Boverket. Boverkets årsredovisning 2008

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Boverket. Boverkets årsredovisning 2008"

Transkript

1 Boverket Boverkets årsredovisning 2008

2 1 Boverkets årsredovisning 2008 Boverket februari 2009

3 2 Titel: Boverkets årsredovisning 2008 Utgivare: Boverket, februari 2009 Upplaga: 1 Antal: 500 Tryck: Boverket internt ISBN tryckt version: ISBN PDF-fil: Foto omslag: Region Blekinge Diarienummer: /2009 Publikationen kan beställas från: Boverket, Publikationsservice, Box 534, Karlskrona Telefon: Fax: Webbplats: Årsredovisningen finns som pdf på Boverkets webbplats. På begäran kan den också tas fram i andra alternativa format. Boverket 2009

4 Förord Förste mars 2008 fick Boverket en ny generaldirektör och kort därefter påbörjades ett strategiskt utvecklingsarbete på myndigheten. Samtidigt tillsatte regeringen en utredning för en fördjupad prövning av Boverkets verksamhet med uppdrag att belysa behovet av förändringar när det gäller inriktning, mål och prioriteringar. Boverket ska utifrån ett helhetsperspektiv på hållbar samhällsutveckling ge ökad kunskap och utveckla kompetens till nytta för alla medborgare. Det finns ett samband mellan konsumtion, energianvändning, klimatfrågan och människors livsvillkor och insikten om detta växer för varje år. Under år 2008 har Boverket påbörjat en stor satsning tillsammans med länsstyrelserna för att uppnå större trygghet i stads- och tätortsmiljöer i hela landet ur ett jämställdhetsperspektiv. Exempel på andra uppdrag är arbetet med planering av vindkraft och konkret en vindkraftshandbok som presenterades vid halvårsskiftet Plan- och bygglagen har utvärderats och det framkom att lagstiftningen i stort uttrycker det som lagstiftaren önskar, men att tillämpningen behöver utvecklas. Boverket har därför fått i uppdrag att tillsammans med länsstyrelserna inleda en kompetenshöjning inom PBL. En effektiv och rättssäker plan- och byggprocess är alla, både medborgare och samhället i övrigt betjänta av. Boverkets byggregler, BBR, är en viktig del i det gemensamma arbetet för ett hållbart samhälle. Uppdateringen av BBR fortsätter och Boverket har under året genomfört stora informationsinsatser kring förändringarna. Energideklarationerna, med sin grund i det europeiska samarbetet för minskad klimatpåverkan, är en annan uppgift som har väckt stort engagemang. I takt med att skyldigheten för villaägare att deklarera vid försäljning har kommit allt närmare har direktkontakten med allmänheten ökat. Under år 2008 har Boverket också tillsammans med konsumentverket arbetat fram den nya webbportalen omboende, även här ska medborgarna ha nytta av en information som är anpassad till alla de tillfällen i livet då man byter bostad. Boverkets kunskaper i ett internationellt perspektiv efterfrågas alltmer. Det handlar dels om att ingå i nätverk med kollegor i andra länder, men också att aktivt förmedla de svenska erfarenheterna. Ett exempel på detta är Boverkets uppdrag att samordna Sveriges aktiviteter i det fjärde World Urban Forum i Nanjing i Kina. Boverket arbetar med att få bort felaktiga byggprodukter från marknaden och garantera en fri rörlighet på EU:s inre marknad genom den så kallade marknadskontrollen. Till sist kan noteras att Boverket har minskat overheadkostnaderna för verksamheten med sex procentenheter, ett resultat av en översyn av de administrativa stödfunktionerna som genomfördes Janna Valik generaldirektör

5 4 Årsredovisning 2008

6 Årsredovisning 2008» Innehåll 5 Innehåll Boverkets uppdrag 7 Verksamhetsöversikt 10 Politikområde Bostadspolitik 11 Bostadskonsumtion 12 Utbud av bostäder 19 Samhällsplanering och bebyggelseutveckling 36 Byggande och förvaltning 63 Politikområde Miljöpolitik 87 Pådrivande och förebyggande miljöarbete 88 Politikområde Energipolitik 92 Politik för ett uthålligt energisystem 93 Politikområde Kulturpolitik 115 Kulturverksamhet 116 Politikområde Folkrörelsepolitik 119 Bidrag till folkrörelser och ideella föreningar 120 Organisation och utveckling 127 Utgivna Publikationer Övriga mål och återrapporteringskrav enligt regleringsbrevet Regeringsuppdrag 142 Finansiell redovisning 160 Resultaträkning (tkr) 161 Balansräkning (tkr) 162 Anslagsredovisning (tkr) 164 Noter (tkr) 167 Väsentliga uppgifter 176 Beslut om årsredovisning 177

7 6 Årsredovisning 2008 Ett annat slags boverk. Foto: Britt-Louise Morell.

8 Årsredovisning 2008 Boverkets uppdrag 7 Boverkets uppdrag Boverket är den nationella myndigheten för frågor om samhällsplanering, stads- och bebyggelseutveckling, byggande och förvaltning samt för boendefrågor. Vi svarar också för den centrala administrationen av statligt bostadsstöd i form av bidrag till finansiering av bostäder, olika energistöd och bidrag till icke statliga kulturlokaler och samlingslokaler. Främjar en hållbar utveckling Boverket ska inom sina ansvarsområden främja en hållbar utveckling. Vi ska också, när det är relevant, beakta de konsekvenser som våra beslut och verksamheten i övrigt kan få i frågor som rör boendesegregation, folkhälsan samt för män, kvinnor, barn, ungdomar, äldre, personer med utländsk bakgrund, funktionshindrade eller andra grupper av befolkningen. Sektorsansvar för miljö- och handikappfrågor Boverket har sektorsansvar för såväl miljö- som handikappfrågor med anknytning till myndighetens verksamhetsområde. Inom ramen för detta ansvar ska Boverket vara samlande, stödjande och pådrivande i förhållande till övriga berörda parter. Uppdraget spänner över flera politikområden Boverkets uppdrag spänner över flera politikområden. Under statens politikområde bostadspolitik är Boverket den centrala förvaltningsmyndigheten inom områdena Bostadskonsumtion Utbud av bostäder Samhällsplanering och bebyggelseutveckling Byggande och förvaltning Myndigheten har också del i miljöpolitiken, kulturpolitiken, folkrörelsepolitiken och energipolitiken. Grunduppdragen inom bostadspolitiken Bostadskonsumtion och utbud av bostäder Inom verksamhetsområdena Bostadskonsumtion och Utbud av bostäder är Boverkets grundläggande uppdrag att stödja regeringen i sitt arbete med bostadspolitiska insatser på olika nivåer. Det gör vi främst genom att analysera utvecklingen på bostads-, fastighets- och byggmarknaderna och genom att svara för administration och tillsyn samt i vissa fall även överklaganden av statens stöd till byggandet. BOVERKETS ÅRSREDOVISNING 2008

9 8 Årsredovisning 2008 Resursanvändning Utvärderar bidragens effekter I grunduppdraget ingår även att svara för samhällsekonomiska konsekvensanalyser av stödsystem samt att följa upp och utvärdera stödens effekter. En särskild uppgift är att förordna och utöva tillsyn över intygsgivare för ekonomiska planer för bostadsrättsföreningar. Boverket är även remissinstans för och har tillsyn över kommunernas hantering av bostadsanpassningsbidraget. Samhällsplanering och bebyggelseutveckling Boverkets grundläggande uppdrag inom verksamhetsområdet Samhällsplanering och bebyggelseutveckling följer främst av myndighetens uppsiktsansvar över plan- och bygglagen samt ansvaret enligt kapitel 3 och 4 i miljöbalken. Detta innebär att vi, enligt lagstiftningen, ansvarar för en ändamålsenlig, korrekt och effektiv planerings- och beslutsprocess. Vi ska därför följa upp och utvärdera effekterna av tillämpningen, utveckla metoder samt ge vägledning till kommuner, länsstyrelser och andra aktörer samt uppmärksamma regeringen på behov av förändringar i beslutsprocesserna. Expertmyndighet som bistår regering och domstolar I egenskap av expertmyndighet bistår vi regeringen, domstolar och statliga myndigheter med underlag och synpunkter, bl.a. när det gäller överklaganden över detaljplaner och ärenden som rör planering och lokalisering av kommunikationer och energianläggningar. Boverket har också ett särskilt ansvar för samordning av de centrala verkens underlag för tillämpningen av miljöbalken. Vi deltar, på regeringens uppdrag, i det växande internationella samarbetet inom verksamhetsområdet. Byggande och förvaltning Boverkets grundläggande uppdrag inom verksamhetsområdet Byggande och förvaltning omfattar byggnaders, anläggningars och den berörda närmiljöns funktioner och väsentliga egenskaper samt förvaltning och brukande. Samhällets främsta intressen inom utformning, projektering, byggande och förvaltning av byggd miljö finns inom tio områden. De är bärförmåga, stadga och beständighet, säkerhet i händelse av brand, skydd med hänsyn till hygien, hälsa och miljö, säkerhet vid användning, skydd mot buller, energihushållning och värmeisolering, lämplighet för avsett ändamål, tillgänglighet och användbarhet, hushållning med vatten och avfall. Samhällskraven finns i plan- och bygglagen och byggnadsverkslagen samt i delar av miljöbalken och i ett antal EG-direktiv, som t.ex. byggproduktdirektivet, energidirektivet, hissdirektivet och linbanedirektivet. En myndighet med uppsiktsansvar Boverket har det övergripande uppsiktsansvaret enligt plan- och bygglagen för byggandet i Sverige. Boverket har också möjlighet att i vissa fall precisera de krav som samhället ställer på byggnadsverk och tomtmark. Det gör vi genom föreskrifter och allmänna råd, t.ex. Boverkets bygg- och konstruktionsregler.

