Vetenskapligt skrivande Statistik och vetenskapsmetodik Gustaf Öqvist Seimyr

Transkript

1 Vetenskapligt skrivande Statistik och vetenskapsmetodik Gustaf Öqvist Seimyr

2 Vetenskapligt skrivande Vetenskapliga texter Allmänna krav Stil och språk Figurer och tabeller Formalia Skrivprocessen 2

3 Vetenskapliga texter En vetenskaplig text berättar vad som varit målet med arbetet, vad man gjort och vad man kommit fram till Framställningen ska inte störas av icke redovisade tankeled eller undangömda material och resultat Målet är att läsaren enkelt ska få alla uppgifter som krävs för att: avgöra på vilken grund påståenden byggts veta varifrån den grunden kommer bedöma hållbarheten i argument och slutsatser kunna upprepa och på så sätt kontrollera arbetet 3

4 Kommer ni ihåg artikeltyperna? Originalartiklar Är redogörelser från empiriska studier där resultatet från ett forskningsarbete för första gången beskrivs Översiktsartiklar Kritiska utvärderingar av studier som redan har blivit publicerade. Genom att organisera, integrera och utvärdera dessa, visar författaren framåtskridandet av samtida forskning och kan peka ut problemområden och trender Teoretiska artiklar Redogörelser där författaren från existerande forskning söker nya teorier. Vanligtvis presenterar författaren en ny teori, alternativt analyserar en existerande teori 4

5 Typer av vetenskapliga texter Förenklat kan man säga att ett vetenskapligt arbete kan presenteras som en uppsats, rapport, artikel, paper eller abstract En uppsats och rapport kan omfatta ett stort antal sidor och i detalj beskriva ett genomfört arbete, publiceras ibland som en bok En artikel brukar vanligtvis vara begränsad till ett visst antal ord eller ett visst antal sidor, det beror på var den publiceras Ett paper brukar vanligtvis vara ännu kortare än en artikel och brukar presenteras på en konferens Ett abstract utgörs oftast av knappt en sida och presenteras ofta med en poster på en konferens 5

6 Typisk struktur Oavsett typ har en vetenskaplig text en liknande disposition: Titel Sammanfattning Inledning/bakgrund/syfte Metod Resultat Diskussion Referenser Vad? Hur? Varför? 6

7 Följer forskningsprocessen Problem Syfte Metod Insamling Bearbetning Analys Resultat 7

8 Vanliga dispositioner Uppsats Omslag och titelsida Sammanfattning/Abstract Innehållsförteckning Tabell och figurförteckning Förkortningar Förord Inledning/bakgrund Tidigare forskning/teori Precisering av syfte/problem Material och metod Resultat Diskussion Slutsatser Referenser/litteraturförteckning Acknowledgements/tack Bilagor Artikel Titel, författare, institution Kontaktuppgifter Sammanfattning/Abstract Nyckelord Inledning/bakgrund/problem Syfte/hypoteser Material och metod Resultat Diskussion Acknowledgements/finansiering Referenser/litteraturförteckning 8

9 Allmänna krav 1. Förhållningssättet ska vara kritiskt, självständigt och reflekterande 2. Resultat och slutsatser ska uttryckas försiktigt 3. Uppgifter som inte är allmänt bekanta ska styrkas 4. Framställningen ska vara konsekvent och systematisk 5. Framställningen ska präglas av precision och noggrannhet 6. Framställningen ska vara saklig och koncentrerad 7. Språket ska vara begripligt, adekvat och korrekt 9

10 Formalia För vetenskapliga texter finns oftast en fastställd form för hur olika element ska se ut, en mall eller riktlinjer Dessa kan tala om t.ex. hur lång text ska vara, vilka huvudrubriker som ska vara med, vilken font som ska användas etc. etc. Reglerna är till för att dels få ett enhetligt tryck, dels för att hjälpa både läsaren och författaren Utöver det gäller en del konventioner som inte alltid är lika tydliga, det gäller att hålla sig till spelreglerna 10

11 Stil och språk Man ska sträva efter att göra texten: Organiserad Koncentrerad Korrekt Enkel Enkelhet är kanske det allra viktigaste, krånglar man inte till det utan använder sitt eget språk blir det bättre Att en text är vetenskaplig innebär inte att den måste vara krånglig 11

12 Textens uppbyggnad En bra text är tydligt och korrekt uppbyggd på alla nivåer Vetenskapliga texter är vanligen uppdelade i avsnitt och kapitel som skall vara genomtänkta Man bör tänka på att: Tydligt visa läsaren vad man menar Hålla ihop texten Variera sig Skriva korrekt 12

