ORGANISATIONSSCHEMA ÅR 2006

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "ORGANISATIONSSCHEMA ÅR 2006"

Transkript

1 Årsredovisning

2 ORGANISATIONSSCHEMA ÅR 2006 Landstingsfullmäktige Landstingets revisorer Patientnämnd Sjukvårdsutskott Folkhälsoutskott Demokratiutskott Allmänpolitiskt utskott Landstingsstyrelse Arbetsutskott Landstingsrådsberedning Smittskyddsenhet Centrum för klinisk forskning Läkemedelskommitté Landstingsdirektör Landstingsstyrelsens sekretariat Ledningskontor Division Närsjukvård Division Medicin Division Kirurgi Division Diagnostik Division Psykiatri Division Folktandvård Division Konsult och Service Division Regionutveckling Förtroendemannaorganisation Tjänstemannaorganisation 2

3 Organisationsschema 2 Året i korthet 4 Ett historiskt år 5 Vi är på rätt väg 6 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE Landstinget i omvärlden 7 Från politisk vilja till verksamhet 9 Västmanlänningarnas hälso- och sjukvård 10 En kunskapsorganisation 15 Miljöarbete är en viktig investering för framtiden 17 Sammanfattad ekonomisk analys 18 Driftredovisning 20 Investeringsredovisning 21 Måluppfyllelse 22 VERKSAMHETSREDOVISNING Division Närsjukvård 25 Division Medicin 28 Division Kirurgi 30 Division Diagnostik 32 Division Psykiatri 34 Division Folktandvård 36 Division Regionutveckling 37 Division Konsult och Service 38 Övrigt under landstingsstyrelsen 39 Patientnämnden 41 Bolag och samverkansorgan 42 Gemensamma nämnder 43 FOTO: TOMAS GUSTAVSSON LANDSTINGETS EKONOMI Sammanfattande ekonomisk bedömning 45 Ekonomisk analys 46 Resultaträkning, balansräkning, finansieringsanalys 52 Noter 54 Redovisning av pensionsmedelsförvaltningen 57 Redovisningsprinciper 58 Revisionsberättelse 59 Produktion: m.a.o marknadsföring Form: Tomas Gustavsson Bild & Formgivning Foto där inget annat anges: Pia Nordlander, bildn 3

4 Året i korthet Landstingets ekonomi Resultatet för verksamhetsåret 2006 uppgår till 0,8 miljoner kronor, vilket är 80,2 miljoner kronor lägre än det budgeterade. Resultatet för 2006 har påverkats av kostnader på 125 miljoner kronor av engångskaraktär, varav merparten är en förändring av pensionsskulden. Resultatet har även påverkats positivt av ökade skatteintäkter på 60,5 miljoner kronor jämfört med budget. Hebys länsbyte och skattehöjning Den 1 januari 2007 bytte Heby län från Västmanland till Uppsala. Ett omfattande arbete har genomförts under 2006 för att klara allt praktiskt och juridiskt kring länsbytet. Länsbytet beräknas innebära en omställningskostnad på 140 miljoner kronor för Landstinget Västmanland. För att mildra dessa effekter och möjliggöra en successiv anpassning till ett mindre befolkningsunderlag beslutades om en skattehöjning med 52 öre från Ny politisk ledning Efter valet 2006 övertog alliansen - moderaterna, folkpartiet, kristdemokraterna, centern och miljöpartiet - tillsammans med sjukvårdspartiet den politiska ledningen av landstinget. Ny Bröstenhet En helt ny digital mammografiutrustning har upphandlats under året och tagits i bruk vid den nya Bröstenheten, den modernaste i hela Sverige. Bröstenheten består av mammografin och kirurgklinikens bröstmottagning men även cytodiagnostiker, onkologer och patologer är knutna till enheten. Omorganisation och nytt ledningskontor I juni avvecklades Division Kansli. Då inrättades ett ledningskontor med uppgift att hantera strategiska och landstingsövergripande frågor. Övrig personal vid kansliet fördes i samband med denna omorganisation över till den nybildade Basenhet Kansli inom Division Konsult och Service. Balanserade styrkort Under året har arbetet med att utveckla styroch ledningsprocessen fortsatt. Förberedelser för att införa så kallade balanserade styrkort har pågått, och vissa divisioner har infört systemet. Mednet Mednet är en gemensam vårdgivarportal där all information om en patient ska samlas. Under året gjordes pilotinföranden på Sala Närsjukhus och Kvinnokliniken. Det första steget är att införa portalen, som hämtar och visar information från ett antal befintliga system. Nästa steg är att ansluta Cosmic, som innehåller vårddokumentation, läkemedelshantering och patientadministration. Bussolycka utanför Arboga Räddningsarbetet vid bussolyckan den 27 januari utanför Arboga leddes av Landstinget Västmanland och involverade tre landsting och 30 ambulanser. Patientsäkerhet Under året startade ett systematiskt och långsiktigt arbete för att höja patientsäkerheten i landstinget. Målet är en nollvision, det vill säga att ingen patient ska skadas i vården. I arbetet kommer Landstinget Västmanlands chefer och medarbetare att utbildas i den nationella metoden händelse- och riskanalys. Vårdgarantin Den 1 november 2005 infördes den utvidgade vårdgarantin efter en överenskommelse mellan Sveriges Kommuner och Landsting och staten. Landstinget Västmanland har arbetat aktivt för att uppfylla vårdgarantins tidsgränser. Exempelvis har alla patienter som väntat länge på behandling fått en skriftlig förfrågan om de ville bli behandlade utanför länet. Det resulterade i att under perioden 1 november 2005 till 31 december 2006 blev patienter hänvisade till vårdgivare utanför Västmanland. Jämfört med andra lands- ting har Västmanland därmed den högsta andelen patienter som tackat ja till vård utanför det egna landstinget. Smittskyddsenheten Våren 2006 inträffade tre fall av meningokocksjukdom i Västerås. Fallen motiverade betydande informationsinsatser till skolelever, deras föräldrar, sjukvården och allmänheten. Vaccination av högstadie- och gymnasieelever inom den nordöstra delen av Västerås samt deras syskon genomfördes därefter tillsammans med skolhälsovården i Västerås. Generalplanearbetet Generalplaneenheten har funnits som en temporär projektorganisation under 2005 och 2006 med uppgift att genomföra planerna för fastighetsinvesteringar på alla sjukhusorter. Det dominerande arbetet har varit utformningen av en ny vårdbyggnad vid Centrallasarettet i Västerås. Resultatet blev ett nytt förslag som markant avvek från det tidigare, varför det nya förslaget behandlades och beslutades av landstingsfullmäktige i mars Resten av året har ägnats åt att ta fram avdelningsfunktionsprogram för typvårdavdelning, infektion och rehabilitering. Enligt tidsplanen ska den nya vårdbyggnaden stå klar En ny väg till vården Familjeläkarmottagningarna Hemdal, Viksäng och Skultuna samt Kirurgmottagningen testade Internet som ett nytt sätt att ta kontakt med vården. Det är tjänsten Mina vårdkontakter, som drivs av Stockholms läns landsting, som provas. Patienten kan boka, avboka tid, förnya recept eller få rådgivning och slipper telefontider eller telefonkö. Ny politisk ledning i landstinget efter valet Sveriges modernaste bröstenhet öppnade i slutet av året. Centrallasarettets nya vårdbyggnad klubbades av fullmäktige. 4

5 Ett historiskt år 2006 blev på flera sätt ett historiskt år för Landstinget Västmanland. Det var sista året som Heby kommun tillhörde Västmanlands län. Länsbytet var resultatet av en folkomröstning 1998 men det dröjde till 2005 innan riksdag och regering fattade de avgörande besluten. Från 1 januari 2007 tillhör Heby Uppsala län. Länsbytet genomfördes utan att staten kompenserade vårt landsting. Kravet från landstingsstyrelsen var att staten skulle svara för alla kostnader. Så blev det inte. På olika sätt kom länsbytet att prägla landstinget under året. Det gällde att lösa de ekonomiska och praktiska frågorna inför årsskiftet, vilket var mer omfattande än någon kunnat ana. Det handlade samtidigt om att anpassa landstingets kvarvarande verksamhet till den snävare ekonomi som ett mindre landsting innebär. Det arbetet är ännu inte fullt genomfört i alla divisioner. Året blev också historiskt i samband med landstingsvalet i september. När väljarna sagt sitt hade landstinget fått en ny politisk ledning, byggd på alliansen - m, kd, c, fp och mp och med stöd av det nya sjukvårdspartiet. För socialdemokraterna innebar valet 2006 att partiet för första gången sedan 1929 hamnade i opposition. En av de första frågorna den nya majoriteten fick ta ställning till var skattesatsen För att klara omställningen efter Hebys länsbyte och kunna betala tidigare års underskott, beslutade den nya majoriteten att höja skatten med 52 öre. Skattehöjningen är emellertid en tillfällig åtgärd och redan 2008 ska skattesatsen börja återställas för att mot slutet av mandatperioden vara nere på 2006 års nivå. Årets ekonomiska resultat innebär att landstinget har haft överskott tre år i rad. Det har aldrig tidigare hänt utan skattehöjning. Resultatet hade hamnat betydligt närmare de 80 miljoner kronor, som den tidigare majoriteten planerade för i budgeten, om inte de oförutsedda engångskostnaderna, främst en oväntad uppräkning av pensionsskulden, hade uppstått. Något som ytterligare påverkat ekonomin är att tillväxten i Västmanland sedan år 2000 varit sämre än i andra landsting. Låg tillväxt ger lägre sysselsättning och därmed mindre skatteintäkter. Landstingets ekonomi är i hög grad beroende av samhällsekonomin. De närmaste åren väntar en rad utmaningar. Först och främst måste samtliga divisioner anpassa sin verksamhet till ett mindre befolkningsunderlag i och med att Heby inte längre tillhör Västmanland. Landstinget kan inte göra av med mer pengar än vad som finns. För att möta befolkningens behov av vård är på sikt samarbete med andra landsting ofrånkomligt. Ett litet län som Västmanland får svårt att erbjuda kvalificerad vård inom alla specialiteter. Samarbetet med Sörmland och Uppsala bör därför intensifieras. Ett fungerande samarbete med grannlänen är samtidigt en bra grund inför den väntade utvecklingen mot större regioner, ett arbete där Landstinget Västmanland bör ha en aktiv roll. Något vi lätt glömmer är att ett landsting står och faller med sin personal. Varje dag året runt får tusentals västmanlänningar hjälp av landstingets kompetenta och engagerade medarbetare, som inte alltid får den uppskattning de borde ha. Vi vill här passa på att tacka för en god arbetsinsats under var som vi visat ett historiskt år. Sannolikt är det också första gången en socialdemokrat och en moderat tillsammans skriver förordet till landstingets årsredovisning. Det säger en hel del om det goda klimat som råder bland oss förtroendevalda - trots att vi många gånger har skilda uppfattningar i sakfrågor. Somliga kallar det bruksanda, vi kallar det Västmanlandsanda. GLENN ANDERSSON (s) Landstingsstyrelsens ordförande t o m MAGNUS EDLUND (m) Landstingsstyrelsens ordförande fr o m

6 Vi är på rätt väg Under året presenterades den första samlade redovisningen av hälso- och sjukvårdens kvalitet och effektivitet. Syftet är att regelbundet publicera öppna jämförelser av vården. Det är positivt för patienterna men också för den fortsatta utvecklingen av svensk hälso- och sjukvård. Den första rapporten visade att den västmanländska vården överlag håller god kvalitet. Det gäller exempelvis den kirurgiska vården, hjärtsjukvården och överlevnaden vid cancersjukdom. Jämförelsen visar också att Västmanland har lägre kostnader än andra landsting. Däremot kan vi bli bättre vad gäller patienternas erfarenheter och attityder till vården var det första hela året med den utökade vårdgarantin. Det är för tidigt att dra några långtgående slutsatser efter bara ett drygt år. Vi kan ändå konstatera att flertalet verksamheter tack vare ett målmedvetet förbättringsarbete klarar vårdgarantins tidsgränser. Undantagen är främst ortopedi och kirurgi, där väntetiderna fortfarande är långa på grund av ökad tillströmning av patienter. Sedan 1 november 2005 har drygt västmanlänningar fått remiss till vårdgivare utanför länet i enlighet med vårdgarantin. Det är positivt för patienterna som snabbt får vård men också en kostsam lösning. Inriktningen måste vara att klara vårdgarantin inom landstinget. Ökningen av köpt utomlänsvård är en förklaring till att det ekonomiska resultatet 2006 blev sämre än planerat. En annan bidragande orsak var förändringen av pensionsskulden. Men faktum kvarstår, ska vi klara de angelägna och viktiga investeringar som väntar måste landstinget kommande år ha resultat på i storleksordningen 75 miljoner kronor. Projektet ny vårdbyggnad vid Centrallasarettet i Västerås tog under 2006 flera viktiga steg framåt. Bland annat finns nu ett provrum där allmänhet och personal kan se framtidens patientrum. Landstingsvalet i september innebar att landstinget fick en ny politisk ledning. De kommande fyra åren styrs landstinget av alliansen (m, kd, c, fp och mp) tillsammans med sjukvårdspartiet. För att klara de ekonomiska följderna av Hebys länsbyte beslutade den nya majoriteten att 2007 tillfälligt höja landstingsskatten med 52 öre. Det ger divisionerna en rimlig möjlighet att anpassa verksamheten till ett mindre befolkningsunderlag. Sammanfattningsvis kan vi blicka tillbaka på ett händelserikt år och konstatera att landstinget, trots påfrestningar, bedriver en verksamhet med god kvalitet till låga kostnader. Under året har flera viktiga steg tagits i det fortsatta arbetet med att utveckla landstinget - tack vare engagerade och kunniga medarbetare. J AN B RITHON Landstingsdirektör 6

7 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE Landstinget i omvärlden Det gångna året går till historien som ett av världsekonomins starkaste någonsin. Även för den svenska ekonomin blev 2006 ett rekordår med högre ekonomisk tillväxt än på flera decennier. Prognoserna pekar på en tillväxt på cirka fem procent, samtidigt som inflationen och räntorna varit fortsatt låga. Under framför allt slutet av året har även sysselsättningen, den sista biten i konjunkturpusslet, kommit på plats. Ökningstakten i sysselsättningen är den högsta på 2000-talet. Samhällsekonomin Statsbudgeten väntas visa ett överskott på 14 miljarder kronor för 2006 enligt Ekonomistyrningsverkets senaste beräkningar. Eftersom kommunerna och landstingen också har goda finanser, främst till följd av att skatteunderlaget utvecklas positivt, förväntas överskottet för hela den offentliga sektorn bli omkring tre procent av bruttonationalprodukten (BNP). Arbetsmarknad Landstinget Västmanland påverkas av hur samhällsekonomin utvecklas. Hög ekonomisk tillväxt innebär normalt fler jobb och högre löner, vilket betyder ökade skatteintäkter för landstinget. Arbetsmarknaden i Västmanland har också utvecklats i positiv riktning under Antalet arbetslösa har minskat från 7,5 procent till 6,1 procent, eller uttryckt i antal personer från till Den starka konjunkturen i näringslivet är huvudförklaringen till den positiva utvecklingen. Sannolikt kommer arbetslösheten att fortsätta sjunka, då konjunkturen förutspås vara god även under 2007 och behovet av återanställningar på grund av pensionsavgångar kommer att öka. Ekonomisk tillväxt Västmanland har, jämfört med Sverige i övrigt, hittills under 2000-talet haft en relativt svag ekonomisk tillväxt mätt som utvecklingen av värdet av det som produceras inom länet, den så kallade bruttoregionprodukten (BRP). Den svagare utvecklingen kan främst förklaras av att allt fler västmanlänningar pendlar ut från 7

