En ljus framtid utan reoperationer

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "En ljus framtid utan reoperationer"

Transkript

1 nr ETT NYHETSMAGASIN FRÅN MEDTRONIC AB I SVERIGE En ljus framtid utan reoperationer O-armen ger större precision och ökad patientsäkerhet SID 3 Spännande och välbesökt Januarimöte SID 4 6 Kambodja en hjärtefråga för Medtronic SID Valiant Captivia för svåra utmaningar SID

2 E LEDARE: REIDAR GÅRDEBÄCK Innovationer och hjälpinsatser för livet Medtronic strävar efter att hela tiden utveckla nya medicintekniska metoder som kan hjälpa människor världen över. Nytänkandet gäller alla områden inom sjukvården och vi fokuserar både på vad vi kan göra för patienter idag och vad vi kan göra för dem i framtiden. Som ett led i denna utveckling har Medtronic nyligen förvärvat Invatec, ett företag med nya viktiga produkter inom Kardiovaskulär Intervention. Genom detta företagsförvärv ser vi en möjlighet att stärka produktutbudet både inom området för perifera och koronara kärlsjukdomar, som årligen drabbar flera miljoner människor i Västeuropa. Genom vårt nära samarbete med läkare har vi också möjligheten att tillsammans fortlöpande sprida kunskap om nya behandlingstekniker. Det gör vi regelbundet genom att anordna olika forum för information och utbildning. Ett av dessa forum är vårt årliga Januarimöte som vänder sig till läkare, sjuksköterskor och BMA som arbetar inom området hjärtarytmier och elektrofysiologi. Årets Januarimöte präglades av en positiv anda, något som också visade sig i utvärderingarna från mötet. Förutom de mera produktrelaterade delarna av mötet diskuterades också kvalitets- och etikfrågor. Carl-Johan Höijers föreläsning om etik rönte stort engagemang hos deltagarna och visst känns diskussioner om lika vård för alla i Sverige som ett lyxproblem när det sätts i relation till jämförelser mellan vården i Västeuropa och situationen i Afrika. Vi kanske inte kan lösa all världens problem men vi kan ändå alla bidra på något sätt. I denna Medley kan ni läsa om de aktiviteter som Medtronic vidtagit för att hjälpa de nödställda på Haiti. Vi har också tidigare berättat om Medtronic AB s engagemang i SOS-Barnbyar, där våra medarbetare ges möjlighet att avstå från en del av sin månadslön till förmån för denna hjälporganisation. Företaget dubblerar sedan den totala summan av detta belopp och pengarna används för att finansiera delar av en medicinklinik i Cibitoke, i Burundi, Afrika. Som ett svar till Carl-Johans initiativ att skänka sitt gage för sin föreläsnings under Januarimötet till välgörenhet kommer vi utöka vårt bidrag till SOS-barnbyar med 100 kronor per såld ICD under Att skänka pengar till nödställda är ett bra sätt att bidra till att minska människors lidande men det finns givetvis även andra sätt. Stefan Thelin, thoraxkirurg på Akademiska sjukhuset har under många år varit intresserad av internationellt hjälparbete. Läs gärna om hur han på sin lediga tid varje år åker till Kambodja och opererar barn och vuxna som drabbats av hjärtklaff-sjukdomar. Beundransvärt! sida 12 sida 11 sida 4 sida 11 sida 14 Medley är Medtronics kundmagasin och vänder sig till läkare, övrig sjukvårdspersonal, journalister samt opinionsbildare inom sjukvården. Nu finns möjligheten att prenumerera på Medley via e-post. Anmäl dig på för att få tidningen i pdf-format fyra gånger per år, för att anmäla adressändring eller säga upp din prenumeration. Skriv namn, e-postadress och märk brevet Medley- prenumeration. Medtronic AB innehar utgivningsbevis för Medley som ges ut fyra gånger per år. Ansvarig utgivare: Reidar Gårdebäck Redaktionschef: Elenore Schmidt Foto: Medtronic och Christian Evers Text och form: Care of Haus Adress: Medtronic AB, Box 1034, Kista Tel: Fax: E-post: Hemsida: Medtronic AB. Medtronic är ett av Medtronic Inc registrerat varumärke. Andra varumärken, produktnamn och terapinamn som nämns i Medley är Medtronics eller respektive ägares egendom. 2

3 Sedan vi började använda O-armen har vi inte behövt göra en enda reoperation för att någon skruv är felplacerad. Statistiskt sett har vi därmed undvikit fyra eller fem kostsamma reoperationer. Søren Peter Eiskjær konstaterar också att det är lätt att hantera den motoriserade O-armen. O-armen ger ökad patientsäkerhet Med O-armen kan kirurgen kontrollera om alla skruvar sitter som de ska redan under pågående ryggoperation. Det innebär att det fåtal som behöver tas bort eller placeras om kan åtgärdas omedelbart och en reoperation undviks. Region Norra Jylland i Danmark var först i Europa med att installera en O-arm för ungefär två år sedan. Chefen för ryggkirurgin, Søren Peter Eiskjær, förklarar att det fanns flera anledningar till att valet föll på just Medtronics utrustning. Det är en bra kombination att kunna använda den för både röntgen och genomlysning, vid 3D-skanning och tillsammans med navigeringssystemet. Dessutom tycker vi att O-armen har den bästa bildvisningen. Ytterligare en fördel är att den utsätter personalen för mindre strålning. Vid genomlysning har vi fyra eller fem exakta positioner inställda. Även 3D-skanning ger mindre strålning än vanlig CTskanning, mellan 50 och 80 procent. Inledningsvis lade de tid på att göra all inblandad personal väl förtrogna med O-armen med hjälp av ett simulationsprogram. Hittills har den använts vid närmare 300 ingrepp och nu används den vid samtliga ryggoperationer i Ålborg. Ingen reoperation Vid skoliosoperation sätts skruvar i pedikeln, en smal del av ryggkotan. Precision är viktigt eftersom skruvarna placeras mycket nära vitala delar, till exempel ryggmärgen. Med genomlysning under operationen visas enbart ett plan åt gången. Förr kontrollerades resultatet med hjälp av 3Dskanning på röntgenavdelningen efter avslutad operation. Med O-armen kan det göras i samband med operationen och de skruvar som behöver tas bort eller sättas om kan åtgärdas under pågående operation. Det är skönt att kunna gå hem och veta att alla skruvar sitter som de ska och att det inte är någon fara för patienten. Sedan vi började använda O-armen har vi inte behövt göra en enda reoperation för att någon skruv är felplacerad. Statistiskt sett har vi därmed undvikit fyra eller fem kostsamma reoperationer. Om det allra värsta skulle ske och vi orsakar en skada på ryggmärgen innebär det ett livslångt lidande för patienten, som ofta är ung. Dessutom kan det betyda avsevärda samhällsekonomiska kostnader, både i form av vård och förlorade skatte intäkter. Pilotstudie En studie genomfördes i Ålborg för att kontrollera om O-armen ökade patientsäkerheten. Den omfattade de första 30 patienterna som fått sammanlagt 424 skruvar. Det visade sig att 33 av skruvarna, 8 procent, inte var helt optimalt placerade och att 4 stycken, 1 procent, behövde tas bort eller placeras om under den pågående operationen. Utan O-armen hade de sistnämnda behövt komma tillbaka för en reoperation. Ordförklaring 3D-skanning: Skiktröntgen som rekonstrueras till tre bildplan för tredimensionell bild. Liknar datortomografi (CT, computer tomography) men använder en annan teknik, så kallad ConeBeam CT. Innovationer för livet Läs om hur Medtronic kontinerligt arbetar för forskning och utveckling av nya medicintekniska metoder som hjälper människor runt om I världen.

4 Ole Kongstad Carina Blomström-Lundqvist Carl-Johan Höijer Barbara Jabur Juul-Möller, ovan. Mats Jensen-Urstad, till höger. John Camm Nils Edvardsson Ahmad Ebrahimi och Christina Holmgren 4

5 Januarimötet innehållsrikt, välbesökt och uppskattat För 15:e gången i ordningen hölls Medtronics årliga Januarimöte på World Trade Center i Stockholm. Som brukligt behandlade det två dagar långa mötet det senaste inom devicerelaterade ämnen. I publiken fanns en stor skara doktorer, sjuksköterskor och biomedicinska analytiker specialiserade på hjärtarytmier. Under torsdagen hölls två parallella möten ett im - plantationsmöte för läkare som vill fördjupa sig kring implantationsförfarandet av ICD:er och pacemakers, samt en Teknikdag kring uppföljning av ICD- och pacemakerpatienter. Teknikdagen fokuserade i år på trouble-shooting, vilket var ett upp skattat tema. Fredagen innehöll en rad gemensamma semi narier. XPECT visar mycket goda resultat för Reveal XT Professor John Camm från S:t George s University i London presenterade data från XPECT-studien. Denna studie utvärderade algoritmen för automatisk detektion av förmaksflimmer i Medtronics implanter bara hjärtmonitor Reveal XT. Algoritmen bevisades fungera mycket bra för att urskilja både patienter som har och som inte har flimmer. Vidare poäng terade John att automatisk detektion av förmaksflimmer är viktigt eftersom symptom och förekomsten av flimmer stämmer dåligt överens. Han avslutade med att säga att Reveal XT för närvarande är den enda kontinuerliga monitoreringsdevicen med bevisad hög känslighet (97,4 %) och högt negative predicted value (96,1 %). Elektrofysiologi nytt på agendan Årets möte hade för första gången elektrofysiologi på schemat. Här föreläste Professor Carina Blomström-Lundquist om flimmerablation och guidelines för detta, Dr Mats Jensen-Urstad talade om kryoablation av förmaksflimmer och Dr Ole Kongstad tog upp RF-ablation av förmaksflimmer. Under eftermiddagen presenterade Dr Nils Edvardsson de första resultaten från PICTUREstudien. Intresset för Nils presentation var stort eftersom många av prövarna kom från svenska centra och fanns med på mötet i World Trade Center. I PICTURE-studien granskades användandet av Reveal i klinisk praxis och data från studien kommer att presenteras internationellt under året. Stort intresse för etik Dr Carl-Johan Höijer tog upp etiska aspekter vid devicebehandling. En presentation som var mycket uppskattad. Intresset för etik befanns vara stort enligt utvärderingarna som lämnades in efter mötet. Carl-Johan avslutade med att säga att han skulle skänka sitt föreläsningshonorar till UNICEF och uppmanade också åhörarna att fundera över vilka biståndsinsatser var och en kan göra. Medtronics VD, Reidar Gårdebäck, återkopplade sedan till Carl-Johan Höijers tankar kring personligt engagemang i biståndsfrågor. Reidar berättade om hur Medtronics medarbetare i Sverige sponsrar uppbyggnaden av sjukvård i en Burundisk barnby, och hur företaget skänker motsvarande summa som de anställda. Reidar lovade också att Medtronic i Sverige under 2010 kommer att skänka 100 kronor per implanterad ICD till SOS Barnbyar. Presentationerna från Januarimötet hittar du på januarimote.html Ordförklaring Kryoablation: frysteknik RF-ablation: brännteknik 5

