Effektiv rådgivning Slutrapport

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Effektiv rådgivning Slutrapport"

Transkript

1 RAPPORT Effektiv rådgivning Slutrapport Lars-Göran Eriksson, Maria Högvall Nordin, Ulf Olsson

2 Skogsstyrelsen mars 2010 Författare Lars-Göran Eriksson Maria Högvall Nordin Ulf Olsson Projektledare Ulf Olsson Projektgrupp Lars-Göran Eriksson Maria Högvall Nordin Ulf Olsson Upplaga Finns endast som pdf-fil för egen utskrift ISSN BEST NR 1823 Skogsstyrelsens förlag Jönköping

3 Innehåll Förord 1 Sammanfattning 2 Förslag till åtgärder 4 Konsekvenser 5 1 Inledning och syfte Syfte Bakgrund till projektet 7 2 Rådgivningsverksamheten och dess förutsättningar Rådgivningens historia inom Skogsstyrelsen I begynnelsen Detaljregleringens tid, Med dagens skogspolitik Rådgivningen i Skogsstyrelsen idag Ämnen, rådgivningsformer och målgrupper Verksamhetens volym Styrkor i dagens verksamhet Problem i dagens verksamhet Våra målgrupper tillstånd och trender Skogsägarna Yrkesverksamma i skogbruket Framtidens rådgivning 24 3 Effektivare rådgivning Vad är effekt? Att påvisa och mäta effekter Kvantitativa metoder Kvalitativa metoder Genomförda effektutvärderingar av Skogsstyrelsens rådgivning Hur bör vi arbeta med att effektutvärdera rådgivningen Metoder Utförande och kostnader Faktorer som påverkar rådgivningens effekt Val av målgrupp Rådgivningsformer Kvalitet i rådgivningen Pedagogik 48 4 Styrning och uppföljning av rådgivningen Olika sätt att styra Strategisk styrning Policy och strategi Löpande styrning av verksamheten Uppföljning Rutiner för den interna uppföljningen 56

4 5 Processbeskrivningar av rådgivningen 57 6 Kommunikationsplan 61 7 Slutord 62 8 Referenser 63 Bilaga 1 Styr och stöddokument för Skogsstyrelsens kurser Bilaga 2 Underlag för diskussion om Rådgivningspolicy på Skogsstyrelsen Bilaga 3 Utkast - Förslag

5 Förord Denna rapport är resultat av utvecklingsprojektet Effektiv rådgivning som genomförts av Rådgivningsenheten på uppdrag av Skogsavdelningens ledning. Skogsstyrelsens rådgivning står inför många utmaningar genom den snabba förändringen i våra kundgrupper. Behovet att möta skogsägare, skogssektorn, och allmänheten utifrån deras egna förutsättningar blir allt viktigare. Dagens skogsägare har helt andra intressen och värderingar i sitt ägande än vad som var fallet hos skogsägarna för bara några generationer tillbaka. Den senaste utvärderingen av skogsägargruppen visar på en mycket heterogen grupp med avseende på intressen, ålder, kön, boende etc. vilket påtagligt påverkar vår rådgivning. I denna rapport redovisas utvecklingen av Skogsstyrelsens rådgivning, dess svårigheter, brister och framför allt hur vi kan gå vidare för att utveckla denna kärnverksamhet. I rapporten finns flera förslag till hur rådgivningen kan kvalitetssäkras och bli mer effektiv och kundanpassad. Vi har dock inte behandlat frågor om organisation eller prioriteringar mellan rådgivning och annan verksamhet. Rapporten ingår i Skogsstyrelsens rapportserie, där författarna står för innehållet. Projektet har haft en referensgrupp sammansatt av personer med olika roller och organisatorisk hemvist inom Skogsstyrelsen. Utöver denna referensgrupp har Bertil Danielsson och Martina Trygg, båda från Utvecklingsenheten, medverkat i upptakten av projektarbetet och varit bollplank under arbetets gång. 1

6 Sammanfattning Syftet med Skogsstyrelsens rådgivning kan sammanfattas med de två verksamhetsmålen Effekter i skogen och Kundnöjdhet. Det förstnämnda målet är centralt då det ger skogspolitiska motiv till rådgivningen. Genom att kommunicera med våra målgrupper kan vi åstadkomma förändringar. Eftersom rådgivningen är ett mjukt styrmedel är nöjda kunder en förutsättning för effekter i skogen. Däremot är det inte säkert att nöjda kunder automatiskt ger effekter i skogen. Rådgivartraditionen är stark inom Skogsstyrelsen och vi har överlag nöjda kunder i vår rådgivning. När det gäller Effekter i skogen är läget mer oklart. Verksamheten bör styras och utvärderas utifrån detta övergripande mål. Det förutsätter dock att vi kan mäta eller uppskatta olika rådgivningsinsatsers effekter, vilket är relativt komplicerat. Det finns flera olika metoder som fungerar mer eller mindre bra beroende på typ av rådgivning och syfte med undersökningen, men erfarenheten av att göra effektmätningar är än så länge begränsad inom organisationen. Effektutvärdering kan vara förknippad med stora kostnader, men är trots detta välmotiverad. Den behövs internt som underlag för styrning och utveckling, men också för att motivera rådgivningen externt och mot våra uppdragsgivare. Val av målgrupp och rådgivningsform är två faktorer som har stor betydelse för rådgivningens yttre effektivitet (effekter i skogen). Skogsägarna är vår numerärt största målgrupp och här sker idag ganska snabba förändringar. Utboägande och samägande ökar snabbt samtidigt som nya ägarprofiler med andra mål för sitt skogsbruk än de traditionella blir vanligare. Målgruppsindelning utifrån skötselmål kan i många situationer vara mer relevant för rådgivningen än en indelning baserad på demografiska faktorer. De yrkesverksamma i skogsbruket är en nyckelgrupp som utifrån sitt inflytande över skogstillståndet bör prioriteras högt i vår rådgivning. Behovet av bättre kunskap om den gruppen och effektutvärdering av rådgivning som riktas till den är följaktligen stort. Det är viktigt att vi framledes har god kunskap och aktiv omvärldsbevakning av alla våra målgrupper. En tydlig strategi och aktivt val av prioriterad målgrupp i projekt och satsningar är en viktig förutsättning för att rådgivningen ska ge god effekt. Rådgivning via webben ger mervärden för kunden och är kostnadseffektiv för oss själva. Speciellt rådgivning kopplad till e-förvaltningstjänster har en stor potential. Mina sidor är ett första steg på vägen och här finns mycket att vinna på en fortsatt utveckling. Internet som kanal lämpar sig dock bäst för den som söker aktivt efter information. Därför kan och bör inte webbaserad rådgivning helt ersätta de mer traditionella rådgivningsformerna. Skogsstyrelsens rådgivare har bred ämneskompetens, gedigen erfarenhet och i många fall även pedagogisk skolning. Idag finns det en relativt god samsyn kring pedagogik, metoder och kunskapssyn i organisationen. Dessa och andra förhållningssätt, som exempelvis synen på kundens mål och behov, behöver tydliggöras i en gemensam rådgivningspolicy som ska kunna användas både för intern styrning och för kommunikation externt. Ett underlag för en sådan rådgivningspolicy har 2

7 tagits fram i projektet. Det vidare arbetet med att ta fram policyn bör ske med stor delaktighet och bred förankring i organisationen. Även om vi generellt har kompetenta rådgivare, finns det risk för kompetensbrist inom en snar framtid, framförallt när det gäller teknisk utbildning och en del andra UV-utbildningar. Det finns ett behov av att kvalitetssäkra rådgivningen, främst för att säkerställa enhetlighet och tydlighet kring våra rådgivningstjänster. En tjänstekatalog med tydliga varudeklarationer och interna produktbeskrivningar bör tas fram. En sådan tjänstekatalog underlättar också framtagandet av bra, skräddarsytt stödmaterial för olika rådgivningsaktiviteter. Kompetenskraven för rådgivare behöver också ses över och formaliseras. Det gäller i första hand pedagogisk kompetens. Den strategiska styrningen av rådgivningen sker genom vår vision, verksamhetside och verksamhetsstrategi. Utöver detta föreslår vi den ovan nämnda rådgivningspolicyn, men också att en rådgivningsstrategi bör tas fram. Strategin ska bilda ett ramverk för all vår rådgivning, och vara ett stöd för planering av operativ verksamhet oavsett hur denna finansieras och om den bedrivs i projektform eller som ordinarie verksamhet. Strategin skall inte vara detaljstyrande, utan skall ge utrymme för variation utifrån lokala förutsättningar. Uppföljningen av den inre effektiviteten (prestationer, kostnadseffektivitet, etc.) i rådgivningsverksamheten har varit bristfällig sedan omorganisationen Vi föreslår ett uppföljningssystem för detta med vissa nyckeltal som ska vara enhetliga för hela organisationen. Det är av yttersta vikt att vi snabbt får ett gemensamt IT-stöd där all rådgivning kan registreras och följas upp. Skogsstyrelsens rådgivningsverksamhet bedrivs till stor del i projektform. Det finns både för- och nackdelar med detta. Beroendet av externfinansiering medför dock att rådgivningens volym varierar kraftigt över tiden. Om rådgivningen ska vara ett verksamt medel för att nå de skogspolitiska målen, kan den inte ligga på en sådan historiskt låg volym som under Vi har räknat med att rådgivningen under de närmsta åren kommer att ha en större volym och ett betydande inslag av LBP-finansierade projekt. Flera av de förslag som lämnas i rapporten förutsätter både en viss total volym på verksamheten, och att distrikten har resurser för rådgivning som inte är uppbundna i nationella projekt. Det behövs en intern diskussion om fördelningen mellan olika skogspolitiska styrmedel som kan bidra till att variationerna i rådgivningsvolym, över tiden och geografiskt, dämpas. Med en processorienterad modell för rådgivningsverksamheten synliggörs de kärn- och stödprocesser som sammantaget utgör den rådgivning våra kunder möter. En gemensam helhetsbild av olika rådgivningsprocesser och hur de är sammanlänkade, skapar möjligheter att effektivisera och förbättra vår rådgivning samt riktar fokus mot våra övergripande mål Effekter i skogen och Kundnöjdhet. Därför bör processerna för våra rådgivningstjänster beskrivas och beskrivningarna förankras i hela organisationen, så att alla arbetar utifrån samma helhetsbild och den interna samordningen förbättras. 3