8 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE länet samt av ett ökat antal invånare men samtidigt en något svagare arbetsmarknad än för riket i stort. Utvecklingen indikerar att vi i allt högre grad är beroende av utvecklingen i Stockholm Mälardalen. För framtiden är det viktigt med en stark produktionsutveckling även inom länet. Västmanland har inte någon ny bransch eller något företagskluster i verkligt stark tillväxt. Vi har till exempel få biotechoch IT-verksamheter. Däremot kan vi se att handel och logistik växer, främst i Västerås. För landstingets del är det viktigt att påpeka att utvecklingen av invånarnas inkomster, skattekraften, är viktigare än utvecklingen av BRP. Regional samverkan Samverkan inom Stockholm Mälardalen ökar. Exempelvis pågår ett organiserat utvecklingsarbete kring infrastruktur- och kollektivtrafikfrågor som kallas En bättre sits, där Mälardalsrådet är en viktig aktör. Behovet av investeringar i infrastruktur är stort. Den kanske viktigaste frågan för regionens utveckling under de närmaste åren är hur vi löser den kapacitetsbrist som finns inom tågtrafiken i Mälardalen. Infrastruktur- och kollektivtrafikfrågorna är viktiga bland annat därför att det finns en stark koppling mellan hur stor en arbetsmarknadsregion är och hur många nya företag som skapas och hur inkomsterna utvecklas. Ansvarsutredningen Under februari 2007 offentliggör den så kallade ansvarskommittén sitt förslag. Sannolikt kommer förslaget att innebära stora förändringar i den regionala indelningen, både vad gäller statliga verksamheter och den framtida sjukvårdsorganisationen. Riktningen går mot större regioner. Troligen kommer utredningen inte att peka ut hur den nya geografiska indelningen ska se ut. Under de närmaste åren kommer förmodligen intensiva förhandlingar mellan landsting och stat äga rum, där resultaten i allra högsta grad kommer att påverka både landstinget som organisation och de verksamheter som landstinget bedriver. Länsbyte för Heby Den 1 januari 2007 bytte Heby län från Västmanland till Uppsala. Ett omfattande arbete har genomförts i båda landstingen för att klara allt praktiskt och juridiskt kring länsbytet. Länsbytet beräknas innebära en omställningskostnad på 140 miljoner kronor för Landstinget Västmanland. För att mildra dessa effekter och möjliggöra en successiv anpassning till det "nya" landstinget har skatten tillfälligt höjts med 52 öre. Framtiden* Skatteintäkterna beräknas öka med cirka 4,5 procent per år under Denna intäktsökning bedöms dock inte räcka till för både pris- och löneökningar, som uppskattas till cirka 3,3 procent per år, samt de ökade behov som följer av den demografiska utvecklingen. Statens bidrag till landstingen beräknas öka med 2,3 procent 2007 och 4,3 procent 2008, men därefter finns inga utfästelser om ökningar av statsbidragen. De demografiska förändringarna väntas medföra ett ökat resursbehov för landstingen under de närmaste åren på i genomsnitt 0,7 procent per år i fasta priser. Antalet individer i åldersgrupper med relativt stora vårdbehov ökar snabbare än andra åldersgrupper. Därutöver kan man se en trendmässig ökning på ca 0,5 procent per år, som dels beror på den medicintekniska utvecklingen, dels på att medborgarna efterfrågar mer och bättre sjukvård, när de får bättre ekonomiska förutsätt- ningar. Dessutom beräknas läkemedelskostnaderna öka med ca 0,4 procent per år. Alla dessa ökningar är uttryckta i fasta priser, vilket innebär att normala pris- och löneökningar tillkommer. Eftersom intäktsökningarna troligen inte är tillräckliga för att hantera dessa kostnadsökningar, krävs fortsatta effektiviseringar och rationaliseringar inom verksamheten. Härvid kan den nyligen presenterade rapporten Öppna jämförelser från Sveriges Kommuner och Landsting och Socialstyrelsen vara till viss hjälp. Där framgår vilka landsting som lyckats bäst med att få bra vårdresultat till en rimlig kostnad inom olika verksamhetsgrenar. Tanken är att landstingen ska kunna lära av varandra och använda detta faktaunderlag som grund för ett förbättringsarbete. *) Källa: Ekonomirapporten, Sveriges Kommuner och Landsting, november Nya skyltar kommer att behövas i Heby och Östervåla. Den 1 januari 2007 bytte Heby län från Västmanland till Uppsala. Ett omfattande arbete har genomförts för att klara allt praktiskt och juridiskt kring länsbytet. FOTO: LARS THOMASSON 8

9 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE Från politisk vilja till verksamhet Landstinget Västmanland är en politiskt styrd organisation. All verksamhet i landstinget bygger på den värdegrund, den vision och de inriktningsmål som antagits av landstingsfullmäktige. Värdegrund - Den som verkar i Landstinget Västmanland ska i alla sammanhang vägledas av övertygelsen om alla människors lika värde och vikten av att låta en humanistisk människosyn genomsyra allt agerande och alla handlingar människor emellan. - Landstinget Västmanland verkar för öppenhet och inflytande för invånare och brukare. - Invånarna ska bemötas respektfullt. - Alla invånare kan ta ansvar. - Landstinget ska hushålla med de gemensamma resurserna, som ska fördelas efter behov. Vision Det hälsofrämjande landstinget bidrar till ett gott liv för alla. Alla som behöver ska ha tillgång till vård med hög kvalitet. Invånarna är delaktiga med tilltro till en levande demokrati. Inriktningsmål De inriktningsmål som gällde för landstingets verksamheter 2006 har varit oförändrade sedan 2004: Trygghet Förbättrad folkhälsa Värna svaga och prioriterade grupper Ökad tillväxt Kostnadseffektiv verksamhet Personal med rätt kompetens för verksamhetens behov God ekonomisk hushållning (sunda finanser) Att förverkliga politiska beslut För att förverkliga den politiska viljan som uttrycks genom värdegrund, vision och inriktningsmål har landstinget en styr- och ledningsprocess. Inriktningsmål, strategier och resultatmål beskrivs i landstingsplanen, som tillsammans med delårsrapporterna och årsredovisningen är landstingets viktigaste styrdokument. Resultatmålen är mätbara och möjliga att följa upp. De ligger till grund för divisionernas mål, som fastställs i överenskommelser som tecknas mellan landstingsstyrelsen och respektive division. Uppföljning av överenskommelserna redovisas i månads- och delårsrapporter samt i årsredovisningen och utgör underlag för kommande landstingsplan. Styr- och ledningsprocessen Under 2006 har ingen revidering skett av värdegrund, vision eller inriktningsmål. Landstingsfullmäktiges fyra utskott, vilkas ansvar är att föra in medborgarperspektivet i beslutsprocessen, kom under året med en utvärdering av utskottens arbete under perioden Av rapporten framkommer att utskottens uppdrag inte varit helt tydligt, vilket i periodens inledning ledde till dubbelarbete. Utskotten efterlyser också ett mer planerat samarbete med landstingsstyrelsen för utbyte av information. Utskotten anser ändå att deras arbete bidragit till ökad medborgarkontakt, bland annat genom olika dialogfora, fokusgrupper, öppna möten och äldreting. Utskottens seminarier har bidragit till att höja kunskapen hos landstingsfullmäktiges ledamöter. Under året har arbetet med att utveckla styr- och ledningsprocessen fortsatt. Förberedelser för att införa så kallade balanserade styrkort har pågått, vilket lett till att vissa divisioner infört systemet. Dessutom pågår utveckling av en faktabas i syfte att beskriva den löpande verksamheten i nyckeltal för produktion, ekonomi och kvalitet. 9

10 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE Västmanlänningarnas hälso- och sjukvård 10 Enligt hälso- och sjukvårdslagen har alla medborgare rätt till en god hälso- och sjukvård på lika villkor. Befolkning och hälsoläge* Befolkning Den 31 december 2006 fanns det invånare i Västmanland. Under 2006 föddes nya invånare och personer avled. Samma år flyttade personer in i länet medan personer flyttade ut. Den 1 januari 2007 övergick dock Heby kommun till Uppsala län, vilket innebar en minskning av invånarantalet i Västmanland med personer eller drygt 5 procent till invånare. Medellivslängd och självskattad hälsa Medellivslängden fortsätter att öka. Under åren var medellivslängden 78,0 år för män och 82,4 för kvinnor i riket. I Västmanland var den förväntade medellivslängden ungefär densamma för män (77,9 år) och för kvinnor (82,2 år) som i riket. Ungefär 70 procent av de vuxna i Västmanland anger att de mår bra. Andelen som mår bra ökade med 2 procentenheter mellan åren 2000 och Landstinget Västmanland Folkmängd Antal födda barn Antal vårdplatser, somatisk vård Hälsoläget i Landstinget Västmanland Andel (%) av befolkningen år som anser sig må bra som ofta har värk i skuldror, nacke eller axlar som anser sig ha dåligt psykiskt välbefinnande ligrökare i riket. Rökningen har inte minskat sedan år En femtedel av de vuxna i Västmanland rör sig för lite (mindre än två timmar per vecka) på sin fritid. Fysisk inaktivitet är vanligast bland yngre medelålders män (35-49 år) samt bland äldre kvinnor (65-84 år). Var tionde vuxen i Västmanland rapporterar att de under de senaste 12 månaderna råkat ut för olycksfall som ledde till vård eller tandvård. Olycksfall är vanligast bland unga män och bland unga och äldre kvinnor. I den yngsta åldersgruppen händer olyckan ofta i samband med att man idrottar eller motionerar, speciellt bland män. Bland de äldre händer olyckan ofta när man promenerar ute eller är sysselsatt i hemmet. Hela 25 procent av männen och 10 procent av kvinnorna i Västmanland berusar sig minst en gång i månaden. Nästan hälften av männen och en fjärdedel av kvinnorna i åldersgruppen år berusar sig minst en gång i månaden, medan andelen bara är någon procent i åldersgruppen år. Sjukdomar och besvär i öppen vård De fem oftast förekommande orsakerna till läkarkontakter i öppen vård är högt blodtryck, ospecificerad värk, depression, sömnsvårigheter och astma respektive ångesttillstånd. I Västmanland anger 18 procent av de vuxna att de har högt blodtryck. Detta motsvarar cirka personer i länet. Andelen med högt blodtryck ökar kraftigt med stigande ålder. Cirka 8 procent rapporterar att de har astma, medan 6 procent anger att de har diabetes. Drygt en tredjedel av de vuxna i Västmanland anger att de ofta lider av värk i skuldror, nacke eller axlar. Andelen med värk i rörelseorganen ökar till pensionsåldern och minskar därefter något. Värk i rörelseorganen är vanligare bland kvinnor än bland män. Andelen med värk i skuldror, nacke eller axlar ökade Sjukdomar i sluten vård De fyra stora sjukdomsgrupperna i sluten vård är cirkulationsorganens sjukdomar, tumörer, psykiska sjukdomar och skador. Tillsammans står de för 59 procent av alla vårddagar i sluten vård i Västmanland. Förutom hög ålder och manligt kön är rökning, högt blodtryck och höga blodfetter de mest kända riskfaktorerna för cirkulationsorganens sjukdomar. Även övervikt, i synnerhet bukfetma, och diabetes är väldokumenterade riskfaktorer. Lågutbildade personer löper nästan dubbelt så stor risk att få hjärtinfarkt som högutbildade. Drygt hälften (59 procent) av männen i åldern år i Västmanland och nästan hälften av kvinnorna (45 procent) är överviktiga eller kraftigt överviktiga. Andelen kraftigt överviktiga är 14 procent bland både män och kvinnor. Övervikt är något vanligare i Västmanland än i riket som helhet. Andelen överviktiga ökade med 3 procentenheter i Västmanland mellan åren 2000 och Närmare 25 procent av alla cancerfall orsakas av tobaksrökning. Lungcancer är den tredje vanligaste cancertypen och en av dem som har sämst prognos. Åtta av tio lungcancerfall orsakas av rökning. 15 procent av västmanlänningarna i åldern år uppger att de röker dagligen. Detta motsvarar andelen dagmed 3 procentenheter mellan åren 2000 och Av funktionsnedsättningar är nedsatt hörsel vanligast, speciellt bland äldre. Var fjärde man och var sjunde kvinna i Västmanland rapporterar att de har hörselnedsättning. Psykiska besvär Den psykiska ohälsan orsakar stor belastning på sjukvården både vad gäller slutenvård och primärvård. Den psykiska ohälsan får också konsekvenser socialt och ekonomiskt för såväl individen som samhället. Medan de allvarligaste psykiska sjukdomarna, exempelvis psykoser, inte ökat de senaste årtiondena, har det sedan början av 1990-talet skett en ökning av psykiska besvär i befolkningen. En fördjupningsstudie om den psykiska hälsan i regionen har utförts under Kvinnor uppger psykiska besvär i större utsträckning än män. Närmare 40 procent av kvinnorna och 30 procent av männen angav att de i hög grad eller i viss utsträckning var oroliga eller nedstämda. Unga vuxna hade psykiska besvär i större utsträckning än äldre. Generellt upplevdes den psykiska hälsan vara bäst bland yngre pensionärer, år. Den psykiska hälsan hänger samman med den upplevda fysiska hälsan, speciellt med värk i rörelseorganen. Enligt resultaten har ingen ökning av psykiska besvär kunnat konstateras mellan åren 2000 och Följande faktorer utgör enligt studien en god jordmån för den psykiska hälsan: goda relationer och socialt stöd, en bra fördelning av hemarbetet, sysselsättning och trivsel på *) Uppgifterna om befolkningens hälsa baseras dels på registerdata och befintlig statistik från bland annat Socialstyrelsen, dels på enkätundersökningen Liv & hälsa. Befolkningsundersökningen Liv & hälsa genomfördes under åren 2000 och 2004 i samarbete med landstingen i Uppsala, Sörmland, Örebro och Värmlands län. Nästa undersökning planeras genomföras år 2008.

