Boverket. Boverkets årsredovisning 2008

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Boverket. Boverkets årsredovisning 2008"

Transkript

1 Boverket Boverkets årsredovisning 2008

2 1 Boverkets årsredovisning 2008 Boverket februari 2009

3 2 Titel: Boverkets årsredovisning 2008 Utgivare: Boverket, februari 2009 Upplaga: 1 Antal: 500 Tryck: Boverket internt ISBN tryckt version: ISBN PDF-fil: Foto omslag: Region Blekinge Diarienummer: /2009 Publikationen kan beställas från: Boverket, Publikationsservice, Box 534, Karlskrona Telefon: Fax: Webbplats: Årsredovisningen finns som pdf på Boverkets webbplats. På begäran kan den också tas fram i andra alternativa format. Boverket 2009

4 Förord Förste mars 2008 fick Boverket en ny generaldirektör och kort därefter påbörjades ett strategiskt utvecklingsarbete på myndigheten. Samtidigt tillsatte regeringen en utredning för en fördjupad prövning av Boverkets verksamhet med uppdrag att belysa behovet av förändringar när det gäller inriktning, mål och prioriteringar. Boverket ska utifrån ett helhetsperspektiv på hållbar samhällsutveckling ge ökad kunskap och utveckla kompetens till nytta för alla medborgare. Det finns ett samband mellan konsumtion, energianvändning, klimatfrågan och människors livsvillkor och insikten om detta växer för varje år. Under år 2008 har Boverket påbörjat en stor satsning tillsammans med länsstyrelserna för att uppnå större trygghet i stads- och tätortsmiljöer i hela landet ur ett jämställdhetsperspektiv. Exempel på andra uppdrag är arbetet med planering av vindkraft och konkret en vindkraftshandbok som presenterades vid halvårsskiftet Plan- och bygglagen har utvärderats och det framkom att lagstiftningen i stort uttrycker det som lagstiftaren önskar, men att tillämpningen behöver utvecklas. Boverket har därför fått i uppdrag att tillsammans med länsstyrelserna inleda en kompetenshöjning inom PBL. En effektiv och rättssäker plan- och byggprocess är alla, både medborgare och samhället i övrigt betjänta av. Boverkets byggregler, BBR, är en viktig del i det gemensamma arbetet för ett hållbart samhälle. Uppdateringen av BBR fortsätter och Boverket har under året genomfört stora informationsinsatser kring förändringarna. Energideklarationerna, med sin grund i det europeiska samarbetet för minskad klimatpåverkan, är en annan uppgift som har väckt stort engagemang. I takt med att skyldigheten för villaägare att deklarera vid försäljning har kommit allt närmare har direktkontakten med allmänheten ökat. Under år 2008 har Boverket också tillsammans med konsumentverket arbetat fram den nya webbportalen omboende, även här ska medborgarna ha nytta av en information som är anpassad till alla de tillfällen i livet då man byter bostad. Boverkets kunskaper i ett internationellt perspektiv efterfrågas alltmer. Det handlar dels om att ingå i nätverk med kollegor i andra länder, men också att aktivt förmedla de svenska erfarenheterna. Ett exempel på detta är Boverkets uppdrag att samordna Sveriges aktiviteter i det fjärde World Urban Forum i Nanjing i Kina. Boverket arbetar med att få bort felaktiga byggprodukter från marknaden och garantera en fri rörlighet på EU:s inre marknad genom den så kallade marknadskontrollen. Till sist kan noteras att Boverket har minskat overheadkostnaderna för verksamheten med sex procentenheter, ett resultat av en översyn av de administrativa stödfunktionerna som genomfördes Janna Valik generaldirektör

5 4 Årsredovisning 2008

6 Årsredovisning 2008» Innehåll 5 Innehåll Boverkets uppdrag 7 Verksamhetsöversikt 10 Politikområde Bostadspolitik 11 Bostadskonsumtion 12 Utbud av bostäder 19 Samhällsplanering och bebyggelseutveckling 36 Byggande och förvaltning 63 Politikområde Miljöpolitik 87 Pådrivande och förebyggande miljöarbete 88 Politikområde Energipolitik 92 Politik för ett uthålligt energisystem 93 Politikområde Kulturpolitik 115 Kulturverksamhet 116 Politikområde Folkrörelsepolitik 119 Bidrag till folkrörelser och ideella föreningar 120 Organisation och utveckling 127 Utgivna Publikationer Övriga mål och återrapporteringskrav enligt regleringsbrevet Regeringsuppdrag 142 Finansiell redovisning 160 Resultaträkning (tkr) 161 Balansräkning (tkr) 162 Anslagsredovisning (tkr) 164 Noter (tkr) 167 Väsentliga uppgifter 176 Beslut om årsredovisning 177

7 6 Årsredovisning 2008 Ett annat slags boverk. Foto: Britt-Louise Morell.

8 Årsredovisning 2008 Boverkets uppdrag 7 Boverkets uppdrag Boverket är den nationella myndigheten för frågor om samhällsplanering, stads- och bebyggelseutveckling, byggande och förvaltning samt för boendefrågor. Vi svarar också för den centrala administrationen av statligt bostadsstöd i form av bidrag till finansiering av bostäder, olika energistöd och bidrag till icke statliga kulturlokaler och samlingslokaler. Främjar en hållbar utveckling Boverket ska inom sina ansvarsområden främja en hållbar utveckling. Vi ska också, när det är relevant, beakta de konsekvenser som våra beslut och verksamheten i övrigt kan få i frågor som rör boendesegregation, folkhälsan samt för män, kvinnor, barn, ungdomar, äldre, personer med utländsk bakgrund, funktionshindrade eller andra grupper av befolkningen. Sektorsansvar för miljö- och handikappfrågor Boverket har sektorsansvar för såväl miljö- som handikappfrågor med anknytning till myndighetens verksamhetsområde. Inom ramen för detta ansvar ska Boverket vara samlande, stödjande och pådrivande i förhållande till övriga berörda parter. Uppdraget spänner över flera politikområden Boverkets uppdrag spänner över flera politikområden. Under statens politikområde bostadspolitik är Boverket den centrala förvaltningsmyndigheten inom områdena Bostadskonsumtion Utbud av bostäder Samhällsplanering och bebyggelseutveckling Byggande och förvaltning Myndigheten har också del i miljöpolitiken, kulturpolitiken, folkrörelsepolitiken och energipolitiken. Grunduppdragen inom bostadspolitiken Bostadskonsumtion och utbud av bostäder Inom verksamhetsområdena Bostadskonsumtion och Utbud av bostäder är Boverkets grundläggande uppdrag att stödja regeringen i sitt arbete med bostadspolitiska insatser på olika nivåer. Det gör vi främst genom att analysera utvecklingen på bostads-, fastighets- och byggmarknaderna och genom att svara för administration och tillsyn samt i vissa fall även överklaganden av statens stöd till byggandet. BOVERKETS ÅRSREDOVISNING 2008

9 8 Årsredovisning 2008 Resursanvändning Utvärderar bidragens effekter I grunduppdraget ingår även att svara för samhällsekonomiska konsekvensanalyser av stödsystem samt att följa upp och utvärdera stödens effekter. En särskild uppgift är att förordna och utöva tillsyn över intygsgivare för ekonomiska planer för bostadsrättsföreningar. Boverket är även remissinstans för och har tillsyn över kommunernas hantering av bostadsanpassningsbidraget. Samhällsplanering och bebyggelseutveckling Boverkets grundläggande uppdrag inom verksamhetsområdet Samhällsplanering och bebyggelseutveckling följer främst av myndighetens uppsiktsansvar över plan- och bygglagen samt ansvaret enligt kapitel 3 och 4 i miljöbalken. Detta innebär att vi, enligt lagstiftningen, ansvarar för en ändamålsenlig, korrekt och effektiv planerings- och beslutsprocess. Vi ska därför följa upp och utvärdera effekterna av tillämpningen, utveckla metoder samt ge vägledning till kommuner, länsstyrelser och andra aktörer samt uppmärksamma regeringen på behov av förändringar i beslutsprocesserna. Expertmyndighet som bistår regering och domstolar I egenskap av expertmyndighet bistår vi regeringen, domstolar och statliga myndigheter med underlag och synpunkter, bl.a. när det gäller överklaganden över detaljplaner och ärenden som rör planering och lokalisering av kommunikationer och energianläggningar. Boverket har också ett särskilt ansvar för samordning av de centrala verkens underlag för tillämpningen av miljöbalken. Vi deltar, på regeringens uppdrag, i det växande internationella samarbetet inom verksamhetsområdet. Byggande och förvaltning Boverkets grundläggande uppdrag inom verksamhetsområdet Byggande och förvaltning omfattar byggnaders, anläggningars och den berörda närmiljöns funktioner och väsentliga egenskaper samt förvaltning och brukande. Samhällets främsta intressen inom utformning, projektering, byggande och förvaltning av byggd miljö finns inom tio områden. De är bärförmåga, stadga och beständighet, säkerhet i händelse av brand, skydd med hänsyn till hygien, hälsa och miljö, säkerhet vid användning, skydd mot buller, energihushållning och värmeisolering, lämplighet för avsett ändamål, tillgänglighet och användbarhet, hushållning med vatten och avfall. Samhällskraven finns i plan- och bygglagen och byggnadsverkslagen samt i delar av miljöbalken och i ett antal EG-direktiv, som t.ex. byggproduktdirektivet, energidirektivet, hissdirektivet och linbanedirektivet. En myndighet med uppsiktsansvar Boverket har det övergripande uppsiktsansvaret enligt plan- och bygglagen för byggandet i Sverige. Boverket har också möjlighet att i vissa fall precisera de krav som samhället ställer på byggnadsverk och tomtmark. Det gör vi genom föreskrifter och allmänna råd, t.ex. Boverkets bygg- och konstruktionsregler.

