Viktiga händelser under 2005

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Viktiga händelser under 2005"

Transkript

1 ÅRSREDOVISNING 2005

2 Viktiga händelser under 2005 En ny modell för verksamhetsplanering infördes inför budgetarbetet Den 24 november firade Tyresö Kommun 40 år i vita huset med öppet hus för alla medborgare och seminarier för inbjudna gäster. En satsning på ökad personaltäthet i förskolan genomfördes under Ca 40 förskolelärare anställdes. I februari fick 800 medborgare i Tyresö kommun ett formulär med frågor om vad de tycker om demokratin i kommunen. 365 personer svarade och av dessa var 73 % i stort nöjda med demokratin i Tyresö. Gymnasiets fotbollstjejer kom 5:a i ungdoms VM i Danmark. Den 18 maj deltog 75 engagerade gäster i kommunens ungdomsenhets halvdagskonferens på Tyresö slott. Temat var Hur ska påföljderna se ut för våra unga lagöverträdare i framtiden. Bland gästerna fanns justitieminister Thomas Bodström och riksdagsledamot Beatrice Ask. Spackelskador upptäcktes på gymnasiet. Renoveringen är påbörjad och fortsätter under En ny uteisbana har anlagts vid Bollmoravallen som också kommer användas som fotbollsplan på sommarhalvåret belagd med konstgräs. På Brevikhalvön har första spadtaget för en ny förskola och grundskola tagits. Under hösten började kommunfullmäktiges sammanträden filmas och sändas via Internet. På bokmässan i Göteborg belönades tre av Tyresös bibliotekarier med ett stipendium från Bibliotekstjänst för arbetet med bilderboksprojektet och för arbetet med förskolan och femåringar. Fem år i sammandrag Tyresö kommun Folkmängd Total kommunal 31,90 31,90 31,25 29,95 29,80 skattesats, % Varav Tyresö kommun, % 19,63 19,63 19,63 19,63 19,48 Verksamhetens intäkter 340,4 334,0 304,1 293,7 278,4 Verksamhetens kostnader 1 656, , , , ,8 Årets resultat 18,2 14,6 51,5 13,8 22,9 Årets nettoinvesteringar 121,3 70,9 67,5 53,1 63,7

3 Innehållsförteckning Kommunstyrelsens ordförande har ordet Kommunchefen har ordet Förvaltningsberättelse 1 Nämndernas verksamhetsberättelser 9 Kommunstyrelsen 10 Kultur- och fritidsnämnd 18 Barn- och utbildningsnämnd 20 Socialnämnd 26 Nämnden för arbetsmarknad och vuxnas lärande 30 Miljö- och byggnadsnämnd 34 Kommunala bolag 36 Kommunens personal 37 Kommunens ekonomi 39 Driftredovisning 40 Investeringsredovisning 42 Resultaträkning 44 Finansieringsanalys 44 Balansräkning med noter 45 Koncernredovisning 49 Resultaträkning 49 Finansieringsanalys 49 Balansräkning med noter 50 Revisionsberättelse Producerad av ekonomikontoret Tryckt internt mars 2006

4 KOMMUNSTYRELSENS ORDFÖRANDE HAR ORDET Det är med stor tillfredsställelse jag kan konstatera att vi för nionde året i rad kan redovisa ett positivt resultat. Den borgerliga kommunledningen satte som mål efter valet 2002 att kommunens ekonomi skall vara i balans och att den externa upplåningen räknat i kronor per invånare inte skall öka. Vi har hittills klarat den målsättningen med råge. Låneskulden per invånare var vid utgången av 2005 ca 8 procent lägre än Den borgerliga kommunledningen har haft som mål att göra Tyresö till den mest attraktiva kommunen på Södertörn. Mycket tyder på att vi har lyckats med det. Många års målmedveten inriktning på kvalitet vid all planering har gett oss mycket attraktiva bostadsområden. Vi ligger nära storstaden med goda kommunikationer och vi har samtidigt nära till skogar, hav och sjöar. Våra attitydundersökningar visar att tyresöborna ger sin kommun högsta betyg för att leva och bo och också höga betyg för den kommunala verksamheten. Allra bäst betyg får kultur och fritid, som är en stor del i det vi kallar livskvalitet. Året som gått Vår stora satsning för att minska sjukskrivningarna har börjat ge resultat. Trenden har vänt och sjukfrånvaron är nu klart lägre än tidigare. Det är mycket glädjande. Men arbetet fortsätter och vi har en bit kvar innan vi är nöjda. Vi har kunnat konstatera att kommunens krisberedskap är god. Vi genomförde en realistisk övning i slutet av 2005 under ledning av Länsstyrelsen. De var imponerade av det sätt vi genomförde övningen på och gav oss det bästa betyget hittills bland de kommuner som gjort liknande övningar. Från kommunens viktigaste uppgifter, skolan och omsorgen, vill jag lyfta fram den satsning på ökad personaltäthet i förskolan, som påbörjades förra året och fortsätter i år. Bygget av den nya skolan på Brevikshalvön har påbörjats. Planerna är att den skall drivas av en fristående aktör. Vidare satsningen på att utveckla hemtjänsten för att öka livskvaliteten och förlänga kvarboende i den egna bostaden. Andra förbättringar inom äldreomsorgen är utökad korttidsvård och dagvård. En fixarservice för alla äldre startade under hösten. Socialtjänsten har för tredje året i rad lyckats minska placeringskostnaderna för ungdomar genom att utveckla metoder för öppenvårdsarbete på hemmaplan. Planarbetet har varit omfattande även under Totalt har arbete pågått med ett 20-tal detaljplaner. En plan ger möjlighet att bygga 2 ½ våning ovanpå den befintliga butiksbyggnaden vid Alléplan. Det ger 50 nya hyreslägenheter i denna del av kommunen. Ett nytt apotek har nyligen öppnat vid Alléplan och fler parkeringsplatser och planteringar planeras. En plan för förtätning med s k flerfamiljsvillor norr om Barnsjön har antagits. De två första planerna för åretruntboende på Brevikshalvön blev klara under året. Här har också bygget av en ny brygga för skärgårdstrafik påbörjats vid Trinntorp. Invigning sker i vår, då Waxholmsbolaget startar en reguljär tur till bryggan. Under året har vi initierat några särskilt stora projekt. De gäller utveckling och omvandling av Tyresö Centrumområdet, en ny simhall och utveckling av Bollmoravallens idrottsområde samt ett nytt äldreboende vid Farmarstigen. För Tyresö Centrum är planerna att utöka ytorna för butikslokaler och också få fler bostäder runt centrum. För Bollmoravallen kan nya möjligheter öppnas i samband med bygge av en ny simhall som skall ersätta den nuvarande hallen. För både simhallen och äldreboendet söker vi privata samarbetspartner, som kan stå för finansiering av byggena och drift av verksamheten. Det här är ett nytt tillvägagångssätt för oss. För att tillgodose det ökande behovet av idrottsanläggningar byggdes en tredje konstisbana vid Bollmoravallen under året. En plan för utbyggnad av Trollbäckens IP har antagits. Arbete pågår för att se vilka nya anläggningar som kan få plats mellan skolorna i Tyresö Strand och vilka övriga platser som kan bli aktuella för t ex fotbollsplaner. Under året påbörjades bygget av en ny idrottshall vid Tyresö skola. Framtiden Även om vi tror oss ha nått målet mest attraktiva kommunen på Södertörn så kan vi inte slå oss till ro. Kommunen växer och nya behov uppstår. Vi måste ständigt arbeta på att upprätthålla en god kvalitet och service och förbättra där det behövs. Just nu pågår en samrådsutställning med förslag till ny översiktsplan för Tyresö. Den skall beskriva

5 KOMMUNSTYRELSENS ORDFÖRANDE HAR ORDET markanvändningen i Tyresö de närmaste 15 åren. Vår ambition i den borgerliga kommunledningen är att planera för den växande befolkningen så att vi samtidigt värnar om Tyresös småskaliga karaktär och våra grönområden. Här hoppas jag att många tyresöbor deltar i samrådet och lämnar synpunkter. Jag hoppas att vi under 2006 får ett beslut om en ny trafikplats på Tyresövägen med av- och påfarter österut och att samarbetet med Stockholm och Nacka om Skrubba-triangeln fortskrider. Ett annat större utvecklingsprojekt rör Tyresö Centrumområdet, där kommunen samarbetar med centrumägaren Rodamco. Vi har stora investeringar framför oss både som en följd av att kommunen växer och att flera av våra anläggningar börjar bli gamla. Stora projekt är som nämnts ovan den nya simhallen och det nya särskilda äldreboendet. Vi satsar i år på en utveckling av Kulturskolan med nya lokaler i Nyboda skola. Fler ungdomar ställer krav på nya idrottsanläggningar och utveckling av våra idrottsplatser. Vi har ett fortsatt behov av nya förskolor och skollokaler. För att klara allt detta med ekonomin i balans behövs en positiv utveckling i landet med fler som arbetar och betalar skatt. Slutligen vill jag tacka all engagerad personal i Tyresö kommun för väl utfört arbete under året som gått. Jag vill också tacka övriga i den politiska ledningen för mycket bra samarbete. Tyresö i mars 2006 Berit Assarsson Kommunstyrelsens ordförande

