Slutrapport för projekt

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Slutrapport för projekt"

Transkript

1 Slutrapport för projekt Vänligen notera att slutrapporten och godkännande för att publicera kontaktuppgifterna (sista sidan) ska sändas i original till Länsstyrelsen, dessutom slutrapporten sändas i digital form både till det lokala Leader-kontoret och till Länsstyrelsen. Observera att ditt Leader-kontor måste godkänna slutrapporten innan den sänds till Länsstyrelsen. Allmänna uppgifter Datum: Projekttid: Journalnummer: Projektnamn: LAG diarienr: O Förstudie; IRETI- institut i Sverige? Projektägare: ÄFAB Lotsgatan LIDKÖPING Sammanfattning Tack vare ekonomiskt bidrag från Lidköpings kommun och LEADER Västra Skaraborg har vi ÄFAB fått möjlighet att genomföra en förstudie och utvärdera förutsättningarna för att starta ett IRETI- institut i Sverige. IRETI står för International Renewable Energy Technology Institute, där den övergripande målsättningen är att stärka de svenska SME företagens möjligheter att växa genom att erbjuda hjälp med att överbrygga vad man brukar kalla dödens dal eller the valley of death. Ett viktigt delmål är att genom IRETI skall skapa en kreativ mötesplats där de enskilda företagen kan mötas och samverka inför etablering på nya exportmarknader. Målgruppen för ett etablerat IRETI-institut är naturligtvis alla företag över hela landet som arbetar inom cleantech och då främst inom bioenergibranschen. Många av bioenergiföretagen finns etablerade i regionen och etableringen av ett IRETI i Lidköping skulle därmed hamna nära många av branschens företrädare och stärka regionens roll som ledande inte bara i Sverige utan i hela Europa. När ett IRE- TI-institut lokaliseras till Skaraborgsregionen blir detta en viktig pusselbit som kan bidra till att i princip uppfylla samtliga av delmål LEADER Skaraborg satt upp i sin utvecklingsstrategi: Produktutveckling: Genom att ta vara på de forskningsresultat som forskarna tar fram och via institutet implementera dessa i befintliga företags förbränningsutrustning. Förädling: Genom att samarbeta som t ex inom föreningen SCEA kan institutet verifiera nya produktkombinationer som tillsammans bättre fyller marknadens behov.

2 Affärsutveckling: Institutet blir därmed en språngbräda med nya produkter och nya produktkombinationer som i sin tur skapar förutsättningar till nya affärer Nätverk/Samverkan: IRETI-institutet är grundat just för att skapa en gemensam plattform som t ex föreningen SCEA och utnyttja varandras nätverk kan man tillsammans skapa förutsättningar för samarbete på nya marknader. Kompetensutveckling/lärande: Många av företagen behöver utbildning för våga ta steget ut på en exportmarknad. Ett IRETI skulle kunna bli den naturliga partnern att arrangera sådana utbildningar. Nya marknader: Ett IRETI-institut öppnar i dagsläget upp för marknaden i USA, men kommer framgent att även jobba mot andra marknader. Marknadsföring: Ett IRETI-institut kan även hjälpa till med marknadsföring. Kultur: Om man räknar in affärsmoral och etik kan även detta delmål räknas in. På det hela taget har förstudien varit mycket lyckad. Arbetsgruppen har fungerat utmärkt och vi har tillsammans genomfört allt de vi förutsatt oss att göra. Slutsatsen av arbetet har blivit att vi är stärkta i vår uppfattning att det är möjligt att etablera ett IRETI SE och att det även finns avgörande fördelar till att detta institut lokaliseras till Västa Skaraborg och Lidköping. Viktigast inför framtiden är att det nu finns en väl underbyggd Business Plan att presentera för såväl stiftare som tänkbara finansiärer. Omvärldsanalysen och Genomgången av Tänkbara Finansiärer har gett ett så tydligt positivt resultat att vi anser det vara självklart att gå vidare med ett genomförande enligt den Genomförandeplan som tagits fram av arbetsgruppen. Notera att denna förstudie har gjorts i avsikt att undersöka möjligheterna att inrätta ett IRETI- institut i Lidköping. Det är därför alltför tidigt att se verkliga resultat från ett västsvenskt IRETI institut men de allra flesta som vi under förstudien har kommit i kontakt med, från statliga myndigheter till regionala organisationer, har varit mycket positiva till att projektet får genomföras. Vad är bakgrunden till projektidén? När USA:s ambassadör Michael M Wood i april 2007 presenterade sin lista "The One Big Thing" blev detta en väckarklocka för många små och medelstora miljöteknikföretag att inse att tillämpad svensk bioenergi- och miljöteknik tekniskt sett ligger i frontlinjen i världen. Men samtidigt konstaterades också branschens företag är ofta små och rädda för att ge sig ut på en exportmarknad. Förutom språkmässiga barriärer finns hinder i form av olika standarder, provningsförfarande, tester etc liksom en rädsla inför helt andra affärskulturer. Tillsammans gör detta att man avstår från att ta steget. Trots att man ofta skulle vilja prova och trots att man är medveten om att man har produkter som är tillräckligt bra, så vågar man inte på egen hand. Bland de först identifierade hindren var just rädslan för alla advokater och domstolsförfaranden som väntar i USA. En nation full av hajar som längtar efter att få hugga en i bitar. ÄFAB har funnits med på Ambassadör Michael M Woods lista sedan den först presenterades. ÄFAB:s målsättning har sedan dess varit att genom samverkan utnyttja de möjligheter detta öppnat skapa en plattform för våra SME-företag så att den vågar satsa på export av bioenergiteknik till USA. På initiativ av ÄFAB och med svenska generalkonsulatet i Los Angeles som värd bildades i juni 2007 en svensk/amerikansk arbetsgrupp med syfte att skapa IRETI, International Renewable Energy Technology Institute. Ett svensk/amerikanskt institut som till skillnad från traditionella forskningsinstitut skall med att hjälpa företag och teknik att överbrygga the valley of death. Det vill säga hjälpa ny teknik in på marknaden genom att hjälpa till med att anpassa produkten till standarder, provningsmetoder och krav samt utbilda och certifiera installatörer. I september 2007 skickade arbetsgruppen ut en RFP till 16 av USA:s delstater med en förfrågan om intresse att hysa IRETI och vad man i så fall skulle kunna tänka sig att erbjuda/tillföra institutet. När svarstiden gick ut i december hade 6 delstater svarat och inkommit med förslag. 3 av dessa, Minnesota, State of New York och Georgia valdes sedan ut som huvudkandidater och besöktes av ar-

3 betsgruppen. Efter besöken i Georgia, New York och Minnesota konstaterades att det var omöjligt att kunna välja ut en delstat som bättre än det andra. Alternativen kompletterade varandra mer än de konkurrerande- så arbetsgruppen beslutade att försöka få delstaterna att samarbeta i stället för att vi skulle tvingas välja ut en av dem. Med kort varsel fick vi representanter från samtliga delstater att komma till House of Sweden i Washington DC den 4 april för ett gemensamt möte där även Lars Guldbrand från Energimyndigheten och Ami Chiang och Drew D Bond från Department of Energy deltog. Mötet i Washington den 4 mars resulterade i att våra tre kandidater enades om att samarbeta inför bildandet av IRETI och att vi tillsammans skulle söka medfinansiering från Department of Energy och Kingdom of Sweden. Institutet skulle därmed bli det första i sitt slag där delstater samarbetar sinsemellan och även internationellt och där man strävar efter att ge även de små företagen samma möjligheter att etablera sig på den amerikanska marknaden som de större företagen har i kraft av mera ekonomiska muskler och erfaren personal. Ett första IRETI- institut bildades under 2009 i Minnesota med 1,5 milj USD i finansiering från Minnesota State och ytterligare 5,0 milj USD är på väg från Department of Energy i Washington. Under resans gång har vi sedan konstaterat att det blir svårt för svenska myndigheter att investera i ett institut i USA, varför vi på uppmaning av bl a Vinnova istället börjat undersöka möjligheterna att starta ett motsvarande helfinansierat svenskt IRETI-institut. Vad planerade du att genomföra i projektet enligt projektplanen? IRETI-projektet syftar till att genom samverkan skapa en gemensam plattform som kan ge svenska små och medelstora företag den trygghet- och bidra med de kunskaper som behövs för att företagen ska våga ta steget att börja exportera till Nordamerika och andra marknader. Den övergripande målsättningen med IRETI är att stärka de svenska SME företagens möjligheter att växa. Ett delmål är också att genom IRETI skall skapa en kreativ mötesplats där de enskilda företagen kan mötas och samverka inför etablering på nya exportmarknader. ÄFAB har med stöd i detta arbete med IRETI som plattform även startat en förening, Scandinavian Cleantech Export, som i dagsläget har 14 st medlemmar (varav fyra är verksamma i Skaraborg; Ecoera AB, Vänertekno AB, Hålltorps Säteri och ÄFAB) som vill satsa på att genom samverkan komma ut på en exportmarknad. Föreningen har sitt säte i Lidköping och undertecknad är ordförande. Men för att komma vidare i detta arbete måste förutsättningarna för ett svenskt IRETI- intitut lokaliserat till Lidköping utvärderas. I denna förstudie har vi etablerat en fungerande arbetsgrupp med representanter från såväl forskarhåll, näringsliv som politiken. En svensk verksamhets- och finansieringsplan skulle tas fram och denna skall även innehålla hur IRETI-instituten inbördes skall samarbeta. Vad genomförde du i projektet? Målet för denna förstudie har varit att dels samla/bilda en mindre arbetsgrupp med ett brett kontaktnät som kan föra arbetet vidare och att dels internt inom arbetsgruppen öka kunskapen kring möjligheterna att skapa ett svenskt IRETI- institut i Lidköping, samt att tillsammans med andra intressenter ta fram en genomförandeplan som kan leda fram till en etablering. På det hela taget har förstudien varit mycket lyckad. Arbetsgruppen har fungerat utmärkt och vi har tillsammans genomfört allt de vi förutsatt oss att göra. Slutsatsen av arbetet har blivit att vi är stärkta i vår uppfattning att det är möjligt att etablera ett IRETI SE och att det även finns avgörande fördelar till att detta institut lokaliseras till Västa Skaraborg och Lidköping. Identifierade problem Inför vår förstudie fanns det ett antal frågor och synpunkter som noterats och som måste besvaras

4 eller övervägas inför en fortsatt diskussion runt de olika finansieringsalternativen. En omständighet kan vara att de flesta stödprogrammen idag har en slagsida mot forskning, utveckling, demonstration och innovationer. För IRETI innebär detta att förutsättningarna för stöd är beroende av att dessa olika delar av projektet tydliggörs samtidigt som uniciteten egentligen är implementering av känd spetsteknologi. De svenska och europeiska bidragssystemen är samtidigt också begränsade i sina möjligheter att med bidrag stödja större infrastrukturprojekt som investerar i existerande teknik/metod. Det finns dock i samhället i stort en koncensus kring att ett mer aktivt stöd till entreprenörskap och mindre företag är ett viktigt verktyg för Sverige att komma ut ur dagens finansiella kris. Först och främst är stödmöjligheterna från de flesta programmen beroende av vem som söker stöd och ägarkonstellationen kan därför vara en avgörande faktor vid en ansökan. Kriterierna varierar från program till program och förutom det vanligaste kriteriet som berör huruvida företaget kan räknas som ett SME eller inte, så riktar sig många av de olika stödprogrammen till antingen främst kommersiella aktörer, som t ex Regionalt investeringsstöd, eller icke-kommersiella aktörer som ERUF. Det är därför viktigt att det klart kan presenteras vem som ligger bakom en ansökan samt hur IRETI:s formella organisation kommer att se ut i ett längre perspektiv. Ett förslag till upplägg som tar hänsyn till detta finns i vår Business Plan. En grundläggande faktor och återkommande punkt i de stödprogram som finns är även projektets regionala anknytning. Vi har därför konstaterat att Lidköpings kommuns roll som medfinansiär måste ges en framträdande roll i kontakten med både Västra Götalandsregionen och ERUF och även senare i ansökningsprocessen för att visa på att projektet kommer ha en positiv inverkan på regionens tillväxt och näringslivsutveckling. Anledningen till detta är att arbetsgruppen tillsammans med GIA Sweden AB bedömer att de program där stödpotentialen är som störst har en tydlig regional karaktär, som regionalstöd via Västra Götalandsregionen samt ERUF. En tydlig regional anknytning är också positivt i kontakten med Energimyndigheten, då de gärna ser samverkansprojekt mellan olika aktörer. I GIA:s Finansieringsanalys tar man som alternativ även upp att IRETI får en mer kommersiell form där IRETI erbjuder affärstjänster till företag. En sådan form har därför också diskuteras i ett längre tidsperspektiv eftersom stöd sällan ges mer än 1-3 år och frågan hur IRETI ska finansiera sin verksamhet efter det att stödperioden gått ut är beroende på hur IRETI etableras. Budgetfördelningen av IRETI projektet kan inte slutföras innan de stiftande parterna har kommit överens. Men det är viktigt att tidigt särskilja de kostnader som rör själva uppförande av institutet i Lidköping för att klargöra att eventuellt stöd inte kommer att täcka detta, i de fall att stödet inte får användas till dylika investeringar. Som exempel på detta stöder Västra Götalandsregionen inte investeringar i lokaler så i en eventuell ansökan är det mycket viktigt att en detaljerad budget presenteras samt hur affärsplanen ser ut i ett längre perspektiv. En annan potentiell stötesten för projektet är det faktum att det på marknaden redan finns aktörer, både privata och offentliga som arbetar med rådgivning riktad till IRETI:s målgrupp. Bland dessa aktörer finns EcoEx, Exportrådet och Handelskammare. Detta kan också påverka möjligheterna för stöd från de olika offentliga programmen. Men då dessa organisationer ofta är regionala och icke vinstdrivande borde det underlätta för en dialog och ett samarbete snarare än en konfrontation och konkurrens. Arbetsgruppen har tittat närmare på dessa förhållanden i den Omvärldsanalys som genomförts. Vi känner behovet men är fortfarande osäker på vilken roll som de företag IRETI vänder sig till kommer att ha. Det är viktigt att det skall vara enkelt för företagen att få hjälp av IRETI. I vår Business Plan utgår vi från att samhället kan omfördela en del av forskningsanslagen så att IRETI själv får formen av bidragsgivare där man kan erbjuda gratis eller kraftigt subventionerade tjänster. Om detta skulle misslyckas så får IRETIs kunder betala för de tjänster som IRETI erbjuder. Men då finns det i sådana fall flera möjligheter för dem att ansöka om stöd via både statliga och regionalt bidrag till företagsutveckling. Men vi är oroliga för att de företag som IRETI vänder sig till är okunniga om vilka möjligheter som finns för att söka bidrag och att man har i de flesta fall saknar erfarenhet av att ansöka om medel. Att det är för krångligt. Om företagen i det senare fallet själv får ordna finansieringen kan IRETI få en mer framträdande roll där IRETI står i centrum av ett nätverk. I så finns det möjlighet att ansöka om stöd till kluster och nätverksskapande mellan små och medelstora företag. Stödet för sådana satsningar är dock inte av