6 Tvåårsuppföljningen visar klart signifikant att CRT-patienterna inte hade försämrats lika mycket som kontrollgruppen, säger Cecilia Linde. Från Januarimötet: CRT värdefullt även för patienter med lindrig hjärtsvikt Cecilia Linde är professor i kardiologi och chef vid hjärtkliniken på Karolinska universitetssjukhuset. Under Medtronics Januarimöte presenterade hon resultat från de två CRT-studierna MADIT-CRT och REVERSE. sin livskvalitet. En svårt sjuk patient som får CRT blir snabbt mycket bättre, medan en patient som inte har några symptom inte kan studeras på samma sätt där måste man helt enkelt vänta och se vad som händer i kontrollgruppen. I studierna har man inkluderat patienter med lindrigare hjärtsvikt än vad som gjorts tidigare. I tidigare studier har man inkluderat patienter med hjärtsvikt NYHA klass 3-4, medan man i den amerikanska MADIT-CRT och den svenskledda REVERSE har inkluderat patienter med NYHA klass 1-2. Längre tid till sjukhusinläggning Cecilia berättade att studierna visar att tiden till första sjukhusinläggning på grund av hjärtsvikt är klart förlängd om patienter i NYHA klass 1-2 behandlas med CRT jämfört med kontrollbehandling. På grund av den korta uppföljningstiden omfattande 1 år för hela materialet och 2 år för de europeiska patienterna kan man dock ännu inte se skillnad i mortalitet mellan CRT- och kontrollgruppen. Studierna påvisar emellertid att reverse remodeling är en av mekanismerna bakom att CRT-patienterna inte försämras i samma utsträckning som de med kontrollbehandling. Fördelarna som studierna påvisar gäller i störst utsträckning patienter med QRS-bredd längre än 150 ms. Hon påpekar att effekten av CRT-behandling i NYHA klass 1 ännu är oklar eftersom det var så få patienter i NYHA 1 i studien. Studerar försämringarna i kontrollgruppen I tidigare studier har man enligt Cecilia enkelt kunnat studera om patienterna förbättrats av CRTbehandling. Eftersom patienterna i MADIT-CRT och REVERSE har lindriga symptom eller inga alls har man här inte kunnat studera förbättringen på samma sätt. Man har istället undersökt hur många i kontrollgruppen som har försämrats i förhållande till studiegruppen med ett sammansatt mått på hjärtsvikt som innehåller såväl sjuklighet som dödlighet och patientens egen uppfattning om Klar signifikans vid 2-årsuppföljningen Tvåårsuppföljningen av REVERSE-studien visar att nitton procent av dem som fick CRT försämrades, medan motsvarande siffra för kontrollgruppen är trettiofyra procent. Detta är klart signifikant. Förhandstitt på hälsoekonomin Under sin föreläsning berättade Cecilia även att man arbetar med REVERSE-studiens hälsoekonomiska beräkningar. Deltagarna fick en kort förhandsblick på de parametrar man tittar på. Patienter med hjärtsvikt är mycket kostsamma i vården, så även ett år med oförändrad hjärtsviktsstatus är en samhällsekonomisk vinst. Kanske kan dessa patienter med CRT få både två, tre och fem år med bibehållen livskvalitet enligt Cecilia. Ordförklaring CRT: Biventrikulär pacebehandling 6

7 Här har vi publicerat världens största material, på 313 patienter, som visar att kryoteknik är lika effektivt som RF-ablation men utan komplikationer. Mats Jensen-Urstad Kryoteknik vid förmaksflimmer säker och effektiv Medtronic köpte förra våren företaget CryoCath som är världsledande på kryoteknik (frysteknik) vid ablation. Ett av världens mest framstående centra inom tekniken är Karolinska Universitetssjukhuset. Karolinska Universitetssjukhuset startade 2001 som första sjukhus i Sverige med kryoteknik och har sedan dess gjort 1400 ablationsbehandlingar med tekniken. Idag gör man 30 procent av sina ablationer med kryoteknik. För många ablationsområden är RF-teknik (värme) snabbare, enklare och billigare än kryoteknik, säger Mats Jensen-Urstad, överläkare på hjärtkliniken vid Karolinska Universitetssjukhuset. Kryo tekniken har dock egenskaper som gör den väldigt intressant Ur både patientens och vårt perspektiv. Behandlingen är i de flesta fall smärtfri vilket är positivt för patienten. Vi kan också se att komplikationerna är få efter ablationer med kryoteknik. Lika effektivt utan komplikationer En stor fördel med kryotekniken är att vi kan mäta om behandlingen har effekt innan vi gör något permanent. Genom att först frysa ner områden i hjärtat och mäta den elektriska aktiviteten kan vi se att effekten blir den avsedda. Skulle effekten utebli eller bli negativ slår vi av kylan och tar bort katetern utan någon bestående påverkan. Idag använder vi tekniken på områden framförallt runt hjärtats eget elsystem där patienter med AVNRT (Atrioventricular nodal reentrant tachy cardia) utgör den största volymen. Här har vi pub licerat världens största material, på 313 patienter, som visar att kryoteknik är lika effektivt som RF- ablation men utan komplikationer. När det gäller kryotekniken har vi två delar dels använder vi vanliga katetrar och dels en särskilt utvecklad kryoballongkateter. Snabb inlärning Nyligen publicerade Karolinska en studie där man använt kryoballongen för lungvensisolering på förmaks flimmerpatienter. Resultaten är jämförbara med RF-ablation, men visar mindre risker för patienten och kortare inlärningskurva för operatören. Hittills har vi använt kryoballongen på cirka hundra patienter med förmaksflimmer. Vi tror att behandlingsformen kommer att öka rejält eftersom behovet är stort. Vi använder också kryoteknik på extra banor nära hjärtats eget elsystem och på en del typer av regelbundna hjärtrusningar från förmaket. Stort behov finns Med kryoballongen ser vi en teknik som är snabb och någorlunda lätt att lära sig. Det tar annars väldigt lång tid att lära sig den här typen av ingrepp. Man behöver göra ingrepp för att bli riktigt bra på ingreppet, men med kryoballongen går det betydligt fortare. Och det behövs för att vi framöver ska kunna ta oss an det behov av flimmerablationer som finns. 7

8 Svenska Arytmialliansen använder YouTube för nå ut bättre till allmänheten. Här visas hur man själv eller någon närstående tar pulsen för att bedöma hjärtfrekvensen. Enligt nystartade Svenska Arytmialliansen: Tidig information om arytmier livsviktig Svenska Arytmialliansen startades nyligen efter ett framgångsrikt engelskt koncept The Arrhythmia Alliance. Syftet är att sprida information till allmänheten och läkarkåren om olika arytmier och vikten av att behandla dem korrekt i ett tidigt stadium. I England har det till exempel visat sig att 30 procent av de som behandlades för epilepsi egentligen hade asystolier. Hjärtspecialisten Thomas Fåhraeus tidigare verksam på Universitetssjukhuset i Lund är både initiativtagare till Svenska Arytmialliansen och dess ordförande. Hjärtspecialist tar pulsen på YouTube I år lanserar Svenska Arytmialliansen arytmia.se där man förklarar vilka olika arytmier som finns, vilka symptom man ska vara uppmärksam på, olika sätt att diagnostisera symptomen och vilka behandlingar som står till förfogande. De har också lagt ut en enkel instruktionsfilm, Hur man tar pulsen, på YouTube om: hur man själv eller en närstående tar pulsen för att vid symptom försöka bedöma hjärtfrekvensen. Arytmi är fortfarande en av de vanligaste dödsorsakerna i västeuropa, säger Thomas Fåhraeus. Många av de som dör i plötslig hjärtdöd har ofta försymptom som hjärtklappning, bröstsmärtor, svimningar eller yrselattacker. Därför anser vi att det är otroligt viktigt att informera allmänheten om arytmier på ett enkelt och lättillgängligt sätt. I England har man tagit fram en mängd arytmibroschyrer som man via sitt stora nätverk distribuerar ut till sjukhus, vårdcentraler och olika föreningar. I Sverige kommer vi inledningsvis jobba mer med föreläsningar för allmänheten och information på internet. Vi kommer att lägga ut fler informationsfilmer på YouTube där vi talar direkt till patienten. Filmerna är enkla att göra och underlättar också för många äldre som har svårt att läsa. Blair affischnamn i England The Arrhythmia Alliance startades i mitten av 90-talet i England av Trudie Lobban. Hennes 3-åriga dotter hade under 3 år behandlats med läkemedel för epileptiska svimningar utan resultat. Trudie fick till sist hjälp i Skottland och där kunde en läkare efter några minuters undersökning ställa diagnosen hjärtstillestånd. Flickan fick en pacemaker och blev helt frisk. Trudie uppmanades av läkaren att starta en stödförening för arytmivården eftersom den var väldigt eftersatt på den tiden, säger Thomas. De senaste åren har föreningen vuxit rejält och fått 8

9 Thomas Fåhraeus har 30-års erfarenhet som arytmi- och pacemaker läkare och har utfört över 5000 pacemakeroch ICD-implantationer. Enligt forskare i England skulle man kunna rädda procent från en för tidig död på grund av arytmier om man informerar allmänheten mera. Thomas Fåhraeus stor genomslagskraft, inte minst efter att kända personer som fått arytmier ställt upp som affischnamn. Elton John och Roger Moore fick båda pacemakers och Tony Blair genomgick en ablation. Föreningen har starkt bidragit till att arytmisjukvården i England har förbättrats. Arytmialliansen i England har fått flera underföreningar bland annat STARS för synkope och AFA för förmaksflimmer. Sverige gick 2008 med i Arytmiaalliansen som första land, och nu har även ett flertal andra länder visat intresse att starta egna föreningar, bland annat Belgien, Irland, Italien, Japan, Nederländerna och Portugal. För låg kunskap om arytmier För mig är det sorgligt att många människor med symptom går omedvetna om sin arytmi, säger Thomas. Ett stort antal människor har under lång tid genomlidit upprepade synkope- och takykardiattacker utan att ha fått en diagnos och behandling. Arytmier är ett fenomen som allmänheten känner till väldigt lite om och många döljer också sina symptom då få i omgivningen förstår hur plågsam en arytmi kan vara både psykiskt och fysiskt. Olyckligtvis har också många allmänläkare inte tillräcklig kunskap om arytmier. Det är inte ovanligt att en patient med låg puls får beskedet att konditionen är utmärkt, när tillståndet i själva verket är allvarligt och patienten behöver en pacemaker. Tyvärr är det ett flertal läkare som lämnar det beskedet, vilket vi många gånger fått bekräftat på vår hemsida pacemaker-info.se som har ett fråge forum för patienter. På många sätt har vi en bra arytmivård i Sverige men det känns som om Svenska Arytmialliansen skulle kunna ge mer information till både allmänhet och läkare om arytmier. Information kan rädda många Enligt forskare i England skulle man kunna rädda procent från en för tidig död på grund av arytmier om man informerar allmänheten mera och det gäller även kunskap i återupplivning, säger Thomas. Jag tror dock den siffran är för hög, men vi kanske kan rädda procent och också undvika tragiska och kostsamma efterspel som till exempel stroke på grund av blodproppar orsakade av förmaksflimmer. Svenska Arytmialliansen E 2008 startade hjärtspecialisten Thomas Fåhraeus den ideella föreningen Svenska Arytmialliansen i syfte att nå ut med livs viktigt information om arytmier till allmänheten och läkarkåren. Kontaktuppgifter och mer information hittar du på nedanstående sidor. Sök på Svenska Arytmialliansen på YouTube om du vill se filmen man har lagt ut

10 Emmy först i Sverige med VEO som snabbt gav stora fördelar Emmy, 4 år, har Medtronics insulinpump Paradigm VEO och en sensor för kontinuerlig glukosmätning. Tekniken har medfört betydligt jämnare glukosvärden och större trygghet enligt föräldrarna. VEOpumpen har bland annat en unik funktion som stänger av insulintillförseln automatiskt om glukosvärdet blir för lågt. Emmys föräldrar, Ann-Sofie och Andreas, insåg att något inte stämde när hon som 2,5-åring fick kraftiga humörsvängningar och ökad törst. Det konstaterades snabbt att Emmy hade typ 1 diabetes. Familjen tillbringade två veckor på sjukhuset i Karlstad innan de var redo att klara sig själva hemma i Ambjörby. Den första tiden var omtumlande och jobbig, säger Ann-Sofie. Vi visste ingenting om typ 1 diabetes och vi kände oss rädda. På sjukhuset tog man dock väl hand om oss de berättade utförligt om tillståndet och lärde oss att ta hand om Emmys diabetes. CGM-mätning skapar trygghet Emmy fick de två första månaderna insulin via penna. För att nå stabilare värden fick hon efter två månader en insulinpump från Medtronic. Ytterligare tre månader senare började Emmy använda Medtronics sensor för CGM-mätning. Blodsockervärdena var väldigt svängiga i början, säger Ann-Sofie. Vi hade svårt att få till rätt dos med insulinpennan. När hon fick insulinpumpen blev värdena betydligt bättre. Hon behövde mer noggrann dosering än vad insulinpennan kunde ge. Sensorn har betytt mycket för oss. Genom att man kan ställa alarm för höga och låga värden behöver vi till exempel inte gå upp lika mycket på nätterna. Förut hade vi jour dygnet runt och sov i tvåtimmars-pass. Nu händer det att vi får sova hela nätter. Sensorn är också en trygghet för personalen på förskolan. De slipper normalt att sticka henne i fingret, och kan lita på att pumpen larmar. Emmy brukar ibland säga till att hon känner sig låg och att det sjunker snabbt och då vill hon gärna själv se efter hur hon ligger till. Trendpilarna på pumpens display visar hur snabbt blodsockret sjunker. Hon kan till exempel säga Mamma det känns som 7,0 och två pilar ner. Och ofta har hon rätt. Hon är jättenöjd med pumpen. Larmfunktioner ger många möjligheter Enligt Ann-Sofie gör insulinpumpen och CGMmätningen att familjen trots Emmys diabetes kan leva ett ganska normalt liv. Pumpen och sensorn är väldigt värdefull för oss. Jag vet inte om Andreas och jag skulle ha stått på benen idag om vi tvingats vara uppe på nätterna hela tiden. Pumpen tillsammans med den otroligt bra kontakten med barnkliniken i Karlstad gör att vi känner oss trygga. Att pumpen stänger av insulintillförseln om hon blir för låg är väldigt bra, så att risken minskar att vi inte får kontakt med henne. Det är också värdefullt att man kan ställa in många olika typer av alarm pumpen kan till exempel varna en halv timme innan blodsockret blir för lågt. Vi kan leva normalt det krävs lite mer planering och vi kan kanske inte vara så impulsiva som förut, men med den här teknikens hjälp ser jag inga begränsningar för Emmys liv. Emmy älskar skidåkning. Vid 2,5 års ålder fick hon en insulinpump och en CGM-mätare som underlättat hennes och familjens vardag betydligt. Innan Emmy ger sig iväg på skidträning hemma i Ambjörnby sänker man hennes basaldoser. Ofta tittar lillebror Emil nyfiket på liksom Månsan Emmys alldeles egna katt.. 1 0