11 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE arbetet samt ekonomisk trygghet. Ju flera skyddande faktorer individen har, desto bättre är denne rustad att hantera olika påfrestande livshändelser. Hälso- och sjukvårdsutbudet Närsjukvården är basen i det västmanländska hälso- och sjukvårdsutbudet. Grundtanken är att i den vårdsökandes närmiljö kunna erbjuda god vård för vanligt förekommande sjukdomar och tillstånd som kräver återkommande behandling. Inom Division Närsjukvård finns därför bland annat familjeläkarverksamheten, närsjukhus, handikappcentrum och hjälpmedelscentrum. I stort sett alla västmanlänningar är listade hos en familjeläkare. Teamet inom familjeläkarverksamheten har ett helhetsansvar för patienten och ansvarar för hälsovård, sjukvård, rehabilitering samt mödra- och barnhälsovård. Familjeläkarverksamheten bedrivs såväl i landstingets egen regi som av privata familjeläkare. Närsjukhus finns i Fagersta, Sala, Köping och Västerås. Verksamheten är i första hand inriktad på att ta hand om patienter med långvariga behov och flera olika problem, främst äldre och patienter som behöver rehabilitering av specialistläkare. Närsjukhusen innehåller medicinmottagning, röntgen och laboratorium samt vårdavdelning. Närsjukhuset i Köping har dessutom akutmottagning, akut internmedicinsk verksamhet samt fler vårdplatser än närsjukhusen i Sala och Fagersta. Närsjukhuset i Västerås är en del av centrallasarettet. Den grundläggande psykiatriska vården är framför allt inriktad på öppenvård. Division Psykiatri har enheter för såväl vuxen- som barn- och ungdomspsykiatri på de fyra sjukhusorterna. För behov som kräver särskild specialistkompetens eller utrustning finns länssjukvården, som bedrivs inom divisionerna Medicin, Kirurgi och Diagnostik och är samlad vid Centrallasarettet i Västerås och till viss del vid Köpings lasarett. För att tillgodose västmanlänningarnas behov av hälso- och sjukvård har landstinget därutöver slutit avtal med ett antal privata specialistläkare, sjukgymnaster, kiropraktorer, naprapater och psykoterapeuter. Behovet av högspecialiserad vård som landstinget självt inte bedriver, till exempel hjärtoperationer och transplantationer, tillgodoses genom regionsjukvårdsavtal. Vårdgarantin Den 1 november 2005 infördes den utvidgade vårdgarantin efter en överenskommelse mellan Sveriges Kommuner och Landsting och staten. Syftet var att öka tilltron till vården och stärka patientens ställning. Landstinget Västmanland har arbetat aktivt för att uppfylla vårdgarantins tidsgränser. Det har handlat om utökning av kapaciteten, effek- tivisering av verksamheter och genomgång av väntelistor. Exempelvis har alla patienter som väntat länge på behandling fått en skriftlig förfrågan om de ville bli behandlade utanför länet. Det resulterade i att under perioden 1 november 2005 till 31 december 2006 fick patienter remisser till vårdgivare utanför Västmanland. Jämfört med andra landsting har Västmanland därmed den högsta andelen patienter som tackat ja till vård utanför det egna landstinget. Förklaringen är dels de aktiva informationsinsatserna, dels att det fanns ett uppdämt behov till följd av den begränsning av vård enligt vårdgaranti och valfrihet som gällde under Fortfarande fanns i november patienter som väntat mer än 90 dagar, främst inom ortopedi, öron-näsa-hals och kirurgi. Det är för tidigt att dra några långtgående slutsatser om vårdgarantins effekter efter ett Vårdkonsumtion per 1000 invånare fördelad på kommun år 2006 Kommun Inomlänsvård Med. och kir. vård Vård- Läkartillfälle besök Köpt utomlänsvård Med. och kir. vård Vård- Läkartillfälle besök Total vårdkonsumtion Med. och kir. vård Vård- Läkartillfälle besök Familjeläkarverksamhet Läkarbesök Arboga Fagersta Hallstahammar Heby Kungsör Köping Norberg Sala Skinnskatteberg Surahammar Västerås Totalt Vårdtillfällen*/1000 invånare Medicinsk och kirurgisk vård Psykiatrisk vård Totalt *) Definition av vårdtillfälle: Vårdkontakt i sluten vård. Avgränsas av in- och utskrivning inom ett medicinskt verksamhetsområde. Vårdtid i dagar/1000 invånare Medicinsk och kirurgisk vård Psykiatrisk vård Totalt Läkarbesök/1000 invånare Medicinsk och kirurgisk vård Psykiatrisk vård 1) Familjeläkarverksamhet Totalt ) Uppgift saknas. drygt år. Målet är att kunna ta hand om alla västmanlänningar på hemmaplan. För att nå det krävs ytterligare förbättringsarbete inom befintlig verksamhet för att få en bättre fungerande vårdkedja. Regionsjukvård Landstinget Västmanland har regionvårdsavtal med Akademiska sjukhuset i Uppsala och Universitetssjukhuset i Örebro samt med Karolinska universitetssjukhuset i Stockholm. Särskilda underavtal - partnerskapsavtal - har arbetats fram för några av de större specialistområdena. Vårdkonsumtion Med vårdkonsumtion menas all den vård som västmanlänningarna konsumerar. Traditionella variabler är läkarbesök, vårdtid i dagar och vårdtillfällen. Variabelvalet kan dock ge en 11

12 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE Västmanlänningarnas hälso- och sjukvård missvisande bild av vissa verksamheter, där besök hos andra yrkeskategorier är mer vanliga än läkarbesök. Flera divisioner har beskrivit ett arbete med kompetensutveckling, som skett i syfte att frigöra tid för läkare och effektivisera vården. Vårdkonsumtionen av den totala medicinska och kirurgiska specialistvården skiljer sig mellan länets kommuner. Heby har den högsta konsumtionen av läkarbesök följt av Sala. Fagersta och Norberg visar den lägsta konsumtionen av läkarbesök men den högsta vad avser vårdtillfällen (se tabellen på föregående sida). Västmanlänningarna konsumerar den allra största delen av sin vård inom länet (88 procent av läkarbesöken och 87 procent av vårdtillfällena). Den övriga konsumtionen (köpt utomlänsvård) avser valfrihetsvård, vårdgaranti, högspecialiserad vård samt akutvård. I jämförelse med föregående år har det skett en ökning av den köpta utomlänsvården med en stor kostnadsökning som följd. Av den köpta utomlänsvården står Heby för 12 procent av vårdtillfällena och 13 procent av läkarbesöken. Med tanke på att kommuninvånarna utgör cirka 5 procent av befolkningen är det en betydande del av deras vårdbehov som tillgodoses utanför Västmanland. Även kommuninvånarna i Arboga och Norberg har en betydande vårdkonsumtion utanför länet. Inom länet konsumerar invånarna i Köping flest besök i specialistvården - ett läkarbesök per invånare och år, medan invånarna i Norberg och Fagersta konsumerar flest vårdtillfällen. Besöken på akutmottagningarna (se nedanstående tabell) har ökat inom både medicinsk och kirurgisk vård under Det finns stora skillnader mellan kommunerna i konsumtionen av akutvård. Inom den medicinska vården har Köping tillsammans med Arboga och Kungsör flest besök på akutmottagning per tusen invånare. Inom den kirurgiska akutvården har invånarna i Västerås flest akutvårdsbesök, även om skillnaderna inte är lika markanta som inom den medicinska vården 1). Närheten är en möjlig förklaring till att Köping har högre konsumtion av akutvård än andra orter. Konsumtionsskillnader mellan kommunerna kan emellertid påverkas av andra faktorer och kräver djupare analys innan säkra slutsatser kan dras. Den långsiktiga trenden för den medicinska och kirurgiska vården är att vårdtiden i dagar räknat minskar något efter toppåret En mindre ökning noteras emellertid mellan 2005 och Vårdtillfällena, som också var flest 2002, har legat på ungefär samma nivå under perioden Trenden avseende vårdtid i dagar inom den psykiatriska vården visar en nedgång, medan vårdtillfällena ligger konstant under samtliga fem år. Läkarbesöken har från 2002 och framåt minskat inom den medicinska och kirurgiska vården. En svag ökning av läkarbesöken kan ses inom familjeläkarverksamheten under femårsperioden. Framtidens vårdkonsumtion Allt fler blir allt äldre, vilket medför ett ökat vårdbehov. Samtidigt innebär den medicintekniska utvecklingen att allt fler sjukdomar och tillstånd kan behandlas, vilket också ökar vårdbehovet. Vårdkonsumtionen är en av många olika komponenter som ligger till grund för planeringen av framtidens hälsooch sjukvård. Med hjälp av nya informationssystem kan landstinget i framtiden få fram fler uppgifter, som möjliggör djupare analyser av vårdkonsumtionen för att på bästa sätt kunna tillgodose länsinvånarnas behov. Kostnader i kronor per invånare Landstinget Västmanland deltar i nyckeltalssamverkan, Nysam. Nysam utgörs av en grupp landsting som med hjälp av konsultföretaget Helseplan tar fram nyckeltal för hälso- och sjukvården. I den första grafen på nästa sida visas hur stor del av nettokostnaden per invånare som avser medicinsk och kirurgisk vård, primärvård samt psykiatri. Över femårsperioden har primärvårdens andel av nettokostnaden per invånare ökat med cirka 1,4 procentenheter. Motsvarande minskning har skett för den medicinska och kirurgiska vården. Andelen psykiatrisk vård har legat relativt konstant under åren. Kostnaden mätt i kronor per invånare visas i den andra grafen på sidan 13. År 2006 ökade kostnaden för medicinsk och kirurgisk vård, primärvård samt psykiatri med 786 kronor per invånare (5,6 procent) jämfört med föregående år. Ökningen har främst skett inom medicinsk och kirurgisk vård, med 670 kronor per invånare (7,2 procent). Över femårsperioden har den totala nettokostnaden i kronor per invånare ökat med kronor (10,3 procent). Medicinsk och kirurgisk vård har den största ökningen i kronor per invånare, 687 kronor, men den största procentuella ökningen har skett inom primärvården, med 8,3 procent. Mellan år 2003 och 2005 var den totala kostnadsökningen per invånare relativt låg (2,5 procent), för att därefter öka markant under ) Kommuninvånare som varit hos vårdgivare utanför Västmanlands län är inte medräknade, vilket troligtvis förklarar Hebys låga andel akutmottagningsbesök i Västmanland. Vårdkonsumtion av akutmottagningsbesök per 1000 invånare år fördelat på kommun och sjukhus Köping Västerås Total Västerås Total Medicinsk vård Medicinsk vård Medicinsk vård Kirurgisk vård Medicinsk och kirurgisk vård Arboga Fagersta Hallstahammar Heby Kungsör Köping Norberg Sala Skinnskatteberg Surahammar Västerås Total

13 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE Västmanlänningarnas hälso- och sjukvård Landstingsövergripande verksamheter som bidrar till förbättrad hälsa För att tillgodose västmanlänningarnas behov av en god hälso- och sjukvård med hög kvalitet omfattar landstingets ansvar ytterligare verksamheter med stor betydelse för befolkningen. Smittskyddsenheten Landstinget har ansvar för att åtgärder vidtas för att begränsa smittspridning till och mellan människor. I Landstinget Västmanland ansvarar smittskyddsenheten under ledning av smittskyddsläkaren för dessa uppgifter. Under våren 2006 inträffade tre fall av meningokocksjukdom i Västerås. Fallen motiverade betydande informationsinsatser till skolelever, deras föräldrar, sjukvården och allmänheten. Vaccination av högstadie- och gymnasieelever inom den nordöstra delen av Västerås samt deras syskon genomfördes därefter tillsammans med skolhälsovården i Västerås. Under hösten har flera fall av skabb upptäckts på vårdenheter i Västmanland, som också föranlett omfattande informationsåtgärder till vårdpersonal, patienter och allmänhet för att förhindra vidare smittspridning av sjukdomen. Sedan den 29 september i fjol ska alla fall av skabb som diagnostiseras i Västmanland anmälas till smittskyddsenheten. Under året har antalet nya bärare av resistenta gula stafylokocker, MRSA, fortsatt att öka (46 jämfört med 35 i fjol). Dessa bärare fordrar en stor arbetsinsats för att kartlägga smittvägar samt informera och ge råd till patienter, anhöriga och personal inom kommunal verksamhet. Det har under året förekommit några utbrott på vårdinrättningar i länet. Antalet nyanmälda fall av klamydia har också fortsatt att stiga, från 979 till fall. Vid årsskiftet 2005/06 infördes rutinen att alla barn i Västmanland födda och senare, där minst en förälder kommer från ett land där hepatit (gulsot) B är vanlig, erbjuds vaccination mot sjukdomen. I juni antogs tre plandokument med fokus på epidemiberedskap av landstingsstyrelsen: 1) Epidemiberedskapsplan, 2) Informationsplan vid förhöjd epidemiberedskap och 3) Beredskapsplan för pandemisk influensa. Andel av kostnader % Medicinsk och kirurgisk vård (somatisk vård enligt Nysam) Primärvård Psykiatrisk vård Centrala läkemedelskommittén Läkemedelskommittén är Landstinget Västmanlands expertorgan i övergripande läkemedelsfrågor. Dess uppgift är att verka för en behovsbaserad, medicinskt ändamålsenlig och kostnadseffektiv läkemedelsanvändning samt att i övrigt främja användningen av rationella behandlingsmetoder i hälso- och sjukvården. Under 2006 har Läkemedelskommittén (CLK) på uppdrag av landstingsdirektören lämnat förslag till en formaliserad läkemedelsenhet och en modell för decentraliserad läkemedelsbudget inom förmånen. Den nya läkemedelsenheten inrättas vid årsskiftet 2006/ 2007 och decentraliseringen av läkemedelsbudgeten är inskriven i landstingsplanen En ny basläkemedelslista för antogs av CLK under våren och distribuerades till förskrivarna i början av juni. Division Närsjukvård har i samverkan med CLK formulerat rutiner för upprättande och hantering av akutläkemedelsförråd vid kommunala äldreboenden. Läkemedelskommittén har under året löpande lämnat rapporter till verksamheterna kring läkemedelsförbrukning och läkemedelskostnader. Olika informations- och utbildningsinsatser mot vårdgivare har genomförts i form av besök på familjeläkarenheter och kliniker, utbildningsdagar och seminarier. Speciellt fokus har lagts på läkemedel och äldre. En broschyr - Att må bra med läkemedel även när du blir äldre - har tagits fram och distribueras via apoteken till allmänheten. Ett välbesökt seminarium (600 deltagare) kring läkemedel och äldre arrangerades av CLK i samverkan med Apoteket AB, Västerås stad och pensionärsföreningar. CLK har deltagit i processen kring Mednet-projektet med särskild inriktning på läkemedelsmodulen inom datajournalen. CLK har också representerat landstinget i ett flertal regionala och nationella nätverk. Centrum för klinisk forskning Landstinget har ett lagstadgat ansvar för kliniskt forsknings- och utvecklingsarbete, som även omfattar folkhälsovetenskapligt forskningsarbete. Centrum för klinisk forskning (CKF) är ett resurscentrum skapat i samverkan mellan Landstinget Västmanland och Uppsala universitet. Syftet är att samla vetenskaplig och pedagogisk kompetens för konsultationer, utbildning, handledning och projektdrift inom forskning, utveckling och undervisning i en kreativ och tillgänglig miljö med bred Kostnader i kronor per invånare Medicinsk och kirurgisk vård (somatisk vård enligt Nysam) Primärvård Psykiatrisk vård * För att få jämförbarhet med tidigare år har receptförskrivna läkemedel i öppen vård och dosdispensering exkluderats. Uppgifter från totalkostnadsredovisningen i Nysam. förankring inom hälso- och sjukvårdsområdet. Målet med verksamheten är uppbyggnad av vetenskaplig kompetens och forskningsmiljö inom Landstinget Västmanland, som underlättar rekrytering av personal både till sjukvården och till klinisk forskning. Denna satsning gynnar patienterna, som blir omhändertagna på ett adekvat sätt av högkompetent personal. Under 2006 uppgick den vetenskapliga produktionen till 42 artiklar, tre disputationer, en halvtidskontroll/licentiatexamen, 59 öppet hus-besök för landstingsanställda samt sex nya projektanknytningar. Utöver detta har CKF, tillsammans med involverade kliniker, tagit emot 203 nya läkarkandidater. Totalt har det pågått 55 forskningsprojekt under året och funnits 15 registrerade doktorander/licentiater. CKF har bedrivit introduktionskurser i vetenskapsmetodik och medicinsk genetik, samt en introduktionskurs i evidensbaserad medicin i samarbete med Camtö* vid Örebro Universitet. Därutöver har CKF anordnat ett flertal föreläsningar, seminarier och symposier. CKF samarbetar med nationella och internationella forskningscentra vid bland annat Uppsala universitet, Karolinska Institutet, Göteborgs universitet, Malmö högskola, Universitetet i Wroclaw, Polen och National Institute of Health i Washington, USA. En av medarbetarna blev under året adjungerad professor vid Malmö högskola, och en fick pris för sitt avhandlingsarbete från Svenska Lundbeckstiftelsen och Organon. Medarbetare har även verkat som opponenter och deltagit i betygsnämnder vid disputationer på Karolinska Institutet och Uppsala universitet. Att möta framtidens behov Inom Landstinget Västmanland pågår ett omfattande utvecklingsarbete för att möta *) Centre for Assessment of Medical Technology in Örebro. 13

