Steroider och NSAID störande faktorer vid infektionsdiagnostik

Transkript

1 Steroider och NSAID störande faktorer vid infektionsdiagnostik Allvarliga biverkningar vid NSAID-bruk är sällan vanliga (<1/1000). Stort bruk av NSAID gör att sällsynta biverkningar blir vanligare. Symtomatisk egenbehandling med NSAID är vanligt vid akuta infektionstillstånd, överdosering är inte ovanligt. Flera effekter och biverkningar av NSAID och steroider kan påtagligt störa diagnostiken vid akuta infektioner.

2 Biverkningar av diklofenak enl FASS Magtarmkanalen Vanliga: Epigastrisk smärta, illamående, kräkningar, diarré, buksmärta, dyspepsi, flatulens. Mindre vanliga: Gastrointestinal blödning, hematemes, melaena, peptiska sår eller tarmsår med eller utan blödning eller perforation, blodiga diarréer. Njurar och urinvägar Sällsynta: Akut njurinsufficiens, hematuri, proteinuri, interstitiell nefrit, nefrotiskt syndrom, papillarnekros.

3 Biverkningar av diklofenak enl FASS Hud och subkutan vävnad Vanliga: Utslag Mindre vanliga: Urtikaria. Sällsynta: Bullösa eruptioner, eksem, erytema multiforme, Steven Johnsons syndrom, Lyells syndrom, (akut toxisk epidermolys), erytrodermi (exfoliativ dermatit)

4 Biverkningar av diklofenak enl FASS Lever och gallvägar Vanliga: Transaminasstegringar (ASAT, ALAT). Mindre vanliga: Leverfunktionsstörningar inklusive hepatit med eller utan ikterus. Sällsynta: Fulminant hepatit, pankreatit. Blodet och lymfsystemet Sällsynta: Trombocytopeni, leukopeni, agranulocytos, hemolytisk anemi, aplastisk anemi.

5 Bruk av NSAID exkl glukosamin Ålders- och könsstandardisering, kommun mot Örebro län DDD/1000 inv/dag Ålderstd period Patient: Örebro län ATC-kod=M01A, utom =M01AX05 Kvartilavvikelse > p75 33,94 < p75 31,04 33,94 < p50 28,13 31,04 < p25 28,13 Degerfors 37,8 Lekeberg 35,8 Laxå 35,0 Ljusnarsberg 34,9 Karlskoga 33,0 Hallsberg 32,9 Kumla 32,0 Örebro 31,9 Lindesberg 30,4 Nora 29,3 Askersund 27,0 Hällefors 25,7 Örebro län 31,9

6 Antal patienter per tusen invånare som under 2005 fått recept på något NSAID Lindesberg Nora Karlskoga Askersund Kumla M01A NSAID Örebro Ljusnarsberg Hällefors Degerfors Hallsberg Laxå Lekeberg

7 Steroider och NSAID störande faktorer vid infektionsdiagnostik bakterier virus trauma cellskada kaskadmekanismer cytokiner komplement koagulation svullnad - rodnad värme smärta

8 Steroider och NSAID störande faktorer vid infektionsdiagnostik Feber frossa huvudvärk muskelvärk Puls bltr saturation - andningsfrekvens Temp Lpk CRP -?? -??

9 I en randomiserad dubbel blind, placebokontrollerad studie studerades effekten av diklofenak på kirurgiskt framkallad inflammation. Mahdy et al Br J Anasthesia 88 (6) (2002) Fig 1 Changes in circulating IL-6 concentrations during major urological surgery in patients

10 Randomiserad, dubbel blind, placebokontrollerad studie av effekten av diklofenak vid kirurgiskt framkallad inflammation Effekt av diclofenak givet före och efter ett stort kirurgiskt ingrepp Före kirurgi 24 tim efter ,5 37,9 36,9 36, , , lpk-diclo lpk-placebo CRP-diclo CRP-placebo temp-diclo temp-placebo

11 Leucocyte count [x 10 9 litre 1 ; mean (SD)] Diclofenac 6.0 (1.27) 8.5 (1.28)*x Placebo 6.0 (1.27) 10.4 (1.70)* C-reactive protein [mg litre 1 ; median (range)] Diclofenac 12 (6 24) 60 (30 192)*X Placebo 12 (6 36) 84 (60 204)* Temperature [ C; mean (SD)] Diclofenac 36.9 (0.23) 37.5 (0.51)*x Placebo 36.9 (0.19) 37.9 (0.64)* Table 2 Leucocyte count and C-reactive protein concentration. *Significantly higher than before surgery, P<0.001; x significantly lower than placebo <0,05

12 CRP-dynamik i olika exempel 400 mg/l infektion 1 + ab infektion 2 + ab 200 plus steroid NSAID innan tid i timmar

13 Steroider och NSAID störande faktorer vid infektionsdiagnostik Medelålders dam med lumbago och influensa. Efter en vecka bättre i ryggen, feberfri men trött och slö och med ca 80 i CRP. Remiss infektion spondylit? Innan och under vårdtiden frekvent fått supp Voltaren.

14 Steroider och NSAID störande faktorer vid infektionsdiagnostik Streptokocksepsis Samband - myosit/fasceit och NSAID Risk Factors for Pediatric Invasive Group A Streptococcal Disease Stephanie H. Factor,* Orin S. Levine,* Lee H. Harrison

15 Steroider och NSAID störande faktorer vid infektionsdiagnostik Infektioner hos reumatiker Infektioner hos KOL-patienter CRP efter CNS-operation Steroider initialt vid sepsis/meningit

16 Biverkningar av diklofenak enl FASS Magtarmkanalen Vanliga: Epigastrisk smärta, illamående, kräkningar, diarré, buksmärta, dyspepsi, flatulens. Mindre vanliga: Gastrointestinal blödning, hematemes, melaena, peptiska sår eller tarmsår med eller utan blödning eller perforation, blodiga diarréer. Njurar och urinvägar Sällsynta: Akut njurinsufficiens, hematuri, proteinuri, interstitiell nefrit, nefrotiskt syndrom, papillarnekros.

17 Biverkningar av diklofenak enl FASS Hud och subkutan vävnad Vanliga: Utslag Mindre vanliga: Urtikaria. Sällsynta: Bullösa eruptioner, eksem, erytema multiforme, Steven Johnsons syndrom, Lyells syndrom, (akut toxisk epidermolys), erytrodermi (exfoliativ dermatit)

18 Biverkningar av diklofenak enl FASS Lever och gallvägar Vanliga: Transaminasstegringar (ASAT, ALAT). Mindre vanliga: Leverfunktionsstörningar inklusive hepatit med eller utan ikterus. Sällsynta: Fulminant hepatit, pankreatit. Blodet och lymfsystemet Sällsynta: Trombocytopeni, leukopeni, agranulocytos, hemolytisk anemi, aplastisk anemi.

19 Steroider och NSAID störande faktorer vid infektionsdiagnostik Hög feber - illamående - kräkningar diarré Hög feber - stegrade leverenzymer och buksmärtor Hög feber exanthem urtikaria - erythema multiforme Långvarig feber anemi trombocytopeni leukopeni

20 Steroider och NSAID störande faktorer vid infektionsdiagnostik Att komma ihåg Läkemedelsanamnes!! - även vid-behovs-mediciner Infektionsförloppet: när när när? Värdera symtom och labfynd i relation till intagna antiinflammatoriska läkemedel. Tro mer på patienten/status än på enstaka CRP/Lpk