10 Årsredovisning 2008 Resursanvändning 9 Resursanvändning Figur 0. Boverkets resursanvändning per politik- och verksamhetsområde (årsarbeten, åa och miljoner kr, mnkr). Politikområde Verksamhetsområde åa mnkr åa mnkr åa mnkr Bostadskonsumtion 4,3 5,0 Utbud av bostäder 29,0 34,7 32,9 42,9 37,4 44,1 Samhällsplanering 50,8 57,6 46,8 52,6 51,0 50,3 och bebyggelseutveckling 1 Byggande och förvaltning 2 65,4 109,7 62,1 88,0 56,4 64,4 Politikområde Bostadspolitik, totalt 149,5 207,0 141,8 183,5 144,8 158,8 Politikområde Miljöpolitik 3,7 4,3 9,3 10,0 11,5 12,0 Politikområde Kulturpolitik 2,6 2,6 3,5 3,9 3,1 2,9 och Folkrörelsepolitik Politikområde Energipolitik 24,5 27,9 21,3 24,9 17,2 21,2 BOVERKET, TOTALT 180,3 241,8 175,9 222,3 176,6 194,9 Varav Hållbarhetsrådet 0 0,4 2,8 8,3 10,8 10,5 1) Inkl. Hållbarhetsrådet 2 ) Inkl. Boverkets Byggkostnadsforum och Bygga-bo-dialogen Kostnader för personal har fördelats på respektive verksamhetsgren utifrån arbetade timmar. Myndighetens system för tidredovisning är grund för denna fördelning. Verksgemensamma kostnader, s.k. overheadkostnader, har fördelats på verksamhetsgrenarna i proportion till verksamhetsgrenens andel av direkt arbetade timmar. Från och med 2007 har även timmar för gemensam overhead påförts arbetad tid inom politikområdet Energipolitik. Denna ändring har medfört att även utfallet för 2006 har räknats om. Overheadkostnaderna uppgår till 41 procent 2008, 47 procent 2007 och 46 procent Antal årsarbeten, exklusive Hållbarhetsrådet, ökade under året med 7,2 från 173,1 till 180,3. Verksamhetens totala kostnader, exklusive Hållbarhetsrådet, steg med 25,9 miljoner kr från 214 mnkr till 239,9 miljoner kr. Av dessa kostnader avser 129,8 miljoner kr personalkostnader, en ökning med 9,7 miljoner kr. Övriga driftkostnader ökade med 17 7 miljoner kr till 96 4 miljoner kr, där ökningen i huvudsak beror på ökade kostnader för konsultinsatser. Utfallet av kostnader per verksamhetsområde förklaras främst av, utifrån nedlagd tid, fördelade personalkostnader men även av omfattningen av övriga driftkostnder. Verksamhetsområdet Samhällsplanering och bebyggelseutveckling ökar både i antal årsarbeten och kostnader. Den främsta orsaken är tillkommande regeringsuppdrag, exempelvis kompetenssatsning för bättre PBL tillämpning samt pågående revidering av vägledningar för bl.a översiktsplanering. Även verksamhetsområdet Byggande och förvaltning har fortsatt att öka som en följd av ökade insatser i regeringsuppdraget Byggnaders tekniska utformning, BETSI och Marknadskontroll. Antal årsarbeten för verksamhetsområdena Bostadskonsumtion och Utbud av bostäder är totalt oförändrade men kostnaderna har minskat för drift och förvaltning av bidragssystemet Bofinc. Politikområdet Energi har fortsatt att öka i omfattning, vilket beror på att antalet årsarbeten har ökat i förvaltningen av system för energideklarationer. Resursanvändningen kommenteras närmare under respektive avsnitt. BOVERKETS ÅRSREDOVISNING 2008

11 10 Verksamhetsöversikt Politikområde Verksamhetsområde Verksamhetsgren Bostadskonsumtion Analys av bostadsefterfrågan och boendeförhållanden Utbud av bostäder Analys av bostadsmarknader Samarbete inom EU och internationellt Bostadspolitik Samhällsplanering och bebyggelseutveckling Fysisk samhällsplanering och plangenomförande Uppsikt Samarbete inom EU och internationellt Byggande och förvaltning Hållbart byggande och förvaltning Uppsikt Marknadskontroll Internationellt samarbete och Europaharmonisering Energipolitik Politik för ett uthålligt energisystem Energipolitiska åtgärder på kort sikt Miljöpolitik Pådrivande och förebyggande miljöarbete Miljömålsarbete Kulturpolitik Kulturverksamhet Icke-statliga kulturlokaler Folkrörelsepolitik Bidrag till folkrörelser och ideella föreningar Bidrag till allmänna samlingslokaler Fördelning av Boverkets personalresurser 2008 Fördelningen från 2007 inom parentes. Folkrörelsepolitik 1,3 % (1,7 %) Energipolitik 13,5 % (12,1 %) Bostadskonsumtion 2,4 % (0,0 %) Kulturpolitik 0,2 % (0,3 %) Miljöpolitik 2,0 % (5,3 %) Samhällsplanering och bebyggelseutveckling inkl. Hållbarhetsrådet 28,2 % (26,6 %) Utbud av bostäder 16,1 % (18,7 %) Byggande och förvaltning Byggkostnadsform och Bygga-bo-dialogen 36,3 % (35,3%)

12 11 Politikområde Bostadspolitik Målet för bostadsfrågor är långsiktigt väl fungerande bostadsmarknader där konusmenternas efterfrågan möter ett utbud av bostäder som svarar mot behoven. Målet för samhällsbyggande är en endamålsenlig samhällsplanering och ett hållbart samhällsbyggande som ger alla människor en från social synpunkt god livsmiljö där en långsiktigt god hushållning med mark, vatten, naturresurser och energi samt ekonomisk tillväxt och utveckling främjas. BOVERKETS ÅRSREDOVISNING 2008

13 12 Bostadspolitik Bostadskonsumtion Bostadskonsumtion Mål Valfrihet på bostadsmarknaden, skäliga boendekostnader, goda förutsättningar för etablering på bostadsmarknaderna, mångfald i boendet som tillgodoser människors olika behov, integration i boendet. FIGUR 1. Resursanvändning inom området Bostadskonsumtion (årsarbeten, åa, och miljoner kronor, mnkr) Verksamhetsgren åa mnkr åa mnkr åa mnkr Analys av bostadsefterfrågan 4,3 5,0 och boendeförhållanden Totalt, verksamhetsområdet 4,3 5,0 Overhead ingår med 41 procent Kommentar till resursanvändning 2008 Analys av bostadsefterfrågan och boendeförhållanden Verksamhetsgrenen innehåller insatser för att följa och analysera hushållens boendeekonomi, ungdomars behov av bostäder samt frågor om den sekundära bostadsmarknaden.

14 Bostadspolitik Bostadskonsumtion 13 figur 2. Produktöversikt, antal. Avser verksamhetsområdena Bostadskonsumtion och Utbud av bostäder Nya eller ändrade föreskrifter 1 4 varav omfattande 3 Överklagade ärenden, antal expedierade Antal bidragsutbetalningar, (tusental) Allmänna råd 1 Skrifter Informationsblad 1 Meddelanden om datasystem Utbildningar för länsstyrelserna Information om bostadsanpassningsbidrag till kommunerna 1 2 Aktuella informationsblad 2 för sökande nya under året 2 reviderade under året EU-uppdrag Regeringsuppdrag Expertuppdrag (statliga utredningar, m.m.) 1 1 Regeringsremisser Övriga remisser Pågående eller avslutade under året; i övrigt produkter avslutade under året. 2. Avser informationsblad om stöd för vilka nybeviljande kunnat komma ifråga. Dessutom finns mer eller mindre omfattande blanketter kopplade till varje stöd. 3. Avser endast ärenden inom verksamhetsområde bostadsförsörjning. Övriga ärenden redovisas inom resp. verksamhet. 4. Avser den totala ärendehandläggningen inom bostadsadministration. 5. Fyra skrifter avser Bostadskonsumtion övriga produkter i tabellen avser Utbud av bostäder. BOVERKETS ÅRSREDOVISNING 2008

15 14 Bostadspolitik Bostadskonsumtion Analys av bostadsefterfrågan och boendeförhållanden Analys av bostadsefterfrågan och boendeförhållanden Mål Boverket ska tillhandahålla ett kvalificerat kunskapsunderlag som fungerar som stöd för regeringen, dess myndigheter och aktörerna inom områdena bostadsefterfrågan och boendeförhållanden Viktiga insatser 2008 Boverket har under 2008 deltagit i regeringens hemlöshetsstrategi. Den demografiska ungdomspuckeln som väntas de närmaste åren har inneburit att ungdomars boende är en viktig fråga, vilket också präglar Boverkets arbete. Har Boverket nått målet? Boverket har nått målet genom att tillhandahålla ett kvalificerat kunskapsunderlag i form av bl.a. särskilda rapporter om ungdomars boende, segregation, asylsökandes boende samt om hushållens boendeekonomi. Boverket bedömer att målet för verksamhetsgrenen är uppfyllt. Återrapportering Krav 1 Boverket ska redovisa ett kunskapsunderlag om ungdomars behov av bostäder i storstadsregioner för perioden Boverket har tagit fram en rapport om ungdomars behov av bostäder i storstadsregionerna mellan åren 2008 till Första bostaden Ungdomars möjligheter på bostadsmarknaden i storstadsområdena, dnr /2008, redovisades till regeringen den 7 november Rapporten innehåller en analys över vad det ökade antalet ungdomar kan komma att innebära på bostadsmarknaden i storstadsregionerna. Fortsatt svår situation för ungdomar Åtskilliga faktorer talar för en fortsatt svår situation för ungdomar på bostadsmarknaden i storstadsregionerna de närmaste åren. Befolkningen ökar i storstadsområdena, samtidigt som bostadsbyggandet minskar, vilket innebär en ökad konkurrens om lediga bostäder. Ungdomar har sämre ekonomiska förutsättningar än många andra grupper och en lågkonjunktur kan ytterligare försämra den ekonomiska situationen för unga.