10 Årsredovisning 2008 Resursanvändning 9 Resursanvändning Figur 0. Boverkets resursanvändning per politik- och verksamhetsområde (årsarbeten, åa och miljoner kr, mnkr). Politikområde Verksamhetsområde åa mnkr åa mnkr åa mnkr Bostadskonsumtion 4,3 5,0 Utbud av bostäder 29,0 34,7 32,9 42,9 37,4 44,1 Samhällsplanering 50,8 57,6 46,8 52,6 51,0 50,3 och bebyggelseutveckling 1 Byggande och förvaltning 2 65,4 109,7 62,1 88,0 56,4 64,4 Politikområde Bostadspolitik, totalt 149,5 207,0 141,8 183,5 144,8 158,8 Politikområde Miljöpolitik 3,7 4,3 9,3 10,0 11,5 12,0 Politikområde Kulturpolitik 2,6 2,6 3,5 3,9 3,1 2,9 och Folkrörelsepolitik Politikområde Energipolitik 24,5 27,9 21,3 24,9 17,2 21,2 BOVERKET, TOTALT 180,3 241,8 175,9 222,3 176,6 194,9 Varav Hållbarhetsrådet 0 0,4 2,8 8,3 10,8 10,5 1) Inkl. Hållbarhetsrådet 2 ) Inkl. Boverkets Byggkostnadsforum och Bygga-bo-dialogen Kostnader för personal har fördelats på respektive verksamhetsgren utifrån arbetade timmar. Myndighetens system för tidredovisning är grund för denna fördelning. Verksgemensamma kostnader, s.k. overheadkostnader, har fördelats på verksamhetsgrenarna i proportion till verksamhetsgrenens andel av direkt arbetade timmar. Från och med 2007 har även timmar för gemensam overhead påförts arbetad tid inom politikområdet Energipolitik. Denna ändring har medfört att även utfallet för 2006 har räknats om. Overheadkostnaderna uppgår till 41 procent 2008, 47 procent 2007 och 46 procent Antal årsarbeten, exklusive Hållbarhetsrådet, ökade under året med 7,2 från 173,1 till 180,3. Verksamhetens totala kostnader, exklusive Hållbarhetsrådet, steg med 25,9 miljoner kr från 214 mnkr till 239,9 miljoner kr. Av dessa kostnader avser 129,8 miljoner kr personalkostnader, en ökning med 9,7 miljoner kr. Övriga driftkostnader ökade med 17 7 miljoner kr till 96 4 miljoner kr, där ökningen i huvudsak beror på ökade kostnader för konsultinsatser. Utfallet av kostnader per verksamhetsområde förklaras främst av, utifrån nedlagd tid, fördelade personalkostnader men även av omfattningen av övriga driftkostnder. Verksamhetsområdet Samhällsplanering och bebyggelseutveckling ökar både i antal årsarbeten och kostnader. Den främsta orsaken är tillkommande regeringsuppdrag, exempelvis kompetenssatsning för bättre PBL tillämpning samt pågående revidering av vägledningar för bl.a översiktsplanering. Även verksamhetsområdet Byggande och förvaltning har fortsatt att öka som en följd av ökade insatser i regeringsuppdraget Byggnaders tekniska utformning, BETSI och Marknadskontroll. Antal årsarbeten för verksamhetsområdena Bostadskonsumtion och Utbud av bostäder är totalt oförändrade men kostnaderna har minskat för drift och förvaltning av bidragssystemet Bofinc. Politikområdet Energi har fortsatt att öka i omfattning, vilket beror på att antalet årsarbeten har ökat i förvaltningen av system för energideklarationer. Resursanvändningen kommenteras närmare under respektive avsnitt. BOVERKETS ÅRSREDOVISNING 2008

11 10 Verksamhetsöversikt Politikområde Verksamhetsområde Verksamhetsgren Bostadskonsumtion Analys av bostadsefterfrågan och boendeförhållanden Utbud av bostäder Analys av bostadsmarknader Samarbete inom EU och internationellt Bostadspolitik Samhällsplanering och bebyggelseutveckling Fysisk samhällsplanering och plangenomförande Uppsikt Samarbete inom EU och internationellt Byggande och förvaltning Hållbart byggande och förvaltning Uppsikt Marknadskontroll Internationellt samarbete och Europaharmonisering Energipolitik Politik för ett uthålligt energisystem Energipolitiska åtgärder på kort sikt Miljöpolitik Pådrivande och förebyggande miljöarbete Miljömålsarbete Kulturpolitik Kulturverksamhet Icke-statliga kulturlokaler Folkrörelsepolitik Bidrag till folkrörelser och ideella föreningar Bidrag till allmänna samlingslokaler Fördelning av Boverkets personalresurser 2008 Fördelningen från 2007 inom parentes. Folkrörelsepolitik 1,3 % (1,7 %) Energipolitik 13,5 % (12,1 %) Bostadskonsumtion 2,4 % (0,0 %) Kulturpolitik 0,2 % (0,3 %) Miljöpolitik 2,0 % (5,3 %) Samhällsplanering och bebyggelseutveckling inkl. Hållbarhetsrådet 28,2 % (26,6 %) Utbud av bostäder 16,1 % (18,7 %) Byggande och förvaltning Byggkostnadsform och Bygga-bo-dialogen 36,3 % (35,3%)

12 11 Politikområde Bostadspolitik Målet för bostadsfrågor är långsiktigt väl fungerande bostadsmarknader där konusmenternas efterfrågan möter ett utbud av bostäder som svarar mot behoven. Målet för samhällsbyggande är en endamålsenlig samhällsplanering och ett hållbart samhällsbyggande som ger alla människor en från social synpunkt god livsmiljö där en långsiktigt god hushållning med mark, vatten, naturresurser och energi samt ekonomisk tillväxt och utveckling främjas. BOVERKETS ÅRSREDOVISNING 2008

13 12 Bostadspolitik Bostadskonsumtion Bostadskonsumtion Mål Valfrihet på bostadsmarknaden, skäliga boendekostnader, goda förutsättningar för etablering på bostadsmarknaderna, mångfald i boendet som tillgodoser människors olika behov, integration i boendet. FIGUR 1. Resursanvändning inom området Bostadskonsumtion (årsarbeten, åa, och miljoner kronor, mnkr) Verksamhetsgren åa mnkr åa mnkr åa mnkr Analys av bostadsefterfrågan 4,3 5,0 och boendeförhållanden Totalt, verksamhetsområdet 4,3 5,0 Overhead ingår med 41 procent Kommentar till resursanvändning 2008 Analys av bostadsefterfrågan och boendeförhållanden Verksamhetsgrenen innehåller insatser för att följa och analysera hushållens boendeekonomi, ungdomars behov av bostäder samt frågor om den sekundära bostadsmarknaden.

14 Bostadspolitik Bostadskonsumtion 13 figur 2. Produktöversikt, antal. Avser verksamhetsområdena Bostadskonsumtion och Utbud av bostäder Nya eller ändrade föreskrifter 1 4 varav omfattande 3 Överklagade ärenden, antal expedierade Antal bidragsutbetalningar, (tusental) Allmänna råd 1 Skrifter Informationsblad 1 Meddelanden om datasystem Utbildningar för länsstyrelserna Information om bostadsanpassningsbidrag till kommunerna 1 2 Aktuella informationsblad 2 för sökande nya under året 2 reviderade under året EU-uppdrag Regeringsuppdrag Expertuppdrag (statliga utredningar, m.m.) 1 1 Regeringsremisser Övriga remisser Pågående eller avslutade under året; i övrigt produkter avslutade under året. 2. Avser informationsblad om stöd för vilka nybeviljande kunnat komma ifråga. Dessutom finns mer eller mindre omfattande blanketter kopplade till varje stöd. 3. Avser endast ärenden inom verksamhetsområde bostadsförsörjning. Övriga ärenden redovisas inom resp. verksamhet. 4. Avser den totala ärendehandläggningen inom bostadsadministration. 5. Fyra skrifter avser Bostadskonsumtion övriga produkter i tabellen avser Utbud av bostäder. BOVERKETS ÅRSREDOVISNING 2008