11 E PLOCK: E AKTUELLT: april, 2010 Hydrocephalus och shunt-workshop med Bill Sugleris. 12/4 Stockholm, 13/4 Umeå, 14/4 Helsinki, 15/4 Oslo, 16/4 Köpenhamn. Kontakt: Tel. (+46-8) April, 2010 XII Kardiovaskulärt Vårmöte, Göteborg. xii_svenska_kardiovaskulara_varmotet/program_ April, 2010 Nordics Intraoperative Nerve Monitoring, Haukeland sjukhus, Bergen (Norge). Kontakt: medtronic.com. Tel. (+46-8) maj, 2010 Heart Rhythm Society 31st Annual Scientific Session, Denver juni, 2010 The 37th International Congress on Electrocardiology, Lund juni, 2010 The Arctic Pelvic Floor Meeting 2010, Tromsø. E Nya fickadaptrar förenklar byte av nervstimulatorer vid smärtbehandling Vid byte av Itrel, Synergy eller SynergyVersitrel implanteras fickadaptern med den nya 16-poliga ersättningsstimulatorn i samma ficka som använts för den explanterade nervstimulatorn. På så sätt slipper man byta förlängningskabel, undviker re-tunnulering och man minimerar risken att rubba befintligt elektrodläge. De nya fickadaptrarna finns tillgängliga i 2 modeller, (1x4, för en 4-polig elektrod) och (2x4, för två 4-poliga, alt en 8-polig elektrod) och de ger access till utökade programmeringsmöjligheter i form av TargetStim, TargetmyStim, Autofill och Optimizer. E Ny kardiovaskulär wirefamilj Medtronic utökar sin koronara wirefamilj med ProVia och Intuition och erbjuder därmed nu en mängd alternativ för att tillmötesgå olika kliniska behov. ProVia-familjen har fem guidewires i olika vikt och längd som förbättrar "torque-kontrollen" och penetrationen av lesioner och Intuition har optimerats för att erbjuda styrbarhet och kontroll i slingriga anatomier. Medtronic engagerar sig i katastrofen på Haiti Enligt nyhetsrapporteringar från Haiti har runt människoliv hitintills krävts och miljontals har drabbats på ett eller annat sätt av jordbävningskatastrofen. Medtornic vill bidra till att minska lidandet för de drabbade på följande sätt: Medtronic Foundation skänker ett belopp som motsvarar det belopp samliga anställda donerar till valfri organisation; med ett tak på usd. Medtronic Foundation kommer att ge ett ytterligare anslag på usd för att hjälpa till vid återbyggnaden av sjukvårdskliniker på Haiti. Anställda beviljas upp till 5 dagars betald ledighet för att frivilligt arbeta för en icke-vinstdrivande hjälporganisation och assistera vid katastofhjälp till Haiti. Mer om Medtronic AB s samhällsengagemang på under Om Medtronic Medtronic köper upp Invatec Som ett led i en strävan att alltid erbjuda innovativa behandlingar till människor runt om i världen har Medtronic nyligen förvärvat Invatec, ett företag med nya, viktiga produkter inom Kardiovaskulär Intervention. Genom detta företagsförvärv ses en möjlighet att stärka upp produktutbudet både inom området för perifera och koronara kärlsjukdomar, som årligen drabbar åtskilliga miljoner människor i Västeuropa och USA. Invatecs huvudkontor ligger i Brescia, Italien men en del av faciliteterna finns även i Frauenfeld i Schweiz. Vi återkommer med mer information om Invatec inom de närmaste månaderna. E Pace, CRT och ICD-kurser i Medtronics lokaler i Kista under våren 2010: 17 mars Avancerad pacemaker behandling. Modul mars Grundkurs i tvåkammar stimulering. Modul april Hjärtsvikt och CRT. Modul april Fortsättningskurs ICD. Modul maj Reveal DX/XT. Modul maj Automatik och diagnostik i Medtronics pacemakers. Modul 3. MEDLEY RÄTTAR I Medley 4/2009 kunde ni läsa om Erik Ljungström i "ICD-test som inte framkallar kammarflimmer". Tyvärr smög det sig in ett faktafel i denna text som vi givetvis vill rätta till. Erik Ljungström är verksam i Karlskrona och inte Landskrona som vi hävdade i artikeln.

12 Utvecklat stentgraftsystem ger säkrare operationer vid aortaaneurysm Vi kan ta oss an mer utmanande fall med nya Valiant Captivia. Det är lättare att positionera stentgraftet med god position nu när den främsta ringen löses ut när stentet är på plats. 1 2

13 Valiant Captivia håller den främsta stentringen låst centralt i tippen inne i levereringssystemet tills stentet är på plats, först då löses den yttersta ringen ut. Detta ger operatören ökad kontroll och gör att man med större stabilitet och säkerhet kan komma närmare sjukdom som ligger mer avancerat till i aortabågen. Antalet aortaaneurysm i buk och thorax som behandlas med endovaskulär teknik ökar. Det är både vid akuta och planerade fall som endovaskulär behandling är förstahandsval. Sedan 2005 finns Valiant, ett stentgraftsystem som används vid pulsåderbråck i aortabågen. På Sahlgrenska Universitetssjukhuset i Göteborg genomför man cirka 80 operationer av aortaaneurysm med endovaskulär teknik varje år, av dessa är cirka 20 thorakala. Det är krångligt, för att inte säga riktigt svårt, att ta sig fram med ett stentgraft från kärlen i ljumskarna ända till aortabågen, ibland ovanför subclavia. Ana tomin är högst individuell hos olika personer. Ju längre upp i aortan som sjukdomen sitter, desto svårare. Där är högt flöde och slingrigt och diametern på kärlet skiljer sig avsevärt från ingången vid kärlen i ljumskarna. Det ställer mycket höga krav på levereringssystemet och på hur stentgraftet är utformat. Valiant Captivia ger ökad kontroll För att kunna behandla patienter där aneurysmet sitter högt upp i arcus utan att öppna bröstkorgen har Medtronic lanserat ett utvecklat stentgraft som möjliggör operationer av särskilt svår karaktär. På Sahlgrenska Universitetssjukhuset har man lång erfarenhet av endovaskulär teknik och välkomnar utvecklingen av stentgraftsystemet Valiant som ger operatören ökad kontroll i och med nyheten Captivia. Vi kan ta oss an mer utmanande fall med nya Valiant Captivia. Det är lättare att positionera stentgraftet med god position nu när den främsta ringen löses ut när stentet är på plats. Man arbetar i högt flöde i arcus och den nya tekniken ger ökad kontroll för operatören, berättar överläkare och kärlkirurg Mårten Falkenberg. På Sahlgrenska opererades en patient med extremt slingriga kärl i thorakala aorta. Operationsteamet hade förberett med en snara genom ett kärl från höger arm för att kunna fiska upp stentet om man inte nådde fram. Snaran behövde inte användas. Med lätthet nådde de ända upp till arcus och fick stentet på plats, tack vare fördelarna med nya Valiant Captivia. Teamarbete på Sahlgrenska Proceduren för thorakala kärloperationer har blivit betydligt enklare med åren. På Sahlgrenska är det samma team som genomför operationer med endovaskulär teknik i både buk och thorax. Totalt genomförs cirka 80 operationer varje år, varav cirka 20 är thorakala, vilket ger stor erfarenhet. Det är ett multidisciplinärt arbete som kräver gediget samarbete. Patienter som är aktuella för operation i thorax med endovaskulär teknik är de där aneurysmet sitter från mitten av arcus och nedåt. Utmaningen är att välja rätt patient för den endovaskulära tekniken, och valet av behandling planerar vi tillsammans i teamet, säger Mårten. Patienten måste ha en tydlig indikation för minimalinvasiv behandling, den är trots allt inte riskfri. Ständig utveckling Medtronics arbetar ständigt med att utveckla sina produkter och stentgraftet Valiant har förbättrats på flera punkter. I den tidigare versionen låg den översta stentringen framför tyget och var den del av stentgraftet som utlöstes först. I Valiant Captivia, som lanserades i oktober 2009, hålls den främsta stentringen inne i levereringssystemet och är låst centralt i tippen tills man har stentet på plats och först då löses den yttersta ringen ut. Detta medför att man med större stabilitet och säkerhet kan komma närmare sjukdom som ligger mer avancerat till i aortabågen. Det ger även operatören ökad kontroll. Man har också tagit fördelen från stenttekniken som använts i abdominala aneurysm och vidareutvecklat levereringssystemet i Valiant som nu har en hydrofil coating, dvs en film på systemet som aktiveras vid kontakt med vätska, till exempel blod. Detta gör levereringssystemet mycket halt och minskar friktionen avsevärt. Teamet på Sahlgrenska deltar i utvecklingen av den endovaskulära tekniken genom studier och samarbete med företagen som utvecklar tekniken. Just nu byggs en ny operationssal med angioteknik som beräknas tas i bruk under hösten För närvarande genomförs de flesta endovaskulära operationer på röntgenavdelningen. Det här är ett otroligt spännande område i ständig utveckling till förmån för patienterna. I fram tiden önskar vi fler stentgraft med möjlighet att göra förgreningar för kärl som utgår från aorta. På sikt kanske man kan kombinera aortastentgraft med otäckta aortastentar och kanske även med endovaskulära klaffar vid behandling av aortadissektioner, säger Mårten. Mårten Falkenberg och hans kollegor på Sahlgrenska Universitetssjukhuset genomför cirka 20 endovaskulära operationer av aortaaneurysm och dissektioner i thorax varje år och de är engagerade i utvecklingen av den endovaskulära tekniken. 13

