7kt ql i skolan En undersökning om cyberspråket i skolan

Transkript

1 Malmö högskola Lärarutbildningen Svenska i ett mångkulturellt samhälle Examensarbete 15 högskolepoäng 7kt ql i skolan En undersökning om cyberspråket i skolan Gr8 in school Cyber language in school Meniar Bannour Baffoun Jessica Axgart Schyberg Lärarexamen 210hp Svenska i ett mångkulturellt samhälle Examinator: Bengt Linnér Handledare: Katarina Lundin

2 2

3 Abstract I denna uppsats har vi undersökt hur elever använder cyberspråket och om det påverkar skriftspråket i deras skolarbete. Hur bemöter pedagoger cyberspråket i skolan? Vårt syfte med undersökningen är att se om elever är medvetna om båda språkstilarna. Vi har även undersökt vilka likheter och skillnader det finns mellan pojkar och flickor när det gäller deras bruk av cyberspråk. Till grund för resultatet i vår undersökning har vi använt enkäter, gruppintervjuer och elevtexter. Eleverna som ingår i undersökningen går i årskurs fem och är från två olika grundskolor. Det har visat sig att barn använder cyberspråket för en snabbare och smidigare kommunikation. Vi fann skillnader i hur pojkar och flickor använder sig av chattspråket, då flickor chattar med varandra medan pojkar mestadels använder sig av chattspråket i spelforum. Det fanns även likheter mellan flickor och pojkar som exempelvis i användandet av smileys, som används för att uttrycka känslor och sinnesstämning. Resultatet av vår undersökning visar att pojkar och flickor är medvetna om skillnaden mellan cyberspråket och standardskriftspråket. De kan skifta mellan de olika språkstilarna beroende på situationen, om det är skolarbete eller en text de producerat på sin fritid. Nyckelord: Chattspråk, cyberspråk, smileys, standardskriftspråk 3

4 4

5 Innehållsförteckning INLEDNING... 6 SYFTE... 8 FRÅGESTÄLLNING... 9 TEORETISKA UTGÅNGSPUNKTER SPRÅK PÅ INTERNET DET FOMELLA OCH DET INFORMELLA SPRÅKET NORMBROTT METOD URVAL GENOMFÖRANDE Enkäter Intervjuer Elevtexter Avgränsning Etiska överväganden Kritik ANALYS, TOLKNING OCH RESULTAT REDOVISNING AV ENKÄTRESULTAT Eleverna chattvanor Användning av förkortningar Smileys Använder du smileys? REDOVISNING AV INTERVJURESULTAT Internetaktiviteter hos flickor och pojkar Skillnader mellan pojkar och flickors användning av cyberspråket Elevernas syn på cyberspråket: hur och varför används det? Skrivstil Cyberspråkets påverkan i skolan och elevers kodväxling Skolans attityd till cyberspråket Elevernas attityd till cyberspråket i skolan DISKUSSION AVSLUTNING REFERENSER LITTERÄRA KÄLLOR: ELEKTRONISKA KÄLLOR: BILAGOR

6 Inledning Vårt intresse för chattspråket väcktes under kursen Språk och samhälle i förändring. Då gjorde vi en mindre undersökning angående cyberspråket och den snabba språkförändringen i dagens samhälle. Vi blev överraskade över elevernas kunskap om cyberspråket och den snabba förändringen av språket som är anpassad till det tekniska samhället vi lever i. De förkortningar som vi hade valt i vår tidigare undersökning var redan föråldrade, vilket eleverna påpekade. Detta beror på att cyberspråket är under ständig förändring. På bråkdelen av en sekund är det nya förkortningar som blir aktuella, vilket gör att den som inte är fullt insatt inte följer med. Som blivande pedagoger anser vi att det är viktigt att vara uppdaterad och medveten om den nya kommunikationsformen och hur den skiljer sig från det formella skriftspråket. Läraren har det största ansvaret för att upplysa eleverna om skriftspråkets regler och normer beroende på mottagaren. Vi har därför valt att undersöka cyberspråket och elevernas användning av detta i skolan samt på deras fritid Nya medier och verktyg för att kommunicera har på senare tid fått allt större uppmärksamhet bland dagens barn och ungdomar. Cirka 82 procent av Sveriges invånare använder regelbundet datorer och även användningen av mobiltelefoner har ökat kraftigt. Med den nya tekniken föds ett nytt skriftspråk som kallas cyberspråket. Detta används i mobiltelefonens textmeddelande även kallat sms (short messanger service) och i internetfunktioner som chattar, bloggar och spelforum. I vår undersökning kommer vi att fokusera oss på chatt- och sms-användningen hos eleverna och detta kommer vi benämna som cyberspråket. Cyberspråket skiljer sig från det formella skriftspråket och dess grammatiska regler. I chatt och sms kan individer skriva till varandra med ett språk som liknar talspråk och använda snabba repliker, korta meningar, förkortningar samt smileys som används för att illustrera attityd och stämningsläge. I chatten och sms blandar skribenterna svenska och engelska ord. Orden anpassas till egna ord i stavningen som till exempel ordet adda som kommer ifrån det engelska ordet add lägga till. Cyberspråket skiljer sig därmed från det formella skriftspråket som följer bestämda regler. I cyberspråket är det användaren som gör upp sina 6

7 egna regler om hur det kan se ut. Det finns inga direkta bestämmelser men riktlinjen är att man så snabbt som möjligt ska kunna förmedla sitt budskap med så få långa ord som möjligt. Cyberspråket är ständigt under förändring och de förkortningar vi använder idag kommer ha ändrats i framtiden och nya uttryck skapas hela tiden. En dialog i ett chattforum kan se ut så här: Mona: haha så små Hannah: ta booooort. J saknar 4b <3. Hussein: Ja, vi va små NOOT, de va faktiskt för ett år sen din nörd hahaha :D Vera: hahahahaha wtf ta bort kolla mitt huve hahaha Mona: ja vadå jag va riktigt kort då nu e jag mycke längre haha Hussein: adda mig på msn Förkortningarnas betydelse i exemplet: : glad smiley J: jag : sur smiley <3: hjärta wtf: What the fuck e: är adda: lägga till msn: Messenger service network Ovan är ett dialogutdrag från chattforumet på facebook. Texten är personlig, vilket syns genom ordval som J (jag), vi, din, mig och mitt. Dialogen innehåller förkortningar och uttryck som avviker från standardskriftspråket. Detta ser vi tydligt genom att ord förkortas, ändelser försvinner som exempelvis på förkortningen wtf, what the fuck då flera bokstäver försvinner vilket är utmärkande för cyberspråket. Men vissa ord förlängs för att markera och förstärka deras mening. NOOT är ett exempel på att förlänga ordet. Det visar en ironisk ton att personen inte menar det han först skrivit. Hahahahaha, (smileys) och uttryck som <3 (hjärta) används för att uttrycka känslor och även att framhäva att det är på skoj eller allvar. 7