6 KOMMUNCHEFEN HAR ORDET ihop verksamhet och resurser på ett nytt sätt. Vi har en gemensam politisk plattform som grund med vision, strategiska utvecklingsområden och gemensamt förhållningssätt kopplat till en gemensam begreppsvärld för verksamhetsplaneringen. Året som gick 2005 Vi växer och blir fler Under 2005 blev vi drygt 500 invånare fler i kommunen och vi hade vid årsskiftet 2005/ invånare och är bland landets 50 största kommuner (plats 48). I Stockholms län har vi den 7:e största befolkningstillväxten och vi har den största relativa tillväxten bland Södertörns åtta kommuner. Vi är med och utvecklar regionen Med Stockholms stad och Nacka kommun har vi under 2005 fått konkreta resultat i utvecklandet av Skrubba-området inom det s k LÄSK-projektet, vårt viktigaste område för näringslivsutveckling. Stockholms stad bjöd in regionen till ett nytt samarbete inom partnerskapet Stockholm Business Alliance, där vi i Tyresö har antagit utmaning med runt 30 andra kommuner i stockholmsregionen. Regionen kommer att gemensamt marknadsföras under begreppet Stockholm the Capital of Scandinavia. Tillsammans med Stockholm stad, Nacka kommun och Erstaviks fideikomiss utvecklar vi möjligheterna för bl a Tyresöborna att besöka och nyttja Erstaviks unika natur och miljö. Inom Södertörnsamarbetet har vi utvecklat en gemensam verksamhetsplan som presenterades för kommunstyrelsen av kommunalråden från Huddinge och Nynäshamn. Vi har också tagit de första stegen till att ta fram en gemensam delregional plan. Under 2005 har Tyresö kommun varit värd för Södertörnsrådet, ett partnerskap mellan kommunerna, högskolorna och näringslivet. Vi utvecklar vårt gemensamma arbete Tyresö kommun har under 2005 tagit fram en ny modell för verksamhetsutveckling som kopplar Vi har utvecklat förvaltningarnas arbete genom att i allt större utsträckning arbeta över förvaltningsgränserna för att skapa en bättre helhet och förståelse för varandras uppdrag, genom att utveckla nya mötesplatser bl a inom ledningsgruppen och i möten med den s k 100- gruppen där kommunens chefer möts. Vi satsar på ledarskapet Under 2005 har vi lyft fram ledarskapet som en viktig faktor i att bedriva verksamhetsutveckling bl a i arbetet med att bedriva en tydlig arbetsgivarepolitik. Vi har haft ett omfattande kompetensutvecklingsprogram för våra chefer innehållande arbetsrätt, arbetsmiljö, ekonomi och ledarskapsfrågor. Detta har vi gjort gemensamt över förvaltningsgränserna. Vi utvecklar arbetsplatserna Med vårt sätt att arbeta med verksamhetsutveckling har vi nu enhetsplaner på samtliga enheter som arbetats fram i dialog hos personalen där brukarna och politiken kan se vad som ska utvecklas på respektive arbetsplats. Vi bedriver en attraktiv verksamhet som ska bli bättre i framtiden I en attitydundersökning riktad till våra medborgare kan vi konstatera att Tyresö kommun i jämförelse med nära 40 andra kommuner har en attraktiv verksamhet. Vi bedriver en verksamhet som under 2005 redovisade ett positivt resultat. Men med detta är vi inte nöjda. Vi ska fortsätta att leverera en god service inom givna politiska och ekonomiska ramar Vi ska satsa på att bli bättre inom trygghetsområdet. Vi ska satsa på att än mer sätta Tyresöborna i centrum och finna nya former för bättre service och kvalité Tyresö i mars 2006 Staffan Isling Kommunchef

7 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE Den ekonomiska utvecklingen i stort Det har under året blivit tydligt att avmattningen i den svenska ekonomin kring årsskiftet 2004/2005 var kortvarig. Tillväxten har åter skjutit fart och både den inhemska efterfrågan och exporten har bidragit till att BNP-ökningen uppgick till 2,7 procent. Hushållens reala disponibla inkomster ökade med 2,5 procent. Ökningen berodde både på en ökad lönesumma och sänkta skatter. Den offentliga konsumtionen var sammantaget i stort sett oförändrad jämfört med året innan. Den statliga konsumtionen minskade och kommunsektorns konsumtion ökade med endast 0,1 procent. Landstingens och kommunernas utveckling skiljer sig emellertid åt. Landstingens konsumtion växte med 1,4 procent medan kommunernas minskade med 0,6 procent. Kommunernas återhållsamhet kan delvis förklaras av att många kommuner strävar efter att förbättra resultatet för att uppnå en god ekonomisk hushållning. Investeringstakten har utvecklats starkt sedan 2003 och beräknas ha kulminerat under Utvecklingen förklaras av den starka efterfrågeutvecklingen, gynnsamma finansiella förhållanden med företagens generellt sett starka balansräkningar och vinstutsikter, ett lågt ränteläge och stigande börskurser i kombination med ett högt kapacitetsutnyttjande. För bostadsbyggandets del ökade investeringarna med 18 procent under 2004 och under de tre första kvartalen 2005 har antalet påbörjade lägenheter i flerbostadshus och småhus ökat med elva procent jämfört med Inflationen var låg under 2004 och 2005, i huvudsak beroende på låga löneökningar och en stark produktivitetsutveckling. Under 2005 ökade konsumentprisindex med en procent. Det innebär att den svenska inflationen hör till de lägsta inom EU. Den svenska ekonomiska utvecklingen under den senaste treårsperioden sammanfattas av nyckeltalen i tabell 1. Tabell 1. Den svenska ekonomins utveckling (procentuell förändring utom för sysselsättningsgrad) BNP till marknadspris 1,7 3,7 2,7 Sysselsättningsgrad 77,9 77,3 77,3 Öppen arbetslöshet 5,3 6,0 5,9 Konsumentprisindex 1,3 0,3 1,0 Källa: Konjunkturinstitutet Arbetsmarknaden Den ökade tillväxten i den svenska ekonomin har i huvudsak kunnat ske genom ökat kapacitetsutnyttjande. Det innebär att situationen på den reguljära arbetsmarknaden inte har förändrats påtagligt. Efter att antalet arbetade timmar har sjunkit under perioden bröts utvecklingen under 2005 och antalet arbetade timmar ökade med en halv procent. Ökningen ligger främst inom tjänstebranscherna och byggbranschen. Den öppna arbetslösheten låg under 2005 på 5,9 procent, d v s på i det närmaste samma nivå som året innan. Av tabell 2 framgår andelen arbetslösa i december månad under de tre senaste åren för riket, Stockholms län och Tyresö kommun. Tabell 2. Procentuell andel arbetslösa i december månad (den första siffran avser öppet arbetslösa och den andra antalet arbetslösa inklusive de som deltar i arbetsmarknadsprogram) Riket 4,6/6,0 4,3/6,4 4,4/6,5 Stockholms län 3,4/3,9 3,5/4,5 3,4/4,5 Tyresö kommun 2,5/2,8 2,8/3,6 2,8/3,4 Källa: Arbetsmarknadsverket De andelstal som i tabell 2 redovisas för Tyresö för december 2005 motsvarar 717 öppet arbetslösa och 871 arbetssökande när även de som deltar i arbetsmarknadsåtgärder räknas med. Härav svarar ungdomar i åldern år för respektive 103 och 120 personer. Befolkningsutvecklingen Antalet invånare i Tyresö ökade under året med 529 personer och uppgick vid årets slut till personer. Nettoinflyttningen uppgick till 259 personer. 505 barn föddes och 232 personer avled under året. Tabell 3. Befolkningsmängd i Tyresö kommun den 31 december år år år år Totalt Förändring (%) 0,9 0,7 1,0 1,3 1,3 1

8 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE Antalet invånare i kommunen har ökat med personer, eller 5,3 procent, under den senaste femårsperioden. Under samma period ökade befolkningen i Stockholms län och riket med respektive 3,7 och 1,9 procent. Skatteintäkterna Effekterna på den svenska arbetsmarknaden av den konjunkturavmattning som inledde 2000-talet har medfört att tillväxten av kommunernas skatteintäkter sjönk kraftigt under åren 2003 och År 2005 har tillväxten åter nått upp till ungefär den nivå som gällde före nedgången. Tabell 4. Utvecklingen av skatteintäkter, statsbidrag och utjämningssystem Skatteintäkter 1 149, , , , ,8 Utjämning, statsbidrag 14,4-12,2-38,9-24,1 44,6 Summa 1 163, , , , ,4 Procentuell förändring 6,3 6,6 3,8 2,7 6,0 Kommunens skattesats Den kommunala skattesatsen 2005 uppgick för Tyresö kommun till 19,63 procent av den beskattningsbara inkomsten. Det är 0,80 procentenheter högre än genomsnittet för Stockholms län och 1,21 lägre än genomsnittet för riket. Inklusive landstingsskatten, som för 2005 uppgick till 12,27 procent, blev skatten totalt 31,90 procent. Det är 0,30 procentenheter högre än riksgenomsnittet. Årets ekonomiska resultat För nionde året i rad redovisar Tyresö kommun ett positivt resultat. Resultatet för 2005 uppgår till 18,2 miljoner. Resultaten under de senaste fem åren framgår av figur 1 (det höga resultatet för 2003 är nästan helt hänförligt till den återbetalning av aktieägartillskott som Tyresö Bostäder AB då gjorde efter att aktierna i Fastighets AB Tyresö Centrum hade sålts). Det budgeterade resultatet 2005 uppgick till endast fem miljoner. Att det varit möjligt att uppnå ett bättre resultat, trots att intäkterna från skatter, statsbidrag och utjämningssystem blev 11,0 miljoner lägre än beräknat, beror på att de olika verksamheternas kostnader sammantaget blev 16,5 miljoner lägre och räntekostnaderna 7,8 miljoner lägre än budgeterat. Alla nämnder utom barn- och utbildningsnämnden har redovisat budgetöverskott och därmed bidragit till att uppnå ett positivt resultat. De uppföljningar som genomförts efter så gott som varje månad har bidragit till att kontinuerligt hålla kommunens ekonomi i fokus. Långfristiga skulder Kommunens långfristiga lån uppgick vid årsskiftet till 330 miljoner. Skulden har därmed ökat med drygt 28 miljoner under 2005 efter att de tre åren dessförinnan ha minskat. Av figur 2 framgår hur lånens storlek förändrats under de senaste fem åren Figur 2. Långfristiga skulder (milj kr) Räntorna på kommunens banklån uppgick till 10,7 miljoner, vilket är 7,1 miljoner mindre än budgeterat. De lägre räntekostnaderna förklaras till större delen av att lånen är lägre än beräknat men till viss del också av att räntorna legat på en lägre nivå än prognostiserat. Soliditet Soliditeten är ett mått som beskriver hur stor del av kommunens tillgångar som är finansierade med egna medel. Under 2005 förändrades soliditeten obetydligt (från 40,1 till 39,6 procent). Som framgår av figur 3 är Tyresö kommuns soliditet låg jämfört med kommunerna i såväl Stockholms län som riket Figur 1. Resultatutveckling (milj kr) Genom att den s k blandmodellen tillämpas för redovisning av kommunernas pensionsförpliktelser ger soliditetsmåttet inte en korrekt bild av kommunens ekonomiska ställning. Blandmodellen innebär att de pensionsförpliktelser som uppstått innan 1998 inte redovisas som skuld i kommunernas balansräkningar. Om hänsyn tas till även dessa förpliktelser är Tyresö kommuns soliditet i själva verket negativ, dvs kommunens skulder och förpliktelser är större än dess tillgångar, ett förhållande som Tyresö delar med ca en tredjedel av landets kommuner. 2