8 Förslag till åtgärder Förslagen är grupperade efter om, när och i vilken form de kan beslutas. En del är av typen riktlinjer medan andra handlar mer om övergripande arbetssätt. Arbetsgruppen gör bedömningen att många av förslagen med fördel kan samlas i en rådgivningsstrategi - vilka det är framgår av tabellen. Kategorier 1. Färdigt för beslut 2. Vägledning om fortsatt arbete 3. Information/inget beslut 4. Kan ingå i en rutin för rådgivningsarbete 5. Kan ingå i en rådgivningspolicy för hela myndigheten 6. Kan ingå i en samlad rådgivningsstrategi för hela myndigheten Prioritering I tabellen finns också förslag till prioritering av åtgärderna. Denna prioritering avser bara i vilken tidsmässig ordning förslagen kan genomföras, inte vilka fördelar de ger för verksamheten. En del av förslagen har fått låg tidsmässig prioritet trots att de bedöms innebära stora fördelar för verksamheten därför att de är beroende av att andra åtgärder är genomförda eller att de bör föregås av förstudier. Förslag Att innehållet i denna rapport förankras och implementeras i organisationen enligt bifogad kommunikationsplan. Kategori Prio X 1 Att en gemensam rutin för arbetet med kurser och rådgivning tas fram X 1 Att ett system för kvalitetssäkring av kurser enligt bilaga 1 beslutas och tas i X X 3 bruk snarast. Funktionalitet för att registrera all rådgivning i ett gemensamt IT-stöd bör utvecklas X X 1 under Så snart detta finns bör riktlinjer för denna registrering beslutas. Beslut bör tas om att rådgivningskvitto alltid ska ges till deltagarna vid individuell X X 1 rådgivning i fält. Det bör tas beslut om riktlinjer som säger att all rådgivning i fält ska registreras X X 1 som rådgivningsärende i Navet. Att en tjänstekatalog för rådgivningen tas fram med början under X X 3 En rådgivningspolicy för Skogsstyrelsen bör tas fram och beslutas under X Innehållet i rådgivningspolicyn bör omfatta följande rubriker: bakgrund, X X 1 syfte, mål och kvalitet, samhälls- och människosyn och pedagogik och kunskapssyn, samt utgå från Skogsstyrelsens vision och verksamhetsidé, Se bilaga 2. En rådgivningsstrategi för hela myndigheten behöver tas fram. Denna X 2 kan baseras på förslag som lämnas i detta projekt. Skogsstyrelsens gemensamma rådgivningsprojekt och satsningar bör alltid ha omfattnings-, resultat och effektmål som styr arbetet mot bästa effekt i skogen. X X 2 4

9 Resurser skall avsättas i projektbudgeten för att utvärdera dessa mål med lämplig metod. Vilken målgrupp som är bästa att vända sig till beror på en rad olika faktorer. Valet av målgrupp i rådgivningsprojekt och satsningar bör utgå från vad som bedöms ge bästa effekt i det specifika fallet. Den ordinarie rådgivningen bör av effektivitetsskäl till stor del inriktas mot de yrkesverksamma i skogsbruket. I projekt och specialsatsningar bör det alltid finnas en utvecklad strategi kring målgrupper och i de flesta fall bör man formulera projektmål som styr valet av målgrupp. Rådgivningsformerna har olika syfte och kompletterar varandra. Valet av rådgivningsform i projekt och satsningar bör utgå från vad som bedöms ge bäst effekt i det specifika fallet. Regionala och/eller distriktsvisa rådgivningsplaner bör styra den ordinarie rådgivningen som inte ingår i gemensamma projekt. De är också underlag för verksamhetsuppföljning. I projekt och specialsatsningar bör det alltid finnas en utvecklad strategi bakom valet av rådgivningsformer. Utbildning/kalibrering som erbjuds inom eller kopplat till rådgivningsprojekt kan med fördel utgöra kompetenskrav i projektet. En processorienterad modell för rådgivningsverksamheten bör tas fram och processbeskrivningar för kärn- och stödprocesser beskrivas. Ett projekt som går ut på att mäta den ordinarie rådgivningens effekter bör genomföras. En förstudie genomförs lämpligen under X X 2 X X 2 X X 2 X X 2 X X 2 X X 2 X X 2 X 3 X 2 Rådgivningen bör följas upp enligt den modell som föreslås i Bilaga 3. X 3 Ett arbete mot ett långsiktigt helhetskoncept för hantering av kompetenskrav och kompetensutveckling för rådgivare, inklusive pedagogisk kompetens, bör inledas. Skogstjänstemännen är en målgrupp som det är extra angeläget att skaffa fördjupad kunskap om. Därför bör resurser avsättas för en särskild målgruppsanalys inriktad på den gruppen. Genom omvärldsbevakning, samarbete med forskningen och egna undersökningar bör vi hålla oss ajour med förändringar i skogsägargruppens sammansättning, samt deras agerande och mål. Ytterligare resurser bör satsas på att utveckla webbaserad rådgivning, särskilt integrering av rådgivning och e-förvaltningstjänster. X 3 X 3 X - X - Konsekvenser Rådgivningspolicy (prioritet 1) Rådgivningspolicyn ska bidra till att vårt förhållningssätt till rådgivarrollen och till kunden tydliggörs. Vi blir mer enhetliga och får ett underlag för att klargöra hur vi arbetar med rådgivning, både internt och externt. Rådgivningspolicyn har tydliga kopplingar till värdegrundsarbetet. Kostnader för framtagandet av policyn handlar framförallt om tidsåtgången för förankring och implementering i organisationen. Rådgivningsstrategi (prioritet 2) Även rådgivningsstrategin ska bidra till att vi blir mer enhetliga och effektiva i vårt rådgivningsarbete. Det gäller framförallt när det gäller målgrupper och rådgivningsformer. Till stor del är förslagen redan inarbetade i organisationen, bl.a. genom rådgivningsprojekten i LBP. Strategin kommer ändå att innebära att råd- 5

10 givningen blir något mer styrd, vilket kan upplevas som negativt ur det lokala perspektivet. Strategin behöver förankras och implementeras och där ligger huvuddelen av kostnaderna. Arbetet med att ta fram ett förslag till strategi ska inte behöva innebära alltför stora kostnader. Rutin för rådgivningsarbete (prioritet 1-3) Rutinen ska bidra till ett enhetligt, strukturerat och kvalitetssäkrat arbetssätt, vilket är positivt ur ett kundperspektiv. Den ska också säkerställa att rådgivningen dokumenteras så att det möjliggör en bra verksamhetsuppföljning, exempelvis de krav som uttrycks i regleringsbrevet. Systemet för kvalitetssäkring fick god respons vid tidigare internremiss. Det kan dock inte uteslutas att detta tillsammans med tjänstekatalogen kan upplevas som en begränsning av handlingsfriheten för distrikten. Ett problem kopplat till rutinen är att vi ännu inte har ett gemensamt IT-system för registrering av rådgivningen. Därför måste vissa av förslagen kopplat till rutinen skjutas till detta IT-stöd finns på plats. Att ta fram en tjänstekatalog och de styr- och stöddokument som är kopplade till kvalitetssäkringen av kursverksamheten är förenat med en del kostnader, framförallt för Rådgivningsenheten. Implementering och förankring kräver även insatser från distrikten. Övriga förslag (prioritet 2-3) Att utvärdera effekterna i skogen av olika rådgivningsinsatser har stor betydelse för den strategiska styrningen av rådgivningsverksamheten. Att kunna påvisa effekter av våra insatser är också viktigt gentemot våra uppdragsgivare och externa intressenter. Att tydliggöra krav på pedagogisk kompetens hos rådgivarna bidrar till en bättre och effektivare rådgivning. Kompetenskrav kan dock innebära att flexibiliteten i distriktsverksamheten minskar. Kostnaderna för effektmätning är svårbedömda och hänger samman med vilka metoder man använder. En förstudie under 2010 kan ge vägledning om vilka insatser som kan behövas. Kompetenskrav innebär också kostnader. Det är dock viktigt att påpeka att pedagogiska kompetenskrav kan handla om några dagars grundutbildning, vilket många rådgivare redan uppfyller. 6

11 1 Inledning och syfte I denna rapport redovisas resultatet av utvecklingsprojektet Effektiv rådgivning som genomförts under hösten Projektägare är Carl Appelqvist, chef för Rådgivningsenheten. Arbetsgruppen har bestått av Lars-Göran Eriksson, Maria Högvall Nordin och Ulf Olsson (projektledare), samtliga från Rådgivningsenheten. En referensgrupp bestående av: Lasse Bengtsson, Skog Nord Nina Frohm, Region Nord Anna Marntell, Region Mitt Raymond Wide, Region Svea Cal Johan Dalsman, Region Väst Jan Torstensson, Region Öst Jimmy Lundblad, Verksledningsstaben Lena Åbom, Uppdragsenheten Patrik André, Rådgivningsenheten har lämnat synpunkter under arbetets gång samt deltagit (inte alla) i en workshop i april 2009 som utgjorde startpunkt för arbetet. 1.1 Syfte Syftet med projektet är att Skogsstyrelsen ska arbeta mer effektivt och enhetligt med rådgivning, kunskapsförmedling och attitydpåverkan. 1.2 Bakgrund till projektet Rådgivningsverksamheten 1 har länge varit ett av Skogsstyrelsens kärnområden och fungerat som ett viktigt medel för att uppnå de skogspolitiska målen. En grundtanke är att mjuka styrmedel i form av dialog med skogsbruket 2 ska samverka med lagtillsyn för att uppnå målen i skogspolitiken. 1 Begreppet rådgivning används ofta inom Skogsstyrelsen som samlingsnamn för individuell rådgivning och olika typer av kunskapsöverföring vid gruppsammankomster. Även i detta projekt används rådgivning i denna mer generella betydelse. Avgränsningen mot informationsverksamheten sker genom att rådgivning definieras som en av Skogsstyrelsens skogliga kärnverksamheter vars främsta syfte är att genom pedagogik åstadkomma effekter i skogen. 2 Skogsägare samt övriga personer med direkt inflytande över tillståndet i skogarna, ex. skogstjänstemän samt entreprenörer och deras anställda. 7