8 Chatt kommer från engelska ordet chat som betyder småprata. Chatten fungerar som en nätmötesplats även kallad community där man kan mötas och umgås i nuet. Detta fungerar så att man möts online via internet i olika forum (mötesplatser) som facebook, myspace och world of warcraft. Här för individer konversationer utan att egentligen mötas ansikte mot ansikte. Eftersom man inte träffas öga mot öga och inte kan visa kroppsspråket eller kan höra samtalets tonläge i den skriftliga kommunikationen så behöver man visa vilken sinnestämning som råder. Då tar man hjälp av smileys och uttryck som exempel *s* (skrattar) och *l* (ler). Känslor går då före välformulerade meningar. Sms, Short Message Service, kännetecknas av förkortningar och är ett hjälpmedel i dagens brådskande kommunikation. V gr d? 7kt ql att cs. (Vad gör du? Sjukt kul att ses) Det här meddelandet kan vara svårbegripligt om mottagaren inte är insatt i dagens teknologi. Eftersom ett sms-meddelande endast bör innehålla 160 tecken blir det då viktigt att skala av onödiga ord. Främst är det vokaler som skalas bort. Exempel på ord är cs (Ses), cn (sen), tbx (tillbaks) och lr (eller). Småord som är ändras till e. Smileys och förkortningar ersätter därmed uttryck och ord. Syfte I denna studie vill vi undersöka pojkars och flickors användning av det vi definierar som cyberspråket och om det finns skillnad mellan pojkars och flickors bruk av cyberspråket. Vi vill även undersöka om eleverna är medvetna om skillnaderna mellan de två olika skriftspråken, och om de kan växla mellan de två koderna. Undersökningen avser att visa hur lärare ställer sig till elevers användning av det nya mediespråket i skolan, och även hur de bemöter elever som använder cyberspråket i sina elevtexter. Hur ser eleverna på sitt användande av cyberspråket och finner de att cyberspråket ger fördelar i sitt skrivande? 8

9 Frågeställning Vilka skillnader finns mellan pojkars och flickors användning av cyberspråket? Hur används smileys och förkortningar av eleverna? På vilket sätt påverkar cyberspråket elevernas sätt att skriva i skolan? Är de medvetna om kodväxlingen mellan cyberspråk och standardskriftspråk? Vilken är skolans attityd till cyberspråket? Hur ser eleverna själva på sin användning av cyberspråket? 9

10 Teoretiska utgångspunkter Språk på internet Cyberspråket är ett relativt nytt språk och det finns begränsat med forskningsmaterial. Det finns dock några enstaka forskare som inriktat sig på fenomenet cyberspråk. Kommunikationen genom mobil och dator leder till en ny språkvariant som kallas cyberspråk. Språkforskarna Ylva Hård af Segerstad & Hashemi Sofkova (2004) diskuterar den nya tekniken och om den har någon påverkan på skrivinlärningen. De har analyserat texter skrivna av barn i olika skrivsituationer och ett av deras syfte var att se om det fanns följder i samband med IT-användning. Undersökningens mål var att ta reda på om det fanns skillnader mellan texter skrivna i formella och informella situationer. De fann att eleverna inte hade några problem att växla mellan de olika stilarna beroende på om texterna producerades i skolan eller på fritiden. De menar att deras resultat inte stödjer de rädslor som säger att standardskriftspråket hotas av användning av förkortningar i de olika medierna. Däremot anser de att det nya cyberspråket är kreativt, utvecklande och positivt. 1 Likt Hård af Segerstad & Sofkova har forskaren Theres Bellander (2008) i sin avhandling funnit att eleverna är medvetna om vilka aktiviteter som är accepterade inom olika typer av kommunikation. Hon menar att ungdomarna har kunskaper om de olika språken och kan skifta mellan dem. Bellander har försökt exemplifiera hur skrift kan användas i olika 1 Hård af Segerstad Ylva & Sofkova Hashemi, Sylvana,(2004) Att lära sig skriva i IT-samhället, s

11 kommunikativa situationer. Inte heller Bellander menar att användningen av cyberspråket hotar standardskriftspråket avsevärt. 2 Anna-Malin Karlsson är aktiv inom ämnet chattspråk och har tidigare publicerat undersökningar om chattares samtalsstil, speciellt ungdomars. Karlsson tar upp i sin forskning om cyberspråkets kreativitet och hur man leker med språket för att skapa identitetsmarkörer. Chattarna tar tangentbordet till hjälp i form av versaler, fetstil och olika grafiska markörer, på samma sätt som man använder rösten i tal. 3 Språksociologen Einarsson gör samma observation om hur talspråkets drag kan återskapas i chattspråket; detta görs exempelvis genom att lägga till bokstäver och på så sätt visa en utdragen betoning. För att visa känslor kan man även använda sig av så kallade smileys. 4 Det formella och det informella språket Man brukar tala om att det finns två varianter av språk i samhället; det formella och det informella. Det är viktigt att kunna skilja och förstå hur de olika språkliga normsystemen är kopplade till olika situationer som exempelvis skolan och fritid. I det formella språket följer man ramar och regler för att göra exempelvis en text förstådd av läsaren. Om man inte följer dessa standardskriftsnormer kan det ställa till problem för läsaren. Däremot används det informella språket i hem och fritid då man inte är beroende av att utomstående ska förstå. 5 Det formella och det informella språket är inte två skilda språk. Men det formella språket underlättar för en mottagare att förstå skriven text då alla följer vissa regler. Det skulle bli svårare att förstå vad folk menar om alla skrev som de talar eftersom alla talar olika. 2 Bellander Theres (2008) "halloo babe.. tack såå mkt för ditt mess! Om ungdomars skrivande inom olika kommunikativa verksamhetstyper (2008) s.48 3 Anna-Malin Karlsson (1997) Kallpratare på nätet Om chattarens kommunikativa och samtalsstil, s Einarsson Jan, (2009) Språksociologi, s Teleman Ulf, (1979) Språkrätt. Om skolans språknormer och samhällets, s