9 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE Figur 3. Soliditetsutveckling Tyresö kommun Stockholms län Riket Borgen och ansvarsförbindelser Kommunens åtaganden i form av borgen och ansvarsförbindelser uppgår till 1 956,1 miljoner. Av dessa utgör 1 268,0 kommunens borgen för lån till Tyresö Bostäder AB. Bland övriga borgensåtaganden utgör det för lån till Brf Hanviken (Aniara) det största på 35,8 miljoner. Kommunens pensionsförpliktelser för pensioner som tjänats in före 1998 ingår inte som en skuld i balansräkningen utan är upptagen som en ansvarsförbindelse. (Se avsnittet pensionsförvaltning). Kostnads- och intäktsanalys Kommunens intäkter, bortsett från skatter och kostnadsutjämning, ökade under året med 6,4 miljoner till 340,4 miljoner. Ökningen motsvarar 1,9 procent. Kommunens samtliga kostnader ökade under året med 72 miljoner till 1 728,9 miljoner. Ökningen motsvarar 4,3 procent. Av tabell 5 framgår översiktligt hur olika slags kostnader har utvecklats. Tabell 5. Kostnadsanalys ersättningarna för barn och elever som går i andra skolor än kommunens egna har ökar kraftigt. Ökningstakten påverkas bl a av att en förskola under året övergått från kommunal till privat regi. Att personalkostnaderna har ökat med så mycket som 3,6 procent förklaras av att de däri ingående pensionskostnaderna och s k övriga personalkostnader ökat kraftigt. Ökningstakten för enbart löner och sociala avgifter är begränsad till 2,7 procent. En mera detaljerad redovisning av hur olika intäkts- och kostnadsposter utvecklats återfinns i noter till resultaträkningen. Personalen Kommunens tillsvidareanställda har under året ökat med 7 personer till Av de anställda var kvinnor och 491 män. Antalet personer med tidsbegränsad anställning och månadslön har i genomsnitt minskat med 131. Förbättrade rutiner kring LAS-hantering med återanställning har medfört att antal vikarier minskat. Genomsnittsåldern för kommunens anställda ökade under 2005 från 43,2 till 43,6 år. Den genomsnittliga sjukfrånvaron för kommunens samtliga anställda minskade under 2005 med en procentenhet till en total sjukfrånvaro på 9,2 procent av avtalad arbetstid. Det är en minskning inom såväl den långa som den korta frånvaron samt inom alla åldersgrupper och kön. En utförligare redovisning av kommunens personalförhållanden lämnas i ett särskilt avsnitt i årsredovisningen (Mkr) 2005 (Mkr) Förän dring (Mkr) Förän dring (%) Pensionsmedelsförvaltning Personalkostnader 985, ,5 35,9 3,6 Köp av verksamheter och tjänster inkl. externa hyror och underhållsentreprenader 449,2 479,6 30,4 6,8 Köp av material och varor inkl. renhållnings- och vattenavgifter 106,1 108,5 2,4 2,3 Finansiella kostnader 12,7 10,7-2,0-15,7 Avskrivningar 60,0 61,5 1,5 2,5 Övriga kostnader 43,3 47,1 3,8 8,8 Totalt 1 656, ,9 72,0 4,3 De två dominerande posterna, personalkostnader samt köp av verksamheter och tjänster, står också för den dominerande ökningen jämfört med året innan. Den relativa ökningen är särskilt stor för den senare av dessa båda poster och det förklaras i huvudsak av att För pensioner intjänade fr o m 1998 inklusive löneskatt har sammantaget 89,2 miljoner avsatts i kommunens balansräkning. Härav redovisas 33,9 miljoner under kortfristiga skulder. Det motsvarar den del som i mars 2006 utbetalas till de pensionsmedelsförvaltare som de anställda har valt, under kortfristiga skulder. Den resterande delen, 55,2 miljoner som utgör förmånsbestämda pensioner som intjänats i lönelägen över 7,5 basbelopp per år samt visstids- och garantipensioner, redovisas som pensionsförpliktelser under egen rubrik. Pensioner intjänade före 1998 redovisas som ansvarsförbindelse och beräknas uppgå till 589,1 miljoner inklusive löneskatt. Kommunen har inte några finansiella placeringar utan har återlånat hela beloppet. Återlåningen uppgår till 678,3 miljoner. 3

10 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE Årets verksamhet och ekonomi i sammandrag Kommunövergripande åtaganden för 2005 Kommunövergripande mål, samt konkreta åtaganden för 2005, har formulerats inom följande områden Ekonomi Kvalitet och service Valfrihet och demokrati Hållbart samhälle Goda arbetsvillkor Trygg och trivsam kommun Inom målområdet Ekonomi har åtagandena om att uppnå ett positivt resultat och att hålla kommunalskatten oförändrad uppfyllts. Inom målområdet Kvalitet och service har nya garantier tillkommit för ungdomsenheten och missbruksenheten. I samband med införande av ny planeringsmodell har vikten av god service och gott bemötande framhållits för all personal. För att sprida goda resultat i organisationen har Tyresö kommun inrättat ett Kvalitetspris. En enhet kommer att belönas med utmärkelsen för God kvalitet Tyresö deltar i Sveriges kommuners och landstings projekt Kommundirekt. Syfte med projektet är att ta fram praktiska arbetssätt på hur man kan förbättra kommunens kontakter gentemot medborgarna. Inom målområdet Valfrihet och demokrati har kommunfullmäktiges sammanträden börjat sändas via Internet. Invånarna har därmed fått möjlighet att följa debatten i direktsändning eller vid annan tidpunkt eftersom sändningarna lagras. Öppna politikermöten har hållits på biblioteken. Inom valfrihet har förskoleverksamheten utökats; Kyrkan startar heldags förskola på Myggdalsvägen, Kubens förskola utökar med en uteverksamhet och Förskolan Trollebo får en tillbyggnad så att fler barn kan tas emot. Åtagandet om att minst ett fullmäktigemöte skall inrymma en allmänpolitisk debatt och/eller en allmänhetens frågestund har uppfyllts genom att en frågestund för allmänheten hölls vid fullmäktigemötet i oktober Under våren 2005 genomfördes en enkät om den lokala demokratin. De personer som på förfrågan i enkäten angivit att de gärna deltog i diskussioner om den lokala demokratin inbjöds till ett möte av ledningsgruppen för Medborgarfokus och demokratiberedningen. ta fram indikatorer inom det egna verksamhetsområdet. Arbetet kommer att redovisas till kommunstyrelsen under våren Energisparåtgärder har utförts i form av att bergvärme installerats vid Krusboda och Hanvikens skola. Inom målområdet Goda arbetsvillkor har under året programmet Positiv hälsoutveckling setts över och en uppdaterad handlingsplan för minskad frånvaro på grund av sjukdom eller dålig hälsa har tagits fram och fastställts av personalutskottet. Åtagandet att minska kostnaderna för sjukfrånvaron och antalet sjukdagar med 20 procent jämfört med 2002 har inte varit möjligt att uppfylla. Sjukfrånvaron har minskat från 10,2 procent av avtalad arbetstid till 9,2 procent. Kommunens chefer har erbjudits utbildningstillfällen inom områden som kommunikation och samtalsmetodik, arbetsrätt, arbetsmiljö, budget/ekonomi, missbruksfrågor samt omvärldsbevakning. All personal har erbjudits utbildningstillfällen för att höja ITkompetensen. Brandskyddsutbildningar har genomförts Jämställdhets- och mångfaldsplanerna innehåller förslag till konkreta åtgärder vilka skall följas upp under Det lokala utvecklingsavtalet har setts över och kompletterats med tillämpningsanvisningar, i samverkan med de fackliga organisationerna Inom målområdet Trygg och trivsam kommun har åtagandet om att anlägga en ny brygga vid Trinntorp delvis infriats genom att fartygsbryggan påbörjades under 2005 och beräknas tas i drift för fartygstrafik under maj I all relevant extern information framhålls Tyresös kvaliteter som en trivsam och trygg kommun att leva och bo i. Inriktningen på det brottsförebyggande arbetet har varit att lyfta fram föräldraansvaret. Det har skett genom föräldrautbildningar och föreläsningar. Ett trygghetsråd har startat i en kommundel. Drogvaneundersökningar har genomförts i 6-9 skolor och gymnasiet. En broschyr om brottsförebyggande arbete har producerats och distribuerats till samtliga hushåll i kommunen Nämndernas och styrelsernas mål och måluppfyllelse redovisas under respektive nämnds verksamhetsberättelse samt i separat bilaga Redovisning av mål och måluppfyllelse Nedan följer en starkt sammanfattad måluppfyllelse per nämnd/styrelse. Inom målområdet Hållbart samhälle har kommunkansliet ansvarat för samordningen av arbetet med hållbar utveckling. Samtliga förvaltningar håller på att 4