16 Bostadspolitik Bostadskonsumtion Analys av bostadsefterfrågan och boendeförhållanden 15 Krav 2 Boverket ska följa och analysera hushållens boendeutgifter i relation till deras inkomster. Boverket ska redovisa utfallet på olika upplåtelseformer, hushållstyper och regioner samt göra framskrivningar och bedöma den förväntade utvecklingen. Särskilt ska situationen för de hushåll som har sämst ekonomiska förutsättningar med beaktande av disponibel inkomst och boendeutgifter beskrivas. Hushållens boendeekonomi och ekonomiska standard Utgiften för boendet är, för de flesta hushåll, den största enskilda utgiften. Hushållen har dock under de senaste åren fått ett ökat utrymme för övrig konsumtion. Detta beror på att de disponibla inkomsterna har ökat i högre takt än boendeutgifterna. Utgifterna för boendet skiljer sig mycket åt mellan olika upplåtelseformer. Hushåll som bor i hyresrätt och bostadsrätt har ungefär lika höga boendeutgifter, medan de som bor i egnahem betalar betydligt mer, bl.a. beroende på att egnahem i genomsnitt är betydligt större. Boendeutgifterna skiljer sig även åt mellan olika regioner. Detta gäller i synnerhet för bostadsrätter och egnahem. Anledningen är givetvis den kraftiga prisutvecklingen på bostadsrätts- och egnahemsmarknaderna i framför allt storstadsregionerna. Detta gör att framför allt hushåll som på senare år köpt en bostadsrätt eller ett egnahem ofta har relativt höga ränteutgifter. Ensamstående med barn och pensionärer har minst konsumtionsutrymme Hushållsstrukturen ser olika ut inom olika upplåtelseformer. I hyresrätt bor en större andel ensamboende hushåll, medan barnfamiljerna företrädesvis bor i egnahem. Dessa skillnader måste beaktas för att kunna göra relevanta jämförelser av hushållens inkomster och boendeutgifter i olika upplåtelseformer. Jämförs samma hushållstyp boende i olika upplåtelseform, får vi en mer relevant jämförelse. Hushåll med två löneinkomster har vanligtvis ett större konsumtionsutrymme än hushåll med enbart en löneinkomst. Det minsta konsumtionsutrymmet efter att boendet är betalt har ensamstående med barn. Även ensamstående pensionärer har ett lågt konsumtionsutrymme. Högsta konsumtionsutrymmet har samboende utan barn. Inom respektive hushållstyp har boende i hyresrätt lägst konsumtionsutrymme medan boende i egnahem har högst. Hushåll med sämst ekonomiska förutsättningar Boverket har i rapporten Boendeekonomi för hushåll med de sämsta ekonomiska förutsättningarna Beskrivning av situationen år 2005, dnr /2008, särskilt analyserat situationen för hushåll med sämst ekonomiska förutsättningar. Hur man väljer att definiera hushåll med sämst ekonomiska förutsättningar påverkar i hög grad undersökningsresultatet. Boverket har i sin rapport valt att definiera på två olika sätt och jämför resultaten med hur det var för det genomsnittliga hushållet i Sverige. Den ena definition är hushåll som hade en disponibel inkomst per konsumtionsenhet som var mindre än 60 procent av medianinkomsten (låginkomsthushåll) och den andra definitionen är hushåll som erhöll bostadsbidrag. BOVERKETS ÅRSREDOVISNING 2008

17 16 Bostadspolitik Bostadskonsumtion Analys av bostadsefterfrågan och boendeförhållanden Vart tionde hushåll har dålig ekonomi Med vår definition enligt begreppet låginkomsthushåll var det 10 procent av alla hushåll ( hushåll) som hade dålig ekonomi. Om hushåll med bostadsbidrag definieras som hushåll som har sämst ekonomiska förutsättningar var det 13 procent av alla hushåll ( hushåll) som hade dålig ekonomi. De flesta av hushållen med sämst ekonomiska förutsättningar bodde i hyresrätt; 68 respektive 80 procent. Dessa andelar kan jämföras med att cirka 43 procent av alla hushåll bodde i hyresrätt. Hushåll i hyresrätt var alltså överrepresenterade bland hushåll med svag ekonomi. Sämst för ensamstående i hyresrätt Det typiska hushållet med sämst ekonomiska förutsättningar var år 2005 ett hushåll med en vuxen boende i hyresrätt. Andelen ekonomiskt svaga hushåll med endast en vuxen var knappt 79 procent enligt låginkomstdefinitionen, medan motsvarande siffra för hushåll med bostadsbidrag var knappt 90 procent. Motsvarande andel för riket som helhet var 46 procent. Ensamboende i hyresrätt var således kraftigt överrepresenterade i respektive grupp med dålig ekonomi. Figur 3. Konsumtionsutrymmet per konsumtionsenhet efter att boendet är betalt, Medianvärde. Ensamstående utan barn respektive ensamboende pensionärer i gruppen låginkomsthushåll hade extremt lågt genomsnittligt konsumtionsutrymme; i genomsnitt kr respektive kr. För ensamstående utan barn i gruppen låginkomsthushåll innebar det att dessa hushåll skulle klara all övrig nödvändig konsumtion (exklusive boendet) på i genomsnitt kr per månad.

18 Bostadspolitik Bostadskonsumtion Analys av bostadsefterfrågan och boendeförhållanden 17 Krav 3 Boverket ska återkommande (vart tredje år med start 2008) kartlägga omfattningen av och inriktningen på den sekundära bostadsmarknaden, dvs. kommunernas boendelösningar för personer som av olika skäl inte blir godkända som hyresgäster på den ordinarie bostadsmarknaden. Kartläggning av den sekundära bostadsmarknaden Boverket har påbörjat en kontinuerlig kartläggning av omfattningen och inriktningen på den så kallade sekundära bostadsmarknaden. Under året har Boverket i samråd med Socialstyrelsen tagit fram sju enkätfrågor i syfte att 1) identifiera kommuner som arbetar med boendelösningar som faller inom den sekundära bostadsmarknaden, 2) kvantifiera förekomsten i antal bostäder räknat, och 3) klassificera bostäderna utifrån variabler som kan bidra till att värdera resultaten. Exempel på det senare är hos vilken typ av fastighetsägare bostäderna finns, om det är fråga om integrerat boende eller kategoriboende samt om avsikten är att hushållet ska bo kvar i den aktuella bostaden eller flytta vidare. Frågorna har ingått i Bostadsmarknadsenkäten Resultaten har sammanställts i rapporten Hyreskontrakt via kommunen. Sekundära bostadsmarknaden 2008, dnr /2008, som visar nuvarande omfattning, totalt sett i riket och i olika typer av kommuner. Först efter ett par år med kontinuerliga undersökningar blir det möjligt att analysera utvecklingen på riksnivå och på olika typer av kommunala bostadsmarknader. Sju av tio kommuner erbjuder andrahandskontrakt Boverket konstaterar att sju av tio kommuner upplåter bostäder med andrahandskontrakt till hemlösa personer, vars boende där är förenat med tillsyn och/eller särskilda villkor eller regler. I början av 2008 fanns över lägenheter som hyrdes ut av kommuner på detta sätt. Materialet visar vidare att det vanligaste är att dessa lägenheter är utspridda i det ordinarie beståndet och att avsikten är att den boende ska ta över sitt kontrakt. Under 2007 var det dock inte fler än hushåll som fick ett eget kontrakt genom den sekundära bostadsmarknaden. Vårt material tyder på att det är svårare att slussa ut de hemlösa personerna från den sekundära bostadsmarknaden i storstadsregionerna och i övriga större städer än i mindre kommuner ute i landet. Boverket har bistått Socialstyrelsen med underlag till och synpunkter på rapporten Tillfälliga lösningar för permanenta behov, som är ett komplement till Boverkets kartläggning av omfattningen av och inriktningen på den sekundära bostadsmarknaden. Socialstyrelsen lämnade rapporten i januari BOVERKETS ÅRSREDOVISNING 2008

19 18 Bostadspolitik Bostadskonsumtion Analys av bostadsefterfrågan och boendeförhållanden Krav 4 Boverket ska följa och redovisa utvecklingen av integration i boendet samt boendesegregation i landets olika delar. Boverket ska redovisa hur verket arbetar för att stödja kommunernas arbete med att åstadkomma goda bostadsförhållanden och valfrihet i boendet samt motverka diskriminering, segmentering och trångboddhet, och öka erfarenhetsutbytet mellan kommunerna. Boverket har tagit fram en förstudie, Geografiska Informationssystem (GIS) som analysverktyg för att åskådliggöra etnisk boendesegregation. Syftet är att illustrera hur man med hjälp av geografiska informationssystem (GIS) kan analysera och åskådliggöra boendesegregation. Flyktingars eget boende En grupp som ställs inför problem när det gäller att etablera sig på bostadsmarknaden är nyanlända flyktingar. Boverket har under året presenterat en studie om flyktingars eget boende, s.k. EBO, under asylprövningstiden, dnr /2008. Vidare har myndigheten, inom ramen för den nationella hemlöshetsstrategin, initierat en studie av flyktingars etablering på bostadsmarknaden och hemlöshet bland flyktingar. Denna rapport var färdig i januari Frågan har även lyfts fram och behandlats i regeringsuppdraget Fastighetsägares förmedlingsprinciper.