13 Ordens betydelser Begrepp och definitioner är det viktigt att förklara så uttömmande som det går, särskilt om de används mer specifikt än vanligt En dialekt är en variant av ett språk som talas i en viss landsdel En dialekt är en språkvariant som skiljer sig från andra språkvarianter vad gäller ordförråd, grammatik och fonetik där skillnaden kan hänföras till ett avgränsat geografiskt område Alla ord som ser vetenskapliga ut är dock inte alltid väl avgränsade eller väldefinierade, att krångla till saker hjälper ingen Det finns inom vår vetenskap en heuristisk tendens, dvs. en bias mot ad hoc-lösningar. En reduktionistisk metod lämnar inte samma utrymme för tentativa problemlösningar 13

14 Val av ord Ett kortare och mer vanligt ord är bättre än ett långt och ovanligt Välj tempus på ett sätt som faller sig naturligt med hur arbetet varit upplagt Undvik svengelska och onödigt krångliga ord. Går något att uttrycka på ett enklare sätt så använd det Poängen är att ord ska vara precisa och lätta att förstå 14

15 Meningar En mening ska motsvara en tanke medan ett stycke ska motsvara en tankegång En tumregel är att varje mening ska ha ett eget huvudbudskap, har man något att tillägga kan det nästan alltid placeras i en egen mening När en mening är slut sätter man punkt. I undantagsfall används semikolon eller komma, enstaka ord bör inte stå för sig själva Håll ihop meningarna genom att i påföljande mening referera till den tidigare meningen Placera meningens huvudverb (böjt i nutid eller dåtid) så tidigt som möjligt i meningen 15

16 Läsbarhet Långa ord och långa meningar gör texten svårläst Därmed inte sagt att man bara ska rada upp korta meningar Att variera långa och korta meningar fungerar bäst De långa kan man använda för att förklara och beskriva. De korta är bra för påståenden. I ett stycke med långa meningar kommer en kort mening att synas extra tydligt där ska man lägga viktig information 16

17 Stycken Stycken används för att för att ge läsaren andrum och signalera att ett nytt resonemang påbörjas Ett bra stycke går från det stora till det lilla Ofta börjar man med en svepande beskrivning av något och sedan borrar man ner sig i detaljerna Precis som med långa och korta meningar är det bra att variera sig För att stycken ska hänga ihop får man förbereda läsaren på vad som komma skall, antingen i slutet på ena eller början på det andra just denna aspekt kommer vi nu se närmre på. Ett annat exempel på detta kan vara de 17

18 Punktuppställningar Uppräkningar kan bli mer lättsmälta och tydliga om de ställs upp i punktform Leden ska vara konsekvent utformade så att de t.ex. är: bara substantiv enbart verbfraser endast påståendesatser uteslutande hela meningar 18

19 Avsnitt Texter bör delas upp i avsnitt eller kapitel där man behandlar ett av textens huvudteman Indelningen i avsnitt är viktig för att visa läsaren hur man avser att saker och ting i texten hänger ihop Även om texten är indelad i avsnitt så skall dessa hänga ihop, hur de gör det får man hjälpa läsaren att förstå Den text som guidar läsaren igenom artikeln kallas metatext, det vill säga text om texten 19

20 Rubriker Avsikten med rubriker är att de ska tala om vad som följer i texten och snabbt visa hur olika avsnitt hänger ihop Det är ofta bra att använda flera nivåer på rubrikerna, då blir det lättare att se strukturen i resonemanget En bra rubrik ska vara informativ och klar, den ska säga något om ämnet och inte bara ange ämnet Vänta med att sätta de slutgiltiga rubrikerna tills arbetet är helt klart, till dess kan man använda arbetsrubriker 20

21 Titeln En titel ska precis som en rubrik vara informativ och specifik Utifrån titeln ska läsaren kunna avgöra om just den här texten är intressant och relevant Titeln får däremot inte vara för lång, ju kortare den är desto bättre Just att titeln ska vara kort, kärnfull, intressant, täckande och lite till (plus att den är så viktig) gör den svår att bestämma Oftast har man en arbetstitel och så bestämmer man den slutgiltiga när man är färdig 21

22 Abstract En vetenskaplig text har i princip alltid en kort sammanfattning, det man kallar ett abstract (ca 250 ord) Avsikten är att det ska räcka med att läsa abstract för att kunna avgöra innehållet i artikeln Ett abstract ska innehålla det väsentligaste från texten, det ska inte vara en sammanfattning av hela texten Abstract skriver man vanligen sist, men det kan vara en ide att börja med ett arbetsabstract 22