14 Hjärthjälp till Kambodja BUR Thoraxkirurgen Stefan Thelin har under många år varit intresserad av internationellt arbete. Under de senaste fem åren har han på ledig tid varit i Kambodja och opererat barn och vuxna under flera veckor varje år. Medtronic är ett av de företag som bidragit med sjukvårdsmaterial. Det är mest hjärtklaffsoperationer som utförs. Den vanligaste orsaken till klaffsjukdom i Kambodja är reumatisk feber, som drabbar unga människor, förklarar Stefan. I gynnsamma fall kan vi reparera mitralisklaffen med hjälp av plastik. Det är särskilt viktigt för barn, ungdomar och unga kvinnor, eftersom en lyckad plastik kan hålla i många år medan patienten växer eller genomgår graviditet. I andra fall får vi ersätta klaffen med en hjärtklaffprotes av bio logisk eller mekanisk typ. Nackdelen med den mekaniska klaffen är att den kräver livslång behandling med blodförtunnande medel. Dels krävs kontroller för dosering och det finns inte tillgängligt överallt i landet, dels får unga kvinnor mer riskfyllda graviditeter. Nackdelen med en biologisk protes är den begränsade hållbarheten, som kan vara runt tio år hos yngre patienter. Därefter kan en operation vara nödvändig. Förhoppningen är att den reumatiska febern ska försvinna i Kambodja, så som den har gjort i västvärlden. Bättre levnadsstandard och bättre fungerande sjukvård ska bidra till detta. Om den reumatiska febern behandlas tidigt med antibiotika kan patienterna klara sig i stort sett utan klaffpåverkan. Dessvärre finns ett stort antal patienter som kommer att behöva operation under de närmaste åren, konstaterar Stefan. Välgörenhet Den franska välgörenhetsorganisationen La chaine de l espoir har med hjälp av donationer finansierat byggandet av ett annex inriktat på hjärtsjukvård för barn och vuxna, Cardiac Centre. Det ligger vid Calmettesjukhuset i Phnom Penh, landets största sjukhus, och invigdes år Organisationen och den kambodjanska staten delar på ansvaret för kliniken. La chaine de l espoir finansierar ungefär 15 hjärtoperationer varje månad för patienter som saknar ekonomiska medel. Vi opererade nästan enbart patienter med stöd från den franska organisationen eller andra organisationer. I några fall hade patienterna fått operationen bekostad av någon organisation men måste betala vårdkostnaderna själva. Någon hade sålt sina djur och någon annan tog lån som tonårsbarnen sedan skulle arbeta för att betala. Uppsalagrupp Det senaste besöket i Phnom Penh gjordes under fyra veckor i mars 2009, då med ett lag helt från Uppsala. Förutom Stefan var det narkosläkaren Ann Kvarnström och under en del av tiden även intensivvårdssköterskan Christina Van Der Gaag. Resan finansierades av Rotarys Läkarbank och alla åkte på sin lediga tid. Gruppen hade samlat in sjukvårdsmaterial som de hade med sig, exempelvis klaffar, suturer och temporära pacemakertrådar. De företag som säljer medicinteknisk utrustning har visat stor generositet och vi har även fått vissa saker från något enstaka sjukhus. Bra samarbete Sammanlagt utfördes 18 operationer under de fyra veckorna. Både vid operationerna och under vården av patienterna samarbetade Uppsalalaget med läkare, sköterskor och övrig personal vid kliniken. Det var ett mycket gott samarbete, intrycket är att vår insats uppskattades av de allra flesta, berättar Stefan. Kliniken har två operationssalar och en intensivvårdsavdelning med acceptabel standard. Men de saknar modernt material. Det flesta utrustningarna är gåvor som är mer än 15 år gamla. Operationsmaterial kan de köpa ibland men det mesta är skänkt. Kort sagt, de jobbar nästan aldrig med något som känns nytt och modernt. Kliniken har egen kapacitet att bedriva enklare hjärtsjukvård, men det blir onekligen effektivare när de får hjälp utifrån. De har inte möjlighet att få någon nämnvärd vidareutbildning, men under vår vistelse fick vi många tillfällen till undervisning och utbyte av erfarenheter. I år har Stefan och hans lag inte hittat någon finansiär för en resa till Kambodja, men de hoppas kunna vända tillbaka fler gånger. Den här typen av arbete är meningsfullt eftersom det på ett betydande sätt förbättrar hälsan för den enskilde patienten. Det ger också viktiga erfarenheter för oss, både professionellt och privat. La chaine de l espoir E Hoppets kedja är en fransk välgörenhetsorganisation som arbetar för att de fattigaste barnen i utvecklingsländer ska få möjlighet till medicinsk vård. Arbetet genomförs i samarbete med kirurgteam från olika länder, lokal vårdpersonal, partners och sjukhus. Rotarys Läkarbank E Stiftelsen Rotarys läkarbank sänder varje år ut minst 160 läkare, tandläkare och sjuksköterskor för arbete bland de allra fattigaste och sjuka. De arbetar helt utan lön men får ersättning för resor och uppehälle. 1 4

15 MA THAILAND LAOS KAMBODJA Battambang Kampong Cham VIETNAM Phnom Penh Kambodja E Landet Kambodja gränsar till Thailand, Laos och Vietnam, har närmare 15 miljoner invånare och är ett av världens fattigaste länder. Röda Khmerernas regim under några år i slutet av 1970-talet har präglat landet sedan dess. Nu har en rättsprocess mot Röda Khmererna påbörjats och ansträngningar görs för att bygga upp de sociala sektorerna och infrastrukturen. Utbildningsnivå och hälso standard är bland de lägsta i världen. Under vår vistelse fick vi många tillfällen till undervisning och utbyte av erfarenheter. Stefan Thelin 15

16 Spinal stenos smärtlindras med minimalinvasiv teknik På Sahlgrenska Universitetssjukhuset i Göteborg pågår en pilotstudie på patienter med spinal stenos. Man använder Medtronics minimal invasiva system Aperius Percutaneous Interspinous Spacer för att vidga ryggmärgskanalen och för att föra in ett implantat som ger lindring vid bensmärta. Adad Baranto Med det minimalinvasiva systemet Aperius PercLID kan man enkelt föra in Medtronics implantat Aperius i nedre delen av ryggraden på patienter med spinal stenos. Implantatet är utformat för att ge konstant smärtlindring liknande den temporära lindring som uppstår när patienten sitter eller böjer sig framåt. Vi gör en pilotstudie inför en kommande större studie, säger Adad Baranto, ryggkirurg på Sahlgrenska Universitetssjukhuset. Sedan februari 2009 har vi använt tekniken på 35 patienter. Patienterna följs upp 2 veckor efter operation, samt efter 3, 6 och 12 månader. Vi har ännu inte sammanställt resultaten, men vår uppfattning är att cirka två tredjedelar av patienterna blivit bättre antingen genom att bensmärtan lindrats eller försvunnit helt. Vi hade ganska vida indikationer i början, men vi har lärt oss med tiden vilka typer av patienter som blir hjälpta av implantatet. Patienten går hem samma dag Ingreppet sker med lokalbedövning vid dagkirurgi, vilket vi upplever är en stor vinst, eftersom patienten kan gå hem samma dag, säger Adad. För patienten är det ett enkelt ingrepp med liten risk för komplikationer. Skulle inte ingreppet hjälpa kan vi göra en konventionell operation senare. En annan stor vinst är att vi kan operera äldre patienter med svåra sjukdomar som vi inte vill söva. Tack vare att vi kan operera under lokalbedövning kan vi lindra symptomen och öka livskvaliteten. För många äldre patienter kan skillnaden vara stor antingen ett begränsat liv hemmavid eller ett aktivt liv med stärkande fritids- och vardagsliv. Den äldre patientgruppen blir större och större, och då är det viktigt att vi har säkra och effektiva metoder. I den yngre patientgruppen hoppas vi kunna skjuta upp en eventuell steloperation med 5 10 år, vilket vore väldigt värdefullt. Större studie förbereds Ingreppet är tekniskt enkelt och utförs under röntgengenomlysning, säger Adad. Med instrumentariet är det lätt att sära på spinalutskotten och föra in implantatet. Det unika med metoden är att vi slipper göra stora mjukdelsskador och ändå få ungefär samma resultat som vid en konventionell dekompression. Förberedelserna inför den större studien pågår. Studien kommer att omfatta 200 patienter som följs upp under 5 år. Inklusionskriterier är bland annat att patienterna ska vara över 50 år, haft besvär mer än 6 månader, ha besvär när man står och går men få lindring när de sitter eller böjer sig fram och att undersökning med magnetkamera visar spinal stenos på en eller två nivåer. Det ska alltså inte vara konstant smärta som vid diskbråck, kronisk ryggsmärta eller grav stenos då det inte hjälper med den här typen av implantat Med det minimalinvasiva systemet Aperius PercLID förs Medtronics implantat Aperius i nedre delen av ryggraden på patienter med spinal stenos. Instrumentariet gör det lätt att sära på spinalutskotten och föra in implantatet. 1 6

17 Irene, spinal stenos-patient, berättar: Med APERIUS blev jag av med min besvärliga benvärk Irene Morgan, till vardags anestesiundersköterska på Sahlgrenska sjukhuset i Göteborg, opererades i februari 2009 för spinal stenos med Medtronics minimalinvasiva system APERIUS Percutaneous Interspinous Spacer. Operationen utfördes under lokalbedövning och efter fyra månader kände sig Irene nästan helt återställd. Förbättringen kom plötsligt på midsommardagen, fyra månader efter operationen. Innan kände Irene ingen skillnad alls och hon trodde att operationen misslyckats. Det var en besvikelse de första månaderna efter operationen att det inte blev någon förändring alls, säger Irene, men nu upplever jag att jag nästan är helt återställd. Värken begränsade mig kraftigt innan och tog bort mycket glädje i livet. Besvärlig värk i benen Idrott och gymnastik har alltid varit en viktig del av mitt liv, säger Irene. Men i mitten av nittio talet började jag få värk i benen efter tränings passen. Man misstänkte att jag hade en försliten höft och jag försökte hålla den i schack med gymträning. För tre år sedan tilltog dock värken och jag gick till naprapat, ortoped och sjukgymnast utan att fåv bukt med den. Det kändes som om jag gick på kuddar och jag kände ömsom värme, kyla, myrkrypningar och smärta som strålade ut i benen. Psykiskt påfrestande Jag tvingades att sluta med all träning och åt kontinuerligt värkmedicin tre gånger per dygn. Att sova gick bra, men så fort jag reste mig satte värken in. Och här på jobbet, på operation norr på Sahlgrenska, blev värken värre så fort jag stod still. Till slut orkade jag inte längre jag bröt ihop på jobbet och började gråta. Via en sjuksköterska på ortopeden fick jag kontakt med en ryggkirurg som kunde konstatera att det handlade om spinal stenos och han föreslog att jag skulle få ett APERIUSimplantat för att nerven skulle få bättre plats. Operation under lokalbedövning Operationen gjordes under lokalbedövning, vilket jag uppskattade. Jag kunde själv lägga mig bekvämt tillrätta på operationsbordet. Ingreppet gjorde lite ont, men jag upplevde att det gick bra att ligga där. Jag kunde gå direkt efter operationen och jag skulle kunna ha gått till jobbet dagen efter, men jag valde att vara hemma några dagar. Nu tränar jag som vanligt igen och det är väldigt skönt. Det känns på något sätt som om jag fått livet tillbaka igen. Nu tränar jag som vanligt igen och det är väldigt skönt. Det känns på något sätt som om jag fått livet tillbaka igen. Benvärken begränsade Irene kraftigt och påverkade henne både på jobbet och fritiden. 4 månader efter implantationen var hon nästan helt återställd. Kommentar från adad baranto, ryggkirurg på Sahlgrenska Universitetssjukhuset i Göteborg. E Vi vet att även vid öppen dekompressionskirurgi kan det ta flera månader innan förbättring. Därför tycker jag att man ska vänta minst tre, kanske upp till sex månader, innan man värderar resultatet efter APERIUS-implantationen. Många känner dock förbättring redan första dagarna och framför allt veckorna efter operationen. 17

18 Sakral neuromodulering en sista möjlighet vid förstoppning För patienter med allvarlig förstoppning som inte blir avhjälpta med konservativ behandling finns ett alternativ. Sakral neuromodulering med InterStim har främst använts för urininkontinens, men det visade sig snart att även tarmens funktion förbättrades i många fall. För urininkontinens är sakralnervsstimulering generellt accepterad som en effektiv behandlingsmetod att ta till när konservativa behandlingar inte ger resultat. Eftersom stimuleringen får nerverna i bäcken - botten att fungera på ett mer normalt sätt visade det sig att behandlingen i många fall även är verksam för både analinkontinens och förstoppning. Århus, Uppsala och Malmö Steen Buntzen, chef för den analfysiologiska avdelningen vid Århus Universitetssjukhus, var bland de första som använde InterStim mot förstoppning. Vi började redan 2003, när studien In Control inleddes på sex olika kliniker i Europa, och sedan dess har vi gjort ungefär 50 implantat. Det är en Steen Buntzen var tidigt ute med att använda InterStim mot förstoppning. mindre revolution för de människor som på så vis får en helt ny livssituation. I många fall har de haft problem i år, i andra fall är det unga människor som ska bygga upp sitt vuxna liv. Det är fantastiskt att få se dem efter implantatet! Urban Karlbom, överläkare på sektionen för kolorektal kirurgi på Akademiska sjukhuset i Uppsala, är också positiv. Under de senaste två åren har vi aktivt använt InterStim mot förstoppning som en möjlighet för de patienter som är mest behandlingsresistenta. Det är uppenbart att den är till stor nytta för vissa, men det behövs mer kunskap om hur vi ska välja ut rätt patienter. Den har god effekt på en utvald skara, och det tycks som om den antingen hjälper bra eller inte hjälper alls. Det är bra att det är ett litet ingrepp och att det är reversibelt, det är bara att dra bort elektroden om den inte fungerar, säger Måns Bohe, chef för bäckenbottencentrum på Universitetssjukhuset MAS i Malmö. Urban Karlbom har främst använt InterStim på patienter med slow transit och som inte svarar på konservativ behandling. När väljs InterStim? Steen berättar att redan i InControl-studien kom man fram till två huvudtyper av indikationer för sakralnervsstimulering. Dels vid mycket långsam transporttid genom tjocktarmen, slow transit, eller svårighet att göra sig av med det som trans - porterats genom tarmen, outlet obstruction. Även patienter med irritable bowel syndrome, IBS, kan ibland bli hjälpta. Dessutom förekommer olika kombi nationer av dessa tre. Men alla patienter är först noggrant utredda så att vi vet att det inte finns någon annan orsak till förstoppningen. Vi gör exempelvis transitundersökningar, totalt ultraljud av bäckenbotten och manovolumetri. Sedan ska de ha genomgått alla typer av konservativ behandling, som biofeedback, dietråd, laxering och lavemang, påpekar Måns. Det handlar alltså om patienter som har provat alla andra alternativ utan resultat, och där endast kirurgi återstår, förtydligar Urban. Både Måns och Urban har använt InterStim främst på patienter med slow transit. I de fallen ser vi den allra bästa effekten av behandlingen. Där fick vi tidigare ofta operera bort en stor del av tjocktarmen, och resultatet blev inte alltid så bra, säger Urban. 1 8

