samt ekonomisk trygghet. Ju flera skyddande faktorer individen har, desto bättre är denne rustad att hantera olika påfrestande livshändelser. Hälso- och sjukvårdsutbudet Närsjukvården är basen i det västmanländska hälso- och sjukvårdsutbudet. Grundtanken är att i den vårdsökandes närmiljö kunna erbjuda god vård för vanligt förekommande sjukdomar och tillstånd som kräver återkommande behandling. Inom Division Närsjukvård finns därför bland annat familjeläkarverksamheten, närsjukhus, handikappcentrum och hjälpmedelscentrum. I stort sett alla västmanlänningar är listade hos en familjeläkare. Teamet inom familjeläkarverksamheten har ett helhetsansvar för patienten och ansvarar för hälsovård, sjukvård, rehabilitering samt mödra- och barnhälsovård. Familjeläkarverksamheten bedrivs såväl i landstingets egen regi som av privata familjeläkare. Närsjukhus finns i Fagersta, Sala, Köping och Västerås. Verksamheten är i första hand inriktad på att ta hand om patienter med långvariga behov och flera olika problem, främst äldre och patienter som behöver rehabilitering av specialistläkare. Närsjukhusen innehåller medicinmottagning, röntgen och laboratorium samt vårdavdelning. Närsjukhuset i Köping har dessutom akutmottagning, akut internmedicinsk verksamhet samt fler vårdplatser än närsjukhusen i Sala och Fagersta. Närsjukhuset i Västerås är en del av centrallasarettet. Den grundläggande psykiatriska vården är framför allt inriktad på öppenvård. Division Psykiatri har enheter för såväl vuxen- som barn- och ungdomspsykiatri på de fyra sjukhusorterna. För behov som kräver särskild specialistkompetens eller utrustning finns länssjukvården, som bedrivs inom divisionerna Medicin, Kirurgi och Diagnostik och är samlad vid Centrallasarettet i Västerås och till viss del vid Köpings lasarett. För att tillgodose västmanlänningarnas behov av hälso- och sjukvård har landstinget därutöver slutit avtal med ett antal privata specialistläkare, sjukgymnaster, kiropraktorer, naprapater och psykoterapeuter. Behovet av högspecialiserad vård som landstinget självt inte bedriver, till exempel hjärtoperationer och transplantationer, tillgodoses genom regionsjukvårdsavtal. Vårdgarantin Den 1 november 2005 infördes den utvidgade vårdgarantin efter en överenskommelse mellan Sveriges Kommuner och Landsting och staten. Syftet var att öka tilltron till vården och stärka patientens ställning. Landstinget Västmanland har arbetat aktivt för att uppfylla vårdgarantins tidsgränser. Det har handlat om utökning av kapaciteten, effek- tivisering av verksamheter och genomgång av väntelistor. Exempelvis har alla patienter som väntat länge på behandling fått en skriftlig förfrågan om de ville bli behandlade utanför länet. Det resulterade i att under perioden 1 november 2005 till 31 december 2006 fick patienter remisser till vårdgivare utanför Västmanland. Jämfört med andra landsting har Västmanland därmed den högsta andelen patienter som tackat ja till vård utanför det egna landstinget. Förklaringen är dels de aktiva informationsinsatserna, dels att det fanns ett uppdämt behov till följd av den begränsning av vård enligt vårdgaranti och valfrihet som gällde under Fortfarande fanns i november patienter som väntat mer än 90 dagar, främst inom ortopedi, öron-näsa-hals och kirurgi. Det är för tidigt att dra några långtgående slutsatser om vårdgarantins effekter efter ett Vårdkonsumtion per 1000 invånare fördelad på kommun år 2006 Kommun Inomlänsvård Med. och kir. vård Vård- Läkartillfälle besök Köpt utomlänsvård Med. och kir. vård Vård- Läkartillfälle besök Total vårdkonsumtion Med. och kir. vård Vård- Läkartillfälle besök Familjeläkarverksamhet Läkarbesök Arboga Fagersta Hallstahammar Heby Kungsör Köping Norberg Sala Skinnskatteberg Surahammar Västerås Totalt Vårdtillfällen*/1000 invånare Medicinsk och kirurgisk vård Psykiatrisk vård Totalt *) Definition av vårdtillfälle: Vårdkontakt i sluten vård. Avgränsas av in- och utskrivning inom ett medicinskt verksamhetsområde. Vårdtid i dagar/1000 invånare Medicinsk och kirurgisk vård Psykiatrisk vård Totalt Läkarbesök/1000 invånare Medicinsk och kirurgisk vård Psykiatrisk vård 1) Familjeläkarverksamhet Totalt ) Uppgift saknas. drygt år. Målet är att kunna ta hand om alla västmanlänningar på hemmaplan. För att nå det krävs ytterligare förbättringsarbete inom befintlig verksamhet för att få en bättre fungerande vårdkedja. Regionsjukvård Landstinget Västmanland har regionvårdsavtal med Akademiska sjukhuset i Uppsala och Universitetssjukhuset i Örebro samt med Karolinska universitetssjukhuset i Stockholm. Särskilda underavtal - partnerskapsavtal - har arbetats fram för några av de större specialistområdena. Vårdkonsumtion Med vårdkonsumtion menas all den vård som västmanlänningarna konsumerar. Traditionella variabler är läkarbesök, vårdtid i dagar och vårdtillfällen. Variabelvalet kan dock ge en 11

12 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE Västmanlänningarnas hälso- och sjukvård missvisande bild av vissa verksamheter, där besök hos andra yrkeskategorier är mer vanliga än läkarbesök. Flera divisioner har beskrivit ett arbete med kompetensutveckling, som skett i syfte att frigöra tid för läkare och effektivisera vården. Vårdkonsumtionen av den totala medicinska och kirurgiska specialistvården skiljer sig mellan länets kommuner. Heby har den högsta konsumtionen av läkarbesök följt av Sala. Fagersta och Norberg visar den lägsta konsumtionen av läkarbesök men den högsta vad avser vårdtillfällen (se tabellen på föregående sida). Västmanlänningarna konsumerar den allra största delen av sin vård inom länet (88 procent av läkarbesöken och 87 procent av vårdtillfällena). Den övriga konsumtionen (köpt utomlänsvård) avser valfrihetsvård, vårdgaranti, högspecialiserad vård samt akutvård. I jämförelse med föregående år har det skett en ökning av den köpta utomlänsvården med en stor kostnadsökning som följd. Av den köpta utomlänsvården står Heby för 12 procent av vårdtillfällena och 13 procent av läkarbesöken. Med tanke på att kommuninvånarna utgör cirka 5 procent av befolkningen är det en betydande del av deras vårdbehov som tillgodoses utanför Västmanland. Även kommuninvånarna i Arboga och Norberg har en betydande vårdkonsumtion utanför länet. Inom länet konsumerar invånarna i Köping flest besök i specialistvården - ett läkarbesök per invånare och år, medan invånarna i Norberg och Fagersta konsumerar flest vårdtillfällen. Besöken på akutmottagningarna (se nedanstående tabell) har ökat inom både medicinsk och kirurgisk vård under Det finns stora skillnader mellan kommunerna i konsumtionen av akutvård. Inom den medicinska vården har Köping tillsammans med Arboga och Kungsör flest besök på akutmottagning per tusen invånare. Inom den kirurgiska akutvården har invånarna i Västerås flest akutvårdsbesök, även om skillnaderna inte är lika markanta som inom den medicinska vården 1). Närheten är en möjlig förklaring till att Köping har högre konsumtion av akutvård än andra orter. Konsumtionsskillnader mellan kommunerna kan emellertid påverkas av andra faktorer och kräver djupare analys innan säkra slutsatser kan dras. Den långsiktiga trenden för den medicinska och kirurgiska vården är att vårdtiden i dagar räknat minskar något efter toppåret En mindre ökning noteras emellertid mellan 2005 och Vårdtillfällena, som också var flest 2002, har legat på ungefär samma nivå under perioden Trenden avseende vårdtid i dagar inom den psykiatriska vården visar en nedgång, medan vårdtillfällena ligger konstant under samtliga fem år. Läkarbesöken har från 2002 och framåt minskat inom den medicinska och kirurgiska vården. En svag ökning av läkarbesöken kan ses inom familjeläkarverksamheten under femårsperioden. Framtidens vårdkonsumtion Allt fler blir allt äldre, vilket medför ett ökat vårdbehov. Samtidigt innebär den medicintekniska utvecklingen att allt fler sjukdomar och tillstånd kan behandlas, vilket också ökar vårdbehovet. Vårdkonsumtionen är en av många olika komponenter som ligger till grund för planeringen av framtidens hälsooch sjukvård. Med hjälp av nya informationssystem kan landstinget i framtiden få fram fler uppgifter, som möjliggör djupare analyser av vårdkonsumtionen för att på bästa sätt kunna tillgodose länsinvånarnas behov. Kostnader i kronor per invånare Landstinget Västmanland deltar i nyckeltalssamverkan, Nysam. Nysam utgörs av en grupp landsting som med hjälp av konsultföretaget Helseplan tar fram nyckeltal för hälso- och sjukvården. I den första grafen på nästa sida visas hur stor del av nettokostnaden per invånare som avser medicinsk och kirurgisk vård, primärvård samt psykiatri. Över femårsperioden har primärvårdens andel av nettokostnaden per invånare ökat med cirka 1,4 procentenheter. Motsvarande minskning har skett för den medicinska och kirurgiska vården. Andelen psykiatrisk vård har legat relativt konstant under åren. Kostnaden mätt i kronor per invånare visas i den andra grafen på sidan 13. År 2006 ökade kostnaden för medicinsk och kirurgisk vård, primärvård samt psykiatri med 786 kronor per invånare (5,6 procent) jämfört med föregående år. Ökningen har främst skett inom medicinsk och kirurgisk vård, med 670 kronor per invånare (7,2 procent). Över femårsperioden har den totala nettokostnaden i kronor per invånare ökat med kronor (10,3 procent). Medicinsk och kirurgisk vård har den största ökningen i kronor per invånare, 687 kronor, men den största procentuella ökningen har skett inom primärvården, med 8,3 procent. Mellan år 2003 och 2005 var den totala kostnadsökningen per invånare relativt låg (2,5 procent), för att därefter öka markant under ) Kommuninvånare som varit hos vårdgivare utanför Västmanlands län är inte medräknade, vilket troligtvis förklarar Hebys låga andel akutmottagningsbesök i Västmanland. Vårdkonsumtion av akutmottagningsbesök per 1000 invånare år fördelat på kommun och sjukhus Köping Västerås Total Västerås Total Medicinsk vård Medicinsk vård Medicinsk vård Kirurgisk vård Medicinsk och kirurgisk vård Arboga Fagersta Hallstahammar Heby Kungsör Köping Norberg Sala Skinnskatteberg Surahammar Västerås Total