15 14 Bostadspolitik Bostadskonsumtion Analys av bostadsefterfrågan och boendeförhållanden Analys av bostadsefterfrågan och boendeförhållanden Mål Boverket ska tillhandahålla ett kvalificerat kunskapsunderlag som fungerar som stöd för regeringen, dess myndigheter och aktörerna inom områdena bostadsefterfrågan och boendeförhållanden Viktiga insatser 2008 Boverket har under 2008 deltagit i regeringens hemlöshetsstrategi. Den demografiska ungdomspuckeln som väntas de närmaste åren har inneburit att ungdomars boende är en viktig fråga, vilket också präglar Boverkets arbete. Har Boverket nått målet? Boverket har nått målet genom att tillhandahålla ett kvalificerat kunskapsunderlag i form av bl.a. särskilda rapporter om ungdomars boende, segregation, asylsökandes boende samt om hushållens boendeekonomi. Boverket bedömer att målet för verksamhetsgrenen är uppfyllt. Återrapportering Krav 1 Boverket ska redovisa ett kunskapsunderlag om ungdomars behov av bostäder i storstadsregioner för perioden Boverket har tagit fram en rapport om ungdomars behov av bostäder i storstadsregionerna mellan åren 2008 till Första bostaden Ungdomars möjligheter på bostadsmarknaden i storstadsområdena, dnr /2008, redovisades till regeringen den 7 november Rapporten innehåller en analys över vad det ökade antalet ungdomar kan komma att innebära på bostadsmarknaden i storstadsregionerna. Fortsatt svår situation för ungdomar Åtskilliga faktorer talar för en fortsatt svår situation för ungdomar på bostadsmarknaden i storstadsregionerna de närmaste åren. Befolkningen ökar i storstadsområdena, samtidigt som bostadsbyggandet minskar, vilket innebär en ökad konkurrens om lediga bostäder. Ungdomar har sämre ekonomiska förutsättningar än många andra grupper och en lågkonjunktur kan ytterligare försämra den ekonomiska situationen för unga.

16 Bostadspolitik Bostadskonsumtion Analys av bostadsefterfrågan och boendeförhållanden 15 Krav 2 Boverket ska följa och analysera hushållens boendeutgifter i relation till deras inkomster. Boverket ska redovisa utfallet på olika upplåtelseformer, hushållstyper och regioner samt göra framskrivningar och bedöma den förväntade utvecklingen. Särskilt ska situationen för de hushåll som har sämst ekonomiska förutsättningar med beaktande av disponibel inkomst och boendeutgifter beskrivas. Hushållens boendeekonomi och ekonomiska standard Utgiften för boendet är, för de flesta hushåll, den största enskilda utgiften. Hushållen har dock under de senaste åren fått ett ökat utrymme för övrig konsumtion. Detta beror på att de disponibla inkomsterna har ökat i högre takt än boendeutgifterna. Utgifterna för boendet skiljer sig mycket åt mellan olika upplåtelseformer. Hushåll som bor i hyresrätt och bostadsrätt har ungefär lika höga boendeutgifter, medan de som bor i egnahem betalar betydligt mer, bl.a. beroende på att egnahem i genomsnitt är betydligt större. Boendeutgifterna skiljer sig även åt mellan olika regioner. Detta gäller i synnerhet för bostadsrätter och egnahem. Anledningen är givetvis den kraftiga prisutvecklingen på bostadsrätts- och egnahemsmarknaderna i framför allt storstadsregionerna. Detta gör att framför allt hushåll som på senare år köpt en bostadsrätt eller ett egnahem ofta har relativt höga ränteutgifter. Ensamstående med barn och pensionärer har minst konsumtionsutrymme Hushållsstrukturen ser olika ut inom olika upplåtelseformer. I hyresrätt bor en större andel ensamboende hushåll, medan barnfamiljerna företrädesvis bor i egnahem. Dessa skillnader måste beaktas för att kunna göra relevanta jämförelser av hushållens inkomster och boendeutgifter i olika upplåtelseformer. Jämförs samma hushållstyp boende i olika upplåtelseform, får vi en mer relevant jämförelse. Hushåll med två löneinkomster har vanligtvis ett större konsumtionsutrymme än hushåll med enbart en löneinkomst. Det minsta konsumtionsutrymmet efter att boendet är betalt har ensamstående med barn. Även ensamstående pensionärer har ett lågt konsumtionsutrymme. Högsta konsumtionsutrymmet har samboende utan barn. Inom respektive hushållstyp har boende i hyresrätt lägst konsumtionsutrymme medan boende i egnahem har högst. Hushåll med sämst ekonomiska förutsättningar Boverket har i rapporten Boendeekonomi för hushåll med de sämsta ekonomiska förutsättningarna Beskrivning av situationen år 2005, dnr /2008, särskilt analyserat situationen för hushåll med sämst ekonomiska förutsättningar. Hur man väljer att definiera hushåll med sämst ekonomiska förutsättningar påverkar i hög grad undersökningsresultatet. Boverket har i sin rapport valt att definiera på två olika sätt och jämför resultaten med hur det var för det genomsnittliga hushållet i Sverige. Den ena definition är hushåll som hade en disponibel inkomst per konsumtionsenhet som var mindre än 60 procent av medianinkomsten (låginkomsthushåll) och den andra definitionen är hushåll som erhöll bostadsbidrag. BOVERKETS ÅRSREDOVISNING 2008

17 16 Bostadspolitik Bostadskonsumtion Analys av bostadsefterfrågan och boendeförhållanden Vart tionde hushåll har dålig ekonomi Med vår definition enligt begreppet låginkomsthushåll var det 10 procent av alla hushåll ( hushåll) som hade dålig ekonomi. Om hushåll med bostadsbidrag definieras som hushåll som har sämst ekonomiska förutsättningar var det 13 procent av alla hushåll ( hushåll) som hade dålig ekonomi. De flesta av hushållen med sämst ekonomiska förutsättningar bodde i hyresrätt; 68 respektive 80 procent. Dessa andelar kan jämföras med att cirka 43 procent av alla hushåll bodde i hyresrätt. Hushåll i hyresrätt var alltså överrepresenterade bland hushåll med svag ekonomi. Sämst för ensamstående i hyresrätt Det typiska hushållet med sämst ekonomiska förutsättningar var år 2005 ett hushåll med en vuxen boende i hyresrätt. Andelen ekonomiskt svaga hushåll med endast en vuxen var knappt 79 procent enligt låginkomstdefinitionen, medan motsvarande siffra för hushåll med bostadsbidrag var knappt 90 procent. Motsvarande andel för riket som helhet var 46 procent. Ensamboende i hyresrätt var således kraftigt överrepresenterade i respektive grupp med dålig ekonomi. Figur 3. Konsumtionsutrymmet per konsumtionsenhet efter att boendet är betalt, Medianvärde. Ensamstående utan barn respektive ensamboende pensionärer i gruppen låginkomsthushåll hade extremt lågt genomsnittligt konsumtionsutrymme; i genomsnitt kr respektive kr. För ensamstående utan barn i gruppen låginkomsthushåll innebar det att dessa hushåll skulle klara all övrig nödvändig konsumtion (exklusive boendet) på i genomsnitt kr per månad.

18 Bostadspolitik Bostadskonsumtion Analys av bostadsefterfrågan och boendeförhållanden 17 Krav 3 Boverket ska återkommande (vart tredje år med start 2008) kartlägga omfattningen av och inriktningen på den sekundära bostadsmarknaden, dvs. kommunernas boendelösningar för personer som av olika skäl inte blir godkända som hyresgäster på den ordinarie bostadsmarknaden. Kartläggning av den sekundära bostadsmarknaden Boverket har påbörjat en kontinuerlig kartläggning av omfattningen och inriktningen på den så kallade sekundära bostadsmarknaden. Under året har Boverket i samråd med Socialstyrelsen tagit fram sju enkätfrågor i syfte att 1) identifiera kommuner som arbetar med boendelösningar som faller inom den sekundära bostadsmarknaden, 2) kvantifiera förekomsten i antal bostäder räknat, och 3) klassificera bostäderna utifrån variabler som kan bidra till att värdera resultaten. Exempel på det senare är hos vilken typ av fastighetsägare bostäderna finns, om det är fråga om integrerat boende eller kategoriboende samt om avsikten är att hushållet ska bo kvar i den aktuella bostaden eller flytta vidare. Frågorna har ingått i Bostadsmarknadsenkäten Resultaten har sammanställts i rapporten Hyreskontrakt via kommunen. Sekundära bostadsmarknaden 2008, dnr /2008, som visar nuvarande omfattning, totalt sett i riket och i olika typer av kommuner. Först efter ett par år med kontinuerliga undersökningar blir det möjligt att analysera utvecklingen på riksnivå och på olika typer av kommunala bostadsmarknader. Sju av tio kommuner erbjuder andrahandskontrakt Boverket konstaterar att sju av tio kommuner upplåter bostäder med andrahandskontrakt till hemlösa personer, vars boende där är förenat med tillsyn och/eller särskilda villkor eller regler. I början av 2008 fanns över lägenheter som hyrdes ut av kommuner på detta sätt. Materialet visar vidare att det vanligaste är att dessa lägenheter är utspridda i det ordinarie beståndet och att avsikten är att den boende ska ta över sitt kontrakt. Under 2007 var det dock inte fler än hushåll som fick ett eget kontrakt genom den sekundära bostadsmarknaden. Vårt material tyder på att det är svårare att slussa ut de hemlösa personerna från den sekundära bostadsmarknaden i storstadsregionerna och i övriga större städer än i mindre kommuner ute i landet. Boverket har bistått Socialstyrelsen med underlag till och synpunkter på rapporten Tillfälliga lösningar för permanenta behov, som är ett komplement till Boverkets kartläggning av omfattningen av och inriktningen på den sekundära bostadsmarknaden. Socialstyrelsen lämnade rapporten i januari BOVERKETS ÅRSREDOVISNING 2008