20 Bostadspolitik Utbud av bostäder 19 Utbud av bostäder Mål - Väl fungerande bostadsmarknader med långsiktigt stabila regelverk samt med förutsägbara villkor för byggande, förvaltning och ägande av bostäder i alla upplåtelseformer. - Bostadsmarknaderna bidrar till en fungerande arbetsmarknad i alla delar av landet. - En väl fungerande konkurrens inom byggsektorn och på bostadsmarknaderna. - Långsiktigt hållbara bostäder med hög kvalitet. Figur 4. Resursanvändning inom området Utbud av bostäder (årsarbeten, åa, och miljoner kronor, mnkr) Verksamhetsgren åa mnkr åa mnkr åa mnkr Analys av bostadsmarknader 27,4 32,9 32,4 42,3 36,4 43,0 varav Omvärldsbevakning och prognoser 24,7 23,4 Åtgärder för bostadsförsörjning 11,7 19,6 Samarbete inom EU och Internationellt 1,6 1,8 0,5 0,6 1,0 1,1 Totalt, verksamhetsområdet 29,0 34,7 32,9 42,9 37,4 44,1 Overhead ingår med cirka 41 procent 2008, 47 procent 2007, 46 procent Produkttabell se figur 2 Bostadskonsumtion på sidan 13. Kommentar till resursanvändning 2008 Analys av bostadsmarknader Verksamhetsgrenen innehåller i huvudsak löpande arbete med analyser och prognoser inom boende och byggande, tillsyn över bostadsanpassningsbidraget, ärendehandläggning samt drift, förvaltning och utveckling av bidragssystemet Bofinc. Inom området redovisas även sektorsanvaret för handikappolitiken. Under året har Boverket med särskilda medel genomfört regeringsuppdraget att utveckla en informationsportal om boende, byggande och inomhusmiljö. Uppdraget har omfattat 1,3 årsarbeten och 3 miljoner kr i totala kostnader. För arbetet med Boverkets indikatorer har det åtgått 0,8 årsarbeten, inräknat interna och externa frågeställningar om utvecklingen på bostadsmarknaden som är hänförliga till denna verksamhet. Det pågående regeringsuppdraget om återanvändning av installationer finansierade med bostadsanpassningsbidrag har varit en omfattande uppgift. Frågor om allmännyttans villkor och förutsättningar ingår i området och under året har handläggning av remisser krävt ökade resurser. Kostnaderna för bidragssystemet Bofinc har minskat. Samarbete inom EU och internationellt Regeringsuppdraget att löpande följa och redovisa hur bostadsfrågorna utvecklas inom EU har medfört att resursinsatsen har ökat. BOVERKETS ÅRSREDOVISNING 2008

21 20 Bostadspolitik Utbud av bostäder Analys av bostadsmarknader Analys av bostadsmarknader Mål Boverket ska tillhandahålla ett kvalificerat kunskapsunderlag som fungerar som stöd för regeringen, dess myndigheter och aktörerna inom området bostadsmarknad. Viktiga insatser 2008 Boverkets arbete på området har i hög utsträckning präglats av utredningen om allmännyttan och hyressättningen, och frågor med anknytning till denna. Länsstyrelsernas nya inriktning av att vara mer analyserande och uppföljande än handläggande, vad gäller bostadspolitiken, har avspeglats i Boverkets stöd till länsstyrelsernas arbete med regionala analyser av bostadsmarknaden Har Boverket nått målet? Boverket har bidragit till att tillhandahålla ett kvalificerat kunskapsunderlag, genom Boverkets indikatorer och genom den årliga bostadsmarknadsenkäten. Men även genom särskilda rapporter om t.ex. allmännyttan, förmedlingsprinciper för hyresrätter, och konkurrens på bostadsmarknader. Boverket bedömer att målet för verksamhetsgrenen är uppfyllt. Återrapportering Krav 1 Boverket ska följa och analysera utvecklingen på bostadsmarknaden och särskilt redovisa: - bostadsbyggandet och andra förändringar i bostadsbeståndet, - bygg- och produktionskostnaderna och dess utveckling, - konsekvenser av och orsaker till dåligt fungerande bostadsmarknader. Bostadsbyggandets utveckling analyseras löpande Boverket har vid tre tillfällen under året gjort en analys över läget på bostadsmarknaderna och utvecklingen av bostadsbyggandet, och i samband med detta gjort prognoser över bostadsbyggandet, dnr /2008. Dessa har publicerats i publikationen Boverkets indikatorer, som dels finns tillgänglig på Boverkets webbplats, dels distribueras i tryckt form till cirka 340 läsare. Analyserna omfattar utvecklingen både på riksnivå och regionalt. I varje nummer redovisas diagram, tabeller eller kartor som en del av underlaget till analyserna. Den snabba försvagningen på bostadsmarknaden under andra halvåret föranledde Boverket att därutöver revidera sin prognos över bostadsbyggandet, den 10 december. Prognosen den 10 december beskrev en situation där utvecklingen av bostadsbyggandet år 2009 var mycket osäker. Prognosen löd: År 2009 kan

Boverket. Årsredovisning 2007

Boverket. Årsredovisning 2007 Boverket Årsredovisning 2007 Årsredovisning 2007 Boverket februari 2008 Titel: Årsredovisning 2007 Utgivare: Boverket Upplaga: 1 Antal: 500 Tryck: Boverket internt ISBN tryckt version: 978-91-85751-79-2

Läs mer

Boverket. Hushållens boendeekonomi år 2004 med prognos för 2006

Boverket. Hushållens boendeekonomi år 2004 med prognos för 2006 Boverket Hushållens boendeekonomi år 2004 med prognos för 2006 Hushållens boendeekonomi år 2004 med prognos för 2006 Boverket december 2006 Titel: Hushållens boendeekonomi år 2004 med prognos för 2006

Läs mer

Investeringsstöd till äldrebostäder

Investeringsstöd till äldrebostäder Dokumentets innehåll: Sid 1: Trendrapport från bidragets start Sid 2: Beviljade bidrag, svis på karta Sid 3: Detaljrapport från bidragets start Sid 4: Trendrapport senaste året Sid 5: Detaljrapport för

Läs mer

Mäklarinsikt 2015:2 Blekinge län

Mäklarinsikt 2015:2 Blekinge län Blekinge län Mäklarinsikt 2015:2 Blekinge län Undersökningen genomfördes mellan den 25 februari och 20 mars 2014. Den skickades ut till samtliga medlemmar i Mäklarsamfundet och besvarades av 1033 fastighetsmäklare.

Läs mer

Mäklarinsikt 2013:1 Uppsala län

Mäklarinsikt 2013:1 Uppsala län Uppsala län Mäklarinsikt 2013:1 Uppsala län Undersökningen genomfördes mellan den 20 februari och 17 mars 2013. Den skickades ut till samtliga medlemmar i Mäklarsamfundet och besvarades av 1 508 fastighetsmäklare.

Läs mer

Mäklarinsikt 2015:2 Skåne län

Mäklarinsikt 2015:2 Skåne län Skåne län Mäklarinsikt 2015:2 Skåne län Undersökningen genomfördes mellan den 25 februari och 20 mars 2014. Den skickades ut till samtliga medlemmar i Mäklarsamfundet och beades av 1033 fastighetsmäklare.

Läs mer

Hushållens boendeekonomi

Hushållens boendeekonomi Rapport 2012:3 REGERINGSUPPDRAG Hushållens boendeekonomi Förutsättningarna för unga vuxna hushåll att spara till en kontantinsats till en bostad Hushållens boendeekonomi Förutsättningarna för unga vuxna

Läs mer

Mäklarinsikt 2015:1 Uppsala län

Mäklarinsikt 2015:1 Uppsala län Uppsala län Mäklarinsikt 2015:1 Uppsala län Undersökningen genomfördes mellan den 13 november och 2 december 2014. Den skickades ut till samtliga medlemmar i Mäklarsamfundet och beades av 1036 fastighetsmäklare.