11 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE Nämndernas måluppfyllelse Kommunstyrelsen Kommunledningsförvaltningens mål för utvecklingsinsatser har i huvudsak avsett införandet av en ny planeringsmodell, en satsning på chefsutbildning, på brottsförebyggande verksamhet, rationaliseringsåtgärder samt förbättrad service och information genom bl a införande av nya IT-baserade system och rutiner, men även sänkta kostnader genom en bankupphandling. Målen inkluderade även en översyn och utveckling av delar av kommunens regelverk. De mål som ställts upp för dessa insatser har i huvudsak uppnåtts. Det finns emellertid också åtaganden som inte hunnits med under året såsom att göra en reviderad ekonomihandbok tillgänglig på intranätet och att fastställa interna kvalitetsgarantier. Målen om att sänka energiomsättningen i kommunens lokaler och att begränsa driftkostnaderna till högst 342 kr/m2 har inte kunnat uppfyllas beroende bl a på att bristande underhållsinsatser och höjda energipriser. Målet om att minska kostnaderna för skador på kommunens fastigheter har uppfyllts. Målen om framkomlighet och säkerhet i gatunätet samt energisnål gatubelysning har uppfyllts. Målet att öka den egenproducerade maten på centralköket har uppfyllts. Målen gällande avbrott inom VA-verksamheten har i huvudsak uppfyllts så när som på att tre abonnenter har drabbats av för många avloppsstopp. Målen om renvattenförluster och inläckage i spillvattnet har inte helt kunnat uppfyllas. Målen för renhållningsverksamheten har uppfyllts. Kultur- och fritidsnämnden Kultur- och fritidsnämnden har angivit sju inriktningsmål och tre resultatmål för Resultatmålen gäller serviceförbättringar på sikt genom organisationsförändringar, strukturomvandlingar och effektivare stöd. Samtliga dessa mål är uppfyllda. Inriktningsmålen för hela förvaltningen är angivna för mandatperioden men kan översiktligt utvärderas för Inriktningen av verksamheten och servicen mot barn och ungdom har stärkts och nyttjandet av tjänsterna har allmänt ökat helt enligt målen. Barn och utbildningsnämnden Ett omfattande utvecklingsarbete bedrivs, med ett systematiskt planerings- och uppföljningsarbete. Förutom kommunövergripande utvecklingsåtgärder genomför enheterna egna utvecklingssatsningar. Alla som lämnar grundskolan respektive gymnasiet ska ha goda kunskaper, respekt för alla människors lika värde och en stark tro på sig själva och framtiden. Trots satsningar når inte verksamheterna full måluppfyllelse. Testresultat, antal elever med godkända betyg och andra uppföljningssystem visar att Tyresö behöver satsa än mer på att utveckla metoder som ökar barnets och elevens lärande. Elevernas meritvärde efter skolår 9 har stadigt förbättrats, dock låg värdena under riksgenomsnittet fram t.o.m Resultatet för 2005 visar på ytterligare förbättring och meritvärdet ligger nu ca en poäng över riksgenomsnittet. För att nå högre måluppfyllelse ska utvecklingsarbetet fortsätta och ha ett 1-20 års perspektiv, där barnet och elevens lärande är i fokus. För att öka barnets och elevens lärande måste metoderna utgå från en helhetssyn där förskolans och skolans uppdrag och värdegrund är väl förankrad hos samtliga anställda i verksamheten. Förvaltningen ska fortsätta pågående utvecklingssatsningar. Resultat av insatta åtgärder kan ses först i ett längre perspektiv. Insatserna ska kontinuerligt utvärderas och effektiviseras. Socialnämnden Merparten av resultatmålen har uppfyllts under året. Av totalt sexton mål är elva helt uppfyllda, fyra delvis och ett mål har inte uppnåtts. Avdelningen för ungdom och missbruk har uppfyllt det viktiga målet att andelen personer i öppenvårdsprogram på hemmaplan ska öka jämfört med Målet inom äldreomsorgen att öka möjligheterna för äldre att bo kvar i sitt eget hem har uppfyllts genom olika satsningar inom hemtjänsten, bl a utveckling av ett aktiverande förhållningssätt, fler dagvårdsplatser för minneshandikappade och korttidsvård. Fler personer med psykiska funktionshinder har deltagit i arbetsträning. Vidare har alla socialförvaltningens 26 enheter utformat en verksamhetsplan med lokala mål. Den totala sjukfrånvaron har minskat både inom äldre- och handikappomsorgen och målet har delvis uppfyllts. Den enda avvikelsen är att målet att tillskapa en helgkorttidsverksamhet inom Handikappomsorgen inte uppfyllts då en inventering visade att underlaget inte är tillräckligt. Nämnden för arbetsmarknad och vuxnas lärande Utvecklingsförvaltningens övergripande mål att i samverkan med andra organisationer och myndigheter arbeta för att utrota arbetslösheten i Tyresö, har inte uppfyllts ännu. Under året har Arbetsförmedlingen, som är en viktig samarbetspartner, genomgått en större omorganisation och har inte heller haft tillräckligt med ekonomiska eller personella resurser för att anvisa arbetslösa till arbetscentrum för extra stöd och hjälp till arbete. Arbetet med att ta fram ett femårigt handlingsprogram med konkreta förslag till åtgärder för att motverka segregation, rasism och främlingsfientlighet på alla nivåer och verka för att Tyresö blir ett mer integrerat 5

Granskning av delårsrapport

Granskning av delårsrapport Revisionsrapport* Granskning av delårsrapport Tyresö kommun September 2007 Anders Hägg Frida Enocksson Jonas Eriksson *connectedthinking Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning...3 2 Inledning...5

Läs mer

Månadsuppföljning januari juli 2015

Månadsuppföljning januari juli 2015 Resultatet uppgår till 47 Mkr för juli månad. Nettokostnaderna har t.o.m. juli tagit i anspråk 57 % av årsbudgeten. Riktpunkten är 58 %. Hittills under året har kommunen investerat för 103 Mkr. Fyra av

Läs mer

Så gick det. för Håbo 2010. Håbo kommun sammanfattning av årsredovisningen 2010. Hur mycket kostade kommunens verksamheter? Har Håbo en bra ekonomi?

Så gick det. för Håbo 2010. Håbo kommun sammanfattning av årsredovisningen 2010. Hur mycket kostade kommunens verksamheter? Har Håbo en bra ekonomi? Så gick det för Håbo 2010 Håbo kommun sammanfattning av årsredovisningen 2010 Hur mycket kostade kommunens verksamheter? Har Håbo en bra ekonomi? Uppfyllde kommunen sina mål? Detta är en sammanfattning

Läs mer

Delårsrapport 31 augusti 2011

Delårsrapport 31 augusti 2011 Datum 29 september 2011 Till Revisionen Från Susanne Svensson Angående Granskning av delårsrapport 31 augusti 2011 1 Inledning 1.1 Syfte På uppdrag av de förtroendevalda revisorerna har vi översiktligt

Läs mer

Lerums Kommun. Granskning av bokslut 2010-12-31 2011-03-17 "%M =U ERNST ÅYOUNG. Revisionsrapport 2010 Genomförd på uppdrag av revisorerna

Lerums Kommun. Granskning av bokslut 2010-12-31 2011-03-17 %M =U ERNST ÅYOUNG. Revisionsrapport 2010 Genomförd på uppdrag av revisorerna Revisionsrapport 2010 Genomförd på uppdrag av revisorerna LERUMS KOMMUN Sektor hfrasupporr 2011-03-17 "%M /Vendetyp Lerums Kommun Granskning av bokslut 2010-12-31 =U ERNST ÅYOUNG Qualityln Everything We

Läs mer

ÅRsReDOVisNiNG 2011 Kortversion kil.se

ÅRsReDOVisNiNG 2011 Kortversion kil.se ÅRSREDOVISNING 2011 Kortversion kil.se Så gick det för 2011 Så använde vi skattepengarna 2011 Vi fick mycket pengar över i år igen Så ser vi på framtiden för Kil Sammanfattning av s årsredovisning 2011

Läs mer

Riktlinjer för god ekonomisk hushållning och resultatutjämningsreserv (RUR)

Riktlinjer för god ekonomisk hushållning och resultatutjämningsreserv (RUR) TJÄNSTESKRIVELSE Handläggare Datum Ärendebeteckning Urban Sparre 2013-11-21 KS 2013/0865 Kommunfullmäktige Riktlinjer för god ekonomisk hushållning och resultatutjämningsreserv (RUR) Förslag till beslut

Läs mer

Delårsrapport April 2015. Kommunfullmäktige

Delårsrapport April 2015. Kommunfullmäktige Delårsrapport April Kommunfullmäktige Förvaltningsberättelse Delårsbokslut Resultatanalys Periodens resultat uppgår till 25,2 mkr, vilket även var resultatet motsvarande period föregående år. Verksamhetens

Läs mer

Granskning av kommunens delårsrapport per 2007-08-31

Granskning av kommunens delårsrapport per 2007-08-31 Revisionsrapport* Granskning av kommunens delårsrapport per 2007-08-31 Oxelösunds kommun 2007-09-26 Matti Leskelä Pär Lindberg *connectedthinking Innehållsförteckning 1 Inledning...1 1.1 Bakgrund...1 1.2