5 den storleken att det täcker den projekterade budgeten och vi anser att det snarare kan vara ett komplement och ett stödalternativ för de enskilda företag som IRETI vänder sig till. Slutligen så kommer framtida stödmöjligheter vara beroende av vilka liknande projekt som existerar på den svenska marknaden. Institut och organisationer som EcoEx och SVEBIO är välkända och erbjuder en relativt bred kompetens och olika tjänster. Tidigare satsningar som Cleantech Investment bör också studeras så att IRETI:s unicitet poängteras i jämförelse. Enligt vad GIA Sweden erfar så är stödprogrammen noga med att inte alltför lika projekt lanseras och utifrån det perspektivet måste IRETI vara beredd på att kunna motivera varför IRETI:s tjänster inte kan utföras av existerande organisationer. Vägen att nå målen Nedlagt arbete i förstudien har visat att det finns ett stort uttalat behov av ett forskningsinstitut som likt IRETI skulle öppna upp för en svensk export av bioenergiteknik till USA och på sikt även till andra länder. Det finns även ett behov av en samlingsplats där ny teknik får möjlighet att växa och i en miljö där nya idéer kan växa till nya produkter och nya företag. I ett första steg ligger fokus på att undersöka möjligheterna att skapa ett svenskt IRETI-institut lokaliserat till Lidköping. Utöver att Lidköpings kommun är beredd att delfinansiera ett IRETI institut om det förläggs till Lidköping innebär en lokalisering till orten ytterligare minst två andra fördelar: Dels hamnar man geografiskt mitt i Bioenergisverige, i en aktiv och positiv region nära de tillverkande branschföretagen. Dels hamnar man utanför den traditionella forskarvärlden som finns i anslutning till universitet och högskolor vilket är viktigt för att institutet även på sikt skall kunna behålla sin särställning som ett forskningsinstitut som arbetar nära branschen och som är lyhörd för branschföretagens behov av forskning och utveckling. I det första stadiet kommer IRETI:s aktiviteter främst rikta sig till att hjälpa svenska företag att uppfylla amerikanska standarder vad gäller kvalitet, föreskrifter och certifieringsprocesser. Tillsammans med den etablerade forskningen skall IRETI SE och IRETI MN även att arbeta för en harmonisering av standarder, med prioritet på standarder som rör miljö, effektivitet och säkerhet. Denna förstudien har därefter fokuserats på tre målbilder; Businessplan, Omvärldsanalys och möjliga Finansieringsalternativ vilka tillsammans sedan bildar grunden för en Genomförandeplan. Detaljerna i dessa tre dokument är viktiga för att attrahera såväl stiftare som kapital och detaljerna är därför av naturliga skäl konfidentiella. Men för att ändå ge en bild av omfattningen av arbetet redovisar vi en innehållsförteckning av vår Business Plan som bilaga 1. Business Plan Eftersom ett svenskt IRETI institut skall samarbeta med motsvarande institut i USA är affärsplanen skriven på engelska och utarbetad i nära samarbete med IRETI MN. Parallellt har vi även tillsammans tagit fram ett Memo of Understanding som skall utgöra grunden för ett framtida samarbetsavtal mellan IRETI MN och ett ev IRETI SE. Konceptet med IRETI är unikt då institutet generellt sett inte skall arbeta med traditionell forskning utan istället fokusera på att redan utvecklad teknik får en bättre möjlighet att etablera sig på marknaden. Att hjälpa företagen att överbrygga vad man brukar kalla dödens dal eller valley of death. Den utarbetade affärsplanen utgår från att ett svenskt IRETI institut etableras i form av en stiftelse, med tre till fem initiala stiftare som var och en representerar ett kompletterande verksamhetsområde. Affärsplanen är så konstruerad att ett IRETI SE inte skall konkurera med redan etablerade forskningsinstitut och certifieringsorgan. Institutet skall istället komplettera och samarbeta med universitet och högskolor. Detta genom att vara fristående och istället erbjuda små och medelstora företag hjälp med att vidareutveckla och anpassa sina produkter i ett tidigt skede. Härmed kan man överföra nya forskningsresultat till verkliga produkter där de senaste forskningsrönen finns implementerat. För att lyckas är det viktigt att ett IRETI- institut har ett förtroende bland våra svenska små- och medelstora företag. ÄFAB har mer än 25 års erfarenhet att jobba som länk mellan entreprenörer och forskare och just det arbetet är anledningen till att vårt företag listades på ambassadör Wood lista The One Big Thing. Genom att fånga upp de problemställningar kring bioenergi som små och me-

6 delstora företag definierar, och tillsammans med FoU-institutioner (universitet och högskolor) och teknikutvecklande företag försöker ÄFAB att implementera lösningar på problemen optimeras företagens produkter samtidigt som man stimulerar företagen att samarbeta och underlättar för utvecklingen av gemensamma exportsatsningar. ÄFAB har även kanslifunktionen för PellSam branschorganisation och är initiativtagare till föreningen SCEA (Scandinavian Cleantech Export Association) samt är en viktig pusselbit i IRETI-STT på den amerikanska sidan. Det betyder att det finns ett koncensus från branschföretagen att arbeta tillsammans med ÄFAB för att öka sin kunskap och för att etablera sig på nya marknader. Ett svenskt IRETI skulle kunna erbjuda: Erbjuda ett antal gratis arbetsveckor som support till svenska företag och organisationer som önskar vidareutveckla sina produkter och optimera prestandan innan produkten går till traditionell Testning och Certifiering. Ökade möjligheter för svenska företag att etablera sig på nya bioenergimarknader och därmed även skapa nya arbetstillfällen och hjälpa små företag att växa. Öppna upp för svenska Cleantech-företag att etablera sig på den amerikanska marknaden. Ökad förståelse för användandet av förnybar energi såväl här hemma som på en exportmarknad Ökat samarbete mellan Sverige och USA när det gäller att utveckla nya produkter inom förnybar energi. Möjlighet att stärka Sveriges roll som ledande nation inom Cleantech. Erbjuda svenska SME- företag en möjlighet att utvecklas på samma sätt som större företag klarar på egen hand. Ett svensk IRETI integrerat i ett internationellt samarbete med de övriga IRETI- instituten är utarbetat i samarbete med IRETI MN och Biobusiness Alliance of Minnesota och kan synliggöras i nedanstående schema. Bilden från Business Plan visar hur ett svenskt IRETI kopplas ihop med det existerande IRETI-STT

7 Samarbetet med IRETI MN är också en viktig länk i arbetet med att lyfta över svensk teknologi till amerikanska värmesystem, och samarbetet inom IRETI-STT öppnar på sikt nya möjligheter för ett ökat samarbete mellan svenska och amerikanska företag. Budget för ett svenskt IRETI omsluter drygt 24 milj. SEK för de första tre åren och har fullt utbyggt 7 anställda. Finansieringen föreslås i affärsplanen komma dels från stiftarkapital och dels från omfördelning av befintliga forskningsanslag samt till en mindre del från de deltagande företagen. Omvärldsanalys För att kunna etablera ett nytt IRETI- institut är det viktigt att man kan samverka med andra existerande organisationer och företag på marknaden. Vi har därför bedömt att det som extra viktigt att få fram en ordentlig omvärldsanalys för att om det finns konkurrerande aktörer eller om det finns andra organisationer som arbetar på ett liknade sätt. GIA SWEDEN AB har för vår räkning sammanställt en bred översiktlig information om ett antal aktörer som kan vara av intresse för IRETI och flertalet av dessa organisationer och företag är möjliga samarbetspartners. Vår gemensamma slutsats efter att ha gått igenom fler än 35 företag och organisationer är att det för det första inte finns något liknade IRETI på marknaden i Sverige och sannolikt inte heller i Europa. Det finns dock en del regionala organisationer typ Ecoex och Biogas Väst som till en del arbetar inom samma område som ett IRETI kommer att göra. Men då dessa organisationer för det andra icke är vinstdrivna borde det underlätta för en dialog och ett samarbete. GIA SWEDEN AB betonar dock att detta kan komma att förändras om/när den ökade kunskapen och intresset för export av svensk bioenergiteknik och andra miljölösningar gör att alternativ till IRETI etableras. En slutsats av detta är därför för det tredje att det är en fördel om institutet kan etableras så snart som möjligt. Då även omvärldsanalysen är ett dokument som kostat oss såväl arbetstid som stora pengar och dessutom innehåller uppgifter som vi i första hand avser att presentera för stiftare och finansiärer nöjer vi oss med att i denna rapport enbart redovisa att analysen omfattar 4 st nationella organisationer, 13 st regionala organisationer, 2 st forskningsinstitut, 6 st tredjepartscertifieringar och privata företag runt om i Europa samt 10 st övriga aktörer såsom t ex Chalmers Innovation, Innovatum etc. Slutsatsen av vår omvärldsanalys är således att det finns ett behov av ett IRETI- institut även i Sverige, och att Lidköping och Västra Skaraborg som etableringsort är ett utmärkt val då det i regionen finns många tänkbara samarbetspartners samt att många av de företag som är aktuella i en första omgång också är lokaliserade till regionen. Finansieringsalternativ ÄFAB har uppdragit åt GIA Sweden AB att identifiera möjliga finansieringskällor från offentliga stödprogram i Sverige, Norden och i EU för finansiering av IRETI samt till att ge rekommendationer kring hur detta projekt kan finansieras helt eller delvis av utvalda stödprogram. Vårt önskemål har även varit att få en kreativ approach, dvs. att man även inkluderat stödmöjligheter som man bedömer skulle kunna vara av värde för IRETI utan att en omedelbar koppling finns till den information i t ex Business Plan som finns tillgänglig just nu. Vid behov har kontakt tagits med ansvarig nationell myndighet, Europeiska Kommissionen och andra offentliga stödgivare, för att diskutera förutsättningarna för IRETI. GIA Sweden AB har analyserat och varit i kontakt med följande program och myndigheter: Vinnova, Energimyndigheten, Västra Götalandsregionen, Tillväxtverket, Invest in Sweden Agency (ISA) och Mistra. Även enskilda program har kontaktats som t.ex. Miljödrivna Marknader,Miljöinnovationer, Vinnväxt och ProEnviro. I rapporten anges de stödformer som GIA Sweden bedömer är mest intressanta för IRETI. Rapporten innefattar såväl offentliga bidragsprogram som lån från offentliga aktörer. I sin helhet är stödrapporten ett underlag för framtida investeringsbeslut avseende IRETI och kan med fördel användas som ett praktiskt verktyg för strategiskt arbete med EU-stöd och annan offentlig finansiering. Detaljerna i rapporten är konfidentiella men huvuddragen kan ändå sammanfattas som följer: Vår bedömning efter att ha studerat de beställda rapporterna och efter samtal med olika aktörer är att IRETI kommer att kunna dra ekonomisk nytta av de kommande miljö- och energisatsningarna eftersom regeringen uttryckligen vill stödja projekt som leder till att innovativ svensk energiteknik får ett större genomslag på den inhemska såväl som den internationella marknaden. Svenska staten har under finansierat små och stora infrastrukturprojekt genom programmet KLIMP, vars