12 Normbrott Telemans definition av fel i språkbruket är när man bryter mot normerna för vad som får skrivas hur och när. 6 Vidare redogör han för att det handlar om brott mot det offentliga standardskriftspråkets normsystem. När normbrott uppstår trots att skribenten är medveten om standarnormen är det viktigt enligt Teleman att skilja mellan avsiktiga och oavsiktliga normbrott. Han menar att oavsiktliga normbrott kan ske på grund av att skribentens maskineri strejkar, även kallat normkollaps. Avsiktliga normbrott uppstår i situationer som i vårt fall när skribenten väljer att formulera sig efter egen norm (chattspråk), även om hon eller han vet att det strider mot standardskriftspråkets normer. 7 6 Teleman Ulf, (1991) Lära svenska. Om språkbruk och modersmålsundervisning, s Teleman Ulf, (1979) s. 79 ff. 12

13 Metod Vi har valt att använda oss av två metoder; enkäter, gruppintervjuer samt analys av elevskrivna texter. För att uppnå studiens syfte har vi valt att kombinera kvantitativa metoder och kvalitativa metoder. Den kvantitativa metoden vi valde att genomföra var enkätundersökningar, dels till elever och dels till lärare. De kvalitativa metoderna som vi valde att genomföra var gruppintervjuer och en analys av elevtexter. Pål Repstad menar att det är en fördel att kombinera dessa två undersökningar för att få ett bredare datorunderlag samt ett pålitligare material för tolkning och analys. 8 För att få en ytlig information om elevernas användande av cyberspråket genomförde vi först en gruppenkät. Därefter handplockade vi 8 elever, fyra pojkar och fyra flickor för att genomföra en kvalitativ intervju, för att nå en djupare förståelse av elevernas tankar och skapa en helhet. Med hjälp av elevtexterna ville vi försöka få syn på om den upplevda normen, det vill säga vad eleverna säger att de gör stämmer med den faktiska normen, det de verkligen gör. Detta kunde sedan jämföras mot eleverna svar i intervjun. Urval Skolorna vi har valt att genomföra vår undersökning på är två mångkulturella skolor. De är våra partnerskolor och vi är förtrogna med dem sedan tidigare. Skola A ligger i en stad i en mindre kommun och majoriteten av eleverna har invandrarbakgrund. Skola B är centralt belägen i en stor stad i en större kommun och majoriteten av eleverna har svensk bakgrund. 8 Repstad Pål, (1999) Närhet och Distans: kvalitativa metoder i samhällsvetenskap, s

14 Enkäter besvarades av 37 elever 22 pojkar och 15 flickor som går i årskurs 5. Till våra två intervjutillfällen valde vi fyra pojkar från skola B och fyra flickor från skolan A. Vi valde att använda fiktiva namn. Flickor: Diana, Estrelle, Emelie, Astrid Pojkar: Vincent, Kevin, Carl, Nils Lärare: Maria, Urban Genomförande Enkäter Inför vår undersökning tog vi kontakt med våra partnerskolor för att få tillåtelse att genomföra undersökningen. Då fick vi medgivande att komma men först behövde vi föräldrarnas samtycke. Vi formulerade ett brev (se bilaga1) till målsman om tillåtelse som innehöll de etiska överväganden som ska följas. Vi genomförde enkätundersökningen i två olika skolor vid två olika tillfällen. Innan eleverna fyllde i enkäterna förklarade vi syftet med undersökningen. Eleverna var bekanta med enkäter vilket underlättade för oss. Enkätundersökningen varade i cirka 15 minuter. Eleverna ombads att skriva sina namn på enkäten för att vi skulle kunna göra ett urval till intervju. Vi betonade dock att ingen annan förutom vi skulle läsa deras svar. Gruppenkätformuläret innehåller sju frågor dessutom 10 smileys, 31 sms och chatt förkortningar som är hämtad från olika chattsidor på internt. Frågorna vi valde att använda oss av var strukturerade med svarsalternativ av typ ja eller nej (se bilaga 3). Termen strukturerad används då frågorna i ett formulär har fasta svarsalternativ. Detta valde vi på grund av det kan vara besvärligt för eleverna att formulera långa uttömmande svar, som kan medföra en risk att de väljer att inte svara på frågorna. 14

15 Enkätmetoden gav oss ett stort underlag som vi kunde använda oss av för att få syn på likheter och olikheter i elevernas tillämpning av cyberspråket, samt information om vilka förkortningar och smileys som är aktuella. Vi kunde även jämföra flickors och pojkars svar för att se skillnader mellan könen. Därför blev elevenkäten ett underlag att utgå från till våra intervjuer. Vi delade även ut ett enkätformulär som var avsedd för lärare. Den bestod av en öppen fråga om vad de anser om cyberspråket. Vår målsättning med en öppen svarsmöjlighet var att kunna få värdefull information om lärarens synpunkter om cyberspråket. Fördelen vi fann med att ställa en öppen fråga var att lärarna fick en möjlighet att skriva ner sina tankar och åsikter om cyberspråket. Det var få som ville svara på enkäten och lärarnas motivering till att inte svara var att de inte är så insatta i cyberspråket. Intervjuer Vi utförde gruppintervjuer med fyra deltagare i varje. Vi valde att begränsa antalet till åtta elever som delades i två grupper för att skapa en diskussion och för att alla i gruppen skulle kunna komma till tals. Vårt syfte var att få en djupare inblick i elevernas tänkesätt, åsikter och urskilja handlingsmönster gällande cyberspråket. Vi fann att intervjumetoden var betydligt flexiblare än enkätmetoden eftersom vi hade möjlighet att ändra frågorna efter hand och utöka diskussionen med följdfrågor. Vid intervjutillfällena var vi både närvarande. Eftersom vi båda är två otränade intervjuare valde vi att hjälpa varandra. Den ena höll i diskussionen medan den andra antecknade samt kom med följdfrågor när det behövdes. Första gruppintervjun genomfördes i skola B med en grupp pojkar på skolans bibliotek. Innan intervjun genomfördes betonade vi för eleverna att det var frivilligt att medverka. De kunde avbryta när de ville och behövde inte svara på frågor de inte ville. 15