13 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE Västmanlänningarnas hälso- och sjukvård Landstingsövergripande verksamheter som bidrar till förbättrad hälsa För att tillgodose västmanlänningarnas behov av en god hälso- och sjukvård med hög kvalitet omfattar landstingets ansvar ytterligare verksamheter med stor betydelse för befolkningen. Smittskyddsenheten Landstinget har ansvar för att åtgärder vidtas för att begränsa smittspridning till och mellan människor. I Landstinget Västmanland ansvarar smittskyddsenheten under ledning av smittskyddsläkaren för dessa uppgifter. Under våren 2006 inträffade tre fall av meningokocksjukdom i Västerås. Fallen motiverade betydande informationsinsatser till skolelever, deras föräldrar, sjukvården och allmänheten. Vaccination av högstadie- och gymnasieelever inom den nordöstra delen av Västerås samt deras syskon genomfördes därefter tillsammans med skolhälsovården i Västerås. Under hösten har flera fall av skabb upptäckts på vårdenheter i Västmanland, som också föranlett omfattande informationsåtgärder till vårdpersonal, patienter och allmänhet för att förhindra vidare smittspridning av sjukdomen. Sedan den 29 september i fjol ska alla fall av skabb som diagnostiseras i Västmanland anmälas till smittskyddsenheten. Under året har antalet nya bärare av resistenta gula stafylokocker, MRSA, fortsatt att öka (46 jämfört med 35 i fjol). Dessa bärare fordrar en stor arbetsinsats för att kartlägga smittvägar samt informera och ge råd till patienter, anhöriga och personal inom kommunal verksamhet. Det har under året förekommit några utbrott på vårdinrättningar i länet. Antalet nyanmälda fall av klamydia har också fortsatt att stiga, från 979 till fall. Vid årsskiftet 2005/06 infördes rutinen att alla barn i Västmanland födda och senare, där minst en förälder kommer från ett land där hepatit (gulsot) B är vanlig, erbjuds vaccination mot sjukdomen. I juni antogs tre plandokument med fokus på epidemiberedskap av landstingsstyrelsen: 1) Epidemiberedskapsplan, 2) Informationsplan vid förhöjd epidemiberedskap och 3) Beredskapsplan för pandemisk influensa. Andel av kostnader % Medicinsk och kirurgisk vård (somatisk vård enligt Nysam) Primärvård Psykiatrisk vård Centrala läkemedelskommittén Läkemedelskommittén är Landstinget Västmanlands expertorgan i övergripande läkemedelsfrågor. Dess uppgift är att verka för en behovsbaserad, medicinskt ändamålsenlig och kostnadseffektiv läkemedelsanvändning samt att i övrigt främja användningen av rationella behandlingsmetoder i hälso- och sjukvården. Under 2006 har Läkemedelskommittén (CLK) på uppdrag av landstingsdirektören lämnat förslag till en formaliserad läkemedelsenhet och en modell för decentraliserad läkemedelsbudget inom förmånen. Den nya läkemedelsenheten inrättas vid årsskiftet 2006/ 2007 och decentraliseringen av läkemedelsbudgeten är inskriven i landstingsplanen En ny basläkemedelslista för antogs av CLK under våren och distribuerades till förskrivarna i början av juni. Division Närsjukvård har i samverkan med CLK formulerat rutiner för upprättande och hantering av akutläkemedelsförråd vid kommunala äldreboenden. Läkemedelskommittén har under året löpande lämnat rapporter till verksamheterna kring läkemedelsförbrukning och läkemedelskostnader. Olika informations- och utbildningsinsatser mot vårdgivare har genomförts i form av besök på familjeläkarenheter och kliniker, utbildningsdagar och seminarier. Speciellt fokus har lagts på läkemedel och äldre. En broschyr - Att må bra med läkemedel även när du blir äldre - har tagits fram och distribueras via apoteken till allmänheten. Ett välbesökt seminarium (600 deltagare) kring läkemedel och äldre arrangerades av CLK i samverkan med Apoteket AB, Västerås stad och pensionärsföreningar. CLK har deltagit i processen kring Mednet-projektet med särskild inriktning på läkemedelsmodulen inom datajournalen. CLK har också representerat landstinget i ett flertal regionala och nationella nätverk. Centrum för klinisk forskning Landstinget har ett lagstadgat ansvar för kliniskt forsknings- och utvecklingsarbete, som även omfattar folkhälsovetenskapligt forskningsarbete. Centrum för klinisk forskning (CKF) är ett resurscentrum skapat i samverkan mellan Landstinget Västmanland och Uppsala universitet. Syftet är att samla vetenskaplig och pedagogisk kompetens för konsultationer, utbildning, handledning och projektdrift inom forskning, utveckling och undervisning i en kreativ och tillgänglig miljö med bred Kostnader i kronor per invånare Medicinsk och kirurgisk vård (somatisk vård enligt Nysam) Primärvård Psykiatrisk vård * För att få jämförbarhet med tidigare år har receptförskrivna läkemedel i öppen vård och dosdispensering exkluderats. Uppgifter från totalkostnadsredovisningen i Nysam. förankring inom hälso- och sjukvårdsområdet. Målet med verksamheten är uppbyggnad av vetenskaplig kompetens och forskningsmiljö inom Landstinget Västmanland, som underlättar rekrytering av personal både till sjukvården och till klinisk forskning. Denna satsning gynnar patienterna, som blir omhändertagna på ett adekvat sätt av högkompetent personal. Under 2006 uppgick den vetenskapliga produktionen till 42 artiklar, tre disputationer, en halvtidskontroll/licentiatexamen, 59 öppet hus-besök för landstingsanställda samt sex nya projektanknytningar. Utöver detta har CKF, tillsammans med involverade kliniker, tagit emot 203 nya läkarkandidater. Totalt har det pågått 55 forskningsprojekt under året och funnits 15 registrerade doktorander/licentiater. CKF har bedrivit introduktionskurser i vetenskapsmetodik och medicinsk genetik, samt en introduktionskurs i evidensbaserad medicin i samarbete med Camtö* vid Örebro Universitet. Därutöver har CKF anordnat ett flertal föreläsningar, seminarier och symposier. CKF samarbetar med nationella och internationella forskningscentra vid bland annat Uppsala universitet, Karolinska Institutet, Göteborgs universitet, Malmö högskola, Universitetet i Wroclaw, Polen och National Institute of Health i Washington, USA. En av medarbetarna blev under året adjungerad professor vid Malmö högskola, och en fick pris för sitt avhandlingsarbete från Svenska Lundbeckstiftelsen och Organon. Medarbetare har även verkat som opponenter och deltagit i betygsnämnder vid disputationer på Karolinska Institutet och Uppsala universitet. Att möta framtidens behov Inom Landstinget Västmanland pågår ett omfattande utvecklingsarbete för att möta *) Centre for Assessment of Medical Technology in Örebro. 13

14 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE Västmanlänningarnas hälso- och sjukvård framtidens behov av hälso- och sjukvård. Det gäller, förutom den medicintekniska utvecklingen, utveckling av bland annat lokaler och informationsteknologi. Generalplanearbetet Generalplaneenheten har funnits som en temporär projektorganisation under 2005 och 2006 med uppgift att genomföra planerna för fastighetsinvesteringar på alla sjukhusorter. Syftet med planerna har varit att utifrån morgondagens behov modernisera lokaler men också att minska lokalytan. Förutom att påbörja och slutföra färdigutredda projekt har kompletterande utredningar och förankring hos verksamheterna genomförts. Olika aspekter har behandlats, som flexibilitet i användningen, standardutförande, samverkan mellan verksamheter, arbetsmiljö, vårdmiljö, säkerhet och kommunikation. Ett omfattande arbete i många arbetsgrupper har genomförts för att ta fram program för teknisk standard och tvärfunktionsprogram för information och försörjning. Programmen ska gälla för alla lokalinvesteringar i landstinget. Det dominerande arbetet har varit utformningen av en ny vårdbyggnad på Centrallasarettet i Västerås. Resultatet blev ett nytt förslag som markant avvek från det tidigare, varför det nya förslaget behandlades och beslutades av landstingsfullmäktige i mars Beslutet omfattade såväl inriktning, placering och utformning av byggnaden. I maj 2006 godkände landstingsstyrelsen dispositionen av byggnaden. Resterande tid under 2006 har ägnats åt att ta fram avdelningsfunktionsprogram för typvårdavdelning, infektion och rehabilitering. Enligt tidsplanen ska den nya vårdbyggnaden stå klar Mednet Målet med Mednet är En patient en journal, det vill säga att samla all information om en patient i en gemensam vårdgivarportal. Under 2006 gjordes pilotinförande på Sala Närsjukhus och Kvinnokliniken. I början av 2007 ansluter den tredje pilotenheten, Barnoch ungdomspsykiatrin. Ett första steg är att införa portalen som hämtar och visar information från ett antal befintliga system. Nästa steg är att ansluta Cosmic som innehåller vårddokumentation, läkemedelshantering och patientadministration. Beroende på resultatet av utvärderingen av pilotinförandena kommer breddinförande att kunna påbörjas under våren 2007 för portalen och av Cosmic i slutet av året. Under året har ett arbete pågått med bättre användning av begrepp och termer, vilket är en förutsättning för att verksamheterna ska ha största möjliga nytta av systemen. Erfarenhetsutbyte med andra användare av systemen har etablerats och fördjupats under året. För portalen samverkar landstinget med Rikshospitalet i Oslo och för Cosmic med andra berörda landsting och större privata vårdgivare. Framtidens enpatientrum ger mer privatliv och minskad risk för smittspridning. Ett typrum finns att besöka på centrallasarettet. 14

15 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE En kunskapsorganisation Arbetsgivarpolitiken inom Landstinget Västmanland vilar på tre strategiska områden: Personal- och kompetensbehov Hälsa och samverkan Lönebildning och individuell lönesättning Landstinget är en av länets största kunskapsorganisationer. Vår förmåga att försörja verksamheterna med rätt kompetens till rätt arbetsuppgift är en viktig framgångsfaktor. Som arbetsgivare ska landstinget framstå som attraktiv och kunna erbjuda bra anställningsförhållanden och hälsofrämjande arbetsplatser. Att såväl rekrytera nya medarbetare som behålla redan anställda är lika viktigt. Personal- och kompetensbehov Behovet av att rekrytera personal påverkas av en mängd faktorer som personalomsättning, sjukfrånvaro och pensionsavgångar. Flertalet av landstingets medarbetare arbetar heltid och medelsysselsättningsgraden är 93,6 procent. De prognoser som tagits fram över framtida pensionsavgångar visar på ökade avgångar under kommande år. Det är främst inom vissa specialistyrken som bristen kommer att öka. Under året har det främst varit svårigheter att rekrytera psykiatriker och vissa specialistsjuksköterskor. Bristen på psykiatriker gäller hela riket. Flera divisioner har under året arbetat aktivt med att rekrytera läkare från andra länder som Spanien, Ungern och Tyskland. Landstingets strävan är att behålla bra chefer samt trygga återväxten av nya chefer. Som ett led i detta har man under året gjort ett antal satsningar på stöd och kompetensut- Solrosen, som är Landstingshälsans pris för bästa arbetsplats, gick år 2006 till intensivvårdsavdelningen. Anställda totalt Andel av lönekostnad Årsarbetare Anställda Totalt anställda den 31 dec Siffrorna är exklusive timanställda. En årsarbetare motsvarar en heltidsarbetande per år. Anställda vid Bergslagssjukvården AB 2002 och 2003 ingår inte. Sjuksköterskor 30 % Undersköterskor, skötare m fl 17 % Läkare 21 % Paramedicinsk personal 7 % Tandvårdspersonal 6 % Administrativ personal 13 % Övriga 6 % 15