12 Rådgivningen har varit mindre styrd av gemensamma direktiv och riktlinjer än många andra delar av verksamheten. Utvecklingen inom såväl skogs- och miljöpolitiken som inom ägar- och brukarstrukturen medför dock ett behov av att samordna riktlinjer för och kvalitetssäkra rådgivningsverksamheten i enlighet med myndighetens övergripande verksamhetsmål. Under de senaste åren har mycket av rådgivningsverksamheten skett i projektform och med delvis extern finansiering. Med stor sannolikhet kommer det att vara så även under de närmast kommande åren, då kompetensutveckling av markägare är en stor och viktig del i Landsbygdsprogrammet. Även om verksamheten rent konkret drivs i olika projekt, ska vissa grundläggande förhållningssätt, metoder och mål vara gemensamma för att vi ska uppnå största möjliga effekt och nyttja tillgängliga resurser på ett optimalt sätt. Ur kvalitetssäkringssynpunkt är det viktiga att de är gemensamma oavsett när, var, av vem och med vilken finansiering rådgivningen genomförs. Det är också viktigt för Skogsstyrelsens varumärke att grunderna i vår rådgivningsverksamhet ser ut på ett liknande sätt över hela landet. Arbetsnamnet på detta helhetsgrepp har hittills varit Rådgivningsstrategi. Som en inledning på arbetet med att ta fram en ny rådgivningsstrategi hölls en workshop Vid workshopen medverkade 16 personer från olika delar av organisationen och med olika roller. Syftet var att få en bred nulägesbild och få fram förslag på vilka åtgärder som behövs för att utveckla Skogsstyrelsens rådgivningsverksamhet. En SWOT-analys ledde fram till åtgärdsförslag. Utifrån dessa identifierades följande områden som viktiga att jobba vidare med i strategiarbetet: Sammanställ en nulägesanalys av dagens rådgivningsverksamhet Klargör vårt uppdrag och se över målbild och förhållningssätt Utveckla en tjänstekatalog för rådgivningen som tydliggör vad vi kan erbjuda, arbetssätt, och krav på kompetens hos våra rådgivare. Genomför en kund- och målgruppsanalys Utveckla vår förmåga att arbeta med effektivitet, resursstyrning och effektuppföljning Avsätt resurser för utveckling av rådgivningsverksamheten Se över vårt kompetensbehov och behov av fortbildning kopplat till rådgivningsverksamheten Resultatet från workshopen har sedan bearbetats och diskuterats ytterligare inom rådgivningsenheten och i maj 2009 togs beslut om en förstudie. Förstudien remissades och efter synpunkter från bl.a referensgruppen och skogsavdelningens chef, fastställdes en slutlig version som ligger till grund för projektdirektivet. Projektdirektivet har tagits fram av projektägaren, Carl Appelqvist. 8

13 2 Rådgivningsverksamheten och dess förutsättningar 2.1 Rådgivningens historia inom Skogsstyrelsen I begynnelsen År 1903 fick Sverige sin första skogsvårdslag, och under åren därefter inrättades Skogsvårdsstyrelser i varje län. En grundtanke med 1903 års lag var att den skulle kompletteras med rådgivning och kunskapsuppbyggnad. Riksdagen angav inför bildandet av skogsvårdstyrelsen att: Skogsvårdsstyrelsen har till uppgift att befrämja den enskilda skogshushållningen genom utbredande av kunskap i skogsskötsel, beviljande av bidrag. Denna grundtanke har alltsedan dess, i varierande grad, funnits i skogspolitiken, och därför har rådgivning, upplysning och utbildning alltid varit en viktig del i Skogsvårdsorganisationens arbete. Under de första decennierna var rådgivning och utbildning en viktig, och periodvis dominerande, del av verksamheten. Mycket av den enskilda rådgivningen under de tidiga åren var kopplad till olika bidrag som skogsägarna kunde söka. Utöver det anordnades exkursioner och föredrag. Den utbildning som bedrevs var ofta praktiskt inriktad, och kunde ha både skogsägare, skolor och förmän som målgrupp. Utbildningen var till stor del förlagd till de skogsvårdsgårdar som under 1920-tal inrättades i de flesta län. Under perioden 1953 till början av 70-talet var Skogsvårdsstyrelsen huvudman för skogsbruksskolorna som bedrev yrkesutbildning av skogsarbetare. Under några år på 1960-talet var man även huvudman för Skogsmästarskolan. Enligt Ekelund & Hamilton (2001) bidrog kopplingen till dessa längre utbildningar till att pedagogik och fortbildningsfrågor fick en stark tradition inom organisationen. Studiekampanjen 1966, Säkrare fällning blev Skogsvårdsstyrelsens första stora studiekampanj med totalt deltagare under två år. Under 1970-talet anordnades studiekampanjerna Lönsammare skog 1971, Ny skog 1974 och Stoppa borrarna Resurserna för individuell rådgivning var stora jämfört med idag. Som exempel kan nämnas att man under budgetåret 1976/77 genomförde rådgivning kopplat till avverkningsanmälan på 31 % av inkomna anmälningar (Ekelund & Hamilton, 2001) Detaljregleringens tid, Den nya skogspolitik med ny skogsvårdslag som gällde från 1979 innebar ökade regleringar och lagkrav inom nya områden. Syftet var att trygga den långsiktiga råvaruförsörjningen till industrin genom en hög virkesproduktion. 9

14 Även om man jobbade mycket med lagen var rådgivningsverksamheten också omfattande under 80-talet. Lagtillsyn, bidragsverksamhet, plantförsäljning, beredskapsarbeten, ÖSI-inventeringen och tillhörande arbete med skogsbruksplaner genererade många individuella kontakter med skogsägare. Utöver detta anordnades skogsdagar och skogskvällar samt flera studiekampanjer som t.ex. Ökad avverkning 1986, Ökad gallring 1988 och Rikare Skog En utbildningssatsning om ståndortsanpassat skogsbruk kopplad till böckerna Skogsmarkens ekologi skiljde sig från övriga kampanjer då den i första hand hade skogstjänstemän, internt och i övriga skogsbruket, som målgrupp. Den ordinarie kursverksamheten var i huvudsak praktiskt inriktad mot teknik och arbetsmetoder. Kurser i arbete med motorsåg, röjsåg och småskalig teknik hade i första hand självverksamma skogsägare som målgrupp. Utbildningsverksamheten organiserades under den här tiden mestadels med hjälp av speciella instruktörer som arbetade länsvis och hade som huvudsaklig arbetsuppgift att hålla i kurser. Trots att kursverksamheten låg på specialister hade man höga ambitioner vad gäller pedagogisk kompetens hos fältpersonalen. Ett exempel på detta är att nyanställda konsulenter fick två veckors introduktionsutbildning i pedagogik. Naturvårdsfrågorna blev allt viktigare under 80-talet, vilket innebar att rådgivningens innehåll breddades. Tydligaste exemplet på detta är Rikare Skog i slutet av perioden Med dagens skogspolitik Den nya skogspolitiken från 1993 innebar en kraftig avreglering av skogsbruket. Rådgivningen lyftes återigen fram som det främsta verktyget för att omsätta de skogspolitiska målen i praktisk handling. Skogsägarna skulle stå på egna ben, vilket innebar att man tog bort skogsvårdsavgiften, samtidigt som i stort sett alla bidrag försvann. Avsikten var att rådgivningen skulle vara avgiftsfinansierad och skogsägarna skulle skaffa sig de kunskaper man behövde på eget initiativ och på egen bekostnad. Istället för objektsinriktade insatser skulle man arbeta mer med bred kunskapsförmedling, vilket skulle ge skogsägarna grund för att själv fatta de viktiga besluten. I praktiken slog dock dessa förändringar, av flera skäl, aldrig igenom fullt ut. Kampanjer och EU-finansierad rådgivning som erbjöds kostnadsfritt skapade en internkonkurrens. Gränsdragning mellan myndighets- avgiftsfinansiering var otydlig vilket gjorde hanteringen svår i praktiken. Gamla invanda traditioner och arbetssätt bidrog till en låg betalningsvilja hos skogsägarna och att många i personalen kände sig obekväma med att ta betalt för tjänster som tidigare varit kostnadsfria. Därför stod det ganska snabbt klart att avgiftsbelagd rådgivning inte skulle få en volym som gav den ett brett skogspolitiskt genomslag. I den nya politiken jämställdes miljömålet med produktionsmålet. Detta avspeglade sig även på innehållet i rådgivningen. Kampanjen Kulturmiljövård i skogen som drevs under åren är ett exempel på detta. Trots en generell minskning av anslagen till organisationen jämfört med 80-talet, behöll rådgivningsverksamheten sin volym under 90-talet, mycket på grund av att det efter EU-inträdet 1995 uppstod en ny finansieringskälla. Den första EU-finan- 10

15 sierade rådgivningssatsningen var Miljeurådgivningen som pågick t. o. m Alltsedan dess har rådgivningen till stor del finansierats med EU-pengar. Ändå minskade överlag kontakterna med skogsägarna, vilket kan förklaras med att många av de kontaktytor som andra verksamheter genererade under 80-talet försvann. En annan orsak var att alltfler kontakter skedde via skogsägarnas ombud. Under pågick Grönare Skog-kampanjen som fortfarande är den största enskilda utbildningsinsats som organisationen genomfört. Målet med kampanjen var att tydliggöra vad jämställda produktions- och miljömål innebar i praktiken, omsatt på fastighetsnivå. Utvärderingen visade att utbildningen mottogs mycket väl av deltagarna, men någon egentlig effektutvärdering av Grönare Skog har inte gjorts. Samma EU-medel som bekostat Grönare Skog kunde användas för nya rådgivningsprojekt under åren efter själva kampanjen. Denna fortsättning bedrevs med Grönare Skog som varumärke och innehöll ett stort inslag av individuell rådgivning. Skogsstyrelsens förlag tog under 90-talet fram flera relativt omfångsrika böcker som fick ett gott mottagande av målgrupperna. Det handlade framförallt om Rikare Skog, Kulturmiljövård i skogen, Grundbok för skogsbrukare och Grönare skog som alla var kopplade till studiekampanjer eller kurser och därigenom fick stor spridning. Även många andra böcker med betydligt mindre upplagor producerades under 90-talet. Skogspolitiken utvärderades 1998 och 2001 av dåvarande Skogsvårdsorganisationen. Man kunde konstatera att ambitioner och aktivitet när det gäller skogsvård minskat påtagligt efter att den nya politiken infördes. Samtidigt sammanföll detta med en djup och långvarig lågkonjunktur samt en del förändringar i skatte- och jordförvärvslagstiftning. Slutsatsen blev att skogspolitiken fungerade men att resurserna för rådgivning behövde öka. Samtidigt ökade medvetenheten i organisationen om att man behövde göra rådgivningen mer effektiv. Man behövde koppla insatserna bättre till önskvärda effekter i skogen, både i planering och i uppföljning av verksamheten. Med den nya skogspolitiken under 90-talet förändrades rådgivningens roll och innehåll. Inom flera områden är kunskapsförmedling och attitydpåverkan det enda verktyget för att omsätta skogspolitiken i praktisk handling. Samtidigt har förutsättningarna förändrats genom att skogsägarnas självverksamhet minskat, att de i mindre grad lever av inkomsterna från skogen och att man skaffar sig andra rådgivare. Syftet med exempelvis röjningsrådgivningen har därför till stor del förskjutits från att handla om hur man röjer till att motivera skogsägarna att överhuvudtaget röja. När det gäller rådgivning och utbildning om miljöhänsyn har målgruppen alltmer kommit att bli skogsägarnas ombud och de entreprenörer som utför åtgärderna. Internet blev en ny kanal för kommunikation med målgrupperna från och med slutet av 90-talet. Till en början handlade det mest om informationsspridning. Med Kunskap Direkt som tagits fram av Skogforsk med stöd av Skogsstyrelsen och skogsnäringen, sker även kunskapsförmedling via nätet. Mina sidor har tillkommit de senaste åren och innebär att man nu också kan ge skogsägarna objektsanknuten information och rådgivning via nätet. 11