14 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE Västmanlänningarnas hälso- och sjukvård framtidens behov av hälso- och sjukvård. Det gäller, förutom den medicintekniska utvecklingen, utveckling av bland annat lokaler och informationsteknologi. Generalplanearbetet Generalplaneenheten har funnits som en temporär projektorganisation under 2005 och 2006 med uppgift att genomföra planerna för fastighetsinvesteringar på alla sjukhusorter. Syftet med planerna har varit att utifrån morgondagens behov modernisera lokaler men också att minska lokalytan. Förutom att påbörja och slutföra färdigutredda projekt har kompletterande utredningar och förankring hos verksamheterna genomförts. Olika aspekter har behandlats, som flexibilitet i användningen, standardutförande, samverkan mellan verksamheter, arbetsmiljö, vårdmiljö, säkerhet och kommunikation. Ett omfattande arbete i många arbetsgrupper har genomförts för att ta fram program för teknisk standard och tvärfunktionsprogram för information och försörjning. Programmen ska gälla för alla lokalinvesteringar i landstinget. Det dominerande arbetet har varit utformningen av en ny vårdbyggnad på Centrallasarettet i Västerås. Resultatet blev ett nytt förslag som markant avvek från det tidigare, varför det nya förslaget behandlades och beslutades av landstingsfullmäktige i mars Beslutet omfattade såväl inriktning, placering och utformning av byggnaden. I maj 2006 godkände landstingsstyrelsen dispositionen av byggnaden. Resterande tid under 2006 har ägnats åt att ta fram avdelningsfunktionsprogram för typvårdavdelning, infektion och rehabilitering. Enligt tidsplanen ska den nya vårdbyggnaden stå klar Mednet Målet med Mednet är En patient en journal, det vill säga att samla all information om en patient i en gemensam vårdgivarportal. Under 2006 gjordes pilotinförande på Sala Närsjukhus och Kvinnokliniken. I början av 2007 ansluter den tredje pilotenheten, Barnoch ungdomspsykiatrin. Ett första steg är att införa portalen som hämtar och visar information från ett antal befintliga system. Nästa steg är att ansluta Cosmic som innehåller vårddokumentation, läkemedelshantering och patientadministration. Beroende på resultatet av utvärderingen av pilotinförandena kommer breddinförande att kunna påbörjas under våren 2007 för portalen och av Cosmic i slutet av året. Under året har ett arbete pågått med bättre användning av begrepp och termer, vilket är en förutsättning för att verksamheterna ska ha största möjliga nytta av systemen. Erfarenhetsutbyte med andra användare av systemen har etablerats och fördjupats under året. För portalen samverkar landstinget med Rikshospitalet i Oslo och för Cosmic med andra berörda landsting och större privata vårdgivare. Framtidens enpatientrum ger mer privatliv och minskad risk för smittspridning. Ett typrum finns att besöka på centrallasarettet. 14

15 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE En kunskapsorganisation Arbetsgivarpolitiken inom Landstinget Västmanland vilar på tre strategiska områden: Personal- och kompetensbehov Hälsa och samverkan Lönebildning och individuell lönesättning Landstinget är en av länets största kunskapsorganisationer. Vår förmåga att försörja verksamheterna med rätt kompetens till rätt arbetsuppgift är en viktig framgångsfaktor. Som arbetsgivare ska landstinget framstå som attraktiv och kunna erbjuda bra anställningsförhållanden och hälsofrämjande arbetsplatser. Att såväl rekrytera nya medarbetare som behålla redan anställda är lika viktigt. Personal- och kompetensbehov Behovet av att rekrytera personal påverkas av en mängd faktorer som personalomsättning, sjukfrånvaro och pensionsavgångar. Flertalet av landstingets medarbetare arbetar heltid och medelsysselsättningsgraden är 93,6 procent. De prognoser som tagits fram över framtida pensionsavgångar visar på ökade avgångar under kommande år. Det är främst inom vissa specialistyrken som bristen kommer att öka. Under året har det främst varit svårigheter att rekrytera psykiatriker och vissa specialistsjuksköterskor. Bristen på psykiatriker gäller hela riket. Flera divisioner har under året arbetat aktivt med att rekrytera läkare från andra länder som Spanien, Ungern och Tyskland. Landstingets strävan är att behålla bra chefer samt trygga återväxten av nya chefer. Som ett led i detta har man under året gjort ett antal satsningar på stöd och kompetensut- Solrosen, som är Landstingshälsans pris för bästa arbetsplats, gick år 2006 till intensivvårdsavdelningen. Anställda totalt Andel av lönekostnad Årsarbetare Anställda Totalt anställda den 31 dec Siffrorna är exklusive timanställda. En årsarbetare motsvarar en heltidsarbetande per år. Anställda vid Bergslagssjukvården AB 2002 och 2003 ingår inte. Sjuksköterskor 30 % Undersköterskor, skötare m fl 17 % Läkare 21 % Paramedicinsk personal 7 % Tandvårdspersonal 6 % Administrativ personal 13 % Övriga 6 % 15

16 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE En kunskapsorganisation veckling för dessa. Utbildningen Ny chef genomförs kontinuerligt och är en bas för nya chefer att komma in i sin roll. Divisionerna har under året definierat personer lämpliga för framtida chefsuppdrag och dessa har sedan genomgått utbildningen Framtida chef. Utbildningen Ledarskap i läkarrollen vänder sig till ST-läkare och nyblivna specialister. Stöd i form av grupphandledning har getts till såväl framtida, nyblivna som erfarna chefer. Hälsa och samverkan En god arbetsmiljö med hälsofrämjande arbetsplatser är av avgörande betydelse för en väl fungerande verksamhet. Inom samtliga divisioner har under året pågått ett fortsatt förbättringsarbete inom såväl systematiskt arbetsmiljöarbete som rehabilitering. Under hösten påbörjades arbetet med att utveckla samverkan med de fackliga organisationerna. Samtliga fackliga organisationer har varit inbjudna att deltaga. Arbetet syftar till att förbättra och utveckla dialog och kommunikation. Basen i ett nytt samverkanssystem är arbetsplatsen. Under året har ett arbete pågått med att utveckla medarbetar-/lönesamtal och lönekriterier. Som arbetsgivare har landstinget skyldighet att förebygga ohälsa och olycksfall samt skapa förutsättningar för lika villkor och förutsättningar mellan kvinnor och män. Landstinget har under året visat sin viljeinriktning för detta och antagit såväl ny arbetsmiljöpolicy som jämställdhetspolicy. Landstingets viljeinriktning är att både arbetsmiljöoch jämställdhetsarbetet ska genomsyra och vara integrerat i all verksamhet samt bedrivas i samverkan med fackliga organisationer och medarbetare. Divisionerna har under året arbetat med att förbereda sig inför den nya arbetstidslagens anpassning till EU-direktivet. Lönebildning och individuell lönesättning Ett ständigt arbete pågår med att utveckla lönebildningsprocessen, vilket sker i samverkan och dialog med fackliga organisationer. Lönebildningsprocessen utvecklas kontinuerligt och följer vägledningsdokumentet till individuell lönesättning, som årligen revideras. Lönekartläggning enligt jämställdhetslagen har genomförts. Ett stort arbete med arbetsvärdering har skett och nödvändiga åtgärder, som konstaterats i samband med arbetsvärderingen, ska genomföras inom en treårsperiod med början inom ramen för löneöversyn Avtal om lönesamtalsmodell finns tecknade med merparten av de fackliga organisationerna. Anställda fördelade på befattningsområde och kön Sjuksköterskor, vårdadministratörer, biomedicinska analytiker Skötare, undersköterskor, sjukvårdsbiträden, barnskötare m fl Sjukgymnaster, arbetsterapeuter, kuratorer, psykologer m fl Läkare Tandvårdspersonal Administrativ personal, läkarsekreterare m fl Tekniker Sjukfrånvaro Total sjukfrånvaro 8,2 % 7,9 % - varav långtidssjukfrånvaro 65,6 % 65,0 % Sjukfrånvaro, kvinnor 9,0 % 8,7 % Sjukfrånvaro, män 4,9 % 4,9 % Anställda -29 år 5,8 % 5,4 % Anställda år 7,8 % 7,8 % Anställda 50 år- 9,1% 8,6 % Frisknärvaro 29 % 29 % Sjukfrånvaron anges i procent av den sammanlagda ordinarie arbetstiden. Långtidssjukfrånvaron anges i procent av den totala sjukfrånvaron. Med långtidssjukfrånvaro avses sjukfrånvaro under en sammanhängande tid av 60 dagar eller mer. Med frisknärvaro avses den andel av samtliga anställda som inte har haft någon frånvaro för egen sjukdom under kalenderåret. Åldersfördelning Antal Skolledare, lärare m fl Ekonomi-, transportpersonal och övriga Kvinnor Män Totalt kvinnor (81%) och män (19 %) är anställda den 31 december Medelåldern är 46,4 år. År Kvinnor Män 16

17 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE Miljöarbete är en viktig investering för framtiden Miljöarbetet är i högsta grad en fråga om överlevnad. Det handlar om vår livsmiljö och hälsa och om våra barns och barnbarns framtid. För att visa trovärdighet måste vi hålla rent framför egen dörr och minska påverkan på den yttre miljön. Miljöarbetet måste pågå hela tiden bland alla som arbetar i landstinget. Det är allas vårt ansvar. Våra handlingar på arbetet och på fritiden är avgörande i strävan att nå ett hållbart samhälle. Personalens miljöengagemang är den viktigaste byggstenen för att vårt miljöarbete ska bli framgångsrikt. Landstinget är länets största arbetsgivare. Genom att aktivt minska vår miljöpåverkan bidrar vi till att nuvarande och kommande generationer tillförsäkras en hälsosam och god miljö. Ett antal aktiviteter, såsom transporter, energianvändning, flöden av material, kemikalier och varor med mera, orsakar flera av dagens miljöproblem. Vissa åtgärder kan leda till att mer än ett miljömål nås. Miljöprogrammet för Landstinget Västmanland gällde under perioden Ett nytt miljöprogram kommer att arbetas fram under Miljöarbetet under 2006 Grundläggande miljöutbildning har givits vid fyra tillfällen för 76 miljörepresentanter. Ett integrerat ledningssystem för miljö och kvalitet är färdigt och håller på att implementeras i divisionerna. Nya rutiner för omhändertagande av smittfarligt avfall genomfördes i november Uppföljning av dessa har gjorts under året med positivt resultat. Hanteringen har blivit enklare och säkrare för personalen. Kemikaliehandboken Rätt medel vid rätt tillfälle har uppdaterats. Denna andra version finns endast elektroniskt. Information om kemikaliehantering och riskbedömning har givits till alla divisioner för målgrupperna chefer, miljörepresentanter och beställare. Uppnådda miljömål utifrån miljöprogrammet Energianvändningen inom landstinget ska effektiviseras med 5 procent per m 2 bruksarea. Resultat: Värmeenergin har minskat med 20 procent medan elenergin har ökat med 2,14 procent per m 2 bruksarea. Minska risken för negativ miljöpåverkan av läkemedel. Resultat: Nytt system för tillvaratagande av farligt avfall. Dokumentation med tydliga anvisningar om risker och lämpligt handhavande av kemikalier ska finnas tillgänglig och uppdaterad hos alla som köper in eller hanterar kemikalier senast vid utgången av år Resultat: Kemikaliehandbok har arbetats fram. Möjligheten att integrera kvalitets- och miljörevisioner ska utredas. Resultat: Det nya ledningssystemet för miljö och kvalitet kommer att ge förutsättningar för en gemensam revision. Miljösamordnare ska finnas på varje division. Resultat: I dagsläget finns kontaktpersoner. Miljömål som ej har uppnåtts Miljökrav ska ställas vid all upphandling. Vid ny-, om- och tillbyggnad ska resurshushållningsprincipen, produktvalsprincipen samt principen om bästa möjliga teknik användas. Mängden avfall sorterat som brännbart ska minska med 5 procent, utan att andelen osorterat avfall ökar. Landstinget Västmanland ska reducera koldioxidutsläppen från transporter med 10 procent per anställd. En strategi för arbetet med koldioxidmålet ska fastställas före utgången av Alla verksamheter ska genomgå miljörevision. Via samverkan och arrangemang ska kunskap om miljöfrågor förmedlas i regionen. En gemensam informations- och kommunikationsstrategi för miljö- och folkhälsofrågor ska arbetas fram. Forskningen rörande miljöeffekter av läkemedelsanvändning ska bevakas för att kunna hantera den påverkan som läkemedelsrester har på miljön. Under året har en miljöutredning påbörjats, som ska ligga till grund för det nya miljöprogrammet. Där ska nya miljömål tas fram utifrån de nationella mål som finns. Det är viktigt att de nya målen blir såväl realistiska som mätbara. Total mängd cytostatikaavfall och smittförande/skärande/stickande avfall kg Cytostatikaavfall Smittförande/skärande/stickande avfall Under perioden ökade cytostatikaavfallet med 23 procent. Smittförande/skärande/stickande avfall ökade med 180 procent under samma period. El-, värme- och vattenförbrukning MWh MWh m Elförbrukning Värmeförbrukning Vattenförbrukning Utsläpp av koldioxid Ton CO 2 från egen bil i tjänsten ambulanser Från 2002 till 2006 har körning med egen bil i tjänsten minskat med cirka 24 procent. Ambulanstransporterna har ökat 2006 i jämförelse med 2005 med cirka 37 procent. Den totala ökningen av dessa transporter har medfört ett ökat utsläpp av koldioxid till luften på cirka 54 ton. Det motsvarar cirka mil - 5 varv runt jorden Sorterat brännbart avfall från sjukhusen Ton Det brännbara avfallet har ökat under åren med 9,2 %