Läs mer

ÅRSREDOVISNING 2014. Kortversion KIL.SE

ÅRSREDOVISNING 2014. Kortversion KIL.SE ÅRSREDOVISNING 2014 Kortversion KIL.SE SÅ HÄR GICK DET FÖR KILS KOMMUN 2014 Så här använde vi skattepengarna Nämndernas resultat och verksamhet Vad händer 2015? VIKTIGA HÄNDELSER 2014 Sannerudsskolan

Läs mer

Granskning av delårsrapport

Granskning av delårsrapport Revisionsrapport Granskning av delårsrapport 2013 Övertorneå kommun Anna Carlénius Revisionskonsult Per Ståhlberg Certifierad kommunal revisor Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2 Inledning

Läs mer

Delårsrapport 2007-08-31

Delårsrapport 2007-08-31 Revisionsrapport* Delårsrapport 2007-08-31 Vänersborgs kommun 2007-10-18 Marianne Wolmebrandt Certifierad kommunal revisor Henrik Bergh *connectedthinking Innehållsförteckning 1 Sammanfattning...3 2 Inledning...3

Läs mer

Budget 2015-2017. Målet uppnås sett över treårsperioden, dock inte det första året, 2015:

Budget 2015-2017. Målet uppnås sett över treårsperioden, dock inte det första året, 2015: 1 Budget 2015-2017 Budgetprocessen under valår Budgeten fastställdes av kommunfullmäktige den 18 december. Som regel beslutar kommunfullmäktige om budget vid sitt sammanträde i juni. Härmed är processen

Läs mer

Revisionsrapport. Piteå kommun. Granskning av årsredovisning 2011. Per Ståhlberg Certifierad kommunal revisor. Johan Lidström

Revisionsrapport. Piteå kommun. Granskning av årsredovisning 2011. Per Ståhlberg Certifierad kommunal revisor. Johan Lidström Revisionsrapport Granskning av årsredovisning 2011 Piteå kommun Per Ståhlberg Certifierad kommunal revisor Johan Lidström Mars 2012 Innehållsförteckning 1 Sammanfattning 1 2 Inledning 2 2.1 Bakgrund 2

Läs mer

Tyresö kommun. Delårsrapport april Prognos för 2015 2015-05-28

Tyresö kommun. Delårsrapport april Prognos för 2015 2015-05-28 Tyresö kommun Delårsrapport april Prognos för 2015 2015-05-28 Uppföljning strategiska mål Livskvalitet - den attraktiva kommunen Visionen om Tyresö som den mest attraktiva kommunen i Stockholmsregionen

Läs mer

Årets resultat och budgetavvikelser

Årets resultat och budgetavvikelser Årets resultat och budgetavvikelser Årets första uppföljning för perioden januari april med årsprognos visar på ett resultat på 25,2 mnkr vilket är 20,2 mnkr bättre än budget. Avvikelser mellan prognos

Läs mer

bokslutskommuniké 2012

bokslutskommuniké 2012 bokslutskommuniké 2012 Bokslutskommunikéns syfte är att ge en snabb, kortfattad och övergripande bild av 2012 års utfall. Förändringar kan komma att ske gentemot slutligt fastställd årsredovisning. Kommunikén

Läs mer

Vansbro kommun. Årsredovisning 2014. Detta är en bilaga från Vansbro kommun

Vansbro kommun. Årsredovisning 2014. Detta är en bilaga från Vansbro kommun Vansbro kommun Årsredovisning 2014 Detta är en bilaga från Vansbro kommun De här sidorna är en sammanfattning av kommunens årsredovisning för 2014. Hur gick det med Vansbros ekonomi? Uppfyllde vi målen?

Läs mer

Granskning av årsredovisning 2009

Granskning av årsredovisning 2009 Revisionsrapport 2010-04-16 Bert Hedberg, certifierad kommunal revisor Oscar Hjelte Innehållsförteckning 1 Sammanfattning...3 2 Inledning...4 2.3 Bakgrund...4 2.4 Revisionsfråga och metod...4 3 Granskningsresultat...5

Läs mer

Ledningsenheten 2005-10-28 1 (7) Landstingsfullmäktiges finansplan 2006 (08)

Ledningsenheten 2005-10-28 1 (7) Landstingsfullmäktiges finansplan 2006 (08) Ledningsenheten 2005-10-28 1 (7) Landstingsfullmäktiges finansplan 2006 (08) LANDSTINGET KRONOBERG 2005-10-28 2 (7) 1 Finansiella ramar Finansiering av tidigare beslutade driftkostnadsramar föreslås grundat

Läs mer

Ekonomiska ramar budget 2016, plan 2016-2019 KF 2015-06-15

Ekonomiska ramar budget 2016, plan 2016-2019 KF 2015-06-15 Ekonomiska ramar budget 2016, plan 2016-2019 KF 2015-06-15 förutsättningar för åren 2016 2019 Ekonomin i kommuner och landsting har under ett antal år hållits uppe av engångsintäkter. År 2015 är sista

Läs mer

Delårsrapport Uppföljningsrapport SEPTEMBER

Delårsrapport Uppföljningsrapport SEPTEMBER Delårsrapport Uppföljningsrapport SEPTEMBER 2014 l Resultat januari september 281 mnkr (-72 mnkr) l Nettokostnadsökning 3,9 % (3,0 %) l Skatter och statsbidrag 6,0 % (2,2 %) l Helårsprognos 250 mnkr (-178

Läs mer

Verksamhetsplan 2009 för barn- och ungdomsnämnden

Verksamhetsplan 2009 för barn- och ungdomsnämnden Verksamhetsplan 2009 för barn- och ungdomsnämnden Inledning Kommunfullmäktige har beslutat om kommunledningsmål för planeringsperioden 2008-2011 i form av kommunövergripande mål som gäller för all verksamhet

Läs mer

Riktlinjer för god ekonomisk hushållning och resultatutjämningsreserv samt avsättning till resultatutjämningsreserv för åren 2010-2012

Riktlinjer för god ekonomisk hushållning och resultatutjämningsreserv samt avsättning till resultatutjämningsreserv för åren 2010-2012 4 november 2013 KS-2013/1409.189 1 (9) HANDLÄGGARE Ralph Strandqvist 08-535 302 59 ralph.strandqvist@huddinge.se Kommunstyrelsen Riktlinjer för god ekonomisk hushållning och resultatutjämningsreserv samt

Läs mer

En sammanfattning av årsredovisningen för 2014

En sammanfattning av årsredovisningen för 2014 Kortversion av Gislaveds kommuns årsredovisning 2014: En sammanfattning av årsredovisningen för 2014 Den kommunala verksamheten i Gislaved kostar 1443 miljoner kronor och utförs av 2530 medarbetare (vilket

Läs mer

Månadsrapport Januari-april 2013

Månadsrapport Januari-april 2013 Månadsrapport Januari-april 2013 Innehåll Månadsuppföljning... 1 Ekonomi... 2 Resultaträkning perioden januari - april 2013... 2 Kommunens resultatutveckling 2013, 2012 och 2011.... 2 Driftredovisning

Läs mer

Riktlinjer för resultatutjämningsreserv. Avsättning för åren 2010-2012

Riktlinjer för resultatutjämningsreserv. Avsättning för åren 2010-2012 FÖRFATTNINGSSAMLING (8.1.23) Riktlinjer för resultatutjämningsreserv Avsättning för åren 2010-2012 Dokumenttyp Riktlinjer Ämnesområde Ekonomi - Resultatutjämningsreserv Ägare/ansvarig Elisabet Persson

Läs mer

Tyresö i siffror 2007

Tyresö i siffror 2007 Tyresö i siffror 2007 1 Innehåll Befolkning 5 Bostäder 7 Miljöstatistik 9 Sysselsättning 10 Social service 13 Barn, skola och utbildning 14 Kultur och fritid 17 Ekonomi 18 Kommunfullmäktige 19 2 3 Befolkning

Läs mer

Viktiga händelser under 2006

Viktiga händelser under 2006 ÅRSREDOVISNING 2006 Viktiga händelser under 2006 Under året har kommunen inbjudit kommuninvånarna att uppmärksamma den politiska ledning på angelägna frågor/förslag som rör de områden som kommunen ansvarar

Läs mer

2011-08-30. Delårsbokslut 2011 Januari-juni med helårsprognos

2011-08-30. Delårsbokslut 2011 Januari-juni med helårsprognos 2011-08-30 Delårsbokslut 2011 Januari-juni med helårsprognos 2 Förvaltningsberättelse Delårsrapporten Enligt kommunala redovisningslagen(krl) ska delårsrapporten omfatta minst sex och högst åtta månader.

Läs mer

Vansbro kommun i korthet 2013

Vansbro kommun i korthet 2013 Vansbro kommun i korthet 2013 De här sidorna är en sammanfattning av kommunens årsredovisning för 2013. Sammanfattningen handlar i stora drag om fyra frågor som är viktiga för alla som bor i Vansbro kommun

Läs mer

Delårsrapport 1 år 2012 för Eskilstuna kommun

Delårsrapport 1 år 2012 för Eskilstuna kommun Kommunstyrelsen 2012-05-18 1 (5) Kommunledningskontoret Ekonomi och kvalitet KSKF/2012:182 Anders Rehnman 016-710 14 67 Kommunstyrelsen Delårsrapport 1 år 2012 för Eskilstuna kommun Förslag till beslut

Läs mer

Granskning av delårsrapport 2007-08-31

Granskning av delårsrapport 2007-08-31 Granskning av delårsrapport 2007-08-31 Granskningsrapport 1/2007 Oktober 2007 Ernst & Young AB Per Pehrson Innehållsförteckning 1 SAMMANFATTNING...3 2 INLEDNING...4 2.1 Syfte... 4 2.2 Metod... 4 2.3 Avgränsningar...