16 2.2 Rådgivningen i Skogsstyrelsen idag Ämnen, rådgivningsformer och målgrupper Inom det som enligt definitionen räknas till vår rådgivningsverksamhet ryms många olika typer av aktiviteter. Fördelningen mellan dessa varierar stort, både över tiden, men också mellan olika delar av landet. Olikheterna kan bero på att förutsättningarna skiljer sig, t.ex. att problemen eller bristerna i skogsbruket inte är desamma överallt. Det finns också skillnader i efterfrågan hos målgrupperna och interna traditioner som gör att rådgivningen inte ser likadan ut över hela landet. Beskrivningen nedan är ett försök att ge grov bild som är relativt allmängiltig. Man ska dock ha klart för sig att den inte är lika relevant överallt. Individuell rådgivning Denna rådgivning kan bedrivas i fält, på kontoret, via telefon eller i brev. Gemensamt för all individuell rådgivning är att den i regel är kopplad till ett specifikt objekt och oftast en viss åtgärd som ska utföras på detta objekt. En relativt stor del av den individuella rådgivningen har kopplingar till handläggning av avverkningsanmälan. I detta fall är det oftast Skogsstyrelsen som tar initiativ till rådgivningen och det är då egenskaper hos objektet eller planerade åtgärder som de beskrivs i anmälan som är orsak till att man tar kontakt. Exempel på detta är höga miljövärden, otydlig hänsynsredovisning på anmälan, besvärliga föryngringsförhållanden, olämplig föryngringsmetod eller att man befarar uteblivna föryngringsåtgärder. När det handlar om miljövärden vänder man sig ofta till både markägaren och markägarens ombud (virkesköpare, inspektor eller entreprenör) och rådgivningen genomförs då ibland med enbart ombudet. Röjning torde vara det ämne som förutom miljöhänsyn och föryngring är vanligast förekommande vid individuell rådgivning. Här har många distrikt i norra och mellersta Sverige arbetat med Röjningsenforma som bas. Med Röjningsenforma identifierar man skogsägare som har röjningsbehov på sina fastigheter. Dessa skogsägare får ett rådgivningsbrev med information och rådgivning om rådgivningsbehovet. Brevet innehåller ofta även ett erbjudande om individuell rådgivning i fält. Här kan man säga att rådgivningen i fält kommer till stånd både genom initiativ från myndigheten som identifierar och kontaktar en prioriterad målgrupp och från skogsägaren som har att reagera på erbjudandet. Det förekommer också att man riktar särskild marknadsföring av fältrådgivningen mot skogsägare med stora behov. Individuell rådgivning som tillkommer på skogsägarens initiativ har blivit mindre vanlig. Främsta orsaken är minskade resurser för rådgivning, men även att efterfrågan från skogsägarna minskat. UV-finansierad individuell rådgivning förekommer i mycket blygsam omfattning. Problem med avgränsningen mellan MU och UV är en av orsakerna till detta. Kurser Med kurser menas vanligen längre gruppsammankomster med ett tydligt syfte att överföra kunskaper. Gränsdragningen mot andra gruppsammankomster är inte 12

17 tydlig och det saknas definitioner. Ett vanligt synsätt är att en kurs ska omfatta minst en heldag och eller ske vid flera tillfällen så att den sammanlagda längden uppgår till minst en heldag. De aktiviteter som brukar räknas som kurser sker till stor del med uppdragsfinansiering eller inom EU-finansierade projekt. UV-finansierade kurser är till stor del praktiskt inriktade, exempelvis röjsågskurs, motorsågskörkort, eller kurs i hantering av bekämpningsmedel. Målgruppen för dessa utbildningar kan vara både skogsägare eller yrkesverksamma. I det senare fallet rör det sig ofta om utbildningar som anordnas mot förfrågan för kommuner, kraftbolag och andra organisationer som har personal som använder motorsåg i sitt arbete. För gruppen skogsentreprenörer och deras anställda anordnas UV-kurser om miljöhänsyn. Bakgrunden till de senare kurserna är ofta miljöcertifieringskrav. Grundutbildning för skogsbrukare är en UV-kurs som har ett brett innehåll och är särskilt anpassad för nyblivna skogsägare. Kurser som bedrivs i projekt kan ha både produktions- eller miljötema beroende på projektets syfte. Likaså kan målgruppen bestå både av skogsägare eller yrkesverksamma. I en del projekt är vissa målgrupper särskilt prioriterade, vilket betyder att man exempelvis kan ha speciella kurser för kvinnor eller för nyblivna skogsägare. Kortare gruppsammankomster Här återfinns en rad olika aktiviteter såsom temadagar, exkursioner, seminarier, skogsdagar och skogskvällar. Innehållet kan variera inom hela den spännvidd som utgörs av det skogspolitiska uppdraget. Aktiviteterna kan ingå i rådgivningsprojekt (ofta EU-finansierade) eller vara fristående. Vid seminarier eller exkursioner är det relativt vanligt att man tar in extern expertis, oftast från forskningen, som agerar som föreläsare. Den typen av aktiviteter är ofta helt eller delvis inriktade mot yrkesverksamma. En annan aktivitet som vänder sig till yrkesverksamma är återkopplingar av inventeringar och uppföljningar. Detta kan ske både i fält med ett ganska stort utbildningsinslag eller inomhus och då mer som information. Det är ganska vanligt att skogsdagar och skogskvällar sker i samverkan med andra organisationer. Ibland är vi inte själva huvudarrangör utan blir tillfrågade om att medverka vid skogsdagar som arrangeras av skogsbolag eller skogsägareförening. Rådgivning via Internet Även den kommunikation som sker elektroniskt kan delas upp på information och rådgivning utifrån definitionen att rådgivning syftar till att ge direkta effekter i skogen. Till rådgivning kan då i första hand räknas Skogsbrukarsidan, Min skog och Mina sidor. Skogsbrukarsidan är i huvudsak ett sätt att förmedla kunskap via nätet. Kopplat till den finns ett forum där man kan ställa frågor, få svar och diskutera med konsulenter eller andra skogsägare. Det finns också ett nyhetsbrev som förutom information till skogsägarna även har inslag av kunskapsförmedling. KunskapDirekt är ett omfattande digitalt kunskapssystem som utvecklas och drivs av Skogforsk. Skogsstyrelsen är med och delfinansierar detta, och genom länkning används verktyget i vår digitala rådgivning. 13

18 Min Skog är distriktens kontaktyta mot skogsägarna och skogsbruket. Den används framförallt för information som kontaktuppgifter, lokala nyheter och kursoch rådgivningserbjudanden. Mina sidor innebär att vi lämnar ut objektsanknuten information samt tillhandahåller karttjänster som skogsägaren kan använda för att planera åtgärder på den egna fastigheten. I samband med detta får skogsägaren också råd kopplade till den aktuella åtgärden. Förlagsverksamheten Förlagsmaterialet är också en form av rådgivning. Många av produkterna är framtagna som komplement till andra rådgivningsformer, som kursmaterial eller att lämnas ut vid individuell rådgivning. Men eftersom det även sker en direktförsäljning av böcker och broschyrer samt att enklare foldrar erbjuds gratis på kontoren eller för nedladdning via vår webbsida, fungerar mycket av förlagsmaterialet även som en fristående rådgivningskanal. Även Skogseko har ett innehåll som till delar kan betraktas som rådgivning. Detta gäller i synnerhet de specialbilagor som ofta följer med tidningen. 14

19 Tabell 1. Sammanfattning och översikt av rådgivningsverksamheten i Skogsstyrelsen 2009 Syfte med rådgivningen Produktionsmålet Stimulera aktivitet och påverka hur åtgärder utförs Miljömålet Ökad och bättre hänsyn Annat Ex. arbetsteknik Rådgivningsform Individuell rådgivning Rådgivning kopplad till avverkningsanmälan Röjningsenforma, röjningsrådgivning i fält (Annan MU-rådgivning som sker på förfrågan) Produktionsrådgivningen Mina Sidor samt frågelåda/forum på Skogsbrukarsidan Rådgivning kopplad till avverkningsanmälan Rådgivning om områdesskydd LBP-rådgivning kopplad till Skogens mångfald o Ädellöv Mina Sidor samt frågelåda/forum på Skogsbrukarsidan Frågelåda/forum på Skogsbrukarsidan Kurser/utbildning (MU- finansierade kurser) Kurser inom EU-projekt ex. Beställarkompetens UV-kurser, exempelvis Grundutbildning för skogsbrukare, röjningsutbildning (MU-finansierade kurser) Kurser inom EU-projekt ex. Bioenergi och askåterföring UV-kurser, exempelvis Grundutbildning för skogsbrukare, Grönt-kort och SYN-kurser för yrkesverksamma UV-kurser som Motorsågskörkort och Röjsågskurs Lättare kunskapsförmedling Skogsdagar/skogskvällar produktionsrådgivningen Skogsdagar/skogskvällar i samarbete med andra org. Seminarier/exkursioner Kunskap Direkt Skogsbrukarsidan Förlagsprodukter och Skogseko Skogsdagar skogskvällar i samarbete med andra org. Kunskap Direkt Skogsbrukarsidan Seminarier/exkursioner Förlagsprodukter och Skogseko Skogsbrukarsidan 15