16 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE En kunskapsorganisation veckling för dessa. Utbildningen Ny chef genomförs kontinuerligt och är en bas för nya chefer att komma in i sin roll. Divisionerna har under året definierat personer lämpliga för framtida chefsuppdrag och dessa har sedan genomgått utbildningen Framtida chef. Utbildningen Ledarskap i läkarrollen vänder sig till ST-läkare och nyblivna specialister. Stöd i form av grupphandledning har getts till såväl framtida, nyblivna som erfarna chefer. Hälsa och samverkan En god arbetsmiljö med hälsofrämjande arbetsplatser är av avgörande betydelse för en väl fungerande verksamhet. Inom samtliga divisioner har under året pågått ett fortsatt förbättringsarbete inom såväl systematiskt arbetsmiljöarbete som rehabilitering. Under hösten påbörjades arbetet med att utveckla samverkan med de fackliga organisationerna. Samtliga fackliga organisationer har varit inbjudna att deltaga. Arbetet syftar till att förbättra och utveckla dialog och kommunikation. Basen i ett nytt samverkanssystem är arbetsplatsen. Under året har ett arbete pågått med att utveckla medarbetar-/lönesamtal och lönekriterier. Som arbetsgivare har landstinget skyldighet att förebygga ohälsa och olycksfall samt skapa förutsättningar för lika villkor och förutsättningar mellan kvinnor och män. Landstinget har under året visat sin viljeinriktning för detta och antagit såväl ny arbetsmiljöpolicy som jämställdhetspolicy. Landstingets viljeinriktning är att både arbetsmiljöoch jämställdhetsarbetet ska genomsyra och vara integrerat i all verksamhet samt bedrivas i samverkan med fackliga organisationer och medarbetare. Divisionerna har under året arbetat med att förbereda sig inför den nya arbetstidslagens anpassning till EU-direktivet. Lönebildning och individuell lönesättning Ett ständigt arbete pågår med att utveckla lönebildningsprocessen, vilket sker i samverkan och dialog med fackliga organisationer. Lönebildningsprocessen utvecklas kontinuerligt och följer vägledningsdokumentet till individuell lönesättning, som årligen revideras. Lönekartläggning enligt jämställdhetslagen har genomförts. Ett stort arbete med arbetsvärdering har skett och nödvändiga åtgärder, som konstaterats i samband med arbetsvärderingen, ska genomföras inom en treårsperiod med början inom ramen för löneöversyn Avtal om lönesamtalsmodell finns tecknade med merparten av de fackliga organisationerna. Anställda fördelade på befattningsområde och kön Sjuksköterskor, vårdadministratörer, biomedicinska analytiker Skötare, undersköterskor, sjukvårdsbiträden, barnskötare m fl Sjukgymnaster, arbetsterapeuter, kuratorer, psykologer m fl Läkare Tandvårdspersonal Administrativ personal, läkarsekreterare m fl Tekniker Sjukfrånvaro Total sjukfrånvaro 8,2 % 7,9 % - varav långtidssjukfrånvaro 65,6 % 65,0 % Sjukfrånvaro, kvinnor 9,0 % 8,7 % Sjukfrånvaro, män 4,9 % 4,9 % Anställda -29 år 5,8 % 5,4 % Anställda år 7,8 % 7,8 % Anställda 50 år- 9,1% 8,6 % Frisknärvaro 29 % 29 % Sjukfrånvaron anges i procent av den sammanlagda ordinarie arbetstiden. Långtidssjukfrånvaron anges i procent av den totala sjukfrånvaron. Med långtidssjukfrånvaro avses sjukfrånvaro under en sammanhängande tid av 60 dagar eller mer. Med frisknärvaro avses den andel av samtliga anställda som inte har haft någon frånvaro för egen sjukdom under kalenderåret. Åldersfördelning Antal Skolledare, lärare m fl Ekonomi-, transportpersonal och övriga Kvinnor Män Totalt kvinnor (81%) och män (19 %) är anställda den 31 december Medelåldern är 46,4 år. År Kvinnor Män 16

17 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE Miljöarbete är en viktig investering för framtiden Miljöarbetet är i högsta grad en fråga om överlevnad. Det handlar om vår livsmiljö och hälsa och om våra barns och barnbarns framtid. För att visa trovärdighet måste vi hålla rent framför egen dörr och minska påverkan på den yttre miljön. Miljöarbetet måste pågå hela tiden bland alla som arbetar i landstinget. Det är allas vårt ansvar. Våra handlingar på arbetet och på fritiden är avgörande i strävan att nå ett hållbart samhälle. Personalens miljöengagemang är den viktigaste byggstenen för att vårt miljöarbete ska bli framgångsrikt. Landstinget är länets största arbetsgivare. Genom att aktivt minska vår miljöpåverkan bidrar vi till att nuvarande och kommande generationer tillförsäkras en hälsosam och god miljö. Ett antal aktiviteter, såsom transporter, energianvändning, flöden av material, kemikalier och varor med mera, orsakar flera av dagens miljöproblem. Vissa åtgärder kan leda till att mer än ett miljömål nås. Miljöprogrammet för Landstinget Västmanland gällde under perioden Ett nytt miljöprogram kommer att arbetas fram under Miljöarbetet under 2006 Grundläggande miljöutbildning har givits vid fyra tillfällen för 76 miljörepresentanter. Ett integrerat ledningssystem för miljö och kvalitet är färdigt och håller på att implementeras i divisionerna. Nya rutiner för omhändertagande av smittfarligt avfall genomfördes i november Uppföljning av dessa har gjorts under året med positivt resultat. Hanteringen har blivit enklare och säkrare för personalen. Kemikaliehandboken Rätt medel vid rätt tillfälle har uppdaterats. Denna andra version finns endast elektroniskt. Information om kemikaliehantering och riskbedömning har givits till alla divisioner för målgrupperna chefer, miljörepresentanter och beställare. Uppnådda miljömål utifrån miljöprogrammet Energianvändningen inom landstinget ska effektiviseras med 5 procent per m 2 bruksarea. Resultat: Värmeenergin har minskat med 20 procent medan elenergin har ökat med 2,14 procent per m 2 bruksarea. Minska risken för negativ miljöpåverkan av läkemedel. Resultat: Nytt system för tillvaratagande av farligt avfall. Dokumentation med tydliga anvisningar om risker och lämpligt handhavande av kemikalier ska finnas tillgänglig och uppdaterad hos alla som köper in eller hanterar kemikalier senast vid utgången av år Resultat: Kemikaliehandbok har arbetats fram. Möjligheten att integrera kvalitets- och miljörevisioner ska utredas. Resultat: Det nya ledningssystemet för miljö och kvalitet kommer att ge förutsättningar för en gemensam revision. Miljösamordnare ska finnas på varje division. Resultat: I dagsläget finns kontaktpersoner. Miljömål som ej har uppnåtts Miljökrav ska ställas vid all upphandling. Vid ny-, om- och tillbyggnad ska resurshushållningsprincipen, produktvalsprincipen samt principen om bästa möjliga teknik användas. Mängden avfall sorterat som brännbart ska minska med 5 procent, utan att andelen osorterat avfall ökar. Landstinget Västmanland ska reducera koldioxidutsläppen från transporter med 10 procent per anställd. En strategi för arbetet med koldioxidmålet ska fastställas före utgången av Alla verksamheter ska genomgå miljörevision. Via samverkan och arrangemang ska kunskap om miljöfrågor förmedlas i regionen. En gemensam informations- och kommunikationsstrategi för miljö- och folkhälsofrågor ska arbetas fram. Forskningen rörande miljöeffekter av läkemedelsanvändning ska bevakas för att kunna hantera den påverkan som läkemedelsrester har på miljön. Under året har en miljöutredning påbörjats, som ska ligga till grund för det nya miljöprogrammet. Där ska nya miljömål tas fram utifrån de nationella mål som finns. Det är viktigt att de nya målen blir såväl realistiska som mätbara. Total mängd cytostatikaavfall och smittförande/skärande/stickande avfall kg Cytostatikaavfall Smittförande/skärande/stickande avfall Under perioden ökade cytostatikaavfallet med 23 procent. Smittförande/skärande/stickande avfall ökade med 180 procent under samma period. El-, värme- och vattenförbrukning MWh MWh m Elförbrukning Värmeförbrukning Vattenförbrukning Utsläpp av koldioxid Ton CO 2 från egen bil i tjänsten ambulanser Från 2002 till 2006 har körning med egen bil i tjänsten minskat med cirka 24 procent. Ambulanstransporterna har ökat 2006 i jämförelse med 2005 med cirka 37 procent. Den totala ökningen av dessa transporter har medfört ett ökat utsläpp av koldioxid till luften på cirka 54 ton. Det motsvarar cirka mil - 5 varv runt jorden Sorterat brännbart avfall från sjukhusen Ton Det brännbara avfallet har ökat under åren med 9,2 %

18 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE Sammanfattad ekonomisk analys Den ekonomiska analysen i årsredovisningen är uppdelad i resultatanalys, finansiell ställning och framtidsbedömning. Resultatanalysen görs dels utifrån avvikelser i bokslutet jämfört med budget, dels utifrån förändringen av intäkter och kostnader i förhållande till föregående år (se sidan 47). Under avsnittet finansiell ställning görs en analys av tillgångar och skulder och av hur dessa poster förändrats under året. I detta avsnitt ingår även en beskrivning av pensionsmedelsförvaltningen. I avsnittet Landstingets ekonomi finns en mer omfattande analys. RESULTATANALYS Det ekonomiska resultatet för 2006 uppgår till 0,8 mkr, vilket innebär en avvikelse mot budget på -80,2 mkr. I resultatet ingår ett antal poster som bedöms vara av engångskaraktär (jämförelsestörande) på totalt 125,4 mkr men också ökade skatteintäkter utöver budget på 60,5 mkr. I löpande priser har verksamhetens nettokostnader ökat med 391,3 mkr (8,0 %) jämfört med föregående år. Exklusive de jämförelsestörande posterna har nettokostnaderna ökat med 265,9 mkr (5,5 %). Avvikelser från budget 2006 i årsbokslutet Belopp i mkr Positiva Negativa effekter effekter Resultat för verksamheterna -80,0 Skatteintäkter 60,5 Generella statsbidrag och utjämning 16,2 Finansnettoavvikelse centralt -2,1 Övriga gemensamma kostnader och intäkter -74,8 Totalt 76,7-156,9 Årets resultat Budgeterat resultat 81,0 Positiva effekter 76,7 Negativa effekter -156,9 Resultat ,8 Redovisat resultat för verksamheterna jämfört med budget är -80,0 mkr. Av detta är 37,7 mkr kostnader av engångskaraktär, som avser nedskrivningar av fastigheter (22,0 mkr) och visstidspension enligt pensionsreglemente till förtroendevalda (15,7 mkr). Om dessa jämförelsestörande poster exkluderas, blir underskottet för verksamheterna 42,3 mkr. De största avvikelserna, exklusive posterna av engångskaraktär, finns för Köpt vård utanför Västmanland, divisionerna Närsjukvård och Kirurgi samt Läkemedel i öppen vård (läkemedelsförmånen m m). Se vidare driftredovisningen på sidan 20. Kostnaden för Köpt vård utanför Västmanland överstiger avsatt finansiering med 50 mkr. Kostnaden för köpt vård enligt vårdgarantin uppgår till 35 mkr, medan avsatta medel är 14,9 mkr. Även kostnaden för valfrihetsvården och regionsjukvården överstiger avsatt finansiering. Totalt uppgår kostnaden för den köpta somatiska vården till 402,1 mkr. Resultatet för Division Närsjukvård uppgår till -19,9 mkr. Obalanserna finns främst för närsjukhuset i Köping och flera familjeläkarenheter. En orsak till obalansen inom familjeläkarverksamheten är att minskningarna av antalet listade på vissa enheter inte har kunnat åtföljas av motsvarande personalreduceringar. För Division Kirurgi är resultatet -13,4 mkr. Orsakerna till underskottet är främst kostnader för vårdgarantin utöver erhållna medel till extra satsningar och nya läkemedel inom onkologi. För Läkemedel i öppenvård (läkemedelsförmånen med mera) uppgår resultatet till 26,1 mkr. Överskottet beror främst på lägre ingångskostnader än beräknat för receptförskrivna läkemedel i öppen vård men även på lägre kostnader än budgeterat för läkemedelskommittén. Skatteintäkterna blev totalt 60,5 mkr högre än budgeterat, vilket beror på positiva avvikelser för både den prognostiserade slutavräkningen för 2006 och justeringsposten för Generella statsbidrag och utjämning överstiger budgeterat belopp med 16,2 mkr. I bidragen ingår statsbidrag till vårdgarantin överförda från 2005 och statsbidrag till åtgärder enligt nationella handlingsplanen från tidigare år med totalt 21,2 mkr. Avvikelsen för inkomst- och kostnadsutjämningen samt regleringsavgiften för 2006 uppgår till -20,6 mkr. Denna avvikelse beror framför allt på att den budget som antogs av landstingsfullmäktige i juni bygger på de uppgifter som var kända på våren I bokslutet ingår en ej budgeterad intäkt från Försäkringskassan på 12,5 mkr avseende minskad sjukfrånvaro i Västmanland. Finansnettot centralt uppgår till 11,2 mkr, vilket är 2,1 mkr sämre än budget. Avvikelsen mot budget beror främst på att intäktsräntorna under året blivit lägre än förväntat. Avvikelsen för Övriga gemensamma kostnader och intäkter på -74,8 mkr avser olika centrala poster, som påverkat resultatet både positivt och negativt jämfört med budget. Den största avvikande posten är kostnadsökningen för förändringen av pensionsskulden. Den beror på förändrade försäkringstekniska antaganden, som utgår från en översyn av ränta och förväntad livslängd initierad av Finansinspektionen. Det nya pensionsavtalet har dock påverkat budgetavvikelsen positivt, eftersom kostnaden första året blivit lägre än den beräknades till enligt det gamla avtalet. Årets budgeterade resultat och årets resultat mkr ,8 0, Budgeterat resultat Årets resultat God ekonomisk hushållning och balanskravet God ekonomisk hushållning kräver en långsiktigt hållbar ekonomisk utveckling, som ger handlingsberedskap inför framtiden. Detta innebär högre ställda krav än det så kallade balanskravet, som innebär att intäkterna ska överstiga kostnaderna. Positiva resultat behövs för att landstinget ska bli mindre känsligt för konjunktursvängningar och för att finansiera investeringarna samt klara framtida pensionsutbe- 18