Läs mer

Budget 2005. Resultaträkning Budget 2005 Budget 2004 Bokslut 2003 Verksamhetens nettokostnader -435,0-432,1-421,0

Budget 2005. Resultaträkning Budget 2005 Budget 2004 Bokslut 2003 Verksamhetens nettokostnader -435,0-432,1-421,0 Budget 2005 De senaste årens goda tillväxt avseende kommunens skatteintäkter har avstannat. Bidragen från kostnadsutjämningssytemen har minskat, dock har de statliga bidragen ökat. Samtidigt har kommunens

Läs mer

Kommunfakta. 1 Kils kommuns organisation... 2 Ekonomisk översikt 3 Resultatbudget 4 Finansieringsbudget 4 Sammandrag per nämnd/styrelse 5

Kommunfakta. 1 Kils kommuns organisation... 2 Ekonomisk översikt 3 Resultatbudget 4 Finansieringsbudget 4 Sammandrag per nämnd/styrelse 5 Innehållsförteckning Innehållsförteckning Kommunfakta. 1 Kils kommuns organisation.... 2 Ekonomisk översikt 3 Resultatbudget 4 Finansieringsbudget 4 Sammandrag per nämnd/styrelse 5 Nämndernas budgetar

Läs mer

Styrdokument för Gnosjö kommun 2016

Styrdokument för Gnosjö kommun 2016 Styrdokument för Gnosjö kommun 2016 Vision och inriktningsmål Budgetprocess Antagen av kommunfullmäktige 2014-12-18, 140. Inledning... 3 Begreppsförklaring... 3 Vision, inriktningsmål verksamhetsidé och

Läs mer

Revisionsrapport. Räddningstjänsten Östra Blekinge. Granskning av årsredovisning 2011. Yvonne Lundin. Mars 2012

Revisionsrapport. Räddningstjänsten Östra Blekinge. Granskning av årsredovisning 2011. Yvonne Lundin. Mars 2012 Revisionsrapport Granskning av årsredovisning 2011 Yvonne Lundin Räddningstjänsten Östra Blekinge Mars 2012 Innehållsförteckning 1 Sammanfattning 1 2 Inledning 1 2.1 Bakgrund 1 2.2 Revisionsfråga och metod

Läs mer

Ekonomiska ramar för budget- och planperioden 2015-2017

Ekonomiska ramar för budget- och planperioden 2015-2017 1 av 5 Kommunstyrelseförvaltningen Jan Lorichs Ekonomichef Kommunstyrelsen Ekonomiska ramar för budget- och planperioden 2015-2017 Förslag till beslut 1. Kommunstyrelsen föreslår att fullmäktige fastställer

Läs mer

Bokslutsprognos 2013-10-31

Bokslutsprognos 2013-10-31 1(4) Kommunstyrelsens förvaltning Handläggare Chris Tevell/Maria Åhström Tfn 0142-850 22 Kommunstyrelsen Bokslutsprognos 2013-10-31 Sammanfattning Budgeterat resultat enligt mål och budget för år 2013

Läs mer

Vision, mål och budget i korthet ViVVfdfdsa

Vision, mål och budget i korthet ViVVfdfdsa Vision, mål och budget i korthet ViVVfdfdsa Vision, mål och budget i korthet Arboga kommuns mål- och budgetdokument för år 2015 heter Strategisk- och ekonomisk plan 2015-2017 och antogs av kommunfullmäktige

Läs mer

Granskning av delårsrapport

Granskning av delårsrapport Revisionsrapport Granskning av delårsrapport 2013 Alvesta kommun Kristina Lindhe Caroline Liljebjörn 10 september 2013 Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2 Inledning 2 2.1 Bakgrund 2 2.2

Läs mer

haninge kommuns styrmodell en handledning

haninge kommuns styrmodell en handledning haninge kommuns styrmodell en handledning Haninge kommuns styrmodell Styrmodellen ska bidra till fullmäktiges mål om god ekonomisk hushållning genom att strukturen för styrning blir begriplig och distinkt.

Läs mer

Granskning av årsredovisning 2010

Granskning av årsredovisning 2010 2010 Revisionsrapport April 2011 Karin Jäderbrink Matti Leskelä Innehållsförteckning 1 Sammanfattning... 3 2 Inledning... 4 2.1 Bakgrund... 4 2.2 Revisionsfråga och metod... 4 3 Granskningsresultat...

Läs mer

Åstorps kommun. Revisionsrapport 2/2013 Granskning av delårsrapport per 2013-07-31

Åstorps kommun. Revisionsrapport 2/2013 Granskning av delårsrapport per 2013-07-31 Åstorps kommun Revisionsrapport 2/2013 Granskning av delårsrapport per 2013-07-31 2013-09-16 Anders Löfgren Sven Ekelund, ordf Tord Sturesson, 1:e v ordf Bengt Joehns, 2:e v ordf Kristoffer Glinka Nils

Läs mer

Ekonomi & strategiberedningen

Ekonomi & strategiberedningen Ekonomi & strategiberedningen Beredningen har en uppföljande roll och arbetar med de långsiktiga ekonomiska förutsättningarna såsom utvecklingen av kommunkoncernens egna kapital och skuldsättning, investeringsnivåer

Läs mer

Dina pengar är en kortversion av Härryda kommuns årsredovisning 2008

Dina pengar är en kortversion av Härryda kommuns årsredovisning 2008 Dina pengar är en kortversion av Härryda kommuns årsredovisning 08 UR HÄRRYDA KOMMUNS ÅRSREDOVISNING 08 UR HÄRRYDA KOMMUNS ÅRSREDOVISNING 08 Omsättning 08 Västsveriges bästa boendekommun Årets resultat

Läs mer

Översiktsplanering. Strategi. Antagen KS 2012-11-27

Översiktsplanering. Strategi. Antagen KS 2012-11-27 Översiktsplanering Strategi Antagen KS 2012-11-27 Tyresö kommun / 2012-11-15 / 2012 KSM 0789 2 (9) Strategin har tagits fram av Carolina Fintling Rue, översiktsplanerare på Samhällsbyggnadsförvaltningen,

Läs mer

Revisionsrapport. Pensionsåtagande. Jämtlands läns landsting. Oktober 2008 Allan Andersson Certifierad kommunal revisor

Revisionsrapport. Pensionsåtagande. Jämtlands läns landsting. Oktober 2008 Allan Andersson Certifierad kommunal revisor Revisionsrapport Pensionsåtagande Jämtlands läns landsting Oktober 2008 Allan Andersson Certifierad kommunal revisor Innehållsförteckning 1. Sammanfattning och förslag till åtgärder...3 2. Revisionsfråga...4

Läs mer

Granskning av delårsrapport, redovisning och intern kontroll 2013

Granskning av delårsrapport, redovisning och intern kontroll 2013 Revisionsrapport Cecilia Axelsson Granskning av delårsrapport, redovisning och intern kontroll 2013 Gästrike Räddningstjänst Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2 Inledning 2 2.1 Delårsrapport

Läs mer

Resultatutjämningsreserv införande i Eslövs kommun

Resultatutjämningsreserv införande i Eslövs kommun KS.2013.0361 2013-08-16 Tomas Nilsson Kommunfullmäktige Resultatutjämningsreserv införande i Eslövs kommun Ärendebeskrivning Riksdagen har beslutat, prop.2011/12:172, att ge möjlighet för kommuner och

Läs mer

Revisionsrapport. Götene kommun. Granskning av årsredovisning 2011. Hans Axelsson Anna Teodorsson

Revisionsrapport. Götene kommun. Granskning av årsredovisning 2011. Hans Axelsson Anna Teodorsson Revisionsrapport Granskning av årsredovisning 011 Götene kommun Hans Axelsson Anna Teodorsson mars 01 Innehållsförteckning 1 Sammanfattning Inledning.1 Bakgrund. Revisionsfråga och metod 3 Granskningsresultat

Läs mer

Granskning av budgetförutsättningarna för Service- och tekniknämnden

Granskning av budgetförutsättningarna för Service- och tekniknämnden Revisionsrapport Granskning av budgetförutsättningarna för Service- och tekniknämnden Katrineholms kommun 31 mars 2009 Matti Leskelä Innehållsförteckning 1 Bakgrund och syfte...3 2 Metod...3 3 Sammanfattande

Läs mer

Granskning av delårsrapport 2013

Granskning av delårsrapport 2013 Revisionsrapport Anders Thulin, Auktoriserad revisor, Certifierad kommunal revisor Emelie Lönnblad, Revisionskonsult Granskning av delårsrapport 2013 Båstads kommun Christina Widerstrand, Certifierad kommunal

Läs mer

Revisionsrapport 3 / 2009 Genomförd på uppdrag av revisorerna oktober 2009. Lidingö Stad. Granskning av delårsrapport 2009

Revisionsrapport 3 / 2009 Genomförd på uppdrag av revisorerna oktober 2009. Lidingö Stad. Granskning av delårsrapport 2009 Revisionsrapport 3 / 2009 Genomförd på uppdrag av revisorerna oktober 2009 Lidingö Stad Granskning av delårsrapport 2009 1 INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1 Sammanfattning... 2 2 Inledning... 2 3 Granskning av delårsrapport...