20 2.2.2 Verksamhetens volym Verksamheten inom rådgivning, utbildning och information låg under 2008 på en historiskt låg nivå. Sedan mitten av 80-talet har rådgivningen de flesta år legat på över dagsverken årligen. Ett av toppåren var 1999 då volymen var mer än dagsverken. År 2007 var den nere på för att 2008 hamna på dagsverken. Skogsstyrelsens dåliga ekonomi är en förklaring, men en annan och viktigare torde vara avsaknaden av EU-finansierade rådgivningsprojekt. Detta visar på ett av rådgivningsverksamhetens dilemman - att den är beroende av EUfinansiering och till stor del måste bedrivas i projektform. Även den rådgivning som finansieras med MU-medel har minskat betydligt. Rådgivningen verkar hamna i strykklass då ekonomin försämras. Som jämförelse kan nämnas att volymen lagtillsyn legat ganska konstant under samma tid. Under 2009 har kompetensutvecklingsprojekt inom Landsbygdsprogrammet kommit igång samtidigt som det funnits öronmärkta pengar för förstärkt produktionsrådgivning och klimatrådgivning. Detta har inneburit att den totala rådgivningsvolymen ökat till knappt dagsverken. Den ordinarie rådgivningen som inte är kopplad till projekt har dock fortsatt att minska även det senaste året. Den avgiftsfinansierade kursverksamheten minskade betydligt under 2005 och Därefter har en viss ökning skett igen, dock inte alls till de nivåer som rådde 2004 och dessförinnan Styrkor i dagens verksamhet Skogsstyrelsen har ett starkt varumärke som rådgivande och kunskapsförmedlande organisation. Vi uppfattas av de flesta som oberoende och kompetenta. En lång tradition av kampanjer och projekt innebär att personalen är kompetent och erfaren inom rådgivning och utbildning, Medvetna satsningar på pedagogisk och ämnesmässig fortbildning och bra internt stöd är andra förutsättningar för en bra verksamhet. Detta bekräftas av den mycket positiva respons som vi oftast får från deltagarna i våra kurser. Skogskonsulenter som arbetat länge har ofta ett bra kontaktnät bland skogsägare och yrkesverksamma i skogsbruket, vilket är till stor nytta för rådgivningen. Inte minst gäller detta för deltagarrekryteringen som ofta är en flaskhals i verksamheten. Ett tydligt uttryck för organisationens styrka när det gäller samverkan med övriga sektorn och att nå ut brett är studiekampanjerna som bedrevs under 90-talet. Även om det finns stora skillnader i arbetssättet så är dessa erfarenheter värdefulla idag när det handlar om att lyckas med rådgivningsprojekt inom Landsbygdsprogrammet. Fältpersonalens breda kompetens och praktiska förankring är också en tillgång. I de flesta rådgivningssituationer är bredd viktigare än spets. När spetskompetens är nödvändig finns den ofta att tillgå på ett eller annat sätt inom organisationen. En ambitiös personalfortbildning, både när det gäller pedagogik och skogliga ämneskunskaper bidrar till att vi blir duktiga och uppskattade rådgivare. Skogsstyrelsen har haft en tradition av smidighet, följsamhet och goda relationer med våra kunder. Detta har ibland framhållits som en svaghet som lett till bristan- 16

ansvaret för friheten?

ansvaret för friheten? Att hitt ätt till V h Att hitta rätt tillsammans Vem har ansvaret för friheten? Ett handslag eller hårdare reglering? Översyn och framtagande av nya nationella skogliga sektorsmål under 2010 och 2011 Regeringsuppdrag

Läs mer

Känner du till Kunskap direkt? Enkät till inspektorer och distriktschefer, januari 2002

Känner du till Kunskap direkt? Enkät till inspektorer och distriktschefer, januari 2002 Nr 514 2001 Känner du till Kunskap direkt? Enkät till inspektorer och distriktschefer, januari 2002 Malin von Essen Uppsala Science Park, SE 751 83 UPPSALA Tel: 018-18 85 00 Fax: 018-18 86 00 skogforsk@skogforsk.se

Läs mer

Gemensamma grunder för samverkan och ledning vid samhällsstörningar. - Strategisk plan för implementering

Gemensamma grunder för samverkan och ledning vid samhällsstörningar. - Strategisk plan för implementering Myndigheten för samhällsskydd och beredskap Strategisk plan 1 (6) Datum 20141125 Diarienr 2012-1845 version 1.1 Projekt Ledning och samverkan Enheten för samverkan och ledning Bengt Källberg Patrik Hjulström

Läs mer

norrstyrelsen Informationsfrågor vid bildandet av Region Norrland etapp 2

norrstyrelsen Informationsfrågor vid bildandet av Region Norrland etapp 2 norrstyrelsen rapport 2009: 32 Informationsfrågor vid bildandet av Region Norrland etapp 2 Förord Norrstyrelsen har bildats för att förbereda sammanslagningen av landstingen i Norrbottens, Västerbottens

Läs mer

Övergripande granskning av ITverksamheten

Övergripande granskning av ITverksamheten Övergripande granskning av ITverksamheten Februari 2006 (1) 1. Inledning PricewaterhouseCoopers (PwC) har på uppdrag av kommunrevisionen i Borås Stad genomfört en övergripande granskning av Borås Stads

Läs mer

Kompetensutvecklingsprojekt Bioenergi från skogen

Kompetensutvecklingsprojekt Bioenergi från skogen 2010/1027 Projektet i korthet 2011-01-01 2014-09-30 Kompetensutvecklingsprojekt Bioenergi från skogen Projektbeställare Johanna From Projektledare Stefan Anderson Biträdande projektledare Lars Dahlén Projektgrupp

Läs mer

Modell för ledning av kundorienterad och systematisk verksamhetsutveckling (fd Utmärkelsen) Göteborgs stad

Modell för ledning av kundorienterad och systematisk verksamhetsutveckling (fd Utmärkelsen) Göteborgs stad Modell för ledning av kundorienterad och systematisk verksamhetsutveckling (fd Utmärkelsen) Göteborgs stad Innehållsförteckning 1 Frågor... 5 1.1 KUNDEN I FOKUS... 5 1.1.1 Hur tar ni reda på kundernas

Läs mer

TILLVÄXTPROGRAM FYRBODAL HANDLEDNING/DISKUSSIONSUNDERLAG

TILLVÄXTPROGRAM FYRBODAL HANDLEDNING/DISKUSSIONSUNDERLAG 20110909 TILLVÄXTPROGRAM FYRBODAL HANDLEDNING/DISKUSSIONSUNDERLAG Tillväxtprogram Fyrbodal Prioriterade programområden Projekt Förstudier Verksamheter t med programområdenas prioriteringar och insatser

Läs mer

Digital strategi för Uppsala kommun 2014-2017

Digital strategi för Uppsala kommun 2014-2017 KOMMUNLEDNINGSKONTORET Handläggare Datum Diarienummer Sara Duvner 2014-04-23 KSN-2014-0324 Digital strategi för Uppsala kommun 2014-2017 - Beslutad av kommunstyrelsen 9 april 2014 Postadress: Uppsala kommun,

Läs mer

Utredningsrapport. - Att systematiskt och fortlöpande utveckla samt säkra kvaliteten i svenska Taekwondoförbundet. Fastställd av styrelsen 2015-01-14

Utredningsrapport. - Att systematiskt och fortlöpande utveckla samt säkra kvaliteten i svenska Taekwondoförbundet. Fastställd av styrelsen 2015-01-14 Utredningsrapport - Att systematiskt och fortlöpande utveckla samt säkra kvaliteten i svenska Taekwondoförbundet. Fastställd av styrelsen 2015-01-14 Utredningsrapport Den 8 oktober beslutade styrelsen

Läs mer

Projektprocessen. Projektprocess

Projektprocessen. Projektprocess Dnr Mahr 19-2014/563 1 (av 6) Projektprocess Datum: Version: Dokumentansvarig: 150116 1.0 Jenny Wendle Stöddokument för det grafiska dokumentet Projektprocessen grafisk 1.0 Projektprocessen Projektprocessen

Läs mer

Kometprogrammet fas 2, kompletterande metoder vid skydd av skog

Kometprogrammet fas 2, kompletterande metoder vid skydd av skog 1 januari 2012-31 december 2014 Kometprogrammet fas 2, kompletterande metoder vid skydd av skog Version Ändring Ansvarig 1.0 Beslutad 2010-01-22 Projektbeställare 2.0 Beslutad 2010-06-14 Projektbeställare

Läs mer

Checklista inför beslut, BP1 JA NEJ

Checklista inför beslut, BP1 JA NEJ 1(5) Projektnamn: Ledningsstöd för skolledare och förskolechefer Projektledare: Malin Danielsson och Gunilla Ericsson Checklista inför beslut, BP1 JA NEJ Projektorganisationen är fastställd (styrgrupp,

Läs mer

Förslag på indikatorer

Förslag på indikatorer Datum 2013-03-27 1(8) Förslag på indikatorer I nedanstående underlag ges ett antal förslag för att följa upp förenklingsarbetet på Skogsstyrelsen i enlighet med vad som anges i regleringsbrevet för budgetåret

Läs mer

Göteborgs Stads program för IT

Göteborgs Stads program för IT Göteborgs Stads program för IT Detta dokument gäller för Anställda och förtroendevalda i Göteborgs Stads förvaltningar, bolag och anknutna stiftelser Fastställd 2012-xx-xx Beslutande Kommunfullmäktige

Läs mer

Informatören som coach och strategisk partner eller Från informationsproducent till kommunikationsstrateg. 18 juni Nina Åkermark

Informatören som coach och strategisk partner eller Från informationsproducent till kommunikationsstrateg. 18 juni Nina Åkermark Informatören som coach och strategisk partner eller Från informationsproducent till kommunikationsstrateg 18 juni Nina Åkermark Nya högre krav! Uppdraget i verksamhetsplanen Strategisk kommunikationsplanering

Läs mer

Extern kommunikationsplan för ändring av AFS 2000:02, Användning av motorkedjesågar och röjsågar

Extern kommunikationsplan för ändring av AFS 2000:02, Användning av motorkedjesågar och röjsågar Datum Vår beteckning -06-20 RET 2009/7952 Extern kommunikationsplan för ändring av AFS 2000:02, Användning av motorkedjesågar och röjsågar Arbetsmiljöverkets kommunikation ska stödja vårt uppdrag och mål.

Läs mer

ISBRYTARSTRATEGI den 22 februari 2012. Isbrytarstrategi

ISBRYTARSTRATEGI den 22 februari 2012. Isbrytarstrategi Isbrytarstrategi Inledning Industrin i Sverige är beroende av att sjöfarten fungerar året runt för att kunna producera och exportera varor. Med tanke på landets geografiska läge och transportlängden utgör

Läs mer

Checklista inför beslut, BP1 JA NEJ

Checklista inför beslut, BP1 JA NEJ 1(6) Projektnamn: (delprojekt i Ett lärande Väsby) Projektledare: Anna Carlsson. Checklista inför beslut, BP1 JA NEJ Projektorganisationen är fastställd (styrgrupp, projektgrupp, eventuell referensgrupp)

Läs mer

Projektmodell. 1. Riktlinjer projektmodell 1 (6) 2010-03-12

Projektmodell. 1. Riktlinjer projektmodell 1 (6) 2010-03-12 12 1 (6) Projektmodell Projektmodell Projektmodell... 1 1. Riktlinjer projektmodell... 1 2. Projektförutsättningar... 2 2.1 Uppdragsgivaren... 2 2.2 Direktiv... 2 2.3 Förstudie... 2 2.4 Beslut... 2 2.5

Läs mer

Ramverk för projekt och uppdrag

Ramverk för projekt och uppdrag Peter Yngve IT-centrum 2011-02-10 1.0 1 (9) Ramverk för projekt och uppdrag Peter Yngve IT-centrum 2011-02-10 1.0 2 (9) BAKGRUND/MOTIV... 3 MÅL OCH SYFTE... 3 DEFINITIONER AV PROJEKT... 3 MODELL FÖR PROJEKTSTYRNING...