Läs mer

Mäklarinsikt 2014:4 Blekinge län

Mäklarinsikt 2014:4 Blekinge län Blekinge län Mäklarinsikt 2014:4 Blekinge län Undersökningen genomfördes mellan den 9 och 29 september 2014. Den skickades ut till samtliga medlemmar i Mäklarsamfundet och beades av 1074 fastighetsmäklare.

Läs mer

Mäklarinsikt 2014:4 Stockholms län

Mäklarinsikt 2014:4 Stockholms län Stockholms län Mäklarinsikt 2014:4 Stockholms län Undersökningen genomfördes mellan den 9 och 29 september 2014. Den skickades ut till samtliga medlemmar i Mäklarsamfundet och beades av 1074 fastighetsmäklare.

Läs mer

Mäklarinsikt 2015:3 Uppsala län

Mäklarinsikt 2015:3 Uppsala län Uppsala län Mäklarinsikt 2015:3 Uppsala län Undersökningen genomfördes mellan den 18 maj och 5 juni 2015. Den skickades ut till samtliga medlemmar i Mäklarsamfundet och beades av 860 fastighetsmäklare.

Läs mer

Mäklarinsikt 2014:4 Uppsala län

Mäklarinsikt 2014:4 Uppsala län Uppsala län Mäklarinsikt 2014:4 Uppsala län Undersökningen genomfördes mellan den 9 och 29 september 2014. Den skickades ut till samtliga medlemmar i Mäklarsamfundet och beades av 1074 fastighetsmäklare.

Läs mer

Mäklarinsikt 2014:4 Skåne län

Mäklarinsikt 2014:4 Skåne län Skåne län Mäklarinsikt 2014:4 Skåne län Undersökningen genomfördes mellan den 9 och 29 september 2014. Den skickades ut till samtliga medlemmar i Mäklarsamfundet och beades av 1074 fastighetsmäklare. I

Läs mer

Information om investeringsstöd till äldrebostäder. Särskilda boendeformer för äldre Trygghetsbostäder

Information om investeringsstöd till äldrebostäder. Särskilda boendeformer för äldre Trygghetsbostäder Information om investeringsstöd till äldrebostäder Särskilda boendeformer för äldre Trygghetsbostäder Bakgrund Denna information beskriver översiktligt reglerna för investeringsstöd till äldrebostäder.

Läs mer

ELTEKNIKMARKNAD PER LÄN KVARTAL

ELTEKNIKMARKNAD PER LÄN KVARTAL SAMMANFATTNING ELTEKNIKMARKNAD PER LÄN KVARTAL Mars 3 EIO SAMMANFATTNING AV KONJUNKTURRAPPORT Mars 3 Tuffare marknad för elteknikföretagen 3 och Med viss fördröjning fick oron i omvärlden och en allt svagare

Läs mer

Vilken är din dröm? Redovisning av fråga 1 per län

Vilken är din dröm? Redovisning av fråga 1 per län Vilken är din dröm? Redovisning av fråga 1 per län Vilken är din dröm? - Blekinge 16 3 1 29 18 1 4 Blekinge Bas: Boende i aktuellt län 0 intervjuer per län TNS SIFO 09 1 Vilken är din dröm? - Dalarna 3

Läs mer

Investeringsbidraget sänkte byggkostnaderna

Investeringsbidraget sänkte byggkostnaderna 1 (5) Handläggare Datum SB 2010-02-05 Investeringsbidraget sänkte byggkostnaderna Frågeställning Hade de villkorade investeringsbidrag som gavs till byggande av hyresrätter i bristorter någon effekt på

Läs mer

Mäklarinsikt 2013:4 Örebro län

Mäklarinsikt 2013:4 Örebro län Örebro län Mäklarinsikt 2013:4 Örebro län Undersökningen genomfördes mellan den 26 november och 6 december 2013. Den skickades ut till samtliga medlemmar i Mäklarsamfundet och besvarades av 1 379 fastighetsmäklare.

Läs mer

Västra Götalands län

Västra Götalands län Västra Götalands län Mäklarinsikt 2014:2 Västra Götalands län Undersökningen genomfördes mellan den 5 maj och 2 juni 2014. Den skickades ut till samtliga medlemmar i Mäklarsamfundet och besvarades av 1067

Läs mer

Mäklarinsikt 2014:2 Gotlands län

Mäklarinsikt 2014:2 Gotlands län Gotlands län Mäklarinsikt 2014:2 Gotlands län Undersökningen genomfördes mellan den 5 maj och 2 juni 2014. Den skickades ut till samtliga medlemmar i Mäklarsamfundet och besvarades av 1067 fastighetsmäklare.

Läs mer

Mäklarinsikt 2014:2 Skånes län

Mäklarinsikt 2014:2 Skånes län Skånes län Mäklarinsikt 2014:2 Skånes län Undersökningen genomfördes mellan den 5 maj och 2 juni 2014. Den skickades ut till samtliga medlemmar i Mäklarsamfundet och besvarades av 1067 fastighetsmäklare.

Läs mer

Bostadsmarknadsenkäten 2010. Öppet forum för boendeplanering 26 mars 2010

Bostadsmarknadsenkäten 2010. Öppet forum för boendeplanering 26 mars 2010 Bostadsmarknadsenkäten 2010 Öppet forum för boendeplanering 26 mars 2010 Befolkningsökning i Stockholms län 40 000 35 000 30 000 Inflyttningsnetto Födelsenetto 25 000 20 000 15 000 10 000 5 000 0 1991

Läs mer

Mäklarinsikt 2013:4 Västmanlands län

Mäklarinsikt 2013:4 Västmanlands län Västmanlands län Mäklarinsikt 2013:4 Västmanlands län Undersökningen genomfördes mellan den 26 november och 6 december 2013. Den skickades ut till samtliga medlemmar i Mäklarsamfundet och besvarades av

Läs mer

Mäklarinsikt 2013:4 Värmlands län

Mäklarinsikt 2013:4 Värmlands län Värmlands län Mäklarinsikt 2013:4 Värmlands län Undersökningen genomfördes mellan den 26 november och 6 december 2013. Den skickades ut till samtliga medlemmar i Mäklarsamfundet och besvarades av 1 379

Läs mer

Mäklarinsikt 2013:4 Blekinge län

Mäklarinsikt 2013:4 Blekinge län Blekinge län Mäklarinsikt 2013:4 Blekinge län Undersökningen genomfördes mellan den 26 november och 6 december 2013. Den skickades ut till samtliga medlemmar i Mäklarsamfundet och besvarades av 1 379 fastighetsmäklare.

Läs mer

Mäklarinsikt 2013:4 Västerbottens län

Mäklarinsikt 2013:4 Västerbottens län Västerbottens län Mäklarinsikt 2013:4 Västerbottens län Undersökningen genomfördes mellan den 26 november och 6 december 2013. Den skickades ut till samtliga medlemmar i Mäklarsamfundet och besvarades

Läs mer

Västra Götalands län

Västra Götalands län Västra Götalands län Mäklarinsikt 2013:4 Västra Götalands län Undersökningen genomfördes mellan den 26 november och 6 december 2013. Den skickades ut till samtliga medlemmar i Mäklarsamfundet och besvarades

Läs mer

Mäklarinsikt 2013:4 Kronobergs län

Mäklarinsikt 2013:4 Kronobergs län Kronobergs län Mäklarinsikt 2013:4 Kronobergs län Undersökningen genomfördes mellan den 26 november och 6 december 2013. Den skickades ut till samtliga medlemmar i Mäklarsamfundet och besvarades av 1 379

Läs mer

Mäklarinsikt 2013:4 Gotlands län

Mäklarinsikt 2013:4 Gotlands län Gotlands län Mäklarinsikt 2013:4 Gotlands län Undersökningen genomfördes mellan den 26 november och 6 december 2013. Den skickades ut till samtliga medlemmar i Mäklarsamfundet och besvarades av 1 379 fastighetsmäklare.

Läs mer

Vad blev det för pension i Sveriges län och regioner år 2014?

Vad blev det för pension i Sveriges län och regioner år 2014? Vad blev det för pension i Sveriges län och regioner år 2014? S12262 14-03 Inledning I denna rapport har vi brutit ned resultatet från Folksams rapport Vad blev det pension 2014? på landets län och regioner.