8 syfte var att stödja investeringar som leder till minskade utsläpp av växthusgaser. Som exempel på investeringar som givits inom KLIMP så har Business Region Göteborg fått över 25 Mkr till olika satsningar inom bioenergi och biogas. I den nya budgeten som publicerades i september 2009 nämns också kommersialisering och spridning av ny teknik som viktig del i arbetet med att nå regeringens miljömål. Sveriges roll som tongivande internationellt vad gäller energiteknik uppmärksammas i budgeten men även det faktum att stöd behövs för demonstration av nya lösningar på en industriell skala. Regeringen avsätter därför 875 miljoner för demonstration och kommersialisering av ny energiteknik, framför allt energiteknik med omfattande exportpotential. Att export och kommersialisering av svensk energi teknik ses som viktigt för framtida tillväxt inom energi området är självklart uppmuntrande för IRETI projektet och vi bedömer att flera av de stödprogram och myndigheter som nämnts i den här analysen kommer att få ökat anslag för projekt som ligger närmare marknaden än vad traditionell forskning och utvecklingsprojekt gör. Frågan är hur länge det dröjer innan budgetens prioriteringsområden syns i myndigheternas och de olika programmens utlysningar. Vi anser dock att det är positivt att export och kommersialiserings projekt uppmuntras av den nuvarande regeringen och detta bör även användas som ett argument i kontakten med de olika nationellt finansierade stödprogrammen. Energimyndigheten arbetar för att skapa villkor för en effektiv och hållbar energianvändning och en kostnadseffektiv svensk energiförsörjning. Arbetet bedrivs bland annat genom att stödja FoU genom bidrag och villkorslån för ny kunskap kring tillförsel, omvandling, distribution och användning av energi. Stöd lämnas även till pilot- och demonstrationsanläggningar där ny teknik, metod och process prövas. Energimyndighetens finansiering kan uppgå till flera miljoner kronor och gränserna för finansiering kan också variera mellan projekt och över tid. Kostnader är stödberättigade från och med den dag ansökan beviljas. Enligt vad GIA Sweden erfar är Energimyndigheten en viktig potentiell partner i IRETI projektet eftersom stöd från andra intressanta program som ERUF och Västra Götalandsregionen inte täcker alla sorters investeringar och kan därigenom kompletteras via Energimyndigheten. Stöd från ERUF kräver också annan offentlig medfinansiering på 60% vilket gör att Energimyndigheten kan bli av vikt vid en vidare diskussion med Västra Götalandsregionen och ERUF. Vinnova satsar på ett brett angreppssätt inom miljö och energiteknik. Fokus ska inte bara ligga på produktframtagning och energislag utan även till exempel på tjänster kopplade till produkter. För att utveckla nya tekniklösningar som minskar koldioxidutsläppen och ökar tillförsel av energi från förnybara källor krävs omfattande investeringar i FoU och demonstrationsanläggningar. Det är också viktigt att effektivisera nyttiggörandet av forskningsresultat för att snabbare kunna omsätta dessa i tillämpningar. Samtidigt ger detta en möjlighet för svenskt näringsliv att utveckla sin konkurrenskraft och öka sin export. Det finns en stor potential för klimatsmarta lösningar i industriella tillämpningar. Detta ger en möjlighet för svenskt näringsliv att utveckla sin konkurrenskraft och öka sin export samtidigt som industrin ställs om till en grön och hållbar ekonomi. Sverige har lång tradition inom en rad områden som hållbart samhällsbyggande, hållbara transporter och logistik samt miljöskyddstekniker. Andra svenska styrkeområden som har stor betydelse för miljö och klimatutvecklingen är materialteknik, nanoteknik och bioteknik. GIA Sweden har varit i kontakt med Cecilia Johansson som är ansvarig för VINNVÄXT programmet på Vinnova och hon ansåg att IRETI projektet lät intressant. Hon ansåg dock att IRETI:s ägarstruktur behövde konkretiseras samt vilka kriterier som medlemmarna eller IRETI:s kunder måste uppfylla. Programmet syftar till att öka samarbetet mellan olika samhällssektorer där de olika parterna deltar aktivt i arbetet och detta måste också kunna visas i en ansökan. Enligt Cecilia är Vinnova i färd med att utarbeta en strategi för hur de ska arbeta gentemot cleantech sektorn och hur den ska definieras och IRETI kan därför vara ett gott exempel på framtida lösningar på nuvarande problem. Enligt vår mening är stöd från Vinnova en möjlighet om IRETI får en mer forskningsinriktad utformning. Vi vill tillägga att Vinnovas program fortfarande bör hållas under uppsikt eftersom ett flertal av

9 programmen riktar sig till mindre företag, vilket gör att företagen involverade i IRETI har potential att få stöd. EU:s strukturfonder Europeiska regionala utvecklingsfonden (ERUF) och Europeiska socialfonden (ESF) syftar till att öka den ekonomiska och sociala samhörigheten mellan medlemsländerna och är ett viktigt instrument för att minska regionala skillnader i ekonomisk utveckling. Målet för strukturfonderna är att öka regionernas sysselsättning och entreprenörskap så att tillväxt, inflyttning och investeringar ökar. Omfattning, inriktning och kriterier för finansiering varierar beroende på var man befinner sig i landet. IRETI:s hemmahörande i Lidköping innebär att Västsverige är det aktuella programmet och huvudmålet för det regionala operativa programmet för Västsverige är att förbättra den ekonomiska tillväxten genom att skapa fler företag och uppmuntra hållbar stadsutveckling. Projekt som ansöker om stöd till Västsveriges regionala strukturfonds program måste ha nationell offentlig medfinansiering på 60%. Privat finansiering bör också ingå men räcker inte som medfinansiering. Vi bedömer att IRETI innefattar element som kan visa på potential för ökad samhällsnytta och det är därför av vikt att element i projektet som leder till detta lyfts fram i en kommande ansökan till ERUF. Eftersom ERUF inte stöder hårda investeringar i företag är det också nödvändigt att IRETI inte innebär ett renodlat företagsstöd till enskilda företag. ERUF stöder i vanliga fall främst projekt som gynnar det lokala näringslivet och regionen samt är nyskapande och därför bör även dessa faktorer lyftas fram i projektet. Lidköpings kommuns roll är därmed viktig i sammanhanget eftersom kommunala ansökningar uppmuntras. Västra Götalandsregionens insatser inom energi och miljöområdet hanteras av Miljönämnden. Miljönämnden prioriterar insatser som är nyskapande och som syftar till att bygga upp strukturer som kan leva vidare av egen kraft. Dessutom prioriteras sådana insatser som är tvärsektoriella och gränsöverskridande, d.v.s. berör flera och nya aktörer inom olika sektorer. Miljönämnden prioriterar också insatser där man tidigt i planeringen kunnat vara med och ge synpunkter på verksamheten liksom på Västra Götalandsregionens engagemang i projektet. Nyckelord är kompetens försörjning, förnyelse och tillgänglighet. Insatserna koncentreras främst på att utveckla entreprenörskap bl.a. genom att intressera ungdomar för företagande, stödja nya innovationer, stärka och utveckla inkubatorer och teknikparker i anslutning till universitet och högskolor samt stimulera nyföretagande genom såddfinansiering, klusterutveckling och industriell utveckling. Västra Götalandsregionen är en viktig potentiell partner i IRETI projektet där det eventuella stödet kan bli relativt stort och löpa över längre period. Det faktum att projekt där Västra Götalandsregionen är delaktiga i ett tidigt stadium prioriteras bör ses som positivt eftersom projektet har en uttalat regional förankring. Lidköpings kommuns roll i projektet måste därför lyftas fram eftersom projekt med kommunal prägel kräver att kommunen är inblandad. Det är också viktigt att projektets nytta för regionen i stort lyfts fram, på samma sätt som för ERUF. Västra Götalandsregionens prioritering av nyskapande och tvärsektoriella projekt som på längre sikt har potential att bli självgående gör att det kompletterar ERUF väl. ERUF:s stöd riktar sig som sagt också till projekt som stärker regionen men eftersom stöd från ERUF får täcka investeringar i maskiner och hyra av byggnad kan därför Västra Götalandsregionens stöd användas till att skapa ett fundament för IRETI:s långsiktiga existens. Västra Götalandsregionen har själva eller tillsammans med ERUF stöttat ett antal projekt de senaste åren som har en likartad form eller inriktning som IRETI. Med programmet Miljödrivna marknader (Tillväxtverket) får svenska små och medelstora företag möjlighet att stärka sin konkurrenskraft, utveckla sina affärer och öka sin försäljning av varor och tjänster på de miljödrivna marknaderna. Stöd ges inom fyra områden: Utveckling av företagsnätverk och mötesplatser Rådgivning inom miljödriven affärsutveckling Utveckling av gemensamma systemlösningar Samordning och stöd vid upphandling GIA Sweden har varit i kontakt med Helen Bålman och Kristina Mårtensson och diskuterat IRETI projektet. Helen var också involverad det tidigare projekt som ÄFAB fått stöd för och som innebar

10 skapandet av en plattform för företag inom bioenergi sektorn. I vår kontakt med Helen och Kristina fick vi även rekommendationen att IRETI:s länk till det tidigare projektet lyfts fram och att den kommersiella betydelsen för de involverade företagen klargörs. Programmet stöder ej löpande verksamhet eller verifiering av teknik så vi rekommenderar därför att IRETI projektet lyfts fram som en kommersiell och tillväxtbaserad plattform för företag för att säkerställa att en ansökan kan göras till programmet. Enligt vad GIA Sweden erfar så är Kristina positivt inställd till vidare samarbete med ÄFAB vilket enligt GIA Sweden vilket borde underlätta fortsatt finansiering. Bland de övriga regionala stöden har vi tittat närmare på Regionalt investeringsstöd som är en svensk statlig finansieringsform avsedd för investeringar inom de regionalpolitiska stödområdena. Stödet ska främja ekonomisk tillväxt, samhällsekonomisk lämplig lokalisering av näringslivet och en balanserad regional utveckling. Regionalt utvecklings bidrag medfinansieras av EUs regionala utvecklingsfond. Regionalt bidrag till företagsutveckling riktar sig till privatägda små och medelstora företag som bedriver verksamhet på marknadsmässiga villkor samt företag som gemensamt genomför ett samverkansprojekt för investeringar. Bidrag får i detta fall lämnas även till stora företag under förutsättning att de ingår i ett samverkansprojekt med små eller medelstora företag samt till en organisation om denna administrerar samverkansprojektet. Bidraget ska främja tillväxt i bidragsföretagen och därmed en hållbar regional tillväxt. Det är avsett för investeringar i små och medelstora företag som bedöms bli lönsamma på sikt och ge varaktig sysselsättning. Hänsyn tas till om konkurrensförhållandena påverkas negativt på den marknad där verksamheten skall bedrivas. Västra Götalandsregionen vill med regional såddfinansiering utveckla fler nya kvalificerade teknikoch kunskapsbaserade företag med internationell konkurrenskraft. Såddfinansieringen är en satsning på finansiering av utvecklingsinsatser i tidigt företagsskede bland nya teknik- och kunskapsbaserade företag. Syftet är att utveckla konceptet så långt att andra finansiärer bättre kan bedöma dess potential och därmed svara för den fortsatta kommersialiseringen. Sysselsättningsbidraget är ett annat av de regionalpolitiska företagsstöden, som syftar till ökad tillväxt och en balanserad regional utveckling. En negativ aspekt med programmet är att det ej kan kombineras med regionalt investeringsstöd och det är därför viktigt att budgeten studeras för att se vilket av stöden som påverkar den mest. Sysselsättningsbidrag kan vara ett viktigt stöd i projekt där lönekostnader upptar en stor del av budgeten. Stöd för lönekostnader kan därför bli betydelsefulla för projektet. Det nationella programmet Miljöinnovationer syftar till att initiera forsknings- och utvecklingsprojekt vars resultat ska bidra till att utveckla och tillämpa nya miljöanpassade lösningar som bidrar till hållbar produktion och konsumtion samt hållbara transporter med tydliga miljöfördelar i förhållande till befintliga eller alternativa lösningar sett i ett livscykelperspektiv. Målet är ny kunskap och nya framgångsrika produkter, tjänster och processer. Programmet inriktar sig främst på följande områden: Hållbart nyttjande av naturresurser IT för miljö Hållbar stadsutveckling Effektiv energianvändning Utlysningen välkomnar projektförslag som främjar innovativ användning av ny och befintlig kunskap, erfarenhet och teknik såväl nationellt som internationellt. Projekt kan avse hela kedjan av insatser från policy och styrmedel, via forskning och teknikutveckling till demonstrationsprojekt och pilotstudier. Inom ramen för programmet är det främst delprogrammet Hållbart stadsbyggande som vi bedömer vara intressant för IRETI. Programmet täcker som sagt ett antal olika projektformer men det är inte tänkt att stödja uppbyggnaden av institut eller centrum.

11 Bland tänkbara långivare har vi tittat på Nordiska investeringsbanken och Europeiska Investeringsbanken. Nordiska investeringsbanken (NIB) ägs gemensamt av Sverige, Danmark, Norge, Finland, Island, Lettland, Estland och Litauen. Bankens främsta syfte är att främja medlemsländernas tillväxt genom långfristig upplåning till privata och offentliga projekt. NIB finansierar investeringsprojekt och projektexport såväl inom medlemsländerna som utanför medlemsländerna. Hög prioritet ges investeringar som främjar det ekonomiska samarbetet mellan medlemsländerna. NIB:s kreditgivning lämpar sig väl för investeringar som tryggar energiförsörjning, förbättrar infrastruktur eller stöder forskning och utveckling. GIA Sweden har varit i kontakt med Lars Synnes som berättade att NIB nu har ett förstärkt miljömandat och därför är intresserade av projekt inom energiområdet. Lånebeloppen är i normala fall i storleken MSEK. Lars ansåg att IRETI projektet lät intressant, eftersom cleantech är en prioriterad sektor för NIB. Den relativt låga budgeten för IRETI kan dock vara ett hinder eftersom NIB i vanliga fall inte stödjer projekt med en budget mindre än 100 MSEK. Europeiska Investeringsbanken (EIB) finansierar investeringsprojekt som direkt eller indirekt gynnar EU:s mål och verksamhet. Åtgärderna ska framför allt stödja ekonomiskt mindre gynnade områden och verka för ökad social och ekonomisk sammanhållning. De senaste åren har EIB även gynnat olika miljö- och energiprojekt. Medlen från EIB är tänkta att tjäna som katalysator för att locka till sig andra finansiärer, t.ex. internationella finansinstitut eller lokala banker. EIB-lån kan kombineras med andra lån eller stöd. EIB har genom medlemsstaternas uppbackning bästa möjliga kredit värdighet (AAA) och kan därför uppbåda stora kapitalsummor till fördelaktiga villkor. Enligt GIA Swedens bedömning passar IRETI väl ihop med EIB:s målsättningar och övergripande verksamhet miljö- och energiprojekt hamnar allt högre upp på EUs politiska agenda och om investeringarna kommer skapa nya arbetstillfällen i regionen så är det än mer positivt. Vi har varit i kontakt med Ing-Marie Clevhammar som bekräftade att EIB har energi och miljöprojekt som prioriteringsområden och större projekt inom dessa områden har goda möjligheter att få lån beviljade. Enligt Ing-Marie kommer lånevillkoren för globala lån att klargöras under början av 2010 vilket innebär att det i dagsläget inte är helt klart än hur fördelaktiga lånevillkoren kommer att vara jämfört med vanliga lån. Det faktum att ansökningar från SMEs prioriteras noteras men en utvärdering görs för varje projekt så det är inte nödvändigtvis ett hinder, speciellt inte om ÄFAB står bakom en ansökan. Vi kan nu börja skönja konturerna av ett svenskt IRETI- institut lokaliserat till Lidköping.