Läs mer

Verksamhets strategi FÖR SKOGSSTYRELSEN

Verksamhets strategi FÖR SKOGSSTYRELSEN Verksamhets strategi FÖR 2013 Foto: Kristian Svedberg Innehåll Inledning 5 Vårt uppdrag 6 Bruka utan förbruka 6 Skogsriket med värden för världen 6 Skogspolitiska mål 6 Produktionsmålet 7 Miljömålet 7

Läs mer

Projektplan 2011. -En brandstation för alla. En Brandstation för alla. Linda Granqvist. Antagen av XXX den ÅRMÅNDAG Version Datum

Projektplan 2011. -En brandstation för alla. En Brandstation för alla. Linda Granqvist. Antagen av XXX den ÅRMÅNDAG Version Datum Projektplan 2011 - En Brandstation för alla Linda Granqvist Antagen av XXX den ÅRMÅNDAG Version Datum Bakgrund Räddningstjänsten i Sverige står inför många utmaningar. Ett säkrare och tryggare samhälle,

Läs mer

Projektdirektiv. Projektnamn: Projektägare: Styrgrupp: Projektledare: Startdatum: Januari 2010. Slutdatum: December 2019.

Projektdirektiv. Projektnamn: Projektägare: Styrgrupp: Projektledare: Startdatum: Januari 2010. Slutdatum: December 2019. Projektnamn: Färdplan Flen Projektägare: Kommunfullmäktige Styrgrupp: Kommunstyrelsens arbetsutskott, Lars Rådh, Sari Eriksson, Karin Lindgren och Arne Fältin Projektledare: Karina Krogh Startdatum: Januari

Läs mer

Slutrapport för följeforskningsuppdrag Strukturfondsprojektet Sàjtte Utveckling av rennäring och samiska näringar i Jokkmokks kommun

Slutrapport för följeforskningsuppdrag Strukturfondsprojektet Sàjtte Utveckling av rennäring och samiska näringar i Jokkmokks kommun Slutrapport för följeforskningsuppdrag Strukturfondsprojektet Sàjtte Utveckling av rennäring och samiska näringar i Jokkmokks kommun Råneå den 30 maj 2014 Olof Bergwall Följeforskare för Sàjtte 1 INLEDNING

Läs mer

TSL-omställning på Right Management

TSL-omställning på Right Management TSL-omställning på Right Management Om Right Management I nära 30 år har Right Management skapat, utvecklat och förbättrat omställningsprogram till stöd för människor som av olika anledningar befinner

Läs mer

SYNPUNKTER LÄMNADE VID GRUPPDISKUSSIONERNA

SYNPUNKTER LÄMNADE VID GRUPPDISKUSSIONERNA SYNPUNKTER LÄMNADE VID GRUPPDISKUSSIONERNA Vad är tillsynskompetens? Grunden är offentlighet/sekretess, förvaltningslagen, statstjänstemannarollen. Tillsynskompetens är en expertis i sig. Att vara trygg

Läs mer

Kort om Skogsstyrelsen

Kort om Skogsstyrelsen SKOGSSTYRELSEN 5 Kort om Skogsstyrelsen Skogsstyrelsen är myndigheten för frågor som rör skog och som arbetar på medborgarnas uppdrag för att landets skogar ska vårdas och brukas så att skogen ger en uthålligt

Läs mer

Projektplan: Administrativa roller

Projektplan: Administrativa roller 1 (6) Projektplan: Administrativa roller Projektledare: Linda Lundberg Uppdragsgivare: Ulf Heyman Datum: 2010-06-14 1. Bakgrund och motiv Vid institutionerna finns idag ett antal olika befattningar vilka

Läs mer

Hur ska kommuner, landsting & regioner attrahera framtidens ekonomer? En rapport från SKTF. Samtal pågår. men dialogen kan förbättras!

Hur ska kommuner, landsting & regioner attrahera framtidens ekonomer? En rapport från SKTF. Samtal pågår. men dialogen kan förbättras! Hur ska kommuner, landsting & regioner attrahera framtidens ekonomer? En rapport från SKTF Samtal pågår men dialogen kan förbättras! En undersökning kring hur ekonomer uppfattar sin situation angående

Läs mer

VERKSAMHETSPLAN 2014-2015

VERKSAMHETSPLAN 2014-2015 VERKSAMHETSPLAN 2014-2015 KOMMUNFÖRBUNDET SKÅNE BRYSSEL Denna verksamhetsplan presenterar verksamhetsinriktning, arbetsmetod och prioriteringar under 2014-.2015 för Kommunförbundet Skånes Brysselrepresentation.

Läs mer

Riktlinjer Projektmodell fo r Kungä lvs kommun

Riktlinjer Projektmodell fo r Kungä lvs kommun Riktlinjer Projektmodell fo r Kungä lvs kommun Riktlinjerna är antagna av förvaltningsledningen 2013-01-28 och gäller tillsvidare. (Dnr KS2012/1542) Ansvarig för dokumentet är chefen för enheten Utveckling,

Läs mer

Självverksamhetsanalys-

Självverksamhetsanalys- Självverksamhetsanalys- som utgångspunkt för kommunikativa strategier Solveig Berg Lejon & Gun Lidestav Arbetsrapport 184 2007 SVERIGES LANTBRUKSUNIVERSITET ISSN 1401-1204 Institutionen för skoglig resurshushållning

Läs mer

Kompetensprofiler för Polisens ledarskapsnivåer. en nationell inriktning

Kompetensprofiler för Polisens ledarskapsnivåer. en nationell inriktning Kompetensprofiler för Polisens ledarskapsnivåer en nationell inriktning Frågor och svar om kompetensprofiler för Polisens ledarskapsnivåer Varför behövs kompetensprofiler? Syftet med kompetensprofilerna

Läs mer

Projektplan för projektet Framtid i Access (FIA)

Projektplan för projektet Framtid i Access (FIA) Framtid i Access Projektplan Fastställd av styrgruppen 2006-11-28 Projektplan för projektet Framtid i Access (FIA) Bakgrund ABM-centrum är ett samarbetsprojekt mellan Kungl. biblioteket, Statens ljud-

Läs mer

Kommunikationsplan för projekt Medborgardialog 2012 i Gislaveds kommun 2011-11-24

Kommunikationsplan för projekt Medborgardialog 2012 i Gislaveds kommun 2011-11-24 Kommunikationsplan för projekt Medborgardialog 2012 i Gislaveds kommun 2011-11-24 Projekt Medborgardialog 2012 Inledning Det finns ett generellt behov av att öka medborgardialogen i Sverige och så även

Läs mer

Kommunikationsstrategi för Norrbottens läns landsting 2014-2016

Kommunikationsstrategi för Norrbottens läns landsting 2014-2016 Kommunikationsstrategi för Norrbottens läns landsting 2014-2016 Kommunikation är en av ledningsprocesserna i landstinget. Landstinget ska vara en organisation med ett aktivt kommunikationsarbete och en

Läs mer

Slutrapport efter genomfo rda RUBICON seminarier under 2014/15

Slutrapport efter genomfo rda RUBICON seminarier under 2014/15 Datum 2015-06-29 Sida 1 (6) Slutrapport efter genomfo rda RUBICON seminarier under 2014/15 1. Sammanfattning RUBICON står för rutiner brottsutredningar i konkurs och har sedan mitten av 1990-talet varit

Läs mer

POLICY FÖR ALTERNATIVA DRIFTFORMER FASTSTÄLLDA AV KOMMUNFULLMÄKTIGE 2005-01-27, 10

POLICY FÖR ALTERNATIVA DRIFTFORMER FASTSTÄLLDA AV KOMMUNFULLMÄKTIGE 2005-01-27, 10 1 (7) VÄSTERVIKS KOMMUN FÖRFATTNINGSSAMLING POLICY FÖR ALTERNATIVA DRIFTFORMER FASTSTÄLLDA AV KOMMUNFULLMÄKTIGE 2005-01-27, 10 ATT GÄLLA FR O M 2005-03-01 Syfte Västerviks kommun vill tydliggöra förutsättningar

Läs mer

Checklista inför beslut, BP1 JA NEJ

Checklista inför beslut, BP1 JA NEJ 1(6) Projektnamn: Resultatuppföljning på alla nivåer (delprojekt inom Ett lärande Väsby) Projektledare: Daniel Santesson, Strategisk Controller Checklista inför beslut, BP1 JA NEJ Projektorganisationen

Läs mer

Utvärdering av utvecklingsinsatser för strategiskt styrelsearbete. Sammanfattning

Utvärdering av utvecklingsinsatser för strategiskt styrelsearbete. Sammanfattning Utvärdering av utvecklingsinsatser för strategiskt styrelsearbete Sammanfattning Sammanfattning av rapporten Utvärdering av utvecklingsinsatser för strategiskt styrelsearbete Förord Tillväxtverket arbetar

Läs mer

Överenskommelse om samverkan mellan Göteborgs Stad och organisationer inom den sociala ekonomin i Göteborg

Överenskommelse om samverkan mellan Göteborgs Stad och organisationer inom den sociala ekonomin i Göteborg Överenskommelse om samverkan mellan Göteborgs Stad och organisationer inom den sociala ekonomin i Göteborg Värdegrund för samverkan Den sociala ekonomins organisationer bidrar till samhörighet mellan människor,

Läs mer

Hantering av IT-risker

Hantering av IT-risker Hantering av IT-risker Landstinget i Östergötland Revisionsrapport Januari 2011 Jon Arwidson Magnus Olson-Sjölander Fredrik Eriksson Eva Andlert Certifierad kommunal revisor 1 av 10 Innehållsförteckning

Läs mer

Prioriterade nyckeltal

Prioriterade nyckeltal Dnr: MAHR 61-2014/600 1 (av 7) Projektplan Beslutsdatum: Beslutande: Dokumentansvarig: 2015-05-04 Styrgruppen Madeleine Hulting Revisionsinformation Version Datum Kommentar 1.1 2015-04-23 Utkast till projektgrupp

Läs mer

Checklista inför beslut, BP1 JA NEJ

Checklista inför beslut, BP1 JA NEJ 1(6) Projektnamn: Ersättningsmodeller (delprojekt i Ett lärande i Väsby) Projektledare:, ekonomistrateg Checklista inför beslut, BP1 JA NEJ Projektorganisationen är fastställd (styrgrupp, projektgrupp,

Läs mer

Förslag till Nationell strategi för skolans digitalisering

Förslag till Nationell strategi för skolans digitalisering Förslag till Nationell strategi för skolans digitalisering FRAMTAGET I SAMRÅD MED NATIONELLT FORUM FÖR SKOLANS DIGITALISERING, 2014 Innehåll Nuläge... 2 Vision 2020... 4 Elevernas lärande... 4 Professionens

Läs mer

kommunikationsstrategi Jens, Miranda och Calle myser i Västerljung

kommunikationsstrategi Jens, Miranda och Calle myser i Västerljung kommunikationsstrategi Jens, Miranda och Calle myser i Västerljung Vi vill verka för att bra kommunikation, med ett omvärldsperspektiv, samordnas och integreras i organisationen för Trosa kommun. Genom