Läs mer

En skattereform för hyresrätten

En skattereform för hyresrätten 1 (6) En skattereform för hyresrätten Sammanfattning Hyresgästföreningen utvecklar i denna promemoria förslag på en skattereform för hyresrätten. Med denna reform skulle de ekonomiska villkoren för hyresrätten

Läs mer

Bostadspolitiken 2005

Bostadspolitiken 2005 Boverket Bostadspolitiken 2005 Sveriges årsrapport till det Nordiska mötet i Hveragerði 4-5 oktober 2005 Bostadspolitiken 2005 Sveriges årsrapport till det Nordiska mötet i Hveragerði 4 5 oktober 2005

Läs mer

Kammarkollegiet 2013-02-27 Bilaga 2 Statens inköpscentral Prislista Personaluthyrning Dnr 96-107-2011:010

Kammarkollegiet 2013-02-27 Bilaga 2 Statens inköpscentral Prislista Personaluthyrning Dnr 96-107-2011:010 Kammarkollegiet 2013-02-27 Bilaga 2 Statens inköpscentral Region: 1 Län: Norrbottens län Västerbottens län Enheten för upphandling av Varor och Tjänster Region: 2 Län: Västernorrlands län Jämtlands län

Läs mer

Föräldrar villiga bidra mer till bostaden än barnen tror Utkast för analys

Föräldrar villiga bidra mer till bostaden än barnen tror Utkast för analys Föräldrar villiga bidra mer till bostaden än barnen tror Utkast för analys Kontantinsats Undersökning bland föräldrar och unga om hur de ser på finansieringen av den första bostaden Juni 2015 1 Föräldrarna

Läs mer

2 000 kronor per månad Svenskens vanligaste sparande. Undersökning av Länsförsäkringar

2 000 kronor per månad Svenskens vanligaste sparande. Undersökning av Länsförsäkringar kronor per månad Svenskens vanligaste sparande Undersökning av Länsförsäkringar Sammanfattning 1 (3) 46 procent av svenskarna sparar mindre än 1 000 kronor i månaden eller inget alls. 21 procent sparar

Läs mer

Ny bostadspolitik för Sverige

Ny bostadspolitik för Sverige Ny bostadspolitik för Sverige Nätverket för Hyresgästernas Boendetrygghet maj 2015 2(8) Ny bostadspolitik för Sverige 3(8) Bostadssituationen i Sverige är inte som den ska vara I stora delar av Sverige

Läs mer

STORSTADSSKATT. - Storstäderna har högst inkomster, men också högst kostnader och skatter.

STORSTADSSKATT. - Storstäderna har högst inkomster, men också högst kostnader och skatter. STORSTADSSKATT - Storstäderna har högst inkomster, men också högst kostnader och skatter. HÖG MARGINALSKATT - EN STORSTADSFRÅGA DET ÄR DYRARE ATT LEVA I STORSTAD Att det är dyrare att bo i stora städer

Läs mer

Hur påverkas bostadsbyggandet av en skattereform för hyresrätten? 1 (11)

Hur påverkas bostadsbyggandet av en skattereform för hyresrätten? 1 (11) Hur påverkas bostadsbyggandet av en skattereform för hyresrätten? 1 (11) 2 (11) Sammanfattning Hyresgästföreningen har, i samarbete med branschorganisationerna SABO och Fastighetsägarna, kommit fram till

Läs mer

Regional analys av bostadsmarknaden i Kalmar län 2010

Regional analys av bostadsmarknaden i Kalmar län 2010 Regional analys av bostadsmarknaden i Kalmar län 2010 2 REGIONAL ANALYS AV BOSTADSMARKNADEN I KALMAR LÄN 2010 Regional analys av bostadsmarknaden i Kalmar län 2010 Länsstyrelsens meddelandeserie: 2010:13

Läs mer

Antal hyreshusenehter per län för hyreshustaxeringen 2016

Antal hyreshusenehter per län för hyreshustaxeringen 2016 Antal hyreshusenehter per län för hyreshustaxeringen 2016 Länsnamn Beskrivning Antal Blekinge län Hyreshusenhet, tomtmark. 74 Blekinge län Hyreshusenhet, med saneringsbyggnad 2 Blekinge län Hyreshusenhet,

Läs mer

FAKTA. Sveriges bostadsrättsföreningar 2013

FAKTA. Sveriges bostadsrättsföreningar 2013 FAKTA Sveriges bostadsrättsföreningar 2013 Statistiken och uppgifterna är sammanställda av Hittabrf.se. Uppgifterna får fritt användas så länge källhänvisning framgår. Titta gärna in på http://www.hittabrf.se/

Läs mer

Länsstyrelsernas handläggningstider. skl granskar

Länsstyrelsernas handläggningstider. skl granskar Länsstyrelsernas handläggningstider skl granskar Förord Den 2 maj 2011 fick Sverige en ny plan- och bygglag. Målet var att reglerna för bygglov och planering skulle förenklas. Man ville snabba upp bygglovsprocessen

Läs mer

Stödet för konvertering från direktverkande elvärme i bostadshus

Stödet för konvertering från direktverkande elvärme i bostadshus Boverket Stödet för konvertering från direktverkande elvärme i bostadshus Utvidgad uppföljning 2008 Stödet för konvertering från direktverkande elvärme i bostadshus utvidgad uppföljning 2008 Boverket

Läs mer

Otrogna stockholmare

Otrogna stockholmare Otrogna stockholmare bolånemarknadens vinnare Bolån på Internet och telefon Storbankernas andel av bolånemarknaden sjunker. Men nio av tio hushåll anlitar fortfarande någon av de fyra storbankerna. Detta

Läs mer

Rapport från Soliditet Inkomstutveckling 2008

Rapport från Soliditet Inkomstutveckling 2008 Rapport från Soliditet Inkomstutveckling 2008 September 2009 Rapport från Soliditet: Inkomstutveckling 2008 Soliditets granskning av totalt 5,4 miljoner deklarationer, motsvarande cirka 75 procent av samtliga

Läs mer

Andrahandsuthyrning underlättar en trög bostadsmarknad

Andrahandsuthyrning underlättar en trög bostadsmarknad 2011 : 1 ISSN 1654-1758 Stockholms Handelskammares analys Andrahandsuthyrning underlättar en trög bostadsmarknad Sammanfattning Det saknas 85 000 bostäder i Stockholms län, enligt preliminära siffror.

Läs mer

"STRUKTURELLA REFORMER KOMMER ALLTID ATT VARA VIKTIGARE ÄN TILLFÄLLIGA TILLSKOTT AV SKATTEMEDEL"

STRUKTURELLA REFORMER KOMMER ALLTID ATT VARA VIKTIGARE ÄN TILLFÄLLIGA TILLSKOTT AV SKATTEMEDEL EN BOSTADSMARKNAD I FÖRÄNDRING HYRESRÄTTENS ANDEL AV BESTÅNDET 1990-2014 "STRUKTURELLA REFORMER KOMMER ALLTID ATT VARA VIKTIGARE ÄN TILLFÄLLIGA TILLSKOTT AV SKATTEMEDEL" Syftet med denna rapport är att

Läs mer

Pensioner och deltidsarbete

Pensioner och deltidsarbete Pensioner och deltidsarbete Innehåll sid 3 sid 4 sid 5 sid 6 sid 7 sid 10 sid 11 sid 12 Inledning Deltidsarbetets omfattning Deltidsarbetete per sektor Deltidsarbete per avtalsområde Regionala skillnader

Läs mer

FAKTA. Sveriges bostadsrättsföreningar 2014

FAKTA. Sveriges bostadsrättsföreningar 2014 FAKTA Sveriges bostadsrättsföreningar 2014 Statistiken och uppgifterna är sammanställda av Hittabrf.se. Uppgifterna får fritt användas så länge källhänvisning framgår. Titta gärna in på http://www.hittabrf.se/

Läs mer

FAKTA. Sveriges bostadsrättsföreningar 2015

FAKTA. Sveriges bostadsrättsföreningar 2015 FAKTA Sveriges bostadsrättsföreningar 2015 Statistiken och uppgifterna är sammanställda av Hittabrf.se. Uppgifterna får fritt användas så länge källhänvisning framgår. Titta gärna in på http://www.hittabrf.se/

Läs mer

Faktablad förändring av bostadsbeståndet i Stockholms län, med nuvarande tendenser

Faktablad förändring av bostadsbeståndet i Stockholms län, med nuvarande tendenser Faktablad förändring av bostadsbeståndet i Stockholms län, med nuvarande tendenser Bostadsbeståndet i Stockholmsregionen förändring med nuvarande tendenser 140 120 100 80 60 Äganderätt Bostadsrätt Dyr

Läs mer

En bostadspolitik för byggande, rimliga boendekostnader och starkt boendeinflytande

En bostadspolitik för byggande, rimliga boendekostnader och starkt boendeinflytande En bostadspolitik för byggande, rimliga boendekostnader och starkt boendeinflytande Hyresgästernas Boendetrygghet på Bostadsvrålet 17 maj 2014 Ragnar von Malmborg 17 maj 2014 Hyresgästernas Boendetrygghet

Läs mer

Ersättning för att stärka och utveckla verksamhet med flyktingguider och familjekontakter

Ersättning för att stärka och utveckla verksamhet med flyktingguider och familjekontakter ANVISNINGAR Datum Sida 1/9 Ersättning för att stärka och utveckla verksamhet med flyktingguider och familjekontakter 2015-2016 Medelfördelning 2015 För 2015 disponerar Länsstyrelsen i Jönköpings län 21

Läs mer

Företagarpanelen Q1 2015 Extrafrågor

Företagarpanelen Q1 2015 Extrafrågor Företagarpanelen Q1 2015 Extrafrågor Företagets resultat i kronor senaste tre månader jämfört med förra året 100% 90% 80% 70% 60% Om du ser till de senaste tre månaderna, har ditt företags resultat i kronor

Läs mer

Rapport 2014:2. Regionala skillnader i bostadssektorn

Rapport 2014:2. Regionala skillnader i bostadssektorn Rapport 2014:2 Regionala skillnader i bostadssektorn Regionala skillnader i bostadssektorn Boverket januari 2014 Titel: Regionala skillnader i bostadssektorn Rapport: 2014:2 Utgivare: Boverket januari