Läs mer

(antal) M 8 C 5 FP 2 KD 2 MP 2 400

(antal) M 8 C 5 FP 2 KD 2 MP 2 400 Kommunfakta Antal invånare 1 januari (antal) 12000 Antal äldre, historik och prognos (antal) 3000 11900 2500 11800 11700 2000 1500 1000 80 år- 65-79 år 11600 500 11500 20022003200420052006200720082009201020112012

Läs mer

Månadsuppföljning. Maj 2012

Månadsuppföljning. Maj 2012 A Månadsuppföljning Maj 2012 2 Månadsuppföljning 1 januari 31 maj 2012 Skatteunderlagsprognosen per april pekar mot ett överskott om ca 3,2 mkr för skatteintäkterna. Det är slutavräkningarna både för 2011

Läs mer

Policy. God ekonomisk hushållning och resultatutjämningsreserv 1

Policy. God ekonomisk hushållning och resultatutjämningsreserv 1 Policy God ekonomisk hushållning och resultatutjämningsreserv 1 Innehåll Bakgrund 3 God ekonomisk hushållning 3 Mål och måluppfyllelse för god ekonomisk hushållning 3 Finansiella mål och riktlinjer 3 Mål

Läs mer

Stenungsunds kommun, kommunrevisionen

Stenungsunds kommun, kommunrevisionen Revisionsrapport 2014 Genomförd på uppdrag av revisorerna Stenungsunds kommun, kommunrevisionen Granskning av bokslut 2014-12-31 Building a hette Innehåll 1. Inledning 2 1.1. Måluppföljning 3 1.2. Bedömning

Läs mer

Revisionsrapport 3 / 2009 Genomförd på uppdrag av revisorerna oktober 2009. Haninge kommun. Granskning av delårsbokslut 2009

Revisionsrapport 3 / 2009 Genomförd på uppdrag av revisorerna oktober 2009. Haninge kommun. Granskning av delårsbokslut 2009 Revisionsrapport 3 / 2009 Genomförd på uppdrag av revisorerna oktober 2009 Haninge kommun Granskning av delårsbokslut 2009 Innehåll 1. Sammanfattning...2 2. Inledning...2 3. Kommunens resultat och balansräkning...2

Läs mer

Lednings- och styrdokument FINANS. Styrdokument antaget av kommunfullmäktige den 20 juni 2011

Lednings- och styrdokument FINANS. Styrdokument antaget av kommunfullmäktige den 20 juni 2011 Lednings- och styrdokument FINANS Styrdokument antaget av kommunfullmäktige den 20 juni 2011 2012-2015 sidan 1 av 6 God ekonomisk hushållning... 2 Vara kommuns definition... 2 Verksamhetsperspektiv...

Läs mer

Granskning av årsredovisning 2012

Granskning av årsredovisning 2012 www.pwc.se Caroline Liljebjörn 6 maj 2013 Granskning av årsredovisning 2012 Räddningstjänstförbundet Emmaboda- Torsås Innehållsförteckning 1. Sammanfattning... 1 2. Inledning... 2 2.1. Bakgrund... 2 2.2.

Läs mer

Program för uppföljning och insyn av verksamhet som utförs av privata utförare på uppdrag från Österåkers kommun

Program för uppföljning och insyn av verksamhet som utförs av privata utförare på uppdrag från Österåkers kommun Tjänsteutlåtande 0 Öster Kommunstyrelsens kontor Björn Moe Datum 2015-04-22 Dnr Till Kommunstyrelsen Program för uppföljning och insyn av verksamhet som utförs av privata utförare på uppdrag från Österåkers

Läs mer

Riktlinjer för uppföljning. Motala kommun

Riktlinjer för uppföljning. Motala kommun Riktlinjer för uppföljning Motala kommun Beslutsinstans: Kommunfullmäktige Diarienummer: 11/KS 0157 Datum: 2011-08-22 Paragraf: KF 111 Reviderande instans: Diarienummer: Datum: Paragraf: Gäller från: 2011-09-01

Läs mer

Vision och mål för Åstorps kommun

Vision och mål för Åstorps kommun Vision och mål för Åstorps kommun Kommunens vision, fokusområden och mål med perspektiv på år 2020 Beslutat av Kommunfullmäktige 2012-10-29 Dnr 2012/171 Postadress: 265 80 Åstorp Gatuadress: Storgatan

Läs mer

FINANSIERING BUDGET 2009 OCH 2010 MED PLAN FÖR 2011-2012

FINANSIERING BUDGET 2009 OCH 2010 MED PLAN FÖR 2011-2012 FINANSIERING BUDGET 2009 OCH 2010 MED PLAN FÖR 2011-2012 EKONOMISK SAMMANFATTNING 2009-2012 Sammandrag driftbudget 2009-2012 Belopp netto tkr Bokslut Budget Budget Budget Plan Plan 2007 2008 2009 2010

Läs mer

Riktlinjer för god ekonomisk hushållning

Riktlinjer för god ekonomisk hushållning 1(1) Gäller från Diarienummer 2013-01-01 2013/586 040 Antagen: kommunstyrelsen 2013-11-18 139. Riktlinjer för god ekonomisk hushållning Se bilaga 1(5) Datum 2013-05-29 Riktlinjer för god ekonomisk hushållning

Läs mer

Granskning av delårsrapport

Granskning av delårsrapport Revisionsrapport Granskning av delårsrapport 2012 Kalix kommun Conny Erkheikki Auktoriserad revisor Anna Carlénius Revisionskonsult 12 november 2012 Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2.1

Läs mer

Kommunens planering och framförhållning avseende kommande pensionsåtaganden.

Kommunens planering och framförhållning avseende kommande pensionsåtaganden. Revisionsrapport Kommunens planering och framförhållning avseende kommande pensionsåtaganden. Mjölby kommun Annika Hansson Certifierad kommunal revisor 12 Innehållsförteckning 1 Sammanfattning 1 2 Bakgrund

Läs mer

MÅNADSUPPFÖLJNING APRIL 2011

MÅNADSUPPFÖLJNING APRIL 2011 1 (5) EKONOMIKONTORET MÅNADSUPPFÖLJNING APRIL 2011 Dokumentnamn April 2 (5) SAMMANFATTNING AV PROGNOS APRIL 2011 Övergripande April månads uppföljning pekar på en negativ avvikelse mot budget om 4,4 mnkr.

Läs mer

Månadsuppföljning. April 2012

Månadsuppföljning. April 2012 A Månadsuppföljning April 2012 2 Månadsuppföljning 1 januari 30 april 2012 Skatteunderlagsprognosen per april pekar mot ett överskott om ca 3,2 mkr för skatteintäkterna. Det är slutavräkningarna både för

Läs mer

Gemensamma 1. Verksamheten skall bygga på respekt för människor, deras självbestämmande och integritet.

Gemensamma 1. Verksamheten skall bygga på respekt för människor, deras självbestämmande och integritet. STRATEGISKA FOKUSOMRÅDEN Kompetensutveckling Mål, uppföljning och nyckeltal Barnperspektivet/stöd i föräldrarollen Förebyggande hälsoarbete Vårdtagare/Klient/ INRIKTNINGSMÅL Gemensamma 1. Verksamheten

Läs mer

Utvecklingsplan 2016-2018 Kommunens styrmodell och mål för mandatperioden

Utvecklingsplan 2016-2018 Kommunens styrmodell och mål för mandatperioden Utvecklingsplan 2016-2018 Kommunens styrmodell och mål för mandatperioden Förslag 2015-02-25 Inledning Dokumentet innehåller dels en beskrivning av kommunens reviderade styrmodell och dels förslag till

Läs mer

Aktuellt på Malmös bostadsmarknad

Aktuellt på Malmös bostadsmarknad Aktuellt på Malmös bostadsmarknad Stadskontoret Upprättad Datum: Version: Ansvarig: Förvaltning: Enhet: 2008.09.02 1.0 Anna Bjärenlöv Stadskontoret Strategisk utveckling Detta PM avser att kortfattat redogöra

Läs mer

Sammanfattning av kommunens ekonomi

Sammanfattning av kommunens ekonomi Sammanfattning av kommunens ekonomi 2 Sunne KOMMUN zhur mycket kostar kommunens verksamheter? zuppfyllde kommunen sina kvalitetsmål? zvad är på gång i kommunen? zhar Sunne en bra ekonomi? Det här är en

Läs mer

ARBOGA KOMMUN Granskning av delårsrapport per 31 aug 2011. Revisionsrapport 2011 Genomförd på uppdrag av revisorerna

ARBOGA KOMMUN Granskning av delårsrapport per 31 aug 2011. Revisionsrapport 2011 Genomförd på uppdrag av revisorerna ARBOGA KOMMUN Granskning av delårsrapport per 31 aug 2011 Revisionsrapport 2011 Genomförd på uppdrag av revisorerna Innehållsförteckning 1 SAMMANFATTNING... 3 2 INLEDNING... 4 2.1 Bakgrund... 4 2.2 Uppdrag

Läs mer

Revisionsrapport 2012 Genomförd på uppdrag av revisorerna. Strängnäs kommun. Granskning av delårsrapport per 31 augusti 2012

Revisionsrapport 2012 Genomförd på uppdrag av revisorerna. Strängnäs kommun. Granskning av delårsrapport per 31 augusti 2012 Revisionsrapport 2012 Genomförd på uppdrag av revisorerna Strängnäs kommun Granskning av delårsrapport per 31 augusti 2012 Innehållsförteckning 1 SAMMANFATTNING... 3 2 INLEDNING... 5 2.1 Bakgrund... 5

Läs mer

Ekonomi. -KS-dagar 28/1 2015-

Ekonomi. -KS-dagar 28/1 2015- Ekonomi -KS-dagar 28/1 2015- Innehåll Resultat och balansräkning Budgetuppföljning Bokslut Investeringar i anläggningstillgångar Resultat och balans INTÄKTER Värdet av varuleveranser och utförda tjänster

Läs mer

Budget 2009. Verksamheten

Budget 2009. Verksamheten Budget 2009 Verksamheten Nöjdare kommuninvånare Den bästa ambassadören för Flens kommun är en nöjd, stolt och positiv kommuninvånare. För att vara säkra på att tillhandahålla den service som efterfrågas