12 Vad blev det för resultat? Förstudiens tre målbilder har visat att det finns ett behov av ett IRETI SE och att Västra Skaraborg och Lidköping är en lämplig lokaliseringsort. Vidare finns det en genomarbetad Business Plan (affärsplan) som är framtagen i nära samarbete med branschföretagen och dess önskemål. En Business Plan som dessutom harmoniserar med IRETI MN och det projekt IRETI-STT som i sin tur är sanktionerat från såväl State of Minnesota som Department of Energy. Det finns inom såväl EU som inom nationella och regionala finansieringsaktörer flera alternativ som i underhandskontakter varit positiva till att ta emot en ansökan. Därför vore det dumt att inte gå vidare. Genomförandeplan Inför det fortsatta arbetet har nedanstående genomförandeplan tagits fram. Den arbetsgrupp med representanter från Lidköpings kommun, GIA Sweden, MacCan AB och ÄFAB som arbetat med förstudien är även beredd att gå vidare och arbeta för att genomföra en etablering av IRETI SE. Fokus ligger nu på att hitta ytterligare stiftare samt att säkerställa finansieringen av de inledande tre verksamhetsåren enligt framtagen Business Plan. Nedanstående punkter kommer att genomföras parallellt eller i den ordning som det faller sig naturligt att arbeta. Arbetet med att hitta stiftare utöver ÄFAB och Lidköpings Kommun prioriteras. Önskemålet är att få med en tung aktör med koppling till forskarvärlden, ytterligare en aktör med kompetens och erfarenhet från bioenergibranschen och gärna då med koppling till biobränslen, samt eventuellt även en aktör med koppling till investerare och/eller affärsänglar. Inledande underhandkontakter har tagits och samtalen skall intensifieras under januari och februari Energimyndigheten är en viktig potentiell partner i projektet och vår kontakt på myndigheten inväntar att vi återkommer med möjliga datum för möte med honom där projektets utformning och potential kan diskuteras närmare. Energimyndigheten har bredare kriterier för sitt stöd än ERUF och Västra Götalandsregionen och utformningen på ett eventuellt stöd kan därför diskuteras med Lars om han förhåller sig positiv till ett fortsatt samarbete. Vad gäller ERUF och Västra Götalandsregionen anser vi att ett fysiskt möte bör tas relativt snart med ansvariga för båda programmen då stödet från dessa program delvis kompletterar varandra. Programmen har dessutom en tydlig regional prägel vilket gör att det är positivt om IRETI förankras väl hos de ansvariga för tillväxt och utveckling i regionen. Programmet Miljödrivna marknader kan bli aktuellt till våren 2010 men vi anser att ett möte bör tas med Tillväxtverkat för att mer konkret presentera IRETI, när institutet har kommit närmare etablering. Vi mötet bör också IRETI mål och syfte förklaras och hur det skiljer sig från tidigare, av programmet, stöttade projekt som Clean Export. Ett möte med Regionala Klusterprogrammet rekommenderas också eftersom vår kontakt tyckte att IRETI lät passande för programmet. Innan en vidare kontakt tas måste dock frågorna angående företagens kostnad, ägarbilden samt projektets länk till det tidigare finansierade projektet via Miljödrivna Marknader tydliggöras. Programmets stöd innebär att projektet i sådana fall enbart skulle få stöd för 2010 eftersom programmet kommer avvecklas efter det. Parallellt med att hitta stiftare och besöka tänkbara finansiärer pågår ett arbete med att hitta en lämplig styrelse och verksamhetsledning. Det återstår ännu mycket arbete innan ett IRETI- institut är etablerat men vi är på god väg. Det betyder samtidigt att projektets fortsättning är i behov av ytterligare finansiering. En ansökan om finansiering av Genomförandeplanen har lämnats till Lidköpings kommun och har muntligt presenterats för kommunstyrelsens arbetsutskott (KSAU) i mitten av december KSAU är positiv till en fortsättning av IRETI-projektet.

13 Om allt går enligt planerna skall Stiftelsen IRETI SE kunna bildas under första halvåret 2010 samtidigt som underhandskontakterna med tänkbara finansiärer leder fram till färdiga ansökningar. Utfallet av dessa ligger sedan till grund för etablerandet Vilka positiva effekter har projektet haft? Redan denna förstudie har bidragit till att stärka samarbetet mellan företagen inom SCEA vilket i sin tur skapat samarbeten medlemmar sinsemellan vid genomförande av mässmontrar etc. Viktigast inför framtiden är att det nu finns en Genomförandeplan som är väl underbyggd, och en fungerande arbetsgrupp som kan ta projektet vidare. Vidare finns en Business Plan att presentera för såväl stiftare som tänkbara finansiärer. Omvärldsanalysen och Genomgången av Tänkbara Finansiärer har gett ett så tydligt positivt resultat att vi anser det vara självklart att gå vidare. Förstudien har öppnat dörren och visat att det är möjligt att skapa någonting nytt. Något liknade forsknings- och utbildningsinstitut som IRETI finns som sagt inte i Sverige, och sannolikt inte heller i Europa. Men det är ingen tvekan om att behovet är stort och att det behovet finns redan idag. Säkert är också att de kommande behoven sannolikt kommer att bli ändå större mot bakgrund av att klimatfrågan kommer allt högre upp på allt fler länders agendor och skenade energipriser gör att marknaden för miljöanpassade produkter förutspås att öka mycket kraftigt. Svensk Cleantech ligger inom många områden i framkant och har därför en unik möjlighet att växa. Det unika med IRETI är att institutet inte i första hand skall jobba med traditionell forskning. Inom den traditionella forskningen finns sedan länge en rad etablerade forskningsinstitut som IRETI är tänkt att komplettera och samarbeta med. IRETI skall fokusera på att ta hand om de nya forskningsrön som andra tagit fram, att identifiera och undanröja marknadsmässiga hinder som försvårar för ny spetsteknologi att etablera sig på marknaden samt att optimera och ta fram nya systemlösningar som t ex anpassar produkterna till nya marknader. I klartext betyder detta att IRETI skall fungera som en länk mellan den traditionella forskningen och tillverkningsindustrin samtidigt som man står nära marknadens företag och marknadens behov. Genom ett IRETI institut skapas bättre förutsättningar för den traditionella forskningen på universiteten att nå ut till tillverkningsindustrin och för industrin ökar möjligheten att presentera vad man vill ha hjälp med att lösa. Det övergripande syftet med hela IRETI-projektet i såväl USA som Sverige - är att underlätta för redan gjorda uppfinningar att komma ut på marknaden. Det är därför viktigt att IRETI kan skapa den plattform eller brygga som i sin tur skall ge företagen den kunskapsbas och trygghet som man behöver känna för att våga ta steget att växa genom att etablera sig på en exportmarknad. Detta är för många av de svenska bioenergiföretagen sannolikt detta också en fråga om överlevnad då den inhemska marknaden inte är tillräckligt stor för att bära dagens alla aktörer. IRETIs målsättning är vidare att skapa nätverk för att hitta rätt samarbetspartners och utveckla utbildningsprogram och initiera bästa systemlösningar. Institutet skall inte konkurrera med etablerade certifieringsinstitut utan istället fokusera på att erbjuda företagen hjälp med produktutveckling och ge forskarna handledning kring de viktigaste hindren som företagen upplever att man vill ha hjälp att lösa. Samt genom internationellt samarbete med IRETI MN hjälpa till att utveckla och harmonisera de testmetoder som finns för olika länders förbränningsprodukter. IRETI SE skall med erfarenhet från marknadens aktörer - även verka för att denna utveckling prioriterar testmetoder som bättre lyfter fram produkter som fungerar bäst på olika marknader. Härmed skapas goda förutsättningar för tillväxt för svenska företag som i dagsläget ligger år före i utvecklingen jämfört med t ex USA. Därför är det också viktigt att det svenska IRETI institutet samverkar och kompletterar de institut som etableras i USA för att institutet skall bli den hub som företagen behöver för att etablera sig på den amerikanska marknaden. Och lyckas man i USA är det lätt att flytta hela konceptet också till andra marknader. Många av de mindre företagen vill om möjligt helst samtala med svenska företrädare inför en exportsatsning.

14 Vilka erfarenheter av projektet kan vara till nytta för andra? Eftersom varje projekt är unikt är det svårt att ge heltäckande råd om hur ett projekt skall genomföras. Nedan är dock några punkter som kan vara bra för en sökande att tänka på: Identifiera problemen och fokusera på målbilden En förutsättning för att kunna uppnå ett projekts målsättning är att man lägger tid och arbete på rätt saker. Det är lätt att man fastnar i detaljer. Var noga med att undersöka om du kan få hjälp av någon som kan lösa problemen innan du kört fast. Det finns ofta personer eller företag i din omgivning som har erfarenhet av att lösa problemen. Var ute i god tid Att genomföra ett projekt tar tid, särskilt om det finns flera partners i olika länder som ska vara delaktiga. Tänk på att dina samarbetspartners kan vara upptagna av andra saker när du som bäst behöver dem. Det är lätt att vara tidsoptimist. Förankra projektidén i det egna företaget Det är viktigt att projektidén är väl förankrad i det egna företaget och att den har brett stöd av de som ska utföra arbetet. I annat fall riskerar ni att kvaliteten på arbetet blir lägre än förväntat. Välj partners med omsorg Om projektet ska genomföras tillsammans med samarbetspartners ska ni förklara varför och vilket mervärde det ger och hur samarbetet ska ske. Partners i projektet ska komplettera varandra. Välj partners med omsorg, tänk på att ni ska samarbeta under lång tid. Håll dig till projektplanen Ett bra sätt att undvika konflikter mellan partners under eller efter ett projekt är att redan innan projektet startar gemensamt upprätta en projektplan som delar in projektet i ansvarsområden. Reglera till exempel vem som skall göra vad och inom vilken tidplan, nyttjanderätt till projektresultaten, sekretessfrågor o.s.v. Var tydlig och noggrann Tänk på att byråkratin kring redovisningen kan vara omfattande. Det är viktigt att du under projektets gång verifierar vad du gjort och inte gjort. Ägna tid åt att följa upp projektets kostnader i förhållande till budget. I synnerhet om det är flera partners i projektet. Tänk på att medfinansiering i form av finansiella och/eller personella resurser ska redovisas i slutändan. Var beredd på likviditetsproblem Var också noga med att du har likviditet att genomföra ett projekt. Det är du som projektägare som måste agera bank och ta alla ekonomiska risker. Alla fakturor måste vara betalda innan du kan äska medel för att få tillbaka dina utlägg. Räkna med att du får ligga ute med pengarna i tre- fyra månader. Det här kan vara ett stort problem för ett litet företag. Utnyttja LEADER- kontoren Byråkratin kring handläggning och redovisning av ett LEADER- projekt kan tyckas vara omfattande, men handläggarna på LEADER- kontoren hjälper gärna till så att du kommer rätt. Vi vill gärna ge den uppriktiga rekommendationen att ta vara på den möjligheten.

15 Deltagande och medverkan Vilka genomförde projektet? Vilka personer medverkade i projektet? Samarbetade du med andra organisationer, föreningar, kommuner eller företag under projektet? ÄFAB har fungerat som såväl projektägare som projektledare. Arbetet från ÄFAB:s sida har genomförts av i huvudsak Bengt- Erik Löfgren och Stephen Irving. Till vår hjälp har vi haft mycket hjälp av Näringslivschefen i Lidköpings kommun Leif Eriksson. När det gäller att framtagandet av en Business Plan har vi haft ett nära samarbete med Markus Johnsson på MacCan AB och medlemsföretagen i SCEA ( ). Planen är framtagen på engelska och är även förankrad hos prof John Frey vid IRETI MN samt Dale Wahlstrom och Gregg Mast vid Biobusiness Alliance of Minnesota (BBAM) och utgör tillsammans med ett Memo of Understanding underlag för ett framtida samarbetsavtal. När det gäller Omvärldsanalys och att samla in tänkbara finansieringsmöjlighter har vi som planerat samarbetat med Ulf Carstenfors på GIA Sweden AB i Stockholm. GIA Sweden är specialiserad på att hjälpa till med ansökningar inom såväl svenska finansieringsalternativ som EU och är ett företag som vi har samarbetat med i andra projekt för att få fram så bra underlag som möjligt inför en ansökan. Tillsammans har dessa personer fungerat som kärnan i den arbetsgrupp som arbetat med förstudien. Samarbetet inom gruppen har fungerat utmärkt, och uppdelningen på ansvarsområden där framförallt Markus Johnsson och Ulf Castenfors varit aktiva har varit mycket värdefull och bidragit till att vi nu har en väl underbygd genomförandeplan inför det fortsatta arbetet. Utöver dessa har vi haft ett nära samarbete med medlemsföretagen i Scandinavian Cleantech Export Association (SCEA) samt företrädare för BIOAGRO- projektet. Vidare har vi samtalat med företrädare från SP, Chalmers, SLU Alnarp och Växjö Universitet. Är projektet förankrat? På vilket sätt? Notera att detta projekt är en förstudie som syftar till att förankra en etablering av ett IRETI- institut till Lidköping och Skaraborg. Även om IRETI som institut är en nationell angelägenhet så har vi genom ÄFAB:s arbete en möjlighet att få detta institut etablerat här i Skaraborg. Genom att ta fram en genomförandeplan som utgår från en lokalisering till Lidköping har vi tagit ett första stort steg till att förankra projektet till regionen. Det är emellertid alltför tidigt att se vilka aktörer som slutgiltigt kommer att gå med som stiftare. Men de allra flesta som vi under förstudien har kommit i kontakt med, från statliga myndigheter till regionala organisationer, har varit mycket positiva till att projektet får möjlighet att genomföras. Eftersom ÄFAB hela tiden funnits med som initiativtagare av IRETI, och i projektet redan investerat massor av tid och även pengar är det naturligt att vi vill arbeta utifrån ett perspektiv att finnas med även i framtida verksamhet. Projektet är redan väl förankrat i Lidköpings kommun och det är naturligtvis mot bakgrunden att få IRETI-institutet etablerat i Lidköping som Lidköpings kommunstyrelse beviljat först kr till denna förstudie och sedan även är beredd att gå vidare som en av flera stiftare. Vi är övertygade om att en sådan etablering skulle stärka regionens roll som ledande bioenergiregion inte bara i Sverige utan i hela Europa. Detta skulle i sin tur betyda mycket för utvecklingen av de små- och medelstora företag som idag kännetecknar bioenergibranschen och som ofta återfinns på landsbygden utanför de större tätorterna. Som första punkt i genomförandeplanen är nu att förankra projektet hos ytterligare 2-3 stiftare.