19 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE Årlig utveckling av nettokostnaderna % Nettokostnader inklusive avskrivningar Nettokostnader exklusive jämförelsestörande poster talningar. I kommunallagen ställs krav på god ekonomisk hushållning ur både ett finansiellt och ett verksamhetsmässigt perspektiv. Detta krav har förtydligats de senaste åren. I landstingsplanen har landstinget angett inriktningsmål avseende både det finansiella och det verksamhetsmässiga perspektivet. Landstinget har sedan tidigare underskott som ska återbetalas, vilka efter verksamhetsåret 2005 uppgår till 166,2 mkr. Enligt balanskravet ska respektive års underskott täckas inom de närmast följande två åren (från och med 2005 tre år), men storleken på underskotten gör att landstinget bedömt att det inte varit möjligt att återställa det egna kapitalet inom föreskriven tid utan alltför stor påverkan på verksamheten. Fullmäktige har i landstingsplanen fattat beslut om att återställandet av det egna kapitalet i stället ska klaras av inom en femårsperiod, vilket innebär att det egna kapitalet ska vara återställt senast Om de budgeterade resultaten i landstingsplanen för uppnås, kommer så även att ske. Utöver ovanstående underskott har fullmäktige också beslutat att återställa upptagna omstruktureringskostnader på 223 mkr. Vid en resultatnivå på 100 mkr kommer detta att ske senast år års resultat enligt balanskravet uppgår till 0,3 mkr, efter att hänsyn tagits till realisationsvinster på 0,5 mkr. För att återställa det egna kapitalet återstår nu 165,9 mkr. FINANSIELL STÄLLNING Investeringar Investeringarna 2006 uppgår till 259,2 mkr. Landstingets investeringsbudget uppgår till 295,6 mkr, varav landstingsstyrelsen beslutat fördela ut 247,8 mkr till divisionerna. I det totala investeringsutfallet ingår tekniska hjälpmedel med 22,1 mkr och finansiell leasing av fordon med 14,8 mkr. Dessa investeringar ingår inte i fördelningen av ramar till divisionerna. Anledningen till att investeringarna inte kommit upp till budgeterad nivå är att fastighetsinvesteringar har förskjutits i tiden och ej blivit slutredovisade. Det handlar till exempel om olika projekt vid centrallasarettet, såsom färdigställande av hus 01, nytt kök och renovering av gamla lasarettet, samt om en del mindre reinvesteringsprojekt och funktionsanpassningar. Pensionsmedelsförvaltning och pensionsskuld I syfte att på ett effektivt sätt trygga landstingets pensionsutfästelser och de stora utbetalningar som dessa i framtiden ger upphov till har landstinget byggt upp en pensionsfond. Fonden steg med 10,8 % i värde under 2006 och den främsta orsaken till detta var fortsatt stigande aktiebörser. Under slutet av året beslutade landstingsstyrelsen att sätta av ytterligare 50 mkr till pensionsfonden. Marknadsvärdet var den sista december 1 187,6 mkr (1 025,5 mkr vid föregående årsskifte). Det bokförda värdet uppgick till 1 015,9 mkr. Skuldtäckningsgraden (de placerade medlens bokförda värde som andel av totalt pensionsåtagande) har minskat något under året, från 26 till 24 procent. Detta beror på att ökningen av pensionsskulden under 2006 blev relativt stor till följd av förändrat ränteantagande och ändrade antaganden om livslängd. En utförligare redovisning av landstingets pensionsmedelsförvaltning finns på sidan 57. FRAMTIDEN Landstingets ökningstakt avseende nettokostnaderna uppgår till 8 % totalt och exklusive jämförelsestörande poster till 5,5 %. Den genomsnittliga nettokostnadsutvecklingen för landstingen inom samverkansnämnden 1) uppgår till 5,5 % med en spridning mellan 2,7 och 8,0 %. För att uppnå planperiodens ekonomiska målsättningar måste landstingets kostnadsökningar begränsas till 3 % 2007 och ytterligare till 2 % per år 2008 och För åren beräknas landstingsprisindex till mellan 3,1 och 3,5 % per år enligt Sveriges Kommuner och Landsting (SKL). Utöver detta beräknas enligt SKL kostnadsökningen på grund av demografiska förändringar och medicinteknisk utveckling uppgå till mellan 1,5 och 1,7 % varje år. Detta innebär att omprioriteringar, effektiviseringar och ökad produktivitet på sammanlagt cirka 8 % måste bli verklighet under planperioden för att de ekonomiska målen ska uppnås. Hebys övergång till Landstinget i Uppsala län innebär att intäkterna minskar med 260 mkr. De direkta kostnaderna kan sänkas med 120 mkr 2007, vilket gör att kvarstående brist uppgår till 140 mkr. För att möjliggöra en successiv anpassning av landstingets verksamhet till de snävare ekonomiska ramar, som ett mindre landsting medför, beslutade landstingsfullmäktige i november att höja utdebiteringen med 52 öre för år Nivån på utdebiteringen ska återställas under mandatperioden. I landstingsplanen för beräknas en sänkning ske med 15 öre respektive år för 2008 och I pengar innebär detta 60 mkr i minskade intäkter varje år i förhållande till en oförändrad nivå. En viktig del i inriktningsmålet Sunda finanser är att skapa positiva ekonomiska resultat under planperioden, så att tidigare års underskott kan återbetalas, samtidigt som det skapas pengar i kassan för kommande fastighetsinvesteringar. Landstinget Västmanland kan inte förbruka mer pengar än vad som erhålls i intäkter. De restriktioner som anges i inriktningsmålet Sunda finanser är den yttre gräns, inom vilken verksamheten kan bedrivas, och eventuella målkonflikter måste därför hanteras utifrån detta. Det är därför viktigt att landstingets divisioner skapar den goda ekonomiska hushållning, som i längden är garanten för en fortsatt verksamhet av hög kvalitet. 1) En nämnd för regional samverkan om hälso- och sjukvård med mera mellan Landstinget Gävleborg, Landstinget Dalarna, Landstinget Sörmland, Landstinget i Uppsala län, Landstinget i Värmland, Landstinget Västmanland och Örebro läns landsting. 19

20 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE Driftredovisning Belopp i mkr Landstingsersättning/ budget Intäkter Kostnader Netto, intäkterkostnader Resultat/ avvikelse mot budget 2006 Resultat/ avvikelse mot budget 2005 Division Närsjukvård 1) 563,1 449, ,6-583,0-19,9-35,6 Division Medicin 1) 2) 488,6 40,2 529,0-488,8-0,2-3,7 Division Kirurgi 1) 834,7 71,2 919,3-848,1-13,4-9,5 Division Diagnostik 1) 468,4 162,3 626,5-464,2 4,2 3,9 Division Psykiatri 1) 411,3 28,6 439,9-411,3 0,0 3,3 Division Folktandvård 70,4 179,8 250,8-71,0-0,6-1,8 Division Konsult och Service 13,8 633,7 674,3-40,6-26,8 17,4 varav nedskrivning av fastigheter 22,0-22,0 Division Regionutveckling 1) 162,9 41,9 199,7-157,8 5,1 6,9 F d Division Kansli 3) 41,9 0,3 42,2-41,9 0,0 0,7 Centrum för klinisk forskning 1) 14,3 5,3 18,5-13,2 1,1 3,3 AT-läkare 4) 26,1 25,7-25,7 0,4-5,2 Smittskyddsenheten 3,4 0,7 4,2-3,5-0,1 0,2 Ledningskontoret och landstingsstyrelsens sekretariat 10,5 9,7 20,2-10,5 0,0 0,7 Läkemedel i öppen vård (läkemedelsförmånen mm) 605,8 579,7-579,7 26,1 49,2 Sjukresor 58,9 1,0 63,1-62,1-3,2-7,8 Köpt vård utanför Västmanland 1) 352,1 402,1-402,1-50,0-23,9 Ersättning för familjeläkarverksamhet 557,7 61,8 627,4-565,6-7,9 0,4 Ersättning för barntandvård 53,2 0,2 52,2-52,0 1,2 0,9 Särskilt tandvårdsstöd 23,5 0,1 16,4-16,3 7,2 0,5 Samverkansavtal/övrig hälso- och sjukvård 89,2 9,7 93,9-84,2 5,0 5,4 Landstingsövergripande verksamheter och projekt 1) 155,5 9,6 157,2-147,6 7,9 5,5 Förtroendevalda 5) 16,8 0,9 33,8-32,9-16,1 0,0 Bidrag till politiska partier 7,4 1,3 8,7-7,4 0,0 0,0 Landstingsrevisionen 3,7 3,7-3,7 0,0 0,0 Summa verksamheter 5 033, , , ,2-80,0 10,8 Landstingsgemensamma intäkter och kostnader 6) 77,9 65,2 217,9-152,7-74,8 8,5 Finansiering 5 192, ,9 20, ,7 74,6-41,4 Eliminering av interna poster , ,0 SUMMA 81, , ,2 0,8-80,2-22,1 1) Följande divisioner har erhållit extra landstingsersättning ur landstingsstyrelsens anslag samt vårdgarantimedel. Närsjukvård 4,3 Medicin 2,7 Kirurgi 11,8 Diagnostik 11,9 Psykiatri 3,8 Regionutveckling 0,2 Centrum för klinisk forskning 0,2 Köpt vård utanför Västmanland 14,9 Landstingsövergripande verksamheter och projekt 0,2 50,0 2) 2005 års resultat exkl avd 17, som 2006 flyttats till Division Kirurgi: -1,8 mkr. 3) Avser f d Landstingets kansli och Patientnämndens kansli års uppgift har reducerats för Medlemsavgifter, särskilt tandvårdsstöd, koncernledning, Landstingsövergripande verksamheter och projekt samt Upphandling, varuförsörjning och logistik. 4) Finansieringen av AT-läkare ingår i ramen för Centrum för klinisk forskning. 5) Kostnad för visstidspensioner enligt pensionsreglementet har redovisats med 15,7 mkr. 6) Kostnadsökningen för pensionsskulden p g a förändrade antaganden om räntesats och livslängd uppgår till 80,2 mkr. 20