16 Vi fick inte tillåtelse att använda oss av ljudupptagning i intervjun. Detta rekommenderas starkt i kvalitativa intervjuer att man ska använda sig av ljudupptagningar i intervjuer för att kunna koncentrera sig på vad respondenten säger. Diskussionerna gick bra och eleverna höll igång samtalet utan någon ansträngning eftersom de var förtrogna med oss sedan tidigare. De svarade på frågor men tog även upp egna tankar om cyberspråket. Intervjun varade i 30 minuter. Andra gruppintervjun utfördes på skola A med en grupp flickor. Vi hade ett grupprum till vårt förfogande där vi kunde sitta ostört. Liksom i föregående intervju förklarade vi för eleverna att intervjun var frivillig och att de inte behövde svara på våra frågor om de inte ville. Flickorna var positiva och engagerade i vår intervju och gav många utförliga och intressanta svar. Flickorna var avslappnade i situationen och diskussionen flöt på i cirka 30 minuter. Den kvalitativa studien passar vårt syfte eftersom vi vill få en uppfattning om elevernas och skolans attityd till cyberspråksanvändning samt elevernas upplevda norm. Den är betydligt flexiblare än den kvantitativa enkätmetoden då man kan ändra frågorna efter hand i intervjun samt finna större möjligheter till följdfrågor. Kvalitativa intervjuer utmärks bland annat av att man ställer enkla och raka frågor och på dessa enkla frågor får man komplexa svar, innehållsrika svar. 9 Elevtexter Eleverna producerade texter under ett lektionstillfälle. Det ägde rum i samband med enkätsvar på skola A som föregicks av en pilotundersökning i skola B. Eleverna fick i uppgift att skriva om något sommarminne innan enkätundersökningen. Vid det andra tillfället bad vi respektive lärare i skola A och B om hjälp att dela ut en skrivuppgift i form av ett brev. Uppgiften skulle skrivas i ett vanligt lektionstillfälle för att eleverna inte skulle vara medvetna om att den skulle användas i forskningssyfte. Vi kunde möjligen få en förståelse om eleverna är medvetna om kodväxlingen mellan cyberspråket och 9 Trost (1993) s. 7 16

17 det formella skriftspråket. Enligt Repstad är dokumentanalys en metod där man ger vissa texter status som källor eller data för själva undersökningen. 10 Avgränsning För att besvara våra frågeställningar kommer vi att avgränsa de språkliga nivåerna och enbart undersöka hur eleverna använder sig av cyberspråket i texterna, genom att studera om det finns förkortningar, smileys och det innebär att vi bortser från grammatik och stavfel. Etiska överväganden Informanter blev informerade om de forskningsetiska principer som vi avsåg att följa. Detta innebär bland annat att elevernas identitet skyddas samt att skolorna inte ska kunna identifieras. Vi påtalade även att allt material endast kommer att behandlas av oss och därefter förstöras. Kritik Vi valde att utföra vår undersökning på våra partnerskolor eftersom vi är bekanta med eleverna. Med detta kan det finnas en risk att man tappar den akademiska distansen och gör egna tolkningar efter information man har sedan tidigare. Samtidigt har man förkunskaper om eleverna och deras olika omständigheter och på så sätt kan man undvika att dra okorrekta slutsatser. Även om vi valde att genomföra en intervju i liten grupp är vi medvetna att det finns nackdelar med gruppintervjun och att inte allas åsikter kommer fram. Det finns en risk att det finns dominanta informanter med starka åsikter som tar mer plats. Personer i en gruppintervju kan även lätt påverkas av varandra och då kan det uppstå en slags majoritetssynpunkt. En nackdel vi fann med enkätmetoden var att en del informanter inte fyllde i enkäten korrekt. Detta kan bero på att personer inte förstår frågorna. Vi upptäckte i vårt fall att vissa elever 10 Pål Repstad (1999) s

18 hade fyllt i att de inte använde sig av smileys men ändå hade kryssat i smileys som de använde sig av. Det fanns barn med svenska som andraspråk och vi tolkar det som att de kanske inte förstod frågan. Det har varit intressant med att genomföra och kombinera två metoder som enkät och intervju. Resultatet blev brett och gav oss mycket empiri som vi hoppas ska besvara våra frågeställningar. 18

19 Analys, tolkning och resultat Vi kommer här att presentera resultaten av vår undersökning. Resultaten är uppdelade i två delar; enkäter och intervjuer. Först redovisar vi enkätsvaren från respektive skola. Därefter redovisar vi resultaten från gruppintervjuerna och beskriver vilka likheter och skillnader som vi finner mellan pojkarnas och flickornas svar avseende cyberspråket. Slutligen redovisas lärarens attityd till cyberspråket. Redovisning av enkätresultat I detta avsnitt presenterar vi våra enkätresultat. Vi har valt att inte gå på djupet med svaren vi fick, eftersom syftet med enkäterna var att få in material som skulle ligga till grund för intervjufrågorna. Utifrån enkätsvaren kunde vi ställa vidare frågor till de utvalda eleverna. Eleverna chattvanor I enkätsvaren framkom att samtliga elever förutom två flickor i båda skolorna har tillgång till dator i hemmet och att de äger en egen mobiltelefon. Dessa två flickor har även läs och skrivsvårigheter. Det är något som kan påverka flickornas resultat i vår undersökning. Tre av pojkarna har läs och skrivsvårigheter, även detta kan påverka pojkarnas resultat i undersökningen. I inledningen nämndes att det sker en snabb kommunikationsutveckling i samhället. Tillgång till dator och mobiltelefon har blivit en del av vardagen ett måste för dagens barn och ungdom. Dessa nya kommunikationsformer attraherar den unga generationen, en orsak till detta kan vara två funktioner som finns tillgängliga för dem som chatt och sms. 19

20 I enkätundersökningen svarar 25 barn att de dagligen skickar ett eller fler sms, 12 barn svarade att de inte skickar några sms. Vi finner även att 12 av eleverna ägnar sig åt att chatta varje dag på sin fritid. Användning av förkortningar Flertalet av eleverna är förtrogna med det nya språket och det verkar som att det har blivit ett naturligt skriftspråk för dem. Det framkommer tydligt i enkätundersökningen att majoriteten av deltagare använder olika förkortningar. Vi finner en likvärdighet i cyberspråket mellan könen. Både pojkar och flickor använder samma sorts förkortningar och smileys. Detta skapar en skriv- och en språkgemenskap mellan ungdomarna oavsett kön. Har det hänt att du använt förkortningar i skolan? Flickor Pojkar 4 stycken 7 stycken Nej 15 stycken Ja Ja Nej 11 stycken Resultatet i enkäterna visar att majoriteten av pojkar svarar att de inte använder förkortningar i skolan. Vi finner det intressant att pojkarna som har svarat, är från två olika skolor och från två olika kommuner men att resultatet är detsamma. Detta till skillnad mot flickorna som uppger att det har hänt att de har använt sig av förkortningar i skolan. En tolkning kan vara att den upplevda och den faktiska normen inte stämmer överens hos pojkarna. Frågorna som väcks hos oss utifrån vårt resultat är: Varför är det så? Vad beror detta på? Använder flickorna chattspråket mer än pojkarna i skolsituationer? Eller har pojkarna mer förmågan att kodväxla mellan dessa två skriftspråk? Eller kan det vara så att pojkarna är mer 20