16 Önskemålet är att få med en tung aktör med koppling till forskarvärlden, ytterligare en aktör med kompetens och erfarenhet från bioenergibranschen och gärna då med koppling till biobränslen, samt eventuellt även en aktör med koppling till investerare och/eller affärsänglar. Inledande underhandkontakter har tagits och samtalen skall intensifieras under januari och februari Har projektet skapat nya samarbeten? Som tidigare omnämnts är detta projekt en förstudie varför det ännu är alltför tidigt att se verkliga resultat med nya nätverk och samarbeten. Men ett konkret resultat är ändå att företagen inom SCEA ökat samarbetet sinsemellan till att omfatta även genomförande av mässmontrar etc på den inhemska marknaden. Vidare har företagen gått samman så att man på en exportmarknad kan erbjuda kompletta units istället för att erbjuda lösa brännare, pannor, ackumulatortankar etc. Bakgrund Varför ville du genomföra projektet? Fanns det t.ex. konstaterade behov, möjligheter, problem eller annat som motiverade projektet? Det är ett känt problem att det är svårt för våra små- och medelstora bioenergiföretag att kunna få hjälp med teknikutveckling via offentliga medel. De flesta stödprogrammen har en tydlig slagsida mot forskning och de mesta av resurserna hamnar på större projekt i stora företag eller som grundforskning på universitet och högskolor. Behovet av ett IRETI- institut som agerar nära de små företagen och som arbetar utifrån de små företagens villkor är stort. Vi är efter vår förstudie t o m stärkta i uppfattningen att detta är närmast en nödvändighet för att vi skall se dessa entreprenörer växa till större företag. Vi är även stärkta i uppfattningen att Lidköping och Västra Skaraborg som etableringsort är ett utmärkt val då det i regionen finns många tänkbara samarbetspartners och bioenergiföretag som ligger i frontlinjen. Målgrupp Vem riktade sig projektet till? Dela upp målgruppen och beskriv vilka som berörts direkt respektive indirekt. Den primära arbetet med förstudien har varit att identifiera problem och hinder för en etablering av ett IRETI- institut i Lidköping och målgruppen har varit att etablera en arbetsgrupp med aktörer som tillsammans kan föra projektet vidare. När institutet är etablerat är målgruppen alla företag inom cleantech som är intresserade av att samarbeta med forskare och systemtekniker för utveckla sina produkter för nya marknader. Genom ett internationellt samarbete med t ex IRETI MN kan ett institut även hjälpa till att utveckla och harmonisera de testmetoder som finns för olika länders förbränningsprodukter. IRETIs målgrupp är vidare att skapa nätverk för att hitta rätt samarbetspartners och utveckla utbildningsprogram och initiera bästa systemlösningar. Institutet skall inte konkurrera med etablerade certifieringsinstitut utan istället komplettera dessa. Samt även verka för att denna utveckling prioriterar testmetoder som bättre lyfter fram de produkter som fungerar bäst på olika marknader.

17 Genomförande Vad genomförde du i projektet? När genomfördes projektet (projekttiden)? Förstudien har genomförts under april dec Vilka aktiviteter genomförde du i projektet? Förstudien började med en problemanalys för att identifier tänkbara hinder för en etablering i Lidköping och framtagandet av en färdplan (en s k road map ) för hur en etablering skulle kunna gå till. Därefter arbetade vi med tre målbilder: Business Plan, Omvärldsanalys och Finansieringsmöjligheter, där Business Plan dessutom förankrades och harmoniserades med IRETI MN samt ett framtagande av ett Memorandum of Understanding som skall ligga till grund för framtida samarbetsavtal mellan IRETI- instituten. Dessa arbeten ledde sedan fram till skapandet av den Genomförandeplan som arbetsgruppen beslutat att gå visare med. Vad har gått som planerat? Tack vare arbetsgruppens sammansättning med erfarna och kunniga personer har arbetet med förstudien fungerat utmärkt. Tillsammans har vi genomfört allt de vi förutsatt oss att göra och lite till. Har något fungerat bättre än förväntat? Om vi skall lyfta fram något så är det att slutsatsen av vårt arbete har stärkt oss i vår uppfattning att det inte bara är möjligt-, utan även fördelaktigt, att etablera ett IRETI SE i Västa Skaraborg och Lidköping. Vi ser idag så många fördelar med Lidköping som lokaliseringsort att vi känner oss ganska säkra på att vi inför de flesta potentiella stiftare och finansiärer kan motivera lokaliseringen. Vad har inte gått som planerat? Förklara Just osäkerheten kring att kunna motivera en lokalisering utanför universiteten med knytpunkt till Lidköping gjorde att vi beslutade oss för att låta en oberoende part göra en Omvärldsanalys för att upptäcka vilken- eller vilka företag och organisationer som ett IRETI skulle konkurrera med. Eftersom arbetsgruppen bedömt denna analys som viktig, för att inte säga, avgörande för hur vi skulle gå vidare lät vi genomföra analysen. Därmed har även kostnaderna ökat och tidplanen försenats med c:a 10 veckor utifrån den ursprungliga tidplanen. Resultatet av den omvärldsanalysen visar att Vår uppfattning är att det stora flertalet aktörer i den här rapporten är potentiella samarbetspartners eller kunder till IRETI och bör därför inte ses som konkurrenter. I dagsläget finns ingen motsvarighet till IRETI i Sverige. Det finns däremot ett uttalat behov av ett forskningsinstitut som likt IRETI skulle öppna upp för en svensk export av bioenergiteknik till USA och andra länder. Därmed anser vi det klarlagt att det finns argument för att ev kunna bemöta en invändning kring t ex lokalisering och behov av ett IRETI- institut i Lidköping.

18 Vilka svårigheter eller hinder har du haft under projektets gång?? Den största svårigheten som vi haft under förstudien har utan tvekan varit likviditetsproblem. Vi har i vårt projekt köpt in externa konsulttjänster för ett högre belopp än hela det beviljade bidraget från LEADER och reglerna för att en kostnad skall vara betald för att kunna redovisas tillsammans med den långa handläggningstiden för utbetalning har gett vårt företag och sannolikt även många andra projektägare problem med företagets likviditet. I vårt fall kan vi dock tacka Lidköpings kommun som tack vare förskottsbetalning av sin del i projektet kunnat agera bank för projektet. Utan Lidköpings kommun hade vi lätt hamnat i en situation som kunnat äventyra hela företaget. För att undvika dessa problem beviljar andra bidragsgivare förskott på beloppet, eller att man utbetalar pengar som ett räntefritt lån som sedan amorteras av mot godkända fakturor. Det finns säkert andra alternativ som fungerar också. Som projektägare ser jag ser detta som ett problem som borde drabba i stort sett alla projektägare, och därmed i förlängningen även vara ett potentiellt hinder för att genomföra bra projektidéer. Trots att ÄFAB sedan starten 1984 har mångårig erfarenhet från projektarbeten finansierade av såväl Energimyndigheten, Tillväxtverket, NOPEF, Nutek, Västra Götalandsregionen m fl. så upplever vi administrationen kring projektet i förhållande till andra bidragsgivare som extremt omständig och tidskrävande. Vi vill dock i detta sammanhang rikta ett stort tack till Nina Andersson och Lena Tillgren på LEADER- kontoret i Vara vars tålmodiga insatser sparat oss många gråa hår och tillika arbetstimmar. Projektets mål Vilka var projektets mål? Vad blev resultatet? Vilka var projektets mål? Vad blev resultatet? Projektets mål har varit bilder har att via en förstudie identifiera de hinder som eventuellt skulle finnas för en etablering av ett IRETI- institut i Lidköping och ta fram en Road Map på hur man skulle kunna gå vidare. Resultatet blev att det nu finns genomarbetad Business Plan (affärsplan) som är framtagen i nära samarbete med branschföretagen och dess önskemål. En Business Plan som dessutom harmoniserar med IRETIMN och det projekt IRETI-STT som i sin tur är sanktionerat från såväl State of Minnesota som Department of Energy. Det finns en Omvärldsanalys från en oberoende part (GIA Sweden AB) som stärker dels etablerandet av ett IRETI som sådant och som dessutom ser stora fördelar med Lidköping som lokaliseringsort. Därutöver finns en analys över tänkbara finansieringsalternativ som pekar på att det inom såväl EU som inom nationella och regionala finansieringsaktörer finns flera alternativ som i underhandskontakter varit positiva till att ta emot en ansökan. Utöver detta finns nu både en fungerande arbetsgrupp som är beredd att fortsätta arbetet och en Road Map i form av en Genomförandeplan som bottnar i underlagen från ovanstående rapporter. Om målen endast är delvis uppfyllt, vad är orsaken till detta? Nej- alla uppsatta mål är uppfyllda.

19 Har projektet gynnat miljö och hållbar utveckling? På vilket sätt? Nej- Förstudie som sådan har inte inneburit någon förändring. Det är först i och med genomförandet av ett IRETI- institut som vi kan hjälpa till att gynna såväl miljö som en hållbar utveckling. Har projektet arbetat med ungdomar, kvinnor och personer med utländsk bakgrund? På vilket sätt? Ja- ÄFAB har under perioden tillsvidareanställt Stephen Irving som är en engelsman numera bosatt i Järpås där hans hustru kommer ifrån. Stephen är högskoleutbildad inom vattenrening i London men har varit arbetslös under ett drygt år. Han kan enbart lite svenska, men lär sig underhand mer och mer. Stephen har arbetat heltid med dels International Bioenergi Days och dels IRETI- förstudien. Tillsammans med hans erfarenheter från att arbeta med myndigheter i England har hans kunskaper i Engelska varit värdefulla i kontakterna med USA och i utarbetandet av vår Business Plan, och det är tänkt att Stephen i framtiden skall fungera som koordinator mellan IRETI- instituten när IRETI SE är bildat. Har projektet främjat kompetensutveckling? Ja- Inom arbetsgruppen har vi definitivt ökat vår kompetens och fått en betydligt bredare kunskap. Initialt är gruppen sammansatt av personer med mycket olika bakgrund och erfarenhet, men genom arbetet med förstudien har vi breddat kunskapen till att omfatta hela området. Mätbara resultat Fyll i med projektets mätbara resultat, som du känner till direkt efter projektets slut. Skriv en kommentar om resultatet inte blev som du förväntat dig och/eller annan relevant information. Antal Utfall Kommentar Antal deltagare i projektet Män 4 Dessa personer har utgjort kärntruppen i förstudien. Utöver dessa har ett 30- tal personer från SCEA:s medlemsföretag, BIOAGROprojektet och personer med anknytning till forskare och högskolor bidragit. Kvinnor 1 Ungdomar 0 Invandrare 1 Engelsman

20 Antal deltagare i kurser och seminarier Män Kvinnor Ej aktuellt Nya arbetstillfällen Män 0 Om IRETI etableras ligger personalbehovet på ungefär 10 anställda inom 3 år. Kvinnor 0 Nya företag Ej aktuellt för närvarande Antal nya tjänster och produkter som skapats genom projektet Ej aktuellt för närvarande Nya nätverk 2 Dels har vi nya nätverk inom arbetsgruppen och de kontakter som inletts med potentiella stiftare och dels har medlemsföretagen inom SCEA etablerat nya nätverk som samarbetar både på exportmarknad och den inhemska marknaden Antal nya inflyttade personer Ökat antal besökare och gästnätter som projektet förväntas skapa Bidragit till ökad jämställdhet Ej aktuellt för närvarande Ej aktuellt för närvarande Ej aktuellt för närvarande Spridning av projektets resultat Hur har du spridit resultatet av projektet? Förstudiens målsättning att ta fram underlag för skapandet av ett IRETI- institut i Lidköping, liknade IRETI-STT konceptet i Minnesota USA. Projektet är presenterat för Lidköpings Kommun, Swentec och är naturligtvis kommunicerat med SCEA:s medlemsföretag. Resultatet kommer att presenteras på Leaders hemsida, liksom på

SWEDISH AGENCY FOR ECONOMIC AND REGIONAL GROWTH. Tillväxtverkets program och insatser

SWEDISH AGENCY FOR ECONOMIC AND REGIONAL GROWTH. Tillväxtverkets program och insatser Tillväxtverkets program och insatser 1 Programmet Miljödriven Tillväxt Totala medel för 2012: 30 mkr Ansökningar: 1 mars -30 april samt ytterligare en omgång till hösten Mål: Stöd till affärsutveckling