23 Bakgrund Det ska framgå varför studien genomförs och vad som ska studeras Det ska framgå hur problemet definierats och avgränsats Det ska framgå hur frågeställningarna ska angripas Det ska framgå vilken tidigare forskning som gjorts med citat och källhänvisningar Bakgrunden är det bra att få klar så tidigt som möjligt, men den går alltid att gå tillbaka och ändra i under arbetet 23

24 Citat I vetenskapliga texter är det vanligt att man citerar andra, man bör dock vara sparsam Citat ska anges ordagrant, finns det ett stavfel i citatet ska det anges med stavfel (felaktigheten markeras med [sic!]) Har man själv översatt ett citat skall det anges Korta citat (1-3 rader) placeras inom citationstecken, längre citat brukar skrivas i eget stycke med indrag Till ett citat måste man alltid ange källa och sidhänvisning 24

25 Källhänvisning Många vetenskapliga texter bygger vidare på andra forskare och författares verk Detta innebär att man måste referera till andras verk Man måste behandla dem man refererar till med respekt och tydligt skilja på deras och egna åsikter och idéer En referens placeras där den knyter bäst an till det resonemang man refererar till (inte alltid så lätt) Det finns olika regelsystem för hur referenser ska se ut, vanligast är Harvardmodellen (namn, år) eller Oxfordmodellen [1] i noter 25

26 Att referera Exempel enligt Harvardmodellen I en bok om kontaktlinser (Johansson, 1998) I två böcker om kontaktlinser (S. Johansson, 1998; T. Johansson, 1998) I sina två böcker om kontaktlinser (Johansson, 1998a; 1998b) I en bok om kontaktlinser (Johansson och Eriksson, 2009) I en bok om kontaktlinser (Johansson et al., 2009) I två böcker om kontaktlinser (Eriksson et al., 2004; Johansson et al., 2009) 26

27 Referenslistan Det finns flera olika standarder för hur referenserna ska listas i slutet av arbetet, APA systemet blir vanligare och vanligare Hur en källa ska anges beror på om det är en artikel, ett kapitel, en bok, en hänvisning till en hemsida eller något annat Pansell, T. (2009). Nya övningar i statistik. Statistico Periodico, 2(10), s Pansell, T. och Öqvist Seimyr, G. (2009). Statistik och Vetenskapsmetodik. Stockholm: KI press. Öqvist Seimyr, G. och Pansell, T. (2009). Skrivande och granskande. Föreläsningsanteckningar. Hämtade från den 8 september

28 Metod Från metodbeskrivningen ska studien kunna upprepas Man ska ändå kunna bedöma dess relevans utan att göra om den Man beskriver hur man samlat in data och hanterat det Felkällor samt validitet och reliabilitet hos mätmetoderna ska redovisas Detta avsnitt kan man gärna skriva innan man börjar samla in data 28

29 Bilder Bilder kan vara väldigt bra och förklarar oftast komplicerade sammanhang bättre än text för läsaren Tänk på upphovsrätten (källa), att anknyta till bilden i texten, samt att förklara bilden i bildtexten Bildtexten placeras under bilden och bilder hänvisas till som figurer vid experimentsituationen (figur 2) användes en Figur 2. Uppställningen vid experimentet 29

30 Resultat I resultatdelen beskrivs den data man samlar in och här testas hypoteserna I resultatdelen har man bara med resultat, diskussion och tolkning av dem kommer senare Redovisningen ska var strukturerad och logisk men samtidigt så kort och sammanfattande som möjligt Figurer och tabeller gör ofta resultaten mer överskådliga 30

31 Diagram Diagram kan sammanfatta mycket information och visa på trender i ett insamlat material Används på ett liknande sätt som bilder, oftast är de dock svåra att tolka varför man ofta måste förklara dem 31

32 Tabeller Avsikten med tabeller är att strukturera information på ett bra sätt för läsaren, inte att få med all information man har Tabeller ska liksom bilder ha ett sammanhang med texten och förklaras i tabelltexten - vilken placeras ovanför tabellen 32

33 Statistik Statistiska resultat ska redovisas så pass fullständigt att det går att läsa ut vilket test som använts och vilka parametrar som ingått Resultaten visade att det fanns en signifikant skillnad i läshastighet (t=7.6, p<.001) vid högläsning (M=114.9, SD=21.1) jämfört med tystläsning (M=171.5, SD=49.9). Läshastigheten vid hög- och tystläsning hade ett positivt samband (r=.54, p<.001) Att bara ange att något vara signifikant räcker inte, när något inte varit signifikant behöver man inte sätt ut värden för det Kontrollera vad som gäller för rapportering av de test du använt Det viktigaste är att vara konsekvent, och att dubbelkolla siffrorna! 33