19 18 Bostadspolitik Bostadskonsumtion Analys av bostadsefterfrågan och boendeförhållanden Krav 4 Boverket ska följa och redovisa utvecklingen av integration i boendet samt boendesegregation i landets olika delar. Boverket ska redovisa hur verket arbetar för att stödja kommunernas arbete med att åstadkomma goda bostadsförhållanden och valfrihet i boendet samt motverka diskriminering, segmentering och trångboddhet, och öka erfarenhetsutbytet mellan kommunerna. Boverket har tagit fram en förstudie, Geografiska Informationssystem (GIS) som analysverktyg för att åskådliggöra etnisk boendesegregation. Syftet är att illustrera hur man med hjälp av geografiska informationssystem (GIS) kan analysera och åskådliggöra boendesegregation. Flyktingars eget boende En grupp som ställs inför problem när det gäller att etablera sig på bostadsmarknaden är nyanlända flyktingar. Boverket har under året presenterat en studie om flyktingars eget boende, s.k. EBO, under asylprövningstiden, dnr /2008. Vidare har myndigheten, inom ramen för den nationella hemlöshetsstrategin, initierat en studie av flyktingars etablering på bostadsmarknaden och hemlöshet bland flyktingar. Denna rapport var färdig i januari Frågan har även lyfts fram och behandlats i regeringsuppdraget Fastighetsägares förmedlingsprinciper.

20 Bostadspolitik Utbud av bostäder 19 Utbud av bostäder Mål - Väl fungerande bostadsmarknader med långsiktigt stabila regelverk samt med förutsägbara villkor för byggande, förvaltning och ägande av bostäder i alla upplåtelseformer. - Bostadsmarknaderna bidrar till en fungerande arbetsmarknad i alla delar av landet. - En väl fungerande konkurrens inom byggsektorn och på bostadsmarknaderna. - Långsiktigt hållbara bostäder med hög kvalitet. Figur 4. Resursanvändning inom området Utbud av bostäder (årsarbeten, åa, och miljoner kronor, mnkr) Verksamhetsgren åa mnkr åa mnkr åa mnkr Analys av bostadsmarknader 27,4 32,9 32,4 42,3 36,4 43,0 varav Omvärldsbevakning och prognoser 24,7 23,4 Åtgärder för bostadsförsörjning 11,7 19,6 Samarbete inom EU och Internationellt 1,6 1,8 0,5 0,6 1,0 1,1 Totalt, verksamhetsområdet 29,0 34,7 32,9 42,9 37,4 44,1 Overhead ingår med cirka 41 procent 2008, 47 procent 2007, 46 procent Produkttabell se figur 2 Bostadskonsumtion på sidan 13. Kommentar till resursanvändning 2008 Analys av bostadsmarknader Verksamhetsgrenen innehåller i huvudsak löpande arbete med analyser och prognoser inom boende och byggande, tillsyn över bostadsanpassningsbidraget, ärendehandläggning samt drift, förvaltning och utveckling av bidragssystemet Bofinc. Inom området redovisas även sektorsanvaret för handikappolitiken. Under året har Boverket med särskilda medel genomfört regeringsuppdraget att utveckla en informationsportal om boende, byggande och inomhusmiljö. Uppdraget har omfattat 1,3 årsarbeten och 3 miljoner kr i totala kostnader. För arbetet med Boverkets indikatorer har det åtgått 0,8 årsarbeten, inräknat interna och externa frågeställningar om utvecklingen på bostadsmarknaden som är hänförliga till denna verksamhet. Det pågående regeringsuppdraget om återanvändning av installationer finansierade med bostadsanpassningsbidrag har varit en omfattande uppgift. Frågor om allmännyttans villkor och förutsättningar ingår i området och under året har handläggning av remisser krävt ökade resurser. Kostnaderna för bidragssystemet Bofinc har minskat. Samarbete inom EU och internationellt Regeringsuppdraget att löpande följa och redovisa hur bostadsfrågorna utvecklas inom EU har medfört att resursinsatsen har ökat. BOVERKETS ÅRSREDOVISNING 2008

21 20 Bostadspolitik Utbud av bostäder Analys av bostadsmarknader Analys av bostadsmarknader Mål Boverket ska tillhandahålla ett kvalificerat kunskapsunderlag som fungerar som stöd för regeringen, dess myndigheter och aktörerna inom området bostadsmarknad. Viktiga insatser 2008 Boverkets arbete på området har i hög utsträckning präglats av utredningen om allmännyttan och hyressättningen, och frågor med anknytning till denna. Länsstyrelsernas nya inriktning av att vara mer analyserande och uppföljande än handläggande, vad gäller bostadspolitiken, har avspeglats i Boverkets stöd till länsstyrelsernas arbete med regionala analyser av bostadsmarknaden Har Boverket nått målet? Boverket har bidragit till att tillhandahålla ett kvalificerat kunskapsunderlag, genom Boverkets indikatorer och genom den årliga bostadsmarknadsenkäten. Men även genom särskilda rapporter om t.ex. allmännyttan, förmedlingsprinciper för hyresrätter, och konkurrens på bostadsmarknader. Boverket bedömer att målet för verksamhetsgrenen är uppfyllt. Återrapportering Krav 1 Boverket ska följa och analysera utvecklingen på bostadsmarknaden och särskilt redovisa: - bostadsbyggandet och andra förändringar i bostadsbeståndet, - bygg- och produktionskostnaderna och dess utveckling, - konsekvenser av och orsaker till dåligt fungerande bostadsmarknader. Bostadsbyggandets utveckling analyseras löpande Boverket har vid tre tillfällen under året gjort en analys över läget på bostadsmarknaderna och utvecklingen av bostadsbyggandet, och i samband med detta gjort prognoser över bostadsbyggandet, dnr /2008. Dessa har publicerats i publikationen Boverkets indikatorer, som dels finns tillgänglig på Boverkets webbplats, dels distribueras i tryckt form till cirka 340 läsare. Analyserna omfattar utvecklingen både på riksnivå och regionalt. I varje nummer redovisas diagram, tabeller eller kartor som en del av underlaget till analyserna. Den snabba försvagningen på bostadsmarknaden under andra halvåret föranledde Boverket att därutöver revidera sin prognos över bostadsbyggandet, den 10 december. Prognosen den 10 december beskrev en situation där utvecklingen av bostadsbyggandet år 2009 var mycket osäker. Prognosen löd: År 2009 kan

Boverket. Årsredovisning 2007

Boverket. Årsredovisning 2007 Boverket Årsredovisning 2007 Årsredovisning 2007 Boverket februari 2008 Titel: Årsredovisning 2007 Utgivare: Boverket Upplaga: 1 Antal: 500 Tryck: Boverket internt ISBN tryckt version: 978-91-85751-79-2

Läs mer

Boverket. Hushållens boendeekonomi år 2004 med prognos för 2006

Boverket. Hushållens boendeekonomi år 2004 med prognos för 2006 Boverket Hushållens boendeekonomi år 2004 med prognos för 2006 Hushållens boendeekonomi år 2004 med prognos för 2006 Boverket december 2006 Titel: Hushållens boendeekonomi år 2004 med prognos för 2006

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Förordning med instruktion för Boverket; SFS 2012:546 Utkom från trycket den 28 augusti 2012 utfärdad den 16 augusti 2012. Regeringen föreskriver följande. Uppgifter 1 Boverket

Läs mer

Mäklarinsikt 2016:3 Örebro län

Mäklarinsikt 2016:3 Örebro län Örebro län Mäklarinsikt 2016:3 Örebro län Undersökningen genomfördes mellan den 17 maj och 10 juni 2016. Den skickades ut till samtliga medlemmar i Mäklarsamfundet och beades av 748 fastighetsmäklare.

Läs mer

Mäklarinsikt 2016:3 Västmanlands län

Mäklarinsikt 2016:3 Västmanlands län Västmanlands län Mäklarinsikt 2016:3 Västmanlands län Undersökningen genomfördes mellan den 17 maj och 10 juni 2016. Den skickades ut till samtliga medlemmar i Mäklarsamfundet och beades av 748 fastighetsmäklare.

Läs mer

Mäklarinsikt 2016:3 Blekinge län

Mäklarinsikt 2016:3 Blekinge län Blekinge län Mäklarinsikt 2016:3 Blekinge län Undersökningen genomfördes mellan den 17 maj och 10 juni 2016. Den skickades ut till samtliga medlemmar i Mäklarsamfundet och beades av 748 fastighetsmäklare.

Läs mer

Mäklarinsikt 2016:3 Jönköpings län

Mäklarinsikt 2016:3 Jönköpings län Jönköpings län Mäklarinsikt 2016:3 Jönköpings län Undersökningen genomfördes mellan den 17 maj och 10 juni 2016. Den skickades ut till samtliga medlemmar i Mäklarsamfundet och beades av 748 fastighetsmäklare.

Läs mer

Mäklarinsikt 2016:3 Uppsala län

Mäklarinsikt 2016:3 Uppsala län Uppsala län Mäklarinsikt 2016:3 Uppsala län Undersökningen genomfördes mellan den 17 maj och 10 juni 2016. Den skickades ut till samtliga medlemmar i Mäklarsamfundet och beades av 748 fastighetsmäklare.