19 Testar först Eftersom det fortfarande är svårt att veta i förväg om InterStim är verksamt mot förstoppning för en viss patient görs alltid ett testimplantat. Elektroder sätts in, men nervstimulatorn bärs utanpå kroppen i ett bälte. Om det är möjligt testar vi under tre veckor, för att säkert kunna bedöma effekten på patientens tarmar, säger Urban. De tre läkarna anger att mellan 50 och 70 procent av testimplantaten leder till ett permanent implantat av InterStim. Procenträkningen blir ungefärlig, eftersom de två svenska klinikerna gjort ett tiotal implantat vardera. De påpekar också att detta handlar om patienter som är hårt selekterade i flera instanser, svåra patientgrupper där i stort sett inga andra alter nativ återstår. Några exempel En av våra första patienter var en kvinna i 55-årsåldern som på grund av starkt förlängd transittid inte kunnat sköta sina toalettbesök på vardagar under de senaste 20 åren. Varje fredagskväll tog hon en hel flaska laxeringsmedel, i stället för rekommenderade 20 droppar, och med svåra plågor tillbringade hon sedan hela helgen i badrummet för att sköta sin mage. Med InterStim har hon fått ett helt nytt liv. Spontant går hon på toaletten 4 5 gånger i veckan, helt utan laxermedel. Så berättar Steen från Århus. Måns har ett liknande fall om en ung man, inte fyllda 30, som har lidit av förstoppning hela sitt liv. Laxering och lavemang hjälpte inte, han hade avföring var fjortonde dag, plågsamt mycket, och svåra buksmärtor. Studier och arbetsliv kunde inte fungera normalt. Det enda vi fann vid utredningarna var att han hade nedsatt sensibilitet på rektum och kraftigt förlängd transit time. Efter implantation av InterStim tömmer han tarmen varannan eller var tredje dag. Buksmärtorna är borta och han har kort sagt fått rejält förbättrad livskvalitet. Urban kan berätta om ett mer ovanligt fall, som visar att indikationerna för sakralnervsstimulering fortfarande kan vidgas. Den här patienten har opererats för cancer i ändtarmen och har en colostomi. Patienten har en svårbehandlad förstoppning och har provat det mesta i behandlingsväg inklusive tarmsköljningar. Med sakralnervsstimulering har avföringsfrekvensen ökat påtagligt. InterStim sakral neuromodulering E Sakralnervsstimulering har funnits som behandling sedan 1995 och har använts av över patienter över hela världen. Svaga elektriska pulser sänds från den implanterbara nervstimulatorn, via elektroder under huden, till sakralnerverna som styr funktionen hos tarmar, ändtarm och urinblåsa. Metoden bidrar till att normalisera dessa funktioner oavsett orsak till problemen. Efter implantation av InterStim tömmer patienten tarmen varannan eller var tredje dag. Buksmärtorna är borta och han har kort sagt fått rejält förbättrad livskvalitet. Måns Bohe På bäckenbottencentrum på Universitetssjukhuset MAS i Malmö har InterStim använts mot förstoppning under de senaste två åren. Måns Bohe (till höger) är idag chef för verksamheten. Inom kort efterträds han av sin kollega Antoni Sawadzki (ovan). 19

20 Anledningen att vi valde Medtronics system var att det var det enda som kunde uppfylla alla våra krav. Vi ville bland annat ha möjlighet att använda både optisk och elektro magnetisk navigering. Stig Rudblad Säkrare ÖNH-operationer med elektromagnetisk navigering Enklare och säkrare avståndsbedömning, kortare operationstider, mer omfattande ingrepp och förmodat mindre antal recidiv-operationer är några av fördelarna med att använda Medtronics elektromagnetiska navigeringssystem enligt Stig Rudblad, överläkare vid Öron-näsahalskliniken på Universitetssjukhuset i Örebro. På ÖNH-kliniken i Örebro använder man sig sedan ett år av TREON, en elektromagnetisk navigeringsutrustning från Medtronic, tillsammans med program varan FUSION. Genom röntgenbilder tagna med datortomograf, överförda till navigeringsutrustningen, får kirurgen under operationen tillgång till bilder i 3 dimensioner i olika perspektiv av patientens skalle. Spetsen på instrumenten som används, till exempel sug, shaver och sond, är försedd med en märkning som navigationsutrustningen hela tiden detekterar och visar på de olika bilderna. Kommer närmare och kan ta bort mer Att se röntgenbilderna i 3 olika plan gör att avståndsbedömningen blir både enklare och säkrare än vad den traditionella titthålsteknikens 2Dbilder kan åstadkomma, säger Stig. Tekniken gör också att vi vågar gå närmare känsliga strukturer med instrumenten. Vi vet med stor noggrannhet var instrumentet befinner sig i förhållande till till exempel ögon och hjärnhinnor. Vi har en känsla av att antalet recidivoperationer minskar tack vare att vi kan rensa bort mer sjuk vävnad i fickor och liknande. Givetvis kan man inte lita blint på tekniken, man måste ha tillräcklig anatomisk kunskap för att kunna dra nytta av tekniken. Jag ser navigatorn som ett värdefullt stöd för kirurgen. Standard för både enkla och KOMplicerade fall Under operationen kan Stig på en stor monitor följa var instrumentet befinner sig på en högupplöst live-bild och samtidigt på en annan monitor också se positionering på en live-bild tillsammans med röntgenbilder i 3 olika plan. Han använder tekniken på patienter med näspolyper, kroniska infektioner och tumörer i näsan, i bihålorna och vid skallbasen. Vi försöker använda navigeringen rutinmässigt även på de enklare operationerna. Dels för att vi bygger upp vår erfarenhet och kan applicera tekniken bättre på mer komplicerade fall, och dels för att det i princip bara tar tio minuter att kalibrera utrustningen innan man är igång. Navigeringen gör också att operationen går lite fortare eftersom vi är säkrare på var instrumentet befinner sig. Annars kan det bli fler pauser för att orientera sig och också uppstå fler fall där man helt enkelt inte vågar gå vidare. Navigering åskådliggör vid undervisning Anledningen att vi valde Medtronics system var att det var det enda som kunde uppfylla alla våra krav. Vi ville bland annat ha möjlighet att använda både optisk och elektromagnetisk navigering. Med facit i hand ser vi också att det var det bästa valet med tanke på den produktutveckling som Medtronic haft sedan dess. En annan värdefull aspekt är åskådliggörandet vid undervisning. Samtidigt som jag opererar kan elever och kollegor se både live-bilder via kamera och navigeringen på 3D-bilderna. 2 0

Till dig som skall Genomgå Endovaskulär behandling av aortaaneurysm

Till dig som skall Genomgå Endovaskulär behandling av aortaaneurysm Till dig som skall Genomgå Endovaskulär behandling av aortaaneurysm Information till patient & närstående Dokumentet är skapat 2012-06-19 och är giltigt ett år från detta datum. Välkommen till Kärlkirurgen

Läs mer

kärlopereras i ljumske/ ben

kärlopereras i ljumske/ ben Till dig som skall kärlopereras i ljumske/ ben Information till patient och närstående Dokumentet är skapat 2012-06-19 och är giltigt ett år från detta datum. Välkommen till Kärlkirurgen på Sahlgrenska

Läs mer

PATIENTINFORMATION RYGGMÄRGSSTIMULERING VID SVÅR KÄRLKRAMP

PATIENTINFORMATION RYGGMÄRGSSTIMULERING VID SVÅR KÄRLKRAMP PATIENTINFORMATION RYGGMÄRGSSTIMULERING VID SVÅR KÄRLKRAMP Innehåll Smärta i bröstet 4 Att behandla kärlkramp 5 Ryggmärgsstimulering vid svår kärlkramp 6 Teststimulering och implantation 7 Hur ska jag

Läs mer

Förmaksflimmer ORSAK, SYMTOM, BEHANDLING PATIENTINFORMATION

Förmaksflimmer ORSAK, SYMTOM, BEHANDLING PATIENTINFORMATION Förmaksflimmer ORSAK, SYMTOM, BEHANDLING PATIENTINFORMATION Sinusknutan Höger förmak Vänster förmak Elektriska retledningssystemet Höger kammare Vänster kammare Vad har hjärtat för uppgift? Hjärtat är

Läs mer

Hydrocephalus och shunt

Hydrocephalus och shunt Hydrocephalus och shunt Den här broschyren berättar om hydrocephalus (vattenskalle) och shunt. Den riktar sig i första hand till familjer och personal som kommer i kontakt med barn och ungdomar som har

Läs mer

Frågor och svar om Pradaxa & RE LY

Frågor och svar om Pradaxa & RE LY Pressmaterial Frågor och svar om Pradaxa & RE LY Vad är blodförtunnande läkemedel? Blodförtunnande läkemedel är preparat som ges för att förebygga blodpropp, i synnerhet vid höft och knäledsoperationer,

Läs mer

Familjära aortadissektioner

Familjära aortadissektioner Familjära aortadissektioner Information till patienter och anhöriga Denna information riktar sig till dig som har sjukdomen FAAD (Familjära AortaAneurysm och Dissektioner) eller är anhörig till någon med

Läs mer

Drabbas du eller dina barn av oväntad medvetslöshet (blackout)?

Drabbas du eller dina barn av oväntad medvetslöshet (blackout)? erbjuder stöd och information om synkope och refl exanoxiska anfall i samarbete med individer, familjer och vårdpersonal Drabbas du eller dina barn av oväntad medvetslöshet (blackout)? Checklista Affiliated

Läs mer

www.endometriosforeningen.se

www.endometriosforeningen.se www.endometriosforeningen.se Endometrios en kvinnlig sjukdom som ofta förbises E n d o m e t r i o s. Svårt ord för en vanlig kronisk inflammatorisk sjukdom hos kvinnor. Så många som 10-15% av alla kvinnor

Läs mer

Behandling med ICD och CRT. Björn Fredriksson SÄS/Borås 28 och 29 oktober 2009

Behandling med ICD och CRT. Björn Fredriksson SÄS/Borås 28 och 29 oktober 2009 Behandling med ICD och CRT Björn Fredriksson SÄS/Borås 28 och 29 oktober 2009 Systolisk hjärtsvikt Många är symtomatiska trots läkemedelsterapi Prognosen är allvarlig trots behandling Risk för försämring:

Läs mer

Att leva med SRS segmentell rörelsesmärta

Att leva med SRS segmentell rörelsesmärta Att leva med SRS segmentell rörelsesmärta Att leva med smärta Jag får ny energi av att stå på scenen Hon var kall och ouppvärmd och repeterade inte i en riktig danssal, den där olycksaliga dagen. Petra

Läs mer

Till dig som har knäledsartros

Till dig som har knäledsartros Till dig som har knäledsartros Undrar vad hon tänker skylla på nu när knäet blivit bra? DEN NYA TIDENS SPECIALISTVÅRD Tillbaka till ett mer aktivt liv. Att ha ont i knäet påverkar din livssituation på

Läs mer

KOL. den nya svenska folksjukdomen. Fråga din läkare om undersökningen som kan rädda ditt liv.