Läs mer

Rapport 2011:16. Regionala analyser av bostadsmarknaden 2011

Rapport 2011:16. Regionala analyser av bostadsmarknaden 2011 Rapport 2011:16 Regionala analyser av bostadsmarknaden 2011 Regionala analyser av bostadsmarknaden 2011 Boverket november 2011 Titel: Regionala analyser av bostadsmarknaden 2011 Utgivare: Boverket november

Läs mer

Bostadsmarknaden år 2005 2006

Bostadsmarknaden år 2005 2006 Boverket Bostadsmarknaden år 2005 2006 Slutsatser av Bostadsmarknadsenkäten 2005 Bostadsmarknaden år 2005 2006 Slutsatser av Bostadsmarknadsenkäten 2005 Boverket 2005 Titel: Bostadsmarknaden år 2005 2006,

Läs mer

Strategi» Program Plan Policy Riktlinjer Regler

Strategi» Program Plan Policy Riktlinjer Regler Strategi» Program Plan Policy Riktlinjer Regler Borås Stads Bostadsbyggnadsprogram Bostadsbyggnadsprogram 1 Borås Stads styrdokument» Aktiverande strategi avgörande vägval för att nå målen för Borås program

Läs mer

Sammanställning av Länsstyrelserna bredbandsrapportering avseende 2011

Sammanställning av Länsstyrelserna bredbandsrapportering avseende 2011 PROMEMORIA Datum Vår referens Sida 2012-04-27 PTS-ER-2012:18 1(6) Konsumentmarknadsavdelningen Anna Wibom Tina Stukan Bilaga 1 Sammanställning av Länsstyrelserna bredbandsrapportering avseende 2011 Följande

Läs mer

Investeringsstöd för anordnande av hyresbostäder och bostäder för studerande (Ds 2015:35)

Investeringsstöd för anordnande av hyresbostäder och bostäder för studerande (Ds 2015:35) YTTRANDE Vårt dnr: 15/3653 2015-09-25 N2015/5139/PUB Avdelningen för tillväxt och samhällsbyggnad Jan-Ove Östbrink Näringsdepartementet 103 33 Stockholm Investeringsstöd för anordnande av hyresbostäder

Läs mer

Ungas attityder till företagande

Ungas attityder till företagande Ungas attityder till företagande Entreprenörskapsbarometern Fakta & statistik 2013 Fler exemplar av broschyren kan beställas eller laddas hem som PDF-fil på www.tillvaxtverket.se/publikationer Beställningar

Läs mer

Redovisning av regeringsuppdraget uppföljning av strandskyddsbeslut 2013

Redovisning av regeringsuppdraget uppföljning av strandskyddsbeslut 2013 Redovisning av regeringsuppdraget uppföljning av strandskyddsbeslut 2013 NATURVÅRDSVERKET 2 Förord Naturvårdsverket beslutade om denna redovisning i mars 2014. NATURVÅRDSVERKET 3 Innehåll INLEDNING 4 Uppdraget

Läs mer

Unga vuxnas boende del 1 Hur bor unga vuxna som flyttat hemifrån? Stockholms län 2011 GÖTEBORG 1

Unga vuxnas boende del 1 Hur bor unga vuxna som flyttat hemifrån? Stockholms län 2011 GÖTEBORG 1 Unga vuxnas boende del 1 Hur bor unga vuxna som flyttat hemifrån? Stockholms län 2011 GÖTEBORG 1 Sammanfattning Andelen unga vuxna i Stockholms län som bor i egen bostad har minskat från 50 procent 2009

Läs mer

Aktuellt på Malmös bostadsmarknad

Aktuellt på Malmös bostadsmarknad Aktuellt på Malmös bostadsmarknad Stadskontoret Upprättad Datum: Version: Ansvarig: Förvaltning: Enhet: 2008.09.02 1.0 Anna Bjärenlöv Stadskontoret Strategisk utveckling Detta PM avser att kortfattat redogöra

Läs mer

Remissyttrande över Boverkets rapport: Piska och Morot Boverkets utredning om energieffektivisering i byggnader (M2005:4831/Bo)

Remissyttrande över Boverkets rapport: Piska och Morot Boverkets utredning om energieffektivisering i byggnader (M2005:4831/Bo) Remissyttrande över Boverkets rapport: Piska och Morot Boverkets utredning om energieffektivisering i byggnader (M2005:4831/Bo) Miljö- och samhällsbyggnads- Sollentuna den 9 januari 2006 departementet

Läs mer

fast.+samf.+ ga.+kvarter

fast.+samf.+ ga.+kvarter < INFORMATION FRÅN LANTMÄTERIET 20 0 9:2 1(9) FASTIG H ETSREG ISTRET l l H alvårsstatistik år 2009 Fastighetsregistret allm änna delen Innehåll Levande objekt i allm änna delen Avregistrerade objekt i

Läs mer

Hushållens boende 2012

Hushållens boende 2012 FS 2013:10 2013-12-19 FOKUS: STATISTIK Hushållens boende 2012 Den genomsnittliga bostadsarean per person i Norrköping är 40 kvadratmeter. Störst boendeutrymme har ensamboende kvinnor 65 år och äldre med

Läs mer

Resultat. Politikerpanelen - Kommun. Demoskop 2012/2013

Resultat. Politikerpanelen - Kommun. Demoskop 2012/2013 Resultat Politikerpanelen - Kommun Demoskop 2012/2013 Om politikerpanelen Politikerpanelen är ett årligen återkommande instrument där Demoskop speglar utvecklingen i Sveriges kommuner, landsting och regioner

Läs mer

Billigt att bo dyrt att flytta

Billigt att bo dyrt att flytta Billigt att bo dyrt att flytta En undersökning från Länsförsäkringar 1 44 procent av de svenskar som äger sin bostad anser att de bor billigt Om du eller någon du känner egentligen vill flytta, men tvekar

Läs mer

Regeringens politik för ökat bostadsbyggande

Regeringens politik för ökat bostadsbyggande Regeringens politik för ökat bostadsbyggande Stefan Attefall, bostadsminister Länsstyrelsen i Västmanlands bostadsseminarium 1 november 2013 Bygger minst i Norden Antal påbörjade bostäder per 1000 invånare

Läs mer

FAKTA OCH ARGUMENT INFÖR VALET 2010. Byggnads Elektrikerna Fastighets Målarna Seko Transport. BYGG MER! Om den viktiga bostadspolitiken

FAKTA OCH ARGUMENT INFÖR VALET 2010. Byggnads Elektrikerna Fastighets Målarna Seko Transport. BYGG MER! Om den viktiga bostadspolitiken FAKTA OCH ARGUMENT INFÖR VALET 2010 BYGG MER! Om den viktiga bostadspolitiken Den borgerliga bostadspolitiken Det har skett stora förändringar av bostadspolitiken sedan maktskiftet år 2006. Den borgerliga

Läs mer

Rapport från utredningstjänsten ARBETSGIVARAVGIFTER UNGA

Rapport från utredningstjänsten ARBETSGIVARAVGIFTER UNGA 2014-06-24 Dnr 2014:1011 Rapport från utredningstjänsten ARBETSGIVARAVGIFTER UNGA Hur påverkas uttaget av arbetsgivaravgifter inom sektorn callcenter om de nedsatta avgifterna för unga slopas? Redovisning

Läs mer

Sommaren 2015 i besöksnäringen

Sommaren 2015 i besöksnäringen Sommaren 2015 i besöksnäringen SOMMAREN 2015 I BESÖKSNÄRINGEN I denna rapport sammanfattar Visita sommaren 2015. Med sommaren menas här juni och juli. När utvecklingen kommenteras jämförs med motsvarande

Läs mer

RAPPORT: VI FÅR BETALA UNGAS ÖKANDE EKONOMISKA OTRYGGHET

RAPPORT: VI FÅR BETALA UNGAS ÖKANDE EKONOMISKA OTRYGGHET RAPPORT: VI FÅR BETALA UNGAS ÖKANDE EKONOMISKA OTRYGGHET Ung Vänster Juli 2014 För kontakt: 08-654 31 00 info@ungvanster.se Under lång tid har ungas situation i Sverige försvårats. I takt med att samhällsutvecklingen

Läs mer

Två år med ROT och RUT

Två år med ROT och RUT Augusti 2010 Två år med ROT och RUT Innehåll Sammanfattning... 3 Fler jobb och företag med ROT och RUT... 4 Minst 18 000 nya jobb... 4 Nya jobb per län... 6 Minskat svartarbete... 9 Plus för statsbudgeten...