Läs mer

Diagrammet visar beviljat* och utbetalat belopp per år från bidragets start till och med

Diagrammet visar beviljat* och utbetalat belopp per år från bidragets start till och med Dokumentets innehåll: Sid 1: Trendrapport från bidragets start Sid 2: Beviljade bidrag, svis på karta Sid 3: Detaljrapport från bidragets start Sid 4: Trendrapport senaste året Sid 5: Detaljrapport för

Läs mer

Hushållens boendeekonomi

Hushållens boendeekonomi Rapport 2012:3 REGERINGSUPPDRAG Hushållens boendeekonomi Förutsättningarna för unga vuxna hushåll att spara till en kontantinsats till en bostad Hushållens boendeekonomi Förutsättningarna för unga vuxna

Läs mer

Mäklarinsikt 2016:3 Gävleborgs län

Mäklarinsikt 2016:3 Gävleborgs län Gävleborgs län Mäklarinsikt 2016:3 Gävleborgs län Undersökningen genomfördes mellan den 17 maj och 10 juni 2016. Den skickades ut till samtliga medlemmar i Mäklarsamfundet och beades av 748 fastighetsmäklare.

Läs mer

Mäklarinsikt 2016:3 Kronobergs län

Mäklarinsikt 2016:3 Kronobergs län Kronobergs län Mäklarinsikt 2016:3 Kronobergs län Undersökningen genomfördes mellan den 17 maj och 10 juni 2016. Den skickades ut till samtliga medlemmar i Mäklarsamfundet och beades av 748 fastighetsmäklare.

Läs mer

Mäklarinsikt 2016:3 Jämtlands län

Mäklarinsikt 2016:3 Jämtlands län Jämtlands län Mäklarinsikt 2016:3 Jämtlands län Undersökningen genomfördes mellan den 17 maj och 10 juni 2016. Den skickades ut till samtliga medlemmar i Mäklarsamfundet och beades av 748 fastighetsmäklare.

Läs mer

Mäklarinsikt 2016:3 Gotlands län

Mäklarinsikt 2016:3 Gotlands län Gotlands län Mäklarinsikt 2016:3 Gotlands län Undersökningen genomfördes mellan den 17 maj och 10 juni 2016. Den skickades ut till samtliga medlemmar i Mäklarsamfundet och beades av 748 fastighetsmäklare.

Läs mer

Mäklarinsikt 2016:3 Kalmar län

Mäklarinsikt 2016:3 Kalmar län Kalmar län Mäklarinsikt 2016:3 Kalmar län Undersökningen genomfördes mellan den 17 maj och 10 juni 2016. Den skickades ut till samtliga medlemmar i Mäklarsamfundet och beades av 748 fastighetsmäklare.

Läs mer

Mäklarinsikt 2016:3 Dalarnas län

Mäklarinsikt 2016:3 Dalarnas län Dalarnas län Mäklarinsikt 2016:3 Dalarnas län Undersökningen genomfördes mellan den 17 maj och 10 juni 2016. Den skickades ut till samtliga medlemmar i Mäklarsamfundet och beades av 748 fastighetsmäklare.

Läs mer

Mäklarinsikt 2016:3 Stockholms län

Mäklarinsikt 2016:3 Stockholms län Stockholms län Mäklarinsikt 2016:3 Stockholms län Undersökningen genomfördes mellan den 17 maj och 10 juni 2016. Den skickades ut till samtliga medlemmar i Mäklarsamfundet och beades av 748 fastighetsmäklare.

Läs mer

Investeringsstöd till äldrebostäder

Investeringsstöd till äldrebostäder Dokumentets innehåll: Sid 1: Trendrapport från bidragets start Sid 2: Beviljade bidrag, svis på karta Sid 3: Detaljrapport från bidragets start Sid 4: Trendrapport senaste året Sid 5: Detaljrapport för

Läs mer

Västra Götalands län

Västra Götalands län Götalands län Mäklarinsikt 2016:3 Götalands län Undersökningen genomfördes mellan den 17 maj och 10 juni 2016. Den skickades ut till samtliga medlemmar i Mäklarsamfundet och beades av 748 fastighetsmäklare.

Läs mer

ELTEKNIKMARKNAD PER LÄN KVARTAL

ELTEKNIKMARKNAD PER LÄN KVARTAL SAMMANFATTNING ELTEKNIKMARKNAD PER LÄN KVARTAL Mars 3 EIO SAMMANFATTNING AV KONJUNKTURRAPPORT Mars 3 Tuffare marknad för elteknikföretagen 3 och Med viss fördröjning fick oron i omvärlden och en allt svagare

Läs mer

Mäklarinsikt 2015:2 Blekinge län

Mäklarinsikt 2015:2 Blekinge län Blekinge län Mäklarinsikt 2015:2 Blekinge län Undersökningen genomfördes mellan den 25 februari och 20 mars 2014. Den skickades ut till samtliga medlemmar i Mäklarsamfundet och besvarades av 1033 fastighetsmäklare.

Läs mer

har du råd med höjd bensinskatt? har du råd med höjd bensinskatt?

har du råd med höjd bensinskatt? har du råd med höjd bensinskatt? 82 535 000 kronor dyrare med bensin för invånarna här i Blekinge län. 82 535 000 kronor dyrare med bensin för invånarna här i Blekinge län. 82 535 000 kronor dyrare med bensin för invånarna här i Blekinge

Läs mer

Mäklarinsikt 2015:2 Skåne län

Mäklarinsikt 2015:2 Skåne län Skåne län Mäklarinsikt 2015:2 Skåne län Undersökningen genomfördes mellan den 25 februari och 20 mars 2014. Den skickades ut till samtliga medlemmar i Mäklarsamfundet och beades av 1033 fastighetsmäklare.

Läs mer

Västra Götalands län

Västra Götalands län Västra Götalands län Mäklarinsikt 2015:2 Västra Götalands län Undersökningen genomfördes mellan den 25 februari och 20 mars 2014. Den skickades ut till samtliga medlemmar i Mäklarsamfundet och beades av

Läs mer

Västra Götalands län

Västra Götalands län Västra Götalands län Mäklarinsikt 2016:1 Västra Götalands län Undersökningen genomfördes mellan den 30 november och 13 december 2015. Den skickades ut till samtliga medlemmar i Mäklarsamfundet och beades

Läs mer

Mäklarinsikt 2016:1 Södermanlands län

Mäklarinsikt 2016:1 Södermanlands län Södermanlands län Mäklarinsikt 2016:1 Södermanlands län Undersökningen genomfördes mellan den 30 november och 13 december 2015. Den skickades ut till samtliga medlemmar i Mäklarsamfundet och beades av

Läs mer

Mäklarinsikt 2013:1 Uppsala län

Mäklarinsikt 2013:1 Uppsala län Uppsala län Mäklarinsikt 2013:1 Uppsala län Undersökningen genomfördes mellan den 20 februari och 17 mars 2013. Den skickades ut till samtliga medlemmar i Mäklarsamfundet och besvarades av 1 508 fastighetsmäklare.

Läs mer

Mäklarinsikt 2014:1 Kalmar län

Mäklarinsikt 2014:1 Kalmar län Kalmar län Mäklarinsikt 2014:1 Kalmar län Undersökningen genomfördes mellan den 10-21 februari 2014. Den skickades ut till samtliga medlemmar i Mäklarsamfundet och beades av 1 274 fastighetsmäklare. I

Läs mer

Mäklarinsikt 2014:1 Stockholms län

Mäklarinsikt 2014:1 Stockholms län Stockholms län Mäklarinsikt 2014:1 Stockholms län Undersökningen genomfördes mellan den 10-21 februari 2014. Den skickades ut till samtliga medlemmar i Mäklarsamfundet och beades av 1 274 fastighetsmäklare.

Läs mer

Mäklarinsikt 2014:1 Örebro län

Mäklarinsikt 2014:1 Örebro län Örebro län Mäklarinsikt 2014:1 Örebro län Undersökningen genomfördes mellan den 10-21 februari 2014. Den skickades ut till samtliga medlemmar i Mäklarsamfundet och beades av 1 274 fastighetsmäklare. I

Läs mer

Mäklarinsikt 2014:1 Örebro län

Mäklarinsikt 2014:1 Örebro län Örebro län Mäklarinsikt 2014:1 Örebro län Undersökningen genomfördes mellan den 10-21 februari 2014. Den skickades ut till samtliga medlemmar i Mäklarsamfundet och beades av 1 274 fastighetsmäklare. I

Läs mer

Mäklarinsikt 2014:1 Västmanlands län

Mäklarinsikt 2014:1 Västmanlands län Västmanlands län Mäklarinsikt 2014:1 Västmanlands län Undersökningen genomfördes mellan den 10-21 februari 2014. Den skickades ut till samtliga medlemmar i Mäklarsamfundet och beades av 1 274 fastighetsmäklare.

Läs mer

Mäklarinsikt 2015:1 Uppsala län

Mäklarinsikt 2015:1 Uppsala län Uppsala län Mäklarinsikt 2015:1 Uppsala län Undersökningen genomfördes mellan den 13 november och 2 december 2014. Den skickades ut till samtliga medlemmar i Mäklarsamfundet och beades av 1036 fastighetsmäklare.