21 medvetna om de språkliga normerna och att man inte få använda som inte tillåter ett avvikande språk i skolkontexten? Smileys Smileys är ett fenomen från 1980-talet. Det är digitala symboler som symboliserar känslor och ansiktsuttryck som glädje, ilska och skratt. Grafiska smileys bygger på ansiktsuttryck som är skapade utifrån skiljetecken som till exempel kolon, punkt och bokstäver. Det finns även animerade (rörliga) smileys. Användning av smileys förkortar ett skrivet meddelade då man slipper uttrycka känslor med ord. Användandet av smileys har ökat markant i skriftbruk bland barn och ungdomar i digitala media men även i skolkontexter. Symbolerna och figurerna används flitigt hos den yngre generationen framför allt i informell och snabb kommunikation som i chatt-sessioner och sms-meddelanden. Använder du smileys? Flickor: Pojkar: 2 stycken Nej 8 stycken Nej Ja Ja 14 stycken 13 stycken Största andelen av pojkar och flickor uppger att de använder sig av smileys. Dock visar resultatet att det är 8 stycken av 22 stycken pojkar som anger att de inte använder smileys men senare i enkäten uppger de olika smileys de använder sig av. Det är bara två flickor av samtliga flickor som svarade att de inte använder sig av smileys. När det gäller pojkarna finner vi att de tre pojkar (med läs och skrivsvårigheter) och fem andra pojkar har fyllt i att de 21

22 inte använder sig av smileys. Vidare i svaren har alla elever kryssat i vilka smileys de använder sig av. Detta kan bero på att de inte förstod frågan korrekt. Undersökningen visar att de flesta smileys används av båda könen. Vi fann att pojkar använder sig av smileys i så stor utsträckning som flickor gör. Smileys utgör ett viktigt sätt att förmedla icke verbala känslor hos eleverna. Vi finner att de flesta av eleverna är för trogna med användandet av smileys vilket hjälper dem att uttrycka sina känslor med olika slag av digitala ansiktsuttryck som exempelvis. Redovisning av intervjuresultat I detta avsnitt har vi valt att beskriva undersökningen gällande de intervjuade pojkarnas och flickornas användning av cyberspråket i skolan och på fritiden. Vi kommer att redovisa skillnader och likheter mellan flickor och pojkar och även lärares syn på elevernas användande av cyberspråket. Internetaktiviteter hos flickor och pojkar Tre av flickorna berättar att de har användarkonto på forumet facebook som är ett community, det vill säga en mötesplats på nätet där du som användare kan lägga upp privata bilder, chatta eller spela spel. Forumet kräver att man har registrerat sig som medlem för att kunna ta del av varandras aktivitet. Alla fyra flickorna använder sig av chattfunktionen MSN Messenger, en tjänst med snabb-meddelanden. Detta är ett gratis program som laddas ner och installerats i samband med att man registrerar sig som medlem. Det krävs även att användaren har en hotmailadress. Från denna webbplats kan man ladda ner smileys och läsa senaste skvallret och chatta med sina vänner. I dessa forum chattar man med personer som är ens vänner och bekanta. Det är stängda forum, något som betyder att man behöver godkännande av användaren för att ta del av andras aktiviteter. Till skillnad från flickorna går pojkarnas internetaktivitet till största delen ut på att spela 22

23 onlinespel som t.ex. World of Warcraft. Spelet är en blandning mellan spel och chattforum där spelarna kommunicerar med varandra om olika strategier. Detta sker på engelska. Spelet utgör en viktig mötesplats för många barn, ungdomar och vuxna. World of worldcraft är ett digitalt rollspel där man skapar sin egen rollfigur som genom att spelaren utför olika uppdrag. För att kunna bli en fullfjädrad spelare är det nästan ett måste att deltagaren behärskar chattspråket och dess förkortningar för att kunna kommunicera med de andra spelarna. Spelchatten är ett öppet forum för alla länder vilket gör att det är viktigt att kunna engelska förkortningar. Skillnader mellan pojkar och flickors användning av cyberspråket Vikten av att kunna behärska chattspråket framgår i intervjun med två av pojkarna. De beskriver att det nästan är ett måste att klara chattspråket när det handlar om online spel med andra deltagare över hela världen. Kan man inte stava rätt när det gäller det engelska språket kan man bli förstådd genom att använda förkortningar. Man kan även riskera att bli nedvärderad om man misslyckas att använda förkortningar. Kevin: Om det är ett online spel så är det nästan MÅSTE att man ska kunna klara chattspråk Nils: DET ÄR SANT [ ] Om man spelar ett online spel över hela världen och om man inte kan stava det rätt så kan man använda förkortningar och det är ganska viktigt att man kan det också Kevin: Det är liksom ett måste kunna det Nils: Annars kanske de skriver TÖNT och sånt Intervjuns resultat visar att pojkarna och flickorna är väl bekanta med chattspråket och dess förkortningar. Intervjuresultatet visar att pojkarna använder fler engelska förkortningar än svenska. Det kan bero på att de spelar online spel som oftast är uppbyggt utifrån det engelska språket och därmed kommunicerar de främst på engelska med folk från hela världen. Vi finner det fascinerande hur pojken i intervjun kan hantera ett engelskt spel med komplicerade ord. Detta kan vara en positiv konsekvens av att skriva och chatta med individer från olika delar av världen att de utvecklar sina kunskaper i engelska. Däremot chattar flickorna mer med sina närmsta vänner och bekanta. 23