KOL. den nya svenska folksjukdomen. Fråga din läkare om undersökningen som kan rädda ditt liv. KOL den nya svenska folksjukdomen. Fråga din läkare om undersökningen som kan rädda ditt liv. Den kallas för den nya folksjukdomen och man räknar med att omkring 500 000 svenskar har den. Nästan alla är

Läs mer

Diagnostiskt centrum. Stefan Rydén Lund 2013-03-05 SR

Diagnostiskt centrum. Stefan Rydén Lund 2013-03-05 SR Diagnostiskt centrum Stefan Rydén Lund 2013-03-05 SR Diagnostiskt centrum - för tidig diagnostik av cancer eller annan allvarlig sjukdom 2013-03-05 SR Diagnostiskt centrum Mål Kortare tid från symptom

Läs mer

Till dig som har höftledsartros

Till dig som har höftledsartros Till dig som har höftledsartros Nu kan han inte skylla på sin höft i alla fall DEN NYA TIDENS SPECIALISTVÅRD Tillbaka till ett mer aktivt liv. Att ha ont i höften påverkar din livssituation på många sätt.

Läs mer

Till dig som ska genomgå operation av din fot i dagkirurgi

Till dig som ska genomgå operation av din fot i dagkirurgi Till dig som ska genomgå operation av din fot i dagkirurgi Välkommen till den dagkirurgiska operationsavdelningen vid Akademiska sjukhuset På dagkirurgiska operationsavdelningen görs operationer som inte

Läs mer

God palliativ vård state of the art

God palliativ vård state of the art God palliativ vård state of the art Professor i palliativ medicin, överläkare Karolinska institutet, Stockholm Stockholms sjukhem 2015-03-11 Professor P Strang Vård av döende Vård av döende har alltid

Läs mer

Diane huvudversion av patientkort och checklista för förskrivare 17/12/2014. Patientinformationskort:

Diane huvudversion av patientkort och checklista för förskrivare 17/12/2014. Patientinformationskort: Patientinformationskort: Detta läkemedel är föremål för utökad övervakning. Detta kommer att göra det möjligt att snabbt identifiera ny säkerhetsinformation. Du kan hjälpa till genom att rapportera de

Läs mer

Kärlsjuka och sår vad gör vi när kärlen inte fungerar?

Kärlsjuka och sår vad gör vi när kärlen inte fungerar? Kärlsjuka och sår vad gör vi när kärlen inte fungerar? Lena Blomgren Överläkare, med dr Kärlkirurgiska kliniken Karolinska Universitetssjukhuset Stockholm Ben- och fotsår behöver först och främst en diagnos

Läs mer

Möjligheternas hus Bild- och interventionscentrum Sahlgrenska Universitetssjukhuset

Möjligheternas hus Bild- och interventionscentrum Sahlgrenska Universitetssjukhuset Möjligheternas hus Bild- och interventionscentrum Sahlgrenska Universitetssjukhuset Vem är framtidens patient? Vad kommer sjukvården att kunna göra för honom eller henne? Vilken teknik och vilka lokaler

Läs mer

Specialiserade överviktsmottagningar

Specialiserade överviktsmottagningar Underlag Specialiserade överviktsmottagningar Bakgrund Fetma utgör ett stort hot för folkhälsan. Med fetma följer en ökad risk för psykisk ohälsa, ökad sjuklighet och för tidig död. Övervikt/fetma brukar

Läs mer

Till dig som ska genomgå kranskärlsröntgen

Till dig som ska genomgå kranskärlsröntgen Till dig som ska genomgå kranskärlsröntgen En skrift från Hjärtkliniken på Danderyds sjukhus, 2011 Hjärtat kroppens blodpump Hjärtat är en muskel som pumpar cirka 90 000 gånger per dygn för att få ut syresatt

Läs mer

Allmänna frågor vid nack- och ryggbesvär

Allmänna frågor vid nack- och ryggbesvär Allmänna frågor vid nack- och ryggbesvär Ryggkirurgi / Ortoped Bästa Patient Inför Ditt besök på grund av rygg- och/eller nackbesvär ber vi Dig fylla i frågeformuläret så noggrant som möjligt Det här formuläret

Läs mer

TILL DIG SOM VÅRDAS AKUT

TILL DIG SOM VÅRDAS AKUT TILL DIG SOM VÅRDAS AKUT Välkommen till oss Inom verksamhetsområde Ortopedi har vi stor erfarenhet av att behandla sjukdomar och skador i rörelseorganen. Vårt mål är alltid att med god omvårdnad och rehabilitering

Läs mer

Det här händer på operationsavdelningen

Det här händer på operationsavdelningen Det här händer på operationsavdelningen DEN NYA TIDENS SPECIALISTVÅRD Välkommen till oss på Operationsavdelningen! Vårt mål är att ge dig bästa möjliga vård och omhändertagande inför och under din operation.

Läs mer

Rubrik Förstoppning vid behandling av cancersmärta

Rubrik Förstoppning vid behandling av cancersmärta Rubrik Förstoppning vid behandling av cancersmärta informationsskrift Ett allvarligt problem som vi måste kunna prata mer om... Förstoppning är ett allvarligt problem för de patienter som drabbas. De påverkas

Läs mer

VAD KAN JAG GÖRA FÖR ATT MINSKA RISKEN FÖR ATT UTVECKLA KOMPLIKATIONER TILL DIABETES TYP 1?

VAD KAN JAG GÖRA FÖR ATT MINSKA RISKEN FÖR ATT UTVECKLA KOMPLIKATIONER TILL DIABETES TYP 1? Guido Bättre kontroll med sin insulinpump sedan 2005 VAD KAN JAG GÖRA FÖR ATT MINSKA RISKEN FÖR ATT UTVECKLA KOMPLIKATIONER TILL DIABETES TYP 1? Många som har typ 1-diabetes oroar sig för långsiktiga komplikationer.

Läs mer

Kardiologiska kliniken. Kranskärlsröntgen/PCI

Kardiologiska kliniken. Kranskärlsröntgen/PCI Kardiologiska kliniken Kranskärlsröntgen/PCI 2 (12) INNEHÅLLSFÖRTECKNING Kranskärlsröntgen...4 Förberedelser inför koronarangiografi...4 På angiolabb...4 Efter kranskärlsröntgen...5 PCI...6 Förberedelser

Läs mer

Värt att veta om kronisk förstoppning

Värt att veta om kronisk förstoppning Värt att veta om kronisk förstoppning 1 När blir förstoppningen kronisk? Skillnaden mellan vanlig förstoppning och kronisk förstoppning är hur länge besvären håller i sig. Förstoppningen övergår i kronisk

Läs mer

FÖRE OCH EFTER ÖGONLASER FÖRE OCH EFTER DIN

FÖRE OCH EFTER ÖGONLASER FÖRE OCH EFTER DIN FÖRE OCH EFTER ÖGONLASER FÖRE OCH EFTER DIN Ögonlaseroperation 1 Snart är du fri från ditt synfel Du har bokat tid för en ögonlaseroperation. Det betyder att du snart kommer att ha korrigerat ditt synfel.

Läs mer

FÖRE OCH EFTER LINSBYTE FÖRE OCH EFTER DIN

FÖRE OCH EFTER LINSBYTE FÖRE OCH EFTER DIN FÖRE OCH EFTER LINSBYTE FÖRE OCH EFTER DIN LINSBYTESoperation 1 Snart är du fri från ditt synfel Du har bokat tid för ett linsbyte (RLE). Det betyder att du snart kommer att ha korrigerat ditt synfel.

Läs mer

Lydia Bättre kontroll med sin insulinpump sedan 2011 VAD KAN JAG SOM HAR TYP 1 DIABETES GÖRA FÖR ATT FÅ EN PROBLEMFRI GRAVIDITET?

Lydia Bättre kontroll med sin insulinpump sedan 2011 VAD KAN JAG SOM HAR TYP 1 DIABETES GÖRA FÖR ATT FÅ EN PROBLEMFRI GRAVIDITET? Lydia Bättre kontroll med sin insulinpump sedan 2011 VAD KAN JAG SOM HAR TYP 1 DIABETES GÖRA FÖR ATT FÅ EN PROBLEMFRI GRAVIDITET? Kvinnor som har typ 1 diabetes behöver planera och förbereda sig väl inför

Läs mer

Framtidens hälsoundersökning redan idag

Framtidens hälsoundersökning redan idag Framtidens hälsoundersökning redan idag Din hälsa är din största tillgång Vi använder den senaste generationens magnetkamerateknik (MR) från Philips Medical Systems för bästa bildkvalitet och patientkomfort.

Läs mer

Latissimus dorsi lambå - ryggmuskelbröst Vävnad från ryggen, hud och muskulatur

Latissimus dorsi lambå - ryggmuskelbröst Vävnad från ryggen, hud och muskulatur Information till dig som överväger att genomgå BRÖSTREKONSTRUKTION Rekonstruktion med bröstimplantat/protes Rekonstruktion med implantat och killambå Kroppsegen rekonstruktion: Latissimus dorsi lambå -

Läs mer

Jag på sjukhuset. Utgivare: Förderverein Tumor- und Leukämiekranke Kinder

Jag på sjukhuset. Utgivare: Förderverein Tumor- und Leukämiekranke Kinder Jag på sjukhuset Jag på sjukhuset Alla rättigheter förbehålles. Den här boken tillhör. Utgivare: Förderverein Tumor- und Leukämiekranke Kinder Idé och bilder: Texter: Innehållsförteckning Intäkterna från

Läs mer

Preoperativ hälsodeklaration slutenvård

Preoperativ hälsodeklaration slutenvård Preoperativ hälsodeklaration slutenvård Datum: Namn: Personnummer: - Längd: _ Vikt: Ditt yrke/sysselsättning: Tel.nummer: Hem:_ Arbete: Mobil: Mailadress: Närmast anhörig: Relation: Tel: Mobil: Bor du

Läs mer

Information till vuxna patienter inför halsmandeloperation

Information till vuxna patienter inför halsmandeloperation Information till vuxna patienter inför halsmandeloperation Tanken med denna information är att ni som får era halsmandlar opererade ska må så bra som möjligt efter operationen och återgå till normal kost

Läs mer

Ataxier Vad händer i nervsystemet? Sakkunnig: docent Tor Ansved, specialist i neurologi och klinisk neurofysiologi, Läkarhuset Odenplan, Stockholm

Ataxier Vad händer i nervsystemet? Sakkunnig: docent Tor Ansved, specialist i neurologi och klinisk neurofysiologi, Läkarhuset Odenplan, Stockholm Ataxier Vad händer i nervsystemet? Lillhjärnan samordnar våra rörelser. Lillhjärnan ligger under storhjärnans nacklober alldeles bakom hjärnstammen, som den också är förenad med. Lillhjärnan är framför

Läs mer

Här följer svar på några frågor som vi av erfarenhet vet ofta dyker upp efter att man opererats.

Här följer svar på några frågor som vi av erfarenhet vet ofta dyker upp efter att man opererats. Här följer svar på några frågor som vi av erfarenhet vet ofta dyker upp efter att man opererats. Vad var det som gjorde ont i buken? Hur såg blindtarmen ut? Behöver jag äta antibiotika efter operationen?