Delårsrapport Uppföljningsrapport SEPTEMBER

Delårsrapport Uppföljningsrapport SEPTEMBER Delårsrapport Uppföljningsrapport SEPTEMBER 2014 l Resultat januari september 281 mnkr (-72 mnkr) l Nettokostnadsökning 3,9 % (3,0 %) l Skatter och statsbidrag 6,0 % (2,2 %) l Helårsprognos 250 mnkr (-178

Läs mer

Frågor och svar om hälso- och sjukvården i Östergötland.

Frågor och svar om hälso- och sjukvården i Östergötland. Frågor och svar om hälso- och sjukvården i Östergötland. Frågor och svar om hälso- och sjukvården! Vad tycker ni socialdemokrater är viktigast med sjukvården i framtiden? Vi socialdemokrater i Östergötland

Läs mer

för 3. Mer tid med patienter och mindre till administration. - Låt personalen lägga mer tid på patienter och mindre tid på prislistor

för 3. Mer tid med patienter och mindre till administration. - Låt personalen lägga mer tid på patienter och mindre tid på prislistor för 3. Mer tid med patienter och mindre till administration. - Låt personalen lägga mer tid på patienter och mindre tid på prislistor Sammanfattning Mycket av det Alliansen har gjort vad gäller valfrihet

Läs mer

En god och rättvis vård för alla i Blekinge. Socialdemokraterna BLEKINGE

En god och rättvis vård för alla i Blekinge. Socialdemokraterna BLEKINGE En god och rättvis vård för alla i Blekinge. Socialdemokraterna BLEKINGE EN GOD OCH RÄTTVIS VÅRD FÖR ALLA Alla medborgare och patienter ska känna trygghet i att de alltid får den bästa vården, oavsett

Läs mer

INRIKTNINGSDOKUMENT FO R PRIMÄ RVÄ RDEN I LÄNDSTINGET SO RMLÄND

INRIKTNINGSDOKUMENT FO R PRIMÄ RVÄ RDEN I LÄNDSTINGET SO RMLÄND INRIKTNINGSDOKUMENT FO R PRIMÄ RVÄ RDEN I LÄNDSTINGET SO RMLÄND Detta dokument baseras på Landstingets strategiska mål, som beslutas av Landstingsfullmäktige i landstingsbudgeten och som är styrande för

Läs mer

I ärendet redovisas följande dokument: a) Beslutsunderlag b) Framtidsplan för Landstinget Dalarna 2025

I ärendet redovisas följande dokument: a) Beslutsunderlag b) Framtidsplan för Landstinget Dalarna 2025 I ~ II Landstinget DALARNA Central förvaltning Ledningsenhet nllagra AU 6 3;lA BESLUTSUNDERLÄG Landstingsstyrelsens arbetsutskott Datum 2013-05-06 Sida 1 (2) Dnr LD11/01660 Uppdnr 522 2013-05-06 Landstingsstyrelsens

Läs mer

(O)hälsoutmaning: Norrbotten

(O)hälsoutmaning: Norrbotten (O)hälsoutmaning: Norrbotten Vi har mer hjärtinfarkt, stroke och högt blodtryck än i övriga riket. 61% av männen och 47 % kvinnorna är överviktiga/feta i åldern16-84 år. Var fjärde ung kvinna visar symptom

Läs mer

Kort om landstingsplanen

Kort om landstingsplanen Kort om landstingsplanen 2008 2010 Med fokus på folkhälsa god vård regional utveckling effektivitet attraktiva arbetsplatser ekonomi INNEHÅLL SID God hälsa och positiv livsmiljö 4 Nya, människonära mål

Läs mer

Mål och vision för Krokoms kommun

Mål och vision för Krokoms kommun Mål och vision för Krokoms kommun Juni 2012 VISION Krokoms kommun gör plats för växtkraft! LEDORD Naturlig Här är det enkelt att leva. Här finns trygghet och lugn, en bra grund för människor och företag

Läs mer

Motion: Socioekonomiska faktorers påverkan på medellivslängden

Motion: Socioekonomiska faktorers påverkan på medellivslängden Motion: Socioekonomiska faktorers påverkan på medellivslängden Handlingar i ärendet: Landstingsstyrelsens skrivelse till landstingsfullmäktige Yttrande från Hälso- och sjukvårdsutskottet Jönköping Protokollsutdrag

Läs mer

Exempel på prioriteringsarbete inom Stockholms läns landsting

Exempel på prioriteringsarbete inom Stockholms läns landsting Exempel på prioriteringsarbete inom Stockholms läns landsting 7:e Nationella Prioriteringskonferensen Gävle oktober 2013 Ann Fjellner senior medicinsk rådgivare Historik Stockholms läns landsting började

Läs mer

Framtidsplan för hälso- och sjukvården. mer vård, bättre lokaler och nya arbetssätt

Framtidsplan för hälso- och sjukvården. mer vård, bättre lokaler och nya arbetssätt Framtidsplan för hälso- och sjukvården mer vård, bättre lokaler och nya arbetssätt Catarina Andersson Forsman, Hälso- och sjukvårdsdirektör, NKS-konferensen 25 april 2014 Sidan 2 Stockholms län växer vårdbehovet

Läs mer

MEDBORGARPANEL Nummer 4 februari 2014 Journal på nätet

MEDBORGARPANEL Nummer 4 februari 2014 Journal på nätet MEDBORGARPANELEN 2014 Rapport 4 Journal på nätet MEDBORGARPANEL Nummer 4 februari 2014 Journal på nätet Enkät nummer fyra är nu slutförd Vilket resultat! Tack alla medborgare för ert engagemang och era

Läs mer

Företagsamheten 2014 Västmanlands län

Företagsamheten 2014 Västmanlands län Företagsamheten 2014 Västmanlands län Medlemsföretaget Carolines kök, Nacka Västmanlands län 2 Innehåll 1. Inledning... 3 2. Sammanfattning Västmanlands län... 4 3. Företagsamheten... 5 Företagsamma unga...

Läs mer

Vården i framtiden. Socialdemokraterna i Kronobergs valprogram 2006 2010

Vården i framtiden. Socialdemokraterna i Kronobergs valprogram 2006 2010 s valprogram 2006 2010 Trygghet och tillit är viktiga delar för ett väl fungerande samhälle. För att man ska må bra måste man ha tillgång till samhällets resurser och till sjukvårdens kompetens. Låt oss

Läs mer

Antagen av Samverkansnämnden 2013-12-06

Antagen av Samverkansnämnden 2013-12-06 Politisk viljeinriktning för Vård och insatser vid depression, ångest och schizofreni i Uppsala-Örebroregionen baserade på Socialstyrelsens Nationella utvärdering 2013 Antagen av Samverkansnämnden 2013-12-06

Läs mer

Revisorernas bedömning av delårsrapport 2 2009

Revisorernas bedömning av delårsrapport 2 2009 Datum Vår beteckning REVISORERNA 2009-10-13 Rev/09066 Handläggare Direkttelefon Ert datum Er beteckning Bo H Eriksson 054-61 41 38 Landstingsfullmäktige Revisorernas bedömning av delårsrapport 2 2009 Bakgrund

Läs mer

En modern sjukvård för alla inte bara några

En modern sjukvård för alla inte bara några En modern sjukvård för alla inte bara några Sjukvårdspolitisk plattform för Socialdemokraterna i Stockholmsregionen 2(7) Sjukvårdspolitisk plattform VI SOCIALDEMOKRATER GÅR i bräschen för förnyelse och

Läs mer

Mångfald och valfrihet för alla

Mångfald och valfrihet för alla Mångfald och valfrihet för alla Vårdval, tillgänglighet och jobbmöjligheter Skåne 1 Rätt att välja som patient Före maj 2009 kunde du få gå till annan vårdcentral än den som du bodde närmast men vårdcentralerna

Läs mer

Diagnostik, vård och omhändertagande Cardiologi vårdkedjedokument Handläggare Anne-Christine Ahl

Diagnostik, vård och omhändertagande Cardiologi vårdkedjedokument Handläggare Anne-Christine Ahl 005-08-01 Sida 1 Länssjukhus Närsjukhus Familjeläkar verksamhet Definition vårdkedja 1. Syfte SAMMANHÅLLEN VÅRDEPISOD, EN SERIE AV SAMORDNADE VÅRDINSATSER INKL. PATIENTINFORMATION OCH PATIENTUNDERVISNING,

Läs mer

Månadsrapport SEPTEMBER

Månadsrapport SEPTEMBER Månadsrapport SEPTEMBER Inledning I Stockholmsregionen bor en femtedel av Sveriges befolkning och antalet invånare i länet beräknas fortsätta att öka med 35 000-40 000 personer årligen. Det är landstingets

Läs mer

samt tandvård. De har även hand om kultur, kollektivtrafik och regional utveckling. Dessa ansvarsområden omfattar en större

samt tandvård. De har även hand om kultur, kollektivtrafik och regional utveckling. Dessa ansvarsområden omfattar en större Månadsrapport Januari 2015 Månadsrapport Juli 2015 Månadsrapport Februari 2015 Månadsrapport Augusti 2015 Månadsrapport Mars 2015 Månadsrapport September 2015 Månadsrapport April 2015 Månadsrapport Oktober

Läs mer

STOCKHOLM 2010-09-08 Tio steg mot en äldresjukvård i världsklass

STOCKHOLM 2010-09-08 Tio steg mot en äldresjukvård i världsklass SOCIALDEMOKRATERNA I STOCKHOLMS LÄNS LANDSTING STOCKHOLM 2010-09-08 Tio steg mot en äldresjukvård i världsklass 2 (10) TIO STEG MOT EN ÄLDRESJUKVÅRD I VÄRLDSKLASS Befolkningen inom Stockholms läns landsting

Läs mer

Motion av Raymond Wigg och Helene Sigfridsson (MP) om resurser för att utveckla en hälsofrämjande psykiatri

Motion av Raymond Wigg och Helene Sigfridsson (MP) om resurser för att utveckla en hälsofrämjande psykiatri MOTION 2010-08-23 Motion av Raymond Wigg och Helene Sigfridsson (MP) om resurser för att utveckla en hälsofrämjande psykiatri I Sverige gör vi i allmänhet stor skillnad mellan psykisk och fysisk ohälsa.