Läs mer

SWEDISH AGENCY FOR ECONOMIC AND REGIONAL GROWTH. Tillväxtverkets program och insatser

SWEDISH AGENCY FOR ECONOMIC AND REGIONAL GROWTH. Tillväxtverkets program och insatser Tillväxtverkets program och insatser 1 Programmet Miljödriven Tillväxt Totala medel för 2012: 30 mkr Ansökningar: 1 mars -30 april samt ytterligare en omgång till hösten Mål: Stöd till affärsutveckling

Läs mer

- ett västsvenskt perspektiv

- ett västsvenskt perspektiv Nya möjligheter för små och medelstora företag - ett västsvenskt perspektiv Informationsdag, VINNOVA 27 november 2009 Helena L Nilsson, Enhetschef, h FoU, Regional utveckling 1 Näringslivets satsning på

Läs mer

Vi 2013:20. Programöversikt Stöd till forskning och innovation

Vi 2013:20. Programöversikt Stöd till forskning och innovation vinnova INFORMATION Vi 2013:20 Programöversikt 2014 Stöd till forskning och innovation Program och utlysningar 2014 VINNOVA driver program för att stärka innovationskraften i Sverige. Programmen har olika

Läs mer

Ansökningsomgång. Medel till utveckling av sociala innovationer eller affärsutveckling i arbetsintegrerande sociala företag

Ansökningsomgång. Medel till utveckling av sociala innovationer eller affärsutveckling i arbetsintegrerande sociala företag sista ansökningsdag 31 oktober 2012 Ansökningsomgång Medel till utveckling av sociala innovationer eller affärsutveckling i arbetsintegrerande sociala företag Bakgrund Tillväxtverket arbetar på många olika

Läs mer

SWEDISH AGENCY FOR ECONOMIC AND REGIONAL GROWTH. En smak av EU Lena Johansson-Skeri Anneli Norman

SWEDISH AGENCY FOR ECONOMIC AND REGIONAL GROWTH. En smak av EU Lena Johansson-Skeri Anneli Norman En smak av EU 2015 Lena Johansson-Skeri Anneli Norman 1 Dagens program Vad gör vi på Tillväxtverket? Vad är ett EU-projekt? Vad är ett regionalfondsprojekt? Hur ansöker man om stöd från regionalfonden?

Läs mer

VERKSAMHETSPLAN 2013

VERKSAMHETSPLAN 2013 VERKSAMHETSPLAN 2013 STUNS Verksamhetsplan 2013 1(6) VERKSAMHETSPLAN FÖR STUNS 2013 1. STUNS roll i Uppsalaregionen Stiftelsen för samverkan mellan universiteten i Uppsala, näringsliv och samhälle STUNS

Läs mer

Sammanställning av utvärderingar för Västsveriges tematiska mål Tillväxtverket

Sammanställning av utvärderingar för Västsveriges tematiska mål Tillväxtverket Sammanställning av utvärderingar för Västsveriges tematiska mål Tillväxtverket 2017-08-31 Tematiskt mål 1 Stärka forskning, teknisk utveckling och innovation Programmet har en tydlig koppling till tillväxtstrategin

Läs mer

Utlysning om stöd för strategiska innovationsagendor inom energi- och klimatområdet

Utlysning om stöd för strategiska innovationsagendor inom energi- och klimatområdet Diarienr 2014-007361 Utlysningsbeskrivning strategiska innovationsagendor Utlysning om stöd för strategiska innovationsagendor inom energi- och klimatområdet 2015-09-21 2015-11-12 Beslutsdatum 2015-09-18

Läs mer

Näringslivsprogram Tillsammans mot nya jobb

Näringslivsprogram Tillsammans mot nya jobb Näringslivsprogram 2017 Tillsammans mot 70 000 nya jobb Näringslivsprogram 2017 Inledning Näringslivsprogrammet beskriver Uppsala kommuns långsiktiga näringslivsarbete och är ett kommunövergripande styrdokument.

Läs mer

28 DestinationHalland beslut om medfinansiering av EU-projekt RS150304

28 DestinationHalland beslut om medfinansiering av EU-projekt RS150304 Ärende 28 RS 2015-09-23 28 DestinationHalland2020 - beslut om medfinansiering av EU-projekt RS150304 Ärende Projektet syfte är att skapa en attraktiv och innovativ samverkansarena för utveckling av den

Läs mer

EU-PROJEKTGUIDEN. Guide för att söka EU-stöd. East Sweden EU-kontoret - Bryssel

EU-PROJEKTGUIDEN. Guide för att söka EU-stöd. East Sweden EU-kontoret - Bryssel EU-PROJEKTGUIDEN Guide för att söka EU-stöd East Sweden EU-kontoret - Bryssel Innehållsförteckning Inledning... 1 EU-stöd... 2 Grundprinciper för de transnationella sektorsprogrammen... 3 Hur planerar

Läs mer

Regionalt strukturfondsprogram för investeringar i tillväxt och sysselsättning Norra Mellansverige 2014-2020

Regionalt strukturfondsprogram för investeringar i tillväxt och sysselsättning Norra Mellansverige 2014-2020 Regionalt strukturfondsprogram för investeringar i tillväxt och sysselsättning Norra Mellansverige 2014-2020 Programförslag Att tänka på / nyheter 2014-11-06 1 Senaste nytt! Programbeslut 15 dec. 2014??

Läs mer

Syftet är att stimulera en ökad efterfrågan på FoU-insatser för små och medelstora företag

Syftet är att stimulera en ökad efterfrågan på FoU-insatser för små och medelstora företag Syfte Syftet är att stimulera en ökad efterfrågan på FoU-insatser för små och medelstora företag Programmet ska stärka de små och medelstora företagens möjligheter att: konkurrera på globala marknader

Läs mer

EU-kunskap om olika stödprogram för energi, klimat och miljö

EU-kunskap om olika stödprogram för energi, klimat och miljö EU-kunskap om olika stödprogram för energi, klimat och miljö Enheten för regional tillväxt Energikontor Värmland Dag Hallén 11 tematiska mål 1. Stärka forskning, teknisk utveckling och innovation. 2. Öka

Läs mer

Utlysningstext socialt entreprenörskap 2015

Utlysningstext socialt entreprenörskap 2015 Utlysningstext socialt entreprenörskap 2015 - projektmedel för utvecklingsinsatser inom social ekonomi Utlysning av projektmedel 2015 Dnr RUN 614-0186-13 1. Inbjudan socialt entreprenörskap i Västra Götaland

Läs mer

SWEDISH AGENCY FOR ECONOMIC AND REGIONAL GROWTH. C-BIC Fas 3 och framtiden?

SWEDISH AGENCY FOR ECONOMIC AND REGIONAL GROWTH. C-BIC Fas 3 och framtiden? C-BIC Fas 3 och framtiden? 1 Tillväxtverket Ny programperiod 2014-2020 8 regionala strukturfondsprogram 1 nationellt regionalfondsprogram 945 milj euro 2 Förslag till Regionalt strukturfondsprogram för

Läs mer

Socialt entreprenörskap Finansierar projekt inom den sociala ekonomin. Den biobaserade byggnaden i den hållbara staden. Hur gör man i Skövde?

Socialt entreprenörskap Finansierar projekt inom den sociala ekonomin. Den biobaserade byggnaden i den hållbara staden. Hur gör man i Skövde? Den biobaserade byggnaden i den hållbara staden Hur gör man i Skövde? Utlysning av projektmedel 2013-2014 Dnr RUN 614-0186-13 Socialt entreprenörskap Finansierar projekt inom den sociala ekonomin 1. Inbjudan

Läs mer

Slutrapport för projekt

Slutrapport för projekt Slutrapport för projekt Vänligen notera att slutrapporten och godkännande för att publicera kontaktuppgifterna (sista sidan) ska sändas i original till Länsstyrelsen, dessutom slutrapporten sändas i digital

Läs mer

Västra Götalands län. Fördelning av beslutade medel per insatsområde

Västra Götalands län. Fördelning av beslutade medel per insatsområde Västra Götalands län Introduktion I Västra Götaland är den regionala utvecklingsstrategin vägledande för allt utvecklingsarbete. Tillväxtavtalet, som utgör ett av de viktiga verktygen i denna strategi,

Läs mer

Exempel på övriga program

Exempel på övriga program Exempel på övriga program Tillväxtverket underlättar företagande 1 Produktutveckling i små företag av varor och tjänster Ett program för att skapa affärsnytta och höja konkurrenskraften. Kontaktperson

Läs mer

Remiss Miljömålsrådets fördjupade utvärdering av Sveriges miljömål 2008 Nu är det bråttom!

Remiss Miljömålsrådets fördjupade utvärdering av Sveriges miljömål 2008 Nu är det bråttom! Remiss 2008-07-23 Diarienummer 013-2008-2666 Ert Diarienummer M2008/1443/Mk Miljödepartementet 103 33 Stockholm registrator@environment.ministry.se Remiss Miljömålsrådets fördjupade utvärdering av Sveriges

Läs mer

SWEDISH AGENCY FOR ECONOMIC AND REGIONAL GROWTH

SWEDISH AGENCY FOR ECONOMIC AND REGIONAL GROWTH 1 Från Arjeplog till Malmö Bildades 2009 Finns på 9 orter Drygt 370 medarbetare Vi arbetar för att stärka företagens konkurrenskraft Bättre förutsättningar för företagande Attraktiva regionala miljöer

Läs mer

Finansieringsmöjligheter Västra Götalandsregionen

Finansieringsmöjligheter Västra Götalandsregionen Finansieringsmöjligheter Västra Götalandsregionen Koncernstab Regionalutveckling 29 augusti, 2017 Industriell Dynamik Finansieringserbjudanden -Västra Götalandsregionen Såddfinansiering Konsultcheckar

Läs mer

Utlysning om stöd för energiinriktade strategiska innovationsagendor

Utlysning om stöd för energiinriktade strategiska innovationsagendor Diarienr 2014-007361 Utlysningsbeskrivning strategiska innovationsagendor Utlysning om stöd för energiinriktade strategiska innovationsagendor 2015-01-07 2015-05-27 Beslutsdatum 2014-12-15 2 (11) Innehåll

Läs mer

SWEDISH AGENCY FOR ECONOMIC AND REGIONAL GROWTH. ASSET 14 April. Tillväxtverkets finansieringsmöjligheter

SWEDISH AGENCY FOR ECONOMIC AND REGIONAL GROWTH. ASSET 14 April. Tillväxtverkets finansieringsmöjligheter ASSET 14 April Tillväxtverkets finansieringsmöjligheter 1 Vi arbetar offensivt för hållbar tillväxt i hela landet genom att underlätta företagande 2 Programmet Miljödrivna marknader Löptid: 2011 Totala

Läs mer

SWEDISH AGENCY FOR ECONOMIC AND REGIONAL GROWTH. Information Nationella Regionalfondsprogrammet

SWEDISH AGENCY FOR ECONOMIC AND REGIONAL GROWTH. Information Nationella Regionalfondsprogrammet Information Nationella Regionalfondsprogrammet 1 1 Regionalfonden 2014-2020 Nio program i Sverige 6 2 3 4 5 Åtta regionala strukturfondsprogram 1. Övre Norrland 2. Mellersta Norrland 3. Norra Mellansverige

Läs mer

EU-strategi fö r Sala kömmun KOMMUNFULLMÄKTIGE

EU-strategi fö r Sala kömmun KOMMUNFULLMÄKTIGE EU-strategi fö r Sala kömmun KOMMUNFULLMÄKTIGE 2 (8) EU-strategi för Sala kommun INNEHÅLL 1 BAKGRUND... 4 2 SYFTE... 4 3 ÖVERGRIPANDE MÅL... 4 4 STRATEGI... 5 5 BESLUTSNIVÅER ANSVAR OCH ORGANISATION...