18 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE Sammanfattad ekonomisk analys Den ekonomiska analysen i årsredovisningen är uppdelad i resultatanalys, finansiell ställning och framtidsbedömning. Resultatanalysen görs dels utifrån avvikelser i bokslutet jämfört med budget, dels utifrån förändringen av intäkter och kostnader i förhållande till föregående år (se sidan 47). Under avsnittet finansiell ställning görs en analys av tillgångar och skulder och av hur dessa poster förändrats under året. I detta avsnitt ingår även en beskrivning av pensionsmedelsförvaltningen. I avsnittet Landstingets ekonomi finns en mer omfattande analys. RESULTATANALYS Det ekonomiska resultatet för 2006 uppgår till 0,8 mkr, vilket innebär en avvikelse mot budget på -80,2 mkr. I resultatet ingår ett antal poster som bedöms vara av engångskaraktär (jämförelsestörande) på totalt 125,4 mkr men också ökade skatteintäkter utöver budget på 60,5 mkr. I löpande priser har verksamhetens nettokostnader ökat med 391,3 mkr (8,0 %) jämfört med föregående år. Exklusive de jämförelsestörande posterna har nettokostnaderna ökat med 265,9 mkr (5,5 %). Avvikelser från budget 2006 i årsbokslutet Belopp i mkr Positiva Negativa effekter effekter Resultat för verksamheterna -80,0 Skatteintäkter 60,5 Generella statsbidrag och utjämning 16,2 Finansnettoavvikelse centralt -2,1 Övriga gemensamma kostnader och intäkter -74,8 Totalt 76,7-156,9 Årets resultat Budgeterat resultat 81,0 Positiva effekter 76,7 Negativa effekter -156,9 Resultat ,8 Redovisat resultat för verksamheterna jämfört med budget är -80,0 mkr. Av detta är 37,7 mkr kostnader av engångskaraktär, som avser nedskrivningar av fastigheter (22,0 mkr) och visstidspension enligt pensionsreglemente till förtroendevalda (15,7 mkr). Om dessa jämförelsestörande poster exkluderas, blir underskottet för verksamheterna 42,3 mkr. De största avvikelserna, exklusive posterna av engångskaraktär, finns för Köpt vård utanför Västmanland, divisionerna Närsjukvård och Kirurgi samt Läkemedel i öppen vård (läkemedelsförmånen m m). Se vidare driftredovisningen på sidan 20. Kostnaden för Köpt vård utanför Västmanland överstiger avsatt finansiering med 50 mkr. Kostnaden för köpt vård enligt vårdgarantin uppgår till 35 mkr, medan avsatta medel är 14,9 mkr. Även kostnaden för valfrihetsvården och regionsjukvården överstiger avsatt finansiering. Totalt uppgår kostnaden för den köpta somatiska vården till 402,1 mkr. Resultatet för Division Närsjukvård uppgår till -19,9 mkr. Obalanserna finns främst för närsjukhuset i Köping och flera familjeläkarenheter. En orsak till obalansen inom familjeläkarverksamheten är att minskningarna av antalet listade på vissa enheter inte har kunnat åtföljas av motsvarande personalreduceringar. För Division Kirurgi är resultatet -13,4 mkr. Orsakerna till underskottet är främst kostnader för vårdgarantin utöver erhållna medel till extra satsningar och nya läkemedel inom onkologi. För Läkemedel i öppenvård (läkemedelsförmånen med mera) uppgår resultatet till 26,1 mkr. Överskottet beror främst på lägre ingångskostnader än beräknat för receptförskrivna läkemedel i öppen vård men även på lägre kostnader än budgeterat för läkemedelskommittén. Skatteintäkterna blev totalt 60,5 mkr högre än budgeterat, vilket beror på positiva avvikelser för både den prognostiserade slutavräkningen för 2006 och justeringsposten för Generella statsbidrag och utjämning överstiger budgeterat belopp med 16,2 mkr. I bidragen ingår statsbidrag till vårdgarantin överförda från 2005 och statsbidrag till åtgärder enligt nationella handlingsplanen från tidigare år med totalt 21,2 mkr. Avvikelsen för inkomst- och kostnadsutjämningen samt regleringsavgiften för 2006 uppgår till -20,6 mkr. Denna avvikelse beror framför allt på att den budget som antogs av landstingsfullmäktige i juni bygger på de uppgifter som var kända på våren I bokslutet ingår en ej budgeterad intäkt från Försäkringskassan på 12,5 mkr avseende minskad sjukfrånvaro i Västmanland. Finansnettot centralt uppgår till 11,2 mkr, vilket är 2,1 mkr sämre än budget. Avvikelsen mot budget beror främst på att intäktsräntorna under året blivit lägre än förväntat. Avvikelsen för Övriga gemensamma kostnader och intäkter på -74,8 mkr avser olika centrala poster, som påverkat resultatet både positivt och negativt jämfört med budget. Den största avvikande posten är kostnadsökningen för förändringen av pensionsskulden. Den beror på förändrade försäkringstekniska antaganden, som utgår från en översyn av ränta och förväntad livslängd initierad av Finansinspektionen. Det nya pensionsavtalet har dock påverkat budgetavvikelsen positivt, eftersom kostnaden första året blivit lägre än den beräknades till enligt det gamla avtalet. Årets budgeterade resultat och årets resultat mkr ,8 0, Budgeterat resultat Årets resultat God ekonomisk hushållning och balanskravet God ekonomisk hushållning kräver en långsiktigt hållbar ekonomisk utveckling, som ger handlingsberedskap inför framtiden. Detta innebär högre ställda krav än det så kallade balanskravet, som innebär att intäkterna ska överstiga kostnaderna. Positiva resultat behövs för att landstinget ska bli mindre känsligt för konjunktursvängningar och för att finansiera investeringarna samt klara framtida pensionsutbe- 18

19 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE Årlig utveckling av nettokostnaderna % Nettokostnader inklusive avskrivningar Nettokostnader exklusive jämförelsestörande poster talningar. I kommunallagen ställs krav på god ekonomisk hushållning ur både ett finansiellt och ett verksamhetsmässigt perspektiv. Detta krav har förtydligats de senaste åren. I landstingsplanen har landstinget angett inriktningsmål avseende både det finansiella och det verksamhetsmässiga perspektivet. Landstinget har sedan tidigare underskott som ska återbetalas, vilka efter verksamhetsåret 2005 uppgår till 166,2 mkr. Enligt balanskravet ska respektive års underskott täckas inom de närmast följande två åren (från och med 2005 tre år), men storleken på underskotten gör att landstinget bedömt att det inte varit möjligt att återställa det egna kapitalet inom föreskriven tid utan alltför stor påverkan på verksamheten. Fullmäktige har i landstingsplanen fattat beslut om att återställandet av det egna kapitalet i stället ska klaras av inom en femårsperiod, vilket innebär att det egna kapitalet ska vara återställt senast Om de budgeterade resultaten i landstingsplanen för uppnås, kommer så även att ske. Utöver ovanstående underskott har fullmäktige också beslutat att återställa upptagna omstruktureringskostnader på 223 mkr. Vid en resultatnivå på 100 mkr kommer detta att ske senast år års resultat enligt balanskravet uppgår till 0,3 mkr, efter att hänsyn tagits till realisationsvinster på 0,5 mkr. För att återställa det egna kapitalet återstår nu 165,9 mkr. FINANSIELL STÄLLNING Investeringar Investeringarna 2006 uppgår till 259,2 mkr. Landstingets investeringsbudget uppgår till 295,6 mkr, varav landstingsstyrelsen beslutat fördela ut 247,8 mkr till divisionerna. I det totala investeringsutfallet ingår tekniska hjälpmedel med 22,1 mkr och finansiell leasing av fordon med 14,8 mkr. Dessa investeringar ingår inte i fördelningen av ramar till divisionerna. Anledningen till att investeringarna inte kommit upp till budgeterad nivå är att fastighetsinvesteringar har förskjutits i tiden och ej blivit slutredovisade. Det handlar till exempel om olika projekt vid centrallasarettet, såsom färdigställande av hus 01, nytt kök och renovering av gamla lasarettet, samt om en del mindre reinvesteringsprojekt och funktionsanpassningar. Pensionsmedelsförvaltning och pensionsskuld I syfte att på ett effektivt sätt trygga landstingets pensionsutfästelser och de stora utbetalningar som dessa i framtiden ger upphov till har landstinget byggt upp en pensionsfond. Fonden steg med 10,8 % i värde under 2006 och den främsta orsaken till detta var fortsatt stigande aktiebörser. Under slutet av året beslutade landstingsstyrelsen att sätta av ytterligare 50 mkr till pensionsfonden. Marknadsvärdet var den sista december 1 187,6 mkr (1 025,5 mkr vid föregående årsskifte). Det bokförda värdet uppgick till 1 015,9 mkr. Skuldtäckningsgraden (de placerade medlens bokförda värde som andel av totalt pensionsåtagande) har minskat något under året, från 26 till 24 procent. Detta beror på att ökningen av pensionsskulden under 2006 blev relativt stor till följd av förändrat ränteantagande och ändrade antaganden om livslängd. En utförligare redovisning av landstingets pensionsmedelsförvaltning finns på sidan 57. FRAMTIDEN Landstingets ökningstakt avseende nettokostnaderna uppgår till 8 % totalt och exklusive jämförelsestörande poster till 5,5 %. Den genomsnittliga nettokostnadsutvecklingen för landstingen inom samverkansnämnden 1) uppgår till 5,5 % med en spridning mellan 2,7 och 8,0 %. För att uppnå planperiodens ekonomiska målsättningar måste landstingets kostnadsökningar begränsas till 3 % 2007 och ytterligare till 2 % per år 2008 och För åren beräknas landstingsprisindex till mellan 3,1 och 3,5 % per år enligt Sveriges Kommuner och Landsting (SKL). Utöver detta beräknas enligt SKL kostnadsökningen på grund av demografiska förändringar och medicinteknisk utveckling uppgå till mellan 1,5 och 1,7 % varje år. Detta innebär att omprioriteringar, effektiviseringar och ökad produktivitet på sammanlagt cirka 8 % måste bli verklighet under planperioden för att de ekonomiska målen ska uppnås. Hebys övergång till Landstinget i Uppsala län innebär att intäkterna minskar med 260 mkr. De direkta kostnaderna kan sänkas med 120 mkr 2007, vilket gör att kvarstående brist uppgår till 140 mkr. För att möjliggöra en successiv anpassning av landstingets verksamhet till de snävare ekonomiska ramar, som ett mindre landsting medför, beslutade landstingsfullmäktige i november att höja utdebiteringen med 52 öre för år Nivån på utdebiteringen ska återställas under mandatperioden. I landstingsplanen för beräknas en sänkning ske med 15 öre respektive år för 2008 och I pengar innebär detta 60 mkr i minskade intäkter varje år i förhållande till en oförändrad nivå. En viktig del i inriktningsmålet Sunda finanser är att skapa positiva ekonomiska resultat under planperioden, så att tidigare års underskott kan återbetalas, samtidigt som det skapas pengar i kassan för kommande fastighetsinvesteringar. Landstinget Västmanland kan inte förbruka mer pengar än vad som erhålls i intäkter. De restriktioner som anges i inriktningsmålet Sunda finanser är den yttre gräns, inom vilken verksamheten kan bedrivas, och eventuella målkonflikter måste därför hanteras utifrån detta. Det är därför viktigt att landstingets divisioner skapar den goda ekonomiska hushållning, som i längden är garanten för en fortsatt verksamhet av hög kvalitet. 1) En nämnd för regional samverkan om hälso- och sjukvård med mera mellan Landstinget Gävleborg, Landstinget Dalarna, Landstinget Sörmland, Landstinget i Uppsala län, Landstinget i Värmland, Landstinget Västmanland och Örebro läns landsting. 19