Läs mer

I länet uppger 72 procent av kvinnorna och 76 procent av männen i åldern 16-84 år att de mår bra vilket är något högre än i riket.

I länet uppger 72 procent av kvinnorna och 76 procent av männen i åldern 16-84 år att de mår bra vilket är något högre än i riket. Hälsa Hur en person upplever sitt allmänna hälsotillstånd har visat sig vara ett bra mått på hälsan. Självskattad hälsa har ett starkt samband med dödlighet. Frågan är mycket värdefull för att följa befolkningens

Läs mer

Tidig planering för säker och trygg vård i sommar

Tidig planering för säker och trygg vård i sommar PM 2015-04-17 1 (5) Sommarplaneringen i vården 2015 Tidig planering för säker och trygg vård i sommar För att få en bild av hur planeringen av vården och bemanningen av vårdpersonal ser ut inför sommaren

Läs mer

Hur kan man skapa bäst stöd för att förutse och därmed hantera framtida kompetensbehov?

Hur kan man skapa bäst stöd för att förutse och därmed hantera framtida kompetensbehov? 1 Hur kan man skapa bäst stöd för att förutse och därmed hantera framtida kompetensbehov? SAS Forum Stockholm 2014 rasmus.kaneld@sll.se SÄKRA KOMPETENS- FÖRSÖRJNINGEN INOM LÄNET 2 Vem är Rasmus? 3 Modell

Läs mer

26 punkter för ett bättre Västra Götaland

26 punkter för ett bättre Västra Götaland 26 punkter för ett bättre Västra Götaland Västra Götalandsregionen Kristdemokraterna vill arbeta för ett Västra Götaland med stark tillväxt där alla känner trygghet. Vår vision för hälso- och sjukvården

Läs mer

Hälsovård för äldre en investering för framtiden

Hälsovård för äldre en investering för framtiden Hälsovård för äldre en investering för framtiden Hälsovård för äldre - en investering för framtiden Vårdförbundet vill se en tydlig plan för att förebygga ohälsa. Genom att införa ett nationellt program

Läs mer

StatistikInfo. Arbetspendling till och från Västerås år 2013. Statistiskt meddelande från Västerås stad, Konsult och Service 2015:6.

StatistikInfo. Arbetspendling till och från Västerås år 2013. Statistiskt meddelande från Västerås stad, Konsult och Service 2015:6. StatistikInfo Statistiskt meddelande från Västerås stad, Konsult och Service 2015:6 Arbetspendling till och från Västerås år 2013 [Skriv text] Konsult och Service, 721 87 Västerås 021-39 00 00, www.vasteras.se

Läs mer

Månadsrapport juli 2014

Månadsrapport juli 2014 Månadsrapport juli Ekonomiskt resultat -07-31 184,5 mkr Resultatanalys Det ekonomiska resultatet i månadsbokslutet till och med juli uppgår till 184,5 mkr. För motsvarande period 2013 var resultatet exklusive

Läs mer

Kongressprotokoll 5 maj 27 28 september 2011 Medlemsundersökning 2011 - tabellbilaga

Kongressprotokoll 5 maj 27 28 september 2011 Medlemsundersökning 2011 - tabellbilaga Kongressprotokoll maj september Medlemsundersökning - tabellbilaga ( Bilaga. Medlemsundersökning antal (%) antal (%) Biomedicinsk analytiker antal (%) Röntgen sjuksköterska antal (%) antal (%) Anställning

Läs mer

Beslutsunderlag Hälso- och sjukvårdsdirektörens tjänsteutlåtande, 2014-01-27

Beslutsunderlag Hälso- och sjukvårdsdirektörens tjänsteutlåtande, 2014-01-27 Hälso- och sjukvårdsförvaltningen TJÄNSTEUTLÅTANDE 2014-01-27 1 (5) HSN 0908-0737 Handläggare: Andreas Falk Hälso- och sjukvårdsnämnden 2014-03-04, P 7 Förlängning av avtal om lokal psykiatrisk öppenvård

Läs mer

Dålig psykisk hälsa är vanligare bland förtidspensionärer, arbetslösa och studerande än bland personer som arbetar. Andelen med dålig psykisk hälsa

Dålig psykisk hälsa är vanligare bland förtidspensionärer, arbetslösa och studerande än bland personer som arbetar. Andelen med dålig psykisk hälsa Referat av föredrag från konferens 110412 i Lund arrangerad av Schizofreniföreningen i Skåne i samarbete med Vuxenskolan i Skåne. Anders Åkesson (Mp) Regionråd, vice ordförande i Hälso- och sjukvårdsnämnden

Läs mer

Personalpolitiskt Program

Personalpolitiskt Program Personalpolitiskt Program Landskrona kommuns personalpolitiska målsättning Kommunens personalpolitik är ett strategiskt medel för att kunna ge kommunens invånare omvårdnad, utbildning och övrig samhällsservice

Läs mer

Bilaga 1: Valteknisk samverkan LKD04108 Bilaga 2: Koalitionsplattform

Bilaga 1: Valteknisk samverkan LKD04108 Bilaga 2: Koalitionsplattform DATUM DIARIENR 2004-02-23 LKD04124 15 Återkallande av uppdragen för de förtroendevalda i landstingsstyrelsen och övriga nämnder Bakgrund Sedan valet 2002 har socialdemokraterna och vänsterpartiet bedrivit

Läs mer

Rapport: Behov av hälso- och sjukvård i Norrbottens län utifrån ett befolkningsperspektiv

Rapport: Behov av hälso- och sjukvård i Norrbottens län utifrån ett befolkningsperspektiv Rapport: Behov av hälso- och sjukvård i Norrbottens län utifrån ett befolkningsperspektiv Syfte: Rapporten är en beskrivande sammanställning och innefattar jämförelser på riks/läns- och kommunnivå (2013).

Läs mer

EN ARBETSGIVARPOLITIK FÖR UTVECKLING OCH TRYGGA ARBETSPLATSER Gemensamt rödgrönt principprogram inför landstingsvalet 2010

EN ARBETSGIVARPOLITIK FÖR UTVECKLING OCH TRYGGA ARBETSPLATSER Gemensamt rödgrönt principprogram inför landstingsvalet 2010 EN ARBETSGIVARPOLITIK FÖR UTVECKLING OCH TRYGGA ARBETSPLATSER Gemensamt rödgrönt principprogram inför landstingsvalet 2010 Landstinget i Uppsala län 2010-04-08 2 (7) Innehållsförteckning Vi kan och vill

Läs mer

Planeringsförutsättningar 2016

Planeringsförutsättningar 2016 1 Planeringsförutsättningar 2016 10 utmaningar för Landstinget Blekinge Helene Kratz Anna Lindeberg Planeringsavdelningen 2 Vad är Planeringsförutsättningar 2016? Kartläggning av omvärldsfaktorer som påverkar

Läs mer

Verksamhetsrapport Programberedningen 2003

Verksamhetsrapport Programberedningen 2003 Verksamhetsrapport Programberedningen 2003 Programberedningen ansvarar för att bidra med kunskap till landstingsfullmäktige om patienters och närståendes behov kopplat till aktuellt programområde. Programberedningen

Läs mer

Västmanlands län. Företagsamheten 2015. Tony Blomqvist, Personstöd Mälardalen. Vinnare av tävlingen Västmanlands mest företagsamma människa 2014.

Västmanlands län. Företagsamheten 2015. Tony Blomqvist, Personstöd Mälardalen. Vinnare av tävlingen Västmanlands mest företagsamma människa 2014. MARS 2015 Företagsamheten 2015 Tony Blomqvist, Personstöd Mälardalen. Vinnare av tävlingen s mest företagsamma människa 2014. s län Innehåll 1. Inledning...2 Så genomförs undersökningen... 2 Vem är företagsam?...

Läs mer

Landstinget Västernorrlands utmaningar

Landstinget Västernorrlands utmaningar Fempunktsprogrammet Landstinget Västernorrlands utmaningar Landstinget i Västernorrland har under senare år genomgått en rad förändringar. Det har bland annat gällt förändringar i organisation, i lednings-

Läs mer

SKRIVELSE 2014-02-19 LS 1311-1475. Håkan Jörnehed (V) har lämnat en skrivelse om personalbemanning.

SKRIVELSE 2014-02-19 LS 1311-1475. Håkan Jörnehed (V) har lämnat en skrivelse om personalbemanning. Stockholms läns landsting 1(2) Landstingsrådsberedningen SKRIVELSE 2014-02-19 LS 1311-1475 LANDSTINGSSTYRELSEN Landstingsstyrelsen 14*03-0 4 0 0 0 1 2 * Skrivelse från Håkan Jörnehed (V) om personalbemanning

Läs mer

1 Anförande 2010-12-17 Erik Jansson. Herr ordförande och presidium, fullmäktigekamrater och åhörare

1 Anförande 2010-12-17 Erik Jansson. Herr ordförande och presidium, fullmäktigekamrater och åhörare Herr ordförande och presidium, 1 fullmäktigekamrater och åhörare Ökad tillgänglighet och starkare ställning för patienten är ledord som styr inriktningen av hälso- och sjukvårdens framtida utveckling.

Läs mer

Månadsrapport september 2014

Månadsrapport september 2014 Månadsrapport september Ekonomiskt resultat -09-30 215,4 mkr Resultatanalys Det ekonomiska resultatet i månadsbokslutet till och med september uppgår till 215,4 mkr. I resultatet ingår jämförelsestörande

Läs mer

Vem har vårdvalet gynnat? Hälsoekonomisk nätverksträff Göteborg, 130924 Nils Janlöv, Vårdanalys

Vem har vårdvalet gynnat? Hälsoekonomisk nätverksträff Göteborg, 130924 Nils Janlöv, Vårdanalys Vem har vårdvalet gynnat? Hälsoekonomisk nätverksträff Göteborg, 130924 Nils Janlöv, Vårdanalys Agenda Frågeställning, data och metod Resultat En rad positiva effekter för både befolkningen i stort och

Läs mer

Ekonomiska analyser. Socialstyrelsens sammanfattande iakttagelser

Ekonomiska analyser. Socialstyrelsens sammanfattande iakttagelser Ekonomiska analyser Socialstyrelsens sammanfattande iakttagelser Sedan 2004 har hälso- och sjukvårdens andel av BNP ökat med 0,5 procentenheter medan socialtjänstens andel ökat med 0,2 procentenheter.

Läs mer

Datum 2015-09-15 Dnr 1502570. Strategi - Begränsa beroendet av bemanningsföretag

Datum 2015-09-15 Dnr 1502570. Strategi - Begränsa beroendet av bemanningsföretag Personalnämnden Ann-Sofi Bennheden HR-direktör Ann-Sofi.Bennheden@skane.se BESLUTSFÖRSLAG Datum 2015-09-15 Dnr 1502570 1 (5) Personalnämnden Strategi - Begränsa beroendet av bemanningsföretag Ordförandens

Läs mer

SFAMs remissvar: Framtidens närsjukvård finansiering, styrning och struktur

SFAMs remissvar: Framtidens närsjukvård finansiering, styrning och struktur Sveriges Läkarförbund Avdelningen för politik och profession Att. Susann Asplund Johansson Box 5610 114 86 STOCKHOLM SFAMs remissvar: Framtidens närsjukvård finansiering, styrning och struktur Sammanfattning

Läs mer

Sörmlänningar tycker om vården Resultat från Liv & hälsa 2004

Sörmlänningar tycker om vården Resultat från Liv & hälsa 2004 Sörmlänningar tycker om vården Resultat från Liv & hälsa 4 2 Innehållsförteckning Inledning... 5 Förtroende... 6 Förtroende för sjukhusvården... 7 Förtroende för primärvården... 7 Förtroende för folktandvården...