Läs mer

Celsite Implanterbara injektionsportar

Celsite Implanterbara injektionsportar Celsite Implanterbara injektionsportar Patientinformation Patientinformation Patientens namn: Patientens adress: Telefonnummer: Sjukhus: Sjukhusadress: Telefonnummer: Läkare: Läkarens telefonnummer: Injektionsportens

Läs mer

JAG ÖNSKAR DET FANNS NÅGOT ANNAT SÄTT ATT HANTERA HYPOGLYKEMI

JAG ÖNSKAR DET FANNS NÅGOT ANNAT SÄTT ATT HANTERA HYPOGLYKEMI Simon Bättre kontroll med sin insulinpump sedan 2004 JAG ÖNSKAR DET FANNS NÅGOT ANNAT SÄTT ATT HANTERA HYPOGLYKEMI Lågt blodsocker kan vara ett av de största orosmomenten för den som har typ 1 diabetes,

Läs mer

Da Vinci kirurgisystem

Da Vinci kirurgisystem Da Vinci kirurgisystem Danderyds sjukhus Robotteknologin da Vinci gör det möjligt för kirurger att operera med högre precision som gör ingreppen säkrare och medför snabbare återhämtning för patienten jämfört

Läs mer

Din värdering 1 år efter operationen

Din värdering 1 år efter operationen Din värdering 1 år efter operationen 2010-02-13 Dr Östen Överst Personnummer:......... -... Namn... Adress... Postnummer...Ort... Tel. bost... Tel. arb... Övrig telefon... E-post...... 19520202-0202 Inkontinens

Läs mer

FÖRKORTA RESAN FRÅN SYMTOM TILL DIAGNOS MED HJÄLP AV ONLINE SCREENING

FÖRKORTA RESAN FRÅN SYMTOM TILL DIAGNOS MED HJÄLP AV ONLINE SCREENING FÖRKORTA RESAN FRÅN SYMTOM TILL DIAGNOS MED HJÄLP AV ONLINE SCREENING Sofia Ernestam Reumatolog, Karolinska universitetssjukhuset Registerhållare SRQ Projektledare 4D artriter Sofia Svanteson, Grundare

Läs mer

Välkommen till avdelning 32 SIVA/NAVE!

Välkommen till avdelning 32 SIVA/NAVE! Välkommen till avdelning 32 SIVA/NAVE! Avdelning 32 SIVA/NAVE Vi är en medicinsk akutavdelning med både vårdplatser, behandlingsrum för trombolysbehandling samt en intermediäravdelning med fyra förstärkta

Läs mer

Om ditt barn får retinoblastom

Om ditt barn får retinoblastom Om ditt barn får retinoblastom 1 Den här broschyren vänder sig till dig som har ett barn som fått diagnosen retinoblastom. Du har säkert många frågor och oroar dig för hur det ska gå för ditt barn. Här

Läs mer

Lättläst om Klinefelters syndrom. Lättläst om Klinefelters syndrom För vuxna. Ågrenska 2013, www.agrenska.se 1

Lättläst om Klinefelters syndrom. Lättläst om Klinefelters syndrom För vuxna. Ågrenska 2013, www.agrenska.se 1 Lättläst om Klinefelters syndrom För vuxna Ågrenska 2013, www.agrenska.se 1 Lätt och rätt om Klinefelters syndrom ingår i ett projekt för att ta fram lättläst, anpassad och korrekt information om fem ovanliga

Läs mer

Bakgrundsinformation. Tandimplantat och Astra Tech

Bakgrundsinformation. Tandimplantat och Astra Tech Bakgrundsinformation Tandimplantat och Astra Tech December 2007 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Tandlöshet drabbar många...3 Traditionella lösningar...3 Tandimplantat...4 Marknadsutveckling...4 Astra Techs implantatsystem...5

Läs mer

Är tiden mogen för allmän screening för prostatacancer?

Är tiden mogen för allmän screening för prostatacancer? 1 Är tiden mogen för allmän screening för prostatacancer? På vårt kvartalsmöte strax före sommaren hade vi besök av professor Jonas Hugosson som föreläsare. Jonas Hugosson är urolog vid Sahlgrenska Universitetssjukhuset.

Läs mer

http://www.sbu.se/sv/publicerat/alert/kontinuerlig-subkutan-glukosmatning-vid-diabetes/

http://www.sbu.se/sv/publicerat/alert/kontinuerlig-subkutan-glukosmatning-vid-diabetes/ 2014-06-02 Insulinpumpar vid diabetes och Kontinuerlig subkutan glukosmätning vid diabetes SBU Alert rapporter nr 2013-03 och 2013-04 http://www.sbu.se/sv/publicerat/alert/insulinpumpar-vid-diabetes/ http://www.sbu.se/sv/publicerat/alert/kontinuerlig-subkutan-glukosmatning-vid-diabetes/

Läs mer

1 Cancer, smärta och förstoppning

1 Cancer, smärta och förstoppning 1 Cancer, smärta och förstoppning Korta fakta: I den lindrande, palliativa, vården i livets slutskede lider upp till 80 procent av cancerpatienterna av svår smärta. (1) Grunden för smärtlindring inom cancervården

Läs mer

Patientinformation och informerat samtycke

Patientinformation och informerat samtycke Patientinformation och informerat samtycke Patientinformation Du tillfrågas härmed om att delta i en studie vid ändtarmscancer. Studien testar om det finns fördel med att ge tilläggsbehandling med cytostatika

Läs mer

Patienthandbok. microspheres

Patienthandbok. microspheres Patienthandbok microspheres SIRT (Selective Internal Radiation Therapy - selektiv intern strålningsbehandling) för levertumörer med användning av SIR-Spheres mikrosfärer Denna broschyr tillhandahålls av

Läs mer

Bröstlyft Utförlig information

Bröstlyft Utförlig information Bröstlyft Utförlig information Om du funderar på ett bröstlyft kommer den här informationen att ge dig en grundläggande förståelse för vad en operation innebär, hur den går till och vilka resultat man

Läs mer

1. ta STÖD. 2. träna 3. HÅLL KOLL

1. ta STÖD. 2. träna 3. HÅLL KOLL Efter operationen Efter operationen svullnar knät och musklerna däromkring. Hur länge svullnaden varar varierar från person till person. För att motverka svullnaden är det väldigt viktigt att du rör på

Läs mer

Kvalitetsriktlinjer för behandling av patienter med reumatoid artrit

Kvalitetsriktlinjer för behandling av patienter med reumatoid artrit Translation into: Completed by: Email: SOC 1 SOC 2 SOC 3 SOC 4 SOC 5 SOC 6 Swedish Kvalitetsriktlinjer för behandling av patienter med reumatoid artrit Britta Strömbeck and Ingemar Petersson britta.strombeck@morse.nu

Läs mer

Gör vårt snabbtest om godartad prostataförstoring. Uppe på nätterna? Letar toalett på dagarna?

Gör vårt snabbtest om godartad prostataförstoring. Uppe på nätterna? Letar toalett på dagarna? Gör vårt snabbtest om godartad prostataförstoring Uppe på nätterna? Letar toalett på dagarna? CoreTherm värmebehandling I denna folder kan du läsa om CoreTherm, en poliklinisk behandling för godartad prostataförstoring

Läs mer

Att vara närstående vid livets slut

Att vara närstående vid livets slut Att vara närstående vid livets slut Kvinnosjukvården / Sunderby sjukhus Gynekologisk cancer Anna Pohjanen Anna Pohjanen 1 av 7 Den sista tiden. När livet går mot sitt slut blir den sjuka tröttare och sover

Läs mer

MC2050, Medicin avancerad nivå, Akut och Prehospitalmedicin, 15hp Tentamen del 2, prov 0400. Kursansvarig: Per Odencrants

MC2050, Medicin avancerad nivå, Akut och Prehospitalmedicin, 15hp Tentamen del 2, prov 0400. Kursansvarig: Per Odencrants MC2050, Medicin avancerad nivå, Akut och Prehospitalmedicin, 15hp Tentamen del 2, prov 0400. Kursansvarig: Per Odencrants Datum: 2015 01 16 Skrivtid: 4 timmar Totalpoäng: 55. Kardiologi, fråga 1, 7p. Infektioner,

Läs mer

Frågor & Svar om Operation Smile

Frågor & Svar om Operation Smile Frågor & Svar om Operation Smile Varför Autogiro? Att skänka via autogiro är enkelt och bekvämt för dig och det hjälper även Operation Smile att hålla nere de administrativa kostnaderna. Dessutom möjliggör

Läs mer

Ett medicinskt universitet. Testamentesgåvor till Karolinska Institutet

Ett medicinskt universitet. Testamentesgåvor till Karolinska Institutet Ett medicinskt universitet Testamentesgåvor till Karolinska Institutet Karolinska Institutet är Sveriges enda renodlade medicinska universitet och landets största centrum för medicinsk utbildning och forskning.

Läs mer

Läkarprogrammet stad III 2013-05-20 KOD: Hälsouniversitetet i Linköping Bildtentamen

Läkarprogrammet stad III 2013-05-20 KOD: Hälsouniversitetet i Linköping Bildtentamen 1(12) Du är jour på akuten. Dit kommer Ingela Esitis 38 år som är född och uppvuxen i Estland. Hon hade reumatisk feber vid 15 års ålder och opererades med en mitralisklaffprotes vid 32 års ålder i Estland.

Läs mer

Att leva med Ataxier

Att leva med Ataxier Att leva med Ataxier Att leva med ataxier Jag kan fortfarande göra allt på mitt eget sätt Johanna Nordbring, 47 år i dag, gick tredje årskursen på gymnasiet när hon märkte att hon hade problem med balansen.

Läs mer

Inbjudan till terapiinriktad utbildning med produktinformation Diabetesdagar i Mellansverige Nyheter och trender inom diabetologins värld

Inbjudan till terapiinriktad utbildning med produktinformation Diabetesdagar i Mellansverige Nyheter och trender inom diabetologins värld September 2015 Inbjudan till terapiinriktad utbildning med produktinformation Diabetesdagar i Mellansverige Nyheter och trender inom diabetologins värld Sundbyholm 10-11 december 2015 Hej! Välkommen till

Läs mer

Hemsjukvård i Genk, Belgien

Hemsjukvård i Genk, Belgien Hanna Eriksson Sjuksköterskeprogrammet SJSA 26 VT 2012 Hemsjukvård i Genk, Belgien Vecka 1, inledning Jag har nu gjort min första vecka här i Genk inom hemsjukvården i området Genk norra. Till att börja

Läs mer

Information till dig som ska operera bort dina halsmandlar, tonsiller

Information till dig som ska operera bort dina halsmandlar, tonsiller Information till dig som ska operera bort dina halsmandlar, tonsiller Vad har halsmandlarna för funktion? Halsmandlarna (tonsillerna) är en del av kroppens immunförsvar. Störst betydelse har halsmandlarna

Läs mer

Goda råd till föräldrar. Bli inte rädd om ditt barn klagar över ryggsmärtor, men lyssna till barnet och följ förloppet över några dagar.

Goda råd till föräldrar. Bli inte rädd om ditt barn klagar över ryggsmärtor, men lyssna till barnet och följ förloppet över några dagar. Goda råd till föräldrar Bli inte rädd om ditt barn klagar över ryggsmärtor, men lyssna till barnet och följ förloppet över några dagar. Sök rådgivning och behandling hos en kiropraktor om smärtorna varar

Läs mer

Svårt att gå i tio minuter? Andfådd?

Svårt att gå i tio minuter? Andfådd? Andfådd? Svårt att gå i tio minuter? Det kan bero på högt blodtryck i lungorna en okänd, relativt ovanlig och mycket allvarlig sjukdom som drabbar ungefär 200 personer i Sverige varje år. De flesta är

Läs mer

Patientinformation. Bröstrekonstruktion. Information till dig som har erhållit strålbehandling

Patientinformation. Bröstrekonstruktion. Information till dig som har erhållit strålbehandling Patientinformation Bröstrekonstruktion Information till dig som har erhållit strålbehandling Information för dig som erhållit strålbehandling Den här informationen vänder sig till Dig som funderar på att

Läs mer

Säkert och effektivt teamarbete - CRM 2013-11-05

Säkert och effektivt teamarbete - CRM 2013-11-05 Säkert och effektivt teamarbete - CRM 1 Grundprincip för all vårdverksamhet. Ingen patient ska skadas i vården. Trots detta drabbas cirka 100 000 patienter av vårdskador varje år i Sverige. Socialstyrelsen

Läs mer

Kompetensbeskrivning. Specialiteten kärlkirurgi karaktäriseras av

Kompetensbeskrivning. Specialiteten kärlkirurgi karaktäriseras av Kompetensbeskrivning Specialiteten kärlkirurgi karaktäriseras av kunskaper och färdigheter i handläggning av sjukdomar och skador som engagerar kroppens samtliga blodkärl utanför hjärta och hjärna och

Läs mer

JAG FICK JUST DIAGNOSEN DIABETES TYP 1

JAG FICK JUST DIAGNOSEN DIABETES TYP 1 Dominika Bättre kontroll med sin insulinpump sedan 2012 JAG FICK JUST DIAGNOSEN DIABETES TYP 1 Diagnosen typ 1 diabetes kan komma som en chock och leda till många frågor, bland annat: Varför händer det

Läs mer

Jakten på Hillevis behandling

Jakten på Hillevis behandling Jakten på Hillevis behandling Under fyra år levde Hillevi med sin inkontinens utan att våga be om hjälp. Hon skämdes så fruktansvärt över att helt okontrollerat och utan förvarning kissa på sig flera gånger

Läs mer

Att leva med ny hjärtklaff INGÅR I EN SERIE SKRIFTER FRÅN HJÄRT- OCH LUNGSJUKAS RIKSFÖRBUND

Att leva med ny hjärtklaff INGÅR I EN SERIE SKRIFTER FRÅN HJÄRT- OCH LUNGSJUKAS RIKSFÖRBUND Att leva med ny hjärtklaff INGÅR I EN SERIE SKRIFTER FRÅN HJÄRT- OCH LUNGSJUKAS RIKSFÖRBUND Jag trodde aldrig jag skulle få uppleva friheten med att cykla igen Det började när jag skulle gå i pension.