Läs mer

Kommittédirektiv. En förbättrad bostadssituation för äldre. Dir. 2014:44. Beslut vid regeringssammanträde den 20 mars 2014

Kommittédirektiv. En förbättrad bostadssituation för äldre. Dir. 2014:44. Beslut vid regeringssammanträde den 20 mars 2014 Kommittédirektiv En förbättrad bostadssituation för äldre Dir. 2014:44 Beslut vid regeringssammanträde den 20 mars 2014 Sammanfattning En särskild utredare ska lämna förslag på åtgärder som förbättrar

Läs mer

Avdelningen för tillväxt och samhällsbyggnad Planering, Säkerhet och Miljö

Avdelningen för tillväxt och samhällsbyggnad Planering, Säkerhet och Miljö Cirkulärnr: 16:27 Diarienr: 16/02706 Avdelning: Sektion/Enhet: Datum: 2016-04-29 Mottagare: Rubrik: Avdelningen för tillväxt och samhällsbyggnad Planering, Säkerhet och Miljö Samtliga Sveriges kommuner

Läs mer

Mäklarinsikt 2014:4 Blekinge län

Mäklarinsikt 2014:4 Blekinge län Blekinge län Mäklarinsikt 2014:4 Blekinge län Undersökningen genomfördes mellan den 9 och 29 september 2014. Den skickades ut till samtliga medlemmar i Mäklarsamfundet och beades av 1074 fastighetsmäklare.

Läs mer

Kommittédirektiv. En utvecklad modell för hyressättning vid nyproduktion. Dir. 2016:100. Beslut vid regeringssammanträde den 24 november 2016

Kommittédirektiv. En utvecklad modell för hyressättning vid nyproduktion. Dir. 2016:100. Beslut vid regeringssammanträde den 24 november 2016 Kommittédirektiv En utvecklad modell för hyressättning vid nyproduktion Dir. 2016:100 Beslut vid regeringssammanträde den 24 november 2016 Sammanfattning En särskild utredare ska se över modellen för hyressättning

Läs mer

Mäklarinsikt 2014:4 Stockholms län

Mäklarinsikt 2014:4 Stockholms län Stockholms län Mäklarinsikt 2014:4 Stockholms län Undersökningen genomfördes mellan den 9 och 29 september 2014. Den skickades ut till samtliga medlemmar i Mäklarsamfundet och beades av 1074 fastighetsmäklare.

Läs mer

Hälften av Sveriges befolkning bor i småhus. 70 procent av barnen i småhus. Hus på landet, lägenhet i stan

Hälften av Sveriges befolkning bor i småhus. 70 procent av barnen i småhus. Hus på landet, lägenhet i stan BO 23 SM 0601 Korrigerad version Boende och boendeutgifter 2004 Housing and housing expenses in 2004 I korta drag Hälften av Sveriges befolkning bor i småhus Mer än hälften, 56 procent, av Sveriges befolkning

Läs mer

Mäklarinsikt 2015:3 Jämtlands län

Mäklarinsikt 2015:3 Jämtlands län Jämtlands län Mäklarinsikt 2015:3 Jämtlands län Undersökningen genomfördes mellan den 18 maj och 5 juni 2015. Den skickades ut till samtliga medlemmar i Mäklarsamfundet och beades av 860 fastighetsmäklare.

Läs mer

Mäklarinsikt 2015:3 Uppsala län

Mäklarinsikt 2015:3 Uppsala län Uppsala län Mäklarinsikt 2015:3 Uppsala län Undersökningen genomfördes mellan den 18 maj och 5 juni 2015. Den skickades ut till samtliga medlemmar i Mäklarsamfundet och beades av 860 fastighetsmäklare.

Läs mer

Bostadsmarknadsenkäten 2012 Ett urval av sammanfattande tabeller från BME2012

Bostadsmarknadsenkäten 2012 Ett urval av sammanfattande tabeller från BME2012 Bostadsmarknadsenkäten 2012 Ett urval av sammanfattande tabeller från BME2012 SÖDERMANLAND Boverket och länsstyrelsen februari 2012 Sammanställning BME 2012.xls Blankett 1 Tabell 1a) Bostadsmarknadsläget

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Förordning om stöd till kommuner för etablering av telenät m.m. på orter och i områden där telenätet är eftersatt; SFS 2004:619 Utkom från trycket den 28 juni 2004 utfärdad den

Läs mer

Mäklarinsikt 2014:4 Skåne län

Mäklarinsikt 2014:4 Skåne län Skåne län Mäklarinsikt 2014:4 Skåne län Undersökningen genomfördes mellan den 9 och 29 september 2014. Den skickades ut till samtliga medlemmar i Mäklarsamfundet och beades av 1074 fastighetsmäklare. I

Läs mer

Uppdrag att analysera hur myndigheten ska verka för att nå miljömålen

Uppdrag att analysera hur myndigheten ska verka för att nå miljömålen 1 Uppdrag att analysera hur myndigheten ska verka för att nå miljömålen 1 1 Innehåll Boverkets verksamhet kopplat till miljökvalitetsmålen och delar av generationsmålet... 1 Samhällsplanering...1 Boende...2

Läs mer

Mäklarinsikt 2014:4 Uppsala län

Mäklarinsikt 2014:4 Uppsala län Uppsala län Mäklarinsikt 2014:4 Uppsala län Undersökningen genomfördes mellan den 9 och 29 september 2014. Den skickades ut till samtliga medlemmar i Mäklarsamfundet och beades av 1074 fastighetsmäklare.

Läs mer

Trångboddhet skillnaderna kvarstår 1

Trångboddhet skillnaderna kvarstår 1 Trångboddhet skillnaderna kvarstår 1 Sammanfattning Generellt sett är trångboddheten låg i Sverige idag. År 2002 var cirka 15 procent av hushållen trångbodda enligt norm 3, vilken innebär att det ska finnas

Läs mer

Västra Götalands län

Västra Götalands län Västra Götalands län Mäklarinsikt 2014:4 Västra Götalands län Undersökningen genomfördes mellan den 9 och 29 september 2014. Den skickades ut till samtliga medlemmar i Mäklarsamfundet och beades av 1074

Läs mer

RAPPORT 2016:23. Delårsrapport 2016

RAPPORT 2016:23. Delårsrapport 2016 RAPPORT 2016:23 Delårsrapport 2016 Delårsrapport 2016 Titel: Delårsrapport 2016 Rapportnummer: 2016:23 Utgivare:, augusti 2016 Upplaga: 1 Tryck: ISBN tryck: 978-91-7563-400-5 ISBN pdf: 978-91-7563-401-2

Läs mer

Bostadsmarknadsenkäten 2010. Öppet forum för boendeplanering 26 mars 2010

Bostadsmarknadsenkäten 2010. Öppet forum för boendeplanering 26 mars 2010 Bostadsmarknadsenkäten 2010 Öppet forum för boendeplanering 26 mars 2010 Befolkningsökning i Stockholms län 40 000 35 000 30 000 Inflyttningsnetto Födelsenetto 25 000 20 000 15 000 10 000 5 000 0 1991

Läs mer

Otrogna stockholmare

Otrogna stockholmare Otrogna stockholmare bolånemarknadens vinnare Bolån på Internet och telefon Storbankernas andel av bolånemarknaden sjunker. Men nio av tio hushåll anlitar fortfarande någon av de fyra storbankerna. Detta

Läs mer

PM om seniorbostäder och trygghetsbostäder

PM om seniorbostäder och trygghetsbostäder Promemoria Datum 215-4-27 Diarienummer 1136-392/214 PM om seniorbostäder och trygghetsbostäder Boverket genomförde i september 214 en enkät om seniorbostäder och trygghetsbostäder. Gemensamt för seniorbostäder

Läs mer

STHLM STATISTIK OM. Hyror 2007 och 2008 BOSTÄDER: S 2009: Marianne Jacobsson

STHLM STATISTIK OM. Hyror 2007 och 2008 BOSTÄDER: S 2009: Marianne Jacobsson STATISTIK OM STHLM BOSTÄDER: Hyror 2007 och 2008 S 2009:10 2008-12-17 Marianne Jacobsson 08-508 35 064 STOCKHOLMS STADS UTREDNINGS- OCH STATISTIKKONTOR AB FÖRORD Denna rapport redovisar hyror i Stockholm

Läs mer

Mäklarinsikt 2013:4 Örebro län

Mäklarinsikt 2013:4 Örebro län Örebro län Mäklarinsikt 2013:4 Örebro län Undersökningen genomfördes mellan den 26 november och 6 december 2013. Den skickades ut till samtliga medlemmar i Mäklarsamfundet och besvarades av 1 379 fastighetsmäklare.

Läs mer

En skattereform för hyresrätten

En skattereform för hyresrätten 1 (6) En skattereform för hyresrätten Sammanfattning Hyresgästföreningen utvecklar i denna promemoria förslag på en skattereform för hyresrätten. Med denna reform skulle de ekonomiska villkoren för hyresrätten

Läs mer

Tomtköer i Sveriges kommuner 2008

Tomtköer i Sveriges kommuner 2008 Tomtköer i Sveriges kommuner 2008 Björn Nordlund, Utredare Villaägarnas Riksförbund 1. INLEDNING... 3 2. Sammanfattning... 3 3. Syfte... 4 4. Metod... 4 5. Avgränsningar... 4 6. Resultat... 5 6.1 Kommuner

Läs mer

nya bostäder under nästa mandatperiod

nya bostäder under nästa mandatperiod Socialdemokraterna i Stockholm Stockholm 2010-08-10 50 000 nya bostäder under nästa mandatperiod En bostadspolitisk rapport från Socialdemokraterna i Stockholmsregionen 2 (8) Innehållsförteckning Stockholmsregionen

Läs mer

Nu är det dags att söka stöd för att bygga och renovera!