Läs mer

Psykisk ohälsa, 18-29 år - en fördjupningsstudie 2007. Eva-Carin Lindgren Håkan Bergh Katarina Haraldsson Amir Baigi Bertil Marklund

Psykisk ohälsa, 18-29 år - en fördjupningsstudie 2007. Eva-Carin Lindgren Håkan Bergh Katarina Haraldsson Amir Baigi Bertil Marklund Psykisk ohälsa, 18-29 år - en fördjupningsstudie 2007 Eva-Carin Lindgren Håkan Bergh Katarina Haraldsson Amir Baigi Bertil Marklund Psykisk ohälsa hos vuxna, 18-29 år En fördjupning av rapport 8 Hälsa

Läs mer

Verksamhetsplan för år 2014

Verksamhetsplan för år 2014 Verksamhetsplan för år 2014 Folkhälsorådet i Arboga 2014-03-03 Folkhälsorådet i Arboga Innehåll 1 Bakgrund 3 1.1 Folkhälsorådets syfte... 3 1.2 Rådets uppgifter... 4 1.3 Rådets sammansättning... 4 1.4

Läs mer

Hälso- och sjukvårdspolitiskt program

Hälso- och sjukvårdspolitiskt program Hälso- och sjukvårdspolitiskt program 2006 2010 Västmanland Vi kan bättre Under de senaste decennierna har levnadsstandarden förbättrats för de allra flesta i vårt land. Folk är i dag friskare och lever

Läs mer

Landstingspolitikernas svar på frågor från Stockholms länsförening av Riksförbundet för Mag- och tarmsjuka

Landstingspolitikernas svar på frågor från Stockholms länsförening av Riksförbundet för Mag- och tarmsjuka Landstingspolitikernas svar på frågor från Stockholms länsförening av Riksförbundet för Mag- och tarmsjuka Svar från Moderaterna Svar från Kristdemokraterna Svar från Centerpartiet Svar från Folkpartiet

Läs mer

Personalpolitiskt program 2009

Personalpolitiskt program 2009 Personalpolitiskt program 2009 Antaget av kommunfullmäktige 2009-02-25 8 2 PERSONALPOLITISKT PROGRAM I VÅRGÅRDA KOMMUN Vårgårda kommuns personalpolitiska program är ett övergripande idé- och styrdokument

Läs mer

Svar på skrivelse från Socialdemokraterna om utvärdering av sommarens vård och personalbehandling

Svar på skrivelse från Socialdemokraterna om utvärdering av sommarens vård och personalbehandling HÄLSO- OCH SJUKVÅRDSNÄMNDEN 2012-11-13 p 18 1 (4) Hälso- och sjukvårdsförvaltningen Handläggare: Torsten Ibring Svar på skrivelse från Socialdemokraterna om utvärdering av sommarens vård och personalbehandling

Läs mer

STYRDOKUMENT. Personalpolitiskt. styrdokument. för Hudiksvalls kommun

STYRDOKUMENT. Personalpolitiskt. styrdokument. för Hudiksvalls kommun STYRDOKUMENT Personalpolitiskt styrdokument för Hudiksvalls kommun Kommunen Hudiksvalls kommun ska vara en bra kommun att leva och verka i. Därför är det viktigt att vi har en kommunal verksamhet som kännetecknas

Läs mer

Nr 15. Landstingsstyrelsen. 2015-05-19 Dnr 2015/00010

Nr 15. Landstingsstyrelsen. 2015-05-19 Dnr 2015/00010 2015-05-19 Dnr 2015/00010 Nr 15 Landstingsstyrelsen Landstingsstyrelsens arbetsutskott har vid sitt sammanträde den 18 maj 2015 behandlat ärende angående svar på 2014 års revisionsberättelse. Landstingsstyrelsens

Läs mer

Regional konferens i Södermanland. Anita Linell. 23 september 2011. 2011-09-27 Sid 1

Regional konferens i Södermanland. Anita Linell. 23 september 2011. 2011-09-27 Sid 1 Regional konferens i Södermanland Anita Linell 23 september 2011 2011-09-27 Sid 1 Uppdraget från regeringen Beskriva utvecklingen med fokus på 2004 2009. Redovisa genomförda åtgärder. Föreslå framtida

Läs mer

Månadsrapport november 2013

Månadsrapport november 2013 Månadsrapport november Ekonomiskt resultat -11-30 140,5 mkr Resultatanalys Det ekonomiska resultatet i månadsbokslutet uppgår till 140,5 mkr. I resultatet ingår följande jämförelsestörande poster förändrad

Läs mer

Lättlästa sidor. Om du blir sjuk eller behöver råd. Vi ringer till dig

Lättlästa sidor. Om du blir sjuk eller behöver råd. Vi ringer till dig Lättlästa sidor Om du blir sjuk eller behöver råd Ring din vårdcentral Är du sjuk eller har skadat dig eller vill fråga någon om råd? Då kan du ringa din vårdcentral. Telefon-rådgivning Öppet dygnet runt.

Läs mer

Sammanfattning ISM-rapport 10

Sammanfattning ISM-rapport 10 1 Redaktör och ansvarig utgivare: Gunnar Ahlborg jr Författarna och Institutet för stressmedicin Omslag: IBIZ 2 Förord Detta är sammanfattningen av den femte ISM-rapporten från KART-studien sedan starten

Läs mer

Hälsofrämjande arbetsplatser

Hälsofrämjande arbetsplatser Utveckling av Hälsofrämjande arbetsplatser vid Sahlgrenska Universitetssjukhuset INTENTIONER AKTIVITETER ERFARENHETER CHARLOTTA NORDBERG HR-STRATEG SALUS 12-13 november 2012, C Nordberg Agenda Kort presentation

Läs mer

Majoritetsprogram för Landstinget i Norrbottens län 2015-2018

Majoritetsprogram för Landstinget i Norrbottens län 2015-2018 Majoritetsprogram för Landstinget i Norrbottens län 2015-2018 Socialdemokraterna, Vänsterpartiet och Miljöpartiet de Gröna kommer att ta majoritetsansvar för landstingets samtliga verksamheter under mandatperioden

Läs mer

Jämtlands läns landsting. God hälsa och positiv livsmiljö för alla i Jämtlands län

Jämtlands läns landsting. God hälsa och positiv livsmiljö för alla i Jämtlands län Jämtlands läns landsting God hälsa och positiv livsmiljö för alla i Jämtlands län Innehållsförteckning Jämtlands läns landsting Politiska organisationen i landstinget................... 52 Ett levande

Läs mer

Landstingsstyrelsens förslag till beslut

Landstingsstyrelsens förslag till beslut FÖRSLAG 2005:21 1 (6) Landstingsstyrelsens förslag till beslut Sammanslagning av de landstingsdrivna vårdenheterna i Södertäljes, Salems och Nykvarns kommuner till en gemensam organisation samt ändring

Läs mer

Policy. God ekonomisk hushållning och resultatutjämningsreserv 1

Policy. God ekonomisk hushållning och resultatutjämningsreserv 1 Policy God ekonomisk hushållning och resultatutjämningsreserv 1 Innehåll Bakgrund 3 God ekonomisk hushållning 3 Mål och måluppfyllelse för god ekonomisk hushållning 3 Finansiella mål och riktlinjer 3 Mål

Läs mer

Stanna upp en stund!

Stanna upp en stund! Hälsopolitiska enheten Rapport nr 5 Stanna upp en stund! Befolkningsenkäten 1993-94 Östersund 1995-11-27 James Winoy INNEHÅLL Avsikten med undersökningen Enkätens innehåll Hur svarade man Behov av förändrade

Läs mer

Månadsrapport juli 2015

Månadsrapport juli 2015 Månadsrapport juli Ekonomiskt resultat -07-31 265,5 mkr Resultatanalys Det ekonomiska resultatet i månadsbokslutet till och med juli uppgår till 265,5 miljoner. Resultatet för motsvarande period 2014 var

Läs mer

INFÖR VALET 2010: FRÅGOR OCH SVAR ANGÅENDE ME/CFS-VÅRD I STOCKHOLMS LÄNS LANDSTING. Följande sidor: Svar från partierna i Stockholms läns landsting

INFÖR VALET 2010: FRÅGOR OCH SVAR ANGÅENDE ME/CFS-VÅRD I STOCKHOLMS LÄNS LANDSTING. Följande sidor: Svar från partierna i Stockholms läns landsting INFÖR VALET 2010: FRÅGOR OCH SVAR ANGÅENDE ME/CFS-VÅRD I STOCKHOLMS LÄNS LANDSTING Denna sida: Frågor från RME Stockholm Följande sidor: Svar från partierna i Stockholms läns landsting Frågor riktade till

Läs mer

Vem behöver vad? underlag för bedömning av befolkningens behov av sjukvård, hälsofrämjande och förebyggande insatser åren 2010-2015

Vem behöver vad? underlag för bedömning av befolkningens behov av sjukvård, hälsofrämjande och förebyggande insatser åren 2010-2015 Vem behöver vad? underlag för bedömning av befolkningens behov av sjukvård, hälsofrämjande och förebyggande insatser åren 2010-2015 Barbara Rubinstein epidemiolog Karin Althoff vårddataanalytiker Rapportens

Läs mer

Arbetsgivarstrategi. Post Botkyrka kommun, 147 85 TUMBA Besök Munkhättevägen 45 Tel 08-530 610 00 www.botkyrka.se Org.nr 212000-2882 Bankgiro 624-1061

Arbetsgivarstrategi. Post Botkyrka kommun, 147 85 TUMBA Besök Munkhättevägen 45 Tel 08-530 610 00 www.botkyrka.se Org.nr 212000-2882 Bankgiro 624-1061 Arbetsgivarstrategi Post Botkyrka kommun, 147 85 TUMBA Besök Munkhättevägen 45 Tel 08-530 610 00 www.botkyrka.se Org.nr 212000-2882 Bankgiro 624-1061 Innehållsförteckning Vad innebär det att vara en bra

Läs mer

Lyft ungas hälsa. Program för hälso- och sjukvård för barn och unga. Folkpartiet Liberalerna i Västra Götaland Mandatperioden 2011-2014

Lyft ungas hälsa. Program för hälso- och sjukvård för barn och unga. Folkpartiet Liberalerna i Västra Götaland Mandatperioden 2011-2014 Lyft ungas hälsa Program för hälso- och sjukvård för barn och unga Folkpartiet Liberalerna i Västra Götaland Mandatperioden 2011-2014 2 Hälsan grundläggs tidigt i barnaåren. De förhållanden som råder under

Läs mer

Rapport Manpower Work Life PENSIONEN - EN KÄLLA TILL ORO

Rapport Manpower Work Life PENSIONEN - EN KÄLLA TILL ORO Rapport Manpower Work Life PENSIONEN - EN KÄLLA TILL ORO PENSIONEN EN KÄLLA TILL ORO Fram tills nyligen har de flesta heltidsarbetande svenskar kunnat räkna med en trygg försörjning på äldre dagar. Idag