20 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE Driftredovisning Belopp i mkr Landstingsersättning/ budget Intäkter Kostnader Netto, intäkterkostnader Resultat/ avvikelse mot budget 2006 Resultat/ avvikelse mot budget 2005 Division Närsjukvård 1) 563,1 449, ,6-583,0-19,9-35,6 Division Medicin 1) 2) 488,6 40,2 529,0-488,8-0,2-3,7 Division Kirurgi 1) 834,7 71,2 919,3-848,1-13,4-9,5 Division Diagnostik 1) 468,4 162,3 626,5-464,2 4,2 3,9 Division Psykiatri 1) 411,3 28,6 439,9-411,3 0,0 3,3 Division Folktandvård 70,4 179,8 250,8-71,0-0,6-1,8 Division Konsult och Service 13,8 633,7 674,3-40,6-26,8 17,4 varav nedskrivning av fastigheter 22,0-22,0 Division Regionutveckling 1) 162,9 41,9 199,7-157,8 5,1 6,9 F d Division Kansli 3) 41,9 0,3 42,2-41,9 0,0 0,7 Centrum för klinisk forskning 1) 14,3 5,3 18,5-13,2 1,1 3,3 AT-läkare 4) 26,1 25,7-25,7 0,4-5,2 Smittskyddsenheten 3,4 0,7 4,2-3,5-0,1 0,2 Ledningskontoret och landstingsstyrelsens sekretariat 10,5 9,7 20,2-10,5 0,0 0,7 Läkemedel i öppen vård (läkemedelsförmånen mm) 605,8 579,7-579,7 26,1 49,2 Sjukresor 58,9 1,0 63,1-62,1-3,2-7,8 Köpt vård utanför Västmanland 1) 352,1 402,1-402,1-50,0-23,9 Ersättning för familjeläkarverksamhet 557,7 61,8 627,4-565,6-7,9 0,4 Ersättning för barntandvård 53,2 0,2 52,2-52,0 1,2 0,9 Särskilt tandvårdsstöd 23,5 0,1 16,4-16,3 7,2 0,5 Samverkansavtal/övrig hälso- och sjukvård 89,2 9,7 93,9-84,2 5,0 5,4 Landstingsövergripande verksamheter och projekt 1) 155,5 9,6 157,2-147,6 7,9 5,5 Förtroendevalda 5) 16,8 0,9 33,8-32,9-16,1 0,0 Bidrag till politiska partier 7,4 1,3 8,7-7,4 0,0 0,0 Landstingsrevisionen 3,7 3,7-3,7 0,0 0,0 Summa verksamheter 5 033, , , ,2-80,0 10,8 Landstingsgemensamma intäkter och kostnader 6) 77,9 65,2 217,9-152,7-74,8 8,5 Finansiering 5 192, ,9 20, ,7 74,6-41,4 Eliminering av interna poster , ,0 SUMMA 81, , ,2 0,8-80,2-22,1 1) Följande divisioner har erhållit extra landstingsersättning ur landstingsstyrelsens anslag samt vårdgarantimedel. Närsjukvård 4,3 Medicin 2,7 Kirurgi 11,8 Diagnostik 11,9 Psykiatri 3,8 Regionutveckling 0,2 Centrum för klinisk forskning 0,2 Köpt vård utanför Västmanland 14,9 Landstingsövergripande verksamheter och projekt 0,2 50,0 2) 2005 års resultat exkl avd 17, som 2006 flyttats till Division Kirurgi: -1,8 mkr. 3) Avser f d Landstingets kansli och Patientnämndens kansli års uppgift har reducerats för Medlemsavgifter, särskilt tandvårdsstöd, koncernledning, Landstingsövergripande verksamheter och projekt samt Upphandling, varuförsörjning och logistik. 4) Finansieringen av AT-läkare ingår i ramen för Centrum för klinisk forskning. 5) Kostnad för visstidspensioner enligt pensionsreglementet har redovisats med 15,7 mkr. 6) Kostnadsökningen för pensionsskulden p g a förändrade antaganden om räntesats och livslängd uppgår till 80,2 mkr. 20

4. Behov av hälso- och sjukvård

4. Behov av hälso- och sjukvård 4. Behov av hälso- och sjukvård 3.1 Befolkningens behov Landstinget som sjukvårdshuvudman planerar sin hälso- och sjukvård med utgångspunkt i befolkningens behov, därför har underlag för diskussioner om

Läs mer

Ett gott liv för alla i Östergötland

Ett gott liv för alla i Östergötland Ett gott liv för alla i Östergötland 2014 www.lio.se Hej! Det här är ditt och alla andra länsinvånares landsting. Den skatt du betalar finansierar vården. Vårt uppdrag är att ge dig bästa möjliga hälso-

Läs mer

för 3. Mer tid med patienter och mindre till administration. - Låt personalen lägga mer tid på patienter och mindre tid på prislistor

för 3. Mer tid med patienter och mindre till administration. - Låt personalen lägga mer tid på patienter och mindre tid på prislistor för 3. Mer tid med patienter och mindre till administration. - Låt personalen lägga mer tid på patienter och mindre tid på prislistor Sammanfattning Mycket av det Alliansen har gjort vad gäller valfrihet

Läs mer

Delårsrapport Uppföljningsrapport SEPTEMBER

Delårsrapport Uppföljningsrapport SEPTEMBER Delårsrapport Uppföljningsrapport SEPTEMBER 2014 l Resultat januari september 281 mnkr (-72 mnkr) l Nettokostnadsökning 3,9 % (3,0 %) l Skatter och statsbidrag 6,0 % (2,2 %) l Helårsprognos 250 mnkr (-178

Läs mer

Frågor och svar om hälso- och sjukvården i Östergötland.

Frågor och svar om hälso- och sjukvården i Östergötland. Frågor och svar om hälso- och sjukvården i Östergötland. Frågor och svar om hälso- och sjukvården! Vad tycker ni socialdemokrater är viktigast med sjukvården i framtiden? Vi socialdemokrater i Östergötland

Läs mer

Skattekronans fördelning: 10,77 kr

Skattekronans fördelning: 10,77 kr Skattekronans fördelning: 10,77 kr Kultur, utbildning och friluftsliv (0,16kr) Habilitering o hjälpmedel (0,21kr) Tandvård (0,30kr) Läkemedel (1,37kr) Kollektivtrafik och övrig reg verk (0,63kr) Politisk

Läs mer

Ett gott liv för alla invånare

Ett gott liv för alla invånare Ett gott liv för alla invånare Hej! Det här är Region Östergötland, som arbetar för dig och alla andra invånare i länet. Den skatt du betalar finansierar vården och delar av den regionala utvecklingen.

Läs mer

Hälso- och sjukvårdsnämndens uppdrag till landstingsdirektören

Hälso- och sjukvårdsnämndens uppdrag till landstingsdirektören Hälso- och sjukvårdsnämndens uppdrag till landstingsdirektören inför 2008 Hälso- och sjukvårdsnämnden ger följande uppdrag till landstingsdirektören som ytterst ansvarig tjänsteman för hälso- och sjukvården.

Läs mer

samt tandvård. De har även hand om kultur, kollektivtrafik och regional utveckling. Dessa ansvarsområden omfattar en större

samt tandvård. De har även hand om kultur, kollektivtrafik och regional utveckling. Dessa ansvarsområden omfattar en större Månadsrapport Januari 2014 Månadsrapport Juli 2014 Månadsrapport Februari 2014 Månadsrapport Augusti 2014 Månadsrapport Mars 2014 Månadsrapport September 2014 Månadsrapport April 2014 Månadsrapport Oktober

Läs mer

Granskning av Delårsrapport 2 2015

Granskning av Delårsrapport 2 2015 Landstingets revisorer 2015-10-14 Rev/15036 Revisionskontoret Karin Selander Anders Marmon Johan Magnusson Granskning av Delårsrapport 2 2015 Rapport 4-15 1 Granskning av måluppfyllelsen i Delårsrapport

Läs mer

Palliativ vård, uppföljning. Landstinget i Halland. Revisionsrapport. Mars 2011. Christel Eriksson, certifierad kommunal revisor

Palliativ vård, uppföljning. Landstinget i Halland. Revisionsrapport. Mars 2011. Christel Eriksson, certifierad kommunal revisor Palliativ vård, uppföljning Landstinget i Halland Revisionsrapport Mars 2011 Christel Eriksson, certifierad kommunal revisor Innehåll Sammanfattning... 3 Bakgrund... 4 Metod och genomförande... 4 Granskningsresultat...

Läs mer

En god och rättvis vård för alla i Blekinge. Socialdemokraterna BLEKINGE

En god och rättvis vård för alla i Blekinge. Socialdemokraterna BLEKINGE En god och rättvis vård för alla i Blekinge. Socialdemokraterna BLEKINGE EN GOD OCH RÄTTVIS VÅRD FÖR ALLA Alla medborgare och patienter ska känna trygghet i att de alltid får den bästa vården, oavsett

Läs mer

Landstinget styrs av kommunallagen. Uppgifterna inom hälso- och sjukvården regleras av hälso- och sjukvårdslagen och

Landstinget styrs av kommunallagen. Uppgifterna inom hälso- och sjukvården regleras av hälso- och sjukvårdslagen och Månadsrapport Januari 2014 Månadsrapport Juli 2014 Månadsrapport Februari 2014 Månadsrapport Augusti 2014 Månadsrapport Mars 2014 Månadsrapport September 2014 Månadsrapport April 2014 Månadsrapport Oktober

Läs mer

Periodrapport OKTOBER

Periodrapport OKTOBER Periodrapport OKTOBER 2013 l Resultat januari oktober -102 mnkr (219 mnkr) l Nettokostnadsökning 3,0 % (2,7 %) l Skatter och statsbidrag 2,3 % (3,3 %) l Helårsprognos -190 mnkr (136 mnkr) Omvärldsanalys

Läs mer

Dagens struktur inom Landstinget Dalarnas hälso- och sjukvård

Dagens struktur inom Landstinget Dalarnas hälso- och sjukvård Dagens struktur inom Landstinget Dalarnas hälso- och sjukvård Hälso- och sjukvården i Dalarnas län är uppbyggt kring länets primärvård och 26 vårdcentraler, öppenvårdsmottagningar, sjukhusen i Säter, Ludvika

Läs mer

Granskning av Delårsrapport

Granskning av Delårsrapport Landstingets revisorer 2014-10-20 Rev/14040 Revisionskontoret Susanne Kangas Anders Marmon Johan Magnusson Granskning av Delårsrapport 2 2014 Rapport 9-14 1 Granskning av måluppfyllelsen i Delårsrapport

Läs mer

Antagen av Samverkansnämnden 2013-12-06

Antagen av Samverkansnämnden 2013-12-06 Politisk viljeinriktning för Vård och insatser vid depression, ångest och schizofreni i Uppsala-Örebroregionen baserade på Socialstyrelsens Nationella utvärdering 2013 Antagen av Samverkansnämnden 2013-12-06

Läs mer

I ärendet redovisas följande dokument: a) Beslutsunderlag b) Framtidsplan för Landstinget Dalarna 2025

I ärendet redovisas följande dokument: a) Beslutsunderlag b) Framtidsplan för Landstinget Dalarna 2025 I ~ II Landstinget DALARNA Central förvaltning Ledningsenhet nllagra AU 6 3;lA BESLUTSUNDERLÄG Landstingsstyrelsens arbetsutskott Datum 2013-05-06 Sida 1 (2) Dnr LD11/01660 Uppdnr 522 2013-05-06 Landstingsstyrelsens

Läs mer

Välkommen till USÖ Det personliga universitetssjukhuset

Välkommen till USÖ Det personliga universitetssjukhuset Välkommen till USÖ Det personliga universitetssjukhuset Välkommen till det personliga universitetssjukhuset USÖ är ett personligt universitetssjukhus med uppdrag att bedriva avancerad sjukvård, forskning

Läs mer

En trygg sjukvård för alla äldre. Sjukvården i Kalmar län har Sveriges kortaste väntetider och nöjdaste patienter. Vi har visat att det gör skillnad

En trygg sjukvård för alla äldre. Sjukvården i Kalmar län har Sveriges kortaste väntetider och nöjdaste patienter. Vi har visat att det gör skillnad En trygg sjukvård för alla äldre. Sjukvården i Kalmar län har Sveriges kortaste väntetider och nöjdaste patienter. Vi har visat att det gör skillnad vem som styr landstinget. Nu vill vi gå vidare och satsa

Läs mer

Olika men ändå lika" Jämställdhetsredovisning för 2008

Olika men ändå lika Jämställdhetsredovisning för 2008 Olika men ändå lika" Jämställdhetsredovisning för 2008 Vad är jämställdhet? Jämställdhet i arbetslivet innebär att kvinnor och män ska ha lika rättigheter, skyldigheter och möjligheter till utveckling

Läs mer

Framtidsplan för hälso- och sjukvården. mer vård, bättre lokaler och nya arbetssätt

Framtidsplan för hälso- och sjukvården. mer vård, bättre lokaler och nya arbetssätt Framtidsplan för hälso- och sjukvården mer vård, bättre lokaler och nya arbetssätt Catarina Andersson Forsman, Hälso- och sjukvårdsdirektör, NKS-konferensen 25 april 2014 Sidan 2 Stockholms län växer vårdbehovet

Läs mer

Mål och vision för Krokoms kommun

Mål och vision för Krokoms kommun Mål och vision för Krokoms kommun Juni 2012 VISION Krokoms kommun gör plats för växtkraft! LEDORD Naturlig Här är det enkelt att leva. Här finns trygghet och lugn, en bra grund för människor och företag

Läs mer

Företagsamheten 2014 Västmanlands län

Företagsamheten 2014 Västmanlands län Företagsamheten 2014 Västmanlands län Medlemsföretaget Carolines kök, Nacka Västmanlands län 2 Innehåll 1. Inledning... 3 2. Sammanfattning Västmanlands län... 4 3. Företagsamheten... 5 Företagsamma unga...

Läs mer

Region Östergötland. Kortfakta om uppdrag och verksamheter

Region Östergötland. Kortfakta om uppdrag och verksamheter Kortfakta om uppdrag och verksamheter 2016-06-13 Östergötland Östergötland är det fjärde största länet i Sverige, sett till antal invånare. Det finns cirka 442 000 invånare i länet. I Östergötland finns

Läs mer

Datum 2015-09-15 Dnr 1502570. Strategi - Begränsa beroendet av bemanningsföretag

Datum 2015-09-15 Dnr 1502570. Strategi - Begränsa beroendet av bemanningsföretag Personalnämnden Ann-Sofi Bennheden HR-direktör Ann-Sofi.Bennheden@skane.se BESLUTSFÖRSLAG Datum 2015-09-15 Dnr 1502570 1 (5) Personalnämnden Strategi - Begränsa beroendet av bemanningsföretag Ordförandens

Läs mer

Dnr 14OLL28 Verksamhetsberättelse 2013 Nämnden för folkhälsa ÖREBRO LÄNS LANDSTING Inledning Nämnden för folkhälsa ska känna till dagens livsvillkor, levnadsvanor och hälsoläget i befolkningen för att

Läs mer

INRIKTNINGSDOKUMENT FO R PRIMÄ RVÄ RDEN I LÄNDSTINGET SO RMLÄND

INRIKTNINGSDOKUMENT FO R PRIMÄ RVÄ RDEN I LÄNDSTINGET SO RMLÄND INRIKTNINGSDOKUMENT FO R PRIMÄ RVÄ RDEN I LÄNDSTINGET SO RMLÄND Detta dokument baseras på Landstingets strategiska mål, som beslutas av Landstingsfullmäktige i landstingsbudgeten och som är styrande för

Läs mer

HALVTID I STOCKHOLMS LÄNS LANDSTING. en avstämning från Moderaterna

HALVTID I STOCKHOLMS LÄNS LANDSTING. en avstämning från Moderaterna HALVTID I STOCKHOLMS LÄNS LANDSTING en avstämning från Moderaterna FÖRORD Tack vare att så många röstade på Alliansen i landstingsvalet 2010 har vården och kollektivtrafiken blivit bättre och tryggare.