24 Elevernas syn på cyberspråket: hur och varför används det? Det framkommer under intervjun att inte alla pojkarna behärskade förkortningar. En av de fyra pojkarna säger att han inte förstår betydelsen av förkortningar och att han själv upplever detta negativt. Trots att han finner det svårt att förstå förkortningar säger han att han vill lära sig och att han försöker ta till sig språket för att kunna bli en i gruppen. Han talar med en låg röst och han verkar skämmas för att han inte behärskar chattspråket på samma sätt eller i samma utsträckning som de andra gör. Utifrån hans kroppsspråk och röst upplever vi att han känner sig utesluten ur gruppen när det gäller hans chattkunskaper. Detta bekräftas även av de andra pojkarna som anser att det är störigt och tråkigt att chatta med andra som inte kan förkortningar då det tar lång tid med att vänta på svar och att det känns jobbigt att behöva hjälpa kamrater som inte kan. En av pojkarna uttalar sig nedlåtande om dem som tar lång tid på sig. Vincent: Jag förstår inte helt vad de betyder kan inte det [ ] Charlie: En av mina kompisar vet inte ens vad förkortningar betyder så han ringer upp mig på mobilen och fråga mig: vad betyder det så jag är tvungen att berätta allt det Nils: Men skriv inte förkortningar då. Charlie: Det är jättestörigt Charlie: Men ändå ballare ibland för ibland så tar det ta jättelång tid för min kompis att skriva han kanske skriver så (visar på bordet hur han skriver) jag, jag brukar alltid läsa en bok innan jag hinner läsa tio sidor, ja haha det är han okej. Det visar sig att det är viktigt att bemästra chattspråket och att man värderas efter förkortningskunskapen som man har. Att inte behärska förkortningar innebär svårigheter att kommunicera med varandra. Eftersom chattspråket är kontextbundet bör alla parter ha en viss förkunskap. Vi kan inte utifrån vår empiri säga något om bakgrundsorsaker till varför pojken har svårt för att ta till sig förkortningar utan bara som vi tidigare har nämnt är pojken medveten om vad förkortningar innebär men att han har svårt för att lära sig att behärska dem. 24

25 Vi finner utifrån flickornas och pojkarnas svar att det är tydligt att samtliga har kännedom om chattspråkets innebörd att de med hjälp av förkortningar kommunicerar snabbt och smidigt med kortare meningar än om de skriver efter standardskriftspråkets normer. De konkreta exempel som flickorna ger i intervjun uppvisar tydligt att chattspråket avviker från standardskriftspråkets normer. Meningen; vad gör du, förkortas och blir till vgd. Här är det många bokstäver som uteblir. Detta exempel på en förkortning kan vara svårt för en mottagare att förstå om denne inte är insatt i cyberspråket. Detta kan förklara varför förkortningar endast används i kompiskretsen där mottagaren förstår vad den andra menar, då de använder samma system av språkliga normer. Flickorna ger förslag på förkortningar som de använder flitigt för snabbare samtal med varandra. Ord som vgd- vad gör du, bf- best friend, sj- själv och dd- du då är några av förkortningar som flickorna nämner. Emelie: Jag brukar skriva sån chattspråk typ[ ] Jag skriver VGD Estrelle: Vgd, bf, sj, dd [ ] Astrid: Jag skriver sj eller vgd Även pojkarna gav oss flera exempel på vilka förkortningar de använder sig av. Många av förkortningar var de samma som flickornas men som tidigare nämnts i texten använder sig pojkarna av fler engelska förkortningar än svenska. De gav oss exempel som t.ex. omg vilket betyder oh my god eller lol som betyder laughing out loud. Pojkarna säger att det finns strategier om hur man förkortar ord. Några av pojkarna förklarar hur man bryter ner orden för att få en förkortning som förenklar skrivandet vilket medför en snabbare kommunikation. Nils: Typ bryter ordet att man typ knäcker de och så sätter ihop bara det viktigaste Charlie: Ja typ första bokstav i ordet Kevin: Ja tre ord eller tre ja så förkortar man det Charlie: Typ som lol Kevin: Ja, det blir enklare Nils: Man ta första bokstaven i varje ord och bryter order asså det är bara det långa ord om den är lång Charlie: Sen så sparar man också spara tid det roligt att spara tid 25

26 Enligt pojkarna är det svårare och tråkigare att skriva ut hela meningar och de tycker att det är mycket enklare när de kan använda sig av förkortningar. Kevin: Det är enklare, om man har tangentbord det är lite svårt liksom att skriva Nils: Så Vaaaaaaaad gööööööööööööööör duuuuuuu (visa på bordet hur man skriver) Kevin: Vgd Nils: Tråkigt att skriva vad gör du VGD är enklare En av pojkarna resonerar så här: Intervjuare: Har du så mycket att göra! Kevin: Som barn lever man i farligt vild värld Att bryta ner orden innebär att man plockar ut den viktigaste bokstaven i ett långt ord eller de viktigaste bokstäverna i ett uttryck som kan bestå av flera ord. Oftast plockar man ut begynnelsebokstaven i ett långt ord eller de första bokstäverna i varje ord i ett uttryck. Därefter tar man de utplockade bokstäverna och sätter ihop till en förkortning. En av pojkarna tar ett exempel som lol en engelsk förkortning som står för laughing out loud som betyder skratta högt. Lol är ett typiskt exempel där man endast behåller första bokstaven i varje ord och sätter samman dem till en förkortning. Detsamma händer i den svenska förkortningen vgd, vad gör du. Flickornas argument varför de använder förkortningar är att de sparar tid och att det är lättare att skriva förkortade svar än långa meningar. En flicka i intervjun betonade att man inte behöver skriva ut varje ord utan de kan skrivas ihop till en förkortning med samma innehåll. Estrelle: Man skriver snabbare man behöver inte skriva VAAD GÖÖR DUU! [ ] vgd är mycket enklare det bara tre bokstäver [ ] Astrid: Jag pallar inte skriva det, vill att det ska gå snabbt 26

27 Förkortningar används för att spara tid och förenklar språket när man kommunicerar via en chatt. Det speciella här är dock att kommunikationen sker med minimal fördröjning 11 och då skriver de på ett sätt som borde vara så likt direkt muntlig kommunikation som utbyte av skrivna texter kan bli. 12 Vi tolkar det som att båda könen bryter medvetet mot standardskriftspråket för att få en snabbare kommunikation. Pojkar och flickor uppvisar likheter och har en bred kunskap i användande av cyberspråket. Andersson (2001) skriver att kvinnor sägs vara mer vårdade i sitt språk och att de använder standardskrifts-språket tydligare än vad män gör vilka använder sig mer av slang. 13 Skrivstil En viktig del av flickornas användning av cyberspråket är deras personliga skriftstil. Vi menar att de lägger stor vikt på ordets utseende. Flickorna berättar i intervjun detaljerat hur många bokstäver de använder i följd, om de använder de populäraste förkortningarna eller om de skiljer sig från mängden. Astrid: [ ]jag skriver vad gör du eller vad görs? Estrelle: vad görs! Astrid: Jag skriver hej med tre e och två j Diana: Jag har MÄRKT det A! Estrelle: Innan skrev jag hej med två h och två e och två j och två frågetecken nej jag menar utropstecken. En central punkt för flickorna när det gäller chattandet är förkortningarnas utseende som används på ett uppfinningsrikt sätt för att visa deras personliga stil. Även om de vill vara en i gruppen vill de synas som en individ. Eftersom det är ett skrivet språk som påminner om talspråket så markerar de orden med talspråksdrag som fler vokaler, konsonanter, skiljetecken och stora bokstäver. Stora bokstäver betecknar röstvolym och betoning Att skriva med stora bokstäver innebär ofta att Internetanvändaren skriker. 14 Upprepning av bokstäver görs för att markera längd och tonfall. Även om vissa bokstäver skalas bort i förkortningar förstärks de i 11 Anna Malin Karlsson (1997) s Anna Malin Karlsson (1997) s Andersson Lars-Gunnar (2001) Fult Språk, s Lisa Ringberg, Jennie Roman (2007) s