Läs mer

Kommunikationspolicy KOMMUNIKATIONSPOLICY 1

Kommunikationspolicy KOMMUNIKATIONSPOLICY 1 Kommunikationspolicy KOMMUNIKATIONSPOLICY 1 AVFALL SVERIGES KOMMUNIKATION SYFTAR TILL ATT öka kännedomen om svensk avfallshantering bland Avfall Sveriges målgrupper visa att branschen är framåtriktad och

Läs mer

SKOLPLAN VUXENUTBILDNINGEN NÄSSJÖ KOMMUN. En samlad vuxenutbildningsorganisation för utbildning, integration och arbetsmarknad

SKOLPLAN VUXENUTBILDNINGEN NÄSSJÖ KOMMUN. En samlad vuxenutbildningsorganisation för utbildning, integration och arbetsmarknad SKOLPLAN VUXENUTBILDNINGEN NÄSSJÖ KOMMUN En samlad vuxenutbildningsorganisation för utbildning, integration och arbetsmarknad 1 SKOLPLAN FÖR VUXENUTBILDNINGEN Skolplanen för vuxenutbildningen i Nässjö

Läs mer

All rådgivning på ett ställe. Vi gör det lättare att vara företagare. Skogsägare

All rådgivning på ett ställe. Vi gör det lättare att vara företagare. Skogsägare All rådgivning på ett ställe Vi gör det lättare att vara företagare Skogsägare Vi hjälper dig att tjäna pengar på din skog Det som också skiljer oss från många andra rådgivare är att vi finns där din

Läs mer

Attityder och erfarenheter till chefskap i vården

Attityder och erfarenheter till chefskap i vården Attityder och erfarenheter till chefskap i vården Sammanställning av kartläggningen Chef i vården som genomfördes av Sveriges läkarförbund 2009. Kartläggning av läkares chefsskap Läkarförbundet anser att

Läs mer

PROJEKTUTVECKLING. 12 maj 2009. Ängelholm

PROJEKTUTVECKLING. 12 maj 2009. Ängelholm PROJEKTUTVECKLING 12 maj 2009 Ängelholm Syfte Utveckla arbetssätt för att stärka kvinnor och män som står långt från arbetsmarknaden att komma i arbete eller närmare arbetsmarknaden Se och ta tillvara

Läs mer

Policy för mötesplatser för unga i Malmö. Gäller 2010-07-01-2012-12-31

Policy för mötesplatser för unga i Malmö. Gäller 2010-07-01-2012-12-31 Policy för mötesplatser för unga i Malmö Gäller 2010-07-01-2012-12-31 Varför en policy? Mål För att det ska vara möjligt att följa upp och utvärdera verksamheten utifrån policyn så används två typer av

Läs mer

DynaMO-modellen TM. Dynamisk varumärkeskommunikation

DynaMO-modellen TM. Dynamisk varumärkeskommunikation DynaMO-modellen TM Dynamisk varumärkeskommunikation Bygg varumärket vid varje kontakt DynaMO-modellen är en av de mest kostnadseffektiva metoderna för att uppnå en tydlig kommunikation och ett starkt varumärke.

Läs mer

Nytt ledningssystem för Trelleborgs kommun (remiss till nämnderna)

Nytt ledningssystem för Trelleborgs kommun (remiss till nämnderna) Tjänsteskrivelse 1 (5) Datum 2015-02-11 Kvalitetschef Mattias Wikner 0410-73 34 40, 0708-81 74 35 mattias.wikner@trelleborg.se Nytt ledningssystem för Trelleborgs kommun (remiss till nämnderna) Trelleborgarna

Läs mer

Nominering - Årets landsbygdsföretagare Med checklista

Nominering - Årets landsbygdsföretagare Med checklista Nominering - Årets landsbygdsföretagare Med checklista Härmed nomineras följande förslag till Årets landsbygdsföretagare. Namn på nominerad företagare eller grupp av företagare: Annie Johansson Kyllesjö

Läs mer

Sammanfattning Rapport 2010:15. Rektors ledarskap. En granskning av hur rektor leder skolans arbete mot ökad måluppfyllelse

Sammanfattning Rapport 2010:15. Rektors ledarskap. En granskning av hur rektor leder skolans arbete mot ökad måluppfyllelse Sammanfattning Rapport 2010:15 Rektors ledarskap En granskning av hur rektor leder skolans arbete mot ökad måluppfyllelse Sammanfattning Rektor har som pedagogisk ledare och chef för lärarna och övrig

Läs mer

Bibliotekarien som intern konsult - erfarenheter från omvärldsbevakning i kommun och företag.

Bibliotekarien som intern konsult - erfarenheter från omvärldsbevakning i kommun och företag. Katarina Kristoffersson & Bibliotekarien som intern konsult - erfarenheter från omvärldsbevakning i kommun och företag. Paper presenterat vid konferensen 11-12 oktober 2006 i Borås Om föredragshållarna

Läs mer

SKÄRGÅRDSMILJÖER FÖR ALLA Vision 2020 Framtidsstrategi för Skärgårdsstiftelsen

SKÄRGÅRDSMILJÖER FÖR ALLA Vision 2020 Framtidsstrategi för Skärgårdsstiftelsen SKÄRGÅRDSMILJÖER FÖR ALLA Vision 2020 Framtidsstrategi för Skärgårdsstiftelsen SKÄRGÅRDSMILJÖER FÖR ALLA Vision 2020 Framtidsstrategi för Skärgårdsstiftelsen 1 Sammanfattning Skärgårdsstiftelsens styrelse

Läs mer

Möjligheten att etablera en återkommande, internationell konferens med fokus på social hållbarhet

Möjligheten att etablera en återkommande, internationell konferens med fokus på social hållbarhet Möjligheten att etablera en återkommande, internationell konferens med fokus på Upprättad Datum: Version: Ansvarig: Förvaltning: Enhet: 2014-11-04 1.0 Marie Holmberg Stadskontoret Näringslivsavdelningen

Läs mer

HR-strategi. Personalstrategi för arbetet med medarbetare och organisation för att nå verksamhetens mål

HR-strategi. Personalstrategi för arbetet med medarbetare och organisation för att nå verksamhetens mål HR-strategi Personalstrategi för arbetet med medarbetare och organisation för att nå verksamhetens mål Policy, riktlinjer och HR-processer För att förtydliga och förenkla arbetet för chefer, medarbetare

Läs mer

Kommunikationsplan familjestödsprojektet

Kommunikationsplan familjestödsprojektet Kommunikationsplan familjestödsprojektet Tjänsteskrivelse 2011-03-28 Handläggare: Ida Broman FKN 2006.0023 Folkhälsonämnden Kommunikationsplan familjestödsprojektet Sammanfattning I samband med beviljandet

Läs mer

Landsbygdsdepartementet (2011) Konkurrenskraft kräver jämställdhet

Landsbygdsdepartementet (2011) Konkurrenskraft kräver jämställdhet Andelen kvinnliga skogsägare i Sverige idag uppgår till 38%. Fortfarande är dock skogsnäringen av tradition en manlig domän som utgår från att det är mannens uppgift att äga och sköta skog (Regeringskansliet

Läs mer

Digital strategi. Järfälla För- och grundskolor

Digital strategi. Järfälla För- och grundskolor Digital strategi Järfälla För- och grundskolor I Järfällas för- och grundskolor arbetar vi för att... barn, elever och medarbetare ska ha tillgång till digitala verktyg som ger ett bra stöd för lärande

Läs mer

Verksamhetsplan 2011 Förvaltningen

Verksamhetsplan 2011 Förvaltningen Verksamhetsplan 2011 Förvaltningen Fastställd av förvaltningschef 2011-05-25 1 INNEHÅLL Bakgrund 3 Strategiska frågor för högskolan 3 Verksamhetsidé 3 Mål 4 Aktiviteter 6 2 Högskolans förvaltning Bakgrund

Läs mer

2012-10-25. Statsrådsberedningen. Kommunikationspolicy för Regeringskansliet. Inledning. Därför ska Regeringskansliet kommunicera

2012-10-25. Statsrådsberedningen. Kommunikationspolicy för Regeringskansliet. Inledning. Därför ska Regeringskansliet kommunicera 2012-10-25 Statsrådsberedningen Förvaltningschefens kansli Kommunikationspolicy för Regeringskansliet Inledning Denna policy riktar sig till medarbetarna i Regeringskansliet och är vägledande i det dagliga

Läs mer

Deltagande i Partnerskapet för barnets rättigheter i praktiken 2016-2019

Deltagande i Partnerskapet för barnets rättigheter i praktiken 2016-2019 KOMMUNLEDNINGSKONTORET Handläggare Hagström Ingela Datum 2015-08-19 Diarienummer KSN-2015-1584 Kommunstyrelsen Deltagande i 2016-2019 Förslag till beslut Kommunstyrelsen föreslås besluta att Uppsala kommun

Läs mer

Sammanställning regionala projektledare

Sammanställning regionala projektledare Bilaga 1 till Tre år med Mångfald på slätten (OVR306) Sammanställning regionala projektledare 1. Hur nöjd är du med att arbeta i projektet? Samtliga var nöjda med att ha jobbat i projektet och tycker att

Läs mer

Ett projekt med. tydlig affärsnytta. - Delutvärdering. Foto: Johan Bävman

Ett projekt med. tydlig affärsnytta. - Delutvärdering. Foto: Johan Bävman Ett projekt med tydlig affärsnytta - Delutvärdering VAD VI VILL Ett övergripande mål för Företagsakademin 3.0 är att hitta sätt som gör CSR till en integrerad del av de deltagande småföretagens verksamhetsplanering

Läs mer

Genomlysning av kundvalskontoret - fortsatt utveckling

Genomlysning av kundvalskontoret - fortsatt utveckling Tjänsteutlåtande Kommundirektör 2014-08-06 Björn Eklundh 08-590 970 31 Dnr: Bjorn.Eklundh@upplandsvasby.se KS/2014:230 20922 Kommunstyrelsen Genomlysning av kundvalskontoret - fortsatt utveckling Förslag

Läs mer

Granskning av styrsystemet MORA PLUS IT

Granskning av styrsystemet MORA PLUS IT Revisionsrapport Granskning av styrsystemet MORA PLUS IT Mora kommun November 2009 Författare Robert Heed Hans Gåsste Innehållsförteckning 1 Inledning... 3 1.1 Bakgrund och revisionsfråga... 3 1.2 Metod...