34 Diskussionen Här diskuteras äntligen de resultat man kommit fram till Diskussionen är den friaste delen av arbetet Resultaten diskuteras i relation till den egna och andras studier Man vill lyfta fram både styrkorna och svagheterna i arbetet Vilka slutsatser kan man dra och hur pass säkra är de? Här kan man även ta upp förslag till framtida arbeten 34

35 Skrivprocessen Börja med en plan Håll det enkelt Skriv hela tiden Rita och skissa på papper Titta på hur andra gjort Fila bort det som är oväsentligt Kontrollera språk och stavning Kom ihåg målet Läsaren ska få alla uppgifter som krävs för att: avgöra på vilken grund påståenden byggts veta varifrån den grunden kommer bedöma hållbarheten i argument och slutsatser kunna upprepa och på så sätt kontrollera arbetet Varken mer eller mindre! 35

36 Hjälp med skrivandet Biblioteket har massor med hjälp man kan få, inte minst kan de hänvisa till mer information Språkverkstaden kan hjälpa till! 36

37 Granskande av vetenskapliga texter 37

38 Hållpunkter Problemformuleringen, beskrivningen av uppgiften, ska vara klar och avgränsad samt relaterad till tidigare kunskap. Den ska framgå av arbetets syfte, frågeställningar, hypoteser, etc. Argumentering för slutsatser och ståndpunkter ska vara klar och hållbar. Grunden för de påståenden och slutsatser som ingår i arbetet ska redovisas på ett uttömmande sätt Problemformuleringen, arbetsmetoderna och undersökningsmaterialet ska vara väl avpassade till varandra Frågeställningarna ska formuleras så att resultatet inte blir givet redan genom problemformuleringen. 38

39 mera hållpunkter Dispositionen ska återspegla en klar strukturering av problemområdet Dispositionen ska ge en överblick över arbetsgången i arbetet, över bakgrund, uppläggning, genomförande och resultat Arbetets olika delar ska vara väl avvägda mot varandra Bakgrunden ska vara aktuell och relevant Material och metod ska vara relevant mot frågeställningarna Resultatredovisningen ska täcka frågeställningarna Diskussion och slutsatser ska överensstämma med resultaten Referenser ska överensstämma med referenslistan 39

40 och till sist ännu några till Författaren ska hålla sig till ämnet så som det har formulerats i problemformuleringen De begrepp som är centrala i arbetet ska definieras och användas på ett konsekvent sätt De särskilda krav och spelregler som gäller för olika metoder och material ska följas Problem, material, metod, genomförande etc. ska beskrivas så väl att undersökningen skulle kunna upprepas i kontrollsyfte Språket ska vara korrekt och förståeligt, arbetet ska följa angivna riktlinjer för dess utformning 40

41 Genomgång av gruppuppgift Uppgiften går ut på att ni gruppvis ska granska ett examensarbete från tidigare år och sedan diskutera granskningarna i tvärgrupperna Till er hjälp kommer ni att ha en granskningsmall som vi strax ska titta närmre på Först ska ni själva granska arbetet och värdera det efter mallen Sedan diskuterar ni tillsammans i grupperna och sammanställer era granskningar Sammanställningen lämnas in idag klockan 15 och delas ut som underlag inför tvärgruppsdiskussionerna imorgon 41

42 Genomgång av mallen 42

43 Frågor om sammanfattnig 43

44 Frågor om bakgrund 44

45 Frågor om metod 45

46 Frågor om resultat 46

47 Frågor om diskussion 47

48 Frågor om referenser 48

49 Frågor om helhet 49

50 Samlad bedömning 50

51 Sammanställningen Gå tillsammans i gruppen igenom och räkna ihop era ja och nej svar och för in i er sammanställning Även om ni kommer överens om en gemensam ställning, ändra inte hur många av er som tyckt det ena eller andra från början! Ni ska utifrån era svar tillsammans komma överens om en bedömning av arbetet som ni redovisar i tvärgrupperna Målsättningen är att ni i tvärgrupperna ska kunna redogöra varför ett arbete uppfyller eller inte uppfyller ett krav Tanken med uppgiften som helhet är ni ska se på andras arbeten med kritiska glasögon samt se hur tidigare exjobb sett ut 51

52 Lycka till! Imorgon kommer Rune att prata om hur man forskar som optiker och sedan ska vi diskutera forskningsetik 52