28 andra ord som beskrivs i ett exempel där en av flickorna förklarar att hon skriver hej som hheejj!! Orden förstärks med dubbla bokstäver och utropstecken som hheejj!! Orden förstärks med dubbla bokstäver och utropstecken som visar på en egen stil och för att framhäva effekterna av det man skriver. I vår undersökning finner vi skillnad mellan flickorna och pojkarna där pojkarna inte visar något större intresse för utseendet på förkortningar. Enligt vår uppfattning verka flickorna vara mer intresserade av att ha en egen skriftstil. Vi tolkar detta som flickorna skapar en identitet i sin kommunikation i deras relationsskapande. Vi menar att språket är viktigt för att skapa relationer och för att få tillhöra en grupp men samtidigt är det viktigt att ses som enskilda individer. Einarsson säger att det har utvecklats som olika stilar i chattkulturen och att det skiljer sig åt framför allt genom bruket av markörer av icke- verbala signaler men även enligt oss beroende på om användaren är maskulin eller feminin. Utifrån vår undersökning uppvisar pojkar och flickor olikheter i chattstil. En förklaring kan vara att de använder olika internetaktivitet och att de då talar om olika saker. Vi menar att eftersom flickorna är vana chattare och samtalar på msn och facebook kan det vara en förklaring till att de har en egen chattstil tillskillnad till skillnad från pojkarna som spelar spel. Flickorna kommunicerar och skapar relationer mer öppet än vad pojkarna gör. Pojkarna talar mer genom sina rollfigurer då de spelar mer än flickor. Deras kommunikation med andra går genom en rollfigur, att de kommunicerar genom rollfiguren är exempel på en mer indirekt kommunikation. Cyberspråkets påverkan i skolan och elevers kodväxling Vid frågan om pojkarna använder sig av förkortningar i skolan fick vi skilda svar. Två elever hävdar att de har använt det någon gång medan de andra två säger att de inte gör det i skolan. En av pojkarna använder inte chattspråket i skolan då han vet att han kommer att få skriva om sitt arbete och det orkar han inte göra. Han skiljer på skolan där han måste skriva så att andra ska förstå hans text. I hemmet är det friare, där finns inte samma regler som i skolan 28

29 om att andra ska kunna läsa och förstå det som man har skrivit. Chattspråket upplevs som en frizon från skolans skriftnormer. 15 Nils: Jag gör aldrig det, för jag vet att jag kommer att skriva om det så jag pallar inte skriva om det. [ ] Jag skriver inte när jag typ gör sånt arbete i svenska, so, no eller någonting sånt för liksom, för att andra ska kunna fatta det också. [ ] Hemma man har typ inga regler så man kan skriva fritt typ och i skolan så där man skriver för andra som ska läsa det så man ska tänka så att andra förstå det. Vi anser att svaret ovan tyder på att Nils visar en medvetenhet om att det inte är accepterat att använda förkortningar i skolan. Nils tar hänsyn i sitt skrivande till sina läsare så att de ska förstå det han skriver och han sätter sig in i läsarens perspektiv. Hans svar visar på att han vill hålla sig till standardskriftsnormer som är klara och begripliga för mottagaren och med det skriftspråket blir han förstådd. Det finns en medvetenhet om vikten av ett gemensamt skriftspråk för att gör en text förstådd. Att göra brott mot standarnormen ställer till problem för läsaren. Språkforskaren Ulf Teleman klargör att normbrotten påverkar begripligheten i tre avseenden: De anstränger textens redundans. De väcker inlärd irritation till liv och fördröjer därmed läsningen De har ett signalvärde, som kan göra att oönskade betydelser signaleras och blockerar läsarens motivation. 16 När det gäller flickorna är det tre som svarar att de inte använder sig av förkortningar i skoltexter. Däremot svarade en av flickorna att hon använder det när hon skriver kladd. Diana: Bara i såna böcker liksom jag bara skitar ner i, som man skriver så snabbt i [ ]såna förkortningar. U kollar ändå inte. Flickan vet att skrivboken inte rättas av läraren utan att den endast är för hennes egna tankar. Den färdiga texten som lämnas in till läraren är en redigerad version av det hon producerat i sin skrivbok. De flesta av flickorna anser att de kan skifta mellan de två skriftstilarna 15 Anna Malin Karlsson (1997) s Teleman (1979) s

30 beroende på situation. Användningen av cyberspråket är tillåtet i informella situationen men inte i inlämningsuppgifter. Då vi frågar Diana som använder sig av förkortningar i skolan om hon själv är medveten om att hon använder förkortningar säger hon att läraren har påpekat det för henne. Det är inget hon själv reflekterar över när hon skriver fort. Diana: Urban sa det till mig jag bara skrev så snabbt att jag inte märkte att jag skrev själv med sj eller kommer med kmr och sånt där. Alltså han där DU sudda ut det och skriv kommer. Flickans svar visar att hon ännu inte har förmågan att kodväxla mellan cyberspråket och standarskriftspråket. Detta kan bero på att hennes språk fortfarande är under utveckling. Det kan även bero på att hon är en van chattare som glömmer bort sig när hon försöker skriva fort. Samtliga flickor och pojkar framhåller att chattspråket inte får användas i skolan och de påpekar vikten av att man ska hålla sig till den gemensamma skriftnormen i skolan. Texten ska vara tydlig för att bli begriplig för läsare. Detta visar att eleverna är medvetna om att det är två olika språkstilar som används i olika situationer. Chattspråket är det privata språket som eleverna använder sig av i informella situationer medan standardskriftspråket är ett formellt språk som eleverna använder i skolan då skolan är en formell situation då man i skolan befinner sig i ett formellt sammanhang. Även om Diana råkar använda sig av chattförkortningar i skolan är det inte på grund av att hon inte lärt sig uttryckssätt och begrepp som hon behöver för att kunna skriva utan för att hon oavsiktligt bryter mot normsystemets regler på grund av att hon skriver för snabbt och är oaktsam i sitt skrivande. Skrivsituationen ställer möjligtvis för höga krav och kan vara en orsak till att Dianas maskineri strejkar när hon är stressad. Orsaken till att eleven inte tillämpar regeln korrekt ligger alltså inte i okunnighet utan i en oförmåga att administrera regeln i den en speciell situation som skrivandet är. 17 Normbrotten som sker oavsiktligt kallas enligt Teleman för normkollaps på grund av att språkbrukaren blir störd av olika företeelser, som stress, trötthet eller slarv, när han eller hon skriver Ulf Teleman (1979) s Ulf Teleman (1997) s. 80 ff. 30