Läs mer

kraftsamling för miljö, energi och hållbara

kraftsamling för miljö, energi och hållbara kraftsamling för miljö, energi och hållbara transportlösningar Game seminarium 13 oktober 2009 Västsvenska satsningar på framtidens energi- och miljöteknik Bertil Törsäter Två ansvarsområden Tillväxt och

Läs mer

SWEDISH AGENCY FOR ECONOMIC AND REGIONAL GROWTH. Annika Westerberg Tillväxtverket

SWEDISH AGENCY FOR ECONOMIC AND REGIONAL GROWTH. Annika Westerberg Tillväxtverket Annika Westerberg Tillväxtverket 1 2 5 Nio program i Sverige Åtta regionala strukturfondsprogram Ett nationellt regionalfondsprogram 23 Fyra Insatsområden 1. Att stärka forskning, teknisk utveckling och

Läs mer

Riktlinjer. Internationellt arbete. Mariestad. Antaget av Kommunfullmäktige Mariestad 2002-05-27

Riktlinjer. Internationellt arbete. Mariestad. Antaget av Kommunfullmäktige Mariestad 2002-05-27 Riktlinjer Internationellt arbete Mariestad Antaget av Kommunfullmäktige Mariestad 2002-05-27 Datum: 2012-02-01 Dnr: Sida: 2 (7) Riktlinjer för internationellt arbete Kommunfullmäktiges beslut 62/02 Bakgrund

Läs mer

Tilltänkt projektnamn. Beskrivning av tidig projektidé

Tilltänkt projektnamn. Beskrivning av tidig projektidé Sida 1(6) Tilltänkt projektnamn Beskrivning av tidig projektidé Idé- och företagsfabriken Nybro Nybro Företagsgrupp Kontaktperson Carolina Thaysen Telefonnummer E-postadress 0481-175 85 carolina@nfg.se

Läs mer

Inbjudan samarbete och affärsmöjligheter i Brasilien för svenska tillväxtföretag

Inbjudan samarbete och affärsmöjligheter i Brasilien för svenska tillväxtföretag Inbjudan samarbete och affärsmöjligheter i Brasilien för svenska tillväxtföretag Ett samverkansprojekt mellan VINNOVA och SISP Stockholm 2012-03-15 1 Allmänt om inbjudan Denna inbjudan är en del av projektet

Läs mer

Social ekonomi i kommande strukturfondsperiod 2007-2013 Stockholm

Social ekonomi i kommande strukturfondsperiod 2007-2013 Stockholm Social ekonomi i kommande strukturfondsperiod 2007-2013 Stockholm SERUS Ek. För. 19-20 februari 2007 Analys s. 25: Svagheter i stödsystem och finansiering Ytterligare en aspekt som betonades är att kvinnor

Läs mer

Finansiering av forskning och utveckling- vilka möjligheter?! Susanna Kindberg. SP Energy Technology Center

Finansiering av forskning och utveckling- vilka möjligheter?! Susanna Kindberg. SP Energy Technology Center Finansiering av forskning och utveckling- vilka möjligheter?! Susanna Kindberg Små och Medelstora Företag i Sverige Totalt antal företag i Sverige: cirka 1 miljon. Av dessa tillhör 99% små och medelstora

Läs mer

Statliga medel till forskning och utveckling 2012

Statliga medel till forskning och utveckling 2012 Innehåll 1. Statens satsningar 2. Den nationella innovationsstrategin 3. VINNOVAs agenda-initiativ 4. Utlysning från VINNOVA och Energimyndigheten 5. Bakgrund till vårt SIO-program 6. Diskussionspunkter

Läs mer

Strategi för Agenda 2030 i Väst,

Strategi för Agenda 2030 i Väst, Partnerskap för genomförande av de Globala målen i Västsverige Detta dokument tar sin utgångspunkt i visionen om ett Västsverige som är i framkant i partnerskap för genomförande av de Globala målen, och

Läs mer

SWEDISH AGENCY FOR ECONOMIC AND REGIONAL GROWTH

SWEDISH AGENCY FOR ECONOMIC AND REGIONAL GROWTH Regeringens innovationsstrategi Delmål: Använda potentialen i social innovation och samhällsentreprenörskap för att bidra till att möta samhällsutmaningar. 1 Regeringens innovationsstrategi Det handlar

Läs mer

prometheus Clustering to increase Green Energy SMEs

prometheus Clustering to increase Green Energy SMEs Ökad konkurrenskraft Clustering to increase med av gröna thekluster competiveness of Green Energy SMEs energitjänsteföretag Att samla leverantörer av gröna energitjänster och produkter till kluster för

Läs mer

Strategiskt innovationsområde inom BIM och GIS

Strategiskt innovationsområde inom BIM och GIS Strategiskt innovationsområde inom BIM och GIS Olle Samuelson IQ Samhällsbyggnad/OpenBIM Pontus Bengtson WSP/OpenBIM IQ Samhällsbyggnads roll och verksamhet Neutral nod och katalysator för sektorsövergripande

Läs mer

Bioenergi är så mycket bättre Växjö den 20 november 2014

Bioenergi är så mycket bättre Växjö den 20 november 2014 Bioenergi är så mycket bättre Växjö den 20 november 2014 Kontaktuppgifter: Bengt- Erik Löfgren ÄFAB Sockerbruksgatan 1 nb 531 40 LIDKÖPING Telefon +46 (0)510 262 35 e-mail: bengt@afabinfo.com www.afabinfo.com

Läs mer

Regional tillväxt skapar vi tillsammans! Ulrika Geeraedts Regional Utvecklingsdirektör

Regional tillväxt skapar vi tillsammans! Ulrika Geeraedts Regional Utvecklingsdirektör Regional tillväxt skapar vi tillsammans! Ulrika Geeraedts Regional Utvecklingsdirektör Ett samlat utvecklingsansvar I Region Jönköpings län finns flera aktörer som jobbar med utveckling i olika former,

Läs mer

Mälardalens högskola. Presentation vid Automation region frukostmöte 10 januari 2012

Mälardalens högskola. Presentation vid Automation region frukostmöte 10 januari 2012 Mälardalens högskola Presentation vid Automation region frukostmöte 10 januari 2012 MDH En nationell högskola som verkar i en region - med en innovativ och internationell profil MDH i siffror 1977 MDH

Läs mer

Slutrapport för projekt

Slutrapport för projekt Slutrapport för projekt Vänligen notera att slutrapporten och godkännande för att publicera kontaktuppgifterna (sista sidan) ska sändas i original till Länsstyrelsen, dessutom slutrapporten sändas i digital

Läs mer

Sammanfattande beskrivning

Sammanfattande beskrivning Projektnamn: DRIV i Blekinge Programområde: Skåne-Blekinge Ärende ID: 20200450 Sammanfattande beskrivning Under 2014 har ett energikluster i Blekinge byggts upp bestående av företag, offentliga aktörer

Läs mer

utveckling med hjälp av ESIFs finansiella instrument Europeiska socialfonden Finansiella instrument

utveckling med hjälp av ESIFs finansiella instrument Europeiska socialfonden Finansiella instrument utveckling med hjälp av ESIFs finansiella instrument Europeiska socialfonden , som samfinansieras av Europeiska socialfonden, är ett hållbart och effektivt sätt att investera i tillväxt och utveckling

Läs mer

2 Internationell policy

2 Internationell policy Fastställt av: Kommunfullmäktige Datum: 19 februari 2002 Reviderad den: 20 augusti 2009 För revidering ansvarar: Kommunstyrelsen För ev uppföljning och tidplan för denna ansvarar: Dokumentet gäller för:

Läs mer

en halländsk Innovationsstrategi Det vi vill se är att i Halland, den bästa livsplatsen, trivs inte bara människorna utan även deras idéer.

en halländsk Innovationsstrategi Det vi vill se är att i Halland, den bästa livsplatsen, trivs inte bara människorna utan även deras idéer. en halländsk Innovationsstrategi Det vi vill se är att i Halland, den bästa livsplatsen, trivs inte bara människorna utan även deras idéer. Varför en innovationsstrategi? Syftet med en halländsk innovationsstrategi

Läs mer

Omställningskontoret+

Omställningskontoret+ Omställningskontoret+ Aktiva insatser för tillväxt och sysselsättning 2012 2014 FINANSIÄRER: Omställningskontoret+ BEFINTLIGT NÄRINGSLIV NYSTARTER & NYETABLERINGAR Almi Almi OK+ OK+ NFC Högskolan Väst

Läs mer

utveckling med hjälp av ESIFs finansiella instrument Europeiska jordbruksfonden för landsbygdsutveckling Finansiella instrument

utveckling med hjälp av ESIFs finansiella instrument Europeiska jordbruksfonden för landsbygdsutveckling Finansiella instrument utveckling med hjälp av ESIFs finansiella instrument Europeiska jordbruksfonden för landsbygdsutveckling , som samfinansieras av Europeiska jordbruksfonden för landsbygdsutveckling, är ett hållbart och

Läs mer

Nationell besökshantering

Nationell besökshantering Nationell besökshantering Access Days Besöksprogram Anna Sjöström, Miljöstrateg anna.sjostrom@tyrens.se 070 279 30 68 Miljöteknik vad menar vi? Miljöteknik innefattar sådana produkter, system, processer

Läs mer

Strukturfonderna Östra Mellansverige. ERUF program Regional handlingsplan för Socialfonden Östra Mellansverige 2014-2020.

Strukturfonderna Östra Mellansverige. ERUF program Regional handlingsplan för Socialfonden Östra Mellansverige 2014-2020. ERUF program Regional handlingsplan för Socialfonden Östra Mellansverige 2014-2020 Örebro 2014-10-13 Ny programperiod! Nya förutsättningar! Börjar med program och plan ÖMS Regionalfonden 2014-2020 ERUF

Läs mer

Regionalfonden Västsverige

Regionalfonden Västsverige Regionalfonden Västsverige 2014-2020 Kort om Tillväxtverket Nationell myndighet med regional närvaro Ca 400 medarbetare 10 orter Europeiska Struktur- och Investeringsfonder i Sverige Socialfonden 22% Regionalfonden

Läs mer

Förslag till beslut. Företagsstödet 2016. 2015-11-27 D nr. Styrelsen

Förslag till beslut. Företagsstödet 2016. 2015-11-27 D nr. Styrelsen 2015-11-27 D nr Styrelsen Förslag till beslut Företagsstödet 2016 Förslag till beslut Styrelsen föreslås besluta i enlighet med arbetsutskottets förslag att redovisade principer ska gälla för företagsstödet

Läs mer

Datum 2015-06-16 Dnr 1501816. Region Skånes medverkan i utvecklingen av Mobilområdet

Datum 2015-06-16 Dnr 1501816. Region Skånes medverkan i utvecklingen av Mobilområdet Regionstyrelsen Lennart Svensson Utvecklare 040-623 97 45 Lennart.R.Svensson@skane.se BESLUTSFÖRSLAG Datum 2015-06-16 Dnr 1501816 1 (5) Regionstyrelsen s medverkan i utvecklingen av Mobilområdet i Skåne

Läs mer

Policy för EU- och internationellt arbete. Antagen av kommunfullmäktige den 25 augusti 2016, 176

Policy för EU- och internationellt arbete. Antagen av kommunfullmäktige den 25 augusti 2016, 176 Policy för EU- och internationellt arbete Antagen av kommunfullmäktige den 25 augusti 2016, 176 Inledning Vi lever i en allt mer globaliserad värld där människor reser, handlar, semestrar och arbetar i

Läs mer

Anteckningar från genomförda workshops den 1 dec 2014

Anteckningar från genomförda workshops den 1 dec 2014 Soundingboard 2.0 2014 Anteckningar från genomförda workshops den 1 dec 2014 Workshop: Hållbara städer Utveckla mötesplatser där människors behov är utgångspunkten för nya innovationer som i sin tur bidrar

Läs mer

Yttrande över Innovationsupphandling (SOU 2010:56) (Ert Dnr: N2010/6152/FIN

Yttrande över Innovationsupphandling (SOU 2010:56) (Ert Dnr: N2010/6152/FIN Näringsdepartementet 103 33 Stockholm 2010-12-22 Maria Sandqvist maria.sandqvist@teknikforetagen.se 08-782 09 30 Yttrande över Innovationsupphandling (SOU 2010:56) (Ert Dnr: N2010/6152/FIN Sammanfattning

Läs mer

Regionalfonden Västsverige

Regionalfonden Västsverige Regionalfonden Västsverige 2014-2020 Aktuellt beslutsläge - juni 2018 Insatsområde Antal projekt Beviljat, mnkr Kvar att använda, mnkr 1. Samverkan inom forskning och innovation 16 111 (56%) 86 2. Konkurrenskraftiga

Läs mer

Version Gruppens uppdrag var att för området Tillväxt och Innovation

Version Gruppens uppdrag var att för området Tillväxt och Innovation ÖSTERGÖTLAND EN VÄRDESKAPANDE REGION 1. Uppdraget Gruppens uppdrag var att för området Tillväxt och Innovation 2. Arbetet 1. Inventera nuläget (vad är gjort hittills och varför, gällande strategier och

Läs mer

Forum för hållbar regional tillväxt och attraktionskraft Utvecklad samverkan och dialog i det regionala tillväxtarbetet

Forum för hållbar regional tillväxt och attraktionskraft Utvecklad samverkan och dialog i det regionala tillväxtarbetet VERSION 2015-05-05 Forum för hållbar regional tillväxt och attraktionskraft Utvecklad samverkan och dialog i det regionala tillväxtarbetet Inledning I Strategin En Nationell strategi för hållbar regional

Läs mer

Förslag till inriktning för Nationell maritim strategi vision och åtgärdsområden

Förslag till inriktning för Nationell maritim strategi vision och åtgärdsområden Förslag till inriktning för Nationell maritim strategi vision och åtgärdsområden Foto Charlotte Gawell/Folio Produktion Näringsdepartementet Tryck Elanders Artikelnummer N2015.22 Maritim strategi Inriktning

Läs mer

Växa genom export? Vi tar dig från idé till succé! TEAM MID SWEDEN

Växa genom export? Vi tar dig från idé till succé! TEAM MID SWEDEN Växa genom export? Vi tar dig från idé till succé! TEAM MID SWEDEN Har du viljan att växa och är nyfiken på export? Då kan vi öppna dörrar åt dig ut på en global marknad. Affärer utanför landets gränser

Läs mer

Affärsutvecklingsprogrammet för företag som vill skapa innovationer! Ansökningsperioden pågår 2 maj - 15 juli 2012.

Affärsutvecklingsprogrammet för företag som vill skapa innovationer! Ansökningsperioden pågår 2 maj - 15 juli 2012. Affärsutvecklingsprogrammet för företag som vill skapa innovationer! Är du ägare eller delägare i ett företag i Skåne med ca 10-50 anställda, och dessutom kvinna? I så fall är du en av de företagare som

Läs mer

Sammanhållningspolitiken

Sammanhållningspolitiken SAMMANHÅLLNINGSPOLITIKEN 2014 2020 Sammanhållningspolitiken - Utgångspunkter framtida ETS Generella utgångspunkter Lokalt och regionalt inflytande Förstärkt strategisk inriktning Fokusering på ett fåtal

Läs mer

Götenemallen Datoriserat projektstöd för dokumentation av samverkansprojekt

Götenemallen Datoriserat projektstöd för dokumentation av samverkansprojekt Götenemallen Datoriserat projektstöd för dokumentation av samverkansprojekt Projekt inom ramen för Stimulansmedel Rådet för Trygghet och Folkhälsa Projektnamn och datum Kontaktperson: Telefon: Projektstöd

Läs mer

Dialogmöte Innovationskluster för internationalisering inom energiområdet

Dialogmöte Innovationskluster för internationalisering inom energiområdet Dialogmöte Innovationskluster för internationalisering inom energiområdet Inledning Innovationskluster för internationalisering inom energiområdet Vår vision är ett hållbart energisystem Energimyndigheten

Läs mer

FINANSIERING. Tillväxtverket har en rad olika stöd som du som egen företagare kan söka, särskilt du som driver företag på lands- eller glesbyd.