Läs mer

Anna, Tess mamma Bättre kontroll med sin insulinpump sedan 2008 MITT BARN HAR TYP 1 DIABETES

Anna, Tess mamma Bättre kontroll med sin insulinpump sedan 2008 MITT BARN HAR TYP 1 DIABETES Anna, Tess mamma Bättre kontroll med sin insulinpump sedan 2008 MITT BARN HAR TYP 1 DIABETES Många föräldrar vars barn får diagnosen typ 1 diabetes ställer sig frågor som: Varför händer det här mitt barn?

Läs mer

Få koll på ditt blodsocker! Just nu och vart det är på väg...

Få koll på ditt blodsocker! Just nu och vart det är på väg... Få koll på ditt blodsocker! Just nu och vart det är på väg......oavsett om du behandlas med insulinpenna eller pump. Nordic Säkert har du vid det här laget hört talas om kontinuerlig glukosmätning (CGM).

Läs mer

Din vägledning för KEYTRUDA

Din vägledning för KEYTRUDA Din vägledning för KEYTRUDA (pembrolizumab) Information till patienter Detta läkemedel är föremål för utökad övervakning. Detta kommer att göra det möjligt att snabbt identifiera ny säkerhetsinformation.

Läs mer

Det rör sig i musklerna - kan det vara ALS?

Det rör sig i musklerna - kan det vara ALS? Det rör sig i musklerna - kan det vara ALS? Ingela Nygren överläkare, med dr neurologkliniken Akademiska sjukhuset Uppsala Läkardagarna i Örebro 12-04-26 Det rör sig i musklerna - kan det vara ALS? Ja,

Läs mer

Matstrupsbråck. Matstrupsbråck. Information inför operation av matstrupsbråck med titthålsmetoden

Matstrupsbråck. Matstrupsbråck. Information inför operation av matstrupsbråck med titthålsmetoden Matstrupsbråck Matstrupsbråck Information inför operation av matstrupsbråck med titthålsmetoden Kirurgiska kliniken, Enheten lap/bukväggskirurgi Malmö, Trelleborg och Landskrona 1 Text Överläkare Agneta

Läs mer

Hjälp till självhjälp för patienter med kronisk hjärtsvikt genom livslångt lärande och självmonitorering

Hjälp till självhjälp för patienter med kronisk hjärtsvikt genom livslångt lärande och självmonitorering Hjälp till självhjälp för patienter med kronisk hjärtsvikt genom livslångt lärande och självmonitorering Holger Holst Närsjukvårdskliniken Hässleholm Vilka är vi? Holger Holst Med dr, Läkare, Specialist

Läs mer

"50+ i Europa" Kartläggning av hälsa, åldrande och pensionering i Europa

50+ i Europa Kartläggning av hälsa, åldrande och pensionering i Europa Agency Logo Household-ID 1 2 0 4 2 0 0 Person-ID Intervjudatum: Intervjuar ID: Respondentens förnamn: "50+ i Europa" Kartläggning av hälsa, åldrande och pensionering i Europa Skriftligt frågeformulär för

Läs mer

Om det inte är TIA eller stroke vad kan det då vara? Bo Norrving Neurologiska kliniken Universitetssjukhuset i Lund

Om det inte är TIA eller stroke vad kan det då vara? Bo Norrving Neurologiska kliniken Universitetssjukhuset i Lund Om det inte är TIA eller stroke vad kan det då vara? Bo Norrving Neurologiska kliniken Universitetssjukhuset i Lund TIA/hjärninfarkt Trombocythämmare, statin, blodtryckssänkare, ultraljud halskärl, karotiskirurgi,

Läs mer

Coarctatio aortae. GUCH-kurs Lund 2012-10-05 Niels Erik Nielsen Kardiologiska kliniken US Linköping

Coarctatio aortae. GUCH-kurs Lund 2012-10-05 Niels Erik Nielsen Kardiologiska kliniken US Linköping Coarctatio aortae GUCH-kurs Lund 2012-10-05 Niels Erik Nielsen Kardiologiska kliniken US Linköping 31-årig kvinna med känt lätt för högt BT sedan 20-års ålder Bröstsmärtor Coarctatio aortae allmänt Generaliserad

Läs mer

Fakta om stroke. Pressmaterial

Fakta om stroke. Pressmaterial Pressmaterial Fakta om stroke Stroke (hjärnblödning, slaganfall) är den främsta orsaken till svåra funktionshinder hos vuxna och den tredje största dödsorsaken efter hjärtsjukdom och cancer. Omkring 30

Läs mer

Sköldkörtelsjukdom. graviditet. Ämnesomsättningsproblem före och efter förlossningen

Sköldkörtelsjukdom. graviditet. Ämnesomsättningsproblem före och efter förlossningen Sköldkörtelsjukdom och graviditet Ämnesomsättningsproblem före och efter förlossningen 2 Författare Docent Gertrud Berg, Docent Svante Jansson och Professor emeritus Ernst Nyström, vid Sahlgrenska Universitetssjukhuset,

Läs mer

Ärftlighet Ange om dina föräldrar, syskon, barn eller person du lever med är överviktiga

Ärftlighet Ange om dina föräldrar, syskon, barn eller person du lever med är överviktiga IFYLLES AV PATIENTEN SJÄLV! Datum: Frågeformulär till patienter som önskar genomgå fetmakirurgi Namn Personnummer Adress Postadress Telefon (även riktnummer) Telefon mobil E-post Behöver du tolk? Om ja

Läs mer

Vi socialdemokrater vill satsa på sjukvåden. Vi är övertygade om att det krävs en bred offentlig sjukvård för att alla ska få vård som behöver det.

Vi socialdemokrater vill satsa på sjukvåden. Vi är övertygade om att det krävs en bred offentlig sjukvård för att alla ska få vård som behöver det. Idag handlar mycket om val. Den 15 maj är det omval till Regionfullmäktige. Alla vi som bor i Västra Götaland ska återigen gå till vallokalen och lägga vår röst. Idag med alla val är det lätt att bli trött,

Läs mer

Preoperativ hälsodeklaration poliklin

Preoperativ hälsodeklaration poliklin Preoperativ hälsodeklaration poliklin Datum: Namn: Personnummer: - Längd: _ Vikt: Ditt yrke/sysselsättning: Tel.nummer: Hem:_ Arbete: Mobil: Mailadress: Närmast anhörig: Relation: Tel: Mobil: Vem är din

Läs mer

Rotatorcuffsutur. Anatomi 2015-08-20/JF

Rotatorcuffsutur. Anatomi 2015-08-20/JF Rotatorcuffsutur Anatomi Rotatorcuffen består av ff a fyra st muskler som omger axelleden. Dessa fäster in som senor runt överarmens ledhuvud. Dessa muskler/senor har som funktion att dels att hålla överarmens

Läs mer

Mastektomi med direktrekonstruktion

Mastektomi med direktrekonstruktion Patientinformation Mastektomi med direktrekonstruktion Borttagande av bröstkörtel med samtidig bröstrekonstruktion Den här informationen vänder sig till Dig som har en ökad risk för bröstcancer efter genetisk

Läs mer

Sonograf EN KARRIÄRMÖJLIGHET FÖR RÖNTGENSJUKSKÖTERSKAN. Karin Asplund Sonograf Maria Zetterman Sonograf

Sonograf EN KARRIÄRMÖJLIGHET FÖR RÖNTGENSJUKSKÖTERSKAN. Karin Asplund Sonograf Maria Zetterman Sonograf Sonograf EN KARRIÄRMÖJLIGHET FÖR RÖNTGENSJUKSKÖTERSKAN Karin Asplund Sonograf Maria Zetterman Sonograf Utbildning till sonograf Uppdragsutbildning vid Karolinska Institutet Vidareutbildning i medicinskt

Läs mer

Komplikationer som kan uppstå efter en stomioperation

Komplikationer som kan uppstå efter en stomioperation 06 Komplikationer som kan uppstå efter en stomioperation Vid alla typer av kirurgiska ingrepp får man en genomgång av orsak, fördelar och risker. Vid en stomioperation är riskerna desamma som vid andra

Läs mer

Riktlinjer för hälso- och sjukvård. Rutin vid hjärtstopp.

Riktlinjer för hälso- och sjukvård. Rutin vid hjärtstopp. 1 Riktlinjer för hälso- och sjukvård. Avsnitt 19 Rutin vid hjärtstopp. 2 Innehållsförteckning 19. Hjärtstopp...3 19.2 Bakgrund...3 19.3 Etiska riktlinjer för hjärtstopp i kommunal hälso- och sjukvård...3

Läs mer

efter knä- eller höftledsoperation

efter knä- eller höftledsoperation PA T I E N T I N F O R M A T I O N T I L L D I G S O M F ÅT T P R A D A X A efter knä- eller höftledsoperation Innehåll: Inledning 3 Vad är en blodpropp? 4 Behandling med Pradaxa 6 Ordlista 8 Doseringsanvisningar

Läs mer

Låt oss presentera den lättaste insulinpumpen (64 g) med den smarta fjärrkontrollen...

Låt oss presentera den lättaste insulinpumpen (64 g) med den smarta fjärrkontrollen... Låt oss presentera den lättaste insulinpumpen (64 g) med den smarta fjärrkontrollen...... som enkelt kan kompletteras med ett fristående system för kontinuerlig glukosmätning (CGM). Och låt oss berätta

Läs mer

Tips och råd om överaktiv blåsa. Du bestämmer över ditt liv. Inte din blåsa. Blåsan.se

Tips och råd om överaktiv blåsa. Du bestämmer över ditt liv. Inte din blåsa. Blåsan.se Tips och råd om överaktiv blåsa Du bestämmer över ditt liv. Inte din blåsa. Blåsan.se VES-100973-1 02.2011 Relevans.net Man räknar med att cirka 200 miljoner människor i världen har problem med blåsan.

Läs mer

Fakta om lungcancer. Pressmaterial

Fakta om lungcancer. Pressmaterial Pressmaterial Fakta om lungcancer År 2011 drabbades 3 652 personer i Sverige av lungcancer varav 1 869 män och 1 783 kvinnor. Samma år avled 3 616 personer. Det är med än tusen personer fler som dör i

Läs mer

Denna broschyr är utarbetad av Njurmedicinska kliniken på Universitetssjukhuset i Lund och Kliniken för njurmedicin och Transplantation på

Denna broschyr är utarbetad av Njurmedicinska kliniken på Universitetssjukhuset i Lund och Kliniken för njurmedicin och Transplantation på Att ge en njure... Denna broschyr är utarbetad av Njurmedicinska kliniken på Universitetssjukhuset i Lund och Kliniken för njurmedicin och Transplantation på Universitetssjukhuset MAS i Malmö, Februari

Läs mer

Stroke många drabbas men allt fler överlever

Stroke många drabbas men allt fler överlever Stroke många drabbas men allt fler överlever Birgitta Stegmayr Docent i medicin Stroke är en vanlig sjukdom. Här i Sverige drabbas troligen 30 000 35 000 personer per år av ett slaganfall, som också är

Läs mer

Gallblåsa. Magsäcken. Djupa gallgången med stenar. Mer information: http://www.orebroll.se/uso/videoarkiv Se sidan Patientinformation

Gallblåsa. Magsäcken. Djupa gallgången med stenar. Mer information: http://www.orebroll.se/uso/videoarkiv Se sidan Patientinformation Gallblåsa Magsäcken Djupa gallgången med stenar Mer information: http://www.orebroll.se/uso/videoarkiv Se sidan Patientinformation 1(9) Patientinformation inför gallstensoperation med titthålsteknik då

Läs mer