Läs mer

rapport 2014:35 REGERINGSUPPDRAG Regionala bostadsmarknadsanalyser 2014

rapport 2014:35 REGERINGSUPPDRAG Regionala bostadsmarknadsanalyser 2014 rapport 2014:35 REGERINGSUPPDRAG Regionala bostadsmarknadsanalyser 2014 Regionala bostadsmarknadsanalyser 2014 Boverkets stöd till länsstyrelserna Sammanställning av länsstyrelsernas regionala analyser

Läs mer

2007-11-22 Fi2007/xxxx Fi2007/8545 Fi2007/8523. Länsstyrelserna

2007-11-22 Fi2007/xxxx Fi2007/8545 Fi2007/8523. Länsstyrelserna Koncept Regeringsbeslut xx Finansdepartementet Hans Timan hans.timan@finance.ministry.se 08-4052026 2007-11-22 Fi2007/xxxx Fi2007/8545 Fi2007/8523 Länsstyrelserna Ändring av regleringsbrev för budgetåret

Läs mer

Bostadsbeskattningskommittén - en sammanfattning och kommentar

Bostadsbeskattningskommittén - en sammanfattning och kommentar 1 (6) Handläggare Datum PS 2014-01-13 Bostadsbeskattningskommittén - en sammanfattning och kommentar Bostadsbeskattningskommittén har nu lämnat sitt betänkande (SOU 2014:1). Bostadsbeskattningskommittén

Läs mer

Myndighetsranking 2010

Myndighetsranking 2010 Myndighetsranking 2010 Så klarar myndigheterna service och bemötande gentemot små företag Rapport från Företagarna december 2010 Innehåll Sammanfattning... 3 Bakgrund... 3 Så gjordes undersökningen...

Läs mer

Boverket. Årsredovisning 2006

Boverket. Årsredovisning 2006 Boverket Årsredovisning 2006 Årsredovisningen 2006 Boverket februari 2007 2 Titel: Årsredovisningen 2006 Utgivare: Boverket månad 2007 Upplaga: 1 Antal ex:350 Tryck: Internt ISBN: 978-91-85751-00-6 Diarienummer:

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Förordning om ändring i förordningen (2005:1255) om stöd för konvertering från direktverkande elvärme i bostadshus; SFS 2006:125 Utkom från trycket den 7 mars 2006 Omtryck utfärdad

Läs mer

Boverket. Regionala analyser av bostadsmarknaden hur vi går vidare

Boverket. Regionala analyser av bostadsmarknaden hur vi går vidare Boverket Regionala analyser av bostadsmarknaden hur vi går vidare Regionala analyser av bostadsmarknaden hur vi går vidare Boverket februari 2009 Titel: Regionala analyser av bostadsmarknaden hur vi går

Läs mer

Bostadsmarknaden i Gävleborgs län 2012. Bostadsmarknaden. i Gävleborgs 2012

Bostadsmarknaden i Gävleborgs län 2012. Bostadsmarknaden. i Gävleborgs 2012 Bostadsmarknaden Bostadsmarknaden i Gävleborgs län 2012 - bostäder för nyanlända i Gävleborgs 2012 Rapport 2012:5 Nordanstig Ljusdal Hudiksvall Ovanåker Bollnäs Söderhamn Ockelbo Sandviken Gävle Hofors

Läs mer

SAMHÄLLSBYGGNADDSENHETEN. Bostadsmarknadsanalys 2014. Författare: Bo Bertilsson och Linda Wångdahl 2014:11

SAMHÄLLSBYGGNADDSENHETEN. Bostadsmarknadsanalys 2014. Författare: Bo Bertilsson och Linda Wångdahl 2014:11 SAMHÄLLSBYGGNADDSENHETEN Bostadsmarknadsanalys 2014 Författare: Bo Bertilsson och Linda Wångdahl 2014:11 Titel: Bostadsmarknadsanalys 2014 Författare: Bo Bertilsson och Linda Wångdahl Plan- och bostad

Läs mer

Ökad tillgång till hyreslägenheter och lägre fastighetsavgift

Ökad tillgång till hyreslägenheter och lägre fastighetsavgift Promemoria 2012-04-12 Ökad tillgång till hyreslägenheter och lägre fastighetsavgift Den globala skuldkrisen har påverkat också Sverige. Tillväxten har dämpats och arbetsmarknaden har försämrats. Det råder

Läs mer

2006:5. Det ekonomiska utfallet inom pensionssystemet de senaste 10 åren ISSN 1653-3259

2006:5. Det ekonomiska utfallet inom pensionssystemet de senaste 10 åren ISSN 1653-3259 2006:5 Det ekonomiska utfallet inom pensionssystemet de senaste 10 åren ISSN 1653-3259 Sammanfattning Syftet med denna redovisning är att belysa hur regeländringar inom pensionssystemet har påverkat den

Läs mer

Uppföljning av bostadsbyggandet

Uppföljning av bostadsbyggandet Rapport2001:01 2015:7 Rapport Uppföljning av bostadsbyggandet Rapport 2015:7 Uppföljning av bostadsbyggandet Foto omslag: Bostadsbyggnation på Södermalm, Stockholm. Christina Fagergren. Utgivningsår:

Läs mer

Generationsväxlingen. arbetskraftens förändring per län

Generationsväxlingen. arbetskraftens förändring per län Generationsväxlingen arbetskraftens förändring per län Text och underlag: Bo Gustavsson, Torbjörn Israelsson, Bitte Lyrén, Marwin Nilsson, Peter Nofors, Anders Pekkari och Tord Strannefors. Redigering:

Läs mer

Bostadsbyggandet i Norden en jämförande studie

Bostadsbyggandet i Norden en jämförande studie Bostadsbyggandet i Norden en jämförande studie Avgränsningar Åren som studerats är i första hand 2001-2010 Fokus ligger på storstadsregionerna i respektive land Öarna är inte med i studien (dvs. Island,

Läs mer

Hushållens utveckling i Jönköpings kommun

Hushållens utveckling i Jönköpings kommun Hushållens utveckling i Jönköpings kommun STADSKONTORET l MAJ 2014 Stadskontorets utredningsenhet Utredare Maria Degerman Kontakt Andreas.zeidlitz@jonkoping.se, 036-10 57 30 Omslag och layout Lena Holmberg

Läs mer

BOSTADSHYRES- MARKNADEN

BOSTADSHYRES- MARKNADEN Stockholm, mars 2014 Bokriskommittén ett initiativ för en bättre bostadsmarknad Bokriskommittén har i uppdrag att presentera konkreta förslag på reformer som kan få den svenska bostadsmarknaden i allmänhet

Läs mer

En statistisk analys av personliga assistenters löne- och anställningsvillkor under perioden 2003-2005

En statistisk analys av personliga assistenters löne- och anställningsvillkor under perioden 2003-2005 Bilaga Dnr a06-1969 En statistisk analys av personliga assistenters löne- och anställningsvillkor under perioden 2003-2005 Från januari 2004 till oktober 2006 har antalet medlemmar som arbetar som personlig

Läs mer

Hur kan den nya Plan- och bygglagen och Boverkets byggregler bidra med hållbar utveckling inom samhällsplanering och byggande

Hur kan den nya Plan- och bygglagen och Boverkets byggregler bidra med hållbar utveckling inom samhällsplanering och byggande Hur kan den nya Plan- och bygglagen och Boverkets byggregler bidra med hållbar utveckling inom samhällsplanering och byggande Yvonne Svensson rättschef Varför finns det en plan- och bygglag? Vem bestämmer

Läs mer

God bebyggd miljö - miljömål.se

God bebyggd miljö - miljömål.se Sida 1 av 6 Start Miljömålen Sveriges Generationsmålet Begränsad klimatpåverkan Frisk luft Bara naturlig försurning Giftfri miljö Skyddande ozonskikt Säker strålmiljö Ingen övergödning Levande sjöar och

Läs mer

Sociala kontrakt, ekonomiska förutsättningar

Sociala kontrakt, ekonomiska förutsättningar PM 2015-06-01 1 (6) Avdelningen för ekonomi och styrning Måns Norberg & Signild Östgren Avdelningen för vård och omsorg Ove Ledin Sociala kontrakt, ekonomiska förutsättningar Bakgrund Hemlöshet och utestängning

Läs mer

SMHI/SGI-seminarium. Länsstyrelsernas möjliga samarbetsområden inom klimatanpassning. Anpassning till förändrat klimat Malmö den 20-21 april 2010

SMHI/SGI-seminarium. Länsstyrelsernas möjliga samarbetsområden inom klimatanpassning. Anpassning till förändrat klimat Malmö den 20-21 april 2010 SMHI/SGI-seminarium Anpassning till förändrat klimat Malmö den 20-21 april 2010 Länsstyrelsernas nätverk om klimatanpassning Diskussion och workshop om framtida samarbetsområden Klimatanpassningssamordnarnas

Läs mer

TILLSTÅNDSPLIKTEN I ALLBOLAGEN

TILLSTÅNDSPLIKTEN I ALLBOLAGEN TILLSTÅNDSPLIKTEN I ALLBOLAGEN TILLÄMPNINGAR OCH VERKNINGAR Utredare: Ina Blind Projektledare: Bengt Turner Institutet för bostads- och urbanforskning, Uppsala universitet 2006 Utvärdering beställd och

Läs mer

En dag om hemlöshet i Stockholms län

En dag om hemlöshet i Stockholms län En dag om hemlöshet i Stockholms län 09.00 09.30 Länsstyreslens arbete med att motverka hemlöshet och utestängning från bostadsmarknaden Henrik Weston, Länsstyrelsen 09.30 10.15 Gemensamma mål grund för

Läs mer

Bostadsmarknaden i Hudiksvall - Utkast

Bostadsmarknaden i Hudiksvall - Utkast Bostadsmarknaden i Hudiksvall - Utkast Västra Hamnen Statistikunderlag, Maria Pleiborn, 2015-01-09 Information Valda jämförelsekommuner: Jämnstora och/eller närliggande WSPs befolkningsprognos bygger på

Läs mer