FINANSIERING. Tillväxtverket har en rad olika stöd som du som egen företagare kan söka, särskilt du som driver företag på lands- eller glesbyd. Du har en idé och vill komma igång med ditt företag. Frågan är hur du ska finansiera företaget och kunna betala för allt? Här kan du läsa om några olika sätt att finansiera företagsstarten på. Var realistisk

Läs mer

Lanseringskonferens av EU:s fonder. Välkomna!

Lanseringskonferens av EU:s fonder. Välkomna! Lanseringskonferens av EU:s fonder Välkomna! Strukturfondspartnerskap Ordförande Kommuner och Landsting (tio) Arbetsmarknadens organisationer (fem) Länsstyrelser (tre) Arbetsförmedling/Försäkringskassa

Läs mer

Slutrapport för projekt

Slutrapport för projekt Slutrapport för projekt Vänligen notera att slutrapporten och godkännande för att publicera kontaktuppgifterna (sista sidan) ska sändas i original till Länsstyrelsen, dessutom slutrapporten sändas i digital

Läs mer

Företagsstöd. Marianne Gustafsson

Företagsstöd. Marianne Gustafsson Marianne Gustafsson n e r Västra Götalandsregionens uppdrag 1. Hälso och sjukvård 2. Kollektivtrafik 3. Regional utveckling FoU-kort Affärsutvecklingscheckar Digitalisering Internationalisering Konsultcheck

Läs mer

Kalmar 2009-05-27. Invest in Sweden Agency (ISA) Lennart Witzell. www.isa.se

Kalmar 2009-05-27. Invest in Sweden Agency (ISA) Lennart Witzell. www.isa.se Kalmar 2009-05-27 Invest in Sweden Agency (ISA) Lennart Witzell www.isa.se UTLÄNDSKA DIREKTINVESTERINGAR Därför är utländska investeringar viktiga Utländska investeringar har en ökande betydelse för tillväxt

Läs mer

TILLVÄXTPROGRAM FYRBODAL HANDLEDNING/DISKUSSIONSUNDERLAG

TILLVÄXTPROGRAM FYRBODAL HANDLEDNING/DISKUSSIONSUNDERLAG 20110909 TILLVÄXTPROGRAM FYRBODAL HANDLEDNING/DISKUSSIONSUNDERLAG Tillväxtprogram Fyrbodal Prioriterade programområden Projekt Förstudier Verksamheter t med programområdenas prioriteringar och insatser

Läs mer

Stärkt samverkan mellan industriforskningsinstitut

Stärkt samverkan mellan industriforskningsinstitut 2006-12-21 Utlysning Stärkt samverkan mellan industriforskningsinstitut och lärosäten 2 1. Inbjudan VINNOVA inbjuder härmed industriforskningsinstitut och lärosäten att inkomma med ansökningar avseende

Läs mer

Så arbetar Tillväxtverket för att stärka företagens konkurrenskraft

Så arbetar Tillväxtverket för att stärka företagens konkurrenskraft Så arbetar Tillväxtverket för att stärka företagens konkurrenskraft Västerås den 3 mars 2015 1 Från Arjeplog till Malmö Nationell myndighet Finns på 9 orter Cirka 370 medarbetare Intensiv global konkurrens

Läs mer

Vi investerar i framtida tillväxt. Med lån, riskkapital och affärsutveckling skapar vi möjlighet för företag att växa

Vi investerar i framtida tillväxt. Med lån, riskkapital och affärsutveckling skapar vi möjlighet för företag att växa Vi investerar i framtida tillväxt Med lån, riskkapital och affärsutveckling skapar vi möjlighet för företag att växa En partner för tillväxt Entreprenörskap och nytänkande har lagt grunden till många

Läs mer

Sammanträdesdatum Förslag till EU-strategi för Sala kommun

Sammanträdesdatum Förslag till EU-strategi för Sala kommun "'"'I..,..,.....,... SALA KOMMUN SAMMANTRÄDESPROTOKOLL LEDNINGSUTSKOITET Sammanträdesdatum 2016-05-03 10 (14) 87 Förslag till EU-strategi för Sala kommun INLEDNING Dnr 2016/589 Förslag till EU-strategi

Läs mer

Finansieringsmöjligheter inom miljöteknikområdet

Finansieringsmöjligheter inom miljöteknikområdet Finansieringsmöjligheter inom miljöteknikområdet 1 Vi gör det lättare att lyckas som företagare 2 Vi gör det lättare för regioner att utvecklas 3 Från Arjeplog till Malmö Kontor på 9 orter Cirka 350 medarbetare

Läs mer

VG 2020 och EU:s strukturfondsprogram

VG 2020 och EU:s strukturfondsprogram VG 2020 och EU:s strukturfondsprogram Högskolan i Borås 7 mars 2017 Andreas Catoni EU:s Struktur-och investeringsfonder EU:s Struktur-och investeringsfonder Regionalfonden, ERUF Socialfonden, ESF (Sammanhållningsfond)

Läs mer

Kraftsamling Biogas Skåne. Skåne som pilot för Biogas 2009-09-07. Skånes förutsättningar goda. Vad har hänt? Planering. Idé.

Kraftsamling Biogas Skåne. Skåne som pilot för Biogas 2009-09-07. Skånes förutsättningar goda. Vad har hänt? Planering. Idé. Skånes förutsättningar goda Störst råvarutillgångar av Sveriges län Skåne som pilot för biogas Goda förutsättningar för avsättning av biogas och rötrester Stor andel av de svenska företag som levererar

Läs mer

Riktlinjer för Hylte kommuns internationella arbete

Riktlinjer för Hylte kommuns internationella arbete Åsa Johansson, utredare/ nämndsekreterare Tfn: 0345-18236 E-post: asa.johansson@hylte.se Riktlinjer för Hylte kommuns internationella arbete Kommunfullmäktige 2014-06-18 Innehåll 1. Inledning... 3 2. Syfte...

Läs mer

Härnösands internationella arbete - ny internationell policy

Härnösands internationella arbete - ny internationell policy Härnösands internationella arbete - ny internationell policy Innehållsförteckning sidan Inledning... 3 Syfte... 3 Övergripande mål... 3 Prioriterade områden... 4 Utbildning Arbete och tillväxt Näringsliv

Läs mer

utveckling med hjälp av ESIFs finansiella instrument Sammanhållningsfonden Finansiella instrument

utveckling med hjälp av ESIFs finansiella instrument Sammanhållningsfonden Finansiella instrument utveckling med hjälp av ESIFs finansiella instrument Sammanhållningsfonden 2 , som samfinansieras av Sammanhållningsfonden, är ett hållbart och effektivt sätt att investera i en förstärkning av den ekonomiska,

Läs mer

Näringslivsstrategi för Strängnäs kommun

Näringslivsstrategi för Strängnäs kommun 1/6 Beslutad: Kommunfullmäktige 2015-11-30 182 Gäller fr o m: 2015-11-30 Myndighet: Kommunstyrelsen Diarienummer: KS/2015:234-003 Ersätter: - Ansvarig: Näringslivskontoret Näringslivsstrategi för Strängnäs

Läs mer

Ett hållbart tillvägagångssätt att uppnå EU:s ekonomiska och sociala målsättningar. Finansiella instrument

Ett hållbart tillvägagångssätt att uppnå EU:s ekonomiska och sociala målsättningar. Finansiella instrument Ett hållbart tillvägagångssätt att uppnå EU:s ekonomiska och sociala målsättningar , som samfinansieras av Europeiska strukturoch investeringsfonder, är ett hållbart och effektivt sätt att investera i

Läs mer

Ansökan om finansiering av projekt: FoU-kort Halland pilotstudie hösten/vintern 2014

Ansökan om finansiering av projekt: FoU-kort Halland pilotstudie hösten/vintern 2014 TJÄNSTESKRIVELSE 1(2) Datum Diarienummer 2014-10-02 RS140392 HANDLÄGGARE Lena Johansson, utvecklingsledare Näringsliv Tel: 0722-162387 Regionstyrelsen Ansökan om finansiering av projekt: FoU-kort Halland

Läs mer

Utlysning 1 Industriförankrade utvecklingsprojekt

Utlysning 1 Industriförankrade utvecklingsprojekt Utlysning 1 Industriförankrade utvecklingsprojekt 2014-01-18 www.lighterarena.se 1 Lättvikt stärker svensk konkurrenskraft Utlysning inom SIO LIGHTer 30/1-31/3 2014 Utlysningstexten är ett utkast ej för

Läs mer

ÖMS Regionalfonden 2014-2020 ÖMS operativa program för regionalfonden

ÖMS Regionalfonden 2014-2020 ÖMS operativa program för regionalfonden ÖMS operativa program för regionalfonden Östra Mellansverige består av Uppsala, Örebro, Sörmland, Västmanland och Östergötlands län Beslutat i december 2014 Bygger på regionala prioriteringar gjorda i

Läs mer

ANSÖKNINGSOMGÅNG 2014 Golden Rules of Leadership för fler kvinnor på ledande positioner i näringslivet

ANSÖKNINGSOMGÅNG 2014 Golden Rules of Leadership för fler kvinnor på ledande positioner i näringslivet ANSÖKNINGSOMGÅNG 2014 Golden Rules för fler kvinnor på ledande positioner i näringslivet Inom projektet Golden Rules, som Tillväxtverket driver, finns det nu möjlighet att söka pengar för projekt som syftar

Läs mer

Syfte. Fakta om utlysningen. Utlysningens inriktning

Syfte. Fakta om utlysningen. Utlysningens inriktning utlysning 2008 Bakgrund I internationella jämförelser intar den svenska vården ofta en ledande position; den har tillgång till unika register och system, är förhållandevis väl utbyggd, jämlik och skapar

Läs mer

En kunskapsdriven regional utveckling. Bertil Törsäter Regionutvecklingsdirektör

En kunskapsdriven regional utveckling. Bertil Törsäter Regionutvecklingsdirektör En kunskapsdriven regional utveckling Bertil Törsäter Regionutvecklingsdirektör Vision Västra Götaland Ett livskraftigt och hållbart näringsliv Västra Götalands utveckling beror i hög grad av utvecklingskraften

Läs mer

SWEDISH AGENCY FOR ECONOMIC AND REGIONAL GROWTH. Annika Westerberg Tillväxtverket

SWEDISH AGENCY FOR ECONOMIC AND REGIONAL GROWTH. Annika Westerberg Tillväxtverket Annika Westerberg Tillväxtverket 1 Nio strukturfondsprogram i Sverige 2014-2020 Norra Mellansverige 2 Europa 2020 Smart och hållbar tillväxt för alla 3 Smart specialisering Ökad fokusering Ökad koncentration

Läs mer

EU-finansiering hur går det till och vad finns?

EU-finansiering hur går det till och vad finns? EU-finansiering hur går det till och vad finns? Göteborgsregionens kommunalförbund Linda Bell Projektkoordinator, GR Planering Rykten om EU-finansiering. Mycket Administration Svår ekonomi.. Krångligt!

Läs mer

Resultat Utgångspunkten för beslutsunderlaget är en GAP-analys mellan nuläge och förväntade effekter av plattformen.

Resultat Utgångspunkten för beslutsunderlaget är en GAP-analys mellan nuläge och förväntade effekter av plattformen. Resultat och slutsatser av enskilt projekt Framtagande av beslutsunderlag för etablering av en operativ nationell exportfunktion inom avfalls -och återvinningsområdet Inledning Resultatet av enskilt projekt

Läs mer

Sammanhållningspolitiken idag och i morgon

Sammanhållningspolitiken idag och i morgon Sammanhållningspolitiken idag och i morgon Sverker Berglund Västra Götalandsregionen Göteborgregionens Kommunalförbund 2012-01-31 EU:s sammanhållningspolitik och genomförandet i Sverige Förberedelser inför

Läs mer

Vid mötet den 26 maj 2015 antog rådet rådets slutsatser enligt bilagan till denna not.

Vid mötet den 26 maj 2015 antog rådet rådets slutsatser enligt bilagan till denna not. Europeiska unionens råd Bryssel den 26 maj 2015 (OR. en) 9140/15 DEVGEN 75 ACP 79 RELEX 412 OCDE 11 FIN 376 NOT från: till: Ärende: Rådets generalsekretariat Delegationerna Rådets slutsatser om Europeiska

Läs mer

STRUKTURFONDER VAD ÄR DET?

STRUKTURFONDER VAD ÄR DET? STRUKTURFONDER VAD ÄR DET? Har du en smart projektidé som främjar jobb, tillväxt eller grön ekonomi? En idé som bidrar till att Mellersta Norrland (Jämtlands län och Västernorrlands län) ligger i framkant

Läs mer

Handlingsplan. Strategi för ökad internationalisering

Handlingsplan. Strategi för ökad internationalisering Handlingsplan genomförande Strategi för ökad internationalisering Skara kommun 2017-01-23 Inledning Skara kommuns strategi för ökad internationalisering uttrycker kommunens ambition och vilja till att

Läs mer

Miljardsatsningar på FoI inom samhällsbyggandet

Miljardsatsningar på FoI inom samhällsbyggandet Miljardsatsningar på FoI inom samhällsbyggandet Sammanfattning 2016-09-21 I budgetpropositionen för 2017 har regeringen aviserat stora satsningar på forskning och innovation inom samhällsbyggandet. I november

Läs mer