Läs mer

samt tandvård. De har även hand om kultur, kollektivtrafik och regional utveckling. Dessa ansvarsområden omfattar en större

samt tandvård. De har även hand om kultur, kollektivtrafik och regional utveckling. Dessa ansvarsområden omfattar en större Månadsrapport Januari 2015 Månadsrapport Juli 2015 Månadsrapport Februari 2015 Månadsrapport Augusti 2015 Månadsrapport Mars 2015 Månadsrapport September 2015 Månadsrapport April 2015 Månadsrapport Oktober

Läs mer

Balanserat styrkort 2016 Landstingsstyrelsen

Balanserat styrkort 2016 Landstingsstyrelsen Balanserat styrkort 2016 Landstingsstyrelsen Fastställt i Landstingsstyrelsen 2015-05-13 Dnr 15LS1947 BALANSERAT STYRKORT 2016 LANDSTINGSSTYRELSEN Landstinget använder balanserad styrning/balanserat styrkort

Läs mer

Bakgrundsinformation VG Primärvård. En del av det goda livet

Bakgrundsinformation VG Primärvård. En del av det goda livet Bakgrundsinformation VG Primärvård En del av det goda livet Innehåll: Primärvården... 3 Framtidens vårdbehov... 3 Nytt vårdvalssystem i Sverige... 3 Nytt vårdvalssystem i Västra Götaland VG Primärvård...

Läs mer

Verksamhetsplan HSF 2014

Verksamhetsplan HSF 2014 Verksamhetsplan HSF 2014 Hälso- och sjukvårdsförvaltningen 08-123 132 00 Datum: 2013-10-21 Diarienummer: Innehållsförteckning HSF Verksamhetsplan 2014... 3 1. Utgångspunkter... 3 1.1 Målbild för framtidens

Läs mer

Kongressprotokoll 5 maj 27 28 september 2011 Medlemsundersökning 2011 - tabellbilaga

Kongressprotokoll 5 maj 27 28 september 2011 Medlemsundersökning 2011 - tabellbilaga Kongressprotokoll maj september Medlemsundersökning - tabellbilaga ( Bilaga. Medlemsundersökning antal (%) antal (%) Biomedicinsk analytiker antal (%) Röntgen sjuksköterska antal (%) antal (%) Anställning

Läs mer

Patienter i specialiserad vård 2007

Patienter i specialiserad vård 2007 Patienter i specialiserad vård 2007 Patienter i specialiserad vård 2007 Sveriges Kommuner och Landsting 118 82 Stockholm Besök Hornsgatan 20 Tfn 08-452 70 00 Fax 08-452 70 50 info@skl.se www.skl.se Upplysningar

Läs mer

Prognos över vårdkonsumtionen i Sörmland läkarbesök på akutmottagning - operationer & operationssalar - vårddagar & vårdplatser

Prognos över vårdkonsumtionen i Sörmland läkarbesök på akutmottagning - operationer & operationssalar - vårddagar & vårdplatser Prognos över vårdkonsumtionen i Sörmland 2025 - läkarbesök på akutmottagning - operationer & operationssalar - vårddagar & vårdplatser December 2013 2 Förord Inom ramen för Framtidens hälso- och sjukvård,

Läs mer

Revisorernas bedömning av delårsrapport 2 2009

Revisorernas bedömning av delårsrapport 2 2009 Datum Vår beteckning REVISORERNA 2009-10-13 Rev/09066 Handläggare Direkttelefon Ert datum Er beteckning Bo H Eriksson 054-61 41 38 Landstingsfullmäktige Revisorernas bedömning av delårsrapport 2 2009 Bakgrund

Läs mer

Hälsovård för äldre en investering för framtiden

Hälsovård för äldre en investering för framtiden Hälsovård för äldre en investering för framtiden Hälsovård för äldre - en investering för framtiden Vårdförbundet vill se en tydlig plan för att förebygga ohälsa. Genom att införa ett nationellt program

Läs mer

Personalpolitiskt program. Hos oss finns Sveriges viktigaste jobb!

Personalpolitiskt program. Hos oss finns Sveriges viktigaste jobb! Personalpolitiskt program Hos oss finns Sveriges viktigaste jobb! 1 Syfte med dokumentet I detta dokument beskrivs kommunens personalpolitik. Syftet med det personalpolitiska programmet är att tydliggöra

Läs mer

Hälso och sjukvårdsnämnden Balanserat styrkort 2015

Hälso och sjukvårdsnämnden Balanserat styrkort 2015 1 (6) Hälso och sjukvårdsnämnden Fastställt i Hälso och sjukvårdsnämnden 2014 05 22 Dnr 14HSN372 Hälso och sjukvårdsnämnden 2 (6) Hälso och sjukvårdsnämnden Hälso- och sjukvårdsnämnden (HSN) är ansvarig

Läs mer

NYCKELTAL PSYKIATRI, INOMREGIONAL LÄNSSJUKVÅRD UTFALL 2011

NYCKELTAL PSYKIATRI, INOMREGIONAL LÄNSSJUKVÅRD UTFALL 2011 Dnr 643-27 NYCKELTAL PSYKIATRI, INOMREGIONAL LÄNSSJUKVÅRD UTFALL 211 Regionkansliet Hälso- och sjukvårdsavdelningen Juli 212 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Begrepp... 3 Metod... 3 1. Konsumtion öppen vård per sjukhus

Läs mer

Motion: Socioekonomiska faktorers påverkan på medellivslängden

Motion: Socioekonomiska faktorers påverkan på medellivslängden Motion: Socioekonomiska faktorers påverkan på medellivslängden Handlingar i ärendet: Landstingsstyrelsens skrivelse till landstingsfullmäktige Yttrande från Hälso- och sjukvårdsutskottet Jönköping Protokollsutdrag

Läs mer

Personalpolitiskt program

Personalpolitiskt program 1 (7) Typ: Program Giltighetstid: Tills vidare Version: 2.0 Fastställd: KF 2010-04-20, 18 Uppdateras: 2015 Styrdokument för personalarbetet på samtliga arbetsplatser i Strömsunds kommun. Strömsunds kommun

Läs mer

Framtidsplanen. - en av de största satsningarna någonsin på hälso- och sjukvård i Stockholms län

Framtidsplanen. - en av de största satsningarna någonsin på hälso- och sjukvård i Stockholms län Framtidsplanen - en av de största satsningarna någonsin på hälso- och sjukvård i Stockholms län 1 Innehåll Stockholms län växer och vårdutbudet behöver öka Stockholms län växer 3 Vårdnätverket 4 Husläkaren

Läs mer

Så vill vi utveckla närsjukvården

Så vill vi utveckla närsjukvården Västra Götalandsregionen Vänersborg 2011-03-16 Så vill vi utveckla närsjukvården Fyrbodal 2 (9) Innehållsförteckning Närsjukvård Norra Bohuslän och Dalsland... 3 Vad vill socialdemokraterna?... 3 Lokala

Läs mer

Landstingspolitiskt program för moderaterna i Dalarna.

Landstingspolitiskt program för moderaterna i Dalarna. 1 1 1 1 1 1 0 1 0 1 Landstingspolitiskt program för moderaterna i Dalarna. Landstingets uppdrag. Landstinget Dalarna ska erbjuda en tillgänglig hälso- och sjukvård av högsta kvalitet, en serviceinriktad

Läs mer

Tidig planering för säker och trygg vård i sommar

Tidig planering för säker och trygg vård i sommar PM 2015-04-17 1 (5) Sommarplaneringen i vården 2015 Tidig planering för säker och trygg vård i sommar För att få en bild av hur planeringen av vården och bemanningen av vårdpersonal ser ut inför sommaren

Läs mer

Framtidsbilder Hälso- och sjukvården i Norrbotten. år 2020

Framtidsbilder Hälso- och sjukvården i Norrbotten. år 2020 Framtidsbilder Hälso- och sjukvården i Norrbotten år 2020 1 Vad tycker du? Läs det här först En förklaring av begrepp Landstinget beslutade år 2009 att se över den framtida hälso- och sjukvården i Norrbotten.

Läs mer

samt tandvård. De har även hand om kultur, kollektivtrafik och regional utveckling. Dessa ansvarsområden omfattar en större

samt tandvård. De har även hand om kultur, kollektivtrafik och regional utveckling. Dessa ansvarsområden omfattar en större Månadsrapport Januari 2015 Månadsrapport Juli 2015 Månadsrapport Februari 2015 Månadsrapport Augusti 2015 Månadsrapport Mars 2015 Månadsrapport September 2015 Månadsrapport April 2015 Månadsrapport Oktober

Läs mer

Bokslutskommuniké 2014

Bokslutskommuniké 2014 Bokslutskommuniké 2014 Bokslutskommunikéns syfte är att ge en snabb, kortfattad och övergripande bild av 2014 års utfall. Förändringar kan komma att ske i den slutliga årsredovisningen, som fastställs

Läs mer

bokslutskommuniké 2011

bokslutskommuniké 2011 bokslutskommuniké 2011 Bokslutskommunikéns syfte är att ge en snabb, kortfattad och övergripande bild av 2011 års utfall. Förändringar kan komma att ske gentemot slutligt fastställd årsredovisning. Kommunikén

Läs mer

Juni 2013. April maj 2013. Medborgarpanel 5. Framtidens sjukvård vid psykisk ohälsa

Juni 2013. April maj 2013. Medborgarpanel 5. Framtidens sjukvård vid psykisk ohälsa Juni 2013 April maj 2013 Medborgarpanel 5 Framtidens sjukvård vid psykisk ohälsa Inledning Landstinget Kronoberg startade hösten 2011 en medborgarpanel. I panelen kan alla som är 15 år eller äldre delta,

Läs mer

Personalpolitiskt program

Personalpolitiskt program Personalpolitiskt program Antagen av kommunfullmäktige 2005-08-23, 79 Reviderat av kommunfullmäktige 2006-11-28, 107 Reviderat av kommunfullmäktige 2009-04-21, 31 Reviderat av kommunstyrelsen 2009-08-12,

Läs mer

I länet uppger 72 procent av kvinnorna och 76 procent av männen i åldern 16-84 år att de mår bra vilket är något högre än i riket.

I länet uppger 72 procent av kvinnorna och 76 procent av männen i åldern 16-84 år att de mår bra vilket är något högre än i riket. Hälsa Hur en person upplever sitt allmänna hälsotillstånd har visat sig vara ett bra mått på hälsan. Självskattad hälsa har ett starkt samband med dödlighet. Frågan är mycket värdefull för att följa befolkningens

Läs mer

Stockholms läns landstings Personalpolicy

Stockholms läns landstings Personalpolicy Stockholms läns landstings Personalpolicy Beslutad av landstingsfullmäktige 2010-06-21 1 2 Anna Holmberg, barnmorska från ord till verklighet Personalpolicyn stödjer landstingets uppdrag att ge god service

Läs mer

Sammanställning av patientnämndernas statistik till IVO 2014

Sammanställning av patientnämndernas statistik till IVO 2014 Bilaga 1 Sammanställning av patientnämndernas statistik till IVO 2014 Uppdraget och material Enligt lag (1998:1656) om patientnämndsverksamhet m.m. ska nämnderna senast den sista februari varje år lämna

Läs mer

Bokslutskommuniké 2013

Bokslutskommuniké 2013 Bokslutskommuniké 2013 Uppgifterna i bokslutskommunikén är preliminära och kan komma att ändras i den slutliga årsredovisningen. Landstingsstyrelsen och landstingsfullmäktige behandlar den slutliga årsredovisningen

Läs mer

MEDBORGARPANEL Nummer 4 februari 2014 Journal på nätet

MEDBORGARPANEL Nummer 4 februari 2014 Journal på nätet MEDBORGARPANELEN 2014 Rapport 4 Journal på nätet MEDBORGARPANEL Nummer 4 februari 2014 Journal på nätet Enkät nummer fyra är nu slutförd Vilket resultat! Tack alla medborgare för ert engagemang och era

Läs mer

Vilka är lokalpolitikerna i Västmanlands län?

Vilka är lokalpolitikerna i Västmanlands län? POLITIKER PER LÄN 2012 Vilka är lokalpolitikerna i Västmanlands län? Hur nöjda är medborgarna? 1 2 Korta fakta - Västmanlands län Sveriges Kommuner och Landsting har i den här rapporten, som är baserad

Läs mer

(O)hälsoutmaning: Norrbotten

(O)hälsoutmaning: Norrbotten (O)hälsoutmaning: Norrbotten Vi har mer hjärtinfarkt, stroke och högt blodtryck än i övriga riket. 61% av männen och 47 % kvinnorna är överviktiga/feta i åldern16-84 år. Var fjärde ung kvinna visar symptom

Läs mer

Folkhälsostrategi 2012-2015. Antagen: 2012-09-24 Kommunfullmäktige 132

Folkhälsostrategi 2012-2015. Antagen: 2012-09-24 Kommunfullmäktige 132 Folkhälsostrategi 2012-2015 Antagen: 2012-09-24 Kommunfullmäktige 132 Inledning En god folkhälsa är av central betydelse för tillväxt, utveckling och välfärd. Genom att förbättra och öka jämlikheten i

Läs mer

Personalpolitiskt program. Motala kommun

Personalpolitiskt program. Motala kommun Personalpolitiskt program Motala kommun Beslutsinstans: Kommunfullmäktige Diarienummer: 12/KS0167 Datum: 2013-10-21 Paragraf: KF 90 Reviderande instans: Datum: Gäller från: 2013-10-21 Diarienummer: Paragraf:

Läs mer

Stockholms läns landsting i (2)

Stockholms läns landsting i (2) Stockholms läns landsting i (2) Landstingsrådsberedningen SKRIVELSE 2013-11-06 LS 1309-1077 lamos^lgsstmseh Landstingsstyrelsen 13*11-19 00 Skrivelse från Lars Dahlberg (S) och Helene Hellmark Knutsson

Läs mer

Personalpolitiskt Program

Personalpolitiskt Program Personalpolitiskt Program Landskrona kommuns personalpolitiska målsättning Kommunens personalpolitik är ett strategiskt medel för att kunna ge kommunens invånare omvårdnad, utbildning och övrig samhällsservice

Läs mer

Periodrapport Ekonomisk sammanfattning April

Periodrapport Ekonomisk sammanfattning April Periodrapport Ekonomisk sammanfattning April 2015 Ekonomi l Resultat januari april 37 mnkr (67mnkr) l Nettokostnadsökning 8,1 % (1,8 %) l Skatter och statsbidrag 4,7 % (4,9 %) l Helårsprognos 170 mnkr

Läs mer

En modern sjukvård för alla inte bara några

En modern sjukvård för alla inte bara några En modern sjukvård för alla inte bara några Sjukvårdspolitisk plattform för Socialdemokraterna i Stockholmsregionen 2(7) Sjukvårdspolitisk plattform VI SOCIALDEMOKRATER GÅR i bräschen för förnyelse och

Läs mer

Hur kan man skapa bäst stöd för att förutse och därmed hantera framtida kompetensbehov?