Nu är det dags att söka stöd för att bygga och renovera! Nu är det dags att söka stöd för att bygga och renovera! Läs mer om de statliga stöd som finns för att bygga hyresrätter eller studentbostäder, bygga bostäder för äldre, renovera och energieffektivisera.

Läs mer

Antal anmälda dödsfall i arbetsolyckor efter län, där arbetsstället har sin postadress

Antal anmälda dödsfall i arbetsolyckor efter län, där arbetsstället har sin postadress Antal anmälda dödsfall i arbetsolyckor efter län, där arbetsstället har sin postadress 2015 1 01 Stockholm 4-1 - - - 5-03 Uppsala - - - - - - - - 04 Södermanland 1 - - - - - 1-05 Östergötland 2 - - - -

Läs mer

Vilken är din dröm? Redovisning av fråga 1 per län

Vilken är din dröm? Redovisning av fråga 1 per län Vilken är din dröm? Redovisning av fråga 1 per län Vilken är din dröm? - Blekinge 16 3 1 29 18 1 4 Blekinge Bas: Boende i aktuellt län 0 intervjuer per län TNS SIFO 09 1 Vilken är din dröm? - Dalarna 3

Läs mer

Yttrande över Näringsdepartementets promemoria: Investeringsstöd för anordnande av nya bostäder och bostäder för studerande (Ds 2015:35)

Yttrande över Näringsdepartementets promemoria: Investeringsstöd för anordnande av nya bostäder och bostäder för studerande (Ds 2015:35) KOMMUNLEDNINGSKONTORET Handläggare Juhlin Henrik (SBF) Datum 2015-09-30 Diarienummer KSN-2015-1507 Kommunstyrelsen Yttrande över Näringsdepartementets promemoria: Investeringsstöd för anordnande av nya

Läs mer

RF Kommunundersökning Maj 2010 Genomförd av CMA Research AB

RF Kommunundersökning Maj 2010 Genomförd av CMA Research AB RF Kommunundersökning 2010 Maj 2010 Genomförd av CMA Research AB RF Kommunundersökning 2010, sid 1 Innehåll Sammanfattning 2 Fakta om undersökningen 3 Kommunens totala stöd 4 Föreningsbidrag 12 Lokalt

Läs mer

Rapport 2013:17 REGERINGSUPPDRAG. Ungdomars boende lägesrapport 2013

Rapport 2013:17 REGERINGSUPPDRAG. Ungdomars boende lägesrapport 2013 Rapport 213:17 REGERINGSUPPDRAG Ungdomars boende lägesrapport 213 Ungdomars boende lägesrapport 213 Boverket april 213 Titel: Ungdomars boende lägesrapport 213 Rapport: 213:17 Utgivare: Boverket april

Läs mer

Information om investeringsstöd till äldrebostäder. Särskilda boendeformer för äldre Trygghetsbostäder

Information om investeringsstöd till äldrebostäder. Särskilda boendeformer för äldre Trygghetsbostäder Information om investeringsstöd till äldrebostäder Särskilda boendeformer för äldre Trygghetsbostäder Bakgrund Denna information beskriver översiktligt reglerna för investeringsstöd till äldrebostäder.

Läs mer

Investeringsbidraget sänkte byggkostnaderna

Investeringsbidraget sänkte byggkostnaderna 1 (5) Handläggare Datum SB 2010-02-05 Investeringsbidraget sänkte byggkostnaderna Frågeställning Hade de villkorade investeringsbidrag som gavs till byggande av hyresrätter i bristorter någon effekt på

Läs mer

Mäklarinsikt 2013:4 Kronobergs län

Mäklarinsikt 2013:4 Kronobergs län Kronobergs län Mäklarinsikt 2013:4 Kronobergs län Undersökningen genomfördes mellan den 26 november och 6 december 2013. Den skickades ut till samtliga medlemmar i Mäklarsamfundet och besvarades av 1 379

Läs mer

Pressmeddelande för Västerbotten. juli 2015

Pressmeddelande för Västerbotten. juli 2015 Pressmeddelande för Västerbotten juli 2015 Uppsala Halland Gotland Norrbotten Stockholm Jönköping Dalarna Västerbotten Västra Götaland Kalmar Jämtland Värmland Örebro Kronoberg Västernorrland Östergötland

Läs mer

Mäklarinsikt 2013:4 Västmanlands län

Mäklarinsikt 2013:4 Västmanlands län Västmanlands län Mäklarinsikt 2013:4 Västmanlands län Undersökningen genomfördes mellan den 26 november och 6 december 2013. Den skickades ut till samtliga medlemmar i Mäklarsamfundet och besvarades av

Läs mer

Mäklarinsikt 2013:4 Gävleborgs län

Mäklarinsikt 2013:4 Gävleborgs län Gävleborgs län Mäklarinsikt 2013:4 Gävleborgs län Undersökningen genomfördes mellan den 26 november och 6 december 2013. Den skickades ut till samtliga medlemmar i Mäklarsamfundet och besvarades av 1 379

Läs mer

Mäklarinsikt 2013:4 Värmlands län

Mäklarinsikt 2013:4 Värmlands län Värmlands län Mäklarinsikt 2013:4 Värmlands län Undersökningen genomfördes mellan den 26 november och 6 december 2013. Den skickades ut till samtliga medlemmar i Mäklarsamfundet och besvarades av 1 379

Läs mer

Mäklarinsikt 2013:4 Blekinge län

Mäklarinsikt 2013:4 Blekinge län Blekinge län Mäklarinsikt 2013:4 Blekinge län Undersökningen genomfördes mellan den 26 november och 6 december 2013. Den skickades ut till samtliga medlemmar i Mäklarsamfundet och besvarades av 1 379 fastighetsmäklare.

Läs mer

Mäklarinsikt 2013:4 Västerbottens län

Mäklarinsikt 2013:4 Västerbottens län Västerbottens län Mäklarinsikt 2013:4 Västerbottens län Undersökningen genomfördes mellan den 26 november och 6 december 2013. Den skickades ut till samtliga medlemmar i Mäklarsamfundet och besvarades

Läs mer

Västra Götalands län

Västra Götalands län Västra Götalands län Mäklarinsikt 2013:4 Västra Götalands län Undersökningen genomfördes mellan den 26 november och 6 december 2013. Den skickades ut till samtliga medlemmar i Mäklarsamfundet och besvarades

Läs mer

Skärpta energihushållningskrav regeringsuppdrag, nya BBR 22 mm. 16 mars Stefan Norrman

Skärpta energihushållningskrav regeringsuppdrag, nya BBR 22 mm. 16 mars Stefan Norrman Skärpta energihushållningskrav regeringsuppdrag, nya BBR 22 mm 16 mars Stefan Norrman Boverkets byggregler, BBR Krav i form av föreskrifter enligt lag (PBL + PBF) 2015-03-19 Sida 2 Många frivilliga krav

Läs mer

Länsstyrelsernas handläggningstider. skl granskar

Länsstyrelsernas handläggningstider. skl granskar Länsstyrelsernas handläggningstider skl granskar Förord Den 2 maj 2011 fick Sverige en ny plan- och bygglag. Målet var att reglerna för bygglov och planering skulle förenklas. Man ville snabba upp bygglovsprocessen

Läs mer

Mäklarinsikt 2013:4 Gotlands län

Mäklarinsikt 2013:4 Gotlands län Gotlands län Mäklarinsikt 2013:4 Gotlands län Undersökningen genomfördes mellan den 26 november och 6 december 2013. Den skickades ut till samtliga medlemmar i Mäklarsamfundet och besvarades av 1 379 fastighetsmäklare.