Läs mer

Tabell 1. Nyckeltal för den svenska ekonomin Procentuell förändring om inte annat anges

Tabell 1. Nyckeltal för den svenska ekonomin Procentuell förändring om inte annat anges Tabell 1. Nyckeltal för den svenska ekonomin Procentuell förändring om inte annat anges 1 2011 2012 2013 2014 2015 2016 2017 BNP* 2,9 1,3 0,9 2,7 3,6 3,8 2,9 Sysselsättning, timmar* 2,0 0,7 0,4 0,6 1,4

Läs mer

30 APRIL 2011 VILHELMINA KOMMUN

30 APRIL 2011 VILHELMINA KOMMUN 30 APRIL 2011 VILHELMINA KOMMUN VILHELMINA KOMMUN Kommunstyrelsen, 912 81 VILHELMINA Besöksadress: Förvaltningshuset, Torget 6 Växel: 0940-14 000 e-post: vilhelmina.kommun@vilhelmina.se VILHELMINA KOMMUN

Läs mer

Redovisningsprinciper

Redovisningsprinciper 1 (5) Redovisningsprinciper Redovisningen i kommuner och landsting regleras av kommunallagen och lagen om kommunal redovisning (KRL). Därutöver lämnar Rådet för kommunal redovisning (RKR) anvisningar och

Läs mer

STRATEGISK PLAN ~ 2015 2018 ~

STRATEGISK PLAN ~ 2015 2018 ~ STRATEGISK PLAN ~ 2015 2018 ~ FÖRUTSÄTTNINGAR FÖR GOD LIVSKVALITET Vår främsta uppgift är att skapa förutsättningar för god livskvalitet. Detta gör vi genom att bygga välfärden på en solidarisk och jämlik

Läs mer

Granskning av årsredovisning 2014

Granskning av årsredovisning 2014 www.pwc.se Gun-Britt Alnefelt Himn Dagemir Mars 2015 Granskning av årsredovisning 2014 Trosa kommun Innehållsförteckning 1. Sammanfattning... 1 2. Inledning...2 2.1. Bakgrund...2 2.2. Revisionsfråga och

Läs mer

Granskning av årsredovisning 2009

Granskning av årsredovisning 2009 Revisionsrapport April 2010 Robert Heed Åke Andersson Rolf Hammar Certifierad kommunal revisor Innehållsförteckning 1 Sammanfattning... 3 2 Inledning... 5 2.3 Bakgrund... 5 2.4 Revisionsfråga och metod...

Läs mer

Utbildningsnämnden Nämndsbudget 2014-2016

Utbildningsnämnden Nämndsbudget 2014-2016 Nämndsbudget 2014-2016 Innehållsförteckning LÅNGSIKTIG HÅLLBAR UTVECKLING... 3 VÄRDEGRUND... 3 BRUKARE... 4 VISION... 4 VERKSAMHETSIDÉ... 4 ÖVERGRIPANDE BRUKARMÅL... 5 PERSONAL... 5 VISION... 5 VERKSAMHETSIDÉ...

Läs mer

Resultatbudget. Årets resultat 56 543 20 661 13 725 11 539 15 368. Nödvändigt resultat 22 526 23 150 24 694 25 529 26 328 enl. finansiellt mål (2%)

Resultatbudget. Årets resultat 56 543 20 661 13 725 11 539 15 368. Nödvändigt resultat 22 526 23 150 24 694 25 529 26 328 enl. finansiellt mål (2%) Resultatbudget Vänsterpartiet Verksamhetens intäkter 469 727 500 000 520 000 520 000 520 000 Verksamhetens kostnader -1 480 608-1 587 503-1 690 228-1 733 438-1 768 561 Avskrivningar - 54 759-43 000-46

Läs mer

Revisionsrapport Granskning av bokslut och årsredovisning per 2014-12-31

Revisionsrapport Granskning av bokslut och årsredovisning per 2014-12-31 s revisorer Kommunstyrelsen För kännedom: Kommunfullmäktiges presidium Revisionsrapport Revisionen har via KPMG genomfört en granskning av bokslut och årsredovisning. Revisionen hemställer om att kommunstyrelsen

Läs mer

Kommunens planering och framförhållning avseende kommande pensionsåtaganden.

Kommunens planering och framförhållning avseende kommande pensionsåtaganden. Revisionsrapport Kommunens planering och framförhållning avseende kommande pensionsåtaganden. Motala kommun Annika Hansson Certifierad kommunal revisor 7 februari 2013 Innehållsförteckning 1 Sammanfattning

Läs mer

Granskning av årsredovisning 2007

Granskning av årsredovisning 2007 Revisionsrapport* Granskning av årsredovisning 2007 Orsa kommun 2008-05-06 Hans Stark Certifierad kommunal revisor Johan Skeri *connectedthinking Innehållsförteckning 1 Sammanfattning...3 2 Inledning...4

Läs mer

3. Budget 2016-2019 för Nordanstigs kommun. 4. Politiska inriktningar och ambitioner för Nordanstigs kommun. 6. Information och övriga ärenden.

3. Budget 2016-2019 för Nordanstigs kommun. 4. Politiska inriktningar och ambitioner för Nordanstigs kommun. 6. Information och övriga ärenden. NORDANSTIGS KOMMUN Kommunstyrelsens ledningsutskott KALLELSE Till ledamöter Ersättare och övriga får kallelsen för kännedom. Utskottens presidier och företrädare för de partier som inte har en ledamotplats

Läs mer

Utvärdering av Strategisk plan med övergripande mål

Utvärdering av Strategisk plan med övergripande mål Kommunfullmäktiges måloch utvärderingsutskott Utvärdering av sk plan med övergripande mål Mandatperioden 2007 2010 Del 3 Utvärdering av mål och strategier för ekonomi och personal Augusti 2010 Lars Åke

Läs mer

Kommunens revisorer Revisorernas redogörelse 2011 Väsentlighets- och riskanalys

Kommunens revisorer Revisorernas redogörelse 2011 Väsentlighets- och riskanalys Kommunens revisorer s redogörelse 2011 Vi har under året granskat den verksamhet som bedrivits inom Kommunstyrelsens och övriga nämnders ansvarsområden enligt särskild granskningsplan. PwC har biträtt

Läs mer

Befolkning, arbetsmarknad och bostadsbyggande i MalmöLundregionen 2000-2011. MalmöLundregionen. Augusti 2012

Befolkning, arbetsmarknad och bostadsbyggande i MalmöLundregionen 2000-2011. MalmöLundregionen. Augusti 2012 Befolkning, arbetsmarknad och bostadsbyggande i MalmöLundregionen 2000-2011 MalmöLundregionen Augusti 2012 Rapporten är framtagen av Avdelningen för samhällsplanering, stadskontoret, Malmö stad Innehållsförteckning

Läs mer

Planeringsförutsättningar för nämndernas behov och prioriteringar 2016 (Budgetberedning)

Planeringsförutsättningar för nämndernas behov och prioriteringar 2016 (Budgetberedning) Kommunstyrelsen 1 (6) Kommunledningskontoret Planeringsförutsättningar för nämndernas behov och prioriteringar 2016 (Budgetberedning) 1. Allmänt Sveriges kommuner står inför två mandatperioder av demografiska

Läs mer

Handlingsplan för Drogförebyggande arbete. Karlskrona kommun 2007 2010

Handlingsplan för Drogförebyggande arbete. Karlskrona kommun 2007 2010 Handlingsplan för Drogförebyggande arbete. Karlskrona kommun 2007 2010 Antagen av kommunfullmäktige: 2007-08-30. INLEDNING I handlingsplanen presenteras inriktningar och åtgärder för det drogförebyggande

Läs mer

Vetlanda kommun. Granskning av delårsbokslut per 30 juni 2013. Genomförd på uppdrag av revisorerna 5 september 2013

Vetlanda kommun. Granskning av delårsbokslut per 30 juni 2013. Genomförd på uppdrag av revisorerna 5 september 2013 Vetlanda kommun Granskning av delårsbokslut per 30 juni 2013 Genomförd på uppdrag av revisorerna 5 september 2013 Jonas Leander Helena Patrikson Ulrika Strånge Johanna Thalén Innehållsförteckning 1. Sammanfattning...

Läs mer

Nämndens verksamhetsplan 2014. FOKUS-nämnden

Nämndens verksamhetsplan 2014. FOKUS-nämnden Nämndens verksamhetsplan 2014 FOKUS-nämnden Innehållsförteckning 1 Inledning... 3 2 Verksamhetsområde... 3 3 Kommunfullmäktiges utvecklingsområden... 3 4 HÅLLBAR UTVECKLING... 3 5 ATTRAKTIV KOMMUN... 4

Läs mer

Månadsrapport juli 2014

Månadsrapport juli 2014 Månadsrapport juli Ekonomiskt resultat -07-31 184,5 mkr Resultatanalys Det ekonomiska resultatet i månadsbokslutet till och med juli uppgår till 184,5 mkr. För motsvarande period 2013 var resultatet exklusive

Läs mer

Delårsrapport 2 2014-08-31

Delårsrapport 2 2014-08-31 Delårsrapport 2 2014-08-31 Nu skriver Nu skriver Pajala morgondagens historia. I hjärtat av Tornedalen kombineras storslagen natur med unik drivkraft. Här finns ett positivt företagsklimat, en kraftigt

Läs mer

Månadsrapport september 2014

Månadsrapport september 2014 Månadsrapport september Ekonomiskt resultat -09-30 215,4 mkr Resultatanalys Det ekonomiska resultatet i månadsbokslutet till och med september uppgår till 215,4 mkr. I resultatet ingår jämförelsestörande

Läs mer