Hur kan man skapa bäst stöd för att förutse och därmed hantera framtida kompetensbehov? 1 Hur kan man skapa bäst stöd för att förutse och därmed hantera framtida kompetensbehov? SAS Forum Stockholm 2014 rasmus.kaneld@sll.se SÄKRA KOMPETENS- FÖRSÖRJNINGEN INOM LÄNET 2 Vem är Rasmus? 3 Modell

Läs mer

Reservation i Landstingsfullmäktiges sammanträde den 11 juni 2007, ärende 8. Preliminär plan och budget (PPB) för Uppsala läns landsting 2008-2010

Reservation i Landstingsfullmäktiges sammanträde den 11 juni 2007, ärende 8. Preliminär plan och budget (PPB) för Uppsala läns landsting 2008-2010 Reservation i Landstingsfullmäktiges sammanträde den 11 juni 2007, ärende 8. Preliminär plan och budget (PPB) för Uppsala läns landsting 2008-2010 Låt de goda exemplen visa vägen! Låt de goda exemplen

Läs mer

Mångfald och valfrihet för alla

Mångfald och valfrihet för alla Mångfald och valfrihet för alla Vårdval, tillgänglighet och jobbmöjligheter Skåne 1 Rätt att välja som patient Före maj 2009 kunde du få gå till annan vårdcentral än den som du bodde närmast men vårdcentralerna

Läs mer

Landstingsstyrelsen föreslår landstingsfullmäktige besluta

Landstingsstyrelsen föreslår landstingsfullmäktige besluta LANDSTINGSSTYRELSEN Miljöpartiet de gröna FÖRSLAG TILL BESLUT/TILLÄGG 2014-11-25 LS 1409-1068 Ärende 6 Framtidsplanen - Tredje steget i genomförandet Landstingsstyrelsen föreslår landstingsfullmäktige

Läs mer

Lyft ungas hälsa. Program för hälso- och sjukvård för barn och unga. Folkpartiet Liberalerna i Västra Götaland Mandatperioden 2011-2014

Lyft ungas hälsa. Program för hälso- och sjukvård för barn och unga. Folkpartiet Liberalerna i Västra Götaland Mandatperioden 2011-2014 Lyft ungas hälsa Program för hälso- och sjukvård för barn och unga Folkpartiet Liberalerna i Västra Götaland Mandatperioden 2011-2014 2 Hälsan grundläggs tidigt i barnaåren. De förhållanden som råder under

Läs mer

Norrbottens läns landsting 2014

Norrbottens läns landsting 2014 Norrbottens läns landsting 2014 Norrbotten ett län i förändring Industri med skog och malm som råvarubas Forskning och utbildning i världsklass Nya branscher breddar näringslivet (Facebookhallar) Besöksnäringen

Läs mer

FOLKHÄLSOPOLITISKT PROGRAM FÖR SORSELE KOMMUN

FOLKHÄLSOPOLITISKT PROGRAM FÖR SORSELE KOMMUN Vår vision är ett Sorsele som genomsyras av engagemang, omtanke och generositet. Att leva i Sorsele är att leva friskt och starkt, med kraft och glädje. Att bejaka sig själv och bekräfta sin omgivning.

Läs mer

Kort om landstingsplanen

Kort om landstingsplanen Kort om landstingsplanen 2008 2010 Med fokus på folkhälsa god vård regional utveckling effektivitet attraktiva arbetsplatser ekonomi INNEHÅLL SID God hälsa och positiv livsmiljö 4 Nya, människonära mål

Läs mer

Psykisk ohälsa, 18-29 år - en fördjupningsstudie 2007. Eva-Carin Lindgren Håkan Bergh Katarina Haraldsson Amir Baigi Bertil Marklund

Psykisk ohälsa, 18-29 år - en fördjupningsstudie 2007. Eva-Carin Lindgren Håkan Bergh Katarina Haraldsson Amir Baigi Bertil Marklund Psykisk ohälsa, 18-29 år - en fördjupningsstudie 2007 Eva-Carin Lindgren Håkan Bergh Katarina Haraldsson Amir Baigi Bertil Marklund Psykisk ohälsa hos vuxna, 18-29 år En fördjupning av rapport 8 Hälsa

Läs mer

Grön färg anger helt nya skrivningar eller omarbetade skrivningar. Svart text är oförändrad från gällande folkhälsoplan

Grön färg anger helt nya skrivningar eller omarbetade skrivningar. Svart text är oförändrad från gällande folkhälsoplan Läsanvisningar Grön färg anger helt nya skrivningar eller omarbetade skrivningar Svart text är oförändrad från gällande folkhälsoplan Folkhälsoplan med folkhälsopolitiska mål Övergripande mål: Skapa samhälliga

Läs mer

Svensk hälso- och sjukvård

Svensk hälso- och sjukvård Svensk hälso- och sjukvård Värdsledande succé eller krisigt renoveringsobjekt? Anna-Lena Sörenson, vice ordf. Socialutskottet samt gruppledare (S) Mål för regeringens hälso- och sjukvårdspolitik Politiken

Läs mer

MEDBORGARPANEL Nummer 6 juni 2014 Remissfrihet

MEDBORGARPANEL Nummer 6 juni 2014 Remissfrihet MEDBORGARPANELEN 214 Rapport 6 Remissfrihet? MEDBORGARPANEL Nummer 6 juni 214 Remissfrihet Enkät nummer sex är nu slutförd Erfarenheter från andra landsting har visat att införande av remissfrihet har

Läs mer

Detta är Landstinget i Kalmar län En presentation av organisationen

Detta är Landstinget i Kalmar län En presentation av organisationen Detta är Landstinget i Kalmar län En presentation av organisationen Vi utgår från medborgarnas behov och erbjuder vår samlade kompetens och våra tjänster inom hälso- och sjukvård, folktandvård, kollektivtrafik,

Läs mer

Motion: Socioekonomiska faktorers påverkan på medellivslängden

Motion: Socioekonomiska faktorers påverkan på medellivslängden YTTRANDE 1(3) 2013-03-07 LJ 2012/497 Landstingsfullmäktige Motion: Socioekonomiska faktorers påverkan på medellivslängden I en motion till landstingsfullmäktige yrkar Kristina Winberg, sverigedemokraterna

Läs mer

StatistikInfo. Arbetspendling till och från Västerås år 2013. Statistiskt meddelande från Västerås stad, Konsult och Service 2015:6.

StatistikInfo. Arbetspendling till och från Västerås år 2013. Statistiskt meddelande från Västerås stad, Konsult och Service 2015:6. StatistikInfo Statistiskt meddelande från Västerås stad, Konsult och Service 2015:6 Arbetspendling till och från Västerås år 2013 [Skriv text] Konsult och Service, 721 87 Västerås 021-39 00 00, www.vasteras.se

Läs mer

Då nu, men hur blir det sedan Stockholms läns landsting

Då nu, men hur blir det sedan Stockholms läns landsting Då nu, men hur blir det sedan Stockholms läns landsting Lars Joakim Lundquist Catarina Andersson Forsman 2010-02-10 Då nu, men hur blir det sedan Två utredningar inom SLL 1. Långtidsutredning om sjukvården

Läs mer

Landstinget Västernorrlands utmaningar

Landstinget Västernorrlands utmaningar Fempunktsprogrammet Landstinget Västernorrlands utmaningar Landstinget i Västernorrland har under senare år genomgått en rad förändringar. Det har bland annat gällt förändringar i organisation, i lednings-

Läs mer

7 punkter för fler jobb och jämlik hälsa Valmanifest för Socialdemokraterna Västra Götalandsregionen 2015-2018

7 punkter för fler jobb och jämlik hälsa Valmanifest för Socialdemokraterna Västra Götalandsregionen 2015-2018 7 punkter för fler jobb och jämlik hälsa Valmanifest för Socialdemokraterna Västra Götalandsregionen 2015-2018 Socialdemokraterna i Västra Götalandsregionen 2 (7) Innehållsförteckning Fler jobb och jämlik

Läs mer

Halva mandatperioden

Halva mandatperioden Halva mandatperioden Mikael Andersson Elfgren (M) Ledamot, landstingsfullmäktige Halva mandatperioden har gått sedan valet 2014 Som förtroendevald får jag ofta frågan vad jag gör i min roll som fritidspolitiker.

Läs mer

Landstingsstyrelsens förslag till beslut

Landstingsstyrelsens förslag till beslut FÖRSLAG 2008:8 1 (6) Landstingsstyrelsens förslag till beslut Motion 2007:13 av Lena-Maj Anding m.fl. (mp) om fysisk aktivitet på recept, FaR Föredragande landstingsråd: Birgitta Rydberg Ärendet Motionärerna

Läs mer

STYRDOKUMENT. Personalpolitiskt. styrdokument. för Hudiksvalls kommun

STYRDOKUMENT. Personalpolitiskt. styrdokument. för Hudiksvalls kommun STYRDOKUMENT Personalpolitiskt styrdokument för Hudiksvalls kommun Kommunen Hudiksvalls kommun ska vara en bra kommun att leva och verka i. Därför är det viktigt att vi har en kommunal verksamhet som kännetecknas

Läs mer

HSN-förvaltningens handlingsplan för folkhälsoarbete 2010-2011

HSN-förvaltningens handlingsplan för folkhälsoarbete 2010-2011 HSN 1004-0379 HSN-förvaltningens handlingsplan för folkhälsoarbete 2010-2011 2010-10-29 Innehållsförteckning Syfte... 3 Inriktningsmål... 3 Delmål... 3 Hur kan vi som arbetar i HSN-förvaltningen bidra

Läs mer

Kompetensförsörjningsstrategi för Stockholms läns landsting

Kompetensförsörjningsstrategi för Stockholms läns landsting Kompetensförsörjningsstrategi för Stockholms läns landsting 2016 2021 BESLUTAD AV LANDSTINGSFULLMÄKTIGE 2016-11-15 (LS 2015-0998) Långsiktig och hållbar kompetens försörjning är en förutsättning för att

Läs mer

Revisionsrapport. Norrbottens läns landsting. Granskning av Patientnämnden. Februari Ellinor Nybom Granskning av ansvarsutövande 2003

Revisionsrapport. Norrbottens läns landsting. Granskning av Patientnämnden. Februari Ellinor Nybom Granskning av ansvarsutövande 2003 Revisionsrapport Februari 2004 Granskning av Patientnämnden Ellinor Nybom Granskning av ansvarsutövande 2003 Norrbottens läns landsting Innehållsförteckning 1. Uppdrag, revisionsfråga och metod... 1 2.

Läs mer

Landstingsstyrelsens förslag till landstingsfullmäktige. Bilaga 1. Missivskrivelse Strategi för jämställdhetsarbetet

Landstingsstyrelsens förslag till landstingsfullmäktige. Bilaga 1. Missivskrivelse Strategi för jämställdhetsarbetet PROTOKOLL DATUM DIARIENR 2003-11-03 LKD 03340 136 Strategi för jämställdhetsarbetet i Landstinget Sörmland (Lf) Bakgrund Enligt gällande lagstiftning ska landstinget som arbetsgivare ha en jämställdhetsplan

Läs mer

KVALITETSPOLICY FÖR HÄLSO- OCH SJUKVÅRDEN I LANDSTINGET SÖRMLAND

KVALITETSPOLICY FÖR HÄLSO- OCH SJUKVÅRDEN I LANDSTINGET SÖRMLAND DATUM DIARIENR 1999-03-26 VOS 99223 KVALITETSPOLICY FÖR HÄLSO- OCH SJUKVÅRDEN I LANDSTINGET SÖRMLAND Inledning Denna policy utgör en gemensam grund för att beskriva, följa upp och utveckla kvaliteten,

Läs mer

Kort om landstingsplanen

Kort om landstingsplanen Kort om landstingsplanen 2007 2009 Med fokus på livsstil trygg vård effektivitet arbetsglädje framtid länsutveckling ekonomi INNEHÅLL SID God hälsa och positiv livsmiljö för alla i Jämtlands län 4 Sju

Läs mer

Tidig planering för att garantera säker och trygg vård i sommar

Tidig planering för att garantera säker och trygg vård i sommar PM 2016-04-25 1 (6) Avd för arbetsgivarpolitik Lotta Christofferson Sommarplaneringen i vården 2016 Tidig planering för att garantera säker och trygg vård i sommar SKL årliga enkätundersökning ger en bild

Läs mer

Landstinget i Kalmar län En presentation av organisationen

Landstinget i Kalmar län En presentation av organisationen Landstinget i Kalmar län En presentation av organisationen Regioner och landsting 11 landsting 10 regioner Landstinget i Kalmar län 233 906 invånare 2,4 % av Sveriges befolkning En vanlig dag: 1 300 personer

Läs mer

Periodrapport Maj 2015

Periodrapport Maj 2015 Periodrapport Maj 2015 Ekonomi l Resultat januari maj -20 mnkr (26 mnkr) l Nettokostnadsökning 7,7 % (2,8 %) l Skatter och statsbidrag 4,5 % (5,3 %) l Helårsprognos 170 mnkr (246 mnkr) Omvärldsanalys I

Läs mer

Framtidsplan för hälso- och sjukvården - första steget i genomförandet

Framtidsplan för hälso- och sjukvården - första steget i genomförandet Framtidsplan för hälso- och sjukvården - första steget i genomförandet Beskrivning av inriktning för vården och förslag till investeringar för framtidens hälso- och sjukvård i Stockholm. Beslutas i Landstingsfullmäktige

Läs mer

EN ARBETSGIVARPOLITIK FÖR UTVECKLING OCH TRYGGA ARBETSPLATSER Gemensamt rödgrönt principprogram inför landstingsvalet 2010

EN ARBETSGIVARPOLITIK FÖR UTVECKLING OCH TRYGGA ARBETSPLATSER Gemensamt rödgrönt principprogram inför landstingsvalet 2010 EN ARBETSGIVARPOLITIK FÖR UTVECKLING OCH TRYGGA ARBETSPLATSER Gemensamt rödgrönt principprogram inför landstingsvalet 2010 Landstinget i Uppsala län 2010-04-08 2 (7) Innehållsförteckning Vi kan och vill

Läs mer

Diagnostik, vård och omhändertagande Cardiologi vårdkedjedokument Handläggare Anne-Christine Ahl

Diagnostik, vård och omhändertagande Cardiologi vårdkedjedokument Handläggare Anne-Christine Ahl 005-08-01 Sida 1 Länssjukhus Närsjukhus Familjeläkar verksamhet Definition vårdkedja 1. Syfte SAMMANHÅLLEN VÅRDEPISOD, EN SERIE AV SAMORDNADE VÅRDINSATSER INKL. PATIENTINFORMATION OCH PATIENTUNDERVISNING,

Läs mer

Presidium Nämnd för Folkhälsa och sjukvård 1-17

Presidium Nämnd för Folkhälsa och sjukvård 1-17 PROTOKOLL UTDRAG Presidium Nämnd för Folkhälsa och sjukvård 1-17 Tid: 2016-02-10, kl 08:10-10:20 Plats: Sal A, Regionens hus 6 Systemmätetal/mål 2016 Hälso- och sjukvård Diarienummer RJL 2016/296 Beslut

Läs mer