Läs mer

Mäklarinsikt 2013:4 Norrbottens län

Mäklarinsikt 2013:4 Norrbottens län Norrbottens län Mäklarinsikt 2013:4 Norrbottens län Undersökningen genomfördes mellan den 26 november och 6 december 2013. Den skickades ut till samtliga medlemmar i Mäklarsamfundet och besvarades av 1

Läs mer

Föräldrar villiga bidra mer till bostaden än barnen tror Utkast för analys

Föräldrar villiga bidra mer till bostaden än barnen tror Utkast för analys Föräldrar villiga bidra mer till bostaden än barnen tror Utkast för analys Kontantinsats Undersökning bland föräldrar och unga om hur de ser på finansieringen av den första bostaden Juni 2015 1 Föräldrarna

Läs mer

Strategi» Program Plan Policy Riktlinjer Regler

Strategi» Program Plan Policy Riktlinjer Regler Strategi» Program Plan Policy Riktlinjer Regler Borås Stads Bostadsbyggnadsprogram Bostadsbyggnadsprogram 1 Borås Stads styrdokument» Aktiverande strategi avgörande vägval för att nå målen för Borås program

Läs mer

Fler bostäder i Sverige

Fler bostäder i Sverige Fler bostäder i Sverige Stefan Löfven Åsa Romson Magdalena Andersson Gustav Fridolin 25 mars 2015 Foto: Folio Bildbyrå / Maskot 2 Jobbstrategi Investera för framtiden Infrastruktur Bostäder Klimat Fler

Läs mer

Investeringsstöd till äldrebostäder

Investeringsstöd till äldrebostäder Investeringsstöd till äldrebostäder Dokumentets innehåll: Sid 1: Trendrapport från bidragets start Sid 2: Beviljade bidrag, länsvis på karta Sid 3: Detaljrapport från bidragets start Sid 4: Trendrapport

Läs mer

FAKTA. Sveriges bostadsrättsföreningar 2013

FAKTA. Sveriges bostadsrättsföreningar 2013 FAKTA Sveriges bostadsrättsföreningar 2013 Statistiken och uppgifterna är sammanställda av Hittabrf.se. Uppgifterna får fritt användas så länge källhänvisning framgår. Titta gärna in på http://www.hittabrf.se/

Läs mer

Utmaningar för bostadsbyggandet. KSP 5 september 2013 Bengt Westman SKL

Utmaningar för bostadsbyggandet. KSP 5 september 2013 Bengt Westman SKL Utmaningar för bostadsbyggandet KSP 5 september 2013 Bengt Westman SKL Läget Det byggs enligt många för få bostäder i Sverige. Samtidigt sjunker nivåerna för påbörjade bostäder i nyproduktionen År 2012

Läs mer

Förutsättningar på bostadsmarknaden

Förutsättningar på bostadsmarknaden Förutsättningar på bostadsmarknaden Demografi i Jönköpings, Kronobergs, Kalmar och Blekinge län Maria Pleiborn, Växjö, 2016-04-26 Vem är jag och vad vill jag berätta? 2 Maria Pleiborn, Demograf och senior

Läs mer

Mäklarinsikt 2013:4 Hallands län

Mäklarinsikt 2013:4 Hallands län Hallands län Mäklarinsikt 2013:4 Hallands län Undersökningen genomfördes mellan den 26 november och 3 december 2013. Den skickades ut till samtliga medlemmar i Mäklarsamfundet och besvarades av 1 379 fastighetsmäklare.

Läs mer

2 000 kronor per månad Svenskens vanligaste sparande. Undersökning av Länsförsäkringar

2 000 kronor per månad Svenskens vanligaste sparande. Undersökning av Länsförsäkringar kronor per månad Svenskens vanligaste sparande Undersökning av Länsförsäkringar Sammanfattning 1 (3) 46 procent av svenskarna sparar mindre än 1 000 kronor i månaden eller inget alls. 21 procent sparar

Läs mer

Västra Götalands län

Västra Götalands län Västra Götalands län Mäklarinsikt 2014:2 Västra Götalands län Undersökningen genomfördes mellan den 5 maj och 2 juni 2014. Den skickades ut till samtliga medlemmar i Mäklarsamfundet och besvarades av 1067

Läs mer

Mäklarinsikt 2014:2 Gotlands län

Mäklarinsikt 2014:2 Gotlands län Gotlands län Mäklarinsikt 2014:2 Gotlands län Undersökningen genomfördes mellan den 5 maj och 2 juni 2014. Den skickades ut till samtliga medlemmar i Mäklarsamfundet och besvarades av 1067 fastighetsmäklare.

Läs mer

Mäklarinsikt 2014:2 Skånes län

Mäklarinsikt 2014:2 Skånes län Skånes län Mäklarinsikt 2014:2 Skånes län Undersökningen genomfördes mellan den 5 maj och 2 juni 2014. Den skickades ut till samtliga medlemmar i Mäklarsamfundet och besvarades av 1067 fastighetsmäklare.

Läs mer

EIO Sammanfattning av konjunkturrapport Mars 2012

EIO Sammanfattning av konjunkturrapport Mars 2012 EIO Sammanfattning av konjunkturrapport Mars 1 Starkare 11 än väntat Den svenska byggsektorn och industrin visade sig vara lite tåligare mot skuldkrisen i Europa än väntat. Visserligen skedde det en viss

Läs mer

Uppdraget Delegationen skall ha i uppdrag att följa och analysera utvecklingen av boendefrågor för äldre både inom den ordinarie bostadsmarknaden

Uppdraget Delegationen skall ha i uppdrag att följa och analysera utvecklingen av boendefrågor för äldre både inom den ordinarie bostadsmarknaden Kommittédirektiv Delegationen för utveckling av bostäder och boende för äldre personer Dir. 2006:63 Beslut vid regeringssammanträde den 24 maj 2006. Sammanfattning av uppdraget En särskild delegation tillkallas

Läs mer

Vad blev det för pension i Sveriges län och regioner år 2014?

Vad blev det för pension i Sveriges län och regioner år 2014? Vad blev det för pension i Sveriges län och regioner år 2014? S12262 14-03 Inledning I denna rapport har vi brutit ned resultatet från Folksams rapport Vad blev det pension 2014? på landets län och regioner.

Läs mer

Bilaga Datum

Bilaga Datum Bilaga 1 (5) Fördelningsmodell för fastställande av länsvis fördelning av tillfälliga asylplatser Bakgrund Länsstyrelsen Norrbotten har av Regeringen fått i uppdrag att göra en inventering av befintliga

Läs mer

Mäklarinsikt 2013:4 Jönköpings län

Mäklarinsikt 2013:4 Jönköpings län Jönköpings län Mäklarinsikt 2013:4 Jönköpings län Undersökningen genomfördes mellan den 26 november och 3 december 2013. Den skickades ut till samtliga medlemmar i Mäklarsamfundet och besvarades av 1 379

Läs mer

Hushållens boendeutgifter och inkomster 1997-2005

Hushållens boendeutgifter och inkomster 1997-2005 Boverket Hushållens boendeutgifter och inkomster 1997-2005 - redovisade efter upplåtelseform Hushållens boendeutgifter och inkomster 1997-2005 - redovisade efter upplåtelseform Boverket april 2006 Titel:

Läs mer

Vi bygger ut Sverige. Peter Eriksson. Bostads- och digitaliseringsminister. Forum för hållbar regional tillväxt och attraktionskraft 23 sep 2016

Vi bygger ut Sverige. Peter Eriksson. Bostads- och digitaliseringsminister. Forum för hållbar regional tillväxt och attraktionskraft 23 sep 2016 Foto: Mats samuelsson/midroc Vi bygger ut Sverige Peter Eriksson Bostads- och digitaliseringsminister Forum för hållbar regional tillväxt och attraktionskraft 23 sep 2016 Foto: Martin von Brömssen/Folio

Läs mer

Etablering och konkurrens på primärvårdsmarknaden om kvalitetsdriven konkurrens och ekonomiska villkor. Regeringsuppdrag S2013/5937/FS (delvis)

Etablering och konkurrens på primärvårdsmarknaden om kvalitetsdriven konkurrens och ekonomiska villkor. Regeringsuppdrag S2013/5937/FS (delvis) Etablering och konkurrens på primärvårdsmarknaden om kvalitetsdriven konkurrens och ekonomiska villkor Regeringsuppdrag S2013/5937/FS (delvis) Vårt uppdrag Konkurrensverket ska se över hur etablering av

Läs mer

STATISTIK OM STHLM. BOSTÄDER: Hyror 2009. S 2010:14 2010-12-23 Marianne Jacobsson 08-508 35 064 STOCKHOLMS STADS UTREDNINGS- OCH STATISTIKKONTOR AB

STATISTIK OM STHLM. BOSTÄDER: Hyror 2009. S 2010:14 2010-12-23 Marianne Jacobsson 08-508 35 064 STOCKHOLMS STADS UTREDNINGS- OCH STATISTIKKONTOR AB STATISTIK OM STHLM BOSTÄDER: Hyror 2009 S 2010:14 2010-12-23 Marianne Jacobsson 08-508 35 064 STOCKHOLMS STADS UTREDNINGS- OCH STATISTIKKONTOR AB FÖRORD Denna rapport redovisar hyror i Stockholm år 2009.

Läs mer

Studenters boende 2013 Hur bor studenter? Hur vill de bo? Undersökning från Hyresgästföreningen GÖTEBORG 1

Studenters boende 2013 Hur bor studenter? Hur vill de bo? Undersökning från Hyresgästföreningen GÖTEBORG 1 Studenters boende 213 Hur bor studenter? Hur vill de bo? Undersökning från Hyresgästföreningen GÖTEBORG 1 Innehåll SAMMANFATTNING 3 Undersökningsmetod 3 Hur bor studenter? 3 Minskad andel studenter bor

Läs mer

Kammarkollegiet 2013-02-27 Bilaga 2 Statens inköpscentral Prislista Personaluthyrning Dnr 96-107-2011:010

Kammarkollegiet 2013-02-27 Bilaga 2 Statens inköpscentral Prislista Personaluthyrning Dnr 96-107-2011:010 Kammarkollegiet 2013-02-27 Bilaga 2 Statens inköpscentral Region: 1 Län: Norrbottens län Västerbottens län Enheten för upphandling av Varor och Tjänster Region: 2 Län: Västernorrlands län Jämtlands län

Läs mer