31 Resultatet i elevtexterna visar att alla elever förutom en som vi kommer tar upp under rubriken smileys inte använder cyberspråket i skrivuppgiften som lämnats in till lärare. Enligt vår mening är samtliga flickor och pojkar i vår undersökning medvetna om de två olika skriftliga koder som används vid olika tillfällen. Utifrån vår empiri kan vi inte se att cyberspråket påverkar elevens skrivande negativt i skolan. Även Bellanders undersökning visar att samtliga ungdomar är medvetna om stilskillnaderna. Hon säger att de har en förmåga att anpassa sin språkanvändning beroende på situationer de befinner sig i och att det språk som ungdomar använder i chatten med sina vänner vanligtvis är olikt språket de skriver i inlämningsuppgifter i skolan. 19 Hård af Segerstad har i likhet med Bellander, konstaterat att eleverna i hennes projekt är medvetna om stilskillnaderna och de skriver annorlunda i skolsituationen och på fritiden. 20 Detta överstämmer väl med vad vi har funnit i vår undersökning. Således kan vi säga att pojkar och flickor kan anpassa sitt språkbruk utifrån situationen. De kan kodväxla mellan språken beroende på mottagaren eller utifrån situationen, om eleven befinner sig i skolan eller på sin fritid. När det gäller användning av smileys säger flickorna att de används flitigt. Vi finner däremot att de är osäkra på när och hur mycket de används i skolan. De gav oss först otydliga svar: Eh nä, Jag gjorde också nej det gjorde jag inte. Men under intervjuns gång framkommer bland annat att två elever hade använt smileys i deras musikläxa. Enligt flickorna används smileys för att ge uttryck för känslor som till exempel att visa glädje. Astrid: Jo jag gjorde det på musikläxan Emelie: Ja jag gjorde också Astrid: Jag ba smileys Emelie: Det brukar vara sånt med som är roligt så brukar jag alltid lägga till en sån D alltså X D (X-D) Texten nedan är den enda texten i vår empiri som visar drag av smileys utav 32 elevtexter som producerades i skolan av samtliga elever. 19 Theres Bellander (2008) s Hård af Segerstad (2004) s

32 Texten är skriven av en av flickorna som säger att hon aldrig använder smileys i sina skoltexter. Längst ner i texten har hon ritat en smiley. Vår tolkning är att hon vill förmedla sina känslor och för att läraren ska förstå hennes glädje. Detta kan även bero på att den faktiska normen skiljer sig från den upplevda normen, eleven upplever att hon inte använder smileys i skolan men faktum är att hon gör det. De omedvetna normer som styr ens handlande stämmer alltså inte med ens föreställningar om de normer man medvetet går in för och som man tror att man följer. 21 Vi kan inte dra någon slutsats om flickans intuition eftersom detta endast är en text och vid ett tillfälle Pojkarna säger att de använder smileys för att uttrycka sina känslor och för att förstärka det de skriver. Eftersom de inte kan se den andres eller mottagarens kroppsspråk eller höra tonläge tonläget i rösten använder de smileys som en markör för känslan bakom orden. Charlie: Det är roligt sen typ berättar det en hel del hur man känner sig Vincent: Om det är tråkig nyhet kanske så kan man göra smileys Samtliga pojkar säger att de oftast inte använder smileys i skolkontext. Under intervjuns gång framkommer det att när pojkarna rättar varandras texter händer det att de väljer att använda smileys som en belöning vid bra resultat. Vi menar att pojkarna använder smileys i positivt syfte som en bekräftelse på någonting som utförts bra. Smileys används för att uttrycka positiva och negativa känslor. Vi finner att samtliga pojkar och flickor använder smileys för att bekräfta något de tycker är bra och roligt. 21 Teleman (1979) s. 15 ff. 32

33 Skolans attityd till cyberspråket I intervjun framkom att läraren inte har förklarat för pojkarna varför det inte är accepterat att skriva förkortningar. Hon uppmanade endast eleverna att sudda ut och skriva hela ordet. Charlie: Vi gjorde sånt projekt jag och Alex så skrev vi med såna förkortningar, vi skrev och sen kom vi fram till Maria och då sa hon att vi ska skriva med hela orden, då sa hon att vi ska sudda och inte skriva förkortningar. Även i flickornas svar framkom det att de upplever att deras lärare inte förklarat varför de inte får använda förkortningar i skoltexter. När vi frågar vidare vad läraren säger om de använder förkortningar i sina texter svarade flickorna att de får sudda ut det de skrivit. Diana: NEEJ NI får sudda bort det! Anledning till att de inte använder förkortningar i skoltexter är enligt dem att det inte är accepterat i skolan eller av deras lärare. I båda fallen visar lärarnas svar till eleverna att det inte är tillåtet att förkortningar används i skoltexter. Enligt eleverna får man sudda ut det som inte är korrekt men utan någon förklaring varför. Flickorna reflekterar dock att läraren vill att de ska kunna stava korrekt svenska. Vi finner att det är orden sudda ut som förmedlar lärarens budskap till eleverna om att det i detta fall inte är accepterat att skriva med förkortningar i texter. Läraren hjälper inte sina elever genom att säga sudda ut utan bör i stället uppmärksamma eleverna på de olika stilvalörer som finns att tillgå och vilken som passar beroende på vilken skrivsituation som eleverna befinner sig i lärarens ingrepp är endast ett utslag av disciplinering som antingen ska sortera bort eleven eller anpassa henne till den offentliga normen Ulf Teleman (1979) s