Läs mer

Tillsammans kan vi göra skillnad! Folkhälsorapport Blekinge 2014

Tillsammans kan vi göra skillnad! Folkhälsorapport Blekinge 2014 Tillsammans kan vi göra skillnad! 1 Folkhälsorapport Blekinge 2014 Hälsans bestämningsfaktorer 2 3 Hälsoundersökningen Hälsa på lika villkor Genomförs årligen i åldersgruppen 16-84 år Syftar till att visa

Läs mer

Verksamhetsplan 2015 Hälso-och sjukvården Dalarna

Verksamhetsplan 2015 Hälso-och sjukvården Dalarna BESLUTSUNDERLAG Landstingsstyrelsen Central förvaltning Datum 2015-02-16 Sida 1 (3) Hälso- och sjukvårdsenhet Dnr LD15/00372 Uppdnr 994 2015-02-16 Landstingsstyrelsen Verksamhetsplan 2015 Hälso-och sjukvården

Läs mer

Hälsan i Sala kommun 2014

Hälsan i Sala kommun 2014 Bilaga RS 2014/247/1 l (7) 20 14-11-14 INFORMATION KOMMUNSTYRELSENS FÖRVALTNING Perskog Kommunstyrelsen Ink. 2014-12- O B Hälsan i kommun 2014 Kompetenscentrum för Hälsa drivs av Landstinget med uppdrag

Läs mer

Socialdemokraterna i Region Skåne tillsammans med Kommunal avdelning Skåne. Personalpolitik för Region Skåne 2010-2014

Socialdemokraterna i Region Skåne tillsammans med Kommunal avdelning Skåne. Personalpolitik för Region Skåne 2010-2014 Socialdemokraterna i Region Skåne tillsammans med Kommunal avdelning Skåne Personalpolitik för Region Skåne 2010-2014 Vår personal, verksamhetens viktigaste resurs Medarbetarna i Region Skåne gör varje

Läs mer

Bra sjukvård kan bli bättre

Bra sjukvård kan bli bättre Bra sjukvård kan bli bättre 1 En sammanfattning baserad på Närsjukvårdsutredningens rapport Framtidens hälso- och sjukvård i Norrbotten hot, möjligheter och vägval inför år 2020 2 Att möta framtiden Du

Läs mer

Onödig ohälsa. Hälsoläget bland personer med funktionsnedsättning. Sörmland 2010. Magnus Wimmercranz www.fhi.se\funktionsnedsattning

Onödig ohälsa. Hälsoläget bland personer med funktionsnedsättning. Sörmland 2010. Magnus Wimmercranz www.fhi.se\funktionsnedsattning Onödig ohälsa Hälsoläget bland personer med funktionsnedsättning Sörmland 2010 Magnus Wimmercranz www.fhi.se\funktionsnedsattning Resultat Att så många har en funktionsnedsättning Att så många av dessa

Läs mer

KVALITETSPOLICY FÖR HÄLSO- OCH SJUKVÅRDEN I LANDSTINGET SÖRMLAND

KVALITETSPOLICY FÖR HÄLSO- OCH SJUKVÅRDEN I LANDSTINGET SÖRMLAND DATUM DIARIENR 1999-03-26 VOS 99223 KVALITETSPOLICY FÖR HÄLSO- OCH SJUKVÅRDEN I LANDSTINGET SÖRMLAND Inledning Denna policy utgör en gemensam grund för att beskriva, följa upp och utveckla kvaliteten,

Läs mer

Ledningsenheten 2005-10-28 1 (7) Landstingsfullmäktiges finansplan 2006 (08)

Ledningsenheten 2005-10-28 1 (7) Landstingsfullmäktiges finansplan 2006 (08) Ledningsenheten 2005-10-28 1 (7) Landstingsfullmäktiges finansplan 2006 (08) LANDSTINGET KRONOBERG 2005-10-28 2 (7) 1 Finansiella ramar Finansiering av tidigare beslutade driftkostnadsramar föreslås grundat

Läs mer

Strategisk kompetensförsörjning

Strategisk kompetensförsörjning Strategisk kompetensförsörjning Snabba bollar att springa på eller en långsiktig sammanhållen strategi Helena Svensson HR-strateg /HR-staben på Regionkansliet Region Örebro län Febr 2015 på www.regionorebrolan.se

Läs mer

Periodrapport Maj 2015

Periodrapport Maj 2015 Periodrapport Maj 2015 Ekonomi l Resultat januari maj -20 mnkr (26 mnkr) l Nettokostnadsökning 7,7 % (2,8 %) l Skatter och statsbidrag 4,5 % (5,3 %) l Helårsprognos 170 mnkr (246 mnkr) Omvärldsanalys I

Läs mer

En hållbar region med sikte på framtiden. Plattform för samarbetet

En hållbar region med sikte på framtiden. Plattform för samarbetet En hållbar region med sikte på framtiden Plattform för samarbetet En hållbar region med sikte på framtiden Region Kronoberg ska bidra till ett livskraftigt län där människor vill leva och arbeta. Vi ska

Läs mer

I ärendet fanns följande förslag till beslut: Yrkande och proposition. Östen Eriksson (kd) och Kristina Fransson (m) yrkade avslag.

I ärendet fanns följande förslag till beslut: Yrkande och proposition. Östen Eriksson (kd) och Kristina Fransson (m) yrkade avslag. PROTOKOLL DATUM DIARIENR 2003-11-03 LKD 03607 135 Åtgärder för att avveckla användningen av inhyrd personal Bakgrund Landstinget Sörmland har ett rationaliseringskrav motsvarande 200 mkr de två närmaste

Läs mer

Vi socialdemokrater vill satsa på sjukvåden. Vi är övertygade om att det krävs en bred offentlig sjukvård för att alla ska få vård som behöver det.

Vi socialdemokrater vill satsa på sjukvåden. Vi är övertygade om att det krävs en bred offentlig sjukvård för att alla ska få vård som behöver det. Idag handlar mycket om val. Den 15 maj är det omval till Regionfullmäktige. Alla vi som bor i Västra Götaland ska återigen gå till vallokalen och lägga vår röst. Idag med alla val är det lätt att bli trött,

Läs mer

Redovisning personalförsörjning. Landstingsstyrelsen 6 oktober 2014

Redovisning personalförsörjning. Landstingsstyrelsen 6 oktober 2014 1 Redovisning personalförsörjning Landstingsstyrelsen 6 oktober 2014 2 Uppdrag till personalpolitiska beredningen Inhämta kunskap, diskutera och lägga förslag kring landstingets personalrekrytering i syfte

Läs mer

Patientens rätt till fast vårdkontakt verksamhetschefens ansvar för patientens trygghet, kontinuitet och samordning

Patientens rätt till fast vårdkontakt verksamhetschefens ansvar för patientens trygghet, kontinuitet och samordning Meddelandeblad Mottagare: Kommuner: nämnder med ansvar för verksamheter inom hälso- och sjukvård, socialtjänst och LSS, Landsting: nämnder med ansvar för verksamheter inom hälso- och sjukvård, tandvård

Läs mer

Samverkansnämnden Uppsala Örebro regionen

Samverkansnämnden Uppsala Örebro regionen Samverkansnämnden Uppsala Örebro regionen En samgranskning mellan revisionskollegier inom regionen Revisionsrapport Februari 2011 Hans Gåsste Lars-Åke Ullström Innehållsförteckning Sammanfattning... 3

Läs mer

Projektplan. för PNV

Projektplan. för PNV Projektplan för PNV ( Patient Närmre Vård) Eva Müller Avdelningschef Vårdenheten avd 15 2005-06-06 1 Innehållsförteckning Bakgrund sid. 3 Syfte sid. 4 Metod sid. 4 Kostnader sid. 5 Tidsplan sid. 5 Referenslista

Läs mer

Sahlgrenska Universitets sjukhuset. chefspolicy

Sahlgrenska Universitets sjukhuset. chefspolicy Sahlgrenska Universitets sjukhuset chefspolicy Reviderad 2002 Denna chefspolicy är ett av flera policydokument som finns som ett stöd för att leda arbetet inom Sahlgrenska Universitetssjukhuset. Den anger

Läs mer

Motion av Jonas Lindberg m.fl. (V) om införandet av akademisk specialisttjänstgöring för sjuksköterskor

Motion av Jonas Lindberg m.fl. (V) om införandet av akademisk specialisttjänstgöring för sjuksköterskor Stockholms läns landsting 1(4) Landstingsstyrelsens förvaltning Landstingsdirektörens stab 2015-08-03 LS 2015-0121 Handläggare: Lena Halvardson Rensfelt Landstingsstyrelsens personalutskott Ankom Stockholms

Läs mer

FRAMTIDSPLAN HÄLSO- OCH SJUKVÅRD DALARNA Vuxenpsykiatrin

FRAMTIDSPLAN HÄLSO- OCH SJUKVÅRD DALARNA Vuxenpsykiatrin FRAMTIDSPLAN HÄLSO- OCH SJUKVÅRD DALARNA Vuxenpsykiatrin Struktur och samverkan Samarbete mellan primärvård - specialistvård När landstinget har breddad kompetensen inom primärvården för det psykiatriska

Läs mer

Personalpolitisk plattform. för Landstinget i Värmland

Personalpolitisk plattform. för Landstinget i Värmland Personalpolitisk plattform för Landstinget i Värmland Den personalpolitiska plattformen ger stöd och vägledning för medarbetare, chefer och ledare i arbetet med att förverkliga den politiska visionen:

Läs mer

Kompetenslyftet ehälsa

Kompetenslyftet ehälsa Kompetenslyftet ehälsa Januari 2011 december 2013 Slutrapport Ann-Marie Bönström, Projektledare Bakgrund Användning av IT-stöd inom hälso- och sjukvården har under de senaste åren ökat mycket snabbt och

Läs mer

1 (5) 5.5 Regelbok Barnhälsovård

1 (5) 5.5 Regelbok Barnhälsovård 1 (5) 5.5 Regelbok Barnhälsovård 1 2 (5) Regelbok för Barnhälsovården 5.5.1 Bakgrund Barnhälsovården inom vårdcentralen ska aktivt erbjuda ett generellt program med hälsoövervakning, regelbunden sköterskekontakt

Läs mer

Landstingsstyrelsens förslag till beslut

Landstingsstyrelsens förslag till beslut FÖRSLAG 2006:44 1 (6) Landstingsstyrelsens förslag till beslut Reviderad budget 2006 Föredragande landstingsråd: Ingela Nylund Watz Ärendet Landstingsrådsberedningen lämnar förslag på reviderad budget

Läs mer

Svar på revisorernas granskning angående vårdgarantin inom JLL (LS/1622/2011)

Svar på revisorernas granskning angående vårdgarantin inom JLL (LS/1622/2011) ... Jämtlands Läns Landsting 1(4) Kontaktperson v rdgaranti JLL Marie Norlen Tfn: 063 142475 E-post: marie.norlen@jll.se 2012-01-24 LSj1622j2011 Landstingets revisorer Svar på revisorernas granskning angående

Läs mer

Hur styrs landstinget..

Hur styrs landstinget.. Hur styrs landstinget.. 11.10-11.45 Landstingsplan, uppdrag, över- underskott, prioriteringar (Karin Jonsson) 11.45-12.00 Ledningssystem (Roland Frisdalen) Lunch 12.40-13.00 Investeringar, upphandling

Läs mer