Läs mer

SCHEMA LÄSÅRET 2013/2014

SCHEMA LÄSÅRET 2013/2014 Institutionen för skog och träteknik Hållbart familjeskogsbruk, del B 16 30 hp Grundkurs 1TS031 (kvartsfart) Kursansvarig: Nils Fagerberg 2009-12-11 SCHEMA LÄSÅRET 2013/2014 På Skog och trä är vi måna

Läs mer

Kalix kommuns ledarplan

Kalix kommuns ledarplan Kalix kommuns ledarplan Inledning Dagens ledarskap handlar till stor del om att styra genom mål och visioner, att vara tydlig och att kunna föra en dialog med medarbetare och kunna delegera. Arbetsmiljön,

Läs mer

Brevvanor 2008. en rapport om svenska folkets vanor och attityder till fysisk och elektronisk information

Brevvanor 2008. en rapport om svenska folkets vanor och attityder till fysisk och elektronisk information en rapport om svenska folkets vanor och attityder till fysisk och elektronisk information Posten AB - 1 Förord På drygt ett decennium har sätten vi kommunicerar med varandra på förändrats i grunden. Från

Läs mer

Projektplan Projekt Oberoende 2012 2014

Projektplan Projekt Oberoende 2012 2014 Projektplan Projekt Oberoende 2012 2014 Bakgrund: Projekt Oberoende är ett samverkansprojekt mellan Ungdomens Nykterhetsförbund (UNF), Riksförbundet Narkotikafritt Samhälle (RNS) och A Non Smoking Generation

Läs mer

Remiss Regional folkhälsomodell

Remiss Regional folkhälsomodell sida 1 2014-02-19 Dnr: 2014-83 KOMMUNSTYRELSEN TJÄNSTESKRIVELSE Remiss Regional folkhälsomodell Bakgrund Västra Götalandsregionen (VGR) har ett väl förankrat folkhälsoarbete sedan många år. Synen på folkhälsoarbete

Läs mer

Vision 2018 Att bredda och stärka föreningen

Vision 2018 Att bredda och stärka föreningen Vision 2018 Att bredda och stärka föreningen Om visionsdokumentet Syftet med visionsdokumentet är att vara en långsiktig verksamhetsplan som täcker föreningens viktigaste verksamhetsområden men samtidigt

Läs mer

Deltagare i samverkan

Deltagare i samverkan SAMORDNINGSFÖRBUNDET VÄNERSBORG/MELLERUD Deltagare i samverkan uppföljning med stöd av Excel 27 Förord I detta dokument sammanställs statistik kring deltagare i samverkan. Dokumentet är en bilaga till

Läs mer

CAMP 2050 Nässjö 2015-10-01. Tore Carlsson Anna Wistrand Helena Ahlkvist Johansson. Avdelningen för energieffektivisering Energimyndigheten

CAMP 2050 Nässjö 2015-10-01. Tore Carlsson Anna Wistrand Helena Ahlkvist Johansson. Avdelningen för energieffektivisering Energimyndigheten CAMP 2050 Nässjö 2015-10-01 Tore Carlsson Anna Wistrand Helena Ahlkvist Johansson Avdelningen för energieffektivisering Energimyndigheten Upplägg Senaste nytt budgetpropositionen Kort återblick på energi-

Läs mer

Kvalitetsstrategi. för Umeå Kommun. Fastställd av kommunfullmäktige 2003-03-31 1(10) ver.1.2 2003-11-03

Kvalitetsstrategi. för Umeå Kommun. Fastställd av kommunfullmäktige 2003-03-31 1(10) ver.1.2 2003-11-03 Kvalitetsstrategi för Umeå Kommun Fastställd av kommunfullmäktige 2003-03-31 1(10) 1. UMEÅ KOMMUNS UTVECKLING OCH INRIKTNING PÅ KVALITETSARBETET... 3 2. VERKSAMHETSANPASSAT KVALITETSARBETE... 4 3. VILKA

Läs mer

Svartådalens utsläppsneutrala energi, SUNE

Svartådalens utsläppsneutrala energi, SUNE Svartådalens utsläppsneutrala energi, SUNE Provkörning av gengasanläggning i Sätra brunn. Projektägare: Svartådalens Bygdeutveckling, ideell förening Projektledare: Eric Söderberg Kommun: Sala Dnr: 44

Läs mer

Strategisk plan 2013-2016

Strategisk plan 2013-2016 Strategisk plan 2013-2016 1 Förord Detta är IKSU:s strategiska plan för perioden 2013-2016. Planen är IKSU:s överordnade och styrande dokument. Den är antagen av IKSU:s styrelse. Alla i beslutande och

Läs mer

Under hösten 2011 och våren 2012 har Det företagsamma Värmland genomfört sju olika typer av aktiviteter inom ramen för projektet.

Under hösten 2011 och våren 2012 har Det företagsamma Värmland genomfört sju olika typer av aktiviteter inom ramen för projektet. Under hösten 2011 och våren 2012 har Det företagsamma Värmland genomfört sju olika typer av aktiviteter inom ramen för projektet. Aktiviteterna är genomförda i olika omfattning i samtliga av Värmlands

Läs mer

Rapport 2013. Dnr KS-2013-707 Dpl 01

Rapport 2013. Dnr KS-2013-707 Dpl 01 Rapport 2013 Dnr KS-2013-707 Dpl 01 Postadress: Kommunledningskontoret, 651 84 KARLSTAD Besöksadress: Tage Erlandegatan 8a karlstad.se Tel: 054-540 00 00 E-post: kommunledningskontoret@karlstad.se Org.nr:

Läs mer

Informationspolicy för Övertorneå kommun

Informationspolicy för Övertorneå kommun Informationspolicy för Övertorneå kommun Fastställd av Kommunfullmäktige 2008-11-03 Innehållsförteckning 1. Inledning...1 2. Syfte...2 3. Övergripande målsättning...3 4. Riktlinjer för kommunens övergripande

Läs mer

Projektspecifikation

Projektspecifikation Handläggare Vårt diarienummer Datum Sidan 1(9) 2011-03-02 Projektspecifikation Projekt: Läkemedel projektnummer 2265 Beställare: Äldreomsorgsförvaltningen Skriven av: Eva Almén-Åström Datum: 100209 Godkänd

Läs mer

Verksamt.se i samspel med Sveriges kommuner

Verksamt.se i samspel med Sveriges kommuner Projektbeskrivning Verksamt.se i samspel med Sveriges kommuner Forskningsgruppen VITS vid Linköpings universitet inbjuder på uppdrag av Tillväxtverket, Bolagsverket, Skatteverket och Sveriges Kommuner

Läs mer

FÖRSTUDIE KOMPETENSUTVECKLING FÖR TILLVÄXT Inom Regionalfonden Nuts 2 områden Östra Mellansverige

FÖRSTUDIE KOMPETENSUTVECKLING FÖR TILLVÄXT Inom Regionalfonden Nuts 2 områden Östra Mellansverige SLUTRAPPORT 2008-09-23 Sören Johansson FÖRSTUDIE KOMPETENSUTVECKLING FÖR TILLVÄXT Inom Regionalfonden Nuts 2 områden Östra Mellansverige Period: 2008-01-01 2008-06-30 Projektorganisation Projektägare:

Läs mer

Skogsägarnas uppfattningar och förväntningar på konjunkturen

Skogsägarnas uppfattningar och förväntningar på konjunkturen Skogsägarnas uppfattningar och förväntningar på konjunkturen Försiktig optimism bland skogsägarna Skogsbarometern är en årlig Sifo-undersökning om skogsägarnas syn på marknaden och vad de har för förväntningar

Läs mer

Riktlinjer för Internkommunikation Stockholms läns landsting 2004

Riktlinjer för Internkommunikation Stockholms läns landsting 2004 Riktlinjer 1(6) Riktlinjer för Internkommunikation Stockholms läns landsting 2004 Kompletterande dokument till Kommunikationspolicy för Stockholms läns landsting 2004 Riktlinjer 2(6) Introduktion Internkommunikation

Läs mer

Klassificeringsstruktur för kommunala verksamheter

Klassificeringsstruktur för kommunala verksamheter 1 (7) Klassificeringsstruktur för kommunala verksamheter Verksamhetens beslutsunderlag & uppdragskontrakt namn Klassificeringsstruktur för kommunala verksamheter (KLASSA) Ytterst projektbeställare (YPB)

Läs mer

Human Resources riktning vision 2020

Human Resources riktning vision 2020 Human Resources riktning vision 2020 Riktlinje för Halmstads kommuns personalpolitik 2010-2014 Vi har en vision! Halmstads kommuns medarbetare har till uppgift att utveckla Halmstad som hemstad, kunskapsstad

Läs mer

Alla vill och kan skapa en bra arbetsmiljö

Alla vill och kan skapa en bra arbetsmiljö Alla vill och kan skapa en bra arbetsmiljö Alla vill och kan skapa en bra arbetsmiljö Foto: Urban Orzolek Arbetsmiljöverket har arbetat med ett mål- och visionsprojektet mellan februari och augusti 2008.

Läs mer

Socialdepartementet. 103 33 Stockholm

Socialdepartementet. 103 33 Stockholm SVAR PÅ REGERINGSUPPDRAG 1 (6) Socialdepartementet 103 33 Stockholm Delrapport för; Uppdrag om kunskapsutveckling och samverkan på sysselsättningsområdet kring personer med psykisk ohälsa KUR-projektet

Läs mer

Evidensbaserad praktik

Evidensbaserad praktik positionspapper Evidensbaserad praktik i socialtjänst och hälso- och sjukvård Förord För att klienter, brukare och patienter ska få tillgång till bästa möjliga vård och omsorg och för att välfärdsresurser

Läs mer

Slutrapport Föreningen Hjärnkoll Jönköpings län

Slutrapport Föreningen Hjärnkoll Jönköpings län Slutrapport Slutrapport Föreningen Hjärnkoll Jönköpings län Datum: 2015-06-10 Diarienr: 2015/0164 Bakgrund Projektet Hjärnkoll har i utvärderingarna visat att det går att förändra attityder i vårt samhälle.

Läs mer

Överenskommelse om samverkan mellan Göteborgs Stad och sektorn social ekonomi

Överenskommelse om samverkan mellan Göteborgs Stad och sektorn social ekonomi Överenskommelse om samverkan mellan Göteborgs Stad och sektorn social ekonomi Arbetet med överenskommelsen I dialog mellan Göteborgs Stad och sektorn social ekonomi har en överenskommelse om samverkan

Läs mer

Utvärdering av projektet Sociala entreprenörshuset

Utvärdering av projektet Sociala entreprenörshuset Utvärdering av projektet Sociala entreprenörshuset -juni 2012 Utvärderare, Christina Ehneström och Torbjörn Skarin Skellefteå, 14 juni Uppföljning av vårens utvärdering Workshop om framtiden Fokusgrupper

Läs mer

En infrastruktur för administrativ informationsförsörjning IT-strategiska avdelningen

En infrastruktur för administrativ informationsförsörjning IT-strategiska avdelningen UFV 2009/256 IT-strategiska avdelningen PM 2009-02-05 Beställare Per Lindgren Författare Gerolf Nauwerck En infrastruktur för administrativ informationsförsörjning Universitetets administration på alla

Läs mer